God damn it – I’m a nurse!

– Underlättande och försvårande faktorer för övergången från

student till sjuksköterska

Tove Aprea Månsson & Maria Petersson

Examensarbete vårdvetenskap 15 hp

Vårterminen 2010

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Examensarbete vårdvetenskap 15 hp

God damn it – I’m a nurse!

– Underlättande och försvårande faktorer för övergången från

student till sjuksköterska

Tove Aprea Månsson & Maria Petersson

SAMMANFATTNING: Forskning har visat att nyutbildade

sjuksköterskor känner stress över övergången från student till

sjuksköterska. Nyutbildade sjuksköterskor har beskrivit hur en

bidragande orsak till stressen är det betydligt ökade patientansvaret som

följer med yrkeslegitimationen. Stressen kan orsaka negativa

konsekvenser för omvårdnad av patienten. Den första tiden som

legitimerad sjuksköterska kan sjuksköterskeyrkets krav på förmåga till

prioritering och planering upplevas svåra. En litteraturstudie har

genomförts, där underlättande respektive försvårande faktorer i

övergången från student till sjuksköterska identifierats. Resultatet belyste övergångens underlättande respektive försvårande faktorer ur ett individ-

respektive miljöperspektiv. Individperspektivet identifierade

copingstrategier, personlig utveckling och mognad i yrkesrollen som

bidragande faktorer för underlättandet av övergången. Miljöperspektivet

lyfte vikten av att den nyutbildade sjuksköterskan får stöd från sin

omgivning och identifierade även reflektion och lärande som viktiga

aspekter för ett underlättande av övergången. Erfarenhet är grunden till

utveckling och skicklighet inom sjuksköterskeyrket, men studien visar

att det finns många sätt att underlätta för den nyutbildade sjuksköterskan

att nå den erfarenheten.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION.............................................................................................................1

2 BAKGRUND......................................................................................................................2

2.1 Begreppsdefinitioner ................................................................................................ 4

2.1.1 Mentorskap ......................................................................................................... 4

2.1.2 Introduktionsprogram ......................................................................................... 4 2.1.3 Stödjande gruppsamtal ....................................................................................... 4 2.1.4 Kognitiv beteendeterapi ..................................................................................... 5

2.1.5 Stress .................................................................................................................. 5 2.1.6 Coping ................................................................................................................ 5

2.1.7 Vårdpersonal ...................................................................................................... 5 2.1.8 Nyutbildade sjuksköterskor................................................................................ 6

2.2 Teoretisk referensram.............................................................................................. 6

2.2.1 Novis .................................................................................................................. 6 2.2.2 Avancerad nybörjare .......................................................................................... 6

2.2.3 Kompetent .......................................................................................................... 7 2.2.4 Skicklig............................................................................................................... 7

2.2.5 Expert ................................................................................................................. 7 2.3 Problemformulering................................................................................................. 7

3 SYFTE ................................................................................................................................9

4 METOD ............................................................................................................................10

4.1 Inklusions- och exklusionskriterier ...................................................................... 10

4.2 Valda databaser...................................................................................................... 10

4.3 Sökningsförfarande och urval............................................................................... 10

4.4 Manuell sökning ..................................................................................................... 12

4.5 Kvalitetsgranskning ............................................................................................... 12

4.6 Dataanalys ............................................................................................................... 12

5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN..............................................................14

6 RESULTAT .....................................................................................................................15

6.1 Faktorer som underlättar övergången ................................................................. 15

6.1.1 Individ .............................................................................................................. 15 6.1.1.1 Coping .............................................................................................................. 15

6.1.1.2 Utveckling ........................................................................................................ 16 6.1.1.3 Insikt ................................................................................................................. 17

6.1.2 Miljö ................................................................................................................. 17 6.1.2.1 Social miljö ...................................................................................................... 17 6.1.2.2 Lärande miljö ................................................................................................... 18

6.1.2.3 Reflekterande miljö .......................................................................................... 18 6.2 Faktorer som försvårar övergången..................................................................... 19

6.2.1 Individ .............................................................................................................. 19 6.2.1.1 Rollkonflikt ...................................................................................................... 20 6.2.1.2 Tvivel på egen förmåga .................................................................................... 20

6.2.1.3 Prioritering och planering................................................................................. 20 6.2.2 Miljö ................................................................................................................. 21

6.2.2.1 Bristfälligt mentorskap ..................................................................................... 21 6.2.2.2 Bristfälligt kollegialt stöd................................................................................. 22

7 DISKUSSION ..................................................................................................................23

7.1 Resultatdiskussion .................................................................................................. 23

7.1.1 Individ .............................................................................................................. 23 7.1.2 Miljö ................................................................................................................. 24

7.2 Metoddiskussion ..................................................................................................... 26

7.2.1 Litteraturstudien ............................................................................................... 26 7.2.2 Artiklarna ......................................................................................................... 28

8 SLUTSATS ......................................................................................................................29

9 REFERENSLISTA..........................................................................................................30

BILAGOR: Bilaga I: Flödesschema för forskningsprocess vid litteraturstudier .............................................. Bilaga II: Sökmatris ......................................................................................................................

Bilaga III: Artikelmatris ................................................................................................................ Bilaga IV: Mall för kvalitetsgranskning........................................................................................

1

1 INTRODUKTION

Stress hos vårdpersonal kan innebära negativa konsekvenser för kvaliteten på

omvårdnaden (Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud och Fagerberg, 2003). Yrket

som sjuksköterska innefattar ständigt nya krav på självständigt arbete, vetenskapligt

förhållningssätt, mångkulturellt kunnande och professionellt ansvar (Socialstyrelsen,

2005). Forskning visar att övergången från student till nyutbildad sjuksköterska

upplevs stressfylld. Under verksamhetsförlagd utbildning blir sjuksköterskestudenten

professionellt handledd men som legitimerad sjuksköterska bär den nyutbildade

sjuksköterskan själv ansvaret (Ohlsson, 2009). Sjuksköterskestuderande har olika

bakgrund och varierande grad av erfarenhet inom vårdyrket. Tre år av både

teoretiska studier och praktiskt utövande leder till ett kunskapsförvärvande som

ligger till grund för fortsatt utveckling inom yrkesutövandet som sjuksköterska.

Oavsett tidigare erfarenhet ställs den nyutbildade sjuksköterskan inför en ny

utmaning där teoretisk kunskap och erfarenheter ska ligga till grund för gott

omvårdnadsarbete. Den nyutbildade sjuksköterskan har inte längre någon handledare

att förlita sig på, hon bär själv huvudansvaret. I Hälso- och sjukvårdslagen § 2a

(1982:763) beskrivs att sjukvården ska tillgodose patientens säkerhet och trygghet i

vård och behandling. En nyutbildad sjuksköterska har ett särskilt stort behov av en

god introduktion i sitt nya arbete. Sjuksköterskan behöver få möjlighet att uppöva sin

yrkesskicklighet innan hon ges ansvar att utföra de mest krävande arbetsuppgifterna

(Socialstyrelsen, 2005). Med hänvisning till ovan påvisad forskning och för att

Hälso- och sjukvårdslagen ska kunna följas hävdar vi att det är av vikt att identifiera

faktorer som underlättar och försvårar övergången från student till sjuksköterska. Vi

är övertygade om att kännedom om underlättande och försvårande faktorer för

övergången från student till sjuksköterska kan gynna den nyutbildade sjuksköterskan

att bli trygg i sin yrkesroll och därmed kunna ge patienten god omvårdnad. En

föreställning hos oss författare om att stress hos den nyutbildade sjuksköterskan kan

innebära negativa konsekvenser för omvårdnaden av patienten, väckte intresse för

denna studie. Studien riktar sig mot vårdpersonal och studerande inom hälso- och

vårdvetenskap.

2

2 BAKGRUND

Vårdpersonal som yrkesgrupp blir många gånger utsatta för psykisk belastning och

stress. Vårdyrket handlar om att bemöta och hantera starka och tragiska livsöden,

arbeta utefter de resurser som finns tillgängliga, avväga behov och göra prioriteringar

och ibland tvingas att svika sina yrkesmässiga krav för att ta hänsyn till bristande

resurser. Stress kan lätt uppstå (Eide & Eide, 1996). Den första tiden efter avslutad

utbildning beskrivs som stressfylld, då sjuksköterskestudenten lämnar den trygga

skolmiljön för en till viss del obekant miljö inom sjukvårdens regi (Ohlsson, 2009).

Att den nyutbildade sjuksköterskan upplever stress och osäkerhet är vanligt då

studenten lämnar en trygg skolmiljö och går ut i arbetslivet. Nyutbildade

sjuksköterskor kan uppleva en känsla av skuld och osäkerhet i lägen då de själva

upplever att de inte tillägnat sig all information och kunskap de anser sig bör ha

(Kelly & Mathews, 2001).

Nyutbildade sjuksköterskor upplever att de inte har vare sig praktisk kunskap eller

det självförtroende som krävs för att kunna hantera sjukvårdens dynamiska och

intensiva arbetsmiljö, som innefattar hög arbetsbelastning och ökad medvetenheten

hos många patienter (Duchscher, 2008). Sjuksköterskors självförtroende är av stor

vikt för deras förmåga att bibehålla kvalitet i omvårdnaden (Munchey, 1998).

Nyutbildade sjuksköterskor upplever stress och oro över hur de ska hantera

arbetsbördan och hur de ska kunna prioritera och planera sin tid (Heslop, McIntyre &

Ives, 2001).

Sjuksköterskestudenter uppger att de upplever svårigheter i att se sjuksköterskeyrket

ur ett helhetsperspektiv. Skillnaden mellan utbildningens krav på studenten och den

praktiska verkligheten upplevs av den nyutbildade sjuksköterskan som stor (Ohlsson,

2009). Nyutbildade sjuksköterskor uppger oro över att inte ha kapaciteten som krävs

för att ha omvårdnadsansvaret för flertalet patienter. Att komma ut i arbetslivet som

nyutbildad sjuksköterska kan innebära att vårda en större grupp patienter med

komplexa problem, något som nyutbildade sjuksköterskor är oroliga ska gå ut över

omvårdnaden av patienterna (Heslop, McIntyre & Ives, 2001).

3

Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) delas

upp i tre områden; omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och

utbildning samt ledarskap. Kompetensbeskrivningen är framtagen för att tydliggöra

sjuksköterskans profession och yrkesutövning och därmed bidra till att ge god och

säker omvårdnad till patienten. Nedan presenteras en tabell innehållande ett urval av

delkompetenser för att tydliggöra den legitimerade sjuksköterskans mångfasetterade

arbetsområde.

TABELL 1. Urval av sjuksköterskans ansvarsområden enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för

legitimerad sjuksköterska (2005)

Delar ur kompetensbeskrivningen:

Omvårdnadens teori & praktik Forskning, utveckling & utbildning Ledarskap

Tillämpa kunskaper inom

omvårdnad, medicin, habilitering/rehabilitering samt

samhälls- och beteendevetenskaper

Tillgodose patientens basala omvårdnadsbehov, såväl fysiska, psykiska som sociala,

kulturella och andliga

Kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört och

empatiskt sätt

Hantera läkemedel på ett adekvat sätt med tillämpning av kunskaper inom farmakologi

Förmåga till självständigt arbete

Dokumentation enligt gällande författningar

Kritiskt reflektera över befintliga

rutiner och metoder

Inspirera till dialog om införande av ny kunskap

Arbeta efter gällande lagar och författningar

Information & undervisning

Söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur/information, implementera ny kunskap och

därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap

och beprövad erfarenhet

Skapa möjligheter till

samundervisning för olika professioner inom hälso- och

sjukvården för att genom ett multidisciplinärt synsätt kunna ge patienten optimal vård

Utifrån patientens

behov systematiskt leda, prioritera,

fördela och samordna omvårdnadsarbetet i

teamet utifrån medarbetares olika kompetens

Organisera och delta

i teamarbete och kring patienten

Agera adekvat i händelse av

oprofessionellt yrkesutövande av medarbetare

Utvärdera teamets

insatser Motivera arbetslaget

och ge återkoppling i en positiv anda

4

2.1 Begreppsdefinitioner

Följande centrala begrepp förekommer i uppsatsen: övergång, mentorskap,

introduktionsprogram, stödjande gruppsamtal, kognitiv beteendeterapi, stress,

coping, vårdpersonal och nyutbildade sjuksköterskor.

2.1.1 Mentorskap

En mentor kan definieras som en person som är intresserad av att hjälpa en annan

person till att utvecklas på ett professionellt plan. Andra beskrivande termer för att

definiera en mentor är; guide, erfaren rådgivare, coach och lärare (Gordon, 2000).

När det i studien refereras till mentorskap ses mentorskapet som ett sätt att vägleda

och stötta den nyutbildade sjuksköterskan.

2.1.2 Introduktionsprogram

Nyutbildade sjuksköterskor kan i länder som England, Australien och USA, efter

avslutad utbildning frivilligt välja att genomgå ett introduktionsprogram.

Programmet inkluderar kliniska placeringar inom olika områden i sjukvården och

deltagarna blir stöttade genom mentorskap. Under detta år blandas teori med kliniskt

arbete för att underlätta övergången för de nyutbildade sjuksköterskorna (Heslop,

McIntyre & Ives, 2001). I artiklarna som tagits fram till studien används olika namn

för att benämna dessa program; ”Project 2000”, ”Residency programme” och

”Graduate programme”. Vi har översatt och samlat namnen till ett gemensamt

begrepp; introduktionsprogram.

2.1.3 Stödjande gruppsamtal

I studien förekommer begreppet ”stödjande gruppsamtal” som syftar på samtal i

grupp, där nyutbildade sjuksköterskor tillsammans diskuterar sina upplevelser av

första tiden inom sjuksköterskeyrket. Med på diskussionerna finns även erfaren

vårdpersonal som de nyutbildade sjuksköterskorna kan utbyta tankar och upplevelser

med.

5

2.1.4 Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi är en metod som används för att bryta negativa tankar om

sig själv och för att bli medveten om hur man reagerar och påverkas av sin miljö.

Utgångspunkten är att människors tankar, känslor och beteende påverkar varandra

(Vårdguiden, 2010). Det främsta målet med kognitiv beteendeterapi är att via språk,

tankar och beteende lära sig hantera och stå ut med sina känslor och nå nya insikter

(Kåver, 2006). I studien används begreppet ”kognitiv beteendeterapi” för att beskriva

en av de strategier som underlättar övergången från student till sjuksköterska.

2.1.5 Stress

Stress kan definieras som en störning i mening, förståelse och ohämmade funktioner

som kan leda till upplevelse av hot, förlust eller utmaning, och som kräver

sorgearbete, tolkning eller nya färdigheter. I situationer där vi känner igen oss,

handlar vi obehindrat och ohämmat med hjälp av tidigare erfarenheter som vi

förvärvar genom livets gång. När vi ställs inför nya och främmande situationer där

vår begreppsvärld inte räcker till, upplever vi stress (Benner & Wrubel, 1989). I

studien används begreppet stress för att förklara både den inre stress vi kan uppleva

och den yttre stress som till exempel hög arbetsbelastning kan medföra.

2.1.6 Coping

Ordet coping kan på svenska översättas till bemästrande; att kunna hantera

exempelvis en situation. Vi kommer att använda oss av engelskans coping i

sammanhang då begreppet förekommer. Stressfyllda situationer hanteras genom

copingstrategier. Genom mental förberedelse, omvärdering och omtolkning av

situationer som kan inträffa under livets gång kan coping underlättas (Benner &

Wrubel, 1989). I studien identifieras copingstrategier som underlättar övergången

från student till nyutbildad sjuksköterska.

2.1.7 Vårdpersonal

Med vårdpersonal avses i studien all personal inom hälso- och sjukvårdssektorn.

6

2.1.8 Nyutbildade sjuksköterskor

I studien används begreppet nyutbildade sjuksköterskor och syftar på sjuksköterskor

som varit färdigutexaminerade från grundutbildning för legitimerad sjuksköterska i

högst ett år.

2.2 Teoretisk referensram

Inom verksamheten råder ofta tidsbrist, vilket kan skapa problem för både den

nyutbildade sjuksköterskan och hennes kollegor. Medan de erfarna sjuksköterskorna

snabbt kan agera utifrån sina kunskaper och färdigheter har den nyutbildade

sjuksköterskan begränsad möjlighet att använda sin repertoar av verktyg, exempelvis

reflektion, som utbildningen givit henne. Att nyutbildade sjuksköterskor inte har

samma repertoar av verktyg som en erfaren sjuksköterska kan bidra till att den

nyutbildade upplever en känsla av otillräcklighet. Då den nyutbildade sjuksköterskan

upplever att hon inte kan agera som ett självständigt subjekt upplever hon en känsla

av att inte vara vare sig delaktig eller självständig (Ohlsson, 2009).

Benner (1993) har utgått från Dreyfus och Dreyfus modell för färdighetsförvärvande

för att beskriva sjuksköterskans kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen kan

ses som en process indelad i fem stadier; novis, avancerad nybörjare, kompetent,

skicklig och expert. Nedan beskrivs utvecklingen i varje stadium, utifrån Benners

teori (1993).

2.2.1 Novis

Novisen styrs av regler som är nödvändiga för att vägleda sitt handlande, då hon inte

har några tidigare kliniska erfarenheter av hur hon bör handla i specifika situationer.

Denna regelstyrning kan göra novisen rigid och det kan bli svårt att fatta egna beslut

utanför hennes teoretiska kunskaper.

2.2.2 Avancerad nybörjare

Som avancerad nybörjare är besluten som fattas, inte längre helt oberoende av

kontexten som i novisstadiet. Den avancerade nybörjaren har viss erfarenhet av

verkliga situationer som kan hjälpa henne att urskilja viktiga och återkommande

7

delar i vårdandet. Den avancerade nybörjaren är fortfarande koncentrerad på att

minnas de regler hon lärt sig och kan därför inte uppfatta situationen i sin helhet då

den för henne fortfarande är främmande.

2.2.3 Kompetent

Efter cirka två till tre år på samma arbetsplats agerar den kompetente genom aktiv

medvetenhet. Hennes handlingar föregås av analytiskt tänkande och långsiktiga mål

eller planer. Hon är mer organiserad och effektiv i och med sin förmåga till avsiktlig

planering och har även lättare att ta itu med oförutsedda händelser.

2.2.4 Skicklig

Den skicklige har bättre förmåga att uppfatta situationer som helheter. Hon baserar

sin kunskap och sitt handlande på tidigare erfarenheter, vet vad som kan förväntas i

givna situationer och kan uppfatta det som avviker från det normala. På så vis blir

besluten lättare och mindre ansträngande att fatta.

2.2.5 Expert

Med expertens enorma erfarenhet handlar hon intuitivt och behöver inte ödsla tid på

att överväga olika handlingsalternativ i varje enskild situation. Hon har en finslipad

förmåga till urskiljning och är inte längre medvetet styrd av regler, vilket gör hennes

handlande mer flexibelt och obehindrat. Varje del i novisens utveckling för henne ett

steg närmre självtillit, och blir så självständig i yrkesutövandet (Benner, 1993).

2.3 Problemformulering

Forskning visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever att övergången från student

till yrkesutövande sjuksköterska kan vara svår, då det är en stor skillnad mellan

utbildningen och yrkesutövandet, vilket bidrar till stress inför den nya rollen

(Delaney, 2003). Vi finner det rimligt att stress hos nyutbildade sjuksköterskor kan

innebära negativa konsekvenser för kvaliteten på omvårdnaden. För att minska

eventuell stress hos den nyutbildade sjuksköterskan så att hon ska kunna utföra bästa

8

möjliga omvårdnad är det sannolikt av betydelse att identifiera faktorer som påverkar

övergången från student till sjuksköterska.

9

3 SYFTE

Syftet var att identifiera underlättande respektive försvårande faktorer för

övergången från student till sjuksköterska.

10

4 METOD

För att skapa en översikt över forskning som gjorts inom området som rör

övergången från student till sjuksköterska, har en litteraturöversikt genomförts.

Enligt Friberg (2006) baseras en litteraturöversikt på ett systematiskt val av texter,

däribland forskningsartiklar och rapporter. Genom databassökning, analys av

materialet, och kvalitetsgranskning har forskning baserad på både kvalitativ och

kvantitativ metod valts ut och resulterat i en översikt inom området. Genomförandet

av litteraturstudien har som Polit och Beck (2004) förespråkar, följt ett flödesschema

för hur en litteraturstudie kan genomföras. Flödesschemat beskriver

forskningsprocessens delar (se Bilaga I) .

4.1 Inklusions- och exklusionskriterier

För att få den senaste forskningen inom området valdes att enbart inkludera artiklar

som publicerats i vetenskapliga tidskrifter inom tidsintervallet 1998-2010. En

exkludering av artiklar som inte är skrivna på engelska gjordes.

4.2 Valda databaser

Två omvårdnadsdatabaser har använts för litteraturstudien; CINAHL och PubMed.

Som komplement till dessa två har ELIN använts då relevanta artiklar fanns här som

inte förekom i de andra databaserna. CINAHL (Cumulative Index of Nursing and

Allied Health) är en databas som publicerar vetenskapliga tidskriftsartiklar,

monografier, doktorsavhandlingar och konferensabstrakt inom omvårdnad,

sjukgymnastik och arbetsterapi. PubMed är en bred databas som endast publicerar

vetenskapliga tidskriftsartiklar inom omvårdnad, medicin och odontologi (Forsberg

& Wengström, 2008).

4.3 Sökningsförfarande och urval

I sökmatrisen (se Bilaga II) presenteras de sökord som använts för att finna artiklar

att arbeta vidare med. Genom sökverktyget Svenska MeSH översattes relevanta

sökord till engelska. För att sedan hitta varje enskild databas vedertagna sökord

11

användes databasernas egna ämnesordlistor så kallade tesaurus; CINAHL Headings i

CINAHL och MeSH i PubMed. Tesaurus används för att hitta de mest relevanta

sökorden i en specifik databas, då olika ämnesord fungerar i olika databaser (Friberg,

2006). Träffar med olika böjningsformer av ordet stress eftersträvades, därav

användes trunkering (stress*). Användning av trunkering resulterar i träffar på ordet i

alla dess böjningsformer (Friberg, 2006).

Vi började med att försöka finna sökord för den stress tidigare forskning visar att

nyutbildade sjuksköterskor upplever i övergången. Eftersom stress kan framstå i

olika skepnader, försökte vi finna ”rätt” benämning på den stress vi ville identifiera.

Svenska MeSH är ett hjälpmedel för att översätta ämnesord från svenska till engelska

och vice versa (Karlstad Universitetsbibliotek, 2010). Genom Svenska MeSH kom

termen ”Role stress” upp och vi valde att gå vidare i processen med ”Role stress”

som term.

I CINAHL kombinerades ”role stress” med ”new graduate nurse” som fanns som

termer i CINAHL Headings. Här uppstod få träffar. Genom läsning av titlar och

abstrakt upptäcktes att artiklarna som kommit fram var för snäva i sitt innehåll, och

fokus hamnade inte på stress i övergången, vilket vi var ute efter. Därför valdes att

bredda sökningen till ”stress*” och ”new graduate nurse”, för att vara säkra på att

inga relevanta artiklar gick förlorade. Kombinationen av ”stress*” och ”new graduate

nurse” gav bättre träffar och artiklarna tycktes motsvara studiens syfte.

I PubMed utfördes sökningen med samma sökord som i CINAHL, nämligen

”stress*” och ”new graduate nurse”, Dock blev träffarna få och motsvarade inte

studiens syfte. Vi sökte därför i PubMeds ämnesordslista och fann ”students,

nursing” som alternativ till ”new graduate nurse”. För att undvika att endast få

artiklar som berörde studietidens stress, lades ytterliggare ett sökord till, ”övergång”,

och därmed upplevdes att vi kom begreppet ”new graduate nurse” närmare.

I ELIN liksom i CINAHL gav ”new graduate nurse” bäst träffar. I kombination med

sökordet ”stress*” uppstod ett relevant material att arbeta vidare med.

12

För att finna passande artiklar lästes i urvalsprocessen abstrakt och fulltexter (se

Bilaga II). De tio artiklar som valdes ut (se Bilaga III) som material till studien

berörde alla underlättande och försvårande faktorer för nyutbildade sjuksköterskor

och sjuksköterskestuderande i övergången från student till sjuksköterska.

4.4 Manuell sökning

En manuell sökning i valda artiklars referenslistor genomfördes för att finna andra

artiklar som berörde problemområdet (jämför Forsberg & Wengström, 2008). Vid

genomgång av valda artiklars referenslistor upptäcktes artikel 9 genom artikel 10 (se

Bilaga III).

4.5 Kvalitetsgranskning

De tio artiklarna som valdes ut, varav nio genom databassökning och en genom

manuell sökning, kvalitetsgranskades med hjälp av Willman och Stoltz (2006)

protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod (se bilaga IV).

Granskningsmallen modifierades genom att ”patientkarakteristika” det vill säga

antal, ålder, man/kvinna togs bort, då vi ansåg att data av denna typ ej skulle påverka

kvaliteten av artiklarna. Protokollet består av tre betygsgrader; låg, medel och hög.

Svaren ja, nej och vet ej poängsattes, där ja gav ett poäng och nej och vet ej gav 0

poäng. De sammanlagda poängen ledde till ett betyg för varje artikel; låg, medel eller

hög. I protokollet finns 13 frågor. Artiklar som poängsattes med 10-13 poäng gavs

betyget hög, artiklar med 6-9 poäng gavs betyget medel och artiklar med 0-5 poäng

gavs betyget låg. Efter genomförd granskning bedömdes fyra artiklar vara av hög

kvalitet, fyra artiklar av medelhög kvalitet och två artiklar av låg kvalitet.

4.6 Dataanalys

Analys av artiklar kan ske genom att läsa igenom valda studier flera gånger för att få

en känsla av vad de handlar om, söka likheter respektive skillnader i studierna och

slutligen göra en sammanställning av det som valts att fokusera på (Friberg, 2006).

Som Friberg (2006) förespråkar, lästes artiklarna flera gånger, först var och en för sig

då relevanta delar av resultatet som kunde svara på studiens syfte valdes ut. Ur valda

13

delar försöktes studiens likheter och skillnader urskiljas innan en gemensam

sammanställning av fynden gjordes. Efter detta byttes artiklar sinsemellan författarna

och en likadan process utfördes med de artiklar vi inte tidigare läst, så att båda

författarna slutligen läst alla artiklar. Därefter träffades vi igen, diskuterade var och

ens tolkningar av artiklarnas innehåll och kompletterade tidigare påbörjad

sammanställning till ett grovresultat. Friberg (2006) beskriver hur man därefter

namnger delar av innehållet som valts ut genom att benämna delarna som teman eller

kategorier. Av grovresultatet som arbetats fram identifierades huvud- och

underteman, vilka kunde kategoriseras under underlättande respektive försvårande

faktorer (tabell 2).

14

5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Genom kvalitetsgranskningen kontrollerades att de artiklar som valts ut för studien är

godkända av en etisk kommitté, såsom Forsberg och Wengström (2008) förespråkar.

För att göra en systematisk litteraturstudie bör alla artiklars resultat presenteras

oavsett om de stöder studiens hypotes och författarnas personliga åsikter eller inte

(Forsberg och Wengström, 2008). Sammanställningen av materialet har skett utan

någon medveten subjektiv prägling på resultatet.

15

6 RESULTAT

Studiens syfte var att identifiera underlättande respektive försvårande faktorer för

övergången från student till sjuksköterska. Vi har delat upp resultatet utefter dessa

faktorer. Som underkategorier till underlättande och försvårande faktorer har vi lyft

fram två huvudteman; individ och miljö. Under huvudtemana har underteman lyfts

fram (Se tabell 2).

TABELL 2.

Faktorer som underlättar övergång Faktorer som försvårar övergång

Individ Miljö Individ Miljö

Coping

Utveckling

Insikt

Social miljö

Lärande miljö

Reflekterande miljö

Rollkonflikt

Tvivel på egen förmåga

Prioritering & planering

Bristfälligt mentorskap

Bristfälligt kollegialt

stöd

6.1 Faktorer som underlättar övergången

Nedan presenteras en redogörelse för underlättande faktorer i övergången, indelat i

de två huvudtemana; individ och miljö.

6.1.1 Individ

Genom att finna vägar att hantera stressfyllda situationer och bli medveten om vad

man själv finner styrka i, kan sjuksköterskan i högre utsträckning ge god omvårdnad,

stöd och tröst åt patienten (Dahlqvist, Söderberg & Norberg, 2008).

6.1.1.1 Coping

Copingstrategier som självreflektion och diskussion med andra i samma situation

bidrar till en ökad självmedvetenhet och minskar den stress som övergången från

student till sjuksköterska kan innebära (Dahlqvist, Söderberg & Norberg, 2008).

Nyutbildade sjuksköterskor som genomgått ett introduktionsprogram uppger att de

16

känner sig mer trygga i att kunna ge säker vård till patienten (Kowalski & Cross,

2010).

Kognitiv beteendeterapi upplevs av nyutbildade sjuksköterskor som en stor hjälp vid

stresshantering. Kognitiv beteendeterapi som redskap för stresshantering anses

värdefullt både i privatliv och på yrkesmässig basis. Nyutbildade sjuksköterskor

anser att kognitiv beteendeterapi ger en långsiktig hjälp i hantering av stress, då

denna typ av terapi handlar om varje individs sätt att hantera en situation utifrån

tankens kraft. Ökad kontroll över sitt eget agerande leder till att negativa känslor blir

hanterbara (Bruneo, Cowan, & Fairbrother, 2008). Användbara copingstrategier

upplevs vara fysisk vila och vila från förpliktelser. Vilan ger möjlighet att samla

kaotiska tankar och försöka sortera dem, något som nyutbildade sjuksköterskor

uppger att de har stort behov av (Dahlqvist, Söderberg & Norberg, 2008).

6.1.1.2 Utveckling

Efter ett introduktionsprogram för att underlätta övergången från student till

sjuksköterska uppger de nyutbildade sjuksköterskorna att de flyttar fokus från sitt

eget handlande och uppträdande till omständigheterna runt patienten. Som

nyutbildad sjuksköterska handlar första tiden som sjuksköterska främst om att

utveckla rutiner och att klara av tilldelade arbetsuppgifter (McKenna & Green, 2004;

Newton & McKenna, 2007). Allteftersom den nyutbildade sjuksköterskan utvecklar

bedömningsförmåga och tekniska kunskaper kan hon i större grad tillgodose

patientens psykiska behov så väl som de fysiska behoven och därigenom anta ett mer

holistiskt förhållningssätt i vårdandet av patienten (McKenna & Green, 2004).

Förmåga till kritiskt tänkande och prioritering, vetskap om sina begränsningar och att

förutse de omvårdnadsbehov patienten har, är delar i omvårdnadsarbetet som visar

sig främjas genom introduktionsprogram för nyutbildade sjuksköterskor (Kowalski

& Cross, 2010). I takt med att den nyutbildade sjuksköterskan får mer erfarenhet av

det kliniska arbetet faller pusselbitar på plats vilket bidar till ökat självförtroende och

utveckling i rollen som sjuksköterska (Cooper, Taft & Thelen, 2005).

17

6.1.1.3 Insikt

Nyutbildade sjuksköterskor som väljer att gå ett introduktionsprogram efter avslutad

sjuksköterskeutbildning upplever sig själva anta ett mer ödmjukt förhållningssätt till

sina än så länge begränsade kunskaper (Kowalski & Cross, 2010). De nyutbildade

sjuksköterskornas insikt om sina egna begränsningar ger dem ett ökat självförtroende

och de vågar be om hjälp i situationer där de känner otrygghet (Kowalski & Cross,

2010; Maben & Macleod Clark, 1998; McKenna & Green, 2004). Genom kognitiv

beteendeterapi upplever nyutbildade sjuksköterskor att de får insikt om att de själva

har möjlighet att påverka sitt sätt att se på en situation. Istället för att lägga skulden

på sig själv, någon eller något annat, kan de genom kognitiv beteendeterapi, se mer

objektivt på situationen och handla därefter (Bruneo, Cowan, & Fairbrother, 2008).

Hos många nyutbildade sjuksköterskor finns föreställningen om att kunna hantera

alla typer av situationer utan att personligen bli känslomässigt engagerad. Att inse att

det är tillåtet att känna sorg, ilska och besvikelse underlättar första tiden som

nyutbildad sjuksköterska (Dahlqvist, Söderberg & Norberg, 2008).

6.1.2 Miljö

En stödjande miljö, bestående av mentorskap och stöd ifrån kollegor och ledning

underlättar övergången från student till sjuksköterska och förbättrar vården av

patienterna (Maben & Macleod Clark, 1998).

6.1.2.1 Social miljö

Kollegors och lednings förståelse för nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av

övergången leder till möjlighet att utveckla effektiva strategier för att förbereda,

stödja och behålla nästa generations sjuksköterskor (Cooper, Taft & Thelen, 2005).

Kognitiv beteendeterapi upplevs av sjuksköterskor som underlättande, dels i det

tvärprofessionella samarbetet, men även sjuksköterskor emellan (Bruneo, Cowan, &

Fairbrother, 2008). I stödjande gruppsamtal där nyutbildade sjuksköterskor möter

erfarna sjuksköterskor, gynnas interaktion, kommunikation och relation dem

emellan. Stödjande gruppsamtal ger goda förutsättningar för den nyutbildade

sjuksköterskan att skapa sociala kontakter på arbetsplatsen (Mangone, King, Croft &

18

Church, 2005). Genom positiv feedback från och dialog med erfarna kollegor

upplever den nyutbildade sjuksköterskan att hon blir stöttad (Cooper, Taft & Thelen,

2005). Engagemang från båda parter krävs för att mentorskap ska leda till socialt

stöd för den nyutbildade sjuksköterskan Mentorskap bör vara ett frivilligt åtagande

för att underlätta relationen och samarbetet mellan mentorn och den nyutbildade

sjuksköterskan (Beecroft, Santner, Lacy, Kunzman & Dorey, 2006).

6.1.2.2 Lärande miljö

I slutet av ett introduktionsprogram för nyutbildade sjuksköterskor upplever

deltagarna i programmet inte längre sig som underordnade utan delaktiga i teamet.

Den nyutbildade sjuksköterskan kan efter hand bidra med sin kunskap och på så sätt

känna sig värdefull och accepterad, vilket leder till ett ökat självförtroende

(McKenna & Green, 2004). Nyutbildade sjuksköterskor upplever att mentorskap som

modell i hög grad är tillfredställande för övergången till den nya yrkesrollen

(Beecroft, Santner, Lacy, Kunzman & Dorey, 2006; Maben & Macleod Clark, 1998).

Nyutbildade sjuksköterskor uppger att de har begränsade kunskaper i att exempelvis

vårda svårt sjuka patienter och hantera situationer då patienters tillstånd plötsligt

försämras. I ett introduktionsprogram uppger de nyutbildade sjuksköterskorna att de

växer vid de tillfällen då de blir tvungna att agera helt självständigt och ta egna

beslut, exempelvis vid akuta händelser, då de blir utmanade i sina kunskaper och

erfarenheter (Newton & McKenna, 2007). Förmåga till kommunikation, ledarskap

och kritiskt tänkande är tre kompetensområden som hos nyutbildade sjuksköterskor

tydligt kan ses utvecklas under ett förberedande program (Kowalski & Cross, 2009).

6.1.2.3 Reflekterande miljö

Mentorskap ger den nyutbildade sjuksköterskan möjlighet till diskussion och

problemlösning. Mentorn finns till hands som en trygghet för den nyutbildade i den

stressfyllda första tiden som sjuksköterska, och ger stöd, råd och handledning i hur

den nyutbildade sjuksköterskan kan hantera olika situationer som uppstår. Genom ett

gott mentorskap har den nyutbildade sjuksköterskan någon att relatera till och bli

inspirerad av i sin yrkesroll. Mentorns uppgift förväntas av den nyutbildade

sjuksköterskan vara att vägvisa henne i vad yrket innebär och vara en god förebild i

19

sitt professionella arbete (Beecroft, Santner, Lacy, Kunzman & Dorey, 2006).

Nyutbildade sjuksköterskor upplever att fungerande mentorskap är högt väsentligt

för deras välbefinnande och känsla av att vara stöttade på sin nya arbetsplats

(Newton & McKenna, 2007). Mentorskap ses av den nyutbildade sjuksköterskan

som en stressreducerande faktor förutsatt att träffarna sker regelbundet (Beecroft,

Santner, Lacy, Kunzman & Dorey, 2006).

Stödjande gruppsamtal anses vara ytterligare en stressreducerande faktor för den

nyutbildade sjuksköterskan. Genom samtalen kan nyutbildade sjuksköterskor träffas

och dela tankar, känslor och erfarenheter med varandra. Under stödjande

gruppsamtal spelar erfarna sjuksköterskor en viktig roll i att utifrån sitt kliniska

perspektiv bidra med psykosocialt stöd. Stödjande gruppsamtal är en viktig

komponent i övergången från student till sjuksköterska och bör användas som

komplement till andra strategier för att stödja nyutbildade sjuksköterskor (Mangone,

King, Croft & Church, 2005). Deltagarna beskriver stödjande gruppsamtal i ett

förberedande program som det mest givande inslaget i programmet. Samtalen ger ett

ökat självförtroende, där deltagarna tillåts att dela sina problem och lösa dem

tillsammans. Deltagarna i gruppsamtalen uppger ökad motivation att klara sig

igenom svårigheter, då deltagarna finner stöd genom att dela sina funderingar och

upplevelser (Kowalski & Cross, 2010).

6.2 Faktorer som försvårar övergången

Nedan presenteras en redogörelse för försvårande faktorer i övergången, indelat i de

två huvudtemana; individ och miljö.

6.2.1 Individ

Nyutbildade sjuksköterskor upplever att det stora patientansvaret och

arbetsledarrollen som kommer med yrkeslegitimationen är stressande. Den

nyutbildade sjuksköterskan tvivlar på att hennes yrkeskompetens och förmåga till

prioritering räcker till för att ge patienten god omvårdnad (Gerrish, 2000).

20

6.2.1.1 Rollkonflikt

Nyutbildade sjuksköterskor upplever en rollkonflikt i övergången från student till

sjuksköterska. I rollen som student kan brist på kunskap och klinisk erfarenhet

rättfärdigas, något som den nyutbildade sjuksköterskan inte längre kan luta sig

tillbaka på (McKenna & Green, 2004; Newton & McKenna, 2007). Den nyutbildade

sjuksköterskan har inte självförtroendet att se sig själv som sjuksköterska, utan

identifierar sig fortfarande med rollen som student (McKenna & Green, 2004). Att

den nyutbildade sjuksköterskan ska vara arbetsledare för annan vårdpersonal med

mer erfarenhet upplevs stressande när sjuksköterskan är ny i både arbetslag och yrke.

(Gerrish, 2000). Å andra sidan uppger nyutbildade sjuksköterskor att de har

orealistiskt höga krav på sig själva. Nyutbildade sjuksköterskor tror att kollegor

förväntar sig mer av deras förmåga än vad kollegorna faktiskt gör (Mangone, King,

Croft & Church, 2005).

6.2.1.2 Tvivel på egen förmåga

Nyutbildade sjuksköterskor beskriver den första tiden som sjuksköterska som

extremt stressfull och upplever tvivel på sin egen förmåga och yrkesmässiga

kompetens (Mangone, King, Croft & Church, 2005). En stressande faktor som

många nyutbildade sjuksköterskor upplever är det ökade individuella ansvaret som

kommer med yrkeslegitimationen. Nyutbildade sjuksköterskor känner rädsla för att

göra misstag som orsakar allvarliga konsekvenser för patienten och som också kan

leda till förlorad yrkeslegitimation (Gerrish, 2000). Det finns en oro bland

nyutbildade sjuksköterskor och studenter i att som sjuksköterska ha ansvaret för en

större grupp patienters omvårdnad (Cooper, Taft & Thelen, 2005; Gerrish, 2000).

6.2.1.3 Prioritering och planering

Nyutbildade sjuksköterskor upplever att tiden inte alltid räcker till för exempelvis

information och undervisning för patienterna, då de behöver mer tid än erfarna

sjuksköterska att utföra enskilda omvårdnadsmoment (McKenna & Green, 2004).

21

6.2.2 Miljö

Nyutbildade sjuksköterskor upplever att många erfarna kollegor verkar ha glömt hur

det är att vara ny på sin arbetsplats. Oförstående attityder bland arbetskollegor skapar

en osäkerhet hos den nyutbildade sjuksköterskan (Mangone, King, Croft & Church,

2005).

6.2.2.1 Bristfälligt mentorskap

Många nyutbildade sjuksköterskor som erbjudits mentorer upplever att mentorn inte

tagit sin roll på allvar. De nyutbildade sjuksköterskorna kritiserar den organisatoriska

strukturen och brist på planering (Beecroft, Santner, Lacy, Kunzman & Dorey, 2006;

Maben & Macleod Clark, 1998). En professionell mentor har större förståelse för vad

mentorskapet innebär och kan ge ett bättre stöd, enligt de nyutbildade

sjuksköterskornas erfarenhet. Därför efterfrågar den nyutbildade sjuksköterskan att

mentorer förbereds bättre för vad ett mentorskap innebär (Beecroft, Santner, Lacy,

Kunzman & Dorey, 2006). För att underlätta övergången genom mentorskap behöver

den nyutbildade sjuksköterskan ges utrymme, god struktur och möjlighet för

reflektion (Maben & Macleod Clark, 1998). Det har visat sig vara svårt att

upprätthålla en varaktig relation mellan mentorn och deltagaren i ett

introduktionsprogram av skäl som omorganisationer i arbetslaget,

personalomsättning, avdelningar som stänger, schemaomläggningar och

uppsägningar (Kowalski & Cross, 2010).

Nyutbildade sjuksköterskor som genomgår sin sjuksköterskeutbildning senare i livet,

upplever att de förväntas kunna mer än vad deras yngre nyutbildade kollegor

förväntas göra (Mangone, King, Croft & Church, 2005).

Medan mentorskap kan upplevas underlättande i övergången från student till

sjuksköterska kan mentorskapet även bidra till en ökad upplevelse av stress hos den

nyutbildade sjuksköterskan. Då mentorskapet känns som ett tvång, då personkemin

mellan nyutbildad sjuksköterska och mentor inte stämmer överens eller då den

nyutbildade sjuksköterskan inte finner stöd från ledningen att använda sig av

mentorn blir mentorskapet som skulle vara stödjande istä llet stressande (Beecroft,

Santner, Lacy, Kunzman & Dorey, 2006).

22

6.2.2.2 Bristfälligt kollegialt stöd

Nyutbildade sjuksköterskor upplever det svårt att bli accepterade och anpassa sig till

ett nytt arbetslag. På den nya arbetsplatsen existerar en arbetskultur med oskrivna

lagar och regler. Som nyanställd sjuksköterska på en arbetsplats är det svårt att finna

sin plats i teamet och det tar ett tag innan man etablerar och anpassar sig i kulturen

som råder. Många nyutbildade sjuksköterskor uppger att det tar minst en månad

innan man känner sig bekväm på en ny arbetsplats där det råder en mer eller mindre

fungerande gruppdynamik (Newton & McKenna, 2007).

23

7 DISKUSSION

Diskussionen inleds med en resultatdiskussion där studiens bakgrund ställs i relation

till resultatet. Därpå följer en metoddiskussion där använd metod för studien

beskrivs.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att identifiera underlättande respektive försvårande faktorer

för övergången från student till sjuksköterska. Nedan förs diskussion kring individ-

och miljöfaktorer som studien påvisar påverkar övergången från student till

nyutbildad sjuksköterska.

7.1.1 Individ

Den nyutbildade sjuksköterskan behöver klar struktur och tydliga regler för att nå

erfarenhet och personlig utveckling. Det är en process att utvecklas till att bli en

skicklig sjuksköterska, så som Benner (1993) lyfter fram i teorin om novis till expert.

Sannolikt är det erfarenheten som är stommen i att bli skicklig i sin yrkesroll, men

vägen till erfarenhet kan gynnas av de underlättande faktorer som identifierats i

studien.

Efterhand som fokus flyttas från sjuksköterskans egen person och tekniskt

handlande, kan hon komma till en punkt där hon ser individen bakom sjukdomen.

Birkler (2007) beskriver att omvårdnad av patienten inte bara handlar om patientens

objektiva tillstånd utan även om att förstå patientens subjektiva upplevelse.

Introduktionsprogram har visat sig vara till hjälp för den nyutbildade sjuksköterskan

att utveckla säkerhet i delar som tillhör sjuksköterskans ansvarsområden. Exempel på

ansvarsområden som utvecklas under introduktionsprogram är läkemedelshantering,

medicintekniska kunskaper och administrativa färdigheter, kompetenser som är

stadgade i kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen,

2005). När dessa bitar känns mer hanterbara kan fokus flyttas från egna prestationer

och omvårdnaden av patienten kan tillgodoses på ett bättre sätt.

24

Sjuksköterskans inre styrka spelar roll för att finna trygghet i det dynamiska

omvårdnadsarbete sjuksköterskeyrket innebär. Birkler (2007) menar att vi aldrig på

förhand kan skapa normer och regler för bemötande och omvårdnad av patienten.

Det är i mötet med patienten som uppfattningen av vad just denne behöver kan

skapas, något som inte lagar eller regler kan tala om för oss. Benner (1993) beskriver

att man som novis är styrd av regler och lagar för att kunna agera i sitt arbete. Ovan

nämnda påstående om att gott vårdande av patienten aldrig kan uppstå genom lagar

och regler påvisar att den nyutbildade sjuksköterskan ställs inför utmaningen att

lämna de ramar Benner (1993) beskriver att den nyutbildade sjuksköterskan är styrd

av. I studien framkom att självförtroende ökar hos nyutbildade sjuksköterskor som

genomgått ett introduktionsprogram, då de utvecklar sina egna rutiner och finner sin

roll på arbetsplatsen, vilket bidrar till utveckling inom yrkesrollen.

Studien visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever svårigheter att prioritera

omvårdnadsarbetet. Som novis och nybörjare är det yrkesmässiga omdömet svagt

utvecklat (Benner, 1993), och det blir därmed svårt att organisera sitt arbete.

Prioritering innebär att använda yrkesmässigt omdöme vid organisering av sitt arbete

och att undvikande av prioritering bidrar till en växande känsla av att inte räcka till.

Prioritering för sjuksköterskan innebär ofta att kompromissa för att hinna vara den

idealiska vårdgivaren. Det är dock en omöjlighet att räcka till för alla hela tiden, att

vara tillräckligt bra räcker (Eide & Eide, 1996). Nyutbildade sjuksköterskor upplever

starka känslor av att inte räcka till, och tvivel på sin egen förmåga att göra ett gott

omvårdnadsarbete. Genom stödjande gruppsamtal kan nyutbildade sjuksköterskor

finna inre styrka att känna tillåtelse att vara ny i yrkesrollen, då de delar erfarenheter,

tankar och funderingar med varandra. Ett ödmjukt förhållningssätt inför sina ännu

begränsade kunskaper bidrar till minskad känsla av otillräcklighet för den

nyutbildade sjuksköterskan.

7.1.2 Miljö

I studien har mentorskap och introduktionsprogram visat sig vara två av de viktigaste

faktorerna för att medverka till ett underlättande av den nyutbildade sjuksköterskans

övergång från student till sjuksköterska.

25

Mentorns uppgift handlar bland annat om att göra den handledde medveten om, och

ställa sig reflekterande till sina handlingar. Genom ett reflekterande förhållningssätt

kan en yrkesidentitet växa fram (Franke, 1997). I studien har det kommit fram att det

är av vikt att mentorn tar sin roll på allvar, är en inspirerande och professionell

förebild och har de kunskaper som krävs för att mentorskapet ska vara till gagn för

den nyutbildade sjuksköterskan. Franke (1997) lyfter fram att en professionell

mentor bör ha kunskap om hur handledningen ska anpassas efter den handleddes

individuella förutsättningar, för att hon ska kunna få optimalt stöd utifrån sin

kunskapsnivå. För att mentorskap ska minska stressen hos den nyutbildade

sjusköterskan är ytterligare en förutsättning att det finns tillräckligt med tid till

mentorskapet, annars faller idén om mentorskap som en underlättande faktor i

övergången.

Nyutbildade sjuksköterskor kan uppleva det svårt att finna sin roll som ny på

arbetsplatsen. Vidare upplever den nyutbildade sjuksköterskan det stöttande att föra

en dialog med mer erfaren vårdpersonal på arbetsplatsen. Eide och Eide (1996)

påvisar att kollegialt samtal kan ha flera positiva funktioner. Samtalen är ett sätt att

bearbeta känslomässiga reaktioner, diskutera och utforska yrkesmässiga tvivel. I en

reflekterande miljö där kollegor delar erfarenheter finns utrymme för yrkesmässig

mognad och självutveckling. Studien poängterar liksom Eide och Eide (1996) vikten

av en stödjande, reflekterande och social miljö för nyutbildade sjuksköterskors

utveckling.

I studien framkom att en underlättande faktor för övergången är en väl fungerande

miljö på arbetsplatsen. Miljön blir stödjande för den nyutbildade sjuksköterskan då

sociala och reflekterande relationer tas till vara. I Kompetensbeskrivning för

legitimerad sjuksköterska står skrivet att sjuksköterskan är ansvarig att motivera

arbetslaget och ge återkoppling i en positiv anda (Socialstyrelsen, 2005). Får den

nyutbildade sjuksköterskan stöd och återkoppling från kollegor ökar känslan av

välbefinnande, vilket blir en stressreducerande faktor och påverkar omvårdnaden av

patienterna i positiv riktning.

Studien påvisar att det är en fördel för nyutbildade sjuksköterskor att gå ett

introduktionsprogram för att kunna utföra säker och kontinuerlig vård, vilket

26

sjukvårdspersonal enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) är skyldig att ge.

Introduktionsprogram främjar en öppen dialog mellan den nyutbildade

sjuksköterskan och hennes nya arbetskamrater, vilket leder till att den nyutbildade

sjuksköterskan känner trygghet att kunna konsultera med sina kollegor i situationer

där hon känner sig osäker. Med en öppen dialog främjas säker omvårdnad av

patienten.

7.2 Metoddiskussion

Nedan följer en diskussion rörande litteraturstudiens genomförande och artiklarna

som ligger till grund för studien.

7.2.1 Litteraturstudien

Att vi valde stress som sökord föll sig naturligt när vi gjorde vårt bakgrundsarbete,

då vi fann att nyutbildade sjuksköterskor upplever övergången som stressfylld. För

att undersöka vilka underlättande och hindrande faktorer den nyutbildade

sjuksköterskan upplever i övergången, var det därför relevant att använda begreppet

stress som ett av sökorden. Då vi försökte hitta det bästa sökordet för ”nyutbildade

sjuksköterskor” märkte vi att det inte gick att vara konsekvent i de olika databaserna.

I CINAHL fann vi ”new graduate nurses” som ämnesord, vilket inte förekom i

PubMed. I PubMed fanns istället ”students, nursing” som ämnesord, vilket vi inte

tyckte helt motsvarade det sökord vi var ute efter. Därför lade vi till ”transition”, som

i kombination med ”students, nursing” kom närmare ”new graduate nurses”,

begreppet vi fann mest relevant. Sökorden vi slutligen använde oss av ansåg vi

relevanta för vårt syfte. Artiklarna innehöll relevant och intressant material för vår

studie.

Om vi hade valt att använda oss av sökordet ”transition” i kombination med ”new

graduate nurses”/”students, nursing” (i CINAHL/ PubMed) hade vi möjligen fått ett

antal artiklar vi inte fick med de sökorden vi valde. I och med det kan vårt resultat ha

sett något annorlunda ut. Vi är medvetna om att sökordet ”stress” är av negativ klang

och kan ha påverkat artiklarnas skildring av övergången som mer negativ än vad den

27

möjligen upplevs vara. Urvalet av artiklar som använts anser vi ändå svara till vårt

syfte och resultatet kunde sammanställas till en helhet där underlättande och

försvårande faktorer för övergången kunde identifieras.

Våra databassökningar gjordes i två omvårdnadsdatabaser med tillägg av sökningar i

ELIN. En annan databas som skulle kunna beröra vårt område är Psycinfo. Denna

databas sökte vi inte i med anledning av att vi bedömde att vi hade ett relativt brett

utbud av artiklar i valda databaser och begränsat med tid.

Något som styrker studiens systematiska genomförande är att vi har läst ett stort

antal titlar och abstract (se bilaga I). I och med omfånget av lästa titlar och abstract

har vi kunnat skapa oss en djupare förståelse för hur forskning tidigare belyst ämnet.

I introduktionen av denna litteraturstudie presenterades våra föreställningar angående

forskningsområdet. Tack vare medvetenhet om våra förställningar har materialet

kunnat granskas med strävan efter neutralitet. Då vi gick igenom materialet var och

en för sig och oberoende av varandra har trovärdigheten för litteraturstudien styrkts.

Litteraturstudien visade att det råder samstämmighet och stabilitet i forskning inom

området över tid, vilket styrker trovärdigheten av resultatet (jämför Polit & Beck,

2004).

I våra redan utvalda artiklars referenslistor utfördes en manuell sökning. Enligt

Forsberg och Wengström (2008) resulterar en manuell sökning i ett bredare omfång

artiklar. Vidare menar Forsberg och Wengström att en manuell sökning kan

genomföras för att undvika att gå miste om relevant material för studien. Det är

därför motiverat att anse att det är en styrka i studien att manuell sökning

genomförts.

Resultatet är uppdelat i faktorer som underlättar respektive försvårar övergången.

Indelningen i underkategorierna individ och miljö är positiv i den bemärkelse att det

skapar en bild av vad vi personligen kan påverka med hjälp av våra tankar och vårt

handlande, och hur miljön vi verkar i kan underlätta respektive försvåra övergången.

28

7.2.2 Artiklarna

Två av artiklarna vi valt att använda oss av till vårt resultat har vi bedömt vara av låg

kvalitet (se Bilaga III). I artiklarna som bedömts vara av låg kvalitet fann vi båda

studierna ha relativt liten datainsamling. Vi ansåg även att studierna inte uppnått

tillfredställande datamättnad då relativt få personer deltagit. Därmed ansågs

generaliserbarheten låg men vi ansåg dock att det innehåll som var relevant för vår

studie ändå var användbart. En del av de artiklar vi använt oss av i resultatet har i

sina studier genomfört både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Vi har

endast utgått ifrån en kvalitativ granskningsmall då det är det kvalitativa materialet i

artiklarna som vi lagt mest fokus på. En styrka med de valda artiklarna är att de

representerar studier från tre olika kontinenter (se Bilaga III). Vi har inte haft

möjlighet att fördjupa oss ytterligare i hur andra länders sjuksköterskeutbildningar är

uppbyggda gällande praktik och teori. Vi har funnit att det är vanligt förekommande

med förberedande program i länder som England, USA och Australien, något som

svenska sjuksköterskestudenter inte har möjlighet att delta i. Vi vet däremot inte om

detta beror på att dessa länder har mindre verksamhetsförlagd utbildning och istället

lägger större vikt vid teoretisk kunskap under utbildningen. Studien visar hög

kontextuell överförbarhet då forskningsresultat från olika länder pekar på samma

upplevelse av stress i samband med övergången.

Våra artiklar beskriver olika typer av förberedande program som exempelvis ”Project

2000” och ”Residency programmes”. Alla de olika programmen har vi valt att

benämna ”introduktionsprogram”, vilket eventuellt kan vara ett generaliserande. Det

kan potentiellt sett finnas skillnader mellan dessa program som ej framkommit.

En potentiell brist kan vara att samma författare förekommer i olika artiklar i ett och

samma forskningsresultat (Polit & Beck, 2008). I vår litteraturstudie förekommer en

författare, McKenna, (Se Bilaga III) i två olika sammanhang. Vi ser istället fördelar

med McKennas inblandning i flera studier; hon följer upp tidigare gjord studie, och

har därmed mycket kunskap inom området.

29

8 SLUTSATS

Studien har identifierat underlättande och försvårande faktorer för övergången från

student till sjuksköterska. Den nyutbildade sjuksköterskan bör få den introduktion på

arbetsplatsen hon har rätt till och behöver. Insikt om att mognad in i yrkesrollen sker

successivt i en utvecklingsprocess har en underlättande funktion för den nyutbildade

sjuksköterskan, alla är noviser i början. Studien visar att utvecklingen inom

sjuksköterskeyrket kan främjas om rätt förutsättningar finns. Genom att den

nyutbildade sjuksköterskan utvecklar för henne fungerande copingstrategier kan

stressen inför den nya yrkesrollen underlättas. Ansvar för att övergången ska

underlättas ligger hos både individen själv och miljön individen verkar i. En

reflekterande och lärande miljö bidrar till att övergången från student till

sjuksköterska underlättas. Det är därför både arbetsgivarens, kollegors och den

nyutbildades sjuksköterskans ansvar att bidra till att positiv psykosocial arbetsmiljö,

motivation i arbetslaget och positiv anda upprätthålls.

I genomförd litteraturstudie framkommer inget som tyder på att omvårdanden av

patienten blir lidande på grund av den nyutbildade sjuksköterskans upplevelse av

svårigheter i övergången. Det är istället tydligt att det är den nyutbildade

sjuksköterskans egen upplevelse som ligger till grund för känslan av otillräcklighet i

omvårdnaden av patienten. Mer forskning om huruvida omvårdnaden påverkas av

den nyutbildade sjuksköterskans upplevelser av stress inför den nya yrkesrollen

behövs. Vidare anser vi att ytterligare forskning kring kongruensen mellan

sjuksköterskeutbildning och vårdverksamhet är av betydelse för vidare utveckling av

sjuksköterskeutbildningens utformning. Efter genomförd studie har en tanke väckts

om att en allmäntjänstgöring för sjuksköterskor liknande läkarnas AT-tjänst skulle

kunna reducera stressen hos den nyutbildade sjuksköterskan.

30

9 REFERENSLISTA

Beecroft, P. C., Santner, S., Lacy, M. L., Kunzman, L., & Dorey, F. (2006). New

graduate nurses’ perceptions of mentoring: six-year programme evaluation. Journal f

advanced nursing, 55(6), 736-747.

Benner, P. (1993). Från novis till expert – mästerskap och talang i

omvårdnadsarbetet. (T. Grundberg & B. Hedén övers.). Lund: Studentlitteratur.

Benner, P. & Wrubel, J. (1989). The primacy of caring: Stress and coping in health

and illness. Menlo Park, CA: Addison-Wesley.

Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber

AB.

Bruneo, S., Cowan, D. & Fairbrother, G. (2008). Reducing emotional distress in

nurses using cognitive behavioural therapy: A preliminary program evaluation.

Japan Journal of Nursing Science, 5, 109-115.

Cooper, C., Taft, L. B., & Thelen, M. (2005). Preparing for practice: Students’

reflections on their final clinical experience. Journal of professional nursing, 21,

293-302.

Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att

förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Dahlqvist, V., Söderberg, A., & Norberg, A. (2008). Dealing with stress: Patterns of

self-comfort among healthcare students. Nurse Education Today, 28, 476–484.

Delaney, C. (2003). Walking a fine line: graduate nurse´s transition experiences

during orientation. Journal of Nursing Education, 42(10), 437-443.

31

Duchscher, J. B. (2008). A process of becoming: the stage of new nursing graduate

professional role transition. Journal of Continuing Education in Nursing, 39(10):

441-450.

Eide, H. & Eide, T. (1996). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik,

samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.

Franke, A. (1997). Praktikhandledning och mentorskap – att låta lära och att lära ut.

Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengstöm, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (2. uppl.). Stockholm:

Natur & Kultur.

Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.), Dags för

uppsats –

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 115-124). Lund:

Studentlitteratur.

Gerrish, K, (2000). Still fumbling along? A comparative study of the newly qualified

nurse’s perception of the transition from student to qualified nurse. Journal of

advanced nursing, 32(2): 473-480.

Gordon, P. (2000). The road to success with a mentor. Journal Vasc Nurs. 18(1): 30-

33.

Heslop, L., McIntyre, M., & Ives, G. (2001). Undergraduate student nurses’

expectations and their self-reported preparedness for the graduate year role. Journal

of advanced nursing, 36(5), 626-636.

Karlstad Universitetsbibliotek. (2010). [Elektronisk]. Karlstad. Tillgänglig:<

http://www.kau.se/bibliotek/soka-information/informationsresurser/svensk-mesh>.

[2010-04-18].

32

Kelly, N. R. & Mathews, M. (2001). The transition to first position as nurse

practitioner. Journal of Nursing Education, 40(4): 156-162.

Kowlaski, S., & Cross, C. L. (2010). Preliminary outcomes of a local residency

programme for new registrated nurses. Journal of nursing management, 18, 96-104.

Kåver, A. (2006). KBT i utveckling: En introduktion till kognitiv beteendeterapi.

Natur & Kultur: Stockholm.

Maben, J., & Mackleod Clark, J. (1998). Project 2000 diplomat´s perceptions of their

experiences of transition from student to staff nurse. Journal of Clinical Nursing, 7,

145-153.

Mangone, N., King, J., Croft, T., & Church, J. (2005). Group debriefing: an approach

to psychosocial support for new graduate registrated nurses and trainee enrolled

nurses. Contemporary Nurse, 20(2), 248-257.

McKenna, L. G., & Green, C. (2004). Experiences and learning during a graduate

nurse program: an examination using a focus group approach. Nurse education in

practice, 4, 258-263.

Munchey, T. (1998). Selection and retention of nurses. Journal of Advanced Nursing

27, 406-413.

Newton, M. J., & McKenna, L. (2007). The transitional journey through the graduate

year: A focus group study. International Journal of Nursing Studies 44, 1231-1237.

Ohlsson, U. (2009). Vägen in i ett yrke: en studie av lärande och kunskapsutveckling

hos nyutbildade sjuksköterskor. Örebro Universitet.

Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing reasearch: principles and methods (7. uppl.).

Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

33

SFS: 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. [Elektronisk], Stockholm:

Socialdepartementet. Tillgänglig:

<http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763> [2010-

01-27].

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

[Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: <

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-

2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf>. [2009-05-21].

Vårdguiden (2010).[Elektronisk.] Stockholms läns landsting. Tillgänglig: <

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Kognitiv-

beteendeterapi/>. [2010-04-21].

Willman, A., Stoltz, P., & Beahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – En

bro mellan forskning och Klinisk verksamhet. (2:a rev. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Östlundh, L. (2006). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats –

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 45-70). Lund:

Studentlitteratur.

Bilaga I

Flödesschema för forskningsprocessen i en litteraturstudie

Referens:

Modifierat flödesschema utifrån Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing reasearch:

principles and methods (7. uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Formulera

sy ftet för

studien

Välj

strategi för

sökning

(relevanta

databaser

och

sökord)

Sökn ing i

databaser

efter

potentiellt

material

Förkasta

irrelevanta

artiklar

Identifiera

ny tt

material

genom

referenser

Forma

materialet

till en

syntes

Analysera

/utvärdera

materialet,

integrera

fynden och

sök efter

teman

Organisera

artiklarna,

läs abstrakt

och koda

artiklarna

Granska

källornas

relevans

Se över

materialet

Bilaga II

CINAHL: 2010-01-29. Begränsningar: Peer Rewieved. Artiklar mellan 1998-2010.

PubMed: 2010-02-10. Begränsningar: Peer Rewieved. Artiklar mellan 1998-2010.

Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

1.Stress 402852

2.Stress* 441526

3.Students, nursing

13879

4. ”New

graduate nurses”

888

5.Övergång 136525

1 AND 4 24

1 AND 3 533

2 AND 3 570

2 AND 4 31 31 30

2 AND 3

AND 5

23 23 23 11 4 (Nr. 1 och

nr. 5 dubbletter)

Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

1.Stress 2344

2.Stress* 49768

3. ”New graduate

nurses”

1883

1 AND 3 0

2 AND 3 98 98 90 21 4 (Nr. 5 dubblett)

ELIN: 2010-02-10 Begränsningar: Peer Rewieved. Artiklar mellan 1998-2010.

Sökord Träffar Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Valda

artiklar

1.Stress 426989

2.Stress* 515603

4. “New

graduate nurses”

69

1 AND 4 7

2 AND 4 8 8 8 8 3 (Nr: 1

dubblett)

Bilaga III

Artikelmatris C=CINAHL, P=PubMed, E=ELIN

3. P

Cooper, C., & Thelen, M.

2005

Journal of Professional Nursing

Preparing for Practice:

Students’ Reflections on

Undersöka kognitiva och känslomässiga

reaktioner hos sjuksköterskestudenter under

deras sista kliniska erfarenhet för

En kvalitativ forskningsdesig

n. 32 studenter skrev om sina

kliniska

Man fann sju teman som beskriver studenternas

intellektuella och affektiva aktiviteter under deras sista

praktikperiod. Resultatet av

Medel

N

r:

Författare

År

Land

Tidskrift

Titel

Syfte Metod Resultat Kvalit

et

1. P

+E

Beecroft, P.C., Santner, S.,

Lacy, M-L., Kunzman, L., &

Dorey, F. 2006

USA

The Authors. Journal compilation

New Graduate Nurses’

Perceptions of Mentoring: six-year programme

evaluation

Att fastsälla om mentorskap för nyexaminerade sjuksköterskor är

lyckat, om nyexaminerade var tillfreds med sina mentorer, om

de får den vägledning och stöd de behöver och om det gynnats att ha en förebild för förvärvande

av yrkesmässiga beteenden.

Deskriptiv statistik från

frågeformulär anpassat för att

få både kvalitativ och kvantitativ data.

För majoriteten av de deltagare som träffade sina

mentorer regelbundet var mentorskapet

stressreducerande. Visade att faktorer som ålder och utbildningsnivå spelade

roll för om stressen minskade eller ökade vid

mentorskap.

Hög

2.

E

Bruneo, S.,

Cowan, D. & Fairbrother, G.

2008

Australien

Japan Journal of Nursing

Science Reducing emotional

distress in nurses using cognitive behavioral

therapy: A preliminary program evaluation

Att utvärdera resultatet av en 1-

dags stresshanteringskurs för sjuksköterskor.

Studie baserad

på både kvalitativa och kvantitativa

metoder, med workshops,

frågeformulär och statistiska mätinstrument.

NSS (Nurse Stress Scale)

visade en minskning av stress hos sjuksköterskorna efter genomförd work

shop.

Låg

USA Their Final Clinical

Experience

att hjälpa sjuksköterskor i

utbildning och praktik att i större utsträckning förstå de frågor som studenter

möter. På så sätt hitta strategier för att underlätta den stressiga

övergången från student till sjuksköterska.

upplevelser en

gång i veckan under sin praktik. De

deltog även i online-

diskussioner.

studien kan användas för

att förstå nyutbildade sjuksköterskors kognitiva och emotionella problem

och genom det hitta strategier att använda i

introduktionsprogram.

4. P

Dahlqvist, V., Söderberg, A.,

& Norberg, A.

2008 Sverige

Nurse Education Today

Dealing with stress: Patterns of self-comfort

among healthcare students

Att beskriva metoder för självtröst som

sjuksköterskestudenter använder då de upplever stress/ängslan.

Kvalitativ forskningsmeto

dik. 168 sjuksköterskest

udenter uppmanades att skriftligt

redogöra för vad de gör för

att ”stödja” sig själva.

Visade på två teman; Ingressing och

Transcending, där båda dessa hade underteman.

Dessa teman står i linje med några stressreducerande strategier

som finns beskrivna i litteratur om

stresshantering.

Hög

5. C+

P

Gerrish, K. 2000

England

Journal of advanced nursing

Still fumbling along? A comparative study of the newly qualified nurse’s

perception of the transition from student to

qualified nurse.

Att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av övergången från student till

sjuksköterska och jämföra med nyutbildade sjuksköterskors upplevelser 1985.

Komparativ kvalitativ studie.

1985 intervjuades 10

nyutbildade sjuksköterskor

som arbetat 3-6 mån. i uppföljningsstu

dien

Trots att övergången upplevs stressfull, har dagens nyutbildade

sjuksköterskor mer aktiva lärandestrategier att tillgå för att anpassa sig till den

nya rollen och upplever sig vara mer stöttade i

övergången.

Medel

intervjuades 25

nyutbildade som arbetat 4-10 månader

efter genomgått introduktionspr

ogram

6. E

Kowalski, S., & Cross, L.C.

2010

USA

Journal of Nursing Management

Preliminary outcomes of a local residency

programme for new graduate registered nurses

Utforska huruvida målen i Residency programme blir uppfyllda; ökad klinisk

kompetens och förmåga till kritiskt tänkande, om stressen

och oron inför nya utmaningar i den nya rollen minskar och om övergången till professionell

yrkesutövare underlättas.

Använt en rad olika kvantitativa

mätinstument som även har

kvalitativa inslag i form av öppna frågor

och utrymme för djupare

analys.

Efter genomfört program hade sjuksköterskornas kliniska kompetens,

ledarskap- och kommunikationsförmåga

ökat och oro inför arbetet minskat.

Hög

7. C

Maben, J., & Macleod Clark,

J. 1998

England

Journal of Clinical Nursing

Project 2000 diplomates’ perceptions

of their experiences of transition from student to staff

nurse

Att beskriva upplevelser av övergången från student till

nyutbildad sjuksköterska hos en grupp som genomgått ett introduktionsprogram och

identifiera faktorer som underlättar och försvårar övergången.

Kvalitativ intervjustudie

för analys av datamaterialet.

Emotionellt positiva och negativa faktorer som

påverkar övergången påvisades.

Låg

8. C

Mangone, N., King, J., Croft,

T., & Church, J.

2005

Australien

Contemporary Nurse

Group debriefing: an approach to psychosocial

support for new graduate registered nurses and trainee enrolled nurses

Att undersöka om stödjande gruppsamtal är ett användbart

och effektivt stöd för nyexaminerade sjuksköterskor.

Vidare undersöks huruvida stödjande gruppsamtal främjar utvecklande av förmåga till

reflektion över arbetet som sjuksköterska.

Kvalitativ forskningsmeto

d.

I fyra fokusgrupper deltog 15

nyexaminerade sjuksköterskor.

Sex teman valdes att lyftas fram, där tre av dessa

handlade om stödjande faktorer för nyutbildade.

Hög

9.

M

McKenna, G.

L., & Green, C.

2004 Australien

Nurse education on

Practice

Experiences and learning during a graduate nurse program: an examination

using a focus group approach

Skapa förståelse för nyutbildade

sjuksköterskors upplevelser av första året som sjuksköterska.

Identifiera källor till olika sätt att lära sig på, olika utmaningar och identifiera människor och

resurser som underlättar för nya sjuksköterskor.

En kvalitativ

studie. Man intervjuade

fokusgruppen två ggr, första gången efter 6

mån och sista gången i slutet

av programmet.

Efter 6 mån fokuserade de

nyutbildade på det som rörde deras kliniska

utföranden, Lärandet, visade sig vid den tidpunkten vara begränsat.

Vid andra intervjun hade fokus utvidgats. De hade

börjat fokusera på andra, inkluderat patienten, hälso-teamet och på att utvidga

sitt lärande.

Medel

1.

C

Newton, M.J.,

& McKenna, L. 2007

Australien

International Journal of

Nursing Studies The transitional journey

through the graduate year:

A focus group study

Att undersöka hur

nyexaminerade sjuksköterskor utvecklar sina kunskaper och färdigheter under och efter ett

”graduate programme” och utforska vilka faktorer som

underlättar resp. hindrar deras

Kvalitativ

Intervjuer + anekdoter med

25 stycken nyutbildade

sjuksköterskor.

Sex teman speglar

utvecklingen den första tiden som sjuksköterska; ”gliding through”,

”surviving”, ”beginning to understand”, ”sheltering

under the umbrella”,

Medel

kunskaps- och färdighetsutveckling.

”knowing how to” och ”we’ve come a long way”.

Bilaga IV

Modifierad granskningsmall utifrån Willman, A., & Stoltz, P. (2006) för

kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod

Beskrivning av studien:

Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej

Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej

Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej

Urval

-relevant? Ja Nej Vet ej

-strategiskt? Ja Nej Vet ej

Metod för

-urvalsförfarande? Ja Nej Vet ej

-datainsamling?

-analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

Giltighet

- är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej

-råder datamättnad? Ja Nej Vet ej

-råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej

Kommunicerbarhet

-redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej

-redovisas resultatet i förhållande till

teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej

Genereras teori? Ja Nej Vet ej

Huvudfynd

Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivningen/analys adekvat?

Sammanfattande bedömningen av kvalitet:

Hög Medel Låg