Framtidens lärande i dagens skola_En forskningsöversikt

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 1

Rapport 2010:1

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


Förord

Alltför många ungdomar väljer tidigt bort studier inom naturvetenskap och teknik. Detta trots att dagens unga i sin vardag tar till sig och använder ny teknik rekordsnabbt. Samtidigt visar flera undersökningar att ungdomar i grunden är intresserade av ämnena, men att de i undervisningen saknar möjligheten att ta till sig och reflektera kring dem. Undervisningen upplevs mer som traditionell kunskapsinhämtning och resultatet blir att de tappar intresset.

En av Teknikdelegationens grundläggande åsikter är att det inte är ”fel” på ungdomarna. Ungdomarnas val beror av värderingar och attityder i den värld de lever i och inte minst av den undervisning de ges. I utbildningssystemet finns idag behov av att utveckla och förbättra elevers möjligheter till lärande. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) borde i detta arbete vara ett självklart verktyg för att utveckla pedagogiken, men tyvärr är det alltför sällan så. Visst köps datorer in till skolorna, men arbetet stannar där, vid punktinsatser. För att lyckas krävs ett helhetsgrepp taget från nationell strategisk nivå, via skolhuvudmän till lokal skolnivå, för att utveckla kompetens, system och metoder för användning av IKT.

Forskningsöversikten utgår från ett antal aktuella forskningsrapporter inom området ”IKT i skolan”. Den lyfter fram de faktorer som visat sig ha störst betydelse för ett fungerande arbete med IKT i skolan. Översikten har tagits fram i samarbete med Torbjörn Skarin, IT- och analysföretaget Metamatrix.

Stockholm 2010-02-15

Teresa JonekHuvudsekreterare Teknikdelegationen


Innehåll1. Sammanfattning.......................................................................................6

2. Bakgrund.................................................................................................... 8

Kort om Teknikdelegationens uppdrag ................................................9

Kort om e-Skills Week 2010......................................................................9

Beskrivning av forskningsöversikten.................................................... 10

3. Tillgång, kompetens och användning av IKT i svenska skolor.........12

4. Olika synsätt kring IKT i skolan.............................................................14

5. Utmaningar med att värdera

effekten av IKT på elevens utveckling................................................. 16

6. Vad säger aktuell forskning inom området?........................................18

Comparative Analysis of Policies for ICT in Education.......................19

Comparative international evidence on the

impact of digital technologies on learning outcomes........................19

Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning............20

Harnessing Technology Review 2009..................................................20

Is technology use related to educational performance?...................21

ICT in science teaching...........................................................................21

ICT use and Educational Performance in Korea.................................21

ITU monitor 2009..................................................................................... 22

The impact of digital technology.......................................................... 22

7. Utmaningar för framtidens skola.......................................................... 24

Referenslista............................................................................................. 27

Innehåll

6 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

Denna forskningsöversikt är baserad på en avgränsad inventering och analys av internationella studier och större forskningsrapporter inom området IKT i skolan. Forskningsöversiktens fokus har varit på studier som kunnat påvisa tydliga och positiva effekter av IKT-relaterade satsningar i skolan på elevernas utveckling.

Översikten studerar hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter; dels hur IKT stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem, dels hur IKT fungerar som ett stöd för utveckling av de kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på. Syftet med forskningsöversikten är att fungera som ett kunskapsunderlag och en bas för diskussionen vid ett seminarium kring IKT och skola, i samband med e-Skills Week 2010.

Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det hand-lar om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiskt verktyg på ett genomtänkt sätt.

Baserat på fakta och analyser från studierna i denna forskningsöversikt kan man dra paralleller till de ut-maningar som finns kring IKT i det svenska skolsystemet. Det finns ett antal områden som vi i Sverige bör arbeta med mer fokuserat.

1. Sammanfattning


• Utveckla en svensk nationell vision Utan den ledning som en nationell

strategi ger är det mindre troligt att utvecklingsinsatser i enskilda skolor och klassrum kommer att bestå.

• Satsa på forskning och nya studier för mätbara effekter

Vi saknar i Sverige nationella storskaliga studier och forskning när det gäller de mätbara effekterna av IKT-användningen på elevers inlär-ning och utveckling. Vi behöver därför initiera större studier inom detta område, för att få tillgång till ett bredare evidensbaserat forsk-ningsresultat.

• Tillgång och användning av en dator hemma viktigt

Idag saknas det en gemensam insikt om betydelsen av en god tillgång till datorer för eleverna. Vi bör i Sverige arbeta för att öka elev-ernas tillgång till datorer i skolan samt på deras fritid, som ett sätt att utjämna den digitala och sociala klyftan.

• Kommunalt ledarskap och lokala planer nödvändigt

En kommunal strategi med tydliga mål som bygger på den nationella visionen och strategin tydliggör att IKT är ett viktigt verktyg som främjar utbildning och lärande. En strategi sätter upp ramarna och vägleder skolorna i deras lokala utvecklingsarbete.

• Satsa på kompetensutveckling Endast god tillgång till datorer

räcker inte för att skapa bra förut-sättningar för elevernas utveckling. Man behöver identifiera lärarnas kompetensbehov och sätta av till-räcklig tid och resurser för kompe-tensutveckling.

• Vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan

Lärare som har ett utvecklat peda-gogiskt arbetssätt med IKT-använd-ning har större effekt på eleverna och deras utveckling av färdigheter som samarbetsförmåga, kommuni-kationsförmåga och förmågan att planera sitt eget lärande.


2. Bakgrund


e-Skills Week 2010 är en EU-kampanj som startade i november 2009 och har sin höjdpunkt under första veckan i mars 2010. Kampanjen ska öka med-vetenheten om vikten av e-kompetens och den växande efterfrågan på kvali-ficerad IKT-kompetens i hela Europa. Inom ramen för e-Skills Week kam-panjen kommer Teknikdelegationen och Almega/IT & Telekom-företagen i slutet av februari 2010 att genom-föra ett seminarium kring IT i skolan. Teknikdelegationen är en statlig utred-ning som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationstek-nik (IKT).

Syfte och målet med detta semi-narium är att lyfta upp behovet av e-kompetenta medborgare, att öka intresset för tekniska utbildningar och yrken och att skapa en gemensam bild av möjligheter och utmaningar för skolans arbete med IKT. Vid seminariet diskuterar berörda aktörer och beslut-fattare frågan om hur man möter dessa möjligheter och utmaningar. Som ett kunskapsunderlag har denna internatio-nella forskningsöversikt kring IKT och skola tagits fram.

Kort om Teknikdelegationens uppdrag

För att Sverige ska bibehålla en hög konkurrenskraft på den alltmer globalise-rade marknaden måste svensk teknik och industriproduktion ligga i framkant. Vårt näringsliv, vår ekonomi och arbetsmark-nad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga är på internatio-nell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare, tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga.

Sverige har ett utbildningssystem som ger individer goda möjligheter att välja och bedriva studier inom naturvetenskap och teknik på olika nivåer. Intresset för sådana studier har under många år varit förhållandevis gott i Sverige jämfört med andra länder. Nu tycks dock trenden vända. Intresset för högskoleingen-jörs- och civilingenjörsutbildningar har minskat de senaste fem åren samtidigt som undersökningar visar att svenska 15-åringar har ett svagt intresse för områdena. Nationella såväl som interna-tionella utvärderingar visar dessutom att svenska elevers kunskaper inom matema-tik och naturvetenskap försämras.

Flera nationella insatser, både statliga initiativ och initiativ från andra aktörer har genomförts eller pågår i Sverige för

att öka intresset och stärka kvaliteten i undervisningen inom det naturveten-skapliga och tekniska området. Fortsatta insatser är nödvändiga – därför tillsatte regeringen Teknikdelegationen. Genom att arbeta utåtriktat i form av arbets-grupper, seminarier och anordnande av kampanjer och workshops så vill Teknikdelegationen skapa debatt och väcka förslag kring hur man både på kort och lång sikt löser frågorna. Teknikdele-gationens arbete beräknas pågå fram till den 30 april 2010 då betänkandet ska överlämnas till högskole- och forsknings-ministern.

Kort om e-Skills Week 2010

En viktig fråga för kampanjen e-Skills Week 2010 är att väcka ungas intresse för IT och locka fler att söka till högre IKT-studier för att möta industrins framtida behov av kvalificerad kompetens.

IT & Telekomföretagen inom Almega är värd för EU-kampanjen i Sverige. För att kunna genomföra planerade akti-viteter finns ett flertal intressenter och aktörer med i projektet. IT & Telekomfö-retagen kommer tillsammans med dessa aktörer bland annat att genomföra ett antal aktiviteter. Det handlar bland annat om skolbesök på gymnasier i hela Sverige


av representanter från IT-företag. Flera skoltävlingar som vänder sig till gymna-siet kommer att arrangeras inom ramen för kampanjen. Som tidigare nämns genomförs ett seminarium med titeln ”IT som verktyg för elevers utveckling i skolan – utmaningar och möjligheter”.

På uppdrag av den europeiska kommis-sionen har de två nätverken DIGITAL-EUROPE och European Schoolnet fått uppdraget att genomföra denna e-kom-petens kampanj i Europa. DIGITAL EUROPE är ett nätverk av nationella branschorganisationer och företag inom IT- och telekombranschen och European Schoolnet (det så kallade europeiska skoldatanätet) är en nätverksorganisation med 31 utbildningsdepartement och en rad skolmyndigheter och skolor som medlemmar runt om i Europa.

IT & Telekomföretagen inom Almega har sedan länge drivit frågan om lång-siktig kompetensförsörjning för IT & Telekombranschen genom projektet VäljIT. Den svenska kampanjen VäljIT blir därför en del av e-Skills Week.

Beskrivning av forskningsöversikten

Denna forskningsöversikt är baserad på en avgränsad inventering och analys av internationella studier och större forskningsrapporter inom området IKT i skolan. Forskningsöversikten har inte som ambition att vara fullständig, utan behandlar ett urval av intressanta studier och forskningsresultat inom området.

Det som specifikt har tagits fram är rapporter och studier som har under-sökt sambandet mellan IT-relaterade satsningar/projekt i skolan och elevers resultat och utveckling. De delar av elevers utveckling som varit särskilt intressanta är utveckling av betygsnivåer, ökad motivation/engagemang, utveck-lad social kompetens och e-kompetens samt utvecklat nätverkande/samverkan mellan elever kopplat till dessa insatser. Forskningsöversiktens fokus har varit på studier som kunnat påvisa tydliga och positiva effekter på elevernas utveckling.

Särskilt intressant för Teknikdelega-tionen är att lyfta fram de faktorer som påverkar elevers möjligheter att inhämta de egenskaper och kompetenser som de behöver för fortsatta studier eller för sitt yrkesliv. I analysen av dessa studier och rapporter har särskilt lyfts fram de fakto-rer som spelar en viktig roll.

Inventeringen och analysen är i huvudsak avgränsad till 1) studier i jämförbara län-der, 2) studier och rapporter kring elever i grundskolan och gymnasium samt 3) publicerade rapporter efter 2007 på de nordiska språken samt engelska.

När det gäller benämningen av teknologi så används flera olika uttryck i denna forskningsöversikt. Uttrycket IKT används normalt inom den svenska utbildningssektorn som ett sammanfat-tande begrepp för Informations- och kommunikationsteknologi. Men även benämningen IT (Informationsteknologi) används, t.ex. i Skolverkets rapporter och benämningen ICT (Information and Communication Technology) är ett begrepp som används internationellt. När det står IT så inkluderar detta även den kommunikativa delen, dvs. det motsvarar uttrycket IKT.


3. Tillgång, kompetens och användning av IKT i svenska skolor


Skolverket genomförde under hösten 2008 en större enkätundersökning kring IKT-tillgång och IKT-användning i svenska kommuner. Undersökningen omfattade både skolledare/rektorer och lärare i skolorna. Denna enkätundersökning1 var resultatet av ett tidigare regeringsuppdrag avseende kartläggning av IKT i svenska skolor.

För att fördjupa innehållet i denna enkätundersökning har Skolverket och föreningen Datorn i Utbildningen/DIU under våren 2009 givit uppdrag till en kompletterande studie2 i form av telefon-intervjuer med en handfull kommuner. Denna kompletterande studie hade som syfte att ge en något djupare bild av de möjligheter och de utmaningar som kom-munerna såg kopplat till användandet av IKT i skolan. En underliggande fråga var om det fanns några skillnader inom olika kommuner, och vad dessa skillnader bestod utav.

Skolverkets nationella undersökning visade att det fanns ett stort behov av investeringar i IT-utrustning och IT-verktyg i de kommunala skolorna. Cirka 50 procent av dessa skolor hade ett ganska stort behov och drygt 25 procent hade ett mycket stort behov av investeringar i IT. Var fjärde lärare hade tillgång till en egen dator i skolan, och resten av lärarna uppgav att de hade tillgång till en delad dator i skolan. Elevernas tillgång till datorer i skolan varierade mellan de olika verksamhetsformerna där tillgången var större på gymnasieskolan än på grundsko-lan och även på fristående jämfört med kommunala skolor. I genomsnitt gick det 1,6 elever per dator i fristående gymnasie-skolor och 2,5 elever per dator i kommu-nala gymnasieskolor. Motsvarande siffror för grundskolan var 4,5 elever per dator i fristående och 6,0 elever per dator i kom-munala grundskolor. Den kompletterande

studien visade dock att det fanns stora skillnader avseende tillgången på datorer mellan skolorna i olika kommuner.

Den nationella undersökningen visade att endast cirka 55 procent av de till-frågade kommunerna hade en plan för införskaffning av IT-utrustning. Cirka 25 procent av dessa kommuner hade ej någon plan, och i cirka 20 procent av kommu-nerna visste rektorn inte om någon plan fanns. På skolnivå hade endast cirka 30 procent av skolorna en egen IT-plan. Av de skolor som har en egen IT-plan så inklude-rade majoriteten av dessa planer områdena tekniska frågor/utrustningsstandard samt kompetens hos pedagoger och elever.

De flesta lärare använde IT i såväl peda-gogiska som administrativa syften. Det var dock endast cirka hälften av lärarna på grund- och gymnasieskolan som angav att de använde en dator på lektionstid varje vecka.

Lärarnas bedömning av sin egen IT-kompetens skilde sig något åt mellan de olika verksamhetsformerna. Omkring två tredjedelar av lärarna på gymnasieskolan och vuxenutbildningen bedömde att de var ganska eller mycket bra på IT, medan andelen var något lägre för personal på grundskola och förskola. När det gäller kunskap om IT som pedagogiskt verktyg upplevde dock cirka varannan grundskole-lärare att de behövde ytterligare kompe-tensutveckling och fortbildning.

När det gäller rektorernas behov av kompetensutveckling för att kunna främja IT som pedagogiskt verktyg så upp-levde en tredjedel att de hade ett mycket stort eller ganska stort behov av egen utveckling. Ungefär hälften av rektorerna upplevde att de hade ett ganska litet eller mycket litet behov av egen kompetensut-veckling.

En aspekt av IT i den pedagogiska verksamheten är hur förskolepersonal

och lärare resonerar kring användandet av IT och hur man värderar verktygen i det egna arbetet. Bland gymnasielärarna svarade endast sex av tio lärare att IT är ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg/hjälp-medel i den egna undervisningen. Bland förskolepersonal och grundskolelärare var andelen mindre än hälften.

Endast omkring fyra av tio grund- och gymnasielärare bedömde att använd-ningen av IT i den egna undervisningen i stor utsträckning ökade elevernas motiva-tion och stimulerade inlärningsprocessen, något färre att det utvecklade elevernas IT-kompetens och möjligheter att lösa problem. Många av lärarna ansåg att IT i stor utsträckning underlättade för eleverna att hitta information medan en mindre del ansåg att det utvecklade elevernas sam-arbetsförmåga.

Lärarna fick även svara på om de bedömde att IT underlättade deras möjlig-heter att anpassa undervisningen till elev-ernas olika behov. Endast omkring fyra av tio lärare på grund- och gymnasieskolan ansåg att IT underlättade anpassningen i stor utsträckning.

Tillgång till teknisk utrustning var en faktor som kunde påverka i vil-ken utsträckning och på vilket sätt IT användes på skolorna och förskolorna. Framförallt uppgav grundskolelärarna att de begränsades av skolans utrustning och bland lärarna på de kommunala grundsko-lorna angav närmare hälften att de i stor utsträckning begränsades av den utrust-ning som fanns tillgänglig.

1 Skolverket, 2009, Redovisning av uppdrag om

uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i

förskola, skola och vuxenutbildning.

2 Skarin, 2009, Tillgång, användning och

kompetens kring IKT i skolan, Skolverket och

föreningen Datorn i utbildningen.


4. Olika synsätt kring IKT i skolan


I en tid där IKT i en allt högre grad präglar samhället, är det nödvändigt att analysera vad detta innebär för synen på bildning, kraven på baskunskaper och villkoren för lärande. Skolan som institu-tion har lång tradition av att genomföra kunskapsuppdraget, men det är tradi-tioner som utmanats och förändrats på senare år. Från att skolan ursprungligen var en verksamhet där lärare muntligt förmedlade kunskaper som eleverna förväntades memorera och tillägna sig har skolan utvecklat metoder och teknik som lett till att elever alltmer är aktiva i sin lärprocess.

Den traditionella formen av lärarledd undervisning håller nu på förändras där ensidigt memorerande av ett i förväg givet kunskapsinnehåll har ersatts med en kommunikativ process där den som lär förväntas vara aktivt medskapande. Kommunikationen mellan lärare och elev och mellan elever fyller här en viktig funktion i lärprocessen genom att ge olika perspektiv på världen och hur den ser ut. Tillgången till information och möjligheterna till kommunikation har ökat på ett genomgripande sätt genom informationstekniken. Med datorn som redskap möjliggörs nya former för lärande i samspel mellan människa och dator. Det handlar inte så mycket om att överföra kunskaper i lärprocesser som

att skapa miljöer för aktivt kunskapande och även att bli väl förtrogna med de nya redskapen som tekniken erbjuder.3

Diskussionen om användandet av IKT i skolan handlar ofta om hur det främ-jar måluppfyllelsen, dvs. hur eleverna utvecklas och deras kunskapsinlärning förstärks. En lika viktig fråga är hur redo dagens och framtidens elever är att delta i yrkeslivet. Att förbereda skolans elever för ett modernt informationssamhälle är något som ett utvecklat skolsystem även bör bistå med.

Denna forskningsöversikt kommer därför att se hur IKT fungerar i det peda-gogiska arbetet sett ur två olika aspekter:

• dels hur IT stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem

• dels hur IT fungerar som ett stöd för utveckling av kompetenser och fär-digheter som ett modernt samhälle ställer krav på

3 Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i

skolarbetet – redskap för lärande?


5. Utmaningar med att värdera effekten av IKT på elevens utveckling


IKT projekt och program ligger normalt högt upp på den politiska agendan. Ofta lyfter man fram tänkbara effekter som en positiv utveckling av elevens betyg och deras ämneskunskaper, en förbättrad motivation och attityder till lärande. Man lyfter även fram tänkbara effekter som utveckling av lärarnas IKT-kompetens och användandet av nya pedagogiska metoder och synsätt. Andra tänkbara effekter är en ökad kreativitet och en förändring av skolorna och dess pedagogiska verksamhet. Forskningen4 visar dock att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få effekter på elevernas lärande. En djupare analys visar att relationen mellan IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar om att använda teknologin på ett utvecklat sätt och ett antal ramvill-kor måste även vara på plats för att få till en positiv utveckling.

Effekter av olika insatser kan delas upp i mätbara respektive upplevda effekter för inlärning och utveckling hos eleverna. Mätbara effekter kan vara framtagna till exempel genom en statistisk analys eller genom en jämförelse av före och efter olika typer av insatser. Upplevda effekter kan till exempel vara resultatet av en intervju eller en enkät där man försöker värdera effekten av insatsen. I de nordiska länderna är det vanligast med

nationella studier som fokuserar på att hitta upplevda effekter när det gäller IKT och skola.5

För att förstå sambandet mellan input (datoranvändning) och output (lärande i olika ämnen), är det viktigt ha mätin-strument som är direkt anpassade för de ämnen där tekniken används. Flera studier6 har tittat på det direkta sam-bandet mellan input och output. Inom OECD-länderna har det t.ex. hittats en positiv relation mellan datoranvänd-ning för specifika ämnen och elevernas betyg i matematik, naturvetenskap och utvecklingen av elevernas läs och skriv-kunnighet.

Slutsatserna från många av dessa stu-dier är något begränsade av det faktum att de använder en korrelationsanalys7. Med denna typ av analys, kan man sta-tistiskt fastställa att de olika faktorerna är förknippade med varandra. Men man kan dock inte säkert uttala om den ena faktorn resulterar i den andra faktorn, vilket är en fråga som beställare och finansiärer av IKT-projekt gärna vill veta.

Ett direkt samband mellan input och output kan normalt endast visas med kontrollerade experiment, där en grupp använder datorer eller använder dem på ett visst sätt och en kontrollgrupp inte gör det.

4 Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and

evaluation of ICT for education impact – a review,

utdrag från Monitoring and Evaluation of ICT in

Education Projects - A Handbook for Developing

Countries, 2005, InfoDew.

5 Skarin, 2007, Effektivt användande av IT

i skolan – analys av internationell forskning,

Skolverket.

6 Bland annat Harrison et al, 2003.

7 Metoder för att mäta styrkan av det direkta

sambandet (positiva eller negativa) mellan två

variabler.


6. Vad säger aktuell forskning inom området?


Tidigare internationella forskningsöver-sikter8 inom området har visat att det finns ett större antal studier som lyfter fram positiva effekter av IKT kopplat till elevers motivation och engage-mang. En ökad motivation hos eleverna leder enligt många studier till en ökad uppmärksamhet och ett ökat engage-mang under lektionerna, vilket i sin tur främjar lärandet. Ett individualiserat lärande kan även främjas med hjälp av IKT – ett lärande där eleven kan arbeta självständigt, i sin egen takt och kopplat till sina personliga behov. Eleverna kan då även ta ett större ansvar för sig egen lärprocess.

Det finns även ett ökande antal studier som visar att användningen av IKT i skolan är positiv för utvecklingen av betygen i skolan. I Sverige är dock rela-tivt få större studier gjorda kring effek-terna av IKT på betygsutvecklingen hos eleverna. Generellt sett är bevisen för att IKT har effekt på kunskapsinlärningen inte helt entydiga, eftersom många studier baserar sina slutsatser på den upplevda effekten hos lärare och övriga. Skolor arbetar med ett stort antal projekt och initiativ som har till syfte att öka prestationerna och kunskapsinlärningen, vilket gör det svårt att särskilja effekten av en specifik insats från övriga insatser.

Den senaste större nationella studien som genomförts i Sverige inom detta område är E-learning Nordic 20069. Denna nordiska studie gav bland annat tydliga indikationer på att det fanns ett samband mellan tillgången till dato-rer med Internet och den pedagogiska effekten. I de nordiska skolor som hade störst tillgång till datorer för eleverna, har rektorerna dessutom observerat att IKT i stor utsträckning underlättat inte-greringen av nya pedagogiska metoder i undervisningen.

I flera av de studier som visar på en upp-levd effekt av IKT kopplat till elevernas prestationer, har lärarna inställningen att effekten på matematik samt läs och skrivinlärning är positiv. Ett antal studier (huvudsakligen från Storbritannien) har kunnat påvisa ett direkt samband mellan användandet av IKT och kunskapsinlär-ning hos eleverna. Det finns dock vissa problem med att påvisa detta direkta samband, eftersom det är svårt att dra generaliserbara slutsatser kopplade till studier av en viss situation, en viss typ av användning eller ett visst pedagogiskt synsätt. Man kan dock säga att ju mer inbäddad eller integrerad en specifik teknik är, desto högre är effekten. Effek-ten av en ökad tillgång och användning av IKT beror till stor del på hur lärarna använder IKT i undervisningen, samt på vilka förutsättningar det finns för ett utvecklat lärande på skolan.

Comparative Analysis of Policies for ICT in Education

Detta är en analys av den amerikanska forskaren Robert Kozma kring natio-nella strategiers betydelse för effekter av utvecklingsinsatser kring IKT i skolan. En nationell IKT-politik inom utbildningsområdet har flera viktiga funktioner. En strategisk politik kan tillhandahålla ett logiskt resonemang, en uppsättning mål och en vision för hur utbildningssystemet skall utvecklas. En strategisk och framåtriktad politik kan även förklara hur elever, lärare, föräldrar, och befolkningen i allmänhet kan dra nytta av tillgången och användningen av datorer i skolorna. Strategin kan motivera förändringar och samordna olika insatser för att främja nationens övergripande pedagogiska mål.

Men utan den ledning som en nationell IKT-politik ger är det mindre troligt att utvecklingsinsatser i enskilda skolor och klassrum kommer att bestå. Kozma menar att en utveckling och ökning av användningen av ny teknik i undervis-ningen kan ske utan att det finns tydliga krav på nationell nivå. Däremot drar han slutsatsen att sannolikheten att erfarenheterna och lärdomarna från olika projekt blir bestående är relativt låg. Han menar att effekterna av enskilda projekt då blir svåra att sprida och det behövs nationella krav som styr för att projekten efter dess avslut skall få effek-ter inom hela utbildningssystemet.

Utan en sammanhållen strategi som styr den nationella användningen av teknologi i utbildningen, kommer IKT-politiken endast att handla om tillgång eller kompetensutveckling för lärare, utan att det finns ett tydligt utbildningssyfte eller uppsatta mål för användandet av teknologi. Utan ett tydligt syfte och uppsatta mål blir det ett tekniskt fokus istället för ett pedago-giskt fokus.

Källa: Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis of Politics for ICT in Education, SRI International, a part of the Internatio-nal Handbook on Information Technology in Primary and Secondary Education, 2008, Springer

Comparative international evidence on the impact of digital technologies on learning outcomes

Detta diskussionsunderlag inför en expertkonferens arrangerad av OECD/CERI och KERIS (Korea Education & Research Information Service) i Sydkorea


under 2007 är baserat på ett flertal olika rapporter och studier inom OECD.

Vid utformningen av ett effektivt lärande som stöds av teknik är det viktigt att inte bara välja lämpliga tekniska hjälpmedel, utan också att ha en god förståelse för de olika roller som läraren, eleven och tekniken har. I flera interna-tionella analyser och studier samt centrala policydokument kring IKT i utbildning, lyfts IKT ofta fram som ett verktyg för att förverkliga nya mål som upplevs som viktiga för 2000-talet. Dessa mål handlar om förmågan till ett livslångt lärande och förmågan att i samverkan med andra studenter kunna ta fram kunskap och lösa problem. För att kunna nå dessa nya mål så behöver det dock ske stora förändringar av den pedagogiska processen i skolan. En fråga man bör ställa sig vid tillämp-ningen av IKT i det pedagogiska arbetet är om användandet av teknologi ses som en drivkraft för pedagogiskt innovation och om denna innovation innebär några förändringar av de definierade rollerna för lärare och elever.

Analysen av testresultaten i en av de undersökta studierna10 drar slutsatsen att ett ”traditionellt” lärande där man använ-der IKT inte har något direkt samband med effekterna på elevernas resultat i olika ämnen. Ett traditionellt lärande kan ses som ett lärande med fastlåsta roller, där läraren har rollen att förmedla kunska-pen och eleven har rollen att ta till sig kunskapen. Den enda effekten som direkt kunde kopplas till användandet av IKT var förbättrade IKT-färdigheter i form av en ökad kunskap i att rent tekniskt han-tera en dator och dess applikationer. Lärare som har en utvecklad pedagogisk syn fick större effekter på eleverna när det gäller utvecklingen av färdigheter som samar-betsförmåga, kommunikationsförmåga och förmågan att planera sitt eget lärande.

Källa: Nancy Law, 2007, Comparative inter-national evidence on the impact of digital tech-nologies on learning outcomes, a discussion paper for CERI/KERIS International Expert Meeting on ICT and Educational Performance in South Korea 2007, University of Hong Kong

Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning

Denna rapport är en amerikansk analys av andra studier kopplat till erfarenheter och forskning kring e-lärande. Målet för ana-lysen som helhet var att ge beslutsfattare, administratörer och utbildningsansvariga en forskningsbaserad vägledning om hur man implementerar ett online lärande för 16–19-åriga elever (K12).

En slutsats som denna analys drog var att studenter som tog hela eller delar av sin kurs online klarade sig bättre i snitt än de som tog samma kurs genom en klassrumbaserad undervisning. Dock måste man ta i beaktande att under-visningen via nätet och i klassrummet skiljer sig på flera sätt, bland annat när det gäller hur mycket tid som studenten lägger på varje uppgift. Undervisning som kombinerade online lärande med en traditionell klassrumsundervisning fick större effekter på resultatet hos eleverna i förhållande till enbart en undervisning som skedde online. Inlärningen som sker online kan även förstärkas genom att öka interaktionen mellan studenten och den applikation som används för e-lärandet. Inlärning som sker online kan även lätt-tare få individuella studenter att reflek-tera kring och värdera sin egen lärprocess.

Källa: Evaluation of Evidence-Based Practi-ces in Online Learning, 2009, U.S Depart-ment of Education

Harnessing Technology Review 2009

Denna forskningsöversikt presenterar slutsatser och data från ett större antal engelska studier som har undersökt vad som har skett avseende implementering av teknologi för att stödja lärandet. De flesta av de undersökta studierna har publicerats under perioden 2007-2009.

En av dessa studier11 från Institute of Fiscal Studies har tittat på data från en flerårig undersökning av ungdomar i England. Data från 15 000 ungdomar födda 1989 och 1990 användes i analy-sen, som undersökte både skillnader i resultatutveckling och beteende mellan olika socioekonomiska grupper. Studien visade att tillgången till en dator och Internet i hemmiljön är en viktig del av förklaringen till skillnader i resultatut-vecklingen. Samt att detta även spelar en positiv roll för hur beteenden som t.ex. olovlig frånvaro utvecklas, särskilt för elever mellan 14-16 år. I studien upplevde majoriteten av lärare för elever i åldrarna 5-16 år att användandet av teknologi hade en positiv effekt på resul-tatutvecklingen hos specifika grupper av elever. En grupp elever som upplevdes ha särskild stor nytta av teknologi var elever med funktionsnedsättning12.

Denna brittiska forskningsöversikt visar att den tydligaste effekten av tekno-logi inom utbildning avser förbättringar i effektivitet, specifikt när det gäller användningen av lärarnas tid. Studier har visat att lärare normalt kan använda den insparade tiden till att utveckla och kva-litetssäkra sitt eget pedagogiska arbete. För att få mätbara effekter av teknologin på elevernas resultat så måste man dock se användandet av teknologi som en del av skolans långsiktiga planering, och koppla användningen av teknologi till


utvecklingen av elevernas färdigheter och olika lärstilar.

Källa: Becta, 2009, Harnessing Technology Review 2009

Is technology use related to educational performance?

Från en kommande OECD-rapport13 presenterades under hösten 2009 en rap-port kring effekterna av användandet av teknologi kopplat till elevers resultat i naturvetenskap (PISA-studien). Målgrup-pen för studien är 15-åriga elever.

Studien visar att den vana som eleverna har att använda datorer påverkar elevernas resultat. Elever som haft tillgång till dato-rer under längre tid har bättre resultat än elever som haft tillgång till datorer under kortare tid (mindre än ett år). Det finns ett samband mellan elevernas utbildnings-resultat och frekvensen av datoranvänd-ningen i elevernas hemmiljö. I det stora flertalet länder inom OECD tenderar för-delarna med högre datoranvändning vara större i elevernas hemmiljö än i skolan.

Om den studerande har rätt kompetens och bakgrund, kan en ökning av frekven-sen av datoranvändning leda till bättre resultat. Analysen visar att i förhållande till studenternas resultat kan en ökad använd-ning av datorer fungera som en förstärk-ning av deras färdigheter och kompetenser. Studentens socioekonomiska bakgrund påverkar förutsättningarna för att datoran-vändningen skall leda till bättre resultat. Studenternas olika färdigheter, allmänna intressen och attityder påverkar engage-manget för deras arbete med teknologi.

Källa: Francesc Pedró, 2009, Is technology use related to educational performance – Evi-dence from PISA, OECD/CERI

ICT in science teaching

Denna brittiska forskningsöversikt och analys har fokuserat på effekten av att använda olika IKT-aktiviteter (som t.ex. experiment och simuleringar) i samband med lektioner i naturvetenskap. Även om det finns mycket litteratur om IKT i undervisningen av naturvetenskapliga ämnen så är en stor andel av litteraturen i form av artiklar om mjukvaror och deras användning i olika lärsituationer. Tonvik-ten är där ofta på hur man skall använda IKT snarare än att utforska effekten av användandet. Det man specifikt tit-tade på i denna forskningsöversikt var utvecklingen av elevernas förståelse för naturvetenskap. Begreppet förståelse för naturvetenskap omfattade här veten-skaplig kunskap och teori, vetenskapliga metoder och idéer. Fokus var studier av effekterna av IKT på elever i åldern 11-16 år. Huvuddelen av studierna var genomförda i USA och i Taiwan. Drygt en tredjedel av studierna fokuserade på ämnet biologi, och knappt en tredjedel av studierna fokuserade på ämnet fysik.

Forskningsöversikten visar i sin analys att elevernas användning av IKT-simu-leringar för att öka sin förståelse av veten-skapiga idéer, är betydligt mer effektiv jämfört med användningen av icke IKT-baserade läraktiviteter. Enligt deras analys så får eleverna en bättre förståelse för vetenskaplig kunskap och idéer när de använder IKT-simuleringar jämfört med användning av traditionella (icke-IKT) läraktiviteter.

Effekterna som uppkom från elever-nas användande av IKT-simuleringar blev enligt vissa studier ännu större när lärarna mer aktivt stöttade och ledde eleverna under simuleringen. En slutsats är att IKT-simuleringar kan ge effekter på eleverna i fråga om vetenskaplig kun-

skap, teori och metod. Men dessa effekter uppkommer inte i alla situationer och inte med alla elever eller lärare. Man måste i skolorna arbeta för att på ett bra sätt integrera IKT-simulering i lärandet och den pedagogiska processen.

Källa: Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science teaching – the effect of ICT teach-ing activities in science lessons on students understanding of science ideas, University of London

ICT use and Educational Performance in Korea

I samband med en internationell konfe-rens i Bryssel kring IKT och utbildning presenterades de preliminära resultaten från en koreansk studie. Denna studie hade som fokus att värdera effekten av IKT-användningen på elevernas utveck-ling och resultat i skolan. Målgruppen var elever i första året på gymnasiesko-lan (10th grade), och hade genomförts som en enkätstudie riktad till eleverna. Enkäten var uppdelad i tre delar, plats för IKT-användningen, syfte med IKT- användningen samt egenarbete/gruppar-bete med IKT.

Slutsatsen från studien var att IKT-användningen i skolan inte upplevdes ge några effekter på elevernas utveckling. Däremot upplevdes IKT-användningen utanför skolan ge effekter på deras utveckling. När det gäller syftet med IKT-användningen upplevde elev-erna att de utvecklades när syftet med användningen var att lära sig saker. När syftet med IKT-användningen var ”endast” underhållning så upplevde eleverna inte att det fick några effekter avseende deras utveckling och resul-tat. När det gäller IKT-användning i


grupp eller i samarbete med andra, så upplevde eleverna ingen effekt på deras resultat. Däremot upplevde eleverna att enskild användning av IKT gav positivt resultat. En slutsats som studien drar är att man behöver arbeta både med det formella lärandet (i skolan) och med det icke formella lärandet (utanför skolan).

Källa: Heeok Heo, 2009, ICT use and Educational Performance in Korea, Sunchon National University

ITU monitor 2009

ITU Monitor är en norsk årlig, kvan-titativ studie kring den ämnesmässiga och pedagogiska användningen av IKT i årskurs 7, 9 och det andra året i gymnasieskolan. Totalt så deltog 582 skolor i 2009 års enkätundersökning, vilket motsvarar knappt 20 procent av det totala antalet grund och gymnasie-skolor i Norge. Studien undersökte både hur datorerna användes i skolan och hur de användes för skolarbetet hemma. För att få indikatorer på hur väl de digitala färdigheter är integrerade i skolorna undersöktes även hur ofta datorerna används i olika ämnena och på vilket sätt de användes.

ITU Monitor 2009 drar analysen att den norska skolan är på rätt spår när det gäller tillgängligheten av datorer för eleverna. Huvudutmaningen med att använda IKT i skolan är inte en fråga om enbart infrastruktur, utan det handlar om hur skolan och lärarna använder IKT som ett integrerat peda-gogiskt redskap. Enbart en god tillgång till datorer räcker inte för att skapa bra förutsättningar för elevernas utveckling. Man behöver sätta av tillräcklig tid för kompetensutveckling av lärarna och

det behöver finnas ett uttalat stöd från skolans rektor när det gäller kompe-tensbehoven. Studien visar att motive-rade och kompetenta lärare, med stöd från skolledningen, har mycket bättre förutsättningar att använda digitala verktyg. De digitala verktygen påverkar elevernas digitala kompetens och deras prestationer när verktygen används på ett systematiskt, ämnesanpassat och pedagogiskt sätt. Det är även viktigt att skolan har tydliga inlärningsmål när det gäller användandet av IKT i skolan.

Denna studie har kunnat dra slutsatser från informationen från lärare och skol-ledare kopplat till elevernas provresul-tat. Genom ett särskilt utvecklat test har de tittat på två kompetenser, dels på grundläggande IKT-kompetens och dels på problemlösning med stöd av IKT. ITU Monitor 2009 visar att saker som elevens socioekonomiska bakgrund, allmänna drivkraft och skolprestationer påverkar utvecklingen av deras digitala kompetens. I övrigt visar studien att inriktningen på skolans IKT-investe-ringar påverkar elevernas digitala kom-petens. Om skolan har en IKT-ansvarig på heltid så används IKT mer integrerat i de olika ämnena och den digitala kom-petensen utvecklas bättre hos eleverna.

Källa: ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – skolens digitale tilstand

The impact of digital technology

Denna brittiska analys av aktuell forsk-ning visar på en tydlig koppling mellan digital teknik och elevers kunskapsut-veckling i skolan. Digital kompetens ses som viktig för att medborgarna ska kunna ta en aktiv del i det brittiska

samhället. Analysen visar att det finns en växande mängd nationella och inter-nationella studier som visar på positiva och mätbara effekter av digital teknik på elevers lärande. I Storbritannien arbetar man på nationell nivå med en kombina-tion av statistiskt säkerställda bevis och mjukare empiriska bevis. De mjukare empiriska bevisen har en viktig funktion i studier när det gäller att förklara varför det positiva resultatet har eller inte har uppkommit.

Forskningen visar att en integrerad användning av tekniken ger en rad positiva resultat för barn och ungdomar. När det gäller yngre elever, (5–7 år) så visar studien att ett integrerat använ-dande av tekniken resulterar i en positiv utveckling av kunskaper i matematik (för högpresterade flickor) och i naturve-tenskap (för alla flickor). Samma resultat noteras för pojkar med genomsnittliga till höga resultat i naturvetenskap. En positiv utveckling av resultaten i engel-ska kunde man även se för genomsnitt-liga till högpresterande elever i åldern 5–7 år. När det gäller elever i åldern 7–11 år, visar studien att samtliga elever uppvisade förbättrade resultat vid integrerad användning av tekniken. Dessutom noterades positiva effekter på elevers resultat i matematik och naturvetenskap kopplat till användandet av interaktiva skrivtavlor. För elever i åldern 11–16 år ser man positiva effek-ter av användandet av teknologi kopplat till resultatet i naturvetenskap.

I klasser med online-utbildning, vare sig de är helt online eller om traditionell klassrumbaserad utbildning blandas med online-utbildning, får man oftast bättre resultat, enligt studien. Skolor som har god tillgång till teknologi och uppvisar de bästa resultaten har vissa saker gemensamt; teknologin styr inte


besluten om lärande och inlärning, utan det är behoven som styr valet av tekno-logi. Utöver detta har de en välfung-erande teknisk support som är en viktig del av skolans strategi för IKT.

Källa: Becta, 2009, The impact of digital technology – a review of the evidence of the impact of digital technologies on formal education

8 Skarin, Effektivt användande av IT I skolan -

analys av internationell forskning, Skolverket.

9 Ramböll Management,2006, E-learning

Nordic 2006.

10 SITES 2006.

11 Chowdry et al 2009.

12 Teeman et al 2009.

13 CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium

Learners Making Their Grades? – Technology Use

and Educational Performance in PISA.


7. Utmaningar för framtidens skola


Nätets enorma utbud av lätt tillgängliga resurser och personliga nätverk utmanar oss allt mer att utvärdera våra roller som utbildare. Det gäller att skapa relevanta lärsituationer, arbeta stödjande samt att värdera elevernas kunskapsutveckling. Dagens unga förväntar sig att kunna arbeta, lära och studera, när och var de vill. Utbildningssystemets roll och det sätt som vi förbereder unga personer för deras framtida liv – är under förändring.14

Studiernas analyser i denna forskningsö-versikt pekar ut ett antal aktuella utma-ningar kring IKT i det svenska skolsyste-met. Sammanfattningsvis faller ett antal tematiska områden ut värda att prioritera. Dessa är infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll samt pedagogisk idé. Inom de tematiska områden finns behov och utmaningar för de olika aktörerna genom utbildningssystemet, från nationell nivå till lokal skolnivå.

Utveckla en svensk nationell vision och strategi

Utan den ledning som en nationell strategi ger är det mindre troligt att utvecklingsinsatser i enskilda skolor och klassrum kommer att bestå eller ge något större genomslag. Den amerikanska forskaren Kozma15 menar att en utvecklad användning av ny teknik i undervisningen visst kan ske i enskilda klassrum eller skolor, utan att det finns tydliga krav från nationell nivå. Däremot är sannolikheten att erfarenheter och lärdomar från dessa

lokala projekt blir bestående relativt låg. Det krävs en nationell styrande strategi för att insatserna ska få effekt inom större delar av utbildningssystemet. Idag finns i Sverige ingen svensk politisk vision och strategi kring IKT och skola. Här har regeringen ett ansvar att utveckla en strategi som skulle kunna motivera utvecklingsarbete på bred front. Strategin ska vara vägledande för de insatser som behöver göras på nationell, kommunal respektive skolnivå.

Satsa på forskning och nya studier för mätbara effekter

För att stå väl rustade för att möta dagens och framtidens utmaningar måste vi skapa största möjliga värde och nytta av våra satsningar på IKT i skolan. Ett kreativt och nyskapande bruk av IKT är av stor vikt för förnyelsen av undervisningen. Studier visar dock att det är svårt att förändra lärares traditionella pedagogik och synsätt när det gäller undervisning och lärande. Ett ökat fokus på dagens forskning kring ett utvecklat pedagogiskt arbete är ett viktigt stöd i arbetet med att skapa framtidens utbildningssystem. I de nordiska länderna är det vanligast med nationella studier som fokuserar på att hitta upplevda effekter när det gäller IKT och skola. Vi saknar i Sverige nationella storskaliga studier och forskning när det gäller de mätbara effekterna av IKT-användningen på elevers inlärning och utveckling. Vi behöver därför initiera mer

omfattande studier inom detta område, för att få tillgång till ett bredare evidensbase-rat forskningsresultat.

Tillgång och användning av datorer i hemma viktigt

Tillgång till datorer och Internet i hem-miljön är en viktig del av förklaringen till skillnader i mellan elevers resultat. En ökad användning av datorer i hemmiljön förstärker studenternas färdigheter, kom-petenser och resultat. Även studentens socioekonomiska bakgrund har betydelse för i vilken grad datoranvändningen leder till bättre resultat. Idag saknas det en gemensam insikt om betydelsen av en god tillgång till datorer för eleverna. Vi bör därför i Sverige arbeta för att öka elevernas tillgång till datorer både i skolan och på fritiden. Det finns goda exempel från exempelvis delstaten Maine16 i USA där eleverna i en stor skolsatsning för ökad tillgång till datorer även får ta med sig sin skoldator hem.

Kommunalt ledarskap och lokala planer nödvändigt

Kommunerna bör i sin roll som skolut-vecklare utveckla strategier för att öka tillgången och användningen av datorer i skolorna. Strategin bör ta ett helhets-grepp och till denna bör kopplas mål för infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll och pedagogisk ide. Många kommuner har


redan idag en IKT-strategi, men denna har ofta endast fokus på frågan om infrastruk-tur och kompetens hos lärarna. I många fall saknas uppsatta mål för användningen av det digitala innehållet och utvecklingen av en kreativ pedagogisk användning. En kommunal strategi som bygger på den nationella visionen och strategin tydliggör för skolorna att IKT är ett viktigt verktyg utbildning och lärande. Strategin och målen bör vara väl förankrade och fungera som stöd för skolledare och enskilda peda-goger när det gäller prioritering och vägval kopplat till IT-användningen i skolan.

Det behövs även lokala planer på skol-nivå för att lyckas med själva implemen-teringen av IKT i skolan. En lokal plan bör innehålla mål för att skapa en ökad tillgänglighet och en genomtänkt använd-ning av datorer på skolan. För detta krävs uppsatta aktivitetsplaner målsatta på både kort och lång sikt.

Identifiera kompetensbehoven och satsa på kompetensutveckling

Endast god tillgång till datorer räcker dock inte för att skapa bra förutsättningar för elevernas utveckling. Man behöver identifiera kompetensbehoven och sätta av tillräcklig tid för kompetensutveckling för lärarna. Genom att sätta upp kompe-tensmål i skolans lokala plan så förtydligar skolledningen att frågan är prioriterad. Motiverade och kompetenta lärare, med stöd från skolledningen, har mycket bättre förutsättningar att använda digitala verk-tyg. Den senaste TIMSS-undersökningen17 visade att de svenska lärarna i mindre utsträckning än sina EU/OECD-kollegor får tillgång till fortbildning i hur IKT kan integreras i matematik- och naturve-tenskapsundervisningen. Som en del av

kompetensutvecklingen för lärare behövs även mer kunskap och insikt om värdet av IKT för elevernas lärande, och teknologins koppling till samhällsutvecklingen i stort.

Vidareutveckla det pedagogiska arbetet i skolan

Analysen av testresultaten i studien SITES 200618 drar slutsatsen att ett traditionellt lärande med IKT-användning endast ger effekter i form av ökad IKT-kompetens hos eleverna. Eleverna blir endast bättre på att rent tekniskt hantera en dator och dess applikationer. Ett traditionellt lärande har ofta synsättet att lärare och elever har definierade och fasta roller, där läraren har rollen att förmedla kunskapen och eleven har rollen att ta till sig kunskapen. Studien drar slutsatsen att lärare som har ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt med IKT-användning får större effekter på eleverna när det gäller utvecklingen av färdigheter som samarbetsförmåga, kom-munikationsförmåga och förmågan att planera sitt eget lärande. Dessa färdigheter bedöms öka i betydelse i framtiden. Därför bör man i Sverige arbeta med att vida-reutveckla det pedagogiska arbetet med IKT-användning.

Ett exempel på hur man kan vidareut-veckla det pedagogiska arbetet i skolan kommer från USA. I studien19 från det amerikanska utbildningsdepartementet visas att inlärning som sker online kan förstärkas genom att öka interaktionen mellan studenten och själva applikationen för e-lärandet. Det handlar om att använda programvaror som ger eleverna mer direkt feedback och som skapar förutsättningar för eleverna att värdera sin egen utveck-lingsprocess. Denna amerikanska studie visar även att eleverna fick ett bättre resultat när delar inlärningen ägde rum i

klassrummet och andra delar online.Ett annat exempel på hur man kan

utveckla det pedagogiska arbetet i skolan beskrivs i den brittiska studien ICT in science teaching20. Studien visar att elevernas användning av simuleringar med stöd av IKT ökade deras förståelse av vetenskaplig kunskap och idéer, jämfört med använd-ningen av icke IKT-baserade läraktivi-teter. Förståelsen för naturvetenskap hos eleverna ökade ytterligare när lärarna mer aktivt coachade eleverna under simule-ringen. Utvecklingen av en mer handle-dande roll för lärare är därmed intressant att utforska som en del i det praktiska pedagogiska arbetet i skolan.

14 The Horizon report – 2010 edition, 2010, The new

media consortium/Educause learning Initiative.

15 Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis of

Politics for ICT in Education, SRI International, a

part of the International Handbook on Informa-

tion Technology in Primary and Secondary

Education, 2008, Springer (se kap. 6.1).

16 Maine Learning Technology Initiative.

17 TIMSS 2007, s. 66.

18 Nancy Law, 2007, Comparative international

evidence on the impact of digital technologies on

learning outcomes, a discussion paper for CERI/

KERIS International Expert Meeting on ICT

and Educational Performance in South Korea

2007, University of Hong Kong (se kap. 6.2).

19 Evaluation of Evidence-Based Practices in Online

Learning, 2009, U.S Department of Educa-

tion, (se kap 6.3).

20 Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science

teaching – the effect of ICT teaching activities in

science lessons on students understanding of science

ideas, University of London, kap. 6.6.


Becta, 2009, Harnessing Technology Review

2009

http://publications.becta.org.uk/display.

cfm?resID=41329

Becta, 2009, The impact of digital technology –

a review of the evidence of the impact of digital

technologies on formal education

http://publications.becta.org.uk/display.

cfm?resID=41343

CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium

Learners Making Their Grades? – Technology

Use and Educational Performance in PISA

http://www.nml-conference.be/wp-content/uplo-

ads/2009/09/Technology-Use-and-Educational-

Performance.pdf

Evaluation of Evidence-Based Practices in

Online Learning, 2009, U.S Department of

Education

http://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidence-

based-practices/finalreport.pdf

Francesc Pedró, 2009, Is technology use related

to educational performance – Evidence from

PISA, OECD/CERI


ads/2009/09/Technology-Use-and-Educational-

Performance.pdf

Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i

skolarbetet – redskap för lärande?

http://www.falkenberg.se/download/1

8.753fd2a71252137fdd880001149/

En+egen+dator+i+skolarbetet+-

+redskap+f%C3%B6r+l%C3%A4rande.pdf

Heeok Heo, 2009, ICT use and Educational

Performance in Korea, Sunchon National

University


ads/2009/09/Heeok-Heo.pdf

Hylén, Skarin, 2008, Framtidens utbildning i

Norden- Samverkan och konkurrens i en globali-

serad värld, Nordiska Ministerrådet

http://www.norden.org/en/publications/publica-

tions/2008-553

ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – skolens digi-

tale tilstand

http://www.itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/

ITU_monitor09_web.pdf

Nancy Law, 2007, Comparative international

evidence on the impact of digital technologies

on learning outcomes, a discussion paper for

CERI/KERIS International Expert Meeting on

ICT and Educational Performance in South

Korea 2007, University of Hong Kong

http://www.oecd.org/dataoecd/0/33/39482643.pdf

Ramböll Management, 2006, E-learning

Nordic 2006

http://www.skolverket.se/sb/d/2369/a/13079

Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis

of Politics for ICT in Education, SRI Interna-

tional, a part of the International Handbook

on Information Technology in Primary and

Secondary Education, 2008, Springer

http://robertkozma.com/images/kozma_compara-

tive_ict_policies_chapter.pdf

Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and

evaluation of ICT for education impact – a

review, utdrag från Monitoring and Evaluation

of ICT in Education Projects - A Handbook for

Developing Countries, 2005, InfoDew

http://www.infodev.org/en/Publication.9.html

Skarin, 2007, Effektivt användande av IT i

skolan – analys av internationell forskning,

Skolverket

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/30/78/

Rapport_webb.pdf

Skarin, 2009, Tillgång, användning och

kompetens kring IKT i skolan, Skolverket och

föreningen Datorn i utbildningen

http://www.diu.se/framlar/wp-content/uplo-

ads/2009/06/kompletterande-studie-kring-ikt-

och-skola-maj-2009-slutlig-version.pdf

Skolverket, 2009, Redovisning av uppdrag om

uppföljning av IT-användning och IT-kompe-

tens i förskola, skola och vuxenutbildning

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/16904

Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science

teaching – the effect of ICT teaching activities

in science lessons on students understanding of

science ideas, University of London

http://eppi.ioe.ac.uk/cms/LinkClick.aspx?fileticket

=wiH96OGz1gY%3d&tabid=945&mid=2149&l

anguage=en-US

The Horizon report – 2010 edition, 2010,

The new media consortium/Educause learning

Initiative

http://www.nmc.org/pdf/2010-Horizon-Report.pdf

Referenslista


Varför en Teknikdelegation?Flera olika utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och natur-vetenskap försämrats under det senaste decenniet. Samtidigt har antalet ansökningar till högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar minskat de senaste fem åren.

För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig industrination krävs att svensk teknik och industriproduktion ligger i internationell framkant. Vårt näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga ligger på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare, tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. En hög utbildningsnivå inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommuni-kationsteknologi (ikt) ger Sverige konkurrensfördelar och är en förutsättning för ekono-misk tillväxt.

Hur ska Teknikdelegationen arbeta?Teknikdelegationens arbete omfattar utbildningsväsendet från förskola till högskola och ska särskilt belysa skillnader ur genusperspektiv. Delegationen ska utreda dagens och framti-dens situation och arbeta utåtriktat med att:

Visa dagens och morgondagens behov och tillgång på naturvetare och teknikerKartlägga och analysera dagens söktryck till utbildningarna, demografiska faktorer och arbetsmarknadens struktur och framtida behov.

Stärka lärare och lärarutbildningenGe förslag på hur lärare kan kompetensutvecklas och på hur pedagogiken bör utvecklas för att nå en mer problembaserad matematik-, naturvetenskap- och teknikundervisning.

Öka samverkan mellan skola och arbetslivGe förslag på hur kunskapsutbytet mellan elever, lärare, skolledare och arbetslivet skulle kunna öka för att främja skolans och industrins utveckling.

Genomföra en kampanj och stärka initiativ och projekt som syftar till att öka intresset hos barn och ungdomarÖka kunskapen om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt antalet sökande till dessa genom en utåtriktad informativ kampanj riktad mot barn och ungdomar. Stödja verksamheter och ge förslag på hur arbetet med att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och ikt kan fortgå långsiktigt.


TeknikdelegationenOrdförandeLeif Johansson, Volvokoncernen

LedamöterJohan Ancker, TeknikföretagenPaula Bäckman, Balthazar Science CenterHelen Dannetun, Linköpings universitetAnne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega Christer Fuglesang, ESAKarin Glader, Chalmers tekniska högskolaPeter Gudmundson, Kungl. Tekniska högskolanUrsula Hass, Blekinge Tekniska HögskolaPhilip Kapper, Norra RealMaria Khorsand, SP Sveriges Tekniska ForskningsinstitutPeter Larsson, Sveriges IngenjörerCamilla Modéer, Vetenskap & AllmänhetBjörn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademienAnna-Maria Wiberg, Unga Forskare

Teknikdelegationens kansli

Teresa Jonek, [email protected]: 08-405 41 01, 073-040 65 83

Sara Karlsson, [email protected]: 08-405 50 15, 070-320 66 22

Marika Göthlin, biträdande [email protected]: 08-405 58 29, 070-880 63 73

Sofia Yngwe, kommunikatö[email protected]: 08-405 28 12

Utgivare: Teknikdelegationen Karlavägen 102, plan 7103 33 [email protected]

Rapport 2010:1isbn: 978-91-86321-04-8

Grafisk form: Pidgin Group / Pelle Isaksson

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se


Teknikdelegationen har av regeringen fått uppdraget att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Vidare ska delegationen arbeta med att öka intresset för högskoleutbildningar inom dessa områden med ett särskilt fokus på flickors och kvinnors intresse. Teknikdelegationen är sammansatt av representanter främst från olika delar av näringslivet samt universitets- och högskolevärlden.

Teknikdelegationens arbete beräknas pågå i ett och ett halvt år och leda fram till ett betänkande som ska överlämnas till högskole- och forskningsministern våren 2010.

Läs mer på Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se

Documents

Framtidens lärande i dagens skola_En forskningsöversikt