Natursnokarna SNF:s familjeverksamhet

Handledning

Innehåll

Handledning Natursnokarna

Projektledare och text: Ulrika ErksellRedigering och illustrationer: Lena VängstamText om ledarskap: Kajsa Grebäck, Studiefrämjandet

Tryck: Joma Tryck AB

© Svenska Naturskyddsföreningen 2004

ISBN 91 558 1591 X

Varunummer 9030

Tillsammans i naturen......................................................1

Planera SNF:s familjeverksamhet..........................2

Teman för aktiviteterna...................................................4

Att synas och höras.......................................................10

Samverkan............................................................................12

Källor och material..........................................................14

Tillsammans i naturenBåde barn och vuxna blir friskare av att ha tillgång till naturen, att följa årstidernas växlingar i ett träd eller att höra den första koltrasten en vårkväll. Det är vetenskapligt belagt. Den som växer upp i en grön miljö grundlägger en positiv känsla för naturen. Och varje barn som vill värna om bäcken eller skogsdungen runt knuten bidrar till en hoppfullare framtid.

SNF vill ge förutsättningar för barn och vuxna att umgås med varandra i naturen och kanske göra en insats. Att tillsammans håva smådjur i sjön, följa ett rävspår eller rädda en groda ger inte bara en naturupplevelse utan också ett möte mellan generationerna. Gemensamma upplevelser föder samtal som i sin tur kan leda till handling. Att plantera har-pluttar i en kruka hemma i fönstret blir en naturlig fortsättning på en utflykt i skogen.

Det behövs fler unga aktiva i föreningen. Att starta eller utöka en redan befintlig familje-verksamhet kan locka nya deltagare och medlemmar. Kanske dyker det upp nya krafter som tycker att det är lustfyllt och kul att leda utflykter och aktiviteter. För barnen finns möjlighet att gå vidare till Fältbiologernas verksamhet där dom kan börja som minifältisar.

Någon mall för hur en bra familjeverksamhet ska se ut finns inte. Behoven och förutsätt-ningarna i kretsarna är olika och handledningen är tänkt att fungera som en inspiration till att skapa en verksamhet som passar varje enskild krets. Ofta gäller det att ställa rätt frågor. Vad vill vi göra? Vilka ska vara med? Hur ofta ska vi träffas? Handledningen innehåller även tankar kring ledarrollen, tips på aktiviteter och ett kapitel om hur man kan nå nya medlemmar. I materialet ingår aktivitetsblad på olika teman. Bladen är framtagna för att fritt delas ut till deltagarna under aktiviteten och dom har SNF som tydlig avsändare. Tanken är att bladen ska vara ett stöd för ledarna, påminna familjerna om den trevliga utflykten och ge lust till ytterligare gemensamma aktiviteter i naturen.

1

Det ska var kännas kul och vara enkelt att starta familjeverksamhet i kretsen. Bestäm hur mycket tid och engagemang ni är villiga att satsa och planera verksamheten därefter. Utgå gärna från era egna intressen när ni väljer aktiviteter.

Dom som engagerar sig i familjeverksamheten behöver inte kunna allt själva. I föreningen finns många personer som kan bidra med sakkunskap och erfarenheter. Gå igenom vilken kompetens som finns utanför gruppen, i kretsen, bland Fältbiolo-gerna och andra som ni har kontakt med.

Dela upp arbetsuppgifterna. Att leda aktiviteter och utflykter är bara en av många uppgifter. Ak-tiviteterna måste planeras och ibland måste man skaffa eller förbereda material. Någon måste skriva inbjudan eller sätta in en annons i lokaltidningen. Vem tar emot anmälningar och ansvarar för re-gistrering av deltagarnas personuppgifter? Kanske kan kretsens kassör ansvara för ekonomin, annars måste någon annan göra det.

Planera så att ni kommer att ha roligt även om de första träffarna bara lockar ett fåtal deltagare. Låt det bli en glad överraskning när en ny familj dyker upp! Ni kan välja att börja i liten skala, samla erfarenheter och låt verksamheten växa allt eftersom.

Kontakta Studiefrämjandet i er region. Där kan man få hjälp med lokaler, ledarutbildningar, pro-jektansökningar och annat. Läs mer om Studiefräm-jandet på s 13 i handledningen.

MålgruppMaterialet som är framtaget är anpassat för vuxna med barn upp till 10-12 år. Målgruppen går att avgränsa om man tycker att det blir enklare. Ex-empelvis kan man rikta sig mot barn i en viss ålder, ett visst geografiskt område, nyinflyttade familjer, invandrare eller endast medlemmar. Ska det vara samma grupp som träffas varje gång eller kan det vara olika deltagare? Räcker det med att anpassa delar av den ordinarie verksamheten så att den blir mer tillgänglig för barnfamiljer?

Tänk sedan efter vilket sätt som är bäst för att nå målgruppen. Medlemmar kan få information direkt i brevlådan, man kan sätta in en annons i okalpressen, affischera eller använda hemsidan. Det mest effektiva brukar vara en kombination av flera olika kanaler.

Ofta eller sällanHur ofta man ska ordna träffar beror på hur mycket engagemang man vill lägga ned och på hur stort intresset är hos deltagarna. Kanske passar det med en gång i månaden eller kanske räcker en träff per termin. Bör det vara samma veckodag varje gång eller ska man alternera veckodagarna? Planera in aktiviteterna så dom inte krockar med stora sport-evenemang eller festivaler som ”alla” ska gå på.

PengarDom flesta aktiviteter är gratis, att vara ute kostar ingenting! Men när ni haft kostnad för material under aktiviteten - se till att få betalt av deltagarna. Projektbidrag finns att söka från rikskansliet för att komma igång och för inköp av utrustning. Ett tips är att kontrollera om kretsen, grannkretsen, länsförbundet eller lokala skolor har material för utlåning.

Det finns statliga och kommunala bidrag att söka för barnverksamhet. Ofta krävs en viss mängd möten eller ett visst antal deltagare med uppgifter om namn, födelsedag, kön, adress. Rapportering sker en eller flera gånger per år. Vissa kommuner kräver att gruppen ska vara självständig med egna stadgar eller att den ska vara en egen sektion inom kretsen med egen styrelse (kanske ledare plus för-äldrar, fältbiolog och eventuellt barn beroende på ålder). Ta reda på vad som gäller i din kommun och anpassa därefter.

En del företag kan också vara villiga att bidra eko-nomiskt på olika sätt. Tänk på att det är posi-tivt för företag att synas i samma sammanhang som SNF och att de därför kanske gärna är med och sponsrar. Välj företagen med stor omsorg!

Planering av SNF:sfamiljeverksamhet

2

Några tips till ledarnaDet första ni ska tänka på är vad ni vill uppnå med aktiviteten. Vill ni bara vara ute och njuta tillsam-mans? Är det meningen att deltagarna ska bli en-gagerade i något eller göra en insats? Eller lära sig mer om olika arter. Det är ni som bestämmer hur det ska gå till och har alltså fria händer att göra det som ni själva tycker är roligt.

Man kan inte veta allt om allt men det gör ingen-ting. Dom som kommer är i allmänhet nyfikna och öppna och vill gärna ta del av det ni har att berätta. Tycker ni att det är kul brukar det smitta av sig. Om ni har en utflykt kring ett ämne som ni inte känner er så säkra på, förbered er genom att läsa på och inrikta er på sånt ni är bra på. Var helst på en plats som ni känner väl. Förklara från början att ni är nyfikna på t.ex. fladdermöss och tycker att det ska bli jättespännande att tillsammans med deltagarna få lära känna dessa krabater. Berätta att ni fått låna en detektor och att ni har fått tips på var gruppen kan börja leta. Ta gärna med litteratur så att ni i gruppen kan slå upp sådant ni undrar över. För fram det ni vet och säg vad ni vill att gruppen ska ta reda på tillsammans. Hör efter i gruppen om någon har kunskap i ämnet och kan tillföra något.

Undvik att berätta om saker ni inte kan. Om ni från början säger att ni inte vet något om flad-dermöss och aldrig tidigare använt en detektor - då blir troligen aktiviteten inte lika bra. Om ni bjudit in en ”expert”, se då till att ni pratar ihop er innan utflykten och planerar den tillsammans. Var noga med att alla ska förstå vad ”experten” säger och gör.

AktiviteternaVälj aktiviteter som ni själva tycker är roliga och intressanta. Förbered er genom att söka kunskap från referenslitteratur eller ta hjälp av någon som är insatt i ämnet. Aktivitetsbladen kan också ge tips och inspiration. Ha gärna en reservplan om något riskerar att gå fel under aktiviteten. Vädret kan ibland vara svårt att förutspå.

Bjud gärna in en gäst med specialkunskap och planera och utför aktiviteten tillsammans. Fundera över vilken utrustning ni kan tänkas behöva. På många skolor kan man låna håvar, luppar, burkar och litteratur. Prata med NO-lärare på närbelägen skola. Fältbiologerna på orten kan också ha en del utrustning att låna ut. Även grannkretsen kan vara värd att kontakta.

Förutom utrustning som är direkt kopplad till aktiviteten bör ledarna ha med sig förstahjäl-penkudde, mobil och vid behov även karta och kompass. Visselpipa är en enkel ”livlina” ifall man kommer vilse. Några par extra sockor och vantar kan komma väl till pass om någon i gruppen blir blöt eller börjar frysa. För att det ska vara lätt att se vilka som är ledare kan det vara en idé att ha någon slags enhetlig klädsel eller något annat som utmärker ledarna.

Fundera också på vilket informationsmaterial som ska finnas på plats. Aktivitetsbladen har tio olika teman. Något av bladen passar troligen för den aktuella aktiviteten och känns naturligt att dela ut. Innehållet är lättsamt och många uppskattar att få lite tips med sig hem. Bladen hjälper också deltagarna att komma ihåg vilken förening det var som anordnade utflykten.

Affischer, värvningsfoldrar och banderoller kan också passa beroende på situation. Loggan bör synas väl i samband med aktiviteten. Då känner deltagarna igen sig från gång till gång och får även lättare att känna igen föreningen i andra sam-manhang.

Välj en mötesplats som alla hittar till. Bör ni samlas på samma plats vid varje träff eller inte? Mötesplatsen ska kunna nås med kommunala färdmedel och eventuellt med barnvagn.

Hör gärna av er till markägaren så att det inte uppstår missförstånd. Det kan finnas många för-delar med att ha gott samarbete med markägaren. Kanske han eller hon kan komma och prata om marken och dess historia och ge en känsla för byg-den och hur den används. Ibland tillåter markäga-ren att man bygger en permanent eldplats på hennes eller hans marker.

3

Bli VilseledareHitta Vilse är en utbildning för vuxna som arbetar med barn, anordnad av Civilförsvarsförbundet. Dom vuxna lär i sin tur barnen vad dom ska göra om dom går vilse. Det kan bli en nyttig och spännande utflykt för alla deltagare, stora som små. Bland annat ska man stanna på stället och ge sig till känna på olika sätt, som att lägga tre pinnar på rad på en stig i närheten eller klä granen med ovanliga saker.Ett träd att krama ger tillfällig trygghet tills man blir hittad. För mer information, kontakta Civilförsvarsförbundet på telefon 08-629 63 60 eller per e-post info@civil.se

Läs mer om Civilförsvarsförbundet på www.civil.se

Hej och välkomna!Samla deltagarna på ett ställe. Ofta kan man hitta fina platser som känns som rum, som begränsar och samlar ihop, i naturen. Ni kan kliva upp på en stubbe eller sten så att alla kan se och höra. Tänk på att inte prata i motvind om det blåser och stå helst inte i motljus. Presentera er, berätta alltid att ni kommer från Naturskyddsföreningen och pre-sentera eventuella medhjälpare.

Tydliggör för föräldrarna att dom har ansvar för sina barn. Våga säga nej om ni bedömer att någon inte klarar aktiviteten. Diskutera med för-äldrarna.

Berätta vad ni tänkt att ni ska göra, var ni befin-ner er och varför. Fråga om någon varit i området tidigare, om dom sett en fladdermus, om det är fladdermöss det ska handla om. Ta tillvara på deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Var tydlig och berätta hur långt ni ska gå, när ni ska fika och när ni tänkt sluta.

Gör gärna en presentationsrunda även om ni bara ska träffas en gång. Det är trevligt att veta vilka som är med och skönt som deltagare att känna att någon bryr sig om att man är där. Alla ska känna sig välkomna. Om ni ska ha en fast grupp som är med på ett antal aktiviteter är det särskilt värdefullt att lägga ner extra tid på att lära känna varandra första gången. Ni kan få en större vi-känsla och samhörighet. Dessutom är det större chans att del-tagarna tar aktiv del och ansvar framöver.

Fråga deltagarna vad de förväntar sig av aktivite-ten och vad de tror att ni ska göra. Vill deltagarna främst vara ute med sina barn, lära sig något kon-kret eller bara vara med på en upptäcktsfärd?

Självklart kan det vara alla anledningarna samti digt, men det underlättar när man vet vad

dom vill och förväntar sig. Om ni blir många kan man behöva dela upp i mindre grupper. Då är det

bra om några fler är beredda på att vara grupple-dare. Om deltagarna är med för att vara ute med familjen kan det vara olyckligt om du splittrar dem. Vissa aktiviteter kan vara kul att dela in ålders-mäs-sigt eller blanda på andra sätt.

Ofta när man är ute med familjegupper uppstår en indelning i barn och vuxna. Dom vuxna står och tittar på och småpratar lite vid sidan om. Vill du inte ha det så är det smart att ta upp det redan från början. Klargör att du inte är en barnledare utan att utflykten är tänkt som en gemensam aktivitet, som hela familjen kan ha glädje av. Aktivitetsbladen är utformade för att användas av barn och vuxna tillsammans. Om ni tänkt använda

ut i början. Annars kanske man ska vänta tills det är dags att avsluta.

Under aktiviteten kan man bjuda på något som är kopplat till platsen eller temat, t.ex. en nötkaka när man står i en hassellund och pratar om vad djuren äter. Då skapar man ett samband mellan naturen och hemma. Minnet av hur hasseln ser ut och var den växer blir tydligare. Sedan kan man prata lite mer om hasselns betydelse i kulturlandskapet och fördjupa sig på andra sätt. Tänk på allergiker och överkänsliga personer och ta med innehållsdekla-rationen, när ni bjuder på något.

Var lyhörd för om deltagarna börjar bli frusna eller blöta, då är det inte längre roligt att vara ute i naturen. När aktiviteten är slut avsluta tydligt. Summera vad ni gjort och sett. Hur många svampar ni sett? Vad gjorde haren i spåret? Stäm av om deltagarna är nöjda, fick de höra och se det som utlovats? Berätta om utflykter och andra akti-viteter framöver i Naturskyddsföreningen. Vad ska Natursnokarna göra nästa gång? Kanske behövs något särskilt att ta med, stövlar, matsäck, verktyg eller något annat.

Det är alltid nyttigt att slå sig ner efteråt och fundera över hur det blev. Är ni nöjda med dagen? Vad kunde ni gjort bättre? Vad blev lyckat? Vad ska ni tänka på till nästa gång?

4

Om olyckan är framme!SNF har tecknat försäkringar gällande för verksamhet som

bedrivs i föreningens regi. Den som deltar i ett SNF-ar-

rangemang omfattas av försäkringsskyddet. Även ansvars-

försäkring finns.

1. En allmän olycksfallsförsäkring som gäller för deltagare i

föreningens arrangemang. Den fungerar som en traditionell

olycksfallsförsäkring och ersätter kostnader som är ”nöd-

vändiga och skäliga”. Dessutom kan man få ersättning för

merkostnader för personliga tillhörigheter och extra kost-

nader under den akuta läkningstiden.

2. En försäkring för olycksfallsskada som drabbar den

försäkrade under deltagande i arbete i SNF:s regi, exempel

på sådant arbete är inventering av boplatser, användning av

röjsåg i slyområden, slåtter, m m. Försäkringsvillkoren är i

Teman för aktiviteterna

Det finns många olika områden att välja på och olika sätt att lägga upp träffarna beroende på var ni bor, målgrupp och hur mycket ni kan och vill lägga ned tidsmässigt. Man kan antingen jobba med samma tema under en period eller med olika teman varje gång. Ibland kanske man vill göra en praktisk insats tillsammans och ibland bara ge en naturupplevelse. Huvudsaken är att det är kul att planera och genomföra. Här följer några tips på olika teman för träffarna. Rubrikerna är samma som på aktivitetsbladen.

Under stock och stenDet är spännande att närma sig marken. Barn har en stor förmåga att hitta många kryp. Kryp finns överallt. Vem hittar den läbbigaste, sötaste insek-ten, den som har längst ben eller är snabbast? Det är bara att ge sig ut och leta! Utan småkryp skulle naturen inte fungera. Vissa är föda till fåglar och andra djur, andra håller rent i skogen och äter döda djur eller växter.

Småkrypsfälla Fånga småkryp i en enkel fälla. Gräv ned en tom syltburk med öppningen i jämnhöjd med markytan. En brädbit på ett par stenar blir ett bra regnskydd över burken. Kommer det vatten i burken kan ju de tillfälliga fångarna drunkna. Låt fällan stå över natten eller någon timme och se vilka som trillat ner. Glöm inte att vittja fällan!

5

Nattens insekterPå kvällen kommer insekter fram som söker skydd på dagarna. Runt utelampor flockas mängder av nattfjärilar och andra insekter. Locka till er fler nattflyn genom att använda ett vit lakan, UV lampa och eller vanlig lampa.

Små grodornaVåren är bästa tiden om man vill titta efter grodor och paddor. Tänk på att alla grod- och kräldjur i Sverige är fridlysta och inte får dödas eller skadas. När grodorna leker, alltså parar sig, lockar hanarna till sig honor genom att kväka. Gå ut en natt på våren eller försommaren och lyssna till grodornas kör. Alla arter låter olika. Vissa knarrar, andra bjäff-sar som hundar eller låter som om man blåser i en halvfull glasflaska. Lyssna på en CD med grodljud innan ni går ut så så att ni hittar rätt groda.

Flitig som en myraMyrorna bygger gärna sin stack runt en stubbe el-ler vid ett träd, men stacken är ju bara toppen, det mesta livet pågår under jord. Mycket av myrans liv går åt till att bära och dra hem saker till stacken. Märk ett barr med färg och se hur det rör sig mot stacken med stadig kurs när myrorna turas om att bära hem barret. Det finns växter som behöver myror för att sprida sig. Några vårblommor t ex viol, blåsippa, vitsippa, vårlök har oljiga frön som lockbete för att förmå myrorna att ta dem med sig. Pröva även att hålla en blåsippa eller blåklocka tätt över stacken. Stackens försvarare sprutar då ut en dusch myrsyra – som får blomman att ändra färg och bli röd! Det kan vara lockande att börja gräva i stacken men se till att deltagarna är försiktiga med myrornas bostad!

Rädda grodor och paddor!Under vårvandringen när stora mängder grodor och paddor lämnar sin övervintringsplats på land och söker sig ner till en närbelägen damm för att para sig och lägga ägg, är de ibland tvungna att korsa en väg. På vissa platser är överkörda grodor och pad-dor på vägarna ett allvarligt problem. För att rädda groddjur från att bli överkörda kan man bygga så kallade grodtunnlar. Djuren leds till öppningen med hjälp av fångstarmar på vardera sidan av tunneln. Detta är givetvis något för Vägverket att sköta om, så tipsa dem gärna om vägar där grodor passerar. Ett enkelt sätt är att hjälpa till och flytta dem för hand. Gå ut en kväll i april, helst när det är milt och regnigt. Lägg djuren försiktigt i en hink och släpp ut dom i dammen eller sjön där dom brukar leka. Uppskattad aktivitet både av familjer och grodor.

Insektsbingo Ut och kryssa insekter! Vilka olika insekter hit-tar deltagarna? Vilken funktion har just dom här krypen? Var hittade deltagarna insekterna - under stenen, under barken, i stubben? Är alla kryp insekter?

Bland barr och bladHur ser skogen ut hos er? Är det barr- eller löv-skog, blandskog, gammal eller ny, storskog eller en liten dunge? Vilka djur bor i er skog? Träden har i regel sällskap av lavar, insekter och svampar. Vad har dom för funktion och vilka finns hos er? Kanske finns olika slags skogar i närheten så att ni kan jämföra.

Koka tePlocka barr från gran, tall och en, gärna barren långt ut på grenarna som är yngst. Blåbär och lingon är också gott. Lägg barren eller bären i kokande vat-ten. Låt koka i 10 minuter. Tillsätt honung. Vatten kan du koka i stormkök eller i en tom tetraförpack-ning som är lätt att bära med sig. Fyll förpackningen ända upp till kanten med vatten. Ställ den i elden med fogen riktad ut från elden. Förpackningen är även utmärkt att koka korv i.

Tillverka kolkritorGör upp en eld och tillverka kolkritor med hjälp av grenar och en konservburk. Inspireras av skogen och rita något med kritorna och ta med till nästa träff! I aktivitetsbladet står mer om hur man gör kolkritor.

Lavarnas rikeEn lav är egentligen en alg och en svamp som samarbetar. Lavar trivs på träd eller stenar. Dom tar upp vatten från regn och från luften och är mycket känsliga för luftföroreningar. Om det finns en trafikerad väg i närheten kan man undersöka om mängden lavar ökar eller minskar ju närmare vägen man kommer. Låt helst laven sitta kvar på underlaget, det kan ju vara en sällsynt art. Kryp istället ned bland lavarna, använd lupparna, och upptäck en ny värld! Skorplavar är en grupp som oftast växer på sten. Dom liknar ”sprucken målar-färg”, och är hårt fästade på underlaget och växer ca 1 mm/år. Mät radien - finns det någon lav som är jämngammal med någon av deltagarna?

Mjuka mossorNågra vanliga mossor är björnmossa, vitmossa, kvastmossa väggmossa, husmossa. Leta mossor genom att lägga ut en rockring eller liknande på marken och räkna hur många olika mossor ni hittar. Mossor är ofta väldigt vackra om man tittar på dom på nära håll och dom kan ha många olika former. Här kommer luppen till användning

Plocka svampBestäm vilka sorters svamp ni ska leta efter. Visa gärna några plockade exemplar och informera om hur man hittar rätt. Därefter sätter deltagarna fart. Vem hittar flest? Eller - plocka så många sorter som möjligt. Gör sedan en gemensam genomgång och titta, känn och lukta. Vilka kan man ta hem till stekpannan och vilka är giftiga?

Återanvänd julgranarnaTipsa gärna deltagarna om att helst köpa en gran från trakten i samband med att dom gör andra inköp så minskar dem transporterna och därmed kol-dioxidutsläppen. Granen kan sedan användas till lite av varje när den gjort sitt som julprydnad. Kapa den i lagom bitar och låt torka så har ni ved till era utflykter. Man kan tälja saker av granen eller använda stammarna till att bygga en ny gärdesgård eller kanske en klädhängare.

Att göra upp eld Lägg stenar som en skyddande bottenplatta och i en ring runtom. Eventuella håligheter och mellanrum fylls med småsten och sand för att glöd inte ska samlas mellan stenarna. Tänk efter om ,och i så fall var, det är lämpligt beroende på vind, vegetation etc. Om det är en plats ni återkommer till, hör med markägaren om ni får anlägga en permanent eldplats med t ex betongrör med sittplatser runt om. Tänk på brandrisken!

6

Frön på viftHur kan ett helt träd få plats i ett litet frö? När det gäller frön finns det mycket att fundera över. Frön ser väldigt olika ut och sprids på många olika sätt. Hitta frön som flyger, liftar eller flyter. Hur skiljer dom sig? I skafferiet eller i butiken kan man också hitta mas-sor av olika frön. Har ni tänkt på att kokosflingor och popcorn faktiskt är frön från början?

Sätta vinterfrön På hösten vissnar de flesta blommor, faller ihop och bryts ned. Men somliga har så styva och spänstiga stjälkar att de envist står upprätta även på vintern. Plocka in en bukett med så kallade vinterståndare, skaka ur fröna och spara dem på ett torrt ställe. Sätt dom i en kruka i fönstret i april. Spar den torra växten och jämför den med den nya plantan som kommer upp.

På ängenNjut av blommorna på ängen! Det kan växa 40 olika arter på en enda kvadratmeter. Lägg en rockring eller gör en ruta med hjälp av ett rep på marken och se hur många olika blommor och gräs som växer just där.

Värna humlornaMånga humlor och andra vilda bin får det svårare att överleva eftersom det finns färre blommor i na-turen. Kryddväxter innehåller mycket nektar och är omtyckta bland humlorna. Odla oregano, mynta, citronmeliss, timjan, rosmarin, lavendel och isop och förena nytta med nöje. Bygg en humleholk. Rit-ning och mer information hittar du i foldern Holkar och bon, varunr 9272 eller på SNF:s webbplats.

Besök på lantgårdBesök på lantgård är alltid roligt. Var kommer vår mat ifrån? Hur brukas marken? Vad är det för skill-nad på ekologisk och konventionell produktion?

Spana fladdermöss! Fladdermöss flyger i skymningen. På dagarna vilar sig fladdermössen, hängande upp och ner. Under vinterhalvåret går de i djup dvala. De trivs i gamla jordkällare och gruvor, på vinden och i gamla hålträd. Gå ut en kväll på våren och njut av kvällsluften, spana och lyssna på fladdermöss. Fladdermössen navigerar genom att sända ut ljudsignaler som studsar mot omgivningen. För att kunna höra det krävs en fladdermusdetektor. Hör med länsförbundet eller närliggande krets om eventuellt lån av detektor. Fältbiologerna kan också ha en detektor att låna ut. I annat fall kan men köpa detektor via Pettersson (Lars) Elektronik AB, Tallbacksvägen 51, 756 45 Uppsala. Tel 018-30 38 80 eller via hemsidan www.batsound.com där du också hittar produkterna. Det finns CD-skivor med fladdermössljud så att man kan lära sig att skilja på olika arter.

Bygg en fladdermusholkFladdermössen börjar få svårt att hitta bostäder. Bygg en sommarbostad till fladdermössen och sätt upp i närheten. Finns det inget bra ställe att sätta upp dem på, kan ni sälja dem istället och få medel till verksamheten eller till något SNF- projekt. Mer information hittar du i foldern Holkar och bon, varunr 9272 eller på SNF:s webbplats.

Vårda småbiotoper Småbiotoperna, till exempel stenmurar, odlings-rö-sen, åkerholmar, åker- och vägrenar, alléer eller små vattensamlingar, är viktiga för den biologiska mång-falden och landskapsbilden. Här finns delvis samma flora som i ängs- och betesmarkerna, och småvilt som rapphöns och fältharar förflyttar sig lättare via småbiotoperna. Kontakta en bonde och adoptera en dikesren, en åkerholme eller en stenmur. Det får många växter och djur att leva vidare.

7

Slå en äng på Ängens dag Första lördagen i augusti är en viktig dag för svensk naturvård. Då är det Ängens dag – SNF:s nationella manifestation för den svenska ängen. Datumet kan dock variera något beroende på var man bor. Varje år hävdas cirka 150 ängar av SNF:s kretsar eller länsförbund. Om ni är många som hjälps åt kanske ni vill sköta en egen äng – hör med någon markägare i närheten. Kanske barnen kan få ta med sig hö hem till sina husdjur!

Rädda hagen - knäck ormbunkarOrmbunkar brukar sprida sig snabbt. Med sina breda blad skymmer dom marken och slår ut andra växter. Det är svårt att få bort ormbunkarna. Ett bra sätt är att knäcka ormbunkarnas stjälk.Om man gör det ett par gånger under sommaren försvagas rotsystemet och ormbunken dör. Ordna en utflykt till en vacker hage. Dela upp er i lag och sätt igång att knäcka ormbunkarna. Vem hinner knäcka flest? Glöm inte att kontakta markägaren.

Fixa för fåglarnaGenom att lägga ut mat på vintern lockar man till sig fåglarna och får chans att studera dom lite närmare. Bäst är att använda en foderautomat. Fågelbord är fina men där lämnar fåglarna spillning i maten och det kan göra dom sjuka. Skiss till en enkel foderklocka hittar du i aktivitetsbladet. Man kan också använda en flyttfågeltidtabell för att veta när flyttfåglarna brukar kommer just till er närhet. Lyssna på en fågel-CD och känn igen fågelsången! Hur många olika arter upptäcker ni?

Bygg fågelholkar.En klassisk aktivitet är att bygga fågelholkar. Om ni sätter upp dom på hösten kan holkarna även fungera som övernattningsbostad åt fåglar som behöver lite mer skydd när det är kallt. Ritning och mer information hittar du i foldern Holkar och bon, varunr 9272 eller på SNF:s hemsida. Tänk på att underhålla holkarna.

På rätt spårAtt följa fotspår är lättast på vintern när snön är ett par centimeter tjock. Allra bäst är det när snön är finkornig och när det töar en aning. Man kan exempelvis följa spåren från en räv och se hur den rört sig, om den kissat, jagat eller ätit. Eller så väljer man ett område och letar efter spår från olika djur. Tänk på att helst följa spåren mot gårikt-ningen. Det stör djuren mindre. Spår är inte bara fotavtryck. Spillning, gnagmärken och matrester är också spår som har mycket att berätta. Samla kottar, leta spybollar eller spillning och lista ut vem som har varit framme.

Djur i närheten Bäver, lo, mink, björn, varg, och järv är djur som väcker starka känslor, ofta på grund av rädsla eller för att djuren gör intrång på domäner som män-niskan ser som sina. Djuren är både älskade och hatade beroende på vem man pratar med. Vilka djur finns där ni bor? Hur lever dom? Vad innebär det att ha dom som granne? Lär er mer om djuren och vad det innebär för för- och nackdelar med att ha detta djur i närheten.

Bli en bo-finnare Fågelbon kan se ut på olika sätt. Leta efter olika typer av fågelbon och boplatser. Vem har bott i vilket bo? Var finns bona och vad dom är byggda av? Tillverka egna bon – tror ni att någon vill flytta in?

NattugglorRedan i januari kan man höra ugglornas hoande. Men det är under den tidigaste våren, i mars-april som ugglorna är mest aktiva och det är dags att ge sig ut på ugglespaning. Ge er ut en klar och vind-stilla kväll, gärna med fullmåne, så att man själv kan se sig omkring. Ficklampa går annars bra. Det kan både vara lite spännande och skrämmande att ge sig ut i skogen, när man dessutom måste hålla sig lugn och prata tyst så man inte skräm-mer ugglorna. Pärlugglan och sparvugglan trivs i skogsmark. Pärlugglan hoande hörs nära midnatt och Sparvugglans hoande hörs i skymningen och gryningen. Kattugglan bor ofta i ihåliga, gamla träd, så den kan man lyssna efter i parker, alléer och ekhagar. Hornugglan finns i mer öppna landskap. Lyssna gärna på en CD med uggleljud för att lära er att skilja ugglorna åt.

RingmärkningRingmärkning är spännande. Hör med ornitolo-gerna om ni kan följa med och ringmärka fåglar eller göra ett besök på en fågelstation.

Odla harpluttarOdla harpluttar eller spillning från någon annan växtätare och se vad som kommer upp. På så vis får man veta vad djuret ätit. Man kan också diskutera olika spridningsvägar för frön.

8

Finns i sjön och Ett dopp i havetDe allra flesta vattensamlingar, från märgelgravar till grunda sjövikar, pulserar av liv under vår och försommar. Håva tätt utmed botten och i vegeta-tionen. Plocka försiktigt ner dom djur som hittats i burkar eller tråg och se hur dom ser ut och hur dom rör sig. Ni kan också kika i vattnet med en vattenkikare. En enkel vattenkikare kan man göra genom att trä gladpack över ena ändan av en hus-hållsrulle och trä om en gummisnodd. Lupp är bra att ha så att ni kan kika på insektslarver.

En håv tillverkar ni genom att förlänga durkslaget med ett skaft som ni fäster på durkslaget med en slangklämma eller vanlig ståltråd.

Fångsterna kan sorteras i grunda tråg, t ex kräftlå-dor eller kaklådor. En ”djupare” sked eller liknande behövs när du sorterar vattendjuren. Det är annars lätt att skada djuren med händerna.

Skrubba grönslickVid havet kan man skrubba bort grönslick och kratta trådalger. Stenar och hällar i strandkanten är täckta med en hal grön gegga. Det är en alg som kallas för grönslick. Grönslicket trivs utmärkt när vattnet blir för näringsrikt och hindrar blåstång-ens ägg från att få fäste. För att ge plats för den livgivande blåstången kan man göra en insats och skrubba bort grönslicket med en grov borste. Ta gärna en ruska blåstång och skaka över en hink. Se så många kryp som faller ur!

Övriga aktiviteterIbland kan det räcka med en promenad eller en cykeltur i skog och mark. Lär känna er närmiljö. Många känner rädsla att ge sig ut på egen hand och håller sig i tätortsmiljön och kanske i elljus-spåret. Genom utflykter till ortens smultronställen visar man att naturen kanske är mer lättillgänglig och nära än man tror. Det skapar en känsla av sammanhang och ökar viljan att värna den nära naturen. Samarbeta gärna med markägaren och ev med hembygdsföreningen som kan hjälpa till och berätta historia mm. Det kan dyka upp många spännande saker på vägen. Ta med fikakorgen och ge er ut.

Det finns även roliga hemsidor att arbeta med under mörka och kalla vinterdagar. Låna lokal och datorer från t ex Studiefrämjandet eller kommunen och ge er ut och surfa.

Pinnbröd

Om ni ska grilla korv kan det vara mysigt att göra pinn-

bröd som ett alternativ till korvbröd. Det är gott och

roligt att göra. Degen kan med fördel göras hemma före

utflykten. Det kan vara krångligt att ha med varje ingre-

diens för sig.

Sats för 8 bröd:

5 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

½ tsk salt

50 g margarin eller olja (kan uteslutas)

2 dl mjölk (vatten går lika bra)

Blanda snabbt ihop allt till en smidig deg. Forma degen till

tumstjocka längder och vira dem i spiral runt avbarkade

Paddla i naturen En kanotfärd är både spännande och härlig aktivi-tet. Att få upptäcka sin närmiljö från vattnet kan vara en ny upplevelse. Många kommuner hyr ut kanoter.

9

Gör en flotte av säv eller barkTälj en barkbåt eller bind samman sävstammarna med bladremsor och sätt ett löv som segel. Vems flotte seglar snabbast? Var kommer vattnet ifrån och vart tar det vägen? Läs mer om i Strömmande vatten, tips för Natursnokar.

Leta strandfyndGå på skattjakt på stranden. Leta både på stranden och i vattnet. Ordna en utställning och prata om fynden. Vad är egentligen en snäcka och hur blir fossiler till?

FisketurFisk är inte bara fiskpinnar. Ut och fiska ”riktig” fisk. Vilka fiskar nappar och vilka går att äta? Hur ser fisken ut inuti? Titta på hjärtat, magen och simblåsan. Rensa och tillaga på stranden. Avsluta med en härlig måltid när ni halstrar fisken och kokar musslor.

Att synas och höras

Det finns många sätt att nå ut med information. Vilka kanaler man väljer beror på syfte och mål-grupp. Det bästa är om man har en bra mix, dvs man använder flera olika kanaler som kompletterar varandra.Tänk på att skriva kortfattat och enkelt. Använd gärna illustrationer och bilder!

För att vi ska behålla och få nya medlemmar är det en stor fördel om mottagaren känner igen sig i all SNF:s marknadsföring, oavsett var man ser den. På så vis kompletterar olika aktiviteter varandra och det skapar igenkänning. Använd därför SNF- loggan, så får vi största möjliga effekt med minsta möjliga insats.

Skicka inbjudanTill vissa målgrupper kan man skicka ut en inbju-dan. En inbjudan kan göras i form av ett vikt A4-ark eller ett vykort, då sparas kuvertkostnaden in. Ko-piera texten på ett etikettark och klistra på vykortet. Ange en tydlig avsändare med telefonnummer så att mottagarna enkelt kan få tag på er. Fundera över om deltagarna ska föranmäla sig och i så fall på vilket sätt, om dom ska ringa, skicka e-post eller en svarstalong. Det kan vara bra att spara alla namn som kommer in via anmälningar, tävlingar eller dylikt. Dom kan användas nästa gång en inbjudan ska skickas ut. Adressetiketter till kretsens medlem-mar kan beställas via medlemsregistret.

AffischerPå de affischer för familjeverksamheten, varunr 9031, som tagits fram av riksföreningen, finns ut-rymme att skriva tid och plats för aktiviteten. Sätt upp affischerna på strategiska platser som affärer, bibliotek, turistbyrån, arbetsplatser, träningsloka-ler, studielokaler, anslagstavlor, kanske hos olika samarbetspartners eller övriga positivt inställda personer, vänner och bekanta. Den som sätter upp affischen ansvarar för att den tas ned igen.

AnnonseringAnnons i lokalpressen kan vara ett effektivt sätt att dra folk till aktiviteten. Använd SNF-loggan,

för igenkänningens skull. Lokalpressen har också ofta kalendarier som är gratis att vara med i.

På webbenOm kretsen eller länsförbundet har en egen hem-sida, lämna information till den webb-ansvarige i kretsen. Uppdatera kontinuerligt. Påminn och in-formera om att hemsidan finns. Tipsa också gärna om Snokensidorna och andra aktuella sidor på vår centrala webbplats www.snf.se.

AktivitetskalendernSe till att kretsens eller länsförbundets aktiviteter finns med i Aktivitetskalendern på www.snf.se! Aktivitetskalendern är en sida på SNF:s webbplats där man kan söka efter alla aktiviteter i hela lan-det. Aktiviteterna är indelade länsvis och i olika kategorier, exempelvis utflykter, föredrag, kurser och studiebesök och för familjen. På en speciell administratörssida kan programansvariga och hem-sidesansvariga i kretsar och länsförbund gå in och lägga till sina aktiviteter. Man väljer själv vad det ska stå och vilka aktiviteter man ska lägga in.

Aktivitetskalendern är ett lätt och billigt sätt att nå ut med information om aktiviteterna, den ökar intresset bland allmänheten för kretsens verksamhet och bidrar till att fler blir medlemmar via kretsen. Den ökar också antalet besökare till kretsens hemsida.

Titta på Aktivitetskalendern: http://www.snf.se/snf/aktivitetskalender/index. cfm Använd Aktivitetskalendern:http://www.snf.se/users/admin-akt/index.cfm

Offentliga platserUndersök om ni kan lägga ut information på smarta platser, t ex sporthallen, järnvägsstationer, biblio-tek, barnavårdscentral eller kanske på turistbyrån. Kanske kan SNFs lokala aktiviteter finnas med bland kommunala evenemangstips eller i andra lämpligt utvalda sammanhang.

10

Dags att ringa mediaAtt synas redaktionellt i medier är ofta starkare än annonsering. En kombination kan ge ett mycket bra genomslag. SNF:s familjeverksamhet har synts många gånger i media. Det verkar vara ett tacksamt ämne. Så passa på, var inte rädda att kontakta lokal radio, TV och press nästa gång ni ordnar en intressant aktivitet. Redaktionerna är i allmänhet positivt inställda till ideella föreningar och ni kan förvänta er ett vänligt bemötande. Kanske någon i kretsen har erfarenhet av medier, som kan vara bra att utnyttja och få stöd av.

illustration drar blickarna till sig och får fler läsare. Om möjligt, skicka även med bildtext, eftersom den har hög läsarfrekvens. Bildtexten ska vara kort och kärnfull samt innehålla namn på avbildade personer. Fråga helst folk på bilden om dom vill vara med.

Var noga med att ange fotografens namn och klar-gör tydligt om bilden får publiceras utan kostnad eller inte. Ska bilden returneras, så säg till i förväg och underlätta genom att bifoga adress.

Värva medlemmar!En mycket viktig del vid alla aktiviteter är att värva nya medlemmar. Här har vi verkligen en stor chans att övertyga om värdet med att vara medlem i Svenska Naturskyddsföreningen! Det bästa är om man får personen att lämna namn- och adressupp-gifter på plats för att bli medlem. Använd gärna särskilda värvarblock. Om inte det lyckas, skicka med värvarfoldern, varunr 9181, så att de som är intresserade kan fylla i och skicka inbetalningskort hemifrån. Dom som känner sig villrådiga och tvek-samma kan naturligtvis läsa mer om på föreningens webbplats www.snf.se!

Vem ska jag ringa?Om det finns en journalist som är specialiserad på miljö- eller familje/barnfrågor, kontakta den i första hand. Hon eller han har ett grundintresse, har lättare att förstå ämnet och vet var man får tag på bakgrundsinformation. Annars är det oftast redaktören eller nyhetschefen som ska kontaktas. Kom ihåg att vara nåbar själv också, om pressen vill kontakta er! Se till att journalisten har tillgång till aktuella adresser, telefonnummer eller e-post.

11

Artiklar och reportageIntressanta skildringar om barn och djur väcker ofta mediernas intresse. Om en händelse eller informa-tion är ny och okänd ökar intresset. Är händelsen dessutom är kopplad till ett aktuellt tema finns det väldigt goda chanser att medierna nappar. Har nyheten samband med innevarande årstid kan det ses som en aktuell, bra nyhet. Ängens dag är ett bra exempel. Man vill också gärna läsa eller höra om personer bakom händelserna, som tex familjen som brukar hjälpa grodor över vägen. Om det finns en lokal ”kändis” som kan knytas till artikeln kan det också ge ett större nyhetsvärde. Fråga er själva hur många kontakter ni orkar med och vilka aktiviteter som det passar bäst att ringa pressen om.

InsändareEn insändare har stort läsvärde i landsortstidningar, både bland allmänhet och lokala politiker. Insän-dare kan också inspirera redaktionen att skriva om temat. Resurserna är numera knappa på redaktio-nerna så ibland tar tidningar också in färdigskrivna artiklar eller notiser, för att spara tid och pengar.

BilderTa gärna kort eller videofilma under aktiviteten och skicka till dina lokala medier. Om någon an-nan fotar för er räkning, tänk på att fråga om ni får använda bilderna. Den sk publiceringsrätten tillhör upphovsmannen, dvs den som tagit bilden. Skriv gärna ned överenskommelsen för att undvika oklarheter.

Tänk också på att naturbilder kan vara av stort intresse för en redaktion att använda i samband med en nyhet. Bilder tas tacksamt emot på vissa redak-tioner. Samla ihop lämpliga bilder till nästa aktivi-tet. Reportage eller nyheter med en bild eller

När ska jag ringa? Ju närmare man kommer redaktionens deadline, dvs den tidpunkt då alla artiklar eller inslag måste vara klara för att få utrymme i nästa nummer eller sändning, desto mindre blir chansen för ett bra ge-nomslag, eftersom utrymmet börjar bli upptaget. Ta reda på vilka rutiner era lokala kanaler har, kanske någon i kretsen redan vet. Under sommaren råder oftast ”nyhetstorka” på redaktionerna. Nyhets- och reportagetips tas då ofta tacksamt emot. Varför inte förbereda faktamaterial, tips och idéer inför sommaren?

Samverkan

Att samarbeta med andra kretsar, organisationer och föreningar brukar kunna underlätta verksam-heten och dessutom ge nya idéer och infallsvinklar. Man kan utbyta erfarenheter, låna material och utrustning av varandra och kanske dela på en del arbetsuppgifter. Det kan också vara ekonomiskt fördelaktigt.

aktiviteter som Ölands fältstation och sommarlä-ger finns det minifältisanpassade aktiviteter och minifältisfaddrar - fältbiologer som har som främ-sta uppgift att ta hand om minifältisarna under lägret.

Fältbiologerna består av en mängd medlemmar utspridda över hela Sverige som är anslutna till lo-kala klubbar. Klubbarna är grunden för verksamhet i Fältbiologerna. Det är här den mesta aktiviteten sker. Klubben åker på utflykter till fågelsjöar och kärnkraftverk, sover över i djupa skogar eller gör aktioner mot kommunens nya externa köpcentra. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

Klubbarna är samlade i åtta olika distrikt och riksföreningen samlar hela föreningen. Distrikten såväl som riksföreningen ordnar flera kurser och läger varje år. De senaste åren är: klimatkurs, få-gelkurs, mosskurs, minifältisläger, kurs om global solidaritet/miljöekonomi, Tåkernläger, limnologi-kurs, grodkurs, fjällvandring, skogsinventerings-resa, trafikkurs, Islandsresa och myskoxläger. Två återkommande aktiviteter är Ölands fältstation och sommarläger.

För att se vad som är på gång just nu titta under Verksamhet i kalendariet på www.faltbiologerna.se,

Fältbiologerna Box 6047 S-102 31 Stockholm Tel: 08-31 56 34 Fax: 08-31 56 35 E-post: info@faltbiologerna.se Öppet- och telefontider: tis 15-19, tor 10-13. Om det inte finns minifältisaktivitet på din ort

12

FältbiologernaFältbiologerna är SNF:s fristående organisation för natur- och miljöintresserade ungdomar. Föreningen bildades 1947 och verkar för ett hållbart samhälle, global rättvisa och god miljö.

Fältbiologerna anordnar kurser, utflykter och utbildningar för att sprida kunskap om natur och miljö. Föreningen bedriver också opinionsbildning och försöker påverka myndigheter, politiker, före-tag, organisationer och allmänhet till att skapa en bättre värld.

Fältbiologernas medlemmar är organiserade i lokalgrupper runtom i landet. Även miljögrupper på skolor kan ansluta sig till Fältbiologerna.

Fältbiologerna är en förening för handlingskraft och äventyr, för upplevelser, engagemang, åsikter och nyfikenhet. En förening för miljö- och natur-intresserade ungdomar, inga vuxna ledare och inga partipolitiska bindningar.

Den som är mellan 7 och 25 år och tycker att det här verkar vettigt får gärna bli medlem. Fält-biologerna behöver stöd. Medlemmar får med-lemstidningen och information om och tillgång till aktiviteter och kampanjer. Är man under 25 år och medlem i SNF kan man även bli medlem i Fältbiologerna utan att det kostar extra. Genom att vara med i Fältbiologerna visar man att man bryr sig om vad som händer i världen.

Medlemmar i Fältbiologerna mellan 7 och 12 år brukar kallas minifältisar. På vissa orter finns speci-ell verksamhet anpassad för dem, som leds av äldre fältbiologer. Var denna verksamhet finns ändras från tid till tid. Kontakta Fältbiologerna centralt för att få aktuella uppgifter, vissa klubbar har mi-nifältisanpassade aktiviteter någon gång i månaden, vissa distrikt ordnar kurser och läger för minifältisar några gånger om året. Under stora riks-

StudiefrämjandetRiksförbundetBox 49013100 28 StockholmTel 08-545 707 00Fax 08-545 707 39E-post sfr@sfr.se

StudiefrämjandetStudiefrämjandet är Sveriges tredje största studie-förbund och är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet. Profilområden är natur, djur, friluftsliv och kultur. Verksamheten genomsyras av miljömedveten-het och utgår ifrån folkbildningens idé. Det betyder att Studiefrämjandet utgår ifrån de önskemål, för-utsättningar och erfarenheter som varje deltagare har. Det gör det möjligheter att söka ny kunskap, skapa och utvecklas tillsammans med andra, utifrån folkbildningens idéer och pedagogik. Studiefräm-jandet har över 40 års erfarenhet av att anordna studiecirklar, utbildningar, kulturprogram och fö-reläsningar. Kontinuerligt utvecklas nya former för utbildning som förenar kunskap med eget skapande och delaktighet.

Studiefrämjandet vill bidra till att ge dig den kunskap och bildning som behövs i ett föränderligt samhälle men också möjligheter att utveckla olika intressen tillsammans med likasinnade.

Studiefrämjandet anordnar studiecirklar och andra arrangemang tillsammans med 18 medlems-organisationer och samarbetar också kring bl a förenings- och ledarutveckling. Även skräddarsydda utbildningar för föreningar, organisationer och före-tag kan ordnas. Utbudet är brett. Antingen man

vill förbättra sina datakunskaper, utvecklas som musiker, lära dig mer om foto eller någonting an-nat är du välkommen till oss!

Studiecirkeln ger kunskap och stimulans Det är både stimulerande och roligt att lära sig nya saker tillsammans med andra. Det är därför studiecirkeln är en både effektiv och uppskattad studieform. Deltagarnas olika bakgrund, erfarenheter och synpunkter berikar arbetet cirkeln.Man ser saker ur olika perspektiv och får en bättre helhetssyn. Därmed fördjupas också kunskaperna.I studie-cirkeln lär man känna varandra och har trevligt, samtidigt som kunskapen kring ämnet hela tiden ökar. Gemenskapen leder till nya kontakter och ofta till nya vänner.

Via hemsidan www.sfr.se kan man söka efter Studiefrämjandet där man bor. Annars kan man kontakta:

Är du nyfiken på naturen -gå in på Snokens egen webbplats:

www.snoken.snf.se

13

Material för familjeverksamhet inom föreningen:

AktivitetsbladPå ängen 9020Bland blad och barr 9021Fixa för fåglarna! 9022Spana fladdermöss! 9023Frön på vift 9024Små grodorna 9025Ett dopp i havet 9026Under stock och sten 9027Finns i sjön 9028På rätt spår 9029

TipspromenadKust och hav 9032Ängar och hagar 9033Natursnokar 9034

ÖvrigtAffisch 9031

Förutom föreningens gratismaterial finns det mate-rial för barn och familj att köpa från Naturbutiken och Fältbiologernas förlag. På också in på Vilda Grannar och Hälsa på Snoken på SNF:s webbplats www.snf.se.

KällorFörst och främst ett varmt tack till referensgruppen som kommit med värdefulla synpunkter och bestått av kretsar som har barn- och familjeverksamhet; Charlie Wijnbladh, Saltsjöbaden, Lotta Johansson Uppsala län, Lars-Erik Jevås, Partille, Åsa Dahlöf, Lerum, Ragni Andersson, Jönköping, Nina Fredh, Lessebo, Madeleine Arderup, Höörsbygen. Tack även till berörda handläggare på rikskansliet som har faktagranskat materialet.

Litteratur:Familjens Naturbok, Peter Krantz, Leif Eriksson, 1989, Bonnier CarlsenHej Natur!, Anders Rapp, 1996, Utbildningsra-dionNaturpedagogik, Germund Sellgren, 2003, Eke-lunds FörlagNycklar till naturen, Ulla Ekström, Anders Szczepa´nski, 1991, Almqvist&WiksellVäntande Spännande Natur, Anders Rapp, 1992, UtbildningsradionKampanjhandledning, SNF:s jordbrukskampanj, 2000

Webb:www.snf.sewww.faltbiologerna.sewww.civil.sewww.wwf.se

14