Upload
nasim-farley
View
43
Download
5
Embed Size (px)
DESCRIPTION
FOSFORKURS 2005-09-15 Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB. Bas för framställningen: Arbete med en rapport för aktualisering av P-rekommendationer Uppdrag av SNV Medverkande: Göte Bertilsson Lennart Mattsson Håkan Rosenqvist Under slutredigering. Förutsättningar: - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
FOSFORKURS 2005-09-15
Fosforgödsling i praktiken
Göte BertilssonGreengard AB
Bas för framställningen:
Arbete med en rapport för aktualisering avP-rekommendationer
Uppdrag av SNV
Medverkande:Göte BertilssonLennart MattssonHåkan Rosenqvist
Under slutredigering
Förutsättningar:
Utnyttja tillgängliga försöksdata, nya som gamla.
Anpassa beräkningar till dagens prisläge
Kort sammanfattning:
Arbetet ger stöd för de rekommendationer som angettsi Jordbruksverkets Riktlinjer för Gödsling och Kalkning
Man har ingen nytta av P-AL högre än ca 10 för någon grödaHögre värden indikerar en resurs som ska användasoch byggas ner.
FOSFOR I LÅNGVARIGT FÖRSÖKBördighetsförsöket Orup, start 1957, analys 1984
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
kg
P/h
a (
matj
.) Lättillgängl
Förråd
Organiskt
Jämfört med Ersättningsledet E: Utan P har levererat ca 300 E+30 har fått 810
Fosforn ska ses långsiktigt.Marken hushållar väl. Den fastlägger, men reversibelt
Skiss till balans, ungefärlig. Kg P/ha
Totalt i matjorden 2000P-AL - P (vid P-AL 8) 200Bortförsel med normal gröda 15-20Gödsling till normal gröda 15-20 Därav som mineralgödsel medel 7
Utlakning och erosion 0,4
Utlakningen betyder föga för marken, men mängden ärstor för vattnen.
Vi vet också att nettouttag ur markens fosforförrådminskar förråden. En del registreras i P-AL (10-30%).
Det betyder att underhållsgödsling motsvarande bortförselnär nödvändig för att hålla läget.
När uppbyggnad behövs ger man mer än bortförseln,För att bygga ner ges mindre än bortförseln.
OM JORDANALYS.
Vi (+ Norge och ett par länder i Centraleuropa) använder P-AL
Tyskland använder delvis en variant av P-AL som kallas P-CAL,Delvis en vattenextraktion: P-H2O
En mycket viktig metod internationellt är Olsen-P, där manextraherar med natriumbikarbonat-Danmark använder en variant av denna.
Det är matjorden som analyseras i praktiken, men alvens betydelse skall inte underskattas.
Olika jordanalysmetoder kan inte enkelt omräknas tillvarandra.Relationen är avhängig av jordart, pH osv.
Viss uppfattning om hur de fungerar kan man få genomatt jämföra läget för ”Tillfredsställande halt” (stråsäd):
P-AL 4 – 8 mg P/100 g jordP-CAL 10-20 mg P2O5/100 g jord (4,5-9 P)P-H2O ca 10 mg P/l jordP-Olsen ca 25 mg P/kg
Vi vet att bara matjorden innehåller totalt tusentals kg P.
Vårt bekymmer är hur grödan ska försörjas med 15-20 kg P
Några påverkande faktorer:P-halten i matjord enligt analys.P i alvenAndra markfaktorer som mullhalt, pH osv.Rotdjupet, Rotutveckling i allmänhet
Vad betyder svårlösligare P-fraktionerVad betyder organiskt PMykorrhizaMarkstrukturen
Det är kanske inte konstigt att försöksresultat varierar.
Försöksbakgrund.
Eftersom fosforgödslingen ska ses långsiktigt är långvariga försök oumbärliga.De har dock svagheten att inte vara helt anpassade till dagensdriftssituation.
Som komplement behövs därför ettåriga försök med frågeställningen: betalar det sig att fosforgödsla?Då har man osäkerheten att de är en del av ett fosforgödslande system, och den ettåriga effekten kan störas av en möjlig fosforgödsling till förfrukten. Det ger då gammal gödselfosfori skörderester och en förhöjd bakgrund.
Men vi har använt båda försökstyperna.
I försöken har använts olika givor.Men alltid finns en giva i området 15-25 kg P, ungefär underhåll.
I huvudsammanställningen fokuseras på denna, och en sammanställning ”Skördeökning för underhåll vid olika P-AL”tas fram.
M-börd, hv, vf II
y = -273,11Ln(x) + 530,13
-600
-400
-200
0
200
400
600
800
1000
0 5 10 15
P-AL
Korn Yara bredspr. kombi
y = -394,8Ln(x) + 1139,5y = -294,04Ln(x) + 941,96
-1000
-500
0
500
1000
1500
0 10 20 30
kombi
bredspr
Logg.(kombi)
Logg.(bredspr)
I stora ettåriga försöksserier blir spridningen stor
Msv börd. Oljev, Vf II, N2
y = -264,17Ln(x) + 552,8
-200
-100
0
100
200
300
400
500
600
700
0 2 4 6 8 10 12
P-AL
I vilket läge är gödslingen mest ekonomisk? Vid P-AL 8 får man ingen skördeökning. Är det det som gäller?Vi har använt följande definition: Mest ekonomiskt är att hålla det P-AL vid vilket underhållsgivanger en skördeökning som väger upp fosforkostnaden.
Korn, Yara, "grundskörd"
y = 37,648x + 5653,7
0
2000
4000
6000
8000
10000
0 10 20 30
P-AL
Msv börd. Oljev. "Grundsk. - P-AL
y = 118,6x + 553,37
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
0 2 4 6 8 10 12
P-AL
I tillägg har vi sett på ev samband grundskörd – P-AL.Nedan två exempel.
Det påverkar kalkylen föga i allmänhetOljeväxter i M.svBördighetsf ger starkaresamband, men det gällerunder ”underhållsgränsen”
En grundskördskalkyl.
Korn, underhålls-P-AL 6Regression ca 100 kg grundskördsökning per P-ALEnligt detta skulle P-AL 10 ge 400 kg merskörd jfrt 6.
Betydande?
Höjning med 4 P-AL betyder 120 P-AL-P men 600 total-P
Investering 6000 kr. Ränta 3% betyder 180 kr/år
Merskördens nettovärde vid marknadspris 0,80 är ca 240 kr
Det blir 60 kr/år över till amortering, så det väger jämnt efter100 år.
Andra prisförhållanden….
Försök och gröda UPAL UPAL 1,3
M.ökn PT Gr.ek Kommentarer Bilaga
Korn, M-börd 5,6 6,4 390 216 0,71 Bördighetsf. i M län F1 Korn, Msv-börd 3,9 4,4 279 111 0,36 Börd.f. i R E C län F2 Korn, ettåriga 3,0 4,1 134 35 0,11 F3 Korn, Yara, bredspr 8,7 10,6 328 55 0,18 Gäller NS jfrt NPS F4 Korn, Yara, kombi 7,8 9,6 293 37 0,18 Kombi N jfrt kombi
NP F4
Medel för korn 5,8 7,0 284 91 0,30 Höstvete, M-börd 1,8 2,5 114 99 0,29 F1 Hv. Msv-börd 5,2 5,8 567 133 0,39 F2 Hv, Yara 0,4 1,0 105 32 0,09 F4
Medel för höstvete 3,3 4,4 265 119 0,37 Stråsäd, Hahlin 1981 2,2 3,2 227 F5 Oljev., M-börd 8,8 9,8 299 114 1,12 F1 Oljev., Msv-börd 5,7 6,2 197 117 1,15 F2 Oljev., Hahlin 1981 9,4 11,3 135 F5 Vall, 70-80talet 0,2 0,8 190 Serier 3049, 3006 Vall, Hahlin 1981 5,5 7,7 535 F5 Potatis, Hahlin 1981 10,5 11 2675 F5 UPAL
0,7
Sockerb., M-börd 10,5 10,1 8354 3662
5,0 F1
Sockerb., Hahlin1981 19,5 10,6 2000 F5
Grödvis sammanfattning.
Korn P-AL att underhålla 6Höstvete 3
Vall ( 3)Oljeväxter 6-9
Sockerbetor 10Potatis 11
Över dessa värden lönar sig inte en full underhållsgiva.
Om man inte har betor eller potatis är P-AL över 9 enresurs som kan användas och byggas ner.Med betor/potatis är P-AL 10-11 motiverat, inte högreMed vall och stråsäd räcker P-AL 6
.Priskänslighet
”Underhålls- P-AL” är en ekonomisk storhet och är prisberoende.
30% prishöjning på produkten höjer med ca 1 P-AL.
Obs: grundförutsättningarna är prisläget 2004: pris 0,80 kr/kg spannmål , vilket betyder 0,60 i nettovärde
ODLINGSSYSTEM – VÄXTFÖLJD.
Prioritera P till grödor med högt Underhålls-P-ALOm t ex P-AL är 7 och man har höstvete och oljeväxter ska vetet ha mindre än underhåll (eller 0) medan oljeväxterna ska ha mera.
Radgödsling/kombisådd ger ökad effektivitet. Prioritera att ge P i samband med kombisådd.
Potatis. Rek. blir ca 80 kg P. Kan hanteras i en fyraårigväxtföljd om inga andra grödor P-gödslas.
Lågprioriterade grödor för P: vall, höstsäd. Men i systemet ska deras bortförsel beaktas.
MILJÖHÄNSYN VID FOSFORGÖDSLING
•Bygg ner höga fosfortal. Över ca 10 är aldrig befogat.•Sprid inte utanför fältet, lämna marginaler•Fältbrunnar etc – helst en skyddsruta runt•Undvik P-gödsel nära ytan höst-vinter-tidig vår•Ge inte stora förrådsgivor. Hellre principen bred fördelning•Radmyllning på våren – effektivaste spridningsmetod•Åtgärder mot erosion och ytavrinning•Lägg kritiska kantområden som skyddszon
•Avstå från att bruka lågavkastande fältdelar
•Stallgödseln – fördela den efter P-behov, inte efter enkelhet
Fält eller fältdelar med låg skörd kan vara direkt oekonomiska att odla.
En avställning ger då både bättre ekonomi och säkraremiljö.
Pröva med en kalkyl.
Rörl. Kostnader: diesel 500, utsäde 400, maskinunderh. 800, arb 500 Transp., torkn. 300(3 ton), 600(6 ton) Gödsl, bek. 900 (3 ton), 1800(6 ton)Medel kr/kg: 1,13 (3 ton), 0,77 (6 ton). Resultat vid 0,80 kr/kg: -1000 kr/ha (3 ton), 200 kr/ha (6 ton)
Ekonomi- och miljökalkyl Avställt låg skörd: norm. Skörd Scen 1 Scen 2Skörd kg/ha 0 3000 6000 5400 4800Netto enl ovan 0 -1000 200 -40 160
N-utlakn 10 24 20 20,8 18P-förlust 0,1 0,4 0,3 0,32 0,26Bekämpning 0 1 1 1 0,8Diesel 0 1 1 1 0,8
Andel, scenario 1 0,2 0,8Andel, scenario 2 0,2 0,8
FOSFORFRÅGOR FRAMÅT.
Effektiv återföring såväl stallgödsel som P från samhället
Minimerad bearbetning – fosforeffektivitet – förluster
Fosforeffektiva sorter, viktigast för de mest P-krävande
Praktiska system för anpassning inom fält
Bättre mark-kunskap vad gäller olika fosforfraktioner (P-HCl) , organiskt mykorrhiza, dess funktion och utnyttjande