Hbr 2015 final

LVSTRANDEN UTVECKLING HLLBARHETSREDOVISNING 2014

VI BRINNER FR HLLBAR STADSUTVECKLING!

lvstranden Utveckling r ett helgt kommunalt bolag vars ndaml r att frmja den lngsiktiga stadsutvecklingen i Gteborg. I konstruktiv samverkan med andra frverkligar vi Vision lvstadens ml om en inkluderande, grn och dynamisk innerstad som r ppen fr vrlden.

lvstranden Utveckling har cirka 70 medarbetare, hundratals samarbetspartners och en rsomsttning runt 400 miljoner. Sedan 2013 har vi ett nytt gardirektiv som betonar vr roll nr det gller att leda stora stadsutvecklingsprojekt fr att frverkliga Vision lvstaden. Barnperspektiv och blandstad r naturliga mlbilder. I vrt uppdrag ingr ocks att frvalta, kpa och slja fastigheter. Gemensamt fr bolagets alla delar r att hllbarhet prioriteras svl socialt och ekologiskt som ekonomiskt.

Vi har valt att sammanfatta Vision lvstaden p fljande stt:Staden ska knytas samman ver lven och ges ett innehll som attraherar bde mnniskor och verksamheter. Hr ska finnas en blandning av platser, arkitektur, bostder, verksamheter och utrymme fr mnniskor att uttrycka sig. P s stt skapar vi en tillgnglig, attraktiv, dynamisk och inkluderande lvstad som r ppen fr vrlden.

LVSTADEN R I FRVANDLING. Fem miljoner kvadratmeter byggyta p bda sidor lven i centrala Gteborg ska fyllas med boende, verksamheter, service och handel. Fr oss p lvstranden Utveckling innebr det stora och viktiga taganden i en lng och komplex process. Vi ska bygga tt blandstad med god och attraktiv arkitektur. Och grunden fr allt mste vara hllbar-het i tre dimensioner. Det ekologiska, sociala och ekonomiska r viktiga utgngspunkter och ska ge-nomsyra hela processen under kommande decennier. Vision lvstadens ml om att mta vattnet, hela staden och strka krnan lokalt och regionalt gav oss riktningen. Det r en vergripande och stabil vision som vi under 2014 rttat oss efter i allt frn markanvisning och medborgardialog till konsortie- arbete och pbrjad byggnation. Frttning fr inte utesluta grnska och mtes-platser. Nyproduktion ska innehlla hyresniver fr alla. Vi mste hantera hjda vattenniver och hitta smarta lsningar fr mobilitet och energihushllning. Det r ett pussel av viktiga bitar som kombineras och vi knner att det finns en stor frstelse bland vra partners fr vilken bild som sakta men skert ska vxa fram.

Men goda mlsttningar fr aldrig stanna vid vackra ord hur helhjrtat och rligt de n vlkomnas av alla medarbetare. Att noggrant och ppet mta hur vi lyckats i vrt hllbarhetsarbete under ett verksamhetsr r en sjlvklarhet. Global Reporting Initiative (GRI) r ett vasst och djuplodande verktyg som ger svaren svart p vitt. Denna redovisning ger svaret p hur lvstranden Utveckling arbetat med hllbarhet under ret, men ocks p hur vl vi lyckats. Och vad vi mste bli bttre p under 2015. Det r en redovisning som handlar om transparens gentemot omvrlden. Vilka globala och lokala fot- avtryck vi lmnar efter oss. Och vilken stad vi bygger fr vra uppdragsgivare gteborgarna.

Lena Andersson, VD

FRTTNING FR INTE UTESLUTA GRNSKA OCH MTESPLATSER. Fr att n den hllbara staden krvs samverkan bde internt och externt, resultatinriktade inno-

vationsprocesser, systematiskt utvrderingsarbete och engagemang.

Till grund fr vrt hllbarhetsarbete ligger Vision lvstaden, gardirektiv, kommunfull- mktiges budget, stadens klimat- och miljprogram, stadens program fr miljanpassat byggande och Grnstrategi fr en tt och grn stad.

Genom regelbunden omvrlds- och intressent- analys inom de omrden dr vi har vr pverkan p milj, mnniska och samhlle, prioriterar vi frammlomrden att fokusera arbetet kring.

Dessa mlomrden bryts ner i konsortiearbetet och finns sammanfattade i ett Hllbarhetsprogram fr respektive konsortium. Hllbarhetsprogrammen fljs upp regelbundet i respektive stadsutvecklingsprojekt.

Internt arbetar vi stndigt tillsammans med vra medarbetare, med att minska vr pverkan frn vr egen verksamhet, ssom energifrbrukning, avfall och resor. Det sker genom olika riktlinjer och policyer.

S NR VI DEN HLLBARA STADEN

Hllbarhetsarbetet drivs av en Hllbarhets- och utvecklingschef, en miljstrateg och tv processledare fr social hllbarhet. Uppfljning sker regelbundet i ledningsgrupp minst en gng per r och i styrgrupp fr hllbar stadsutveckling kvartalsvis fr projekten/delomrdena.

INNEHLL SIDA

Frord ............................................................................................................................. 3

S nr vi den hllbara staden ...................................................................................... 4

VD-ord ............................................................................................................................ 5

En mlmedvetenhet i allt vi gr ................................................................................. 6

Intressentdialog konsten att lyssna och lra ........................................................... 8

Stadsmiljanalys .......................................................................................................... 10

Skeppsbron snart en levande mtesplats .............................................................. 10

Frn kvartersodling till prisbelnt saluhall .................................................................. 11

Platsbyggnad och vrdeskapande aktiviteter i Frihamnen ............................................ 12

Ny markanvisningsprocess lanserades fr Frihamnen ............................................ 14

Frihamnen som testarena fr socialt blandat boende ............................................. 15

Hllbarhets- och utvecklingschef Staffan Bolminger om hllbarhetsmlen .......... 15

Karlavagnsplatsen tvling med social konsekvensanalys som verktyg .............. 16

Levande bottenvningar med kulturen som drivkraft ............................................ 17

Hur byggs den blandade staden ............................................................................... 17

Gullbergsvass under luppen ....................................................................................... 18

Gott halvtidsresultat fr Kvillebcken ......................................................................... 19

Hllbara transporter ................................................................................................... 20

Stadsutveckling med klimatfokus .............................................................................. 22

Step-up ett europeiskt samarbetsprojekt .............................................................. 25

Lokal dagvattenshantering skyddar den marina miljn .......................................... 26

Certifiering i samverkan .............................................................................................. 28

Kompetensutveckling ................................................................................................. 29

Transparens och kontroll mot korruption .................................................................. 29

Vsentlighetsanalys ..................................................................................................... 31

Innehllsfrteckning enligt GRI .................................................................................. 32

Vrt hllbarhetsarbete

HLLBARHETSREDOVISNING 20144 HLLBARHETSREDOVISNING 2014 5

6EN MLMEDVETENHET I ALLT VI GRgardirektivet r utgngspunkten i lvstranden Utvecklings hllbarhets-arbete. Bolaget har bedrivit ett stort frndringsarbete sedan 2014 och tv lngsiktiga ml ger oss tydligt fokus: Vi ska bli det mest vlsktta och effektiva kommunala bolaget senast 2019 och nationellt ledande inom hllbar stadsutveckling fre 2024 rs utgng.

1. En 5-rsplan med specifika tgrder har tagits fram med utgngspunkt i olika revi-sioner och egna riskanalyser. Vr frbttrade verksamhetsstyrning r under uppbyggnad, men har redan kommit lngt. rliga rutiner finns och ett balanserat styrkort och en verksamhetsplan tas fram fr varje r dr hllbarhetsfrgorna r integrerade. Ml- sttningen att bli det mest vlsktta och effektiva kommunala bolaget senast 2019.

2. En 10-rsplan tas fram under 2016 om nationellt ledande position inom hllbar stadsutveckling . Prioriterade hllbarhetsom-rden fr stadsutvecklingen r i dagslget sju stycken (se sidan 7). De r identifierade som stora utmaningar, men ocks som avgrande fr att n visionens innebrd. Inom dessa omrden arbetar vi strategiskt tillsammans med andra parter frn nringsliv, akademi och samhlle. Utvecklingsprojekten r alltid

kopplade till mjligheter och utmaningar i de olika stadsutvecklingsomrdena. Ex- empelvis jobbar vi med Tysta Offentliga Rum (TOR) i Masthuggskajen, ett omrde som har stora utmaningar vad gller buller- niverna samtidigt som vi ska f till en attraktiv stadsmilj. Innovationer och frbttrade lsningar, arbetsstt och tjnster ska bidra till omstllningen frn dagens samhlle till ett framtida hllbart samhlle.

7

Mtesplatser Mtesplatser och offentliga rum ska skapa frutsttningar fr grns- verskridande, sociala och kreativa mten. Vi ska genom samverkan och delaktighet leverera mtesplatser fr en mngfald av gteborgare och beskare vid olika vderlekar, rstider och tider p dygnet.

Socialt blandat boendeBostadsbestndet ska mta behoven fr olika mlgrupper i Gteborg. Vi ska bedriva en viljestyrd planering mot en framtidsvision i kombination med vl frankrade mlgruppsanalyser och skapa mjligheter fr s mnga samhllsgrupper som mjligt att bostta sig i lvstaden.

Blandning och mngfald av verksamheterDen tta blandstaden ska prglas av en stor bredd och variation av verksamheter och aktrer. Mngfalden bidrar till ett spnnande och intressant stadsliv som kan locka ny kompetens och frmja en lngsiktig nringslivsutveckling. Med nytnkande fastighetsutveckling ska vi skapa frutsttningar fr mngfalden.

Miljanpassade transporter och mobilitetUtvecklingen av transport- och mobilitetslsningar i stadsmiljn ska bidra till att Gteborg blir en hllbar stad. Omrden ska planeras s att transportbehovet minimeras och behov tillgodoses. Lsningar som frmjar en hlsosam stadsmilj ska prioriteras. Vr organisation ska agera frebild.

Nyttiggra ekosystemtjnster Vxtlighet och vatten ska utnyttjas som resurser i stadsmiljn fr att frmja hlsa och vlmende, biologisk mngfald och skapa robusthet mot ett frndrat klimat.

Slutna kretslopp och smartare resursanvndningStadsmiljn ska mjliggra minskad resursfrbrukning ur ett livs- cykelperspektiv. Vi ska skapa en anvndarvnlig avfallshantering fr boende och verksamhetsutvare som erbjuder terbruk. I vr roll som fastighetsutvecklare ska vi bidra i arbetet mot en materialeffektivare byggverksamhet.

Hllbar energianvndning globalt och lokaltVr energianvndning och de klimatutslpp den bidrar till ska vara globalt hllbar. Vi ska minimera energibehovet i stadsdelar vi utvecklar och fastigheter vi ger samt vlja frnybara energikllor.

Miljanpassade transporter och logistik

Hllbar energi

Kretslopp och resursden

Klimatanpassning och ekosystemtjnster

Socialt blandat boende

Mtesplatser

Mngfald och blandning av verksamheter


Hllbar energi




Mtesplatser



Hllbar energi




Mtesplatser



Hllbar energi




Mtesplatser



Hllbar energi




Mtesplatser



Hllbar energi




Mtesplatser



Hllbar energi




Mtesplatser


STYRELSENS MLSTTNINGAR

R TYDLIGA


8I anslutning till varje stadsutvecklings-projekt identifieras vilka intressenter som behver involveras. Under stadsutveck-lingsprocessen r konsortieparterna givna intressenter och samarbetspartners, liksom stadens aktrer och intressegrupper som medborgare, freningar, nringsidkare/verk-samheter och fastighetsgare.

Medborgardialogen i FrihamnenUnder arbetet med planprogrammet fr Frihamnen och delar av Ringn har en kontinuerlig dialog frts av projektgruppen med tjnstemn frn olika fackfrvalt-ningar, stadsdelsfrvaltning och lvstaden under ledning av Stadsbyggnadskontoret. Som underlag till planprocessen har dialog frts med en referensgrupp frn olika freningar i stadsdelen Lundby samt flera torgdialoger. Under maj och september 2014 genomfrdes en hndelsebaserad dialog p plats i Frihamnen. Genom punktinsatser i stadsbilden och aktiviteter i det offentliga rummet har gteborgarna ftt uppleva Frihamnen p nra hll och bli en aktiv del i stadsutvecklingen. En torgdialog har frts och materialet har anvnts bland annat till ett tvlingsprogram fr den stadspark som planeras i omrdet. Dialoger med barn och unga har genomfrts bde genom workshops i skolor och med hjlp av sommarjobbande ungdomar och volontrer. Rster om MasthuggskajenDialogarbetet om Masthuggskajen och dess nromrde inleddes 2011. Sedan dess har ett antal dialoger genomfrts och den insamlade kunskapen har legat till grund fr den fortsatta arbetsprocessen. Vid separata tillfllen har fastighetsgare, intresseorganisationer, boende, verksamhetsutvare och ibland den breda mlgruppen allmnheten, bjudits in fr att delta i workshops, intervjuer

och webbenkter. Utver detta har samtal frts med elever p Oscar Fredriksskolan. Dialogprocessen kring Masthuggskajen har inte bara haft olika former och mlgrupper, den har ocks haft olika inriktningar.

Nya hllbara koncept genom innovationslabbGteborg ska bli en hllbar stad i vrlds-klass; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. En del av vgen dit r innovationslabben. Innovativa ider ska leda till produkter, tjnster och koncept som gr Gteborg till en inkluderande, grn och dynamisk stad som r ppen fr vrlden. Hsten 2014 startades en serie inno-vationslabb dr lsningar och tjnster fr stadsutveckling utmanas och utvecklas, men ocks ska genomfras i praktiken med lvstaden som testarena. I labben mttes olika grupper: medborgare, offentlig sektor, nringsliv och akademi. Labben har tre fokusomrden som ligger i linje med Vision lvstaden: Hllbara livsstilar. Skapa en stad fr alla. Smarta energisystem.Syftet har varit att utveckla ider och ls-ningar som kan passa in i den nya staden. Hsten 2014 deltog 18 team (125 personer frn ett 100-tal fretag). 17 koncept presen-terades och ett flertal av dessa gr vidare p olika stt till frstudier och prototyputveck-ling fr vidare test och demo i lvstaden. Under vren 2015 har 13 team antagit konkreta utmaningar frn lvstranden Utvecklings projektchefer och inte mindre n 12 koncept har tagits fram. Samtliga ut-maningar presenteras i var sin affrsmodell och pitchas av teamet som utvecklat.Innovationslabben sker inom ramen fr stadens projekt Gteborgs nya Innovations-plattform (IHAS).

Ta del av prentationer och koncept p www.innovationsslussalvstaden.se

Dialog infr arbetet med Hllbarhets- redovisningenI samband med framtagandet av redo-visningen gjordes korta intervjuer med intressenter angende hur man uppfattar att lvstranden Utveckling arbetar med hllbarhet idag.Ett axplock av kommentarer frn intressenterna:lvstranden Utveckling r en fregngare. De har lnge arbetat med miljfrgor och har pbrjat arbetet med social hllbarhet.

lvstranden Utveckling r serisa, strukturerade och erfarna av att driva hll-barhetsfrgorna lngre. De ligger i framkant i sina ambitioner om hur de vill jobba med nya metoder och angreppsstt.

lvstranden Utveckling kan bli tydligare och med mer spets speciellt nr det gller att motverka segregation.

Bolaget har hga ambitioner kring hllbarhet men brister i uppfljningen.Intressenterna fick ven frgan: Hur fungerar dialogen med lvstranden Utveckling och hur kan den utvecklas?Ngra av svaren:

Mycket bra dialog, de r lyhrda.

De r proaktiva och tar initiativ.

Dialogen fungerar bra men behver systematiseras.

terkopplingen fungerar inte helt.

En kontinuerlig dialog med intressenter r ett ndvndigt verktyg fr lvstranden Utvecklings hllbarhetsarbete. Det r ett stt att aktivt lyssna av olika intressenters behov och nskeml p bolagets verk-samhet, men ocks ett stt att ta tillvara och frvalta vidare goda ider till innovationer och utvecklingstgrder.

INTRESSENTDIALOG KONSTEN ATT LYSSNA OCH LRA

LVSTRANDEN UTVECKLINGS INTRESSENTDIALOGER SKER I MNGA OLIKA FORMER.

9

Varfr r det viktigt att arbeta med medborgardialog? Gteborgs politiker har pekat ut att delaktighet r en mnsklig rttighet. Invnarna har en grundlggande rtt till sin egen stad. Om staden har ett ppet och transparent arbetsstt, mjliggr det fr pverkan frn medborgarna. Hur vljer man ut mlgruppen som dialogen ska fras med? Det beror p mnet fr dialogen. Fr att veta om staden blir bra fr barn behver vi troligtvis vnda oss till en yngre mlgrupp. Nr det r klart grs ofta en mlgruppsanalys. Vilka kommer att pverkas av utvecklingen? Finns det grupper som riskerar att inte kunna gra sina sikter hrda? Alternativt kanske det pgr ett samtal om omrdet som staden inte har startat hur och vad kan vi lra oss av det?

Hur nr ni de som inte r vana att engagera sig eller helt enkelt inte hinner med? Bland de som tillfrgas om deltagande i dialog-processer brukar intresset vara stort. Men dialogens stora utmaning r att mjliggra fr dem som inte r vana att gra sina rster hrda. Framfrallt mste vi vara uppmrksamma p vilka grupper som medverkar och vilka grupper som inte gr det, och drefter gra srskilda insatser mot de senare. Det har vi gjort och kommer att fortstta gra. Hur vljer ni dialogmetod? Ofta fr vi anpassa metoden efter mlgruppen. Mnniskor i olika ldrar har olika vana att pverka samhllet och drfr fr vi ofta hitta olika stt att lgga upp en dialog p. Hr mste vi som planerar insatser vara lyhrda och skapa ett intressant och anpassat upplgg.

lvstranden Utvecklings viktigaste intressenter r:

Medarbetare gare Hyresgster Leverantrer Byggherrar Lokalsamhlle/ medborgare Myndigheter Intresseorganisationer vriga samarbetspartners, t ex akademi, science parks

Ngra viktiga metoder fr samarbete r:

Interna mten, medarbetarsamtal Avtal och uppfljning Hllbarhetskrav och uppfljning Konsortiemten Torgdialoger, referensgrupper, web-formulr, enkter, workshops Muntlig och skriftlig kommunikation i olika frgor Genom delaktighet i projekt av olika slag

Kristian Kll r processledare social hllbarhet. Hr svarar han p frgor kring arbetet.


Vision lvstadens ml behver stndigt finnas med i all stadsutveckling som grs i staden. Fr att sttta detta arbete gjordes under 2014 en mlbaserad stadsbyggnads-analys av planfrslaget i planprogrammet fr Frihamnen och fr tv alternativa planer fr Backaplan. Analysen utgick ifrn de tre strategierna och underskte srskilt fljande delar: hela staden tillgnglighet i gatuntet

och i cykelntet. strka krnan tthet, funktions-

blandning och kollektivtrafiktillgng. mta vattnet orienterbarhet till vattnet,

tillgnglighet till offentlig plats och offentlig friyta per person.

Utifrn analysen identifierades ett antal kvaliteter och brister som sedan lg till grund fr ett stort antal planlaborationer dr alternativa enskilda planider testades. Efter det summerades planrekommen-dationer i ett frslag till bearbetning av det vergripande gatuntet och lgen fr offentliga platser.

Med tydliga kopplingar till frmst Kville bidrar planfrslagen till att staden i kad grad mter vattnet. ven om frslaget till viss del frbttrar tillgngligheten i gatuntet s br tillgngligheten kunna ka mer n s, sett till planomrdenas centrala lge. Den stora utmaningen i det fortsatta arbetet r drfr att ka tillgngligheten i gatuntet, i synnerhet mellan stadsdelarna och mellan stadsdelarna och vattnet. Rekommendationerna frn analysen blev att: utveckla ett stadslivsnt av sammanhng-

ande gatustrk. ka parktillgngen i stra Frihamnen och

lokalisera offentliga platser till de lnga centrala strken.

lta fler stadsdelar p Hisingen mta vattnet genom lttorienterbara strk frn de lokalt centrala stadsrummen.

Resultatet frn denna analys tas med i lvstranden Utvecklings dagliga process och blir en viktig del i konsortiearbetet. Att skapa attraktiva strk och en krna som strker hela Frihamnen r naturliga delar i den fortsatta utvecklingen.

FRN KVARTERSODLING TILL PRISBELNT SALUHALLGteborgs bsta byggnadsverk 2014, Yimby-priset, och nominering till landets frnmsta arkitekturpris. Kville Saluhall har blivit succ som hus men ocks som genomtnkt mtesplats.

Saluhallen r ett exempel p hur lvstran-den Utveckling kan agera fr att uppn lngsiktigt hllbarhet i ett omrde, sger projektledaren Emma Hedenryd.

Kvartersnra odling var tidigt en viktig aspekt fr att skapa engagemang frn med-borgarna och lvstranden Utveckling var en pdrivande kraft fr att stadkomma rtt fr-utsttningar. Stadsjord startade en trdgrd tillsammans med Lundby Stadsdelsnmnd och Kvillebckens byggkonsortium. Dr erbjds odling i pallkragar till de nrboende.

Mngfald av aktrer Nsta steg blev att utforma en plats fr en mngfald av aktrer, en plats att samlas kring, att erbjuda grnsaker, frukt och livsmedel i olika former, till boende i omrdet men ocks till andra intresserade, sger Emma Hedenryd. Akbar Chark som redan fanns i omrdet behvde en ny lokal fr sin verksam-het och tanken p en saluhall fddes.

2011 utlystes en arkitekttvling som lockade 72 frslag. Det vinnande bidraget (format av Gustav Appell Arkitektkontor) lyckades skapa en vl fungerande hall som knyter ihop bde den gamla stadsdelen och den nya.

I byggnationen stlldes ven hga milj-krav som en viktig del i utformningen. Samt-liga byggmaterial som anvndes skulle finnas dokumenterade. Krav p energieffektivitet, val av energislag och utformning av innemiljn var ocks sjlvklara delar i arbetet.

Saluhallen ppnades 2013 och har snabbt blivit en populr mtesplats i omrdet, med beskare ven frn andra stadsdelar.

Uppmrksammad arkitekturByggnaden har ftt mycket positiv upp-mrksamhet, bde i form av nomineringar och priser. Sveriges arkitekter nominerade byggnaden till Kasper Sahlinpriset 2013 och man har ven ftt ta emot Yimbypriset. 2014 utsgs Saluhallen till Gteborgs bsta

byggnadsverk av Per och Alma Olssons fond. Utmrkelsen tilldelas rligen en byggnad inom Gteborgs stad, som utmrkt sig estetiskt, praktiskt eller p annat stt. Priset delades frsts med Gustav Appell.

Slutklmmen i motiveringen r en vl-digt bra formulering, tycker Emma.

Skeppsbron mellan Stenpiren och Rosenlundskanalen r ett omrde som ligger bde centralt och nra lven. Med den nya sprvgen frbttras stadens hela system och erfarenheterna frn vr frsta med-borgardialog gav oss mycket kunskap om hur vi kan gra och hur vi inte ska gra.

I mnga r har trafiken varit en barrir mot vattnet, men tack vare Gtatunneln uppstod en mjlighet att terupprtta kontakten med kajen och lven. lvstranden Utveckling sam-verkar med flera olika frvaltningar i projektet dr Trafikkontoret r en viktig part i utveck-lingen av gator, kajstrk och sprvg. Projektet r en viktig pusselbit i Vision lvstadens ml att strka krnan.

Arbetet med detaljplanerna fr Skepps-bron startade redan 2008 och grundas i ett dialogarbete dr gteborgare, nringsliv och experter gett input till utvecklingen av Sdra lvstranden. Sedan dess har mnga engagerat sig i planarbetet fr omrdet. Exempel p ider och synpunkter som kommit in och som finns

med i den antagna detaljplanen r bevarandet av Merkurhuset och Kinesiska Muren, ett bad i lven, sprvg och ett levande kajstrk med cafer och restauranger. En ny modern park, en frskola samt ett kajgarage under mark r ytterligare delar som ryms i planen. Minst 25 procent av bostderna blir hyresrtter.

Skeppsbron ska inom ngra r bli en spn-nande mtesplats vid lven, med ver 400 nya bostder och ca 30 000 kvm lokalytor fr buti-ker, restauranger och kontor. Byggnationen av ett nytt resecentrum p Stenpiren har tagit fart under ret och sprvgslinjen som frbinder Brunnsparken med Jrntorget via Skeppsbron r nu klar. r 2019 planeras inflyttning i bostderna p Skeppsbron.

SKEPPSBRON SNART EN LEVANDE MTESPLATS

STADSMILJ- ANALYS

I en tid nr allt mer handlar om yta och kortsiktighet, blir saluhallen en pminnelse om ngonting annat. Om det bestndiga och lngsiktiga, om hngivenhet och tron p att skapa ngonting bttre fr alla.


12

Hela arbetet kallas Platsbyggnad och inne-br att lvstranden Utveckling tillsammans med Stadsbyggnadskontoret skapat en pro-cessplan som skall leda mot detaljplan. Allt arbete gr ut p att bjuda in olika intressen-ter och tillsammans med dem samarbeta fram en mer dynamisk plan. Jubileumsparken ska vara en park skapad fr och av alla, en naturlig mtesplats i Fri-hamnen dr stadens medborgare kontinuer-ligt r involverade i utvecklingen, bde nu och i framtiden, sger Jessica Segerlund. Allteftersom planarbetet pgr arrang-eras olika vrdeskapande aktiviteter fr att involvera olika mlgrupper. Syftet r att skapa attraktiva mtesplatser fr en mng-fald av stadens medborgare. Under 2014 har fljande aktiviteter och platser skapats: Utomhusbana fr Rollerderby Badkultur: bastu och strand Busshllplatsen Frihamnsporten Urban odling Alla kan segla: gratis seglingsskola

Vi tar in sikter och vrderingar i dialog med de medborgare som ska anvnda platsen, sger Jessica. P s stt fylls detaljplane- arbetet p med aktiviteter i realtid. Arbetet bestr allts av lika delar planarbete som genomfrande. Att skapa goda mtesplatser r ett priori-terat ml fr lvstranden Utveckling.

Mtesplatser r en aspekt inom social hllbarhet som knyter an till social inklu-dering, delaktighet och till platsidentitet. Mtesplatserna ska kunna vara tillgngliga fr alla, skra och trygga samt vara en del i identiteten i en stadsdel. Det r drfr av stor vikt hur mtesplatsen utformas och att man i utformningen beak-tar de behov som uttrycks av de tilltnkta anvndarna av platsen.

RollerderbyDetta r en underrepresenterad sport som frtjnar kat fokus. Mnga utvare r kvinnor och det fanns sedan tidigare en diskussion kring att det behvdes en sdan bana i staden. lvstranden Utveckling, Stadsbyggnadskontoret och Park och Naturs initiativ Trygg och vacker stad pratade med utvarna och utformade banan efter deras nskeml.

I maj 2014 ppnades Jubileumsparken i Frihamnen. D hade flera olika aktiviteter pgtt sedan ett r tillbaka fr att frbereda fr rets ppning. Men ocks fr att frbereda fr en park som ska vara klar till Gteborgs 400-rsjubileum, sger processledaren Jessica Segerlund.

PLATSBYGGNAD OCH VRDESKAPANDE AKTIVITETER I FRIHAMNEN

BadkulturAtt utforma badplatser i Frihamnen r ett svar p ett av de starkaste nskemlen frn gteborgarna: att kunna bada mitt i stan i anslutning till lven. Drfr har man anlagt en strand och byggt en bastu. Till grund fr hela arbetet med badplatser ligger ett arbete med att underska och frst olika badkulturer, fr att man sedan ska kunna tillgodose s mnga nskeml som mjligt. Genom aktiv dialog med olika fretrdare s vill man kunna skapa flera olika typer av badplatser.

BastunBastun invigdes i februari 2015 och har byggts fr att den ska kunna anvndas av s mnga som mjligt. Man gick ut med s k open call fr att uppmana frivilliga att vara med och delta i utformningen av bastun. Bygget startade hsten 2014, d nrmare 40 frivilliga deltog i en workshop som leddes av Raumlabor frn Berlin ett kollektiv som

r tvrsektoriellt. S stor del som mjligt av byggmaterialet r tervunnet och sjlva bastun str ute i lven p en frankrings-plats, en s kallad dykdalb, som tidigare anvnts av fartyg som anlpt Frihamnen. De tv omkldningsrummens vggar bestr av 12 000 tervunna glasflaskor, medan bastubyggnaden r kldd med begagnade pltar som hmtats frn olika nedlagda in-dustriomrden. Gamla fnster har snickrats ihop till ett glasrum, dr det s smningom kan bli servering av kaffe och te. Inne i bas-tun, dit man kommer antingen via en trappa eller med hiss, finns plats fr 30 personer. Ett stort fnster vetter ut mot hamnen och hr bjuds en nrmast oslagbar utsikt ver hamnen och centrala delar av staden.

Alla kan seglaGratis seglingsskola i regi av GKSS. En stor succ dr stabila jollar gr det mjligt att lra sig segla ven om man har svrt med rrligheten.

Frihamnsporten En kollektivtrafiksatsning som ppnades i december och en hllplats som utformats s att man som passagerare ska kunna knna sig trygg nr man kommer till omrdet. Frutom detta har omrdet frsetts med el-kontakter, lampor och toalett och platsen skall p ett enkelt stt vara tillgnglig fr alla.

Urban odlinglvstranden Utveckling har gtt samman med Fastighetskontoret och upplter allmn mark fr odling, bde kommersiellt och fr allmnheten. Det pgr just nu som test med 10 meter lnga odlingsbddar som man kan ha avtal p. Den som har avtalet skter om odlingen.

Mtesplatser och offentliga rum ska skapa frutsttningar fr grns- verskridande, sociala och kreativa mten. Genom samverkan och delaktighet ska mtesplatser levereras fr en mngfald av gteborgare och beskare vid olika vderlekar, rstider och tider p dygnet.


Den nya modellen strker mngfald och skerstller transparens i markanvisningspro-cessen, sger Martin Blixt, chef Stadsutveck-ling p lvstranden Utveckling. Urvalsmodellen som tillmpas r kopplad till fljande inriktningar: Mngfald i boende Social hllbarhet och sociala taganden Ekologisk hllbarhet Verksamhetslokaler Konkurrens och mngfald p marknaden Byggherrens ekonomiska frutsttningar och stabilitet Mngfald och konkurrens p marknaden skerstlls genom att vi i urvalsarbetet strvar efter att frmja goda konkurrensfrhllan-den, sger Martin Blixt. Syftet r att frmja en mngfald av byggherrar med blandning av strre och mindre aktrer och f till en variationsrik bebyggelse. Och inbjudan till markanvisning gr naturligtvis ut till alla offentligt.

Principen fr markanvisning r att aktren blir anvisad mark i omrdet fr viss anvnd-ning (bostad/kontor exempelvis). Initialt r det dock inte bestmt var i omrdet marken anvisas. Utifrn aktrens nskeml och affrsmodeller samt stadens generella krav och projektspecifika behov, anvisas en pre- liminr bruttoarea.

NY MARKANVISNINGSPROCESS LANSERADES FR FRIHAMNEN

Gteborgs stads nya markanvisningspolicy introducerades i samband med den inledande fasen av Frihamnens frsta etapp. Den gller nu vid alla anvisningar som avser mark som gs av Gteborgs stad.

Alla ska ha mjlighet att bo i lvstaden det r en viktig del av Vision lvstaden. Drfr har vi tagit fram en mlbild fr kommande hyresrtter med lga hyresniver, sger Ulrika Palmblad, chef Fastighetsutveckling p lvstranden Utveckling.

FRIHAMNEN SOM TESTARENA FR SOCIALT BLANDAT BOENDE

Differentierade hyror ska ge socialt blandat boendeAlla ska ha mjlighet att bo i lvstaden det r en viktig del av Vision lvstaden.

Men att uppn ett socialt blandat boende r inte ltt. Nuvarande hyresniver fr nyproduktion utestnger mnga mnniskor frn att kunna efterfrga en lgenhet.

Drfr har vi tagit fram en mlbild fr kommande hyresrtter med lga hyresniver, sger Ulrika Palmblad, chef Fastighets- utveckling p lvstranden Utveckling.

Fr att de flesta ska kunna efterfrga en lgenhet med de inkomster samt regler och bostadsbidrag som finns idag mste en snittlgenhet ha en hyra p ca 1000 kr/kvm/r. Det r svrt att producera en lgenhet till denna hyresniv. Andra stt att subventionera detta boende mste stadkommas.

Visionen pekar ut Frihamnen som testarena fr de sociala hllbarhetsfrgorna och

lvstranden Utveckling vill drfr uppn ett mer socialt blandat boende genom att stta upp en konkret mlbild p hyresniver fr hyresrtterna.

Frdelningen hyresrtt/bostadsrtt skall vara 50/50 men vi ser grna att andelen hyresrtter kar, sger Ulrika Palmblad.

Mlbilden fr hyresniverna ser ut s hr; i kr/kvm och r, i dagens penningvrde och fr en snittlgenhet p 70 kvm. 25 % 1000 kr/kvm och r. 25 % 1400 kr/kvm och r. 25 % 1850 kr/kvm och r. 25 % Fritt.lvstranden Utveckling arbetar nu i konsor-tiets temagrupp fr socialt blandat boende med att ta fram kriterier fr att frverkliga mlbilden. Frhoppningen r att detta r mjligt att uppn via olika affrsmodeller dr olika uppltelseformer och/eller verksamhets-

lokaler bidrar till att subventionera de lgre hyresniverna (fr att uppn en godtagbar total projektekonomi). 3D-fastighetsbildning kan ocks vara ndvndigt fr att kunna genomfra bra projekt.

Det kommer vara jtteviktigt att alla konsortieparter har samma ml och att det finns bra uppfljningssystem. Samarbete pgr ocks med Boplats fr att kunna fr- medla lgenheterna via dem och utforma bra kriterier fr tilldelning, sger Ulrika Palmblad.

Vr mlbild och vrt arbetsstt fr att uppn ett socialt blandat boende har ftt stor uppmrksamhet, bde i staden och nationellt. Det knns jttekul att det vi gr engagerar och inspirerar.

Aktren r garanterad ett minimum av byggrtter utifrn den volym man skt, sger Martin Blixt. Ytterligare byggrtter kan fs som bonus om arbetsinsatsen bedms vara av hg kvalitet.

Ett konsortium bildas sedan med de i markanvisningsprocessen utvalda bolagen. Konsortiets arbete regleras genom sam- verkansavtal.

Gteborgs Stad kan vlja att markanvisa p flera stllen i planprocessen. I frlng-ningen av detta kan byggherrar vlja att anska eller vlja att inte vara med. Detta kan ske dels som ytterligare tilldelning i pgende konsortiebildning om det r till frdel med hnsyn till markanvisnings- policyn och Vision lvstaden.

Urval och konsortiebildning Frihamnens aktrer valdes i enlighet med den nya markanvisningens principer. Men ocks frn projektspecifika krav och kriterier.

Ambitionsnivn fr Frihamnen r hg, sger projektchefen Hanna Aresltt. Fr att n mlbilden fr Frihamnen har urvalsprincipen varit fljande: De generella bedmningskriterierna ska

vara uppfyllda. Aktrens mjlighet att bidra till att de

projektspecifika behoven uppns.

Mngfald ska uppns och alla kriterier ska tckas vilket krver flera aktrer som kom-pletterar varandra.

Fr Frihamnens frsta etapp finns nu ett kon-sortium bestende av Botrygg Gteborg AB, Magnolia Bostad AB, Frvaltnings AB Fram-tiden och Gteborgs Lokaler, Rikshem AB, JR Kvartersfastigheter, NCC AB, Gteborgs Stads Parkering AB och Hausschild och Siegel Architecture.

lvstranden Utvecklings bedmning r att det valda teamet utgr en bra helhet som mot-svarar kraven i anskan p fljande stt: Aktrerna str fr en blandning av innova-

tion och genomfrandekraft. De visar prov p spnnande lsningar fr

hllbar stadsutveckling. Samtliga aktrer som ska bygga hyresrtter

sger sig klara mlbilden fr hyresniverna. Teamet bestr av en blandning av stora

och sm aktrer liksom nya, nationella och vlknda lokala.

Detta blir ett starkt team som kan bidra till planprocessen och lngsiktighet i byggandet, sger Hanna Aresltt. Tillsammans kommer konsortiedeltagarna att klara av att mta Vision lvstadens ambitioner om en tt och blandad stad.

I Frihamnen har lvstranden Utveckling stora frutsttningar att skapa ngot unikt som bidrar till utvecklingen av ett hllbart Gteborg. Infr planpro-grammet och den frsta markanvisningen gjordes en analys p vilka hllbarhetsniver som gr att lgga i Frihamnen. Mlniverna r lagda utifrn att det blir ett helt nytt omrde, det finns endast en handfull byggnader i Frihamnen, det ligger vldigt centralt med gngavstnd till Centralstationen samt att det r ett lngt utvecklingsperspektiv i flera etapper fram till 2040. lvstranden Utveckling kan utveckla omrdet stegvis och samtidigt arbeta fram de hllbarhets- lsningar som krvs!

I Frihamnens Planprogram drogs riktlinjerna upp fr hela omrdet, ven inom hllbarhetsmlen. Programmet r vergripande och dr visas ambitio-nerna fr omrdet. I den frsta markanvisningen, dr

investerare bjds in att lmna sitt intresse att bidra till utvecklingen, specificerades kraven mer och lyfte in hga ambitioner, bland annat nr det gller socialt blandat boende och mobilitet tv viktiga hllbarhets-frgor som mste f svar fr att lyckas med att bygga den hllbara blandstaden.lvstranden Utveckling arbetar nu vidare med att definiera mlniver fr etapp ett i Frihamnen inom den organisation som bildats med utvalda konsortieparter och stadens aktrer. I Frihamnens hllbarhetsprogram kommer mlen sam-manfattas och konkretiseras infr genomfrandet.

Hllbarhetsarbetet bryggar ver alla etapper och ligger organisatoriskt direkt kopplat till konsortiets ledningsgrupp. Temagrupper hanterar olika frgor, bland annat mnga hllbarhetsfrgor, i olika etapper vilket gr att de aktiverasoch avvecklas efter behov.

Hllbarhets- och utvecklingschef Staffan Bolminger om hllbarhetsmlen:


HUR BYGGS DEN BLANDADE STADEN?

Ett identitetsskapande frslag som tar ett smart helhetsgrepp om bde skyskrapa och stadsmilj. Frslaget integrerar nrmiljn till en helhet som ger mjlighet till en levande stadsmilj. Skyskrapans tydliga identitet ger karaktr och vitalitet till Lindholmen och blir Gteborgs nya landmrke och stolthet.

KARLAVAGNSPLATSEN TVLING MED SOCIAL KONSEKVENSANALYS SOM VERKTYG

Omrdet har redan idag en unik prgel med mnga sm verksamheter och ett etablerat kulturliv. Utvecklingen av Masthuggskajen ska tillvarata och strka detta.

En srskild grupp i byggherrekonsortiet arbetar fr att omrdet ska innehlla mnga levande bottenvningar som ska gynna en bred mix av aktrer som ska ge omrdet liv. Projektet tar ett helhetsgrepp och planerar fr blandat boende och en blandning av verksamheter fr att frstrka och frbttra omrdets nuvarande frutsttningar.

En stadsdel med levande bottenvningar r en stadsdel fr alla. Nr bostder och verksam-heter blandas s skapas en jmnare aktivitet ver dygnet, vilket ger kad trygghet i omrdet. Lokal service nra de boende bidrar till att man p ett enkelt stt kan utrtta renden som att lmna barn p frskola, handla eller dricka en kopp kaffe p ett caf i nromrdet. Med ett

utbud som matchar de boendes vardagsbehov s frenklar vi fr mnniskor att leva hllbart. Exempelvis minskar behovet av bil vilket ger ett mer trivsamt omrde och bttre milj.

Nr en berikande gatuplansverksamhet skall utvecklas finns flera frgor att ta hnsyn till: Hur kan verksamheterna i bottenvningarna

bidra till att ven det nybyggda omrdet blir en mlpunkt fr gteborgarna?

Vilken typ och mix av verksamheter, t ex kommersiella och icke-kommersiella, ger en bra helhet?

Vilka r de som kommer rra sig i omrdet och vilka behov har de boende, beskare, caf/restauranggare, kulturutvare, andra fretagare etc?

Vilka konsekvenser fr en viss mix av hyres-gster och verksamheter fr stadsdelen?

Platser och strk hur kan husens bottenvningar interagera med dessa p bsta stt?

Genom dialog med befintliga och nya verk-samhetsutvare, medborgare och boende, kompletterat med marknadsanalyser, s kan en stark identitet utvecklas fr omrdet. P s stt identifieras de vrden som finns i och intill om-rdet idag och de vrden som kan vara aktuella att komplettera med i det nya som byggs.

I byggherrekonsortiet fr omrdet finns Folkets Hus med som en part. Det innebr en unik mjlighet att ge kulturvrden en srskild plats i omrdets utformning. Andra exempel p det r att ett konstprogram tas fram.

LEVANDE BOTTENVNINGAR MED KULTUREN SOM DRIVKRAFT

Att bygga en blandstad r ett viktigt hllbarhetsml. sa Swan, chef Urban planering, liknar en stadsdel vid en matta som vvs samman med en mngd olika trdar. En blandstad r en stad dr alla kan bo med god livskvalitet. Den knnetecknas av en tt struktur med ett omvxlande och rrligt folkliv. En mngfald av verksamheter och mnniskor rr sig i staden bde p dag- och kvllstid, vilket ger frutsttningar fr trygghet och skerhet. Man behver hela tiden se ver vilka trdar som finns i mattan, hur de hller och ven tnka p om ngon trd behver bytas ut, sger sa.

I Vision lvstaden finns blandstad med som ett viktigt vergripande ml. Innebrden i begreppet kan se olika ut beroende p vilket delomrde det handlar om och i dialog med invnare, frvaltningar och marknaden tolkas och anpassas hur blandstaden ska byggas utifrn respektive delomrdes frutsttningar. Hur kan man anpassa omrdet till livet som gr ver dygnets alla timmar, fr olika mnniskors inkomstgrupper och levnadsmnster? Genom lvstranden Utvecklings konsortie-modell arbetar vi fram lsningar redan i tidiga skeden, tillsammans med konsortieparterna, sger sa Swan. Resultatet som vxer fram r en gemensam process.

Karlavagnsplatsen p Lindholmen kommer inte bara att best av en skyskrapa p 266 meter. Siktet r instllt p att skapa en vlintegrerad stadsdel som r hllbar i svl ekologisk, ekonomisk och social bemrkelse som lever hela dygnet, alla dagar. Byggkoncernen Serneke Group har kpt den aktuella marken p Lindholmen och kommer att utveckla omrdet. Hr ska bli 10 kvarter med bostder, kontor, handel och service. Och vilket ftt mest fokus medialt hr kommer Gteborgs frsta riktiga skyskrapa, Karlatornet, att byggas. Men hur skulle den arkitektoniska utformningen se ut? I januari 2014 bjd Serneke in till en arkitekttvling fr utformning av omrdet, i samrd med Sveriges Arkitekter, Stadsbyggnadskontoret i Gteborg samt lvstranden Utveckling.

Juryns sammansttningEn jury bestende av fljande organisationer bedmde frslagen: Bjrn Siesj, arkitekt SAR/MSA Stads-

arkitekt, Stadsbyggnadskontoret Gteborg. Anders Svensson, arkitekt SAR/MSA,

lvstadsprojektet Stadsbyggnadskontoret Gteborg.

Vid utvecklingen av Matshuggskajen r kultur, smskalighet och levande gatuliv viktiga karaktrsdrag som tas med nr stadsdelen formas.

Olle Lindkvist, fd tillfrordnad VD, lvstranden Utveckling AB.

Erica Svantesson, Miljstrateg, lvstranden Utveckling AB.

Ola Serneke, VD, Serneke Group AB. Alban Herlitz, Projektutvecklingschef,

Serneke Group AB. Louise Masreliez, arkitekt SAR/MSA,

utsedd av Sveriges Arkitekter. Christer Malmstrm, arkitekt SAR/MSA,

utsedd av Sveriges Arkitekter.Tvlingsuppgiften var att med kostnads-medvetenhet ge frslag p en tt dynamisk och upplevelserik blandstad med varierande hjd och uttryck, dr folk trivs och anvnder stadsdelen bde dag- och kvllstid. Det frdiga frslaget skulle ha hg densitet och lnka samman omrdena genom kopplingar mot nrliggande omrden och vattnet fr att bli startskottet fr vidare utveckling av Lindholmen i stort. I processen med att vlja ett vinnande frslag anvnde juryn Gteborg stads verktyg fr social konsekvensanalys. Varje utgngspunkt har diskuterats p en skala frn byggnad och plats, nrmilj, stadsdel

och stad. Juryn anvnde underlaget fr resonemang p samtliga tvlingsbidrag.

Stadsmiljn i stort avgjordeDet vinnande bidraget frn den amerikanska arkitektbyrn Skidmore, Owings & Merrill (SOM), beskrev en god analys av stadsrummen bde i den mindre skalan och fr hela Gteborg. En del av juryns slutliga utltande ld:


Gullbergsvass r en stadsdel med ett strategiskt lge vid Gta lvs mynning, vilket har prglat stadsdelens utformning under mnga r. Historiskt har omrdet varit en viktig kugge i Gteborgs utveckling och dr finns flera viktiga landmrken som berttar om omrdets historia. Idag dominerar kontorsbebyggelsen och ett ftal personer bor i omrdet frmst i btar lngs kajen. Omrdet r helt enkelt ett utprglat verksamhetsomrde och saknar ett aktivt stadsliv. Kvllstid kan Gullbergsvass drfr upplevas otryggt. Stadsdelen prglas dess-utom av buller, barrirer och r en ganska ogstvnlig milj fr gende och cyklister.

Social konsekvensanalys en frsta inventering i omrdetlvstranden Utveckling har gjort en frsta inventering av olika sociala aspekter i omrdet, som en del av en Social konsekvensanalys. Inventeringen ska ligga till grund fr kommande planfrslag och strategier i omrdet. Fyra prioriterade frgor har varit utgngspunkten fr analysen:Sammanhllen stad Hur kan strategiska kopplingar skapas och strkas till de fem nrliggande stadsdelarna? Vilka fysiska frndringar kan skapa nya sociala mnster?SamspelVilket samspel finns mellan de aktrer som r p platsen idag? Vilket samspel finns fr kommande aktrer i framtiden? Vad r konsekvenserna av en stadsfrnyelse fr de befintliga aktrerna?VardagslivVilka mlgrupper ska Gullbergsvass utvecklas fr? Vilka kommer synas dr i framtiden och vilka kommer inte att synas i omrdet?Identitet Vilka r de potentiella kulturella vrdena fr Gullbergsvass? Hur kan Gullbergsvass nuva-rande identitet strkas och byggas vidare p utifrn det arv som finns?

Kulturmiljanalys och omrdets identitetAtt gra en kulturmiljanalys r viktigt fr att uppmrksamma en plats vrde i sam-hllsplaneringen. En kulturmiljanalys kan innehlla information om platsens historia och ekologiska vrden som hjlper till i arbetet med att skapa en hllbar utveckling. Kulturmiljanalysen tar bde upp vrden i naturlandskapet och den fysiska miljn. Genom dialog med olika intressenter i ett omrde kartlggs olika sikter och vrderingar.Flera platser har ett hgt kulturhistoriskt vrde i Gullbergsvass: SKANSEN LEJONET byggd p gamla

Gullbergs fstning. Fstningen var ett frsk att gra staden ointaglig eftersom den var stndigt freml fr danska och norska intressen.

GASKLOCKAN som frsg staden med gas tills elektricitet fanns tillgnglig fr alla.

JRNVG OCH STATIONSHUS har funnits med i omrdets utveckling och varit viktig fr staden.

GULLBERGSKAJEN vrdefull kontakt med vattnet, Drmmarnas kaj.

Genom att gra en kulturmiljanalys i Gull-bergsvass kom olika sikter fram om dessa platser. Fr vissa personer har byggnaderna och platserna ett erknt kulturellt vrde och fr andra nstan inget vrde alls. Gasklockan r ett sdant exempel dr vissa personer tycker att den ska bevaras som ett landmrke fr staden och andra tycker att den r ful och behver tgrdas p ngot stt. Potentialen i omrdet r frmst nrheten till vattnet och viktiga nskeml r promenadstrk lngs kajen samt att omrdet ska rymma olika verksamheter, affrer, cafer och bostder. Resultatet frn kulturmiljanalysen och inventeringen tas nu med i kommande strategier, planfrslag och mlbilder fr omrdet.

GULLBERGSVASS UNDER LUPPENGullbergsvass r en viktigt del i lvstaden. Men vilken konsekvens fr det sociala livet och kulturmiljn innebr stadsutvecklingen i omrdet? Analyser har gjorts fr att skra hllbarhetsperspektiven.

18

De sju parterna i konsortiet har tillsammans med lvstranden Utveckling frbundit sig att flja det gemensamma Kvillebcksfrdraget. Frdraget innehller tta mlomrden med riktlinjer fr hur utvecklingen skall ske. Bland annat handlar det om attraktiva utemiljer, rtt hantering av hushllsavfall, social livskvalitet, miljanpassning och frutsttningar fr miljsmart mobilitet. Dessutom har aktrerna haft en miljplan och ett hllbar-hetsprogram med krav att frhlla sig till. Under 2014 undersktes hur mlupp-fyllelsen varit nr halva byggtiden passerats. Informationen som samlades in var i frsta hand frn byggbolagens miljplaner fr de byggnader som frdigstllts i omrdet. Avstmningen gllde ocks vilka tgrder som skett utifrn Kvillebcksfrdraget och de srskilda insatser som gjorts under De-legationen fr Hllbara stder den statliga satsning som Kvillebcken varit en del av.

Resultat: Miljplanen har varit ett framgngsrikt

verktyg och hanterats vl av byggherrarna. Fr de byggprojekt som r frdigstllda har miljplanen fyllts i. Det har varit ett enkelt stt att f verblick ver vilka krav som varit lttare eller svrare att leva upp till generellt fr alla byggherrar. Vissa krav

har varit svrare n andra att redovisa, men genom att miljgruppen med lvstranden Utveckling och byggherrarna har trffats regelbundet har detta kunnat diskuteras.

Krav som rr tekniska lsningar, som exempelvis att bygga energieffektiva bygg-nader, uppn god innemilj samt ge mycket utrymme fr cyklar, r ml som redan idag r uppfyllda. Alla byggnader i omrdet fljer kraven fr Miljbyggnad Silver (Swedish Green Building Councils milj-certifiering).

Krav i markanvisningen att minst 25 % av de byggda fastigheterna skulle vara hyresrtter mottogs bra av byggherrarna. Detta har lett till mjligheten att i framtida markanvisningsprocesser arbeta vidare med krav som dessa.

Eftersom omrdet nnu inte r frdigbyggt terstr fortfarande mycket att utveckla. Flera av mlomrdena i Kvillebcksfrdraget r dessutom svra att mta innan omrdet r frdigt och etablerat. Men avstmningen ger nd en positiv bild av hur Kvillebcken vxer fram i praktiken jmfrt med hur mlstt-ningarna och kravbilden sg ut i teorin.

GOTT HALVTIDSRESULTAT FR KVILLEBCKEN2018 ska byggnationen av Kvillebcken vara klar. Men hur har de ambitisa miljmlen uppfyllts hittills? 2014 var ett bra r att gra en avstmning och resultatet var positivt.

Kvillebcken r den frsta etappen i omdaningen av Backaplan i lvstaden.

Ambitionen r att skapa en stadsdel med variation, stadsmssighet och grnska. Mlet r att Kville-bcken ska bli ett fredme och strka Gteborg som fregngsstad inom hllbar utveckling.

19HLLBARHETSREDOVISNING 201418 HLLBARHETSREDOVISNING 2014 19

Om logistiken i staden kan lsas p ett smartare stt frigrs stadsrummet frn tunga transporter och en mngd budbilar. Mycket vinns drmed inom trafikskerhet och milj, men framfrallt kan vi skapa ett stadsrum som mjliggr umgnge och lek i en tt stad. Kan vi dessutom arbeta fram alternativ fr personlig mobilitet som knns lika flexibla,

trygga och effektiva som den privata bilen gr, s frigr vi n mer utrymme. D kan den blandade staden vxa ut i gaturummet.

Frutom de stora vrden som skapas i stadsrummet r det dessutom stora milj-, hlso- och ekonomiska vinster frknippade med smartare logistik och mobilitet.

Genom att aktivt delta i flera projekt till-sammans med olika aktrer r vi med och pverkar utvecklingen inom omrdet.

Under 2014 avslutade vi projektet SendSmart och deltog i uppstart av tre nya; ElMobilitet, DenCity och ElectriCity.

HLLBARA TRANSPORTERUtvecklingen av transport- och mobilitetslsningar i stadsmiljn r ett prioriterat omrde fr lvstranden Utveckling. Vi lgger fokus p vad vi kan mjliggra i stadsrummet genom att utveckla den underliggande infrastrukturen, tekniken och beteenden. Vinsterna r mnga. Och oerhrt vrdefulla.

ElmobElmob r en frkortning fr elektrifierad mobilitet dr lvstranden Utveckling bidrar med plats fr en solcellsdriven el-cykelpool p Lindholmen samt att vi bygger upp en el-packcykelpool i Kvillebcken.

Elmob syftar till kad mobilitet med elfordon i Gteborgs stad, bde fr allmn-heten och inom kommunal verksamhet. Resetjnster med elfordon ska utvecklas utifrn behoven i fyra omrdeskaraktrer. Inom projektets initieringsfas har underlag arbetats fram och konstellation av aktrer skapats fr genomfrande i ett samverkans-projekt med helhetsperspektiv. Koncept fr semiflytande fordonspooler ska utvecklas, liksom fjrde generationens elcykelpooler med test av nya fordon, eltaxi samt fortsatt anvndning av elhybridbuss.

vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/Elmob--helhetslosningar-for-elektrifie-rad-mobilitet/

Electricitylvstranden Utveckling har ocks varit med i starten av Electricity, Volvos nya elbuss som skall brja g i linjetrafik sommaren 2015. Electricity knyter samman Lindholmen med Johanneberg och elbussen kommer g genom Frihamnen.

goteborgelectricity.se

DencityDencity r en breddning och fortsttning av Sendsmart, som fokuserade p smart logistik i staden. Dencitys ml r att mjliggra den tta och hllbara staden genom att utveckla och implementera ny kombinerad teknik och infrastruktur inom logistik och mobilitet. Frihamnen r en naturlig testarena.

Erfarenheter frn projekten Sendsmart och Go:smart har visat vikten av att frgan om godstransporter tas upp tidigt i planeringspro-cessen. Projektet kommer drfr att underska vilka organisationer som r viktiga att ha med och kartlgga beslutsprocessen fr att veta nr man behver komma med frslag om transportlsningar. Fr att frskra sig om att f fram nyskapande ider kommer projektet att kartlgga transportlsningar frn ttbebyggda stder runt om i vrlden. Frhoppningen r att projektet ska bidra till att gra Frihamnen till en mer grn och socialt hllbar stadsdel.

lindholmen.se/nyheter/framtidens-trans-porter-testas-i-frihamnen-i-goteborg

SendsmartGodsprojektet Sendsmart har genomfrts i Gteborg under perioden september 2012 september 2014. 19 partners har varit delaktiga i totalt fem arbetspaket. Projektet har letts av Closer p Lindholmen Science Park AB och har fokuserat p transporter inom tre omrden: Godsfrsrjning, Bygg- och anlggning samt Avfall och tervinning.

Mlet med Sendsmart har varit att utveckla, testa och demonstrera innovativa tjnster och system med internationell framgng fr hllbara godstransporter i storstadsomrden. Inom samtliga tre delprojekt har det gjorts utredningar kring lmpliga projekt och ven genomfrts demonstrationsprojekt som ftt svl natio-nell som internationell uppmrksamhet.

Mikroterminalen p Lindholmen Lindholmsleve-ransen har under projektet vidareutvecklats till att omfatta ett strre omrde samt ett strre antal frak-tioner fr avfall. Lindholmsleveransen drivs av Primr Fastighetsutveckling AB sedan 2011. Frdelen inom denna specifika mikroterminal har varit att omrdet r vl avgrnsat, har tydliga skerhetsaspekter som krver tgrder (studenter och andra genden ver hela omr-det) samt endast ett ftal mottagare av gods.

closer.lindholmen.se/om-closer/sendsmart


STADSUTVECKLING MED KLIMATFOKUS

Fr lvstranden Utveckling ligger frgan sedan lnge hgt p dagordningen. Vi arbetar kontinuerligt fr energieffektiviseringar, bde i stadsutvecklingsprojekt och i det egna fastighetsbestndet. Vi verkar fr lokal energiproduktion och prioriterar frnybara energislag. Under de senaste ren har vi stegvis bytt

frn grn el till Bra Miljval och biogas vilket har lett till minskade koldioxidutslpp frn vra egna fastigheter. Koldioxidutslppen uppgick till 2 153 ton r 2014, jmfrt med 2 424 ton ret innan. Minskningen av koldioxid utgrs till strsta delen av vergngen till biogas frn naturgas. (Se figur 1 och 2 p sid 23.)

Energifrbrukningen uppgick till 47 GWh och har varit ofrndrad de senaste 3 ren. (Se fig 2 p sid 23: Energifrbrukning per energiklla).

lvstranden Utveckling producerar dess-utom egen el i en solcellsanlggning. 2014 producerades 21 MWh (22 MWh 2013).

Till grund fr lvstranden Utvecklings arbete med energi och klimattgrder finns stadens klimatstrategiska program. Klimat-programmet handlar om Gteborgs lngsiktiga klimatarbete, vilket omfattar svl den kommunala organisationen som nrings-livet och alla gteborgare. Programmet har

tagits fram i bred samverkan mellan flera kommunala frvaltningar och bolag samt med aktrer och experter frn nringsliv och forskning. Det r ett styrdokument som ska ge std och trygghet vid lngsiktiga vgval och investeringar.

Klimatprogrammet innehller ml och strategier p vgen mot att n en hllbar och rttvis utslppsniv av vxthusgaser till r 2050. Programmet riktar sig frmst till politiker och tjnstemn i Gteborgs Stad, men ska ven fungera som vgledning fr nringslivet och andra lokala aktrer liksom fr kommunens medborgare.

Hg prioritering i stadsutvecklingsprocessen Inom vrt uppdrag ska vi driva utvecklingen med klimat och energifrgor p strategisk niv i stadsutvecklingsprocessen. Arbetet handlar lika mycket om att minimera energi-tgng i kommande bebyggelse som att un-derltta fr hllbara transporter och hllbara livsstilar, med minskade utslpp som effekt. Inom dessa omrden vill lvstranden Ut-veckling verka fr nya alternativa lsningar och ny innovativ teknik. Fr att lyckas med det krvs engagemang i FoU-projekt, att vi samarbetar med progressiva aktrer, att vi tnker p systemniv och att vi stller krav p vra leverantrer.

I markanvisningens frsta etapp i Frihamnen stlls krav som innebr att bde bostder och kontor skall klara passivhusstandard integrerat i symbios med stadens system. I Kvillebcken har fokus legat p energieffek-tivitet, bde fr byggnaden i sig och fr de installationer som ryms inom den. Klimatsmart stadsdel i LindholmshamnenI Lindholmshamnen arbetar vi med att ta fram lsningar som ger minsta mjliga klimatpverkan genom ett frsk att anvnda frenklade Carbon Footprints. Vr ambition r att Lindholmshamnen ska bli det frsta omrdet i Sverige dr Carbon Footprint anvnds i design av en stadsdel och det frsta steget i att stta en standard fr LCA (livscykelanalys) inklusive Carbon Footprint fr stadsdelar. Miljnyttan (genom minskade utslpp av bland annat vxthusgaser) skulle drmed berknas i jmfrelse med alternativa scenarier.

En klimatomstllning krver att klimat- och energitgrder prioriteras i stadsutveckling och byggnation. Det r en hllbarhetsfrga i ett vidare perspektiv. Effekterna av fr hga utslpp pverkar bde mnniskor och milj och kan innebra frndrade levnadsvillkor.

KLIMATFRGAN R INTE LNGRE

BARA EN MILJFRGA.

lvstranden Utveckling samarbetar med IVL Svenska Miljinstitutet och tillsam-mans med konsortiets byggherrar kommer man att diskutera och besluta vilka faktorer som r speciellt viktiga att gra medvetna val inom. Dessa kan vara: Lsningar fr grnytor i staden Transporter till och frn omrdet Materialval Parkeringsmjligheter med elanslutning Placering och typ av anlggning fr avfallssortering EnergieffektivitetMlsttningen r att Lindholmshamnens byggnader kommer att certifieras enligt Miljbyggnad Guld, vilket innebr en be- rknad rlig energianvndning p mindre n 65 % jmfrt med BBR:s krav (Boverkets Byggregler).

CO2 UTSLPP OCH INTENSITET

Koldixidutslpp (ton)

Koldixidutslpp intensitet (kg/m2)

2014 2013 2012 20112 000

2 450

2 400

2 350

2 300

2 250

2 200

2 150

2 100

2 050

6,2

7,6

7,4

7,2

7,0

6,8

6,6

6,4

Ton

Kg/m

2

CO2 UTSLPP OCH INTENSITET

Koldixidutslpp (ton)

Koldixidutslpp intensitet (kg/m2)

2014 2013 2012 20112 000

2 450

2 400

2 350

2 300

2 250

2 200

2 150

2 100

2 050

6,2

7,6

7,4

7,2

7,0

6,8

6,6

6,4

Ton

Kg/m

2

Koldioxidutslpp och intensitet frn egna fastigheter.Avser koldioxid frn brnslen fr vrme, el, fjrrvrme och stadsgas. Fjrrvrmen r normaldagskorrigerad.

Ytor avser uppvrmda ytor. Berkningsfaktorer frn SPBI, NTM, Biogasportalen och Gteborgs energi.

FIGUR 1

6,9

7,47,3

6,7

ENERGIFRBRUKNING

Biogas (Scope 1)

Naturgas (Scope 1)

2014 2013 2012 20110

35

30

25

20

15

10

5

El (Scope 2)

Fjrrvrme (Scope 2)

Fjrrkyla (Scope 2)

Energifrbrukning per energiklla 20112014 i Gwh Avser energifrbrukning egna fastigheter. Under 2014 anvnds energi endast frn

frnyelsebara kllor.

FIGUR 2

Totalt 47 Totalt 47 Totalt 47 Totalt 48

ENERGIFRBRUKNING

Biogas (Scope 1)

Naturgas (Scope 1)

2014 2013 2012 20110

35

30

25

20

15

10

5

El (Scope 2)

Fjrrvrme (Scope 2)

Fjrrkyla (Scope 2)

HLLBARHETSREDOVISNING 201422 23HLLBARHETSREDOVISNING 2014

KOLDIOXIDUTSLPP 2014 (TON)

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)

Fjrrvrme (Scope 2)

Fjrrkyla (Scope 2)

Tjnsteresor Bil och yg (Scope 3)

Arbetspendling (Scope 3)

74%

9%

7%1% 2% 8%

KOLDIOXIDUTSLPP 2014 (TON)

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)

Fjrrvrme (Scope 2)

Fjrrkyla (Scope 2)

Tjnsteresor Bil och yg (Scope 3)

Arbetspendling (Scope 3)

74%

9%

7%1% 2% 8% Koldioxidutslpp

per klla 2014

Planering fr hllbara livsstilarI stadens nu genomfrda innovationslabb prvades ider till lsningar och tjnster fr klimatsmarta och hllbara livsstilar. Olika aktrer sattes samman fr att ta fram verktyg fr stadsutvecklingsprocessen fr att skapa frutsttningar fr hllbara livsstilar. Verktygsldan kommer att bidra med att bygga kunskap, skerstlla kvalitet och gra Gteborg till en ledande aktr inom omrdet. Tanken var att hitta mnga svar p hur man kan underltta fr klimatsmarta livsstilar nr man planerar och bygger staden. Vad r klimatsmart? Hur gr vi det bekvmt att leva utan bil? Hur minimerar vi matsvinn? Hur gr vi det ltt att smskaligt tervinna,

terbruka och teranvnda samt dela och lna saker (fr att minimera avfallet)?

Vad vill medborgare och kunder ha? Vad kan olika organisationer bidra med?lvstranden Utveckling testar nu detta verktyg i utvecklingen av Masthuggkajen.

STEP-UP ett europeiskt samarbetsprojektlvstranden Utveckling deltar i ett europeiskt samarbetsprojekt kallat STEP-UP, tillsammans med Stadsbyggnadskontoret, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och Miljfrvaltningen.

STEP-UP str fr Strategies Towards Energy Performance in Urban Planning och r ett samarbete mellan Gteborg, Glasgow, Gent och Riga. Syftet r att ta fram frbttrade energi- och klimattgrder genom att fra samman dessa stders spetskompetens inom energiomrdet, frn tjnstemn och representanter frn olika fretagssektorer och forskning.

Projektet har ett helhetsperspektiv och tar med alla de dimensioner som pverkar klimatet, som transporter, energi, avfall och informations- och kommunikationsteknik. Utgngspunkten fr projektet r Borgmstar-avtalet som Gteborg Stad har undertecknat. Avtalet innebr att staden har ambitioner att g lngre n vad EU:s klimatml anger till r 2020. Staden har tagit fram tgrder som tillsammans kan minska Gteborgs koldioxidutslpp med 20 procent frn r 1990 till r 2020 och dessa tgrder terfinns i stadens klimatprogram.

Nr Gteborg har analyserat klimatprogrammet och visionen fr lvstaden fr att hitta olika projektmjligheter, s har bedmningen gjorts att deltagande i innovationsprojekt r ett mycket bra och konkret stt att arbeta med att implementera klimatprogrammet.

Genom att delta i STEP-UP kan klimatprogrammets tgrder pskyndas och staden fr std i att ta fram metoder och verktyg fr arbetet.

FIGUR 3

FIGUR 4

ENERGIFRBRUKNING OCH ENERGIINTENSITET

Energifrbrukning (GWh)

Energiintensitet (kWh/m2)

kWh/

m2

GW

h

2014 2013 2012 2011125

155

150

145

140

135

130

46,0

48,5

48,0

47,5

47,0

46,5

ENERGIFRBRUKNING OCH ENERGIINTENSITET

Energifrbrukning (GWh)

Energiintensitet (kWh/m2)

kWh/

m2

GW

h

2014 2013 2012 2011125

155

150

145

140

135

130

46,0

48,5

48,0

47,5

47,0

46,5

Energifrbrukning och energiintensitetAvser energin frn el, fjrrvrme, fjrrkyla och stadsgas. Fjrrvrmen r normaldagskorrigerad. Ytor avser uppvrmda ytor. Berkningsfaktorer frn SPBI och SMHI.

FIGUR 6

CO2 UTSLPP FRN ALLA TJNSTERESOR

Scope 3, vriga indirekta utslpp (taxi, yg, bil och arbetspendling)

Scope 2, Indirekta utslpp (el, fjrrvrme och fjrrkyla)

Scope 1, Direkta utslpp (brnslen)

2014 2013 2012 20110

1500

1000

500

2000

2500

3000

ton

CO2/

r

Koldioxidutslpp 20112014

ENERGIFRBRUKNING PER ENERGIKLLA 2014

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)

Fjrrvrme (Scope 2)

Fjrrkyla (Scope 2)27%

61%

9%3%

ENERGIFRBRUKNING PER ENERGIKLLA 2014

Biogas (Scope 1)

El (Scope 2)

Fjrrvrme (Scope 2)

Fjrrkyla (Scope 2)27%

61%

9%3% Energifrbrukning per

energiklla 2014

FIGUR 5

2 206

2 475 2 458 2 437

152

145143

136


Ekosystemtjnster r ekosystemens direkta och indirekta bidrag till mnniskors vlbe-finnande och livsvillkor. Tjnsterna ger oss bland annat luft- och vattenrening, jordbild-ning, primrproduktion och naturupplevel-ser som pverkar oss positivt.

Grnytor och dagvatten r ett av lvstran-den Utvecklings prioriterade utvecklingsom-rden. Genom att anlgga bostadsnra parker och grna strk som binder samman strre grnomrden kar frutsttningarna fr biologisk mngfald och rekreation.

I stadsdelen Lindholmshamnen finns ml fr att ta tillvara olika ekosystemtjnster dr just grnytor och dagvattenhantering r srskilt betydelsefulla. En grnskande Lindholmshamn med kad urban mngfald skall uppns genom: Nyttiga och allergivnliga vxter. Hg grnnytta och bra mikroklimat.Nr det gller dagvatten i stadsplanering r det mycket viktigt att tnka p hur det ska hanteras redan i planeringsskedet fr att frbttra miljn och ven minska risken fr versvmningar. lvstranden Utveck-ling vill att vattnet ska anvndas som en resurs i stadsmiljn fr att skapa rekreativa utemiljer. I Lindholmshamnen r mlet att

ta hand om allt dagvatten lokalt och vattnets vg skall vara synlig i omrdet. Genom att kombinera grnska och vatten kan vrde-fulla biotoper och livsmiljer skapas som r sllsynta i staden.

versvmningsskydd vid extremt vderDagens klimatfrndringar frvntas leda till extrema vdersituationer och stigande havs-niver. Risken fr versvmning i Gteborgs centrum r stor. Staden r lgt belgen och mste skyddas mot hga vattenniver.

Stadsbyggnadskontoret i Gteborg arbetar med att ta fram olika frslag p hur detta ska hanteras. En mjlighet r att bygga tv stora portar vid havets inlopp, en yttre barrir, ngot som berknas krva strre investering-ar och r en lsning p lng sikt.

P kortare sikt behvs ngon form av versvmningsskydd lngs lvens kanter i centrala Gteborg och det finns frslag framme p alternativ som kan klara en havs-hjning p bde tre och fyra meter. Det gr ocks att bygga tillflliga skydd som anvnds vid extremvder. Alla dessa olika typer av skyddstgrder utvrderas och nya rekom-mendationer fr planering och byggande tas fram av Stadsbyggnadskontoret.

lvstranden Utveckling beaktar risken fr versvmning i alla pgende projekt som ligger nra lven. Genom att samverka med andra inom staden, dribland Stadsbyggnads-kontoret, tar man del av och vervger olika konkreta tekniska lsningar i stadsmiljn.

I stadsdelen Lindholmshamnen kommer flera anpassningar till ett frndrat klimat att genomfras.

Ngra viktiga ml vid utformningen av omrdet r: Omrdet skras mot framtida hjda vatten-

niver genom versvmningsskydd och frstrkningar vid lvkanten.

Grna lsningar fr vind och regnskydd som trdplaceringar fr att skydda och la.

100 % lokalt omhndertagande av dagvattnet.

Vattnets vg r synlig i omrdet i pedagogiskt syfte och fr lek.

LOKAL DAGVATTENHANTERING SKYDDAR DEN MARINA MILJNMnniskan r beroende av ekosystemtjnster. Fr att vi ska f lngsiktigt hllbara lsningar mste detta vgas in i viktiga beslut och samhllsplanering.

GTEBORGS RENINGSVERK R

VERBELASTAT


TRANSPARENS OCH KONTROLL MOT KORRUPTION

Hur frhindrar man korruption? Jo, genom ppen och transparent bolagskultur. Nu pgr ett arbete att se ver samtliga bolagsprocesser och vr mlsttning r att vara Sveriges mest vlsktta kommunala bolag inom 5 r. Strategisk styrning, HR, ekonomi och inkp har stor betydelse fr framgng.

Som en vergripande styrning fr arbetet finns interna etiska riktlinjer och vrderingar. Till std finns ocks stadens riktlinjer fr inkp och upphandling.

En analys grs regelbundet dr olika risker i verksamheten bedms och vrderas. Genom bolagets kon-trollplan identifieras vilka risker som mste tgrdas per omrde eller process. Detta r ett kontinuerligt arbete dr risker vrderas, tgrdas och fljs upp. Den interna analysprocessen har identifierat att det finns tydligast

risk fr jv och oegentlighet i processerna som gller beslut, upphandling och projekt.

Under 2014 har fokus bland annat legat p tgrder fr att identifiera, motverka och hantera jvssituationer. Ett styrdokument har tagits fram fr hur jvssituationer och bisysslor skall fngas upp och hanteras. Bolaget har en frteckning ver tnkbara jvssituationer dr alla anstllda skall ange sina nra relationer och bisysslor. Detta anvnds bland annat fr att kunna gra stickprover fr att kolla att inga oegentligheter sker, men frmst fr att ha en ppen dialog mellan chef och medarbetare om vad som r en acceptabel arbetsrelation eller inte. En kontinuerlig utbildning av medarbetarna skapar god kunskap i mnet.

Under 2014 finns inga misstankar om korruption i verksamheten.

Behovet av kunniga och engagerade medarbetare r avgrande fr att lvstranden Utveckling ska lyckas med sitt uppdrag att frverkliga Vision lvstaden.

Fr oss r det viktigt att stndigt utveckla vra nuvarande medarbetare och ven arbeta med tgrder fr att vara en attraktiv arbetsgivare fr nya medarbetare, sger Patrik Stoppert, HR-ansvarig.

Som grund fr vrt engagemang finns en stark vision inklusive mjligheten att pverka och bidra till stadens ut-veckling. Det r en viktig drivkraft och sjlvklar inspiration fr de anstllda inom bolaget.

Vi har under den senaste tiden utkat verksamheten med nya funktioner fr att strka vr dagliga process ytterli-gare med bde sakkunskap och erfarenhet. Vid rekrytering arbetar vi sjlvklart fr en jmn frdelning av kn och lder och r sjlvklart med i Trygghetsrdet.

Medarbetarnas kontinuerliga kompetensutveckling sker genom att det finns en vergripande plan fr den grundlg-gande kompetens man som anstlld behver ha i bolaget. I den ingr att alla ska ha kunskap om vad det innebr att arbeta i ett kommunalt bolag och drfr erbjuds utbildning fr att ka den frstelsen. Alla nyanstllda har under ret ftt lpande utbildning i jvsfrgor.

KOMPETENSUTVECKLING

lvstranden Utveckling representerar Gteborgs stad och medverkar i det svenska arbetet. Bolaget kommer att anvnda och implementera den kunskap och de verktyg som kommer fram i projektet i utvecklingen av Masthuggskajen. Stadsdelen kommer vara ett pilotprojekt i arbetet med att skapa ett natio-nellt ramverk fr hllbar stadsutveckling. Inom ramen fr HCS kommer SGBC att ta fram ett nationellt ramverk fr hllbar stadsutveckling och ven konkreta verktyg fr hllbarhetscertifieringssystem fr stadsdelar. Projektet kommer ven ta fram fysiska och virtuella utbildningar, verka fr att skapa engagemang och mjliggra spridning av ider och erfarenheter. Samverkan sker ven med Green Building Councils i andra lnder.

lvstranden Utveckling vill vara med och pverka hllbar stadsutveckling genom olika typer av ntverk och sammanhang. Att delta i Sweden Green Building Council:s samverkansprojekt Hllbarhetscertifiering av stadsdelar r ett viktigt stt att samverka med andra aktrer.

CERTIFIERING I SAMVERKAN

SGBC r en ideell frening som verkar fr grnt byggande och fr att utveckla och pverka milj- och hllbarhetsarbetet i branschen. Projektet Hllbarhetscertifiering av stadsdelar involverar allt frn kommuner, entreprenrer och fastighets-gare till energibolag, arkitekter, hgskolor och forskningsinstitut. Projektets vision r: Vi har en gemensam arbetsprocess som engagerar och leder till hllbar stadsutveckling.

47%

53%

ANTAL ANSTLLDA TOTALT

Kvinnor

Mn

25%

75%

LEDNINGSGRUPP

Kvinnor

Mn

Figur 1

KNSFRDELNING Alla anstllda

Figur 2Ledningsgrupp

Kvinnor

Mn

LDERSFRDELNING TOTALT ANTAL ANSTLLDA

Under 30 r

45 %

20 %

5 %

10 %

15 %

25 %

30 %

35 %

40 %

50 %

55 %

60 %

0 %3050 r ver 50 r

Figur 3LDERSFRDELNING Totalt antal anstllda

inklusive ledningsgrupp

ldersfrdelning i ledningsgrupp: alla r i kategori 3050 r.


ATT REDOVISA HLLBARHETSFRGOR R EN SAK. ATT REDOVISA DE MEST VSENTLIGA R EN ANNAN.

Vilken pverkan har vr verksamhet p milj, mnniska och samhlle utifrn vra intressenters frvntningar och vr affrsstrategi?

Svaret p det har vi ftt genom en vsentlighetsanalys i enlighet med GRI G4.

Utslpp av vxthusgaser och andra luftfroreningar

Energifrbrukning Transparens i markanvisningsprocessen Blandning och mngfald av verksamheter,

hyreskontrakt och boende Nyttiggra ekosystemtjnster Pverkan p lokalsamhllet (lokaltrafik,

samhllsservice etc) Motverka korruption och mutor Mngfald och lika mjligheter inom

organisationen Skapande av mtesplatser Ekonomiskt resultat Indirekt ekonomisk pverkan Kompetensutveckling och utbildning av

medarbetare Frorenad mark

Detta r lvstranden Utveckling AB:s andra hllbarhetsrapport enligt GRI och redovisningen r gjort enligt principerna i GRI-G4 core-niv. Hllbarhetsredovisningen omfattar

lvstranden Utveckling AB och avser verksamhetsret 2014.

I denna rapport har en mer omfattande vsentlighetsanalys genomfrts jmfrt med 2013. Det innebr att vi satt ett tydligare fokus p redovisning av de indikatorer som r relevanta och vsentliga fr

verksamheten. Observera att eventuella skillnader i antal redovisade indikatorer och resultat jmfrt med fregende r beror p frndrat urval och frndrade berkningsprinciper.

Ett brett antal hllbarhetsfrgor av relevans fr fastighetsbranschen och lvstranden Utveckling har varit grunden nr vi genomfrt djupintervjuer med ett 20-tal representanter fr viktiga intressentgrupper. Resultatet frn intervjuerna har sedan diskuterats i en intern workshop med strategiskt viktiga personer inom lvstranden Utveckling och utmynnat i en lista med prioriterade vsentliga hllbarhetsfrgor som br ing i vr hllbarhetsredovisning. Vi vill pongtera att bolaget ven arbetar strukturerat och lngsiktigt med en rad hllbarhetsfrgor som inte kommit ut som prioriterade hllbarhetsfrgor i vsentlighetsanalysen. Resultatet av analysen har frankrats i bolagets ledning.

I fljande GRI-index presenteras hllbarhetsrapportens innehll med lshnvisningar till olika delar.

De fr lvstranden Utveckling prioriterade vsentliga hllbarhetsfrgorna att redovisa r:


VSENTLIGHETSANALYS

LVSTRANDEN UTVECKLING

GRI-aspekt Beskrivning Lshnvisning Kommentar

INTRESSENTDIALOG

G4-24 Intressentgrupper sid 89

G4-25 Identifiering och urval av intressenter sid 89

G4-26 Metoder fr samarbete med intressenter sid 89

G4-27 Viktiga frgor som framkommit i dialog med intressentersid 89, 1213, 1618

RAPPORTPROFIL

G4-28 Rapporteringsperiod Redovisningen avser kalenderr 2014

G4-29 Datum fr publicering av senaste redovisningen Redovisning fr 2013 publicerades i juni 2014

G4-30 Rapporteringscykel Publiceras rligen

G4-31 Kontaktperson fr frgor angende redovisningen och dess innehll Erica Svantesson, miljstrateg

G4-33 Organisationens policy och rutiner fr att f externa kontroller av denna rapport Rapporten r inte externt bestyrkt

STYRNING, ETIK OCH INTEGRITET

G4-34 Redogrelse fr organisationens bolagsstyrning R sid 1116

G4-41 Jv sid 29

G4-56 Redogrelse fr grundlggande vrderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer samt hur vl dessa infrts i organisationensid 29, R sid 1216

EKONOMISK PRESTATION

G4-EC1 Det direkta ekonomiska vrdet genererat och distribuerat (EVG&D) p rlig basisR sid 1821

G4-EC2 Finansiell pverkan, andra risker och mjligheter p grund av klimatfrndring sid 2627 Har ej kunnat kvantifiera kostnader.

INDIREKT EKONOMISK PVERKAN

G4-EC7 Utveckling och effekter av infrastruktur investeringar och stttade servicer/verksamhetersid 1011, 1415, 1718

G4-EC8 Indirekt ekonomisk effektsid 1011, 1415, 1718

ENERGI

G4-EN3 Energikonsumtion inom verksamheten, CRE 1 Energiprestanda i byggnader sid 2224

G4-EN4 Energikonsumtion utanfr verksamheten sid 22

G4-EN5 Energiintensitet sid 24

G4-EN6 Reducering av energikonsumtion sid 2223, 19

G4-EN7 Minskning p energibehov p produkter och servicer sid 2224

INNEHLLSFRTECKNING ENLIGT GRI


STRATEGI OCH ANALYS

G4-1 Uttalande frn hgsta beslutsfattare om vikten av hllbar utveckling fr organisationen och dess strategi VD-ord s 4

G4-2 Beskrivning av nyckelpverkan, risker och mjligheter sid 2, 67,29 R sid 1416

ORGANISATIONSPROFIL

G4-3 Organisationens namn sid 1

G4-4 De viktigaste varumrkena, produkterna och/eller tjnsterna R sid 2 sid 45

G4-5 Placering av fretagets huvudkontor R sid 11

G4-6 Antal lnder som fretaget r verksamt i lvstranden r bara verksamt i Sverige

G4-7 garstruktur och fretagsform R sid 11

G4-8 Marknader som organisationen r verksam p lvstranden r bara verksamt i Sverige

G4-9 Den redovisande organisationens storlek R sid 1112, 17

G4-10 Frdelning av anstllda utifrn kn, anstllningsform och anstllningsvillkor sid 29

G4-11 Andel anstllda med kollektivavtal Alla anstllda omfattas av kollektivavtal

G4-12 Organisationens leverantrskedja R sid 1214

G4-13 Vsentliga frndringar betrffande storlek, struktur, garskap eller leverantrskedja under redovisningsperioden R sid 1116

G4-14 Beskrivning av om och hur organisationen fljer Frsiktighetsprincipen R sid 1416

G4-15 Externt utvecklade ekonomiska, miljmssiga och sociala deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stdjerlvstranden r inte med i ngra sdana initiativ i dagslget

G4-16 Medlemskap i organisationer (tex branschorganisationer) och/eller nationella/internationella lobbyorganisationer sid 25, 28

IDENTIFIERADE VSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRNSNINGAR

G4-17 Organisationsstruktur, enheter, affrsomrden, dotterbolag och joint ventures R sid 11

G4-18 Process fr vsentlighetsanalys sid 31

G4-19 Identifierade vsentliga aspekter GRI-index

G4-20 Avgrnsningar p aspektniv inom organisationen GRI-index Se separat tabell

G4-21 Avgrnsningar p aspektniv utom organisationen Se separat tabell

G4-22 Effekten av korrigeringar av information som lmnats i tidigare redovisningar, och sklen fr sdana frndringar Inga vsentliga frndringar har skett

G4-23 Vsentliga frndringar i omfattning eller avgrnsning jmfrt med tidigare rs redovisningar

Infr denna rapport har mer omfattande vsentlighetsanalys genomfrts

R rsredovisningHR Hllbarhetsredovisning



UTSLPP

G4-EN15 Direkta utslpp av vxthusgaser sid 2224

G4-EN16 Indirekta utslpp av vxthusgaser sid 2224

G4-EN17 vriga indirekta utslpp av vxthusgaser sid 2224

G4-EN19 Minskning av vxthusgasutslpp sid 2224

G4-CRE3 Utslppsintensitet i byggnader sid 23

SOCIALT

MNGFALD

G4-LA10 Program fr kompetensutveckling sid 29 lvstranden r anslutet till Trygghetsrdet

G4-LA12 Sammansttning av styrelse, ledning och vriga medarbetare utifrn lder och kn

sid 29, R sid 11

G4-SO1 Andel av verksamheten som r involverade i lokalsamhllet och dess aktivitetersid 1215, 1718

Exempel p antal aktiviteter redovisas, ej andel

ANTIKORRUPTION

G4-SO3 Strategi och hantering av risker fr korruption sid 29

G4-SO4 Kommunikation och utbildning angende antikorruptionsregler och rutiner sid 29

G4-SO5 Antal bekrftade fall av korruption och vidtagna tgrdersid 29 Samtliga medarbetare har ftt informa-

tion om antikorruptionsregler.

G4-SO7 Konkurrenshmmande beteendesid 1415, 29 Inga juridiska tgrder fr antikon-

kurrensbeteende under 2014.

Aspekt Avgrnsning

Ekonomisk prestationIO: Pverkar lvstrandens verksamhet och utvecklingsmjligheter UO: Pverkar lvstrandens intressenter

Indirekt ekonomisk pverkanIO: Pverkar lvstrandens verksamhet och utvecklingsmjligheterUO: Pverkar lvstrandens intressenter

EnergiIO: Genom energianvndning i lvstrandens fastighetsbestnd och frvaltningUO: Genom val av leverantrer av energi och brnsle

UtslppIO: Genom energi- och brnslefrbrukning i fastigheter och frvaltning samt medarbetares tjnste- och arbetsresorUO: Genom energianvndning hos hyresgster

MngfaldIO: Genom att beakta mngfald och lika mjligheter i kompetensutveckling och kommunikationUO: Genom att attrahera en mngfald av nya medarbetare och hyresgster samt genom att verka fr mngfald i stadsutvecklingsprojekt

AntikorruptionIO: Pverkan vid medarbetares kontakter med intressenterUO: Pverkan vid leverantrsval, val av samarbetspartners etc

Konkurrenshmmande beteendeIO: Pverkan vid medarbetares kontakter med intressenterUO: Pverkan i markanvisningsprocesser

IO: Inom organisationenUO: Utom organisationen

HLLBARHETSREDOVISNING 201434

lvstranden Utveckling ABBesksadress: Lindholmsalln 10Postadress: Box 8003, 402 77 GteborgVxeltelefon: 031-368 96 00www.lvstranden.com

Pr

oduk

tion:

Wel

com

201

5 F

otog

rafe

r: Jo

nata

n Fe

rnst

rm

, C

arol

in F

reih

oltz

, And

ers

Vest

lund

, H

ans

Wre

tling

, Hen

drik

Zei

tler

3D

-illu

stra

tione

r: In

dust

rirom

antik

, Kan

ozi A

rkite

tekt

er, S

kidm

ore,

Ow

ings

& M

erill

(SO

M)

lvstranden Utveckling AB gs av Gteborgs Stad.

Documents

Hbr 2015 final