För en jämlik hälsa i Örebro län¶r en...Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt är hälsan inte jämlikt

För en jämlik hälsa i Örebro länUtmaningar och förslag på åtgärder

Slutrapport

2

Region Örebro län För en jämlik hälsa i Örebro län

Slutrapport, december 2017Kommission för jämlik hälsa

Kommissionärer för arbetet var fokusberedning för folkhälsas ordinarie ledamöter: Jihad Menhem (V) ordförande, Siv Ahlstrand (S), Margareta Ehnfors (KD), Muris Beslagic (S), Ingrid Fries Hansson (MP), Egbal Kamran (M), Jimmy Larsson (SD), Jennan Hannah (S) och Mbuche Lameck (M).

Som ansvariga tjänstepersoner inom folkhälsoområdet ingick: Katrin Larsson, Maria Norlin, Marie Nybäck, Anna Swift-Johannison från staben hållbar utveckling, regionkansliet, samt tjänstemän från Område välfärd och folkhälsa, Regional utveckling.

3


Förord _____________________________________________________________ 4

Kommission för jämlik hälsa i Örebro län ________________________ 5

Samverkan ____________________________________________________ 5

Policyer och planer som påverkar arbetet ________________________ 5

En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård _________________ 5

Folkhälsan i vårt län _____________________________________________ 6

Framtid – trender ______________________________________________ 9

Utmaningar och åtgärder ______________________________________ 10

Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor ________ 10

Utmaningar och åtgärder – barn _______________________________ 11

Skapa förutsättningar för ett gott och värdigt vuxenliv ___________ 16

Utmaningar och åtgärder – vuxna ______________________________ 17

Skapa förutsättningar för ett åldrande med livskvalitet ___________ 21

Utmaningar och åtgärder – äldre _______________________________ 22

Vägen vidare ____________________________________________________ 25

Ord och begrepp ________________________________________________ 26

Bakgrundsdokument ___________________________________________ 27

Innehåll

4


Förord

År 2015 beslutade regionfullmäktige att ge fokusberedningen för folkhälsa i uppdrag att tillsätta en kommission för jämlik hälsa. Syftet med kommissionen var att identifiera utmaningar och föreslå åtgärder i det långsiktiga arbetet för att minska skillnaderna i hälsa i länet.

Kommissionens slutrapport ”För en jämlik hälsa i Örebro län – utmaningar och förslag på åtgärder” är bland annat ett underlag för kommande folkhälsoplan i länet och för de överenskommelser som skrivs mellan Region Örebro län, länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund med SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund.

Under 2016–2017 genomförde kommissionärerna arbetsmöten i de tre grupperna barn, vuxen och äldre med medverkan av olika sakkunniga. Förslag till underlag presenterades vid fyra länsdelskonferenser med bred representation av politiker och tjänstepersoner från länets kommuner, organisationer och myndigheter. Kommissionens arbete presenterades också på en konferens i samband med att nationella kommissionen besökte Örebro. Kommissionens underlag har remissbehandlats där kommuner, organisationer och myndigheter i länet har getts möjlighet att lämna synpunkter. Resultatet av det gemensamma

arbetet är rapporten ”För en jämlik hälsa i Örebro län – utmaningar och förslag på åtgärder”. Den goda hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar. Rapporten tar upp specifika utmaningar och förslag på åtgärder för att stärka barns, vuxnas och äldres hälsa. Arbetet med att verkställa åtgärderna kan ingå som ett strate-giskt utvecklingsområde i samverkan mellan kommuner, region och idéburen sektor.

Jihad Menhem (V)Ordförande fokusberedning för folkhälsa

5


Kommission för jämlik hälsa i Örebro län

Kommissionens uppdrag har varit att identifiera utmaningar och att föreslå åtgärder för att minska skillnaderna i hälsa i länet och därmed nå en mer jämlik hälsa för befolkningen i Örebro län.

Denna rapport är en slutlig redovisning av kommissionens slutsatser och kan ses som ett underlag för planering. Vad gäller åtgärder tar den utgångpunkt i företeelser som regionen och dess samverkanspartners själva har rådighet över.

Utmaningar och åtgärder presenteras ur ett livscykelperspektiv, vilket garanterar att såväl barn- och vuxen- som äldreperspektiv kan genomlysas och lyftas fram. Likaså vilar förslagen på förstå-elsen av jämställdhet i utmaningar och åtgärder.

Kommissionens arbete har präglats av vetenskaplighet och långsiktighet och har tagit utgångspunkt i den kunskap som redan finns nationellt och regionalt. Parallellt med det egna arbetet har kommissionen följt det arbete som den nationella kommissionen bedrivit.

Tillsammans med Örebro kommun deltog Örebro läns lands-ting – numera Region Örebro län – i SKL:s utvecklingsarbete ”Gör jämlikt – gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa”. Slutsatserna från detta arbete har i hög grad påverkat kommissionens arbete.

Hänvisning till ett urval av de rapporter som utgjort bak-grundsdokument för kommissionens arbete återfinns sist i denna rapport.

SamverkanI Örebro län pågår sedan flera år ett strukturerat folkhälsoarbete genom avtal mellan Region Örebro län, länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund med SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Avtalen utvärderades senast 2016. Utvärderingen pekade på vikten av att vidareutveckla samarbetet. Rapporten bör utgöra en god plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet.

För att komma tillrätta med ojämlikheten i hälsa krävs en kombination av det breda folkhälsoarbete, som riktar sig till allamänniskor i vår region, och av indikerade åtgärder, alltså insat-ser riktade till grupper av individer som antingen är sjuka eller av någon anledning riskerar att bli det. Arbete måste genom-föras på såväl individ- och gruppnivå som lokalsamhälles- och organisationsnivå. Samverkan mellan organisationer och sektorer är avgörande för att skapa en förändring som på sikt överbryggar hälsoklyftorna i vårt län. Det är viktigt att all samhällsplanering präglas av insikten av dess betydelse för att skapa förutsättningar för en god folkhälsa.

Policyer och planer som påverkar arbetetUppdraget för kommissionen för jämlik hälsa i Örebro län har utarbetats i relation till ett antal andra policyer och planer. Det är viktigt att sträva efter att planer förstärker varandra och skapar bästa möjliga förutsättningar för att skapa och genomfö-ra insatser som främjar hälsan hos länsinvånare, och framför allt för dem som har de sämsta förutsättningarna. Sådana planer är:

En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvården har ett viktigt uppdrag i att förebygga sjukdomar och stödja människor med sjukdom till att leva ett gott liv. Här finns goda möjligheter att skapa förbättringar för grupper som har eller riskerar att drabbas av ohälsa. Hälso- och sjukvårdens råd om hälsa och förebyggande åtgärder är ofta väldigt allmänt hållna. En ökad individualisering och ett bättre fokus på patienters och anhörigas behov och förutsättningar kan leda till att fler kan få ett gott liv, trots riskfaktorer eller kroniska sjukdomar. Inom detta område finns goda erfarenheter från folktandvården. Ett ökat samarbete mellan närsjukvård och folktandvård är därför önskvärt.

För att hälso- och sjukvården ska kunna vidareutveckla sitt arbete för att främja en jämlik hälsa krävs omfördelning av resurser och att beställningar och rutiner ses över, vilket i sin tur förutsätter kompetensutveckling. Vård, behandling och bemötande ska erbjudas på lika villkor.

•Agenda 2030

• FN:skonventionombarnetsrättigheter

• FN:skonventionomrättigheterförpersonermedfunktions-

nedsättning

• CEMR-deklarationen–europeiskdeklarationförjämställdhet

mellankvinnorochmänpålokalochregionalnivå

• Nationellafolkhälsomål

• RegionalutvecklingsstrategiförÖrebroregionen(RUS)

• Örebrolänsstrategiförjämställdhet2013–2016

• RegionalstrategiförANDT-arbetetiÖrebrolän2017–2021

• ÖverenskommelseomsamverkanförkvinnofridiÖrebrolän

2015–2017

• Programförhållbarutveckling2017–2020,

RegionÖrebrolän

• RegionaltprogramföreHälsa2014–2018,RegionÖrebrolän

• Folkhälsoplan2012–2015ochfolkhälsoavtalförÖrebrolän

• RegionaltprogramförsocialvälfärdförÖrebrolän

2012–2015

• Örebrolänskulturplan2016–2019

• Handlingsplanföraktivaåtgärderförjämställdhet,

RegionÖrebrolän,2017–2021

6


Folkhälsan i vårt län

Detta kapitel innehåller en begränsad och kortfattad redogörelse för hälsans förutsättningar med några exempel från vårt län. För en översyn av det aktuella forskningsläget och fördjupade analy-ser hänvisas till den nationella kommissionens betänkanden1.

Ojämlikhet i hälsa är starkt kopplad till social position. För-utom en biologisk disposition, är hälsan kopplad till sociala, ekonomiska och kulturella resurser och förutsättningar, och till möjlighet att påverka sitt eget liv. Här råder komplexa samband som påverkar människor genom hela livet och som oftast över-förs mellan generationer.

Världshälsoorganisationen (WHO) tillsatte 2005 en kommis-sion2 för att utreda de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, ledd av professor Michael Marmot. Slutrapporten rekommen-derar ett arbete som består av att:• förbättra människors livsvillkor, • fokusera på den ojämna fördelningen av makt, pengar och

resurser, • mäta och analysera problemet och • utvärdera resultat av insatser.

Det är brukligt att skilja på begreppet folkhälsa, som handlar om tillstånd i grupper, regioner eller kommuner, och hälsa, som är en möjlighet för enskilda individer att förverkliga sina mål. Även om många människor har en god hälsa är folkhälsan inte god om det, som idag, råder stora klyftor mellan grupper i

1SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa – utgångspunkter för kommissionens vidare arbete, SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa – en utveckling för det folkhälsopolitiska ramverket, samt SOU 2017:47 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – förslag för ett arbete mot god och jämlik hälsa.2WHO (2008). Closing the gap in a generation - Health equity through action on the social determinants of health.3Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017.4ibid

samhället. När samband mellan strukturella faktorer och hälsa diskuteras är det viktigt att förstå att det handlar om risker och möjligheter på gruppnivå.

Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt är hälsan inte jämlikt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar. Detta gäller även i vårt län3.

Det finns grupper av människor som har sämre förutsättningar för god hälsa. Det hänger ofta ihop med en socioekonomiskt ofördelaktig situation. Människor med funktionsnedsättning och migranter drabbas oftare av olika former av ohälsa. Det-samma gäller personer som tillhör nationella minoriteter, samt HBTQ-personer4.

Ojämlikhet i hälsa handlar om systematiska skillnader i hälsa mellan olika samhällsgrupper med olika social position. Det är inte enbart hälsorisker som varierar med social ställning utan även hur mottaglig eller motståndskraftig en människa är mot olika hälsorisker.

Hälsan är inte jämnt fördelad i kommuner och länsdelar. De geografiska variationerna kan delvis förklaras av lägre andel med längre utbildning, hög arbetslöshet och arbeten med mindre gynnsam arbetsmiljö såväl historiskt som i närtid.

Figur 1. Kartorna illustrerar andel män respektive kvinnor, 18 år och äldre som har svarat att de har en mycket bra/bra allmän hälsa i respektive kommun i Örebro län. Källa: Liv & Hälsa 2017.

Andelmedgodhälsa(%)

59–62,9

63–66,9

67–70,9

71–74,9

75–79

Karlskoga

Ljusnarsberg

Hällefors

Nora

Lindesberg

Deger-fors

Örebro

Lekeberg

Kumla

Hallsberg

Laxå

Askersund

Karlskoga

Ljusnarsberg

Hällefors

Nora

Lindesberg

Deger-fors

Örebro

Lekeberg

Kumla

Hallsberg

Laxå

Askersund

Karlskoga

Ljusnarsberg

Hällefors

Nora

Lindesberg

Deger-fors

Örebro

Lekeberg

Kumla

Hallsberg

Laxå

Askersund

Karlskoga

Ljusnarsberg

Hällefors

Nora

Lindesberg

Deger-fors

Örebro

Lekeberg

Kumla

Hallsberg

Laxå

Askersund

God hälsa

Män Kvinnor

7


Det finns en social gradient i hälsa som innebär att människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position de har. De socioekonomiska skillnaderna har vuxit under de senas-te åren, framför allt när det gäller dödlighet. Ohälsan är nästan genomgående större bland personer med förgymnasial utbild-ning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning5.

I Örebro län har undersökningar6 under flera år visat på stora skillnader i självskattad hälsa mellan grupper med mindre res-pektive mer gynnsam socioekonomisk ställning. Det finns även skillnader mellan hur länets män och kvinnor skattar sin hälsa. Män och pojkar skattar oftare sin hälsa som god jämfört med kvinnor och flickor, se figur 2.

5ibid6Örebro läns landsting (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv – Liv & Hälsa i Örebro län 2000–2011.7Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017. 8ibid9Karaseck, R. & Theorell, T. (1992). Healthy Work.10Marmot, M. (2006). Statussyndromet; hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden.11Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017.12Prop. 2007/2008: 10. En förnyad folkhälsopolitik.

Kvinnor sjukskrivs i betydligt högre grad och rapporterar fler sjukdomar än män. Män dör oftare i förtid än kvinnor7. Kvin-nor lever längre än män, även om en viss utjämning skett på senare år. Bland våra äldsta medborgare dominerar kvinnorna, och många av dessa lever med begränsad ekonomi och ofta med flera sjukdomar.

Andelen av befolkningen som upplever psykisk ohälsa, i form av ängslan, oro eller ångest, ökar. Den psykiska ohälsan ökar i alla åldrar, men den är vanligare hos flickor och kvinnor än bland pojkar och män8.

Att kunna påverka sin livssituation är en viktig skyddsfaktor som ger förutsättningar för hälsa. Människor som upplever att de kan påverka sitt liv upplever i mindre utsträckning negativ stress och har en lägre förtida dödlighet9.

Att förstå och kunna hantera sin livssituation, uppleva att man har möjligheter att välja, och bli bemött med värdighet av sin omgivning är faktorer som har stor påverkan på människors hälsa10. Möjligheter till inflytande är ytterligare en faktor som har samband med hälsa. Lågt socialt deltagande är vanligare bland grupper med låg socioekonomisk position11. När indivi-der eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren eller utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet12.

Figur 2. Andel (%) som svarat att de mår bra eller mycket bra på frågan ”Hur mår du rent allmänt?” respektive ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?”. Källor: Liv & hälsa ung 2017 respektive Liv & hälsa 2017.

åk 7 åk 9 år 2 18–29 år

30–49 år

50–69 år

70–84 år

85+ år

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

%

71

6164

77

69 67

56

32

8884

7782 82

67

59

44

Kvinnor Män

åk 7 åk 9 år 2 18–29 år

30–49 år

50–69 år

70–84 år

85+ år

God hälsa

8


Trygghet och tillit i vardagslivet, liksom frånvaro av våld och hot, är viktiga förutsättningar för hälsa som gäller alla människor livet igenom13. En förutsättning för detta är att människor är trygga i sin bostad och i sitt bostadsområde14. Närhet till natur och rekreation och att delta i kulturaktiviteter främjar också människors hälsa15.

Våra levnadsvanor, bland annat hur vi äter och rör oss, sover, röker och använder alkohol och andra droger påverkar hälsan för människor i alla åldrar. Även här finns socioekonomiska

skillnader. Personer med kort utbildning röker mer och är mer stillasittande än de som har eftergymnasial utbildning16.

Bilden nedan används ofta för att illustrera sambanden mellan nivåer, från den övergripande samhällsutvecklingen till sociala sammanhang och fundamentala behov som tilltro, tillit, hopp och framtidstro. Bågen vilar på två fundament – människosyn och proportionell universalism, det vill säga att de åtgärder som riktas mot alla i större omfattning ges till grupper eller områden där behovet är som störst.

Proportionell universalism Människosyn

SO

CIALT SAMMANHANG

socia

lt stöd och gemenskap

LIVSSTIL

le

vnadsvanor och beteende

S

OCIOEKONOMISK SITUATION

utbildning, yrke, inkomst, sysselsättning

SAMHÄLLSARENOR

bo

end

e, n

ärm

iljlö

/friti

d, k

ultu

r, föreningsliv

/skola, utbildning/arbete, försörjning/hälso- och sjukvård, omsorg, socialt arb

ete

SAMHÄLLSUTVECKLING

s

amhällsekonomi, miljö, social hållbarhet

kön, ålder, arv

Tillt

ro, t

illit, hopp, fram

tidstro

Figur 3. Bilden illustrerar sambanden mellan individ, levnadsvanor och socioekonomiska faktorer och dess utfall i form av hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer – ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Bearbetad figur efter förlagor från van Vliet & Kristenson, 2014 samt Dahlgren & Whitehead, 1991.

13Berglund, A. (2016). Att ha varit utsatt för våld ökar risken för ohälsa senare i livet, Läkartidningen 24-25/2016.14Rostila, M. & Toivanen, S. (2012). Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd.15Statens folkhälsoinstitut (2012). Grönområden för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa.16Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017.

9


Framtid – trender Det finns stora, världsomfattande trender som med stor sannolikhet kommer att prägla människors framtida hälsa. Att hantera dem rätt har stor betydelse för att minska hälsogapet. Trenderna förstärker varandra inbördes och kan ses som möjlig-heter eller hot i arbetet med att hantera ojämlikheten i hälsa17.

Trots en generellt hög levnadsstandard har hälsoklyftorna i Nor-den ökat under de senaste 30 åren. Det handlar om gradvisa skillnader i hälsa och dödlighet mellan sociala grupper. De med kortast utbildning har den högsta förtida dödligheten, och inom grupper med jämbördig utbildningsnivå har kvinnor en lägre dödlighet än män. Sysselsättning och arbete är viktiga faktorer för hälsa. Även om majoriteten av befolkningen lever under relativt goda omständigheter ökar grupper av unga som saknar examen från grundskola och gymnasium. Det innebär en risk för att fler ska ställas utanför arbetsmarknaden och riskera en negativ utveckling av hälsan18.

I hela västvärlden ökar andelen äldre i befolkningen. Det är viktigt att äldre kan vara friska och aktiva, både ur ett individu-ellt och samhällsekonomiskt perspektiv och för att välfärden ska kunna upprätthållas. Att färre människor i befolkningen arbetar innebär att samhällets resurser omfördelas och ställer andra krav på prioriteringar.

Vi lever idag i ett samhälle som kallas post-industriellt eller sen-modernt där majoriteten av människorna i vårt land lever på att sälja tjänster eller kunskap. Individers egenskaper och kompe-tenser får där en annan betydelse. Nya krav ställs på anpassning och social kompetens, vilket kan innebära ökade svårigheter och därmed sämre förutsättningar för hälsa hos en del. Samti-digt öppnas nya möjligheter för människor att bli medskapare i samhällsbyggandet, något som bör påverka hälsan i positiv riktning. En hållbar samhällsförändring kräver inte bara ett aktivt ledarskap av ekonomiska och praktiska beslutsfattare. Den kräver också ett aktivt deltagande från det civila samhällets organisationer och sociala rörelser liksom från invånarna19.

En ökad globalisering innebär att makten förskjuts från den lokala, regionala och statliga nivån till överstatliga organisatio-ner, vilket har både positiva och negativa effekter på männ-iskors hälsa. Den ökade osäkerheten i världen leder till att fler människor flyr och därmed drabbas av psykiska eller fysiska men från konflikt och flykt. Det innebär att vi i vårt län får ett inflöde av människor med en annan världsbild, vilket kan vara berikande. En del av de som kommer bär med sig traumatiska upplevelser som kan innebära en risk för sämre hälsa.

Våra ekosystem är hårt belastade, vilket innebär hälsorisker på global och regional nivå. Klimatförsämringar innebär hälsoris-ker: nya sjukdomar kommer att spridas, och föroreningar av luft och vatten kommer att påverka alla.

I vår region ökar folkmängden i framför allt Örebro kommun, medan den tidigare minskat i framför allt bruksorterna. Trycket på de större tätorterna när det gäller bostäder, transporter och välfärdstjänster ökar. Det drabbar i första hand personer med svag ekonomi och kortare utbildning, samt nyanlända. I gles-bygd innebär det en försämrad service. Även här riskerar vi en isolering och ett minskat deltagande framför allt från äldre och personer med kort utbildning och begränsad ekonomi. När trycket på tätorterna ökar utmanas även möjligheterna att skapa en god integration mellan människor som vistats länge i länet och nyanlända.

Det faktum att samhället blir mer och mer digitaliserat kan på-verka människors hälsa både negativt och positivt. Tillgänglig-het till service, möjlighet att inhämta kunskap och vara delaktig ökar för den som behärskar och har tillgång till tekniken, men minskar för den som inte har tillgång. Tekniken kan även bidra till att nya arbetsmarknader skapas och ge arbetstillfällen. Olika grad av kompetens och tillgänglighet till den framväxande tekniken kan öka klyftorna i samhället.

17Oxford Research. Samhällsutmaningar för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i Örebro län, 2016. 18Folkhälsomyndigheten (2017). Folkhälsans utveckling, Årsrapport 2017.19Abrahamsson, H. (2015). Dialog och medskapande i vår tids stora samhällsomdaning, Utbildning och lärande.

10


Utmaningar och åtgärder

20Rädda Barnen (2015). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015.21Socialstyrelsen (2013). Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013.22Örebro läns landsting (2011). En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv.

Tillhögerpresenteraskommissionensidentifieradeutmaningar,formuleradesomproblem,ochförslagpååtgärder.

Åtgärdernabehöveranpassasefterdeförhållandensområderlokaltochkanalltsåseolikautiolikadelaravlänet.Detfinnsingenrangordningmellanförslagen.Utmaning-arnaochåtgärdernaberörinteenbartverksamheterinomRegionÖrebrolän,utanmångaaktörerpåallanivåerisamhället.SamverkanärenavförutsättningarnaförenmerjämlikhälsaiÖrebrolän.

Rapportentaruppspecifikautmaningarochförslagpååtgärderförattstärkabarns,vuxnasochäldreshälsa.

Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkorHälsan under de första levnadsåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. Skillnaderna i ekonomiska förhållanden under uppväxten är stora bland barn och unga i Sverige. Barnfattigdomen har minskat generellt, oavsett familje-konstellation, men ensamstående mödrar har många gånger fortfarande en särskilt svår situation20.

Här presenteras fem utmaningar där skillnader i barns och ungas hälsa är stor och där socioekonomi spelar stor roll för hälsoutvecklingen. Förslag till åtgärder presenteras under res-pektive utmaning.

• Fleragrupperavbarnochungaleveriekonomisk utsatthet. • Fleragrupperavbarnochungahardåliga förutsättningar för delaktighet och inflytande. • Fleragrupperavbarnochungalöperriskattlämna grundskolan utan godkända betyg. • Fleragrupperavbarnochungahardåliga förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid samt goda levnadsvanor. • Alltflerbarnochungauppleverpsykiskohälsa.

Strategier och insatser för att främja barns hälsa och förebygga ohälsa kan ske på flera olika arenor såsom i hemmet, skolan och på fritiden. Barns och ungas uppväxtvillkor berör många olika verksamheter, till exempel barnmorskemottagningar, barna-vårdscentraler, förskole- och skolverksamhet. Dessutom har länsstyrelsen och den ideella sektorn en viktig roll.

Allt fler barn och unga i Sverige idag upplever psykisk ohälsa. Psykisk hälsa bland unga människor handlar bland annat om att uppleva sin tillvaro som meningsfull och att vara delaktig i samhället. Det är alltså mer än bara frånvaro av psykisk ohäl-sa21. Delaktighet och inflytande i samhället, att barn och unga kan påverka och så långt som möjligt ha makten över sina liv, är några av de viktigaste förutsättningarna för folkhälsan och välfärden22.

11


23Rädda Barnen (2015). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015.24Rädda barnen (2015). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015. Definition barnfattigdom: Barn i familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.25Region Örebro län. Liv & hälsa ung 2017.26Socialstyrelsen (2015). Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter – Ett kunskapsunderlag för primärvården.27Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga.28Regeringen (2013). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd – En vinst för alla.29Unicef.se. Att man har en inkomst efter skatt som understiger 50–60 procent av landets medianinkomst.

Utmaningar och åtgärder – barn Flera grupper av barn och unga lever i ekonomisk utsatthetOmkring vart femte barn i Sverige lever med en ensamstående förälder. Nästan vart tredje barn till ensamstående mödrar växer upp med små ekonomiska resurser. Dessa kvinnor har ofta låginkomstyrken, arbetar deltid och har därmed lägre inkomst. Att ha utländsk bakgrund eller ha en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Över hälften av de barn som lever med en ensamstående förälder med utländsk bakgrund hamnar i barn-fattigdom. För barn som lever med två svenskfödda föräldrar är motsvarande siffra ett par procent23.

I Örebro län växer 14 procent av barnen upp i hushåll med ekonomisk utsatthet. De lever i barnfattigdom24. Nästan sex procent av barn med svenskfödda föräldrar växer upp med små ekonomiska resurser. För barn med minst en av föräldrarna född utomlands är siffran knappt 30 procent. Det finns stora variationer i länet vad gäller ekonomisk utsatthet bland barn. Från sex procent i Lekebergs kommun upp till 19 procent i Hällefors kommun. Även Lindesbergs och Ljusnarsbergs kom-muner har en hög andel ekonomiskt utsatta barn.

Ungefär 20 procent av flickorna och pojkarna i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet som är oroliga för sin familjs ekonomi uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt rent allmänt. Bland dem som inte är oroliga för sin familjs ekonomi är det omkring fem procent som har dålig hälsa25.

Ensamkommande barn och asylsökande barn är en extra utsatt grupp som ofta har en sämre hälsa både fysiskt och psykiskt26. När föräldrar har svårigheter påverkar det hela familjen. Barn till föräldrar med missbruk, allvarlig sjukdom, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning ges ibland orimligt stort ansvar, har kanske bristande omsorg och svåra upplevelser. Barn som anhöriga är en sårbar grupp dels för att de är beroende av den som drabbas i familjen, dels för att de kan ha svårt att förstå orsakerna27. Enligt den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd ska alla föräldrar kunna erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap, stödet ska vara frivilligt, ges utifrån föräldrar-nas behov och ges under barnets uppväxt (0-17 år)28.

Förslag på åtgärder:

• Utvecklaarbetsmetoderochsamverkanförföräldraskapsstöd

underbarnetshelauppväxtförattisynnerhetnågruppersom

idagintenås.

• Utvecklaarbetetförattminskaandelenbarnsomväxeruppi

relativfattigdom29.

12


30SKL (2011). Medborgardialog som del i styrprocessen.31FN (1989). Konventionen om barnets rättigheter.32Prop. 2013/14:191. Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvanor, makt och inflytande. 33Cunha et al 2013 i SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa, utgångspunkter för kommissionens vidare arbete . 34Region Örebro län (2017). Liv & hälsa ung 2017.35SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa, utgångspunkter för kommissionens vidare arbete.36Cunha et al 2013 i SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa, utgångspunkter för kommissionens vidare arbete.

Flera grupper av barn och unga har dåliga förutsättningar för delaktighet och inflytandeBarn och unga ges ofta inte möjlighet till delaktighet och inflytande över sin vardag och livssituation på ett systematiskt och organiserat sätt. Deras kunskap och erfarenheter behöver aktivt tas tillvara i den politiska beslutsprocessen och i samhälls-utvecklingen30. Det är en rättighetsfråga för unga under 18 år att komma till tals och säga sin mening31. Även de ungdomspo-litiska målen betonar vikten av att ungdomar ska ha inflytande över samhällsutvecklingen32. Ansvariga politiker och tjänstemän behöver ha bra kunskap om hur denna rättighet ska förverkligas i praktiken på regional och kommunal nivå inom politiken, den egna verksamheten såsom samhällsplanering, trafik, social-tjänst, skola och kultur, samt inom hälso- och sjukvården och i det civila samhället33.

I Örebro län är det drygt 50 procent av flickorna och 40 pro-cent av pojkarna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet som uppger att de vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen34.

Det är större sannolikhet att personer med lägre socioekono-misk position upplever sig ha sämre kontroll och inflytande över sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort. De upplever också mindre gemenskap och delaktighet än andra barn35. Föräldrars förväntningar på hur de kan påverka sina barns utveckling spelar en stor roll och förväntningarna varierar med föräldrarnas socioekonomiska status36.


• Utvecklabarnsochungasmöjlighetertillvaraktigtochreellt

inflytandeifrågorsomrörderasliv.

• Skapasystemochstrukturerförattmöjliggörabarnsochungas

delaktighetisinvardag.

13


37MUCF (2017). Ung idag 2017.38Region Örebro län (2016). Samverkansdokument kunskapslyft barn och unga 2016–2022.

Flera grupper av barn och unga löper risk att lämna grundskolan utan godkända betygSkolresultaten i länet har totalt sett förbättrats, men år 2015 var siffrorna lägre i jämförelse med riket. I Örebro län hade 75 pro-cent av eleverna uppnått grundskolans mål år 2016 (72 procent av pojkarna och 77 procent av flickorna) och 84 procent var behöriga att söka gymnasieutbildning (82 procent pojkar och 86 procent flickor).

Bland elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet i länet är det åtta av tio som uppger att de trivs mycket bra i skolan. Att klara skolan är en skyddsfaktor mot psykosociala problem. Den främ-sta anledningen för att arbeta med skolnärvaro är att eleverna ska klara skolans kunskapskrav för att möjliggöra framtida hälsa och god livskvalitet. Skolnärvaro är inte bara en angelägenhet för skolan utan skolan behöver samverka med andra. Frånvarande elever (hemmasittande: elever frånvarande minst tre veckor utan giltig anledning) missar skolgången och interaktion med andra jämnåriga. Hemmasittandet blir också ett hinder för förberedel-sen för vuxenlivet och för att skapa sig en egen identitet.

Ungas möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för deras tillgång till välfärd och inflytan-de. Viktiga faktorer är till exempel tillgång till praktik- och

lärlingsplatser, entreprenörskap i skolan och en tätare koppling mellan utbildning och arbetsliv. Vissa ungdomsgrupper möter större svårigheter än andra, till exempel vid etablering på arbets-marknad och i samhället i stort. Det handlar bland annat om unga som saknar en fullföljd gymnasieutbildning, unga som är utrikesfödda, unga med funktionsnedsättning samt unga HBTQ-personer37.

Region Örebro län och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att komma till rätta med bättre måluppfyllelse i skolan. En viktig åtgärd är att staka ut riktningen för ett långsiktigt förbättringsarbete som ska bidra till ett ökat kunskapslyft för barn och unga i Örebro län. Syftet med samverkan är att alla elever ska nå skolans mål. Syftet är också att på strategisk nivå driva och samordna frågor där regional samverkan förstärker kvaliteten i länets skolor38.


• Verkaförattökaandelenelevermedgodkändabetygfrån

grundskolan.

• Verkaförattökaandelenelevermedbehörighettilldenationella

programmenpågymnasieskolan.

• Kvalitetssäkraochimplementerabefintligametoderföratt

förhindraeleversskolavhopp.

14


39Region Örebro län (2017). Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, Resultat från hälsosamtal i skolan – ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016.40Västra Götaland (2016). Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland 2016.41Region Örebro län (2014) statistik från Barnhälsovården 2014.42Region Örebro län (2017). Hälsa, levnadsvanor och livsvillkor ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv, Resultat från hälsosamtal i skolan – ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016.43SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa – Utgångspunkter för kommissionens vidare arbete 44Region Östergötland (2014) Östgötakommissionen för jämlik hälsa – slutrapport.45Region Örebro län (2015). Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län 2015.46Region Örebro län (2011). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv och hälsa i Örebro län 2000–2011.

Flera grupper av barn och unga har dåliga förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid samt goda levnadsvanorUnder skolåren utvecklas tydliga skillnader mellan pojkar och flickor gällande levnadsvanor och hälsoutveckling. I årskurs fyra är det lika många pojkar som flickor som regelbundet deltar i skolans idrottslektioner. I gymnasiets första årskurs deltar bara drygt hälften av flickorna, men nästan tre fjärdedelar av pojkar-na39. Övervikt och fetma är vanligare bland barn till föräldrar med kort utbildning40. Bland fyraåringarna i Örebro län är det tolv procent som har övervikt eller fetma41. Övervikt eller fetma ökar med stigande ålder. Var fjärde flicka och pojke i skolår 7 i länet har övervikt eller fetma42.

Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor för barn och unga. Det är problematiskt att valet av fritidsaktiviteter och medverkan i föreningsidrott påverkas av socioekonomiska faktorer i familjen43.

Tandhälsa är starkt förknippat med faktorer som påverkar andra hälsoaspekter, såsom levnadsvanor och ekonomiska förutsätt-ningar. Kariesutvecklingen bland barn har en stark koppling till familjens socioekonomi. Barn som lever i områden med låg socioekonomisk situation har betydligt sämre tandhälsa än barn i områden med hög socioekonomisk situation44.

Det är mer än sex gånger så vanligt att barn och unga med god sömn har en god hälsa jämfört med dem som inte har det45. God sömn är en också en skyddsfaktor för psykisk hälsa. Det är sju gånger så vanligt att ha en god psykisk hälsa om man har en god sömn jämfört med om man inte har det46.


• Ökatillgänglighetentillkunskapochmetodstödomgoda

levnadsvanor.

• Verkaförattbarnochungasomlevermedsmåsocioekonomiska

resursergesbättreförutsättningarförenaktivfritid,medverkan

iföreningslivochgodalevnadsvanor.

• Verkaförattutvecklagrönområdeninärhetenavellerianslut-

ningtillbostadsområdenochförskola/skolaförattstimuleraoch

uppmuntratilllekochfysiskaktivitet.

• Utvecklasamverkanmellanverksamhetersomansvararförbarns

ochungashälsa.

15


Figur 4. Andel (%) flickor och pojkar i års-kurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet som svarat att de ofta eller alltid känt sig nedstämda, ängsliga och/eller oroliga de senaste tre måna-derna. Källa: Liv & hälsa ung 2017.

Dåligt psykiskt välbefinnande

47Folkhälsomyndigheten (2016). Folkhälsan i Sverige 2016. 48Region Örebro län (2017). Liv & hälsa ung 2017.49Region Östergötland (2014). Östgötakommissionen för jämlik hälsa – slutrapport.

Bland flickor och pojkar i årskurs 9 i Örebro län är det 13 procent som uppger att de är mobbade. Tre av tio av de elever i årskurs 9 som varit mobbade har dåligt psykiskt välbefinnande. Bland elever i årskurs 9 som inte blivit mobbade har en av tio dåligt psykiskt välbefinnande48.

Olika förväntningar på flickors respektive pojkars prestationer och ansvarstagande kan vara en bidragande orsak till den oroan-de utvecklingen49.

Allt fler barn och unga upplever psykisk ohälsaEn tydlig tendens är att ungdomar i ökande utsträckning är nedstämda, oroliga, har sömnsvårigheter samt har andra psykosomatiska besvär. Unga konsumerar mer psykiatrisk vård än tidigare och depressioner och ångestsjukdomar ökar47. Siffror från länets undersökning Liv & hälsa ung visar att det

framförallt är flickorna som uppger att de upplever dåligt psykiskt välbefinnande. Cirka 20 procent av flickorna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet uppger att de känner sig nedstämda, ängsliga och/eller oroliga. Motsvarande siffra för pojkarna är sju procent, se figur 4.

25

20

15

10

5

0

%

16

Tjejer skolår 7

Tjejer skolår 9

Tjejer gymnasiet år 2

Killar skolår 7

Killar skolår 9

Killar gymnasiet år 2

15

87

5

2

22

19

11

76

2

* Andel som svarat att de ofta eller alltid känt sig nedstämda, ängsliga och/eller oroliga de senaste fem månaderna.

2005 2007 2009 2011 2014 2017


• Utvecklasamverkanochsamarbetetmellanmyndigheter,

verksamheter,huvudmänochcivilsamhälle.

• Utvecklaarbetetmeddetstödsamhälletkanerbjudabarnoch

derasfamiljergenomskola,socialtjänstochhälso-ochsjukvård.

• Utvecklagodastrukturerochsystemförfrämjande,förebyggande

ochåtgärdandearbete,därskolanärdenenskiltviktigastearenan.

• Förstärkochutvecklaarbetetförattfrämjadenpsykiskahälsan

hosungaflickor.

16


God hälsa

Figur 5: Åldersstandardiserade andelar (%) som svarat mycket bra eller bra på frågan ”Hur bedömer du ditt allmänna häl-sotillstånd?” bland kvinnor och män 18–69 år i Örebro län respektive Örebro kommun. *18-64 år. Källa: Liv & hälsa 2017.

Skapa förutsättningar för ett gott och värdigt vuxenlivUnder flera decennier har klyftorna i samhället ökat. En stor grupp människor har fått det bättre materiellt och har en god hälsa. Det finns emellertid grupper som släpar efter. Det handlar framför allt om grupper med kort utbildning och svag ekonomi som har svårigheter att få och behålla såväl bostad som arbete. En stor grupp kvinnor med välfärdsarbete drabbas av sjukdom på grund av stress och psykisk belastning. Grupper av män utsätter sig själva och andra för risker. Kvinnor och män upplever olika former av maktlöshet och otrygghet, och kan även utsättas för våld. För att möta utmaningar i ett förändrat samhälle behöver vi ökade kunskaper om sambanden mellan samhällsutvecklingen och människors hälsa.

Här presenteras fem utmaningar för att skapa förutsättningar för ett gott och värdigt vuxenliv. Samtliga utmaningar har på olika sätt en koppling till psykisk ohälsa och jämställdhet. För-slag på åtgärder presenteras under respektive utmaning.

•Fleragrupperavvuxnasaknarentillfredsställande boendesituation. •Mångavuxnamedkortutbildningoch/ellerfunktions- nedsättning är oftare arbetslösa och blir oftare isolerade. •Dåligalivs-ocharbetsvillkorskaparstressochohälsa. •Förebyggbardödochsjukdomarärvanligareblandmän. •Mångakvinnorochbarnärutsattaförvåldinärarelationer.

Figur 5 visar att personer som har förgymnasial utbildning i lägre utsträckning anser att de har god hälsa än de med längre utbildningar. Sjukpensionärer, de som har svårt att klara löpande utgifter samt de som bor i hyreshusområden är också grupper som skattar sin hälsa lägre än andra.

Förgymnasial utbildning

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning

Förtids-/sjukpensionär*

Arbetslös*

Förvärvsarbetare

Problem med löpande utgifter

Ej problem med löpande utgifter

Örebro kommun:

Hyreshusområden

Ytterområden

Innerstaden

Småhusområden

Kvinnor

Män

57

72

81

34

50

79

48

77

68

75

76

81

70

77

17


50Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa. 51Rostila, M., och Toivanen, S. (2012). Den orättvisa hälsan: Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd.52Lindström, M., och Lundkvist, L. (2017). Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017, Länsstyrelsen i Örebro län.53Nilsson, L. (2013). Hemlöshet – En kunskapsöversikt utifrån svenska förhållanden, Örebro läns landsting.54Statens folkhälsoinstitut (2009). Grönområden för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa.55Örebro läns landsting (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv.

Utmaningar och åtgärder – vuxnaFlera grupper av vuxna saknar en tillfredsställande boendesituationBoendet har både fysiska och sociala egenskaper som påverkar människors hälsa. Fysiska risker kan bestå av buller och avgaser, frånvaro av goda möjligheter till rekreation utomhus och stora avstånd till service och kultur. Att bo i ett område med låg social status är en riskfaktor i sig50. Bostadssegregation är en riskfaktor för ohälsa51.

Det råder brist på bostäder till ett rimligt pris på de flesta orter i länet. Detta drabbar många grupper i samhället. Unga vuxna och nyanlända, alltså människor som söker sin första bostad, har extra svårt att hitta en bostad52. Detta gäller även socialt utsatta personer. Om det fanns fler bostäder och ökad rörlighet på bostadsmarknaden skulle fler uppleva mindre stress och deras livskvalitet skulle öka. Att ha tillgång till ett permanent boende är en grundförutsättning för hälsa53.

Bostadsområdets egenskaper har betydelse för de boendes hälsa. Möjlighet till att vistas i naturen främjar hälsan och bidrar till en snabbare rehabilitering för den som är sjuk54. Närhet till grön-områden är speciellt viktigt för personer med svag ekonomi.

Många människor, framför allt kvinnor, är inte trygga i sitt närområde. Det kan leda till att de tvekar att lämna hemmet, vilket i sin tur kan begränsa deras möjligheter till rekreation och att delta i sociala och kulturella aktiviteter. Det finns ett tydligt samband mellan god hälsa och trygghet i bostadsområdet55.


• Förstärkinsatserförhemlösaochsocialtutsattagrupper.

• Skapaflerenklaboendensomgerungavuxnaenegenbostad.

• Vidareutvecklaarbetetmedattskapatrygghetibostadsområdena.

• Skapaflergrönområdennäramänniskorsbostäder.

18


56 Socialmedicinsk tidskrift Vol. 90, Nr 5 (2013).Unga vuxna utan utbildning – en högriskgrupp i dagens kunskapssamhälle.

Många vuxna med kort utbildning och/eller funktionsnedsättning är oftare arbetslösa och blir oftare isoleradeUnder många år har kraven från arbetsmarknaden ökat. De flesta arbeten ställer idag krav på såväl formell som informell kompetens, vilket inte alltid var fallet tidigare. Den som av olika anledningar inte kan leva upp till kraven ställs utanför arbetsmarknaden och i många fall även utanför andra sociala gemenskaper. Resultatet blir att ohälsa, såväl fysisk som psykisk, skapas och förstärks56.

Det är viktigt att goda möjligheter till olika former av stöd och utbildning kan tillhandahålls. Detta måste ske i kombination med en kvalificerad, stödjande och bred rådgivning från alla de myndigheter som möter människor.

Personer med funktionsnedsättningar och kort utbildning riskerar att hamna mellan stolarna i sitt möte med myndigheter. Om människors behov inte kan lösas av en enskild myndighet riskerar vi att den hjälp som hen får inte är en tillräcklig lösning på problemet. Ett förbättrat samarbete mellan myndigheter,

arbetsgivare och civilsamhälle, med individen i fokus, skapar bättre förutsättningar för att skapa konstruktiva lösningar.

Om flera arbetsplatser arbetade efter hälsofrämjande principer borde fler människor, även med olika former av funktionsned-sättning, kunna beredas plats och därmed ges förutsättningar till arbete.


• Ökastödettillkompetensutveckling,vidareutbildningoch

omskolninggenomhelaarbetslivet.

• Vidareutvecklasamarbetetmellanhälso-ochsjukvård,försäk-

ringskassa,arbetsförmedling,civilsamhälleocharbetsgivaresåatt

flerfårmöjlighettillarbeteellerstudier.

• Förstärkutvecklingenavgoda,hälsofrämjandeochinkluderande

arbetsplatser.

• Förstärkutvecklingenavhälsofrämjandeochinkluderande

bostadsområdenisamverkanmedcivilsamhälleochfolkbildning.

• Förstärkmetodutvecklingmedkommunikation,informationoch

bemötandeinomhälso-ochsjukvården.

19


57Ohälsotal, se Ord och begrepp.58Yrken, framför allt inom skola, vård och omsorg som i sitt utövande innebär att förmåga till kommunikation, bemötande och empati blir viktiga arbetsredskap.59SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa – Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. 60Örebro läns landsting (2012). Liv och hälsa i Mellansverige.61www.av.se, Arbetsmiljöverket.62Socialstyrelsen (2016). Dödsorsaksregister.63www.fhi.se, Folkhalsomyndigheten.64SOU 2014:6. Män och jämställdhet.

Förebyggbar död och sjukdomar är vanligare bland mänDet är betydligt vanligare att män dör på grund av olyckor i arbetet61. Självmord är nästan fyra gånger vanligare bland män än kvinnor62. Män utsätter sig ofta för fler risker och har oftare sämre levnadsvanor. Exempelvis har fler män än kvinnor en riskabel alkoholkonsumtion. Långt fler män än kvinnor ägnar sig åt dopning63.

Det finns föreställningar i samhället om vad som förväntas av en riktig man. Ett ideal som kan lyftas fram är att vara stark och tuff och exempelvis inte bry sig om säkerhetsåtgärder. En del män uppfattar att ett intresse för hälsa och goda levnadsvanor hotar deras manlighet64.

Det är viktigt att vådan av risktagande och våld diskuteras i samhället. Här har civilsamhället en viktig stödjande roll. Det gäller för vuxna män och kvinnor som deltagare och ledare i föreningslivet, som goda förebilder för våra barn, framför allt unga pojkar.


• Stödmänniskorsmöjlighetattutvecklagodalevnadsvanor.

• Fokuserapåmänsrisktagandenochhittanyasamverkans-

partners,exempelvisinomcivilsamhället.

Dåliga livs- och arbetsvillkor skapar stress och ohälsaKvinnors ohälsotal57 är högre än mäns, kvinnor är alltså oftare sjukskrivna och har längre perioder av sjukskrivning. Fler och fler kvinnor drabbas av stressrelaterad ohälsa, dels på grund av påfrestningar på arbetet, dels på grund av svårigheter att finna en balans mellan arbete och olika former av omsorgskrav i privatlivet. Det är vanligt att denna form av stress drabbar kvin-nor i välfärdsyrken58, kvinnor med oregelbundet arbete, ofta i

kombination med osäkra arbetsförhållanden och ekonomisk utsatthet59. Det är betydligt vanligare med ekonomisk utsatthet bland ensamstående mödrar än bland mödrar som lever med en partner60.


• Verkaförbättrearbetsförhållandenocharbetsmiljöinom

kvinnodomineradeyrkeninomvård,skolaochomsorg.

• Stärkföräldraskapsstödetochläggfokuspåattinkluderamän.

20


65SBU (2016). Riskfaktorer för våld i nära relationer.

Många kvinnor och barn är utsatta för våld i nära relationer Våld i nära relationer drabbar kvinnor och barn betydligt oftare än vuxna män. Män utsätts däremot oftare för våld i offentliga miljöer och av en okänd gärningsperson. När kvinnor miss-handlas är förövaren oftast bekant med offret och gärningen sker inomhus. De flesta gärningspersoner är män. Av de som dömdes för grov misshandel 2014 i Örebro län var 84 procent män.

Risken att en individ, i vuxen ålder, blir våldsutövare eller offer i en nära relation ökar om hen som barn blivit misshandlad, haft beteendemässiga problem, eller kommer från problem-fyllda hemförhållanden65.

Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla för att utsättas för våld och övergrepp. För att åstadkom-ma detta måste förebyggande arbete och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade utövare av våldet stärkas. Dessutom måste skydd, stöd och hjälp till utsatta utvecklas och samordnas.

En form av våld som speciellt bör uppmärksammas är det så kallade hedersrelaterade våldet. Det innebär att pojkar och flickor, män och kvinnor genom hela livet lever i en situation som präglas av våld eller hot om våld, psykiskt och fysiskt. Ofta blir de inblandade både offer och gärningspersoner samtidigt.


• Förstärkinsatsernaförattförebyggavåldinärarelationer.

• Förstärkochutvecklaarbetetförattfrämjadenpsykiskahälsan

hosbådemänochkvinnor.

21


Figur 6: Andel (%) svarande 70 år och äldre i Örebro län med god och mycket god hälsa uppdelat på grupper med olika livsvillkor och levnads-vanor. Källa: Liv & hälsa 2017.

66www.scb.se67Region Örebro län (2016). Planeringsförutsättningar, bostäder för äldre.68Statens folkhälsoinstitut (2005). Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar.69Statens folkhälsoinstitut (2007). Äldres hälsa – en utmaning för Europa.70Statens folkhälsoinstitut (2010). Äldres hälsa.71Region Östergötland (2014). Östgötakommissionen för jämlik hälsa – slutrapport.

God hälsa

Skapa förutsättningar för ett åldrande med livskvalitetMänniskor lever allt längre och är friskare i allt högre åldrar. Det är en positiv utveckling som medför att andelen äldre i befolkningen ökar i länet, liksom i landet som helhet. I Örebro län bor närmare 60 000 personer som är 65 år och äldre, vilket motsvarar 21 procent av befolkningen66. Den demografiska utvecklingen visar att andelen 80 år och äldre kommer att öka kraftigt från år 2020 och framåt67.

Den ökande andelen äldre kräver att samhället framöver satsar mer på hälsofrämjande åtgärder som bevarar och stärker det friska åldrandet. Forskningen betonar framför allt fyra områden för att uppnå detta: social gemenskap och stöd, meningsfullhet,fysisk aktivitet och goda matvanor68.

Gruppen äldre har bättre hälsa idag och är mer aktiva än nå-gonsin. Men alla har inte samma förutsättningar att få uppleva ett hälsosamt åldrande. Ett hälsosamt åldrande kan beskrivas som en process där möjligheter till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i sam-hället och få ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder69.

Åldrandet är inte rättvist. Högutbildade personer med god ekonomi löper mindre risk att drabbas av sjukdomar än lågut-bildade med sämre ekonomi. Skillnaderna i hälsa jämnas inte

ut med ökande ålder. Tvärtom tenderar istället skillnader som uppstod tidigare i livet att bestå70.

Här presenteras fyra utmaningar som kommissionen pekar ut som särskilt viktiga att åtgärda för att uppnå en mer jämlik hälsa bland äldre. Förslag på åtgärder presenteras under respek-tive utmaning.

• Fleragrupperaväldreärotrygga. • Mångaensamståendeäldrekvinnorharsmåekonomiska resurser. • Fleragrupperaväldreärintedelaktiga. • Förmångaäldreärsamhälletintetillgängligt.

Flera åtgärder berör hälso- och sjukvården, som behöver utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med högre tillgänglighet för dem med störst behov. För att främja hälsa bland dem som är socioekonomiskt mest utsatta är det angeläget med en utökad samverkan mellan aktörer i hälso- och sjukvård, kommun, folkbildning och civilsamhälle71. Vård och omsorg, boende, mötesplatser och tillgänglighet är exempel där utökad samverkan skulle medföra hälsovinster både för den äldre och för samhället.

I figur 6 framgår viktiga skillnader i förutsättningar för en god hälsa hos äldre.

Svårighet att klara löpande utgifter

Ej svårighet att klara löpande utgifter

Har inte tillit till de flesta människor

Har tillit till de flesta människor

Besväras dagligen av ensamhet

Besväras sällan/aldrig av ensamhet

Deltar inte regelbundet i aktiviteter

Deltar regelbundet i aktiviteter

Sitter stilla mer än 12 timmar/dygn

Sitter stilla 1–3 timmar/dygn

Har svåra problem med sömn

Har inga sömnsvårigheter

31

54

32

57

18

62

43

62

26

65

16

64

22


72SOU 2003:91. 100 steg till trygghet och utveckling i en åldrande befolkning.73Hjälpmedelsinstitutet (2012). Bo bra på äldre dar.74Statens folkhälsoinstitut (2013). Fallolyckor bland äldre.75Hjalmarson, H. (2007). Att stå med båda fötterna på jorden vid fyllda 80 år, Karlstads universitet.76Nora kommun (2017). Fokusgruppsintervjuer med äldre i Nora kommun.77Socialstyrelsen (2012). Äldres behov av psykiatrisk vård. 78SOU 2016:55. Det handlar om jämlik hälsa – Utgångspunkter för kommissionens vidare arbete.79Förklaring äldrecentral: En plats för gemenskap med möjlighet till råd och stöd kring åldrandet, i samverkan mellan kommun, region och civilsamhället. Jämför familjecentral.

Utmaningar och åtgärder – äldreFlera grupper av äldre är otryggaMänniskor som känner trygghet och har förtroende för andra är ofta bättre rustade att handskas med svårigheter. I äldrepo-litik för framtiden, ”100 steg till trygghet och utveckling i en åldrande befolkning”, konstateras: att kunna klara sig själv och känna gemenskap med andra är grundläggande för att känna sig trygg72. Boende och närmiljö blir då viktiga för upplevelsen av trygghet. De flesta äldre vill bo kvar i sin bostad så länge de kan, och andelen i eget boende har ökat kraftigt de senaste åren, även i höga åldrar. Samtidigt finns ett ökat behov av mer tillgängliga boendeformer, vilket inte utvecklats i den takt som antalet äldre har ökat73. För att alla ska ha tillgång till ett bra boende krävs stor flexibilitet. Exempel på boendeformer som efterfrågas är generationsboenden, trygghetsboenden och boenden med närhet till vårdcentral. Särskild hänsyn bör tas till socioekonomiskt utsatta gruppers behov av bostad.

Den vanligaste olyckan bland äldre är fall. I Sverige dör i snitt mer än tre äldre personer per dag till följd av fallolyckor74. Samband finns mellan ökad risk för fall och skör ekonomi, men även att bo ensam75.

En väl fungerande hälso- och sjukvård är ytterligare en viktig aspekt för upplevd trygghet76. Cirka 20 procent bland de äldre uppskattas lida av psykisk ohälsa i någon form. Psykisk ohälsa är vanligare bland ensamstående och dem som har ett litet socialt nätverk. Hälso- och sjukvården och omsorgen har svårt att iden-tifiera, diagnostisera och behandla äldre med psykisk ohälsa77. En fjärdedel av alla självmord begås av personer som är över 65 år. Majoriteten är män och det är vanligare bland män med grund- eller gymnasieskola än med högre utbildningsnivå78.


• Verkaförenhögvalfrihetiboendet.Specifikuppmärksamhet

riktasmotbehovenhosolikanationellaminoriteter,andra

minoriteterochäldremedsmåekonomiskaresurser.

• Utvecklaäldrecentraler79isamverkanmedregion,kommun,

folkbildningochcivilsamhällemedettsärskiltuppdragattnå

målgruppersomharsämreförutsättningarföretthälsosamt

åldrande.

• Identifieraochutvecklametoderförinsatserförattnåäldresom

ärofrivilligtensamma.

• Ökakunskapochkompetensommetoderförattfrämjapsykisk

hälsablandäldre,medettsärskiltfokuspåmän.

23


80SOU 2015:03. Vem är den äldre?81SCB (2017). Inkomstrapport 2015 – individer och hushåll.82Örebro läns landsting (2014). En god och jämlik hälsa i Örebro län.83Statens folkhälsoinstitut (2010). Äldres hälsa.84Örebro läns landsting (2014). En god och jämlik hälsa i Örebro län.85Äldreombud: har en rådgivande funktion och kan ge upplysningar, svara på frågor och vara behjälpliga i kontakten med myndigheter.

Flera grupper av äldre är inte delaktigaMed ökad ålder minskar ofta äldres sociala nätverk. Olika former av mötesplatser blir därför viktiga för äldres deltagande och känsla av meningsfullhet82. Äldre över 65 år har ett lägre socialt deltagande än befolkningen i sin helhet83. För att nå det över-gripande målet om en god och jämlik hälsa måste människors förmåga och möjlighet till social och kulturell delaktighet stärkas. Äldre och personer med funktionsnedsättning är viktiga målgrupper i det arbetet84.

Många ensamstående äldre kvinnor har små ekonomiska resurserInkomst och försörjning är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Sett till Sveriges utveckling i allmänhet har många fått det ekonomiskt bättre, dock har äldre inte fått ta lika stor del av utvecklingen. Variationen kring hur den ekonomiska situationen ser ut inom gruppen äldre är stor. Inkomstskillna-derna har ökat även bland dem som är över 65 år80.

Bland ålderspensionärer är ensamstående kvinnor den ekono-miskt mest utsatta gruppen. Närmare hälften av kvinnorna som är 65 år och äldre har en årsinkomst som är 160 000 kr eller lägre. Motsvarande andel bland männen är 16 procent. I den

allmänna pensionen ingår garantipension som är ett grund-skydd för dem som har haft liten eller ingen inkomst under livet. Andelen som har garantipension skiljer sig kraftigt mellan könen. Vid 65 år har 40 procent av kvinnorna och knappt 20 procent av männen garantipension. Skillnaden ökar med stigande ålder, Vid 85 år har drygt 70 procent av kvinnorna och cirka 15 procent av männen garantipension81.


• Utvecklaochförbättrainformationenomolikaformerav

ekonomisktstödförattmotverkafattigdomblandäldre.

• Inrättasocialainvesteringsfondermedsyfteattfrämjaäldreshälsa.

• Inrättariktadeföreningsbidragmedsyfteattfrämjaäldreshälsa.

Förslag på åtgärder:• Verkaförenflexibelarbetsmarknadsomtartillvaraäldres

erfarenhetochkompetens.

• Inrättaäldreombud85ilänetmedmålsättningattökautsatta

grupperskulturellaochsocialadelaktighet.

• Utvecklametodersomfrämjaräldresjämlikadelaktighetisamhället.

• Utvecklakommunikationskanalersombidrartillattökaäldres

delaktighetförattstärkaförmåganattbehållaochfrämjasin

egenhälsa.

• Utveckla1177.seförmerspecifikinformationriktadtilllänets

äldreinvånare.

• Utvecklabefintligaochnyamötesplatser,somocksåkanvara

generationsöverskridande,föräldremedlågtsocialtdeltagande

isamverkanmellanregion,kommuner,folkbildning,civilsamhälle

ochnäringsliv.

24


86Statens folkhälsoinstitut (2010). Äldres hälsa.87Socialstyrelsen (2010). Nationell e-Hälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.88Stiftelsen för internetinfrastruktur (2014). Pensionärerna och internet.

För många äldre är samhället inte tillgängligtJämlik hälsa förutsätter ett samhälle som är tillgängligt för alla. Drygt en tredjedel av 65-74-åringarna och ungefär hälften av 75-84-åringarna har en nedsatt funktion inom ett eller flera områden.

Generellt uppger en större andel arbetare att de har en nedsatt funktionsförmåga jämfört med tjänstemän på mellannivå eller högre nivå. Bland äldre med en funktionsnedsättning uppger endast 30 procent att de har en god hälsa, jämfört med cirka 70 procent av de äldre utan en funktionsnedsättning86. Förmågan att klara vardagen är beroende av fysisk och psykisk funktions-förmåga samt omgivningsfaktorer. För att undanröja hinder och kompensera för funktionsnedsättningar behöver kommu-nikationer och bostäder anpassas och hjälpmedelsanvändningen utvecklas.

Fler vägar att ta kontakt med hälso- och sjukvården och annan samhällsservice kan underlätta för de som till exempel har en hörselnedsättning eller språksvårigheter. Utvecklingen av e-hälsa är ett sådant exempel87. Men ny teknik och innovationer kan innebära både utökade möjligheter och att människor ute-stängs. Medan de digitala klyftorna i flera avseenden minskat i den övriga befolkningen, lever de kvar bland de äldre. Inkomst, utbildning och yrkesbakgrund spelar stor roll för vilka som använder internet. Den lägsta andelen med tillgång till internet finns bland korttidsutbildade kvinnor med låg inkomst88.


• Seöverdehindersomfinnsförattkollektivtrafikenskablimer

tillgänglig,ekonomiskt,geografisktochfysiskt.

• Utvecklaochförbättraäldrestillgångtillvälfärdsteknikochandra

hjälpmedelförökadsjälvständighetochoberoende.

• StärkäldreskunskapochtillgångtillIT-tjänster,socialamedieroch

andradigitalaforumförökadsocialsamvaro,meningsfullhetoch

delaktighet.

25


Kommissionen betonar den strukturella betydelsen av att se hälsa ur ett helhetsperspektiv. Ansvaret för de utmaningar och åtgärder som identifierats delas mellan Region Örebro län och samarbetspartners i länet. De åtgärder som beslutas om att

Vägen vidare

genomföras inom regionen kommer att inlemmas i ordinarie verksamhet och bli synliga i regionens framtida verksamhetspla-ner samt kommande folkhälsoplan.

26


Ord och begrepp

CivilsamhälleDen del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av det offentliga, staten eller kommuner.

DiskrimineringsgrundDet finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

FolkbildningEtt samlingsbegrepp för studieförbund och folkhögskolor och syftar till att göra kunskap och bildning tillgänglig för alla på ett demokratiskt och jämlikt sätt, och utanför den traditionella skolvärlden.

FolkhälsaUttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad.

FolkhälsoaktörerDen eller de som arbetar med, har ansvar och/eller intresse och engagemang för folkhälsans utveckling.

FunktionsnedsättningInnebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt. Annat ord för detta är funktionsvariation.

FöräldraskapsstödFöräldraskapsstöd kan beskrivas som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva och sociala utveckling, som stärker föräldrars sociala nätverk eller relation till varandra.

Hållbar utvecklingEn utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Det handlar om tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utveckling som är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensionerna tillmäts lika stort värde.

HälsofrämjandeEn vittomfattande process med syfte att möjliggöra för männ-iskan att få ökad kontroll över de faktorer som påverkar hens hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdEn hälsoorienterad verksamhet styr mot hälsoresultat och tydliggör hälso- och sjukvårdens uppdrag; att utöver evidensba-serad medicinsk behandling av sjukdom också utveckla insatser för att förebygga sjukdom och stärka patienternas självupplevda hälsa.

Ideella sektornOrganisationer utanför offentlig verksamhet och näringsliv som har medlems- och samhällsnytta som drivkraft. Den verksam-het som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet.

Jämlik, jämlikhetEtt socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, könsöver-skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Jämställd, jämställdhetJämställdhet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sitt eget liv.

Kognitiv förmågaFörmågan att hantera information och kunskap.

LevnadsvanorMat- och motionsvanor, alkohol- och tobaksvanor, sömn, narkotika, dopning och spel.

LivsvillkorSamhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållan-den som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Exempel på detta är familj, sociala nätverk, boende och närmiljö, utbildningsnivå, ekonomi, anknytning till arbets-marknad.

OhälsotalAntal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpen-ning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning/aktivitetser-sättning från socialförsäkringen per registerad försäkrad.

Proportionell universalism Universella insatser riktas i större omfattning till grupper eller områden som i något avseende är underförsörjda eller mer utsatta än omgivningen.

27


Social gradientDen sociala gradienten i hälsa innebär att hälsan successivt förbättras när människors socioekonomiska situation förbättras.

Socioekonomisk utsatthetUtsatthet i form av kort utbildning, inkomst eller status, ofta i kombination.

TillgänglighetTillgång till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommu-nikationsteknik (it) samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjudna allmänheten både i städer-na och på landsbygden. Det är av särskild vikt att personer med funktionsnedsättning ges tillgänglighet på lika villkor.

Utländsk bakgrund Personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

VälfärdsteknikVälfärdsteknologi är kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Tekniken som sådan benämns välfärdsteknik.

• WHO(2008).Closing the gap in a generation – Health equity through action on the social determinants of health.• SOU2016:55.Det handlar om jämlik hälsa – utgångspunkter för kommissionens vidare arbete.• SOU2017:4.För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket.• SOU2017:47.Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – Förslag för ett arbete för en god och jämlik hälsa.• SKL(2013).Gör jämlikt – gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa.• SKL(2016).Minska folkhälsoklyftan – Åtgärder för minskade skillnader i hälsa.• RegionÖstergötland(2014).Östgötakommissionen för jämlik hälsa – slutrapport.

Bakgrundsdokument

• Malmöstad(2013).Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö.• VästraGötaland(2013).Samling för social hållbarhet – Åtgärder för jämlik hälsa. • Lindén-Boström,M.,ochPersson,C.(2012)Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv – Liv & hälsa i Örebro län 2000–2011.• Örebrolänslandsting(2014).En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2012–2013 för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning.• KarlskogaochDegerforskommuner(2016). Förstudie – Gör jämlikt – gör skillnad, Karlskoga och Degerfors kommuner.

Region Örebro länBesöksadress: Eklundavägen 2, ÖrebroPostadress: Box 1613, 701 16 ÖrebroTel: 019-602 70 00, Fax: 019-602 70 08E-post: [email protected]

Documents

För en jämlik hälsa i Örebro län¶r en...Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt är hälsan inte jämlikt