11
FOTO: THINKSTOCK Göran Lind, överläkare: Att ta ställning till de etiska frågorna kommer vara en av de stora utmaningarna inom den traditionella hjärnforskningen i framtiden. HOPPET FINNS ALLTID Håkan Widner DBS, en effektiv behandlingsform för alla stadier av Parkinson Tobias Sahlin Ta hjälp av andra genom behandling och självhjälpsgrupper 3 TIPS Nr 6 www.stodochresurs.se ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Juni 2013 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LADDA NER TIDNINGEN (PDF) LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! R APPEN FRÅN QIOZK! T – SÅ GÅR FORSKNINGEN FRAMÅT

GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

FO

TO

: T

HIN

KS

TO

CK

Göran Lind, överläkare: Att ta ställning till de etiska frågorna kommer vara en av de stora utmaningarna inom den traditionella

hjärnforskningen i framtiden.

HOPPET FINNS ALLTID

Håkan WidnerDBS, en effektiv behandlingsform för alla stadier av Parkinson

Tobias SahlinTa hjälp av andragenom behandlingoch självhjälpsgrupper

3TIPS

Nr 6

www.stodochresurs.se

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

Juni 2013Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LADDA NER

TIDNINGEN (PDF)

LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK!R APPEN FRÅN QIOZK!

T

– SÅ GÅR FORSKNINGEN FRAMÅT

Page 2: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

2 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Var rädd om din hjärna – den ska hålla livet ut

”Vi har med små resurser lärt oss hur vi diagnostiserar sjukdomsprocessen innan den lämnar outplånliga spår i hjärnan.”

Hjärnan är kroppens mest komplicerade och fascinerande organ. Under de senaste 10 åren har vi lärt oss mycket om hur den friska hjärnan fungerar men varför den blir sjuk är fortfarande i stora delar höljt i dunkel. Kan man tänka sig ett mer spännande forskningsfält?

När vi blir äldre änd-ras hjärnan. Utö-ver det normala åldrandet kom-mer otäckt många av oss att drabbas av sjukdomar som

allvarligt stör hjärnans funktion. Något vi kallar för demens.

Den vanligaste demenssjuk-domen är alzheimer. Den känne-tecknas av att det bildas klumpar av proteiner, så kallade plack och nystan, som stör nervcellernas kommunikation på olika ställen i hjärnan. Klumparna börjar bildas många år innan de första symto-men på sjukdomen uppkommer. Denna process kan vi idag, tack vare forskning inom forskarnät-verk som Swedish Brain Power och andra nationella och interna-tionella forskningssamarbeten, följa hos människor med hjälp av analys av ryggvätska och särskilt scanning av hjärnan (med så kall-lad amyloid-PET).

Bra för hjärtatRisken att drabbas av alzheimer ökar med åldern men vissa männ-iskor drabbas tidigare än andra. Varför? Det är viktigt att ta reda på. På samma vis är det viktigt att vi undersöker 100-åringar som inte utvecklat alzheimer. Vad är det

som skyddar dem? Det verkar som om allt som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan (göra roliga saker, motionera lagom, inte röka). Men sådana påståenden gränsar ju till en akademisering av det sunda förnuftet…

Pågår intensiv forskningVad ska man då göra om man kän-ner att hjärnan börjar svikta? Gå till läkare och kräv en ordentlig utredning! I första hand för att utesluta att det kanske bara hand-lar om alzheimer-liknande sym-tom orsakade av högt kalcium, B12-brist eller underfunktion i sköldkörteln. Kolla blodvärdet och sänkan. Gör ett minnestest och se till att få ryggvätskan kontrollerad och hjärnan undersökt, åtmins-tone med skiktröntgen, så att det inte syns något konstigt där. Om provresultaten tyder på alzhei-mer, begär att få pröva de symtom-lindrande mediciner som fi nns. De kan ge riktigt goda resultat.

I dag har vi dessvärre ingen behandling som eff ektivt stoppar eller bromsar sjukdomsprocessen men här pågår intensiv forskning såväl inom Swedish Brain Power som internationellt. Demenssjuk-domar är vårt snabbast växande folkhälsoproblem men tyvärr har de låg status jämfört med till

exempel hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Forskningen om demens-sjukdomar är extremt underfi nan-sierad särskilt med tanke på vad de kostar vårt samhälle i både mänsk-ligt lidande och pengar.

Övertygad om bra resultatVi har med små resurser lärt oss hur vi diagnostiserar sjukdoms-processen innan den lämnar out-plånliga spår i hjärnan. Vi har fått fram spännande läkemedel mot plack i djurförsök. Men po-sitiva resultat på patienter har dessvärre uteblivit. Troligen mås-te behandlingarna sättas in tidi-gare än vad som hittills gjorts men om det kommer att hjälpa vet vi inte ännu. Vi vet dock vilka stu-dier som måste göras för att kom-ma vidare. Det kommer innebära hårt arbete . Och mer pengar till hjärnforskningen betyder snab-bare resultat. Personligen är jag övertygad om att vi på ett eller annat sätt kommer att fi nna en bot för dessa hemska hjärnsjukdomar. Frågan är inte om, utan när.

Om du upplever symtom på för-sämrad hjärnfunktion bör du begära en ordentlig utredning för att

””V”VVlälärsjud

m å a ). u a

n-å

excansjusiekolig

Henrik ZetterbergProfessor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och medlem i fors-karnätverket Swedish Brain Power.

Utesluta

1Utesluta andra orsaker till demensliknande symtom

som högt kalcium, B12-brist eller underfunktion i sköldkörteln.

Testa

2 Göra minnestest.

Undersöka

3Få hjärnan undersökt med skiktröntgen eller magnet-

kamera och prov taget på rygg-vätskan.

MINA BÄSTA TIPS

Att välja behandling meddjup hjärnstimuleringParkinsons sjukdomDystoniPrimär – Sekundär

St. JUDE MEDICAL and the nine-squares symbol are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies.©2012 St. Jude Medical Neuromodulation Division. All rights reserved. 0826-16

Linnéa PermanProjektledare,Hjärnan & Nervsystemet.FOTO: VEDRANA HUBANIC

VI REKOMMENDERAR

Expertpanelen 10Svarar på frågor.

Vi får våra läsare att lyckas!

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NR 6, JUNI 2013

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Linnéa PermanTel: 031-787 67 00E-post: [email protected]

Verkställande direktör: Joanna HanssonRedaktionschef: Martin BjöringeAffärsutvecklare: Vedrana HubanicLayout: Daniel Di Meo

Distribution: Göteborgs-Posten, juni 2013 Tryckeri: V-TabRepro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation:Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: [email protected]

Vid förfrågningar kontakta:Vedrana Hubanic

Citera oss gärna, men ange källan.

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Page 3: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

Annons251 x 370 mm

• Unik märkning för spårbarhet• Ansvarsfull resursförvaltning• Bärkraftigt fi ske• Miljöanpassad bearbetning

www.domstein.se

Artiklar med Domstein Miljögaranti hittar du på Coop, Willys, Hemköp, ICA, och City Gross.

www.msc .org www. krav.se

Våra kunder pratarom trygghet.

Hur vill du ha din personliga assistans?Flest kunder i landet har valt Humana och ungefär hälften av dessa är barn och ungdomar. I en kundundersökning frågade vi våra kunder varför de valt oss. Svaret blev tryggheten. Det gläder oss, för trygghet är väl precis vad personlig assistans ska handla om? Vill du också veta mer om ett tryggt val, prata gärna med mig.

Daniel HjörneTel: 0704 -10 56 10Mejl: [email protected]

Vårdboende erbjuder platsS:T JÖRGENS ÄLDREBOENDE är vackert be-läget i S:t Jörgens park på Hisingen. Här fi nns goda möjligheter till utevistelse i fi n miljö. Boendet består av ett äldreboende och ett demensboende. Vi erbjuder även korttidsplatser och parboende.

FISKEBÄCKS ÄLDREBOENDE ligger vackert beläget i Fiskebäcks småbåtshamn. Prome-nader i härlig marin utemiljö, med närheten till havet. Vi erbjuder även korttidsplatser.

Just nu fi nns det lediga platser på båda boen-dena, vi har avtal med samtliga stadsdelar i Göteborg. På våra boende fi nns kompetenta och engagerade medarbetare som bidrar till en trygg omsorg där det är självklart att dina behov och önskemål står i fokus.

Varmt välkommen att besöka oss!

Kontakt S:t Jörgen: Verksamhetschef Linda BerntssonTelefon: 0702 16 80 01E-post: [email protected]

Kontakt Fiskebäck: Verksamhetschef Patrik LundquistTelefon: 0765 25 71 28E-post: [email protected]

Som du vill, som du vill ...

Page 4: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

4 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

”Det är som att lägga ett pussel utan ett självklart svar och testa igen och igen för att se vad som händer.”

Att undersöka hjärnans funktioner är ett oändligt forsknings-område. Det är hjärnan som styr våra funktioner, känslor och beteenden.

Åse Innes-Ker och Sophie Liljedahl är forskare vid Institutionen för psyko-logi vid Lunds universitet. Åse bedriver experimentell emotionsforskning, och Sophie är klinisk forskare och är intresserade av behandlingar avseende emotionell dysreglering. Tillsammans samarbetar de för att fastställa samban-det mellan hjärnans funktion, känslor , psykisk hälsa och ohälsa samt olika behandlingsinsatser .

Forskning på frammarschDetta är ett relativt nytt och rikt forsk-ningsfält där det är lätt att dra förhasta-de slutsatser. Hjärnan och beteende är svåra att studera, därför är det viktigt att gå fram på ett metodiskt sätt.

– Det är som att lägga ett pussel utan ett självklart svar och testa igen och igen för att se vad som händer. Vi försöker underbygga och förstå fenomenet och är samtidigt medvetna om att vissa

hypoteser kommer att vara fel. Det inne-bär att forskningsfrågan ställs på nytt, men nu på ett annorlunda vis. Det är också viktigt med gränsöverskridande arbete, så att vi kan få en bättre förståelse av de områden som vi studerar, ur både vetenskap (hjärnan ), klinisk praxis (bete-ende) och skärningspunkten mellan de två ( emotion).

Hänsyn till svåra känslor– Vi vet att det fi nns evidensbaserade behandlingar som är effektiva för många individer vars svårigheter för-sämrar deras funktionsförmåga. Vad vi är mindre kunniga om är ”mekanism för förändring” och vilka delar av dessa behandlingar som ger förändring, under vilka omständigheter, och för vem? Även bland ledande behandlingar fi nns det så-dana där en del individer inte svarar posi-tivt. Hur förstår vi deras brist på gensvar? Lusten att undvika eller dämpa smärt-samma känslor är naturligt. Paradox-alt nog ökar ständigt undvikande eller kontroll av svåra känslor sannolikheten

PSYKOLOGI

FORSKNING

INSPIRATION

Finjagården erbjuder en småskalig högspecialiserad behandling av patientermed psykiatrisk problematik. Med lång terapeutisk erfarenhet och bra rutinerhar vi dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssystem med uppfölj-ning för såväl anhöriga som uppdragsgivare, skapar insikt, medverkan ochtrygghet. Vi utför även psykiatriska utredningar.

Kontakta oss för mer info. Välkommen på studiebesök.

FINJAGÅRDEN ÄR ETT BEHANDLINGSHEM MED 40 PLATSER SOM I MER ÄN 40 ÅRHAR ARBETAT MED HÖG PERSONALKONTINUITET VILKET GER TRYGGHET OCH STABILITET. VI ÄR ISO-CERTIFIERADE OCH MEDLEM I SVENSKA VÅRD. finjagarden.se T. 0451 451 40

DBT, KBT och PEmed dokumenterat resultat

Åse Innes-KerForskare vid Institutio-nen för psykologi vid Lunds universitet.FOTO: PRIVAT

Sophie LiljedahlForskare vid Institutio-nen för psykologi vid Lunds universitet.FOTO:PRIVAT

för extrema känslor och ibland extremt beteende. Även om livet faller sönder och man be-farar att en smärtsam känsla varar för evigt, ligger det i känslans natur att de förändras.

I själva verket förmed-lar känslor viktig informa-tion till oss om vår situation när det gäller relationer och välbefi nnande. Förhoppnings-vis kan vi vara vänliga mot oss själva och andra i dessa stunder och uppmärksamma upplevelsen av svåra känslor. Hoppet finns alltid– Den goda nyheten är att vi får allt större kunskap om emotionell regle-ring. Även om en individ känner hopp-löshet, då sinnesstämningen varit negativ till förändringar under en lång tid, inkluderar fl er och fl er evidensba-serade behandlingar både känslor, emo-tionell reglering och den centrala sam-ordnande betydelsen som det centrala nervsystemet har, säger Åse Innes-Ker och Sophie Liljedahl.

MARIE LOUISE AARÖE

[email protected]

Hjärnan och känslor påverkar allt

FOTO

: TH

ON

KS

TOC

K

JOBBA GRÄNSÖVER-

SKRIDANDE FÖR BÄSTA

RESULTAT

JOOBBBBA

1TIPS

Page 5: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

JUNI 2013 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

”Man bygger upp ett försvar i sjukdomen och tycker att det är fel på alla andra.”

MATHIAS PERNHEIM

[email protected]

BEROENDE

Har det uppstått en akut situation i hemmet på grund av problem med alkohol eller droger?Behöver du rådgivning kring hur du bäst kan hjälpa en släkting eller vän? Vi erbjuder direkt stöd via telefon och mail och kommer vid be-hov hem till dig för att hjälpa dig och dina anhöriga.Nämndemansgården har lång erfarenhet av arbete med alkohol- och drogproblematik. Vi erbjuder tjänster inom hela vårdprocessen från utbildning och prevention till behandling.

Vi finns på flera orter i landet och har en enhet mitt i centrala Göteborg.Kontakta oss så hjälper vi dig att lösa situationen! 031-711 55 10

Direktkontakt med vår anhörigspecialist:Maria Krajnc 0706-78 22 70 [email protected]

www.namndemansgarden.se

Har du en anhörig som dricker för mycket?

– I tonåren började jag dricka på helgerna. Det var alltid jag som stökade till det och hamnade i slagsmål innan jag däckade.

Sedan dess har alkohol och droger varit följeslagare genom livet. Ända tills för ett par år sedan då en dödsdom och insikten om hur illa han gjorde sina nära fi ck honom att ändra riktning i livet. Thomas beskriver sin uppväxt som bra. Han växte upp i en villa-förort till Göteborg med välutbil-

dade föräldrar. Fotbollen var hans passion och höll honom på banan. När han var 20 provade han amfe-tamin första gången.

– Det var en otrolig upplevelse . Det kändes som att det var det enda jag behövde.

Personlig konkursSamtidigt drev han egen fi rma. Men en personlig konkurs föränd-rade allt.

– Då fl ippade jag ut helt och tog droger varje dag.

Innerst inne visste han att han gjorde fel.

– Men man bygger upp ett för-

svar i sjukdomen och tycker att det är fel på alla andra. När mina föräldrar sa något slog jag det ifrån mig. Sanningen sved och jag tryckte undan alla känslor med droger. Mina föräldrar har legat sömnlösa många nätter.

Malin Sandberg, enhetschef-inom öppenvården, håller med.

– Som anhörig är det viktigt att tidigt sätta gränser. Märker man att en anhörig dricker på fel tider eller blir personlighetsförändrad har det ofta redan gått långt. Man kan vända sig till sin arbetsgivare eller stadsdelsnämnd.

”Det gav mig hopp”För Thomas blev det till slut hans mamma som blev vändpunkten.

– För tre år drabbades jag av akut hjärtsvikt. Jag fi ck veta att jag hade ett år kvar att leva. Ändå åkte jag

direkt till systemet när jag skrevs ut. Några månader senare träff a-de jag min mamma när jag var på-verkad. Jag såg hur oerhört ledsen hon var och det knäckte mig. Efter det la jag av helt.

Thomas hamnade i en själv-hjälpsgrupp och gick så småning-om ett öppenbehandlingsprogram med 12-stegsinriktning.

– I självhjälpsgruppen fi ck jag träff a andra med samma erfaren-heter som hade blivit nyktra och drogfria och det gav mig hopp. Det i kombination med behand-lingsprogrammet gjorde att jag fi ck mycket kunskap och insikter som jag behövde för att kunna gå vidare.

Tobias Sahlin som är behand-lingsschef för ett rikstäckande behandlingsföretag förklarar metoden.

– Grundbehandlingen på inter-nat är en månad eller mer om det behövs och innehåller föreläs-ningar om beroende och tillfrisk-nande. Man har också gruppterapi och bygger upp en självkänsla och byter ut relationen med droger till relationer med människor. Samma typ av behandling går att genom-föra inom öppenvården.

I dag är Thomas drogfri och arbetar som alkohol och drogtera-peut. Hjärtat är återställt och han har fått ordning på ekonomin.

– Jag mår väldigt bra i dag, men det har varit svårt i omgångar. Man blir väldigt ensam när man bryter mönstret. Och så känner man skuld och skam över hur man har betett sig.

■ Fråga: Vad är viktigast för att bryta ett beroende av alko-hol och droger?

■ Svar: Ta hjälp av andra genom självhjälpsgrupper, behandling och att bryta med sitt gamla liv.

För Thomas kom alkoholen in tidigt i bilden

FOTO

THO

NK

STO

CK

FOTO: THINKSTOCK

Page 6: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

6 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

INSPIRATION

DBS- Effektiv behandlingsform för Parkinsonpatienter

DBS utförs med hjälp av en neu-rostimulator som opereras in i patienten på ungefär samma sätt som en Pacemaker. Metoden har visat sig vara verkningsfull för patienter i såväl tidiga som sena stadier av Parkinsons sjukdom.

Vid DBS-behandling opereras elektroder in i hjärnan. De avger svaga elektriska pulser som stör bort de ofrivilliga muskelrörelser i kroppen, vilket är ett av de van-ligaste symptomen i samband med Parkinsons sjukdom. En stu-die som genomförts av Dr. Michael Schüpbach vid Hôpital de la Pitié-Salpêtrière i Paris visar att Parkin-sonpatienters livskvalitet kan för-bättras om DBS används i sjukdo-mens tidiga stadier. Studien visar att DBS-behandling hos patienter med tidig Parkinsons kan förbätt-ra motoriken och förhöja patien-tens psykiska livskvalitet efter-som möjligheterna till ett aktivt vardagsliv ökar.

Studie kartlägger effekter Patienterna som deltog i Early Stim studien hade haft Parkinson i snitt 7,5 år och hade precis ut-vecklat fl uktuationer. Studien ut-märker sig eftersom deltagarna fått DBS-behandling efter i snitt 7,5 snarare än 12 år, som i andra studier.

– DBS-behandling som sätts in på ett relativt tidigt stadium av Parkinson och utförs på en hårt

selekterad grupp patienter har potential att uppvisa mycket goda resultat. Det förutsätter förstås att patienten är beredd att genomgå ett neurokirurgiskt ingrepp, långt ifrån alla patienter kan tänka sig att ha en elektrod inopererad i hjärnan, säger Håkan Widner, professor i neurologi vid Lunds Universitet.

Avgörande framgångsfaktorHan menar att DBS kan vara en mycket effektiv behandlings-form för patienter i såväl tidi-ga som sena stadier av Parkin-son. Det är till stor del patien-tens kognitiva förmåga, bland an-nat i beslutsfattande situationer, som avgör om DBS är en lämp-lig behandlingsmetod . DBS är i

dagsläget en etablerad behand-lingsform, ett hundratal svenska patienter behandlas årligen med DBS.

– DBS behandlar fl era olika mål-punkter hos Parkinsonpatienter . En målpunkt berör skakningar i thalamus, en eff ektiv behand-ling som kan genomföras även hos Parkinsonpatienter som är äldre än 80 år. Den målpunkt som domi-nerar för tillfället kan bidra till att dämpa långsamma rörelser, skak-ningar och har dessutom visat sig ha eff ekt mot stelhet.

Undersökningar visar att DBS-behandling kan bidra till att patientens ordinarie Parkinson-medicinering i vissa fall kan halv-eras, säger Håkan Widner.DBS har också visat sig ha långt-

gående eff ekter, studier av patien-ter som genomgått DBS-behand-ling i femton år visar att behand-lingen fortfarande ger eff ekt.

– DBS är en avancerad behand-lingsform vars eff ekt i mångt och mycket avgörs av ett minutiöst förarbete i form av en hård selek-tering av patienter. En avgörande framgångsfaktor är att program-mera stimulatorerna så de doserar precis rätt utifrån varje patients behov.

Det är ett precisionsarbet som bygger på att hitta exakt rätt balans mellan elektronisk sti-mulering och patientens med-icinering. Den elektroniska stimuleringen kan justeras efter-hand, vilket är en av DBS-behand-lingens stora fördelar, säger Håkan Widner.

Nya möjligheter En europeisk studie där friska hjärnceller från aborterade foster ersätter skadade hjärnceller har potential att öppna upp nya möj-ligheter till en ökad dopaminpro-duktion, vilket kan bidra till en förbättrad livskvalitet för Parkin-sonpatienter och på sikt även för patienter med andra neurologiska sjukdomar.

– Medicineringen avtar ofta i effekt ju längre sjukdomen fortskrider , vilket innebär att pa-tienterna ofta tvingas öka medi-cineringen avsevärt. Genom att ersätta sjuka hjärnceller med friska motsvarigheter kan symp-tomen lindras. Med studierna vill vi visa att hjärnan kan repareras utan bieff ekter, säger Håkan.

Deep Brain Stimulation, DBS, är ett behandlingsal-ternativ för patienter med Parkinsons sjukdom.

ANNIKA WIHLBORG

[email protected]

PARKINSONS SJUKDOM

BEHANDLING

FAKTA

■ Deep Brain Stimulation, DBS, är ett behandlingsalter-nativ för patienter med Parkin-sons sjukdom.

■ DBS utförs med hjälp av en neurostimulator som opereras in i patienten på ungefär sam-ma sätt som en Pacemaker.

■ Behandlingsformen har funnits sedan 1960-talet. Ge-nom en mild elektrisk stimule-

ring bearbetas blockeras avvi-kande hjärnsignaler, vilket kan dämpa skakningar och stelhet och minska Parkinsonpatien-ters ofrivilliga rörelser.

■ Behovet av medicinering kan dessutom minska. DBS kan ge goda resultat i kombina-tion med medicinsk behandling för patienter som befi nner sig i tidiga stadier av Parkinson.

”DBS behandlar fl era olika mål-punkter hos Parkinsonpatienter . ”

Håkan WidnerProfessor i neurologi vid Lunds Universitet.FOTO: HÅKAN SJUNNESSON, NHR

FÖR TIO ÅR SEDAN ÖPPNADE VI DÖRRARNA TILL SVERIGES FÖRSTA PARKINSONBOENDE.

NÄSTA ÅR PLANERAR VI ATT ÖPPNA DÖRRARNA TILL SEX NYA LÄGENHETER PÅ NÄSBYPARKS PARKINSONBOENDE.

VÄLKOMMEN TILL HSB OMSORG!

08-544 436 [email protected]

VÄLKOMMEN TILL OSS!

En ideell förening utan

vinstintresse, med erfarenhet

av personlig assistans se-

dan 1994. Vi har tillstånd att

anordna personlig assistans

till barn och vuxna. Vår verk-

samhet är IfA-godkänd. Vi

arbetar rikstäckande och har

medlemmar i Skåne, Små-

land, Ö Götaland, Uppland,

Dalarna, Medelpad och

Västerbotten. Vi har plats för

dig också!

www.blåassistans.se

Tel. 044-781 51 55

Ö Boulevarden 40

291 21 Kristianstad

Kungsängsgatan 48

ingång gården

753 22 Uppsala

Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi har vår verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland.Målet är att stärka självkänsla och komp-etens hos klienterna så att de ser, och vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster.

Behandlingshemmet för

kvinnliga missbrukare

tel: 0498-48 10 76www.selene-kollektivet.se

VÅRD

– Min man var 73 år när han fi ck parkinson. Han blev rullstols-buren och dement. I åtta år skötte jag honom själv. Vi blev isolerade, nedstämda och jag vågade aldrig lämna honom ensam.

Barbro blev projektledaren som ständigt samordnade allt för att få livet att gå ihop. Så små-ning fi ck de veckoavlastning på boenden, men det kändes aldrig trygg att lämnade honom där.

– De hade inte rätt kunskap om hans sjukdom och visste därför inte vilka behov han hade. Men av en händelse läste jag i en temabilaga om Näsbyparks Parkinsonboende. Vi hade tur, efter två månader fi ck han ett eget rum på boendet.

Våga släppa taget– Jag kände mig som en domare över hans liv när han fl yttade dit, men det var nödvändigt, jag var helt slut. Han får nu kvalifi -cerad vård och mycket omtanke. Där ordnas också med gemen-samma aktiviteter, anhörigträf-far, utbildning och vi lär känna andra par i samma livssituation och får kunskap från varandra.

Nu har hon åter fått tiden och lusten att tänka på sin egen hälsa och orkar umgås med familj och vänner.

– Mitt råd är att tidigt kontakta anhörigkonsulten och få avlast-ning. Skaff a kunskap och insikt om sjukdomen. Behåll hobbys, var utåtriktad, det hjälper dig att få nys om aktiviteter att delta i. Detta trots att det är tungt och du känner dig nedstämd, men det kommer att löna sig för er båda.

Kräv rätt avlastningEtt långsamt sörjande över ett liv som tog en annan väg än planerat.

SUSANNE WESTERGREN

[email protected]

Page 7: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

Medtronic AB

www.medtronic.se

Behandlingar som lindrar smärta, återställer hälsa och förlänger liv.

DBS, eller djup hjärnstimulering, är en stimulator som lindrar

besvären av Parkinson.

– När jag fick diagnosen Parkinson blev jag glad. Hur kan du

vara glad över den diagnosen, undrade läkaren. Eftersom jag

hela tiden fått höra att det troligen var en hjärntumör! Nu var

det ”bara” Parkinson, konstaterade Tomas Bergamark.

Året var 2001 och Tomas arbetade som arbetsledare för SAS

vid Kallax flygplats i Luleå. Det var ett krävande jobb att vara

operationellt ansvarig för att flygplan kunde starta och landa.

Det var slitsamt med skiftgång och mycket att hålla reda på.

Ville ge Parkinson en match–Jag började märka att någonting inte stod rätt till med min

kropp. Högerhanden fungerade inte som den skulle. Det var

på höger sida mina besvär började. På morgnarna vaknade jag

dyblöt av svett och jag hade hög vilopuls. Det var min fru Karin

som fick mig att gå till vårdcentralen. Själv hade jag hört om

både MS och Parkinson och trodde att något av detta borde

det vara. Distriktsläkaren trodde inte det, jag ansågs för ung för

det. Hon trodde snarare att det handlade om en hjärntumör.

Men jag fick aldrig någon diagnos.

Efter nästan två års sjukskrivning kom Tomas till en sjuk-

gymnast ,som såg hans rörelsemönster och som ansåg att

han måste till en neurolog.

– När jag stod på tröskeln till neurologens mottagning sa hon

direkt att detta är Parkinson. Vad bra sa jag, att det ”bara” är

Parkinson. Men jag bestämde mig också för att Mr Parkinson

skulle få sig en match och att det skulle bli en tuff match – för

honom. Jag fick medicin mot sjukdomen och snart kände jag

att jag återhämtade mig, att ”gamla” Tomas började komma

tillbaka.

Trots allt blev han inte återställd, upplevde bland annat lång-

varig kramp i ländrygg och fötter.

– Parkinson yttrar sig i stelhet eller skakningar eller både och.

För mig var det stelhet.

Tomas förlorade jobbet när SAS drog ner på personal och

han gick med i Parkinson-förbundet. I organisationens tidning

såg han en annons om rehabilitering i Spanien. Han var en av

några utvalda patienter som fick komma dit.

Fick träffa en specialist– Efter två veckors behandling i Spanien fick jag en förteckning

över Parkinson-läkare i Sverige. Jag ville träffa en verklig specialist.

Det blev vändpunkten för mig. Jag hamnade hos en privat

Parkinson-specialist i Stockholm, som undrade om jag hört

talas om DBS-behandling, Deep Brain Stimulation. Det hade

jag och jag sa att jag ville genomgå en sådan operation så

snart som möjligt. Mr Parkinson skulle ju få sig en rejäl match.

– Jag fick en remiss till professor Patric Blomstedt. Sommaren

2009 fick jag min första bedömning och i december det året

genomgick jag operationen i Umeå. Jag betraktades med mina

49 år som en ung patient. Riskerna med en operation anses

vara minimala. Man beskrev för mig hur operationen gick till,

att det handlade om att placera in två elektroder i hjärnan.

Det lät förstås litet läskigt, men jag tvekade aldrig. Jag var inte

rädd, det var bara att köra på, säger Tomas, som utmärker sig

med sin positiva livssyn.

– Jag mådde superbra när jag vaknade ur narkosen. Doktorn

är min största idol och jag beundrar alla duktiga människor

som medverkade i operationen.

Numera arbetar Tomas halvtid för tredje året på kansliet hos

IFK Luleå och har halvtid sjukersättning.

Innerligt tacksam– Jag har fått ett nytt liv och jag får arbeta med det som är min

stora passion - fotboll. Jag är innerligt tacksam. Utan den här

operationen hade jag varit ett vårdkolli i dag. All värk är borta.

Jag hade besvär med talet. De är borta. Jag hade problem

med ansiktsmusklerna. De problemen är borta. Jag jagar som

förr, går i skog och mark som förr. Det enda jag inte gör längre

är att löpträna, det är inte bra för pacemakern hoppar när jag

springer. Min egen behandling handlar också om att vara aktiv,

positiv och mest umgås med friska människor, säger Tomas

Bergamark.

Parkinsonsjuke Tomas fick ett nytt liv med DBSTomas Bergamark i Luleå var 41 år när han märkte att något

inte stod rätt till med hans kropp. Efter långt lidande och

många olika turer fick han diagnosen Parkinsons

sjukdom. För fyra år sedan fick han två elektroder

inopererade i hjärnan och i dag har han ett helt

nytt liv.

Page 8: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

8 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

DEMENS

NYHETER

Varje år insjuknar 20 000 till 25 000 svenskar i någon form av demens-sjukdom och sammanlagt har cirka 160 000 personer någon form av demens idag.

När Catharina var 17 år drabba-des hennes mamma, 61 år gam-mal, av frontallobsdemens. Hon blev snabbt sämre och avled när Catharina var 21 år. Tio år efter mammans insjuknande fi ck även Catharinas pappa demensdiagnos. I hans fall handlar det om Lewy-kroppsdemens, efter Alzheimers den vanligaste demenssjukdo-men, där minnet oftast fortfarande är bra men synhallucinationer och långsamhet i tanke och tal är vanligt.

– När ens pappa är 85 år och demenssjuk förväntas du som anhörig vara mogen och inte längre behöva en förälder. Men jag är såpass ung att det är jobbigt för mig att min pappa inte längre fi nns kvar hos mig. För det är fak-tiskt så det känns.

Livet påverkasNär Catharina var yngre reste hon mycket men sedan pappan blev sämre 2010 har hon svårt att vara borta ens två tre dagar.

– Jag ringer hela tiden och kol-lar att allt är bra och kanske ber någon kompis att titta till pappa för säkerhets skull. Pappas sjuk-dom påverkar totalt mitt liv, säger Catharina. Jag är hos honom i stort sett varje dag på eftermidda-gen och kvällen. Jag vill vara med honom så mycket som möjligt för att göra hans liv bättre.

Dela med dig av erfarenheterCatharina tycker att det hjälper att dela med sig av sina erfarenhe-ter till andra och att man på så sätt kan få ett ännu större kontaktnät.

– Det viktigaste du kan göra som anhörig är att lära dig så mycket som möjligt om sjukdomen och vilka möjligheter du har att få hjälp. För min del fi ck jag mycket mer information via anhörig-organisationer än jag någonsin fått direkt från myndigheterna. Det gäller att hela tiden vara på och kämpa. Tänk på att du faktiskt är ställföreträdande frisk för den sjuke.

Något att tänka påDin anhörige fortfarande är en människa, intellektet är skadat men känslorna fi nns kvar.

Behandla din anhörige som du gjorde innan. Säg bara saker du kan stå för så du slipper ångra dig.

Promenader, läsande, musik och sång är saker som ger tillvaron en extra kvalitet både för dig och din anhörige.

FORTFARANDE EN MÄNNISKADin anhörige fortfarande är en människa, intellektet är skadat men känslorna finns kvar, säger Catharina.FOTO: PRIVAT

■ Fråga: När en anhörig drab-bas av demens vad är viktigast att göra?

■ Svar: Lär dig så mycket som möjligt om sjukdomen, ta reda på vilken hjälp du kan få och låt inte någon klappa dig på huvu-det som du vore ett barn!

ERIK PEINING

[email protected]

”Jag ringer hela tiden och kollar att allt är bra och kanske ber någon kompis att titta till pappa för säkerhets skull.”

ANHÖRIG TILL ANHÖRIG TILL DEMENSSJUKDEMENSSJUK – STÄNDIGT SYSSELSATT

FOTO: PRIVAT

FOTO: THINKSTOCK

■ ANSIKTET HÄNGER. Förlamning i ansiktet? Le och visa tänderna. Om mungipan hänger – Ring 112!

■ Stroke är ett medicinskt akutläge och tiden är dyrbar! Med rätt hjälp i rätt tid kan skadorna som uppstår i hjär-nan minskas. Lär dig, och an-dra, att känna igen varnings-signalerna med AKUT-testet!

■ ARMEN FALLER. Förlamning eller känselbortfall i ena armen? Lyft armarna och håll kvar i 10 sekunder. Om en arm faller – Ring 112

■ SPRÅKET SLUDDRIGT. Svårighet att tala och förstå? Upprepa meningen ”Det är vackert väder i dag”. Om per-sonen talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord – Ring 112

■ TIDEN ÄR DYRBAR. Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare behandling sätts in, desto mindre blir skadorna – Ring 112

■ Vänta inte – Ring OMEDELBART 112

STROKE

ANSIKTE

KROPPSDEL

UTTAL

TID

KÄLLA: HJÄRT-LUNGFONDEN

ILLU

STR

ATI

ON

: OW

E G

US

TAFS

ON

STÖD FORSKNINGEN, BLI MÅNADSGIVARE

Var 4:e sekund drabbas någon i världen

av demenssjukdom.

GE EN GÅVAwww.alzheimerfonden.seBG: 901-1198, PG: 90 11 19-8Tel: 020-30 11 30

Titta in på www.autism.se

Välkommen till vår butik i Varberg eller vår nätbutik på komikapp.se.

Möter du personer som har svårt att……sova? Bolltäcket hjälper!…återhämta sig? Sensit hjälper!…sitta still? Bolldynan hjälper!…fokusera? Bollvästen hjälper!

LÄR DIG OM SJUKDOMEN

PLANET

LÄLÄÄÄRRRRR DIDIDIDIDIDIGGGGGG OOMOMOMOM SJUKDOMEN

2TIPS

Page 9: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

JUNI 2013 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

Anna och Isabelle har äntligen hit-tat hem och får idag rätt stöd. De vill dela med sig av sina erfarenhe-ter för att ge en positivare bild av hur ett liv med Aspergers kan se ut.

Anna och Isabelle har diagnos-tiserats med Aspergers syndrom. De bor på ett hem med två andra tjejer. Dagarna ägnar de mycket av sin tid åt det de tycker allra bäst om: att skriva, respektive teckna och fotografera – bland annat till verksamhetens egen tidning.

– Personalen tar vara på det vi kan. De ser oss och lyssnar på oss, säger Anna.

Egenskaper som tillgångAnna skriver uppskattade dikter och har nyligen fått sin bok, Som en vit liten strumpa, publicerad. Den skildrar upplevelsen av att

känna sig annorlunda. Idag kan hon acceptera sina svårigheter.

– Jag har svårt att tvätta, men jag kan lära mig ett språk på sex må-nader. Man ska inte känna att man är en andra gradens människa.

Fördomarna mot Aspergers är många. Ofta ger kvällstidningarna bilden av den udda personen, som både begår kriminella handlingar och våldsbrott.

– Jag kan knappt döda en mygga, säger Isabelle.

Råd till andraTjejerna håller inte med om att personer med Aspergers saknar empati, de båda är omtänksam-ma personer. Karaktäristiska drag som noggrannhet och detaljfokus, är egenskaper som med fördel kan ses som styrkor.– Jag tycker inte om att ljuga, jag säger som det är. Jag har också bra minne, både för siff ror och fotogra-fi skt minne, säger Isabelle.

– Om jag tycker om någon, då vi-sar jag det, säger Anna. Jag är också envis, eller stönig som vi säger på värmländska.

Hemmet där tjejerna bor nu är ett i raden av många hem för Anna.

Med ADHD och anorexia i baga-get har vägen inte varit enkel. Men idag känner hon sig som en män-niska, att det härifrån bara kan fortsätta spikrakt uppåt. Till andra i liknande situation som det Anna har gått igenom vill hon ge några ord på vägen:

– Livet är inte alltid så jävligt som man tror. Våga ta emot hjälp, och läs min bok, säger Anna med ett leende och håller upp sitt verk.

Isabelle fi ck sin diagnos för ba-ra ett och ett halvt år sedan, efter många år av oförståelse och själv-skador.

– Trots att det har varit den job-bigaste perioden i mitt liv, så trivs jag bra nu. Innan min pappa ny-ligen dog så lovade jag honom att inte skada mig, och det har jag in-te gjort.

Stark framtidstroPå frågan om hur de tror att deras liv ser ut om tre år, svarar Isabelle:

– Då är jag helt självständig och har ett eget jobb. Jag vill berätta om mitt liv och lära ut om Asper-ger och självskadeproblematik, och ge ut en bok.

Det visar sig att Isabelle redan har skrivit sin historia, nu är det bara lite fi nlir kvar. Anna säger så här om framtiden:

– Jag vill att livet ska se ut som det gör nu, att få fortsätta må bra eller kanske ännu lite bättre. Nå-gon gång vill jag ha familj. Och så jag vill föreläsa.

Anna har redan gjort fl era före-läsningar, senast en som nåddes av 3 000 åhörare; 500 personer i publi-ken och 2 500 genom en livesänd-ning. Hur kändes det?

– Det kändes som om jag ha-de studsmattor i benen. Jag gillar känslan, nu är jag jätteförväntans-full.

De har fått livet tillbaka

ULRIKA FALENIUS

[email protected]

Det är inget som syns ut-anpå. Att leva med Asper-gers kan vara nattsvart, men med rätt behandling kan ett (i samhällets ögon) avvikande beteende bli en tillgång.

ASPERGERS

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir ett hinder först när omgivningen inte förstår, saknar kunskap eller misslyckas med att anpassa miljöerna och skapa trygghet.

Vi erbjuder insatser för NPF (Neuropsykiatriska funktionsned-sättningar) som Dagverksamhet (LSS), Boende för vuxna och barn (SoL & LSS), Kolloverksamhet (LSS) och Korttidsverksamhet (LSS).

ANHÖRIG TILL DEMENSSJUK

■ Aspergers syndrom är en medfödd funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information.

■ Aspergers syndrom är en av diagnoserna som tillhör au-tismspektrumet.

■ Namnet är uppkallat efter den österrikiske barnläkaren Hans Asperger som 1944 publicerade en docentavhand-ling om en grupp barn och ungdomar med ett avvikande beteendemönster.

■ Symptom gäller framfö-rallt nedsatt förmåga till socialt

samspel, annorlunda språk-hantering, specialintressen och ett starkt behov av fasta rutiner.

■ I rätt miljö med en förstående omvärld kan många av de egenskaper som utmärker personer med Aspergers syndrom vara en stor tillgång: som fokus, uthållighet och koncentration.

■ Medelåldern för diagnos är 8-11 år.

■ Cirka en person av 200 har Aspergers syndrom.

■ Det är cirka fem gånger så vanligt hos killar som hos tjejer.

FAKTA

NS FRÅN MEDIAPLANET

FOTO: ULRIKA FALLENIUS

LLA

: 117

7.S

E, A

UTI

SM

.SE

OC

H R

IKS

FÖR

BU

ND

ET

AT

TEN

TIO

N

– Idag fi nns det många möjlig-heter till tekniska lösningar när vi står inför aktivitetshin-der i vardagen. Oftast är det en kombination av nya strategier, mänskligt stöd, hjälpmedel, en anpassning av tempo och val av förenklade aktiviteter som ger bäst resultat, säger Gun Aremyr, arbetsterapeut och föreläsare inom demensområdet.

Ju tidigare ett hjälpmedel bör-jar användas desto bättre stöd kan det ge. Att träna in nya stra-tegier är tidskrävande och an-strängande så själva hjälpmed-let ska helst inte kräva många moment. Man ska intuitivt veta hur det ska användas.

Hjälpmedel finns– Det kan vara en dosett som lar-mar när det är dags att ta med-icinen eller en äggklocka där ti-den åskådliggörs genom att ett färgfält krymper allteftersom den uppmätta tiden rinner iväg. Något så enkelt som att handta-get på kylskåpet är rött mot den vita dörren kan hjälpa en skadad hjärna att förstå hur man ska komma åt sin frukost.

Hjälpmedel fi nns för alla åld-rar och kan stödja en skadad hjärna att klara av vardagen. Det varierar över landet vilka hjälp-medel man kan få förskrivna av arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast eller läkare och vilka hjälpmedel man får köpa själv.

Att kommunicera är att levaLivskvalitet är att kunna utföra självvalda, meningsfulla aktiviteter.

SUSANNE WESTERGREN

[email protected]

FAKTA

Page 10: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

10 · JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

EXPERTPANEL

BEROENDE

Beroende utan att veta om detSedan tonåren har Patrik lidit av muskelkramper som han har med-icinerats för. För några år sedan byttes medicinen ut mot botox, vilket kom att förändra Patriks liv.– När jag slutade med medicinen märkte jag att jag blev abstinent. Medicinen jag tog innehöll benzodiazepiner. Jag hade blivit beroende utan att veta om det.

– Det blev väldigt besvärligt för mig och jag hamnade i en livskris. Jag var väldigt sjuk, fi ck hallucinationer och höll på att för-lora jobbet. Jag hade ingen sjukdomsinsikt och fi ck inte heller något direkt stöd från sjukvården. Jag hade samma problem som missbrukare.

Succesivt trappa nerGanska tidigt efter att medicinen byt-tes ut så googlade Patrik på medici-nens namn och kom på så sätt i kontakt med RFHL – ett förbund som stöttar ochinformerar om narkotika och läkemedels-beroende. Där fi ck han samtalsstöd och bekräftat att det han gick igenom var helt normalt. Tack vare det kunde han succesivt trappa ner på medicinen.

– Jag har slutat helt med mediciner. Jag går fortfarande i samtal och är även men-tor för andra. Att vara mentor är väldigt bra. Det är också ett sätt för mig att bearbeta det som jag har varit med om.

(Patrik heter egentligen något annat)

MATHIAS PERNHEIM

[email protected]

NYHETER

■ Vem är i riskzoonen för att hamna i ett missbruk?– Det enkla svaret är att dom som konsu-merar mycket ligger i riskzonen. En per-son som är högkonsument av alkohol löper större risk än en som konsumerar lite. När det gäller illegala droger fi nns även en aspekt av kriminalitet i själva användandet och därför krävs andra be-slut för att överhuvudtaget konsume-ra, därför är det mer komplext än att bara titta på mängden . Beroende är en Bio-psy-ko-social problematik . Det innebär att det fi nns ett samband mellan de biologiska, psykologiska och sociala aspekterna i en människas liv och sårbarhet för att utveck-la ett beroende. Biologiskt har man sett att det fi nns en högre sårbarhet att utveckla ett beroende om hjärnans belöningssys-tem fungerar på ett visst sätt. Man får helt enkelt en annan upplevelse av droger än andra. Ur ett psykologiskt perspektiv lig-ger sårbarheten i den psykiska hälsan. Där är sämre förmåga att hantera stress samt svårigheter med att relatera till andra människor de stora riskfaktorerna . Om man tittar på den sociala faktorn fi nns det en klar koppling mellan alkohol och andra droger uppväxtmiljö och riskerna för att utveckla ett beroende. Det forskningen tydligt har visat är att desto tidigare de-buten med alkohol eller andra droger sker desto större är risken för senare alkohol/drogrelaterade problem.

■ Hur kan jag hjälpa en anhörig som lider av ett missbruk?– Genom att inte blunda för problemet samt att våga prata om det. Det viktigaste är att försöka att undvika skam. Ett bero-ende är inte något självvalt och det är svårt att bara välja att sluta av sig själv. En per-son med ett beroende behöver hjälp men förmår inte alltid att uttrycka det själv. En anhörig kan kontakta professionella inom området och få vägledning både för sin egen del samt hur de ska gå vidare med att hjälpa personen i fråga. Det är viktigt att försöka hålla sunda gränser för att inte förlora sig själv i ambitionen att hjälpa.

■ Vad är de viktigaste delarna när det gäller att stödja personer med Aspergers Syndrom?– Genom kunskap och bemötande, man måste anpassa stödet efter vem som behöver det. Det bör anpassas efter de styr-kor och förmågor man har. Det får inte vara en fyrkantig mall där Personer med AS ska pressas in. Man måste alltid se personen bakom diagnosen, svårigheter p.g.a. funk-tionsnedsättningar kanske fi nns, men det är styrkorna vi ska använda oss av för att jobba med det utmanande och det svåra.

■ Vilken är den största utmaningen för att kunna bedriva stöd för Personer med Aspergers Syndrom i framtiden?– Att sprida en generell och rättvis kun-skap om AS samt en specifi k kunskap om tillämpningen av densamma, är alltid en utmaning. Det individuella stöd och det tydligt strukturerade arbetet genom kun-skap och bemötande, är resurskrävande.

Det blir svårare när kommuner många gånger, inte vill eller kan, satsa det som krävs för att nå utvecklande resultat för den enskilde som är i behov av det.

■ Vilken kommer bli den största utmaningen inom hjärnforskning i framtiden?– Den största utmaningen inom den funk-tionella hjärnforskningen inför framtiden kommer inte bara att utgöras av att föra det spännande forskningsområdet vidare , utan också att ta ställning till de etiska frå-gor som kommer att framträda. I dagens läge kan vi hjälpa ett antal patienter med svåra sjukdomar, såsom Parkinsons sjuk-dom, till en bättre tillvaro. I takt med att fältet utvecklas så kommer vi att kun-na hjälpa många fl er, men kommer sjuk-vårdssystemen att ha tillräcklig ekonomi för att kunna behandla alla, eller kommer vi att bli tvungna till en besvärande priori-tering. En del indikationer kan komma att gå utöver vad som är sjukdom. För närva-rande pågår försök med DBS som behand-ling för minnesstörning hos Alzheimer-patienter. Vad händer om det skulle visa sig framöver att även friska människor skulle kunna förstärka sin minneskapa-citet med DBS. Är detta ett ingrepp som är rimligt att utföra

■ Vilka framsteg anser du är mest banbrytande inom hjärnkirurgi?– Den största utvekclingen inom det funktionella neurokirurgiska fältet har varit introduktionen av elektris-ka stimuleringsmetoder såsom DBS (Deep Brain Stimulation) och SCS (Spial Cord Stimulation). Utveckling-en har lett till att man på ett förhål-landevis säkert sätt kan behandla ett antal svårskötta tillstånd såsom Parkinsons sjukdom, dystoni och svåra smärtor. Detta är en utveck-lingsprocess som fortgår, både i form av bättre utrustning och i

form av fl er indikationer. Dessutom kommer man snart att kunna utnyttja möjligheten att både registrera och stimu-lera. På så sätt kommer man att t.ex. kunna registrera hjärnaktivitet och, efter bear-betning av registreringen, skicka ut elek-triska impulser. Detta kan innebära att man exempelvis kommer at kunna ”för-bikoppla” en skada i ryggmärgen och styra en protes eller en annars fungerande arms muskler.

Tobias SahlinBehandlingschef,Nämndemansgården i Sverige AB

Björn JohanssonVerksamhetschef, Stöd & Resurs

Göran LindÖverläkare, Neurokirur-giska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

den enskilde som är i behov av det. ban– Defunharka(D(Sel

fokommeFOTO: THINKSTOCK

FOTO: THINKSTOCK

Vi erbjuder:Kommunikation- och studiestöd ges av gymnasielärare.Arbetsträning internt och externt med handledare.Konstnärer inspirerar och handleder i estetisk verksamhet och produktion.

kunnaklara är en utvecklande verk-samhet för högfungerande unga vuxna med diagnos Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd

kunnaklara AB, Rörmyren 7414 75 Göteborg, Tel: 031-12 12 30

Mail: [email protected]

Vi har lediga platser! Ta kontakt med:

RFHL är en organisation som ger råd och stöd åt läkemedels- och narkotikaberoende människor.

Vi har anonymitet och tystnadsplikt och värnar om alla människors lika värde.

Vi arbetar också med frågor kring utanförskap och social utslagning.

Vi erbjuder även NADA- akupunktur och Raindropsbehandlingar till en låg kostnad.

Vi har öppet måndag till torsdag mellan kl. 8.00-16.00

och fredagar. 8.00-14.00.

[email protected]

Utforska

hjärnan i vår

digitala mindmaphttp://forskning.se/sehjarnan

Bakom forskning.se står Energimyndigheten, FAS, Formas, KK-

stiftelsen, Mistra, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond,

Vetenskapsrådet, VINNOVA, Vårdalstiftelsen, Skolverket och

Sveriges lärosäten.

PÅ FORSKNING.SE HITTAR DU FAKTA, BYGGT PÅ VETENSKAPLIG GRUND.

Page 11: GP FLIP HoN SOS - Mediaplanetdoc.mediaplanet.com/all_projects/12667.pdfAnnons 251 x 370 mm • Unik märkning för spårbarhet • Ansvarsfull resursförvaltning • Bärkraftigt fi

UNIK REHABILITERINGefter STROKE eller traumatisk hjärnskada

Det helt unika

Kundservice telefon:Hemsida:

neurooPTIMA

-

-

--

-

Internationell toppklass för strokevård