Grundmur Fundament · Vattenmättad lera Vattenmättad gyttja Vattenmättad torv 15 - 18 16 - 20 18 - 22 18 - 23 19 - 23 14 - 18 15 - 19 11 - 16 10 - 13 För konstruktioner i vatten

SOFTWARE ENGINEERING AB Byggtekniska Program - Betong

Grundmur Fundament

Program

S3.00

B Y G G T E K N S K A P R O G R A M - G E O T E K N I K

Grundmur / Fundament

Software Engineering AB

Hisingsgatan 30 417 03 Göteborg Tel : 031 - 50 83 30 • Fax : 031 - 50 83 33 • E-mail : [email protected]

2000-04-10 , Version 5.0

Innehållsförteckning

ANVÄNDNINGSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR.................................................................. 3

BERÄKNINGSMETOD........................................................................................................ 6 JORDMATERIALETS TUNGHET ...................................................................................... 6 HÅLLFATSHETSVÄRDEN PÅ JORD- OCH BERGMATERIAL ........................................... 7 KONTAKTTRYCK UNDER PLATTOR............................................................................... 9 BERÄKNING AV VERTIKAL BÄRFÖRMÅGA.................................................................. 11 KONTROLL AV GLIDNING ............................................................................................ 16 KONTROLL AV STJÄLPNING........................................................................................ 18 BETONGDIMENSIONERING .......................................................................................... 19

Hållfasthetsvärden ..................................................................................................... 19 Böjdimensionering ..................................................................................................... 20

KONTROLL AV SKJUVKRAFTEN.................................................................................. 21 GENOMSTANSNING...................................................................................................... 22

Kritiskt snitt ............................................................................................................... 22 Innerpelare................................................................................................................. 22

SPRICKBREDDSKONTROLL ........................................................................................ 24 FÖRANKRINGSLÄNGDER............................................................................................. 26

INDATA............................................................................................................................ 27 HUVUDFÖNSTER.......................................................................................................... 27 GEOMETRI.................................................................................................................... 30 MATERIAL..................................................................................................................... 31 PARAMETRAR .............................................................................................................. 34 GRUNDLÄGGNING ....................................................................................................... 36 LASTER ........................................................................................................................ 41

RESULTAT ...................................................................................................................... 43 SAMMANSTÄLLNING (TOTALRESULTAT)..................................................................... 43 DELRESULTAT ............................................................................................................. 45

Markkapacitet............................................................................................................. 45 Stjälpning................................................................................................................... 46 Böjarmering ............................................................................................................... 47 Sprickbredd ............................................................................................................... 48 Genomstansning........................................................................................................ 49

UTSKRIFT..................................................................................................................... 50 MANUALEXEMPEL........................................................................................................ 52

Manualexempel 1........................................................................................................ 52 Manualexempel 2........................................................................................................ 53

G R U N D M U R / F U N D A M E N T W I N - V E R . 1 . 0

Software Engineering AB 3

Användningsområde Förutsättningar Manualen går igenom beräkningsgång och indataregistrering. Skärmbilder med tillhörande indatafält och tabeller ges en mer ingående beskrivning. I programmet finns också hjälptexter, som tas fram med -knappen. Här ges hjälp till aktuell indatadialog. I slutet av manualen finns några jämförande beräkningar. Exemplen har hämtats från handböcker.

Vi hoppas att programmet skall komma Dig till stor nytta och användas flitigt. Glöm inte att vi har mycket förmånliga serviceavtal med fri telefonsupport och fria uppdateringar. Tag kontakt med oss för närmare information (031 - 50 83 30).

Användningsområde

Grundmur/Fundament kontrollerar grundplattor på mark och berg enligt Nybyggnadsreglerna, Kap. 6:3. Övrig referenslitteratur är Byggvägledning 6:3, Geokonstruktioner (1990), Plattgrundläggning (SGI, 1993) samt Bro 94.

Programmet beräknar för

I. Gränstillstånden Brott/Olycks/Skyddsrum

• Dimensionerande vertikal bärighet ( Rvd ), som kontrolleras mot dimen-sionerande vertikal lasteffekt (S vd ). Vid beräkningen utnyttjas allmänna bärighetsformeln.

• Dimensionerande horisontell bärighet ( Rhd ), som kontrolleras mot di-mensionerande horisontell lasteffekt ( S hd ). Redovisar beräkning både enl. Plattgrundläggning och Bro 94.

• Stabiliteten kontrolleras.

Bottenplattan dimensioneras för

• Böjmoment / Tvärkraft .

• Genomstansning. Programmet ökar automatiskt armeringsmängden tills önskad kapacitete är uppfylld.

• Vidhäftning / Förankring av armeringen.

Kapitel

1



II. Bruksgränstillstånd

• Sprickbredder, som kontrolleras mot tillåtna (indata). Programmet ökar automatiskt armeringsmängden tills kravet är uppfyllt.

För den nödvändiga kontrollen av sättning används programmet Generell sättning (S1.02) eller Sättning enl. Bro 94 (S1.03).

Vid flera pelare på grundplattan kan programmet Balk på elastiskt underlag (S2.70) komma till användning. Naturligtvis finns många fler områden inom grundläggningen där detta program kommer till sin rätt.

Inom grundläggningsområdet hat vi även andra program

• Drag i grävpåle.

• Grundbrott

• Pålgrupp

• Påles lastkapacitet

• Enskild påles bärighet

• Jordtryck

• Glidytor

• Sättning

• Sättning enl. Bro 94

• Generell spont

• Dalb

För ytterligare information (broschyrer, demos etc.) kontakta oss.



Förutsättningar

• Obegränsat antal laster. Begränsning - minnet.

• Max antal lastkombinationer - 40 st.

• Minst en lastkombination måste finnas från gränstillståndet brott/olycks /skyddsrum. Finns ingen lastkombination för bruksgränstillståndet kont-rolleras inte sprickbredden.

• Pelaren måste vara så placerad att den kan betraktas som innerpelare.

• Materialhållfastheter beräknas enligt Plattgrundläggning, BKR94 och BBK 94 .

Krav - Vid tvärkraftskapaciteten och eventuella krav på excentriciteter får Du själv kontrollera att kraven är uppfyllda. Tvärkraftskapaciteten kan påverkas genom att mer längsarmering läggs in. Öka på Vald armering i dialogen för totalresultat.

• Vid beräkning av triangulärt (Navierskt) kontakttryck kontrolleras

1. Plasticering. Då σmax överskrids skall kontakttrycket omfördelas enligt beräkning på sid. 10. Programmet ger en varning då omfördelningen kräver en större kontaktyta än den aktuella, dvs. kontakttrycket blir större än σmax . Om detta inträffar görs ingen omfördelning av kontakt-trycket utan det triangulära kontakttrycket används vid den fortsatta dimensioneringen av bottenplattan.

2. Excentriciteter. Beräkningsformlerna för triangulärt kontakttryck gäl-ler endast om lastexcentriciteten är mindre än b/3 och l/3. Se sid. 10.

• Lastexcentriciteten får inte hamna närmare plattkanten än 0.30 meter. Varning.

Sättningsberäkning utförs med programmet Generell sättning (S1.02) eller Sättning enl. Bro 94 (S1.03).



Beräkningsmetod

Jordmaterialets tunghet Egentyngden hos jord- och bergmaterial skall beräknas utgående från medelvärdet av materialens tunghet. Om mätvärden för jordens tunghet saknas eller om prov-ningarnas omfattning är liten kan ett för den aktuella dimensioneringen försiktigt värde väljas med ledning av tabellen nedan.

Jordmaterialets tunghet, intervall för karakteristiska värden (Tabell 1:2, Platt-grundläggning, SGI).

Material Tunghet (kN/m3

Torr silt, sand eller grus Fuktig silt, sand eller grus Vattenmättad silt, sand eller grus Fuktig morän Vattenmättad morän Sprängstensfyllning Vattenmättad lera Vattenmättad gyttja Vattenmättad torv

15 - 18 16 - 20 18 - 22 18 - 23 19 - 23 14 - 18 15 - 19 11 - 16 10 - 13

För konstruktioner i vatten eller påverkade av vatten tas hänsyn till vattentrycket.

Kapitel

2



Hållfatshetsvärden på jord- och bergmaterial

Karakteristiska värden

Karakteristiska värden på friktionsvinkel och E-modul för naturligt lagrad friktionsjord bedömda med ledning av sonderingsresultat (Tabell 1:3, Platt-grundläggning, SGI).

Relativ fasthet

Trycksond (TrS)

spetsmotstånd qck

MPa

Friktions-vinkel4

ϕ k0

E-modul1 Ek

MPa

Viktsond2

Vimk

hv/0.2 m

Hejarsond3

Hfa netto k( ) sl/0.2 m

mycket låg låg medelhög hög mycket hög

0.0 - 2.5 2.5 - 5.0 5.0 - 10.0 10.0 - 20.0 > 20.0

29 - 32 32 - 35 35 - 37 37 - 40 40 - 42

< 10 10 - 20 20 - 30 30 - 60 60 - 90

0 - 10 10 - 30 20 - 50 40 - 90 > 80

0 - 4 2 - 8 6 - 14 10 - 30 > 25

1. Angivna värden på E-modulen motsvarar sättningarnas 10-års värde. Vissa undersökningar tyder på att dessa värden kan vara 50 % lägre i siltig jord och 50 % högre i grus. I överkonsoliderad friktionsjord kan modulen vara betydligt högre. Vid beräkning av deformationer vid större grundläggningstryck än vad som motsvarar 2/3 av en plattas dimensionerande bärförmåga i brottgränstillstånd bör modulen halveras för större påkänningar.

2. För bestämning av relativ fasthet skall viktsonderingsmotstånd erhållet i siltig jord reduceras genom division med 1.3.

3. Med HfA(netto) avses spetsmotståndet dvs. det totala neddrivningsmotståndet reducerat med mantelfriktionen på sondstången.

4. Angivna värden gäller för sand. För siltig jord görs avdrag med 3°. För grus tillägg med 2°.

Finns inga undersökningsresultat kan jordens inre friktionsvinkel bedömas genom ett försiktigt val ur tabellen nedan. Speciellt lagringstätheten kan vara svårbedömd.

Exempel på karakteristiska värden på friktionsjords inre friktionsvinkel (Larsson et al 1984, tabell 1:4, Plattgrundläggning, SGI).

Jordart

Lagrings-täthet

Silt Sand Grus Sand- morän

Grus- morän

Makadam Spräng-sten

Löst lagrad Fast lagrad

26° 33°

28° 35°

30° 37°

35° 42°

38° 45°

30° 38°

40° 45°

För kohesionsjord uppmäts normalt jordens odränerade skjuvhållfasthetsvärden in situ med vingsond och/eller i laboratorium med fallkon (Larsson, Bergdahl).

Förutsättningen för att användbara skjuvhållfastheter skall erhållas från vingsond och/eller fallkonprov är att normala resultat fås för jordarten ifråga. Ett kriterium på att normala resultat erhållits i normalkonsoliderade och lätt överkonsoliderade skandinaviska jordar är att hållfasthetsvärdena i stort följer den s k Hansbos relation



τ σv k c Lw, ' .= ⋅ ⋅ 0 45 τv = hållfasthetsvärde från vingprovning. (Hansbo, 1957) τk = hållfasthetsvärde från fallkonförsök. σ 'c = förkonsolideringstryck. wL = flytgräns.

Det karakteristiska värdet för den odränerade skjuvhållfastheten väljs med utgångspunkt från medelvärdet av korrigerade mätresultat.

cu v= ⋅µ τ cu = odränerad skjuvhållfasthet. cu k= ⋅µ τ µ = korrektionsfaktor (se diagram sid. 42, Plattgrundläggning,

SGI).

Dimensionerande värden Det dimensionerande värdet på ett material enligt partialkoefficientmetoden beräknas med

ff

dk

m n

=⋅ ⋅η γ γ

Det karakteristiska värdet på en materialegenskap, t.ex. skjuvhållfasthet och elasticitetsmodul.

För jord och berg sätts η = 10. . En faktor som beaktar de systematiska skillnaderna mellan en provkropps och en konstruktions materialegenskaper.

Partialkoefficient som beaktar osäkerheten i en materialegenskap.

Partialkoeff. γ m för GK 2

Materialegenskaper Brottgräns Bruksgräns

Modul Förkonsolideringstryck Hållfasthetsparametern tan fi Övriga hållfasthetsparametrar

1.4 - 1.8 1.2 - 1.4 1.1 - 1.3 1.6 - 2.0

1.3 - 1.6 1.1 - 1.3 1.0 - 1.3 1.4 - 1.8

Brott: Reduktion med 20 % får göras i de fall då geokonstruktionens bärförmåga bestäms av materialegenskapens medelvärde. Vid bestämning av jords inre friktionsvinkel får inte lägre värde användas än 1.05.

Olyckslast: Koefficienten får reduceras med 10 %. Lägre värde än 1.0 får inte användas.

Bruks: Om dimensionerande lasteffekt i bruksgränstillstånd för en grundkonstruktion är högst 2/3 av motsvarande dimensionerande bärförmåga i brottgränstillstånd, kan konventionella deformationsberäkningsmetoder användas.

Partialkoefficient (brott) som beaktar säkerheten.

fk

η

γ m

γ n



Säkerhetsklass Partialkoefficient γ n

1 2 3

1.0 1.1 1.2

Olyckslast: γ n får vara 1.0 oavsett säkerhetsklass.

Dimensionerande värde på inre friktionsvinkeln.

φφ

η γ γ

dk

m n

=⋅ ⋅

arctantan

där η = 10. .

Dimensionerande värde på skjuvhållfastheten.

cc

dk

m n

=⋅ ⋅η γ γ

där η = 10. .

Kontakttryck under plattor Vid kontroll av markkapacitet används alltid jämnt fördelat kontakttryck. Vid beräkning av bottenplattans armering kan användaren använda antingen jämnt fördelat kontakttryck eller Naviersk tryckfördelning.

Vertikalt och centriskt belastad bottenplatta. ⇒ Ett jämnt fördelat kon-takttryck över hela plattans yta. Beräknas med

σ zx - Kontakttrycket. V - Vertikal last. b l, - Plattans bredd och längd.

Excentriskt belastad bottenplatta. ⇒ Kontakttrycket antas jämnt fördelat på en effektiv fundamentarea och beräknas med

σzxef

ef ef ef

ef b ef l

bx

ly

VA

A b l

b b e l l e

eMV

eMV

=

= ⋅

= − ⋅ = − ⋅

= =

2 2

φ d

cd

Jämnt fördelat

σ zx

Vb l

=⋅

el

eb

X

Y

l

b



Vertikalt och centriskt belastad bottenplatta. ⇒ Se jämnt fördelat kontakt-tryck ovan.

Excentriskt belastad bottenplatta. ⇒ Kontakttrycket antas variera rätlinjigt under plattans yta.

Naviersk tryckfördelning

Centriskt belastad platta. Excentriskt belastad bottenplatta.

Kraftresultanten ligger i plattans mittpunkt.

Kraftresultanten ligger inom en rektangulär plattas inre tredjedel

(kärngränsen).

Kraftresultanten angriper utanför kärngränsen (ex >

b/6).

σzx

Vb l

=⋅

σ zx - Kontakttryck.

V - Vertikal last.

b l, - Plattans bredd och höjd

Enaxligt:

σz

Vb l

Mb l1 2 2

6, =

⋅±

⋅⋅

σ z1 2, - Kontakttryck vid

plattkant 1 resp. 2.

M - Kraftresultantens moment kring

plat-tans mittpunkt.

Enaxligt:

( )σz

Vb e l1

43

12

=⋅

⋅− ⋅ ⋅

cb

e= −2

VX

Y

b

l

V

σz

V

σz1

VX

Y

b

l

ex

σz2

eb

x ≤6c

V

σz1

VX

Y

b

l

ex

be

b6 3

≤ ≤xc

För rektangulär platta excentriskt belastad i båda riktningarna beräknas varje riktning för sig enaxligt.

Som figuren ovan visar gäller inte beräkningsformlerna för större excentricitet än b/3 eller l/3, dvs. belastningstriangeln avslutas vid halva plattbredden eller längden. Programmet kontrollerar detta och ger varning.

Rätlinjigt varierande kontakttryck enligt ovan kan tillämpas om maximalt kontakttryck ej överskrider värden enligt nedanstående formler, som används för att kontrollera jordens plasticering under plattans kant.

σ γ ξmax = ⋅ ⋅ ⋅d Nq q (Friktionsjord)

σ γmax .= + ⋅51 cu (Kohesionsjord)

Naviersk fördeln.



Om grundläggningsdjup saknas begränsas plasticeringsspänningen till

σ γ ξγ γmax = ⋅ ⋅ ⋅ ⋅12

N b

Överskrider maximalt kontakttryck (σ 1 ) σmax omfördelas kontakttrycket enligt vid-stående figur . Påverkar bl.a. momentjäm-vikten.

Programmet varnar för om marken plasticeras totalt inom den effektiva arean. I detta fall fortsätter beräkningen och använder de kontakttryck som erhålls utan plasticering.

Beräkning av vertikal bärförmåga Vid beräkning av markkapaciteten används Allmänna bärighetsformeln.

q c N q N b Nb c c q q ef= ⋅ ⋅ + ⋅ ⋅ + ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ξ ξ γ ξγ γ0 5. '

qb Grundtryckets brottvärde. c Skjuvhållfasthet, kohesionsandel. q Överlagringstryck på grundläggningsnivån. γ ' Jordens effektiva tunghet under grundläggningsnivån. bef Plattans effektiva bredd. N Bärighetsfaktorer, som är en funktion av jordens kohesion el.

friktionsvinkel. ξ Korrektionsfaktorer för avvikelser från de förutsättningar under vilka bärig-

hetsfaktorerna framtagits.

Bestämning av den lägsta effektivspänningen ( q' ) på grundläggningsnivån:

Grundvattenytan under grundläggningsnivån -

q d' min= ⋅γ

γ Jordens tunghet. dmin Minsta grundläggningsdjup.

När GVY återfinns inom djupet bef under grundläggningsnivån skall tungheten beräknas med

γ γ γeqef

ef

ef

db

b d

b= ⋅ + ⋅

−2 2

γ eq Ekvivalent tunghet. d2 Avståndet från GVY till grundläggningsnivån ( 0 2< <d bef ).

V

σ1

σ2

b

σmax

a

a m

m=

−−

σ σσ σ

ax

ax

1

2

Allmänna bärig-hetsformeln

q'



Grundvattenytan (GVY) över grundläggningsnivån -

q d d d dm w' ( )= ⋅ + − ⋅ = ⋅ + ⋅γ γ γ γ γ1 2 1 2 '

γ m Jordens tunghet i vattenmättat tillstånd. γ w Vattnets tunghet. γ ' Jordens effektiva tunghet (γ γ γ '= −m w ). d1 Avståndet från lägsta intilliggande markyta till GVY.

Korrektionsfaktorer för avvikelser från de förutsättningar under vilka bärighetsfaktorerna framtagits.

ξc c c c c cd s i g b= ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ξq q q q q qd s i g b= ⋅ ⋅ ⋅ ⋅

ξγ γ γ γ γ γ= ⋅ ⋅ ⋅ ⋅d s i g b

Nedan beskrivs hur parametrarna i bärighetsformeln tas fram. Programmet behandlar inte inverkan av lutande basyta på fundamentet, dvs. bc , bq och bγ .

Bidrag till bärförmågan från jordens kohesion (index c ).

Bärighetsfaktor Nc N c0 2= +π

( )N Nc q= − ⋅1 cotφ

odrän. φ = 0

drän. φ ≠ 0

Inverkan av hållfast-het hos jorden över grundläggnings-nivån.

dc d

db

dcef

c= + ⋅ ≤1 035 17. . ;

Inverkan av funda-mentform.

sc s

b

lcef

ef

0 1 0 2= + ⋅. om φ = 0

sN

N

b

lcq

c

ef

ef

= + ⋅ ≠1 0 om φ

Nq enl.

nedan.

Inverkan av lutande last.

ic im H

b l c Ncef ef u c

0 1= −⋅

⋅ ⋅ ⋅ om = 0φ

i ii

Nc qq

c

= −−

⋅≠

10

tan φφ om

m , iq och H

enl. nedan.

Inverkan av lutande intilliggande mark-yta.

gc g

Ncc

001 2 0= − ⋅ =

βφ om

g ec = ≠− ⋅ ⋅2 0β φ φtan om

β = Mark-ytans lutnings-vinkel mot ho-risontalplanet i radianer.

ξ

Index c



Bidrag till bärförmågan från överlagringstrycket på grundläggningsnivån

(index q ).

Bärighetsfaktor Nq N eq =

+−

⋅11

sinsin

tanφφ

π φ


dq d

db

dqef

q= + ⋅ ≤1 0 35 17. . ;


sq s

blq

ef

ef

= + ⋅1 (tan )φ


iq i

HV b l cq

ef ef

m

= −+ ⋅ ⋅ ⋅

1

cotφ

m , H och V enl. nedan.


gq gc0 1 2= − sin β β = Mark-

ytans lutnings-vinkel mot ho-risontalplanet i radianer.

Bidrag till bärförmågan från jordens tunghet i den vid brott utglidande

jordkilen under plattan (index γ ).

Bärighetsfaktor Nγ ( )N F eγ

πφ

φφφ

= ⋅+−

⋅ −

⋅

1

11

32sin

sintan


dγ dγ = 1


sγ s

bl

ef

efγ = − ⋅1 0 4.


iq i

HV b l cef ef

m

γ φ= −

+ ⋅ ⋅ ⋅

+

11

cot

m , H och V enl. ne-dan.


gq gγ β= −1 2sin β = Mark-ytans lut-ningsvinkel mot horison-talplanet i radianer.

Index q

Index γ



Kompletterande uppgifter om korrektionsfaktorerna ovan.

H - Horisontell lastkomposant. V - Vertikal lastkomposant.

När den horisontella lastkomposanten verkar i breddriktningen (korta riktningen).

m m

b

lb

l

b

ef

ef

ef

ef

= =

+

+

2

1

När den horisontella lastkomposanten verkar i längdriktningen (långa riktningen).

m m

lblb

l

ef

ef

ef

ef

= =+

+

2

1

När den horisontella lastkomposanten bildar vinkel med plattans längdriktning.

m m m ml b= = ⋅ + ⋅θ θ θcos sin2 2

Ovanstående korrektionsfaktorer kan ej användas om β φ> / 2 vid dränerad analys. Vid större släntlutningar än halva friktionsvinkeln erfordras en sedvanlig släntstabilitetsberäkning. För bestämning av plattstorleken används formlerna ovan med (i det dränerade fallet) gγ β= − ⋅2 sin , dvs. ett negativt bidrag till bärförmågan.

Överlagringstryck på grundläggningsnivån vid lutande intilliggande markyta.

β

q d' sin= ⋅ ⋅γ β

d

V

b

Inverkan av lutande last

Inverkan av lu-tande intilliggan-de markyta



Specialfall med ytterligare ett jordlager:

Om den fasta leran i vilken grundläggningen skall utföras har ett begränsat djup under grundläggningsnivån föreligger risk för genomstansning. Genom att antaga att skjuvhållfastheten mobiliseras utmed mantelytan till den utstansade volymen av fast lera kan bärförmågan beräknas enligt nedan.

( )q c k N q k

h b l

b l Ncc

s kb u c c q

ef ef

ef ef c

u

uc= ⋅ ⋅ ⋅ + ⋅ =

⋅ ⋅ +

⋅ ⋅+ ⋅ >1 1

01 0

2

11

210ξ ξ där ; .

b - Plattbredd. l - Plattlängd. h - Djup från UK fundament till UK fast lera. sc - Formfaktor enligt ovan. cu1 - Odränerad skjuvhållfasthet i den övre fastare leran. cu2 - Odränerad skjuvhållfasthet i den undre lösare leran.

Om djupet från underkant fundament till underkant friktionsjord (h ) är större än 3.5 ggr plattbredden utförs bärighetsberäkningen som för friktionsjord. Om djupet är mindre utförs bärighetsberäkningen med nedanstående formler.

0 0 15 4 115

15 35 05 4 5 35

138 123

. ..

. . . . .

. .

* *

** * **

*

< < = ⋅ ⋅ = ⋅ +⋅

< < = ⋅ ⋅ + ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ = ⋅ −

= ⋅ −

⋅

hb

q N c Nhb

hb

q N c b N Nh

b

Nh

bN

efb c c u c

ef

efb c c u ef c

ef

efq

ξ

ξ γ ξγ γ

γ

För att till slut få fram dimensionerande bärförmåga (Rvd ) används en säker-hetsfaktor enligt följande formel

R A qvdRd

ef b= ⋅ ⋅1

γ

Där qb är resultatet från allmänna bärighetsformeln enligt ovan. Partialkoef-ficienten, som bl.a. beaktar beräkningsmetodens osäkerhet, kan ges värden enligt indata Grundläggning (sid. 37 och framåt).

Fast lera över lös

Friktionsjord på lera

Rvd



Kontroll av glidning Horisontella krafter tas i normalfallet upp genom adhesion eller friktion mot grundplattans underyta. För upptagandet av icke permanenta horisontella laster kan även jordtryck mot grundplattans sidor tillgodoräknas. Programmet tar ej hänsyn till friktionskrafter utmed sidor parallella med horisontalkraften.

H T P Pb op oa< + − där H - Horisontalkraft. Tb - Max. mobiliserbar skjuvkraft utmed grund-

plattans undersida. R T Phd bd opd= + Pop - Jordtrycksresultanten på passiv sidan. S H Phd d oad= + Poa - Jordtrycksresultanten på aktiv sidan.

Dimensionerande skjuvkraft utmed grundplattans undersida.

Odränerade förhållanden. Leran hunnit rekonsolidera. T c Abd ud ef

Rd

= ⋅ ⋅1

γ

Odränerade förhållanden. Leran ej rekonsoliderad. T c Abd uod ef

Rd

= ⋅ ⋅1

γ

cuod - Lerans omrörda dim. skjuvhållfasthet.

Friktionsjord. Överkonsoliderad lera (drän.).

T Sbd vd kRd

= ⋅ ⋅

⋅tan

23

1φ

γ

Lera ≤ 30 kPa

Mellanjord. T S Sbd vd k

Rdvd= ⋅ ⋅

⋅ ≤ ⋅tan .

23

10 4φ

γ

Bottenmorän. T S Sbd vd k

Rdvd= ⋅ ⋅

⋅ ≤ ⋅tan .

23

105φ

γ

Berg. T Sbd vd= ⋅0 45.

T Sbd vd= ⋅075.

Planslipat berg. Övrigt berg.

Fullt passivt jordtryck utvecklas först vid en rörelse (s ) av storleken 5 % av höjden (h ) hos den för jordtryck utsatta ytan. Vid små rörelser, s h/ .< 0 0025 , betraktas jordtrycken som vilojordtryck.

Om en måttlig sidorörelse accepteras kan jordtryckskoefficienterna beräknas enligt nedan. Passiv och aktiv sida bestäms av tecknet på horisontallasten.

Dränerade förhållanden ( )

( )

P K z dz

P K z dz

op op

dp

oa oa

da

= ⋅ ⋅ ⋅ −

= ⋅ ⋅ ⋅ −

∫

∫

γ φ

γ φ

1

1

0

0

sin

sin

Odränerade förhållanden P K z dz

P K z dz

op op

dp

oa oa

da

= ⋅ ⋅ ⋅

= ⋅ ⋅ ⋅

∫

∫

08

0 8

0

0

.

.

γ

γ

Tbd

P Pop oa,



Konstruktionen rör sig från jorden:

K Ksh

th

K Ksh

oa o

oa o

= ⋅ − ⋅

>

= ⋅ − ⋅

=

1 80 0 5

1 200 0

om

om th

.

Konstruktionen rör sig mot jorden:

K Ksh

th

K Ksh

op o

op o

= ⋅ + ⋅

>

= ⋅ + ⋅

=

1 80 0 5

1 200 0

om

om th

.

s - Rörelsens storlek. Indata. Ko = −1 sinφ h - Konstruktionens höjd. Grundläggningsdjup. Ko - Vilojordtryckskoeff. t - Jorddjup under konstruktionen. φ - Mtrl friktionsvinkel.

När inga sidorörelser av grundplattan kan accepteras kommer Pop och Poa att vara vilojordtryck, dvs. en nettokraft uppstår endast när det är en nivåskillnad mellan passiv och aktiv sidan genom olika grundläggningsdjup på vänster resp. höger sida om grundmuren. I formlerna ovan tas parametrarna Koa och Kop bort.

Programmet utför även kontroll av glidningen enligt Bro 94 kap. 32.212-213.

µ µ akt d

HV

= ≤

Mellan platsgjuten betong och friktionsjord godtas att den karakteristiska friktionskoefficienten ( µ k ) antas lika med tanϕ k . Vid bestämning av µ d godtas γ Rd = 10. och γ m = 11. .

Programmet kontrollerar att karakteristiska friktionskoefficienten (µ k ) mellan konstruktion och undergrund uppgår till högst 0.6 .

Koa

Kop



Kontroll av stjälpning Vid dimensionering med allmänna bärighetsformeln beaktas även stjälp-ningsfallet. Vi gör en stjälpningskontroll endast för att användaren skall få en bättre känsla för om konstruktionen är nära att stjälpa eller inte.

Vi använder en metod som finns beskriven i SBN 80 samt arbetsunderlaget till Nybyggnadsreglerna.

Säkerheten mot stjälpning kan anses vara betryggande om i ett brottgränstillstånd det mothållande momentet är minst lika stort som det stjälpande momentet, dvs. M MRd Sd≥ .

För en grundplatta på jord kan stjälpningsaxelns läge antas ligga på avståndet 0 5. ⋅ a från närmaste plattkant. Avståndet a kan bestämmas ur den minsta grundtrycksarea a lef⋅ , som i ett brottgränstillstånd kan uppbära aktuell last. Kontrolleras för X- resp. Y-riktningen var för sig.

I anvisningen finns följande krav a l≥ ⋅0 25. . l = Bottenplattans längd i aktuell riktning.

Detta krav har vi tagit bort och i stället ersatt det med samma krav som gäller för lastresultantens läge enligt Bro 94, dvs. minst 0.3 meter från plattkant för annat material än berg ( a ≥ ⋅ =2 03 0 6. . ) m .



Betongdimensionering Nedanstående beskrivning försöker ge en fingervisning om beräkningsgång och formler som använts vid betongdimensioneringen. Önskas ytterligare information ges i de flesta fall hänvisningar till kapitel i BBK 94 eller Betonghandboken (BH).

Dimensionering av Grundmur/Fundament beskrivs i BH kap. 6.9 .

Hållfasthetsvärden

Tillåtna spänningar och elasticitetsmoduler för betong och armering beräknas enligt nedanstående formler. I övrigt hänvisas till BBK 94 kap. 2.3 - 2.5 .

Brottgränstillstånd

Betong Armering

ff

ff

EE

ccdcck

n

ctdctk

n

cdck

n

=⋅

=⋅

=⋅

15

15

12

.

.

.

γ

γ

γ

ff

f fE

stdyk

n

scd std

sk

n

=⋅

=

=⋅

115

105

.

.

γ

γ

E

(varmvalsad)

sd

Om måttavvikelse beaktas får ovan-stående värden multipliceras med 1.1.

Om måttavvikelse beaktas får ovan-stående värden multipliceras med 1.05.

Gränstillstånd för olyckslast

Betong Armering

ff

ff

E E

ccdcck

ctdctk

cd ck

=

=

=

12

12

.

.

f f

f fE E

std yk

scd yk

sd sk

=

==

Ingår utpräglad korttidslast i en last-kombination multipliceras fccd med 1.1 .

Bruksgränstillstånd

Betong Armering

f f

f fE E

ccd cck

ctd ctk

cd ck

=

==

f f

f fE E

std yk

scd yk

sd sk

=

==

Inverkan av betongens krypning p.g.a. långtidslast beaktas genom att elastici-tetsmodulen reduceras. Kryptalet (ϕe ) är indata.

Brottgräns

Olyckslast

Bruksgräns

Krypning



Dimensioneringsvärdet fstu för brottgräns beräknas analogt med fstd , dvs. indatavärdet för brottspänningen divideras med värdet för säkerhetsklassen (γ n ) och ev. värde för gränstillstånd (se formler ovan).

Vi förutsätter i programmet att brottgränsen är 1.1 gånger flytgränsen. Detta är BBK:s minimikrav för armering. OBS! Vissa kvaliteter kan ha dispens från detta krav, t.ex. Bs70.

Karakteristiskt värde för tryckt kallarbetad armering beräknas enligt

f fsck yk= ⋅ ≤05 420. MPa

Böjdimensionering

Dimensionering av bottenplattans böjarmering beräknas enligt BH kap. 3.6 . Nedanstående ger endast i grova drag beräkningsgången för en rektangulär platta med ospänd, varmvalsad armering. Beräkningsgången för platta med varierande tjocklek tar vi inte upp här.

Programmet använder inte förenklad spänningsfördelning utan integrerar fram tryckzonen. Gränsen för underarmerat tvärsnitt går vid balanserad armering, varvid menas det armeringsinnehåll för vilket flytgränsen uppnås i armeringen samtidigt som brottstukning uppnås i betongen.

mM

f b dm f

ff

Ab d

ff

m

ccdc

cs

sbal

yk

c sstd

ccd

s std

ccdbal bal

bal

=⋅ ⋅

= ⋅ −

= ⋅ −

=

⋅

+

= = ⋅ =⋅

⋅ = ⋅ −

2 12

12

2

1735

12

ωω

ωω

ωβ

ω ω ρ ωω

Om m mbal> inläggs tryckarmering. Se vidare BH kap. 3.6:434 och :442. Räknar ut delmomenten och sedan armeringen enligt följande formler:

( )

( )

M m b d f AM

f dM

f d dN

M M M AMd d

I bal ccd ss

std bal

II

std s

II s I sII

s

= ⋅ ⋅ ⋅ =⋅ ⋅

+⋅ −

−

= − =⋅ −

2

ω σ

σ

'

''

'

Efter detta omräknas armeringsmängden till antal järn samt placeras ut i tvärsnittet. Kontroll av effektiva höjden och/eller tryckarmeringens spänning medför eventuell omräkning och ny kontroll.

Kallbearbetad armering



Kontroll av skjuvkraften

Tvärkraften anses tillräcklig om

Vd = Tvärkraft av dimensioneringslast. Vc = Betongens tvärkraftskapacitet. Vi = Inverkan av variabel effektiv höjd. Vs = Tvärkraftsarmeringens bidrag.

Betongens tvärkraftskapacitet beräknas enligt följande formel.

bw = Balklivets minsta bredd inom effektiva höjden i aktuellt tvärsnitt. d = Effektiva höjden. fv = Betongens formella skjuvhållfasthet.

( )f fv ct= ⋅ + ⋅ ⋅ ⋅ξ ρ1 50 0 30.

ξ = Parameter som påverkas av effektiva höjden. ρ = Minsta böjarmeringsmängden i dragzonen (<0.02). fct = Betongens dimensioneringsvärde för draghållfasthet.

Vid grundplatta med lutande överyta beaktas inverkan av variabel effektiv höjd enl. BH kap. 3.7:36.

Programmet tar hänsyn till lastangrepp nära upplag, dvs. tvärkraften Vd reduceras. Se BH kap. 3.7:33 och 6.9:232.

Område där verksam tvärkraftsarmering krävs är V V V Vs d c cr= − ≥ (ev. ) 0 . Programmet varnar för om tvärkraftsarmering krävs. Användaren kan då 1. Försöka klara kravet med ökat armeringsinnehåll. 2. Ändra tvärsnittet. 3. Lägga in skjuvarmering.

När Du har valt i indatan att skjuvarmering skall användas förutsätter programmet nedbockade järn. Se bl.a. BBK 94 kap. 3.7.4.2 .

( )AV s

f zsvs

sv

=⋅

⋅ ⋅ + ⋅cot cot sinα β β

f fsv stn

= ≤⋅

520115. γ

MPa .

α = Tryckstavens lutning. β = Armeringens lutning. s = Bygelavstånd. Med s = 1 fås armeringsarean/meter . z = Inre hävarm. V b d fs ct≥ ⋅ ⋅ ⋅0 2. . För att få räknas statiskt verksam.

Programmet kontrollerar livtryckbrott: V b d f Vd cc i≤ ⋅ ⋅ ⋅ +0 25. . Uppfylls inte detta krav måste tvärsnittets dimensioner ändras, t.ex. bredden.

V V V Vd c i s= + +

V b d fw v= ⋅ ⋅

Lutande överyta

Lastangrepp nära upplag

Skjuvarmering

Livtryckbrott



Genomstansning

Genomstansningsberäkningen utförs enligt BBK 94 kap. 6.5.4 och BH kap. 6.5:34 . Båda beräkningsmetoderna beräknas och den gynnsammaste metoden väljs.

Programmet förutsätter en pelarplacering så att genomstansningsberäkningen kan utföras som innerpelare. Beräkningen utförs enligt BBK 94 kap. 6.5.4.3 eller det noggrannare dimensioneringsförfarandet i BH kap. 6.5:342.

Vid framräkning av genomstansningskapaciteten ökas armeringsinnehållet tills kapaciteten är ≥ befintlig pelarlast. Vid tjocka bottenplattor och dåligt utnyttjad armering ger ofta metoden i BBK den gynnsammaste kapaciteten, medan tunnare bottenplattor och mer utnyttjad armering ofta blir gynnsammast enligt metoden i BH.

Kritiskt snitt

Rektangulära och kvadratiska pelartvärsnitt omräknas till cirkulärt tvärsnitt enligt formeln

( )B

a b=

⋅ +2 1 1

π

B = Det cirkulära tvärsnittets diameter. a b1 1, = Det rektangulära tvärsnittets effektiva sidlängder

enligt formel nedan.

b1 / 2

b

a1 / 2a

d / 2

aa

bd b

1

1

25 6

≤ ⋅⋅ −

.

bb

d1 28=

⋅ .

Del av u beräknad för ge-nomstansning.

Del av u beräknad för skjuv-ning.

Kritiska snittet (u0 och u1 ) uppdelas enligt ovanstående figur. Se även BBK 94 kap. 6.5.4.2 eller BH kap. 6.5:342 . En del beräknas för genomstansning (a b1 1, och radie ⇒ u1 ) och resterande del för skjuvning ( u0 ) . Fundamentets bärförmåga (Vu ) beräknas som summan av genomstansning och skjuvning. Grundmuren kontrolleras endast för skjuvning.

Innerpelare

BBK 94 kap. 6.5.4.3 ( )f fv ct1 1 50 0 45= ⋅ + ⋅ ⋅ ⋅ξ ρ .

fv1 = Formell skjuvhållfasthet.

ρ = ρ ρx y⋅ . Om ρ ρx y⋅ > 0 01. sätts ρ = 0 01. .

ξ = En faktor beroende av plattjockleken.

a b1 1,

fv1



V u d fu v= ⋅ ⋅ ⋅η 1 1

η = Excentricitetsfaktor. u1 = Längden av den snittyta som beräknas för genomstansning.

d = ( )d dx y+ / 2 . d x och d y är effektiva höjder i resp. riktning.

BH kap. 6.5:342 fv id1, är värdet för fv1 när sträckgränsen uppnås i all ar-mering inom plattdelen med diametern c . Denna para-meter är mycket starkare beroende av armeringsmängden ρ än fv1 enligt BBK och blir härigenom gynnsammare speciellt vid stora armeringsmängder.

ff

Bd

Bd

dc

zdv id

st1

2

1 1, =

⋅ ⋅

+

⋅ − ⋅

⋅ρ

Bd

Bc

Bc

Bd

dc

< < ≥ ⇒ ⋅ =35 0 3 03 0 3. . . . och . .

f fv v id1 10 9 0 6= ⋅ ⋅ ⋅ ⋅. . ,ξ α Formella skjuvhållfasthe- ten utan skjuvarmering.

f fv s v id1 10 9 0 6= ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ ⋅. . ,ξ α β Formella skjuvhållfasthe- ten med skjuvarmering.

Parametrar som behövs för bestämning av z s, , , ξ ξ α eller β beräknas enligt formler och tabeller i BH kap. 6.5:342.

f f cd

v cc0 0 2815

1012

= ⋅ ⋅ ⋅+ ⋅

. ξ

fcc = Betongklass ≤ K40.

Om f fv v1 0> utförs dimensioneringen för fv 0 eller också skall skjuvarmering användas.

τv nom vf, ≤ 1

( )τπv nom

Fd B d, =

⋅ ⋅ +

F = Dimensionerande pelarlast minskad med tvärsnittskapaciteten för delen u0 .

Vu

fv id1,

fv1

fv0

τv nom,



Sprickbreddskontroll

Kontrollerar om betongen kan antas vara osprucken. Följande villkor skall vara uppfyllt.

σξmctk

f≤ ⋅ σm = Påkänning av enbart moment.

fct = Draghållfasthet i bruksgränstillstånd. ξ = Spricksäkerhet som är beroende av miljöklass.

Spricksäkerhetsfaktor (ξ )

Korrosionskänslig arm. Föga korrosionskänslig

Miljöklass \ Livslängdsklass L1 L2 L1 L2

A1 Obetydligt armeringsaggressiv A2 Måttligt armeringsaggressiv A3 Mycket armeringsaggressiv A4 Extremt armeringsaggressiv

- 1.2 1.5 2.0

- 1.5 2.0 2.5

- 1.0 1.2 1.5

- 1.2 1.5 2.0

Spricksäkerhetsfaktorn kan ändras i indatan. Se sid. 31 .

k = Koefficient som tar hänsyn till konstruktionens dimension.

kh

= +0 60 44

..

1 145≤ ≤k .

Sprickbredden beräknas med följande formler:

w wk m= ⋅17.

wE

v sms

srm= ⋅ ⋅

σ

v sr

s

= −⋅

⋅12 5 1

βκ

σσ.

srmr

= + ⋅ ⋅50 1 2κ κφρ

Es = Armeringens elasticitetsmodul. Es = 200 Gpa. srm = Sprickavståndets medelvärde. β = Koefficient som beaktar inverkan av långtidslast eller lastupprepning. 1.0 för första pålastning, 0.5 för långtidslast. κ 1 = Beaktar armeringens vidhäftning: 0.8 för kamstänger, 1.2 för profilerade stänger och 1.6 för släta stänger. σs = Påkänningen för ospänd armering i sprickan. σsr = Värdet på σs vid beräknad spricklast. Aef = Effektiv betongarea enligt BBK 94 kap. 4.5.5. As = Area för direkt vidhäftande dragarmering. κ 2 = Koefficient som beaktar töjningsfördel- ningen. ( )κ ε ε ε 2 1 2 10125= ⋅ +. / ρr = A As ef/ φ = Stångdiameter.

wk

srm



Om betongen anses sprucken vid farligaste lastkombination i bruksgränstill-ståndet och med ξ enligt tabell ovan skall för långtidslast den karakteristiska sprickbredden wk begränsas till de värden som ges i tabellen nedan.

Tillåten wk

Korrosionskänslig arm. Föga korrosionskänslig

Miljöklass \ Livslängdsklass

L1 L2 L1 L2


- 0.3 0.2 0.1

- 0.2 0.1

0.05

- 0.4 0.3 0.2

- 0.3 0.2 0.1

Tillåten wk kan ändras i indatan. Se sid. 31.

Föga korrosionskänslig armering: Ospänd armering med φ > 4 mm. Ej spännarmering. Kallbearbetad armering som har en per-

manent påkänning som ligger under 400 Mpa.

Övrig armering räknas som korrosionsbenägen.

Klarar inte tvärsnittet kravet på sprickbredd enligt ovan börjar programmet lägga in armering tills kravet är uppfyllt. Tillåtna värden på karakteristisk sprickbredd ges som indata. Observera att dessa gäller för långtidslast.

Sprickbredden wk bör vid rimliga krav på vattentäthet för konstruktioner påverkade av ensidigt vattentryck inte överstiga 0.2 mm.

Vid krav på begränsning av sprickbredder förutsätts att sprickfördelande armering anordnas enligt följande formel

AA f

fsef cth

st

>⋅

Programmet kontrollerar att denna armeringsmängd är inlagd.



Förankringslängder

Kraven på förankring kan ibland vara svåra att uppfylla, speciellt med minskande plattjocklek mot kanten och beräkning enligt den förenklade regeln. Programmet använder den noggrannare metoden enligt BH kap. 6.9:233 (jfr kap. 3.9:23), som anses ge det bästa förankringsresultatet.

Dragkraften beräknas ur nedanstående villkor:

Fq

dx a

xd

Mxa

Mtxs

d x=⋅

⋅ ⋅ −

=

⋅⋅ ⋅ −

0 9 2

109

2. .

Läget för yttersta böjsprickan itereras fram med följande formel:

( ) ( )l x a a hf

qa ab r xr

cbt

s

' = − − = ⋅⋅

− −1 13

lb' = Tillgänglig förankringslängd.

xr = Avståndet från plattkant till yttersta böjsprickan. a = Konsollängd. a1 = Armeringens utsträckning från väggliv mot plattkant. hxr = Total plattjocklek i spricksnitt. fcbt = Betongens böjdraghållfasthet. qs = Nettomarktrycket.

Dragkraftsberäkning enligt den noggrannare metoden påverkas inte av minskande plattjocklek mot kanten. Däremot påverkas läget av den yttersta böjsprickan. Se figur i BH kap. 6.9:233.



Indata I detta avsnitt går vi igenom alla indatafönster i programmet. För att underlätta för användaren, har vi valt att samtidigt med indatabeskrivningen ange erforderliga ingångsvärden till efterföljande beräkningsexempel (Manualexempel 1).

Indatan registreras lämpligen i den ordning som finns i menyn eller verktygsfältet - Geometri, Material, Parametrar, Grudläggning och Laster. Se även skärmbilder nedan.

Hanteringen (kopiera, radera etc.) av indatatabeller och övriga indatafält redovisas i Bilaga 1.

Huvudfönster Vid ny beräkning används förinställda värden för de flesta indatafälten. Detta är nödvändigt för att t.ex. den grafisk inmatningen av geometrin skall kunna användas. Se skärmbild nedan.

Kapitel

3

Ey

Ex



Vi gör nedan en kortare presentation av vad Du kan nå från programmets huvudfönster :

Meny

De olika menyalternativen kan nås med musklick eller Alt + understruken bokstav.

Verktygsfält I figuren nedan visas motsvarande menygrupper.

Innehåller standardrutiner för filhantering och indata/resultatutskrift. Går inte närmare in på hur dessa rutiner fungerar, utan hänvisar till Windows manualen.

Ny beräkning.

Öppna existerande beräkning.

Spara beräkning med aktuellt namn. Namnet visas i fältet högst upp på skärmen (fönstret).

Skriv ut.

Förhandsgranska utskrift.

I arkivmenyn presenteras också de fyra senast använda beräkningarna.

Klipp ut, Kopiera och Klistra in material från Klippbordet. I denna version är dessa funktioner inaktiva.

Indatadialogerna kan nås både från menyn och verktygsfältet. I efterföljande kapitel går vi igenom indatan i detalj.

Geometri.

Material - Armeringsdetaljer.

Parametrar. Allmänna inställningar.

Grundläggning.

Laster.

Arkiv

Beräkna Hjälp

Indata Resultat

Redigera

Arkiv

Redigera

Indata



Utför en beräkning. Kommer till en skärmbild med totalredovisning av resultatet. Se sid. 43 .

Du kan få ytterligare information om delresultaten för de olika lastkombinationerna genom val av följande ikoner /meny. Se vidare från och med sid. 45 .

Markkapacitet.

Kontroll av stjälpning.

Böjdimensionering/Tvärkraftskontroll.

Sprickbreddsberäkning.

Genomstansning.

Hjälp är inte ansluten i denna version. Kommer i 32-bitars versionen.

Beräkna

Resultat

Hjälp



Geometri Från början är programmet förberett för en fundamentsberäkning med be-tongpelare. Skall grundmur beräknas ändras valet i Geometri-dialogen, som nås genom menyn eller verktygsfältet (se skärmbilder ovan). Här kan även pelartypen (betong/murverk) ändras. Övrig indata kan registreras direkt i grafiken. I figuren ovan visas var de olika indatafälten för geometrin är belägna.

Dubbelklicka eller tryck på musens högertangent för att ändra värdet i indatafältet. Spara och lämna fältet med samma operation (Dubbelklick/ Högertangent).

Har på skärmbilden lagt till var indatafälten för pelarens excentriciteter (Ex och Ey) är belägna. Dubbelklicka på indatafälten, även om de inte syns, och registrera ev. excentricitet. För grundmur ligger indatafältet direkt under muren.

Figuren längst upp till vänster visar bottenplattans och pelarens dimensioner. Figuren till höger visar pelarens eventuella excentriciteter.

Snittfiguren visar grundläggningsdjup (markytans nivåer), grundvattenyta, bottenplattans höjder samt markytans eventuella lutning (pos. tecken lutn. enl. figur ; neg. tecken ger lutning åt andra hållet). Se huvudfönster ovan samt efterföljande indatadialog för geometrin.

Välj beräkningsalternativ Grundmur/Fundament samt Betong/Murverk. Dessa val kan endast utföras i denna indatadialog.

Övriga indatafält förklaras i den tillhörande figuren.

Grafisk indata

Allmänt



Material Detta är en ganska ‘mastig’ dialog, men å andra sidan kan Du enkelt kontrollera alla hållfasthetsvärden och armeringsdetaljer på en gång. Inga onödiga hopp mellan olika materialdialoger.

Genom att ändra någon av förutsättningarna kan Du direkt se hur det påverkar de dimensionerande hållfasthetsvärdena samt täckande betong/sprickbredd. Växla gränstillstånd och Du får de dimensionerande värdena för detta fall. Blått resultatfält innebär att programmet har räknat ut de dimensionerande värdena efter normen.

Behöver något hållfasthetsvärde korrigeras? Dubbelklicka eller använd musens högertangent vid aktuellt indatafält. OBS! Det är det karakteristiska värdet som skall registreras. Vitt resultatfält innebär att egna värden (karakteristiska) används. I resultatutskriften redovisas alla dimensionerande värden. För att få tillbaka norm-värdena. Utför samma operation igen - dubbelklicka /musens högertangent.

Den vanligaste ändringen är förmodligen de täckande betongskikten. Värdena som registreras här används senare direkt i beräkningen. Ingen kontroll mot normen finns för egna täckande betongskikt eller sprickbreddsvärden.

Säkerhetsklass (se sid. 8), Hänsyn till måttavvikelser samt Utpräglad korttidslast i kombination med armeringsdiameter och hållfasthetsklasserna (se sid. 19) påverkar materialens hållfasthetsvärden. Miljöklass, vattencementtal, livslängdsklass, korrosions-känslighet, armeringsdiameter samt största ballastkorn påverkar täckande betong , tillåten sprickbredd samt spricksäkerhetsfaktorn.

Går nedan igenom några av indatafälten. Övriga indatafält får tala för sig själv.

Om måttavvikelser beaktas enl. BBK 94 kap. 2.3.1 får hållfasthetsvärdena multipliceras med nedanstående parametrar.

Egna värden

Måttavvikelser



Betong: Armering:

fcc - 1.1 fct - 1.1 Ec - 1.1

fst - 1.05 Es - 1.05

Om i en lastkombination medtages en utpräglad korttidslast får hållfasthetsvärdena ökas genom multiplikation med 1.1. Detta är en last som uppträder några få gånger och då under så kort tid att lasten inte verkar med värden i närheten av de karakteristiska i mer än sammanlagt ca 1 minut. Kan t.ex. vara laster av karaktären stöt.

Största stenstorlek (ballastkorn). Detta värde + 5 mm eller nedanstående regler bestämmer det fria avståndet mellan stängerna i samma lager. Se BBK 94 kap. 3.9.6 eller BH kap. 3.9:5 .

Armeringstyp Fritt avstånd

Kamstång eller profilerad stång Övrig armering

2 ⋅φ

15. ⋅φ

Programmet beräknar täckande betong för Överkant, Underkant och Sida. Se även tidigare diskussion med Egna värden på föregående sida.

De värden som står i indatafälten används av programmet för att räkna ut effektiva höjder samt på hur stor sträcka armeringsjärnen skall fördelas.

OBS! Programmet förutsätter att armering i X-riktning alltid ligger ytterst.

Täckande betongskikt för bottenplattas undersida:

Torrhetsgjutna. min. 100 mm

Gjutna mot berg, avjämningsbetong, underform, vattenavvisande papp el-ler plastfolie.

min. 50 mm

Nedan följer några basregler för täckande betong enl. BBK 94 kap. 3.9.5 . Programmet visar nedanstående värden vid presentationen av täckande betong. I vanliga fall måste åtminstone täckande betong för underytan ändras till värde enligt ovan.

1. Minsta basmått för täckande betongskikt med hänsyn till förankring och skarvning av armering.

All armering i plattor : φ mm+ 10 φ mm+10.

Utpräglad korttidslast

Största ballastkorn

Täckande betong



2. Minsta basmått för täckande betongskikt i mm med hänsyn till korrosions-skyddet för föga korrosionskänslig armering.

Livslängdsklass

Miljöklass vctekv L1 L2


- 0.55 0.50 ≤ 0.45 0.45 ≤ 0.40 0.40 ≤ 0.35

- 25 20 20 30 25 45 35

- 35 30 25 45 40 65 50

För korrosionskänslig armering bör täckskikten ökas med 10 mm utöver värdena i tabellen ovan.

Livslängdsklass L1 - Förväntad livslängd minst 50 år. L2 - 100 år.

För ytterligare information se sid. 24 . Sprickbredd



Parametrar Det behövs lite ytterligare information om armeringen och sprickbreddskontrollen innan beräkningen.

Bestäm armeringens huvudriktning, dvs. den armering som får störst effektiv höjd. Normalt sätts den mest belastade riktningen som huvudriktning.

Du har möjlighet att bestämma en minimiarmering för varje riktning.

Har Du en mycket stor bottenplatta i förhållande till pelarens dimensioner? Markera här om Du vill redovisa genomstansningsarmeringen (inom c-rutan) för sig. Dimensionerande armering för övriga beräkningsfall redovisas under vald armering. Utan markering tas den dimensionerande spridningen för alla beräk-ningsfall på hela bottenplattans bredd.

Om Du har excentriskt placerad pelare och/eller momentlaster blir oftast arme-ringsbehovet och förankringslängden i resp. riktning större åt ena hållet. Markera här om Du vill att armeringen skall antas symmetrisk, dvs. ha samma armeringsmängd och avkortning (avstånd från plattkanten) åt bägge hållen.

Vid genomstansning och tvärkraftskontroll kan kapaciteten bli för dålig. I dessa fall kan skjuvarmering användas för att öka kapaciteten. Markera här om skjuvarme-ring skall användas. Programmet förutsätter att det är nedbockade armeringsjärn som används.

I nästa fält registreras värdet för det effektiva kryptalet (ϕef ). Nedanstående tabellvärden för kryptalet skall multipliceras med långtidsandelen av belastningen (bundna+fria) i bruksgränstillståndet.

Ex. Antag att långtidsandelen av belastningen i bruksgränstillståndet är 60 %. Framräkningen av effektiva kryptalet blir 0 6. ⋅ϕ .

Armering

Sprickbredd



För vanlig betong antas nedanstående värden på kryptalet för bruksgränstill-ståndet, om pålastning sker vid sådan ålder att tryckhållfastheten uppnått fordrat värde:

Miljö RH Kryptal ϕ

Inomhus i uppvärmda lokaler. Utomhus samt inomhus i icke uppvärmda lokaler. I mycket fuktig miljö.

ca 55 % ca 75 % ≥ 95 %

3 2 1

Korrigering av ϕ med tiden:

Om pålastning sker vid lägre ålder och betongen uppnått en tryckhållfasthet som är a % av fordrat värde multipliceras ϕ med en faktor enligt tabellen.

Lastupprepningsfaktorn β är en koefficient som beaktar inverkan av långtidslast eller lastupprepning. β = 1.0 för första pålastningen. = 0.5 för långtidslast eller mångfaldig lastupprepning.

a % Faktor

40 70 85

1.4 1.3 1.1



Grundläggning I denna dialog registreras allt som behövs för kontroll av vertikal och horisontell bärförmåga. Efter variabelpresentationen diskuteras en del specialfall för olika jord-grupper. Glöm inte att kontrollera dessa.

Kontakttryck Utbredd/Navier - När grundplattan skall dimensioneras finns möjlighet att bestämma hur grundtrycket skall betraktas - Jämnt fördelat grundtryck (utbredd) eller rätlinjigt variarande (triangulärt, Naviersk tryckfördelning) grund-tryck. På sid. 9 visas hur de olika trycken beräknas.

Detta val påverkar bl.a. framtagning av dimensionerande moment och tvärkraft vid dimensionering av bottenplattan.

Vid kontroll av markens bärighet utnyttjas alltid jämnt fördelat grundtryck.

Horisontell Jordlast. Tillåten sidorörelse (s) - Här anges den tillåtna sidorörelse som skall användas vid beräkning av jordtryck mot grundplattans aktiv/ passiv sida. Rörelsens storlek ingår i de formler som används för att kontrollera glidningen. Se sid. 16. Registreras värde används detta oberoende av rörelsens storlek. För att utveckla fullt passivt jordtryck erfordras en rörelse av storleken 5 % av höjden.

Ges ingen tillåten sidorörelse betraktas jordtrycken som vilojordtryck. Horisontal-kraft bildas endast om grundläggningsdjupen är olika på vänster resp. höger sida.

Det finns en parameter till som styr om jordtrycket skall beräknas. I tabellen i lastdialogen finns en kolumn för ‘Last-koeff. Jord Hor.’ Är detta värde 0 (noll) utförs ingen beräkning, men för övriga fall multipliceras H-lasterna med denna koefficient.

Tunghet för återfyllning och underliggande mark (över/under grundvattenytan). Se sid. 6 för olika förslag på jordmaterialets tunghet.

Allmänt

Markens tunghet



Se sid. 38 för kontroller av glidning som inte programmet kan utföra samt vid berg hur programmet kan luras.

Är tillåtet grundtryck (σ k ) redan bestämt, enligt t.ex. geotekniska undersök-ningar, registreras detta värde här.

OBS! Det skall vara det karakteristiska värdet som registreras.

Detta värde divideras sedan med γ Rd (bärförmåga) för att få det dimensionerande värdet.

Även om tillåtet grundtryck är känt måste vissa av parametrarna i grund ges värden för kontroll av glidning samt beräkning av kontakttryck (återfyll-ning). Dessa är jordens tunghet samt skjuvhållfastheten eller inre friktionsvinkeln.

Se även sid. 38 för resonemang om Rhd och Rvd för olika jordgrupper.

För kohesionsjord uppmäts normalt jordens odränerade skjuvhållfasthets-värden in situ med vingsond och/eller i laboratorium med fallkon (Larsson, Bergdahl).

Det karakteristiska värdet för den odränerade skjuvhållfastheten väljs med utgångspunkt från medelvärdet av korrigerade mätresultat.

cu v k= ⋅µ τ , cu - Odränerad skjuvhållfasthet. µ - Korrektionsfaktor (se diagram sid. 42, Plattgrundläggning, SGI) τv k, - Hållfasthetsvärde från vingprovning eller fallkon.

Se sid 39 för exempel på olika jordgrupper.

Se tabeller sid. 7. Visar karakteristiska värden för inre friktionsvinkeln för na-turligt lagrad friktionsjord samt godtagbara värden om det inte finns under-sökningsresultat.

Se nästa sida för exempel på olika markgrupper.

I formlerna för material och kapacitet ingår säkerhetsfaktorer.

Partialkoefficient som beaktar osäkerheten i en materialegenskap. Exempel på godtagbara värden redovisas på sid. 8. Se även dimensionerande värden sid. 8.

Bärförmåga . Beaktar bl.a. beräkningsmetodens osäkerhet.

R A qvdRd

ef b= ⋅ ⋅1

γ

qb - Resultat från allmänna bärighetsformeln. I jordgrupperna nedan ges förslag på säkerhetsfaktorns storlek. Hamnar vanli-gen mellan 1.0 och 1.1.

H-laster Vid beräkning av dimensionerande H-laster används säkerhets-koefficienten på följande sätt.

Kar. markvärden

σ k

c cuk uk, 1

ϕ k

Säkerhetsfaktorer

γ m

γ Rd

γ Rd



P P P PopdRd

op oadRd

oa= ⋅ = ⋅1 1

γ γ

, Se sid. 16 .

Glidning Vid beräkning av dimensionerande skjuvkraft utmed plattans undersida beaktas denna säkerhetsfaktor. Formler enl. sid. 16.

Kvar finns två indatafält för specialfallen med ytterligare ett jordlager - Fast lera över lös (se sid. 15) och Friktionsjord på lera (se sid. 15).

h - Djup från markyta, vänster till un-derkant lager 1.

cu2 - Odränerade skjuvhållfastheten i det undre lagret.

Nedan går vi igenom några olika jordgrupper och ger lite anvisningar om vad som är speciellt för just denna grupp.

Beräkning av dimensionerande horisontell bärförmåga ( R T Phd bd opd= + ) gås igenom från sid. 16 och framåt. Här finns även redovisat beräkning av Tbd för de olika jordgrupperna nedan.

Vid användning av känt tillåtet grundtryck samt friktionsjord används formeln

T SbdRd

vd k= ⋅ ⋅ ⋅

1 23γ

φ

tan

Programmet klarar inte av att kontrollera de max. värden som eventuellt finns för Tbd - 0 4. ⋅ S vd Mellanjord 05. ⋅ Svd Bottenmorän.

För att kontrollera Tbd tag bort eventuell horisontell jordrörelse och gör om beräkningen. Är Rhd större än gränsvärdet måste Du själv hålla ordning på differensen, som sen skall dras från beräknad Rhd vid jämförelse med S hd . Anledningen till att programmet inte kan kontrollera detta själv är att vi vet inte vilken jordgrupp Du arbetar med.

För berg gäller följande villkor T Sbd vd= ⋅0 45. om planslipat berg T Sbd vd= ⋅0 75. för övrigt berg.

Vid berg används känt tillåtet grundtryck. För att få korrekt glidningskapa-citet (sätt γ Rd till 1.0) måste vi lura programmet på följande sätt

tan .23

0 45⋅

= ⇒ϕ k dvs. ϕ k måste sättas till 24 2. ° .

tan .23

0 75⋅

= ⇒ϕ k dvs. ϕ k måste sättas till 36 9. ° .

Nedan visas den dimensionerande vertikala bärförmågan ( Rvd ) hos de olika jordgrupperna. Se även sid. 11 och framåt.

γ Rd

Jordlager 2

Fast lera (cu1) eller Friktionsjord

h

Lera (cu2)

Jordgrupper

Rhd

Berg

Rvd



Normal och lätt överkonsoliderad lera - Lera där förhållandet mellan för-konsolideringstrycket (σ

'c ) och det rådande effektivtrycket i jorden är 1.0 - 1.5.

Odränerade förhållanden ⇒ att friktionsvinkeln ϕ = 0 .

( )R A c N A qvdRd

ef ud c cd ef d qd= ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ + ⋅ ⋅1 0

γξ ξ

γ Rd = Beaktar bl.a. beräkningsmetodens osäkerhet. Kan i normalfallet sättas till 1.0 .

Överkonsoliderad lera - För överkonsoliderad lera beräknas ofta bärför-mågan ( Rvd ) vid både dränerade och odränerade förhållanden. cd

' kan sättas till 0 03. '⋅σk medan ϕ

k' sätts till 30° . Tillhörande säkerhetsfaktor ( Rvd ) kan väljas

till 1.0 á 1.1 .

R A qvdRd

ef b= ⋅ ⋅1

γ

qb - Resultat från allmänna bärighetsformeln (sid. 11).

Bärförmågan kan också bestämmas med olika typer av undersöknings-metoder, t.ex. spetstrycksondering, hejarsondering och pressometerförsök. För ytterligare information hänvisas till valda delar av Plattgrundläggning, SGI.

För denna jordgrupp, t.ex. lerig silt och leriga moräner, utförs vanligen både odränerad (oftast vingprovning) och dränerad (lab.försök eller in situ-försök) analys, varefter det ogynnsammaste utfallet används som dimensionerande.

Dimensionerande bärförmåga ( Rvd ) beaktar en säkerhetsfaktor (γ Rd ) som kan väljas till 1.0 á 1.1 .

R A qvdRd

ef b= ⋅ ⋅1

γ

qb - Resultat från allmänna bärighetsformeln (sid. 11).

Resonemang om Dimensionerande skjuvkraft (Tbd ) se sid. 38.

För ren friktionsjord beräknas bärförmågan vid dränerade förhållanden, dvs. kohesionsparametern cd

' = 0 .

Dimensionerande vertikal bärförmåga ( Rvd ) beaktar en säkerhetsfaktor (γ Rd ) som kan väljas till 1.0 á 1.1 .

( )R A q N b NvdRd

ef d qd qd ef d d= ⋅ ⋅ ⋅ ⋅ + ⋅ ⋅ ⋅ ⋅1

0 5γ

ξ γ ξγ γ

d'

' .

Dimensionerande grundtrycksvärde fd kan för hårt packad morän, vid normalt grundläggningsdjup, sättas till 600 kPa. Registrera detta värde vid tillåtet grundtryck och ange γ Rd bärförmåga till 1.0.

Angående Dimensionerande skjuvkraft (Tbd ) se sid. 38 .

Normal lera

Mellanjord

Friktionsjord

Bottenmorän



Lastresultanten måste hamna inom kärngränsen, dvs. den mittersta 1/3 av plattans bredd och längd för att undvika dragspänningar i bakre plattkanten. I annat fall krävs bergdubb.

Dimensionerande vertikal bärförmåga ( Rvd ) - På ovittrat berg, som inte innehåller sprickor, slag eller krosszoner tillåts följande dimensionerande grundtrycksvärden (registreras som tillåtet grundtryck med γ Rd bärförmåga = 1.0)

10 MPa för granit och andra hårda kristallina bergarter. 4 MPa för kalksten och sandsten. 2 MPa för skifferbergarter.

Bergets kvalitet skall vara styrkt av bergmekaniskt sakkunnig person.

Om endast enklare undersökningar vidtas får följande dimensionerande grund-trycksvärden fd användas

3.0 MPa för granit och andra hårda kristallina bergarter. 1.0 MPa för kalksten och sandsten. 0.5 MPa för skifferbergarter.

Dimensionerande grundtrycksvärden fd enligt ovan kan ökas med 10 % i SK 2 och 20 % i SK 1.

Angående Dimensionerande skjuvkraft (Tbd ) se sid. 38 .

Berg



Laster I lasterna skall Du försöka få med de lastkombinationer som är dimensionerande för de olika beräkningsmomenten: • Bärighet. • Stjälpning. • Dimensionering av bottenplattan i X resp. Y-riktning. • Sprickbreddskontroll. Endast brukslaster. • Genomstansning.

Glöm inte valet i Parameterdialogen om Symmetrisk armering om lasterna är excentriska.

Börja med att skapa nya rader i tabellen. Tryck på Ny rad-knappen.

Lastkombinationer kan byggas upp genom att kombinera laster (registrera laster på flera rader) med olika lastkoefficienter. En lastkombination har samma nummer i kolumnen Lastkomb. Det går inte att blanda gränstillstånd i en lastkombination. Ändras ett gränstillstånd ändras alla gränstillstånd i den lastkombinationen. Max 20 lastkombinationer kan sättas samman.

I resultatutskriften redovisas totallasten för lastkombinationen.

Används dimensionerande laster skall lastkoeff. vara 1.0. Om däremot karak-teristiska laster används skall den korrekta lastkoeff. utnyttjas. Se till att det finns lastkombinationer för alla beräkningsmomenten ovan. Naturligtvis kan en lastkom-bination täcka flera av beräkningsmomenten.

Positiva riktningar för lasterna redovisas i tillhörande figur.

När laster registreras ger <Enter> och <Tab> vid My en ny rad. För att komma in till lastkoeff. för bottenplatta, återfyllning - Vertikal och Horisontal samt c-rutan, använd musen och klicka i aktuellt indatafält. När Du kommit in i denna del av tabellen kan Du gå med pilarna till aktuellt fält.

Ny rad

Lastkomb./ Lastkoeff. / Gränstillstånd



Lastkoefficienter kan endast registreras på den första raden i varje lastkombination. Övriga indatafält är låsta och får värdet 0. Ändras numret på en lastkombination sorteras tabellen om.

Du kan med lastkoefficienterna styra vilka laster programmet automatiskt skall räkna ut.

Lastkoeff. Bottenplatta

≠ 0 / 0 ≠ ⇒0 Bottenplattans egentyngd beräknas av programmet med aktuell lastkoeff. / Noll ⇒ Beräknas inte.

Lastkoeff. Jord Vert. ≠ 0 / 0 ≠ ⇒0 Vertikallast av återfyllningen beräknas av programmet med aktuell lastkoeff. / Noll ⇒ Beräknas inte.

Lastkoeff. Jord Hor. ≠ 0 / 0 ≠ ⇒0 Horisontallast av återfyllningen beräknas av programmet med aktuell lastkoeff. / Noll ⇒ Beräknas inte.

c-ruta (genomst.) Registreras värde här används detta i genom-stansningsberäkningen. 0 ⇒ att programmet beräknar c-rutan.

I de andra dialogerna, bl.a. Grundläggning, kan det också finnas villkor som styr de automatiska beräkningarna ovan.

Lastkoeff.



Resultat

Sammanställning (Totalresultat) I totalresultatet redovisas alla beräkningsmomenten för dimensionerande last-kombinationer. Här redovisas kapaciteterna samt aktuell lasteffekt. Är kapaciteten för låg markeras fältet för lasteffekten med röd färg. Rödmarkering vid förankringslängder innebär att armeringen behöver bockas upp.

I flera av beräkningsmomenten ökas armeringsmängden tills kravet är uppfyllt, t.ex. för sprickbreddskontrollen och genomstansningen. För tvärkraften utförs endast en kontroll. För att få ytterligare information om varje beräkningsmoment se Delresultat på sid. 45 .

Kapitel

4



Armeringsmängden och s-måttet i vald armering är rundat till helt antal armerings-järn. Den valda armeringen skall spridas på hela bottenplattans längd eller bredd. Detta innebär att värdena i vald armering kan skilja sig något från delresultaten.

Här finns också möjlighet att öka armeringsmängden för att t.ex. öka tvär-kraftskapaciteten och ev. räkna hem denna kontroll. Förankringslängden påverkas kraftigt av antal järn i resp. riktning.

På samma sätt som i materialdialogen ändras resultatfälten (blå fält) till indata-fält (vita fält) genom att dubbelklicka eller använda musens högertangent vid aktuellt resultatfält. När ändringen är gjord. Räkna om. Tryck på knappen nere till höger i dialogen. Kontrollera igen.

Är bottenplattans area mycket stor i förhållande till pelarens kan här genom-stansningsarmeringen redovisas för sig. Redovisad armering skall spridas inom c-rutan i resp. riktning. Sprid den valda armeringen över hela bottenplattan och komplettera inom c-rutan med armeringsdifferensen mellan Vald armering och armering, c-ruta. Denna redovisning beror på val i parameterdialogen.

I övrigt hänvisas till kapitlet Beräkningsmetoder.

Överkantsarmering X-riktn.

Underkantsarmering X-riktn.

Överkantsarmering Y-riktn.

Underkantsarmering Y-riktn.

Genomstansningsarm. X-riktn.

Genomstansningsarm. Y-riktn.

Vald armering sprids på hela bottenplattans längd/bredd.Komplettera inom c-rutan med armeringsdifferensen mellanvald armering och armering, c-ruta.

Tillgänglig längd

Erforderlig längd

Erforderlig längd > Tillgänglig längd ⇒ Uppbockad armering.

Armeringslängd = Bottenplattans sida - 2 ⋅ Täckande betong sida - Tillgänglig längd, vänster - Tillgänglig längd, höger + Erforderlig längd, vänster + Erforderlig längd, höger.

Vald armering

Armering, c-ruta



Delresultat Här redovisas resultaten från varje beräkningsmoment och lastkombination. Du når delresultaten från menyn eller verktygsfältet. Se sid. 29.

Högst upp i dialogen redovisas den aktuella lastkombinationen. Dessa värden är totallasterna, dvs. alla rader i lasttabellen med samma lastkombinationsnummer multipliceras med resp. lastkoefficient och summeras därefter. I beräkningen adde-ras sedan eventuellt inverkan av återfyllning och bottenplattans egentyngd. Last-koefficienterna i lastdialogen styr detta.

Växla lastkombination med pilarna på var sida om lastredovisningen.

Markkapacitet

Vi har en noggrann genomgång av beräkningsmetoden från sid. 9 och framåt. Vi behandlar här Kontakttryck under plattor, Beräkning av vertikal bärförmåga samt Kontroll av glidning. Viss information finns också i samband med indatadialogen Grundläggning.



Stjälpning

Vid dimensionering med Allmänna bärighetsformeln beaktas även stjälp-ningsfallet. Vi gör en stjälpningskontroll endast för att användaren skall få en bättre känsla för om konstruktionen är nära att stjälpa eller inte.

För ytterligare information se sid. 18 .

a-måttet i dialogen ovan är min. måttet, dvs. samma krav som gäller för lastresultantens läge (minst 0.3 meter från plattkant ⋅ 2 )enligt Bro 94.



Böjarmering

Beräkningsinformation från sid. 20 .

Dimensionerande snitt i bottenplattan:

Pelare av betong Pelare av murverk

Snitt 1-1: Böjande moment

Snitt 2-2: Tvärkraft

1 2

1 2

d/2

12

12

d/2

1 2

1 2

d/2

12

12

t1/4

t2

d/2

t2/4

t1

OBS! Se särskilt noga på tvärkraften. Denna kontrolleras endast. Vid för dålig kapacitet kan i ett första skede armeringsmängden ökas. Om inte detta hjälper måste skjuvarmering användas eller tvärsnittet ändras.



Sprickbredd

Sprickbredden beräknas endast för brukslaster (långtidslaster).

Beräkningen utförs enligt formler sid. 24 och framåt. Du kan följa beräknings-gången med delresultaten nedan.



Genomstansning

I dialogen redovisas 3 genomstansningskapaciteter: • Betonghandboken - Utan skjuvarmering. Med skjuvarmering. • BBK 94

Programmet ökar armeringen tills kravet är uppfyllt eller armeringsgränsen nådd ( 2 % för BH och 1 % för BBK 94).

Den gynnsammaste metoden (BH/BBK) får väljas. Även om Du valt beräkning av genomstansning utan skjuvarmering (se Parameterdialogen) redovisas kapaciteten (större än behovet) med skjuvarmering. Vid val av skjuvarmering förutsätter programmet nedbockade järn. I detta fall får den längsgående armeringen minksas något.



Utskrift Välj i dialogen nedan vad som skall finnas med på utskriften.

Den korta utskriften ger endast resultat för de dimensionerande lastkombina-tionerna för varje beräkningsmoment. Här redovisas den nödvändiga armeringen samt dess avkortningar. Det är samma redovisning som i dialogen med Totalresul-tatet.

Den långa utskriften ger alla delresultat för varje beräkningsmoment och lastkom-bination. Utskriften följer i stort den redovisning som finns i resultatdialogerna. Se föregående kapitel.

Därefter följer en standarddialog för utskrift. I alla standarddialogerna används det språk som används av operativa systemet. Se Windowsmanualen för val av skrivare etc.

Resultat Kort

Resultat Lång



Innan utskrift kan Du använda Förhandsgranska. Här kan Du få en mer samlad bild av alla delresultaten. Delresultaten kommer tabellvis och man får en mycket bra överbick.

Detta är standarddialogen för förhandsgranskning. För ytterligare information se Windowsmanualen.

Förhandsgranska



Manualexempel Efteråt följer ett antal utskriftsexempel från de olika beräkningsalternativen. Indatan har beskrivits i samband med informationen om de olika indatarutinerna.

Manualexempel 1

Pelarfundament - Platta med avtagande höjd.

Detta exempel är taget från Betonghandboken - Ex. 6.9:3 .

Säkerhetsklass 2 Miljöklass 2 , Måttligt armeringsaggressiv Betong K 30 Armering Ks400, Diameter - 12 mm. Sprickbredd ϕ ef =1.6 . Långtidslast 80 % . lastkoeff. β = 0.5 . Laster Brott - 160 kN/m Bruks - 125 kN/m varav 80 % långtidslast.

Tvärsnittsmått enligt figur nedan.

2900 x 2900

600 x 600

650350



Manualexempel 2

Grundmur med jämntjock platta eller platta med avtagande höjd.

Detta exempel är taget från Betonghandboken - Ex. 6.9:2 .

Säkerhetsklass 2 Miljöklass 2 , Måttligt armeringsaggressiv Betong K 30 Armering Ks400, Diameter - 12 mm. Sprickbredd ϕ ef =1.6 . Långtidslast 80 % . lastkoeff. β = 0.5 . Laster Brott - 930 kN/m Bruks - 625 kN/m varav 80 % långtidslast.

Tillåtet grundtryck - 0.50 Mpa .

Tvärsnittsmått enligt figur nedan.

2000

250

450

2000

12 kN/m3

2000

250

500 250

2000

















Documents

Grundmur Fundament · Vattenmättad lera Vattenmättad gyttja Vattenmättad torv 15 - 18 16 - 20 18 - 22 18 - 23 19 - 23 14 - 18 15 - 19 11 - 16 10 - 13 För konstruktioner i vatten