Handbok stadgar 2008 - IF Metall Elmo Leather _web… · För att omsätta programförklaring-en i daglig verksamhet kan klubbar, avdelningar och förbundskontor an-vända sig av

2008

Handbok

stadgar

Olof Palmes gata 11105 52 StockholmTelefon: 08-786 80 00Telefax: 08-24 86 74www.ifmetall.se

IF M

etal

l jul

i 200

8/ A

B D

anag

årds

gra

fi ska

/ 4

500

ex

Ha

nd

bo

k 2

00

8

Handbok stadgar

Industrifacket Metall Med kommentarer och anvisningar

Innehåll

Förbundets ändamål och uppgifter§ 1 Namn ............................................................... 5§ 2 Ändamål och uppgifter ................................... 5

Förbundets organisation§ 3 Förbundets organisation ................................. 10

Inträde i förbundet§ 4 Att bli medlem ................................................. 11§ 5 Överfl yttning av medlemskap ........................ 16

Medlems rättigheter och förmåner§ 6 Motionsrätt ...................................................... 19§ 7 Ersättning vid trakasserier ............................ 22§ 8 Ersättning vid konfl ikt ................................... 24§ 9 Rättshjälp ........................................................ 27

Medlemskapet är också ett åtagande§ 10 Medlemskapets skyldigheter ........................ 29§ 11 Medlemsavgifter ............................................ 29

Upphörande av medlemskap§ 12 Utträde .......................................................... 38§ 13 Uteslutning ................................................... 39

Förbundets centrala verksamhet§ 14 Kongressen .................................................... 42§ 15 Förbundsstyrelsen ......................................... 50§ 16 Förbundsrådet ............................................... 54§ 17 Den ekonomiska förvaltningen och räkenskaperna ................................................ 55§ 18 Revision .......................................................... 57

3

Förbundets lokala verksamhet§ 19 Avdelning ....................................................... 61§ 20 Sektioner ....................................................... 78§ 21 Klubb ............................................................. 82§ 22 Grupporganisationer .................................... 96

Fackligt samarbete i koncerner§ 23 Koncernsamarbete ........................................ 97

Avtalsråd och förhandlingar§ 24 Lönerörelser och förhandlingar .................... 100

Överklagande och skiljeförfarande§ 25 Överklagande och skiljeförfarande ............... 106

Beslut om förbundets upplösning§ 26 Beslut om förbundets upplösning ................. 108

Ändring av stadgarna§ 27 Ändring av stadgarna .................................... 108

Normalstadgar inom Industrifacket Metall ............ 109

BilagorProgramförklaring ................................................ 115Företagsområden enligt LO:s organisationsplan.......................................... 132Anvisningar för val i avdelning och klubb............ 135

4

§ 1 Namn

Förbundets namn är Industrifacket Metall. Förbundets styrelse har sitt säte i Stockholm, där även förbun-dets huvudkontor fi nns.

§ 2 Ändamål och uppgifter

Mom. 1 Förbundets ändamål och värderingarMom. 2 Förbundets övergripande målMom. 3 Förbundets uppgifter

Mom. 1Förbundets ändamål och värderingar

Industrifacket Metall ska tillvarata medlemmarnas gemensamma in-tresse och styrka för att skapa bästa möjliga villkor i arbetslivet och i sam-hället. Förbundet ska genom denna gemenskap stärka arbetarnas makt i förhållande till kapitalets makt.

Förbundet bygger sin verksamhet på medlemmarnas delaktighet, behov och önskemål.

§ 2 Ändamål och uppgifter

Den av kongressen antagna pro-gramförklaringen är ett viktigt led i förverkligandet av stadgarnas inne-håll och mål. Se bilaga 1. Program-förklaring.

För att omsätta programförklaring-en i daglig verksamhet kan klubbar, avdelningar och förbundskontor an-vända sig av målstyrning och verk-samhetsplanering.

Mom. 1Förbundets ändamål och värderingar

Värderingarna ger uttryck för att IF Metall är en idéburen intresseorga-nisation.

I vår demokratiska organisation är medlemmarnas delaktighet av avgö-rande betydelse för organisationens styrka.

IF Metall vill att produktionsresulta-tet ska fördelas på ett sätt som är soli-dariskt och förhindrar godtycklighet.

5

Förbundets ändamål och uppgifter

Stadgar Kommentarer

Stadgar Kommentarer

Förbundet är en demokratisk organi-sation som värnar om ett demokra-tiskt samhällssystem och bygger sin verksamhet på uppfattningen om alla människors lika värde. De värderingar som vägleder förbundets verksamhet är jämlikhet, solidaritet och frihet.

Mom. 2Förbundets övergripande mål

Förbundets övergripande mål som styr inriktningen av verksamheten är:– ett demokratiskt och jämställt samhälle och arbetsliv– allas rätt till arbete– rättvisa och goda löne- och an- ställningsvillkor– trygghet i anställningen med bra arbetsvillkor, arbetsinnehåll och arbetsmiljö.

Mom. 3Förbundets uppgifter

Förbundet ska sträva mot de övergri-pande målen genom att– organisera alla anställda inom förbundets verksamhetsområden– stärka alla medlemmar genom studier, information, opinions- bildning och genom val av ar- betssätt– bygga en stark lokal organisa-

Mom. 2Förbundets övergripande mål

Ett av förbundets övergripande mål är att bygga ett samhälle präglat av social demokrati där ökad rättvisa ef-tersträvas på alla samhällsområden.

Förbundet ska verka för ett demo-kratiskt samhällssystem och för att så många medlemmar som möjligt ska delta i val och beslutsprocesser.

Förbundet ska med hög delaktighet i hela organisationen, på alla nivåer ta till vara och utveckla demokratis-ka arbets- och beslutsmetoder.

Mom. 3Förbundets uppgifter

En avgörande förutsättning för vår förmåga att ta till vara medlemmar-nas intressen är att organisera dem i vårt förbund.

Rekrytering av medlemmar är nöd-vändigt för att bevara och utveckla innehållet och värdet av kollektivav-tal och arbetsmarknadslagar.

IF Metall vill arbeta för alla männis-kors lika värde, i enlighet med FN-deklarationen om mänskliga rättig-heter och ILO-konventionerna.

6

Stadgar Kommentarer

tion för att stödja och företräda medlemmarna på arbetsplatsen– bedriva förhandlingsverksamhet och teckna kollektivavtal– samarbeta med andra fackliga organisationer såväl nationellt som internationellt– aktivt påverka politiken på alla nivåer i samhället– i övrigt bedriva verksamhet enligt stadgarna och enligt de beslut som fattas av förbundets beslutande organ.

Vår metod är att personligen uppsö-ka alla anställda och vinna stöd för de medlemsvärden förbundet tillva-ratar i den fackliga verksamheten.

All facklig verksamhet har sitt ur-sprung på arbetsplatsen. Det fack-liga arbetssättet ska utformas så att medlemmen kan delta utifrån sina personliga förutsättningar.

Kontakten mellan medlemmar och förtroendevalda är kittet som hål-ler samman förbundets medlemmar och ger den kollektiva styrka som är nödvändig för en framgångsrik fack-lig verksamhet.

På det internationella området sker samarbete inom ramen för Interna-tionella Metallfederationen (IMF) och Internationella Kemi-, Energi-, Gruv- och Fabriksarbetarefederatio-nen (ICEM), International Textile Garment and Leather Workers Fede-ration (ITGLWF) samt med enskilda organisationer som tillhör dessa in-ternationaler.

Inom Europa deltar förbundet i det organiserade samarbete som bedrivs inom ramen för Europeiska Metallar-betarefederationen (EMF) och Euro-peiska Gruv-, Kemi- och Energiar-betarefederationen (EMCEF) samt Europeiska textil-, beklädnads- och lä-derarbetarefederationen (ETUF:TSL).

7

Stadgar Kommentarer

Förbundet ingår i Industrianställda i Norden (IN) som är en samarbets-organisation med medlemmar från såväl arbetare- som tjänstemanna-förbund i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island. IN bereder frå-gor för gemensamt agerande på Eu-ropaplanet, i huvudsak rörande kol-lektivavtals- och industripolitik, men även frågor av mer avgränsad natur, till exempel arbetsmiljö och kompe-tensutveckling.

Utöver socialpolitik är närings-, en-ergi-, miljö- och ekonomisk politik, arbetsmarknad och arbetsrätt områ-den som naturligt ingår i den fack-liga intressebevakningen.

Kongressens och förbundsstyrelsens beslut är ytterst styrande för all verk-samhet i förbundet. För att hantera denna stora mängd beslut, använder sig förbundet av verksamhetsplane-ring och målstyrning. Beslut om för-bundets verksamhetsplan och budget fattas årligen av förbundsrådet.

Varje organisationsled ges möjlighet att utforma sin egen verksamhet, i linje med de övergripande mål och uppgifter som kongressen beslutat om.

IF Metall företräder ett av de största kollektiven på svensk arbetsmark-nad. Det medför ett stort ansvar,

8

Stadgar Kommentarer

framför allt för organisationens för-troendevalda och anställda.

IF Metall ska eftersträva att bli en stark kraft i kampen för jobben och medlemmarnas arbetsvillkor, liksom för ett mänskligt, solidariskt och långsiktigt hållbart samhälle.

9

Stadgar Kommentarer

Förbundets organisation

§ 3 Förbundets organisation

Förbundet är en landsomfattande or-ganisation vars verksamhet utövas i följande struktur:– i arbetsplatsanknutna klubbar där de beslutande organen är klubbmöte/representantskap och klubbstyrelse– i geografi skt uppdelade avdelningar där de beslutande organen är representantskap och avdelningsstyrelse, till avdelningsstyrelsen är knutet avdelnings- kontor med anställd personal– för hela förbundet genom de centrala beslutande organen kongress och förbundsstyrelse, till förbundsstyrelsen är knutet ett förbundskontor med anställd personal– rådgivande organ till förbunds- styrelsen är avtalsråd och för- bundsråd med förbundsrådet som beslutande i fråga om verk- samhetsplanering och budget– i internationella frågor genom de internationaler där förbundet är medlem samt genom direkta samarbeten med förbund i andra länder.

§ 3 Förbundets organisation

Förbundet är en enhetlig organisa-tion som bedriver verksamhet på fl era nivåer inom de ramar som kon-gressen och förbundsstyrelsen anger.

De beslut och riktlinjer som fast-ställts av kongressen och förbunds-styrelsen ska efterföljas i hela orga-nisationen, det vill säga verksamhet som bedrivs på lokal, central och in-ternationell nivå.

Medlemmarna har rätt att kräva en organisation som ger bästa möjliga verksamhet för medlemsavgiften. Därför är det av stor vikt att den ad-ministrativa verksamheten är så ef-fektiv som möjligt.

Om en avdelning gör bedömningen att den utifrån sina förutsättningar klarar en lika bra eller bättre verk-samhet med fl er lokalkontor, ska det-ta kunna beslutas av avdelningens representantskap. Kostnaderna för fl er lokalkontor, datakommunikation och administrativt stöd följer med beslutanderätten och åvilar helt och hållet avdelningen.

10

Stadgar Kommentarer

Inträde i förbundet

§ 4 Att bli medlem

Mom. 1 VerksamhetsområdeMom. 2 Rätt till medlemskapMom. 3 Medlemskap i a-kassanMom. 4 StuderandemedlemskapMom. 5 Ansökan och beslut om

inträdeMom. 6 ÖverklagandeMom. 7 Hedersmedlemskap

Mom. 1Verksamhetsområde

Förbundet ska organisera alla an-ställda inom de verksamhetsområden som LO:s organisationsplan anger.

Förbundet kan organisera även an-dra anställda antingen som en följd av överenskommelser med andra fackliga organisationer eller om sär-skilda förhållanden enligt förbunds-styrelsens bedömning motiverar det-ta. Förbundsstyrelsen kan då också vid behov fastställa särskilda regler för medlemskapet.

Mom. 2Rätt till medlemskap

Varje arbetstagare som uppfyller villkoren enligt mom. 1 har rätt att bli medlem i förbundet. Även andra arbetstagare, omnämnda i § 5 mom. 3, kan beviljas inträde i förbundet.

§ 4 Att bli medlem


En förteckning över branscher i IF Metall enligt LO:s organisationsplan framgår av bilaga 2. Företagsområ-den.

Mom. 2Rätt till medlemskap

Anställda inom förbundets verksam-hetsområden har rätt att bli medlem-mar. Undantag för begreppet anställd är arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvill-kor får anses ha arbetsledande eller

11

Stadgar Kommentarer

Finns förhållanden som enligt stad-garna skulle ha lett till uteslutning av en medlem prövas både rätten till och villkoren för inträde i varje en-skilt fall.

därmed jämförlig ställning.

För att öka fl exibiliteten inom för-bundet och i vissa fall kunna ta in nya medlemsgrupper kan avdelning-en, om särskilda skäl föreligger, be-sluta om medlemskap för andra, till exempel ensamföretagare.

Om ensamföretagare inom förbun-dets verksamhetsområde inte an-ställer personal eller blir medlem i en arbetsgivarorganisation fi nns ing-en tidsbegränsning för medlemskap i förbundet.

En sökande som tidigare tillhört IF Metall, men som blivit utesluten på grund av bristande betalning eller uppträtt osolidariskt vid konfl ikt, prövas speciellt vid inträde i förbun-det.

Innan medlemskap för medlem som blivit utesluten återupprättas ska kontakt tas med förbundskontoret, i det fall uteslutningen inte beror på bristande betalning.

Vid konfl iktvarsel eller om konfl ikt pågår tillåts ingen anslutning till förbundet vid företag som omfattas av stridsåtgärder.

12

Stadgar Kommentarer

Mom. 3Medlemskap i a-kassan

Medlemskap i förbundet innebär skyldighet att tillhöra Industrifacket Metalls Arbetslöshetskassa, såvida inte hinder föreligger enligt kassans stadgar eller enligt lag.

Förbundsstyrelsen kan besluta om att undanta medlemsgrupper från skyldigheten att tillhöra Industri-facket Metalls Arbetslöshetskassa.

Mom. 4Studerandemedlemskap

Studerande på utbildningar med en inriktning som kan leda till arbete inom förbundets verksamhetsområ-den har rätt till studerandemedlem-skap i förbundet.

Studerandemedlemskap ger de rät-tigheter och skyldigheter som fast-ställs av förbundsstyrelsen.

Mom. 3Medlemskap i a-kassan

Medlemsgrupper som kan medges undantag från skyldighet att tillhöra a-kassan är:– studerandemedlemmar– elever i företagsförlagd gymnasie- utbildning termin 1-4.

Medlemmar som i vissa fall kan medges undantag från skyldighet att tillhöra a-kassan är:– medlemmar med sjukersättning eller långtidssjukskrivna– medlemmar som anvisats arbete inom Samhall.

Se också förbundsmeddelande/orga-nisation.

Mom. 4Studerandemedlemskap

En viktig uppgift för avdelningen är att verka för att fl er blir studerande-medlemmar. De ska också erbjudas facklig introduktion/utbildning.

Medlemmar som har en anställning eller tidigare har varit förvärvsarbe-tande kan inte bli studerandemed-lemmar.

Studerandemedlemmar kan bilda skolsektion. Den bör få samma infor-mation och stöd som andra sektioner inom avdelningens område. Repre-

13

Stadgar Kommentarer

Mom. 5Ansökan och beslut om inträde

Den som vill bli medlem fyller i och undertecknar en inträdesansökan, som lämnas till klubben, avdelning-ens ombud på arbetsplatsen eller till avdelningskontoret.

Ansökan om inträde behandlas och avgörs av berörd avdelningsstyrelse.

Medlemskapet ska gälla från första dagen i den månad då ansökan in-lämnas och avgift erlagts. Den som är avgiftsbefriad blir medlem från den första dagen i den månad ansö-kan inlämnades.

Mom. 6Överklagande

Avslås ansökan om inträde ska av-delningsstyrelsen omedelbart infor-mera den inträdessökande om beslu-tet och om möjligheten till prövning hos förbundsstyrelsen.

Beslut kan överklagas i den ordning som anges i § 25.

sentantskapet kan även besluta om ekonomiskt bidrag.

När studierna avslutas ska stude-randemedlem registreras som vanlig medlem.

Mom. 5Ansökan och beslut om inträde

Det är viktigt att klubben/avdelnings-ombudet snarast vidarebefordrar in-trädesansökan till avdelningen.

Nya medlemmar får ett välkomst-brev och ett medlemsbevis som be-kräftelse på medlemskapet.

14

Stadgar Kommentarer

Mom. 7Hedersmedlemskap

Rätt till hedersmedlemskap har den som haft fackligt förtroendeuppdrag i Industrifacket Metall i minst 25 år.

Efter förbundsstyrelsens prövning kan medlem, som genom särskilt be-slut överfl yttas till förbundet, få till-godoräkna sig tid som förtroendevald inom andra till LO anslutna fackför-bund.

Beslut om hedersmedlemskap fat-tas av förbundsstyrelsen efter fram-ställning från avdelningsstyrelse. Förbundsstyrelsen kan bevilja he-dersmedlemskap även utan fram-ställning från avdelningsstyrelse.

Mom. 7Hedersmedlemskap

Hedersmedlemskap bör delas ut på avdelningens årsmöte eller i sam-band med fackligt jubileum. När den som utsetts till hedersmedlem går i pension blir denne avgiftsbefriad.

Rätt till hedersmedlemskap har den som har eller har haft fackliga upp-drag inom IF Metalls verksamhet. Aktiva medlemmar (ej pensionärer) vid förbundets bildande den 1 janua-ri 2006 har rätt att räkna år som för-troendevald i de före detta förbunden Metall, Gruv, Beklädnads, Fabriks och Industrifacket.

Tidigare medlem i Industrifacket, som var ålderspensionär den 31 de-cember 2005, har inte rätt till heders-medlemskap i IF Metall. Antal år som ersättare räknas i normalfallet inte in i de uppdragsår som kvalifi ce-rar till hedersmedlemskap.

Uppdrag inom andra vänorganisa-tioner ger inte rätt till hedersmed-lemskap. Det gäller även om man har varit vald som representant för IF Metall.

Framställan ska göras av avdel-ningsstyrelsen. Endast i undantags-fall kan framställan göras direkt till förbundsstyrelsen från klubb eller

15

Stadgar Kommentarer

§ 5 Överfl yttning av medlemskap

Mom. 1 AvdelningstillhörighetMom. 2 Flyttning mellan avdel-

ningarMom. 3 Flyttning till förbundetMom. 4 Flyttning från förbundet

Mom. 1Avdelningstillhörighet

Medlem ska tillhöra den avdelning inom vars verksamhetsområde hon/han är anställd, om förbundsstyrel-sen inte beslutar något annat.

Medlem som saknar anställning ska tillhöra den avdelning inom vars verksamhetsområde hon/han är bo-satt. Om en medlem, som för tillfäl-let saknar anställning, så begär ska medlemmen dock kunna kvarstå i den avdelning inom vars verksam-hetsområde hon/han hade sin senas-te anställning.

Mom. 2Flyttning mellan avdelningar

Flyttar medlem som saknar anställ-ning från en avdelning ska detta an-

enskild medlem. Förbundsstyrelsen begär dock alltid ett yttrande från avdelningsstyrelsen.

Mom. 1Avdelningstillhörighet

Medlem som blir arbetslös, och där bostadsort och tidigare arbetsplats fi nns i olika avdelningars verksam-hetsområde, ska normalt tillhöra den avdelning där bostadsorten ligger.

Medlem kan dock begära att få till-höra avdelningen där den tidigare arbetsplatsen fi nns. Normalt pend-lingsavstånd kan vara ett riktmärke.

Pensionärsmedlem har rätt att till-höra annan avdelning än den där bo-stadsorten ligger. Pensionärsmedlem kan till exempel vilja delta i pensio-närsverksamheten i en avdelning eller på en arbetsplats där man tidi-gare varit verksam.

Mom. 2Flyttning mellan avdelningar

Medlem har rätt att fl ytta sitt med-lemskap till annan avdelning inom

16

§ 5 Överfl yttning av medlemskap

Stadgar Kommentarer

mälas till avdelningen. Alla stadge-enliga förpliktelser ska fullgöras mot avdelningen. Medlemmen ska genast göra anmälan hos den avdelning till vilken fl yttning sker.

Medlem, som fått anställning inom annan avdelning, ska fl ytta sitt med-lemskap till den avdelningen.

Flyttning kan inte ske senare än tre månader efter den sist redovisade månaden.

Mom. 3Flyttning till förbundet

Medlem i organisation som är anslu-ten till LO i Sverige – eller motsva-rande organisation i ett annat land ansluten till internationaler där In-dustrifacket Metall är medlem – har rätt att fl ytta sitt medlemskap till förbundet, om stadgeenliga förplik-telser fullgjorts.

Flyttning och eventuella villkor för denna fastställs av förbundsstyrelsen.

Mom. 4Flyttning från förbundet

Medlem som fått anställning inom annat till LO anslutet förbunds verk-samhetsområde, eller som enligt för-bundsstyrelsens eller LO-styrelsens beslut ska tillhöra sådant förbund, är skyldig att fl ytta sitt medlemskap till detta.

förbundet även om denne resterar med medlemsavgift.

Mom. 3Flyttning till förbundet

Vid fl yttning till förbundet ska över-gångsbevis och inträdesansökan läm-nas till avdelningsexpeditionen.

Mom. 4Flyttning från förbundet

Vid fl yttning från förbundet utfärdas till medlemmen ett intyg om med-lemskap som ska lämnas till den nya a-kassan för att säkerställa oavbrutet medlemskap i a-kassan. I det fall er-sättning från a-kassan utbetalats läm-nas ersättningsuppgifter elektroniskt.

17

Stadgar Kommentarer

Dessförinnan ska samtliga stadgeen-liga förpliktelser ha fullgjorts.

Avdelningsexpeditionen ska via e-post eller brev skicka information om den fackliga tiden i förbundet till den aktuella förbundsavdelningen. Däri-genom kan det nya förbundets avdel-ning ta kontakt med medlemmen och aktivt medverka till fortsatt fackligt medlemskap.

Observera att vid övergång till an-nan facklig organisation på arbets-platsen gäller bestämmelserna i § 12 mom. 3.

Om medlemmen har obetald avgift ska avgiften betalas innan fl yttning av medlemskap kan ske.

18

Stadgar Kommentarer

§ 6 Motionsrätt

Mom. 1 MotionsrättMom. 2 Motionsbehandling all-

mäntMom. 3 Motion till klubbMom. 4 Motion till avdelningMom. 5 Motion till förbundsstyrel-

senMom. 6 Motion till kongressen

§ 6 Motionsrätt

Utgångspunkten för all motionsbe-handling är att den enskilda motio-nen bör avgöras slutligt i det organ som enligt stadgarna förfogar över beslutet.

Berör motionen en fråga som ryms inom klubbens beslutsområde – och som enbart berör den egna klubben – är det naturligt att beslutet tas på klubbmötet. På samma grunder bör avdelningens representantskap avgöra sina motioner. Slutligen kan förbundsstyrelsen fatta beslut med anledning av en motion om det ligger inom dess beslutsområde.

Med denna hantering underlättas den allmänna strävan att behandla motioner skyndsamt. Samtidigt kan man inte förutsätta att alla som läm-nar en motion också med säkerhet kan avgöra var den bör behandlas. Exempelvis kan en medlem eller klubb lämna en kongressmotion i en fråga som formellt kan slutbehand-las av klubb eller avdelning.

I sådana fall ska medlemmen/klub-ben upplysas om möjligheten till en mer skyndsam behandling om motio-nen i stället lämnas till berörd klubb eller avdelning.

19

Medlems rättigheter och förmåner

Stadgar Kommentarer

Mom. 1Motionsrätt

Medlem, klubb och avdelning har rätt att inge motioner till samtliga beslutsorgan som de berörs av.

Motionerna lämnas direkt till klubb-styrelse, avdelningsstyrelse respekti-ve förbundsstyrelse som med yttran-de och förslag till beslut överlämnar motionen till respektive beslutsorgan för behandling.

Mom. 2Motionsbehandling allmänt

Inlämnad motion ska behandlas skyndsamt. Senast två veckor efter det att respektive beslutsorgan fattat beslut med anledning av motion ska motionären underrättas om innehål-let i beslutet.

Mom. 3 Motion till klubb

Motion till klubb ska lämnas till klubbstyrelsen senast två veckor före klubbmöte/klubbens representant-skap. Tillsammans med klubbstyrel-sens yttrande överlämnas motionen

Beslutet om överfl yttning ligger dock hos den som lämnat motionen. Tas inget sådant beslut ska motionen be-handlas enligt de rutiner som fi nns för motioner i det organ motionen är ställd till.

20

Stadgar Kommentarer

för beslut till klubbmöte/klubbens representantskap.

Mom. 4Motion till avdelning

Motion till avdelning ska lämnas till avdelningsstyrelsen senast fyra veckor före avdelningens represen-tantskap. Tillsammans med avdel-ningsstyrelsens yttrande överlämnas motionen för beslut till avdelningens representantskap.

Mom. 5Motion till förbundsstyrelsen

Motion till förbundsstyrelsen kan lämnas till avdelningsstyrelsen som tillsammans med ett eget yttrande överlämnar motionen för behandling till avdelningens representantskap. Godtas inte motionen av avdelning-ens representantskap ska den ändå sändas till förbundsstyrelsen, om medlemmen eller klubben begär det.

Inkommen motion ska behandlas på något av de två följande ordinarie förbundsstyrelsesammanträdena. Av-delningarna ges information om de motioner som behandlats av förbunds-styrelsen.

Mom. 6Motion till kongressen

Motion till kongressen ska lämnas till avdelningsstyrelsen som tillsam-

Mom. 5Motion till förbundsstyrelsen

Motioner som lämnas via avdelning-en är att föredra då det är viktigt för avdelningsstyrelsen att känna till vilka motioner som skrivits inom avdelningens område. Avdelnings-styrelsen ges dessutom tillfälle att ställa sig bakom motionerna.

Mom. 6Motion till kongressen

Se förbundsmeddelande/organisation.

21

Stadgar Kommentarer

mans med ett eget yttrande överläm-nar motionen för behandling till av-delningens representantskap. Godtas inte motionen av avdelningens repre-sentantskap ska den ändå sändas till förbundsstyrelsen, om medlemmen eller klubben begär det.

Förbundsstyrelsen överlämnar, till-sammans med ett eget utlåtande, motionen till kongressen för beslut.

För att kunna behandlas på kongres-sen ska motionen ha inkommit till förbundsstyrelsen senast fem måna-der före kongressens öppnande.

§ 7 Ersättning vid trakasserier

Mom. 1 ErsättningsrättMom. 2 Prövning av ersättnings-

rättenMom. 3 Ersättningens omfattning

och nivåMom. 4 Återbetalning

Mom. 1Ersättningsrätt

Medlem som på grund av sitt med-lemskap, sin fackliga verksamhet el-ler förtroendeuppdrag blir avskedad, uppsagd eller som tvingas till egen uppsägning och som därefter blir arbetslös kan få ersättning från för-bundet.

Arbetslös medlem som vägrar ta er-bjudet arbete, kan få ersättning från

§ 7 Ersättning vid trakasserier

Mom. 1Ersättningsrätt

Innebörden av § 7 mom.1 är att för-bundet tar ansvar för att medlemmen får motsvarande a-kasseersättning under den tid det tar för förbundet att driva ärendet gentemot arbetsgi-varen.

22

Stadgar Kommentarer

förbundet om medlemmens vägran beror på att arbetsgivaren uppträtt trakasserande gentemot medlemmen på grund av dennes medlemskap i förbundet.

Innan medlem själv avslutar sin an-ställning, eller vägrar att ta erbjudet arbete, ska avdelningen kontaktas.

Mom. 2Prövning av ersättningsrätten

Medlem som begär ersättning från för-bundet ska lämna en ansökan till av-delningsstyrelsen. Tillsammans med ett eget yttrande ska avdelningsstyrel-sen skyndsamt överlämna ansökan till förbundsstyrelsen, som avgör om krite-rierna för ersättningsrätt är uppfyllda.

Mom. 3Ersättningens omfattning och nivå

Ersättning från förbundet är avsedd att utgöra ett komplement till arbets-löshetsersättning. Medlemmen ska därför så snart som möjligt ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och anmäla sig som arbetslös till a-kassan.

Förbundet ersätter medlemmen för den karenstid och avstängningstid som uppstår i de situationer som beskrivs i mom. 1. Ersättningsnivån ska motsvara medlemmens dagpen-ning i a-kassan.

Mom. 3Ersättningens omfattning och nivå

Ersättningen från förbundet uppgår till den aktuella dagpenningen för medlemmen och ersättningen betalas endast i det fall medlemmen drabbas av karenstid och avstängningstid.

23

Stadgar Kommentarer

Mom. 4Återbetalning

Medlem som erhållit ersättning från förbundet – och som därefter får ekonomiskt skadestånd från den trakasserande arbetsgivaren – är återbetalningsskyldig till förbundet. Återbetalningen till förbundet kan dock högst uppgå till det belopp som skadeståndet omfattar.

§ 8 Ersättning vid konfl ikt

Mom. 1 Ersättningsberättigad konfl ikt

Mom. 2 Två månaders medlemskapMom. 3 KarenstidMom. 4 Undantag från ersätt-

ningsreglernaMom. 5 Ersättningens storlekMom. 6 Resterande medlemsavgif-

terMom. 7 Avdelningsstyrelsens an-

svar

Mom. 1Ersättningsberättigad konfl ikt

Konfl iktersättning betalas vid:– strejk som godkänts av förbunds- styrelsen– lockout – situationer då medlem dragits in i arbetsinställelse inom annat förbunds verksamhetsområde, för- bundsstyrelsen avgör dock i varje enskild sådan konfl ikt om ersätt- ning ska betalas.

§ 8 Ersättning vid konfl ikt

Mom. 1Ersättningsberättigad konfl ikt

Innan konfl iktersättning utbetalas bör det alltid prövas om ersättning kan utbetalas från a-kassan.

Om medlem dragits in i arbetsin-ställelse inom annat förbunds verk-samhetsområde ska begäran om ersättning ske skriftligen till för-bundsstyrelsen.

24

Stadgar Kommentarer

Mom. 2Två månaders medlemskap

Rätt till konfl iktersättning inträder efter två månaders löpande medlem-skap i förbundet. Vid föreningsrätts-konfl ikter inträder dock rätten till ersättning från första dagen av med-lemskapet.

Förbundsstyrelsen kan medge dis-pens från kravet på två månaders medlemskap.

Mom. 3Karenstid

De fem första arbetsdagarna under en konfl ikt ska betraktas som karens-tid, vilket innebär att konfl iktersätt-ning betalas från och med den sjätte

I begäran ska anges: Medlemmens namn och medlemsnummer, full-ständigt namn på den fackliga or-ganisation och det företag konfl ik-ten gäller samt om konfl ikten avser lockout eller strejk.

Mom. 2Två månaders medlemskap

Vid beräkning av tiden för medlem-skap i förbundet får medlemmen även tillgodoräkna sig tid för med-lemskap i annat LO-förbund eller så-dant europeiskt fackförbund med vil-ket IF Metall har överenskommelse om fri medlemsövergång.

Om en medlem efter övergång från ett tjänstemannaförbund inte hunnit uppfylla villkoret på två månaders medlemskap, ska förbundskontoret kontaktas.

Om en medlem vid konfl iktutbrott har mindre än två månaders löpande medlemskap inträder ersättnings-rätten först när två månaders villkor är uppfyllt. I detta fall behöver med-lemmen inte fullgöra karenstid.

Mom. 3Karenstid

Medlemmen deklarerar sin konfl ikt-tid på kort eller handling som för-bundsstyrelsen framställt.

25

Stadgar Kommentarer

arbetsdagen. Förbundsstyrelsen ska utfärda detaljerade anvisningar för hur karenstid och konfl ikttid beräk-nas.

Förbundsstyrelsen kan besluta att, helt eller delvis, betala ersättning även för karenstiden.

Mom. 4Undantag från ersättningsreglerna

Konfl iktersättning betalas inte och karenstid beräknas inte för tid då medlem är förhindrad att åta sig arbete, har arbetsinkomst, helglön eller semesterlön samt då medlem på grund av sjukdom eller olycksfall inte kan arbeta och därför uppbär er-sättning för detta.

Mom. 5Ersättningens storlek

Ersättningens storlek bestäms av kongressen för en kongressperiod i taget. Om särskilda skäl föreligger kan förbundsstyrelsen förändra den av kongressen fastställda ersätt-ningsnivån.

Förbundsstyrelsen ska utfärda de-taljerade anvisningar för hur beräk-ningen av konfl iktersättningen ska ske.

Avlämnad deklaration utgör medlem-mens anspråk på konfl iktersättning.

I anslutning till att en konfl ikt för-bereds utfärdar förbundsstyrelsen anvisningar och detaljerade regler för hur karenstid och konfl ikttid ska beräknas.

Mom. 5Ersättningens storlekKonfl iktersättningen är 80 procent av lönen efter schablonberäknad skatt. Med lön avses i detta samman-hang:– bruttolön– fasta lönetillägg– ob-ersättningar– skiftersättningar– helglön

En förutsättning för att konfl iktersätt-ning ska utbetalas är att de uppräk-nade ersättningarna bortfaller som en följd av konfl ikten.

26

Stadgar Kommentarer

Mom. 6Resterande medlemsavgifter

Vid betalning av ersättning görs av-drag för resterande medlemsavgifter.

Mom. 7Avdelningsstyrelsens ansvar

Avdelningsstyrelsen ansvarar för att beräkning och betalning av ersätt-ning sker enligt förbundets stadgar och förbundsstyrelsens beslut.

§ 9 Rättshjälp

Mom. 1 Förutsättning för rättshjälpMom. 2 Ansökan om rättshjälp

Mom. 1Förutsättning för rättshjälp

Förbundsstyrelsen kan bevilja med-lem eller medlems rättsinnehavare rättshjälp för att vidta rättsliga åt-gärder mot arbetsgivare eller om medlem genom sin anställning av annan anledning anses vara i behov av rättshjälp.

I anslutning till att en konfl ikt förbe-reds utfärdar förbundsstyrelsen an-visningar och detaljerade regler för avdelningsstyrelsens beräkning av konfl iktersättningens storlek.

§ 9 Rättshjälp

Mom. 1Förutsättning för rättshjälp

Utöver vad som framgår av stadgar-na § 9 mom. 1 kan förbundsstyrel-sen pröva om rättshjälp kan beviljas även inom andra områden och i sär-skilt principiellt viktiga frågor.

För rätt till rättshjälp i försäkrings-ärenden, se också förbundsmedde-lande/arbetsmiljö och försäkringar.

27

Stadgar Kommentarer

Mom. 2Ansökan om rättshjälp

Ansökan om rättshjälp lämnas till av-delningsstyrelsen som tillsammans med ett eget yttrande och tillgäng-ligt utredningsmaterial översänder ärendet till förbundsstyrelsen.

Rättslig process för vilken medlem önskar rättshjälp får inte påbörjas innan beslut har fattats i förbunds-styrelsen.

28

Stadgar Kommentarer

§ 10 Medlemskapets skyldigheter

Medlem ska följa stadgarna och de i stadgeenlig ordning fattade besluten. Medlem ska också verka för förbun-dets sammanhållning och utveckling samt vara lojal mot förbundet.

§ 11 Medlemsavgifter

Mom. 1 Medlemsavgiftens omfattning

Mom. 2 FörbundsavgiftMom. 3 Avgift till Industrifacket

Metalls Arbetslöshets- kassa

Mom. 4 AvdelningsavgiftMom. 5 Lägsta avgiftMom. 6 Högsta avgiftMom. 7 KlubbavgiftMom. 8 Avgift för kollektiv obliga-

torisk försäkringMom. 9 Förhöjd avgiftMom. 10 PensionärsavgiftMom. 11 AvgiftsbefrielseMom. 12 Anmälningsskyldighet

Mom. 1Medlemsavgiftens omfattning

Medlemsavgift betalas från och med den tidpunkt då medlemmen beviljas inträde i förbundet. Medlemsavgiften inkluderar:– avgift till förbundets centrala verksamhet (förbundsavgift)

Mom. 1Medlemsavgiftens omfattning

Avgift ska betalas från och med den månad då inträde beviljats. Den första avgiften dras i den avlöningsperiod som innehåller den första dagen i inträdes-månaden. Avgift ska då inte dras för arbetsdagar i föregående månad.

29

§ 11 Medlemsavgifter

Medlemskapet är också ett åtagande

Stadgar Kommentarer

– avgift till avdelningens verksamhet (avdelningsavgift).

Avgiften betalas direkt genom löne-avdrag eller på annat sätt som för-bundsstyrelsen beslutar.

Mom. 2Förbundsavgift

Förbundsavgiften tas ut som en procentuell andel av bruttolönen. Procentsatsen, som gäller för en kongressperiod i taget, beslutas av kongressen.

Med bruttolön avses samtliga inkom-ster av lönekaraktär. Anvisningar för beräkningar av bruttolön utfärdas av förbundsstyrelsen.

Förbundsavgiften kan därutöver även tas ut som ett fast krontal som ska be-talas av medlem som även är medlem i Industrifacket Metalls Arbetslös-hetskassa.

Förbundsstyrelsen beslutar om av-gift även ska betalas i form av ett fast krontal, liksom om detta belopp.

Mom. 3Avgift till Industrifacket Metalls Arbetslöshetskassa

Förbundet betalar, från den avgift medlem betalat till förbundet, för medlemmens räkning avgift till In-

Medlem som inte får sin avgift dra-gen genom arbetsgivarens försorg aviseras av förbundet som även in-kasserar avgiften. I övrigt redovisar och handlägger avdelningen avgif-terna enligt förbundsstyrelsens an-visningar.

Mom. 2Förbundsavgift

Med bruttolön avses samtliga skat-tepliktiga inkomster av lönekaraktär med följande undantag:– ersättningar som inte är utbyt- bara mot lön, exempelvis måltids- ersättningar och bilförmåner– kostnadsersättningar såsom traktamenten eller reseersätt- ningar, även om dessa helt eller delvis skulle vara skattepliktiga– förslagsbelöningar– aktieutdelningar.

Medlem som är hel- eller deltidsan-ställd politiker eller innehar andra liknande befattningar betalar avgift som är baserad på såväl lönen som befattnings- och sammanträdesarvo-den som ersätter lönen.

Mom. 3Avgift till Industrifacket Metalls Arbetslöshetskassa

I förbundsavgiften ingår avgiften till arbetslöshetskassan. Från och med den 1 juli 2008 ska medlem i a-kas-

30

Stadgar Kommentarer

dustrifacket Metalls Arbetslöshets-kassa, förutsatt att det föreligger medlemskap även i denna.

För att kunna hantera oförutsedda höjningar av medlemsavgifterna till arbetslöshetskassan, utan att detta får negativa effekter för förbundets verksamhet, ska en riskreserv (a-kassefonden) byggas upp.

Mom. 4Avdelningsavgift

Avdelningsavgiften tas ut som en procentuell andel av bruttolönen en-ligt samma principer som förbunds-avgiften. Procenttalet för avdelnings-avgiften, som ligger fast ett år i taget, beslutas av avdelningens represen-tantskap vid tidpunkt som fastställs av förbundsstyrelsen.

Mom. 5Lägsta avgift

Förbundsstyrelsen fastställer för ett år i taget en lägsta avgift i kronor per månad.

san betala en arbetslöshetsavgift i form av fast krontalsbelopp.

Förbundets förpliktelse att för med-lems räkning betala avgift till a-kas-san förutsätter att medlemmen full-gör sin förpliktelse att betala avgift till förbundet.

Mom. 4Avdelningsavgift

Avdelningens representantskapsmö-te, som ska hållas senast under no-vember månad, beslutar om budgeten och fastställer även avdelningsavgif-ten för nästkommande år.

Arbetsgivarna ska före den 30 no-vember få besked om avgiften ska förändras för nästkommande år. Lämnas inget sådant besked kvar-står avgiften från innevarande år.

Vid samma tidpunkt ska avdelnings-styrelsen skriftligen meddela för-bundsstyrelsen de lokala procentav-gifternas storlek.

Mom. 5Lägsta avgift

Den lägsta avgiften ska utvecklas i takt med medlemmarnas genom-snittliga löneutveckling.

31

Stadgar Kommentarer

Medlem som betalar lägsta avgift och är medlem i Industrifacket Metalls Arbetslöshetskassa ska även betala det fasta krontal som förbundssty-relsen kan besluta om i enlighet med § 11 mom. 2.

Lägsta avgift betalas av– medlemmar vars avgift, beräknad enligt mom. 2 och mom. 4, under- stiger den lägsta avgiften – medlemmar som saknar inkomst av arbete och i stället uppbär lönerelaterad ersättning– medlemmar för vilka procentav- gift inte kan beräknas– medlemmar på grundval av sär- skilt beslut i förbundsstyrelsen.

Mom. 6Högsta avgift

Medlemsavgiften per månad, beräk-nad enligt mom. 2 och mom. 4, kan inte överstiga ett belopp motsvaran-de lägsta avgiften enligt mom. 5 mul-tiplicerad med 2,5.

Medlem som betalar högsta avgift och som är medlem i Industrifacket Metalls Arbetslöshetskassa ska även

Senast den 15 november ska för-bundsstyrelsen fastställa nivån på den lägsta avgiften för kommande år och meddela avdelningarna.

Avdelningarna ska i sin tur meddela arbetsgivarna.

Utöver lägsta avgift ska medlem i a-kassan betala arbetslöshetsavgift i form av beslutat fast krontalsbelopp i det fall man inte är undantagen från denna enligt a-kassans regler.

Medlem som arbetar efter 65 års ålder betalar lägsta avgift. Denna grupp medlemmar kan inte tillhöra a-kassan och betalar inte arbetslös-hetsavgiften.

De vanligaste formerna av lönere-laterad ersättning är arbetslöshets-ersättning, sjukpenning, och arbets-marknadspolitiska stöd exempelvis för utbildning.

Mom. 6Högsta avgift

Se mom. 5.Utöver den högsta avgiften tillkom-mer arbetslöshetsavgift i form av fast krontalsbelopp.

32

Stadgar Kommentarer

betala det fasta krontal som för-bundsstyrelsen kan besluta om i en-lighet med § 11 mom. 2.

För löner och avgiftsgrundande er-sättningar som betalas av förbundet och avdelningarna gäller ingen högsta avgift.

Mom. 7Klubbavgift

Utöver de i mom. 1–6 angivna avgif-terna kan klubb besluta om egna av-gifter. Sådant beslut ska godkännas av avdelningsstyrelsen.

Mom. 8Avgift för kollektiv obligatorisk försäkring

Avdelningar eller klubbar kan teck-na kollektiv obligatorisk försäkring för medlemmarnas räkning.

Mom. 7Klubbavgift

En eventuell klubbavgift ska anges i procent av bruttolönen.

I klubbar och avdelningar som väljer att införa klubbavgifter (mom. 7) eller kollektiva obligatoriska försäkringar (mom. 8) ska de egna medlemmarna svara för hela fi nansieringen. För medlemmar som betalar procentav-gift inträffar detta automatiskt, men för dem som betalar lägsta eller hög-sta avgift måste en justering ske.

Därför kommer den lägsta och den högsta avgiften (mom. 5-6) i de aktu-ella klubbarna/avdelningarna att öka med ett belopp som motsvarar klubb- och/eller försäkringsavgiften.

Mom. 8Avgift för kollektiv obligatorisk försäkring

En försäkringsavgift som tas ut som en procentsats av bruttolönen är inte förenad med några tekniska eller praktiska problem.

33

Stadgar Kommentarer

Avgiften för den försäkringen ligger utöver de i mom. 1–6 angivna avgif-terna. Den avdelning eller klubb som ingått avtal om försäkringen beslu-tar också hur avgiften ska utformas.

Försäkringen ska upphöra om för-säkringsavgiften inte betalats inom tre månader från den dag avgiften skulle ha erlagts. Om medlemska-pet upphör i det kollektiv för vilket försäkringen tecknats slutar försäk-ringen att gälla vid närmaste må-nadsskifte.

Mom. 9Förhöjd avgift

Förbundsstyrelsen har rätt att höja avgiften vid befarad eller pågående konfl ikt som förbundet är skyldigt att understödja, vid av LO påbju-den uttaxering samt vid tillfällen då förbundets kapitalbehållning av förbundsstyrelsen bedöms sådan att förbundets konfl iktberedskap är otill-fredsställande.

Samma rätt till avgiftshöjning har förbundsstyrelsen om avgiften till Industrifacket Metalls Arbetslöshets-kassa genom politiska beslut eller på annat sätt höjs till sådan nivå att för-bundets konfl ikttålighet eller verk-samhet äventyras.

Därutöver har förbundsstyrelsen rätt att besluta om förändringar av av-

De avdelningar/klubbar som vill ha en annan utformning av avgiften måste försäkra sig om att detta är möjligt med hänsyn till förbundets medlemssystem och gällande upp-bördsavtal med arbetsgivarförbund. Mot den bakgrunden krävs kontakt med förbundskontoret.

34

Stadgar Kommentarer

giftssystemet om detta är nödvändigt på grund av förändrade förutsätt-ningar, i första hand till följd av poli-tiska beslut.

Mom. 10Pensionärsavgift

Pensionerade medlemmar betalar en årlig medlemsavgift. Den första av-giften tas ut från och med kalender-året efter pensionstidpunkten.

Pensionärsmedlem som erhållit folk-pension före 1995-01-01 samt pensio-när som erhållit hedersmedlemskap är befriad från pensionärsavgift.

Förbundsstyrelsen fastställer pen-sionärsavgiften för ett år i taget.

Mom. 11Avgiftsbefrielse

Avgiftsbefrielse gäller– vid militärtjänstgöring i form av grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt, avgift ska dock erläggas om medlemmen får lön från arbetsgivaren under

Mom. 10Pensionärsavgift

Den som blir ålders- eller avtalspen-sionär betalar pensionärsavgift från och med året efter pensioneringen. Enligt förbundsstyrelsens anvisning-ar kan medlem med hel tillsvidare sjukersättning beviljas pensionärs-avgift efter avdelningsstyrelsens god-kännande.

Pensionärsavgift innebär att medlem-skapet i arbetslöshetskassan upphör. Pensionärsavgift ska endast beviljas när behov av a-kasseskydd inte be-döms föreligga.

Pensionärsavgiften följer utveckling-en av prisbasbeloppet. Förbundssty-relsen ska senast den 15 november fastställa pensionärsavgiften för kom-mande år.

Mom. 11Avgiftsbefrielse

En ökande andel av förbundets med-lemmar studerar under kortare eller längre perioder.

Medlemmar som är lediga för studier ska betala lägsta avgift (se mom. 5).

35

Stadgar Kommentarer

militärtjänstgöringen eller om avlönat arbete utförs under per- missioner och helger – vid deltagande i av förbundssty- relsen sanktionerad konfl ikt under den tid konfl ikten varar.

Därutöver kan förbundsstyrelsen ef-ter prövning helt eller delvis bevilja avgiftsbefrielse om särskilda skäl fö-religger.

Därutöver tillkommer arbetslöshets-avgift i form av fast krontalsbelopp.

Studerande på gymnasielinjer med inriktning mot förbundets verksam-hetsområde kan bli studerandemed-lemmar.

Studerandemedlemmar kan välja att inte tillhöra arbetslöshetsförsäkring-en och är då helt avgiftsbefriade fram till 20-årsdagen. Det gäller även om man skulle ha smärre inkomster i samband med feriearbeten.

Övriga gymnasieungdomar under 20 år som under feriearbete blivit med-lemmar i förbundet kan välja att inte tillhöra a-kassan och är då i likhet med studerandemedlemmar helt av-giftsbefriade fram till 20-årsdagen.

Avgiftsbefrielsen gäller även efter avslutade studier i de fall medlem-men saknar arbetsinkomst, dock inte efter det att medlemmen fyllt 20 år.

Föreligger medlemskap i a-kassan betalar medlemmen det fasta kron-talsbeloppet.

Medlemmar under 20 år som är skyl-diga att tillhöra IF Metalls a-kassa kan i vissa fall vara helt avgiftsbefri-ade. Detta gäller när medlem under 20 år är arbetslös och inte uppbär rätt till ersättning från arbetslös-

36

Stadgar Kommentarer

Mom. 12Anmälningsskyldighet

Medlemmen är skyldig att lämna er-forderliga uppgifter för medlemska-pet samt för förbundets administra-tion och verksamhet.

I den mån förbundet saknar underlag för att kunna fastställa en korrekt av-gift, och medlemmen trots påminnel-se inte lämnar sådana uppgifter, ska medlemmen erlägga högsta avgift.

hetsförsäkringen på grund av att medlemskapsvillkoret inte är upp-fyllt. I detta fall är medlemmen även befriad från skyldigheten att betala arbetslöshetsavgiften.

Medlemmar i företagsförlagda gym-nasieutbildningar kan under utbild-ningens första fyra terminer välja att enbart tillhöra förbundet och är då avgiftsbefriade. Under termin fem och sex ska medlemmarna tillhöra a-kassan och därmed betala full av-gift.

37

Stadgar Kommentarer

Upphörande av medlemskap

§ 12 Utträde

Mom. 1 UtträdeMom. 2 Utträde efter uppsägnings-

tidMom. 3 Beslut om utträdeMom. 4 Del i förbundets tillgångar

Mom. 1Utträde

Medlem, som övergått till verksam-het som ligger utanför förbundets eller annat till LO anslutet förbunds verksamhetsområde, kan beviljas ut-träde ur förbundet sedan förfallna avgifter betalats.

Mom. 2Utträde efter uppsägningstid

Medlem har i andra fall rätt till ut-träde efter en uppsägningstid av två hela kalendermånader.

Mom. 3Beslut om utträde

Skriftlig utträdesansökan lämnas till avdelningsstyrelsen som beslutar i ärendet. Avdelningsstyrelsen kan lämna ärendet till förbundsstyrelsen för beslut.

§ 12 Utträde

Mom. 1Utträde

För rutiner vid utträde ur förbundet se förbundsmeddelande/organisation.

Mom. 2Utträde efter uppsägningstid

Om en medlem begär utträde ur förbundet ska klubb eller avdelning utan dröjsmål undersöka anled-ningen. Medlemmen ska upplysas om medlemskapets värde, samtidigt som organisationen måste vara ly-hörd och ödmjuk för synpunkter och eventuell kritik som framkommer.

Mom. 3Beslut om utträde

Bevakning av vårt organisationsom-råde är en viktig uppgift för förbun-det. Övergångar till andra fackliga organisationer ska föregås av nog-grann prövning.

38

Stadgar Kommentarer

Begäran om utträde föranledd av övergång till annan facklig organi-sation på arbetsplatsen prövas av avdelningsstyrelsen enligt förbunds-styrelsens riktlinjer.

Beslut om avslag kan överklagas i den ordning som anges i § 25.

Mom. 4Del i förbundets tillgångar

Den som inte längre är medlem i för-bundet har inte rätt till del i förbun-dets tillgångar.

§ 13 Uteslutning

Mom. 1 Skäl för uteslutningMom. 2 Anmälan om uteslutningMom. 3 Beslut om uteslutning

Mom. 1Skäl för uteslutning

Uteslutning ur förbundet kan ske då medlema) resterar för förfallen avgift mer än två kalendermånader

b) genom oärligt förfarande fått ersättning av förbundet eller ar- betslöshetskassan eller tillägnat sig medel som tillhör förbundet

Om avdelningsstyrelsen avslår en ansökan om utträde ska medlemmen omedelbart underrättas genom ett brev med bifogat mottagningskvitto.

Av brevet ska framgå varför avdel-ningen inte har beviljat medlemmen utträde och inom vilken tid medlem-men kan överklaga beslutet.

För rutiner vid övergång till annan facklig organisation på arbetsplat-sen, se förbundsmeddelande/organi-sation.

§ 13 Uteslutning

Mom. 1Skäl för uteslutning

För rutiner för uteslutning på grund av bristande betalning, se förbunds-meddelande/organisation.

Ensamföretagare som anställt perso-nal eller blir medlem i en arbetsgi-varorganisation och som underlåtit att begära utträde ur förbundet kan

39

Stadgar Kommentarer

eller dess underorganisationer

c) uppträtt som strejk- eller blockad- brytare

d) stödjer sådan verksamhet som är oförenlig med organisationens ändamål

e) i övrigt uppsåtligen brutit mot stadgarna eller på annat sätt upp- trätt illojalt mot organisationen.

efter beslut av avdelningsstyrelsen uteslutas. Förbundsstyrelsen har de-legerat beslutanderätten till avdel-ningsstyrelsen.

Medlem som ingår i en organisation som är oförenlig med IF Metalls än-damål kan uteslutas.

Med sådan organisation menas till exempel en sammanslutning som di-rekt motarbetar förbundet genom att i sitt program vilja förbjuda fackliga organisationer eller kraftigt inskrän-ka deras arbetsmöjligheter. Att klart och öppet förespråka eller agera för rasism och nazism faller också under verksamhet som är oförenlig med IF Metalls ändamål.

Innan beslut om uteslutning sker ska diskussion föras med medlemmen. Varje fall ska bedömas utifrån rådan-de omständigheter och individuellt.

En sökande som tidigare tillhört IF Metall, men som blivit utesluten på grund av bristande betalning eller uppträtt osolidariskt vid konfl ikt, prövas speciellt vid återinträde i för-bundet.

Det innebär att förbundskontoret ska kontaktas innan avdelningen be-viljar nytt medlemskap i de fall ute-slutningen inte berott på bristande betalning.

40

Stadgar Kommentarer

Mom. 2Anmälan om uteslutning

Anmälan, som kan leda till uteslut-ning enligt mom. 1 punkterna b)–e) ska ske skriftligen till avdelnings-styrelsen eller förbundsstyrelsen. Medlemmen ska genast ges tillfälle att inom två veckor förklara sig skriftligt. Avdelningsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig i ärendet innan beslut fattas.

Mom. 3Beslut om uteslutning

Beslut om uteslutning enligt mom. 1 punkt a) fattas av avdelningsstyrel-sen och beslut enligt övriga punkter fattas av förbundsstyrelsen.

Fram till dess att slutligt beslut fattas i fråga om uteslutning enligt mom. 1 punkterna b)–e), kan medlemmen i förekommande fall fråntas sitt fack-liga uppdrag om skäl för detta fi nns.

Finns uteslutningsgrund enligt mom. 1 punkterna b)–e) kan förbundssty-relsen som ett alternativ till uteslut-ning besluta att, för viss tid eller tills vidare, frånta medlemmen rätten att ha uppdrag för eller inom organisa-tionen.

Beslut om uteslutning eller rätten att ha uppdrag kan överklagas i den ordning som anges i § 25.

41

Stadgar Kommentarer

§ 14 Kongressen

Mom. 1 UppgiftMom. 2 Extra kongressMom. 3 KongressombudMom. 4 Val av kongressombud m.m.Mom. 5 Utlysande och kallelseMom. 6 Val av förbundsstyrelse,

revisorer m.m.Mom. 7 ValberedningMom. 8 Beslut på kongressenMom. 9 GranskningskommittéMom. 10 Kommittén som beslutar

om de av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor

Mom. 11 Ansvarsfrihet och arvoden

Mom. 1Uppgift

Kongressen är förbundets högsta be-slutande organ. Ordinarie kongress hålls vart tredje år på tid och plats som bestäms av förbundsstyrelsen.

Ordinarie kongress ska behandla val- och stadgefrågor samt för förbundets verksamhet viktiga principiella och idémässiga frågor. Kongressen ska dessutom behandla inlämnade mo-tioner från medlemmar, klubbar och avdelningar samt förbundsstyrelsens förslag avseende inriktningen av för-bundets verksamhet.

För att under pågående ordinarie

§ 14 Kongressen

Kongressen antar en arbetsordning för kongressarbetet.

Mom. 1Uppgift

Kravet på beslut med 3/4 majoritet för att kunna ta upp nya frågor är högre än i andra beslutsförsamlingar inom förbundet.

Detta höga krav är dock rimligt med tanke på att medlemmar, klubbar, avdelningar och kongressombud i normalfallet ska ha möjlighet att gå igenom kongressförslag och motioner i förväg.

42

Förbundets centrala verksamhet

Stadgar Kommentarer

kongress kunna ta upp nya frågor till behandling krävs beslut med 3/4 majoritet.

Mom. 2Extra kongress

Extra kongress ska hållas om för-bundsstyrelsen beslutar detta eller om minst 1/10 av förbundets med-lemmar skriftligen begär detta.

Extra kongress kan endast behandla den eller de frågor som föranlett dess inkallande.

Mom. 3Kongressombud

Antalet kongressombud ska vara 300 och fördelas på avdelningarna i förhållande till antalet aktiva med-lemmar i respektive avdelning, ingen avdelning ska dock ha färre än två ombud. Avdelningarna väljer också ersättare för de ordinarie ombuden.

Förbundsstyrelsens ledamöter är skyldiga att närvara på kongressen och har yttrande- och förslagsrätt i alla frågor samt rösträtt i de frågor som inte rör ansvarsfrihet för verk-samheten och förvaltningen under den gångna kongressperioden. Även de av kongressen valda revisorerna är skyldiga att närvara på kongressen och har yttrande- och förslagsrätt.

Mom. 2Extra kongress

Medlem som begär extra kongress ska själv skriva sitt namn på en lista. På begäran ska framgå att extra kon-gress begärs och vilken fråga den ska behandla.

Om tillräckligt många medlemmar begär extra kongress ska förbunds-styrelsen fastställa tidpunkt och plats.

43

Stadgar Kommentarer

Anställda funktionärer är skyldiga att närvara på kongressen och har yttrande- och förslagsrätt.

Senast nio månader före kongressens öppnande ska avdelningarna under-rättas om fördelningen av antalet ombud, som baseras på antalet akti-va medlemmar vid den tidpunkt som förbundsstyrelsen bestämmer.

Mom. 4Val av kongressombud m.m.

Avdelningarnas kongressombud och ersättare för dessa väljs av avdelning-arnas representantskap. Avdelning-arnas val av ombud till kongressen ska vara genomförda och rapportera-de till förbundsstyrelsen senast fem månader före kongressens öppnande.

För att bli vald till ombud måste en kandidat ha fått mer än hälften av avgivna godkända röster. I annat fall förrättas omval mellan de två kandi-dater som fått fl est röster. Ordnings-följden mellan ersättarna bestäms av erhållna röstetal. Sker val med acklamation gäller den turordning i vilken de upptagits i förslaget.

Valbara till kongressombud är samt-liga aktiva medlemmar med undan-tag av ledamot av förbundsstyrelsen, revisorer och anställda funktionä-rer.

Mom. 4Val av kongressombud m.m.


44

Stadgar Kommentarer

Mom. 5Utlysande och kallelse

Utlysande av ordinarie kongress sker genom förbundsmeddelande till av-delningar och klubbar senast nio må-nader före kongressens öppnande.

Kallelse samt kongresshandlingar ska vid ordinarie kongress vara av-delningarna och kongressombuden till handa senast sex veckor före kon-gressens öppnande.

Vid extra kongress ska utlysande, kallelse och distribution av handling-ar ske så långt före extra kongressen som det av praktiska skäl är möjligt.

Mom. 6 Val av förbundsstyrelse, revisorer m.m.1

Ordinarie kongress väljer för en mandatperiod som motsvarar kon-gressperioden:– förbundsordförande– förste vice förbundsordförande– andre vice förbundsordförande– förbundssekreterare– biträdande förbundssekreterare– avtalssekreterare– ledamöter i förbundsstyrelsen – revisorer– granskningskommitté– kommitté som beslutar om de av kongressen valda funktionärer- nas löne- och anställningsvillkor– valberedning

45

Stadgar Kommentarer

– ersättare för samtliga ledamö- ter i förbundsstyrelsen, för revisorerna, granskningskommittén, kommittén som beslutar om de av kongressen valda funktionä- rernas löne- och anställningsvill- kor samt valberedning.

Nomineringar till valen ska vara för-bundets valberedning till handa se-nast fem månader före kongressen. Rätt att nominera har enskild med-lem, klubb och avdelning.

Valberedningens förslag till val ska vara avdelningarna och kongressom-buden till handa senast sex veckor före kongressens öppnande.

1 Till 2011 års kongress ska nomineras och väljas till följande:– förbundsordförande– vice förbundsordförande– förbundssekreterare– avtalssekreterare– ledamöter i förbundsstyrelsen– revisorer– granskningskommitté– kommitté som beslutar om de av kongressen valda funktionärernas löne- och an- ställningsvillkor– valberedning– ersättare för samtliga ledamöter i för- bundsstyrelsen, för revisorerna, gransk- ningskommittén, kommittén som beslutar om de av kongressen valda funktionär- ernas löne- och anställningsvillkor samt valberedning.

46

Stadgar Kommentarer

Mom. 7Valberedning

Valen enligt mom. 6, med undantag för val av valberedning, förbereds av en valberedning.

Valberedningen väljs av kongressen för en mandatperiod som motsvarar kongressperioden. Den består av ordförande, åtta ordinarie ledamöter samt tre ersättare. En sekreterare ingår bland de ordinarie ledamöter-na och väljs på förslag från förbunds-styrelsen. Av det totala antalet ordi-narie ledamöter ska minst sju vara verksamma i produktionen.

Valberedningens ordinarie ledamö-ter ska närvara på kongressen och har yttrande- och förslagsrätt i frå-gor som gäller valen, även om de inte är kongressombud.

Mom. 8Beslut på kongressen

På kongressen har varje röstberät-tigad en röst. Vid lika röstetal har tjänstgörande ordförande utslags-röst. Beslut tas med enkel majoritet.

Omröstning på kongressen sker öp-pet om inte kongressen beslutar an-nat.

Val av ledamöter till förbundsstyrel-sen, revisorer och funktionärer ska

Mom. 7Valberedning

Valberedningens ledamöter ska re-presentera hela förbundet och inte enbart den egna avdelningen.

Det är granskningskommitténs upp-gift att förbereda val av valbered-ning. (Se mom. 9). Nominering ska utlysas vid kongressen och val ske i slutet av kongressen. Rätt att nomi-nera har kongressen, med undantag av sekreterare som nomineras av förbundsstyrelsen. Med kongressen avses samtliga röstberättigade.

Valda enligt mom. 6, valberedningen undantagen, är inte valbara till val-beredningen.

Mom. 8Beslut på kongressen

Ombudens rösträtt är personlig och kan inte överlåtas.

47

Stadgar Kommentarer

ske slutet, om inte kongressen enhäl-ligt beslutar att valet ska ske öppet.

För att bli vald måste en kandidat ha fått mer än hälften av avgivna god-kända röster. I annat fall förrättas omval mellan de två kandidater som fått fl est röster. Vid lika röstetal av-görs valet genom lottning.

Mom. 9Granskningskommitté

Granskningskommittén väljs av kon-gressen för en mandatperiod som mot-svarar kongressperioden. Kommittén består av följande nio ledamöter:– ordförande– fyra ledamöter– de tre av kongressen valda revisorerna– sekreterare som väljs på förslag från förbundsstyrelsen.

Kongressen ska också välja fyra er-sättare.

Granskningskommittén ska påbörja sitt arbete i god tid före kongressen och tillse att kongressombuden får tillfälle att ge synpunkter på den verksamhet som genomförts under kongressperioden. Granskningskom-mittén ska därefter avge en skriftlig redovisning av sin granskning som ska vara avdelningarna och kon-gressombuden till handa senast sex veckor före kongressens öppnande.

Mom. 9Granskningskommitté

Förbundsstyrelsen avser att initiera en översyn av granskningskommit-téns uppgifter i syfte att se hur man kan uppnå en löpande verksamhets-granskning tillsammans med reviso-rerna.

48

Stadgar Kommentarer

På kongressen ska gransknings-kommittén föredra sin granskning av förbundsstyrelsens förvaltning av verksamheten samt till- eller av-styrka ansvarsfrihet för den gångna kongressperioden.

Kommittén har också till uppgift att under kongressen förbereda val av valberedning.

Granskningskommitténs ordinarie ledamöter ska närvara på kongres-sen och har yttrande- och förslagsrätt i frågor som gäller granskningen, även om de inte är kongressombud.

Mom. 10Kommittén som beslutar om de av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor

Kommittén som beslutar om de av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor väljs av kongressen för en mandatperiod som motsvarar kongressperioden.

Kommittén består av fem ledamöter och tre ersättare. Tre ledamöter, som ska vara verksamma i produktionen, väljs av kongressen. Två ledamöter utses av förbundsstyrelsen. För att beslut i kommittén ska vara giltigt ska minst tre av ledamöterna vara närvarande.

Mom. 10Kommittén som beslutar om de av kongressen valda funktionärernas löne- och anställningsvillkor

Kommittén bereder och beslutar självständigt de kongressvaldas löne- och anställningsvillkor samt rappor-terar till förbundsstyrelsen.

49

Stadgar Kommentarer

Mom. 11Ansvarsfrihet och arvoden

Beslut om ansvarsfrihet för förbunds-styrelsen ska fattas av ordinarie kon-gress.

Kongressen fastställer också arvo-den för förbundsstyrelsens ledamö-ter samt för förbundsrevisorerna och kongressombuden.

§ 15 Förbundsstyrelsen

Mom. 1 Förbundsstyrelsens ansvarMom. 2 Förbundsstyrelsens sam-

mansättningMom. 3 ErsättareMom. 4 FyllnadsvalMom. 5 Sammanträden och beslutMom. 6 Förbundsstyrelsebered-

ningenMom. 7 Verksamhets- och revi-

sionsberättelseMom. 8 ArbetsordningMom. 9 Skiljande från uppdrag

Mom. 1Förbundsstyrelsens ansvar

Förbundsstyrelsen leder förbundets verksamhet och är med undantag för beslut om verksamhetsplan och bud-get förbundets högsta beslutande or-gan mellan kongresserna.

Mom. 2Förbundsstyrelsens sammansättning2

Förbundsstyrelsen består av:

§ 15 Förbundsstyrelsen

Mom. 1Förbundsstyrelsens ansvar

För att leda organisationen i den riktning kongressen beslutat ska förbundsstyrelsen ansvara för att organisationen arbetar med verk-samhetsplanering, målstyrning och uppföljning. (Se mom. 8).

50

Stadgar Kommentarer

– förbundsordförande– förste vice förbundsordförande– andre vice förbundsordförande– förbundssekreterare– biträdande förbundssekreterare– avtalssekreterare– tretton ordinarie ledamöter som är verksamma i produktionen.

2 Efter 2011 års kongress gäller:– förbundsordförande– vice förbundsordförande– förbundssekreterare– avtalssekreterare– tretton ordinarie ledamöter som är verksamma i produktionen.

Mom. 3Ersättare

För förbundsfunktionärerna ska kon-gressen välja sex av förbundet an-ställda funktionärer som ersättare.

För var och en av de ledamöter som är verksamma i produktionen väljer kongressen en förste och en andre er-sättare.

Mom. 4Fyllnadsval

Om ordföranden avgår under kon-gressperioden kan förbundsstyrelsen utlysa extra kongress för nyval av ordförande. Förste vice ordförande är tillförordnad ordförande till dess ny ordförande valts. 3

Om annan ordinarie ledamot som är

51

Stadgar Kommentarer

funktionär avgår under kongresspe-rioden kan förbundsstyrelsen utse ef-terträdare tills kongressval kan ske.

Har ordinarie ledamot verksam i produktionen och båda ersättarna för denne avgått, inträder som leda-mot den av försteersättarna som va-rit medlem i förbundet längst tid.

3 Efter 2011 års kongress gäller: Vice ordfö-rande är tillförordnad ordförande till dess ny ordförande valts.

Mom. 5Sammanträden och beslut

Förbundsstyrelsen sammanträder som regel en gång per månad. Styrelsens beslut är giltigt om minst två tredjede-lar av ledamöterna är närvarande.

Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden ut-slagsröst.

Mom. 6Förbundsstyrelseberedningen

Ärenden till förbundsstyrelsen bereds av förbundsstyrelseberedningen.

De av kongressen valda funktionä-rerna samt ekonomichefen ska ingå i förbundsstyrelseberedningen. Övriga ledamöter utses av förbundsstyrelsen.

Rösträtt i förbundsstyrelsebered-ningen har endast de av kongressen valda funktionärerna.

Mom. 6Förbundsstyrelseberedningen

Utöver uppgiften att bereda ärenden som ska behandlas av förbundsstyrel-sen, är förbundsstyrelseberedningen ledningsgrupp för förbundskontoret samt beslutsorgan i de frågor som förbundsstyrelsen har delegerat.

52

Stadgar Kommentarer

Förbundsstyrelsen fastställer arbets-ordning och delegationsordning för förbundsstyrelseberedningen.

Mom. 7Verksamhets- och revisionsberättelse

Förbundsstyrelsen ska till ordinarie kongress framlägga verksamhets- och revisionsberättelse för den gång-na kongressperioden.

Mom. 8Arbetsordning

Förbundsordföranden ansvarar för för-bundets löpande verksamhet och leder förbundsstyrelsens sammanträden.

Förbundsordföranden ansvarar för verkställigheten av kongressens och förbundsstyrelsens beslut.

De bägge vice förbundsordförandena biträder förbundsordföranden och är vid förhinder för ordföranden dennes ställföreträdare. 4

Utöver vad som nämnts ovan ska förbundsstyrelsen fastställa sin och förbundsstyrelseberedningens arbets-ordning samt en arbetsordning för för-bundskontoret.

4 Efter 2011 års kongress gäller: Vice förbunds-ordföranden biträder förbundsordföranden och är vid förhinder för ordföranden dennes ställföreträdare.

53

Stadgar Kommentarer

Mom. 9Skiljande från uppdrag

Förbundsstyrelseledamot som miss-sköter sitt uppdrag, eller på annat sätt är olämplig och saknar förbun-dets förtroende, kan av förbundssty-relsen skiljas från sitt uppdrag med omedelbar verkan.

Tvist med anledning av vad som fö-reskrivs i detta moment ska avgöras genom skiljeförfarande enligt be-stämmelserna i § 25.

§ 16 Förbundsrådet

Mom. 1 UppgiftMom. 2 SammanträdenMom. 3 Sammansättning

Mom. 1Uppgift

Förbundsrådet ska, efter förslag från förbundsstyrelsen, årligen fatta be-slut om verksamhetsplan och bud-get för kommande år. I övrigt är för-bundsrådet ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen i frågor om verk-samheten.

Förbundsstyrelsen kan till förbunds-rådet remittera inkomna motioner som faller inom rådets område.

Mom. 2Sammanträden

Förbundsrådet sammanträder en gång

§ 16 Förbundsrådet

Mom. 1Uppgift

Förbundsrådets arbete regleras i en särskild arbetsordning som fastställs av förbundsstyrelsen.

54

Stadgar Kommentarer

per år under perioden oktober–novem-ber. Förbundsstyrelsen kan vid behov besluta om ytterligare sammanträden.

Mom. 3Sammansättning

Ordinarie ombud i förbundsrådet är förbundsstyrelsens ledamöter och samtliga avdelningsordförande.

Vid ordinarie ombuds förfall träder förbundsstyrelsens ersättare samt vice ordförande i respektive avdel-ning in som ombud i förbundsrådet.

I det fall en avdelningsordförande eller en vice avdelningsordförande även är ledamot eller ersättare i för-bundsstyrelsen, har avdelningen rätt att ur avdelningsstyrelsen välja an-nat ordinarie ombud eller ersättare till förbundsrådet.

Förbundsstyrelsen kan besluta att adjungera ytterligare grupper till förbundsrådet.

§ 17 Den ekonomiska

förvaltningen och räkenskaperna

Mom. 1 Förbundsstyrelsen beslutar om medelsplacering

Mom. 2 FirmateckningMom. 3 Ekonomichefens uppgifterMom. 4 Redovisning

55

Stadgar Kommentarer

Mom. 1Förbundsstyrelsen beslutar om medelsplacering

Förbundsstyrelsen ska årligen fast-ställa placeringsinstruktioner, attest-ordning samt regler för utanordning, utbetalningar och representation.

Mom. 2 Firmateckning

Förbundsstyrelsen utser inom sig de personer som har rätt att teckna Industrifacket Metalls fi rma. Till fi r-matecknare kan förbundsstyrelsen också utse förbundets ekonomichef. Firman tecknas av två i förening. Be-myndigande att vara fi rmatecknare kan när som helst återkallas av för-bundsstyrelsen.

Firmatecknare har inte rätt att utan särskilt tillstånd av förbundsstyrel-sen inköpa eller avyttra fast egen-dom för förbundets räkning. Inte heller får fi rmatecknare utan sådant tillstånd belasta förbundets fasta egendom med inteckning, uppta lån eller ingå andra ansvarsförbindelser.

Mom. 3Ekonomichefens uppgifter

Ekonomichefen anställs av förbunds-styrelsen och ansvarar för den ekono-miska förvaltningen i enlighet med förbundsstyrelsens instruktioner.

56

Stadgar Kommentarer

Häri ingår bland annat – att uppbära och placera infl ytande medel – att tillse att rapportering och redovisning från avdelningarna sker – att verkställa utbetalningar och ansvara för deras riktighet– att ansvara för räkenskaps- föringen– att handlägga den korrespondens som rör den ekonomiska förvalt- ningen– att ansvara för förbundets med- lemsregister.

Ekonomichefen ska vara adjungerad till förbundsstyrelsens sammanträden.

Ekonomichefen ska vara garantiför-säkrad.

Mom. 4Redovisning

Förbundets redovisning ska ske i överensstämmelse med god redovis-ningssed. Förbundets räkenskaper avslutas per kalenderår. Bokslutet ska vara revisorerna till handa se-nast den 15 april varje år.

§ 18 Revision

Mom. 1 Val av revisorerMom. 2 Revisorernas uppgifterMom. 3 RevisionsberättelseMom. 4 ArvodeMom. 5 Närvaroskyldighet vid kon-

gress och förbundsstyrelse

57

Stadgar Kommentarer

Mom. 6 Revisorernas ansvar

Mom. 1Val av revisorer

Ordinarie kongress väljer för näst-följande kongressperiod tre reviso-rer och lika många ersättare för att granska förbundsstyrelsens verk-samhet och förbundets räkenskaper. Ersättarna inträder vid förhinder för ordinarie revisor i den ordning kon-gressen fastställt.

I revisionen ska dessutom delta en auktoriserad revisor från ett revi-sionsbolag som utses av kongressen. Dennes uppgift är att tillse att för-bundsrevisionen sker enligt god revi-sionssed.

Tillsammans med förbundsreviso-rerna ska den auktoriserade revisorn underteckna revisionsberättelsen.

Mom. 2Revisorernas uppgifter

Revisorerna ska årligen granska rä-kenskaperna och förbundsstyrelsens förvaltning samt avge revisionsbe-rättelse med till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet.

Revisorerna ska kontrollera – att fattade beslut inte strider mot förbundets stadgar eller kon- gressbeslut

58

Stadgar Kommentarer

– att räkenskaperna är riktigt för- da och verifi erade– att värdehandlingar är tillförlit- liga och väl förvarade– att fastigheter och inventarier är försäkrade till betryggande belopp– att bokförda banktillgodohavan- den överensstämmer med veder- börande bankers saldobesked– att tillgångarna inte upptagits över sitt värde och skulderna inte under sitt värde. Revisorerna ska också vidta de åt-gärder som ytterligare kan vara er-forderliga för att revisionsuppdraget ska kunna fullgöras på ett riktigt sätt.

Mom. 3Revisionsberättelse

Förbundsstyrelsen ska ha revisions-berättelsen för varje räkenskapsår före utgången av april månad.

Mom. 4Arvode

De av kongressen valda revisorernas arvode fastställs av kongressen. Mom. 5Närvaroskyldighet vid kongress och förbundsstyrelse

Revisorerna ska närvara vid de kon-gresser som hålls under deras mandat-

59

Stadgar Kommentarer

period och har yttrande- och förslags-rätt, men inte rösträtt. Föredragande är den som revisorerna utsett.

Revisorerna ska redovisa revisions-berättelsen för förbundsstyrelsen.

Om förbundsstyrelsen kallar reviso-rerna till styrelsens sammanträde måste revisorerna närvara.

Mom. 6Revisorernas ansvar

Revisorerna är inför förbundet an-svariga för skada som uppkommer för att de i sin berättelse eller annan handling mot bättre vetande läm-nat oriktiga uppgifter. Detsamma gäller om de uppsåtligt underlåtit att anmärka på oriktiga uppgifter i handlingar de granskat eller om de på annat sätt varit vårdslösa i sitt uppdrag.

60

Stadgar Kommentarer

§ 19 Avdelning

Mom. 1 VerksamhetsområdeMom. 2 UppgifterMom. 3 Representantskapets upp-

gifter och sammansättningMom. 4 Representantskapets ar-

betsformerMom. 5 Representantskapets val-

förfarandeMom. 6 StyrelseMom. 7 ValberedningMom. 8 Anställd funktionärMom. 9 AvdelningsombudMom. 10 Ekonomisk förvaltningMom. 11 FirmateckningMom. 12 AvdelningskassörMom. 13 RedovisningMom. 14 RevisorerMom. 15 RevisionsarbeteMom. 16 Revisorernas närvaropliktMom. 17 Förbundsstyrelsens rätt

att företa revisionMom. 18 Revisorernas ansvarMom. 19 RapporteringMom. 20 Skiljande från uppdragMom. 21 Avdelnings upphörande


Inom visst geografi skt område bildas avdelning efter förbundsstyrelsens beslut.

§ 19 Avdelning


Huvudprincipen för avdelningsgrän-ser är att det inte ska fi nnas mer än en avdelning i en och samma kom-mun, däremot kan en avdelning om-fatta fl era kommuner.

61

Förbundets lokala verksamhet

Stadgar Kommentarer

Mom. 2Uppgifter

Avdelningen ska inom sitt verksam-hetsområde bedriva verksamhet med utgångspunkt i förbundets ändamål, värderingar och övergripande mål. Följande uppgifter ska prioriteras:– organisera medlemmar i förbun- det och ge dem möjlighet att höja sina fackliga kunskaper– utveckla den lokala organisationen så att medlemmarna har nära till och lätt att få kontakt med sitt förbund– teckna avtal på arbetsplatser inom förbundets verksamhets- område– biträda medlemmarna med att förbättra anställningsvillkor, ar- betsmiljö, arbetsorganisation, kompetensutveckling och lönesys- tem, vid arbetsrättsliga tvister samt gentemot försäkringskassa, arbetsförmedling och arbetslös- hetskassa– aktivt arbeta för att förverkliga förbundets politiska ståndpunkter.

Avdelningen ska i övrigt bedriva facklig verksamhet enligt förbundets stadgar och de riktlinjer som utfär-das av kongress och förbundsstyrelse. Verksamheten ska systematiskt pla-neras, genomföras och utvärderas.

Avdelningar kan lösa gemensamma angelägenheter genom samverkan.

Mom. 2Uppgifter

IF Metalls främsta uppgift är att re-krytera medlemmar och teckna kol-lektivavtal.

Huvudprincipen är att teckna avtal där förbundet har medlemmar.

Stadgarna hindrar dock inte att en avdelning kan agera för att teckna av-tal även på arbetsplatser där förbun-det saknar medlemmar, till exempel för att förhindra social dumpning.

Från och med den 1 november 2005 gäller en överenskommelse inom In-dustriavtalet gällande arbetsgivare som är medlem i en av industrins ar-betsgivarorganisationer under högst tolv månader. När en ansökan om medlemskap, som avses i detta avtal, inkommit till arbetsgivarorganisation och organisationen gjort bedömningen att förutsättningar för medlemskap föreligger, ska arbetsgivarorganisatio-nen informera de fackliga organisa-tioner som är motparter i tillämpliga kollektivavtal om ansökan. Se för-bundsmeddelande/avtal.

För att organisera och bedriva verk-samhet i enlighet med stadgarna § 2 om förbundets ändamål och uppgifter samt övriga kongress- och förbunds-styrelsebeslut ska avdelningen upp-

62

Stadgar Kommentarer

Samverkan kan även ske med andra fackliga organisationer.

Avdelning som beslutar om samver-kan med andra avdelningar och/eller andra fackliga organisationer kan utan att frånhända sig ansvaret be-sluta uppdra åt dessa organ att ut-föra vissa uppgifter. I dessa fall ska verksamheten stadgeregleras. Som underlag kan Normalstadgar inom Industrifacket Metall användas.

Mom. 3Representantskapets uppgifter och sammansättning

Representantskapet är avdelningens högsta beslutande organ.

Representantskapet består av avdel-ningens styrelse och de valda ombu-den från klubbar, arbetsplatser med avdelningsombud och andra valkret-sar inom avdelningen.

Klubbar samt arbetsplatser med av-delningsombud har rätt att välja ett representantskapsombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar. Arbets-lösa medlemmar ska på lämpligt sätt tillförsäkras rätten att välja repre-sentantskapsombud.

Ombuden väljs för en mandatperiod från och med den 1 april och ett år framåt. Lika många ersättare som ordinarie ombud ska väljas.

rätta en årlig verksamhetsplan.

Enligt förbundsstyrelsens anvis-ningar ska avdelningen exempelvis arbeta med nyckeltal för att utveckla verksamheten. Genom nyckeltalen får också hela avdelningsstyrelsen en god verklighetsbeskrivning av avdelningens organisatoriska läge. Nyckeltalen blir därmed ett bra un-derlag för verksamhetsplanering, ak-tivitetsplaner och måluppfyllelse.

Mom. 3Representantskapets uppgifter och sammansättning

Avdelningen ska genomföra minst två möten per år.

Stadgarna § 20 ger avdelningarna möjlighet att bilda sektioner för ar-betslösa medlemmar. Sådana sektio-ner kan av avdelningsstyrelsen ges möjligheter att utse representant-skapsombud.

Val av ombud till representantskapet för arbetslösa medlemmar kan också ske på annat sätt, exempelvis på mö-ten som avdelningen inbjuder de ar-betslösa till.

Stadgarnas text ”och andra valkret-sar” syftar på sektioner för arbets-lösa.

Andra sektioner till exempel orts-,

63

Stadgar Kommentarer

Enskilda medlemmar har rätt att delta i representantskapsmöten och har yttrande- och förslagsrätt.

Om avdelningsstyrelsen så begär kan förbundsstyrelsen tillåta avvikelser från reglerna för representantska-pets sammansättning.

bransch- eller pensionärssektion har inte rätt att välja ombud till repre-sentantskapet. Alla medlemmar har dock yttrande- och närvarorätt. (Se också stadgarna § 20 mom. 2).

Avdelningen ska meddela klubbarna hur många representanter de har rätt att välja. Det bör ske i god tid före klubbarnas årsmöten.

Avdelningsstyrelsen avgör vid vilken tidpunkt avläsning i medlemssta-tistiken ska göras för att fastställa antalet ombud per arbetsplats, ex-empelvis vid årsskiftet. Om det sker kraftiga förändringar av antalet med-lemmar under året på någon arbets-plats avgör avdelningsstyrelsen om antalet representantskapsombud ska korrigeras.

Om en avdelning bedömer att stad-garnas regler för att välja represen-tantskapsombud ger representant-skapet en storlek som inte motsvarar de lokala behoven, fi nns möjlighet för förbundsstyrelsen att besluta om an-dra regler.

Av mom. 3 framgår att represen-tantskapsombud väljs för en man-datperiod på ett år. Avdelningen bör fastställa en arbetsordning, eller på annat sätt besluta, när under året re-presentanter från nybildade klubbar eller nyvalda/utsedda avdelningsom-

64

Stadgar Kommentarer

Mom. 4Representantskapets arbetsformer

Ombud har yttrande-, förslags- och rösträtt. Ledamöter i avdelningssty-relsen och revisorer i avdelningen har yttrande- och förslagsrätt i alla ärenden och rösträtt i ärenden som inte rör verksamheten och förvalt-ningen under det gångna verksam-hetsåret. Anställd lokalfunktionär har yttrande- och förslagsrätt.

Rösträtten är personlig och kan inte överlåtas.

Ordinarie sammanträden hålls en-ligt beslutad mötesplan. Extra möte hålls då avdelningsstyrelsen så be-slutar eller när minst 25 procent av representantskapsombuden skriftli-gen begär detta. Endast de ärenden som föranlett mötet får då behand-las. Protokoll ska föras vid represen-tantskapets sammanträden.

Avdelningsstyrelsen ska senast två veckor före ordinarie sammanträde sända ut kallelse, dagordning och öv-

bud ska få beslutanderätt i repre-sentantskapet. En regel kan vara att de som valts en månad före repre-sentantskapet har beslutanderätt, det vill säga samma tid som anges i mom. 4 för att lämna motioner till representantskapet.

Mom. 4Representantskapets arbetsformer

Att rösträtten är personlig och inte kan överlåtas innebär att röstning genom ombud inte är tillåten.

Kallelser kan kompletteras med till exempel arbetsplatsaffi scher och/el-ler annonser i lokalpress/media. I kallelsen ska de viktigaste frågorna anges.

Avdelningsstyrelsen ska utforma för-slag och representantskapet besluta om vissa regler och befogenheter för avdelningsstyrelsen, arbetsutskott, ordförande och funktionärer. Det gäl-ler exempelvis:– attestreglemente– representationsreglemente– placeringsreglemente– inköpsreglemente– ersättningsreglemente.

Dessa reglementen har en giltighets-tid på ett år och ska årligen faststäl-las i sin helhet.

65

Stadgar Kommentarer

riga erforderliga handlingar till om-buden. Motioner eller andra förslag från avdelningens medlemmar, klub-bar och underorganisationer som ska behandlas av representantskapet ska ha inkommit till avdelningsstyrelsen senast fyra veckor före ordinarie re-presentantskap. För att under på-gående sammanträde kunna ta upp nya frågor till behandling krävs be-slut med 2/3 majoritet.

Ordföranden leder alla möten utom årsmötet. Beslut fattas med enkel majoritet genom öppen omröstning. Sluten omröstning hålls om någon begär detta. Vid lika röstetal har ord-föranden utslagsröst.

Årsmötet hålls senast i mars. Vid årsmötet ska bland annat följande ärenden behandlas:– val av styrelse, revisorer och er- sättare för dessa– styrelsens verksamhetsberättelse och revisorernas berättelse för fö- regående år– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– former för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter och revisorer– eventuellt val av valberedning som är verksam till och med näs- ta årsmöte.

Vid ett ordinarie sammanträde un-

Årsmöten leds ibland av utomståen-de ordförande som inte är röstberät-tigad, det vill säga som inte är valt ombud eller ordinarie ledamot av av-delningsstyrelsen. Vid lika röstetal i sakfrågor har då avdelningsordfö-randen utslagsröst.

66

Stadgar Kommentarer

der verksamhetsåret ska följande ärenden behandlas:– beslut angående reglementen som reglerar verksamheten inom avdelningen – beslut angående avdelningens verksamhetsplan och budget– beslut angående avdelningsavgift– beslut angående klubbidrag.

Mom. 5Representantskapets valförfarande

Vid mötet före årsmötet – eller om representantskapet så beslutar en-ligt § 19 mom. 7 – nomineras kandi-dater till styrelse och revisorer samt ersättare för dessa. Ordförande och kassör väljs särskilt och för dessa kan inga ersättare väljas. Till kassör väljs, efter förslag från avdelnings-styrelsen, en av avdelningens funk-tionärer.

Val sker på årsmötet. Endast nomi-nerade kandidater är valbara. Valen sker med sluten omröstning om inte beslut om öppen omröstning fattas enhälligt. Är inte fl er nominerade än som ska väljas, kan val ske med acklamation. Ersättare inträder vid ordinarie ledamots förfall i den ord-ning som bestämts vid valen.

För att bli vald måste en kandidat få mer än hälften av avgivna godkända röster. I annat fall förrättas omval

Mom. 5Representantskapets valförfarande

Avdelningen kan välja att ha ett no-mineringsmöte enligt mom. 5 eller att en valberedning väljs enligt mom. 7.

Se bilaga 3. Anvisningar för val i av-delning och klubb.

67

Stadgar Kommentarer

mellan de två kandidater som fått fl est röster. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

Mom. 6Styrelse

Avdelningsstyrelsen ska bestå av ett udda antal, dock minst sju ledamö-ter.

I styrelsen ska fi nnas ordförande, vice ordförande, sekreterare och kas-sör. Ersättare kan väljas för samtliga ledamöter utom för ordförande och kassör.

Styrelsens mandatperiod ska vara två år. Efter ett år ska ordföranden eller kassören och hälften av övriga ledamöter avgå. Året därpå avgår resten av styrelsen. Avgående sty-relseledamot kan återväljas. Avgår ordförande eller kassör under verk-samhetsåret ska nyval av efterträ-dare ske.

Styrelsen ska genast efter valet kon-stituera sig och upprätta sin arbets-ordning. Förutom ordförandeposten och kassörsposten fördelar styrelsen de olika befattningarna inom sig.

Styrelsen sammanträder i regel en gång i månaden. Protokoll ska fö-ras. För att styrelsen ska vara be-slutsmässig krävs att mer än halva styrelsen är närvarande. Alla beslut

Mom. 6Styrelse

Att styrelsen konstituerar sig inne-bär att uppdrag och arbetsuppgifter fördelas inom styrelsen, till exempel vice ordförande och sekreterare.

Styrelsen ska även fastställa en ar-betsordning för arbetsutskottet.

Revisorerna ska ta del av styrelsens protokoll.

Medlem har rätt att ta del av repre-sentantskapets protokoll. Avdelnings-styrelsens protokoll är ofta mer de-taljerade och kan innehålla känsliga personuppgifter. Medlem har dock rätt att ta del av beslut och protokollstex-ter som berör honom eller henne.

68

Stadgar Kommentarer

fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslags-röst.

Styrelsen ska överväga och avgöra behovet av adjungeringar till styrel-sens sammanträden.

Styrelsen ansvarar för att avdelning-ens handlingar arkiveras på sätt som framgår av förbundsstyrelsens rikt-linjer.

Mom. 7Valberedning

Valen förbereds av valberedning som ska uppmana medlemmar och klub-bar att nominera kandidater till upp-dragen i avdelningen.

Valberedningens förslag till val ska senast två veckor före årsmötet på lämpligt sätt tillställas represen-tantskapsombuden.

Valberedningen väljs av årsmötet. Den består av en ordförande samt ett jämnt antal ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Mandatperio-den ska vara två år. Efter ett år ska hälften av ledamöterna avgå. Året därpå avgår ordföranden och resten av ledamöterna.

Valberedningens ordinarie ledamöter ska närvara på årsmötet och har ytt-rande- och förslagsrätt i frågor som

Mom. 7Valberedning

Om avdelningen på årsmöte beslutar att genomföra nomineringar enligt mom. 7 ansvarar valberedningen för att nomineringarna genomförs enligt stadgarna och riktlinjerna. Se bilaga 3. Anvisningar för val i avdelning och klubb.

Valberedningen ska i sitt arbete ha kontakt med avdelningens studie-organisatör för att se om det i stu-dieverksamheten har deltagit med-lemmar som kan vara lämpliga för avdelningsuppdrag.

Valberedningen bör sträva efter en så bred representativitet som möjligt utifrån geografi sk och branschmässig hänsyn, relation mellan små och stora arbetsplatser, kompetens, jämställd-hetskriterier, etnicitet samt intentio-ner att stödja föryngringsprocessen.

69

Stadgar Kommentarer

gäller valen, även om de inte ingår i avdelningens representantskap.

Mom. 8Anställd funktionär

Förbundsstyrelsen beslutar om funk-tionärsbefattning får inrättas eller återbesättas i avdelningen. Efter samråd, och med avdelningsstyrel-sens godkännande, utser förbunds-styrelsen funktionär.

Mom. 9Avdelningsombud

Avdelningsombud på arbetsplatser utan klubborganisation utses av av-delningsstyrelsen efter samråd med berörda medlemmar.

Mandatperioden är ett år, men kan

Mom. 8Anställd funktionär

Lokalfunktionärerna är en strate-giskt mycket viktig resurs i den to-tala förbundsverksamheten. Därför är det rimligt att förbundsstyrelsen, med sitt ansvar för hela förbundets verksamhet, och avdelningsstyrelsen samråder i anställningen av lokal-funktionär.

När beslut är fattat att inrätta eller återbesätta en funktionärsbefatt-ning ska rekryteringsprocessen ske i nära samarbete med avdelningssty-relsen. Beslut om vem som ska an-ställas sker i samråd, därefter utser förbundsstyrelsen funktionär.

Förutom i stadgarna regleras an-svarsfördelningen mellan avdel-nings- och förbundsstyrelse även i anställningsavtal, löne- och kompe-tensutvecklingssystem samt arbets-ordning för funktionärer.

Mom. 9Avdelningsombud

Avdelningsstyrelsen ska verka för att avdelningsombud utses på arbets-platser utan klubb, för att därigenom skapa delaktighet för medlemmar på alla arbetsplatser. En grundläggande arbetsuppgift för avdelningsombu-

70

Stadgar Kommentarer

av avdelningsstyrelsen fastställas till två år.

Avdelningsombuden ska handlägga de frågor som avdelningsstyrelsen fastställer.

den är att organisera sina arbets-kamrater.

Det är också möjligt att utse stude-randeombud på gymnasieskolor med inriktning på förbundets verksam-hetsområden.

Motivet för avdelningsstyrelsens rätt att utse avdelningsombud är att sty-relsen har det juridiska ansvaret i olika frågor.

I till exempel medbestämmandela-gens mening är det avdelningsstyrel-sen som svarar för uppgiften att vara informationsmottagare och primär-förhandlare. Om avdelningsstyrelsen vill överlåta denna uppgift till ett av-delningsombud är det naturligt att styrelsen ska ha möjlighet att efter samråd besluta vem som ska överta detta ansvar.

Arbetsuppgifterna för avdelningsom-buden ska utformas efter behoven och den kompetens som den förtro-endevalde har. Det innebär att avdel-ningsombuden kan ha olika befogen-heter och rättigheter när det gäller förhandlings- och informationsverk-samhet.

Vissa avdelningsombud kan till ex-empel förmedla information medan andra har fullmakt att genomföra förhandlingar på arbetsplatsen.

71

Stadgar Kommentarer

Mom. 10Ekonomisk förvaltning

Avdelningens pengar ska, i den mån de inte omedelbart behöver använ-das, placeras av styrelsen i enlighet med förbundsstyrelsens placerings-instruktioner.

Avdelningsstyrelsen upprättar at-testordning och regler för utanord-ning och utbetalning samt övriga regler i enlighet med förbundsstyrel-sens anvisningar.

Mom. 11Firmateckning

Avdelningsstyrelsen utser de perso-ner som har rätt att teckna avdel-ningens fi rma. För den ekonomiska förvaltningen tecknas fi rman av två

Om förhandlingsrätten delegeras till avdelningsombuden ska detta beslu-tas och framgå av avdelningsstyrel-sens protokoll. Respektive arbetsgi-vare ska informeras. På arbetsplatser utan klubborganisation bör avdel-ningsstyrelsen verka för att skydds-ombud väljs enligt arbetsmiljölagen.

Avdelningsstyrelsen har skyldighet att verka för att avdelningsombud/skyddsombud har den utbildning som krävs för förtroendeuppdraget och arbetsuppgiften.

Mom. 10Ekonomisk förvaltning

Hela styrelsen har ett gemensamt ansvar för avdelningens förvaltning. Det faktum att styrelsen genom sina beslut delegerar den vardagliga han-teringen av exempelvis den ekono-miska förvaltningen fråntar inte sty-relsen dess övergripande ansvar.

Styrelsen ska fortlöpande följa och utvärdera den ekonomiska förvalt-ningen. Det ger beredskap att gripa in om problem uppstår.

Mom. 11Firmateckning

För den ekonomiska förvaltningen tecknas avdelningens fi rma av två personer i förening varav den ene ska vara ordföranden eller kassören.

72

Stadgar Kommentarer

i förening, varav den ena ska vara ordföranden eller kassören. Bemyn-digande att vara fi rmatecknare kan när som helst återkallas av avdel-ningsstyrelsen.

Firmatecknarna har inte rätt att utan särskilt beslut av avdelnings-styrelsen köpa, avyttra eller pant-sätta avdelningens fasta egendom. Likaså krävs styrelsens beslut för att uppta eller bevilja lån.

Mom. 12Avdelningskassör

Kassören ska i enlighet med dessa stadgar, och vad förbundsstyrelsen eller avdelningsstyrelsen i övrigt föreskriver, förvalta avdelningens pengar, värdehandlingar och övriga tillgångar samt övervaka medlem-marnas avgiftsbetalning och anmäl-ningsplikt.

Kassören ska i stadgeenlig ordning ombesörja rapportering och redovis-ning till förbundskontoret, verkställa alla utbetalningar mot vederbörliga verifi kationer och ansvara för varje utbetalnings behörighet samt ansva-ra för räkenskaperna.

Kassören ska vara garantiförsäkrad samt genomgå förbundets kassörsut-bildning.

Vid övriga händelser, till exempel av-talsteckning, kan fi rmateckning ske med enbart en person.

Avdelningen ska upprätta en attest-ordning där det klart framgår vilka som har rätt att teckna fi rma samt i övrigt attestera eller underattestera ekonomiska handlingar.

Mom. 12Avdelningskassör

Att vara kassör innebär alltid ett ansvar för avdelningens redovisning samt medlems- och arbetsgivarre-gister. När avdelning valt kassör är denne enligt stadgarna skyldig att genomgå förbundets utbildning för avdelningskassörer. Kassör som inte genomgår utbildningen kan efter samråd fråntas uppdraget av avdel-ningen eller förbundsstyrelsen.

Styrelse, revisorer eller andra behöri-ga representanter för medlemmarna kan när som helst begära att kassö-ren ska redovisa kassa-, bank-, post-giro-, värdepapper, fordringar eller andra tillgångar.

Kassören ansvarar för riktigheten i de ekonomiska uppgifter som lämnas till förbundskontoret.

73

Stadgar Kommentarer

Mom. 13Redovisning

Avdelningens redovisning ska ske i överensstämmelse med god redovis-ningssed. Avdelningens räkenskaper avslutas per kalenderår.

Bokslutet ska vara revisorerna till handa senast den sista februari.

Mom. 14Revisorer

Årsmötet väljer tre revisorer med lika många ersättare för att granska avdelningsstyrelsens verksamhet och avdelningens räkenskaper.

Ordinarie revisor ska genomgå för-bundets revisionsutbildning. Ersättar-na inträder vid förhinder för ordinarie revisor i den ordning representant-skapet fastställt.

I revisionen ska dessutom delta en auktoriserad revisor från revisions-bolag som utses av representantska-pet. Dennes uppgift är att tillse att revisionen sker enligt god revisions-sed.

Regeln att kassören ska vara garan-tiförsäkrad tillgodoses för närvaran-de genom LO:s samlingsförsäkring. Den som är vald och registrerad som förtroendevald omfattas av denna försäkring.

Mom. 14Revisorer

Vald revisor som inte genomgår förbundets revisionsutbildning kan fråntas uppdraget av avdelningen eller förbundsstyrelsen.

74

Stadgar Kommentarer

Tillsammans med avdelningsreviso-rerna ska den auktoriserade revisorn underteckna revisionsberättelsen.

Mom. 15 Revisionsarbete

Revisorerna ska årligen granska rä-kenskaperna och avdelningsstyrel-sens förvaltning samt avge revisions-berättelse till representantskapets årsmöte med till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet.Revisorerna ska kontrollera – att fattade beslut inte strider mot förbundets stadgar eller beslut i förbundsstyrelse och kongress– att verksamheten bedrivits i enlighet med de verksamhetsplaner som fastställts av representantskapet– att räkenskaperna är riktigt för- da och verifi erade– att värdehandlingar är tillförlit- liga och väl förvarade– att fastigheter och inventarier är försäkrade till betryggande belopp– att bokförda banktillgodohavan- den överensstämmer med veder- börande bankers saldobesked– att tillgångarna inte upptagits över sitt värde och skulderna inte under sitt värde.

Revisorerna ska också vidta de åt-gärder som ytterligare kan vara er-forderliga för att revisionsuppdraget

Mom. 15 Revisionsarbete

Förbundsstyrelsen har fastställt an-visningar för avdelningarnas revi-sorer och hur revisionsarbetet rent praktiskt ska bedrivas.

Förbundsstyrelsen har dessutom träff-at ramavtal med ett antal rikstäckande revisionsbolag.

Avdelningsstyrelsen ansvarar för att nyvalda revisorer och avdelningssty-relseledamöter får del av förbunds-styrelsens anvisningar.

75

Stadgar Kommentarer

ska kunna fullgöras på ett riktigt sätt.

Avdelningsstyrelsen kan ge reviso-rerna i uppdrag att revidera räken-skaperna i klubbar. Revisorerna ska ägna uppmärksamhet åt avlämnade revisionsberättelser från klubbar.

Mom. 16Revisorernas närvaroplikt

Om styrelsen kallar revisorerna till avdelningsstyrelsens sammanträde måste revisorerna närvara.

Mom. 17Förbundsstyrelsens rätt att företa revision

Förbundsstyrelsen har rätt att företa revision hos avdelning, sektion och klubb.

Förbundsstyrelsen kan när skäl fi nns tillsätta en revisor från förbundskon-toret utöver avdelningens förtroen-devalda revisorer.

Förbundsstyrelsen har rätt att be-gära rapport från avdelningens revi-sorer över den genomförda revisions-verksamheten.

Mom. 18Revisorernas ansvar

Revisorerna är inför avdelningen an-svariga för skada som uppkommer

76

Stadgar Kommentarer

för att de i sin berättelse eller annan handling mot bättre vetande läm-nat oriktiga uppgifter. Detsamma gäller om de uppsåtligt underlåtit att anmärka på oriktiga uppgifter i handlingar de granskat eller om de på annat sätt varit vårdslösa i sitt uppdrag.

Mom. 19Rapportering

Avdelningens styrelse ska rapporte-ra till förbundsstyrelsen enligt dess anvisningar.

Avdelningen är skyldig att till för-bundsstyrelsen redovisa avgifter som avdelningen fått för styrelsens räk-ning. Avdelningen ska också redovisa sådana avgifter som avdelningen fått från någon som har redovisnings-skyldighet till förbundsstyrelsen.

Mom. 20Skiljande från uppdrag

Avdelningsstyrelseledamot som miss-sköter sitt uppdrag, eller på annat sätt är olämplig och saknar medlem-marnas förtroende, kan skiljas från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Beslut i sådana ärenden fattas av förbundsstyrelsen på begäran av av-delningsstyrelsen.

Tvist med anledning av vad som fö-reskrivs i detta moment ska avgöras

77

Stadgar Kommentarer

genom skiljeförfarande enligt bestäm-melserna i § 25.

Mom. 21Avdelnings upphörande

Avdelning kan upphöra med sin verksamhet först efter förbundssty-relsens godkännande.

Avdelning som inte fullgör sina ålig-ganden mot förbundet, eller vägrar rätta sig efter beslut som förbunds-styrelsen fattat i stadgeenlig ord-ning, kan upplösas. Förbundsstyrel-sen beslutar om upplösning.

Upphör avdelning med sin verksam-het ska alla dess tillgångar genast tillfalla förbundet. Om två eller fl era avdelningar efter förbundsstyrel-sens godkännande slår samman sina verksamheter, ska avdelningarnas tillgångar tillfalla den nya avdel-ningen.

§ 20 Sektioner

Mom. 1 Bildande och upplösning av sektioner

Mom. 2 Sektionens verksamhets- område och uppgift

Mom. 3 Verksamheten

Mom. 1Bildande och upplösning av sektioner

Sektioner är underorgan till avdel-ningar och en avdelning kan inrätta

§ 20 Sektioner

78

Stadgar Kommentarer

en eller fl era sektioner. Beslut om bil-dande eller upplösning av en sektion fattas på ordinarie representant-skapsmöte.

Mom. 2Sektionens verksamhetsområde och uppgift

Verksamhetsområdet bestäms av av-delningens representantskap i sam-band med beslut om sektionens bil-dande. Verksamhetsområdet kan vara geografi skt, bransch- eller yrkesinrik-tat, eller inriktat mot en specifi k med-lemsgrupp.

I sektion kan ingå såväl klubbar som enskilda medlemmar och medlems-grupper.

Sektioner ska arbeta med de upp-gifter som avdelningsstyrelsen fast-ställt.

Mom. 2Sektionens verksamhetsområde och uppgift

Sektionernas verksamhet är relativt knapphändigt beskriven i stadgarna, eftersom avdelningarna bör ha stor frihet att organisera sektionsverk-samheten.

Sektioner kan vara ett bra sätt att tillvarata engagemanget från med-lemmar och förtroendevalda på ett enkelt och obyråkratiskt sätt. Det kan också vara ett sätt att i ett geo-grafi skt område ge ett nära stöd till förtroendevalda och medlemmar.

Varje enskild sektion kan namnges på ett sätt som beskriver hur sektio-nen är uppbyggd. Det kan exempelvis innebära att en avdelning har orts-sektioner, yrkessektioner, bransch-sektioner, sektioner i en skola för studerandemedlemmar, pensionärs-sektioner eller sektion för arbetslösa medlemmar.

Exempel på verksamheter för orts-sektioner är:– medlemsvärvning– medlemsmöten

79

Stadgar Kommentarer

– mötes- och kontaktverksamhet för arbetslösa– avdelnings- och skyddsombuds- träffar– rekrytera avdelnings- och skyddsombud– arbeta med andra organisationer på orten, LO, ABF, SAP– rekrytera deltagare till facklig- och politisk studieverksamhet– genomföra studiecirklar– aktivt arbeta för att få fl er medlemmar på politiska uppdrag– visst antal arbetsplatsbesök per år.

För sektioner används reglerna i Normalstadgar inom Industrifacket Metall.

Sektioner har normalt inte rätt att välja ombud till avdelningens re-presentantskap. Undantaget är om avdelningen väljer att inrätta en sektion för arbetslösa. Den sektio-nen kan då, om avdelningsstyrelsen så beslutar, få rätt att välja ombud eftersom arbetslösa enligt stadgarna har rätt till ombud på representant-skapet.

80

Stadgar Kommentarer

Mom. 3Verksamheten

Verksamheten ska bygga på insatser från förtroendevalda inom sektio-nen. Finansieringen av verksamhe-ten sker via avdelningen efter beslut i avdelningsstyrelsen. Avdelningen svarar för utbetalningar mot verifi e-rade kostnader som ligger inom ra-men för den budget som avdelnings-styrelsen anvisat.

Sektion håller årsmöte senast i fe-bruari. Vid årsmötet väljs en sty-relse bestående av en ordförande, ett jämnt antal ledamöter och lika många ersättare.

Sektionens styrelse ska protokollföra sina sammanträden och lämna en årlig rapport om verksamheten till avdelningsstyrelsen.

Mom. 3Verksamheten

Sektionerna har ingen egen ekonomi. De utgör en del av avdelningen och omfattas av avdelningens revision.

81

Stadgar Kommentarer

§ 21 Klubb

Mom. 1 BildandeMom. 2 UppgifterMom. 3 MedlemsmöteMom. 4 ValförfarandeMom. 5 StyrelseMom. 6 Valberedning Mom. 7 KontaktombudMom. 8 RepresentantskapMom. 9 EkonomiMom. 10 RevisionMom. 11 Upplösning m.m.Mom. 12 Samverkan

Mom. 1Bildande

Avdelning bildar klubb på arbetsplats där det fi nns tillräckliga förutsätt-ningar och klubben ska då omfatta samtliga medlemmar på arbetsplat-sen. Beslut om att bilda klubb tas i avdelningsstyrelsen.

§ 21 Klubb

Mom. 1Bildande

I de fl esta situationer faller det sig naturligt hur klubbens verksamhets-område kan defi nieras.

Det mest vanliga är att klubben ver-kar vid ett företag med klara geogra-fi ska avgränsningar och där arbets-givaren är en enda juridisk person.

Undantag kan dock fi nnas. Exempel-vis kan en klubb omfatta alla med-lemmar på en ort, trots att företaget är uppdelat på fl era olika juridiska personer.

Det fi nns också exempel på motsat-sen, det vill säga arbetsplatser på samma ort och med samma arbetsgi-vare, men där två olika klubbar ver-kar. Avdelningsstyrelsen bör i dessa

82

Stadgar Kommentarer

Mom. 2Uppgifter

Klubb har till uppgift att organisera medlemmar samt bevaka och tillva-rata medlemmarnas intressen gen-temot arbetsgivaren. Klubben ska arbeta utifrån förbundets stadgar, beslut av kongress, förbundsstyrelse, avdelningens representantskap och avdelningsstyrelse samt i överens-stämmelse med lagar och avtal.

fall kontakta förbundskontoret och diskutera hur klubben lämpligen bör organiseras.

Förbundsstyrelsens grundinställning är att stadgarna ska utgöra ett stöd och inte ett hinder för verksamhe-ten. Därför är det viktigt att det fi nns möjligheter att hitta praktiska lös-ningar på arbetsplatsorganisationen. Samtidigt fi nns starka skäl som talar för en enhetlig och tydlig lokal orga-nisation.

Enligt stadgarna är det offi ciella nam-net klubb men det är tillåtet för en klubb att kalla sig exempelvis verk-stadsklubb eller fabriksklubb, som också får användas ihop med förbun-dets logotyp. I övrigt ska förbundets grafi ska profi l med logotypen följas. Profi len fi nns både i tryckt form och på hemsidan www.ifmetall.se

Mom. 2Uppgifter

Klubbens verksamhet ska organi-seras så att medlemmar kan ha en nära dialog med klubbens förtroen-devalda. Alla förtroendevalda i klub-ben ska verka för en hög organisa-tionsgrad.

Klubben bör upprätta årlig verksam-hetsplan för att bedriva sin verk-samhet i enlighet med förbundets

83

Stadgar Kommentarer

Mom. 3Medlemsmöte

Medlemsmötet är klubbens högsta beslutande organ om inte klubben har inrättat representantskap enligt mom. 8.

Ordinarie möten hålls enligt beslutad plan. Årsmötet hålls senast i februa-ri. Styrelsen beslutar om eller när ex-tra möte ska hållas. Extra möte ska dock hållas då minst 25 procent av medlemmarna skriftligen begär det-ta. Endast de ärenden som föranlett mötet får då behandlas. Protokoll ska föras vid medlemsmöten.

ändamål och uppgifter. Se bilaga 1. Programförklaring.

Verksamhetsplanen bör innehålla om-råden som är särskilt viktiga för klub-ben att arbeta med under kommande verksamhetsår. Den bör beskriva mål, motiveringar och idéer om vad klub-ben vill uppnå samt strategier för hur klubben ska gå till väga.

I arbetet med verksamhetsplanen ska klubbstyrelsen kartlägga om för-troendevalda har tillräckliga kunska-per för sina uppdrag och uppgifter.

Arbetet med verksamhetsplanen bör organiseras så att medlemmarna ges goda möjligheter till delaktighet och påverkan.

Mom. 3Medlemsmöte

För att uppnå en stor uppslutning på medlemsmöten är det viktigt att de utlyses i så god tid som möjligt. Bero-ende på exempelvis storlek, geografi och skiftgång kan förutsättningarna för vad som är ”i så god tid som möj-ligt” se olika ut i enskilda klubbar.

Kallelse till möte sker lämpligen ge-nom att mötesaffi scher sätts upp på arbetsplatsen. I kallelsen bör de vik-tigaste frågorna anges.

84

Stadgar Kommentarer

Förslag om en viss frågas behandling på möte ska lämnas till styrelsen se-nast två veckor före mötet. För att under pågående sammanträde kun-na ta upp nya frågor till behandling krävs beslut med 2/3 majoritet.

Beslut fattas med enkel majoritet genom öppen omröstning om inte annat föreskrivs. Sluten omröstning hålls om någon begär detta. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning genom ombud är inte till-låten.

Vid årsmötet ska bland annat följan-de ärenden behandlas:– val av styrelse, revisorer och er- sättare för dessa– styrelsens verksamhetsberättelse och revisorernas berättelse för fö- regående år– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– former för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter och revisorer– eventuellt val av valberedning som är verksam till och med nästa årsmöte– val av klubbens ombud till avdelningens representantskap.

Mom. 4Valförfarande

Vid mötet före årsmötet – eller om klubben så beslutar enligt § 21 mom.

Inför varje medlemsmöte ska styrel-sen noggrant förbereda alla ärenden och upprätta förslag till dagordning.

Årsmöten leds ibland av utomståen-de ordförande som inte är röstberätti-gad. Vid lika röstetal i sakfrågor har då klubbordföranden utslagsröst.

Medlem har rätt att ta del av proto-koll från klubbmöten/representant-skapsmöten.

Mom. 4Valförfarande


85

Stadgar Kommentarer

6 – nomineras kandidater till sty-relse och revisorer samt ersättare för dessa. Ordförande och kassör väljs särskilt och för dessa kan inga ersät-tare väljas.

Val av styrelseledamöter ska för-rättas på årsmöte eller om mötet så beslutar genom allmän medlems-omröstning högst en månad senare. Endast nominerade kandidater är valbara.

Valen på årsmötet sker med sluten omröstning om inte beslut om öppen omröstning fattas enhälligt. Ersät-tare inträder vid ordinarie ledamots förfall i den ordning som bestäms vid valen.

För att bli vald till ledamot måste en kandidat ha fått mer än hälften av avgivna godkända röster. I annat fall förrättas omval mellan de två kan-didater som fått fl est röster. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

Mom. 5Styrelse

Styrelsen ska bestå av ett udda antal, dock minst tre ledamöter. I styrelsen ska fi nnas ordförande, sekreterare och kassör. Ersättare kan väljas för samtliga ledamöter utom för ordfö-rande och kassör.

Mom. 5Styrelse

Att styrelsen konstituerar sig inne-bär att uppdrag och arbetsuppgifter fördelas inom styrelsen, till exempel vice ordförande, sekreterare m.m.

Revisorerna ska ta del av styrelsens protokoll.

86

Stadgar Kommentarer

Styrelsens mandatperiod ska vara två år. Efter ett år ska ordföranden eller kassören och hälften av övriga ledamöter avgå. Året därpå avgår resten av styrelsen. Avgående sty-relseledamot kan återväljas. Avgår ordförande eller kassör under verk-samhetsåret ska nyval av efterträ-dare ske.

Styrelsen ska genast efter valet kon-stituera sig och upprätta sin arbets-ordning. Inom sig fördelar styrelsen de olika befattningarna, förutom ord-förandeposten och kassörsposten.

Styrelsen ansvarar för att en verk-samhetsplan för klubben upprättas.

Styrelsen sammanträder enligt en fastställd mötesplan. Protokoll ska föras. För att styrelsen ska vara be-slutsmässig krävs närvaro av mer än halva styrelsen. Alla beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röste-tal har ordföranden utslagsröst.

Styrelsen ska överväga och avgöra behovet av adjungeringar till styrel-sens sammanträden.

Styrelsen ansvarar för att klubbens handlingar arkiveras på sätt som framgår av förbundsstyrelsens rikt-linjer.

Styrelseprotokoll kan innehålla käns-liga personuppgifter. Medlem har dock rätt att ta del av beslut och pro-tokollstexter som berör henne eller honom.

87

Stadgar Kommentarer

Mom. 6Valberedning

Valen förbereds av en valberedning som ska uppmana medlemmar att nominera kandidater till uppdragen i klubben.

Valberedningen ska senast två veckor före årsmötet på lämpligt sätt tillse att medlemmar eller representant-skapsombud får förslagen på dem som ska väljas.

Valberedningen väljs av årsmötet. Den består av en ordförande samt ett jämnt antal ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Mandatperio-den ska vara två år. Efter ett år ska hälften av ledamöterna avgå. Året därpå avgår ordföranden och resten av ledamöterna.

Valberedningens ordinarie ledamö-ter ska närvara på årsmötet och har yttrande- och förslagsrätt i frågor som gäller valen, även om de inte in-går i klubbens representantskap där sådant fi nns.

Mom. 7 Kontaktombud

Kontaktombud för produktionsgrupp eller arbetslag utses av klubbstyrelsen efter samråd med berörda medlemmar. Antalet kontaktombud fastställs av klubbstyrelsen, som också fastställer mandatperioden till högst två år.

Mom. 6Valberedning


Mom. 7 Kontaktombud

Idén med att välja kontaktombud ut-går från behovet av att skapa delak-tighet för medlemmarna inom hela klubbens område.

Det är klubbstyrelsen som efter be-

88

Stadgar Kommentarer

Mom. 8Representantskap

Klubb med fl er än 4 000 medlemmar ska inrätta representantskap. Annan klubb får efter förbundsstyrelsens godkännande göra detta.

Antalet ombud i representantskapet och deras fördelning på grupporgani-sationerna fastställs av förbundssty-relsen.

Ombuden väljs för en mandatperiod

hov bestämmer vilka arbetsuppgif-ter kontaktombuden ska ha. Det är också styrelsen som ansvarar för att kommunikationen med kontaktom-buden fungerar.

När det gäller att ge kontaktombuden arbetsuppgifter och befogenheter, till exempel i produktions- och arbets-organisationsfrågor, måste klubben göra en avvägning mellan två viktiga principer.

Den första är det önskvärda i att be-slut fattas av de direkt berörda. Den andra är att besluten i en produk-tionsgrupp inte får medföra negativa konsekvenser och försämringar för andra produktionsgrupper. Grund-villkoret för att en fråga ska kunna delegeras måste vara att den inte i något väsentligt avseende påverkar andra grupper.

Mom. 8Representantskap

I klubbar som inrättar represen-tantskap ersätter detta klubbmötet. Representantskapet ska genomföra minst två möten per år.

Reglerna för val till representantska-pet syftar till att få en så bred sam-mansättning som möjligt.

För att förbundsstyrelsen ska kunna fastställa antalet ledamöter och för-

89

Stadgar Kommentarer

från och med den 1 mars och ett år framåt. Lika många ersättare som ordinarie ombud ska väljas.

Klubbens styrelseledamöter och re-visorer har yttrande- och förslagsrätt i alla ärenden och rösträtt i ärenden som inte rör verksamheten och för-valtningen under det gångna verk-samhetsåret.

Ordinarie sammanträden hålls en-ligt beslutad plan. Extra möte hålls då klubbens styrelse så beslutar el-ler när minst 25 procent av represen-tantskapsombuden skriftligen begär detta. Endast de ärenden som föran-lett mötet får då behandlas. Protokoll ska föras vid representantskapets sammanträden.

Förslag om en viss frågas behandling på representantskap ska lämnas till styrelsen senast två veckor före mötet. För att under pågående sam-manträde kunna ta upp nya frågor till behandling krävs beslut med 2/3 majoritet.

Beslut fattas med enkel majoritet genom öppen omröstning om inte annat föreskrivs. Sluten omröstning hålls om någon begär detta. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Rösträtten är personlig och kan inte överlåtas.

delning av dessa krävs en grundlig redovisning av klubbens organisa-tion och verksamhet. I redovisningen ska anges hur många medlemmar klubben har samt antal grupporga-nisationer och kontaktombud.

Även produktionsförhållandena bör beskrivas, om skiftgång förekommer m.m.

Medlem har rätt att ta del av pro-tokoll från representantskapets mö-ten.

90

Stadgar Kommentarer

Årsmötet hålls senast i februari och då ska bland annat följande ärenden behandlas:– val av styrelse, revisorer och er- sättare för dessa– styrelsens verksamhetsberättelse och revisorernas berättelse för fö- regående år– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– former för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter och revisorer– eventuellt val av valberedning som är verksam till och med nästa årsmöte– val av klubbens ombud till avdelningens representantskap.

Vid mötet före årsmötet – eller, om re-presentantskapet så beslutar, enligt § 21 mom. 6 – nomineras kandidater till styrelse och revisorer samt er-sättare för dessa. Vid nominering av kandidater bör tillses att olika grupp-organisationer blir representerade så långt som möjligt.

Val sker på årsmötet. Endast nomine-rade kandidater är valbara. Valen sker med sluten omröstning om inte beslut om öppen omröstning fattas enhälligt. Om minst 10 procent av närvarande representantskapsombud begär all-män omröstning bland klubbens med-lemmar, ska sådan omröstning ske.

91

Stadgar Kommentarer

Mom. 9Ekonomi

Klubb har rätt att för sin adminis-tration få ett ekonomiskt bidrag av avdelningen.

Klubb får ta ut medlemsavgift för sin verksamhet. Sådant beslut ska god-kännas av avdelningsstyrelsen. Avgif-ten gäller för ett år i taget och fastställs vid tid som förbundsstyrelsen beslutar.

Klubbens räkenskaper avslutas per kalenderår. Redovisning ska ske i överensstämmelse med god redovis-ningssed.

Avdelningsstyrelsen kan besluta att befria klubb från redovisningsskyl-dighet och då behöver heller inte kassör och revisorer väljas.

I de aktuella klubbarna ansvarar av-delningsstyrelsen för klubbens eko-nomiska förvaltning och redovisning samt förelägger denna för klubbens årsmöte.

Avdelningens revisorer ska revidera verksamheten och den ekonomiska förvaltningen för berörd klubb och förelägga revisionsberättelsen för klubbens årsmöte.

Ekonomisk redovisning och revi-sionsberättelse ska hållas tillgäng-liga för berörda medlemmar.

Mom. 9Ekonomi

Det ska observeras att hela styrel-sen har ansvaret för klubbens eko-nomi. Att vara kassör innebär alltid ett redovisningsansvar. Styrelsen, revisorerna eller andra behöriga re-presentanter för medlemmarna kan när som helst begära att kassören re-dovisar kassa-, bank, postgiro- eller andra tillgångar.

Den som väljs till kassör bör kräva sin rätt till utbildning för uppdraget.

Om klubbens verksamhet är så om-fattande att det fi nns kapitalplace-ring, representation m.m. ska regel-verk årligen fastställas på klubbens medlemsmöte/representantskaps-möte. Det gäller exempelvis– attestreglemente– representationsreglemente– placeringsreglemente– ersättningsreglemente.

92

Stadgar Kommentarer

Mom. 10Revision

Årsmötet väljer två eller tre reviso-rer och lika många ersättare.

Revisorerna ska granska klubbsty-relsens verksamhet och klubbens räkenskaper samt avge revisions-berättelse till årsmötet med förslag om till- eller avstyrkan av ansvars-frihet.

Revisionsberättelse ska lämnas till avdelningen. Revisorerna ska ägna uppmärksamhet åt revisionsberät-telse från grupporganisation. De får företa revision av grupporganisa-tions räkenskaper. De ska efter begä-ran biträda grupporganisationen vid revision.

Mom. 10Revision

Revisorerna har en viktig funktion. De har av medlemmarna fått förtro-endet att löpande granska att klub-bens verksamhet och räkenskaper följer de planer och direktiv som upp-satts av årsmötet.

I uppgiften ingår:– att bevaka att organisationens medel förvaltas på ett sätt som inger förtroende hos medlemmarna– att styrelsen alltid och efter bästa förmåga tillgodoser organisationens intresse– att de beslut som styrelsen och klubben fattar står i överensstäm- melse med förbundets stadgar– att följa upp att besluten genom- förs.

På revisorerna måste också ställas vissa krav.– Revisorerna ska grundligt känna sin organisations stadgar och ar- betssätt.– Revisorerna ska läsa styrelse- och klubbmötesprotokoll, brev och andra handlingar för att göra sig förtrogna med vilka ärenden som varit och är föremål för behandling.– Revisorerna måste vara kunniga i bokföring och får inte lita på att

93

Stadgar Kommentarer

revisorskamraterna ska stå för bok-föringskunskaperna eller att kassö-ren inte kan begå fel.

Det bör därför vara en ofrånkomlig re-gel att revisorerna genomgår förbun-dets regionala/lokala revisorskurser.

Revisorernas granskningsarbete kan omfatta följande:– inventering av kontanta kassan, bank, postgiro-, bankgiro-, obli- gationstillgodohavanden m.m.– granskning av inkomster, utgifter, redovisning, kontofördelning och summering samt huvudbok och årsbok– närvaro vid kassörsskifte– kontroll av förvaltningen– framtagande av revisionsberättelse– siffergranskning av underorga- nisations revisionsberättelse och vid behov revidering av dess rä- kenskapsböcker– granskning av verksamheten.

Enligt stadgarna ska redovisning och bokslut upprättas enligt god redovisningssed. Med detta menas att klubben ska ha ordning på sina handlingar och följa de anvisningar som utfärdas av myndigheterna.

Balansräkning och resultaträkning ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av klubbens eko-nomiska ställning och resultat.

94

Stadgar Kommentarer

Mom. 11Upplösning m.m.

Går två eller fl era klubbar samman ska klubbarnas tillgångar tillfalla den nybildade klubben.

Finns särskilda skäl kan en klubb med avdelningsstyrelsens godkännande de-las i fl era. Avdelningsstyrelsen fast-ställer i sådant fall hur tillgångarna ska fördelas mellan klubbarna.

Beslut att upplösa en klubb tas av avdelningsstyrelsen och klubbens till-gångar tillfaller då genast avdelning-en.

Mom. 12Samverkan

Klubbar kan lösa gemensamma ange-lägenheter genom samverkan. Sam- verkan kan även ske med andra fackliga organisationer. Klubbar som beslutar om samverkan med andra klubbar och/eller andra fackliga or-ganisationer kan utan att frånhända sig ansvaret besluta uppdra åt dessa

Tilläggsupplysningar ska lämnas om det behövs för att ge en rättvisande bild.

Om avvikelse görs från allmänna råd eller rekommendationer ska upplys-ning om avvikelse och skälen för den-samma lämnas i särskild notering.

95

Mom. 12Samverkan

För att bedriva en bra lokal verksam-het har klubbar möjlighet att sam-verka. Sådan samverkan ska god-kännas av den förbundsavdelning klubben tillhör.

Sker samverkan mellan klubbar som tillhör olika förbundsavdelningar

Stadgar Kommentarer

organ att utföra vissa uppgifter. I dessa fall ska verksamheten stad-geregleras.

Som underlag kan Normalstadgar inom Industrifacket Metall använ-das.

§ 22 Grupporganisationer

Klubb kan bilda grupporganisation. Beslut fattas på ordinarie klubbmöte/representantskapsmöte. Klubbstyrel-sen beslutar vilka medlemsgrupper som ska ingå i en grupporganisation, vilka uppgifter grupporganisationen ska ha, hur valen till grupporgani-sationens styrelser ska ske och när årsmöte ska hållas.

Berörd klubb beslutar om en grupp-organisation ska ha egen förvaltning eller ingå i klubbens räkenskaper. I det senare fallet ansvarar klubbsty-relsen för grupporganisationens eko-nomiska förvaltning och redovisning samt förelägger denna för respektive grupps årsmöte. Klubbens revisorer ska då revidera verksamheten och den ekonomiska förvaltningen samt förelägga revisionsberättelse för res-pektive grupps årsmöte.

Grupporganisation utan egen ekono-misk redovisning behöver inte välja kassör eller revisorer.

96

ska den godkännas av berörda avdel-ningar.

§ 22 Grupporganisationer

Förbundsstyrelsen rekommenderar att klubbar som inrättar grupporga-nisationer använder sig av Normal-stadgar inom Industrifacket Metall för att reglera verksamheten.

Klubbstyrelsen bör också noga be-skriva hur eventuella förhandlings-mandat ser ut för grupporganisatio-nerna och hur ansvaret är fördelat mellan klubbstyrelse och grupporga-nisation.

Stadgar Kommentarer

Ekonomisk redovisning och revi-sionsberättelse ska hållas tillgäng-liga för berörda medlemmar.

Om en grupporganisation upplöses ska alla dess tillgångar genast till-falla klubben.

Fackligt samarbete i koncerner

§ 23 Koncernsamarbete

Mom. 1 BildandeMom. 2 UppgifterMom. 3 RöstetalMom. 4 KlubbrepresentationMom. 5 ArbetsutskottMom. 6 Koncernråd

Mom. 1Bildande

Klubbar inom en koncern eller i ett koncernliknande förhållande kan ge-mensamt bilda en samorganisation. En sådan samorganisation ska inrät-tas om klubbar som tillsammans re-presenterar mer än hälften av berör-da förbundsmedlemmar så beslutar.

97

§ 23 Koncernsamarbete

Mom. 1Bildande

Samordnad facklig verksamhet inom koncerner eller företag med fl era pro-duktionsställen har blivit allt vikti-gare. Utvecklingsavtalet ger möjlig-het till samarbete inom koncerner i Sverige. Idén med det koncernfack-liga samarbetet är att öka den ge-mensamma fackliga styrkan för att bättre tillvarata medlemmarnas in-tressen.

Strävan ska vara att fi nansiera kon-cernsamarbetet med stöd av förtro-endemannalagen.

Klubbarna bör genom avtal söka reg-

Stadgar Kommentarer

Mom. 2Uppgifter

Samorganisationen ska behandla frå-gor som enligt lag eller avtal förut-sätter ett samordnat handlande från klubbarnas sida. Samorganisationen ansvarar för att nödvändig informa-tion lämnas till berörda klubbar. Sam-organisationen ska anta riktlinjer för sin verksamhet och utarbeta verk-samhetsplan.

Mom. 3Röstetal

Röstetalet i samorganisationen ska fastställas i förhållande till totala antalet berörda förbundsmedlemmar och ska beräknas per närmast före-gående årsskifte.

Mom. 4Klubbrepresentation

Vid sammansättningen av samorga-nisationen ska eftersträvas att be-rörda klubbar, direkt eller indirekt, ges en allsidig representation.

Representant ska väljas av respek-tive klubbs ordinarie medlemsmöte.

I de fall fl era klubbar tillsammans ska välja en representant bör denne väljas med tillämpning av mom. 3.

98

lera att verksamheten kan bedrivas med full kostnadstäckning.

Stadgar Kommentarer

Mom. 5Arbetsutskott

Samorganisationen ska – om inget annat beslutas av samorganisatio-nen – inom sig välja ett arbetsut-skott med minst tre ledamöter, varav en ordförande. Ordföranden ska väl-jas särskilt. För varje ledamot ska en ersättare väljas för en tid av ett år.

Ledamöterna ska väljas för en tid av två år om inget annat beslutas av samorganisationen.

Arbetsutskottet ska inom sig välja en sekreterare som ska föra protokoll vid samorganisationens och arbets-utskottets möten.

Mellan samorganisationens möten ska arbetsutskottet ansvara för verk-samheten enligt mom. 2.

Mom. 6Koncernråd

Vid val till internationella koncern-råd eller kommittéer sker dessa val i de nationella samarbetsorganen inom koncernen. Dessa val ska ef-tersträva att berörda klubbar, direkt eller indirekt, ges en allsidig repre-sentation.

99

Stadgar Kommentarer

Avtalsråd och förhandlingar

§ 24 Lönerörelser och

förhandlingar

Mom. 1 Förbundsstyrelsen beslutarMom. 2 Avtalsrådets uppgifterMom. 3 FörhandlingsdelegationerMom. 4 Avtalsrådets sammansätt-

ningMom. 5 Val till avtalsrådetMom. 6 Beslut om stridsåtgärd m.m.Mom. 7 Förhandling om lokalavtalMom. 8 Lokala förhandlingarMom. 9 Tvisteförhandling

Mom. 1Förbundsstyrelsen beslutar

Förbundsstyrelsen beslutar i frågor rörande förhandlingar och kollektiv-avtal med arbetsgivarorganisation och/eller enskild arbetsgivare.

Förbundsstyrelsen ansvarar för att ett avtalsråd väljs samt fastställer valkretsindelning och valordning för dessa val.

Mom. 2Avtalsrådets uppgifter

Avtalsrådet är ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen i avtalsfrågor i vid mening, omfattande såväl an-ställnings- som arbetsvillkor.

Avtalsrådet ska uttala sig om förläng-ning och uppsägning av riksavtal om

100

§ 24 Lönerörelser och

förhandlingar

Riksavtal är de avtal som tecknas med arbetsgivarorganisation.

Avtalsrådets arbete regleras i en sär-skild arbetsordning som fastställs av förbundsstyrelsen.

Stadgar Kommentarer

löner och allmänna anställningsvill-kor, fastställa förslag till sådant av-tal, uttala sig om förslag till uppgö-relse samt om strejk i samband med riksavtalsförhandlingar.

Förbundsstyrelsen kan till avtalsrå-det remittera inkomna motioner som faller inom avtalsrådets område.

Mom. 3Förhandlingsdelegationer

Avtalsrådet väljer ledamöter och er-sättare i förhandlingsdelegationerna.

Dessa ska vara verksamma inom respektive avtalsområde.

Varje förhandlingsdelegation leds av en förhandlingsledare som utses av förbundsstyrelsen bland förbunds-funktionärerna.

Mom. 4Avtalsrådets sammansättning

Avtalsrådet består av cirka 170 om-bud.

Varje avdelning har rätt att välja ett ombud.

Varje riksavtalsområde med minst 200 berörda medlemmar har rätt att välja ombud till avtalsrådet.

När samtliga val är genomförda ska antalet ombud per avtalsområde vara

101

Stadgar Kommentarer

proportionellt mot antalet medlem-mar inom respektive område. Dock ska varje avtalsområde ha minst två ombud. Dessutom får inget enskilt avtalsområde ha hälften eller fl er av rösterna i avtalsrådet.

Mom. 5Val till avtalsrådet

Anställd medlem har rösträtt och är valbar inom sitt avtalsområde. Arbetslös medlem är valbar och har rösträtt inom det avtalsområde där hon/han senast var anställd under det senaste året före valet.

Ombud och två ersättare för denne väljs. Mandatperioden fastställs av förbundsstyrelsen.

För att bli vald måste en kandidat ha fått mer än hälften av avgivna god-kända röster. I annat fall förrättas omval mellan de två kandidater som fått fl est röster. Vid lika röstetal av-görs valet genom lottning.

Ordningsföljden mellan ersättarna bestäms av erhållna röstetal. Sker val med acklamation gäller den tur-ordning i vilken de upptagits i försla-get.

Ombud eller ersättare som inte läng-re uppfyller kriterierna för valbarhet ska lämna uppdraget. Ny- eller fyll-nadsval sker när förbundsstyrelsen

102

Mom. 5Val till avtalsrådet


Ersättarna är inte personliga. De ska, vid ordinarie ombuds förhinder, träda in för samtliga ordinarie ombud inom respektive valkrets/bransch. Ersättarna ska träda in enligt den ordningsföljd de är valda.

Stadgar Kommentarer

så beslutar. Ersättare som tillsatts vid fyllnadsval inträder efter de öv-riga ersättarna.

Mom. 6Beslut om stridsåtgärd m.m.

Förbundsstyrelsen beslutar om av-tal ska förlängas eller sägas upp, om förslag till uppgörelse ska godkännas samt om stridsåtgärd ska vidtas.

Förbundsstyrelsen kan besluta om sluten omröstning bland berörda medlemmar angående förslag till uppgörelse eller strejk. Om mer än 50 procent av berörda medlemmar begär det ska medlemsomröstning om avtalet genomföras. Om 2/3 av berörda medlemmar röstar för strejk, ska detta anses innebära begäran om sådan åtgärd. Därefter beslutar för-bundsstyrelsen om och när åtgärden ska vidtas och upphöra.

Medlem är skyldig att rätta sig efter förbundsstyrelsens beslut om strids-åtgärd.

Mom. 7Förhandling om lokalavtal

Avdelningen har till uppgift att göra framställning till arbetsgivare som inte är medlem i arbetsgivarorgani-sation om träffande av kollektivavtal om löner och andra anställningsför-måner. Innan sådant avtal träffas ska

103

Mom. 7Förhandling om lokalavtal

Se förbundsmeddelande/avtal.

Stadgar Kommentarer

förbundsstyrelsen godkänna upprät-tat förslag.

Uppsägning eller förändring av så-dant kollektivavtal förutsätter sam-råd med förbundsstyrelsen. Repre-sentant från förbundsstyrelsen kan i vissa fall delta i förhandling om så beslutas.

Berörd klubb eller berörda medlem-mar ska få möjlighet att yttra sig i ovannämnda sammanhang.

Kan avtal inte träffas med arbetsgiva-ren kan förbundsstyrelsen besluta om stridsåtgärd enligt reglerna i mom. 6.

Mom. 8Lokala förhandlingar

Klubben handlägger:– medbestämmandeförhandlingar– lokala förhandlingar som ska föl- ja på riksavtalsuppgörelser– andra avtalsuppgörelser som för- bundet deltagit i.

Saknas klubb handläggs samtliga lokala förhandlingsuppgifter av av-delningen.

Mom. 9Tvisteförhandling

Uppstår tvist vid företaget ska klub-ben eller, om sådan saknas, avdel-ningen genom förhandling försöka

104

Stadgar Kommentarer

lösa tvisten.

Om tvisten inte kan lösas och klub-ben/avdelningen vill föra ärendet vi-dare ska detta snarast rapporteras till förbundsstyrelsen.

Där förhandlingsordning gäller enligt kollektivavtal, ska – efter avslutad lokal tvisteförhandling – förbunds-styrelsen, om den anser det påkallat, begära central tvisteförhandling.

105

Stadgar Kommentarer

§ 25 Överklagande och

skiljeförfarande

Mom. 1 ÖverklagandeMom. 2 Regler om överklagandeMom. 3 Delgivning av beslutMom. 4 Skiljeförfarande

Mom. 1Överklagande

Beslut fattade av klubb, avdelning eller förbund kan överklagas om de inte anses fattade i stadgeenlig ord-ning eller i övrigt strider mot gällan-de stadgar.

Beslut kan överklagas av medlem, klubb och avdelning hos närmast överordnade organisationsled upp till förbundsstyrelsen. Därefter kan skil-jeförfarande påkallas enligt mom. 4.

Den som vägrats inträde i förbundet kan överklaga till förbundsstyrelsen.

Mom. 2Regler för överklagande

Den som vill överklaga ett beslut ska göra detta skriftligen inom 30 dagar från det beslutet delgavs. Förbunds-styrelsen kan begära att frågan tas upp till prövning i avdelningsstyrel-sen innan förbundsstyrelsen fattar beslut.

106

Överklagande och skiljeförfarande

Stadgar Kommentarer

Mom. 3Delgivning av beslut

Beslut ska genom protokollsutdrag, tillsammans med information om möjligheter att överklaga vidare, del-ges den som klagat.

Mom. 4Skiljeförfarande

Inbördes tvister mellan förbundet, förbundets underorganisationer, för-troendevald eller enskild medlem ska hänskjutas till avgörande genom skiljeförfarande i den ordning lagen om skiljeförfarande stadgar.

Skiljemännens antal ska vara tre, av vilka parterna utser en vardera. Dessa tillsammans utser den tredje, som ska vara skiljenämndens ordfö-rande.

Kan enighet inte nås om valet av tredje ledamot utses denne av kansli-ansvarig ordförande i Arbetsdomsto-len.

Vid tvist där förbundet och en enskild medlem är parter svarar förbundet, oavsett utgången av tvisten, för er-sättningen till skiljemännen.

107

§ 26 Beslut om förbundets upp-

lösning

Mom. 1 UpplösningMom. 2 Sammanslagning

Mom. 1Upplösning

Förbundet kan inte upplösas med mindre än att 5/6 av förbundets samt-liga medlemmar i allmän omröstning röstat för upplösning.

Om förbundet upplöses ska alla dess tillgångar genast tillfalla LO.

Mom. 2Sammanslagning

Beslut om sammanslagning med an-nat till LO anslutet förbund fattas av ordinarie kongress. Om särskilda skäl fi nns kan extra kongress besluta om sammanslagning.

Förslag om sammanslagning väcks av förbundsstyrelsen eller genom motion. För beslut om sammanslag-ning fordras enkel majoritet.

Ändring av stadgarna

§ 27 Ändring av stadgarna

Ändring av eller tillägg till dessa stadgar ska ske genom beslut av or-dinarie kongress.

108

Beslut om förbundets upplösning

Stadgar Kommentarer

Normalstadgar för det fall där två el-ler fl era avdelningar alternativt en överordnad organisation bildar en organisation för att effektivare nå de fackliga målen.

§ 1 Uppgift

Organisationens uppgift är att genom-föra de verksamheter som bildande or-ganisation/organisationer ålägger den.

§ 2 Möten

Ordinarie möten hålls minst två gånger per år. Årsmötet hålls under första kvartalet. Styrelsen beslutar om eller när extra möte ska hållas. Extra möte ska dock hållas då minst 25 procent av medlemmarna skriftli-gen begär detta. Endast de ärenden som föranlett mötet får då behandlas.

Förslag om viss frågas behandling på möte ska inges till styrelsen senast en vecka före mötet. För att kunna ta upp en ny fråga direkt på mötet krävs beslut med 2/3 majoritet.

Ordföranden leder alla möten utom årsmötet.

Beslut fattas med enkel majoritet genom öppen omröstning om inte annat föreskrivs. Sluten omröstning hålls om någon begär detta. Vid lika

109

Normalstadgar inom Industrifacket Metall

röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid årsmötet ska bland annat följan-de ärenden behandlas:– val av styrelse, revisorer och er- sättare för dessa– styrelsens verksamhetsberättelse och revisorernas berättelse för fö- regående år– fråga om ansvarsfrihet för styrelsen– formerna för kallelse till möte– arvode till styrelsens ledamöter och revisorer.

§ 3 Valförfarande

Val av styrelseledamöter och revi-sorer ska förrättas på årsmöte eller om mötet så beslutar genom allmän medlemsomröstning senast inom en månad. Endast nominerade kandida-ter är valbara. Nominering av kandi-dater ska ha skett på föregående or-dinarie möte eller, om organisationen så beslutar, enligt § 5. Ordförande och kassör väljs särskilt. Valen på årsmö-tet sker med sluten omröstning om inte beslut om öppen omröstning fat-tas enhälligt.

Ersättare väljs på samma sätt som de ordinarie ledamöterna och de ska inträda i den ordning som bestäms vid valet.

För att bli vald till ledamot måste en

110

kandidat ha fått mer än hälften av avgivna godkända röster. I annat fall förrättas omval mellan de två kan-didater som fått fl est röster. Vid lika röstetal avgör lotten.

§ 4 Styrelse

Styrelsen ska bestå av ett udda antal, dock minst tre ledamöter. I styrelsen ska fi nnas ordförande, sekreterare och kassör. Ersättare kan utses för samtliga ledamöter utom ordförande och kassör.

Styrelsens mandatperiod ska vara två år. Efter ett år ska ordföranden eller kassören och hälften av övriga ledamöter avgå. Året därpå avgår resten av styrelsen. Avgående styrel-seledamot kan återväljas.

Avgår ordförande eller kassör under verksamhetsåret ska nyval av efter-trädare ske.

Styrelsen ska genast efter valet kon-stituera sig, upprätta sin arbetsord-ning och fastställa mötesplan. Inom sig fördelar styrelsen de olika befatt-ningarna, förutom ordförandeposten och kassörsposten.

Styrelsen ansvarar för att en verk-samhetsplan upprättas.

Styrelsen ska överväga och avgöra

111

behovet av adjungeringar till styrel-sens sammanträden.

Styrelsemöten ska protokollföras. För att styrelsen ska vara beslutsmässig krävs närvaro av mer än halva sty-relsen. Alla beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ord-föranden utslagsröst. Samma princip gäller för av styrelsen utsedd kom-mitté.

Styrelsen ansvarar för att handling-ar arkiveras på sätt som framgår av förbundsstyrelsens riktlinjer.

§ 5 Valberedning

Valen förbereds av en valberedning som ska uppmana berörda organi-sationer samt medlemmar att no-minera kandidater till uppdragen i organisationen.

Valberedningen väljs av årsmötet som även fastställer mandatperiod. Den består av en ordförande samt ett jämnt antal ordinarie ledamöter och ersättare.

Valberedningens ordinarie ledamöter ska närvara på årsmötet och har ytt-rande- och förslagsrätt i frågor som gäller valen, även om de inte ingår i representantskapet om organisatio-nen har sådant.

112

§ 6 Ekonomi

Bildande organisation/organisatio-ner ansvarar för fi nansieringen av verksamheten inom organisationen.

Organisationens räkenskaper avslu-tas per kalenderår. Organisationens redovisning ska ske i överensstäm-melse med allmänna bokföringsgrun-der och god redovisningssed.

I vissa fall kan en bildande organi-sation sköta organisationens eko-nomiska förvaltning och då behöver inte kassör och revisorer väljas. Re-dovisning och bokslut ska föreläggas årsmötet. Revisorerna i den bildande organisation som sköter den ekono-miska förvaltningen ska revidera verksamheten och förelägga årsmö-tet revisionsberättelsen.

§ 7 Revision

Årsmötet väljer högst tre revisorer med lika många ersättare.

Revisorerna ska granska styrelsens verksamhet och organisationens rä-kenskaper samt avge revisionsberät-telse till årsmötet med förslag om till- eller avstyrkan om ansvarsfrihet.

Revisionsberättelse ska lämnas till den överordnade organisationen.

113

§ 8 Upplösning

Beslut om upplösning av organisatio-nen fattas på ordinarie möte i bildan-de organisation/organisationer.

Om organisationen upplöses ska alla dess tillgångar genast tillfalla bil-dande organisation/organisationer.

114

115

Programförklaring IF Metall

Inledning

Programförklaringen sammanfattar IF Metalls syn på omvärlden och hur vi vill stärka industriarbetarnas ställ-ning i samhälle och i arbetsliv. Den vägleder också våra förtroendevaldas och anställdas arbete för medlem-marna.

Globaliseringens utveckling är en avgörande yttre förutsättning för förbundets arbete, som förändrar den fackliga och politiska situatio-nen. Det innebär utmaningar, men också nya möjligheter. Även politiska beslut och åtgärder påverkar vårt fackliga arbete.

Programförklaringen beskriver hur IF Metall kan bidra till att Sverige fortsätter vara ett land med social trygghet, rättvisa och hög ekonomisk tillväxt. Industrin har en central be-tydelse för vår fortsatta välfärdsut-veckling och industriarbetarna har här en mycket viktig uppgift. Den fackliga organisationen är vårt främ-sta verktyg i detta arbete.

Vi kräver rättvisa

IF Metall arbetar för medlemmarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren och för ett samhälle byggt på rättvis fördelning av den välfärd och de rike-domar vi tillsammans skapar. I vårt arbete för rättvisa i samhället och på arbetsplatsen utgår vi från alla män-niskors lika värde och vi motsätter oss bestämt att några få skaffar sig fördelar på andras bekostnad.

IF Metalls idé bygger på arbetar-rörelsens grundläggande värderingar om alla människors frihet, jämlikhet, solidaritet och rättvis fördelning. Vi tar strid mot främlingsfi entliga och antidemokratiska krafter.

Arbetarrörelsen har åstadkommit stora förändringar i samhället, men rättvisans seger blir aldrig slutgiltig. Nya behov växer fram och gamla lös-ningar behöver omprövas för att nå målen. Vi står för en arbetslinje som tar vara på människors kompetens, utveckling och solidaritet. I vårt Sve-rige har alla avtalsenliga löner, social trygghet och rätt till utbildning. På-tvingat deltidsarbete och osäkra an-ställningar hör inte hemma här. IF Metalls syn på arbetslinjen står för ansvar och omsorg om människor.

För den borgerliga regeringen bety-der arbetslinjen något helt annat.

•

Bilaga 1

De vill stänga in människor i jobb som saknar utvecklingsmöjligheter. De ökar trycket på dem som tar de hårdaste törnarna av strukturom-vandlingen. Denna politik är ofören-lig med rättvisa och välfärd för alla.Ingreppen i arbetslöshetsförsäkring-en är ett angrepp mot facket. Den borgerliga regeringen försöker göra a-kassan till en hävstång för att för-svaga fackets infl ytande och de arbe-tandes ställning i arbetslivet.

IF Metall vill dra nytta av globalise-ringen och det europeiska samarbetet och fördela kostnaden för struktur-omvandlingen rättvist. Industriarbe-tarna säger inte nej till förändring. Rättvisa villkor i förändringen ska-par tillit hos människor och gör att alla kan få del av fördelarna av om-vandling och utveckling.

IF Metall kräver rättvisa! Vi står för förändring och utveckling, men begär rättvisa villkor för dem som bär de största bördorna av indu-strins omställning. Vi vill stärka den svenska välfärdsmodellen genom sysselsättning som bygger på ökad kompetens och produktivitet. IF Me-tall står för arbetslinjen.

•

Vi arbetar för en rättvis och hållbar värld

Industrialiseringen av nya delar av världen skapar starka utvecklings-krafter. Den väcker hopp om ett bätt-re liv för många, men pekar också på nödvändigheten av facklig organise-ring. Den understryker behovet av internationell solidaritet.

Den världsomspännande kampen för mänskliga fri- och rättigheter är poli-tisk och förenar många olika krafter. IF Metall är en viktig del av denna rörelse. Våra mål kan bara uppnås genom nära samarbete med fackliga organisationer i andra länder.

Rättvis handel och internationellt samarbete mellan länder är en väg till utveckling och en möjlighet att förhin-dra konfl ikter. Förutsättningarna för social rättvisa, fred och frihet stärks i de allra fl esta fall i den ekonomiska utvecklingens spår. Vi vill främja ökat utbyte och handel mellan länder utan att ge fritt spelrum för exploatering av människor och miljö.

IF Metall arbetar för en rättvis värld. Vi vill se att fackliga rättig-heter respekteras i alla länder. Till-sammans med andra fackliga organi-sationer är vi en del av den globala rörelsen för mänskliga fri- och rättig-heter och demokrati.

•

116

Hållbar utveckling förutsätter

rättvisa

Hoten mot jordens klimat måste mö-tas med ett utvidgat internationellt samarbete. För den fackliga rörelsen är det viktigt att agera för att åtgär-der sätts in i tid och att konsekven-serna så långt det är möjligt får en rimlig och rättvis fördelning. Indu-strin har en avgörande roll att spela för att undanröja klimathotet och IF Metall vill stärka förutsättningarna för industrin att leva upp till detta ansvar.

Företagen måste hantera miljöfrå-gorna både i sin dagliga verksamhet och i sin strategiska planering. Pro-dukter och tillverkningsprocesser be-höver förbättras. Överutnyttjandet av världens råvarutillgångar måste upphöra. Industrin kan utveckla teknik och produkter som bidrar till att undanröja hoten och minska be-lastningen på miljön. Med rätt för-utsättningar skapar det också nya industrijobb.

Länder med svaga fackliga rättighe-ter och avsaknad av demokrati läm-nar fältet fritt för kortsiktiga ekono-miska intressen. Både människor och miljö utsätts för stora påfrestningar i dessa länder. IF Metall betonar i sina internationella kontakter betydelsen av fria och självständiga fackfören-

ingar för att bygga ett modernt och demokratiskt samhälle.

IF Metall vill verka för en hållbar utveckling som bygger på internatio-nella överenskommelser och samver-kan mellan länder för att möta kli-mathotet. Svensk industri kan bidra med teknikutveckling som motver-kar miljöproblemen.

Förutsättningarna för det fackliga ar-betet är olika i olika länder. I länder med svag social lagstiftning utnytt-jar företagen möjligheten att exploa-tera och spela ut anställda mot var-andra. Grunden för rättvisa villkor i arbetslivet är International Labour Organizations (ILO) kärnkonventio-ner. IF Metall vill stärka ILO:s och andra internationella organs roll att skydda och utveckla de anställdas rättigheter.

Internationella avtal som stärker

parternas roller

IF Metall vill utveckla det fackliga samarbetet i internationella före-tag. Företagen måste acceptera och underlätta fackliga kontakter. Båda sidor har intresse av att undvika onödiga konfl ikter, och den risken minskar när företaget får en gemen-sam facklig motpart. Kontakterna kring företagets utveckling och pro-blem får en tydligare form när ram-avtal tecknas.

•

117

Många företag ser ett behov av rikt-linjer för sitt globala uppträdande, bland annat för att stärka sin mark-nadsföring. Företagens uppförande-koder kan ha positiv betydelse, men en svaghet är att de sällan reglerar förhållandet till de anställdas fack-liga organisationer. Koderna är ensi-diga dokument och saknar regler för uppföljning.

IF Metall vill få till stånd fl er in-ternationella ramavtal som en grund för ökad respekt och samverkan mel-lan parterna. Fackliga världsmöten och regionala samarbeten, till exem-pel de europeiska företagsråden, är steg på vägen mot sådana avtal.

EU – ett forum för fackliga

strävanden

Företagens verksamheter påverkas och styrs alltmer av beslut som fat-tas inom EU. Även delar av den so-ciala lagstiftningen påverkas av ge-mensamma regler för hela Europa. Vi behöver utveckla industriarbetarnas intressen inom EU. Därför samarbe-tar vi både fackligt och via det euro-peiska socialdemokratiska partiet (ESP) för att påverka den politiska utvecklingen inom EU.

EU:s betydelse för den globala ut-vecklingen ökar. Det gäller både handelspolitiken och säkerhetspoli-tiken samt klimatfrågan. IF Metall

•

ska driva på så att EU tar ett större ansvar för att hävda mänskliga och fackliga rättigheter i det internatio-nella samarbetet mellan länder.

Under den kommande kongresspe-rioden ska IF Metall förbättra sina strategier för att påverka beslut inom EU som är viktiga för våra medlemmar. EU ska vara en själv-klar del av vårt dagliga fackliga arbete på alla områden där det har betydelse för industriarbetarna. Den så kallade Lavaldomen innebär ett allvarligt hot mot kollektivavtalen. En ändring av svensk lagstiftning måste därför påskyndas i syfte att garantera att svenska kollektivav-tal gäller alla anställda i Sverige. Tillsammans med andra europeis-ka fackföreningar kräver IF Metall också en ändring av EU:s utstatione-ringsdirektiv. Vi motsätter oss dump-ning av löner och sociala villkor.

I vårt Europa ska det råda ordning, reda och rättvisa.

IF Metall vill utveckla och stärka det europeiska samarbetet. Vi vill stärka den sociala dialogen mellan parterna på Europanivå. Genom att öka vårt deltagande i detta samar-bete kan vi vinna många fördelar för de anställda här i Sverige och i övriga länder.

•

118

Vi utvecklar industriarbetet

Svensk industri står inför ett gene-rationsskifte där stora årskullar går i pension under de kommande åren. Industrin och företagen behöver visa att industriarbetet motsvarar de förväntningar ungdomar har på sitt kommande arbetsliv.

Många av de arbeten industrin erbju-der kan mycket väl matcha ungdo-marnas önskemål om spännande och utvecklande arbetsuppgifter, kontakt med människor och kulturer samt en meningsfull arbetsinsats.

Industriarbetare behöver i framtiden både bredare och djupare yrkeskun-skaper. Yrkesrollen utvecklas mer mot problemlösning och samverkan med andra. Detta måste återspeglas både i utbildningen och i den dagliga arbets-situationen, liksom i arbetsvillkorens utformning. Den borgerliga regering-ens neddragning av vuxenutbildning-en hindrar en sådan utveckling.

Sverige ska leva på hög kompe-tens, kvalitet och effektivitet – inte på priskonkurrens, billig arbetskraft och dålig arbetsmiljö. IF Metall vill i samarbete med våra motparter och staten på bred front stärka industri-arbetets status och innehåll, så att vi klarar att rekrytera morgondagens industriarbetare.

•

IF Metalls lönepolitiska mål

IF Metalls lönepolitiska mål är förankrade i förbundets grundläg-gande ändamål och värderingar om jämlikhet, solidaritet och frihet. Våra lönepolitiska mål samman-fattas i fem områden:

Ökad reallön

Reallönen ska öka för alla. De anställ-da ska ha del av det växande produk-tionsvärdet i form av ökade reallöner och andra materiella förbättringar. Det ska ske på ett sätt som är lång-siktigt hållbart och förenligt med full sysselsättning.

Jämställda och rättvisa löner

Löneskillnaderna ska vara väl mo-tiverade och i första hand utgå från skillnader i arbetets krav. Högre krav på kunskap, ansvar, skicklig-het och ansträngning ska ge högre lön. Personliga kvalifi kationer och resultat av en arbetsinsats ska också kunna påverka lönen. Likvärdiga ar-beten ska ge likvärdig lön. Lönerna ska vara jämställda och det ska inte fi nnas några diskriminerande skill-nader.

Personlig utveckling i arbete och lön

Alla anställda ska ha frihet att växa och utvecklas i arbetet. Arbetsupp-gifterna ska kunna bli fl er, nya be-fogenheter läggas till de gamla och

119

ansvaret utvidgas. Successivt ska alla kunna möta ökade krav i befatt-ningen och öka sina kunskaper. Ut-veckling i arbete och kompetens ska bidra till löneutveckling. Utbildning har särskild betydelse för lågavlöna-des möjligheter att få bättre betalda arbeten.

Solidarisk fördelning

De risker industrins strukturom-vandling medför och de vinster som skapas ska fördelas solidariskt. Det ökar tryggheten. Kollektivavtalen ska komplettera samhällets trygg-hetssystem när det behövs och är ef-fektivt.

Bra golv i rikstäckande kollektiv-avtal

Riksavtalen ska fungera som golv som garanterar alla en rimlig mini-minivå och som förhindrar låglöne-konkurrens mellan företag. En hög kollektivavtalstäckning ska säker-ställa att alla anställda har ett bra golv. Kollektivavtalen ska bland an-nat innehålla bestämmelser om läg-sta löner, löneökningar och allmänna anställningsvillkor.

Ansvar för avtal och lönebildning

Ansvar för lönebildning och ekono-misk politik måste hållas isär. Löne-bildningen är arbetsmarknadspar-ternas ansvar, medan staten har det

övergripande ansvaret för den eko-nomiska politiken.

Den svenska modellen bygger på kol-lektivavtal som reglerar arbetsvillko-ren, vilket förutsätter förhandlingar och kompromisser mellan parterna. Avtalet skyddar den enskilde mot ett löfte om arbetsfred. IF Metall ser avtalsvägen som den viktigaste metoden för att lösa parternas ge-mensamma frågor. Arbetsgivarna bör tydliggöra att de delar denna grund-läggande inställning.

Arbetsgivarna kräver att ingångna avtal ska hållas, men de vill också ha ”öppningsklausuler”. Med dessa vill de försämra villkoren när företa-gen går dåligt. Den senaste avtalsrö-relsen blottlade arbetsgivarnas hela önskelista på försämringar såsom lönesänkningar, osäkrare anställ-ningar och minskat infl ytande.

IF Metall värnar parternas an-svar för lönebildning och för att reg-lera arbetsmarknaden. Vi kan aldrig ge arbetsgivarna möjlighet att skriva på avtal som de sedan inte behöver följa, samtidigt som de beviljar sig själva oskäliga bonusar.

Internationellt konkurrensutsatt

sektor – norm för lönebildningen

En viktig orsak till Sveriges goda till-växt det senaste decenniet är fackens

•

120

initiativ till Industriavtalet. Det har resulterat både i stigande reallöner för fackens medlemmar och stärkt konkurrenskraft för företagen. Indu-striavtalet har som norm för arbets-marknaden i drygt tio år bidragit till ökad sysselsättning och välfärd i Sverige. Vårt land har åter blivit mo-dell för andra länder.

Industriavtalets utgångspunkt är att löneökningarna långsiktigt inte kan överstiga den konkurrensutsatta sek-torns betalningsförmåga. Denna be-stäms av infl ationen och av produkti-vitetsökningen. Om lönerna under en längre tid ökar mer än så, påverkas sysselsättningen i den konkurrens-utsatta sektorn och landets exportin-komster minskar.

Ökar arbetslösheten i den konkur-rensutsatta sektorn minskar skatte-intäkterna till den offentliga sektorn, samtidigt som arbetslöshetsersätt-ningar och sociala utgifter stiger. Även sysselsättningen i offentlig sektor och andra delar av ekonomin påverkas.

Vem ska få mer?

I diskussionen om Industriavtalet hänvisar många till svårigheten att förena dess norm med förändringar av olika löntagargruppers relativa löner. Skälen för vissa att få större lö-

neökningar än andra kan vara många och välmotiverade. Vissa branscher har brist på arbetskraft, i andra do-minerar lågavlönade kvinnor. Många yrken har förändrats med ökade krav på utbildning och kompetens, vilket för fl ertalet industriarbetare är en tydlig trend.

Inget lönebildningssystem i balans klarar dock att alla dessa ”felavlöna-de” grupper samtidigt och på kort tid får sina löner uppjusterade.

IF Metall anser att den interna-tionellt konkurrensutsatta sektorn även i fortsättningen ska vara rikt-linje för lönebildningen. Industrins löneökningar får inte vara andra gruppers golv. Förändringar av olika gruppers relativa löneläge måste lö-sas utan att åsidosätta den interna-tionellt konkurrensutsatta sektorns normgivande roll.

Även löntagarna utanför den kon-kurrensutsatta sektorn har intresse av att lönebildningen inte äventyrar sysselsättningsmålet. Likvärdiga ar-beten ska ha likvärdiga löner, men dessa förändringar måste ske över en längre tid. Enskilda gruppers krav måste förankras brett för att inte leda till sysselsättningsförluster.

Den viktigaste vägen att utveckla industriarbetarnas relativa löne-

•

121

läge är genom utveckling av arbe-tets innehåll och arbetsorganisation. Med lönesystem som utgår från krav och kompetens i arbetet skapas för-utsättningar att bygga löneökningar på ökad produktivitet. Ökade löner för anställda i andra sektorer måste på motsvarande sätt i huvudsak byg-ga på en effektivare användning av resurser och ökad produktivitet.

Arbete som ger utveckling och

konkurrenskraft

IF Metall arbetar för ett mer kvalifi -cerat industriarbete. Befattningsut-veckling – genom fl er arbetsuppgifter och genom att planerande, kontrolle-rande och beslutande arbetsuppgif-ter tillförs – ökar möjligheterna till utveckling av kunskap, lön och en bra arbetssituation.

Ökad konkurrens tvingar företagen att välja huvudstrategi – antingen mer kvalifi cerade produkter och tjänster eller lägre priser. För IF Metall är det självklart att svensk industri måste välja arbetskraftens kompetens som sin väg.

Även med ny teknik är människan en faktor som gör skillnad. Tekniken är tillgänglig för alla, men hur den används i organisationen gör skill-nad. Även i automatiserade proces-ser är det avgörande hur arbetskraf-

tens kompetens och delaktighet tas till vara.

Företagens behov av ökad fl exibilitet ska mötas med metoder som är för-enliga med goda, utvecklande arbe-ten. Bara så kan hållbar produktivi-tet och konkurrenskraft uppnås.

Goda industriarbeten stödjer utveck-ling av en god arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. Enkla arbetsuppgifter, där möjligheten att öka kvalifi katio-nen saknas, försvinner på sikt eller försämras på olika sätt. I svaga orga-nisationer riskeras också hälsan. IF Metalls uppgift är att upprätthålla bra arbetsvillkor. Ökad kvalifi cering i arbetet förbättrar löneutveckling, lärande, fysisk och social miljö, lik-som infl ytande och jämställdhet.

IF Metalls arbete för att påverka ar-betsorganisation, företagens organi-sation, lönesystem, utbildning och lärande i arbetet, liksom företagens produktionsstrategier, ligger också i företagens intresse. Tillsammans kan vi bidra till bättre arbeten och ökad konkurrenskraft. Trots detta visar våra undersökningar att många ar-betsplatser utvecklas åt fel håll.

IF Metall vill utveckla överens-kommelser med arbetsgivarna om utveckling av arbetsorganisation, arbetsmiljö och produktivitet med

•

122

tydliga åtaganden och former för uppföljning.

Utbildning och kompetens

Bättre möjligheter att utveckla och förnya sin yrkeskompetens stärker industriarbetarnas ställning på ar-betsmarknaden genom ett livslångt lärande. Tre uppgifter är särskilt viktiga: fl er välutbildade ungdomar, bättre fortlöpande utbildning för in-dustrins anställda och nya möjlig-heter för arbetssökande att öka sina möjligheter att få en anställning.

Ungdomar

Under de kommande åren krävs många fl er ungdomar för att ersätta de arbetare som går i pension. Sär-skilt behöver antalet kvinnor öka. Ungdomar som väljer industriarbe-tet ska kunna se fram emot ett långt och utvecklande yrkesliv. Då behövs en bättre yrkesutbildning. Därför har IF Metall och arbetsgivarna tagit ini-tiativ till en ny yrkesutbildning un-der namnet teknikcollege, där också många kommuner ingår, och att den-na också ska kunna ge högskolebe-hörighet.

IF Metall vill att ungdomar som söker sig till industrin ska ha bästa möjliga yrkesutbildning som grund för sitt kommande arbetsliv. Förbun-det ska arbeta för att framgångarna med teknikcollege befästs samt att

•

samhälle och företag satsar tillräck-liga resurser på att utveckla yrkesut-bildningen.

Anställda

Trots att kollektivavtalen innehåller starka skrivningar till förmån för an-ställdas rättigheter att vidareutbilda sig, brister många företag i satsning på utbildning. De har inte insett att de anställda är den viktigaste resur-sen för företagets kompetensförsörj-ning. Detta synsätt äventyrar både konkurrenskraft och de anställdas trygghet. Validering av kunskaper och yrkesfärdigheter är ett viktigt verktyg för att kartlägga utbildnings-behov både för de anställda och för fö-retagen.

IF Metall vill tillsammans med motparterna förbättra möjligheterna på utbildningsområdet. Ökade in-satser måste ske och nya former för utbildning och validering behöver utvecklas. Lågutbildade behöver få mycket bättre möjligheter att öka sina yrkeskvalifi kationer.

Arbetssökande

Arbetssökande och de som varslas vid driftsinskränkningar och företagsned-läggningar är den viktigaste rekryte-ringsgruppen för industrin. Deras ofta omfattande yrkeskunskap och långa industrierfarenhet gör att startsträck-an till ett nytt arbete är kortare.

•

123

De positiva erfarenheterna av om-ställningsavtalet kan förstärkas yt-terligare genom samverkan med samhällets arbetsmarknadsresurser. Omställningsavtalets modell bör även prövas för att underlätta för långtidssjuka att komma tillbaka till arbetslivet och därigenom bidra till industrins kompetensförsörjning.

Validering ökar arbetssökande med-lemmars möjligheter till nytt arbete och förbättrar matchningen på ar-betsmarknaden. Validering underlät-tar för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Erfarenheter från de försöksverksamheter som förbun-det medverkat i och från trygghets-stiftelserna ska tas till vara.

IF Metall vill stärka omställ-ningsavtalet för att underlätta för människor att möta industrins om-ställningsbehov. Effektiv omställning är vår viktigaste konkurrensfördel i en värld av ökande industriell kon-kurrens.

•

Vi värnar tillväxt och välfärd

Våra fackliga ideal och värderingar handlar om att skapa ett väl funge-rande samhälle som tilllåter männis-kor att leva ett liv i hälsa och trygg-het, att utvecklas samt få se sina barn växa upp till fria och ansvarstagande medborgare. Arbetslivet ska bidra till detta, både genom att erbjuda intressanta arbetsuppgifter och bra arbetsmiljö samt genom att skapa de värden som behövs för att utveckla välfärden.

Tillväxt är grundläggande i ett rätt-vist och tryggt samhälle, men till-växten i sig har inget egenvärde. För att klara dagens och framtida behov måste vi se till att arbetet inom indu-strin och alla andra sektorer utförs på ett effektivt och långsiktigt håll-bart sätt.

Solidarisk fi nansiering och

långsiktig hållbarhet

IF Metall vill ha ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar för social trygghet, välfärd och utveckling. Därför sluter vårt förbund upp bak-om solidariskt fi nansierade trygg-hetssystem. Vi vill att välfärdsstaten ska säkerställa en bra nivå på skola, vård och omsorg för alla och att skat-tesystemet ska bidra till minskade inkomstklyftor och ett bättre sam-hälle för de sämst ställda.

124

Vår arbetslinje bygger på att lång-varig arbetslöshet är oacceptabel och att målet för insatser och stöd är återgång till ett arbete. Om detta inte är möjligt ska trygghetssyste-men garantera en rimlig levnadsnivå för den som inte kan arbeta.

Även arbetsmarknadens parter har ett ansvar för att upprätthålla ar-betslinjen och medverka till att om-ställning leder till nya arbeten. IF Metall ser de sociala skyddsnäten som en tillgång – trygghetssystemen är en resurs och en konkurrensfördel för Sverige.

Ersättningsnivåerna i socialförsäk-ringarna ska garantera en rimlig levnadsstandard och bygga på för-säkringstanken. Systemen ska ha tydliga regelverk för när ersättning kan eller inte kan betalas.

IF Metall vill att de sociala trygg-hetssystemen ska tillföras ett gemen-samt begrepp för arbetsförmåga, så att systemen blir sammanhängande. En myndighet ska inte kunna släppa det ekonomiska ansvaret för en en-skild individ innan det är klarlagt vil-ken annan myndighet som tar över.

Inkomstbortfallsprincipen i socialför-säkringarna och arbetslöshetsförsäk-ringen innebär att ersättningen ska kopplas till den inkomstförlust som

•

drabbar försäkringstagaren. Ersätt-ningsnivåerna i sjukförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen ska vara 80 procent för det stora fl ertalet.Finansieringen ska anpassas så att systemen klaras långsiktigt. En tids-gräns i arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring förutsätter att den som är långtidssjuk eller arbetslös ges kvalifi cerad och aktiv hjälp med rehabilitering och omställning till ett nytt arbete.

En industripolitik som skapar

jobb och tillväxt

Industrin har en nyckelfunktion för jobben och för vår gemensamma väl-färd. Genom hög effektivitet och ex-portinkomster skapas resurser som fi nansierar våra offentliga åtaganden. Industrin driver på teknikutveckling och produktivitet i hela samhället.

För svensk industri betyder en mar-kant ökad konkurrens från nya indu-striländer att både företag och hela branscher omstruktureras. Industrin behöver utvecklas och öka satsning-arna på forskning och utveckling. Fö-retagen måste arbeta mot nya mark-nader och tillgodose nya behov.

IF Metall arbetar för att skapa bra förutsättningar för industrins ut-veckling. Forskning och utveckling, kompetensutveckling för företagens

125

anställda, energiförsörjning och in-frastruktur är de viktigaste närings-politiska frågorna.

Satsning på forskning, utveckling

och ökad kompetens

Industrins förmåga att anpassa sig till ökad konkurrens handlar i hög grad om satsning på kompetens samt målmedvetet arbete med forskning och utveckling av nya och förbättra-de teknologier.

Sverige behöver bland annat förstär-ka forskningens infrastruktur så att ny kunskap blir tillgänglig för mindre företag. Det kan ske genom en bättre samverkan mellan offentliga insat-ser och industrins egna satsningar. Utvecklingsområden som kan skapa nya industrijobb fi nns exempelvis inom miljöteknik, medicinsk teknik och industri för civil säkerhet.

IF Metall vill se en satsning på forskning där staten och industrin tillsammans stödjer utveckling i vik-tiga branscher och nyckelområden. Ett särskilt område är produktions-utveckling. Vi vill skapa goda indu-striella kunskapsmiljöer för innova-tion och ökad konkurrenskraft.

Klimatfrågan – industrin en del av

lösningen.

Klimatförändringen framstår i dag

•

som en av de stora ödesfrågorna. Sveriges viktigaste bidrag bör vara att stimulera teknisk utveckling inom områdena energianvändning, produktion och energieffektiva pro-dukter.

Oljeberoendet kan vi minska genom effektiviseringar, men då behöver vi även öka vår elanvändning. Vi ska satsa mer på forskning och ut-byggnad av förnybar elproduktion, främst vindkraft. Tillsammans med vattenkraftens begränsade utbygg-nadsmöjligheter innebär detta att kärnkraften under lång tid kommer att vara oumbärlig för svensk elför-sörjning. För att möta klimathotet och samtidigt klara tillväxten, väl-färden och fördelningspolitiken kan inte framtida investeringar i kärn-kraft uteslutas.

IF Metall vill se en snar block-överskridande överenskommelse som garanterar industrins långsiktiga energiförsörjning och som skapar samförstånd kring en strategi för att reducera Sveriges utsläpp av koldi-oxid.

•

126

Vi stärker vår fackliga organisation

En stark facklig organisation byggs inte en gång för alla. En folkrörelse som vår möter ständigt nya medlem-mar som ställer krav på organisatio-nen, men som också vill vara med och arbeta för den. Våra utbildningar och organisationsformer behöver utveck-las i takt med de fackliga frågorna. Dagens unga medlemmar har andra erfarenheter än de äldre. Vi måste visa att de fackliga grundvärdering-arna har betydelse.

IF Metall hindrar arbetsgivaren att spela ut de anställda mot varandra. Med alla arbetskamrater bakom sig kan en anställd stå emot med helt annan styrka. Vi vill bevara ett gott samarbete med våra arbetsgivare och är övertygade om att en stark facklig organisering behövs för en fungerande balans mellan anställdas och arbetsgivares intressen.

Även om den borgerliga regeringen försämrar möjligheterna för fackligt arbete ligger framtiden i våra egna händer. Vi ska bli ännu bättre på att uttrycka och förklara värdet av att vara medlem. Under kongresspe-rioden ska vi därför satsa ytterligare på att värva nya medlemmar, teckna kollektivavtal och förstärka den fack-liga utbildningen.

IF Metall ska vara en öppen, modern och effektiv fackförening för Sveriges industriarbetare. Vi behöver en idéburen och stark organisation som kan möta medlemmarnas behov och stå emot dem som vill försvaga fackföreningarna.

Med fokus på helheten

Det fackliga arbetet måste bedrivas nära medlemmarna. Det ska vara lätt att få kontakt med och hjälp av sin fackliga representant. Varje med-lem ska känna sig välkommen.

Förbundets klubbar och arbetsplats-ombud är den länk som medlemmen dagligen möter på sin arbetsplats. Lokalavdelningarna ska med hög kvalitet stödja de förtroendevalda.

Samtidigt har avdelningar och klub-bar många uppgifter; organisations-arbete, förhandlingar, medlemsservi-ce och arbete med framtidsfrågor är några av dessa. Nya behov gör därför att vi måste prioritera bland många viktiga frågor. Då behövs en facklig helhetssyn.

Många uppgifter går in i varandra. När vi tecknar avtal med en arbets-givare stärker vi medlemsrekryte-ringen, vi skapar förutsättningar för organisationsuppbyggnad och vi kan arbeta med utvecklingsfrågorna.

•

127

En facklig helhetssyn kan ses i fyra sammanhängande perspektiv. När vi planerar och följer upp våra insat-ser bör dessa beaktas. Hur lever vår samlade verksamhet upp till med-lemmarnas förväntningar? De fyra perspektiven kompletterar varandra och hjälper oss att hålla en bra ba-lans.

Medlemmen i centrum

Vi säger ofta att vi sätter medlem-men i centrum, men vi behöver stän-digt anstränga oss för att leva upp till detta. Vi behöver utveckla en facklig kultur som gör att medlem-men både känner gemenskap med och förtroende för sin organisation. De ska veta att facket är en plats för enskilda medlemmars aktivitet och delaktighet. I mötet med medlem-men visar vi att solidaritet är mer än ett honnörsord.

Vi ska bygga vår fackliga styrka på medlemmarnas delaktighet, be-hov och önskemål.

Ordning och reda i organisationen

Avdelningens och klubbens grund-läggande uppgift är att utveckla en stark och effektiv organisation med starka värderingar och hög tillgäng-lighet för medlemmarna. Utan detta faller förr eller senare alla andra ansträngningar. Det handlar exem-

•

pelvis om möten, studier, styrelse, stadgar och ekonomi. Vi har tränat i över hundra år på detta, men be-höver förnya oss i takt med att nya medlemmar och aktiva kommer till och omvärlden förändras.

Organisationen är förutsättning-en för att ge industriarbetarnas röst tyngd i samhället och på arbetsplat-sen.

Arbetsplatsen, arbetsgivaren och avtalet

Vår uppgift grundläggs i medlem-marnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren. På ar-betsplatsen tecknar vi avtal, förhand-lar om löner och andra villkor samt följer upp att avtalen efterlevs. Vi använder vår kollektiva styrka för de gemensamma intressena. Arbetsgiva-ren ska inte kunna spela ut anställda mot varandra. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön är i fokus när vi möter motparten.

IF Metalls uppgift är uttryckli-gen att stärka arbetarnas intressen på kapitalets bekostnad.

Jobben och framtiden

Det är en nödvändig uppgift att höja blicken och se vilka behov medlem-marna har för att säkra anställning och utvecklingsmöjligheter i fram-tiden. Här ligger också en grund

•

•

128

för förbundets starka intresse för samhällsfrågor och social trygghet. I dessa frågor samarbetar vi gärna med andra som har sammanfallande intressen och med våra motparter. Vi bedriver facklig-politisk samverkan med socialdemokraterna.

Vårt fackliga uppdrag omfattar också att arbeta för industriarbetar-nas jobb och trygghet på längre sikt.

Vad betyder uppdelningen?

Det fi nns olika sätt att skapa en bra arbetsordning i klubben eller avdel-ningen. En del uppgifter styrs av stadgar och andra av förhållanden utanför organisationen. En styrelse måste välja en väg som passar si-tuationen. De fyra perspektiven ska inte ses som ett sätt att dela upp det fackliga arbetet i separata uppgifter, utan siktet är att nå målen för vårt fackliga arbete.

När vi planerar och följer upp våra insatser ska dessa fyra perspektiv beaktas. Exempelvis är ansvaret för fackliga studier inte bara en fråga om organisation, utan också om mö-tet med medlemmen, kontakterna med våra motparter, liksom fram-tidsfrågorna.

Skyddsombud arbetar med motpar-ten för att skydda medlemmarna och bevara deras hälsa. För att detta ska

•

fungera måste det fi nnas en stark facklig organisation att stödja sig mot. På motsvarande sätt är det med övriga arbetsuppgifter.

När vi prioriterar bland våra upp-gifter ska vi inte tappa bort något av perspektiven. Vi kan sällan ta oss an alla svagheter i organisationen sam-tidigt. Då kan vi använda modellen för att se i vilken ordning det bör ske. Med nyckeltal underlättas uppfölj-ningen och vi försäkrar oss om att inget område släpar efter.

129

Slutord

IF Metall vill skapa bästa möjliga utbyte för medlemmarna i fråga om löne- och anställningsvillkor. Vi ar-betar för hög sysselsättning och en god arbetsmiljö, där medlemmarna får intressanta och stimulerande ar-betsuppgifter med möjlighet att ut-vecklas.

Vi verkar för trygghet, rättvisa, so-lidaritet och demokrati. De sociala trygghetssystemen ska utvecklas för att bättre stödja människor vid till exempel arbetslöshet och sjukdom.

IF Metall är en del av den internatio-nella kampen för mänskliga fri- och rättigheter. Vi samarbetar med an-dra fackliga organisationer och fram-stegsvänliga krafter för ökad facklig frihet, för demokrati och hållbar ut-veckling.

Vår organisation ger oss möjlighet att använda vår kollektiva styrka för att uppnå ökad rättvisa i arbetslivet och i samhället. IF Metall är verktyget för att skydda och stärka medlem-marna mot orättvis behandling och påverka utvecklingen i gemensamma frågor. Vi ska stärka vårt arbete med att teckna kollektivavtal och värva nya medlemmar.

Arbetsgivarna ska inte lockas att tro att vi backar undan för hot om utfl yttning av jobben. Vi möter glo-baliseringens utmaningar med våra satsningar på ökad kompetens och ett modernt arbetsliv där de an-ställdas initiativ, kreativitet och an-svarskänsla tas till vara. Vi menar att Sverige har förutsättningar att kunna kombinera utvecklad konkur-renskraft med ett rikt och mänskligt arbetsliv.

IF Metall tar strid mot den borger-liga regeringens och arbetsgivarnas ansträngningar att begränsa vårt fackliga infl ytande. Det kommer att ske i offentlig debatt och i det direkta fackliga arbetet på våra arbetsplat-ser, liksom med ett utvecklat organi-sationsarbete.

Vi tiger inte still – vi kräver rättvi-sa!

130

131

Förtroendevald– arbetskamrat och ledare

Att vara förtroendevald är speciellt. Som en bland andra är du utsedd att föra dina arbetskamraters talan – att vara ledare. Du står upp inför arbetsgivaren, både i det dagliga samtalet på arbetsplatsen och när det bränner till. Du vä-ger samman kamraternas uppfattningar med yttre förut-sättningar och våra värderingar. Det skapar förtroende för förbundets fackliga arbete.

Att nna vägarna framåt för att stärka medlemmarnas ställning på arbetsplatsen, är vad fackligt arbete handlar om. Med siktet att utveckla de fackliga idéerna arbetar du för dina kamraters bästa.

Även förbundets anställda har en facklig ledarroll och be-höver vara kunniga, lyhörda och kompetenta i sin uppgift att företräda medlemmarna.

MA JO

Medlemmen i centrum

Arbetsplatsen, arbets-givaren och avtalen

Ordning och redai organisationen

Jobben och framtiden

Helhetssyn med fyra fokus:

Företagsområden enligt LO:s organisationsplan

Järn-, stål- och metallverkJärn- och stålverkLegeringsverkMetallverkKättingindustrierTråddragerierSågbladsindustrier

GjuterierJärn- och stålgjuterierMetallgjuterierAduceringsverkGalvaniserings-, förnicklings, förten-nings-, förkromnings- och dylika ytbe-handlingsindustrier

VerkstadsindustriVerktygsindustriRedskapsindustriIndustri för metallkonstruktionerSmidesverkstäderMetallförpackningsindustriIndustri för metalltråd, nät, linor, kablarSpik-, skruv- och bultindustriLamp- och belysningsarmaturindustriMetallduksväverierTub- och kapselindustriPressverkBleckvaruindustri samt plåt- och kop-parslagerierBlixtlåsfabrikerIndustrier för jakt- och fi skeredskapKokkärlsindustrier

HissmonteringsföretagKlimatanläggningsindustriProcesstyrningsautomatikindustriKassaskåpsindustriLåstillverkningsindustriInstrument- och urindustrierRadiatorindustriSkyltindustriStämpelindustriStålmöbelindustri

MaskinindustriIndustri för stationära turbiner och re-aktorerTillverkning/montering av datorer, da-torkomponenter och kretskortMätinstrumentindustri

ElektronikindustriIndustri för telekomproduktionIndustri för elektriska hushållsappa-raterIndustri för elmotorer, generatorer, el-apparatur för maskinerElektrisk tråd- och kabelindustriAckumulatorindustriRadioindustri

TransportmedelsindustriSkeppsvarvFlygplansindustriRälsfordonsindustriBilindustriIndustri för bilmotorer/delar, släpfordonCykel- och motorcykelindustri

Svetsmekaniska verkstäder

132

Bilaga 2

ReparationsverkstäderBillackerings- och skadereparationsverk-städerMotor- och cykelreparationsverkstäderFordonsreparationsverkstäderFordonskomponentverkstäderFordonssystemverkstäderEltekniska fordonsverkstäderKontors- och hushållsmaskinsverkstäderMekaniska verkstäder

Guld-, silver- och nysilverfabriker

GruvindustriAnriknings- och övriga verk för malm-behandlingFältdiamantborrningsföretagGeofysiska mätningsföretagJärnmalmsgruvorAndra malmgruvorMalmbriketteringsverkMalmletningsföretagSkifferbrytningsföretag

BeklädnadstillverkningFiskeredskapsfabrikerFärgerier, blekerier, beredningsverkGarverier och pälsberederierHandskfabrikerHatt- och mössfabrikerKonfektionsföretag och skrädderierKorsettfabrikerLin- och hampberedningsverkLäderremsfabrikerMattfabrikerParaplyfabrikerPälsvarufabriker

RegnklädestillverkningRepslagerier och bindgarnsfabrikerSadelmakerierSiden- och rayonindustriSkinnvarufabrikerSko- och toffeltillverkningSkoreparationsverkstäderSnörmakerier samt band- och remfabri-kerSportartikelfabrikerSäkerhetsselarTextil- och trikåindustri inklusive strump-fabrikerTäck- och madrassindustriTält- och segelsömnadVaddfabrikerVäsk- och reseeffektfabriker

AckumulatorfabrikerAluminiumfabrikerAlunfabrikerAsfaltverkAtomforskningsanläggningarBenmjölsfabrikerByggnadsämnesindustrins alla företagCarbon- och färgbandsfabrikerElektrokemiska fabrikerEssens- och extraktfabrikerExplosivämnes- och pyrotekniska indu-strierFabriker för avfallshanteringFiskeredskapsfabrikerFristående fyllnads- och förpackningsfö-retagFärgfabrikerGarvämnesfabrikerGasfabriker

133

GipsfabrikerGlasindustrin samt glasmanufakture-ringGlödlampsfabrikerGrafi tindustrinGrammofonskivsfabrikerGrusgroparGummiindustrinImpregneringsverkIsoleringsmaterialfabrikerKalkbrännerier och kalkmjölsfabrikerKaolin- och charmotteverkKemisk industriKemitekniska företagKiselgurfabrikerKnappfabrikerKolborstfabrikerKonstblommefabrikerKonstfjälsterfabrikerKonsthartsindustriKorkfabrikerKraftfoderfabrikerKritbrukLertagLinoleummattefabriker och liknande golvbeläggningsmaterialLjusfabrikerLäkemedelsfabrikerMakadamtillverkningMarkis- och persiennfabrikerMineralkvarnarNeonrörsfabrikerOljefabrikerOljeraffi naderierOptiksliperierOrtopediska hjälpmedel utanför sjuk-husen

PlastfabrikerPlastvarufabrikerPorslins- och keramikfabrikerRayon- och konstullsfabrikerRegummeringsfabrikerRöntgen och annan fi lmtillverkningSkifferoljeverk och skifferverkSlipmaterialfabrikerSnäckskalsfabrikerSockerindustrinSodafabrikerStenindustrier av alla slagTjärfabrikerTorvindustrinTvättindustrinTändsticksfabrikerVaxduksfabriker

134

Anvisningar för val i avdelning och klubb

Dessa anvisningar utgör en vägled-ning vid förberedelse och genomför-ande av val inom IF Metalls olika or-ganisationsled. (För val till avtalsråd och kongress, se särskilda förbunds-meddelanden).

Val bör genomföras så att alla som deltar får möjlighet att föreslå och rösta på den kandidat de fi nner lämp-ligast för uppdraget. Det är viktigt att mötesdeltagarna får information om arbetsordningen samt att tid ges för diskussion och eventuella frågor innan val genomförs.

För avdelning återfi nns bestämmel-serna om val och valberedning i stad-garna § 19 mom. 5 och 7. För klubb fi nns motsvarande bestämmelser i stadgarna § 21 mom. 4 och 6.

Valberedning/nomineringsmöte

Av stadgarna framgår att det fi nns två sätt att ta fram förslag på valbara kandidater till förtroendeuppdrag. Förbundsstyrelsen förordar dock al-ternativ ett för att undvika otydlighet vid nominering och val, liksom för att på bästa sätt kunna hantera avgång-ar under löpande mandatperiod.

Alternativ 1

Valberedning väljs på årsmötet med en mandattid av två år och växelvis avgång. Valberedningen verkar un-der hela mandatperioden och kan snabbt träda i funktion om komplet-teringsval av exempelvis ordförande eller kassör behöver göras.

Avdelningens representantskap el-ler klubbens medlemsmöte/repre-sentantskap kan besluta att val-beredningens arbete ska ersätta nomineringsmötet. Det innebär att valberedningen informerar om vilka poster som ska väljas och utlyser nomineringstid. Senast två veckor före årsmötet ska ledamöterna i av-delningens representantskap få kän-nedom om valberedningens förslag. Motsvarande gäller för klubbarna då medlemmarna ska få kännedom om valberedningens förslag.

Avdelningen/klubben kan välja en valberedning och ändå ha ett nomi-neringsmöte.

Alternativ 2

Avdelningen/klubben kan välja att enbart ha nomineringsmöte. I detta fall ska nomineringsmötet hållas skilt i tid från årsmötet. Ansvaret för att representantskapsledamöterna/medlemmarna minst två veckor före årsmötet får kännedom om vilka som

135

Bilaga 3

har nominerats och information om den praktiska handläggningen inför valen åvilar styrelsen. Det är dock viktigt att mötet beslutar hur hante-ringen av nomineringar ska ske i de fall det fi nns övernominerade, efter-som det inte kan vara styrelsen som till årsmötet föreslår vilka som ska väljas.

Valberedning

En valberedning har till uppgift att förbereda val. När valberedning väljs är det viktigt att den blir representa-tiv i förhållande till medlemskåren, till exempel vad gäller kön, ålder och etnicitet. Det är också viktigt med geografi sk spridning och representa-tion från olika avtalsområden.

Det kan vara lämpligt att ansvaret för att föreslå kandidater till valbe-redningen åläggs revisorerna i avdel-ning och klubb.

Valberedningen är en viktig del i en demokratisk organisation. Ledamö-terna i valberedningen ska därför ha bred kännedom om hur organisatio-nen fungerar och vilka medlemmar som är lämpliga som förtroendevalda.

Valberedningen ska ha kunskap om styrande dokument som påverkar arbetet, till exempel förbundets rikt-linjer för en jämställd organisation

och IF Metalls programförklaring. Valberedningen bör ha kontakt med studieorganisatören och andra för-troendevalda med mycket medlems-kontakter, för att informera sig om nya lämpliga kandidater till uppdrag. Fler nya namn kan ge ökad delaktig-het och representativitet.

Det är med tanke på vikten av en väl fungerande valberedning som IF Metalls kongress har beslutat att mandattiden för ledamöter i valbe-redning ska vara två år med växel-vis avgång. Ledamot i valberedning som nomineras eller föreslås väljas till uppdrag ska inte delta i valbe-redningens hantering och beslut gäl-lande uppdraget.

Valberedningens rätt att föreslå

kandidater

Även valberedningen har rätt att fö-reslå kandidater. Det kan vara nöd-vändigt om det saknas nominerade till några uppdrag eller för att få en bättre representativitet i förhållande till medlemskåren.

I god tid före årsmötet ska avdelning-ens valberedning på uppdrag av sty-relsen informera sektioner, klubbar och avdelningsombud om vilka upp-drag som ska tillsättas. Dessa ska i sin tur informera medlemmarna på respektive arbetsplats. För att arbets-

136

lösa medlemmar ska få möjlighet att nominera kan det vara lämpligt att annonsera på avdelningens hemsida, i lokala media eller informera på ett möte med arbetslösa.

För klubbens valberedning gäller mot-svarande uppgifter för klubbvalen.

Valordning

Varje avdelning och klubb ska senast på mötet före årsmötet fastställa en valordning. Av valordningen ska ex-empelvis följande framgå:

– Om avdelningen/klubben ska väl-ja valberedning eller om enbart no-mineringsmöte ska äga rum.

– När nomineringar ska vara in-lämnade till valberedningen/nomi-neringsmötet.

– Minsta tid mellan nominerings-mötet och årsmötet.

– Vilka uppdrag som kräver nomi-neringar. Det är en fördel om nomi-neringar sker till så många uppdrag som möjligt. Minsta krav är att nomi-neringar sker till ordförande, kassör, ordinarie ledamöter och ersättare i styrelsen samt revisorer och ersätta-re för revisorerna. Även studieorga-nisatör, skyddsombud, jämställdhets-ansvarig, representantskapsombud

och övriga uppdrag kan med fördel nomineras. Det kan givetvis uppstå situationer där nomineringar saknas och där valberedningen före mötet inte lyckats fi nna lämpliga kandida-ter. I dessa fall måste nominering och val ske vid samma möte.

– Om avdelningsstyrelsen har fått rätt att utse/välja kandidater till vis-sa uppdrag ska det framgå av valord-ningen.

– Valberedningen ska informera de nominerade medlemmarna om vad respektive uppdrag innebär. Det är därför lämpligt att styrelsen fastställer krav och riktlinjer för de olika uppdragen. Som underlag fi nns förbundskontorets uppdragsbeskriv-ningar. Dessa kan tjäna som mall och anpassas lokalt. Beskrivning-arna fi nns i medlemsportalen på IF Metalls hemsida under respektive uppdragsplats.

– På årsmötet ska valberedningen förorda sina kandidater och motivera sitt förslag. Valberedningen ska vara väl förberedd när valen genomförs. Det innebär till exempel att det ska fi nnas färdigtryckta röstsedlar när fl er är nominerade än som ska väljas.

– Valberedningen ska redovisa alla nominerade, även de som avsagt sig sin nominering.

137

– Medlem kan nomineras till fl era uppdrag, till exempel både som ord-förande och ledamot i styrelsen, och välja att kvarstå som kandidat till dessa uppdrag.

– Efter prövning i förbundsstyrel-sen kan dock klubbar ges möjlighet att tillämpa regler om att det inte går att nomineras till mer än ett uppdrag i styrelsen vid varje tillfälle.

– Ordningen att en medlem kan no-mineras till fl era uppdrag innebär att valberedningen måste ha beredskap att framställa nya valsedlar under mötet. Ett exempel är om en medlem är nominerad både till ordinarie och ersättare. Valberedningen föreslår att medlemmen ska bli ersättare, men mötet väljer medlemmen till or-dinarie ledamot. Valsedeln för val av ersättare måste då göras om.

– För att bli godkänd ska röstsedel uppta det antal namn som ska väljas.

– Under tiden valsedlar kopieras fortsätter mötet med andra dagord-ningspunkter. Om det av praktiska skäl är omöjligt att under mötet fram-ställa nya valsedlar måste undan-tagsvis andra modeller användas. Till exempel att valberedningen textar en ny valsedel på overhead och mycket tydligt beskriver hur valet ska gå till och informerar om hur många av kan-

didaterna som ska väljas. Mötesdelta-garna får sedan på blanka valsedlar skriva de kandidater de förordar. Varje godkänd sedel måste då uppta exakt det antal namn som ska väljas för att undvika taktikröstningar.

– När nomineringstiden är avslutad händer det att ledamöter med man-dattid kvar avsäger sig uppdraget. Detta kan hanteras enligt följande:

Exempel

Vid nomineringsmöte/nominerings-tidens utgång är sex medlemmar nominerade till ordinarie ledamöter i styrelsen men fem ska väljas. En av ledamöterna som har mandattid kvar avsäger sig uppdraget.

Alternativ 1

I samband med att dagordningen godkänns på årsmötet informerar styrelsen om den uppkomna situatio-nen när det gäller val av ledamöter till styrelsen. Eftersom det är till-räckligt antal nominerade föreslår styrelsen att val av fem ledamöter på två år och ett fyllnadsval på ett år (för den som avsagt sig uppdraget) ska genomföras.

Alternativ 2

Val av fem ordinarie ledamöter ge-nomförs med valsedel, eftersom det fi nns fl er nominerade. Därefter ge-

138

nomförs val av ersättare. Den som fått fl est röster eller blir vald som förste ersättare går in på den vakan-ta ordinarie platsen i styrelsen.

Valsedel

Alla personval med fl er nominerade än som ska väljas ska ske med sedel-val.

Valsedeln ska uppta samtliga nomi-nerade som inte avsagt sig sin nomi-nering.

Genom att dra ett streck efter det antal som ska väljas framgår vilka valberedningen föreslår ska bli val-da. Namnen sätts upp i bokstavsord-ning.

Valsedeln ska tryckas på vitt papper för att lätt kunna kopieras. När fl era val ska genomföras är det tillåtet att använda valsedlar med olika färger. Det ska fi nnas en valsedel för ordi-narie ledamöter och en för ersättare. Valsedel som upptar val av både or-dinarie ledamöter och ersättare god-känns inte.

Exempel på valsedel upprättad av valberedning:

Val av 5 ordinarie ledamöter till styrelsen

Andersson Arne Bengtsson Beda Canciani Carita Danielsson Dag Kristensen Karl

Andreasson Anna Cederblad Conny Elmersson Ester 5 ska väljas, 3 ska strykas

För att valsedel ska bli godkänd ska den uppta det antal namn som ska väljas. I detta exempel ska således tre namn strykas.

139

Exempel på valsedel när valberedning inte fi nns:

Val av 5 ordinarie ledamöter till styrelsen

Andersson Arne Andreasson Anna Bengtsson Beda Canciani Carita Cederblad Conny Danielsson Dag Elmersson Ester Kristensen Karl

5 ska väljas, 3 ska strykas

Valförrättning

Att genomföra ett val kräver god pla-nering. Inför en valförrättning bör följande kontrolleras:– Är valsedlarna rätt utformade?– Finns valurnor/kartong på plats i lokalen?– Finns tillgång till lokal där röst- sammanräkning kan genomföras?– Hur ska valet genomföras för att det ska gå så smidigt och säkert som möjligt?– Finns valsedlar vid valurnorna?

Valda röstkontrollanter ska först kontrollera att valurnan är tom då röstningen börjar. Om urna inte fi nns kan en kartong eller stort ku-

vert användas. För att fastställa vilka och hur många som har röstat ska avprickning ske på en röstlängd. Röstlängden kan vara en medlems-lista eller närvarolista. På stora ar-betsplatser kan det vara nödvändigt att visa legitimation.

Vid allmän medlemsomröstning på klubb ska information ges i god tid om tidpunkter för röstning.

Valförrättningen ska genomföras så att skiftgående medlemmar kan del-ta.

Om valförrättningen avbryts ska kontrollanterna gemensamt förseg-la valurnan, exempelvis genom att klistra/tejpa över urnans lock och med namnteckning eller på annat sätt säkra att urnan inte kan öppnas. Samma kontrollanter som förseglat urnan ska också bryta förseglingen.

Röstning genom fullmakt godkänns inte. Kontrollanterna ska se till att endast röstberättigade deltar i valet. Agitation för olika fraktioner eller personer får inte förekomma i an-slutning till valförrättningen eller i vallokalen. Endast offi ciella valsed-lar får förekomma i vallokalen.

När valet är genomfört samlas röst-räknare och övriga valförrättare i en lokal för att räkna rösterna. Det är

140

då lämpligt att sätta upp namnen på dem som är valbara och göra en mar-kering för varje röst de fått. På så sätt får valförrättarna en lista över hur många röster var och en av de valbara har fått.

Sammanräkning

Sammanräkningen får inte påbör-jas förrän valet är avslutat. Efter sammanräkningen ska valprotokoll upprättas. Valsedlarna ska efter sammanräkningen förseglas, i ex-empelvis igenklistrade kuvert, och förvaras av avdelningen/klubben i tre månader. För att bli godkänd ska röstsedel uppta det antal namn som ska väljas. Valsedel där den röstande strukit under namn i stället för att stryka över namn godkänns inte.

För att bli vald fordras att en kan-didat fått mer än hälften av antalet godkända avgivna röster. Har inte detta röstetal uppnåtts förrättas om-val. Gäller omvalet ett uppdrag för-rättas omval mellan de två kandida-ter som näst efter de redan valda fått de högsta röstetalen. Gäller omvalet två uppdrag förrättas omval mellan de fyra som efter de redan valda fått det högsta röstetalen osv.

Vid omval räknas endast de röster som avgivits i omvalet. Vid olika rös-tetal i sluten omröstning mellan två

eller fyra kandidater som fått mer än hälften av de godkända avgivna rös-terna, är den/de som fått fl est röster vald/valda. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

Politiskt präglade fraktionsval

På några få arbetsplatser kan det tidvis förekomma politiska fraktions-val. För dessa gäller följande.

Nominering av samtliga kandidater sker på medlemsmöte/representant-skapsmöte eller om mötet så beslutat till valberedningen.

En valsedel ska fi nnas som upptar samtliga nominerade som inte avsagt sig sin nominering. Denna valsedel benämns ”offi ciell valsedel”. Namnen sätts i bokstavsordning.

Det står varje medlem fritt att agi-tera bland sina arbetskamrater för namn på den offi ciella valsedeln.

De politiska grupperna anmäler vid nomineringsmötet eller till valbered-ningen om de avser att gå fram med egna sedlar i valet.

Fraktionssedel ska uppta klar par-tibeteckning, såsom socialdemokra-terna, vänsterpartiet osv. Valkartel-ler kan tillåtas mellan olika partier och opolitiska fraktioner. En fraktion

141

får inte använda den offi ciella valse-deln som fraktionssedel genom att i förväg stryka vissa namn på sedeln. Samma namn får inte förekomma på fl era listor.

Fyllnadsval

Om ordinarie styrelseledamot läm-nar sitt uppdrag under verksamhets-året inträder den först valde ersät-taren i dennes ställe som ordinarie styrelseledamot fram till årsmötet. Om ordinarie styrelseledamot avgår och har mandattid kvar på ytterliga-re ett år vid det kommande årsmötet, ska fyllnadsval göras för ett år.

Avgår ordföranden eller kassören un-der verksamhetsåret ska val förrät-tas på representantskapsmöte res-pektive medlemsmöte. Av stadgarna § 19 och 21 framgår att ordförande och kassör väljs särskilt och att inga ersättare för dessa kan väljas. Fram till dess att avdelningens represen-tantskapsmöte respektive klubbens representantskapsmöte/medlems-möte kan samlas till val inträder vice ordföranden som tillförordnad ordförande.

Val av bolagsstyrelserepresentanter

Rätten att utse arbetstagarrepre-sentanter i bolagsstyrelser regleras i lagen om styrelserepresentation för privatanställda. Den ger de anställda

rätt att utse en eller fl era represen-tanter i företagets styrelse.

Arbetstagarrepresentanterna bör ut-ses bland de anställda vid företaget, eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen. Den som är arbetstagar-representant i ett annat företags sty-relse får inte utses till arbetstagar-representant utan särskilt tillstånd av nämnden för styrelserepresenta-tionsfrågor. Detta gäller inte om fö-retagen går med på något annat eller om de ingår i samma koncern.

Den som utser arbetstagarrepresen-tanterna bestämmer mandatperiod för uppdraget, dock inte längre än fyra räkenskapsår. Mandatperioden ska bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av en ordinarie stämma på vilken styrelseval förrät-tas.

Den som utser arbetstagarrepresen-tanterna bestämmer när de ska till-träda uppdraget. Om inte företagets styrelse medger annat, får de dock inte tillträda förrän tre månader ef-ter det att styrelsen informerats.

Om organisationerna inte enas om annat, gäller följande ordning för att utse arbetstagarrepresentanterna.

Om mer än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna

142

vid företaget eller koncernen tillhör samma lokala arbetstagarorganisa-tion, får denna utse samtliga arbets-tagarrepresentanter. Om en annan sådan organisation företräder minst en tjugondel av de kollektivavtals-bundna arbetstagarna, får denna or-ganisation utse en av ersättarna.

Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de kollek-tivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget eller koncernen, får de två lokala arbetstagarorganisationer som företräder det största antalet av dessa arbetstagare utse vardera en ledamot och en ersättare. Om de anställda har rätt till tre ledamöter och tre ersätta-re får den större av organisationerna utse två ledamöter och två ersättare.

I de fall 4 § andra stycket i lagen om styrelserepresentation för privat-anställda endast ger rätt att utse en arbetstagarrepresentant och en suppleant, görs det av den lokala arbetstagarorganisation som före-träder det största antalet kollektiv-avtalsbundna arbetstagare vid före-taget eller koncernen.

Vid tillämpningen av bestämmel-serna i denna paragraf ska de lokala arbetstagarorganisationer som till-hör samma huvudorganisation anses som en organisation.

143

2008

Handbok

stadgar

Olof Palmes gata 11105 52 StockholmTelefon: 08-786 80 00Telefax: 08-24 86 74www.ifmetall.se

IF M

etal

l jul

i 200

8/ A

B D

anag

årds

gra

fi ska

/ 4

500

ex

Ha

nd

bo

k 2

00

8

Documents

Handbok stadgar 2008 - IF Metall Elmo Leather _web… · För att omsätta programförklaring-en i daglig verksamhet kan klubbar, avdelningar och förbundskontor an-vända sig av