Rapport hållbara mikroregioner b lundegårdh gos ab

Förstudie - Hållbara mikroregioner

http://goodnews.ws

Författare

Agr.Dr. Bengt Lundegårdh

Global Organic Sweden AB

Rapport – Projekt hållbara mikroregioner, 2012

Finansierad av Länsstyrelsen i Uppsala län och Tillväxtverket

Förstudie – Hållbara mikroregioner Författare: Agr.Dr. Bengt Lundegårdh, Global Organic Sweden AB, globalorganic.se

Rapport – Projekt hållbara mikroregioner. Finansierad av Länsstyrelsen i Uppsala län och Tillväxtverket Sida 1

Innehållsförteckning

Inledning 1

Förstudiens syfte och mål 6

Förstudiens uppbyggnad 7

Åkerlänna – modellområde 8

Inventering 10

Modell 17

Grundbeskrivning 17

Energimodell 20

Livsmedelsmodell 22

Kretsloppsmodell 25

Social modell 27

Modell för företegande 29

Ledning och styrning 30

Analys och Värdering 31

Mikroregioners storlek 39

Sammanfattning 40

Referenser 41

Appendix 1-5 43

Inledning

Förhållandena i världen kommer att förändras de närmsta årtiondena. Tillgången av

lättåtkomliga ändliga resurser i form av fossila bränslen och mineral kommer med största

sannolikhet att minska. Många anser att utbudet av olja redan har nått sin topp, den s.k. ”Oil

peak” (Figur 1). Detta medför att utvinning av ny olja kommer att bli dyrare, vilket succesivt

kommer att minska oljetillgången på marknaden. Om samma ekonomiska tillväxt och välfärd

ska kunna fortgå framöver måste nya energikällor utvinnas. Utveckling av teknik och

utvinning tar både tid och pengar och energivinsten (uttagen energi – insatt energi) från dessa

energikällor kommer att bli lägre än för oljan (Kjellberg, 2011).

Även andra globala resurser, som mark och biomassa, kommer med den ökade

befolkningsmängden bli allt mer begränsande i framtiden. Vi måste alltmer överväga var och

hur vi ska bygga, vilka marker är viktiga för framtida behov av energi och livsmedel och hur

ska vi leva och resa. En viktig fråga blir; Kommer den nu expanderande globala handeln

kunna fortleva? Troligen inte, utan den globala handeln med resurser kommer att minska i

framtiden. Många områden kommer därmed bli allt mer beroende av vad de egna lokala



Figur 1. Figuren beskriver hur produktionstekniken har skiftat från förindustriell till oljebaserad,

global, komplex, just-in-time-teknik och hur den därefter kommer att skifta till det fossilfria samhällets

teknik sedan tillväxten stagnerar på grund av oljetoppen och det minskade energiflödet i ekonomin.

Den förändrade faktorprisrelationen (priset på energi stiger i förhållande till priset på arbete) blir

den främsta drivkraften för strukturomvandlingen och teknikskiftet. Teknikskiftet från oljebaserad

arbetseffektiv teknik till fossilfri energieffektiv teknik kommer att kräva stora investeringar men takten

för dessa bromsas av brist på tid, pengar och energi. De bromsas dessutom av den stora osäkerhet

som hänger ihop med nerväxt, volatila priser, experimenterande med ny teknik och oklarhet om

framtida faktorprisrelationer. Osäkerheten är störst direkt efter oljetoppen men minskar vartefter. När

en lika stor del av BNP produceras med den nya tekniken som med den gamla, bör osäkerheten ha

närmat sig det långsiktigt normala. (Kjellberg, 2011).

resurserna kan ge i form av energi, mat och boende. Detta kommer att leda till att en region

inte kommer att kunna växa sig större befolkningsmässigt än vad dess resurser kan försörja.

Nämnda utveckling kommer med största sannolikhet leda till en nerväxt (negativ tillväxt)

istället för en fortsatt tillväxt (Douthwaite, 2011; Kjellberg, 2011). Douthwaite konstaterar att

utan rättvisa, lokalt och regionalt, kontrollerbar monetära alternativ för att tillhandahålla

flexibilitet, så kommer den oundvikliga övergången till en lågenergi-ekonomin (nerväxt) vara

utomordentligt smärtsamt för tusentals samhällen, och miljontals vanliga människor. I själva

verket kommer övergångar med största sannolikhet komma till stånd som en följd av en

kaotisk kollaps snarare än en hanterad nedstigning. De nivåer av energianvändning, som kan

upprätthålls, kommer att reduceras kraftigt. Överskottet kommer därför att vara lågt och kan

vara otillräcklig för att kunna försäkra allas överlevnad. En total rekonstruktion av vår

pengarhantering och vårt finansieringssystem är därför en absolut förutsättning för att vi ska

kunna komma undan en mänsklig, social och ekonomisk katastrof.

En nerväxt leder till recession med lägre konsumtion och högre arbetslöshet. Samtidigt

kommer de fossila bränslepriserna förbli höga eller öka i pris med anledning av mer



svårtillgängliga lager vars utvinning kräver stora energikostnader. För att förhindra att en

kaotisk kollaps uppkommer anser Douthwaite (2011) att man redan nu bör (i) utveckla ett

system som utnyttjar de fördelarna som finns i att använda allt-knappa fossila bränslen, (ii)

utveckla nya sätt att finansiera företag och (iii) införa skuld-fria regionala och lokala valutor.

I arbetet med en ekonomi som bättre står emot kommande recessioner bör man utveckla de

mikroregionala förutsättningarna för att nå ett resilient system som kan bli hållbart i

framtiden. Kjellberg (2011) anger ett 10-tal ekonomiska skäl till att gå mot mer lokala

lösningar. Ett av skälen är att ”Den nya och energirationella tekniken används i nya och

betydligt mer lokala system. Dels för att minska energikrävande transporter, dels för att

insatsen av arbetskraft i jord- och skogsbruk måste bli avsevärt större för att hålla uppe den

lokala produktionen av livsmedel, byggmaterial etc.” Det kommer framöver bli allt vanligare

att energikrävande produktioner kommer att slås ut av mer energisnåla produktioner och jord-

och skogsbruk kommer att bli alltmer involverade i den lokala ekonomin. För primär-

produktionen medför det att brukningsmetoderna måste utvecklas mot system som kräver

mindre med insatser av ändliga resurser, som fossila bränslen, och som stärker markens

bördighet och bibehåller näringsämnen i ett lokalt kretslopp.

Kravet på nya energikällor kommer alltmer konkurrera med produktionen av råvaror och

livsmedel. Samtidigt föreligger det en risk för att våra jordbruksmarker utarmas både på kol-

och näringsinnehåll om inte bortförsel av kol och näringsämnen balanseras med samma

mängd tillförsel. Globalt har det skett stora bortodlingar av kol från markerna. Humus, som är

markens stora kolkälla, är viktig för många funktioner som markens vatten- och närings-

hållande förmåga samt dess porisitet. Genom att både ändra brukningsmetoder, t.ex. mot mer

plöjningsfritt, och öka tillförsel av organiskt material till markerna kan markens humushalt

höjas (Agriculture practices and policies for carbon sequestration in soil, 2002).

En kommande brist på energi kommer sannolikt slå mot produktionen av både mineralgödsel

och bekämpningsmedel. Allt fler inom primärproduktionen kommer att få lov att gå över till

ekologisk produktion. Frågan blir dock om tillgången på organiska gödselmedel kommer att

räcka om vi inte har utvecklat hållbara kretslopp av våra organiska material mellan produktion

och konsumtion. Ett exempel är tillgången på Biofer (organiskt handelsgödsel bestående av

bl.a. slaktrester) som för ett par år sedan blev en bristvara då ett flertal konventionella bönder

såg Biofer som ett billigt fosforgödselmedel (Öhman per. med., 2012).

Andra effekter som klimatpåverkan, övergödning, resursslöseri och återvinningsproblem

kommer att bli allt mer vardagliga och tära på våra allt mer begränsade resurser. Särskilt, som

Kjellberg (2011) beskriver det, ”med tanke på hur oförberedda vi är på en anpassning till den

överhängande risken för en energifattig framtid där en stor del av vårt realkapital är alltför

energiineffektivt för att kunna användas och där vi inte längre har gott om vare sig tid, pengar

eller energi att investera i en omställning”.



Risker utifrån dagens ekonomiska system

Vi står inför en överhängande kris som hänger samman med både energiomsättningen

och det finansiella systemet

De ekologiska ekonomerna varnar för att en fortsatt ekonomisk tillväxt efter samma

mönster som hittills kommer att leda till kollaps för både det mänskliga systemet på

liknande sätt som vi ser hur hela ekosystem kollapsar runt omkring oss.

Det finansiella systemet har tillåtits dominera ekonomin med en gigantisk tillgångs-

bubbla och en allt för långt driven skuldsättning som följd. Nuläget karaktäriseras dels

av en extrem koncentration av tillgångarna, dels av en mycket instabil situation som

när som helst kan anpassas till verkligheten genom en finansiell kollaps där

marknadsvärden faller till rimliga nivåer och där fordringsägarna kommer att upptäcka

att den tårta som de gör anspråk på är alldeles för liten i förhållande till deras

fordringar och att de därför endast kommer att få en bråkdel om de ens får något.

o inser att tillgångarna inte är så stora som man hade trott och att de faktiskt är så

små att man inte kan lösa sina skulder – man går i likvidation eller

rekonstruerar sitt företag på något sätt. Fördelen med detta sätt är att det är de

som tagit risken och vinsterna som får ta förlusterna.

o Det andra är att man skapar väldigt mycket mer pengar så att skulderna

minskar genom inflation. Det är denna lösning som diskuteras sedan den

ekonomiska krisens början 2008. Nackdelen med detta sätt är att de som tagit

risken och vinsterna slipper bära förlusterna som istället läggs på hela folket.

Källa: Kjellberg, 2011

Tidigare har vi kunnat, genom tillgång på billiga fossila bränslen, kunnat växa oss ur

finansiella kriser. Men ser man utifrån dagens situation, där vi allt snabbare närmar oss en

situation där tillgången på billig energi har nått sin topp och utvinning av ny energi blir allt

kostsammare, så måste vi finna en väg för att kunna hantera denna nyuppkomna situation.

Många anser att vi behöver en plan B när plan A havererar. Det som kommer att krävas är ett

förändringsarbete som tar hänsyn både till hur vi organiserar oss och hur individer enskilt och

socialt kan hantera en större förändring.

Även om det idag finns stor globala hållbarhetsproblem, så är det viktigt att förstå de små

mekanismerna innan vi kan arbeta med de stora. I dag är nästan allt koncentrerat på de stora

globala mekanismerna, vilket leder till grova antaganden som sällan kan implementeras i den

lilla verkligheten. Ett arbete med mikroregionala hållbarhetslösningar kan leda fram till

modeller som kan appliceras och leda till lösningar på global nivå.

Denna förstudie är tänkt som en första arbetsmodell över om hur man skulle kunna utveckla

hållbara mikroregioner som ett led i att bemöta kommande nedgång i tillväxten på grund av

minskad tillgänglighet av lättåtkomliga fossila bränsle. Förstudien utgår ifrån att arbeta med

att skapa hållbarhet genom att utgå ifrån en regions tillgång på resurser och erhålla små

hållbara regioner med kretsloppsjordbruk som grund. Dessa mikroregioner kan sedan

samarbeta i regionala sammanslutningar



Visionen är att kunna forma en landsbygd som består av hållbara mikroregioner, som

sinsemellan samarbetar (t.ex. genom handel, utbyte av arbetskraft, företagssamarbeten och

viss service som större sjukvårdsinrättningar) för en hållbar landsbygd. Handeln mellan

regioner kan ske genom att mikroregionen marknadsför sina småföretag, som t.ex. ett

köpcentrum, och att besöksnäringen stimuleras. Konsumenter från andra mikroregioner ska

lockas att besöka regionen för handel och turism.

En viktig del inom en region är att, utifrån ekosystemens förutsättningar, så effektivt som

möjligt producera de varor och tjänster som efterfrågas inom regionen, samt ta emot bi- och

avfallsprodukter på ett sådant sätt att människors välfärd och ekosystemens hållbarhet inte

äventyras för framtiden. Samtidigt blir det viktig att värna om den lokala kulturen och låta den

tillväxta parallellt med att lösningar för den lokala hållbarheten utvecklas. Att låta kulturen

växa kan bli en avgörande faktor för byggandet av en social kraft som kan leda regionen in i

hållbarhet. Även utvecklingen av en informell ekonomi bör gynnas genom att skapa

gemenskaper och lokala samverkansformer i form av föreningar och enkla kooperativ.

Målet är att nå inre regional hållbarhetskraft genom att utveckla små starka och hållbara

mikroregioner. När det gäller viss service, som avancerad sjukvård, kan dessa bli allt för

Figur 2. Schematisk skiss över mikroregionens förhållande till omvärlden beroende på kommande

scenarier.



komplicerade för att kunna byggas upp enbart inom en mikroregion. I dessa fall får ett

intraregionalt samarbete utvecklas med närliggande regioner. Samarbeten med regioner längre

bort bör endast ske i form av komptensutbyte, bl.a. via internet.

Hur starkt samarbetet kommer att bli med andra mikroregioner och hur långt bort samarbetet

kommer att nå kommer att bero på hur omvärlden utvecklas. Vid kraftiga kriser kan en

mikroregion bli tvungen att enbart försörja sig med vad regioner har att tillgå. Men vid

mildare kriser kan en god handel med resurser mellan mikroregioner uppkomma. Dock är det

viktigt att varje mikroregion har en handlingsplan framtagen för överlevnad under total

isolering. Detta scenario 3 i figur 2 behöver inte uppkomma men ett utbygganda av

mikroregionens hållbarhet utifrån scenario 3 som förutsättning kommer att lägga en stark

grund för mikroregionens hållbarhet

Förstudiens syfte och mål

Syfte

Syftet med förstudien är att i ett område i Uppsala län göra en inventering av möjligheterna att

arbeta med ett koncept för hållbara mikroregioner utifrån grunderna i ISO-systemen. En

inventering av området syftar till att definiera olika faktorer, som är viktiga för en regions

hållbarhet och som bör ingå i en modell för mikroregional hållbarhet. Syftet med förstudien är

också att pröva om det finns en möjlighet att definiera hur liten en region kan vara utan att

hållbarheten eftersätts utifrån de fem angivna hållbarhetsklasserna energi, livsmedel,

kretslopp, socialt och företagande.

Mål

Tanken är att utforma grundstrukturen till en kvalitetssäkringsmodell för styrning, ledning och

utveckling av hållbara mikroregioner. Denna prototyp ska sedan användas som underlag till

ett större 2-3-årigt projektansökan för prövning och utveckling av den framtagen hållbarhets-

modell på förstudiens försöksområde, samt på ett par till mindre områden i Uppland. Ett

delmål i förstudien kommer därmed vara att inventera möjligheten av att involvera invånarna i

försöksområdet, samt andra aktörer med viktig kunskap, till att ingå i ett större projekt för

implementering av modellen.

Huvudmålet på längre sikt är att erhålla en modell som ska kunna användas för att definiera

landsbygdsregioners möjlighet och brister när det gäller att bli hållbara avseende

resursutnyttjande, social verksamhet och företagande. Modellen ska bl.a. kunna utnyttjas vid

planering och utveckling av resilienta mikroregioner, som vid krissituationer kan överleva på

sina egna resurser. T.ex. ska modellen kunna användas vid planering av byggandet av nya

bostäder inom mikroregionen. Gränsen för byggnation ligger sannolikt vid den nivå vid vilken

regionens samlade resurser har nått sitt tak. Ett ytterligare byggande över detta tak torde

försämra regionens hållbarhet och utsätta regionens invånare för onödigt lidande under

krissituationer, då importen av resurser är begränsad eller upphört helt. Modellen ska också

kunna användas för att utröna hur en mikroregion ska kunna samverka med andra

mikoregioner beroende på hur omvärlden utvecklas och utan att hållbarheten försämras inom



mikroregionen. I vissa lägen kan det vara mer ekonomiskt för mikroregionen att välja

samverkan av tjänster mellan mikroregioner eller import av resurser. I sådana lägen ska

modellen kunna definiera åtgärder som bör göras inom mikroregionen för att förhindra att

hållbarheten för mikroregionen försämras i ett längre perspektiv.

Slutmålet är att erhålla en modell som kan användas för att hållbarhetscertifiera regioner som

resilienta mikroregioner, vilket betyder att regionen har organiserats och utvecklats på ett

sådant sätt så att regionen vid kriser kan försörja invånarna med de nödvändigheter som

behövs för att upprätthålla en grundläggande existentiell nivå.

Förstudiens uppbyggnad

Förstudiens mål är att, som ovan beskrivits, ta fram en prototyp till en mikroregional

hållbarhetsmodell. Som grund i modeller liggen fem hållbarhetskriterier – hållbar

energiförsörjning, hållbar livsmedelsförsörjning, slutna kretslopp, social hållbarhet och god

företagsamhet/kompetens. För att erhålla realistiska frågställningar och förutsättningar i

arbetet med modellen, så har studien utgått från ett bestämt geografiskt område i Uppland.

Som modellområde valdes Åkerlänna valdistrikt, Uppsala län (Figur 3). Studien började med

att en inventering av förhållanden i Åkerlänna gjordes enligt följande.

• Antal och typ av småföretag som finns

• Vilken service som finns

• Hur förhållandena för barn, ungdomar och pensionärer är

Figur 3. Karta över Åkerlänna valdistrikt.

Åkerlänna

Oxsätra



• Hur ser infrastrukturen ut

• Vilka resurser finns för energi- och livsmedelsförsörjning

• Hur ser försäljning, logistik och distribution av produkter från regionens företag ut

• Vilken besöksnäring finns

Inventeringen lades sedan som grund för framtagandet av en modell för mikroregional

hållbarhet. Modellen inklusive tankar om ett fortsatt arbete kring en hållbar utveckling av

Åkerlänna presenterades och diskuterades med Åkerlännas bygdegårdsförening. I samband

med detta slutarbete undersöktes om viljan fanns i Åkerlänna för att ingå i ett större projekt

kring frågan om hållbar mikroregional utveckling. Parallellt gjordes en inventering av vilka

andra organisationer, universitetsinstitutioner mm skulle kunna tänka sig att ingår i ett större

projekt om hållbara mikroregioner.

Åkerlänna - modellområde

Invånare och hushåll

Åkerlänna Valdistrikt (Figur 3) bestod av 595 röstberättiga personer vid 2010 års val.

Åldersfördelning är sådan att det finns något fler äldre än yngre personer. Snittåldern efter en

förenklad uträkning från åldersfördelning i valet 2010 är 42 år för åldersgruppen 18-64 år. Om

man antar att personerna i gruppen 65 år och äldre fördelar sig jämt mellan 65-80 år, blir

snittålder 48 år för gruppen 18 – 80 år.

För att erhålla ett ungefärligt värde på antal barn i Åkerlänna gjordes ett par olika beräkningar

utifrån data från Statistiska Centralbyrån. Den första utgick ifrån att ungefär 20 % av

Sveriges befolkning är barn 0-17 år. Används denna siffra ger den att invånarantalet i

Åkerlänna 2010 var 744 personer, varav 149 var barn. En annan väga är att utgå från att det i

Sverige 2010 fanns 1 097 611 barnfamiljer, varav ca 25 % var familjer med ensamstående

förälder. Föräldrarna, inklusive styvföräldrarna, i dessa barnfamiljer utgör ca 15 % av den

vuxna befolkningen eller 1 940 000 personer 18 år eller äldre har barn hemma i åldrarna 0-17

år. Används siffran 15 % för Åkerlänna ger det att det 2010 fanns 89 (0,15*595) barnfamiljer

i Åkerlänna. En familj i Sverige idag har i medeltal 1,7 barn i åldrarna 0-17 år. Antar man att

samma siffra gäller för Åkerlänna så var antalet barn 151 st i Åkerlänna 2010.

Med ett barnantal på ca 150 barn ger det 8-9 barn per årskull, vilket inte fyller en normal

skolklass. I Åkerlänna skola har man delat in barnen i förskoleklass, 1-2, 3-4 och 5-6, m.a.o.

två årskullar per klass.

I Sverige 2010 består ca 57 % av hushållen av en vuxen person med ca 43 % består av 2

vuxna personer. Detta ger ett antal av 416 hushåll i Åkerlänna. Av dessa hushåll har ca 21,4 %

barn under 18 år.



Tabell 1. Totala invånarantalet i Åkerlänna valdistrikt var ca 745 personer 2010. Dessa fördelar sig

enligt tabell och diagram nedan

Ålder % Antal/åldersgrupp

0-17 år * 18,7% 8,33

18-29 år 12,6% 8,43

30-49 år 34,0% 10,5

50-64 år 21,6% 11,86

65- år 13,2% totalt 106 personer

65-80

6,63 * Antalet beräknat från medelvärden - statistiska centralbyrån

Yta

Vid en enkel överslagberäkning blir områdets yta ca 130 km2 eller 13096 ha (Tabell 2; Figur

4) (0,032% av Sveriges yta). Av denna yta är ca 83 % (10878 ha) skogsmark och ca 17 %

(2218 ha) åkermark. Åkermarken är koncentrerad kring Oxsätra i sydöstra delen av området.

Härifrån utgår åkermarken i tre tarmar, en åt nordväst förbi Kullviken, en åt nord förbi

Åkerlänna och en åt nordost bort till Hammarby. Genom området går ett grävt huvuddike som

börjar vid Rörmyra i väst går fram till Persbo i öst där diket fortsätter vidare in i Skuttunge.

Till detta huvuddike finns ett antal mindre diken.

Tabell 2. Beräkning av ytan på Åkerlänna valdistrikt utifrån geometriska figurer. Se figur 4

Yta sida 1, m sida 2, m Geomet. figur* Yta, ha

1 13780 15730 1 21676

2 8446 7176 2 -3030

3 762 8001 1 -610

4 4496 8954 2 -2013

5 3810 15367 2 -2927

* kvadrat =1; triangel = 2

Yta: 13096

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

18-29 år 30-49 år 50-64 år 65- år

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

0-17 år * 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65- år



Figur 4. Geometriskt beräkningsgrund för ytan på Åkerlänna valsdistrikt.

Inventering

Antal och typ av småföretag

I bygden finns en ICA-affär. Därutöver finns 143 företag registrerade inom Åkerlänna. I figur

5 redovisas antal företag i olika branscher. Av registrerade företag bedriver 55 st någon form

av jord och/eller skogsbruk. I regionen finns även viss tillverkningsindustri inom stål, smide,

virke, snickeri och sömnad. Inom branschen byggverksamhet finns 19 företag. En anläggning

för flisframställning finns, liksom udda industrier som zoologisk konservatorverksamhet samt

konstruktion och tillverkning styrketräningsredskap. Inom tjänsteföretagen finns 5 företag

som tangerar tillverksindustrin genom att utföra grafisk produktion och produktion inom IT.

Inom tjänstesektorn finns nästan hälften (49%) av företagen, vilket inbegriper företag inom

bl.a. handel, service, konsulter och entreprenörer. Inom kategorin övrig verksamhet ingår

företag som bedriver någon form av hästverksamhet samt företag som inte har angetts ha

någon branschtillhörighet.

Många företag är idag endast registrerade i Åkerlänna men har sin verksamhet på annan ort,

t.ex. inne i Uppsala. Det gör det svårt att få en bra bild över kompetetens och företagstäthet i

området.

3810 m

13780 m

15730 m 8954 m

4496 m

8001 m

762 m

7176 m

8446 m



Figur 5. Antal företag i olika branscher i Åkerlänna valdistrikt.

Vilken service som finns?

I Oxsätra ligger ICA-affären. Vid affären finns en mindre återvinningsstation för glas,

tidningar, plast- och pappersförpackningar, metaller och batterier. När det gäller elektronik

och farliga avfall som kemikalier och oljor, är bygdens invånare hänvisade till

återvinningscentraler inne i Uppsala. ICA-affären är ombud för apotek (inklusive

receptbelagda läkemedel), systembolag och ATG.

En skola för elever upp till 6:e klass finns i Åkerlänna. Efter 6:e klass är skolbarnen hänvisade

till skolor inne i Uppsala. Distriktssköterskemottagning finns i Bälinge, öster om Åkerlänna

valdistrikt. Om man är i behov av läkarbesök är man hänvisad till husläkarmottagningarna i

Uppsala eller Östervåla. Tidigare har det funnits en bilburen läkarjour, som numera är

borttagen.

Ålderdomshem saknas i området. Närmsta hem och vård för åldringar finns i Bälinge, Bälinge

Hemvård och Lundgården Förenade Care, samt på Björkgården i Björklinge. För åldringar

som bor kvar i sina hem finns tillgång till hemtjänst.

En bygdegård finns i Åkerlänna. Den verkar som gemensamhetslokal för bygden. I lokalen

anordnas fester, både via bygdegårdsföreningen eller privata. Lokalen används även för

föreläsningar samt för inomhusidrotter, som pingis och innebandy. En gång i månaden besöks

området av bokbussen

Resterande service hänvisas till företag i området. Enligt företagsregistreringen ska det inom

Åkerlänna valdistrikt finnas fyra bilverkstäder. I området lär det även finnas frisör,

skönhetssalong och salonger för fotvård, massage och naprapatisk behandling. Trafikskolor,

0

10

20

30

40

50

60



fastighet och trädgårdsserviceföretag inklusive städföretag samt schaktningsföretag ska finnas

att tillgå i området, liksom butiker för djurtillbehör, sportartiklar, glas och hantverk. Inom

området lär det även gå att hyra hushållsartiklar samt bygg- och anläggningsmaskiner. Dock

är flertalet av dessa företag enbart registrerade i Åkerlänna, medan den egentliga

verksamheten ligger på annan ort, oftast inne i Uppsala. Genom kontaktnätverk och

granngemenskap så kan invånarna i Åkerlänna ta del av dessa företags professionalitet.

Plogning och sandning av områdets allmänna vägar sker per entreprenad via trafikverket.

Mindre vägar ingår i vägsamhällighet, och plogning av dessa sker oftast via kontrakt med

bönder. Vägsamhälligheterna har stadsbidrag för deras verksamhet. Mycket små vägar, in till

fastigheter mm, plogas oftast via grannöverenskommelser. Många av områdets bönder

snöröjer, som extrainkomst, inne i Uppsala.

Figur 6. Andelen företag i Åkerlänna valdristrik. Indelat efter verksamhet - Lantbruksföretag

- Industriföretag (råvaror, förädling) - Handelsföretag (köper och säljer varor) - Tjänsteföretag

(säljer tjänster).

Hur är förhållandena för barn, ungdomar och pensionärer

Liksom för äldreboende, så saknas även boende för ungdomar i Åkerlänna valdistrikt. I

området finns det en skola, Åkerlänna skola, för elever upp till 6:e klass. Skolan har fyra

klasser; en förskolleklass samt tre klasser med två åldersgrupper per klass (klass 1-2, klass 3-4

och klass 5-6) (http://skola.uppsala.se/ Akerlannaskolan/Akerlannaskolan). Elevantalet är lågt

och endast 58 elever går här mellan förskoleklass till klass sex. Lokalitet och lärarkår är

begränsade. Det medför att eleverna åker till Jumkil när de ska ha slöjd-undervisning. Övrig

undervisning som sker på Jumkils skola är B-språksundervisning för åk 6, hemkunskap för åk

5 och idrott i hall för åk 5-6. Dessutom samarbetar åk 3-4 i dessa skolor i vissa ämnen.

Textilslöjd sker på Börje skola.

Jordbruk, skogsbruk

30%

Industri-företag

15% Industri/tjänste-

företag 3%

Tjänsteföretag 44%

Handelsföretag 7%



Större delen av alla elever på Åkerlänna skola åker skolskjuts till och från skolan med KR-

trafik, som har upphandlats av Upplands lokaltrafik (UL).

Vid sidan om skolan ligger Åkerlänna förskola för barn mellan 0-6 år. Idag sker ett bra

samarbete mellan skolans fritids och dagbarnvårdarna (två kommunala dagmammor) på

Mamma Mu. Torsdagar och fredagar är barnen alltid i fritids lokaler.

Alla barn mellan klass 0-3 på Åkerlänna skolan har tillgång till fritids efter skolan. Därutöver

har Kyrkans ungdom fritidsverksamhet i ungdomsgruppen Oxen för barn mellan 6-12 år. I

Åkerlänna finns också idrottsklubben IK Hinden. Aktiviteterna inom klubben är främst fotboll

och innebandy. Det finns även en skidsektion, en damsektion och en ungdomssektion. Annan

fritidsverksamhet, som t.ex. musikskola, dans, teater, saknas inom Åkerlänna valdistrikt.

För den äldre generationen finns Oxsätra kapell att tillgå. Här arrangeras bl.a. soppluncher

med musik eller föredrag samt bytesevenemang (T.ex. byte av växter). Kapellet har också en

syförening.

Föreningar inom Åkerlännaområdet

Åkerlänna Oxsätra jaktvårdförening/jaktlag

Bälinge hembygdsförening

Bälinge LRF

Bälinge Norra Kyrkliga syföreningen

PRO

SPF Björken (Pensionärsförening tror jag)

IK Hinden

Gun Girls (jakt)

Domarbo Jaktklubb

Åkerlänna Centerkvinnor

Åkerlänna Hem&Skola

Hur ser infrastrukturen ut

En buss, 105, trafikerar regionen. Den trafikerar sträckan Bälinge, via Grellsbo och Oxsätra,

till Åkerlänna skola. Bussen räknas allmänt som en skolbuss och ca hälften av turerna är

anpassade till barnens skolgång. Tre av turerna trafikerar även sträckan Åkerlänna skola –

Domarbo och Bälinge via Tunabergsallén invid Tunabergsskolan till Uppsala centralstation.

Övriga tider är invånarna i regionen hänvisade till linje 844 som går utmed riksväg 272.



Figur 7. Vägkarta över Åkerlänna.

Inom området finns ett nätverk av mindre landsvägar (Figur 7). På två ställen inom området,

vid Kullviken och något söder därom, ansluter dessa till riksväg 272. Ett par km sydväst om

Grellsbo ansluter vägnätet också till riksväg 272. Denna anslutning ligger dock utanför

området. Vid dessa plaster saknas pendlarparkering, vilket efterlyses av ortsbefolkningen.

Idag parkeras bilar på mindre sidovägar, vilket kan skapa förtret hos boende i närheten av

busshållplasterna.

Försäljning, logistik och distribution av produkter från regionens företag

De flesta arbetar enskilt och sköter sin egen försäljning och logistik. Någon samverkan, t.ex.

kylbil, saknas. Förr fanns en mjölkbil i området. Den som körde mjölkbilen fick göra inköp

bl.a. nappar och korsetter i Uppsala och tog med dem tillbaka till bygden. Via mjölkbilen fick

bönderna i området tillbaka smör, fil, ost och glass från mejerierna.

Besöksnäring

Åkerlänna valdistrikt ligger lite vid sidan om de stora trafikerade områdena. Av den

anledningen har sannolikt väldigt få besöksnäringar utvecklats i bygden. Linneas rara växter

har ibland några mindre event t.ex. göra lerkrukor, och en viss försäljning av perenner kan

locka till sig besökare. Vissa bönder in området arrangerar kosläpp, som har blivit en populär

händelse runt om i Uppsala län. Dock är konkurrensen stor och gårdar närmre Uppsala drar

till sig fler besökare än gårdar längre bort.



Vilka resurser finns för energi- och livsmedelsförsörjning

I området fanns Upplands tredje största våtmarksområde fram till 1860-talet. Stora delar var

fuktig ängsmark som ortsborna slog med lie på sommaren. I området fanns det också gott om

mossar. På vårarna, när snön smälte, täcktes markerna av vatten. En utdikning av våtmarkerna

påbörjades 1904. Redan 1916 var huvuddelen av de gamla våtmarkerna omvandlade till åker.

Idag finns det inga ängsmarker kvar i området. Mossarna finns däremot kvar. Deras jord var

för näringsfattig för att duga till åkermark.

Av nämnda anledning så består största delen av områdets åkermark av organogena jordar från

utdikningen av mossarna Stormossen samt Norra och Södra Myren i början av 1990-talet

(Berglund, 2010). 1994 års vattenavledningsföretag berörde 135 fastigheter. Uppsala

universitet var största markägare med 160 ha följt av Kiplingeberg med 80 ha, men många av

markägarna hade bara några få hektar.

Stora delar av mossen består idag av mycket grund torv (<0,5 m djup) och det är framför allt

på de delar som kallas Norra och Södra myren som odlingen sker på djupare torv. Totalt odlas

drygt 600 ha torvjord i området varav ca 60 % är grund torvjord där torvdjupet är mindre än

0,5 m.

Däremot har bortodlingen, som på delar av myren är över 1,5 m, gjort att andelen odlade

torvjordar är mindre idag. Markanvändningen är mer extensiv på Bälinge mosse jämfört både

med odlade organogena jordar generellt i länet och jämfört med alla odlade jordar i Uppsala

län. Andelen ettåriga grödor på Bälinge mosses torvjordar är bara 19 % jämfört med 41 % på

odlad organogen jord i länet och 56 % för alla odlade jordar i länet. En stor andel, 33 %,

ligger i träda. Förklaringen till den låga odlingsintensiteten står nog att finna i den stora

andelen utmarker och att dräneringen nu är mycket bristfällig på stora delar av myren.

(Berglund, 2010).

Jordbruket på myren för nu en tynande tillvaro. Vall med olika intensitet dominerar stort och

många skiften ligger helt för fäfot. Dräneringen är ofta så dålig att plöjning blir ett mycket

riskfyllt företag. Vissa år översvämmas delar av mossen. (Berglund, 2010).

Mossen har deklarerats vara av riksintresse för kulturmiljövården och omöjliggör

skogsplantering utan special tillstånd. Hanteringen av riksintressena regleras i miljöbalkens 3

kap., 6 §, som säger att områdena ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan innebära

”påtaglig skada” på riksintresset

Huvuddiket som går från Linbergsmossen i väst via Stormossen samt Södra och Norra myren

till Hammarby i öst, kan ses om en potentiell vattenreserv. Låglänta delar av diket, där

markerna är svårbrukade och risk för översvämning finns, skulle kunna grävas ut och

våtmarker skulle kunna anläggas som näringsfälla främst för kväve och fosfor. Potentialen

som energikälla är sannolikt begränsad, då området är flackt, men möjligheten bör dock

utredas mer ingående.



Områdena utanför det gamla våtmarksområdet består till största delen av skog. Boniteten i

området är medelgod och bör kunna antas vara runt 5 m3 per år och ha.

Vad har funnits i bygden?

Bygden har tidigare varit självförsörjande i många avseende. Området har haft två sågar, den

sista lades ned 2010. Tidigare har det funnits handelsträdgård, kvarn, större snickerier,

smedjor, tegelbruk och knivmakare. Åkerlänna har haft distriktssköterska och en lärare

boende vid skolan.

Tidigare odlades lin i bygden. Linet bereddes samt vävdes till bl.a. lakan. Helt tydligt fanns

det tidigare en mer utvecklad hantverkstradition i bygden. Hur mycket av den som finns kvar

hos den äldre generationen vore intressant att inventera som underlag till ett mer ingående

arbete om bygdens utveckling mot hållbarhet.

Enkätundersökning

Bygdegårdsföreningen utförde en enkätundersökning under bygdedagen den 8 maj 2011.

Svaren är sammanställda i tabell 3 nedan.

Tabell 3. Enkätundersökning i Åkerlänna 2011-05-08, 43 personer

Vilken/vilka saker är viktiga för att Du skall trivas i din bygd

Skola 20

ICA 18

Förening/Idrottsförening 11

Gemenskap, grannar, kamratanda 10

Kommunikation/logistik 9

Övriga aktiviteter/fester 8

Service (exkl. ICA) 4

Närhet till naturen/lantbruk – levande landsbygd 4

Barnomsorg 2

Är det något som saknas i din bygd i nuläget?

Bättre bussförbindelser 8

Lägenheter för unga och gamla 6

Bättre mobiltäckning 4

Bensinmack 4 Fler aktiviteter, ex ridskola, mat-ställen, musik o gymnastikförening 3

Fler barnfamiljer 2

Underhåll av vägar 2

Pendlarparkering 1

Bredband 1

Enligt enkätundersökningen så är skola och mataffär mycket viktiga för regionens invånare

(ca 1 av 2). Servicen skulle kunna byggas ut med bensinmack och matställe med musik. Även



kommunikation/logistik (ca 1 av 4) är viktig för trivseln i regionen. Många (1 av 5) anser den

inte är tillräcklig idag, utan behöver förbättras. Invånarna tycker också att det är viktigt med

tillgång på fritidsaktiviteter som föreningsrörelser (ca 1 av 4) eller annan aktivitet inklusive

naturupplevelser (ca 1 av 4). Vissa (ca 1 av 10) tycker att dessa aktiviteter inte är tillräckliga i

dag utan ser gärna att utbudet av aktiviteter ökar. Däremot anse man att tillgång till

barnomsorg inte är så viktig för att trivas i området. Endast 1 av 20 anser att barnomsorgen är

viktig. Det som sannolikt behövs förbättras är tillgången till lägenheter för unga och gamla,

vilket ger fler en större möjlighet att bo kvar i regionen. Tillgången (hastighet, styrka) till IT

och mobilnät verkar inte vara av någon större betydelse för att bo i regionen.

En viktig del, som genomsyrar undersökningen, är vikten av god sammanhållning och

tillgången av en mångfald av fritidsaktiviter. Detta tyder på att det är viktigt att goda

långlivade relationer finns i regionen, vilket torde kunna vara en god grund för social trygghet

för både barn och vuxna liksom för pensionärer.

Modell

Grundbeskrivning

Grunden till den mikroregionala hålbarhetsmodellen är den riskhanteringsmodell som finns i

ISO 31000 (Tabell 4). Genom att ta ett helhetsperspektiv på regionens resurstillgångar, både

natur och humana, är det tänkt att man ska kunna definiera viktiga regionala funktioner och

strukturer, som lägger hinder för regionens utveckling mot hållbarhet. T.ex. om studerad

regions yta är för liten för att kunna producera tillräcklig mängd förnyelsebar energi för att

uppnå uppställda hållbarhetsmål, måste regionens yta sannolikt utökas. M.a.o.den tilltänkt

region var för liten för att kunna bli hållbar.

Tabell 4. Riskhanteringen i ISO 31000 jämförelse med hanteringsprocessen i modell för hållbara

mikroregioner

ISO 31 000 Hållbara mikroregioner

1. Förstå organisationen och dess sammanhang Förstå regionens förutsättningar och dess

sammanhang utifrån regionens resurser

2. Riskidentifikation Behovsidentifikation

3. Riskanalys Resursanalys

4. Riskvärdering Resurs/risk/behovsklassvärdering

5. Riskhantering Behov/resurs/verksamhetshantering

Kommentarer – Tankeskillnader mellan ISO 31000 och modell ”Hållbara mikroregioner”: 1. Förstå organisationen: För detta krävs en kvalificerad omvärlds- och invärldsanalys och

kartläggning av de processer som finns. Ett utmärkt verktyg är processkartläggningen i

Lean Production

Förstå regionens förutsättningar: Geografiskt område, invånarantal, markanvändning

(åker, skog, beten, impediment, industriområden, boende etc.) gruvor, sjöar, vattendrag,

närhet till havet.



2. Riskidentifikation: Att översiktligt klassificera de risknivåer som finns och identifiera

vilka som finns av dessa, i denna process kan ingå att acceptera en risk.

Behovsidentifikation: Översiktligt klassificera de behov som finns och vilka nivåer av

dessa som finns.

3. Riskanalys: Grundlig genomgång och sortering av risker i farliga/ inte farliga.

Resursanalys: Grundlig genomgång av behoven och vilka möjligheter som finns för att

tillfredsställa dessa samt vilka risker som finns för hållbarheten om behoven tillfreds-

ställs.

4. Riskvärdering ska leda till prioritering av risker utifrån riskidentifikationens nivåer.

Resurs/riskvärdering: Prioritering av behoven efter nödvändighet och risk för försämrad

hållbarhet.

Behovs(hållbarhets)klassvärdering: Samtliga fem klassers behov, möjligheter och risker

sammanvägs och en slutlig prioritering görs.

5. Riskhantering är att åtgärda en risk, följa upp och konstatera om ny åtgärd krävs eller

inte,

Behov/resurs/verksamhetshantering: Upprätta en handlingsplan för att nå hållbarhet.

Planen ska innehålla en åtgärdsplan för hur och när behoven ska kunna tillfredsställas

med enbart lokala resurser. En plan för kompetensutveckling tas fram samt en plan för

hur olika verksamheter skall utvecklas. Om behov svårligen kan tillfredsställas med

enbart lokala resurser, bör en plan tas fram för interregionala samarbeten.

Modellen för hållbara mikroregioner var till att börja med tänkt att vara uppdelad i fem

hållbarhets/behovsklasser. En för regionens energiförsörjning, en för dess livsmedels-

försörjning, en för kretsloppet av naturresurser i regionen, en för social hållbarhet och en för

företagande. För var och en av dessa områden skulle en delmodell utformas. Dessa fem

modeller skulle sedan sammanföras till en övergripande modell för regionens totala

hållbarhet.

Under arbetes gång framkom det ganska snart att kraften i en mikroregions utveckling mot

hållbarhet låg hos invånarna själva. Det betyder att det behövs en överordnad kraft i form av

en social viljekraft som kan driva hållbarhetstanken framåt genom att organisera styrning och

ledning. Behovsklasserna ligger kvar som fem delmodeller som sammanförs till en

helhetsmodell av mikroregionens hållbarhet (Figur 9).



Figur 8. Schematisk bild över tillvägagångsättet för en riskhantering enligt ISO 31000.

Figur 9. Hållbarhet ur fem systemvillkor – delmodeller – som sammanhålls av en social kraft och ska

ge en helhetsmodell för mikroregionens hållbarhet. Resiliens = förmågan att återhämta sig eller

motstå olika störningar.

Styrning och ledning

Energi Livsmedel Kretslopp Företag

Social kraft

Hållbarhet (resiliens)

Socialt



För varje hållbarhets/behovsområde skall en bild skapas av regionens behov och dess

förutsättningar till att kunna bemöta dessa behov. Bilden tas fram genom en delmodell, som

består av ett antal frågeställningar som ska besvaras genom att göra inventeringar och

undersökningar utifrån ett antal frågor/frågeställningar.

Delmodellernas värden är beräknade från data i litteraturen. Vid en fullständig användning av

modellerna för utvärdering av en regions hållbarhet måste en mer ingående undersökning

göras av ett antal faktorer. Detta bör i de flesta fall göras via enkätundersökningar. I denna

förstudie har det inte funnits några ekonomiska möjligheter att göra mer djupgående

underökningar, utan studien är en tankemodell över hur ett större arbete med hållbara

mikroregioner bör organiseras.

Energimodell

Energi är den första hållbarhets/behovsklassen. I denna ska regionens behov av energi

identifieras, anlyseras och värderas utifrån regionens tillgång på resurser. I arbetet med

Åkerlänna har nio olika bedömningsområden viktiga för regionens energistrategi samman-

ställts i figur 10. Först görs en identifikation av de behov och behovsnivåer som behövs inom

varje bedömningsområde. Därefter sker en resursanalys och en resurs/riskvärdering som skall

Figur 10. Bedömningsområden väsentliga för identifiering, analys och värdering under arbetet med

en regions delmodell för energi.



leda till en plan för hur resurser och behov för bygdens energiförsörjning ska hanteras för att

nå hållbarhet.

Energiåtgång

Hushållsel och uppvärmning

Elkostnad per år för hushållsel/hushåll beräknas till 6 000 kWh per år. Energiåtgången för

uppvärmning av hus och vatten beräknas till 19 000 kWh. För Åkerlännas 431 hushåll skulle

energiförbrukningen per år bli 10,78 GWh (Tabell 5).

Den genomsnittliga åtgången av energi inom jordbruket är 1 630 kWh/år och ha (Svensk

Jordbruksstatistik). Att bruka Åkerlännas 2 218 ha åker inkl. djurhållning skulle kräva en

energimängd av 3,61 GWh per år. I SCB:s publikation ”Modellskattning av energi-

användning inom skogssektorn” (2007) framgår att den största delen av dieselförbrukningen

inom skogsbruket sker vid avverkning, medan bensinförbrukning i huvudsak sker vid

transporter. Bränsleförbrukningen vid skogsvårdsåtgärder är relativt liten. Genom att använda

de i publikationen beräknade energiförbrukningar och en bonitet på 5 m3 per år torde

energiåtgången för skogsbruket inom Åkerlänna hamna på runt 1,96 GWh per år.

Åkerlänna har få industrier och affärer som behöver dagliga transporter. Vid beräkning av

energiåtgång för transporter gjordes ett antagande av att 3 tyngre transportfordon per vecka

åkte till företag och affärer i Åkerlänna. Därtill lades de 14 bussturer per dag, exklusive

lördagar och söndagar, som trafikerade sträckan Bälinge – Åkerlänna skola (Appendix). I

beräkningen inkluderades enbart resorna inom Åkerlänna valdristrikt. Detta gjordes eftersom

både buss och transportfordon inte enbart åkte för Åkerlännas behov, utan andra närliggande

områden utnyttjade dessa under samma tur. Energiförbrukningen för transporter hamnade

därmed endast på 0,83 GWh per år.

Tabell 5. Årlig energiförbrukning i Åkerlännas valdistrikt

Energibehov

kWh/år o enhet kWh/år MJ/år

Invånare, antal 745 antal

835204 3006735

Övrigt Hushåll 431 antal 25000 10775000 38790000

Jordbruk 2218 ha 1630 3614519 13012267

Skogsbruk 10878 ha 180 1955576 7040075

Transporter

827080 2977488

Bilresor 646 antal 12174 7864348 28311652

Industri

575000 2070000

Övrigt, inkl. service

440000 1584000

Summa, exkl. invånarnas mat behov kWh 26886727

GWh 26,9

Utnyttjad energi per intagen energi via maten, kWh/kWh 32,19



Energiförbrukningen för bilresor beräknades utifrån anatagandet att varje hushåll hade 1,5

bilar och varje bil hade en årlig färdsträcka på 2 000 mil och en genomsnittlig bensinför-

brukning på 0,8 l/mil. Detta ger en årlig energiåtgång på 7,86 GWh per år för bilresor.

När det gäller den årliga energiförbrukningen för industri, service mm är den svårberäknad.

Området saknar tung industri. Den verksamhet som torde var energikrävande inom området är

bilverkstäder, smide och en viss bygg och schaktverksamhet. Ett grovt överslag hamnar på

runt 0,58 GWh per år för dessa verksamheter och för service i form av handel och skönhets-

salonger, inklusive frisörer hamnar på 0,44 GWh.

Sammanfattningsvis så används ca 70 % av energin i Åkerlänna av hushåll och för bilresor

(Figur 11). Jämfört med Sverige i helhet (Appendix) så förburkar hushållen i Åkerlänna en

dubbel så stor andel av bygdens energiåtgång än för Sverige i helhet, och jordbrukets andel är

ca 5 ggr större. Däremot så tar tranporter och industrin upp en betydligt lägre andel av

energiförbrukningen än i landet i helhet.

Figur 11. Procentuell fördelning av den årliga energiförbrukningen i Åkerlänna.

Livsmedelsmodell Liksom för energimodellen ska en plan utvecklas för områdets hållbarhets/behovsklass

avseende livsmedel utifrån uppställda behovsområden i figur 12.

Matproduktion

Det årliga energibehovet för Åkerlänna valdistrikts befolkning är 786 422 Mcal vilket

motsvara ca 254 ton vete.

41%

14% 8% 3%

30%

2% 2%

Hushåll

Jordbruk

Skogsbruk

Transporter

Bilresor

Industri

Övrigt, inkl. service




en regions delmodell för livsmedel.

Tabell 6. Redovisning för uträkning av humant energibehov

Uträkning årligt energibehov

Invånare: 745 personer

Energibehov per dag (aktiva, ej stillasittande): 2900 kcal = 2,9 Mcal (snitt kvinnor 2650

kcal/dag + snitt män 3150 kcal/dag)

Årligt energibehov: 745*2,9*364 = 786 422 Mcal/år = 3 291 999 MJ/år = 914 444 kWh/år

Energi i 1 kg vete: 3100 kcal (100g vetekli 294 kcal, vetekross 329 kcal [livsmedelsverket]

eller 3091,7 kcal /kg vete [projektet Framgångsrik växtodling])

Omräknat till vete per år: 789 422/3,1 [(Mcal/år)/(Mcal/kg vete)] = 253685 kg vete

Inlagrad energi i vete per m2 markyta

Instrålning i snitt under sommaren: 5 kWh/dag = 18 MJ/dag

Maximal procentuell inlagring av soleneregi: 2,3 %

Maximal inlagring: 18 (MJ/m2)*0,023 = 0,414 MJ/m

2

Inlagringsperiod: 45 dagar

Maximal energiskörd: 186 300 MJ/ha

Min-yta för livsmedelsförsörjning

Årligt energibehov/inlagring per ha. 3 291 999/186 300 = 17,7 ha

Minsta behovsyta i % av total yta: 100*17,7/13 096 = 0,135

Minsta behovsyta i % av åkerarealen: 100*17,7/2 218 = 0,798



Medelskörden av vete i Uppland under de senaste 10 åren är 5470 kg/ha, vilket gör att det

årliga behovet av veteareal blir 46 ha, för att täcka det årliga energibehovet för invånarna i

Åkerlänna. Detta ger en energiupptagningseffektivitet på 0,77 % av den från solen årligt

inkomna ljusenergin.

Spannmål kan teoretiskt i kärnan inlagra ca 2,3 % av den inkomna ljusenergin från solen

(Lundegårdh, 1995). Om denna effektivitet kan uppnås så bör 4140 MJ/ha*dag kunna inlagras

i vetekärnan under den period som kärnan tillväxer, vilket är ca 45 dagar. Detta ger en

maximal energiskörd på cirka 186300 MJ/ha eller 186,3 GJ/ha. Den minsta yta som skulle

behövas för att tillgodose Åkerlännas invånare med energi för ett år om de endast äter vete

och dricker vatten är 17,7 ha. Detta motsvarar ca 0,13 % av Åkerlännas total yta eller 0,8 %

av åkerarealen.

Maximal skörd är dock svår att uppnå p.g.a. en rad faktorer som torka, kraftigt regn,

ogynnsam temperatur, sen sådd, icke optimal näringstillgång, ogräskonkurrens,

sjukdomsangrepp, påverkan av lantbrukskemikalier. Ytan bör därför minst dubblas till ca 35,4

ha eller 0,26 % av totala ytan och 1,6 % av åkerarealen.

Näringsmässigt går det inte att överleva på enbart vete. Många har t.o.m. svårt att äta

veteprodukter och andra spannmålsprodukter p.g.a. allergiska skäl eller annan intolerans. En

daglig kost måste vara mångfaldsrik för att, förutom kunna täcka det dagliga behovet av

energi, även täcka behovet av protein, vitaminer, mineralämnen och andra hälsobefrämjande

ämnen, s.k. bioaktiva ämne (S.M.A.R.T., 2008; Lundegårdh 2007). Livsmedelsverket har satt

ihop fem råd som hjälper dig att äta hälsosamt:

Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre

frukter och två rejäla nävar grönsaker.

Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.

Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.

Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen

En beräkning av ett dagligt intag av mat bestående av 50 % vegetabilier, 10 % frukt, 20 %

frukt och 20 % spannmålsprodukter samt ett glas mjölk (2,5 dl), vilket motsvarar 2900 kcal

(Tabell 7), kräver en markyta av 12 m2. Detta motsvarar 4 368 m

2 på ett år. För att försörja

invånarna i Åkerlänna behövs en mark yta av 745*0,44 ha, vilket ger ca 330 ha. Om

befolkningen är mycket stillasittande kan behovet minskas med runt 25 %.

Utifrån områdets karaktär med organogena jordar och mycket skogsmark är nöt och får

lämpliga kreatur. Gris skulle kunna ingå i mindre skala om resurser i form mark och foder

finns. Produktion av ägg och fjärderfä bör också tillkomma i lämplig nivå.

Åkerlänna saknar idag tillgången på en vidareförädlingsindustri. För att nå hållbarhet behövs

det en utveckling av lokal vidareförädling och en strategi för lagring av livsmedel. Idag säljs

största delen av inom området producerad livsmedel till industri/konsumenter utanför



området. Någon utvecklad lokal handel via t.ex. ICA-affären finns inte, utan livsmedlen som

konsumeras inom Åkerlänna valdistrikt förs in antingen via ICA-affären eller via uppköp i

närliggande områden, främst inne i Uppsala.

Tabell 7. Beräkning av den totala åtgången av mark per person och dag för produktion av en daglig

väl sammansatt kost; prod = produkt

Åtgång för produktion, fysiologiskt

% i kosten kg/ha MJ/kg prod m2/kg prod kJ/kg prod Intag, kJ/dag Åtgång mark, m2

Vegetabilier 50 42000 1,10 0,2 1102 5756 1,24

Frukt 10 10950 2,02 0,9 2020 1151 0,52

Naturkött 20

133,00 26,5 6500 2302 9,39

Spannmål 20 6000 13,98 1,7 13976 2302 0,27

0,25 l mjölk

10,00 2,0 2510 628 0,50

Summa 100

12139 11,92

Vatten

Normalt är förbrukningen av vatten (kall- och varmvatten) ca 200 l per person och dag, vilket

ungefär motsvara det dagliga vattenbehovet för en medelstor björk. Det årliga vattenbehovet

inom Åkerlänna valdistrikt är ca 54 236 m3.

Inom området finns normalt enskilt vatten via brunnar. Några reella problem med

föroreningar finns inte, varvid vattentillgången inom området är tillfredsställande.

Kretsloppmodell

Modellen för hållbarhets/behovsklassen kretslopp bygger på att sammanföra skilda

behovsområden till en väl genomtänkt strategi för mikroregionens tillvartagande av dess

resurser (Figur 13). Cirkulering av näring i slutna kretslopp är avgöranda för områdets

produktion av förnödenheter som livsmedel, skogsprodukter och bioenergi. När det gäller kol

och kväve är det synnerligen viktigt att erhålla en balans mellan dessa ämnens frigörelse till

atmosfären och deras fixering tillbaka till områdets biologiska system. I detta avseende blir

områdets lösning av vatten- och avloppsfrågan (VA-frågan) en viktig del i dessa ämnens

balans.

Näringsämnenas kretslopp

I Åkerlänna finns inga gemensamma lösningar för VA, utan de flesta hushållen har separata

lösningar. Någon återföring av mänsklig avföring tillbaka till jordbruket finns inte. För att nå

ett slutet kretslopp mellan jordbruk och hushåll kommer det att krävas stora insattser dels rent

logistiskt, dels hälsomässigt. De hälsomässiga kraven är många och kräver kontroll av risken

för sjukdomsspridning och för spridning av läkemedelsrester och rester av kemikalier.



För det biologiska avfallet utanför jordbruket finns olika lösningar att tillgå. Våtkompostering

av VA, torrtoaletter, mulltoaletter, urinseparation, kompostering eller rötning av biologiskt

avfall är återvinningssystem som bör övervägas och diskuteras.


en regions delmodell för kretslopp.

Återvinning

Vid ICA-affären finns en enklare återvinningsstation. Det saknas dock möjligheter att lämna

farligt avfall, som målarfärger, oljor mm, samt elektronik. Det som lämnas vid stationen

återvinns inte i Åkerlänna utan transporteras därifrån. I princip så har allt avfall som lämnas

vid stationen tidigare förts in i området, vilket medför att införseln och utförseln av

återvinningsresurser är i balans. Någon nettoupplagring av återvinningsresurser sker med

andra ord inte inom Åkerlännas valdistrikt.

En utveckling av en hållbar, självförsörjande mikroregion i Åkerlänna kommer att kräva en

grundläggande genomgång av vilka återvinningsbara resurser som skall recirkulera inom

området. En återvinningsindustri måste utvecklas, liksom ett system för förpackning och

transport av varor inom regionen. Glasindustri och smedjor för metallåtervinning kommer

sannolikt behövas inom Åkerlänna. Användningen av plastförpackningar och plastattiraljer

bör övervägas. Viktigt är att i ett tidigt stadium i arbetet med hållbara mikroregioner utveckla

förpackningar, redskap mm som är anpassade till småskalig återvinning.



Många av de farliga avfall som idag omhändertas via miljöstationer måste ses över vid arbetet

med mikroregioner. Miljövänliga alternativ blir av hög prioritet och så länge ekonomiska

resurser finns i samhället bör allt större satsningar göras på enkla och återvinningsbara

alternativ för dagens farliga avfall.

Tabell 8. Lista över exempel på farligt avfall

Aerosolspray hårspray och spraydeodorant.

Bekämpningsmedel insektsspray, träskyddsmedel och ogräsmedel.

Diverse kemikalier batterisyra, ammoniak, lut och kalklösare.

Diverse oljor spillolja, smörjolja och motorolja.

Fotokemikalier fix och framkallningsvätska.

Färg-, lack- och limrester nagellack, burkar med intorkad färg, penslar och rollers

med rester av olje- och lackfärg räknas hit. Burkar med rester av vattenlöslig färg

hanteras även i samma insamlingssystem som farligt avfall.

Kvicksilverhaltiga material äldre febertermometrar.

Lösningsmedel thinner, lacknafta, penseltvätt, bensin, terpentin, fotogen, T-sprit och

aceton.

Mediciner Lämnas till apotek som säljer receptbelagda läkemedel.

Rengöringsmedel silverputs, kalkborttagare, polish, golv- och ugnsrengöringsmedel,

blekmedel och fläckborttagningsmedel.

Småbatterier och bilbatterier. En hel del apparater och leksaker har inbyggda

batterier och om du inte kan ta loss det lämnar du hela apparaten till insamling av

elavfall. Batteriholkar för småbatterier finns i många butiker samt vid

återvinningsstationerna för förpackningar och tidningar.

Social modell

Lösningarna för de sociala behoven inom en hållbar mikroregion kommer sannolikt vara den

mest avgörande modellen för om en region kommer att kunna utvecklas till hållbarhet eller

inte. Behovsområdena för den sociala modellen finns redovisad i figur 14.

Behovsområdena för den sociala modellen är breda och innefattar allt från medmänskliga

relationer till myndighetsstyrning som från logistiska lösningar till sjukvård. Ett behov som

alltid kommer upp i samtalen med bygdens invånare är tillgången på lägenheter för äldre och

ungdomar. Vikten av god tillgång på mindre lägenheter i en bygd, är att kunna dels behålla

ungdomarna, dels ge de äldre en möjlighet att bo kvar i bygden till gagn för den sociala

sammanhållningen. En förbättrad tillgång på allmän läkarvård är också av stor vikt för

grundtryggheten i en mikroregion. I Åkerlänna saknas denna möjlighet som tidigare fanns via

tillgången på jourläkare och distriktssköterska.

I samtalen med bygdegårdsföreningens styrelse liksom från den tidigare redovisade

enkätundersökningen framkommer det klart att ett aktivt föreningsliv och goda förhållande för

fritidsaktiviteter är viktiga för en god social sammanhållning. Andra faktorer som är

synnerligt viktiga för det sociala är tillgången på närliggande och välfungerande skolor samt

väl fungerande lokala förbindelser och mataffärer. Den lokala ICA-affären, som idag är en

viktig central del i Åkerlännas sociala liv, är nerläggningshotad då dagens ägare kommer att



gå i pension inom ett par år. Någon ny ägare till affären finns inte idag. För att kunna

utvecklas till en hållbar mikroregion är tillgången på en handelsplats, där inte enbart lokala

livsmedel säljs utan även andra lokalt framställda produkter som kläder, hushållsartiklar mm.

Handelsplatsen skulle också kunna utnyttjas som mötesplats för överenskommelse om utbyte

av tjänster, en slags förmedlingsplats för informella tjänster.


en regions delmodell för det sociala.

Hos de äldre inom Åkerlänna finns den informella ekonomitanken kvar. Ett utbyte av tjänster

och gentjänster finns och byggnation av bl.a. återvinningsstationen vid ICA har skett via den

informella ekonomin. Det finns en tveksamhet till om det ideologiska kring den informella

ekonomin finns så utbredd i den yngre generationen. Bland annat så finns det en risk för att de

unga nyinflyttade i området gärna deltar i allmänna aktiviteter som arrangeras i området, men

därutöver anse sig inte ha tid till ideellt arbete. Den yngre generationen är väldigt viktig för

utvecklingen av hållbara mikroregioner. Deras engagemang och arbete kan bli den avgörande

faktorn för en regions utveckling till hållbarhet.

Av denna anledning blir tillgången till god service som affärer och hälsovård liksom skolor

och vidareutbildning viktiga att identifiera och analysera. Andra behov är tillgången till

kommunikativ teknik som telefon, tv och internet. Analys kring möjligheten att för området

utveckla ett separat datanätverk, som fungerar fristående från dagens internet, bör beaktas.



Även om många sociala behov kommer att kunna tillfredsställas inom en mikroregion, om

bara den sociala viljan finns, så kommer vissa behov vara alltför resurskrävande för att enbart

en mikroregion kan tillhandahålla dessa tjänster. En sådan service är den avancerade

sjukvården som kräver kostsam teknologi. En annan är det transportsystem som sannolikt

måste utvecklas mellan mikroregioner avseende utbyta av resurser som vissa mikroregioner

kommer att behöva för att fungera, till exempel råvaror som metaller.

Modell för företagande

Behovsklassen företag innefattar en modell som är både avgörande för invånarnas möjlighet

till arbete och för regionens samlade kompetens. Ett företagande som innefattar verksamheter

från en rad olika branscher ger en bred kompetens med stora möjligheter till samarbeten vid

framtagande av lösningar för en hållbar utveckling inom mikroregionen.


en regions delmodell för företagande.

I Åkerlänna finns främst jord- och skogsbruksföretag, vilket medför att kunskapen avseende

primärproduktion är fullt tillräcklig inom området. Även inom byggsidan torde kompetensen

vara fullt tillräcklig, liksom för enklare el- och VA-arbeten. Därutöver finns en viss IT-

kompetens samt kompetens för reparation av motorer. Dock saknas tillgången på



tillverksindustriell kompetens, en kompetens som kommer att behövas vid utveckling av bl.a.

lokal återvinningsteknik samt vid tillverkning av reservdelar.

Viktigt i utvecklingen av mikroregionens företagande är att se till vad som har funnits i

området tidigare och vilken kompetens som kan finnas kvar hos den äldre befolkningen.

Tidigare har det funnits handelsträdgård, linberedning, såg, kvarn, snickeri, smed och

tegelbruk. Alla dessa verksamheter kommer att behövas om Åkerlänna utvecklas mot en

hållbar mikroregion. Samarbete mellan jordbruk och framställning av kläder och textilier samt

en produktion av en mångfald av livsmedel som både är smakrik och hälsosam kommer

sannolikt behöva utvecklas i takt med att området blir alltmer hållbart.

Vid utveckling av en mikroregional tillverkningsindustri kommer en rad säkerhets- och

miljökrav behöva utredas. Samarbete för lokal tillverkningsindustriell utveckling behöver

stärkas med dagens myndigheter, liksom översynen av stöd till lokal tillverkningsindustri.

En fråga som kommer att kräva större utredningar är huruvida företagen ska ingå i en monetär

eller informell ekonomi. Ju mer isolerad mikroregionen kommer att bli beroende av

omvärldsförhållandena ju mer måste regionens företag samarbeta informellt för regionens

överlevenad. Att skapa avsättning för sina produkter utanför mikroregionen kan bli väldigt

begränsad, varvid företagets ekonomiska vinstutveckling kommer bli av sekundär betydelse.

Tillgången till kompetens och meningsfullt arbete inom regionen kommer att bli det primära.

Ledning och styrning

Till grund för byggandet av en organisation för ledning och styrning inom en mikroregion

ligger dels utarbetade modeller för de fem hållbarhets/behovsklasserna, dels en sammanhållen

social kraft. Den sistnämnda kommer att vara avgörande för om omställningen till hållbar

mikroregion kommer att lyckas eller inte. Med en god social kraft kommer tillräckligt många

kunna delta i omställningsarbetet så att de funktioner och behov som redovisats i figur 16 kan

genomföras och tillfredsställas.

Framtagandet av en fungerande styrning bör ske parallellt med arbetena med modellerna för

framtagande av handlingsplaner för de fem hållbarhets/behovsklasserna. När väl handlings-

planerna känns klara bör det ske en gemensam analys och värdering av planerna för att nå en

slutlig strategi för hur bygden ska utvecklas till hållbarhet eller bli resilient för yttre

påverkningar. Både arbetet med den slutliga strategin och hållbarhets/behovsklassernas

handlingsplaner kommer att, med största sannolikhet, behöva tas om ett antal gånger efter det

mönster som finns i bl.a. ISO 31000 (Figur 8). Även efter det att den slutliga strategin,

inklusive de fem hållbarhets/behovsklassernas handlingsplaner, anses klar kommer styr- och

ledningsorganisationen behöva övervaka, kontrollera och följa upp arbetets gång. Omtag

utifrån processbeskrivningen i figur 8 måste alltid finnas som möjlighet om behov av en sådan

uppkommer.




en regions samlade modell för styrning och ledning.

Analys och värdering

Energi och energiproduktion

Den framtida mest potentiella energikällan är solenergin, därefter vindkraften. Enligt Ludwig-

Bolkowinstitutet så är potentialen för solenergi 400 ggr större än för biomassa. Det betyder att

Figur 17. Olika enregikällors potential enligt Ludwig-Bolkow Systemtechnik, 2007. TPES = Total

Primary Energy Supply.



man vid utveckling av hållbara mikroregioner bör först och främst utgå från användandet av

solenergi för att försörja regionen med energi. Biomassan, som är en från solenergin förädlad

produkt via det biologiska system, behövs till andra ändamål, som livsmedel, byggmaterial

och ekosystemförsörjning, än till ren energianvändning.

Energibehov inom jordbruket

För att producera 1 MJ färdig råvara för livsmedel behövs grovt räknat en insats av

hjälpenergi inom jordbruket på ca 0,5 MJ (SCB.se). Detta ger en total insats av 1 503 GJ (418

MWh) för att producera råvaran för försörjning av invånarnas årliga matbehov i Åkerlänna.

Om man vill behålla samma standard och samma hjälpmedel inom jordbruket så måste

drivmedlen produceras inom området. De mest tillgänglig förnyelsebara formerna av

drivmedel är el, biogas och biodiesel.

Tre ton rapsfrö ger 1 m3 biodiesel (RME), vilket motsvara ca 10 000 kWh (1 m

3 olja)

(Projektet Framgångsrik växtodling, 2011; se faktaruta). Medelskörden för höstraps ligger på

3 ton, vilket ger 1 m3 RME i utbyte vid produktion av biodiesel. Enligt SVB:s statistik så

kommer runt hälften av energin inom jordbruket från diesel. I Åkerlänna torde dieselåtgången

i jordbruket ligga på 209 MWh eller 20,9 m3 diesel för produktion av matbehovet i området,

vilket motsvarar ca 63 ton raps odlat på 21 ha.

Det betyder att en åkermarksyta på 330 ha + 21 ha skulle räcka för att täcka Åkerlännas behov

av livsmedel och drivmedel till jordbruket, vilket motsvarar 16 % av Åkerlännas totala

åkermark. Detta medför att Åkerlännas folkmängd skulle kunna öka med 6 ggr till runt 4500

Faktaruta Energi mäts i kilowattimmar (kWh) och effekt mäts i kilowatt (kW).

Energi = Effekt x tid

dvs 1kW effekt i en timme ger 1kWh. Det finns många olika beteckningar för energi och effekt vilket

ofta skapar lite förvirring. Det är därför bra att känna till några viktiga nyckeltal och omvandlingstal.

1 000 W =1 kW (kilo watt)

1 000 000 W = 1MW (1 Mega watt)

1 000 000 000 W= 1 GW (1 Giga watt)

1 000 000 000 000 W= 1TW( 1 Tera watt)

Effekt

1 hästkraft = 760 W

1 kW= 1,36 hästkraft (hk)

Energi

1 kWh = 3,6 MJ

1 kWh = 860 kcal

1 kbm olja ~ 10 000kWh

1 kbm olja ~ 10 kbm ved

1 kbm olja ~ 14 kbm flis

1 kbm olja ~ 3,6 kbm pellets

1 kbm olja ~ 2,2 ton pellets

1 kbm olja ~ 2,5 ton spannmål

1 kbm olja ~ 1 kbm diesel eller RME

1 kbm olja ~ 1,15 kbm bensin

Källa: Projektet Framgångsrik växtodling, 2011



personer utan att hållbarheten skulle försämras ur ett livsmedelperspektiv. Utöver

resurskostnaderna för livsmedel tillkommer behovet av el i hushåll och andra verksamheter,

energi för uppvärmning samt drivmedel för transporter, bilar och skogsbruk.

Vattenkraft

Småskaliga vattenkraftverk är oftast så kallade strömkraftverk. De har inte några dammagasin

för att reglera vattenflödet utan utvinner energi från det naturligt framrinnande vattnet. Detta

kan jämföras med vindkraftverk som styrs av hur det just för tillfället blåser.

Det finns dock som regel alltid någon form av fångdamm som styr in vattnet till turbinen. När

vattenmängden är för stor för att tas om hand genom turbinen till ett strömkraftverk så

passerar resterande vattenmängd naturligt förbi kraftstationen.

Ett strömkraftverk kan emellertid ligga inom ett reglerat vattendrag. Det är då utlämnat till hur

de storskaliga vattenkraftverken i vattendraget, som med hjälp av sina reglermagasin, styr

vattenflödena för att balansera el-användarnas varierande efterfrågan på el-energi. På så sätt

får också den småskaliga vattenkraften i vattendraget en roll i att förse energisystemet med

nödvändig regler- och balanskraft.

Den negativa påverkan på miljön i vattendragen - som generellt tillskrivs vattenkraften - och

som uppstår genom ständigt förändrade vattennivåer i reglermagasinen har alltså inte

strömkraftverk då de saknar reglermagasin.

Effekten som utvecklas i ett vattenkraftverk är proportionell mot fallhöjden och flödet.

Denna beräknas enligt ekvation 1. Flödet i ett typiskt vattendrag i Sverige under ett normalår

kan ses i varaktighetsdiagrammet i figur 4. De höga flödena under en begränsad tid av året

motsvaras av vårfloden efter snösmältningen. Varaktighetsdiagram kan inom ett vattendrag

anpassas i proportion till avrinningsområdenas storlek om geografin och nederbörden är

homogen i området.

P = H ⋅Q⋅ g ⋅η [kW] (1)

där

H = fallhöjden [m]

Q = flödet [m3/s]

g = tyngdaccelerationen = 9,81 [m/s2]

η = totala verkningsgraden (ca 85 %) [-]

De vanligaste vattenturbiner för småskaliga anläggningar kräver minst 2 m fallhöjd. På

marknaden finns det idag tillgång på turbiner som kan fungera redan vid mycket låg fallhöjd.

Exempel är propellerturbiner som ger 250 watt redan vid en fallhöjd på 0,6 meter och vid ett

flöde på 82 l/s. (Mer om småskaliga energilösningar finns bl.a. att läsa på webbsidorna

www.absak.com och www.24volt.eu.)

Vindkraft

Det finns en mängd initiativ och nya idéer inom småskalig vindkraft. Vid Nationella

vindkraftkonferensen i Kalmar, Småskalig vindkraft, har flera fått möjlighet att presentera



sina idéer och initiativ. Tyvärr har det visat sig att många initiativ misslyckats. Några

exempel; Morphics 20 kW avancerat vindkraftverk (kom aldrig i serieproduktion), vertikala

vindkraftverk har inte infriat förväntningarna, småskalig vindkraft i städerna har oftast låg

produktion (det blåser för lite). (Tyrberg, 2011)

För att underlätta identifiering av platser med god potential har en speciell karta tagits fram.

Med hjälp av ett GIS system har data från vindkarteringen lagts ovanpå en detaljerad

bakgrundskarta. Kriterier för god potential kan sammanfattas som

Medelvind >6 m/s enligt vindkartering för 49 m

Öppet landskap (råhetsklass 2 - 3)

Avstånd till grannar så långt att ljud och skuggstörningar kan undvikas

Vinden är viktigast. Många platser i Sverige har endast 4,5-5,5 m/s i medelvind på 30 m

höjd. För att nå 6 m/s medelvind kan det behövas 60-70 m navhöjd. T ex om

medelvinden är 4,5 m/s på 30 m höjd så sjunker den till 3,8 m/s på 12 m höjd i ett

typiskt svenskt jordbrukslandskap och energiproduktionen blir endast 60 % av

produktionen på 30 m höjd; se tabell för medelvind 5,0 m/s på 30 m navhöjd.

Generatoreffekten ligger mellan 75 kW och 200 kW

Effektturbin = 0,5 x luftens densitet x (pi x turbinens radie2) x vindhastighet

3 x verkningsgrad

Ett exempel: Ett vattenkraftverk brukar leverera full effekt under cirka 4 000 timmar per år,

det vill säga produktionen blir 2 x 4 000 = 8 000 MWh per år om vattenkraftverkets maximala

effekt är 2 MW. Utnyttjningstiden 4 000 timmar är en beräknad tid som resulterar i samma

mängd elenergi per år som i verkligheten, då kraftverket används längre tid men inte alltid vid

full effekt.

Ett vindkraftverk brukar bara leverera full effekt under cirka 2 500 timmar per år och då blir

produktionen 2 x 2 500 = 5 000 MWh per år om vindkraftverkets maximala effekt är 2 MW.

Solenergi

Solens energi kan antingen transformera till el via solceller eller till värma via solfångare.

Själva solfångaren har blivit allt bättre, men den stora skillnaden mot för 20-25 år sedan är

systemtänkandet och datoriseringen som har höjt systemverkningsgraden från ca 40-50 % till

80-90 %! (vakuumrörsolfångare). Solcellers effektivitet har som maximalt kommit upp till

runt 41 %. Idag är det inte ovanligt med kommersiella solceller som kan ha en effektivitet på

10-20 %.

Biogas

Normalt utgör metan cirka 50 % och koldioxid cirka 35 % av biogasen. Resten är väte, kväve

och svavelväte. Vallgrödor ger också förhållandevis stort gasutbyte. Ett ton vall ger cirka 95

kubikmeter metan. För att producera 1 GWh krävs en odlingsareal på 50 hektar. Ur

biogassynpunkt är det bra om vallen har liknande näringsinnehåll som en fodervall

(http://www.bioenergiportalen.se).



Tabell 9. Solinstrålning uttryckt i kWh/m2*dygn på omkring 60:e breddgraden i Sverige

Månad Klara dagar Procent Halvklara dagar Mulna dagar Procent

kWh/m2*dag per år kWh/m

2*dag kWh/m

2*dag per år

Januari 1,42 2% 0,92 0,28 1%

Februari 3,28 5% 2,24 0,76 4%

Mars 5,28 8% 3,70 1,48 7%

April 7,02 11% 5,34 2,30 11%

Maj 8,08 13% 6,36 2,94 15%

Juni 8,52 14% 6,84 3,26 16%

Juli 8,34 13% 6,66 3,12 15%

Augusti 7,54 12% 5,84 2,60 13%

September 6,06 10% 4,50 1,82 9%

Oktober 4,14 7% 2,92 1,06 5%

November 2,10 3% 1,38 0,44 2%

December 0,98 2% 0,62 0,18 1%

Tabell 10. Litteraturvärden för biogasutbyten från olika substrat (Lantz & Björnsson, 2011;

http://www.bioenergiportalen.se)

SUBSTRAT

Metanutbyte litteraturdata

(Nm3 per ton ts)

kWh*

NÖTGÖDSEL

- Flytgödsel 150- 170 1500-1700

- Fastgödsel 150 1500

- Djupströ 135 1350

SVINGÖDSEL

- Flytgödsel 200 – 213 2000-2130

- Fastgödsel 150 – 252 1500-2520

- Djupströ 135 1350

FJÄDERFÄGÖDSEL 150 – 190 1500-1900

FÅR- och HÄSTGÖDSEL 120 – 136 1200-1360

Vall 95 950

*Ren metan har ett energivärde på 9,81 kWh/normalkubikmeter

Potential för energiförsörjning i Åkerlänna

I tabell 11 redovisas en tänkbar möjlighet att försörja Åkerlänna valdistrikt med energi.

Elbehovet torde kunna tillfredställas under 9 av årets tolv månader med hjälp solceller och till

viss del av vindkraft. En sådan kombination med solceller på en yta av runt 0,5 ha, samt tre

vindkraftverk, skulle kunna försörja Åkerlänna med runt 6 GWh (ca 22 % av energibehovet)

Från början av november till börjanav februari är solinstrålningen låg, vilket hämmar

elproduktion från solceller. Vindkraften skulle under blåsiga dagar kunna till viss del försörja

området med energi. Vattenkraftens möjligheter i Åkerlänna är alldeles för marginell för att



kunna försörja området med el vintertid. Sannolikt kommer det att föreligga elbrist vintertid.

För att kunna förhindra detta behövs en teknikutveckling avseende dels potentialen att kunna

lagra el under en längre period (6-9 månader), dels effektivisering av elproduktionen från

mindre bränsledrivna elverk.

Samma problem som finns för elförsörjningen finns för uppvärmning. Solfångarna, som är

mycket effektiva i att transformera solenergi till värmeenergi, fungerar utmärkt, förutom

under den kallaste och solfattigaste perioden under året. En yta på runt 2000 m2 skulle kunna

täcka ca 20 % av Åkerlännas energibehov. Under denna period måste solfångarna

kompleteras med annan energikälla. För Åkerlänna är skogen en utmärkt sådan källa. En

komplettering på 3 GWh med biobränsle till uppvärmning av fastighter inom Åkerlänna

skulle kräva en skogmark på ca 484 ha med en bonitet på 5 m3/år. Detta motsvarar endast 4,5

% av Åkerlännas total skogsmark.

Om Åkerlänna ska kunna behålla samma möjligheter till bilåkande och andra transporter så

måste dagens fossila bränslen ersättas med förnyelsebara. Idag finns el, biogas, biodiesel och

etanol som alternativa drivmedel. Elbilarna har dålig kapacitet när det gäller långväga

transporter. Likaså är försörjningen av el begränsad vintertid om inte en import är möjlig av el

från mikroregioner med hög elproduktion från vatten- och vindkraft. Att ha elbilspooler för

kortare tranporter är dock ett alternativ under perioder med hög solinstrålning. Om

drivmedelbehovet i Åkerlänna enbart skulle täckas av biogas eller biodiesel skulle det krävas

ca 1579 ha eller 900 ha åkermark om produktionen utgår från vall eller raps. Skulle

biogasproduktionen utgå från kor skulle det behövas ca 450 kor eller en markyta av ca 750 ha

en kotäthet av 0,6 djurenheter per ha. En tredjedel av detta markbehov skulle kunna täckas av

den djurbesättning som behövs för livsmedelproduktion.

Realistiskt vore, om samma bränslebehov ska finnas kvar i Åkerlänna mikroregion, att hälften

av energinbehovet för drivmedel täcks av el och resterande med biogas och biodiesel. Det

skulle medföra ett behov av ytterligare ca 0,4 ha solceller och 150 ha raps samt bibehållen

nötkreatursbesättning för livsmedelproduktion (4,5 + 1,5 + 3, 0 = 9 GWh).

För bibehållen levnadsstandard för invånarna i Åkerlänna vid övergång till hållbar mikro-

region torde det behövas ca 500 ha skog, 170 ha rapsodling, 330 ha för livsmedelsproduktion,

1 ha solceller och 0,2 ha solfångare, vilket ger en total yta av ca 1000 ha eller ca 1,35 ha per

invånare.

Nya energibehov

När stora delar av de grundläggande behoven skall tillfredställas av resurser som finns inom

mikroregionen, så kommer nya energibehov uppkomma. När till exempel energi skall

produceras krävs det hjälpenergi liksom det inom jordbruket krävs energi för att producera

livsmedel. Inom jordbruket är behovet av hjälpenergi idag ca hälften av den energi som

produceras i formen av livsmedel. Denna energi måste komma från andra energikällor än

själva livsmedlet. Enkelt räknat så behövs det 1,5 MJ för att producera 1 MJ råvaror till



livsmedel (alltså exkl förädling). Därutöver tillkommer energi för transporter, vidareförädling

och tillagning.

Tabell 11. Potentiella energikällor i Åkerlänna

kWh/år GWh/år

Behov

26886727 26,8

Bonitet, m

3/år

kWh/kg ts Effekt kWh/m

3 kW dygn

kWh/m2

o dag m2 Antal

Solceller

0,2

9,4 3422

5500000 5,5

0,1

6844

Solfångare

0,4

18,8 1711

5500000 5,5

Vind

100 100

3 720000

Vatten

250 180

3 4500

Biogas, vall*

0,95

15789500

9000000

9 kor

20000

450 9000000

Biodiesel, raps*

3,3

10000

9000000

9000000

Ved 5

1240

4838710

3000000 3

Flis, bark, spån

750

Etanol

*3 ton raps/ha = 10000 kWh; 6 ton vall/ha = 5700 kWh

När det gäller produktionen av energi behövs hjälpenergi för byggnation av anläggningar och

tillverkning av utrustning. Ytterligare hjälpenergi behövs för service av anläggningarna,

tillverkning av reservdelar, lagring av energi och energiöverföring t.ex. el via ledningar.

Denna hjälpenergi kan uppgå, liksom för jordbruket, till hälften av den energi som

produceras. I den s.k. nettoenergiklippan i figur 18 som symboliserar energiavkastning på

investerad energi visar att de icke fossila energikällorna, jämfört med gas och olja, kräver mer

energi i investering än vad man får ut. Sämst är den biomassarelaterade energin, som

maximalt kan ge dubbla mängden energi jämfört med investerad energi.

När man till exempel investerar i en teknik och en energiform som avkastar 9 energienheter

per investerad energienhet (ERoEi = 9:1) så tar energisektorn 12 procent och 88 procent blir

över till samhällets övriga sektorer (Kjellberg, 2011). Man har försökt beräkna var gränsen för

ett komplext samhälle går men någon exakt gräns går naturligtvis inte att beräkna.

Nettoenergiklippans form antyder dock att 9:1 ligger nära den gränsen. Det skulle betyda att

energiformer som sockerrörsetanol, kärnkraft, tjärsand och biobränsle i tempererade zoner

inte torde kunna utgöra en del av ett uthålligt samhälles energiförsörjning. Svenska försök

tyder på att man hamnar på 2:1 - 4:1för dessa energiformer (Börjesson, Tufvesson och Lantz,

2010). Vindkraft och solel lyckas bättre.



Figur 18. Nettoenergiklippan med olika energiformer inlagda. Källa: Kjellberg, 2011.

I figur 19 ges en schematisk bild över de olika energikrävande hjälpinsatser som behöver

beaktas vid en hållbarhetsberäkning av en mikroregions energianvändning. Andra faktorer

som bör utredas, och sättas i en mikroregions hålbarhetsmodell, är ekotjänsternas behov av

energikällor i form av biomassa för upprätthållande av t.ex. biologiska processer för

bevarande av markers bördighet. Här blir kolet som energikälla och dess kretslopp av

avgörande betydelse.

Figur 19. Schematisk bild över energitransformering (utvinning) och energikostnader för

energitransformeringen.

Energikälla

Utvinning

Lagring

Användning

Service Byggnation/tillverkning

av anläggning och

utrustning

Energiförluster

vid

framställning

Energi från

annan källa



Markanvändning

Odla i ett kretsloppstänk

Marker som är mullrika bör ligga som vall för att förhindra bortodling av humus som ger

koldioxid och därmed en sannolik inverkan på klimatet. Marker som ligger nära vattendrag

bör också vara vallbevuxna för att hindra läckage av N och P till våra vattendrag, sjöar och

hav. Översvämningsriskerna kan minska med hjälp av tvåstegsdiken samt anläggande av

våtmarker och dammar. Den mark, som bör ingå i områdets växtföljd avseende produktion av

livsmedel, är de marker som är lerhaltiga och har en god humushalt (3-4 %).

Det är viktigt att området utveklar en koldioxidneutralitet som bygger på ett väl anpassat

kolkretslopp. Där uttaget av kol från odling och odlingsmark balanseras av en lika stor

tillförsel av kol. Därtill bör man beakta att de lättbrytbara kolföreningarna är viktiga för att

upprätthålla en god mikrobiell status i marken samt tillförsäkra att lättrörliga ämnen som N

och S immobiliseras i marken för att förhindra läckage.

Det finns marker som inte bör brukas intensivt p.g.a. risken för koldioxidutsläpp och

näringsläckage. Dessa marker bör odlas som slåtter- eller betesvall. Utöver dessa marker finns

impediment och skogsmarker som borde kunna användas för extensivt bete. Genom dels att

det finns näringsmässiga fördelar med att äta en del kött, som protein- och järninnehåll, samt

att det är lämpligt att vissa marker inte odlas intensivt, så är det lämpligt att ca 20 % av den

dagliga kosten består av kött.

Mikroregioners storlek

Storleken på en hållbar mikroregion bör utgå från de fem hållbarhets/behovsklassernas

modeller för området. Utifrån de grundläggande behoven, som både identifierats, anlyserat

och värderats, avgörs mikroregionens minsta geografiska storlek som mikroregionen kan ha

utan att invånarnas mat och energibehov eftersätts. Denna behöver inte vara den storlek man

sedan väljer utan sätter snarare gränsen för hur liten regionen kan vara. Andra behov som

återvinning, tillgång till drivmedel och metaller, kompetens och brett företagande kommer

också att inverka på mikroregionens storlek. En slutlig avgörande faktor kommer sannolikt

vara den kritiskt sociala massan. Som tidigare nämnts, så kommer sannolikt en region inte

kunna utvecklas till hållbarhet om inte en kraftfull social sammanhållning existerar. Den

kritiska min- och maxnivån torde kunna definieras enligt följande:

• Min för arbettskraft och kunskap

• Max för avvarande av utanförskap och opersonlighet (självupptagna)

Om antalet människor i ett område är för få och för gamla kommer hållbarheten eftersättas på

grund av brist på arbetskraft samt underlag för en kontinuerlig kunskapsöverföring. Enligt

erfarenheter från förändringsarbete i stora organisationer bör minst 75 procent av medar-

betarna vara arrangerade i ett omställningsarbete för att ett gott resultat ska uppnås. Om en

bygds invånare blir för många i antal eller avstånden blir för stora så sker en social

avskärmning. Människornas förmåga att arrangera sig för gemensamma ändamål avtar.



Utanförskap och mindre gruppbildningar uppstår, vilket dränerar den sociala kraften och

därmed regionens möjlighet att uppnå hålbarhet (Figur 20).

Figur 20. Schematisk bild över hur en för liten eller för stor mängd av invånare i en region kan

försämra regionens omställning till hållbarhet.

Sammanfattning

Förstudien ger en bild över den komplexitet som råder mellan olika behov och resursför-

delningar när en region ska gå över till att bli hållbar eller resilient. Den är inte tänkt att ge en

slutlig lösning utan endast visa på en möjlig väg att arbeta för att nå hållbarhet för små

regioner. De siffror som har tagits fram i studien är inte heller avsedda att vara exakta utan

ämnar visa på processer och förhållanden som måste beaktas vid arbetet med de olika

hållbarhets/behovsklasserna.

I Åkerlänna valdistrikt dominerar jord- och skogsbruksföretag samt tjänsteföretag. Ett fåtal

tillverksföretag finns varav ett, sågverket, precis har lagts ned. Studien kring Åkerlänna som

modellområde har mest rört sig kring områdets energibehov och dess sociala potential. Det

studien behöver förstärkas med är bl.a. en inventering avseende kompetensen inom

tillverkssektorn i området. Detta för att kunna bedöma hur behovet av grundmaterial,

reservdelsproduktion, service och återvinning skall kunna tillfredställas inom Åkerlänna.

Andra inventeringar som behövs är bl.a. enkätundersökningar om

1. Hushållens behov av energi, livsmedel och service

2. Företagens behov av energi, service och arbetskraft

3. Den allmänna kompetensnivån

För att fortsätta arbetet med Åkerlänna, som en hållbar mikroregion, behöver man få igång

den sociala kraften. Målet bör vara att få invånarna i Åkerlänna att dels bli mer medvetna om

risken för kommande ekonomiska kriser och energikriser, dels finna regionala prioriteringar

som flertalet kan enas kring. Detta bör ske genom att anordna möten och utöka enkätunder-

sökningarna. I samtalen med Bygdegårdsföreningens styrelse har det framkommit att en sådan



prioritering skulle kunna vara att bygga ett kombinerat äldre – och ungdomsboende med

alternativa lösningar för VA och energi invid ICA-affären i Oxsätra.

Referenser 24 volt. Weddsida. 24volt.eu/kaplan.php

ABS Alaskan. Webbsida. www.absak.com

Berglund, K. 2010. Torvmarken, en resurs i jordbruket igår, idag och även i morgon? Kapitel

21 i boken SVENSK MOSSKULTUR- Odling, torvanvändning och landskapets

förändring 1750–2000. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden/Kungl. Skogs- och

lantbruksakademien, ISSN 1402-0386; 41

Bioenergiportalen.se

Börjesson, P., Tufvesson, L. & Lantz, M., (2010). Livscykelanalys av svenska biodrivmedel.

Rapport nr 70. Maj 2010. (http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&

recordOId=1661856&fileOId=16618)

Jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Vegetabilieprodukti

on/JO16/JO16SM0301/JO16SM0301_ikortadrag.htm

Kjellberg, O., 2011. Har tillväxten nått vägs ände? -finans, energi- och klimatkriserna drar åt

samma håll. Rapport EnergYZer 28 december 2011. Energikontoret, Regionförbundet

Jämtlands län.

Lantz, M. & Björnsson, L. 2011. Biogas från gödsel och vallanalys av föreslagna styrmedel.

Envirum AB (http://www.lrf.se/PageFiles/378/Biogas%20fr%C3%A5n%20g%C3%

B6dsel%20och%20vall%2020110329.pdf)

Livsmedelsverket, 2012. www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring

Lundegårdh, B., 1995. Effektiviteten i fotosyntesen som energiomvandlare och

energikostnader för produktion av biomassa. KSLA-seminarium hösten 1995.

Markandsöversikt små vindkraftverk i Sverige. Rapporten har sammanställts av Svensk

Vindkraftförening för Energimyndigheten Uppdaterad 2010-01-14

Projektet Framgångsrik växtodling, 2011. Växtodlaren som energileverantör– delrapport inom

projektet Framgångsrik växtodling. www.bioenergiportalen.se/attachments/42/404.pdf

S.M.A.R.T. 2008. www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068

ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp

Statistik – Hälso- och Sjukvård. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn, Medicinska

födelseregistret 1973-2009, Assisterad befruktning, 1991-2008, 2011. SVERIGES

OFFICIELLA STATISTIK: Socialstyrelsen, ISBN 978-91-86585-93-8

Statistiska centralbyrån, 2007. Modellskattning av energianvändning inom skogssektorn.

SCB, enheten för energi, hyror och fastighetsekonomi.

www.scb.se/statistik/_publikationer/EN0116_2006A01_BR_ENFT0701.pdf



Statistiska centralbyrån,2012.

www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=LE0102

Sven Lees, S. 2006. Investeringar i småskalig vattenkraft vid befintliga dammar - En studie av

teknik-, ekonomi- och miljöfrågor. EXAMENSARBETE 20p, Civilingenjörsprogrammet

Industriell Ekonomi. Linköpings universitet, Institutionen för konstruktions- och

produktionsteknik ● Forskningsområdet Energisystem Mälarenergi. LITH-IKP-EX--

06/2344--SE

Svensk vattenkraft. Webbsida. www.svenskvattenkraft.se/doc.asp?M=100000622&D

=600002219&L=SE

Tyrberg, L. 2011. Regional Satsning på Småskalig vindkraft (<50kW) i sydöstra Sverige

inom Nätverket för vindbruk. Slutrapport, projekt nr 31852-1. Energikontor Sydost AB

(http://www.natverketforvindbruk.se/sv/Aktuellt/Smaskalig-vindkraft/)

Åkerlänna skola, 2012. webbsida. skola.uppsala.se/Akerlannaskolan/Akerlannaskolan/S

Övriga Underlag

Samtal med Ulla Holmberg och Bo Larsson

Möte med Ulla och ordf. i Bygdegårdsföreningen

Möte med Ulla, Bo och Bygdegårdsföreningens styrelse

Enkätundersökning via bygdegårdsföreningen

Företag via http://www.wedoo.se

UL och upplands lokaltrafik

Befolkning och område via http://www.val.se/val/val2010

Appendix 1



Turlistor för bussförbindelser till Åkerlänna (ul.se)

Tabell Y. Busstidtabell för linje 105 mellan Åkerlänna och Bälinge för perioden 11 dec 2011

– 10 jun 2012. Anslutningsbuss till Uppsala är i allmänhet linje 104.

Linje 105 (104)

Åkerlänna - Bälinge (B = linje 104; Bälinge - Uppsala)

Helgfri måndag - fredag

Åkerlänna skola Oxsätra Grellsbo

Bälinge All-männingsv.

Bälinge Avgång Ulva kvarn

Tunabergs-allén

Uppsala Centralstation

06.10 x 06.17 06.30

06.35B B 06.55B

07.20 x 07.27 07.42

07.47B B 08.15B

11.00 x 11.07 11.20

11.27B B 11.47B

12.35C x 12.52 13.10 13.42B 13.42B 13.59B 14.10B

14.00C x 14.17 14.35 15.02B 15.07B 15.19B 15.30B

15.45 x 15.52 16.10

16.32B B 16.52B

17.25 x 17.32 17.50

17.57B B 18.17

(B = linje 104; Uppsala - Bälinge) Bälinge - Åkerlänna



Tunabergs-allén Ulva kvarn Bälinge

Grellsbo Oxsätra

Åkerlänna skola

10.20B 10.25B 10.34B 10.40

x x 11.00

11.50B 11.55B 12.04B 12.10

x x 12.35C

13.00B 13.05B 13.14B 13.35

x x 14.00C

15.00B 15.05B 15.14B 15.20

x x 15.45

15.35B 15.43B 15.45B 16.00

x x 16.20C

16.40B 16.48B 16.59B 17.05

x x 17.25

17.40B 17.48B 17.59B 18.05

x x 18.25

B Med linje 104 Bälinge - Uppsala eller omvänt.

C Skoldagar körs turen till Domarbo för avstigning.

Appendix 1



Tabell Y1. Busstidtabell för linje 844 mellan Östervåla och Uppsala för perioden 11 dec 2011

– 10 jun 2012.

844 (Tärnsjö -) Östervåla - Harbo - Uppsala


Östervåla busstation

Harbo centrum

Jumkils-macken Broby Librobäck Götgatan


04.25 04.36 04.55 05.03 x x 05.25

04.55 05.06 05.25 05.33 x x 05.55

05.25 05.36 05.55 06.03 x x 06.25

etc

07.10 07.21 07.40 07.48 x x 08.15

07.25 07.36 07.55 08.03 x x 08.30

07.55 08.06 08.25 08.33 x x 09.00

08.25 08.36 08.55 09.03 x x 09.30

08.55 09.06 09.25 09.33 x x 09.55

09.25 09.36 09.55 10.03 x x 10.25

etc

21.55 22.06 22.25 22.33 x x 22.55

22.55 23.06 23.25 23.33 x x 23.55

0.55N 01.06N 01.25N 01.33N x x 01.55N

844 (Tärnsjö -) Östervåla - Harbo - Uppsala

Lördag, sön- och helgdag. Julafton se nedan.


Harbo centrum

Jumkils-macken Broby Librobäck Götgatan


05.30 05.41 06.00 06.08 x x 06.25

07.45 07.56 08.15 08.23 x x 08.45

08.45 08.56 09.15 09.23 x x 09.45

09.55 10.06 10.25 10.33 x x 10.55

10.55 11.06 11.25 11.33 x x 11.55

ETC

21.55 22.06 22.25 22.33 x x 22.55

22.55 23.06 23.25 23.33 x x 23.55

0.55N 01.06N 01.25N 01.33N x x 01.55N

N Turen körs natt mot lör-, sön- och helgdag utom natt mot julafton och juldagen.

Uppsala (endast avstigning): Forsmarksparken, Librobäck, Dalgatan, Ekonomikum, Götgatan,

Klostergatan, Centralstation

Appendix 1



Tabell Y2. Busstidtabell för linje 844 mellan Uppsala och Östervåla för perioden 11 dec 2011

– 10 jun 2012.

844 Uppsala - Harbo - Östervåla (- Tärnsjö)


Uppsala Centralstation Götgatan Librobäck Broby

Jumkils-macken

Harbo centrum


05.03 x x 05.15 05.25 05.43 05.55

05.32 x x 05.45 05.55 06.13 06.25

06.02 x x 06.15 06.25 06.43 06.55

06.40 x x 06.55 07.05 07.23 07.35

07.10 x x 07.25 07.35 07.54 08.10

07.40 x x 07.25 08.05 08.24 08.40

08.10 x x 08.25 08.35 08.54 09.10

etc

16.10 x x 16.25 16.37 16.58 17.15

16.40 x x 16.55 17.05 17.24 17.40

17.10 x x 17.25 17.35 17.54 18.05

17.40 x x 17.55 18.05 18.24 18.40

etc

21.10 x x 21.23 21.33 21.51 22.05

22.10 x x 22.23 22.33 22.51 23.05

23.10 x x 23.23 23.33 23.51 00.05

00.10 x x 00.23 00.33 00.51 01.05

02.20N N N 02.33N 02.43N 03.01N 03.15N

844 Uppsala - Harbo - Östervåla (- Tärnsjö)

Lördag, sön- och helgdag

Uppsala Centralstation Götgatan Librobäck Broby

Jumkils-macken

Harbo centrum


07.35 x x 07.50 08.00 08.18 08.30

09.10 x x 09.25 09.35 09.54 10.10

10.10 x x 10.25 10.35 10.54 11.05

11.10 x x 11.25 11.35 11.54 12.10

12.10 x x 12.25 12.35 12.54 13.05

etc

21.10 x x 21.23 21.33 21.51 22.05

22.10 x x 22.23 22.33 22.51 23.03

23.10 x x 23.23 23.33 23.51 00.05

00.10 x x 00.23 00.33 00.51 01.05

02.20N N N 02.33N 02.43N 03.01N 03.15N

N Turen körs natt mot lör-, sön- och helgdag utom natt mot julafton och juldagen

Uppsala (endast påstigning): Centralstation, Klostergatan, Götgatan, Dalgatan,

Librobäck, Forsmarksparken

Appendix 2



Frågeställningar uppkomna vid samtal med folk från Åkerlänna

Barnomsorg - TTT – tillit, tilltro o trygghet - Se daghemmet ”Lyckan” på Gotland

Skola

Äldrevård – community.se

Sjukvård

Informell ekonomi – hur kan alla ställa upp utan konflikt?

Bygdecentrum för handel

Penga- och monetära system??

Hållbara relationer

Kooperativa lösningar

Formell och informell social kraft – Vad bär vad?

Människans livsvillkor

IT – hur?

Byar – hur stora? Mångfunktionellt?

Utbyta med andra mikroregioner – hur? När? hur mycket utan att bli ohållbart?

Samtal med bygdegårdsföreningens styrelse

Regionens koldioxidbalans

Inter- och intraregional hälsovård

Socialt – många nyinflyttade unga som kan värja sig mot ideellt arbete

Logistik – mat, post, människor

Tidigare har det funnits handelsträdgård, såg, kvarn, snickeri, smed, tegelbruk,

distriktssköterska, lärare boende vid skolan

Lin odlades och beregdes samt vävdes till lakan.

Informationssamhället skapar att få barn är ute, barn vana att bli skjutsade

Behövs internet ska det skapas ett intranet

Närproducerat i affären – logistik med andra affärer i närliggande regioner

Först börja med boende för ungdomar och äldre

Visuellt bygga ett centrum, Oxsätra – Åkerlänna

Återvinning – hur göra med t.ex. målarfärger, burkar, oljor mm

Hos de äldre finns den informella ekonomitanken kvar – tjänster och gentjänster.

Finns detta hos de yngre?

Barnkonventionen – boende till separerade

Appendix 3



Fakta om användning av åkerareal samt skördar i Uppland (scb.se)

Tabell lk6. Åkerarealens användning efter region, växtslag och tid år 2007

Mellersta Sveriges

skogsbygder Svealands slättbygder Nedre Norrland

2007 % 2007 % 2007 %

Höstvete 8827 4,34 95818 15,87 357 0,23

Vårvete 2204 1,08 15558 2,58 597 0,39

Råg 1073 0,53 4424 0,73 44 0,03

Rågvete 3196 1,57 9880 1,64 97 0,06

Höstkorn 53 0,03 148 0,02 ..

Vårkorn 19512 9,60 79683 13,20 15611 10,10

Havre 17508 8,61 62305 10,32 3674 2,38

Blandsäd 1032 0,51 2862 0,47 531 0,34

Potatis 1014 0,50 1408 0,23 1090 0,70

Sockerbetor ..

20 0,00 ..

Höstraps 934 0,46 4403 0,73 ..

Vårraps 1152 0,57 18524 3,07 10 0,01

Höstrybs ..

993 0,16 ..

Vårrybs 895 0,44 1156 0,19 80 0,05

Oljelin 255 0,13 1224 0,20 1 0,00

Grönfoder av säd och baljväxter 3073 1,51 4444 0,74 5027 3,25

Frövall 514 0,25 3926 0,65 50 0,03

Slåtter och betesvall 109284 53,76 182823 30,28 118199 76,44

Ärter, åkerbönor mm 829 0,41 5433 0,90 47 0,03

Helträda 28242 13,89 96299 15,95 6924 4,48

Obrukad åkerjord 182 0,09 599 0,10 128 0,08

Energiskog 1069 0,53 7754 1,28 75 0,05

Trädgårdsväxter 407 0,20 1162 0,19 236 0,15

Andra växtslag 636 0,31 2335 0,39 192 0,12

Opsecifierad åkermark 1400 0,69 656 0,11 1653 1,07

Total åkermark, ha 203291

603837

154623

Appendix 3



Tabell kk. Hektarskörd, i Uppsala län efter växtslag och tid. Spannmål 14 % vattenhalt,

baljväxter 15 % vattenhalt, oljeväxter 9 % vattenhalt och vall 16,5 % vattenhalt

1913 1927 1956 2007

Höstvete 1440 1630 2430 6240

Vårvete 1270 1660 2470 4480

Höstråg 1490 1440 2320 6160

Vårråg .. 1510 1360 ..

Vårkorn 1810 1660 2800 4670

Havre 1690 1520 2510 4500

Blandsäd 1740 1670 2520 3410

Ärter .. 1080 .. 3070

Bönor 1370 1300 .. ..

Vicker 1670 1380 .. ..

Kokärter 1500 .. 1450 ..

Foderärter och Vicker .. .. 1640 ..

Potatis 7450 6840 13360 ..

Foderrotfrukter 36460 33720 35660 ..

Höstraps .. .. 970 3000

Vårraps .. .. 1040 2060

Höstrybs .. .. 790 ..

Vårrybs .. .. 840 ..

Oljelin .. .. 700 ..

Slåttervall, totalt .. .. .. 4830

Slåttervall, första skörd .. .. .. 3390

Slåttervall, återväxt .. .. .. 1440

Hö från odlad jord 3790 3850 3180 ..

Hö från naturlig äng 1880 2390 2230 ..

Halm från höstsäd 2300 2860 2830 ..

Halm av vårstråsäd 2260 1910 2480 ..

Halm av baljväxter 1860 1320 2080 ..

Appendix 4



Forskaren Jeffrey Liker har använt 14 punkter för att karakterisera lean production (Liker, J.,

2009. The Toyota Way - Lean för världsklass. Liber AB. sid. 28. ISBN 978-91-47-08902-4)

1. Basera beslut på långsiktigt tänkande även då det sker på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål.

2. Skapa kontinuerliga processflöden för att föra upp problem till ytan. 3. Använd dragande system för att undvika överproduktion. 4. Jämna ut arbetsbelastningen. 5. Skapa en kultur där processer stoppas för att reda ut problem. 6. Standardiserat arbete är grund för ständiga förbättringar och för medarbetarnas medverkan. 7. Använd visuell styrning så att inga problem döljs. 8. Använd bara pålitlig, väl beprövad teknik som passar medarbetare och processer. 9. Se till att ledningen känner verksamheten på djupet, lever enligt företagets filosofi och lär

andra att göra det. 10. Utveckla människor och arbetslag som följer företagets filosofi. 11. Respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre. 12. Gå och se med egna ögon för att bättre förstå en situation. 13. Fatta beslut långsamt och i samförstånd. Överväg alla alternativ och genomför sedan valt

beslut snabbt. 14. Bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra.

Källa: http://sv.wikipedia.org

Appendix 5



Befolknings- och energifakta för Sverige (scb.se)

Den 31 december 2010 var Sveriges befolkningsmängd 9 415 570 och antal hushåll var

4 660 000 st. Med ett genomsnittligt intag av 2 750 kcal/dag så är det total befolkningsintaget

av energi per år i Sverige 10,96 TWh. Under år 2010 tillfördes 512,6 TWh primär energi.

Detta motsvarar en ökning med 6,9 procent jämfört med år 2009. Produktionen av kärnkraft

ökade med 8,7 procent medan elektrisk energi från vatten och vindkraft ökade med 4,9

procent. Tillförseln av kol och koks ökade med 8,1 TWh samtidigt som tillförsel av naturgas

ökade med 28,4 procent.

År 2010 uppgick energianvändningen till 403,2 TWh. Detta motsvarar en ökning med 7,3

procent jämfört med år 2009. Industrins energianvändning ökade med 15,4 TWh jämfört med

året innan, en ökning med 11,6 procent. Energian-vändningen inom Hushåll (bostäder och

annat) uppgick till 92,3 TWh vilket är en ökning med 7,1 procent jämfört med år 2009.

Användandet av energi per person I Sverige använder vi 37 ggr mer energi än vad vi själva

får i oss via maten. Hur och var använder vi denna energi. Jordbruket, som står för

produktionen av våra livsmedel, använder 4,4 TWh (ref). Av övriga 7,6 TWh används 4,2

TWh i skogbruket (ref).

Summa bränslen (inkl fjärr- värme) El- energi Summa

Jordbruk, skogsbruk, fiske

9 2 11

Industri (tillverkning, mineralutv.) 95 53 148

Byggverksamhet

3 1 4

Offentlig verksamhet

10 9 19

Transporter

97 3 99

Övriga tjänster

13 17 30

Hushåll (bostäder och annat)

47 46 92

Totalt hela Sverige

403

Utnyttjad energi per intagen energi via maten, kWh/kWh

37

3%

37%

1% 5% 24%

7%

23% Jordbruk, skogsbruk, fiske

Industri (tillverkning, mineralutv.)

Byggverksamhet

Offentlig verksamhet

Transporter

Övriga tjänster

Hushåll (bostäder och annat)

Documents

Rapport hållbara mikroregioner b lundegårdh gos ab