Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö

GÖR RUM FÖR MILJÖN

2

Vi människor är bekväma av oss. Samtidigt vill vi göra det som vi vet är rätt. Ibland är det svårt att förena dessa två faktorer. Vi på VA SYD vill ändra på det – vi vill att det ska vara lätt att göra rätt! Genom att sortera avfallet kan materialet återvinnas och bli till nytta igen. Med den här skriften vill vi under lätta för Malmös invånare att göra på rätt sätt med sitt avfall, så att varje avfallsslag hamnar där det ska.

Den här skriften vänder sig till dig som är verksam i bygg- och fastighets- branschen, antingen som arkitekt, byggherre, förvaltare eller på myndig-hetssidan. Du utformar människors framtida fysiska miljö i ditt dagliga arbete. Vi vill ge vägledning om vad du ska tänka på för att avfallsutrymmen ska fungera bra både för avfallslämnare och för dem som hämtar avfallet.

Vi som tagit fram dessa råd och anvisningar är Avfallsavdelningen på VA SYD, i samverkan med andra kommunala förvaltningar och berörda yrkes-grupper. Informationen är i huvudsak inriktad på avfallshanteringen i flerbo-stadshus.

Det ska vara lätt att göra rätt

3

InnehållAllmänna riktlinjer 5

Olika sorters avfall från hushåll 6

Avfallshantering för verksamheter 8

Avfallshantering i hemmet 9

Avfallsinsamling – på olika sätt 11

Olika system för avfallshantering 12

Transportvägens utformning 14

Avfallsutrymmets utformning och trivsel 16

Dimensionering 20

Vilka avfallsbehållare behövs? 21

Exempel på bra avfallsrum 22

Litteraturförteckning 22

4

Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att det lokala systemet fungerar gentemot kommunens insamlingssystem och att det finns till- räckliga avfallsutrymmen för både boende och lokalhyresgäster.

Det finns några centrala hänsyn som gäller vid all utformning av avfalls- utrymmen och miljön runt omkring utrymmena:

> Utrymmen för avfall ska vara väl tilltagna.

> Det ska vara möjligt att lämna alla fraktioner av hushållsavfall, det vill säga

”den vanliga soppåsen”, matavfall och grovavfall.

> Det är bra om även återvinningsmaterial kan lämnas i avfallsutrymmet.

> Välj ett flexibelt system så att det finns beredskap för

ytterligare krav på sortering som kan komma i framtiden.

> De boende ska känna trivsel när de lämnar sitt avfall och uppleva att det är

lätt att göra rätt vad gäller avfalls-sorteringen.

> Det ska vara lätt att hålla rent i ett avfallsutrymme.

> Avfallshanteringen ska inte orsaka olägenhet i form av lukt, buller eller

skadedjur.

> All utrustning, in- och utpassering ur avfallsutrymmena samt informations-

material ska vara anpassade till

funktionshindrades behov.

> All hantering av avfallsbehållare ska följa de arbetsmiljökrav som finns i

Sverige, för att undvika arbetsskador hos hämtningspersonalen.

> Avfallshanteringen ska uppfylla gällande lagar och föreskrifter, se nedan.

> Köken måste vara anpassade för att rymma källsortering.

VIKTIGA LAGAR OCH REGLER:

> Föreskrifter om avfallshantering för Burlövs kommun och Malmö stad.

> Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15

(avfall och producentansvar).

> Avfallsförordningen, om kommunens ansvar för hushålls-avfall, om farligt

avfall, elektriska och elektroniska produkter mm.

> Byggnadsverkslagen BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets

Byggregler BBR, om funktionskrav

vid utformning.

> Arbetsmiljölagen AML, om arbetsmiljöaspekten.

> Plan- och bygglagen PBL om markanvändning, placering av byggnader,

modernisering osv.

I den här skriften hittar du information om hur dessa punkter uppfylls.

Allmänna riktlinjer

5

6

I ett hushåll uppkommer en mängd olika slags avfall. Sorteringen i olika fraktioner blir bättre om det är enkelt att sortera det i köket och lämna det sorte-rade avfallet nära bostaden.

Hushållsavfall I ett flerbostadshus måste de boende kunna lämna allt sitt hushållsavfall, vilket omfattar följande delar:

Restavfall, innehållet i soppåsen som man har i kö-ket. Restavfall kallas det eftersom det är det som blir över efter att man har sorterat ut de återvinnings-bara avfallsslagen.

Matavfall, sorteras ut i papperspåse i köket. Påsen lämnas sedan i särskilda bruna kärl. Som matavfall räknas matrester från tillagning och måltid.

Grovavfall ska kunna lämnas i en tillfällig container med jämna mellanrum eller i ett särskilt grovavfalls-rum. Grovavfall är hushållsavfall som inte kan läggas i ett vanligt avfallskärl, till exempel cyklar och trasiga möbler.

Trädgårdsavfall. Trädgårdskärl för hämtning av till exempel löv, häckklipp och kvistar kan beställas från VA SYD.

Dessa avfallsslag hämtas genom kommunens för-sorg, via VA SYDs entreprenör i det aktuella området. Abonnemang tecknas hos VA SYDs kundservice.

Annat sorterat avfall Det uppkommer även andra typer av avfall i ett hushåll. Om även dessa kan lämnas i eller i anslut-ning till fastigheten innebär det bättre service för de boende samtidigt som det uppmuntrar till sortering. Avfallsslagen nedan är antingen farligt avfall el-ler lyder under producentansvar, vilket innebär att det är varje medborgares skyldighet att sortera ut dem och se till att de hamnar på rätt ställe. Det är fastighetsägarens skyldighet att upplysa om var de ska lämnas om de inte tas omhand i anslutning till fastigheten.

Förpackningar och tidningar kan med fördel lämnas i avfallsutrymmet. Finns inte möjligheten att lämna det där ska de boende hänvisas till en återvinnings-station. Sorteras de här materialen ut ordentligt minskar mängden restavfall betydligt, vilket minskar totalkostnaden för avfallshanteringen. Förpack-ningsmaterialen är glas, metall, plast och papper.

El- och elektronikavfall kan också samlas in i fast-igheten, i annat fall ska de boende hänvisas till

Olika sorters avfall från hushåll

Bilden visar viktfördelningen för det blandade hushållsavfallet från ett lägenhetshushåll. Ungefär hälften av hushållsavfallet utgörs av matavfall. En fjärdedel är förpackningar och tidningar och resten är restavfall, som t ex blöjor och föremål som inte är förpackningar. Källa: VA SYD.

LÄS MER i rapporten RVF Utveckling 2004:08 Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus. Finns på avfallsverige.se.

en återvinnings-central, Farligt Avfall-bilen eller Samlaren. Elavfall samlas i elektronikburar. Elavfall omfattar alla uttjänta produkter som har sladd eller batteri. De innehåller farliga ämnen och ska hante-ras som farligt avfall och förvaras regnskyddat.

En service som det är enkelt att erbjuda de boende är insamling av småbatterier, lågenergilampor och glöd-lampor. Även lysrör kan samlas in i fastigheten.

Dessa avfallsslag hämtas av någon fristående entre-prenör. Det kan vara bra att göra en prisjämförelse för det aktuella området.

Övrigt farligt avfall tas oftast inte om hand av fastig-hetsägaren, utan de boende hänvisas till att lämna avfallet på återvinningscentralerna eller till Farligt Avfall-bilen. Farliga avfallsprodukter från hushåll är till exempel spillolja, färgrester, lösningsmedel och kemikalier. Det ställs särskilda krav på utrymmen för hanteringen av farligt avfall.

%

Matavfall

Trädgårdsavfall

Tidningar

Pappersförpackningar

Plastförpackningar

Glasförpackningar

Metallförpackningar

Farligt avfall

Elavfall

Övrigt

≠≠ Matavfall (18%)

≠≠ Trädgårdsavfall (4%)

≠≠ Tidningar (8%)

≠≠ Pappersförpackningar (9%)

≠≠ Plastförpackningar (14%)

≠≠ Glasförpackningar (2%)

≠≠ Metallförpackningar (1%)

≠≠ Farligt avfall (0%)

≠≠ Elavfall (0%)

≠≠ Övrigt (42%)

7

8

Avfallshantering för verksamheterDen här skriften behandlar i första hand avfalls- hanteringen i flerbostadshus, men samma grund-principer gäller även för verksamheter där hushålls-liknande avfall uppstår.

Bra avfallsutrymmen behövs även i till exempelvis skolor, förskolor, butiker, restauranger och vård- inrättningar.

Ofta kan en verksamhet, till exempel en frisersalong eller ett café, vara inhyrd i ett flerbostadshus. Då bör man tänka lite extra på hur avfallshantering-en ska skötas. Det är oftast en fördel om verksam- hetens avfallshantering är skild från de boendes.

Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att avfall som uppkommer i fastigheten tas omhand på rätt sätt och att tillräckliga utrymmen finns för

både de boendes och eventuella verksamheters avfall.

Utrymmet där avfallet förvaras ska vara utformat så att det är lätt att både hålla rent och fritt från skadedjur. Livsmedelsavfall bör vara nedkylt för att förhindra dålig lukt.

Det behövs en fettavskiljare för att minska risken för att för mycket fett kommer ut i avloppsledningarna. Hämtning av frityrolja för återvinning kan tecknas med VA SYDs entreprenörer.

Att ha fungerande källsorteringen i hemmet är lika viktigt som att ha tillgång till bra avlämningsplatser. Källsorteringen börjar i köket och fungerar det inte där så är risken stor att allt läggs i samma påse.

Idag sorterar vi i flera fraktioner, vilket kräver mer utrymme i hemmet. Här gäller det att tänka kreativt, kanske måste inte all källsortering rymmas under diskbänken. Men det är en bra början om det vanli-gaste avfallsslagen finns där; som restavfall, matav-fall och förpackningar. Tänk också på att skapa plats för matavfallsbehållaren. Papperspåsen för matav-fall behöver stå luftigt och trivs inte i en tätslutande plastspann.

Avfallshanteringen i hemmet

Avfallsslag som är mer ovanliga (som elavfall och farligt avfall) eller inte självklart alstras i köket (som tidningar) kan kanske inrymmas på andra platser.

Om en bra lösning för källsortering finns på plats i lägenheten ger detta tydliga signaler om ”i den här fastigheten källsorterar vi”, vilket gör att fler hushåll anstränger sig att separera sitt avfall.

9

11

Avfallsinsamling – på olika sätt

Tidigare har det vanligaste varit att hushållen lämnar sitt avfall i ett avfallsrum inne i fastighe-ten. Idag är detta bara ett av många olika system för att samla in avfall. Det är inte heller nödvän-digt att varje fastighet har sitt eget system. Flera fastigheter kan ha en gemensam avfallshante-ring. I vissa områden är det omöjligt för sopbi-len att nå fram till de enskilda husen. Då är det nödvändigt med en gemensam lösning.

De som ska slänga avfall ska kunna göra det i närheten av bostaden. Vid ny- och ombyggna-tion bör avståndet för att lämna avfall inte över-stiga 50 meter och vägen dit bör vara i naturlig färdväg. Samtidigt är det ur hämtningssynpunkt bra att placera avfallsutrymmen i utkanten av ett bostadsområde vid farbar väg, så att hämtnings-fordonen undviker att köra in bland människor och bostäder. Det bör också finnas möjlighet att lämna sorterat avfall. Utrymmet och behållarna ska vara tydligt skyltade med all den informa-tion som kan behövas. Om det är ett rum ska det vara ljust, ventilerat och lättstädat. Andra saker att tänka på är tillgängligheten och arbetsmiljön för dem som hämtar soporna, säkerhet och att avfallshanteringen inte ska störa närboende.

Det är i planeringsstadiet man har störst möjlig-het att påverka hur avfallshanteringen kommer att fungera i ett område. När man väljer vilket sys-tem som ska användas och hur det ska placeras ska man ta största möjliga hänsyn till att sopbilar

bör undvika backning för att komma åt att tömma avfallet. För både ombyggnad och nybyggnad av avfallsutrymmen och även för de flesta andra system krävs bygglov och bygganmälan.

Sortering ute eller inne I ett rum, antingen det ligger inne i fastigheten eller utanför, är det enkelt att ordna så att de boende kan lämna olika typer av avfall, även åter-vinningsmaterial. För de andra system som finns redovisade här bör man fundera på hur insam-ling av större hushållsavfall som inte går igenom inkastöppningen och till exempel tidningar och förpackningar kan lösas, eftersom systemen är byggda för att i huvudsak ta hand om restavfall (soppåsen) och möjligen matavfall.

ANPASSAT MEN FLEXIBELT Behoven och förutsättningarna ser olika ut i olika områden. Ett barnrikt område ger mycket blöjor medan ensamhushåll i små lägenheter har en an-nan sammansättning på sitt avfall. Tillgänglighe-ten ska vara god för alla som ska nyttja avfallssys-temet, även funktions-hindrade. Det är viktigt att se till helheten och lämna utrymme för framtida förändringar. Ändrad lagstiftning kan till exempel innebära att fler fraktioner ska samlas in, vilket kräver en omstrukturering i insamlingssystemet.

12

Avfallsrum i fastigheten I äldre fastigheter är avfallsrummen ofta små och dåligt ventilerade. Ska man bygga nytt finns alla möjligheter att skapa ett utmärkt utrymme för av-fallshantering inne i fastigheten. Det ska vara väl till-taget, låsbart, ventilerat och isolerat på ett sätt som hindrar skadedjur från att ta sig in. Dagsljusinsläpp gör rummet ljusare och luftigare. Avfallsrummet ska ligga i markplan, nära den plats där sopbilen stan-nar. Det får inte placeras så att avfall måste trans-porteras genom utrymmen där livsmedel förvaras. Det får inte heller placeras så att avfall behöver transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Läs mer om avfallsrummets utformning i kapitlet ”Avfallsut-rymmets utformning och trivsel”.

Separat miljöhus Det fristående miljöhuset har samma funktion som ett avfallsrum inne i fastigheten. En ytterligare aspekt är att man kan optimera placeringen, så att tillgängligheten blir god både för dem som lämnar avfall och för dem som hämtar det. Ett miljöhus kan med fördel förses med fönster och utseendet kan anpassas till omkringliggande bebyggelse.

Öppen sortergård Detta är en enklare form av miljöhus, där väggarna är utformade som en pergola och hela ytan har tak.

Skåp eller fristående kärl Att ställa upp sopskåp eller fristående kärl på lämplig yta utomhus kan vara ett alternativ om det är svårt att lösa avfallshanteringen på annat sätt. Kärl för de olika materialslagen kan antingen vara integrerade i en modul eller förvaras i skåp av trä eller betong.

Diskutera gärna ditt val av system med oss på VA SYD. Våra kontaktuppgifter hittar du längst bak i broschyren.

Olika system för avfallshantering

13

Permanent container Permanent utplacering av container kräver bygglov. Container kan användas antingen för grovavfall eller för restavfall - dock inte ihopblandat. Placeringen är viktig, containern bör inte stå i närheten av frisklufts-intag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Den ska vara utformad så att inte barn kan krypa in i den. Tänk på risken för brand och dålig lukt. Mar-ken under containern måste kunna bära fordon och tyngden av en full container. Det måste också finnas en relativt stor, fri köryta framför.

Underjordiska behållare Behållarna har en del ovan jord, med en inkastlucka, medan den större delen ligger under jord. Den här typen av behållare kan nyttjas både för matavfall, restavfall och förpackningar. Behållarna bör place-ras en bit ifrån bostadshus, med tanke på buller och brandrisk. Hämtningen sker maskinellt med lyftkran. För mer information om storlekar och utformning på underjordiska behållare; kontakta de olika tillverkar-na av dessa. För placering av behållare på fastighet kontakta VA SYD.

Sopsug Sopsugsystem innebär att avfallet transporteras med hjälp av vakuum i slutna rörsystem under mark, till en central upp-samlingsstation eller till en sugbil. Systemet kan hantera antingen osorterat avfall, eller sorterat avfall i flera fraktioner. Sopsug är dock inte lämpligt för glasförpackningar.

Avfallskvarnar med tank Med en avfallskvarn installerad i köksavloppet blir det enkelt att sortera ut matavfallet. Lösningen för-utsätter separata ledningar från köksavloppet till en avskiljningstank där det malda matavfallet samlas. Detta hämtas sedan med en slamsugbil.

TÄNK PÅ: Flera av ”utomhussystemen” nedan kräver att man funderar lite extra på hur man skyltar på ett bra sätt. Det måste även finnas information om hur övrigt avfall, till exempel grovavfall, förpack-ningar, tidningar och farligt avfall ska hanteras. Kanske bör en del inkastluckor vara låsta, för att und-vika att obehöriga slänger sopor där och för att upprätthålla god sortering. Inkastluckor ska kunna nås och öppnas av funktionshindrade, men samtidigt vara barnsäkra.

14

Tillgänglighet är nyckelordet när det gäller att skapa en säker och effektiv avfallshantering. Det gäller både området utanför och inne i avfallsutrymmet. God tillgänglighet gynnar både de som lämnar avfall och de som hämtar det.

Beskrivningarna som följer gäller i första hand ett vanligt avfallsrum, inne i fastigheten eller i separat miljöhus. Varje teknik kräver sina speciella lösningar, men tankesättet är ofta detsamma. Fastighetsäga-ren ansvarar för att nytto-fordon, som sopbilar och slambilar, kan ta sig fram till fastigheten.

Mellan hämtfordon och avfallsbehållare

Transportvägen fram till avfallsutrymmet och avfalls- behållarna ska vara lättframkomlig. Manuell hämt-ning av sopkärl och behållare kräver jämn, hård-gjord transportväg utan trösklar och trappsteg eller trånga passager.

Detta gäller för lutning och avstånd: Lutningen mellan behållarplats och lastplats bör inte överstiga 1 meter på 20 meter, men får max vara 1 meter på 12 meter. Detta gäller även tillfart-svägen som används av de boende, som dessutom ska vara minst 1,5 meter bred.

Transportvägen ska ha en fri bredd på 1,2 meter vid rak passage. Där dragvägen ändrar riktning ska bredden vara minst 1,35 meter.

LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 2012:2.

MODELL FÖR BEDÖMNING AV SKJUTA- OCH DRA-ARBETE

Kraft [N] Olämpligt Värdera närmare Acceptabelt

Igångsättning > 300 300 - 150 < 150

Kontinuerligt > 200 200 - 100 < 100

Avståndet mellan hämtfordon och avfallsutrymme bör vara så litet som möjligt, eftersom kärlen är tunga att dra. Dragvägen inom fastigheten bör inte överstiga 50 meter.

Skjuta- och dra-arbete Med hänsyn till hämtpersonalen är det viktigt att kärlen inte är för tunga. Egentligen handlar det om kärlvikten i kombination med underlaget. Arbetar-skyddsstyrelsens föreskrifter för manuell hantering vid skjuta- och dra-arbete utgår från den kraft som krävs för att få igång och hålla ett objekt i rörelse, uttryckt i Newton.

Om friktionen mellan kärl och underlag är hög eller om lutningen är stor, måste kärlet vara lättare än om underlaget är plant. Kraft mäts med en dynamometer.

Transportvägens utformning

15

Bilvägens och vändplatsens utformning Om inte en godkänd, befintlig transportväg finns i an-slutning till avfallsrummet måste utrymme för hämtfor-don ordnas. Om fordonet måste vända bör backning undvikas på grund av olycksrisken. Att backa är särskilt olämpligt i närheten av skolor, förskolor, där äldre och handikappade ofta vistas och på gårdar i bostadsom-råden.

Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas i både höjd och bredd. En sopbil är normalt 2,5 meter bred och upp till 3,9 meter hög. Längden är upp till 11 meter. Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas:

• Framkomlighetskravet för gatan varierar bero-ende på gatans funktion. Bilvägen ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer, då kan två tyngre fordon mötas. En 5 meter bred gata ger utrymme för möte mellan ett tyngre fordon och en personbil. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men den bör vara minst 3,5 meter. Då krävs större kurvradier än de som visas i figuren och ett fritt utrymme utanför körbanan.

• Fri höjd under passager bör vara minst 4 meter.

• Fri höjd till träd bör vara minst 4,7 meter året om.

• Vägen ska vara belyst.

• Vid återvändsgata bör det finnas en vändplats som är dimensionerad för sopbil. Vändplatsen kan utformas som en vändplan eller som en trevägs-korsning.

• Vändplanens radie ska vara minst 9 meter och om-ges av en hindersfri remsa på minst 1,5 meter.

• Vändyta för backvändning, i form av trevägskors-ning, ska vara minst 15 meter djup.

• Samma regler gäller för slambilar, där man också ska ta hänsyn till att maximal slanglängd är 40 meter.

• Vägen ska klara att bära tunga fordon, minst BK2. En fullastad sopbil kan väga uppemot 30 ton.

• För tömning av kärl bör sopbilen ha en lastnings-plats på minst 3,5 meters bredd och 15 meters längd att disponera.

• För uppställning och hämtning av container be-hövs en fri längd av upp till 25 meter, beroende av containertyp.

• Området där sopbilen kör fram ska vara lätt att snöröja.

• Fri höjd vid tömning av behållare i mark är minst 8 meter över installerat system.

LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om ar-betsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Om manuell hantering, AFS 2009:2.

R 9 m

1,5 m1,5 m

6,5 m

3,5 m*

* Gäller mötesfri väg med p-förbud

Maskinella transporter För behållare i mark och sopsugsystem gäller att hämtfordonet måste kunna köra hela vägen fram. Hantering av kranbil kräver extra god uppsikt. I övrigt gäller de krav på utformning som anges ovan samt hänsyn till lokala förhållanden.

16

1,2 m

2 m

I ett flerfamiljshus är ofta avfallsutrymmet, tillsam-mans med tvättstugan, nyckelfaktorer när det gäller de boendes upp-levelse av trivsel. Ett rymligt och välplanerat avfallsutrymme uppskattas av alla. Här är de mått och riktlinjer som gäller.

För om- och nybyggnader av avfallsutrymmen krävs normalt bygglov och/eller bygganmälan som hand-läggs av stadsbyggnadskontoret. Även en uppställ-ning av kärl, t ex på en innergård, kräver bygglov.

Exteriören Avfallsutrymmet ska estetiskt anpassas till omgiv-ningen, vilket innebär att det kan se ut på olika sätt. Tänk på att många av de boende i ett flerfamiljs-hus ser sitt miljöhus ovanifrån den största delen av tiden. Därför kan ett grönt tak vara en bra idé, samtidigt som det fördröjer regnvatten och håller en svalare temperatur i miljöhuset.

Dörren Som huvudregel gäller att dörröppningen ska vara anpassad efter hur stora kärl som ska kunna dras igenom. Det ska finnas gott om utrymme på varje sida om det största kärlet. Dörröppningen ska dock vara minst 1 meter bred (dagmått), helst 1,2 meter. Dörröppningens höjd ska vara minst 2 meter.

Dörren ska vara lätt att öppna och stänga och bör förberedas för automatiska dörröppnare. Tunga

Avfallsutrymmets utformning och trivsel

dörrar bör förses med automatik från början. Automatisk dörröppnare ska installeras när äldre eller funktionshindrade behöver en sådan. Dubbeldörrar ska ha spanjolett eller annan likvärdig öppningskonstruktion. Den ena dörren ska vara så bred att en rullstol kan passera. Dörren ska vara lätt att ställa upp med dörrstopp, utan att behöva kröka ryggen. Den ska kunna öppnas inifrån utan nyckel.

• Välj gärna en dörr med fönster, om fönster sak-nas i rummet.

• Dörren och karmen bör tåla slag och stötar.

• Dörren bör ha en släplist.

17

Rummet - Takhöjden ska vara minst 2,1 meter.

- Mellan kärlen ska finnas en fri gång på minst 1,5 meter.

- Mellan uppradade kärl ska avståndet vara 6 cm.

- Golven ska vara halkfria. Golvbrunn och tillgång till vatten underlättar städning.

- En avbärarlist på lämplig höjd skyddar väggen. En list ovanför avbärarlisten kan vara bra för upp-sättning av skyltar. Släta, tåliga ytor på väggarna gör det lättare att hålla rent och snyggt. Kakel fungerar bra. Ljusinsläpp i form av fönster och ljusa färger på väggarna lättar upp.

- Byglar runt strömbrytare och vattenkran minskar materialskador. Rörelsehindrade ska kunna nå, använda och få plats vid en strömbrytare. Den bör därför inte vara placerad mer än 1,2 meter över golvet.

Invändiga transportvägar: - Inga trösklar eller trappsteg får finnas.

- Transport av kärl i hiss eller med transportör innebär risker och ska undvikas. Om hiss måste användas ska den vara konstruerad för transport av skrymmande gods och ha korgdörr.

- Antalet dörrpassager bör minimeras.

- Transport av kärl får ej ske genom utrymmen där personer vistas eller där livsmedel förvaras.

Andra avfallssystem Riktlinjerna ovan gäller främst det typiska avfalls-rummet. Vid övergång till eller etablering av ett annat system ska VA SYD kontaktas innan syste-met införs. Det gäller till exempel behållare i mark, sopsug, matavfallskvarnar och containerbaserade lösningar.

Avfallsutrymmena ska vara väl upplysta Tänk på att planera för god belysning. Ljusstyrkan bör inte vara lägre än 100 lux. Extra viktigt är det med god belysning vid informationstavlor etc. Installera gärna automatisk tändning och släckning. Det är lämpligt att använda flera armaturer, gärna med lysrör eller lågenergilampor, för att fördela ljuset bättre och för att öka säkerheten om någon ljuskälla går sönder.

Lukt och hygien Utsorterade, rengjorda förpackningar och igenknut-na soppåsar minskar risken för lukt. Avfallsrummet bör vara svalt men frostfritt och ska ventileras ef-

fektivt för att minimera dålig lukt. Flödet av frånluft bör vara minst 5 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Avfallsutrymmen ska inte byggas i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Lämpligt minimiavstånd är 8 meter. Kun-den ansvarar själv för rengöring och tvätt av kärl. Om avfallsrummet är väldisponerat och välstädat ökar chanserna att de som lämnar avfallet sköter sin del av uppdraget på ett bra sätt. Även hämtningen blir effektivare. Det är därför viktigt att ytorna i rum-met är släta och lätta att hålla rena. En förutsättning för att städningen ska bli effektiv är att det finns en golvbrunn och tillgång till vatten.

Skadedjur Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som an-svarar för den skada och olägenhet som uppstår till följd av skadedjursangrepp. Fastighetsägaren ska också förebygga och hindra att skadedjursproblem uppkommer. En byggnad är skadedjurssäker då inga öppningar som inte är stängbara är större än 5 millimeter. Ventilationsöppningar kan förses med ett beständigt metallnät med en maskvidd på högst 5 millimeter och ett insektsnät.

Brandskydd Avfallsrum hör till de vanligaste brandplatserna i flerfamiljshus. För att undvika bränder i samband med avfallsutrymmen bör brännbart material alltid förvaras i låst utrymme. Detta gäller även elavfall, grovavfall och inte minst farligt avfall. Containrar ska inte placeras under tak eller nära fönster, dörrar, uteplatser, balkonger eller friskluftsintag. Överväg att installera automatiska brandlarm och sprinkler-system i ett avfallsutrymme. Det är bra om det finns en pulversläckare tillgänglig, helst direkt innanför ingången så att man inte behöver gå in i rummet för att släcka en eventuell brand.

Dörren till avfallsrummet ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. Avståndet mellan miljöhus och an-nan byggnad på samma fastighet ska vara minst 5 meter. Avståndet mellan miljöhus och annan bygg-nad på annan fastighet ska vara minst 8 meter. Om dessa skyddsavstånd inte uppfylls ska byggnaden utformas som en egen brandcell (klass EI60). Det innebär att rummets väggar, tak, golv, dörrar och fönster ska ha samma brandklass som byggnaden i övrigt. I ett miljöhus som är öppet placerat, t ex vid en offentlig verksamhet eller liknande, är det lämp-ligt att välja täta takfötter och obrännbar fasad för att eliminera risken för brand.

BESTÄMMELSER OM BRANDSKYDD finns i Boverkets byggregler, BBR. Svenska Brandskyddsföreningen kan ge råd om brandskydd.

18

INFORMATIONSSKYLTAR, SORTERINGSANVISNINGARFastighetsägaren är skyldig att hålla de boende informeradeom hur avfall ska sorteras och var olika sorters avfall ska lämnas. Det gäller även för de av-fallsfraktioner som inte samlas in i fastigheten.

Allmänt kan sägas att skyltning i avfallsrum bör vara tydlig, lättläst och lätt att förstå, även för personer med annat modersmål, synnedsättning eller kogniti-va nedsättningar. VA SYD tillhandahåller skyltmaterial för restavfall och matavfall och avfallsentreprenörer-na kan tillhandahålla skyltar för övriga avfallsslag. Det bör också finnas information om vart man kan vända sig om problem eller fara uppstår. Larmnummer och journummer ska vara lätta att hitta.

FUNKTIONSHINDRADES KRAVUtrymmen för avfallshantering ska så långt det är rim-ligt och möjligt anpassas till funktionshindrades krav. Allmänt gäller att:

> Avfallsutrymmen ska vara tillgängliga med rullstol.

> Kärl bör inte vara högre än ca 110 cm och nedersta kanten på inkastluckor bör vara högst 80-90 cm från marken.

> Vid containrar och andra höga avfallsanordningar behövs en ramp för att småväxta och personer i rullstol ska nå inkastet.

> Dörrar, lås, handtag, lock etc ska lätt kunna manöv-reras från rullstol. Automatisk dörröppning under-lättar.

> Belysning med rörelsedetektor förespråkas.

> Informationsskyltar ska ha stor tydlig text (och helst även utföras i reliefskrift och piktogram som är åtkomlig från rullstol). Det är viktigt att tillgänglig-heten är god oavsett om det gäller rörelse-, synne-dsättnings- eller kognitiva hinder. Det är ofta klokt att anlita en tillgänglighetskonsult för rådgivning.

ANPASSNING TILL RÖRELSEHINDRADES KRAV regleras i Byggnadsverkslagen, BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler, BBR. Utformning av avfallsutrymmen behandlas i Bygg ikapp handikapp, Svensk Byggtjänst.

En förteckning över tillgänglighetskonsulter finns till exempel på www.handisam.se (Myndigheten för handikappolitisk samordning).

BESTÄMMELSER OM BULLER finns i Boverkets byggregler,

BBR, i Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus,

SOSFS 2005:6 och i Naturvårdsverkets riktlinjer för externt

industribuller, SNV RR 1987:5.

Läs om bullermått, bullermätning, regler och ansvar

på www.naturvardsverket.se

Buller Avfallsutrymmen ska utformas så att bullerstörning-ar minimeras, särskilt om de gränsar till bostäder. De boende kan störas både av den regelbundna användningen av avfallsrummet och givetvis också då avfallet ska hämtas. Förutom att avfallsutrym-met ska vara isolerat för ändamålet är den viktigaste faktorn tillgänglighet. Om kärl och behållare lätt kan rullas fram minimeras också tiden det tar att hämta avfallet. Trösklar ska undvikas. Dörren ska vara lätt att ställa upp, men också lätt att stänga utan att smällar och oväsen uppstår. Både dörren och till exempel bullrig glasinsamling ska vara placerade så att användandet stör så lite som möjligt.

19

20

Vid dimensionering av ett nytt avfallsutrymme bör man utgå från hur mycket avfall som ska kunna lämnas, hur ofta hämtning ska ske och hur många olika fraktioner av-fallet ska sorteras i. Tabellerna nedan ger en vägledning för planering.

Vid dimensionering av ett soprum är det viktigt att väga kostnaderna för utrymmet mot den miljöbelastning som hämtningsfrekvensen medför. För att minska antalet transporter ska hämtning av avfall inte behöva ske oftare än en gång i veckan, särskilt som det kan vara olika entre-prenörer som hämtar olika fraktioner. Mängden grovav-fall beräknas uppgå till ca 1 kubikmeter per boende och år vilket innebär att hämtning kan ske mer sällan.

VANLIGA MÄNGDER VID UTÖKAD SORTERING.

AVFALL SVERIGE.

Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet, cirka

Matavfall 15

Restavfall (vid utsortering av matavfall ) 50

Returpapper (tidningar m.m.) 15

Pappersförpackningar inklusive well 35

Plastförpackningar 20

Metallförpackningar 2

Färgade glasförpackningar 2

Ofärgade glasförpackningar 2

VANLIGA MÄNGDER AV HUSHÅLLSAVFALL

(KOMMUNALT ANSVAR). INGEN SORTERING.

Byggnadstyp Volym (ca liter per vecka)

Äldreboende 120-140 liter per boende

Skola 10 liter per elev

Förskola 15-25 liter per barn

Butik och kontor Varierar, kontakta VA SYD

Dimensionering

Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror förstås på hur många som ska använda det. Det är också klokt att ha marginal i dimensioneringen av utrymmet, för framtida förändringar av avfallshanteringen. Den nedan angivna ytan är dimensionerad så att det ska rymmas separata kärl för restavfall, matavfall, förpackningar och tidningar.

LÄS MER För mer handledning kring dimensionering:

• Kalkylator för areaberäkning av miljörum i flerfamiljsfastigheter, vasyd.se

• Handbokför avfallsutrymmen, avfallsverige.se

21

I soprummet ska det finnas behållare för matavfall och restavfall. Dessutom ska utrymmen för grovav-fall finnas, permanent eller i form av container. Ska ytterligare sortering erbjudas i fastigheten behövs även behållare för till exempel tidningar, förpack-ningar, batterier och glödlampor.

KÄRLI flerbostadshus är kärl den allra vanligaste avfalls-behållaren. Kärl finns i flera storlekar från 140 till 660 liter med två, tre eller fyra hjul. För insamling av matavfall används endast 140-literskärl. Kärl för restavfall och matavfall tillhandahålls av VA SYD. För kärl till återvinning; kontakta privat entreprenör.

KÄRL FÖR TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGARTidningar och förpackningar kan samlas i samma typ av kärl som används för vanliga hushållssopor. Det finns fler varianter även för utomhusbruk, se till exempel under rubriken ”Skåp eller fristående kärl”. För kärl till tidningar och förpackningar; kontakta privat entreprenör.

BURARRullande lastbärare, kallas också burar eller häckar, kan behövas för grovavfall, för el- och elektronikav-fall samt för wellpapp/kartong. För burar till återvinning; kontakta privat entreprenör.

BEHÅLLARE FÖR GLÖDLAMPOR OCH BATTERIERDet finns särskilda boxar där batterier, glödlampor och lågenergilampor kan samlas. Dessa monteras enkelt på väggen. Lysrör samlas i en behållare (typ oljefat) på golvet eller i ett papprör på väggen. För behållare till glödlampor och batterier; kontakta privat entreprenör.

MÅTT PÅ KÄRL

Volym Djup (mm) Höjd (mm) Bredd (mm)

140-liter 543 1065 480

190-liter 690 1070 545

240-liter 731 1070 580

370-liter 800 1070 745

660-liter 774 1207 1265

Vilka avfallsbehållare behövs?

22

Exempel på bra avfallsrum

Här är ett exempel på ett bra planerat avfallsrum. Tack vare en god struktur kan hyresgästerna enkelt lämna alla typer av avfall. Det kostar inget extra att göra det fint i sopornas rum. Mycket kan göras med målarfärg och genomtänkt skyltning. Ett välskött och snyggt avfallsrum ökar trivseln och miljömedvetenheten!

Det är viktigt att tänka igenom placeringen av de olika behållarna. Om det finns flera kärl för samma fraktion bör

dessa ställas tillsammans. Tänk på att alltid placera kärl för matavfall längre in i soprummet än kärlet för restavfall, annars kan stressade och slarviga hyresgäster slänga sitt restavfall i fel kärl.

Kärlet för det vanligaste avfallet ska placeras närmast dör-ren. Tänk på att det kan behövas extra utrymme för att en rullstol ska kunna manövreras i rummet och att kärl och strömbrytare ska vara åtkomliga för funktionshindrade.

Pappersförpackningar RestavfallSmåelTidningarMetall- förpackningar

RestavfallPlast-

förpackningarOfärgade glas- förpackningar

Färgade glas- förpackningarMatavfall

Hylla för påsar

Batterier

Fönster

Inga trösklarInga trösklar

Ljuskällor

Golvbrunn

23

LITTERATURFÖRTECKNING

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2009:02.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi, AFS 2012:2

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering, AFS 2000:1.

Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160.

Avfallsförordningen, SFS 2011:927.

Avfallsplan 2011-2015 för Malmö och Burlöv.

Bygg ikapp handikapp: att bygga för ökad till-gänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder: kommentarer till Bo-verkets byggregler, BBR. Elisabeth Svensson. Stockholm. Svensk Byggtjänst 2001 (2006).

Boverkets byggregler, BBR, BFS 2011:6.

EUs förordning om Livsmedelshygien, 852/2004.

Föreskrifter om avfallshantering för Burlövs kommun och Malmö stad, 2012.

Handbok för avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall. Avfall Sverige, Rapport 2009.

Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus, RVF Utveckling 2004:08.

Livsmedelslagen, SFS 2006:804

Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15 (avfall och producentansvar).

Naturvårdsverkets vägledning om industribuller, http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar-A-O/Buller-fran_industrier/.

Plan- och bygglagen, PBL, SFS 2010:900.

Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6.

Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige, RVF Rapport 2003:07.

WEBBPLATSER

Arbetsmiljöverket: www.av.se

Avfall Sverige: www.avfallsverige.se

Boverket: www.boverket.se

Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB:

www.ftiab.se

Gemensam nationell avfallsportal: www.sopor.nu

Lagsamling: www.notisum.se

Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se

Malmö stads hemsida: www.malmo.se

Myndigheten för handikappolitisk samordning:

www.handisam.se.

Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se

Räddningstjänsten Syd: www.rsyd.se

Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se

Svenska Brandskyddsföreningen:

www.brandskyddsforeningen.se

Trafikverket: www.trafikverket.se

Transportarbetarförbundet: www.transport.se

VA SYD: www.vasyd.se

Tack till Kretsloppskontoret, Göteborgs

stad för att vi fick återanvända er text!

Kundservice 040-635 10 00 kund@vasyd.se — vasyd.se

VA SYD är en av Sveriges största VA- och avfallsorganisationer som storsatsar på hållbar avloppsrening

och driver på miljösmarta lösningar i samhällsbygget. Inom branschen ska vi vara en av Europas

modernaste och mest effektiva organisationer. Vår verksamhet är igång 24/7,

har en halv miljon kunder och omsätter en miljard per år.