Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och ... · såsom, trikloretylen, perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter. Avgränsa föroreningarnas utbredning både

Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28

Grontmij AB Karlstad

Grontmij AB Besök Våxnäsgatan 10 E-post [email protected] Org nr 556563-7237 Direktnr 010-480 25 14651 80 KARLSTAD Styrelsens säte Stockholm Fax 010 - 480 2539 www.grontmij.se

Rapport

Vår referens

Karlstad, Annika Niklasson Datum

2013-05-07 Uppdragsnr

10007135

Namnteckning Granskad av

DU Godkänd av

Sammanfattning Sunne Kemiska Tvätt och Kostympress, Sundsvik 7:28 i Sunne, är ett prioriterat område i Värmland i länsstyrelsens arbete med förorenade områden samt i Sunne kommuns handlingsplan för förorenade områden.

Tidigare markundersökningar har visat att det finns mycket höga koncentrationer av både klorerade lösningsmedel och alifatiska kolväten i jord, markluft och grundvatten.

Enligt Naturvårdsverkets metodik för förorenade områden (MIFO) är objektet placerat i riskklass 1, mycket stor risk. Riskklassen motiveras främst av föroreningarnas farlighet, den höga föroreningsnivån i marken, att det finns ytligt liggande markföroreningar samt att det bor och vistas människor i området.

Grontmij AB har på uppdrag av Sunne kommun genomfört markundersökning på fastigheten Sunne Sundsvik 7:28.

Klorerade organiska föreningar och oljeföroreningar har påträffats i mark och grundvatten. De högsta halterna har uppmätts i punkt 8 (invid kemtvätten på gården), i båda medierna. Spridning av föroreningar bedöms ha skett i längsled, framförallt åt söder, i både jordprofilen och i grundvattnet. Spridning har också skett i djupled och det finns föroreningar i halter över gällande riktvärden på större djup än 6 m.

De klorerade ämnena är flyktiga och den flytande fasen är tyngre än vatten vilket gör att det sjunker genom grundvattenytan och vidare ned i den mättade zonen. Ämnet sprids vertikalt tills det stoppas av ett tätt lager t ex lera eller berg. Spridningen är ytterst beroende av lutningen i de täta lagren och inte av grundvattnets strömningsriktning, vilket gör det svårt att förutse föroreningarnas spridningsväg. Jorden i detta område utgörs av fin sand i hela den undersökta jordprofilen varför spridning i vertikal led kan ske ända till bergytan. Utifrån erhållna resultat görs en bedömningen att det sker en spridning i sydlig riktning såväl som vertikalt. Ämnena och de påträffade nivåerna i området kan medföra risk för människors hälsa framförallt i samband med inandning av ångor. Flyktigheten hos de klorerade ämnena är hög vilket innebär risk för gasuppträngning genom marken och eventuellt in i byggnaderna. Mätningarna som gjordes 2010 i dräneringslagret under den närmaste byggnaden visade på halter i porluften som inte bedömdes utgöra någon risk för de boende.

Den oljeförorening som påträffats finns i samma område som de klorerade ämnena. Halterna är mycket höga i både jord och grundvatten.

Den förorenade jorden finns inom ett begränsat område, ca 300 m2, och spridning sker utifrån detta område. Halterna är så höga att de utgör en risk för markmiljön. På sikt kan vi inte utesluta att en spridning sker så att boende kan påverkas av ångor i närliggande byggnader. Vid eventuella schaktarbeten eller dylikt inom området (för ledningar etc.) ska personalen på plats vara uppmärksam på att det finns förhöjda halter av föroreningar i marken. Schaktmassor från området ska inte återanvändas på andra ställen utan föregående kontroll av föroreningshalter. Förorenade överskottsmassor ska tas om hand av godkänd deponi eller behandlingsanläggning.

Med tanke på att det finns jord som är mycket förorenad i ett relativt begränsat område och att spridning sker från denna hotspot så bedömer vi att den mest förorenade jorden bör grävas upp och skickas för behandling till godkänd anläggning. Förslagsvis grävs jorden bort ner till nivån 3 m under mark. Då har man fått bort de mest förorenade massorna och man begränsar samtidigt möjligheten till spridning via ledningsgravar då dessa ligger över denna nivå. Om vi ser till halterna i punkt 8 så kommer ca 90 % av oljan och drygt 60 % av de klorerade ämnena att tas bort.


Datum


10007135

Grontmij AB Q:\Gemensam\Spec_uppdrag\10007135 Sunne kemtvätt Markundersökning\10_Kundleveranser\Rapport\Rapport.docx

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ........................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund ..................................................................................................................... 1 1.2 Syfte ............................................................................................................................ 1 1.3 Organisation ................................................................................................................ 1

2 OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................................................ 2

2.1 Läge och ägareförhållanden ........................................................................................ 2 2.2 Omgivning, recipient .................................................................................................... 2 2.3 Markanvändning .......................................................................................................... 2 2.4 Skyddsobjekt ............................................................................................................... 2 2.5 Ledningar ..................................................................................................................... 2 2.6 Kategorisering ............................................................................................................. 2 2.7 Topografi ..................................................................................................................... 2 2.8 Geologi ........................................................................................................................ 3 2.9 Hydrogelogisk bedömning ........................................................................................... 3

3 HISTORIK ........................................................................................................................... 4

4 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR .................................................................... 5

4.1 Mark och grundvattenundersökning, URS Nordic AB (URS)....................................... 5 4.1.1 Beskrivning av undersökningen ............................................................................................. 5 4.1.2 Föroreningar i jord .................................................................................................................. 6 4.1.3 Föroreningar i grundvatten .................................................................................................... 6 4.1.4 Föroreningar i markluft ........................................................................................................... 6

4.2 Mätning av inomhusluft i kontorslokaler, Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro .................................................................................................................................... 6

4.2.1 Beskrivning av undersökningen ............................................................................................. 6 4.2.2 Föroreningar i inomhusluft ..................................................................................................... 6

4.3 Översiktlig miljöteknisk markundersökning, porgasmätning, Sweco Infrastructure AB (Sweco) .................................................................................................................................. 7

4.3.1 Föroreningar i porgas ............................................................................................................. 8

5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ...................................................................................... 9

5.1 Utrustning och material ................................................................................................ 9 5.2 Jordprovtagning med borrbandvagn ............................................................................ 9 5.3 Jordprovtagning med provgrop .................................................................................... 9 5.4 Grundvattenprovtagning ............................................................................................ 10 5.5 Laboratorieanalyser ................................................................................................... 10 5.6 Kvalitetssäkring ......................................................................................................... 10 5.7 Inmätning och avvägning av provtagningspunkter .................................................... 10

6 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING ............................................................................. 11

7 RIKTVÄRDEN/JÄMFÖRVÄRDEN ................................................................................... 11

7.1 Generella riktvärden för jord ...................................................................................... 11 7.2 Tillståndsklassning jord enligt MIFO .......................................................................... 12 7.3 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten ......................................................... 12 7.4 Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer............................................ 12 7.5 Tillståndsklassning grundvatten enligt MIFO ............................................................. 12


Datum


10007135

Grontmij AB Q:\Gemensam\Spec_uppdrag\10007135 Sunne kemtvätt Markundersökning\10_Kundleveranser\Rapport\Rapport.docx

8 FÖRORENINGARNAS OMFATTNING ............................................................................ 13

8.1 Föroreningar i jord ..................................................................................................... 13 8.2 Förorening i grundvatten ........................................................................................... 16 8.3 Provgropsgrävning för kontroll av olja i fri fas ............................................................ 17 8.4 Föroreningarnas utbredning ...................................................................................... 17

9 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING ................................................................................... 18

9.1 Föroreningarnas farlighet .......................................................................................... 18 9.2 Miljörisker .................................................................................................................. 18 9.3 Spridning ................................................................................................................... 19 9.4 Hälsorisker ................................................................................................................. 19

9.4.1 Klorerade kolväten ............................................................................................................... 19 9.5 Samlad förenklad riskbedömning .............................................................................. 21

9.5.1 Alifater, aromater, bensen ................................................................................................... 21 9.5.2 Klorerade ämnen ................................................................................................................. 21

9.6 Slutsatser och rekommendationer till fortsatt arbete ................................................. 22

10 Referenser ....................................................................................................................... 23 BILAGOR 1. Fältprotokoll 2. Koordinatlista 3. Analysrapporter RITNINGAR 01: Situationsplan med läge för va, fjärrvärme, el och teleledningar 02: Borrplan 03: Borrplan detalj innergård 04: Grundvattennivåer 05: Bedömd utbredning av förorening 06: Område där försiktighet ska iakttas vid grävning


Datum


10007135

Sid 1

1 INLEDNING Grontmij AB har på uppdrag av Sunne kommun genomfört markundersökning på fastigheten Sunne Sundsvik 7:28. För att klarlägga ev. spridning av föroreningar har några punkter satts utanför Sundsvik 7:28 i kommunalt ägd mark.

1.1 Bakgrund

Sunne Kemiska Tvätt och Kostympress, Sundsvik 7:28 i Sunne, är ett prioriterat område i Värmland i länsstyrelsens arbete med förorenade områden samt i Sunne kommuns handlingsplan för förorenade områden.

Tidigare markundersökningar har visat att det finns mycket höga koncentrationer av både klorerade lösningsmedel och alifatiska kolväten i jord, markluft och grundvatten.

Enligt Naturvårdsverkets metodik för förorenade områden (MIFO) är objektet placerat i riskklass 1, mycket stor risk. Riskklassen motiveras främst av föroreningarnas farlighet, den höga föroreningsnivån i marken, att det finns ytligt liggande markföroreningar samt att det bor och vistas människor i området.

1.2 Syfte

Syftet med uppdraget är att genom undersöknings- och utredningsarbete

Beskriva föroreningssituationen i området främst med avseende på klorerade lösningsmedel såsom, trikloretylen, perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter.

Avgränsa föroreningarnas utbredning både vertikalt och horisontellt. Lokalisera och avgränsa punktföroreningar Skapa en bild av hur föroreningarna omsätts i det aktuella området och hur det påverkar

omgivningen. Kartläggning av grundvattnets flödesriktning Utreda vilket läckage från det förorenade området som förekommer idag och vilka som kan

förväntas på sikt, samt vilka effekter på hälsa och miljö som detta kan medföra på lång och på kort sikt.

Att undersöka hela det förorenade området med sådan noggrannhet att de utgör underlag för riskbedömning.

Bedöma de risker området innebär nu och i framtiden och om ett saneringsbehov föreligger. Om ett saneringsbehov föreligger göra en bedömning hur mycket riskerna behöver reduceras

för att undvika skador på hälsa och miljö.

1.3 Organisation

Beställare, Teknisk samordnare Leif Jansson, Sunne kommun

Miljöinspektör Lotta Dunås, Sunne kommun

Uppdragsledare Annika Niklasson; Grontmij AB

Teknisk specialist/handläggare Martin Lyth, Grontmij AB

Granskning Dag Udén, Grontmij AB

Fältingenjör (borrning) Johan Averland, Grontmij AB

Inmätning Anna-Carin Andersson, Sunne kommun

Laboratorieanalyser ALS Scandinavia AB


Datum


10007135

Sid 2

2 OMRÅDESBESKRIVNING

2.1 Läge och ägareförhållanden

Kvarteret utgörs av byggnader som omgärdar en innergård som används som parkering och uteplats/trädgård. Längs Kvarngatan finns flerfamiljshus med affärsrörelser i bottenplan. Längs Badhusgatan finns ett äldreboende som använder innergården som uteplats.

Fastigheten ägs i dag av Sunne Bostads AB.

2.2 Omgivning, recipient

Fastigheten ligger i stadsmiljö i centrala Sunne och den omgärdas av parker och byggnader som används för affärer och bostäder.

Frykensundet rinner ca 300 m öster om fastigheten. 100 m väster om fastigheten slingrar sig Lerälven. Lerälven mynnar i Frykensundet söder om fastigheten.

2.3 Markanvändning

Fastigheten ligger i centrala Sunne och utgörs av en innergård som omsluts av flervåningshus på tre sidor. Byggnaderna används som äldreboende, bostäder och affärsverksamhet. Innergården används som uteplats/trädgård och parkering.

2.4 Skyddsobjekt

Skyddsobjekt är boende på platsen samt markmiljö och ytvattenrecipienter.

2.5 Ledningar

Det finns kablar (el/tele), fjärrvärmeledningar och kommunala VA-ledningar i området. Dessa är markerade på ritning 01.

Läggningsdjupet för de olika ledningstyperna varierar. El och teleledningar förläggs på omkring 35 cm djup och fjärrvärmeledningar med hjässan på nivån 0,6- 0,8 m. Dessa typer av ledningar är inte beroende av självfall utan de följer i princip alltid markens lutning.

VA-ledningar förläggs på frostfritt djup, knappt 2 m. Spill- och dagvattenledningar görs normalt som självfallsledningar.

2.6 Kategorisering

Fastigheten ligger i ett område med bostäder och markanvändningen klassas som känslig markanvändning (KM). I dagsläget finns inga planer på att markanvändningen inom området ska förändras.

2.7 Topografi

Marknivån vid det undersökta området är mellan 66,9 och 68,8 m.ö.h. Den nedlagda kemtvätten ligger på en höjdrygg som sluttar åt söder. Från höjdryggen lutar marken åt öster och väster.


Datum


10007135

Sid 3

2.8 Geologi

Enligt SGU:s jordartskartor ligger fastigheten i ett område som domineras av lättare leror, silt och finsand. I tidigare rapporter redovisas uppgifter om att djupet till berg är mycket stort.

Fältundersökningen har visat att det överst finns ett fyllnadslager av sandigt material vilket inom fastigheten har en mäktighet av 0,5 – 1,0 m, därunder följer finsandig silt ned till undersökningsdjupet 7 meter.

2.9 Hydrogelogisk bedömning

Grundvattnet har inom fastigheten konstaterats på 1,1-2,1 m u my. Grundvattnets gradient har utifrån de uppmätta nivåerna beräknats till 0,2-1,1 %. För ytterligare bedömningar och information hänvisas till kapitel 6.


Datum


10007135

Sid 4

3 HISTORIK Lotta Dunås har i projektarbetet " Sunne Kemiska Tvätt och Kostympress – ett förorenat område! Vilka undersökningar har gjorts och hur går vi vidare?” beskrivit fastighetens historik.

Verksamheten inleddes på 1930-talet som en renodlad kemtvätt med verksamhet i affärslokalen på Kvarngatan 9. Det är oklart vilken tvättvätska som användes till en början, men så småningom användes trikloretylen. I affärslokalen hade man åtminstone en stor tvättmaskin som kunde ta 30 kg tvätt.

På 1970-talet flyttades kemtvätten till en kvarnbyggnad på samma fastighet och i samband med det införskaffades en nyare maskin. Verksamhetens omfattning ökade något efter flytten till kvarnen och i något skede började man använda perkloretylen. Kemtvättmaskinen var stor och hade ett slutet system i vilket tvättvätskan återvanns genom destillering. Maskinen var placerad på bottenplanet, golvet i lokalen var av betong och det fanns ingen källare. Man hade ingen cistern för kemikalierna utan tvättvätskan levererades i fat och pumpades direkt över till maskinen.

Kvarnbyggnaden revs strax efter 1990 men den nämnda affärslokalen finns kvar. Kvarnbyggnadens läge redovisas på ritning 01.

Nuvarande verksamhet

I huset där kemtvätten drevs mellan 1936 och 60-70-talet, före flytten till kvarnhuset på gården finns i dag en frisör och bostäder ovanför.

I vinkel mot det gamla huset ligger äldreboendet ”Salla” som byggdes 1995. Fram till hösten 2010 var det kontorslokaler på bottenvåningen, men de har nu byggts om till äldreboende.

Bild 1 Bild tagen mot söder på innergården. Äldreboendet ligger i bildens vänsterkant. Provtagning i borrhål 8.


Datum


10007135

Sid 5

4 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

4.1 Mark och grundvattenundersökning, URS Nordic AB (URS)

4.1.1 Beskrivning av undersökningen

2006 utförde URS Nordic AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län, en översiktlig mark- och grundvattenundersökning i anslutning till den nedlagda kemtvätten. Syftet med undersökningen var i första hand att bekräfta eller avfärda hypotesen om förorening av mark och/ eller grundvatten i anslutning till den nedlagda kemtvätten.

Man provtog med skruvborr i två provpunkter som placerades på innergården i ett läge där den fd tvättanläggningen i kvarnhuset var placerad. Ytterligare ett borrhål skulle placeras i anslutning till affärslokalen. Denna provpunkt fick uteslutas då det var alltför stor risk att skada högspänningsledningar, fjärrvärme, VA etc.

I båda provpunkterna påträffades mycket höga koncentrationer av både klorerade lösningsmedel och alifatiska kolväten i mark-, marklufts-, och grundvattenprover vilket indikerar en tydlig föroreningskälla i direkt närhet till provtagningspunkterna.

Undersökningen visade att lagerföljden i båda borrhålen utgörs av en decimeter sandig mylla på fyllning av grusig sand som på en meters djup övergår i silt med sandiga skikt.

Fig. 1. Provtagningspunkter för jord-, grundvatten- och markluftsprover, URS Nordic AB punkt 1 och 2. Provtagning för

mätning av inomhusluft i kontorslokaler Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro punkt A, B och C. (Lantmäteriets karta AutoKa-Vy 3.0)


Datum


10007135

Sid 6

4.1.2 Föroreningar i jord

Högsta koncentrationen av klorerade lösningsmedel i jordprov utgjordes av perkloretylen i både provpunkt 1 och 2 med högst halt i provpunkt 2, men även trikloretylen förekom i förhöjd halt. Halten alifatiska kolväten låg på en hög nivå, klart över de generella riktvärdena.

I provpunkt 2, 1,8 - 2 m under markytan uppmättes den högsta koncentrationen av klorerade lösningsmedel, i form av perkloretylen till 600 mg/kg TS. I ytligare lager i samma provpunkt, 0,05 – 1,05 m under markytan, var koncentrationen av perkloretylen 22 mg/ kg TS. Naturvårdsverkets generella riktvärde för förorenad mark, känslig markanvändning (KM) är för perkloretylen 0,4 mg/kg TS (Naturvårdsverket 2008, tabell över generella riktvärden för förorenad mark).

4.1.3 Föroreningar i grundvatten

Grundvattenrör sattes endast i provpunkt 2. Grundvattennivån låg 1,64 m under markytan.

Högsta halterna i grundvattnet utgjordes också av perkloretylen med 16 000 µg/ liter. Halten Trikloretylen var 2 300 µg/ liter. Det finns inget riktvärde för dessa föroreningar i grundvatten men Statens livsmedelsverks (SLV) gränsvärde i dricksvatten är 10 µg/ liter totalt för perkloretylen och trikloretylen (SLVFS 2001:30 bilaga 1).

Ytterligare klorerade lösningsmedel samt alifatiska och aromatiska kolväten återfanns i detta prov (Summan av alifatiska kolväten, C 10- C 40, var 5 900 µg/ liter). Det uppmättes ett 8 cm mäktigt skikt frifasolja på grundvattenytan. Analys visade att frifasoljan troligtvis bestod av färsk eldningsolja som inte genomgått omfattande nedbrytning i marken.

4.1.4 Föroreningar i markluft

I markluftsproverna återfanns bl.a. perkloretylen, trikloretylen och flyktiga kolväten i både provpunkt 1 och 2 och även i markluften var halterna betydligt högre i provpunkt 2 (perkloretylen 3 600 µg/ liter och trikloretylen 1 620 µg/ liter). Generella riktvärden saknas.

4.2 Mätning av inomhusluft i kontorslokaler, Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro

4.2.1 Beskrivning av undersökningen

2007 genomfördes mätningar av inomhusluften i kontors- och affärslokaler som finns på fastigheten. Syftet var att utreda ifall det sker någon spridning av flyktiga föroreningar från marken till inomhusluften. Tre prover togs (fig. 1), prov A i källarplan i affärslokalen där kemtvätten ursprungligen höll till, prov B och C i kontorslokaler i markplan. I ett av proverna (A) påträffades alifatiska kolväten i mycket låga halter. Inget av proverna innehöll klorerade lösningsmedel i detekterbara halter. Arbets- och Miljömedicinska kliniken i Örebro bedömer med anledning av de uppmätta halterna att ”åtgärder ur hälsosynpunkt inte behöver vidtas” (länsstyrelsen från MIFO inventering, utskrift 2008).

4.2.2 Föroreningar i inomhusluft

Alifatiska kolväten påträffades i låga halter i provet från källarlokalen under ur- och guldaffären. Riktvärden saknas.


Datum


10007135

Sid 7

4.3 Översiktlig miljöteknisk markundersökning, porgasmätning, Sweco Infrastructure AB (Sweco)

2010 utförde Sweco porgasmätningar på fastigheten på uppdrag av Sunne Bostads AB. Syftet var att komplettera tidigare utförd markundersökning för att få en tydligare bild av föroreningens utbredning i marken inför ombyggnation av fastigheten. Ombyggnationen bestod av att bygga om kontorslokaler till äldreboende på bottenvåningen, anlägga en uteplats samt bygga ut ett rum mot gården. Till en början planerades även ett förråd på gården, på den plats där kvarnhuset med kemtvätten stått, men förrådsbyggnationen genomfördes inte.

Undersökningen bestod av porgasmätningar. Neddrivningsdjupet av porgasspetsarna begränsades av det fasta materialet till ca 0,8-1,25 m i de flesta punkter. Önskvärt djup är 1,5 meter under markytan (m u my). Detta innebar att samtliga spetsar troligtvis stod i det genomsläppliga fyllnadsmaterialet och att atmosfärisk påverkan inte kan uteslutas. Halterna kan därmed vara högre än vad som uppmätts.

Porgasmätningarna genomfördes i två omgångar. Den första omgången mätningar, med 15 porgasspetsar (fig. 2), på innergården visade på ett område runt kvarnhuset och vid plattan mot nuvarande byggnad (Salla), som bedöms påverkat av förorening utifrån mätningar av porluften. Kompletterande porgasmätningar gjordes på fyra ställen i bottenplattan på huset som skulle byggas om (fig. 2), för att kontrollera att högre halter inte förekom under plattan. Porgasspetsarna placerades i singelmaterialet ca 10 cm under platta och isoleringsmaterial.

Resultatet av porgasmätningarna är att området är påverkat av föroreningar runt kvarnhuset där kemtvätten var placerad från 1970-talet, men med utspädningsfaktorer för utomhusluft respektive inomhusluft bedömer Sweco att det inte föreligger någon oacceptabel hälsorisk så länge som man inte t ex glasar in uteplatserna (fig. 2).

Fig. 2. Från Swecos rapport 2010-10-20. Ungefärligt område som bedöms påverkat av förorening utifrån mätning av porluft.


Datum


10007135

Sid 8

4.3.1 Föroreningar i porgas

Tre porgasspetsar valdes ut i första omgången mätningar för att skickas på analys. Urvalet skedde med ledning av fältmätning direkt med PID (Photo Ionization Detector). Högst halt påträffades i provpunkt 1008 (fig. 2) på innergården där perkloretylen uppmättes till 1330 µg/m3 . Även i de två andra porgasspetsarna (1005 och 1009) uppmättes förhöjda halter framförallt perkloretylen. I andra omgången, då porgasspetsar sattes under plattan, skickades alla fyra proverna på analys. Prov 1018 och 1019 som sattes i norra delen av byggnaden närmast läget för kemtvätten(fig. 2) visade på förhöjda halter tri- och perkloretylen samt BTEX men att det skulle räcka med en utspädning på 10 ggr för att överskrida en framräknad riskbaserad acceptabel koncentration i luft.

För porgas finns inga generella riktvärden från Naturvårdsverket. Sweco har bedömt uppmätta halter utifrån jämförvärden baserade på referenskoncentrationer, exponeringstid, och utspädning av föroreningshalten mellan porluft och inomhusluft respektive utomhusluft. Beräkningen har skett enligt ”Riktvärden för förorenad mark- Modellbeskrivning och vägledning”, NV rapport 5976.


Datum


10007135

Sid 9

5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Fältundersökning med borrbandvagn utfördes 2012-10-22 till 2012-10-24. Vid fältundersökningen togs jordprover ut i sammanlagt 14 punkter med skruvprovtagare. Maximalt provtagningsdjup varierade mellan ca 3 och 7 m under befintlig marknivå. Vid provtagningen gjordes en okulär bedömning av jordarterna samt syn- och luktintryck noterades. Läget för provtagningspunkten dokumenterades genom foton samt noteringar på karta samt i fältprotokoll. Även vissa skruvar fotodokumenterades.

Vid fältundersökningen installerades även 9 grundvattenrör fördelat på 5 provtagningspunkter, se stycke 5.4 nedan. Rören var s k miljörör av PEH-plast med diameter 63 mm.

En kompletterande provgropsgrävning genomfördes 2013-01-21.

5.1 Utrustning och material

Markprovtagningen utfördes med en geoteknisk borrbandvagn försedd med skruvborr.

För att kontrollera eventuell förekomst av lättflyktiga petroleumkolväten i jordprovernas porgas användes en PID-mätare av fabrikat RAE systems modell miniRAE 2000.

Jordprover förvarades i diffusionstäta påsar (Rilsan) som förslöts med spännband. Flaskor för hantering av vattenprover har tillhandahållits av laboratoriet.

5.2 Jordprovtagning med borrbandvagn

Markprovtagning utfördes i totalt 14 provtagningspunkter vars läge visas på ritning 02. En detalj över läget för provpunkterna på innergården visas på ritning 03.

Jordproverna togs ut som samlingsprov från varje provtagningspunkt, ett prov per 0,5-1,0 m i djupled med anpassning till skifte i jordart eller föroreningskaraktär. Anteckningar om jordarter, lagertjocklekar, eventuella syn- eller luktintryck med mera redovisas i bilaga 1.

Dubbelprover togs i diffusionstäta påsar. En av påsarna användes för kontroll av innehåll av flyktiga kolväten med hjälp av ett PID-instrument (fotojonisationsdetektor). PID-mätningen ger ett mått på det totala innehållet av flyktiga kolväten i porluften. Detektionsgränsen ligger på några ppm (parts per million), och resultat redovisas i ppm, utan decimaler. Resultaten från PID-mätningen används främst för att välja ut vilka jordprov som ska lämnas i på ackrediterat laboratorium för analys med avseende på organiska ämnen. Resultaten av PID-mätningen finns tillsammans med fältanteckningarna i bilaga 1. Proverna förvarades kylda under transport till laboratoriet.

För de extra provpunkterna 13 och 14 togs endast enkelprover ut, varför inga PID-mätningar gjordes på de upptagna proverna. Urvalet av de prov som skickades för analys gjordes enbart utifrån de syn- och luktintryck som noterades i fält.

5.3 Jordprovtagning med provgrop

Det har funnits en cistern i området och provtagningen med borrbandvagn visade på höga halter av petroleum i både jord och grundvatten. Provgropsgrävning genomfördes för att lokalisera olja i fri fas. Provgroparnas läge visas på ritning 02 samt 03.


Datum


10007135

Sid 10

5.4 Grundvattenprovtagning

Grundvattenrör sattes i fem provtagningspunkter:

Punkt 1- ett rör med filter på nivån 6-7 m under markyta.

Punkt 3- ett rör med filter på nivån 6-7 m under markyta

Punkt 5- två rör med filter på 4-5 m resp. 6-7 m under markyta

Punkt 7- tre rör med filter på 2-3 m, 4-5 m resp. 6-7 m

Punkt 8- två rör med filter på 4-5 m resp. 6-7 m under markyta

Grundvattenrör utfördes av Ø 50 mm av plast (speciellt framtagen för miljöprovtagning) med 1 m långt filter. Röret installerades i borrhålet efter avslutad jordprovtagning. Runt filtret hälldes filtersand och vid markytan användes bentonit för tätning av hålet. Vid fältundersökningens slut renspumpades samtliga installerade grundvattenrör med engångshämtare, s k bailer. Genom renspumpningen omsattes minst tre rörvolymer vatten i respektive grundvattenrör. Grundvattenprov togs ut med peristaltisk pump efter drygt en vecka. Innan provtagning omsattes vattnet.

I samband med renspumpningen togs prov ut med bailer i det grundvattenrör som tidigare installerats av URS.

Borrhålens läge är redovisat på ritning 02 (innergården även på ritning 03.). Provtagningsdjup m.m. framgår av bilaga 1.

5.5 Laboratorieanalyser

För definitiv bestämning av föroreningarnas innehåll och koncentrationer har ett antal prover skickats till laboratorium. Det anlitade företaget är ALS Scandinavia. Kompletterande analys av frysta prover gjordes i mars 2013.

5.6 Kvalitetssäkring

All provtagning utfördes enligt kvalitetsklass B i SGF:s fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (SGF rapport 1:2004) och i enlighet med de anvisningar som finns i Naturvårdsverkets rapport 4310 och 4311.

5.7 Inmätning och avvägning av provtagningspunkter

Provpunkternas lägen mättes in med GPS, Trimble GeoXR. Grundvattenytans trycknivå bestäms med hjälp av ett ljudlod.


Datum


10007135

Sid 11

6 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING Grundvattenrör placerades vid 5 platser med den gamla kemtvätten i centrum (punkt 8). Grundvattennivån bestämdes i alla rör, mätningarna utfördes 2012-11-24, ca två veckor efter installation. Grundvattennivåerna presenteras på ritning 04.

Inmätningen av grundvattenytan visar att grundvattnets högsta punkt är i punkt 8 (vid kemtvätten) och att grundvattenytan lutar åt alla väderstreck från denna punkt.

Om man gör en bedömning utifrån topografin borde grundvattnet strömma åt sydväst (mot Lerälven) och åt ost-sydost (mot Frykensundet). Orsaken till att vi har en lägre grundvattennivå norrut kan vara att området norr om kemtvätten utgörs av vägar, parkeringsplatser och byggnader. I detta område är så gott som alla ytor hårdgjorda och regn avleds via dagvattenledningar, dvs. grundvattenbildningen är liten. Området korsas också av va-ledningar vars ledningsgravar är belägna ca 2 m under markytan. Dessa har möjlighet att lokalt sänka grundvattennivån.

För att få en bättre bild av grundvattenströmningen kommer ytterligare en mätning av nivåerna att göras i maj 2013.

7 RIKTVÄRDEN/JÄMFÖRVÄRDEN

7.1 Generella riktvärden för jord

Som stöd vid bedömning av föroreningsgrad och risker för människors hälsa och miljö har Naturvårdsverket generella riktvärden för förorenad mark använts1. Dessa värden gäller för normaltäta jordarter och är beräknade för föroreningar som ligger i mark ovanför grundvattenytan. De är beräknade för att kunna användas nationellt och för ett stort antal förhållanden. De generella riktvärdena är framtagna genom beräknande av referensvärden för ett antal exponeringsvägar för människor (t ex intag av jord, hudkontakt, intag av dricksvatten och inandning av ångor och damm mm) och miljö.

De generella riktvärdena finns beräknade för ett begränsat antal ämnen för både känslig markanvändning (KM), t ex bostadsområden, och mindre känslig markanvändning (MKM), t ex kontor och industrier.

Uppmätta halter lägre än riktvärdena för KM betyder att markkvaliteten inte begränsar markanvändningen. Marken kan t ex användas för bostäder, daghem mm. Alla grupper av människor (barn och vuxna) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. Vid en föroreningsnivå som överskrider KM men underskrider MKM begränsas markanvändningen till t ex industrier, vägar och kontor. Exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas.

De generella riktvärdena har fungerat som stöd vid utvärderingen och redovisas i förekommande fall tillsammans med analysresultaten. Riktvärdena säkerställer att människor skyddas på individnivå. Miljön skyddas genom att säkerställa de markfunktioner som krävs för den tänkta markanvändningen.

Markanvändningen på fastigheten utgörs av Känslig Markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets terminologi.

1 Svenska Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord, daterad 2008-10-24.


Datum


10007135

Sid 12

7.2 Tillståndsklassning jord enligt MIFO

I Naturvårdsverkets rapport 4918 (Metodik för inventering av förorenade områden) finns en tillståndsklassning som baseras på Naturvårdsverkets gamla generella riktvärden (riktvärdena beräknades om 2008). Tillståndsklassningen för ett urval ämnen presenteras i tabell 1 nedan.

Tabell 1 Indelning av tillstånd för förorenad mark för ett urval ämnen, mg/kg TS. Från NV rapport 4918, bilaga 4, tabell 1.

Ämne

Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt

Tetrakloreten <3 3-9 9-30 >30 Trikloreten <5 5-15 15-50 >50 1,1,1-trikloretan <40 40-120 120-400 >400 Diklormetan <0,1 0,1-0,3 0,3-1 <1 Alifater >C5-C16 <100 100-300 300-1000 >1000 Alifater >C16-C35 <100 100-300 300-1000 >1000 Aromater >C8-C10 <40 40-120 120-400 >400 Aromater >C10-C35 <20 20-60 60-200 <200

7.3 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Det saknas i många fall jämförvärden för grundvatten. I brist på detta används Livsmedelsverkets hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten som jämförvärden för grundvatten, SLVFS 2001:30.

7.4 Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer

För bedömning av uppmätta halter alifater, aromater och PAH i grundvatten används SPBI rekommendation ”Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar”, 2010 Jämförelse görs med ”ångor i byggnader” samt ”Miljörisker – ytvatten”.

7.5 Tillståndsklassning grundvatten enligt MIFO

I Naturvårdsverkets rapport 4918 (Metodik för inventering av förorenade områden) finns en tabell för tillståndsklassning för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för grundvatten. Tillståndsklassningen för ett urval ämnen presenteras i tabell 2 nedan.

Tabell 2. Indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten, μg/l. Från NV rapport 4918, bilaga 4, tabell 3.

Ämne

Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt

Opolära alifatiska kolväten

<100 100-300 300-1000 >1000

Totalt extraherbara aromatiska kolväten

<100 100-300 300-1000 >1000

Bensen <10 10-30 30-100 >100 Toluen <60 60-180 180-600 >600 Etylbensen <20 20-60 60-200 >200 Xylen <20 20-60 60-200 >200 Cancerogena PAH <0,2 0,2-0,6 0,6-2 >2 Övriga PAH <10 10-30 30-100 >100 1,2 dikloretan <30 30-90 90-300 >300


Datum


10007135

Sid 13

8 FÖRORENINGARNAS OMFATTNING

8.1 Föroreningar i jord

Fältundersökningarna bekräftar vad jordartskartan visar för området, att marken i huvudsak utgörs av silt och finsand, vilket sannolikt går till stort djup under markytan. Skruvprovtagning genomfördes till som mest 6-7 m djup i området, och grövre friktionsjord (exempelvis morän) påträffades inte i någon provtagningspunkt. Lokalt påträffades vassbitar och annat organiskt material i jordprofilen, vilket tyder på att jorden kan ha varit gammal sjöbotten och viss sedimentation kan ha skett.

I samband med undersökningen uppmärksammades lukt av olja och eventuellt även klorerade lösningsmedel, främst i punkt 8 men även i punkt 7 och 14. Den porgasmätning som gjordes visade på höga halter i punkt 8, där den gamla kemtvätten var placerad. Halterna i punkt 14, söderut var förhöjda, medan halterna i punkterna 9 och 10 (norr och österut) var låga. Resultatet av porgasmätningen redovisas i bilaga 1.

Analyser visar att halterna av olja är mycket höga i punkt 8 och att det troligen skett en spridning söderut där föroreningar detekterats i punkt 7 och 14, men att halterna understiger gällande riktvärden. Halten är i punkt 8 som högst på djupet 1,5-2,0 m och avtar sedan med djupet.

Analyser visar att halterna av klorerade ämnen är mycket höga i punkt 8 och över riktvärdena i punkt 14. I provpunkterna norrut (G2), söderut (G7) samt åt sydväst (G4) finns spår av klorerade ämnen, men riktvärdena överskrids inte. Halten är i punkt 8 som högst på nivån 1,5-2,0 m och avtar med djupet.

De tidigare resultaten vid provtagningarna 2007 visade på höga halter av lösningsmedel och olja strax norr om BH8.

Tre provgropar grävdes ner till ca 1,5 m djup. I PG1 och PG3 (invid provpunkt 8) uppmärksammades lukt från nivån 1 m och nedåt. I PG2 uppmärksammades ingen lukt. I PG1 analyserades jorden map kvicksilver, men halterna var lägre än detektionsgränsen.

Analysresultaten avseende klorerade ämnen redovisas i tabell 3 och analysresultat avseende olja i tabell 4. Analysprotokoll i original från ALS Scandinavia finns i bilaga 3.


Datum


10007135

Sid 14

Tabell 3 Analysresultat av jordprov analyserade map klorerade ämnen samt riktvärden gällande KM. Värden som markerats med grått är över gällande riktvärden.

Parameter 1

G2 6,0-6,5 m

G4 4,5-5,0 m

G7 2,0-2,5 m

G7 6,0-6,5 m

G8 1,5-2,0 m

G8 3 3,5-4,0 m

G8 3 4,0-4,5 m

G8 6,0-6,5 m

G14 2,0-3,0 m

G14 3 3,0-4,0 m

G14 6,0-7,0 m

PG3 Riktvärde 2

TS_105°C 76,9 77,5 78,8 76,8 78,2 76,7 80,1 77,8 80 77,7 72,3 80,6

PID-värden (ppm) 20 15 104 27 1050 400 diklormetan <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0.080 <0,080 <0,080 <0.080 <0.080 <0,080 <0.080 <0,080 0,08

1,1-dikloretan <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0,010 <0,010 <0.010 <0.010 <0,010 <0.010 <0,010

1,2-dikloretan <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0,050 <0,050 <0.050 <0.050 <0,050 <0.050 <0,050 0,02

trans-1,2-dikloreten <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 0,035 0,016 <0,010 0,011 <0.010 <0,050 0,011 <0,010

cis-1,2-dikloreten 0,108 <0.020 0,024 0,027 4,85 2,20 <0,020 1,65 0,024 0,062 0,947 0,028

1,2-diklorpropan <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0,10 <0,10 <0.10 <0.10 <0,010 <0.10 <0,10

triklormetan <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0.030 <0,030 <0,030 <0.030 <0.030 <0,030 <0.030 <0,030 0,4

tetraklormetan <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0,010 <0,010 <0.010 <0.010 <0,010 <0.010 <0,010 0,08

1,1,1-trikloretan <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0,010 <0,010 <0.010 <0.010 <0,010 <0.010 <0,010 5

1,1,2-trikloretan <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0.040 <0,040 <0,040 <0.040 <0.040 <0,040 <0.040 <0,040

trikloreten <0.010 <0.010 0,013 0,014 31,4 0,046 0,040 0,691 0,974 3,32 19,4 0,041 0,2

tetrakloreten 0,044 0,087 0,092 0,057 368 0,400 4,00 15,6 42,9 311 1,88 6,39 0,4

vinylklorid <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0,10 <0,10 <0.10 <0.10 <0,10 <0.10 <0,10

glödförlust 2,19 1,43 1,01 2,03 1,17 1,77 1,31 1,76TOC 1,3 0,83 0,59 1,2 0,68 1 0,76 1

1) Enhet mg/kg TS utom för TS, glödförlust och TOC

2) Riktvärden enligt Svenska Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord, daterad 2008-10-24 samt SPBI rekommendation ”Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar”, 2010

3) Analys av frysta prover i efterhand


Datum


10007135

Sid 15

Tabell 4 Analysresultat av jordprov analyserade map olja samt riktvärden gällande KM. Värden som markerats med grått är över gällande riktvärden

Parameter 1 G7

2,0-2,5 m G8

1,5-2,0 m G8 3

3,5-4,0 m G8 3

4,0-4,5 m G8

6,0-6,5 m G14

2,0-3,0 m G14 3

3,0-4,0 m PG3

1,0 m Riktvärde 2 alifater >C5-C8 <10.0 31,5 <10,0 <10,0 <10.0 <10.0 <10,0 <10 12

alifater >C8-C10 <10.0 128 <10,0 19,4 30,2 <10.0 <10,0 19,3 20

alifater >C10-C12 <20 944 <20 108 84 <20 <20 196 100

alifater >C12-C16 23 2280 <20 234 195 <20 <20 417 100

alifater >C5-C16 23 3400 <30 360 310 <30 <30 630 100

alifater >C16-C35 51 4400 <20 266 309 29 <20 595 100

aromater >C8-C10 <0.480 143 0,813 1,02 7,65 <0.480 <0,480 3,35 10

aromater >C10-C16 1,19 326 <1,24 13,3 23,9 <1.24 <1,24 48,3 3

aromater >C16-C35 <1.0 1,6 <1,0 <1,0 <1.0 <1.0 <1,0 10

bensen <0.010 0,028 <0,010 <0,010 0,146 <0.010 <0,010 <0,010 0,012

toluen <0.050 0,088 <0,050 <0,050 <0.050 <0.050 <0,050 <0,050 10

etylbensen <0.050 6,46 0,253 <0,050 0,245 <0.050 <0,050 <0,050 10

xylener, summa <0.050 13 0,24 <0,050 0,66 <0.050 <0,050 <0,050 10

PAH, summa 16 0,12 24 <0,72 0,33 1,5 <0.72 <0,72 2,5

PAH, summa cancerogena <0.28 <0.28 <0,28 <0,28 <0.28 <0.28 <0,28 <0,28

PAH, summa övriga 0,12 24 <0,44 0,33 1,5 <0.44 <0,44 2,5

PAH, summa L <0.15 16 <0,15 <0,15 0,98 <0.15 <0,15 1,3 3

PAH, summa M 0,12 8,5 <0,25 0,33 0,53 <0.25 <0,25 1,2 3

PAH, summa H <0.32 <0.32 <0,32 <0,32 <0.32 <0.32 <0,32 <0,32 1

1) Enhet mg/kg TS utom för TS, glödförlust och TOC

2) Riktvärden enligt Svenska Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord, daterad 2008-10-24 samt SPBI rekommendation ”Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar”, 2010

3) Analys av frysta prover i efterhand .


Datum


10007135

Sid 16

8.2 Förorening i grundvatten

Klorerade ämnen har påträffats i höga halter i grundvattnet från punkt 8 och vi kan se spår av dessa ämnen även i punkt 7 mot söder. I punkt 7 är halterna högre i det djupare borrhålet, vilket tyder på att spridningen av föroreningen även sker i vertikalled.

Analysen av olja visar att samtliga halter understiger riktvärden avseende miljörisker ytvatten, men att det finns några parametrar som överstiger riktvärden för inträngning av ånga i byggnader.

Vid provtagning uppmärksammades fri fas av olja i URS rör samt i provpunkt 8 (båda rören). Oljan skickades till lab där man konstaterade att det var färsk eldningsolja i röret. Analysprotokoll i original finns i bilaga 3.

Analysresultaten redovisas tabell 5 och 6. Analysrapporter i original från ALS Scandinavia finns i bilaga 3.

Tabell 5 Resultat från analyser tagna på grundvatten. Halter som är höga eller mycket höga har markerats med fet text och skuggats.

Parameter Enhet G1 G3 G5

grund G5

djup G7

grund G7

mellan G7

djup G8

grund G8

djup

diklormetan µg/l <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <20.0 <20.0

1,1-dikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <1.00 <1.00

1,2-dikloretan µg/l <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <10.0 <10.0

trans-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 47,4 7,04

cis-1,2-dikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,33 <0.10 14500 5490

1,2-diklorpropan µg/l <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <10.0 <10.0

triklormetan µg/l <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <0.30 <3.00 <3.00

tetraklormetan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <1.00 <1.00

1,1,1-trikloretan µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <1.00 <1.00

1,1,2-trikloretan µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <2.00 <2.00

trikloreten µg/l <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 <0.10 0,16 291 1130

tetrakloreten µg/l <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 0,4 <0.20 1,12 555 1280

vinylklorid µg/l <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 11,5 23,6

pH 6,1 6,2 5,8 6 6,4 6,4 6,2 6,6 6,4


Datum


10007135

Sid 17

Tabell 6 Analysresultat av grundvattenprov analyserade map olja samt riktvärden gällande miljörisker ytvatten och ångor i byggnader. Värden som markerats med grått är över gällande riktvärden.

Parameter 1 G8

5 m djup G8

7 m djup

Riktvärde 2

miljörisker ytvatten

Riktvärde 2 Ångor i

byggnader

alifater >C5-C8 <100 <100 300 3000

alifater >C8-C10 <100 <100 150 100

alifater >C10-C12 11 14 300 25

alifater >C12-C16 14 40 300

alifater >C5-C16 25 54

alifater >C16-C35 30 102 300

aromater >C8-C10 119 105 500 800

aromater >C10-C16 50,8 40,3 120 100

aromater >C16-C35 <1.0 <1.0

bensen 24,8 60,2 500 50

toluen 2,94 2,84 500 7000

etylbensen 43,5 21,2 500 6000

xylener, summa 29 37 500 3000

PAH, summa L 19 23 120 10

PAH, summa M 1,1 0,72 5 10

PAH, summa H <0.040 <0.040 0,5 300

1) Enhet µg/l. 2) Riktvärden enligt SPBI rekommendation ”Efterbehandling av förorenade bensinstationer och

dieselanläggningar”, 2010 (obs- riktvärdena i denna publikation är angivna i mg/l).

8.3 Provgropsgrävning för kontroll av olja i fri fas

Provgropsgrävning genomfördes på plats där eldningsoljecistern enligt uppgift var placerad och vid de grundvattenrör där oljan påträffades. Vid provgropsgrävningen uppmärksammades stark lukt av olja från 1 m djup och nedåt. Grävningen försvårades av att tjälen gått djupt ner i backen och grävning inte kunde genomföras i hårdjorda ytor eller nära ledningar. Ett stålrör påträffades i marken, men det är oklart om det kom från cisternen. I de provgropar som kunde grävas var marken orörd och någon förklaring till varför oljan finns i fri fas erhölls inte.

8.4 Föroreningarnas utbredning

Föroreningar i halter över riktvärdena har konstaterats i provpunkt 8 och 14 samt i punkter norr om punkt 8 i URS tidigare undersökning. Bedömd utbredning för de förorenade massorna visas på ritning 05. Arean på området är ca 300 m2.


Datum


10007135

Sid 18

9 FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING Risken för att det ska uppstå hälso- och/eller miljöskador kring ett förorenat område är beroende av hur farliga föroreningarna är, hur spridningsförutsättningarna ser ut och hur känsligt området är. De generella riktvärdena är beräknade med en riktvärdesmodell som tar hänsyn till dessa faktorer.

9.1 Föroreningarnas farlighet

De föroreningar som påträffats inom i detta område har olika farlighet. I tabell 7 nedan redovisas föroreningarnas farlighet, utifrån Naturvårdsverkets rapport 4918 (Naturvårdsverket, 2002).

Tabell 7. Föroreningarnas farlighet.

Låg Måttlig farlighet Hög Mycket hög

Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten PAH Petrolemprodukter Tetrakloreten Eldningsolja Trikloreten Bensen

I tabell 8 nedan redovisas vilken faktor som är begränsande för de påträffade ämnena och riktvärdena. Här anges alltså om riktvärdet styrs av hälsorisk, skydd av markmiljö, skydd av grundvatten eller ytvatten. Om hälsorisken skulle vara styrande, anges även i tabellen vilken exponeringsväg som är styrande (människans exponering av förorening genom t ex intag av grundvatten, intag av damm, hudkontakt osv.).

För lättare alifater och PAH M är det alltså risken för inandning av ånga som är begränsande vid beräkning av riktvärdet. För långa alifater, aromater och PAH L är markmiljön begränsande. Skydd av grundvatten är begränsande för bensen, tretakloreten och trikloreten.

Tabell 8 Begränsande faktor för riktvärdet (mark), Naturvårdsverket 2008-10-24.

Ämne

Alifater >C5-C10 Inandning av ånga Alifater >C10-C35 Markmiljö Aromatiska kolväten Markmiljö PAH L Markmiljö PAH M Inandning av ånga Bensen Skydd grundvatten Tetrakloreten Skydd grundvatten Trikloreten Skydd grundvatten

9.2 Miljörisker

Naturvårdsverkets generella ekotoxikologiska referensvärden för skydd av markmiljö är satta så att marken ska kunna upprätthålla en tillräcklig fungerande markfunktion (nedbrytning osv.) för den markanvändning som avses.


Datum


10007135

Sid 19

9.3 Spridning

Det finns föroreningar i jorden både ovan och under grundvattenytan. Vid läget för det förorenade området kring punkt 8 finns inga dagvattenbrunnar och ytan utgörs av gräs eller plattor. Detta gör att det regn som faller inom området till största delen infiltreras på platsen.

Information om spridning avseende klorerade kolväten behandlas i stycke 9.4.1.

Provtagningen visar att halterna i jord är som högst i punkt 8 och 14 (inne på gården). Det finns dock spår av föroreningar i punkter åt norr, söder och sydväst, men där är halterna klart under gällande riktvärden. Spridning sker alltså från det mest förorenade området i både längs- och djupled i jordprofilen.

Om ledningar finns i området kan spridning ske via ledningsgravarna. I detta område ligger dräneringsledningar (för källaren i byggnaden norr om föroreningen) samt spill- och dagvattenledningar på ett djup, ca 2 m som kan innebära risk för spridning.

Äldreboendet har ingen källare och där ligger dräneringen relativt ytligt varför den inte bedöms kunna bidra till en spridning av föroreningarna. Dräneringsledningar för byggnaden försedd med källare kan utgöra en spridningsväg. Prov har tagits i punkt 9, som ligger mellan det förorenade området och dräneringen, och där har inga föroreningar påträffats.

Provpunkterna 2 och 6 ligger mellan det förorenade området och ledningsgravarna för spill- och dagvatten. I dessa punkter har endast föroreningar i mycket låga halter påträffats. Vi bedömer därför att det inte sker spridning via ledningsgravar från den nedlagda verksamheten.

Den lågpermeabla jorden från 0,5 – 1,0 m djup utan tydlig lutning samt den måttliga gradienten (grundvattnets lutning) gör att grundvattenströmningen och därmed spridningen blir liten oavsett om den sker längs ytan eller via grundvattnet.

9.4 Hälsorisker

Människor exponeras för föroreningar i marken på olika sätt beroende på var i marken föroreningarna befinner sig och till stor del beroende på markanvändningen. Sannolikheten för exponering minskar avsevärt med djupet till föroreningarna och begränsas även då marken är täkt med byggnader eller asfalt. För de generella riktvärdena antas exponeringen via intag av jord ske från lättåtkomliga jordlager. Marken inom fastigheten är antingen gräsyta, bebyggd eller hårdgjord med asfalt resp. plattor. Eventuell exponering för förorenad jord via intag av jord, hudkontakt, samt intag av förorenat damm är därmed mycket begränsad. Det kan dock bli aktuellt i samband med t ex nybyggnation eller omläggning av markförlagda ledningar osv.

Sunne kommun har kommunalt dricksvatten och därmed är det inte aktuellt att ta ut grundvatten som dricksvatten från en brunn på området. Inga dricksvattenbrunnar finns i närområdet.

De klorerade ämnen, lättare alifater och bensen som påträffats inom området är mycket flyktiga. Därmed finns det en risk för inträngning av ångor i byggnaderna från dessa ämnen (och därmed risk för inandning av förorenade ångor). Tidigare genomförda provtagningar har visat att det finns föroreningar i porgas under byggnaden men också att man inte bedömt att halterna utgjort någon risk för de boende. Risken för inandning av ångor blir även aktuell t ex i samband med schaktning i mark pga. omläggning av markförlagda ledningar osv.

9.4.1 Klorerade kolväten

Gemensamma egenskaper för de klorerade kolväten som påträffats är att de är lättflyktiga. De är något lösliga i vatten, tetrakloreten och trikloreten i mindre utsträckning än t ex cis-1,2-Dikloreten och trans-1,2-Dikloreten. Tetrakloreten bryts vanligen ner till trikloreten och vidare till dikloreten under anaeroba (syrefria) förhållanden. Dikloreten kan sedan brytas ner till vinylklorid (kloreten) och vidare till eten och koldioxid och vatten. Detta sker främst under aeroba (med syre) förhållanden.


Datum


10007135

Sid 20

Kloretenerna är vätskor vid rumstemperatur. Vätskorna är tyngre än vatten. Om de tränger ned i marken kan de fortsätta ner genom marken och ner genom grundvattnet tills de träffar på ett tätt lager där de stannar. Således kan fri fas eller mycket höga halter kloretener finnas i fickor på bergytan eller lerytor nere i marken men även på täta siltlager.

När lösningsmedel väl föreligger i fri fas i jord eller grundvatten kommer jämviktsförhållanden att eftersträvas mellan det rena lösningsmedlet och omgivande fast fas (oorganiskt och organiskt material), vattenfas (por- eller grundvatten) samt gasfas (gas i omättad zon).

Inom de delar av en geologisk formationen där fri fas påträffas kan lösningsmedel lösas ut i det förbiflödande grundvattnet så att en plym med lösta föroreningar utbildas. Spridningen är i huvudsakligen diffusionsstyrd, vilket innebär att det är koncentrationsskillnaderna som styr hastigheten Kloretenerna kan också sprida sig mot grundvattenströmningsriktningen om de täta ytor de träffar på lutar åt motsatt håll. Dessa egenskaper gör det besvärligt att undersöka och åtgärda kloretenföroreningar.

Tetrakloreten (PCE). Den stora användningsområdet har sedan 1940 varit för textiltvätt. PCE har även använts för industriell avfettning, men i mindre omfattning än trikloreten.

Trikloreten (TCE). Trikloreten (”tri”) har sedan 1930-talet varit det klassiska avfettningsmedlet inom stål- och verkstadsindustrin. Dess stora betydelse kom med tekniken att avfetta i ångfas. Där behovet varit för litet för att motivera investering i lämplig utrustning har kallavfettning förekommit. Användningen är sedan 1995 förbjuden i Sverige. Små mängder används dock på dispens. Exponering för människor sker huvudsakligen genom inandning av ångor eller genom intag av förorenat dricksvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord.

Tri har flera kända hälsoskadliga effekter. Vi långvarig exponering kan skador på lever och njurar uppstå. Tri har orsakat cancer vid djurförsök. Exponering för ångor av tri kan ge huvudvärk och påverka nervsystemet. Vid hudkontakt kan irritation uppstå. Tri är också skadligt för vattenorganismer.


Datum


10007135

Sid 21

9.5 Samlad förenklad riskbedömning

Det undersökta området ligger i ett område med bostäder, äldreboende och handel. Nedanstående bedömning av föroreningssituationen bygger på att marken klassas som känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets terminologi.

9.5.1 Alifater, aromater, bensen

Det har påträffats höga halter relativt ytligt i jorden samt i grundvattnet i punkt 8 och det finns spår nedströms denna (i punkt 14). Provpunkterna som finns mellan det mest förorenade området och byggnaderna visar att ingen spridning skett mot bostäder och äldreboende. I samband med provgropsgrävningen framkom uppgifter att man påträffat oljeföroreningar i jorden då schakt för elkabel till äldreboendet genomfördes. (Borrning kunde inte genomföras i detta område pga. el- och fjärrvärmeledningar.)

Halterna är mycket höga, ämnena har måttlig till hög farlighet och de utgör en risk för markmiljön. Spridning sker från källan åt framförallt söder även om den bedöms gå långsamt. Eftersom inga föroreningar påträffats i anslutning till bostäderna och tidigare genomförda porgasmätningar under plattan visat på låga halter bedöms föroreningarna inte utgöra någon risk för de boende så läge man har god ventilation. Människor kan utsättas för föroreningar vid t ex schakt i marken pga. omläggning av ledningar osv. På ritning 06 visas det område där försiktighet bör iakttas in samband med markarbeten.

9.5.2 Klorerade ämnen

Klorerade kolväten har påträffats i jord och grundvatten.

I jorden har de högsta halterna påträffats i punkt 8 på nivån 1,5 till 2 m. I punkt 14 (10 m söder om punkt 8) finns höga halter på nivån 2-3 m. I båda punkterna har föroreningen spridits ner i jordprofilen och vi kan på nivån 6,0-6,5 m se halter som överskrider gällande riktvärde, även om halterna är klart lägre än i de övre liggande jordlagren. I den undersökning som genomfördes av URS påträffades höga halter i provpunkterna några meter norr om punkt 8. I övriga närliggande provpunkter finns spår av föroreningar, men halterna är klart lägre än gällande riktvärden.

I grundvattnet har mycket höga halter klorerade ämnen påträffats i punkt 8. Man kan se spår av föroreningar i punkt 7, ca 70 m söder om punkt 8. I de övriga rören finns inga spår av föroreningar.

Vi kan konstatera att spridning sker från källan (nära punkt 8) och framförallt söderut. Jordanalyserna visar dock att spridning även skett åt norr.

De klorerade kolväten som påträffats inom området är mycket flyktiga. Därmed finns det en risk för inträngning av ångor i byggnaderna från dessa ämnen (och därmed risk exponering via inandning av förorenade ångor). Risken för inandning av ångor blir även aktuell t ex i samband med schaktning i mark pga. omläggning av markförlagda ledningar osv.

Halterna är mycket höga, ämnena har hög farlighet och de utgör en risk för markmiljön. Spridning sker från källan åt framförallt söder och vertikalt även om den bedöms gå långsamt. Eftersom inga föroreningar påträffats i anslutning till bostäderna och tidigare genomförda porgasmätningar under plattan visat på låga halter bedöms föroreningarna inte utgöra någon risk för de boende så läge man har god ventilation. Människor kan utsättas för föroreningar vid t ex schakt i marken pga. omläggning av ledningar osv. På ritning 06 visas det område där försiktighet bör iakttas in samband med markarbeten.


Datum


10007135

Sid 22

9.6 Slutsatser och rekommendationer till fortsatt arbete

Klorerade organiska föreningar och oljeföroreningar har påträffats i mark och grundvatten. De högsta halterna har uppmätts i punkt 8 (invid kemtvätten på gården), i båda medierna. Spridning av föroreningar bedöms ha skett framförallt åt söder både i jorden och i grundvattnet. Spridning har också skett i djupled och det finns föroreningar i halter över gällande riktvärden på större djup än 6 m.

De klorerade ämnena är flyktiga och den flytande fasen är tyngre än vatten vilket gör att det sjunker genom grundvattenytan och vidare ned i grundvattnet. Ämnet sprids vertikalt tills det stoppas av ett tätt lager, t ex lera eller berg. Spridningen är ytterst beroende av lutningen i de täta lagren och inte av grundvattnets strömningsriktning, vilket gör det svårt att förutse föroreningarnas spridningsväg. Jorden i detta område utgörs av finsandig silt i hela den undersökta jordprofilen varför spridning i vertikal led kan ske ända till bergytan. Ämnena och de påträffade nivåerna i området kan medföra risk för människors hälsa framförallt i samband med inandning av ångor. Flyktigheten hos de klorerade ämnena är hög vilket innebär risk för gasuppträngning genom marken och eventuellt in i byggnader. Mätningarna som gjordes 2010 i dräneringslagret under den närmaste byggnaden visade på halter i porluften som inte bedömdes utgöra någon risk för de boende.

Den oljeförorening som påträffats finns i samma område som de klorerade ämnena, men halterna i punkt 14 (nedströms punkt 8) är lägre än gällande riktvärden. Halterna är mycket höga i punkt 8 i både jord och grundvatten.

Den förorenade jorden finns inom ett begränsat område, ca 300 m2, och spridning sker från området. Föroreningshalterna är högre i de övre lagren av jorden (1-3 m u.my). Halterna i denna del är så höga att de utgör en risk för markmiljön. På sikt kan vi inte utesluta att en spridning sker i djup och längsled.

Tidigare genomförda undersökningar har visat att risker för boende med tanke på gasinträngning är mycket liten då halterna i porluften under byggnaderna är låg. Man bör dock se till att ventilationen är god. Vid eventuella schaktarbeten eller dylikt inom området (för ledningar etc.) ska personalen på plats vara uppmärksam på att det finns förhöjda halter av föroreningar i marken. Schaktmassor från området ska ej återanvändas på andra ställen utan föregående kontroll av föroreningshalter. Förorenade överskottsmassor ska tas om hand av godkänd deponi eller behandlingsanläggning.

Det finns jord som är mycket förorenad i ett relativt begränsat område och att spridning sker från denna hotspot. Halterna är så höga att de utgör en risk för markmiljön. Vi bedömer därför att den mest förorenade jorden bör grävas upp och skickas för behandling till godkänd anläggning. Förslagsvis grävs jorden bort ner till nivån 3 m under mark. Då har man fått bort de mest förorenade massorna och man begränsar samtidigt möjligheten till spridning via ledningsgravar då dessa ligger över denna nivå. Om vi ser till halterna i punkt 8 så kommer ca 90 % av oljan och 66 % av de klorerade ämnena att tas bort.

Det ska även poängteras att den genomförda miljöprovtagningen är utförd med stickprov. Det kan därmed inte uteslutas att förorenad jord kan påträffas på andra platser om jord friläggs vid t ex markarbeten eller liknande. Om misstänkt förorenade jordmassor påträffas i samband med schaktningsarbete (lukt- och synintryck) skall dessa massor kontrolleras var de än påträffas. Sådant misstänkt material hanteras separat och kontrolleras innan det förs till godkänd deponi eller behandlingsanläggning.


Datum


10007135

Sid 23

10 Referenser

Livsmedelsverket; Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30.

Kunskapsprogrammet Hållbar sanering (2007); Klorerade lösningsmedel – Identifiering och val av efterbehandlingsmetod, rapport 5663.

Naturvårdsverket (1998); Vägledning för miljötekniska markundersökningar, Del 1: Strategi, rapport 4310.

Naturvårdsverket (1998); Vägledning för miljötekniska markundersökningar, Del 2: Fältarbete, rapport 4311.

Naturvårdsverket (2002); Metodik för inventering av förorenade områden, rapport 4918.

SGF (2004); Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar, rapport 1:2004.

SPBI (2010): Rekommendation ”Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar”

URS (2006) Mark- och grundvattenundersökning av nedlagd kemtvätt

SWECO Infrastructure (2010). Översiktlig miljöteknisk markundersökning Porgasmätning

Umeå Universitet (2011): Sunne kemiska tvätt och kostympress- ett förorenat område


Datum


10007135

Bilaga 1 Fältprotokoll


Datum


10007135

Bilaga 2 Koordinatlista

Koordinatsystem Plan Sweref 99 13 30 Nivå: RH 70

Punkt nummer

X Y Z

G1 6635954 130223,7 68,821

G2 6635933 130151,2 68,719

G3 6636003 130102,9 68,772

G4 6635788 130083,9 65,841

G5 6635846 130185,9 66,886

G5 6635847 130186,4 66,915

G6 6635912 130168,3 68,158

G7A 6635829 130114,7 67,528

G7B 6635829 130115,5 67,564

G7C 6635830 130116,1 67,505

G8 6635900 130137,8 68,351

G8 6635901 130137,5 68,156

G9 6635914 130149,8 68,053

G10 6635887 130144,8 68,103

G11 6635890 130121,1 68,451

G12 6635890 130055,5 66,39

G13 6635875 130131 68,053

G14 6635891 130131,9 68,397


Datum


10007135

Bilaga 3 Analysrapporter

ALS T1215910 (Jord skruvprovtagning)

ALS T1217455 (Grundvatten)

ALS T1217020 (Grundvatten)

ALS T1217056 (Eldningsolja)

ALS T1300954 (Jord provgropsgrävning)

ALS T1303242 (Jord extra analyser av frusna prover)

Documents

Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och ... · såsom, trikloretylen, perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter. Avgränsa föroreningarnas utbredning både