Förstudie kring tillsynsvägledning mmextra.lansstyrelsen.se/miljosamverkan/SiteCollection... · 2016. 3. 30. · viktigt/ bråttom 23 4 mindre viktigt/ inte bråttom Generella frågor

Artskydd och vägledning Förstudie kring tillsynsvägledning mm Juni 2013

Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten

Webbplats www.miljosamverkansverige.se

Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Projektledare Ingela Höök telefon 010-224 46 81 e-post [email protected]

Projektledare Carina Lif telefon 010-225 13 06 e-post [email protected]

3

Innehållsförteckning

1. FÖRORD ................................................................................... 4

2. BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE .................................... 5

Brister i arbetet med artskyddet ................................................ 5

Enkätundersökning.................................................................... 5

Workshop på handläggarträff .................................................... 6

3. RESULTAT OCH DISKUSSION ............................................... 7

Naturvårdsverkets tillsynsvägledning ........................................ 7

Oklart ansvarsområde ................................................................................. 8

Jordbruksverkets vägledning ..................................................... 8

Länsstyrelsernas eget ansvar ................................................... 9Bilagor Bilaga 1 Enkätresultat med kommentarer Bilaga 2 Sammanfattning och förslag till prioriteringar Bilaga 3 Förslag till kommande projekt inom Miljösamverkan Sverige

4

1. Förord Miljösamverkan Sverige har inom ramen för projektet ”Artskydd och vägledning” gjort en förstudie kring länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning från Naturvårdsverket när det gäller artskyddsfrågor. Vi har därutöver tagit fram förslag riktade till länsstyrelserna. Följande personer har ingått i projektgruppen: Eva Amnéus Mattisson Naturvårdsverket Britt Forsén Länsstyrelsen i Stockholms län Anna Lind Naturvårdsverket Hanna Wallén Länsstyrelsen i Jämtlands län Carina Lif Miljösamverkan Sverige (projektledare) Vi riktar ett stort tack till länsstyrelsens artskyddshandläggare som har haft en viktig roll i arbetet, dels i samband med den enkät som skickades ut hösten 2012 och dels i diskussionerna under artskyddshandläggarträffen i maj 2013. Vi vill också tacka nedanstående personer för att de deltog i enkäten: Sofia Brockmark Havs- och vattenmyndigheten Henrik Forsblad Rikspolisstyrelsen Andrea Ljung Jordbruksverket Fredrik Simonsson Kustbevakningen Johan Renquist Tullverket Rapporten kommer att överlämnas till Naturvårdsverket som en rekommendation i det fortsatta arbetet med tillsynsvägledning. Den kommer också att fungera som underlag för länsstyrelsernas artskyddsarbete. Rapporten finns att ladda ned från Miljösamverkan Sveriges hemsida på adressen www.miljosamverkansverige.se.

5

2. Bakgrund och genomförande

Brister i arbetet med artskyddet Artskyddet är en omfattande och svår fråga som länsstyrelserna inte arbetar med i tillräcklig grad. Det kommer in i många ärenden som ibland bedöms olika till följd av osäkerhet om hur regelverket ska tolkas och hur tillämpningen av lagstiftningen ska ske trots att Naturvårdsverket har tagit fram en handbok. Naturvårdsverket planerar bland annat mot bakgrund av detta att utveckla sin tillsynsvägledning inom området. Miljösamverkan Sverige har genomfört detta projekt med syfte att kartlägga och tydliggöra länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning inom artskyddet. Under arbetet blev det uppenbart att många frågor inom området kan och bör hanteras av länsstyrelserna i samverkan.

Enkätundersökning Projektet startade med att projektgruppen tog fram en omfattande lista över olika frågeställningar/ämnesområden inom artskydd där det finns behov av tillsynsvägledning. Listan innehöll fridlysning, CITES (handel och preparering), djurparker, ål samt övergripande frågor. Denna lista kommunicerades hösten 2012 som en enkät till deltagarna på sändlistan för länsstyrelsens artskyddshandläggare. Även deltagarna i den nationella ”operativa gruppen” som Naturvårdsverket samverkar inom fick möjlighet att delta i enkätundersökningen. I enkäten bad vi handläggarna att prioritera och kommentera de olika frågeställningarna/ämnesområdena ur aspekten tillsynsvägledning. Vi ville också ha in kompletterande förslag på frågeställningar/ämnesområden. Det kom in svar från 17 länsstyrelser, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Jordbruksverket, Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten. Vi har sammanställt och bearbetat dessa resultat, se bilaga 1. I enkäten bad vi deltagarna att prioritera frågeställningarna/ämnesområdena i en skala 1-4 där 1= viktigt/bråttom och 4= mindre viktigt/inte bråttom. För att få ett tydligt resultat ur enkätsvaren poängsatte vi prioriteringarna enligt formeln PRIO = (2* antal ”1:or”+ antal ”2:or”). Då utkristalliserades en tydlig rangordning bland förslagen och det framgick vad som prioriterades högst. Vi fick också in ett antal nya frågeställningar i samband med enkäten (markerade med röd text i bilaga 1). Eftersom alla länsstyrelser inte tagit del av dessa skickades resultatet av enkäten inklusive kommentarerna och de nytillkomna frågeställningarna åter ut via sändlistan för kännedom.

6

Workshop på handläggarträff 13-14 maj 2013 arrangerades årets artskyddshandläggarträff. Där genomförde projektet en workshop för att ytterligare prioritera och förankra resultatet av enkäten. Ett resultat av workshopen blev dessutom att vi fick en tydligare fördelning av ansvarsområden mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna inklusive projektförslag till Miljösamverkan Sverige. Frågeställningarna/ämnesområdena hade inför diskussionen bedömts av Naturvårdsverket (NV) och kategoriserats inom områdena:

Vägledning behövs och är prioriterad av NV Vägledning behövs men är inte prioriterad av NV Vägledning kan behövas Vägledning behövs inte Samordning mellan länsstyrelserna behövs

Resultatet från denna workshop samt enkäten ligger till grund för projektgruppens slutsatser.

7

3. Resultat och diskussion Projektgruppen har kommit fram till ett antal slutsatser kring länsstyrelsernas behov av tillsynsvägledning utifrån genomförd enkät och workshop. Underlag för detta finns i bilaga 2, Sammanfattning och prioriteringar. De frågeställningar/ämnesområden som prioriteras högst är:

1. Grundutbildning för länsstyrelsehandläggare och personal vid andra myndigheter

2. Uppdatering av handboken 3. Samordning av tillsyn av internetförsäljning, till exempel Blocket 4. Vägledning om hur 12:6-samråd ska användas i artskyddssammanhang 5. Nationell kartläggning av aktörer, organisationer, föreningar etc. 6. Sammanställning av domar 7. Samordning med Havs- och vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt

kustbevakningen 8. Tillsynsvägledning för ål 9. Synonymlistor över CITES-artnamn görs tillgängliga 10. Listor över artbestämmare uppdateras och görs tillgängliga 11. Vägledning om hur kompensationsåtgärder kan nyttjas i fridlysningsärenden

Nedan hänvisar vi till dessa numreringen i tabellen.

Naturvårdsverkets tillsynsvägledning Nr 1. Enligt vår förstudie prioriterar länsstyrelserna en återkommande grundutbildning inom artskydd allra högst. Detta var också ett starkt önskemål från andra myndigheter vid ett nationellt artskyddsseminarium hösten 2012. Naturvårdsverket och Jordbruksverket håller på att ta fram en webbaserad sådan. Det tror vi kommer att bli mycket bra. Stora förväntningar finns hos länsstyrelserna på utbildningen. I bilaga 2 har vi markerat frågeställningar som vi tycker är angelägna att ta upp i samband med utbildningen. Nr 2. Ett flertal frågeställningar som fått hög prioritet i enkäten kan hanteras av Naturvårdsverket genom att uppdatera och i viss mån förtydliga handboken inom fridlysning och CITES. Handboken är länsstyrelsernas främsta vägledning och den används flitigt. Det är av stor vikt att Naturvårdsverket regelbundet gör uppdateringar. Kombinationen handbok – återkommande diskussioner på handläggarträffar tror vi är en bra metod för tillsynsvägledning. Nr 11. En frågeställning som inte fanns med i enkäten men som kom in som nytt förslag och som fick stort gehör under handläggarträffens workshop är vägledning om hur kompensationsåtgärder kan nyttjas i fridlysningsärenden. Kompensationsåtgärder

8

används troligen mycket sparsamt alternativt med stor variation mellan olika länsstyrelser. Ytterligare angelägna områden enligt förstudien, för Naturvårdsverkets tillsynsvägledning är:

Vägledning om hur 12:6 samråd ska användas i artskyddssammanhang (nr 4) Sammanställning av domar (nr 6) Samordning med Havs- och vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt

kustbevakningen. (nr 7) Tillsynsvägledning för ål (nr 8)

Oklart ansvarsområde

Frågor där det är oklart vem som har ansvaret bör utredas på nationell nivå. Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och i det sammanhanget önskar vi att Naturvårdsverket tydliggör ansvarsfrågan. Om frågan inte utreds nationellt tvingas länen att utveckla egna rutiner vilket är ineffektivt och riskerar att leda till stora skillnader i hanteringen av frågorna. En stor risk är också att ingen myndighet tar ansvar i dessa frågor. Nr 3. Samordning av tillsyn av internetförsäljning, t ex Blocket, har fått hög prioritet av länsstyrelserna. Här är det oklart vem som äger frågan. Vilka krav är rimliga att ställa på länsstyrelsen och när är det en polisiär fråga? Internetförsäljning är en stor och växande marknad som sträcker sig långt över läns- och landsgränserna. För att statliga resurser ska användas effektivt är det av stor vikt att ansvarsfrågan klaras ut omgående. Nr 5. Det finns ett behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t ex herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare. Detta är ett viktigt redskap för tillsynen men det finns ingen utpekad ansvarig. Vissa län har regionala listor. Svårigheten ligger i att uppdatera och hålla aktuellt. Jordbruksverket har viss kartläggning i och med att de är den administrativa CITES-myndigheten.

Jordbruksverkets vägledning Tre av punkterna i enkäten tillhör Jordbruksverkets ansvarsområde. När det gäller ett formulär för uppfödarbevis B-arter pågår arbete och det kommer att finnas ett färdigt formulär inom kort. Nr 9. Synonymer för CITES-artnamn. Enligt Jordbruksverket finns detta på IUCN-hemsidan. Denna information är inte lättillgänglig, det skulle underlätta om Jordbruksverket kan sprida information om länken. Nr 10, Listor över artbestämmare. Jordbruksverket har en lista över artbestämmare. Denna bör uppdateras, utökas och spridas till länsstyrelserna, polisen, tullen med flera. Det behöver också klargöras vem som betalar för medverkan av artbestämmare vid

9

tillsyn. Arbete pågår just nu på Jordbruksverket och en ny lista kommer att beslutas under hösten 2013. Under handläggarträffen i maj 2013 framkom att Jordbruksverket planerar att starta ett nyhetsbrev kring artskydd. Det mottogs positivt och kan säkert bli en bra kanal för information som efterfrågas av länsstyrelserna.

Länsstyrelsernas eget ansvar På den workshop som hölls i samband med handläggarträffen i maj 2013 blev det tydligt att ett antal punkter på listan är länsstyrelsens eget ansvar. Det framgår i bilaga 2 vilka frågeställningar som är aktuella. I vissa fall finns behov av samordning mellan länsstyrelserna. I ett första skede bildade handläggarträffen tre arbetsgrupper som har ambitionen att arbeta med:

Uppdatering av gemensam text på extern hemsida, Syfte: Förbättra portalsidan m.m. för artskydd Mål: Att alla delar är med. Tydlig uppdelning

Översyn av ansökningsblanketter och rapporteringsmallar för fridlysning och

CITES, Syfte: Se över ansökningsblanketter och rapporteringsmallar för fridlysning och CITES (handel + preparering). Mål: Uppnå bättre, effektivare och mer enhetlig ärendehantering genom bra ansökningsblanketter och rapporteringsmallar (handel + preparering).

Tillsyn och prövning djurparker

Syfte: Förbättrad tillsyn och prövning genom samverkan och koncentration till ett fåtal länsstyrelser Mål: Likriktning, liknande villkor, liknande tillsynsprocess Ett fjärde arbetsområde, Informationsmaterial, skickas av handläggarträffen som projektförslag till Miljösamverkan Sverige inför verksamhetsplaneringen 2014. Syfte: Få fram nischat, lättillgängligt material inom: Handel med rovdjur + säl Second hand Mässor (zoo-) TAM (traditionell asiatisk medicin) Öppet öga Mål: Ökad medvetenhet hos utövare + allmänhet Flera ytterligare förslag till projekt inom Miljösamverkan Sverige kom in på handläggarträffen. De finns samlade i bilaga 3.

2013‐02‐05

Kontaktuppgifter PRIO

Frågeställning/ämnesområde Kommentarer, reflektioner, motiveringar

nr Komplettera nedan med ämnesområden/frågeställningar som saknas. Prioritera respektive frågeställning genom att markera ett alternativ i skalan 1‐4.

1 viktigt/ bråttom

2 3 4 mindre viktigt/ inte bråttom

Generella frågor inom hela artskyddet För att kunna göra en poängsättning räknar vi (2* poäng i prio 1)+(poäng prio 2). Ev poäng prio 3 och 4 bortses från. Prio 1 och prio 2: här rödmarkeras 10‐15 "poäng" och orangemarkeras 5‐9 "poäng". Signalgul färg betyder att förslaget är nytt och kom in med enkäten.

1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden.

23 (=2*10+3)

10 3 2 4 Östergötland : Hur agerar Skogsstyrelsen i artskyddsfrågor i samband med avverkningsanmälningar m.m? Undersökning vilken kompetens de som hanterar avverkningsanmälningar har. Hur hanteras artskyddsfrågor av lantbruksenheter på Lst?. Vilken kompetens finns? Handledning för hur skyddet ska tolkas i konflikt med areella näringars verksamhet (tjäderspelplatser, åkrar med kornknarrs‐ och ängshökshäckningar etc.? Kronoberg: En bra fortsättning på arbetet med mer och bättre myndighetssamverkan efter vad som diskuterades på seminariet om artskyddsbrott på Naturhistoriska riksmuseet. Värmland: Erfarenheter från krokodilärendet visar på oklarheter gällande detta. Viktigt att ansvar och roller är klarlagt särskilt i akuta lägen. Västerbotten: Vi har arbetat med samverkan mellan myndigheterna på länsnivå så detta har vi klargjort Kustbevakningen: Viktigt att känna till inblandade myndigheters ansvarsområden för att lättare kunna samarbeta och för att inte inkräkta på varandras områden/utföra dubbelt arbete mm. Jämtland: Viktigt att veta vad som är Lst´s uppgift och även andra myndigheters ansvar! HaV : Bra med kartläggning av ansvarsområden och expertkunskap/brist av kunskap. HaV har tillkommit, och SLU aqua är en ny institution med expertkunskap.

2 Förtydligande av vilken kompetensnivå som länsstyrelserna behöver för att kunna tillsyna inom artskyddet. Är det t ex rimligt att varje länsstyrelse ska kunna artbestämma stenkoraller och tyda kinesiska tecken?

14 2 10 3 3 Östergötland: Specialister behöver alltid kunna anlitas. Handlar mer om att kunna nyttja kompetens. Kronoberg: Viktigt men inte prioritet 1. Länsstyrelsen i Kronoberg behöver börja bedriva mer initierad tillsyn först för att få mer kännedom om hur svårt det är och vad som är svårt. Dalarna: Länsstyrelsen behöver ha bra förteckningar över vad som vi ska tillsyna och vem vi kan fråga för artbedömningar Värmland: Inte rimligt att alla (om ens något) län ska ha all detaljkunskap som behövs, men viktigt att veta till vem man ska vända sig för att få hjälp. SJVs ansvarar idag för att listor över artbestämmare finns. Lägg dessa på nätet så att de alltid är åtkomliga även på icke kontorstid och under semestrar mm. Västerbotten: Skulle vara bra med lista över godkända artbestämmare som vi kan använda Örebro: Samordning av sådana specialistområden som koraller och orkidéer, TAM, träslag etc är nästan nödvändigt. Nationella tillsynsmän inom svåra områden borde vara en effektivare lösning. Uppsala: Gärna någon typ av vägledning om hur man gör om man inte har någon som kan artbestämma på sin länsstyrelsen. Lista över artbestämmare och vem som bör bekosta en artbestämmare (söakanden eller lst)? Västra Götaland: Bör finnas godkända personer som man kan anlita vid behov för t.ex. tyda kinesiska tecken Jämtland: Hoppas att detta kan redas ut ganska enkelt t ex på nästa handläggarträff, viktigt att veta så vi inte får prestationsångest i onödan. HaV : Generell kunskap om artskydd är viktigt att länen har. För specifik artkunskap behöver vi nationella experter, och i vissa fall även internationella.

3 Förtydligande av på vilket sätt andra myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav.

17 6 5 3 3 Västerbotten: Vi har arbetat med samverkan mellan myndigheterna på länsnivå så detta har vi klargjort HaV : Vet inte om vi har tolkat frågan rätt?! Kompetensen bör ser olika ut mellan olika Lst, men att kunskapen ska kunna tas in vid behov från andra. Vad menar ni med krav?

4 Behov av uppdateringar av handböckerna – webb och skrift.

17 6 5 4 2 Skåne : En riktigt bra uppdatering kräver dock att vi landar bättre i hur en del saker ska tolkas, t ex "yrkesmässig verksamhet". Östergötland: Specialister behöver alltid kunna anlitas. Handlar mer om att kunna nyttja kompetens. Stockholm : Behöver uppdateras varje år Kronoberg : Vet inte om de är inaktuella. Om de är det så är det prio 1 att uppdatera dem. Handböckerna är ett bra stöd. Värmland: Önskvärt med fördjupning inom områdena handel, preparering, förevisning. Västmanland: Handböckerna är ganska ok, dock behövs mer detaljerad vägledning inom vissa områden. Jämtland: Vet inte riktigt hur bra de nuvarande handböckerna är, men förstås viktigt att de är aktuella.

Tillsynvägledning inom artskydd för länsstyrelserna sammanställning av resultat från enkäten

28 nov: Svar från 17 st Lst, Rikspolisstyrelsen, Tullen, Jordbruksverket, Kustbevakningen, HaV

namn på kontaktperson:

Prioritering, skala 1‐4

600520-002

Infogad text

5 Nya gemensamma mallar för ansökan om fridlysningsdispens och verksamhetstillstånd, beslut återrapportering CITES.

18 7 4 4 3 Kronoberg: Gemensamma mallar är bra. Det finns gemensam e‐tjänst för ansökan om tillstånd för preparering av eller handel med vilda djur och växter. Halland: Mallar kan varbra men de får inte innebära mer jobb eller att vi är tvingade att använda dem. De ska inte ligga i platina. Värmland: För vår det rör det sig om enstaka ärenden per år men just därför är det extra viktigt med mallar som säkrar att allt som behövs finns på plats. Orimligt mycket tid går år per ärende annars. Västerbotten: Mallar kan vara bra att utgå från Västmanland: iom att lst gått in i platina och P4 är det viktigt att det som tas fram är kompatibelt med platina. Beslutsmallar och blanketter BÖR förankras med artskyddshandläggarna HaV: Behöver ses över.

6 Sammanställningar och tolkningar av domar. 19 6 7 2 3 Kronoberg Det skulle vara bra om Naturvårdsverket eller Jordbruksverket skickar ut de domar som kommer inom artskydd samt även skriver en kommentar. Västerbotten: Fungerar relativt bra redan idag via maillistor, kan skärpas upp Västmanland: alltid intressant HaV : En jätteuppgift, men en databas skulle vara värdefullt/underlätta/likställa.

7 Återkoppling från Naturvårdsverket på länsstyrelsernas tagna beslut.

9 2 5 4 6 Östergötland : Bör göras inför handläggarträff/artskyddsmöte 2013 Kronoberg: Det skulle vara bra med återkoppling i vanligt förekommande ärenden för att veta om vi gör rätt. Vid mer "ovanliga" ärenden har kanske ofta länsstyrelserna kontakt med Naturvårdsverket eller Jordbruksverket vid handläggningen. Bra om myndigheterna är lätta att nå vid frågor. Jordbruksverket: Mycket bra förslag. (Finns risk för myndighetsstyre?) Värmland: Kan vara svårt då vägledande myndigheter inte ska ha åsikter i enskilda ärdenden. Jämtland: Särskilt i de fall då något är otydligt eller felaktigt ‐ så vi kan bli bättre HaV : Viktigt ‐ här bör en dialog ske.

8 Samordnade rutiner för tillsynsavgifter. 6 1 4 5 6 Kronoberg: Bra om alla gör lika. Det finns avgifter i andra ärenden som varierar mellan Länsstyrelserna och det leder till återkommande diskussioner och en osäkerhet om hanteringen. Värmland: Viktigt för vårt län där vi faktiskt kommit ut på tillsyn i god omfattning. Västerbotten: Känns ffa. Viktigt med bra tillsyn(har för lite tid för tillsyn idag), detta kommer i andra hand

9 Nationell tipscentral för myndigheterna 2 1 Stockholm: Ej för allmänheten utan för olika myndigheter, typ Rovobs, men förenklad, för tips som ligger utanför det egna geografiska området. Bra vid t ex Reptilexpo.

10 Gemensam hemisdesinfo för länsstyrelserna 1 1 Gävleborg: Utforma gemensam information om artskydd och CITES på länsstyrelsernas hemsidor11 Regional miljöbrottssamverkan 2 1 Gävleborg: Utforma metoder som ökar och effektiviserar den operativa tillsynen genom att t e x främja samverkan med andra myndigheter i

enlighet med 1 kap 17 § miljötillsynsförordningen. Länsstyrelsen ska enligt 26 kap 1 § miljöbalken även på eget initiativ bedriva tillsyn över artskyddsförordningen. Den egeninitierade tillsynen är lågt prioriterad trots att det visat sig att mycket små tillsynsinsatser har uppdagat stora artskyddsbrott. Synen på den egeninitierade tillsynen av artskydd behöver därför förändras.

12 Utred nationell tillsynsgrupp för stora/svåra ärenden

2 1 Gävleborg: Utreda om det går att bilda en nationell tillsynsgrupp som kan sättas in vid större händelser som berör artskydd och CITES, t e x Parken Zoo, fågelärendet i Hudiksvall etc.

13 Tvärsektoriell samverkan inom länsstyrelsen 2 1 Gävleborg: Identifiera metoder som gör att frågor som rör artskydd och CITES integreras i det tvärsektoriella arbetet på länsstyrelserna

Fridlysning Halland: Vid samtliga punkter om fridlysning skulle vägledning om bedömningen av syftet med artskyddet behövas.14 Klargöra hur dispenser för vanliga men

fridlysta arter ska hanteras, t ex blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta).

28 12 4 2 Östergötland: Uppdtera handbok. Hur hanterar vi åkergroda som är mycket vanlig men EU:art? Kronoberg: Det skulle vara till stor hjälp och på sikt göra hanteringen av dessa frågor mer resurseffektiv. Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!Vi borde få in många fler ärenden! Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU‐arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna HaV: Mallar för sådana beslut bör finnas ‐ tidsbesparing och lika bedömning.

15 Klargöra hur fridlysta arter i pågående markanvändning ska hanteras, t ex vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern.

29 12 5 1 1 Östergötland: jfr. punkt 1, areella näringar Kronoberg: Det skulle vara till stor hjälp. Det är en ständigt återkommande fråga hos oss. Vilka möjligheter har vi att skydda eller ta hänsyn till en art när det gäller pågående markanvändning. Värmland: Naturvårdsverket borde verka för en lagändring av artskyddsförordningen. 4 § är fullkomligt omöjlig att tillämpa i den mening lagstiftaren har uttryckt sig. Allt jord‐ och skogsbruk i Sverige är illegalt om man ska ta hänsyn till artskyddsförordningen. Sluta vägleda Länsstyrelserna i hur de ska kringgå lagen och rätta till felen istället! Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!Vi borde få in många fler ärenden! Hur omfattande krav ska vi ställa på inventering? Uppsala: Även pågående markanvändning i skog, exv bombmurkla. Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU‐arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna HaV: Mallar för sådana beslut bör finnas ‐ tidsbesparing och lika bedömning.

16 Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska hanteras, t ex salamander eller blåsippa.

22 8 6 3 1 Östergötland: Kanske inte att utveckla mer ingående nu när ändring av lagstiftningsändring är på gång? Kronoberg: Ett sådant klargörande skulle kunna bidra till att länsstyrelserna kan ge snabbare svar till allmänheten eller andra som har frågor. Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!Vi borde få in många fler ärenden! Västmanland: eftersatt vägledningsområde, den vägledning vi har fått är EU‐arterna, vi behöver även vägledning om de nationellt fridlysta arterna

17 Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan).

32 15 2 1 Östergötland: Klargöra att Artskyddet inte är underordnat PBL m.m. utan lagstiftning som verkar paralellt. Viktigt att detta når ut till samhällsbyggare och att artskyddet måste upp tidigt (inventering om det bör kunna finns fridlysta arter). Det ska vara en själklarhet att fridlysta arter inventeras i större infrastrukturprojekt. Infosatsning riktad till samhällsbyggare (efter revision lagstiftning klar) Västerbotten: Här behövs medvetandegöra den lagstiftning som finns om vi menar allvar med den!Vi borde få in många fler ärenden! Uppsala: Viktigt att även belysa hur rödlistade arter ska hanteras. Man kan komma i situtationen att en plan berör en akut ‐ starkt hotad art men som inte är fridlyst. Hur ska detta hanteras? Det kan ju handla om arter med extremt få lokaler. Västmanland: tydliggör även vad som menas med ändamålsenlig markanvänding och hur vi ska agera utifrån detta Jämtland: Vanliga fridlysta arter riskerar att ta mycket tid och det skulle underlätta om processen kunde förenklas i samband med t ex planer, utan att syftet med lagstiftningen motverkas. I Jämtland t ex mkt orkidéer.

18 Vägledning om hur begreppen gynnsam bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion ska användas vid dispenser.

27 10 7 1 Kronoberg: Bra. Men brukar kunna lösas med hjälp av artkunniga kollegor. Västerbotten: Hur stora krav ska vi ställa på inventering för att kunna avgöra hur stor del av populationen som påverkas? HaV: Komplicerat ‐ här är vägledning ett av många viktiga instrument.

19 Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska användas i artskyddssammanhang.

22 8 6 3 1 Kronoberg Skulle vara bra. Underlättar att länsstyrelserna gör mer lika. Västerbotten: I så fall gräsdragningen mellan ‐ men det framgår ju av bilagorna vilka arterna är. Problemet är vilka krav på inventering vi ska ställa där vi inte har information. HaV: Kolla upp! Var går gränserna idag mellan NV och HaV.

20 Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t ex mås, råka, kanadagås.

20 8 4 5 1 Norrbotten: Och inte minst de stora rovdjuren! Stockholm: Syftet med åtgärden är avgörande för vilken lagstiftning som ska användas, detta är redan klargjort i handboken. Det är dock ganska svårt, finns behov av utbildning. Kronoberg: Skulle vara bra. Frågan kommer upp regelbundet. Varje gång behövs genomgång med lagtexter och diskussion med kollegor om vad som gäller. Ett klargörande skulle underlätta arbetet. Västerbotten: (Tjäder är också en i vissa samband klurig art, björn en annan) HaV : Viktigt med klargörande vad gäller gränsdragningar mellan artskyddsförordningen och jaktlagen.

21 Kompensationsåtgärder ‐ Hur kan vi nyttja dessa?

Hur och när bör vi nyttja kompensationsåtgärder vid beslut? Vid större infrastrukturprojekt t.ex. bör vi kunna ställa höga krav både när det gäller artskydd och biotopskydd.

CITES22 Nationellt beslutat formulär för

uppfödarbevis B‐arter.21 9 3 3 Jordbruksverket: Nästan klart ‐ om inga fler synpunkter kommer kommer SJV och NV tillhandahalla ett exempel. Västmanland: Formuläret måste

gå ut till alla organisatorer och med besked huruvida alla b‐listade arter måste ha uppfödarbevis eller inte. Även vägledning till lst om hur långt vi måste spåra föräldradjur bakåt för att klargöra lagligt åtkommen HaV: Inte lika viktigt/relevent för akvatiska arter.

23 Återkommande grundutbildning för länsstyrelsehandläggare och andra myndigheter.

33 15 3 1 Stockholm: Bör ske löpande + uppdateringar vid årliga handläggarträffar, "nytt sen sist" Kronoberg: Bra sätt att öka kunskapen. Värmland: Vet inte riktigt vad som menas med grundutbildning. De utbildningar som NV har behövs! Västerbotten: Bör även ingå i grundutbildning av tull och polis HaV: Bra med grundutbildning. Även årliga träffar med kunskapsutbyte/utbildningar ‐ "rådgivande grupp".

24 Kontaktvägar och kontaktpersoner inom polis/tull/kustbevakning listas för länen.

21 9 3 3 3 RPS : Bör finnas påresp. Länsstyrelse/kommun Stockholm: Främst en fråga för varje länsstyrelse Kronoberg: Skulle underlätta arbetet! Halland: Bör vara enkelt att ordna av JV eller NV Värmland: Detta har vi utabetat på länsnivå och det är väl rimligt att vi kan ta på oss. Västerbotten: Detta har vi redan ordnat på länsnivå Västra Götaland : Bör kunna göras inom länen. Kustbevakningen: Viktigt att kunna agera snabbt om något påträffas. Kan vara avgörande för att kunna komma till fällande dom att snabbt komma i kontakt med rätt person för hjälp osv. HaV: Viktigt! Underlättar och förbättrar arbetet.

25 Behov av nationell kartläggning av föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t ex herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare

21 7 7 4 Stockholm: Vem bör ha ansvaret? Naturvårdsverket eller Jordbruksverket? Kronoberg: Bra men inte prioriterat. Halland: Listan kan ju snabbt bli inaktuell och någon måste hålla i uppdatering‐ tidskrävande. En lista över vilka typer av verksamheter som kan vara mer användbar. Värmland: Bra med nationell samordning av register generellt. (Jfr DSK=jordbruksverkets, primärprod=LSTs inte bra!) HaV : En del jobb, men underlättar arbetet och mycket information finns redan hos myndigheterna.

26 Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t ex Blocket, Tradera.

23 10 3 5 RPS : Effektivare brottsupptäckt genom tillsyn är grundläggande för att få en större efterlevnad av artskyddsrelgerna. Viktig punkt av det skälet. Risken är att saluförande på internet inte åtgärdas, eftersom ingen myndighet känner ansvar för tillsyn, att leta överträdelser (eftersom brottsforum kan vara utanför länet etc..). Vore bra om det kunde skapas överenskommelse om var, vilket/vilka län som ska ha nationellt ansvar för att hitta internetbaserade artskyddsbrott. Stockholm: Mycket viktigt! Omfattande handel idag, kommer troligtvis att öka framöver. Kronoberg: Som det är nu så får vi in en del anmälningar från allmänheten. Om myndigheterna ska "leta" ärenden måste vi veta att vi har resurser till hanteringen av dessa. Jordbruksverket: Jordburksverket jobbar med kontakten att inga olagliga annonser läggs ut. Bra om tillsynen samordnas även med andra områden (djurskydd och smittskydd) Värmland: Lite oklart vad som avses. Vägledning om hur man hanterar och gräver i denna typ av ärenden. Frågan är hur mycket tid det finns till detta på länen sen. Västerbotten: Värt att prova kan ge effektivare övervakning, men på vilken myndighet skulle detta ligga? Västmanland: även viktigt att klargöra vad som är lst:s uppgift och vad som är polisens Jämtland: På mindre länsstyrelser har vi lite resurser för egen tillsyn inom detta område HaV : Viktigt! Underlättar och förbättrar arbetet.

27 Samordning av tillsynskampanjer – planering, utbildning, genomförande, uppföljning.

30 12 6 1 2 RPS : Samordning är viktigt, även med brottsbekämpande myndigheterna. Kronoberg: Viktigt med info om arbetets betydelse till miljövårdsdirektörer m.m. i tidigt skede. Det är alltid en resursfråga. Men samordning av tillsynskampanjer är effektivare och enklare än om var och en gör sin egen. Halland: Kan vara enda möjliga sättet att få höjt nivån på tillsynen, där resurserna för artskyddstillsynen är begränsad Värmland: Bra ! HaV : Viktigt.

28 Nationellt ansvar för ajourhållning av nu framtagna broschyrer om handel/förevisning.

16 5 6 5 1 Kronoberg: Mest effektivt. Värmland: Ajourhållen info viktigt men broschyrer känns lite mossigt. Bättre med webbaserat material. Västmanland: även ta fram nytt informationsmaterial

29 Vägledning om definitioner, t ex 26§ artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet.

16 7 2 6 2 Stockholm: Skatteverkets regler? Skriv in ett klargörande i handboken. Västerbotten: Ibland svårt att tillsyna om det är handel, kan vara bra med nationell samordning av trender tex.

30 Synonymer för CITES‐artnamn listas på nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska…).

12 3 6 7 2 Tullen: Verkar alltför resurskrävande. Stockholm: Omöjligt att bedriva tillsyn utan detta! Ex Saussurea costus och Dahlbergia nigra Jordbruksverket: finns redan på IUCN hemsida och service från andra hemsidor. Om det behövs hjälp kan LST få det via NV eller SJV. HaV: Bra kan underlätta vid ommärkning av produkter såsom kaviar

31 Vägledning om förverkande i samband med tullbeslag.

11 4 4 4 3 Tullen: Vad är problemet idag? Stockholm: Rörigt idag, enkel förklaring kan lätt åtgärda problemet. Kanske främst en fråga för storstadslänen. Värmland: Förstås jättebra att ha men prio 3 om man sätter det i relation till annat. Värmland: Om det är så att LST har en roll i detta behövs vägledning (=vi tror inte att vi har det) HaV: I dagsläget ingen insyn i arbetet.

32 Vägledning kring rapporteringsskyldigheten för verksamhetsutövare med tillstånd, till exempel miljösanktionsavgifter. HaV: Viktigt

16 6 5 3 3 RPS: Viktigt, eftersom frånvaro av rapporter kan utgöra brott. Östergötland: Goda exempel. Stockholm: Länsstyrelserna saknar tid för uppföljning av årsrapporterna. Västmanland: även mer om vad som rapporteringen ska innehålla, glöm inte konservatorerna

33 Artbestämmare; för fler artgrupper (korall, trä, orkidé) uppdaterad utskickad lista

8 4 Jönköping: Artbestämmarlista har inte skickats ut till länen på flera. Saknas artbestämmare för flera artgruper.

34 Info om uppstoppade fåglar 2 1 Framtagande av information om hur ärenden om gamla monterade fåglar ska hanteras och vilka regler som gäller. Skriftlig info samt info på berörda myndigheters hemsidor. Förslag från Lst Kronoberg. Frågan uppkommer relativt ofta och det är ofta oklart varifrån fåglarna kommer och vilket vetenskapligt namn de har. Allmänheten har svårt att förstå att man inte får sälja dessa. Information som går att hänvisa till vore bra.

35 Kontaktlista för alla myndigheter och hela landet

2 1 Gävleborg: Det vore önskvärt att ett "internt" myndighetsnätverk av telefonlistor och mailgrupper uppdaterades/skapades för artskydd‐ och CITES frågor.

36 Gemensamt info‐material för mässor; både utställare ochbesökare

2 1

8 4Ål

37 Ta fram gemensamt informationsmaterial för handlare och konsumenter.

14 4 6 1 1 Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 HaV: Viktigt med tanke på komplexiteten i ålfrågan.

38 Tillsynsvägledning om tillsyn av fiskare och handlare.

13 5 3 3 3 Östergötland : Går det att tillsyna? Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 Värmland: Som vi ser det räcker det med en generell vägledning som inte behöver vara artspecifik. Västmanland: Tveksamt om det är relevant med operativ tillsyn av fiskare. Handlare däremot bör kontrolleras Kustbevakningen: (En tanke är att det väl är HaV som ansvarar för vägledningen inom fisketillsynen?) HaV: Osäker på om tillsynsvägledning är rätt instrument?

39 Behov av samordning med Havs‐ och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen.

15 5 5 1 1 Stockholm: Viktigt att ta fram inför kampanj 2013 Värmland: Samordning, men även klarlägga ansvarsområde och rollfördelning. Kustbevakningen: Arbetet med att skydda ålen prioriterar Kustbevakningen ganska hårt nu och denna punkt (som varit föremål för diskussion under en tid nu mellan de tre myndigheterna), är viktig. Inte bra om samma fiskare/redskap kontrolleras samma dag av mer än en myndighet, t ex. HaV: Viktigt att vi får en sammanhållen syn på verksamheter/myndigheter knutna till ålen. Ålfrågan är prioriterad för HaV.

Djurparker40 Behov av gemensam mall för

egenkontrollprogram för djurparker.15 6 3 2 2 Stockholm: Finns redan krav på egenkontroll, behövs en gemensam mall? Värmland: Säkert bra eftersom det troligen indirekt underlättar

tillsynen. HaV: Aktuellt för marina däggdjur och broskfisk? Sörmland: Efter Parken Zoo insåg man verkligen vilka brister som kan finnas41 Tillsynsvägledning älgparker och dylikt . 14 5 4 3 2 Stockholm: Vad skiljer älgparker från andra djurparker?45 Behov av samordning med djurskydd

respektive hägntillstånd.8 3 2 4 4 Värmland: Det borde LST kunna ta ansvar för själva. Västmanland: är upp till varje Lst Västra Götaland: Bör utfärdas av varje län.

46 41§ Jagktförordningen + NV+ djurparker 2 1 Sörmland: Tydlig info bör spridas till Lst om vad som gäller

Övriga kommentarer: Koncentrera viss tillsyn inom området (Örebro). Övriga kommentarer: Har inte haft anledning komentera frågor utöver de få under CITES. I huvudsak berör frågorna inte Polisens ansvarsområde mer än indirekt. Tillsynsverksamheten är ju avgörande för brottsupptäckt och för att förebygga brott. (Henrik Forssblad, Rikspolisstyrelsen) Halland: Länsstyrelsens ansvar för information till kommunerna om artskydd? Örebro: Samordning, möjligen koncentration av flera av dessa områden ni nämnt skulle spara många skatterkornor och göra allt rättssäkrare. Gävleborg: Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regelringsbrevet från miljödepartementet för att få lite "snurr" på artskyddsarbetet i Sverige. Artskyddsarbetet skulle därtill må än bättre av nationell långsiktighet hos den nationella tillsynsvägledaren. Av den information som nått länsstyrelsen är samordningstjänsten hos naturvårdsverket tidsbestämd. Artskydd mår bra av kontinuitet varför det vore önskvärt om detta löstes så snart det går. Västmanland: Viktigt inom detta område är att NV är aktiv och engagerad. Artskyddshandläggaren är i regel ensam på som lst och behöver stöd från handläggarnätverket och från SJV och NV. Viktigt att NV återkopplar till lst efter den årliga rapporteringen av föregående års tillsynsarbete, detta behövs om artskyddstillsyn ska kunna prioriteras. NV bör även utbilda högre chefer och ledning i vad artskyddsarbetet innebär och vad som krävs från lst:erna.

Nr Nr Nr Nr Generella frågor inom hela artskyddet Prioritet enl enkät

Naturvårdsverket Allmänt

Naturvårdsverket Handbok fridlysning

Naturvårdsverket Handbok CITES

Naturvårdsverket Utbildning Jordbruksverket Länsstyrelserna

Miljösamverkan Sverige (MSS)

Oklart ansvar

23 23 23 23 Återkommande grundutbildning för länsstyrelsehandläggare och andra myndigheter.

33

x17 17 17 17 Klargöra hur fridlysta arter ska hanteras i

planeringen (detaljplan, översiktsplan, vägplan).

32

x27 27 27 27 Samordning av tillsynskampanjer – planering,

utbildning, genomförande, uppföljning.30 x

15 15 15 15 Klargöra hur fridlysta arter i pågående markanvändning ska hanteras, t ex vanliga orkidéer i vägkant eller kornknarr i åkern.

29

x14 14 14 14 Klargöra hur dispenser för vanliga men


28

x18 18 18 18 Vägledning om hur begreppen gynnsam

bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion ska användas vid dispenser.

27

x1 1 1 1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens

ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden.

23

x26 26 26 26 Nationell utveckling och samordning av

tillsynen av internetförsäljningssajter t ex Blocket, Tradera.

23

x16 16 16 16 Klargöra hur fridlysta arter inom tomt ska

hanteras, t ex salamander eller blåsippa.22 x

19 19 19 19 Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska användas i artskyddssammanhang.

22 x22 22 22 22 Nationellt beslutat formulär för uppfödarbevis

B‐arter.21 x

24 24 24 24 Kontaktvägar och kontaktpersoner inom polis/tull/kustbevakning listas för länen.

21 x25 25 25 25 Behov av nationell kartläggning av

föreningar/organisationer/stora aktörer (möjliga tillsynsobjekt) t ex herpetologer, knivsnidare, gitarrbyggare

21

x20 20 20 20 Klargörande om hur jaktlagen förhåller sig till

artskyddsförordningen. Gäller särskilt fåglar som skyddsjagas t ex mås, råka, kanadagås.

20

x6 6 6 6 Sammanställningar och tolkningar av domar. 19 x

Ansvarig aktör, prioritet

Bilaga 2 Sammanfattning och förslag till prioriteringar

5 5 5 5 Nya gemensamma mallar för ansökan om fridlysningsdispens och verksamhetstillstånd, beslut återrapportering CITES.

18

pågår3 3 3 3 Förtydligande av på vilket sätt andra

myndigheter tar ansvar för det som ligger utanför länsstyrelsernas kompetenskrav.

17

x x x4 4 4 4 Behov av uppdateringar av handböckerna –

webb och skrift.17 x

28 28 28 28 Nationellt ansvar för ajourhållning av nu framtagna broschyrer om handel/förevisning.

16

x x29 29 29 29 Vägledning om definitioner, t ex 26§

artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet.

16

x x32 32 32 32 Vägledning kring rapporteringsskyldigheten

för verksamhetsutövare med tillstånd, till exempel miljösanktionsavgifter. HaV: Viktigt

16

x39 39 39 39 Behov av samordning med Havs‐ och

Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen.

15

x2 2 2 2 Förtydligande av vilken kompetensnivå som

länsstyrelserna behöver för att kunna tillsyna inom artskyddet. Är det t ex rimligt att varje länsstyrelse ska kunna artbestämma stenkoraller och tyda kinesiska tecken?

14

x37 37 37 37 Ta fram gemensamt informationsmaterial om

ål för handlare och konsumenter.14 x x

38 38 38 38 Tillsynsvägledning för ål om tillsyn av fiskare och handlare.

13 x30 30 30 30 Synonymer för CITES‐artnamn listas på

nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska, etc).

12

x x31 31 31 31 Vägledning om förverkande i samband med

tullbeslag.11 x

7 7 7 7 Återkoppling från Naturvårdsverket på länsstyrelsernas tagna beslut.

9 x33 33 33 33 Artbestämmare; för fler artgrupper (korall, trä,

orkidé) uppdaterad utskickad lista8 x

8 8 8 8 Samordnade rutiner för tillsynsavgifter. 6 x9 9 9 9 Nationell tipscentral för myndigheterna 2 x

11 11 11 11 Regional miljöbrottssamverkan 2 x12 12 12 12 Utred nationell tillsynsgrupp för stora/svåra

ärenden2 x

13 13 13 13 Tvärsektoriell samverkan inom länsstyrelsen 2 x

34 34 34 34 Info om uppstoppade fåglar 2 pågår35 35 35 35 Kontaktlista för alla myndigheter och hela

landet2 x

36 36 36 36 Gemensamt info‐material för mässor; både utställare ochbesökare

2 x x10 10 10 10 Gemensam information på hemsidor för

länsstyrelserna 1 x

21 21 21 21 Kompensationsåtgärder i fridlysnings‐ärenden ‐Hur kan vi nyttja dessa? x

45 45 45 45 Behov av samordning med djurskydd respektive hägntillstånd.

8 x46 46 46 46 41§ Jaktförordningen + NV+ djurparker 2 x

Naturvårdsverket allmäntNr Behov av åtgärd, ansvarig utförare

NaturvårdsverketPrioritet Projektets slutsatser

Ny Artskyddet lyfts fram i regleringsbrevet Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regleringsbrevet från miljödepartementet.

Ny Återkoppling Viktigt att NV återkopplar till lst efter den årliga rapporteringen av föregående års tillsynsarbete, detta behövs om artskyddstillsyn ska kunna prioriteras. Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör bli bättre på att efterlysa uppdateringar i regelringsbrevet från miljödepartementet.

6 Sammanställningar och tolkningar av domar. Det är angeläget att NV gör detta. Domarna är ett värdefullt underlag som komplement till handboken. Förslagsvis görs ett utskick i halvåret. En lättillgänglig sammanställning hos NV skulle vara värdefullt.

Fridlysning19 Vägledning om hur och när samråd 12:6 ska

användas i artskyddssammanhang.Tillsynsvägledning från NV behövs. Samverkan med Skogsstyrelsen och HaV är lämpligt.


Tillsynsvägledning från NV behövs. Vägledning behövs även för jakthandläggare/viltförvaltare. Detta behöver ingå i grundutbildning. Ett stycke finns i handboken.

21 Kompensationsåtgärder ‐ Hur kan vi nyttja dessa?

Viktigt med vägledning från NV. Det finns stor osäkerhet och stora skillnader mellan länen. Förslagsvis kan det vara ett tema för kommande handläggarträff.

CITES26 Nationell utveckling och samordning av

tillsynen av internetförsäljningssajter t ex Blocket, Tradera.

Detta är en brottsförebyggande uppgift. Vem har ansvaret att ha en dialog med polis‐ Blocket‐ Tradera, som är nationellt verksamma? Polisen agerar när ett brott har begåtts. Lst ska arbeta förebyggande och utöva tillsyn för att upptäcka brott. Vem kan klargöra var respektive ansvarsområde går? Samordning behövs.

27 Samordning av tillsynskampanjer – planering, utbildning, genomförande, uppföljning.

Naturvårdsverket bör samordna nationella tillsynskampanjer. Viktigt att NV står bakom en tillsynskampanj, då får den större tyngd. I nuläget samordnar handläggarträffen till viss del detta. Vissa kampanjer kan vara lämpliga att samordnas av MSS.

34 Info om uppstoppade fåglar På gång: Naturvårdsverket kommer inom kort att sprida information om detta. Webbvägledning kommer.

Ål38 Tillsynsvägledning om tillsyn av fiskare och

handlare.Tillsynsvägledning från NV behövs. Samordning med HaV? Denna fråga är inte aktuell i alla län.

39 Behov av samordning med Havs‐ och Vattenmyndighetens fiskeritillsyn samt kustbevakningen.

En nationell tillsynskampanj om ål är angeläget. Frågan föll bort på årets handläggarträff. Lämpligt att NV samordnar. Eventuellt kan kampanjen göras som ett projekt inom MSS ‐ grovplan är inlämnad.

Djurparker40 Samordning av tillsyn och prövning via en

länsstyrelsegruppProjektet anser att det är viktigt att "djurparksgrupen" har en dialog med NV och att gruppens arbete resulterar i konkret vägledning.

Naturvårdsverket Handbok 1Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare

Naturvårdsverket: Handbok 1 FridlysningPrioritet Projektets slutsatser

Generella frågor inom hela artskyddet1 Förtydligande av vad som är länsstyrelsens ansvar genom att få en kartläggning av övriga inblandade myndigheters ansvarsområden.

Enligt miljötillsynsförordningen Lst‐ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Finns till viss del i handboken men behöver förtydligas. Bör ingå i den planerade webbutbildningen.


Hör ihop med punkt 1. Enligt miljötillsynsförordningen Lst‐ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen Bra om det framgår i handboken och i den planerade webbutbildningen.


1

Viktigt! Handböckerna är länsstyrelsernas främsta vägledning. De används flitigt. Viktigt att de uppdateras regelbundet. Om detta sker så behövs mindre muntlig vägledning från NV.

Fridlysning14 Klargöra hur dispenser för vanliga men fridlysta arter

ska hanteras, t ex blåsippor eller vanlig groda. (Ärenden där stora resurser kan tas i anspråk men till liten naturvårdsnytta).

Frågan är diskuterad på handläggarträff 2013. Detta är vanligt förekommande ärenden. Vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen.






Frågan är diskuterad på handläggarträff 2013. Detta är vanligt förekommande ärenden. Mycket kortfattad vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas och utvecklas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen.

Naturvårdsverket Handbok 2Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare

Naturvårdsverket: Handbok 2 CITESPrioritet Projektets slutsatser




Hör ihop med punkt 1. Enligt miljötillsynsförordningen Lst‐ansvar; viktigt att det inte skiljer sig för mycket mellan länen. Bra om det framgår i handboken och i den planerade webbutbildningen.


1

Viktigt! Handböckerna är länsstyrelsernas främsta vägledning. De används flitigt. Viktigt att de uppdateras regelbundet. Om detta sker så behövs mindre muntlig vägledning från NV.

CITES29 Vägledning om definitioner, t ex 26§

artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet.

Det finns definierat i handboken men kan utvecklas. Del II, kap 6.1. Ska ingå i grundutbildning.

31 Vägledning om förverkande i samband med tullbeslag.

Rutiner för Lst handläggning i samband med tullbeslag behövs,. Detta bör ingå i handboken.

Naturvårdsverket UtbildningNr Behov av åtgärd, ansvarig utförare

Naturvårdsverket: GrundutbildningPrioritet Projektets slutsatser





7 Återkoppling från Naturvårdsverket på länsstyrelsernas tagna beslut.

Exempel ska ingå i grundutbildningen. Återkoppling sker även vid årliga handläggarträffar.

Fridlysning14 Klargöra hur dispenser för vanliga men








Frågan är diskuterad på handläggarträff 2013. Detta är vanligt förekommande ärenden. Mycket kortfattad vägledning finns i handboken men den behöver förtydligas och utvecklas utifrån aktuell diskussion. Frågeställningen bör ingå i grundutbildningen.

18 Vägledning om hur begreppen gynnsam bevarandestatus och kontinuerlig ekologisk funktion ska användas vid dispenser.

Denna fråga är diskuterad på två handläggarträffar och finns förklarad i handboken. Bör ingå i grundutbildning.


Tillsynsvägledning från NV behövs. Vägledning behövs även för jakthandläggare/viltförvaltare. Detta behöver ingå i grundutbildning. Ett stycke finns i handboken.

CITES23 Återkommande grundutbildning för

länsstyrelsehandläggare och andra myndigheter.

1 Webbutbildning på gång. Bra!

29 Vägledning om definitioner, t ex 26§ artskyddsförordningen: vad som är yrkesmässig verksamhet.

Det finns definierat i handboken men kan utvecklas. Del II, kap 6.1. Ska ingå i grundutbildning.

Jordbruksverket Nr Behov av åtgärd, ansvarig utförare

JordbruksverketPrioritet Projektets slutsatser

22 Nationellt beslutat formulär för uppfödarbevis B‐arter.

Hanteras av Jordbruksverket, på gång.

30 Synonymer för CITES‐artnamn listas på nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska, etc).

Enligt Jordbruksverket finns detta på IUCN‐hemsidan. Denna information är inte lättillgänglig. Kan Jordbruksverket sprida information om länken?

33 Artbestämmare sasknas för fler artgrupper (korall, trä, orkidé). Länsstyrelserna behöver ha tillgång till en uppdaterad utskickad lista.

Jordbruksverket ska ha en lista. Denna bör uppdateras, utökas och spridas till länsstyrelserna, polisen, tullen med flera. Det behöver också klargöras vem som betalar för medverkan av artbestämmare vid tillsyn.

LänsstyrelsenNr Behov av åtgärd, ansvarig utförare

länsstyrelsernaPrioritet Projektets slutsatser



2 Förtydligande av vilken kompetensnivå som länsstyrelserna behöver för att kunna tillsyna inom artskyddet. Är det t ex rimligt att varje länsstyrelse ska kunna artbestämma stenkoraller och tyda kinesiska tecken?

Lst eget ansvar. Jordbruksverket ska tillhandahålla listor över godkända artbestämmare.



5 Nya gemensamma mallar för ansökan om fridlysningsdispens och verksamhetstillstånd, beslut återrapportering CITES.

Lst eget ansvar. En arbetsgrupp har bildats för att ta fram detta under hösten 2013.

8 Samordnade rutiner för tillsynsavgifter. Lst eget ansvar. Regleras enligt avgiftsförordning etc. Bör ingå i grundutbildningen.

9 Nationell tipscentral för myndigheterna Ingen fråga för NV utan en polisiär fråga. Lämpligen skickas tips till länspolisen samt eventuell för kännedom även till Rikspolisen. Klargörs inom regional miljöbrottsamverkan.

10 Gemensam information på hemsidor för länsstyrelserna

Lst eget ansvar. Grupp tillsattes på handläggarträff i maj 2013.

11 Regional miljöbrottssamverkan Lst eget ansvar enligt 1 kap 17 § miljötillsynsförordningen. Lämpligt att samordna med miljöskydd.

12 Utred nationell tillsynsgrupp för stora/svåra ärenden

Lst eget ansvar. En arbetsgrupp för djurparker har bildats för att dels samverka på kort sikt och dels utreda möjligheten till koncentration av tillsyn.

13 Tvärsektoriell samverkan inom länsstyrelsen Lst eget ansvar.CITES

24 Kontaktvägar och kontaktpersoner inom polis/tull/kustbevakning listas för länen.

Lst eget ansvar enligt miljötillsynsförordningen 1 kap 17 § SFS 2011:13.


Lst eget ansvar. Kan samordnas av handläggarnätverket eller som ett projekt inom MSS.

32 Vägledning kring rapporteringsskyldigheten för verksamhetsutövare med tillstånd, till exempel miljösanktionsavgifter. HaV: Viktigt

Lst eget ansvar. Finns beskrivet i handboken. Brist på resurser gör att denna arbetsuppgift troligen nedprioriteras och det blir skillnader mellan länen. Samordning mellan länen behövs.

35 Kontaktlista för alla myndigheter och hela landet

Lst eget ansvar. Ansvariga myndigheter och deras roller finns till viss del beskrivet i handboken. Regional miljöbrottssamverkan.



Ål37 Ta fram gemensamt informationsmaterial för

handlare och konsumenter.Lst eget ansvar. Kan samordnas av intressade län eller som ett projekt inom MSS.

Djurparker40 Behov av gemensam mall för

egenkontrollprogram för djurparker.Hanteras vidare inom ny handläggargrupp för djurparker. Det är möjligt att utgå från egenkontrollprogram för Parken Zoo.

41 Tillsynsvägledning älgparker och dylikt . Hanteras vidare inom ny handläggargrupp för djurparker. Det är möjligt att utgå från egenkontrollprogram för Parken Zoo.

45 Behov av samordning med djurskydd respektive hägntillstånd.

Hanteras vidare inom ny handläggargrupp för djurparker. Projektet anser att det är viktigt att "djurparksgrupen" har en dialog med NV och att gruppens arbete resulterar i konkret vägledning.

46 41§ Jaktförordningen + NV+ djurparker Hanteras vidare inom ny handläggargrupp för djurparker.

Miljösamverkan SverigeNr Behov av åtgärd, ansvarig utförare


CITES25 Behov av nationell kartläggning av


Detta är ett viktigt redskap för tillsynen men det finns ingen utpekad ansvarig. Vissa län har regionala listor. Uppgiften kan vara ett lämpligt projekt för MSS alternativt handläggarnätverket. Svårigheten ligger i att uppdatera och hålla aktuellt.





Ål37 Ta fram gemensamt informationsmaterial för

handlare och konsumenter.Lst eget ansvar. Kan samordnas av intressade län eller som ett projekt inom MSS.

Oklart ansvarNr Behov av åtgärd, ansvarig utförare


CITES25 Behov av nationell kartläggning av


Detta är ett viktigt redskap för tillsynen men det finns ingen utpekad ansvarig. Vissa län har regionala listor. Uppgiften kan vara ett lämpligt projekt för MSS alternativt handläggarnätverket. Svårigheten ligger i att uppdatera och hålla aktuellt.

26 Nationell utveckling och samordning av tillsynen av internetförsäljningssajter t ex Blocket, Tradera.

Detta är en brottsförebyggande uppgift. Vem har ansvaret att ha en dialog med polis‐Blocket‐ Tradera, som är nationellt verksamma? Polisen agerar när ett brott har begåtts. Lst ska arbeta förebyggande och utöva tillsyn för att upptäcka brott. Vem kan klargöra var respektive ansvarsområde går? Samordning behövs.

30 Synonymer för CITES‐artnamn listas på nationell hemsida (handelsnamn, latin, kinesiska…).

Enligt Jordbruksverket finns detta på IUCN‐hemsidan. Denna information är inte lättillgänglig. Kan Jordbruksverket sprida information om länken?

1(7)

Bilaga 3 Grovplaner till MSS VP2014

Grovplan för projektidé ”Informationsmaterial artskydd CITES ” till MSS VP 2014

Förslagslämnare: Artskyddshandläggarträff maj 2013, Britt Forsén, Lst U, Mia Kjällander

Kommer du/ni att delta i projektet:

Mia Kjällander, Länsstyrelsen i Östergötlands län

Per Levenskog, Länsstyrelse i Skåne län

Lena Strömvall Länsstyrelsen I Västmanlands län

Kort bakgrund:

Mycket material saknas. Det som finns behöver uppdateras.

Det är onödigt att 21 länsstyrelser tar fram eget infomaterial. Bättre att vi gör ett gemensamt material som sedan enkelt kan anpassas till respektive länsstyrelse. Syfte med projektet:

Ta fram gemensamt infomaterial, broschyrer, hemsidor Ta fram nischat lättillgängligt material inom

Handel med rovdjur + säl Second hand Zoo-handel Mässor (zoo) TAM (traditionell asiatisk medicin) Öppet Öga

Mål för projektet: Ökad medvetenhet hos utövare och allmänhet

2(7)

Aktiviteter:

1. Inventera befintligt material

2. Faktaunderlag från SJV 3. Utformning 4. Distribution

Samarbete med: Naturvårdsverket och Jordbruksverket

3(7)

Grovplan för projektidé ”Kompensationsåtgärder” till MSS VP 2014

Förslagslämnare: grupp 4 artskyddshandläggarträffen


Kort bakgrund:

Kompensationsåtgärder används för sällan. Vägledning behövs om hur vi kan använda detta redskap i beslut.

Viktigt redskap för att nå miljökvalitetsmålen. Syfte med projektet:

Klargöra hur länsstyrelserna kan använda sig av kompensation enligt 26 kap 9§ 3p.

Mål för projektet:

Att fler beslut innehåller kompensation.

Aktiviteter:

Undersöka i vilken grad länsstyrelserna använder sig av 26:9 3p (ur perspektivet hela MB) En konsultfirma har genomfört detta redan 2011. (Enetjärn Natur) Forskare på SLU, har kartlagt hur detta används inom infrastrukturprojekt, Jesper Persson Ta fram: Goda exempel Domar (Peggy Lerman har gjort en sammanställning) Förslag på rutiner Förslag på formulering av beslut Ha en diskussion kring vad som är rimligt enligt skälighetsprincipen Arrangera utbildning- och informationsaktiviteter riktade till handläggare på länsstyrelserna. Samarbete med:

Naturvårdsverket och SLU

4(7)

Grovplan för projektidé ”Rutiner för tillsyn artskydd” till MSS VP 2014

Förslagslämnare: Lst U

Kommer du/ni att delta i projektet: lst T

Kort bakgrund:

Artskydd är en svår och diverifierad fråga. Det finns behov av att ta fram gemensamma rutiner och mallar för hur tillsyn kan bedrivas och planeras.

Syfte med projektet:

Ta fram gemensamma rutiner för tillsyn. Kartläggning av tillsynsobjekt + gemensamma mallar. Mål för projektet:

Skapa större möjlighet till samsyn hos länsstyrelserna.

Underlätta för effektiv tillsyn inom artskydd.

Aktiviteter:

Kartlägga berörda tillsynsområden. Ta fram gemensamma mallar och rutiner för tillsyn inom de olika artskyddsområdena. Samarbete med:

NV, SJV, polisen, tullen, kustbevakningen

5(7)

Grovplan för projektidé ”Synonymlista för CITES-arter” till MSS VP 2014

Förslagslämnare: Britt Forsén


Kort bakgrund:

Det förekommer en uppsjö av olika benämningar: handelsnamn, lokala namn, farmaceutiska namn etc. Nya namnvarianter dyker upp successivt. Det är nödvändigt att ha tillgång till denna information vid tillsyn.


Underlätta tillsyn Mål för projektet:

Ordlista sammanställs Aktiviteter:

Internetsökning Information till lst tillgängliggörs Samarbete med: Jordbruksverket

6(7)

Grovplan för projektidé ”Tillsynskampanj Timmer” till MSS VP 2015

Arbete pågår med denna grovplan.

Förslagslämnare: Lst U (Lena Strömvall) och Jordbruksverket


Kort bakgrund:

Handel med timmer är ett växande problem inom CITES. Det finns stor kunskapsbrist hos tillsynsmyndigheterna om vad man ska och kan göra samt hur man tillsynar. Det finns timmerförordning inom EU som gäller sedan mars 2013. Den är inte fullständigt implementerad och genomförd i Sverige. Till detta kommer ”FLEGT” som handlar om att tullen ska kontrollera timmer. Syfte med projektet:

Ta fram ett tillsynskampanjpaket för tillsyn av timmer. (Finns i Tyskland, Storbritannien och Tjeckien)


Att det finns ett tillsynspaket som länsstyrelserna kan använda sig av för tillsyn av timmer.

Aktiviteter:

Kartlägga tillsynsobjekt

Sammanställa information

Utbildning och kampanj Samarbete med: SKS (timmerförordningen), Tullen ( FLEGT)

7(7)

Grovplan för projektidé ”Tillsyns och informationskampanj Ål” till MSS VP 2014

Förslagslämnare: Britt Forsén

Kommer du/ni att delta i projektet: Ja!

Britt Forsén, Länsstyrelsen i Stockholms län

Kort bakgrund:

Ålen är starkt hotad. Det är viktigt att sprida information och minska efterfrågan samt kontrollera efterlevnad av regler.


Ökad medvetenhet hos fiskare, handlare och allmänhet om ålens sårbara tillstånd. Minskad konsumtion.


Ökad medvetenhet hos fiskare, handlare och allmänhet om ålens sårbara tillstånd. Minskad konsumtion.

Aktiviteter:

Kartläggning av tillsynsobjekt

Ta fram enkelt informationsmaterial till konsumenter och restauranger Göra stickprovsbesök hos grossister, fiskhandlare Kontakter med media

Samarbete med: Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket

www.miljosamverkansverige.se

Documents

Förstudie kring tillsynsvägledning mmextra.lansstyrelsen.se/miljosamverkan/SiteCollection... · 2016. 3. 30. · viktigt/ bråttom 23 4 mindre viktigt/ inte bråttom Generella frågor