Hållbara hav

EN TIDNING OM ÖSTERSJÖN FRÅN INITIATIVET HÅLLBARA HAV

Hållbara hav

Nolltolerans mot utsläppi havet på Tallink och Silja Lines färjorSidan 4

Klimatförändringarnaen avgörande frågaför försäkringsbranschenSidan 14

Läkemedel, fosfor och kväve– här är forskningen som ska ta itu med Östersjöns största problemSidan 12

Hela denna bilaga är en annons från Initiativet Hållbara HavANNONS ANNONS

Går det att räddaÖstersjön?Här är tio goda nyheter. Sidan 5

2


Crossmedia CommunicationsKristallen B, 754 50 Uppsalawww.crossmediagroup.se

Redaktör: Mats Hellström 0700 - 84 00 54Grafisk form: Annika MagnussonOmslagsbild: Felix Oppenheim Repro: Frida KlangTryck: Bold Stockholm, Bold Malmö, Bold Borås och DailyPrint Umeå

Frågor om innehållet besvaras av:

CHRISTINA THIMRÉN ANDREWSProjektledare, Initiativet Hållbara Hav, Briggen Tre Kronor0708 - 188 [email protected]

www.hallbarahav.nu

En tidning från Initiativet Hållbara Hav

Ett hav av möjligheter!REDAN NÄR BRIGGEN Tre Kronor af Stockholm gjorde sin jungfruresa 2008 visste vi att hon skulle arbeta för Östersjöns framtid, vi visste bara inte exakt hur. Det dröjde fram till 2011 innan briggens initiativ, Hållbara Hav, tog form.

Vår grundtanke vid bildandet av Initiativet Hållbara Hav var att vi skulle samla alla goda krafter kring Östersjön och bli en bas, en kommunikationsplattform för ett stort påverkans- och utbildningsarbete. Vi samlade politiker, fristående organisationer, forskare och sakta men säkert även de framsynta delarna av näringslivet i vår kamp för ett friskare Östersjön. Med briggen seglar vi till 5-6 länder och 20-25 hamnar årligen med vårt budskap – att det går att rädda Östersjön.

På landbacken kompletterar vi med miljöutställningar riktade till allmänheten, seminarier om statusen på Öster-sjön, men även om specifika problem som kemikalier, mikroplaster och övergödning. Vi har blivit uppmärksam-made och nominerats till priser, SVT har direktsänt de seminarier vi arrangerat tillsammans med Stockholms universitet. Vi har etablerat oss som en påverkande kraft i debatten om Östersjö – och nu tar vi nästa steg.

EN STIFTELSE MED namnet Hållbara Hav har bildats och ett utökat arbete har inletts. Syftet är att trygga vårt arbete för Östersjön tillsammans med briggen Tre Kronor. Stiftelsen ger nya möjligheter till finansiering och sam-arbeten med både kommuner, institutioner och stora företag, vilket också bidrar till att briggen Tre Kronor kan segla vidare. Den kommer att segla både som en symbol för Hållbara Havs arbete och samtidigt för att bevara Tre Kronors egen profil och de ungdomssatsningar som årligen genomförs.

Jag är övertygad om att detta gemensamma steg är nöd-vändigt, inte minst nu när vi vill inleda en internationell satsning för att informera alla nio strandstater om Öster-

sjöns möjligheter och begränsningar. Briggen är byggd för att segla i hundra år, så vår resa har bara börjat!

ANDERS MANNESTENVd Initiativet Hållbara Hav

Initiativet Hållbara Hav… samlar intressenter från forskarvärlden, närings-livet, intresseorganisationer och det offentliga i syfte att påskynda utvecklingen mot ett friskare Östersjön. Vårt mål är att sätta press på beslutsfattare, men också visa vad varje enskild person kan göra. Vi tror att kunskap ger engagemang och ökar möjligheten och intresset för att göra egna aktiva val.

Vill du engagera dig i Östersjön?Kontakta Initiativet Hållbara Hav så hjälper vi dig att hjälpa.www.hallbarahav.se

Briggen Tre Kronor… är ett fartyg byggt efter traditionella kunskaper inom skeppsbygge. Initiativet togs i mitten av 90-talet och fartyget sjösattes 2005. 2007 gjor-de Briggen sin första segling och idag används fartyget både för forskningsresor av universitet och högskolor och för privata seglingar och festligheter. Kronprinsessan Victoria har varit Briggen Tre Kronors gudmor ända sedan sjösätt-ningen för 10 år sedan.www.briggentrekronor.se

”Med briggen seglar vi till 5-6 länder och 20-25 hamnar årligen med vårt budskap – att det går

att rädda Östersjön.”ANDERS MANNESTEN

Segla för ÖstersjönInitiativet Hållbara Hav och den vackra briggen Tre Kronor af Stockholm besöker ett stort antal hamnar runt Östersjön varje sommar med syfte att sätta fokus på Östersjöns situation och förutsättningar. Samtidigt erbjuds möjligheter att följa med på seg-lingar. När du seglar med Tre Kronor bidrar du till Initiativet Hållbara Havs arbete för att rädda vårt känsliga innanhav.

Här kan du segla med Tre Kronor under 2016:

Maj-juni: Stockholm, Karlshamn, Kalmar, Norr- köping, Nyköping, Nynäshamn och Helsingfors.Juli: Visby, Tallinn, Borgholm, Simrishamn och Limhamn. Augusti: Helsingborg, Malmö Ystad, Rostock, Karlskrona och Stockholm,September: Örnsköldsvik, Vasa, Sundsvall, Hudiksvall och Gävle.Oktober: Örn- och sälsafari i Stockholms skärgård.

Mer information om seglingarna hittar du via www.briggentrekronor.se

Vi på Initiativet Hållbara Hav vill tacka samtliga våra partner för att ni är med och gör det möjligt för oss att fortsätta vårt viktiga arbete för ett friskare Östersjön. TACK FÖR ERT STÖD!

3


Ett hav av möjligheter!

Gör som vi på Länsförsäkringar Stockholm, stöd Initiativet Hållbara Havs arbete för att rädda Östersjön. Allt som minskar din miljöpåverkan räknas – från att smörja in sig med UV-skydd efter badet istället för innan, till att satsa på solceller i båten. Många fler tips får du på hallbarahav.nu. Hjälp oss gärna att sprida kunskap till fler, så att vi tillsammans kan försäkra oss om många fina år på Östersjön.

Försäkra din framtid på Östersjön

4


Östersjörederier långt fram i miljöarbetetMiljöhänsyn är i dag lika självklart inom sjöfarten som säkerhet och komfort, och Tallink Group är en av aktörerna som tar täten. Samtliga fartyg är numera miljöcertifierade och om ett år sjösätts nya färjan Megastar som drivs helt på flytande naturgas.

TEXT: ADRIANNA JALMING FOTO: TALLINK SILJA

– VI FÖRSÖKER hela tiden optimera våra fartyg så att vi inte påverkar våra vackra skärgårdsområden mer än nödvändigt, sä-ger Hans Friberg, talesperson inom säker-het och miljö på Tallink Silja AB. I dag vill alla vara så miljövänliga som möjligt, och vi hjälper till att driva den utvecklingen framåt.

På Tallink och Silja Line har miljö- och klimatpåverkan varit en prioriterad fråga under många år. Mellan 2002 och 2009 sjösattes sju nya färjor som alla är miljöcertifierade och som helt har ersatt de äldre fartygen. Detta gör Tallink och Silja Lines passagerarflotta till en av de yngsta i världen, och minskar de negativa effekterna på Östersjön.

– Våra fartyg blir ständigt bättre ur miljösynpunkt, säger Hans Friberg. Fär-jorna drivs och underhålls enligt Marpol-konventionen som garanterar att förore-ningar hålls på en låg nivå, och vi har

nolltolerans mot utsläpp i havet. Något vi är särskilt stolta över på Tallink och Silja Line är att vi pumpar iland allt vårt svart- och gråvatten från toalett, tvätt och avlopp. Det har vi faktiskt hållit på med så långt tillbaka att det är svårt att säga när vi började, men tyvärr ser det inte ut så på alla ställen i världen. Vi kan bara hoppas att trenden sprider sig.

TALLINKS NYA FÄRJOR är konstru-erade för att optimera fartygens kapacitet i det mesta från skrovets utformning till avfallshantering och bränsleförbrukning. Rederiet tog nyligen fram en bränsle-mätare som i realtid registrerar fartygens förbrukning online, och man kör heller inga renodlade nöjestransporter utan kombinerar dem med nyttolast och nytto-passagerare. Detta är inte bara positivt för miljön utan kommer även kunderna till del, menar Hans Friberg.

– I den här frågan går ekonomi och miljö hand i hand. Ju mer vi kan hålla nere bränsleförbrukningen desto bättre är det för naturen, vilket i slutändan också är bättre för våra kunder eftersom vi kan hålla nere priserna. Det är en win-win-situation.

I BÖRJAN AV 2017 beräknas Tallinks nyaste fartyg Megastar stå färdigt. Färjan ska trafikera Östersjön mellan Helsingfors och Tallinn och kommer att drivas helt på flytande naturgas, LNG, vilket gör den till företagets miljövänligaste skepp hittills.

Bränsleförbrukning• hydrodynamiskt skrov• optimerat maskinval• manuell borstning av fartygsbotten

Svartvatten• till svartvattentank• transport till land

Fast avfall• källsortering• återvinning i land

Linne• tvätt i land

Buller• ljuddämpning

Avgasrening• katalysatorer

Skrov• strömlinjeformat för mindre svallvågor

Värme tas tillvara• avgaspannor• värmecirkulering i luftkonditionering

Oljigt avfallsvatten• rensas med läns- vattenseparator

Köksavfall• fettseparation• fast avfall sorteras ombord• vätska till gråvattentank• transport till land

Tvättvatten• till gråvattentank• transport till land

Kartong• komprimeras och balas• återvinning i land

– Megastar kommer att vara ytterligare ett snäpp bättre ur hållbarhetssynpunkt. Utöver det nya drivmedlet får vi till exem-pel ett skrov som är ännu bättre anpassat och lättdrivet, vilket kräver mindre energi.

Och det kontinuerliga miljöarbetet på Tal-link och Silja Line pågår dagligen, påpekar Hans Friberg.

– Vi jobbar med de här frågorna hela

tiden; pumpar, ventilation, att inte släpa med sig ballast i onödan, att anpassa våra rutter och fart på olika sträckor för att värna om de fina omgivningarna. Allting hänger ju ihop, och det man måste komma ihåg är att alla transporter lämnar någon form av avtryck efter sig. Vi försöker se till att det blir ett fingeravtryck snarare än ett fotavtryck.

Tallink och Silja Line har tagit stora steg i syfte att minimera sin miljöpåverkan. De senaste åren har hela passagerarflottan bytts ut mot bättre fartyg, och snart lanseras den nya färjan Megastar som drivs med LNG. Tallink och Silja Line är också ett av de företag som engagerat sig i Initiativet Hållbara Havs arbete för ett friskare Östersjön.

Kryssningsfartygen utvecklas ständigt. Här visas de viktigaste miljöfunktionerna på ett av Tallink Siljas fartyg.

”Man måste komma ihåg att alla transporter lämnar någon

form av avtryck efter sig. Vi försöker se till att det blir

ett fingeravtryck snarare än ett fotavtryck.”

HANS FRIBERG, TALLINK SILJA

5


Rent, renare, Ecoboxrent!

Ecobox är ett minireningsverk för enskilt avlopp som överträffar de högsta reningskraven vi har i Sverige. Det är driftsäkert och ersätter såväl markbäddar som infiltrationer.

Med Ecobox slipper du dubbla system eller specialtoaletter då den hanterar allt avlopp (toalett, bad, disk och tvätt) från ditt hushåll. Rent vatten i generationer ger både en trevligare närmiljö och ett ökat fastighetsvärde. www.ecot.se. Tel: 0927 775 75

Hållbar avloppsrening– var du än bor

Ecobox ersätter: • Markbädd• Trekammarbrunn• Infiltration

Robust byggd för vårt nordiska klimatFör normal och hög skyddsnivå

www. alnarpcleanwater.seTel. 040 - 46 26 90

Bioreningsverk för enskilt avlopp

Klarar alla miljö- och utsläppskravKräver inte regelbunden slamtömningIngen kemikalietillförselInnebär låga driftskostnaderKretsloppsanpassatI stort sett underhållsfritt

Testat av JTI*- klarar högskyddsnivå!

* JTI = Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik.

10 goda nyheter för Östersjön

Att förändra Östersjön tar tid. Därför är det viktigt att inse att det som idag kan verka vara en liten nyhet kan komma att få stort genomslag på sikt.

1 - ÖVERGÖDNINGENÖvergödningen är Östersjöns största utmaning men tack vare de satsningar som gjordes i slutet av 1900-talet håller det nu på att vända. För att fortsätta i samma riktning är det viktigt att fortsätta komplettera reningsverken i länder på andra sidan Östersjön med nya steg för fällning av närsalter.

2 - KRYSSNINGSFARTYG TÖMMER I LANDMed anledning av de stora mängder av-loppsvatten besökande kryssningsfartyg släpper ut har nu ett beslut tagits att från 2021 förbjuda tömning av avloppsvatten i Östersjön. I Stockholm och Helsingfors tömmer redan 70-80% av kryssningsfar-tygen sina tankar i land.

3 - MUSSELODLINGPå Statens lantbruksuniversitet utvecklar man nya metoder för att ta till vara på våra odlade musslor. Musselodlingarna i Östersjön renar vattnet från partiklar och närsalter och när musslorna skördas komposterar man dem tillsammans med insekter. Resultatet blir ett högvärdigt foder för fågel- och fiskuppfödning samt en utmärkt gödning för växtodling.

4 - SLAMSUGNING AV HAVSBOTTENFöretaget Teknikmarknad har utvecklat en metod för att suga upp det näringsrika slammet från sjöbottnar och återvinna dess kväve och fosfor och på så vis förhin-dra att ämnena når Östersjön. Det pågår även ett arbete med att utveckla tekniken för att användas direkt i Östersjön. 5 - MILJÖGIFTERDet pågår ett kontinuerligt arbete för att minska utsläppen av miljögifter. Man kan redan se en generell trend att mängderna har minskat i bottensedimenten. Nyligen avslutades en stor sanering av botten av Valdemarsviken som hade höga halter

av krom och kvicksilver. I Oskarshamn och Oxelösund planerar man sanering av hamnarna och längs med Norrlandskusten tittar man på hur man ska hantera fiber-bankarna utanför pappersbruken.

6 - MIKROPLASTEREtt stort forskningsarbete pågår för att lokalisera källorna samtidigt som myndigheterna arbetar med åtgärder för att minska mängden plast som hamnar i vår natur.

7 - SALTVATTENINBROTT GER NYTT VATTEN ÅT ÖSTERSJÖNUnder 2014 och 2015 skedde två stora saltvatteninbrott i Östersjön som tillförde nytt syrerikt vatten till djuphålorna i Östersjön. Förhoppningen är att detta ska innebära att ytorna av döda bottnar minskar.

8 - MINSKAT SVAVELUTSLÄPP FRÅN FARTYGSedan 2015 gäller hårda restriktioner för svavelutsläpp från fartygsmotorer i Öster-sjön. Det innebär att mängden försurande ämnen som släpps ut i Östersjön minskar vilket är mycket positivt för havet.

9 - NY TEKNIK RENAR AVLOPPSVATTEN FRÅN LÄKEMEDELPå KTH och Henriksdalsverket pågår forskning om effektivare reningsmetoder med aktivt kol och ozon som kan reducera läkemedelsresterna i avloppsvattnet med upp till 95%. En första pilotanläggning har nyligen startats i Knivsta. Med den nya metoden kommer även andra kemika-lier rensas bort.

10 - NYA FORSKNINGSFARTYG TILL ÖSTERSJÖNI sommar får Östersjöcentrum ett nytt topputrustat forskningsfartyg till sin forskningsstation på Askö. Fartyget, R/V Electra, ersätter det 40 år gamla fartyget Aurelia. Det kommer även byggas ett nytt nationellt forsknings- och miljöövervak-ningsfartyg. Det beräknas vara klart 2019 och ersätter forskningsfartyget Argos som togs ur drift 2011.

”Apatin är Östersjöns farligaste fiende” säger Folke Rydén i en inter-vju med anledning av att han förärats Östersjöfondens Östersjöpris i år. En stor del av nyhetsrapporteringen kring Östersjön är negativ och är man då inte medveten om den positiva utvecklingen är det lätt att man ger upp.

6


Odling av musslor kan ge ett friskare ÖstersjönMusselodlingar i Östersjön skapar inte bara ett rent hav, utan också nya jobb i skärgården. Musslorna lägger dessutom grunden till en ny, världsunik produkt.

TEXT: JOHAN BENTZEL FOTO: EVA-LOTTA KASTILAN, BJÖRN VINNERÅS

MUSSLOR OCH ALGER i samverkan är en oslagbar kombination. Algerna tar upp de näringsämnen – kväve och fosfor – som har lösts upp i vattnet och bildar fetter och proteiner. Därefter filtrerar musslorna de färdiga proteinerna och fetterna, tar upp näringsämnena och rensar vattnet från partiklar.

– Men i dag sitter vi i en situation där vi har för mycket näring och inget som äter den. Vissa ingenjörer har föreslagit att man tillverkar något som kan filtrera algerna, men vi biologer tycker att det är som att gå över ån efter vatten. Naturen

har ju redan designat de perfekta filtre-rarna. Musslor har fungerat i mer än tre miljarder år, säger SLU-professorn Anders Kiessling.

Han ingår i det forskarlag som inom det EU-stödda projektet Baltic Blue Growth undersöker möjligheterna för mussel-odlingar i Östersjön. Genom en småskalig, decentraliserad modell ska det inte bara rena havet, utan också skapa nya arbets-tillfällen längs kusten.

Förutsättningarna i Östersjön kräver nya lösningar. Utanför Kalmar pågår till exem-pel experiment med nedsänkta kassar.

Isbildning och krabb sjö, det vill säga den korta och intensiva sjö som Östersjön är känd för, riskerar annars att förstöra odlingarna.

FRÅGAN ÄR OCKSÅ vad musslorna ska bli av efter skörd. Den låga salthalten gör att de blir för små för att lämpa sig som matmusslor. Samtidigt är de rika på både proteiner och goda fetter och är därmed för värdefulla för att bara grävas ner.

Biogas och fiskmjöl är möjliga använd-ningsområden, som dock medför en rad komplikationer. Skal och kött måste skiljas åt på ett effektivt sätt, i fallet med fisk-mjölet dessutom nära odlingarna för att undvika att musslorna blir skämda under transporten. Det kräver också en ständig vaksamhet på eventuella algtoxiner i musslorna.

Nu tror sig SLU-forskarna ha löst samt-liga dessa problem, samtidigt som de har

lagt grunden för en helt ny produkt: värl-dens första Omega 3-insektsmjöl. Separa-tionen av skal och kött sker i en kompost, där soldatflugelarver efter att ha ätit upp köttet bildar ett väldigt bra protein och mals till ett näringsrikt mjöl.

– Det kan man sedan använda till många olika saker: hönsfoder, fiskfoder och kanske till och med mjöl till bröd för människor, säger Anders Kiessling.

Musselskalet blir en ren mineralfraktion, rik på kalcium, som kan användas som jordförbättringsmedel. Resten av kompos-ten blir ett potent gödningsmedel. Forsk-arna tror också att komposten sannolikt bryter ner toxiner och bakterier i muss-lorna. En hypotes som Anders Kiessling hoppas är verifierad inom ett år.

– Då får vi inte bara en en biologisk separationsteknik, utan också en biologisk reningsbarriär.

Musslorna i Östersjön är för små för att bli matmusslor, men det finns många andra tänkbara användningsområden. Bilden är från en odling på Åland.

När soldatflugelarverna har ätit upp musselköttet bildar de ett väldigt bra protein och kan malas till ett näringsrikt mjöl: världens första Omega 3-insektsmjöl.

READ MORE AT BOOMERANGSTORE .SE

B R I G G E N D E N I M C O L L E C T I O N

Worn , to rn and loved by the c rew at Br iggen Tre Kronor

7


− Grunden för Länsstyrelsens miljöarbete är att skydda de allmänna värdena, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på Läns-styrelsen Skåne. Det gäller inte minst de ekosystemtjänster som är kopplade till havet, som tillgängligheten till stränder, kvaliteten på badvattnet och tillgången på fisk i havet. Under 2000-talet har arbetet för en god havsmiljö förtydligats och prioriterats allt mer. Det har bland annat med tre EU-direktiv

att göra, vars mål är att allt vatten i Europa ska ha god status. − Vi arbetar mycket med att Skåne ska uppfylla kraven i vattendirektivet, havsmil-jödirektivet och havsplaneringsdirektivet. Detta genomsyrar alla våra arbetsområden som påverkar vatten, till exempel miljökrav på verksamheter, planeringsfrågor, fiske- frågor, kulturmiljö och miljöövervakning.

Ett av kraven i vattendirektivet är att vattendrag ska ha fria vandringsvägar för fisk, vilket enligt Jonas Gustafsson är en prio-riterad fråga på Länsstyrelsen Skåne. − Just nu arbetar vi med krav på miljöan-passningar för de tre vattenkraftverken i Rönne Å. I Skåne finns omkring 600 identifie-rade vandringshinder bestående av kraftverk, dammar, kulvertar eller vägtrummor som hindrar fiskar från att ta sig till de vatten där

de förökar sig. Det har gjort att vissa fiskarter har minskat, men om vi öppnar vandrings-vägarna och återställer gamla forsar kommer bestånden att kunna öka igen.

Ett annat viktigt område för Länsstyrelsen Skåne är våtmarksarbetet. – Skåne är Sveriges viktigaste lantbruks-region med några av de bästa matjordarna i världen. Matproduktionen är jätteviktig men den har också inneburit att landskapet dikats ut. Skånes torrlagda landskap och rätade vattendrag har lett till att sjöar och hav fått ta emot mer näring än vad de tål. Länsstyrelsen delar ut ekonomiskt stöd till markägare som vill anlägga våtmarker som fångar upp näring och bidrar till den biologiska mångfalden. Sedan början av 2000-talet har vi hjälpt till att skapa över 2 100 hektar våtmark i Skåne.

Va, jobbar Länsstyrelsen med havet?Sveriges länsstyrelser har en vik-tig roll för att skydda och förbättra havsmiljön. Många av åtgärderna för havet görs på land. På Länsstyrelsen Skåne är våtmarker och fria vand-ringsvägar för fisk två av de områden som står i fokus.

LÄNSSTYRELSEN SKÅNE ARBETAR OCKSÅ FÖR ATT …

• främja kustnära yrkesfiske och sportfiske• bästa miljöteknik ska krävas av utsläppare• kommuner ska värna om hav och stränder i sin planering• lantbrukets påverkan på vatten- miljön ska minska• minska mängden skräp som når havet• öka kunskapen om havet och dess djur och växter

Länsstyrelsens våtmarksstöd har bidragit till att skapa mer än

2 100 hektar våtmarker i Skåne.Foto: Björn Olsson

Vid kulturhistoriskt viktiga platser, som fångstanord-ningen vid Öradekaren, är ett så kallat omlöp en bra lösning för vandrande fisk. Foto: Jakob Marktorp

Havsläge Hudik!

Mitt i stan ligger Lillfjärden, älskad av promenerande hudikbor. Även fiskarna trivs numera finfint. Vi räknade till närmare en miljon fiskyngel förra säsongen och tretton arter, bland annat gös, gädda och abborre.

I maj går stora stim av strömming in i hamnen

för att leka. Tidpunkten beror på väder och vind. Då strömmar folk

till från hela landet för att fiska strömming. Hinken blir full i ett nafs!

Genom att köpa kraftstationen i Nianåns utlopp får vi möjlighet att öppna ett

helt avrinningsområde, som varit stängt i hundra år. Det har stor betydelse för vatten livet i

Niansjöarna, Nianån och ända ut i havet.

www.hudiksvall.se

I Hudiksvalls kommuns arbete för levande vatten återskapar vi vattenmiljöer genom att bland annat ta bort vandringshinder och restaurera vattendrag som varit flottningsleder.

8


– STORYN OM BRIGGEN och det engagemang som funnits kring det här fartyget är så fascinerande. Det var ett ganska galet projekt och det saknades hela tiden pengar, men de som genom-förde det var så pass hängivna att det ändå gick igenom.

Att inte ge upp och tro på sin idé är något han kan känna igen sig i. Mat-tias Åkesson hade haft klättring som livspassion i många år när han till slut kom på att hobbyn och den fleråriga professionella erfarenheten på området skulle kunna bli en bra grund för en ny affärsverksamhet. 2000 startade han C2 Vertical Safety tillsammans med sin bror och idag har bolaget 18 anställda, kontor i både Uppsala och Helsingborg och är exklusiv distributör av flera av de största och mest kända varumärkena inom klättring och outdoor. Ett nytt steg i bolagets utveckling togs 2008 när C2 Training Center – en 18 meter hög och

500 kvadratmeter stor utbildningslokal som är unik i sitt slag i Norden – öppna-de. Hit kommer numera folk från bland annat Försvarsmakten, Räddningstjäns-

ten och Polisen för att lära sig mer om hur man hanterar höjder på ett säkert sätt.

– Många av våra kunder är oerhört

”Jag gillar det banbrytande, att våga gå utanför ramarna och testa”Allt vi gör påverkar vår omgiv-ning, och mycket av det som tillverkas av oss människor hamnar förr eller senare i havet. – Det här är ett problem som angår oss alla, säger Mattias Åkesson, vd på C2 Vertical Safety som började engagera sig i Östersjöns framtid efter en segling med briggen Tre Kronor.

TEXT: MATS HELLSTRÖM

FOTO: FRIDA KLANG, FELIX OPPENHEIM, MATTIAS ÅKESSON

Mattias Åkesson, C2 Vertical Safety:

Försvaret är en av C2:s återkommande kunder. Här under en övning med helikopter.

Mattias Åkesson på väggen i C2:s egna träningsanläggning.

9


”Jag gillar det banbrytande, att våga gå utanför ramarna och testa”krävande. De ställer högsta krav på kvali-tet, både vad gäller produkternas prestan-da och vår kompetens. De här personerna verkar i en miljö och i situationer som kan handla om liv och död. Då kompromissar man inte med säkerheten.

DE EXTREMA KRAVEN kommer inte bara från offentliga organisationer, utan även från några av C2:s företagskunder som har särskilt vitala funktioner i sin verksamhet, moment där inget får gå fel. Det kan handla om aktiviteter på oljeplatt-formar, inom gruvindustrin eller högst uppe på vindkraftverk.

– För de här kunderna kan det vara di-rekt avgörande för verksamhetens existens att våra produkter och tjänster fungerar till hundra procent, förklarar Mattias Åkesson.

Det är också här vi hittar den tydligaste kopplingen mellan företagets verksam-het och Initiativet Hållbara Hav och dess

flaggskepp briggen Tre Kronor af Stock-holm. Att havet skulle bli grunden för C2:s miljöengagemang var nämligen inte alls någon självklarhet.

– De hörde av sig en dag och undrade ifall vi kunde tänka oss att sponsra med lite klätterutrustning till Briggen. Det lät rimligt och efter det blev vi medbjudna på en segling med fartyget. Under den resan passade jag på att göra en riskbedöm-ning och jag såg då att säkerheten var ett område de behövde bli bättre på. Eftersom fartyget är en brigg så kan man inte hissa och hala seglen från däcket utan man måste upp och klättra i masterna som är närmare 30 meter höga. Även om man bara är halvvägs upp så går det riktigt illa om man faller, och en sån olycka skulle vara ödesdiger inte bara för den enskilda personen utan för hela verksamheten.

FÖR MATTIAS ÅKESSON var det avgö-rande för engagemanget att hans företag

kunde bidra med något mer än bara rena pengar.

– Vi vill kunna se vad vi åstadkom-mer konkret och vi bidrar idag med både utbildning och utrustning åt besättningen. Det känns viktigt att ha med vår kompe-tens i arbetet. Sedan är det här absolut inte bara välgörenhet från vår sida, vi får också tillgång till ett bra nätverk och får in hållbarhet som en naturlig del i vår verk-samhet. En av våra nyare aktiviteter är att vi ger dem som seglar med Briggen en möjlighet att, på ett säkert sätt, få klättra upp i masterna. Det är väldigt uppskattat.

C2 VERTICAL SAFETY blev Initiativet Hållbara Havs första samarbetspartner. För företaget självt var det istället Cirkus Cirkör som öppnade dörrarna genom att bli den första kunden för drygt 15 år se-dan. Mattias Åkesson menar att dessa två aktörer påminner mycket om varandra.

– Cirkus Cirkör har från första stund

använt rep, teknik och gravitationen på ett oerhört avancerat och nydanande sätt i sitt koncept. Jag gillar det där banbrytande, att gå utanför ramarna och våga testa. Det var också det som var speciellt med Brig-gen, att det inte bara var en ren affärsverk-samhet för konferensseglingar utan något mycket mer genuint och viktigt.

Han berömmer beslutsamheten hos Brig-gens ledning, en inställning som har hållit i sig under åren enligt Mattias Åkesson.

– Vi ser mycket positivt på framtiden, inte minst i och med att Hållbara Hav nu blir en stiftelse. Det finns ett sånt engage-mang i den här organisationen. Samtidigt är deras attityd inte dömande, utan man vill istället hjälpa andra att bli bättre. Inte rakt av stoppa allt som inte är bra nog. Det är ett realistiskt sätt att se på förändring som i slutändan nog kommer att göra verk-lig skillnad för Östersjön.

“De här personerna verkar i en miljö och i situationer som kan handla om liv och

död. Då kompromissar man inte med säkerheten.“

MATTIAS ÅKESSON, C2 VERTICAL SAFETY

C2 är Initiativet Hållbara Havs säkerhetspartner och arrangerar ibland klättring i skeppets master för dem som seglar.

10


Ny metod räddar Östersjön – och skapar intäkterGenom att pumpa upp och tillvarata fosfor från havs-bottnen har Teknikmarknad utvecklat en metod som går att tjäna pengar på samtidigt som den räddar Östersjön från övergödning.

PÅ GRUND AV FLERA decenniers utsläpp från avlopp och jordbruk är Östersjön kraf-tigt övergödd. Det är inte minst algblom-ningen ett tydligt tecken på. Med insatser som ökad avloppsrening, förbättrade enskilda avlopp och liknande åtgärder har utsläppen minskat rejält under senare år och är nu nere på 1955 års nivå. Ändå ökar övergödningen. Forskarna räknar med att det tar hundra år innan den är tillbaka på 1970 års nivå. Många års utsläpp har nämligen lämnat sina spår i havet.

Det interna läckaget av fosfor från syrefria bottnar är den överlägset största källan till den fortsatta övergödningen av Östersjön.

– Så länge det fortgår kommer övergöd-ningen att öka oavsett hur mycket vi än kämpar och står i. Det är ett stort hot mot turismen och för alla som lever på att vi har en vacker skärgårdsmiljö. Nu börjar det bli så geggigt att skärgårdskommu-nerna börjar drabbas av det här. Det är ett akut läge. Vi hinner inte vänta i hundra år, säger Bengt Simonsson, forsknings- och marknadschef på Teknikmarknad, som är en avknoppning från KTH.

När alger, plankton och organiska substanser sjunker ner till bottnen och för-ruttnar förbrukar de också stora mängder syre. Bristen på syre gör att hundratals år av lagrad fosfor släpper från bottnen och åker upp i vattenvolymen, där den i sin tur göder nya alger och plankton.

DET FINNS EN RAD metoder som riktar in sig på detta problem, allt från att lägga på kemikalier som gör att fosforn absor-beras till att pumpa ner stora mängder syresatt vatten på bottnen. Men ingen av dessa metoder utnyttjar den resurs som fosforn faktiskt är.

Därför har Teknikmarknad utvecklat en metod som i stället suger upp och tillvara-tar den lagrade fosforn. Framgångsrika tester har genomförts både i grunda sjöar och på 120 meters djup i Östersjön.

– När vi dammsuger bottnarna får vi också upp mycket vatten, som vi separerar bort, syresätter och lägger tillbaka där det låg. Då får man dessutom ett slags tätande lock där nere som gör att fosforläckaget minskar ordentligt. Det blir som en häv-stångseffekt. Med en ganska liten insats kan vi få en stor effekt, och samtidigt får vi med oss fosfor upp till ytan, säger Bengt Simonsson.

METODEN HAR FÅTT stor positiv uppmärksamhet och blivit nominerat till flaggskepp inom EU. Det har gett vind i seglen inför nästa steg, då det är dags att genomföra projektet i stor skala.

Den stora fördelen är metodens dub-

belverkande effekt. Dels motverkar den övergödningen. Dels gör den Sverige själv-försörjande på fosfor. Förhandlingar pågår med olika aktörer för att tillverka handels-gödsel av det uppumpade sedimentet.

Fosforn i dagens konstgödsel kommer främst från miljöovänliga dagbrott i andra länder, till exempel Kina och Marocko, och har även visat sig innehålla kadmium och andra ämnen som inte alls är nyttiga att ha på åkarna.

– Det finns många sätt att minska övergödningen, men vår metod har till skillnad från de andra också en intäkt. Det är klart att det kostar att ge sig ut på Öster-sjön och pumpa upp sediment, men det material som vi tar med oss hem kan vi få både växtnäring till jordbruket och energi från. Vi kan ersätta en exportfaktura med något som man gör nationellt, säger Bengt Simonsson.

ÄVEN ÖVRIGA LÄNDER runt Östersjön har visat intresse och det finns planer på att bilda ett gemensamt bolag. Intäkterna från den tillvaratagna fosforn är i så fall tänkta att gå tillbaka in i bolaget för fort-satt finansiering av verksamheten. Men finansiering krävs även från annat håll.

En idé som Teknikmarknad föreslår är en öronmärkt VA-avgift på 10 öre i månaden för alla som bor runt Östersjön, berättar Bengt Simonsson.

– Det handlar ju om en gammal miljö-skuld från samhället. Tio öre i månaden tror jag inte att någon skulle hänga upp sig på, när det ger tillräckligt mycket pengar för att rädda Östersjön.

TEXT: JOHAN BENTZEL FOTO: TEKNIKMARKNAD

”Det handlar ju om en gammal miljöskuld från

samhället. Tio öre i månaden tror jag inte att någon skulle hänga upp sig på, när det ger tillräckligt mycket pengar för

att rädda Östersjön.”BENGT SIMONSSON, TEKNIKMARKNAD

Med den nya tekniken pumpas bottensediment upp för att sedan användas i produktion av biogas och närsalter (övre bild). Inför försöken samlades stora mängder information om havsbottnen in under seglingar med briggen Tre Kronor (nedre bild).

11


PA R T N E R T I L LH Å L L B A R A H A V O C H

B R I G G E N T R E K R O N O R

Tänk på att:• Inga läkemedel ska slängas bland hushållsavfall eller spolas ned i toaletten. Överblivna läkemedel ska lämnas till apotek.

• Förpackningar som innehåller synliga rester av läkemedel lämnas till apotek.

• Läkemedelsförpackningar av ogenomskinligt material, t ex tuber och burkar, aerosolbehållare och pulverinhalatorer, injektionsflaskor och ampuller, samt förpackningar som innehållit infusionsvätskor med läkemedelssubstanser lämnas till apotek.

• Använda depotplåster och vaginalringar lämnas till apotek.

• Tomma förpackningar sorteras som andra hushållssopor.

Takeda Pharma ABBox 3131169 03 Solna

Telefon: 08-731 28 00E-post: [email protected]

www.takeda.se

NP-

03

4-2

01

60

22

4

Better Health, Brighter Future

12


Läkemedelsrester i vatten är inget akut problem i Sverige. Det finns tid att hitta effektiva lösningar och forskarna är på god väg.

TEXT: JOHAN BENTZEL FOTO: ISTOCK, EVA AHLIN

ENBART I SVERIGE använder vi årligen 1 000 ton läkemedel med minst lika många substanser avsedda att påverka olika processer i kroppen. Många av dem passerar kroppen utan att brytas ner och hamnar i avloppsvattnet i stället. De svenska reningsverken tar effektivt hand om en del av läkemedelsresterna, men långt ifrån alla.

– Min främsta käpphäst är att om vi använder kemikalier som är svåra att bryta ner, har vi också en skyldighet att ta hand om resterna av dem, innan de släpps ut i våra vattendrag, säger KTH-forskaren Berndt Björlenius, som arbetar med att ta fram effektiva metoder för att rena av-loppsvatten från läkemedelsrester.

Vissa substanser, såsom acetylsalicyl- syra och ibuprofen, verkar trots stora kvantiteter inte göra någon större skada – vad vi vet i dag. Andra substanser påverkar däremot fiskar och vattenlevande organismer. Antibiotika antas bidra till ökad resistens, medan hormonstörande substanser från p-piller kan försämra fiskars förmåga att föröka sig.

Att läkemedel kan vara mycket svåra att bryta ned vittnar epilepsimedicinen karbamazepin om.

– Vi har hittat den överallt i Östersjön, säger Berndt Björlenius.

POLITISKA INITIATIV HAR gjort frågan allt mer prioriterad under de senaste tio åren. Berndt Björlenius värdesätter att forskare och tekniker ändå har rimlig tid på sig att utveckla och utvärdera olika metoder.

– I Sverige är vi lyckligt lottade. Vi har gott om vatten, så vårt avloppsvatten späds ut. Därför kommer vi ofta under de skadliga effektkoncentrationerna. Här är det ingen akut fara. Vi har tid att göra något vettigt åt det hela utan att skapa nya problem.

Berndt Björlenius och hans kollegor har i en rad pilotanläggningar testat olika me-toder för att ta bort läkemedelsrester och har fastnat främst för två av dem: aktivt kol och ozon. Båda sätts in i slutet av re-ningsverken och är i princip lika effektiva, 90–95 procents rening, men metoderna fungerar på olika sätt.

Aktivt kol binder till sig molekylerna. Ozonet bryter i stället sönder molekylernas dubbelbindningar och aromatiska grupper. En kombination är det allra bästa, men det medför samtidigt väldigt höga kostnader.

Vid bygget av Sveriges första fullskaliga läkemedelsrening i Knivsta föll valet på ozon. Med en hårt pressad budget och tidsplan var det den lösning som var möj-lig att få på plats.

– Vi är så långt framme nu att vi byggt i full skala. Knivsta är lagom stort med en känslig recipient och 10 000 personer anslutna. Det är en ganska enkel läro-anläggning som behandlar allt Knivstas avloppsvatten och ger oss värdefulla data för framtiden, säger Berndt Björlenius, som var projektledare för det nya reningssteget.

Parallellt med utvecklingen av renings-metoderna måste också uppströmsarbetet fortskrida, det vill säga insatser långt innan vattnet når reningsverket, till exem-pel utfasning av vissa substanser.

För att få en ekonomisk drivkraft att an-vända miljövänliga ämnen föreslår Berndt Björlenius ett slags pantsystem eller pro-ducentansvar, där kostnaden för renings-processen ingår i priset för läkemedlet eller kemikalien.

LINN MANDAHL SKEPP, vd för läke-medelsbolaget Takeda Sverige, tycker att det är en intressant idé, under förutsätt-ning att det går att skapa ett bra system för det. Hon ser också utvecklad rening som den bästa vägen framåt, även om det på sikt säkert går att byta ut vissa miljöfarliga substanser i läkemedel mot mer nedbryt-bara.

– Rent kemiskt är ju läkemedel konstru-erade för att vara stabila. Om ett ämne är aktivt i kroppen, är det också till viss del aktivt när det kommer ut. Att rena vattnet är nog den mest kompletta lösningen.

Takeda arbetar på flera fronter för en bättre miljö, bland annat genom att sam-arbeta med Initiativet Hållbara Hav och därigenom vidareutbilda medarbetarna.

– Eftersom vi jobbar i ett stort globalt företag sitter vi relativt långt ifrån vårt moderbolag och styr inte produktionen. Om vi vill påverka miljön känns det naturligt för oss att göra något nära där vi verkar, och Östersjön ligger många varmt om hjärtat, säger Linn Mandahl Skepp.

Läkemedelsindustriföreningen (LIF), där Takeda är medlem, ingår i klustergrup-pen ”Vatten och läkemedel”, som är en del av Swedish Water House och Stockholm International Water Institute. Gruppen tar gemensamt fram konkreta rekommenda-

tioner till olika aktörer längs läkemedlens livscykel om hur de kan bidra till minsk-ade utsläpp av läkemedel i vatten.

– Sverige kan bli ett föregångsland, som visar vägen för länder med större problem. Medvetenheten är stor och vårt tänk ligger långt fram. Det är roligt att vara med och trycka på utvecklingen.

”Om vi vill påverka miljön känns det naturligt för oss att göra något nära där vi verkar, och Östersjön ligger många

varmt om hjärtat.”LINN MANDAHL SKEPP, TAKEDA

På väg mot effektiv rening av läkemedel

Att vi blir bättre på att ren vårt vatten från läkemedelsrester är nödvändigt för en hållbar framtid. Nu ska en ny och effektivare reningsanläggning testas i Knivsta kommun.

13


VI ARBETAR MED LIV.

BÅDE PÅ HÖJDEN OCH PÅ DJUPET. Sedan starten 2000 har vi på C2 Vertical Safety varit ledande inom säkerhet på hög höjd. Vi säljer den bästa fallskyddsutrustningen och utbildar dig och ditt team i hur du använder den för att kunna arbeta säkrare och effektivare. Nästan lika länge har vi varit engagerade i Briggen Tre Kronor och Initiativet Hållbara Hav.Både som partner och i den vertikala säkerheten ombord. Läs mer om oss och vår miljöpolicy på www.c2safety.com.

C2 Vertical Safety [email protected] 018 -67 79 90

Vår helhetslösning för arbete på höjd heter C2 360°

och omfattar konsultation, fallskyddsutrustning, fallskyddsutbildning,

fallskyddssystem, reparbeten och periodisk kontroll.

Testa oss!

Blinkers B

rands

Fo

to: A

lex & M

artin

14


Klimatförändringar kräver medveten stadsplaneringKlimatförändringarna påverkar alla stockholmare och ger utslag i skadestatistiken. Det är en av anledning-arna till att Länsförsäkringar Stockholm engagerar sig aktivt för en bättre miljö.

TEXT: JOHAN BENZEL

FOTO: ANDERS MANNESTEN, MAGNUS PEHRSSON

FREDRIK BERGSTRÖM, vd för Läns-försäkringar Stockholm, konstaterar att andelen naturskador ökar till följd av ett förändrat klimat, bland annat genom fler kraftiga skyfall. Det leder även till högre kostnader för försäkringsbolagen.

– Vi är också mer känsliga för natur-skador nu än vad vi var förr. När det som-maren 2014 kom extrema regnmängder under tre dagar i Stockholm hade vattnet

svårare att rinna undan, eftersom det är så tättbebyggt och asfalterat. Naturkrafterna måste ju ta sig någonstans, och i flera fall hamnade vattnet i källare, säger Fredrik Bergström.

Länsförsäkringar Stockholm gör vad de kan för att bromsa utvecklingen. Dels genom insatser för en bättre miljö. Dels genom att hjälpa samhället att hantera konsekvenserna av de klimatförändringar som redan är ett faktum.

När vädret blir allt mer extremt gäller det att inte bygga på ett sätt som förvärrar skadeverkningarna. Det är en betydande anledning till att Länsförsäkringar Stock-holm har anmält sitt intresse för att bli en rådgivande part i den framtida stads- planeringen. Det är viktigt att inte bygga en stad full av oförsäkringsbara fastig-heter, betonar Fredrik Bergström.

– När vi urbaniserar måste vi tänka på att inte bygga så att det blir för dyrt att hantera de skador som sker. Det finns exempel i England där myndigheterna har ritat en gräns vid kusten och sagt att de tar ansvar för det som är innanför men inte det som är utanför, eftersom de vet att havsnivåerna stiger.

FÖR LÄNSFÖRSÄKRINGAR Stockholm är det också viktigt att ta ett eget aktivt miljöansvar. Filosofin är att kroka arm med dem som redan sitter på kunskapen. I Initiativet Hållbara Hav (IHH) har Läns-försäkringar Stockholm funnit en skicklig samarbetspartner och de har nu stöttat verksamheten i snart två år.

– Vi ägs av de 530 000 stockholmare som är kunder hos oss. Det tycker vi för-pliktigar oss ännu mer att ta ett ansvar för hållbarhetsfrågor i Stockholm. Vi kom fram till att Östersjön är ett hav som behöver uppmärksamhet och som många i Stockholm dessutom har en relation till, säger Fredrik Bergström.

Utöver att bidra med pengar lyfter Läns-försäkringar Stockholm fram IHH i många sammanhang. Samtliga 350 medarbetare har blivit utbildade i miljöfrågor och kan sprida kunskapen vidare i sina respektive nätverk, bland både vänner och kunder. Några har också blivit miljöambassadörer och varit med vid IHH:s utställningar.

Dykutbildade medarbetare har engage-rat sig i jakten på spöknät i Östersjön, det vill säga fisknät som är på drift till skada för både fiskar och sjöfåglar. Utställningen ”Etta med kök”, som ger konkreta miljö-tips i vardagen, har stått på försäkrings-bolagets parkeringsplats. Möten förläggs också till IHH:s lokaler för att ge organi-

sationen ytterligare exponering, berättar Fredrik Bergström.

– Det är lätt att den här typen av stöd bara blir en inbetalning en gång om året, men vi gör många konkreta saker tillsam-mans. Det tycker våra medarbetare är roligt.

Länsförsäkringar Stockholms it-chef Anders Etander dyker efter spöknät i Östersjön tillsammans med Initiativet Hållbara Hav.

”Det är lätt att den här typen av stöd bara blir en inbetal-ning en gång om året, men

vi gör många konkreta saker tillsammans. Det tycker våra

medarbetare är roligt.”FREDRIK BERGSTRÖM, VD

LÄNSFÖRSÄKRINGAR STOCKHOLM

Under tre års tid har vi hjälpt Initiativet Hållbara Hav att sprida kunskap om Östersjön.

Crossmedia Communications är experter på att skapa innehåll som både informerar och engagerar, och att hitta vägar att nå rätt målgrupper. Vi kan hjälpa dig med allt från

textproduktion och grafisk design till kampanjhantering och webbutveckling.

Välkommen till en byrå som gör skillnad.

Kommunikation som håller.

crossmediagroup.se 0700 – 84 00 54

15


BAGA tar vattenrening på allvarGenom att rena sitt avlopps-vatten förbättrar man inte bara miljön utan också sin egen hälsa. Med stort yrkes-kunnande och bred service erbjuder BAGA lösningar för rening av både hushålls- och avloppsvatten.

– Sverige har lovat att minska fosfor- belastningen i Östersjön med 290ton per år, säger Patrik Ellis påBAGA. Idag kommer det mer ut-släpp än så bara från enskilda av-lopp, som står för 720 ton av detfosfor som tas om hand av avlopp-sanläggningarna varje år. Cirka 295ton av det går sedan vidare som ut-

släpp. Genom att rena sitt avlopp är det möjligt att minska det utsläppet med upp till 90 procent, så det finns stor potential till att göra föränd-ringar.

BAGA, som funnits sedan 1992, har sedan starten fokuserat på att erbjuda helhetslösningar för vattenrening som passar både privat- personer och entreprenörer. Före- taget arbetar mycket med mindre enskilda reningsverk och anlägg-ningar, som utifrån behov finns i olika varianter med olika hög skyddsnivå. Valet att rena sitt vatten handlar enligt Patrik Ellis både om hälsa och miljö.

– Om du bor i till exempel Öre-bro hamnar näringsämnen från ditt

avloppsvatten i Östersjön till slut, men innan dess hamnar det i din närmiljö. Hjälmaren som är full av fosfor är Sveriges mest övergödda sjö, vilket leder till algblomning och tar syre från andra vattenlevande arter. Om du har ett eget dricks- vattensystem på din tomt kan det också innehålla bakterier från av-loppet. Studier har visat att ungefär 20 procent av landets dricksvatten- brunnar har otjänligt vatten. 60 procent har omdömet tjänligt med anmärkning, och bara 20 procent anses ha fullt tjänligt dricksvatten.

Teknik i framkant, minimalt under-hållsbehov och lösningar baserade på nordiska förhållanden är egen-skaper som kännetecknar BAGAs

produkter, menar Patrik Ellis.– De här minireningsverken be-

höver tillsyn vilket måste göras av kunnig och erfaren personal som kan avgöra om det fungerar som det ska. När man ska köpa en re-ningsanlägging bör man titta på om företaget har en väl uppbyggd ser-viceorganisation som kan hantera underhållet. Det kan vi erbjuda våra kunder, och våra anläggningar kla-rar sig med tillsyn en gång om året. De är också testade i Sverige vilket BAGA faktiskt är ensamma om.

Minireningsverk typ BAGA bioTank för 1 hushåll.

Stockholm tar hand om fartygens avloppsvatten

Stockholms hamn är en av få hamnar i världen som har möjlighet att ta emot svart- och grå- vatten, det vill säga toalett- samt disk- och tvättvatten i stora mängder. Mottagningsanlägg-ningar finns vid alla kajplatser i Stockholm och tömning ingår i hamnavgiften.

Färjetrafiken går året runt och står för de stora passagerar- och avloppsvolymerna. 98 procent av avloppsvattnet lämnas i land, en hantering som startade redan på 90-talet. Den internationella kryssningstrafiken gästar Stockholm från maj till oktober. Av dessa fartyg tömmer sju av tio avloppsvatten i Stockholms hamn. Samma siffra gäller för Helsingfors hamn, som ofta är nästa eller föregående destination på en Östersjökryssning. Stockholms Hamnar arbetar sedan mitten av 90-talet för att skapa goda tekniska och praktiska lösningar för att få fartygen att lämna avloppsvatten i hamnen. Kostnaden för att lämna avloppsvatten och allt annat avfall ingår i hamnavgiften. Detta innebär att fartygen betalar för avfallet oavsett om de lämnar avfall eller inte.

Enligt internationella regelverk är det under vissa förutsättningar tillåtet för yrkessjöfarten att tömma avloppsvatten till havs. De interna-tionella regelverken för utsläpp av avloppsvatten i Östersjön skärps från 2019 för nya fartyg och från 2021 för existerande fartyg. Skärpningen innebär att alla passagerarfartyg måste lämna avloppsvatten i land eller vara utrustade med reningsanläggningar som har högre ställda krav än dagens. Stockholms Hamnar har länge arbetat för en hållbar utveckling av sjöfarten bland annat genom miljödifferentierade hamnavgifter. Den 1 januari 2015 justerade Stockholms Hamnar sina avgifter för att uppmuntra rederier till insatser för miljön som går längre än vad regel-verken föreskriver. Rederierna får rabatter som uppmuntrar till elanslutning vid kaj, användande av alternativa bränslen och minskade utsläpp av kväveoxider.

Stockholms Hamnar är väl rustat för att ta emot avloppsvatten från passagerarfartyg. Hela 98 procent av färjornas avloppsvatten lämnas i land. Under sommarhalvåret lämnar sju av tio av de internationella kryssningsfartygen avloppsvatten i Stockholm.

Stockholms Hamnar arbetar sedan mitten av 90-talet för att skapa goda tekniska och praktiska lösningar för att få fartygen att lämna avloppsvatten i hamnen.

tallink.se silja.se

ÖSTERSJÖNS NATURLIGA VAL

www.tallinksilja.se/hallbara-hav

Som Östersjöns ledande rederi känner vi ett särskilt ansvar för vår närmiljö. Därför har Tallink och Silja Line som mål att prioritera miljöskydd.

Vi arbetar kontinuerligt med utveckling av metoder för att skydda och skona miljön från föroreningar med målet att främja en hållbar utveckling.

MODERN FLOTTA Vi erbjuder våra resenärer och transportkunder ett bekvämt och miljövänligt sätt att färdas runt Östersjön och vi är extra stolta över att ha Östersjöns modernaste flotta. Mellan 2002 och 2009 tog AS Tallink Grupp sammanlagt sju helt nya och moderna fartyg i trafik på Östersjön. Dessa har ersatt äldre tonnage. Moderna fartyg och miljövänliga lösningar bidrar till en bättre miljö i Östersjöområdet. 2017 sjösätter vi ännu ett helt nytt fartyg. Vårt nya LNG-drivna fartyg Megastar planeras trafikera rutten Tallinn–Helsingfors. Det miljövänliga fartyget använder LNG som drivmedel. Hon kommer liksom rederiets övriga fartyg att följa de nya och mer strikta utsläppsbestämmelser som gäller för Östersjöns så kallade ECA-område.

SAMARBETE MED HÅLLBARA HAVTallink Silja AB och Hållbara Hav har inlett ett samarbete för ett friskare Östersjön. Hållbara Havs arbete med att belysa och lyfta de viktiga Östersjöfrågorna mot en bred allmänhet ligger helt i linje med Tallink och Silja Lines mål om att arbeta för en hållbar utveckling för Östersjön. För varje person som åker på en konferens kryssning med Tallink eller Silja Line skänker vi 100:– per person till Hållbara Hav för arbetet för ett friskare Östersjön.

TALLINKS OCH SILJA LINES FARTYG:

• är miljöcertifierade enligt ISO 14001,

• följer den internationella MARPOL-konventionen som garanterar att vatten- och luftföroreningar hålls på en låg nivå,

• tillämpar nolltolerans mot utsläpp i havet. Allt svart- och gråvatten pumpas via slutna system i land för vidare transport till reningsverk,

• källsorterar avfall ombord för vidare transport till återvinningscentraler i land,

• använder giftfri och godkänd bottenfärg. Fartygens skrov borstas rent med hjälp av dykare flera gånger om året. Ett rent skrov minskar både bränsleförbrukningen och avgasutsläppen,

• använder miljövänliga rengöringsmedel vid tvätt och städning,

• använder lågenergilampor och LED-teknologisom medför att energiförbrukningen minskar ytterligare,

• av nyare modell har särskilt designad skrovform för att minska svall och bottensug och på så vis minska erosion i känsliga farvatten.

Documents

Hållbara hav