Hela resan, nr 1-2 2006

En tidning för alla som jobbar för SL–trafiken. Värde: 40 kronor Nr 1/2 – 2006Årgång 3

Hela ResanHela Resan

6 Knutpunkten Årstaberg

Ny station gör att stan kan flytta ut 10Busstrafik ersätter

Fruängsgrenen renoveras

18Vad används pengarna till?

SLs budget 2006

2230 000 fler resenärer

SL klarade eldprovet

2 Hela Resan nr 1/2 – 2006

Hela Resan Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafi ken.

Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tfn: 08686 16 00Fax: 08686 14 44

E–post: [email protected]: Lindhagensgatan 100

(T–bana Stadshagen)www.sl.se

Ansvarig utgivare: Elisabet Munters

08686 15 72

Chefredaktör: Carina Kling

070786 16 13

Redaktion:

Jan E Svensson Maria JohansonLouise Norlander

Per VärnholmMaria Adolfson

Gisela Poellinger

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafi ken. Åsikter

som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy. Redaktören

har rätt att korta insändare.

prenumerationerAdressändringar anmäls till

respektive arbetsgivare eller pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor,

mejla redaktionen: [email protected].

Grafi sk form:Jan E Svensson

Tryck: EO Print ABISSN 1652–1781

Omslaget: Vid den nya stationen Årstaberg stannar det nya pendeltåget.

Redaktören har ordet

carina kling redaktö[email protected]

Senaste nytt

Foto: Melker D

ahlstrand

”Det smarta sättet att resa – snabbt, enkelt, pålitligt och prisvärt”. efterfrågat 7-dagarskort

SL iNFÖr eTT 7dagars kort

som ska gälla sju på varan

dra följande kalender dygn.

Priset blir 220 kronor för

helt pris och 130 kronor för

reducerat pris.

Ett veckokort har efter

frågats sedan länge av såväl

besökare i länet som trogna

SLresenärer. 1 juni fi nns

det att köpa ute i trafi ken.

Samtidigt som enhets

taxan för enkelresor införs

den 1 maj 2006 justeras

priserna för 1dags och 3

dagarskort.

hela resan rapporterar framgent om landstingsägda Waxholmsbolaget och Färdtjänstförvaltningen.

hela resan!Nu kNyTer vi ihop SL-trafi ken genom att rapportera om den verksamhet som Waxholmsbolaget och Färdtjänsten bedriver i länet.

hela resan gör i högre grad skäl för sitt namn. Med start nästa nummer kan du läsa om ”SL på sjön” som är marknads-ansvarige Claes Pettersons beskrivning av Waxholmsbolaget samt om Färdtjänsten – för de med funktionshinder som inte kan använda SL-trafi ken.

Det nya priset för ett 1

dagskort blir 60 kronor

(helt pris) och 30 kronor

(reducerat pris).

3dagarskortet kommer

att kosta 180 kronor (helt

pris) och 90 kronor (redu

cerat pris).

1dagskortet ger fri en

tré till Spårvägsmuseet och

3dagarskortet ger dessut

om fri entré till Gröna Lund

och Kaknästornet samt

rabatterad entré till Skan

sen.

Foto: WÅ

AB

FÖr eTT pAr veckor sedan avslutades SLs kampanj ”Dialog med unga”. Syftet var att få veta vad unga tycker om tryggheten i SL-trafi ken. På ett webbforum publicerades inlägg från dem som ville tycka till. När jag ögnar igenom de 2 313 bidragen (!) är det två saker som återkommer.

Många efterfrågar fl er ordningsvakter som rör sig i trafi ksystemet och bättre belysning i och utanför SL-miljö. En tjej sätter fi ngret på något vi alla kan fundera över. ”Fler vanliga männis-kor borde reagera om något

händer.” Nu ska kampanjen utvärderas, vi återkommer till det längre fram.

I detta nummer berättar vi om ordningsvakter, bälten och alkolås i bussar – sådant som görs för att resenärerna ska känna sig tryggare.

Bättre pålitlighet handlar det om när SL som ett led i investerandet för framtiden satsar 200 miljoner kronor på att renovera Fruängs grenen på tunnelbanan. Läs mer om detta jätteprojekt och den pla-nerade ersättnings trafi ken när grenen stängs av den 8 maj (se sidan 10). Två andra viktiga datum att hålla reda på: 1 maj

när enhetstaxan införs jäm-ställs långa resor med korta resor à la en tjuga (sidan 14 -15). Den 18 juni tar Stock-holmståg emot stafettpinnen för pendeltågstrafi ken från City pendeln. Läs om hur ett smidigt övertagande planerats på sidan 30.

Som ”vanlig resenär” i SL-trafi ken, förundras jag ofta över vilket gigantiskt maski-neri SL-trafi ken är. Det gör jag också i min roll på SLs infor-mationsavdelning. Allt jobb som krävs – och görs av alla – för att hålla verksamheten

i gång. Små underverk görs varje dag. Det är så lätt att de svarta rubrikerna fastnar på näthinnan. Så lätt att glömma bort att SL-trafi ken faktiskt är rätt schysst! Som det uttrycks i Dialogkampanjen.

Nästa nummer, då vi bland annat summerar Stockholms-försöket, kommer i slutet på september, manusstopp är den 18 augusti. Tipsa gärna om nytt eller sådant som fl er inom SL-trafi ken bör veta. Insändar vinjetten börjar dam-ma igen, du som tycker – tyck till i hela resan!

Önskas: Mer ljus!

SLs STyreLSe hAr beslu

tat att resekortet, SLs nya

betalsystem, ska heta SL

Access. SL Access är lätt att

säga och fungerar även in

ternationellt.

Det betyder ”tillträde,

åtkomst” både på svenska

och engelska, vilket stäm

mer bra med hur SL vill ar

beta med kortet.

Dessutom fungerar nam

net lika bra när chipet är

placerat i ett plastkort el

ler kanske i framtiden i en

klocka eller en mobil.

SL samarbetar idag med

andra trafi khuvudmän inom

Sverige och delar av Nord

en för att skapa möjlighet

er för ett gränslöst resande

med ett enda kort.

Den symbol som ska an

vändas för detta samarbete

kommer att fi nnas på alla

huvudmäns resekort (se illu

stra tion i bakgrunden).

äntligen SL Access

3Hela Resan nr 1/2 – 2006

Nyheter & Notiser

Städpersonalen arbetar dygnet runt för att hålla din station ren. På nätterna är det deras tur att gå till jobbet. – Det är viktigt att resenärerna trivs, säger Jan Wiking, gruppledare för lokalvårdarna.

Av Max Landergård

kLockAN är 22:05 och Jan Wiking som är gruppledare för Connex lokalvårdare dricker en kopp kaffe under en rast i nattskiftet. Det är många arbetsuppgifter som väntar innan skiftet är slut.

– Vi ska snart tvätta spårsidorna och det krävs det speciell utbildning för, eftersom personalen befi nner sig på spåret ovanför den ström förande skenan som tågen drivs av. Det är visser-ligen likström, men likväl 750 volt så det gäller att passa sig ändå, sä-ger han.

Den utökade städinsatsen inne-bär att utvalda stationer maskin-skuras och spolas varje vardag. Vad skulle hända om en station inte skulle bli städad på en vecka?

– En vecka, oj, det räcker med ett halvt dygn för att man ska se en be-tydande skillnad. Om vi inte rensar upp skulle folk få vada fram i gratis-tidningarna till exempel, säger Jan.

Jobbet som lokalvårdare på sta-tionerna kan ofta vara tungt, men Jan Wiking tycker det är bra.

– Jag är snart 50 år så jag uppskat-tar motionen. Jag är inte sjuk ofta och är väldigt rörlig för min ålder. Sen är det kul att möta resenärerna i jobbet också, de kommer ju i för-sta hand.

Fikarummet fylls så sakteliga med kvällsstyrkan och snacket mel-

lan kollegorna vittnar om att de känner varandra väl. Jan Wiking är nöjd med sin arbetsplats.

– Det är inte många som slutar här tack vare en bra trygghet från arbetsgivaren och framför allt en

god kam-ratskap. Jag började här 1986 och ”Värmland” där borta

har jobbat här sedan, ja hur länge är det…?

– 36 år blir det väl, jo. Det gäller ju att det är trevligt på jobbet också, inte bara tråkigt, fyller arbetsledaren Lennart ”Värmland” Johansson i.

Mumin Abdi har ”bara” jobbat inom SL och Connex i 17 år. Han tycker förutom kamratskapen att det är bra att arbetsplatsen är kultu-rellt mångfacetterad.

– Jag tycker om att jobba och jag gillar mina chefer här, säger han.

operation Storstädning

utökad städ ning grÖN LiNje: Vällingby, Frid

hemsplan, Hötorget, Med

borgarplatsen, Farsta C

rÖd LiNje: Mörby, Tekniska

Högskolan, Östermalmstorg,

Gamla Stan, Liljeholmen,

Skärholmen

BLå LiNje: Kista

Mumin Abdi, lokalvårdare, trivs bra efter 17 år i SL-trafi ken.

Slumpmässiga alkoholtester gör SL-trafi ken säkrareUnder 2005 upptäcktes åtta fall bland de 3 000 alko hol och drogtester som genomfördes.

SL geNoMFÖr årLigeN 3 000 alkohol- och drogtester bland förare, trafi k-ledare och annan säkerhetspersonal. Testerna, som genomförs i samarbete med SLs entreprenörer, syftar till att göra kollektivtrafi ken säkrare.

Under 2004 upptäcktes 25 personer i kontrollerna medan bara åtta under 2005. Fyra av dessa under 2005 var vid anställningstest.

– Vi har som krav att entreprenö-rerna gör drog- och alkohol tester bland sina förare. Testerna görs av speciella företag med kvalifi cerad personal så att allt ska gå rätt till, säger Erik Stenbäck på SLs säkerhets-avdelning.

Alkohol- och drogtesterna görs vid tre tillfällen – vid nyanställning, slumpmässigt och vid speciella till-fällen, exempelvis vid olyckor.

De oannonserade testerna sker på olika tider och i samband med att bussföraren ställer sin buss eller tunnel-baneföraren går av sitt arbetspass. Ett slumpmässigt test genomförs aldrig när föraren arbetar under sitt pass.

Det fi nns cirka 9 500 förare i trafi k-en varav drygt 7 000 är buss förare. Varje år testas minst 10 procent slumpmässigt, cirka 1 000 stycken av förarna, hos de olika entreprenörerna. Hur tas testerna emot av personalen?

– De mottas på ett bra sätt och med stor förståelse. Givetvis är det inte all-tid roligt att behöva genomgå ett alko-hol- eller drogtest, men de anställda är fullt på det klara med avsikten, att vi

ska ha en säker kollektivtrafi k. Jag vill understryka att testerna görs till störs-ta del i preventivt syfte, säger Erik.Vad händer med dem som avslöjas i kontrollerna?

– Entreprenörerna har sin personal-policy som gäller när sådant inträffar. Främst handlar det om att hjälpa och stödja den drabbade med olika typer av åtgärder, till exempel behandlings-program om det behövs.

Av Peter Nyström

Alkolås monteras i bussarRegeringen har aviserat krav på alkolås i alla motorfordon från 2012. Enligt ett beslut av Stockholms läns landsting ska SL successivt införa alkolås i sina bussar. Det betyder att kommande bussar som beställs är utrustade med alkolås.

– FrAMFÖr ALLT är det för att visa att vi håller en kvalitetsnivå och kan garantera att vi inte har några som kör berusade i SL-trafi ken, säger Erik Stenbäck, säkerhetsingenjör på SL.

En förutsättning för att kunna star-ta motorn i en buss med installerat alkolås är att föraren blåser utan indi-kation på alkohol.

Erik framhåller att användning av alkolås kräver en överenskommelse med entreprenörs företagen. Så att det fi nns rutiner för förarna att använda sig av.

– Hur ska de agera i olika situatio-ner som kan uppstå? Vad händer till exempel när alkolåset krånglar eller har gått sönder?

– Under våren räknar vi med att träffa våra entreprenörer för att disku-tera utformningen av rutinerna, säger Erik.

”om vi inte rensar upp skulle folk få vada fram

i gratistidningarna”

För information om SL – besök vår webbplats sl.se

Foto

: Jan

ne D

anie

lsso

n


Teknik:

Automatisk tågkontroll på Tvärbanan Nu hAr ockSå Tvärbanan

säkerhetssystemet Automa

tic Train Control. ATC gör att

tåget inte kan

passera röd sig

nal. Därmed för

hindras en kol

lision med annat

tåg.

All spårbun

den trafik är i

dag utrustad

med ”säkerhets

grepp”: om föra

ren av exempel

vis plötslig

sjukdom inte kan

köra sitt tåg och släpper

greppet om spaken, stannar

tåget. Med ATC införs ytter

ligare en säkerhetsaspekt

då det inte går att köra mot

rött.

– Om föraren av någon

anledning inte bromsar, tar

ATCsystemet vid och brom

sar fordonet automatiskt,

säger Lars Fagrell på SLs

fordonsavdelning.

Liknande säkerhets

system finns i tunnelbanan

och i pendeltågstrafiken.

– Systemet ska ses som

en ren säkerhetsåtgärd och

vara till stöd för föraren, sä

ger Hans Höwitz på Connex.

Med hjälp av en antenn

som varje tåg utrustas med

får föraren fortlöpande in

formation om framförvaran

de trafik.

En signal sänds ut

till så kallade bali

ser som är placerade

i spåren med olika

mellanrum. Balisen

sänder tillbaka sig

nalen till föraren som

får veta hur det ser ut

framöver i spåret.

Med ATC kan en

dast ett tåg befinna

sig mellan två sig

naler.

ATC möjliggör en

ökning av hastigheten från

50 till 80 kilometer i timmen

– med bättre säkerhet.

Trafik:

reverserade körfält – unik lösningÖkAd iNFLyTTNiNg och ett stort antal sommargäster på Värmdö medför stora pro-blem med framkomligheten i vägnätet. Nu prövar Väg-verket en tillfällig lösning med reverserade körfält på sträckan Mölnvik-Ålstäket, väg 222. I februari började ett nytt tredje körfält att byggas.

Reverserad betyder om-

vändbar och det tredje mit-tersta körfältet ska användas för körning i båda riktning-arna beroende på tidpunkt. På morgonen kommer två körfält att vara tillgängliga in

mot Stockholm och på ef-termiddagen ett körfält. Digi-tala skyltar som styrs från Trafik Stockholm ska visa trafikens riktning. Vänster-svängar blir av säkerhets-skäl förbjudna längs hela sträckan.

Det tillfälliga tredje kör-fältet kommer att vara i bruk maj-september.

Trafiklösningen kommer att innebära ökad framkom-lighet för all trafik vilket ock-så medför snabbare resor för SLs bussresenärer.

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Trygghet:

Mjukare ordningsvakterNu När SL tagit över ansvaret för ordningsvaktstjänsten från de olika entreprenörerna blir det utifrån ett helt nytt

koncept. Klädda i enhetliga rödsvarta uniformer kommer ordningsvakterna att arbeta över alla trafikslag, men vara geografiskt indelade. Kraven på deras framtoning och uppträdande är tydliga.

– Vi ställer mycket höga krav på att ordningsvakterna ska upplevas mjuka, vänliga och serviceinriktade. De ska finnas ute bland människor och vara tillgängliga och till-mötesgående, det kan vara för

att hjälpa till med barnvagnar, visa vägen. Vi inför också nya upphandlingskrav på kunskap om SLs trafik, man ska kunna svara på frågor, säger Erik Stenbäck, ansvarig för upp-handlingen på SL.

På det här sättet hoppas SL öka både trygghet och trivsel

för resenärerna. Hur SL lyckats kan

alla resenärer bedöma i au-

gusti då vakterna är på plats. Nu återstår uppgiften att i avtalen formulera incitament för hur vakterna bemöter rese-närerna.

Trygghet:

databas mot skadegörelsehÖSTeN 2005 Fick SL klar-tecken från Datainspektionen att lägga upp en databas med bilder och annan dokumenta-tion av skadegörelse som SL och entreprenörerna drabbas av.

Genom samordning av in-formation blir det lättare för SL att driva ärendet vidare hos polis och åklagare.

Arbetsmiljö:

i huvet på en bussförareSL SkA i samarbete med Buss-link göra en undersökning om hur bussförarna upplever sin arbetssituation: Har de rätt körtider i förhållande till verkligheten? Hur uppfat-tar de sin arbetsmiljö? Hur påverkar Stockholmsförsöket deras arbete?

upphandling:

Nu tar Swebus över avtaletBuSSTrAFikAvTALeN i SÖder-

TäLje respektive Järfälla och Upplands Bro tas över av Swebus. De vann i de bägge avtalsområdena.

– Kvalitetsfrågorna har vägt tungt i den här upphandling-

en precis som i den senast genomförda pendeltågsupp-handlingen. Upphandling-en handlar om att hitta den som har rätt kombination av pris och kvalitet, säger SLs vd Lennart Jangälv.

– Swebus har visat att de har de bästa förutsättningarna att bedriva ett långsiktigt arbete för att utveckla verksam-heten på ett sätt som gynnar resenärerna och avsevärt ökar kvaliteten.

Swebus driver redan idag busstrafiken i Södertälje. I avtalsområdet Järfälla och Upplands Bro tar Swebus över verksamheten efter Connex. Övertagandet sker i samband med övergången till höst-tidtabell den 21 augusti 2006, med möjlighet till som mest fem års förlängning.

Grundläggande krav inom

Foto

: Gör

an S

egeh

olm

Illustration: MBP AB (Mats Björklund AB).

Ökad hastighet – och bättre säkerhet.

Så här ska tröjan se ut.

vägverket prövar ett tredje körfält mellan Möln-vik och ålstäket.

Polisen får också lättare att binda personer till skade-görelse.


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Trygghet:

Sitt säkert i bussenBältesanvändning i bussar aktualiserades på allvar i och med den svåra bussolyckan utanför Arboga i januari.

hÖSTeN 2005 uTruSTAdeS

nära 200 SL-bussar med bälten. Nu har SLs mark-nadsenhet tagit fram dekaler som på ett tydligt sätt visar att barn och vuxna ska använda bälten. Det fi nns också informationsfoldrar för resenärer och förare.

– Hittills har vi varit förskonade från allvarliga person skador som berott på att bälten inte använts, säger Erik Stenbäck, som arbetar som säkerhetsingenjör på SL.

Totalt sett är det i dag få bussar i SL-trafi ken som är utrustade med bälte. Men

de 197 bussar som förra året köptes in till Stockholmsför-söket är alla bältesförsedda.

– Det var en frivillig åtgärd från SLs sida. Vi ville helt en-kelt erbjuda resenärerna en säkrare buss, säger Erik.

Sedan tidigare är även en del bussar som går mellan Stockholm och Norrtälje ut-rustade med bälten. I både de nya och gamla bussarna är det vanligast med tvåpunkts-bälten, medan en del säten har trepunktsbälte.

– De som fått trepunkts-bälte är säten som är oskyd-dade framåt, det vill säga att de inte har något säte framför sig, säger Erik.

– Vi håller på att utarbeta ett förslag till bältespolicy och vi har informerat SLs styrelse om det. Förslaget innebär att alla bussar som inte går i ren stadstrafi k ”fri-villigt” borde förses med bälten.

Bussarna klassas på tre sätt. Klass 3 är långfärds-bussar (turistbussar) och klass 2 är bussar med få stå-platser som går i regional

trafi k mellan större orter. I bägge dessa är det lag på att bälten ska vara monterade på alla säten. Klass 1 avser bussar i stads- och förorts-trafi k och i dessa fi nns inget bältestvång. Alla bussar i SL-trafi ken är klassade som klass 1-bussar. När en klass 1-buss utrustas med bälte gäller samma lagar som för klass 2-bussar och klass 3-bussar.

Vuxna som sitter på en bältesutrustad plats i en buss måste enligt lagen använda bälte. Den som inte gör det kan bli bötfälld. Sitter rese-nären i rullstol och platsen för rullstol har bälte eller om passageraren är under 15 år är föraren skyldig att vidta lämpliga åtgärder för att den-ne ska använda bälte.

– Rent praktiskt kan inte våra förare fråga ungdomar-na om deras ålder och sedan se till att de tar på sig bälte. SLs bussar går ju i linjetrafi k

och det skulle till exempel in-te gå att köra efter tid tabeller under de omständigheterna och framför allt skulle det i princip vara omöjligt att kontrollera detta med ett så intensivt resenärsutbyte som gäller i SL-trafi ken, sä-ger Erik.

SLs jurister har tolkat la-gen och menar att kravet på att vidta lämpliga åtgärder så att barn under 15 år använder bältet uppfylls om det sitter dekaler i bussen som infor-merar om att bälten ska an-vändas.

Av Per Eklöf

områden som säkerhet, miljö, fordonsstandard, arbets-miljö och förar certifi ering, har ställts i upphandlings-processen.

Årskostnaden för det vin-nande anbudet i Södertälje ligger på cirka 149 miljoner kronor, och i Järfälla och Upp-lands Bro på cirka 145 mil-joner kronor, vilket innebär en kostnadsökning med 15 respek tive 5 procent jämfört med den beräknade kostna-den för 2005.

Trygghet:

Sabotage mot SL-trafi ken

eTT BruNNSLock pLAcerAT på spåret vid Fagersjö. Upprepad stenkastning mot tåg. Och senast en nedkastad gran som rev ned kontaktledningen från ett pendeltåg vid Södra station.

SL-trafi ken drabbas tyvärr av sabotage. Särskilt drabbad har Nynäsbanan varit. De faktiska kostnaderna är stora och konsekvenserna kan bli förödande.

– Vi ser en olycklig utveckling från det som tidigare var pojkstreck till mer allvarliga händelser, säger Johan Hedenfalk, SLs säkerhetschef, och tillägger att det inte helt går att försäkra sig mot sabotage.

– Det vi kan göra är sätta in bevakningsåtgärder i ett område och sam arbeta över gränserna. Vi har ett väl

utvecklat sam arbete med polisen, sociala myndigheter, stads dels förvaltningar, skolor med fl era. Hur ser SL på sabotage som till exempel brunnslock på spåren?

– Vi ser allvarligt på det. Här har man insikten och vet att det fi nns en fara för att till

exempel tåg kan spåra ur. Det är inte oskyldigt utan betydligt mer allvarligt. Det fi nns stora risker. Och vår väg är som sagt att bland annat arbeta med polisiära metoder för att för-söka stoppa de här gängen, säger Johan.

Skadegörelse polisanmäls alltid, antingen direkt av SL

eller av entreprenörsföretaget. Enligt policy ska den miljö

som har blivit utsatt för ska-degörelse, återställas snarast möjligt, dock senast efter 24 timmar.

I skrivande stund har bland annat två vandaler knutits till avancerad och grov skade-görelse mot SL-trafi ken.

vad säger lagen?”deN SoM FärdAS i en buss på

en sådan sittplats som är utrustad

med bilbälte skall använda bältet.”

”Föraren, annan ombord

personal, ledsagare och ledare för

en grupp skall vidta lämpliga åt

gärder så att passagerare som är

under 15 år använder bilbälte.”

Enligt lagen får en buss ha så

många stående passagerare som

den är godkänd för i besiktningen.

Från 1 januari 2004 gäller att alla

nya bussar klass 2 och 3 ska vara

utrustade med bälten.

Foto

: Mal

te D

anie

lsso

n

Trygg i SL-trafi ken med bälte.

dekal som ska användas.

erik Stenbäck arbetar vid SLs säkerhetsavdelning.

SLs säkerhetschef johan hedenfalk.SLs säkerhetschef johan

Foto

: Per

Ekl

öf


Knutpunkten Årstaberg ökar trafiken

Ny station gör att stan kan flytta utStockholm har fått en ny pendeltågsstation. De som bor och arbetar i Årsta har helt nya resmöjligheter när stationen kopplar samman pendeltåg med Tvärbanan och bussar. Av Gunilla Schönning

Foto: Melker Dahlstrand

årSTABergS STATioN ÖppNAr nya resvägar för alla som bor och arbetar söder om Söder. När pendeltågen knutits samman med Tvärbanan och bussar räknar SL med många nya resenärer.

– Årstaberg ligger strategiskt helt rätt, säger Anders Eriksson, SLs projektledare. Det finns många före-tag i området och under våren kom-mer Stockholms stad att bygga en

gångbro över Årstalänken för att ge ännu fler resenärer möjlighet att an-vända stationen. Vi räknar med cirka 12 000 av- och påstigande per dag.

årSTABerg Ligger NärApå mitt emellan Älvsjö och Södra station. Stationshuset är nästan osynligt för tågresenärerna eftersom det ligger i brofundamenten mellan spåren. Den som lyfter blicken ser istället det skrovformade, oljade perrongtaket av ek. Trots stationens underjordiska placering gör glasväggarna i upp-gången och de ljusa färgerna att den känns rymlig.

– Stationen är inklämd mellan två spår. Den är smal, men yteffektiv. Vi tar vara på alla utrymmen, säger Anders. Glasväggarna skapar rymd och gör stationen ljus och

lättskött. Det ger också trygghet för resenärerna.

Ljus, rymd och att det ska vara lätt att orientera sig har varit ut-gångspunkten för arkitekten Sven Söderlind. Idag har stationen en entré, men med möjlighet för ytterligare en entré och en plattform den dag som Citybanan blir verklighet.

STATioNeN hAr ByggTS i tre etapper. Projektet har förutom station och järnvägsbroar innehållit en busstermi-nal som man når genom en ”triumf-båge” i direkt anslutning till stationen. Där finns en liten park och dessutom ska en korvkiosk och en bloms-terbutik byggas. Delvis har bygget anpassats efter Banverkets stora bygg-projekt, nya Årstabron, som invigdes i augusti 2005. Banverket är beställare

och byggledaren Tomi Åkesson har varit Banverkets sammanhållande länk i den tredje etappen. Även om Tomi haft den ibland svåra rollen att samordna och hålla i kostnaderna är han väldigt nöjd med den nya stationen.

– Den knyter ihop de olika reseslagen bra och jag är väldigt förtjust i perrongtaket. Det är som ett skrov med vågskum längs kanten, säger Tomi Åkesson.

ANSvAreT FÖr ALLA tre byggetapper-na har Joacim Myrin, platschef på en-treprenören SVEAB, varit. Som mest har han haft 50 personer på plats. Han tycker det har varit spännande bygga en station i anläggningsmiljö.

– Det har varit ett roligt bygge, vi har verkligen fått göra allt från att

Moderniseringar

det ganska smala stationshuset är inbyggt i brofundamenten mellan spåren.


vad tycker du om årstaberg? en ny stationBeställare Banverket

entreprenör SVEAB

Tre byggetapper

20022003 Tre järnvägsbroar,

stommen till stationshuset.

20032004 Plattform.

20042005 Stationsöverbyggnad,

plattformstak, inredning, buss

station.

kostnad 175 miljoner kronor ex

klusive bussterminal.

knutpunkt Buss 134, 143, 152

och 160 avgår från busstermina

len.

Ingrid Johansson (till höger)– jAg hAr verkligen saknat en station här. Privat promenerar jag mest, men mitt jobb på stadsdelsförvaltningen i Liljeholmen innebär att jag reser kol-lektivt. Jag kommer nog att använda den här stationen en hel del. Det är generöst av SL att erbjuda en veckas gratiskort.

Karin Sundberg– jAg går också mest, men det är långt mellan Älvsjö och Södra Station och den här stationen ger bra möjlig-het att byta till bussar och Tvärbanan. Anders Lundberg

– jAg koMMer absolut att använda Årstabergs station. Tidigare har jag alltid cyklat. Men nu har jag precis fl yttat till Mariefred och den nya stationen är en förutsättning för att jag skulle kunna stanna kvar på mitt jobb. Den är jättefi n, jag har följt byg-get varje dag när jag cyklat förbi här.

Marcus Lindeblad– jAg joBBAr på Liljeholmen och använder mest Tvärbanan. Jag tror inte jag kommer att använda Årsta-berg så mycket, men jag har många arbetskompisar i Huddinge som jag vet kommer att åka till Årstaberg. SLs erbjudande om en gratisvecka ska jag givetvis utnyttja.

Av Gunilla Schönning


Kartillustration: Stadsbyggnadskontoret

spränga och schakta till att bygga bro-ar och hus. Det är lite udda att bygga stationshuset i en bro, säger han.

Samtidigt medger han att det har varit en tuff arbetsmiljö för den per-sonal som jobbat i omedelbar närhet till en av landets mest trafi kerade järn-vägssträckor. Tåg har passerat var-annan minut och säkerhets avstånd, nattarbete med avstängda spår och säkerhetsvakter har varit självklar-heter.

All personal har fått säkerhets-utbildning och cirka 25 procent av allt arbete har gjorts nattetid.

– Vi har inte haft några olyckor, konstaterar Joacim, som tror att sta-tionen blir ett jättelyft för hela Årsta-bergsområdet.

– Hela stan kan fl ytta längre ut från centrum.

knutpunkt årstaberg

En ny bussterminal för när

området.

Station för Tvärbanan.

Ny pendeltågsstation.

Nya spårlägen som möjliggör

fyra nya pendeltågavgångar i

vardera riktningen, totalt åtta

för SL.

TidsvinstSom exempel kan nämnas att res

tiden från Årstaberg till Flemings

berg minskat från 36 minuter till

12 minuter. En resa från Tumba

till Liljeholmen som förut tog 44

minut er tar idag 33 minuter.

Anpassad för citybananNär ciTyBANAN ANLäggS, behö

ver Årstabergs pendeltågsstation

byggas ut.

– Vi har anpassat så mycket det

går för att vara förberedda. Nu är

det möjligt att utan några större

ingrepp bygga ut stationen väster

ut, säger Anders Eriksson, SLs

projektledare för Årstaberg.

hela resan återkommer i näs

ta nummer till hur SL förbereder

sin del inför anläggandet av City

banan.

prova-på-kort!reSANdeMäTNiNgAr viSAr ATT

Tvär banan bidragit till ökad tra

fi k tack vare den nya bytespunkten

Årsta berg.

Mycket talar för att den aktiva

marknadsföringen i samband med

invigningen bidrog. I januari tillfrå

gades anställda på företag i Årsta

bergs närområde om att medverka i

en av SLs marknads undersökningar.

Som tack för deltagandet kunde

de sedan hämta ut ett veckolångt

provapåkort vid invigningen.


Richard Noréll är en av lokalvårdarna som ingår i Connex stationsservice på Slussen.

hallå där, richard…Av Lena Gylfe Foto: Hasse Fridén

Vad innebär projektet Min station?– deT är vi lokalvårdare inom Connex som genom ett förändrat arbetssätt och kompletterande utbild-ning nu höjer servicen på stationen Slussen, berättar Rickard. Bland annat har vi sedan förra året infört städning mellan klockan 07:00 och 16:30.

– Vi agerar som ett slags ”hus-tomtar” genom att feja och putsa un-der hela dagen. Med detta vill vi skapa en inomhuskänsla, en galleria, för våra resenärer.

– Dessutom har vi genomgått ut-bildning i service, biljetter, taxeregler och brand- och säkerhet för stationen.Säljer även ni biljetter nu?

– Nej, det är spärrvakterna som har den uppgiften. Vad vi lokalvårdare

Slussen – en spindel i nätet vArje dygN pASSerAr cirka

93 500 personer genom Slussen.

Bussnätet består av innerstads

bussarna 43, 53, 55 och 76 samt

stomlinjerna 2 och 3.

Nästan samtliga bussar i 400

serien mot Nacka och Värmdö

utgår från Slussen.

Tunnelbanans gröna och röda

linjer ringlar sig genom Slussen

och fortsätter vidare mot anting

en Farsta, Skarpnäck, Hagsätra,

Fruängen, Norsborg, Hässelby,

Ropsten eller Mörby.

Saltsjöbanan utgår från Slussen

och fortsätter vidare till Saltsjö

baden eller Solsidan.

hjälper till med är att visera biljetter, informera resenärer om resväg och assistera där vi kan. Vi har fått lära oss Slussens trafikuppbyggnad och kan därför hänvisa våra kunder till rätt hållplats eller perrong och även bistå räddningspersonal vid tillbud.Hur har resenärerna mottagit den här ökade servicen?

– Mycket bra. Vi känner att vi be-hövs, att vår insats är uppskattad och att vi blivit bekanta ansikten vid spärr-linjer och på perrongerna.

– Inte sällan får vi höra att Slussen är ren och snygg!Hur upplever du och dina kolleger era förändrade arbetsuppgifter?

– Vi tycker att det bara är positivt; vi märker att vi nu är synliga på ett annat sätt och att många resenärer uttrycker

sin tacksamhet genom leenden och glada tillrop. Sådant värmer!Något annat du skulle vilja vara behjälplig med?

– Jag hoppas kunna lära mig mer om busslinjerna så att jag snabbare kan stå till tjänst när någon resenär undrar över vilken buss som går dit el-ler dit.Några önskemål om projektets utveckling?

– Jag önskar att våra nyförvärva-de kunskaper skulle nyttjas även på kvällar och helger. Stan är full med turister, och ett flertal andra önskar trafikinformation och ibland hjälp i sökandet efter till exempel borttappa-de mobiltelefoner på bussar och tåg. Då finns vi gärna till hands.

richard Noréll och hans kollegor har blivit bekanta ansikten vid spärrlinjer och på perrongerna vid Slussen.

hur är det på jobbet?


det nya pendeltåget

Barnsjukdomar hos X60

Intrimning av nya pendelnSLs nya pendeltåg är nästan helt datoriserat och mycket tekniskt komplext. Småfel under en första intrimningsperiod hör till det normala. Förutom felen i sig har en av svårigheterna varit att återskapa felen för att kunna åtgärda dem.

äveN oM SLs nya pendeltåg är ett exempel på dagens spjutspetstek-nologi inom kollektivtrafi k, återstår vissa justeringar. Det är först i trafi k som de testas på riktigt. Enligt Johan Sjöholm, SLs projektledare för tåget sedan år 2002, är det i huvudsak tre problem som man brottats med, eller barnsjukdomar som han föredrar att kalla dem. Det handlar dels om själva drivsystemet till tågen, dels om problem med dörrar som inte gått att stänga eller öppna. Dessutom har värmen i vagnar och förarhytt inte fungerat tillfredställande.

– BriSTerNA hoS drivsystemet är vårt största problem just nu och vår leverantör arbetar hårt för att lösa dem. Under våren räknar vi med att många av de åtgärder som man tagit fram ska vara införda. Det borde leda till färre driftstörningar, sena tåg eller tåg som tas ur trafi k, säger Johan.

Problemen med drivsystemet med-för försämrad prestanda för tågen. Om man låter dessa problem gå för långt, kan det till slut leda till att tåget stannar på linjen, vilket tyvärr skett. För att undvika dessa fel tar City-pendeln därför tågen ur trafi k när de fått en viss typ av fel på drivsystemet, trots att tågen egentligen ska klara även en sådan situation.

– proBLeMeN

Med dörrarna är lite knepiga att identifi era. Vi har vissa idéer om vad det kan vara. Ofta går det till så att föraren uppmärksam-mar felet när

denne är ute och kör, men väl inne i verkstaden fungerar dörrarna som de ska…

Att tågen var kalla i vintras berodde på ett antal fel i värmesystemet. Pro-blemen identifi erades till slut och är nu åtgärdade.

– För att minska effekterna av bristerna i värmesystemet ändrades sättet att öppna dörrarna temporärt under vintern. Vi fi ck gå över till att låta resenärerna själva öppna dörrarna i stället för att centralt låta föraren öppna alla dörrarna utmed tågsidan, berättar Johan.

– Den åtgärden fi ck mycket kritik, främst från synskadade. I det långa loppet vill vi ha resenärsstyrda dörrar, men då måste vi hitta en lösning som också passar för synskadade.

Förhoppningen är att leverantören ska hitta en lösning som kan testas i sommar.

Av Per Eklöf

ur resenärers perspektivx60 är eTT mycket uppskattat pen

deltåg. En undersökning bland cirka

2 700 resenärer visar att 92 procent

tycker att det är ett bra fordon att fär

das med.

Undersökningen gjordes för att få

veta vad resenärerna tycker om de

förbättringar i bekvämlighet, utseen

de och funktion som de nya fordonen

förhoppningsvis medför jämfört med

de äldre.

Först mättes resenärernas åsikter

om X1 och X10 innan det nya pendel

tåget fanns att jämföra med. Därefter

gjordes en andra mätning när X60

var i trafi k. Undersökningarna gjor

des ombord på tågen under likadana

förhållanden. Svarsfrekvensen var 85

procent respektive 86 procent i båda

mätningarna.

Resultatet visar att 92 procent av

resenärerna är nöjda med X60 och

varannan har gett fordonet det sam

manfattande betyget fyra.

Endast 45 procent är nöjda med

X10 och bara 28 procent av resenä

rerna är nöjda med X1.

Några parametrar som mättes:

Bekvämligheten vid sittplatsen är

hög, fyra av fem är nöjda, medan

tre av fyra är nöjda med hur rym

ligt det är vid sittplatsen.

90 procent tyckte att det är en

kelt att stiga ombord. Några kom

menterade dock avståndet mellan

perrong och tåg.

Inredningen innehåller helhetsin

tryck av hur modernt, snyggt, ljust

och rymligt fordonet uppfattades.

Tre av fyra anser att fordonet är

snyggt och rymligt.

Bullernivån är låg tycker de allra

fl esta och hela 87 procent är nöj

da.

Förhållandevis många kommen

terar att det var kallt i fordonet.

Fortfarande var dock 69 procent

av resenärerna nöjda med vär

men.

Läsbarheten på digitala infor

mationsskyltar var 90 procent av

resenärerna nöjda med, medan

skyltens placering hamnar något

lägre, 80 procent tycker att den

är bra.

SLuTSATSeN BLir ATT det nya pen

deltåget har gett resenärerna en bätt

re resstandard.

johan Sjöholm är SLs projekt-ledare.

rörligt fotstegFÖr ATT uNderLäTTA för barn

vagnar och resenärer i rullstol,

beställde SL en viss funktion avse

ende ett rörligt fotsteg på det nya

pendeltåget.

Fotsteget som sitter på vagnar

nas första och sista dörr fungera

de dock inte som avsett när tågen

sattes i trafi k. Tillverkaren Alstom

har fått i uppdrag att komma med

en ny lösning.

– proBLeMeN

är lite knepiga att identifi era. Vi har vissa idéer om vad det kan vara. Ofta går det till

johan Sjöholm

Foto

: Mel

ker

Lars

son

Källa: Rapport av Paula Darke, ÅFInfrastruktur AB, 2006.

Sedan de tidiga felen med värmesystemet åtgärdats, har det nya pendel tåget klarat vintervädret bra.


Fruängsgrenen renoveras

Fruängsgrenen på röda linjen genomgår en total renovering i vår och sommar. Under 15 veckor lägger SL tillsammans med åtta entreprenörer ett logistiskt jättepussel. Tågtrafiken stängs av och ersätts med bussar. Syftet med det samlade underhållsarbetet är att minimera framtida planerade störningar för resenärerna.

eN Av STockhoLMS äldre tunnel-banelinjer, Röda linjen, ska renoveras. Sträckan mellan Fruängen och Lilje-holmen löper över nio broar. Broar vars tätskikt inte har bytts sedan anläggandet för över 40 år sedan. Nu skadar en begynnande fuktinträng-ning betongkonstruktionen.

När SL för några år sedan planera-de renoveringen, väcktes idén om att koncentrera arbetsinsatserna till ett tillfälle. Arbetet med broarna betyder åtta veckors totalt trafikstopp, då både räls och makadambädd måste tas bort innan nytt tätskikt kan läggas på.

– Då kunde vi lika gärna tidigare-

lägga de planerade underhållsinsatser som låg fem år framåt i tiden och på så sätt få en rejäl statushöjning i en samordnad upprustning under femton veckors trafikfri tid, säger Johan von Schantz, teknisk direktör på SL och med övergripande ansvar för samtliga teknikområden.

reNoveriNgeN geNoMFÖrS i två etapper. Den första startar den 8 maj 2006 och håller på till 18 juni. Dagen därpå börjar den andra etappen genom att tunnelbanan åter öppnas mellan Telefonplan och Liljeholmen och renoveringen från Fruängen

till Telefonplan fortsätter fram till trafikstart den 21 augusti. Under tiden ersätts tunnelbanetrafiken av bussar, bland annat av två direktlinjer som i rusningstid går var femte minut.

– i ruSNiNgSTid brukar 3 600 resenä-rer åka från Fruängen och kapacite-ten i ersättande busstrafik ska klara den volymen väl, säger Johan.

Samtliga fem stationer moderni-seras och varje plattform renoveras. Räls och växlar ersätts utmed hela sträckans 4,7 kilometer. Fyra nya reservkraftanläggningar byggs. Även elanläggningarna rustas upp och

Så minimeras framtida trafikstörningar i många år

Fruängsgrenen totalrenoveras på 15 veckor

Illus

trat

ion:

Gun

vor

Ekst

röm

, Med

iagr

afik

& Illu

stra

tion


samtliga kablar för strömskenevärmen byts. Redan nu renoveras broarnas kantbalkar för att ge motstöd när den nya makadamen läggs på i sommar.

I ett projekt av denna storlek måste relationen med de kringboende skö-tas lika planerat och gå hand i hand med logistiken. Under renoveringen anordnar SL bland annat ett lokalt in-formationsmöte.

FÖrBeredeLSeArBeTeT hAr pågåTT

sedan 2004. När nu samtliga teknik-områden inom SL är representerade i projektet gäller det att samarbetet såväl internt som med andra aktörer trimmas för att tidplanen ska kunna hållas.

– Efter att entreprenörerna utsågs har vi haft sju möten mellan SLs projektledning och de åtta teknikentreprenörerna för att bestämma arbetsplaneringen in i

Bron över korpmossevägen är en av nio broar som renoveras.

Fortsättning på sidan 15

Så minimeras framtida trafikstörningar i många år

Fruängsgrenen totalrenoveras på 15 veckor

Fruängsgrenen renoveras Fruängsgrenen representerar

3 procent av SLs tunnelbane

resenärer

Kostnad: 200 miljoner kronor

Besparing tack vare arbets

sätt: 50 miljoner kronor.

Foto

: Mel

ker

Dah

lstr

and

Ersättningsbussar tar över tunnelbanetrafiken när Fruängsgrenen på Röda linjen rustas upp mellan 8 maj och 20 augusti. Förhoppningen är att det inte ska medföra så stora förändringar för resenärerna.

– vi ANpASSAr utbudet av bussar

utifrån trafikanträkningar och resan

deundersökningar med god marginal

för att klara variationerna i rusnings

trafiken. Meningen är ju att störning

arna ska bli så få som möjligt för re

senärerna, säger Lars Liljegren på

SL Kontrakt.

Enligt Lars ska bussarna med en

total kapacitet på 4 450 sittplatser

klara resandeströmmen på 3 600

personer i timmen under rusningstid

på morgonen.

– Tidtabellen säger var femte

minut, men räknar man in förfog

andevagnarna kan bussarna på

direktlinjerna faktiskt starta var

tredje minut från Fruängen under

värsta morgonrusningen, säger Lars.

När TuNNeLBANeSTräckAN MeL-

LAN Fruängen och Västertorp är av

stängd skär E4:an som en vallgrav

mellan de två stationerna. Fruängs

borna och Västertorpborna får var

sin direktlinje, 15 och 16, som går till

Liljeholmens bussterminal.

– Genom direktlinjerna kan rese

närerna ta sig fram nästan lika

snabbt med buss till Liljeholmen som

med tunnelbanan. Å andra sidan får

en del resenärer lite längre till håll

platsen än till stationen, säger Lars

Liljegren.

Direktlinjerna går från Fruängen

respektive Västertorp till Liljehol

men utan att stanna längs vägen.

Dessa kompletteras av en lokal linje

som stannar så nära tunnelbane

stationerna som möjligt så att det

blir lätt för resenärerna att hitta till

busshållplatserna. På den lokala lin

jen från Hägerstensåsen rullar en

låggolvsbuss, 14, ut var femte minut

under stora delar av trafikdygnet på

vardagarna. Var tjugonde minut går

den vidare till Fruängen. Den har fle

ra hållplatser, bland andra Telefon

plan och Midsommarkransen.

vANLig SL-TAxA gäLLer på

ersättningsbussarna. Resenärerna

kan köpa de nya enkelbiljetterna om

bord på bussarna. De som reser från

Liljeholmen löser sin biljett som van

ligt i spärren vid bussterminalen.

Av Göran Prage

Busstrafik ersätter Fruängsgrenen

Mer information Lokalt informationsmöte den

3 maj klockan 15:30 20:00 i

Liljeholmens norra uppgång

Läs mer på sl.se

SL Kundtjänst tfn 08600 10 00

Reseplaneraren på sl.se och mo

bil.sl.se visar ersättningstrafiken

Sommartidtabellen för Röda lin

jen med ersättningstrafik gäller

från 8 maj. Den finns på SL Cen

ter från 27 april

Broschyr med detaljerad infor

mation om ersättningstrafiken

finns på SL Center från 4 maj

minsta detalj. Entreprenörerna har tillsammans ett tjugotal entreprenad-områden som noga ska planeras. Varje pusselbit måste läggas i rätt ordning, säger Johan.


Teknik

reseplaneraren – nu ännu bättreSLs nya reseplanerare lanserades i juni 2005. Sedan dess har många användare hört av sig med synpunkter på hur den fungerar. Allt eftersom har ändringar gjorts utifrån önskemål som kommit och fel har rättats till. I december introducerades en ny, uppdaterad version av SLs populäraste webbtjänst.

– vi väLkoMNAr de synpunkter vi får och försöker hela tiden förbättra rese-planeraren utifrån dem, berättar Per Värnholm, systemförvaltare på SL.

eN NyheT är förenklingen av att söka på hållplatsnamn vilket innebär snab-bare träff på hållplatsen som söks. Nytt är också att det går att begränsa hur långt man kan tänka sig att gå när man söker på adress. Tidigare har gå-alternativet inneburit en promenad på högst två kilometer. Nu går det att välja promenadavstånd på mellan 500 meter och fem kilometer. Gå-

alternativet nås via knappen ”fler val”. På längre sikt kommer reseplanera-

ren att innehålla realtidsinformation. Det innebär till exempel att om ett tåg ställs in, så tar reseplaneraren hänsyn till det och föreslår exempelvis en al-ternativ resa i stället. I dag utgår rese-planeraren endast från den planerade tidtabellen. I framtiden ges alltså mer uppdaterad information när man sö-ker en resa.

hur åker jag till …?Smidigt för den som ska besöka en vårdcentral eller ett sjukhus och har annat att tänka på.

Nu kAN du som söker information

om vårdmottagningar på Vård

guiden samtidigt få hjälp att finna

bästa och enklaste resväg.

På www.vardguiden.se finns

förutom fakta om de olika vård

mottagningarna i länet, nu kopp

ling till reseplaneraren direkt från

varje informationssida om respek

tive vårdinrättning.

Reseplaneraren är den mest popu-lära tjänsten på SLs webbplats. I mars besvarade reseplaneraren i snitt 185 000 frågor om dagen. Testa själv på sl.se.

eN SMidig FuNkTioN på SLs webb-plats är din egen reseplanerare. Din egen reseplanerare är ett litet formulär, en banner, som är kopplad till reseplaneraren. Med den på din webbplats kan du hjälpa vänner eller kunder att hitta med SL hem till dig eller till ditt företag.

Din egen reseplanerare har fun-nits att hämta sedan 2002, men är nu bättre än någonsin. Genom att den är kopplad till den nya reseplaneraren går det att söka, inte bara på håll-platsnamn, utan också via adress och karta.

Omkring 2 000 har laddats ned av företag och privatpersoner som vill ha den på sina webbplatser.

mobil.sl.se och reseplaneraren i mobilenI mitten av januari öppnades SLs nya mobila webbplats mobil.sl.se med moderniserad reseplanerare.

MAN kAN SÖkA på hållplatser och adresser och se resans start och mål på en karta. Det går också att få realtidsinformation om SL-trafiken och läsa trafikavvikelser. Realtidsinformation anger när pendeltågen och blåbussarna i innerstaden verkligen går, inte när de ska gå enligt tidtabellen.

På så vis går det att planera sin resa när som helst, var man än be-finner sig.

wap.sl.se SLs gAMLA MoBiLSAjT wap.sl.se finns fortfarande kvar. Där kan man också använda reseplane-raren, få realtidsinformation och läsa trafikavvikelser.

Tanken är att mobil.sl.se på några års sikt kommer att ersätta wap.sl.se som bygger på äldre tek-nik än mobil.

I både mobil.sl.se och wap.sl.se kan man spara sitt reseresultat med uppgift om ”från” och ”till” som ett bokmärke. Nästa gång behöver man sedan bara ange när man vill åka.

kom i gång och surfa på mobil.sl.seeN FÖruTSäTTNiNg FÖr att kun

na använda mobil.sl.se är att mobil

abonnemanget medger det. Detta

kontrolleras hos mobiloperatören.

Om mobilen aldrig använts för

internet, måste dessutom vissa in

ställningar göras i den.

Om du inte har gjort internet

inställningar i din telefon kan du

gå in på sl.se och få hjälp med

det.

Foto

: Lou

ise

Nor

land

er


Visionen om en personlig reseupp levelse för resenärerna växte fram ur SLs kampanj Samhällsnyttan under 2004. Med denna som ledstjärna har webbtjänsten mittsl.se sedan dess börjat ta form. Målet är att mittsl.se ska ge en smartare SLresa.

i viSioNeN SkA den personliga informationen vara tillgänglig i varje ögonblick, vara relevant för varje situation, anpassad till varje resenär och enkel att använda.

För SL ger mittsl.se möjlighet till personliga tjänster på webb, via mobil eller digital-tv och utökad e-handel. Dessutom en uppdaterad kunddatabas, en riktad nyhetskanal, ett analysverktyg, ett kampanj-verktyg, en marknadsföringskanal och ett kundreskontra.

eN FÖruTSäTTNiNg är att alla per-sonliga tjänster för den smarta resan samlas under en inloggning. Detta ger enkelhet både för uppföljning och för kunden. Dessutom skapar det en gemensam kunddatabas för SL genom att det krävs att man loggar in och anger vissa uppgifter om sig själv för att få tillgång till de smarta tjänsterna på mittsl.se.

Självbetjäningen på mittsl.se kom-mer att öka SLs servicegrad och tillgänglighet samt rationalisera pro-cesserna. mittsl.se ger även SL en möjlighet att se resenärerna på ett nytt sätt.

Genom segmenterad och person-lig interaktion med kunder och rese-närer är målet att resandet med SL ökar och gör kunderna mer nöjda. Den stora fördelen kommer med införandet av resekortet SL Access under 2007.

En löpande lansering av tjänst-en mittsl.se från april 2006 och marknads bearbetning innan in-förandet av SL Access ger SL nyttig erfarenhet. Dessutom ges möjlighet till intrimning av de interna proces-serna. Det vänjer också gradvis SLs resenärer vid den utökade relationen med SL.

FÖr ATT LockA mittsl.se-registre-rade kunder, resenärer, skolor och företag och för att få in data om dem, lanseras till en början ett antal personaliserade webbtjänster.

– Med införandet av mittsl.se blir SL ett modernt företag med en le-vande kunddatabas och ett aktivt ärendehanteringssystem, säger Åke Lindström på SLs avdelning för verksamhetsutveckling.

Införandet av mittsl.se sker i fyra faser. Under april 2006 blir beställ-ningen av skolkort den första tjäns-ten. Den har tidigare skett med hjälp av fax, men förenklas nu genom att respektive skola beställer korten över webben. En liknande tjänst kommer också att fi nnas för beställning av före tagskort.

I fas 2 under oktober 2006 lanseras de första personliga tjänsterna, till en början Min reseplanerare.

I fas 3 under december 2006 till-kommer möjligheten för resenärerna till direkt dialog med SL på webben genom tjänsten Mina synpunkter. Därefter sker ingen större lansering utan projektet inväntar lanseringen av SL Access.

Utvecklingskostnader delas i ett utökat samarbete med Skåne trafi ken som är i samma utvecklingsfas som SL, och i förlängningen även med andra trafi k huvudmän.

Av Jan E Svensson

din framtida, person-liga webbtjänst

Wappa till mobil.sl.seAndreas Ekegren och Paloma Fuentes demonstrerade, i samband med invigningen av Årstabergs pendelstation, hur man använder mobil.sl.se i mobil telefonen och hjälpte även till att installera funktionen.

vad har resenärer sagt nu när

ni har visat SLs mobila internet-

tjänst?

– Många tror att de har för gamla

mobiler. Och många vet inte ens om

att de har en internetikon i sin mo

bil. Merparten som varit här har fått

hjälp med att installera wapfunktio

nen. ”Oj, kunde man göra så där!”,

har de sagt. Sedan tror många att

det kostar mycket extra för att an

vända wap, vilket det inte gör, det är

bara några ören, säger Andreas.

– De fl esta tycker att funktionen

är jättebra. ”Det här verkar kul”, har

de sagt, även äldre tycker det. Med

an en del menar att de lika gärna

kan använda datorn hemma för det.

Alla som varit här brukar ju använda

reseplaneraren på nätet, avslutar

Paloma.

vad tycker

du om mobil.

sl.se?

– Jag är

ganska nöjd,

säger Arne

Åkerfeldt. På

nätet fungerar

reseplanera

ren i alla fall bra. Man skriver bara in

vart man ska när man använder den.

Men nu måste jag ringa teleopera

tören, för man måste ha något som

heter wap för det här.

Jan Wardström,

ville se den nya

knutpunkten

Årstaberg

och passade

samtidigt på

att få hjälp med

mobil.sl.se.

vad tycker du om mobil.sl.se?

– Ja, här har man alla aktuella ti

der, även förseningar så det verkar

väldigt vettigt. Jag utnyttjar kollek

tivtrafi ken mycket, så det är bra att

det fi nns! Bilen använder jag bara

när jag ska frakta grejer.

Till vardags studerar Andreas och paloma data- och system-vetenskap vid Stockholms universitet. just nu håller de på med sitt examensarbete om mobilt internet.

Foto

: Jan

E S

vens

son

Arne åkerfeldt, huddinge

Foto

: Jan

E S

vens

son

jan Wardström, Tumba

Foto

: Jan

E S

vens

son

mittsl.semittsl.seunder 2007.

mittsl.seunder 2007. Av Jan E Svensson

mittsl.seAv Jan E Svensson


Lika för alla utan zoner Att det ska bli både enklare och billigare för våra resenärer är de tankar som har lett fram till enhetstaxan som genomförs 1 maj.

Av Per Eklöf

ZoNiNdeLNiNgeN TAS BorT i SL-trafi ken och samtidigt har priset för en enkel resa satts till 20 kronor för helt pris och 10 kronor för ett rabat-terat pris. Det är stora förändringar som förhoppningsvis kommer att innebära fl er resenärer i SL-trafi ken. Något som förblir oförändrat är den så kallade omstigningrätten på en

timme. Den innebär att en resenär får göra ett antal delresor, dock gäller att den sista måste påbörjas senast inom en timme från den påstämplade tiden.

– Det bör ju bli ett ökat resande framför allt på långa sträckor där pris-sänkningen är kraftig, till exempel sträckan Märsta-Nynäshamn för 20 kronor. Jag tror att fl er kommer att lämna bilen hemma och prova på SL-trafi ken, säger Jarl Klang, chef på SLs försäljningsavdelning.

Det kommer också att säljas biljet-ter om tio som förköp, 180 kronor för helt pris och 90 kronor för reduce-rat pris. Det reducerade priset gäller ungdomar under 20 år och pensionä-rer. Att åka utanför länsgränsen som den gör som till exempel reser till Bålsta kommer att kosta ytterligare en biljett.

– Biljetthäftena kommer att likna dagens rikskuponger så det blir en-kelt att till exempel dela ut biljetter till

släkt och vän-ner, säger Jarl.

För de med gamla rabatt remsor kommer tre kupong er att vara värda en biljett med den nya enhets-taxan. Då varje kupong är värd

7,25 kronor kommer en enkel resa med de gamla rabatthäftena att kosta 21,75 kronor vilket ungefär motsvarar en ny biljett à 20 kronor.

– Enhetstaxan är enkel att hantera, understryker Jarl, och själva bil-jetten kommer naturligt också att kallas ”enkelbiljett” i framtiden.

För det nya resekortet som lanseras under nästa år blir det också enklare med en enhetstaxa.

Det som för närvarande diskuteras är att på olika sätt minimera kontant-hanteringen på bussar och i spärrar.

– Förköpshäftena med tio biljetter är ett sådant initiativ och ett annat är möjligheten att även kunna köpa en-kelbiljetter hos SLs drygt 400 försälj-ningsställen, säger Jarl.

enhetstaxa

detta gällerFrån och med 1 maj i år kommer en enkel resa med SL att kosta 20 kronor (helt pris) och 10 kronor för barn och ungdomar under 20 år.

äveN peNSioNärer SoM fyllt 65

samt övriga rabatterade pensionä

rer reser till reducerat pris.

Biljetter kommer att säljas i

häften om tio stycken till ett pris

av 180 kronor (helt pris) per häfte

eller 90 kronor (reducerat pris).

Enkelbiljetten gäller för resor in

om Stockholms län enligt SLs taxe

bestämmelser. Sista delresan ska

påbörjas senast inom en timme

från påstämplad tid.

vad innebär reducerat pris?Åldergränsen för reducerat pris höjs från 18 till 20 år från och med 1 maj 2006. Enkelbiljetter till reducerat

pris får användas av barn och

ungdomar som inte fyllt 20

år. Periodkort får användas av

barn och ungdomar som inte

fyllt 20 år eller fyller 20 år un

der giltighetsperioden.

Liksom tidigare får alla över

65 år samt förtidspensionärer

resa till reducerat pris.

Nytt från första maj är att

även Enkelbiljetten fi nns till

reducerat pris, tidigare fi ck

alla betala helt pris vid köp av

kontantkuponger.

hur försöker SL minska kontant-hanteringen i trafi ken?Förutom långsiktiga lösningar med övervakningskameror, utökade väktarresurser, fi nns det mer detaljerade åtgärder som strävar i samma riktning. De nya Enkelbiljetterna för kon

tantförsäljning säljs till förarna

i häften med mindre värde än

dag ens kontantkupongbuntar

om 100 kuponger à 15 kronor,

det vill säga 1 500 kr. Enkel

biljetterna kommer att fi nnas

i häften om 40 stycken, vilket

innebär värden på 800 kronor

för helt pris och 400 kronor för

reducerat pris.

Rabatterat pris på förköpta häf

ten med Enkelbiljetter. Köp 10

resor betala för 9!

1dygnskortets prissättning

anpassas till enhetstaxan för

att göra detta mer attraktivt

och bidra till minskad kontant

hantering.

Alla försäljningsställen säljer en

staka Enkelbiljetter. Antalet för

säljningsställen har dessutom

utökats med 7Elevenbutikerna.

Biljettautomater provas och om

testet slår väl ut kommer cirka

200 automater att installeras.

vara värda en biljett med den

jarl klang är försäljningschef på SL.

”jag tror att fl er kommer att lämna bilen hemma och prova på SL-trafi ken”

Enklare och billigare för SLs resenärer

Biljettkontrollen till kundtjänstSLs STyreLSe hAr beslutat att

föra över biljettkontrollen från

Connex och Citypendeln till SL

Kundtjänst AB. Detta sker formellt

första juli och nu pågår ett inten

sivt arbete för att få allt på plats.

– Redan den artonde juni

upphör verksamheten för City

pendeln och då erbjuds per

sonalen där att börja hos oss,

säger Annica Dahlberg, vd på

Kundtjänst.


vad tycker ungdomarna?1. vad tycker du om att SL höjer

åldersgränsen för reducerat pris

från 18 till 20 år?

2. Från och med 1 maj är tas

zonindelningen bort och det blir

samma pris om man åker korta

sträckor som långa sträckor in-

om SL-trafi ken. vad tycker du

om det?

josefi n

Söderström,

19 år:

– Det låter bra

tycker jag.

– Om man ska

åka två stationer får man ju betala

lika mycket som om man åker jät

telångt. Då blir det lite dyrt att åka

två stationer tycker jag.

cecilia ronneby,

18 år:

– Åldersgränsen

borde vara högre.

De fl esta som

pluggar på hög

skola har inte så mycket pengar.

De fl esta är över 20 år. Många

tar ju ett eller två sabbatsår efter

gymnasiet innan de läser vidare

så jag tycker åldersgränsen borde

vara 25 år.

jimmy årman,

17 år:

– Det är ju bra

att man kan åka

så länge som till

20 års ålder.

– Ett enhetspris verkar också bra.

Anton hedblad,

19 år:

– Personligen

tycker jag att det

borde vara stu

dentrabatter. En

fjärdedel av min inkomst går varje

månad till SLkort. Det är orimligt.

Så länge man studerar och har

CSNkort borde man ha rabatt.

– Jag åker på kort hela tiden

så det spelar inte mig någon roll.

Men annars verkar det ju bra om

man åker långt låter det som.

En följd av att zonerna försvinner och att enhetspriset införs är att allt tryckt material i SLtrafi ken som det står priser på eller som innehåller information om zoner måste bytas ut. Den som ska samordna att all information byts ut är Maria Hedström på SLs avdelning för marknadskommunikation.

– deT är en enorm mängd material som måste bytas ut. Förändring-arna gäller allt från det som står på sl.se om zoner och priser till nya linjekartor, prisdekaler och en ny taxehandbok, säger Maria Hedström.

Den 14 februari i år togs beslutet av SLs styrelse om enhetstaxan och slopandet av zonsystemet. 1 maj ska allt stå klart.

– Ett visst informationsutbyte sker varje år vid exempelvis pris-ökningar, så det fi nns upparbetade rutiner. En revidering av den här storleken gör ändå att det kommer att bli stressigt, men jag är övertygad om att allt kommer att bli klart i tid, säger Maria.

När det nya materialet är upp-daterat och tryckt ansvarar entre-prenörerna för att det sätts upp. Det sker veckan innan 1 maj.

– Allt ska ju vara klart till 1 maj och helst så nära inpå som möjligt.

Entreprenörerna har olika praxis för hur de byter ut informations material och helgerna är till exempel vanliga bytesdagar, säger Maria.

En informationskampanj genom-förs inför enhetstaxan. Kampanjen syftar dels till att skapa förståelse för den nya prisstrukturen och det för-ändrade, nya biljettsystemet, dels till att göra det enkelt för resenärerna att förstå och välja i det nya sorti-mentet.

Ytterligare ett viktigt syfte med kampanjen är att informera om och uppmuntra till förköp för att inte öka trafi kpersonalens hantering av kontanter.

Av Per Eklöf

informationsutbyte

Anton hedblad,

19 år:

– tycker jag att det

borde vara stu

dentrabatter. En

cecilia ronneby,

18 år:

– borde vara högre.

De fl esta som

pluggar på hög

jimmy årman,

17 år:

– att man kan åka

så länge som till

20 års ålder.

josefi n

Söderström,

19 år:

– tycker jag.

åka två stationer får man ju betala Maria hedström samordnar att all information byts ut.

Så här ser den nya förköpta enkelbiljetten ut.

Fortsättning från sidan 11

Foto

: Lar

s Li

ndqu

ist


ToTALkALkyLeN FÖr reNoveriNgeN

av Fruängsgrenen landar på cirka 200 miljoner kronor och den kal-kylerade besparingen på minst 50 miljoner kronor, jämfört med om det planerade underhållet genomförs på tradition ellt sätt i enstaka punkt-insatser under fl era år framåt.

Ambitionen från SLs sida är att rese-närerna ska uppleva ökad trygghet och tillgänglighet. På stationer görs miljöförbättringar. Exempelvis relief-mönstrade plattor för syn skadade, skjutdörrar i stället för svängdörrar, effektivare ljusarmaturer, tydligare skyltning och lättsanerade kakelytor för att på sikt även minska klottret.

Effekterna av störningarna i trafi -ken minskar på lång sikt både för rese-närerna och kringboende genom att utförandetiden koncentreras.

ATT reNoverA TuNNeLBANe-

ANLäggNiNgAr på traditionellt vis under trafi kfri tid på natten ger cirka tre timmars effektiv arbetstid per natt. Att istället kunna arbeta ostört i en anläggning utan trafi k innebär fl era fördelar.

Den tillgängliga tiden för effektivt arbete blir åtta timmar per skift och den totala genomförandetiden kortas avsevärt. Den ökade tiden för effektivt arbete per skift ger mycket lägre total-kostnad. Att arbetet kan drivas kon-tinuerligt ger också bättre förutsätt-ningar för att säkerställa kvaliteten.

Man kommer att arbeta i tvåskift mellan klockan 06:00 och 22:00. Reserv tid för att arbeta in eventuella förseningar, så att överlämningarna mellan olika arbeten ska infalla på de planerade tidpunkterna, kommer i första hand att ske på helger och i an-dra hand efter 22:00 på vardagar.

– Det här är första gången som vi väljer att stänga av en gren av tunnelbanan helt under en längre period för genomgripande underhållsarbeten. Visserligen har Roslagsbanan stängts av för samordnad upprustning sommartid under en lång följd av år, men bara i mindre etapper, avslutar Johan.

För information om SL – besök vår webbplats

sl.se


Snöberedskap

För första gången tillsammans med entreprenörerna

SL-utbildning i snöhanteringDet finns bara ett sätt öva snöröjning av spår och växlar, i bitande vinterklimat med rätt utrustning och med alla inblandade. Det enda som saknades i december när SL tillsammans med entreprenörer och med hjälp av Banskolan hade vinterövning 15 mil söder om polcirkeln, var resenärerna.

Av Carina Kling Foto: Laszlo Szabo

– vi TeSTAde olika fordon och para-metrar. Snösugen till exempel hur fort kan man arbeta med den? Vilka idéer har entreprenörerna? Finns ytterligare förbättringspotential av maskiner, redskap och metoder?

Övningen innan vintern är ett exem-pel på SLs ambitioner i snöfrågor, be-rättar Laszlo Szabo, projektledare för den av SL initierade övningen utanför Arvidsjaur.

För den oinsatte kan kombinatio-nen väderlek med snö och spårtrafik verka enkel – ta bort snön så tågen kan gå. Men det är mer komplice-rat än så. Det visar den svåra vintern 2001-2002 som överraskade alla ef-ter en rad milda och tämligen trafik-vänliga vintersäsonger. Och det har den gångna snörika vintern visat.

– deT vi fick ut under veckan i Arvidsjaur, tar lite tillspetsat tio år att lära sig eller få svar på här nere. Det är omöjligt att återskapa sådana förhållanden och få de erfarenhe-terna, säger Laszlo. Tiden för vanligt underhåll, som bara kan ske nattetid, är ju redan knapp.

Förutsättningarna var bra, mycket snö, omväxlande kyla och engagerat deltagande av olika yrkeskategorier som trafikledare, lokförare och arbets-ledare. Syftet var att ge både teoretisk och praktisk kunskap om snöröjning i spår och växlar, på plats var till ex-empel en instruktör från tillverkaren av SLs nya snösug. Eftersom det även

finns en 800 meter lång strömskena, om än strömlös, på det stora övnings-området var övningarna nästan auten-tiska.

Växlarna utgör den svaga punkten under vintern. Även om de rengörs och funktionsprovas innan vintern för att snöröjningen ska underlättas, är det komplicerat. Det samlas ofta löv och annat skräp som behöver plockas bort och de blir mer känsliga för is och snö. Många gånger krävs först en maski-nell insats med till exempel snösopen och sedan snöslungan följd av manu-ell röjning med växelkvast. Dessutom används ofta andra hjälpmedel såsom växelvärme, snöskydd och högtrycksa-vising med varm propylenglykol som är skonsam för miljön.

Oavsett tekniska hjälpmedel måste rondering av växlarna ske efter behov. Rondering sker genom respektive en-treprenörs snöledare som vid behov kallar ut personal för akut insats. Ron-dering kan också ske via små arbetslag som hjälpligt skottar rent kring till ex-empel växlar, spår och nödutgångar.

Mer oMFATTANde rÖjNiNg, för att skapa snömagasin, planeras in senare. Omfattning av rondering styrs av väderlek, tips från tågförare, snöledare och andra. Begreppet rondering an-vänds inte i samband med röjning av plattformar, men i realiteten sker ändå ett slags rondering via trafikpersonal och ansvarig plattformsröjare.

– Entreprenörerna är ansvariga och ska vara proaktiva när det gäller snö-röjningen. Men det är det som är det svåra. När ska man ut? Ingen vet hur länge snövädret håller på. Våra besikt-ningsmän hjälper också till med tips. Tågförarna ringer sin trafiklednings-central och rapporterar om vad de har sett och de kontaktar i sin tur Driftled-ningscentralen, berättar Laszlo.

– Snöhantering handlar om teknik, människor och kommunikation, kon-staterar Laszlo.

Snöfordon i tunnelbananI fjol fick tunnelbanan en så kallad

snösug. Det är ett dieseldrivet for

don som suger upp snön från spår

och växlar för att sedan slunga i

väg den. Snösugen används främst

på bangårdar, men även på linjen.

Fläkt som snöblåsSnöblåsningsvagnen, som i dag

inte är självgående utan ingår i ett

tunneltåg, används för att ta bort

snön från strömskeneområdet.

Blåseffekten åstadkoms med en

kraftig dieseldriven fläkt per vagn.

I dag finns det tre snöblåsnings

vagnar i tunnelbanan. En av dessa

vagnar har i vinter försetts med

nya högeffektiva snöblåsnings

munstycken.

Till nästa vinter planeras att

minst en av de återstående vag

narna förses med sådana mun

stycken.

– Nästa steg är ta fram en helt

ny, självgående snöblåsningsvagn,

säger Laszlo Szabo.


vad innebär snöhantering?ANSvAreT FÖr BorTForSLiNg av

snön är bara en liten del. Dessutom

krävs dokumenterad planering, mö

ten, förberedelser och övning. Varje

höst går man igenom vad som krävs

för att inför vintersäsongen före

bygga och reducera störningar i SLs

spårtrafik till följd av snö, blåst, is,

fukt och kyla.

Förutsättningarna är personal, for

don, maskiner, elvärmeanläggningar

och andra hjälpmedel i samordnad

form och hög tillgänglighet. Givetvis

till lägsta möjliga kostnad och under

högsta säkerhet.

SedAN NågrA år samarbetar SL

med meteorologerna på SMHI och

får väderprognoser som underlag för

insatserna. Digitala rapporter med

satellitbilder och information om

vindstyrka, luftfuktighet och neder

börd används. Behövs ytterligare in

formation finns en jourhavande me

teorolog tillgänglig på Arlanda.

TuNNeLBANANS STrÖMSkeNA är

särskilt utsatt vid snöoväder. Risken

för isbildning är som störst vid tem

peraturer runt nollstrecket. Däremot

behöver det inte innebära lika stora

problem under riktigt kalla vinter

dagar.

Förutom strömskenan är alla väx

lar känsliga för is och snö. Växel

värme finns installerad i de flesta

växlar utomhus för att hålla dem snö

och isfria under vinterförhållanden.

Vid extremt snöoväder kan dock

inte enbart växelvärmen hålla växeln

snöfri.

Snöpärm till stödTvå så kallade snöpärmar finns till stöd för snöberedskapen.

deN eNA TAS fram av SLs Teknik

enhet och distribueras i slutet av

oktober till samtliga entreprenö

rer. Den innehåller bland annat

gränssnitt, avtalade förhållanden,

stöddokument och kontaktvägar.

Den andra pärmen återger hur

respektive entreprenör rustar sig

inför snö och vinter. Denna fylls i

av entreprenören och skickas till

baka till Teknikenheten.

Representanter för respekti

ve organisation sammankallas av

SL i form av en snöstyrgrupp när

behov finns att koordinera och

styra snöröjningsinsatserna under

vintern.

Ansvar för att det man åtagit

sig utförs, ligger däremot hos res

pektive entreprenörer.

Lång vinter i spårenSå SeNT SoM i mitten på april upp

hörde årets snöberedskap. I mars

beslutade SL att förlänga vinter

säsongen för spåranläggningar med

tre veckor.

Vintersäsongen för SLs fastig

hetsanläggningar, som till exempel

depåer, inleddes i mitten på oktober

2005 och pågick till och med första

veckan i april 2006.

För spåranläggningarna började

vintersäsongen i slutet på novem

ber 2005 och planerades ursprung

ligen att pågå till och med slutet på

mars 2006.

Då vintern i år behöll sitt grepp

längre än vad vi varit vana vid de

senaste åren beslutades om en för

längning. Trots detta tillförsäkrade

SL resenärerna en väl fungerande

trafik med avseende på vinterhåll

ningen.

För spåranläggningarna förläng

des i år vintersäsongen till och med

den 16 april.

Först då upphörde vinterorgani

sationen hos de entreprenörer som

sköter om snöröjning och bered

skap.

Fyra nivåer av beredskapiNFÖr SNÖBeredSkApeN FiNNS fy

ra nivåer som ligger till grund för att

i förväg veta hur snön ska hanteras.

Respektive trafikledningscentral och

SLs Driftledningscentral beslutar om

ändrad nivå.

vit: Planering och förberedelser

innan vintersäsongen startar

Snöpärmen distribueras

grön: Ingen trafikpåverkan

Ingen snö, lätt snöfall, kvar

liggande snö

Ingen prioritering, normalt

driftläge

gul: Liten trafikpåverkan

Snö eller snöfall i sådan mängd

att det får trafikpåverkan

Vissa växlar, spår, strömskena

lågprioriteras

röd: Stor trafikpåverkan

Inför, under eller efter ihållande

snöfall

Högprioriterade växlar, spår

och strömskena hålls rena

Beslut om trafikinskränkningar

kan tas.

uppföljning av utbildning 2024 februari gjordes en upp

följning i Stockholm. Då arbetade

man bland annat med tömning av

depåer och avisning av vägöver

gångar, något som är angeläget

för till exempel Roslagsbanan.


Budget 2006

Vad används pengarna till?

Ett nedslag i SLs budget för 2006 vardagsresor öka med 10 procent, andelen nöjda resenärer öka från dagens 64 till 75 procent och andelen missnöjda resenärer minska från dagens 15 till 10 procent.

Dessutom ska SL hitta nya intäk-ter på 400 miljoner kronor genom att bland annat erbjuda ”värdehöjande tilläggstjänster”. Det kan till exempel betyda att olika erbjudanden kopplas till biljetten eller att utrymme i tunnel-banan och på bussar upplåts för olika former av reklam och evenemang.

10 miljarder totalt. Så stor är summan när det handlar om SLtrafiken för 2006. Att erbjuda länsinvånarna i Stockholm en väl utbyggd, attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik kostar.

Av Louise Norlander

SLs ÖvergripANde MåL för verk-samheten är ”fler och mer nöjda resenärer”. Fram till 2010 ska antalet

Under vintern har till exempel Tele2 erbjudit resenärer att teckna mobil-abonnemang på ett par tunnelbane-stationer. Under 2006 kommer plasma-skärmar att provas för reklam och information på några platser.

Inbakat i budgeten finns en förvän-tan om ett fortsatt ökat resande och därmed ökade biljettintäkter. Under 2006 förväntas resandet öka med 4,1 procent jämfört med 2005, det inklu-derar den utökade trafiken i samband med Stockholmsförsöket.

Stockholms läns invånare beta-lar 12,27 kronor per beskattningsbar hundralapp i landstingsskatt. Av dessa dryga 12 kronor går 1,22 kronor till SL. Det motsvarar ungefär hälften av SLs intäkter eller närapå 4,6 miljarder kronor i år.

Nästan lika mycket, dryga 4 miljar-der kronor, kommer från biljettförsälj-ningen. Ungefär 2 procent, eller 100 miljoner kronor kommer från reklam.

Landstingsskatten kommer SL till del i form av ett verksamhetsbidrag.

Illus

trat

ion:

Gun

vor

Ekst

röm

, Med

iagr

afik

& Illu

stra

tion


Vad används pengarna till?

Ett nedslag i SLs budget för 2006 Pengarna är öronmärkta från ägaren, Stockholms läns landsting. Behovet av verksamhetsbidrag från landsting-et sjönk stadigt under 1990-talet, men har ökat igen under de senaste fem åren. 1990 finansierades 70 procent av SLs verksamhet med verksamhets-bidrag. 2000 var det knappt 50 pro-cent. Idag utgör bidraget drygt 50 procent av intäkterna. SLs ambition är att successivt öka intäkterna, dels från biljettförsäljningen, dels bland annat från reklam.

SLs totala driftbudget är på dryga 10 miljarder kronor. Eftersom SL är ett landstingsägt bolag ska verksam-heten inte gå med vinst, budgeten måste vara i balans. Intäktssidan ut-görs av landstingsbidraget, biljettför-säljningen, hyres- samt reklamintäk-ter.

Utgiftssidan består av en lång rad poster, den allra största är, inte helt oväntat, kostnaden för trafiken. I år betalar SL entreprenörerna ungefär 7 miljarder kronor för att sköta trafiken.

Illus

trat

ion:

Gun

vor

Ekst

röm

, Med

iagr

afik

& Illu

stra

tion

BudgetprocessenArBeTeT Med ATT ta fram SLs budget för följande år påbörjas redan i april.

Flera vändor senare efter en nio månader lång process klubbas en slutgiltig

budget av SLs styrelse. Ett nytt år med nya investeringar och drift av verksam

heten som landstingsägt bolag kan börja.

Som uppföljning görs sedan månadsvisa rapporter med tillhörande progno

ser, som ges till SLs styrelse och Stockholms läns landstings styrelse.

De investeringar SL gör regleras i en separat investeringsbudget. För att finansiera investeringarna lånar SL pengar. Kostnaderna för dessa lån tas upp som en utgiftspost i drift-budgeten. Under 2006 betalar SL un-gefär 400 miljoner kronor i ränta för lån.

utgiftsposter i SLs drift-budget 2006

uNder 2006 BeTALAr SL en

treprenörerna Connex, Swebus,

Busslink, Roslagståg och Citypen

deln (Stockholmståg från och med

18 juni) ungefär 7 miljarder kronor

för att sköta trafiken.

SLs STyreLSe BeSLuTAde i de

cember 2005 att införa enhets

taxa från och med första maj i år.

Effekten av enhetstaxa beräknas

bli minskade intäkter på 85 miljo

ner kronor i år.

En annan förändring som påver

kar budgeten är beslutet om höjd

åldersgräns för reducerat pris, från

nuvarande 18 till 20 år. Den nya

åldersgränsen gäller också från

första maj. SL räknar med att den

höjda åldersgränsen innebär ett

intäktsbortfall på 20 miljoner kro

nor i år.

När deN NyA pendeltågsentre

prenören, Stockholmståg, tar över

trafiken ökar de årliga kostnader

na med 80 miljoner kronor. Stock

holmståg tar över trafikavtalet

från och med 18 juni. Under 2006

handlar det om en ökning med cir

ka 35 miljoner kronor.

Foto

: Mel

ker

Dah

lstr

and


SL hAr BeSTäLLT 55 nya pendel-tågsfordon. Nästan hälften, eller 40 procent, av köpeskillingen betalades i förskott, i samband med att avtalet med leverantören Alstom skrevs.

Resterande belopp betalas löpan-de, allt eftersom vagnarna anländer. En ny vagn kostar cirka 70 miljoner kronor. I årets budget är drygt 1,3 miljarder kronor avsatta för det nya pendeltåget med tillhörande strate-giska reservdelar samt specialverktyg.

I mars beslutade SLs styrelse att beställa ytterligare 16 av de 50 fort-don som det finns option på.

TryggheTSprojekTeT är eTT exem-pel på projekt som löper över lång tid. Budgeten för Trygghetsprojektet är på 100 miljoner kronor fram till år 2010. I detta ingår kameraöver-vakning på stationer och depåer, trygghetstelefoner, överfallslarm för förare, brandlarm, skalskydd med mera.

NärMAre 300 MiLjoNer kronor kommer i år att spenderas på upp-rustning och modernisering av tun-nelbane- och pendeltågsstationer. Bättre arbetsmiljö, ökad tillgänglig-het och intäktssäkrade stationer är några av ledorden.

De omfattande arbetena vid T-Centralens norra uppgång blir kla-ra under sensommaren.

Kista tunnelbanestation kommer att få en rejäl ansiktslyftning under året och betydande arbeten kommer att inledas i Älvsjö, där bland annat en bussterminal ska flyttas.

Totalt berörs ett trettiotal olika tunnelbane- och pendeltågsstationer av planerade arbeten i år.

Många av arbetena går ut på att renovera spärrar och spärrlinjer och på vissa håll skifta till glasdörrs-spärrar. De vändkorsspärrar som blir över från tunnelbanan flyttas till pendeltågsstationer, som i vissa fall saknar spärrar helt och hållet. Täta spärrlinjer är en viktig åtgärd för att säkra intäkter. På ett fåtal statio-ner finns det fortfarande fristående spärrkiosker kvar, under de närmaste åren kommer dessa att ersättas med nya. Utbytet är en arbetsmiljöfråga, enligt den nya standarden ska det finnas utrymmen innanför själva spärrkiosken med bland annat toa-lett och pausutrymme. I nedre hal-len på Centralstationen finns det till exempel fortfarande fristående spärr-kiosker kvar.

Flera olika hiss- och rulltrapps-arbeten är aktuella i år, bland annat

för att öka tillgängligheten. Målet är att kollektivtrafiken skall vara helt anpassad för funktionshindrade år 2010. Stationer som berörs av sådana arbeten är bland annat: Mariatorget, Tensta, Rinkeby, Hötorget och Tekniska högskolan.

I Gubbängen byggs en ny buss-depå och i Brommadepån skapas mer plats för Tvärbanans fordon.

I Älvsjödepån genomförs olika åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och minska depåns miljöpåverkan.

Till sommarens stora arbeten på Röda linjen är 200 miljoner kronor avsatta. Bytet av isolering på nio bro-ar är tyngdpunkten i projektet. Läs mer om renoveringen av Fruängs-grenen på sidan 10.

Av Louise Norlander Foto: Jan E Svensson

jan Tientsuu och Anders Ahlqvist från SL hr Service lyfter hisskedjor vid rulltrappan i Stadshagen.

investeringar genom lån och leasingheLA 3,7 MiLjArder kronor är

budgeterade för årets investering

ar. Totalt finns det ett reinveste

ringsbehov på 36 miljarder kronor

de närmaste tjugo åren. I årets in

vesteringar ingår allt från fortsatt

leverans av det nya pendeltåget

för beloppet 1,35 miljarder kronor,

till omstrukturering av bussdepå

er för 155 miljoner kronor. Listan

är lång över de investeringar som

krävs med tanke på bland annat

slitage, ökad efterfrågan, nya krav

och förändrad lagstiftning. Inves

teringarna medför ökade kapital

kostnader, dels som avskrivningar,

dels som räntor.

Liksom många andra företag

och organisationer finansierar SL

sina investeringar genom lån och

leasing vilket innebär en sårbarhet

om räntorna höjs.

Stockholms-försöket – varken plus eller minusSTATeN BekoSTAr STockhoLMS-

FÖrSÖkeT och allt som hör till i

utökad trafik. Stockholmsförsöket

beräknas i budgeten kosta 336 mil

joner kronor, av detta utgör kostna

derna för de nya direktbusslinjerna

den största delen. Den utökade trafi

ken är finansierad under hela 2006.

Stockholmsförsöket beräknas ge

nerera 70 miljoner kronor i ökade

intäkter. Den budgeterade ersätt

ningen till SL från staten består av

336 miljoner minus 70 miljoner, det

vill säga 266 miljoner kronor.

Många tunga investeringarunder 2006

hur gick det 2005?BokSLuTeT FÖr 2005 visar ett

överskott på omkring 340 miljo

ner kronor.

En orsak är bland annat ökade

biljettintäkter. Fler valde att resa

med SL samtidigt som det var fler

som betalade tack vare intäktssäk

ring i satsningen ”Minska svinnet”.

Utöver detta hade Sverige ett

gynnsamt ränteläge. För SL, som

varje år gör stora investering

ar, och därmed har stora lån och

leasingfinansiering med banken, är

det bra med låga räntor.

I stället för att SL själv lånar

pengar så görs det en leasing

finansiering som till exempel med

bilar.


vilka kostnader får SL på grund av

klotter och skadegörelse?

– Skadegörelsen kostar egentligen

mer än de 116 miljoner kronor som

var återställningskostnaden 2005,

förklarar SLs säkerhetschef Johan

Hedenfalk.

Redan i materialval på fordon, till

stationer med mera, har vi extra kost

nader. En vägg i ett tåg kan saneras

flera gånger, men till slut förslår inte

det och då handlar det om reinveste

ringar som måste till.

Det tillkommer också väktar

kostnader som vi annars inte skulle

behöva ha i den omfattningen. Så den

totala notan är stor. Förutom att det

drabbar trafiken och resenärerna.

hur var det 2005?

– Klotterkostnaderna har på vissa

områden minskat radikalt, de är fak

tiskt nästan halverade på pendeltågen

under 2005 jämfört med 2004. Men

då har vi också relativt höga kostna

der för vårt egendomsskydd.

Det är bland annat vårt samarbe

te med polisen och särskilda väktar

insatser som har givit resultat. Samma

upplägg ska nu tillämpas på tunnel

banan.

hur fungerar SLs skadegörelse-

databas?

– Den är fortfarande under utveck

ling och i provdrift fram till i höst. Till

senhösten räknar vi med att ha inar

betade rutiner, allt från inmatningen

av uppgifter som kvalitetssäkras innan

de går iväg som underlag till poli

sen tillsammans med en anmälan till

att de sedan lämnar över ärendet till

åklagaren.

har ni märkt något resultat ännu?

– Det är för tidigt med konkre

ta resultat. Men visst kan vi se att vi

kommer att kunna ta fram bättre un

derlag och på så vis har polisen större

möjlighet att komma åt de skyldiga.

vad tycker polisen?

– De är jättenöjda med samarbetet.

Vi har ett bra samarbete på alla sätt.

vilket är syftet med skadegörelse-

databasen?

– Vi vill genom att bli en effektivare

målsägare dels öka preventionen, dels

få ersättning för våra kostnader för

skadegörelsen. De som kan knytas till

brott blir ersättningsskyldiga och kan

få skulder för livet, vilket i sig är tra

giskt. Men vi måste jobba för att för

söka vända och hindra återväxten.

Skadegörelsedatabas

connex sanerare dokumenterar klotter i tunnelbanan. Från vänster jukka Lauila, jörgen hoffman och jan Wiking med kolleger på studiebesök hos polisens klotter-kommission.

Klottersanerare från Connex hjälper till att spåra klottrare i tunnelbanan. De specialutbildade sanerarna dokumenterar alla ”tags” och allt annat klotter, innan det tas bort.

Av Eva Hedberg

kLoTTer är eTT stort och dyrbart problem för SL. Sanerarna gör snabbt sitt jobb och nedklottrade vagnar tas genast ur bruk. Därför hinner resenärerna ofta inte uppfatta vidden av skadegörel-sen. Men bara ifjol kostade vandalise-ringen inom SL 116 miljoner kronor.

Under mars till oktober i fjol tog Connex klotterpatrull bort drygt 30 000 kvadratmeter klotter – en yta stor som nästan fem fotbollsplaner. Och under drygt två veckor i höstas greps 60 klottrare. Den äldste var 35 år, den yngste tolv.

Sanerarna från Connex ska utrustas med varsin digitalkamera för att foto-grafera klottret. De får också med sig formulär att fylla i. Det ska vara enkelt att lämna uppgifter om skadan, om när saneringen gjorts, hur lång tid den tog, åtgång av material och om ska-dorna blir bestående.

Bilderna och informationen sam-las i SLs databas för skadegörelse. För varje ärende görs sedan en polis-

anmälan som skickas via e-post till polisens klotterkommission. Upp-gifterna läggs in i polisens register. Polisen får fler pusselbitar och därmed större möjligheter att knyta gärnings-män till brott.

– Underlaget från klottersanerarna blir en viktig del både i polisens utred-ningsarbete och i bevisningen, säger projektledaren Eva Bjursten på SL.

När SL gör anspråk på skadestånd vi-sar dokumentationen att saneringen kostat ett visst antal kronor.

Jan Wiking och Jörgen Hoffman har båda jobbat i mer än 15 år med att sanera klotter. Enligt dem blir det mer och mer klotter, som blir svårare och svårare att ta bort.

Dels för att klottret sitter på svåråt-komliga ställen, dels för att klottrar-na använder färger som nästintill är omöjliga att sanera.

– Vi skulle hellre göra annat än att sanera klotter, säger de. Det är ett riskabelt jobb. Medlen vi använder är visserligen miljövänliga, men inte all-tid människovänliga. Det händer ofta att vi går från jobbet med huvudvärk. Vi är verkligen måna om att den här gemensamma satsningen ska ge resul-tat. Att klottrandet minskar.

halverad kostnad för klotter på pendeln

Databas effektivt verktyg mot skadegörelse

Foto

: Eva

Hed

berg

Bättre bevis hjälper SL

”vi är verkligen måna om att den här gemensamma

satsningen ska ge resultat. Att klottrandet minskar.”


Stockholmsförsöket

30 000 fler resenärer

SL klarade eldprovet braTotalt fick SLtrafiken omkring 30 000 fler resenärer under januarifebruari i år jämfört med 2005, det är en ökning med 5 procent. Bussarna ökade mest med 11 000 fler påstigande i februari jämfört med ifjol. Antalet bilar i innerstan har minskat, men några siffror på bättre framkomlighet för bussar i innerstaden finns inte. Att dra slutsatser om Stockholmsförsökets första månader har visat sig svårare än man trott.

Av Eva Hedberg

viLkA FAkTiSkA eFFekTer Stockholms-försöket fått för SL-trafiken är svårt att veta. Andra faktorer som bensinpris och ekonomisk utveckling påverkar också resultaten. Förutom att det är osäkert vad som påverkar vad, är det svårt att dra de stora slutsatser som förväntas på så kort tid. SLs mätmetoder är inte anpassade för ett kort perspektiv, så de månadsvisa rapporterna ger snarare indikatorer än exakta värden.

– I det stora hela har vi hittills lyckats ta emot våra resenärer på ett bra sätt, säger SLs projektledare Eric Tedesjö. Undantaget är pendeltågen, och det beror inte på Stockholms-försöket i sig.

MeN SoM vANLigT har det på vissa avgångar varit trångt. Rusningstiden är ett ständigt dilemma i SL-trafiken. Det är svårt oavsett trafikslag och inget Stockholmsspecifikt. Under några få timmar på morgonen och på eftermiddagen ska majoriteten av re-senärerna ta sig till och från sina jobb och skolor. När resenärerna blir fler, som nu under Stockholmsförsöket, blir ökningen störst då trycket redan är som högst.

– Dessutom uppstår rusningstoppar som vi inte rår över, säger Eric. Därför blir vissa tåg ansträngande fulla. Bara några minuter tidigare eller senare kan det se helt annorlunda ut. Men att möta upp den kvarten eller halvtimmen, skulle i princip kräva ytterligare ett spårsystem.

Även från dag till dag kan det skilja mycket. Ett exempel är när snön fal-ler, då ökar antalet resenärer. Att ha en beredskap som möter efterfrågan un-der de högsta topparna är tyvärr orea-listiskt.

– Det finns också säsongsvaria-tioner. Vi vet till exempel att resandet minskar när våren närmar sig för att slutligen nå botten i juli, säger Eric.

– MeN STÖrNiNgArNA i pendeltåg-trafiken är beklagliga, säger Eric. På grund av förseningarna i mars förlorade vi en del resenärer. I alla fall antar jag det, eftersom antalet bilar som passerade tullstationerna blev fler de dagar pendeltågen inte fungerade som de skulle.

Som ett alternativ och en avlastning till pendeltågen öppnades i februari

två nya direktlinjebussar. En linje från Salem, via Tumba, till city och en linje från Upplands Väsby till city. De har varit mycket efterfrågade och till och med förstärkts med extra turer. Men det kan även vara svårt att få folk att välja buss istället för tåg. Vilket kan be-ro på resvanor, människor ändrar inte sitt sätt att resa över en natt.

– I höstas trodde några att direkt-bussarna skulle bli en flopp, säger Eric. Men vi som jobbar med frågan har hela tiden trott på satsningen.

– Direktlinjebussarna bidrog till att SL-trafiken ökade redan under

hösten. I dag har samtliga 16 linjer god efterfrågan och vi vet att det görs 12 000 resor varje dag med de så kallade X-bussarna.

Problemet med tunnel-banans brist på vagnar sedan

branden i Rinkeby löstes genom extra bussar på särskilda sträckor. De har gjort stor nytta, särskilt på röda och gröna linjen. Den blåa linjen är sedan i mars komplett.

Vad som sker med den utökade SL-trafiken beror på Stockholmsförsöket.

– Det är för tidigt att säga något om hur det kommer att gå, säger Eric. Oavsett om det blir trängselavgifter eller inte finns mycket i SL-trafiken som måste förbättras. Att utöka den spårbundna trafiken är önskvärt, men väldigt dyrt och tar lång tid.

– Nya spårläggningar, precis som alla andra infrastrukturförändringar, tar minst tio år att genomföra och kräver ett mycket stort resandeunderlag. Man kan köra mycket buss för pengarna innan det är motiverat med en spårtrafikinvestering.

det kostar att med bil ta sig in och ut ur stan.

eric Tedesjö, SLs projekt-ledare i Stockholms-försöket.

Foto

: Mel

ker

Dah

lstr

and


varför ett Stockholms-försök?Syftet med Stockholmsförsöket är

att pröva om miljöavgifter/träng

selskatt och utbyggd kollektivtrafik

kan bidra till ett effektivare trafik

system och bättre miljö. Huvud

aktörer i försöket är Stockholms

stad, Vägverket och SL.

iNFÖr TräNgSeLFÖrSÖkeT hAr

både SL och Stockholm Parkering ansträngt sig för att ordna fram fler infartsparkeringar. SL har ökat antalet parkeringsplatser med mer än 1 400. Idag har SL drygt 90 infarts-parkeringar med sammanlagt 9 700 p-rutor. Alla ligger i Stockholms kranskommuner och alla är gratis.

Stockholm Parkering ansvarar för infartsparkeringar inom Stockholms stad. I samband med trängselförsöket har de byggt sju nya parkeringsplatser, med sammanlagt 825 nya platser. Totalt finns det 3 800 platser på 24 infartsparkeringar i Stockholm.

Två av Stockholm parkerings in-fartsparkeringar är helt avgiftsfria: Spånga station och i Älvsjö, på Göta-landsvägen. De andra parkeringarna är gratis för den som har SLs period-kort.

Anläggningen av parkeringarna i kranskommunerna bekostas av SL, medan kommunerna står för mark och underhåll. Platsen måste ligga i anslutning till kollektivtrafiknätet. På vissa håll har det varit svårt att hitta lämplig plats för parkeringar. Konkur-rensen om marken i storstadsregio-nen är hård.

Av Eva Hedberg

Kontinuerliga mätningar vid alla infartsparkeringar visar att beläggningen ser väldigt olika ut på olika håll i länet. Vissa av de nya parkeringarna är fullbelagda, medan andra är nästan tomma. I varje fall än så länge.

– deT TAr alltid ett tag innan folk hittar till nya parkeringsplatser, säger trafikingenjör Paulina Eriksson på SL. Att det är glest med bilar på vissa håll är inte så konstigt.

Det kan även bero på att läget för parkeringen inte är optimal. Det gäl-ler till exempel den nya parkeringen i Åkersberga. Den ligger en bra bit från stationen.

– Helst ska man kunna se statio-nen från parkeringen, säger Paulina. Men i det här fallet gick inte det. Det fanns helt enkelt ingen mark när-mare som vi kunde bygga på. Nu finns den i alla fall som möjlighet för dem som inte får någon plats på den gamla parkeringen.

I Nacka är det överlag ont om

platser på infartsparkeringarna. Av den anledningen har SL avtalat med Ljungberggruppen vid Sickla köp-kvarter om att på vardagar få dispo-nera platser på översta planet i par-keringshuset.

– Det tror vi blir lyckat, säger Pau-lina. Problemen med trygghet och säkerhet som man annars har i fler-planslösningar blir förhoppnings-vis mindre i ett sånt här läge vid en galleria. Nu gäller det bara att det blir ordentligt skyltat till den nya in-fartsparkeringen i p-huset, så att folk hittar dit.

MäTNiNgeN på iNFArTSpArkeriNg-

ArNA görs dagtid under vardagar. Vid senaste räkningen var det till exempel riktigt trångt på infartspar-keringarna i Huddinge och i syn-nerhet på den nya i Stuvsta. Även i Orminge och Björknäs i Nacka var det proppfullt. Men på flera av parkeringarna i Tyresö fanns det gott om plats.

– Det är svårt att dra en slutsats av mätningarna. Beläggningen på infartsparkeringar varierar väldigt

mycket över tid. Det är säsongs-beroende, men även väderberoende och avhängigt dagsläget i trafiken, säger Paulina.

STockhoLMS pArkeriNg AB har hand om infartsparkeringarna inom Stockholms stad. Därifrån rappor-terar man att beläggningen överlag är hög på de gamla infartsparke-ringarna, på infartsparkeringarna i Älvsjö och i Ropsten är det ofta fullt. Däremot är det lite si och så med de nya.

– Folk hittar dit vartefter, säger Kicki Hall, chef på Stockholm par-kering. För att skynda på process-en annonserar vi i lokaltidningarna och sätter flygblad på bilar som står parkerade på andra parkeringar. Vi vill nå ut med information om att de nya parkeringarna finns. Så att folk hittar dit.

Av Eva Hedberg

Tomt på nya parkeringen i Åkersberga

proppfullt i Björknäs

Tvåtusentvåhundra nya parkeringsrutor

Alla SLs parkeringsplatser är gratis.

Bilkö innan Stockholmsförsöket.

Foto

: Mel

ker

Dah

lstr

and

Foto

: Mel

ker

Dah

lstr

and


Trafiken i Stockholms innerstad har blivit glesare sedan försöket med trängselavgifter drog igång. För bussföraren IngaLill Jankowski och hennes kolleger har det blivit lättare att ta sig fram. Stressen har minskat. IngaLill har kört buss i åtta år och kan inte minnas någon annan period med så lugn trafik.

– deT är nästan tomt på gatorna, säger Inga-Lill. Förut stod bilar par-kerade i dubbla rader, men inte nu. Man undrar bara vart alla bilar tagit vägen? Är de begravda i snön?

Inte heller är det märkbart fler som reser med innerstadsbussarna. På bussarna är det så trångt som det brukar vara, och att släppa på och av passagerarna tar ungefär lika lång tid som tidigare.

– Den lugna trafiken gör att jag lättare kan passa tiderna, säger Inga-Lill. Och jag har inte längre några problem att hinna med mina raster. Det är helt enkelt mindre stressigt.

STÖrSTA FÖräNdriNgeN Ser Inga-Lill på Hornsgatan, i riktning mot Hornstull. Där har trafiken lättat betydligt. På Kungsgatan däremot

är trafiken fortfarande tät. Inga-Lill förundrar sig över alla bilar som svänger in på Kungsgatan från Sveavägen, och som sedan bara försvinner vid Stureplan.

– Jag förstår inte hur det går till, säger hon och skrattar. Men Kungs-gatan har alltid varit hårt trafikerad, även om det har blivit lite bättre nu.

Egentligen finns det bara ett pro-blem. Det är budbilarna.

– Deras förare tycks tro att man kan parkera hur som helst nu när det är gott om plats, säger Inga-Lill. De tänker inte på att bussar måste förbi. Det är irriterande när en budbil står i vägen, och man ser en tom lastzon

fem meter bort. Aldrig kunde Inga-Lill tro att ef-

fekterna av Stockholmsförsöket skulle bli så påtagliga. Tidigare var hon negativt inställd till trängselav-gifterna, men nu börjar hon tänka i andra banor. Hon är nöjd med för-ändringarna, i varje fall i jobbet.

– För mig som bussförare är det bara positivt, säger hon. Och jag hoppas att effekterna håller i sig. Men som privatperson är jag fortfa-rande lite tveksam. Om avgifterna blir kvar finns det en hel del detaljer som måste förbättras.

Av Eva Hedberg

– vart tog bilarna vägen? undrar bussföraren inga-Lill jankowski som kör för Busslink i city.

”Vart tog bilarna vägen?”

gott om plats på gatorna i innerstan

har fram-komligheten blivit bättre?Medelhastigheten för innerstadsbussarna har inte ökat, till skillnad från de bussar som går från förorten in till city. Vad beror det på?

– vi hoppAdeS att framkomlig

heten hade ökat, men det har vi

sat sig vara mer komplicerat än vi

trodde. Det är flera faktorer som

spelar in. Vi har sannolikt olika

lokala skillnader, där varje gatu

sträcka har sina egna förutsätt

ningar. Snösituationen påverkar

också, säger Eric Tedesjö.

– Vi har inte minst ett kom

plext busssystem. Trafiken måste

följa tidtabellerna och den logistik

planeringen som finns, annars

hamnar inte förare och bussar i

rätt position för avlösning etce

tera.

Även om hastigheten har ökat

i city, är det svårt att omvandla

den till resenärsnytta bland annat

genom att tekniska system håller

tillbaka bussar som ligger före sin

tidtabell.

Situationen för de bussar som

kommer från förorten in till inner

staden, till exempel Xbussarna,

har dock förbättrats. I genomsnitt

har deras medelhastighet ökat

med 10 procent efter trängsel

skatternas införande.

Men skillnaderna är stora mel

lan de olika infarterna beroende

på hur drabbade bussarna var av

köer innan försöket påbörjades.

Som en beredskap inför perma

nenta trängselskatter och utökad

kollektivtrafik, undersöker nu SL

på vilket sätt man kan dra nytta av

den förbättrade framkomligheten

så att den kommer förare och rese

närer till del.

Av Carina Kling

Tidplan uTÖkAd TrAFik: 22 augusti

200531 december 2006.

STockhoLMSFÖrSÖkeT Med

trängselskatt: 3 januari 2006

31 juli 2006.

FoLkoMrÖSTNiNg i Stock

holms stad om fortsatt träng

selskatt och utbyggd kollektiv

trafik: 17 september 2006.

SLs satsningSå här tillgodoser SL den ökade efterfrågan på kollektivtrafik under Stockholmsförsöket:

14 nya direktlinjebussar öppna

des i slutet av augusti, och två

till i februari.

200 nya, fräscha bussar sattes i

trafik i höstas.

Ökad turtäthet i spårtrafiken.

Två busslinjer som förstär

ker tunnelbanan utmed vissa

sträckor.

Cirka 15 bussar står i bered

skap att rycka ut när och där de

behövs.

Lyhördhet och flexibilitet.

Foto

: Eva

Hed

berg


Uddevalla var först ut när Västtrafik introducerade motsvarigheten till SL Access i början av mars. Responsen har överlag varit positiv, från både resenärer, medarbetare och ombud.

Av Carina Kling

Den allra första etappen i lanseringen av Västtrafikkortet har nu startat. De förväntade frågorna från Uddevalla-borna dök upp; hur laddar man kortet, kan man spärra ett förlorat kort, hur ”stämplar” man… Men främst tycker resenärerna, nu i skrivande stund – en månad senare – att ”det är enkelt att använda”, enligt Jenny Lundin, informationsansvarig för det nya pris- och betalsystemet.Hur har det fungerat för medarbetarna närmast resenärerna?

– Både de samtal vi har haft med bland annat personalen på vår kund-service, och den utvärdering bland resenärer, förare och vår egen perso-nal som vi har gjort, visar på en positiv start. Personalen tyckte att de kunde svara på resenärernas frågor, även om

SL Access

Gränslöst resande i Västra Götaland

Mjukstart i Uddevalla

det förstås är mycket att tänka på i bör-jan. En del säger också att det nya sys-temet förenklar deras arbete.

hela utbudet i spärrkioskenSoM FÖrSTA SpärrkioSk i Stock

holms tunnelbana börjar Fridhems

plans norra uppgång att sälja hela

SLs biljettsortiment. Detta som en

förberedelse inför det nya betal

systemet SL Access, som bland an

nat innebär att resenärerna kan lad

da sitt kort med önskad biljett ur SLs

sortiment.

– Det här blir en experimentstation

där både vi och SL kan förbereda

oss, säger Matt Kinane, projekt

ledare på Connex. Vi ska studera hur

allt fungerar rent praktiskt och löser

eventuella problem i förväg. Sedan

kan vi snabbt och smidigt introdu

cera SL Access när det kommer.

Att SL Center, som redan säljer

SLs hela biljettsortiment, finns några

meter ifrån den ombyggda spärr

kiosken, ser han inte som något kon

stigt. Tvärtom kan det vara bra att

inledningsvis få stöd från SL Center,

dessutom kompletterar spärrkiosken

centrets relativt begränsade öppet

tider.

För att spärrkiosken vid Frid

hemsplan ska kunna sälja hela biljett

sortimentet krävs en ombyggnad

av själva spärrkiosken, installation

av ombudsmaskin, kassaapparater

och system för sluten kontanthante

ring, samt utbildning för personalen.

I april ska allt vara klart så att rese

närerna kan välja ur hela utbudet.

Tågordning för SL Access

Automatspärrarna förbereds

för kortläsare.

Kortläsarna installeras i

automatspärrarna.

Konduktörsutrustning och

laddare levereras och instal

leras.

Försäljningsutrustning instal

leras hos ombud och i SLs

bemannade spärrar.

Biljettautomater placeras ut

på stationer och större knut

punkter för buss.

Försäljningsutrustning och

kortläsare installeras i bus

sar.

Demobussar med fungeran

de utrustning visas i depå

erna.

Utbildning för berörda med

arbetare och ombud ges

nära användning.

SL Access lanseras stegvis

för olika biljetter och rese

närskategorier.

connex och SL lär inför SL Access. Nu byggs Fridhemsplans norra spärrkiosk om för att klara hela biljettsortimentet.

Foto

: Jan

E S

vens

son

Vad tycker ombuden?– Det vi har upptäckt är att det be-

hövs bättre uppföljning än vi hade pla-nerat. När vi har kontaktat ombuden

har vi förstått att vi behöver gå in och stötta dem mer. Målet var att ha ut-bildningen tätt in på lanseringen, med tid för frågor och reflektion. Nu är det konkret och då återstår en del för oss att hjälpa till med, säger Jenny.Har allt gått planenligt i övrigt?

– Vi har fått skjuta lanseringen fram-för oss en del, på grund av att tekniken inte riktigt fungerat. Tester och instal-lationer har tagit längre tid än beräk-nat. Nu känns det bra att vi är igång och vi blickar framåt inför kommande lanseringar.

Lanseringen av Västtrafikkortet fort-sätter stegvis för att i slutet av maj inbe-gripa hela Västra Götaland. Det verk-liga eldprovet blir Göteborgsområdet som innebär väsentligt många fler re-senärer jämfört med cirka 2 000 sålda kort per månad i Uddevalla.

– Ungefär 80 procent av Västtrafiks resor sker i Göteborgsområdet. Detta betyder att det är en stor mängd rese-närer, försäljningsombud och personal i trafiken som är inblandade. Just därför lanserar vi i etapper, och lägger lanse-ringen där mot slutet, säger Jenny.

Målet är att alla ska klara att ladda kortet.

Foto

: Dan

Hol

mqv

ist


SL och benchmarking

Resenärer i Europa visar vägenHur ser receptet på lyckad kollektivtrafik ut? Det vill SL och många andra trafikbolag i Europa veta. Därför tar de reda på var de mest nöjda kollektivresenärerna finns och tittar närmare på vad som är bra. Av Eva Hedberg

– jAg Såg framför mig ett samarbete med andra europeiska kollektivtrafik-bolag, säger Bo Tengblad. Gemensamt skulle vi hitta stimulerande former för det långsiktiga förbättringsarbetet. Det handlar om att vi ska lära av varandra, för att bli bättre och locka fler resenä-rer. Vi ska inte sitta på var sitt håll och uppfinna hjulet.

För sex år sedan tog SLs utvecklings-chef Bo Tengblad initiativ till ett så kallat ”benchmarking-projekt” inom europeisk kollektivtrafik, BEST-pro-jektet. Syftet är att deltagarna ska jäm-föra hur invånarna upplever kvaliteten och att lära av de bästa. Första året del-tog kollektivtrafiken i Stockholm, Hel-singfors, Köpenhamn och Oslo. Senare har regioner som Barcelona, Geneve, Wien, Manchester, Berlin och Prag kommit med.

För att ta reda på var de mest nöjda kunderna finns genomför varje del-tagande region en årlig undersökning. 1 000 invånare intervjuas per telefon om vad de tycker om kollektivtrafiken. Enkäten innehåller cirka 30 frågor som

berör tio områden. Svaren ställs sedan samman och jämförs, men det är inte fråga om någon tävling.

Bo MeNAr ATT man ska ta resultaten med en nypa salt. Det är svårt att jämföra upplevd kvalitet eftersom vi tenderar att svara lite olika beroende på var i Europa vi bor. I norr är vi mer benägna att ge omdömen som ligger i mitten av den femgradiga skalan. I Sydeuropa är fler benägna att ge högsta eller lägsta betyg. Skandinavien har erfarenhetsmässigt mycket kritiska konsumenter, oavsett vilken bransch som studeras. Men jämförelsen är ändå en konkret utgångspunkt i arbetet.

– Om någon stad sticker ut på ett bra sätt inom något område bildar vi en arbetsgrupp som tittar närmare på det som kunderna är nöjda med. Och om goda exempel saknas, har vi istället identifierat ett gemensamt problem. I arbetsgrupperna jämförs sedan hur vi arbetar och förbättringsmöjligheterna blir tydliga, säger Bo.

SedAN projekTSTArTeN hAr ett dussin grupper fördjupat sig i olika frågor. En av grupperna studerade tryggheten i kollektivtrafiken och det arbetet var en viktig plattform för SLs nya säkerhets-strategi.

Johan Hedenfalk, säkerhetschef, be-rättar om idéer från bland annat säker-hetssystemet i Oslo.

– I Oslo uppträder ordningsvakterna mer civilt än i Stockholm och det gillar medborgarna, säger Johan. Klädsel och hållning påverkar hur vi uppfattar ordningsvakten – batong och kängor skapar motsättningar snarare än samförstånd. Nu jobbar vi för att våra ordningsvakter ska få en mjukare framtoning.

För närvarande är tre arbetsgrupper i BEST-projektet aktiva, dessa deltar också Stockholm i. En grupp tittar på bussars framkomlighet i stadskärnan, en annan på intäktssäkring, bland an-

nat hur man kan stoppa fuskåkandet, och den tredje på hur man kan öka kundorienteringen.

äveN STockhoLM hAr fungerat som förebild. När BEST-projektet startade, studerades SLs och entreprenörernas gemensamma varumärkesbyggande, ”SL i samarbete med...” Och i och med SLs framgångsrika arbete under Stockholmsförsöket är det sannolikt att fler intresserar sig för alternativet att använda miljöavgifter och utbyggd kollektivtrafik som ett styrmedel för

att bidra till ett effektivare trafiksys-tem och bättre miljö. Kanske det blir utgångspunkt för en kommande projektgrupp.

– BEST bekräftar hur värdefullt det är att vi samarbetar och lär av varan-dra. Vi brottas med väldigt likartade problem. Men vi måste också ta hand om alla de förbättringsidéer som kom-mer fram, så att resenärerna får nytta av dem, säger Bo. Vi utvärderar hela ti-den arbetet, det ska bara pågå så länge det leder till att fler väljer att åka med SL.

– genom BeST-projektet har vi fått många bra idéer, säger initiativ-tagaren Bo Tengblad, SLs utvecklingschef.

BenchmarkingBeNchMArkiNg iNNeBär ATT

man systematiskt tar till sig idéer

och metoder som en framgångsrik

konkurrent eller kollega använder.

Personal från båda organisa

tionerna (företag eller myndighet)

deltar i jämförelsen, parterna lär

av varandra och får kunskap som

kan användas i det egna utveck

lingsarbetet.

Foto

: Eva

Hed

berg


vad är BeST?BeST STår FÖr Benchmarking in

European Service of Public Trans

port. Resultat från undersökning

ar som gjorts 2001, 2002, 2003

och 2004 i Barcelona, Köpen

hamn, Geneve, Helsingfors, Oslo,

Stockholm och Wien fi nns i en slut

rapport. Där kan man bland an

nat läsa:

Mer äN 80 procent av in

vånarna i Barcelona var år

2004 nöjda med kollektiv

trafi ken. I Stockholm var mot

svarande siffra ungefär 65.

Mer äN 80 procent av in

vånarna i Wien kände sig

år 2004 säkra och trygga i

kollektiv trafi ken. I Stockholm

var motsvarande siffra 60

procent.

äveN ANdrA regioner deltar

och har deltagit i projektet.

Varje deltagande region står

själv för alla kostnader i sam

band med arbetet.

Körfält, cykelbanor, lastplatser, trottoarer, träd, uteserveringar… Trängseln i trafi ken ökar i de fl esta europeiska stadskärnor. Många ska samsas om utrymmet på gatan.

FÖr MåNgA koLLekTivTrAFik BoLAg

blir det allt svårare att kunna er-bjuda en fungerande och attraktiv busstrafi k.

En av arbetsgrupperna i BEST-projektet har därför inriktat sig på ökad framkomlighet.

I ett och ett halvt år har gruppen arbetat för att identifi era bra exem-pel på buss tillgänglighet.

Tack vare ett välutvecklat nät-verk inom och utom BEST har man kunnat studera och jämföra status före och efter olika framkomlighets-åtgärder i fl era länder.

– i MArS besökte vi bland annat städer i Frankrike och Holland för att titta närmare på optisk styrning av bussar, reverserade körfält och så kallade BRT-lösningar. BRT står för ”bus rapid transit”-lösningar och är bussgator skilda från övrig trafi k med övervägande snabba bussvägar. Bussvägarna går i axiella eller radiella stråk, mellan förorter och huvudort eller mellan förorter i anslutning till storstäder, berättar Sten Sedin, trafi kingenjör på SL, som är Stockholms representant i arbetsgruppen.

BRT-lösningar kan ses som ett bil-ligare alternativ till exempelvis en spårutbyggnad.

de geMeNSAMMA erFAreNheTerNA

sammanfattas i en framkomlighets-rapport som ska vara klar i sommar. Tanken är att den ska innehålla många matnyttiga exempel som kan tillämpas i andra regioner.

Personligen tycker Sten att det

skulle var mycket intressant att prova reverserade körfält, eftersom Stock-holms gator ofta är så trånga att det endast ryms ett busskörfält.

– Detta är dock en komplicerad trafi ksäkerhetsfråga främst för fot-

gängare som ska korsa gatan. Man måste ha fullständigt klart för sig från vilket håll trafi ken kommer, poäng terar Sten.

Av Carina Kling

Ökad framkomlighet med hjälp av BeST

Säkring av intäkter

– deT

gruNd-

LäggANde

för arbets

gruppen om

intäktssäk

ring är erfa

renhetsut

byte. I Wien

har man

framgångsrikt lyckats få många

trogna kunder. De säljer årskort

med månadsvisa betalningar och

är även intressanta som jämförel

se med öppen spärrlinje, berättar

Hans Alrenius, på SL Marknad.

– Vi ser också på varandras

kampanjer. Oslo och Wien har varit

framgångsrika. Oslo har till exem

pel arbetat mycket med humor.

har man hans Alrenius.

Bussvägarna går i axiella eller radiella stråk, mellan förorter och huvudort eller mellan förorter i anslutning till storstäder.

Foto

: Ste

n Sed

in

på Skeppsbron i Stockholm fi nns ett busskörfält i varje riktning.

Foto

: Ste

n Sed

in


upphandling

talet personer involverade i utvärde-ringsprocessen. Bara några få har dock tillgång till information om hela anbudet inklusive priset.

Under utvärderingen är det hemligt vilka som lämnat anbud, men inget hindrar företagen från att själva berätta om de har lämnat anbud. I slutändan vägs anbudslämnarnas beskrivningar av hur de tänker sköta uppdraget sam-man med priset som de lämnat. Det är undantagsvis som priset avgör.

– Det finns ett antal olika kriterier som vi tittar på, säger Lars. Dessa är

Det ska vara lätt för anbudslämnarna att förstå vad SL är ute efter, så att de kan komma med bra lösningar till ett bra pris, berättar Lars Nordstrand, trafikdirektör på SL.

En entreprenör får ställa frågor och SL kan göra kompletteringar. Dessa svar och kompletteringar måste också ges till övriga entreprenörer.

ANBudeNS TrovärdigheT koNTroL-

LerAS och innehållet granskas noga av olika ämnesexperter hos SL. I pendelupphandlingen var totalt 20-

Därför vann Stockholmståg pendeln

Upphandling – ingen enkel processSom hela resan rapporterade i decembernumret blir det Stockholmståg som den 18 juni tar över trafiken och stationsservicen för pendeltåg efter Citypendeln. Upphandlingsprocesser är både långa och inte helt okomplicerade. Det är mycket som ska fungera från anbudsunderlag till dess att den nya entreprenören har tagit över.

Av Maria Adolfson och Louise Norlander

SL är eN stor beställare av trafik-tjänster. Varje år upphandlar SL trafik- och stationsservice för hundratals miljoner kronor.

En offentlig upphandling är en

omständlig process som börjar med att man söker företag som kan tänkas vara intresserade. För att nå poten-tiella entreprenörer annonserar SL via svenska Anbudsjournalen och när det krävs i europeiska annonsorgan. Syftet med annonseringen är att upp-handlingen ska ske i konkurrens och på ett affärsmässigt sätt. Till de god-kända företag som lämnat in intresse-anmälan skickas sedan ett anbuds-underlag.

– I anbudsunderlaget beskriver vi tydligt vilken service vi vill erbjuda SLs resenärer och vad vi kräver avseende varan eller tjänsten.

Illus

trat

ion:

Gun

vor

Ekst

röm

, Med

iagr

afik

& Illu

stra

tion.

Idé

: Jan

E S

vens

son


Därför vann Stockholmståg pendeln

Upphandling – ingen enkel processnoggrant angivna i anbudsunderlaget. När det gäller pendeltågstrafiken, handlade det om allt från hur trafiken ska återställas efter störningar och hur man organiserar underhållet av vagnarna, till hur företaget arbetar med kompetensutveckling och arbets-miljöfrågor. Dessutom krävde vi att entreprenören ska vara kvalitets- och miljöcertifierad inom två år efter trafikstart.

De kundundersökningar som SL varje år gör för de olika trafikslagen, visar att resenärerna anser att punkt-lighet, städning och information ska förbättras på pendeltågssidan. Därför ställdes också särskilt höga krav inom just dessa områden. Stockholmstågs anbud var det kvalitetsmässigt bästa i trafikupphandlingen, dock inte det billigaste.

När SLS STyreLSe fattat beslut om upphandlingen skickas ett medde-lande om tilldelningsbeslut till alla anbudsgivare och anbudssökanden. I det informeras om vilket beslut SL har tagit och om skälen till detta. Avtalet ska sedan skrivas under av båda parter.

Om någon av övriga anbudsgiva-re däremot anser att upphandlingen inte har gått rätt till, kan den överklaga inom tio dagar. Upphandlingen kan då

prövas rättsligt. En upphandling kan prövas i tre olika instanser, länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten.

För den nya entreprenören väntar en hektisk tid inför övertagandet. Det handlar om att bygga upp organisa-tionen, skaffa rätt kompetens, rekry-tera och informera personal. Stock-holmståg måste dessutom skaffa trafiktillstånd och förbereda trafikstart.

– Det är väldigt speciellt att ta över verksamhet från en annan entrepre-nör. All personal som går över till ex-empel är i princip upptagna hos den nuvarande entreprenören fram till sön-dag kväll, sedan börjar de på nya job-bet måndag morgon, berättar Lars.

Varje anställd, med undantag för ett fåtal personer i ledande ställning, hos den nuvarande entreprenören, har nämligen möjlighet att välja om han eller hon vill flytta med till den nya entreprenören eller inte.

– Det är för att inte skapa onö-dig osäkerhet och oro. Vi vill göra det attraktivt att arbeta i SL-trafiken, sä-ger Lars.

Inför bytet av pendelentreprenör pågår ett så kallat övertagandeprojekt där SL ingår tillsammans med den nya och befintliga entreprenören. Syf-tet är att skapa en så smidig övergång som möjligt för alla parter, inte minst resenärerna.

Från skruv till rälStrategiskt viktiga varor för SLs verksamhet samlas i det strategiska lagret. Upphandlingen till lagret uppgår till mellan 40 och 60 miljoner kronor per år. kABeLräNNor är eTT exempel på en strategiskt viktig vara för SL, slipers och räl är ett par andra. För att SL aldrig ska stå utan dessa, upphandlas de kontinuerligt.

Bland de dyraste varorna är rälen, som kostar mellan 6 000 och 8 000 kronor per ton och köps in från Österrike. Vanligtvis köps räl in i 18-metersstycken.

– Just nu håller vi på med en upp-handling av träslipers och trävaror, berättar Katariina Virkkunen.

Katariina arbetar med upphand-lingar till det strategiska lagret och har kontakt med en lång rad leve-rantörer. Vissa specialskruvar im-porteras från Kina, kablar tillverkas i Frankrike och kabelskor i Italien.

– Vi försöker hela tiden hitta nya leverantörer som kan erbjuda oss bra produkter till bra priser. Vi vän-

der oss till allt från små enmansföre-tag till stora, multinationella bolag, säger Katariina.

MAjoriTeTeN Av upphANdLiNgArNA

till det strategiska lagret är direkt-upphandlingar till lägre belopp som inte behöver utannonseras. Om det handlar om mer än sju basbelopp, eller ungefär 300 000 kronor, måste man annonsera i Sverige och över ett visst tröskelvärde måste man även vända sig till övriga EU-län-der. Allt är reglerat i LOU, lagen om offentlig upphandling.

– Formen för upphandlingen är, beroende på värdet, likadan oavsett om man köper skruvar eller pen-deltåg, med annonsering, anbuds-underlag och granskning av anbud som kommer in, berättar Katariina.

Utöver alla direktupphandling-ar görs även större ramavtalsupp-handlingar varje år. För de stora ramavtalen krävs styrelsebeslut. In-köp av räl är exempel på en produkt som köps upp genom ramavtal, en upphandling som görs om med jämna mellanrum, ungefär vart fjär-de eller vart femte år.

Av Louise Norlander

SLs strategiska lager är beläget under verkstaden i Blåsut och är stort som åtskilliga fotbollsplaner.

Foto

: Jan

E S

vens

son

upphandling pågårpå TekNikeNheTeN upphANd-

LAS allt från signalsystem, tåg

och arbetsfordon samt övervak

ningskameror till ombyggnader av

stationer och konsulttjänster.

Under 2005 uppgick värdet på

upphandlingarna som gjordes på

SLs Teknikenhet till cirka 250 mil

joner kronor.


– det här är det största över-tagandet hittills i Norden, säger Stockholmstågs tillförordnade vd jan johansson.

Farväl Citypendeln – välkommen Stockholmståg!

På samma spår 18 juni byter SLs pendeltågstrafi k operatör och Citypendelns uppgifter övertas av Stockholmståg, EuroMaint och Traffi Care. Ett så kallat övertagandeprojekt startade redan vid årsskiftet.

Av Per Eklöf

– TroTS ATT överklagandena av upphandlingen försenat oss med ungefär tre veckor kommer allt som berör resenärerna att vara på plats när vi tar över pendeltågsverksam-heten. Sex månader är kort för ett övertagande av denna storlek, men inte omöjligt, säger Jan Johansson, tillförordnad verkställande direktör för Tåg kompaniet.

Stockholmståg kommer att köra tågen, EuroMaint sköta underhållet

– yTTerST SkApAde vi ändå det här så kallade övertagandeprojektet för att göra övergången så smidig som möjligt för resenärerna, säger Kurt Seliberg.

Den ambitionen med över-tagande projektet är något som alla inblandade parter i projektet delar. Kurt Seliberg, Tågkompaniets tillförordnade vd Jan Johansson och Citypendelns vd Gunnar Hallert träffas regelbundet sedan årsskiftet för att diskutera överlämnings- och övertagandeaktiviter på ett övergripande plan. Sedan slussas

trafi ken från SJ har SL denna gång skapat en samarbetsorganisation för att underlätta operatörs skiftet. SLs projektledare Kurt Seliberg delar upp skälen i tre. Det första är att SL ska kunna stödja alla inblandade, det andra att kunna samordna verksam-heten och det tredje att SL på ett bra sätt ska kunna se till att kontraktet med Stockholmståg efterlevs.

Övertagandeprojektet som leds av Kurt Seliberg är en liten in-formell grupp där bland andra Ulla Markström och Melker Larsson från SL ingår.

av dem och Traffi Care sköta statio-nerna och städningen av pendeltågen. Stockholmståg ägs gemensamt av SJ och Tågkompaniet och Traffi Care ägs av ISS.

Till skillnad från för fem år sedan när Citypendeln tog över pendeltågs-

Foto

: Per

Ekl

öf

Nyfi kna resenärer ser det nya pendeltåget stanna vid rönninge station.


detaljfrågorna vidare till fem specialgrupper, bland annat till en grupp för IT-frågor, en för personal vid stationerna och en för trafi kpersonal. Dessutom har de fl esta avdelningar på SL som kontrakt, fastighet, fordon och marknad en eller två kontaktpersoner gentemot entreprenörerna.

Att ha en speciell kontaktperson underlättar för Stockholmståg och City pendeln när de behöver få svar på frågor. Annars ska enheterna på SL även aktivt ta del i övertagande-projektet. I kontraktet som SL skrivit med Stockholmståg har entreprenö-ren åtagit sig att genomföra en rad åtgärder inför övertagandet. Kontrakt är den avdelning som ska övervaka att Stockholmståg följer avtalet.

Fordons- och fastighetsavdelning-arna ska tillsammans med Stock-holmståg och Citypendeln besik-tiga tåg, depåer och stationer inför över tagandet. Det ska vara klart den 18 juni.

vad innebäroffentlig upp-handling?eN oFFeNTLig upphANdLiNg reg

leras genom lagen om offentlig

upphan dling (LOU). Lagen berör

verksamheter inom stat, kommu

ner och landsting.

Syftet med lagen är att skapa en

effektiv, konkurrens neutral och af

färsmässig upphandling. Nämnden

för offentlig upphandling (NOU) är

tillsyns myndighet för den offent

liga upphandlingen.

Vill du veta mer om offentliga

upphandlingar, besök deras hem

sida: www.nou.se.

– Att Stockholmståg tar över våra lokaler underlättar en smärtfri övergång, säger city-pendelns vd gunnar hallert.

extra tågSTockhoLMSTåg koMMer eN-

LigT avtalet med SL att ha extra

bemannade tåg redo att kunna

sättas in vid trafi kstörningar.

Dessutom kommer det att fi n

nas extra tågförare vid ändstatio

nerna för att snabba på vändning

en av tågen.

Visar det sig att Citypendeln brustit i underhåll eller att standarden är bätt-re än vid Citypendelns över tagande från SJ kan det bli ersättningsanspråk från någon part.

SLs enhet Marknad ska hjälpa till med alla försäljningsfrågor. Den 18 juni ska det gå att köpa biljetter som vanligt i pendeltågtrafi ken vilket inne-bär att försäljnings rutiner måste fung-era och kassaapparater och kassaskåp vara på plats på stationerna.

– Att Stockholmståg tar över loka-lerna vi har som huvud kontor här vid Klarabergs viadukten inklusive datorer och mjukvara kommer att underlätta en smärtfri övergång. När det gäller mjukvara handlar det om sju, åtta data-program som sköter den operativa driften varav fl era är specialgjorda för vår verksamhet, säger Gunnar Hallert.

FÖr jAN johANSSoN är detta åttonde gången han är med och tar över en annan operatörs verksamhet. Senast tog Tågkompaniet över företaget Tåg i Bergslagen från SJ under 2004 och året innan Roslags banan.

– De erfarenheterna gör förstås att jag vet vad som gäller vid ett över-tagande, men ändå är det nytt varje

gång. Nya individer, nya förutsätt-ningar och inte att förglömma är att det här är det största övertagandet hit-tills i Norden, säger Jan Johansson.

I en första fas har fyra personer ur Tågkompaniets ledning, inklusive Jan Johansson, arbetat med övertagandet. I februari anställdes en vd, Kjell Färnström, en administrativ chef, Tomas Löfstedt, och en trafi kchef, Anders Reinhold, och tillsammans med representanter från EuroMaint och Traffi care samt några inhyrda konsulter betar de av en lång aktivi-tets lista. Listan innehåller över 450 aktiviteter som är sorterade under rubriker som fordonsbesiktning, uni-formsfrågor, lokaler, igångsättande av underhållsprogram, kollektivavtal med fackförbund.

– perSoNALFrågorNA är ändå viktigast, vi måste så snabbt som möjligt bygga upp ett förtroende hos personalen, säger Jan Johansson.

I princip ska alla som vill få jobba vidare hos Stockholmståg och dess samarbetspartners, utom några per-soner i ledningen. Vd Gunnar Hallert slutar samt ett antal inhyrda medar-betare.

– Vi träffar de olika fackförbundens representanter en gång i veckan för att komma överens om kollektivavtal, sä-ger Jan Johansson.

Citypendelns anställda får i och med det nya avtalet tre arbetsgivare, Stockholmståg, EuroMaint och Traffi Care.

Jan Johansson understryker att vi-andan bland personalen är något som de tre nya företagen genom sitt sam-arbete ska försöka behålla.

korrekt pendel-upphandlingI februari blev det klart – upphandlingen av pendelentreprenör gick korrekt till. Det femåriga avtalet med Stockholmståg gäller från den 18 juni.

eFTer Två ÖverprÖvNiNgAr och

två avslag, i länsrätten respektive

kammarrätten, kvarstår inga tvivel

om att SLs upphandling av ny pen

deltågsentreprenör är i sin ordning.

Stocksholmståg som i november

vann upphandlingen om trafi k och

fordonsunderhåll samt stationstjänst

bedömdes vid utvärderingen kunna

erbjuda de sammantaget bästa an

buden avseende kvalitet.

Stockholmståg AB, som samägs

av statliga SJ och privatägda Tåg

kompaniet står för trafi ken. Samar

betspartnern EuroMaint anlitas för

att sköta underhållet av pendeltågen

och ISS står för skötseln av statio

nerna.

Båda avtalen gäller i fem år från

den 18 juni 2006 med möjlighet till

fem års förlängning. Upphandlingen

är värd 6 miljarder kronor.

Foto

: Per

Ekl

öf

Foto

: Mel

ker

Lars

son

Nattlig test av det nya pendel-tåget sommaren 2005.

Foto

: Mel

ker

Lars

son


Alla förare ska ha genomgått certifiering inom ett år efter avtalsstart. Det var ett av de krav som ställdes när bussföraravtalen i fjol upphandlades för Järfälla, Upplands Bro och Södertälje.

FÖr Tre år sedan tog SLTF, Svenska Lokaltrafikföreningen, över rättig-heterna till ett certifieringssystem, utvecklat av Länstrafiken i Väster-botten, Västtrafik och Östgöta-trafiken. Nio trafikhuvudmän är nu anslutna till systemet. Enligt Johan Nordgren på SLTF är det allt fler

som efterfrågar förarcertifiering redan i upphandlingen.

– Målet är att sätta en nationell kunskapsstandard. Vi vidareutveck-lar systemet tillsammans med tra-fikhuvudmännen, Kollektivtrafikens Utbildningsorganisation (Kollega) och samverkar även med Vägverket. Till hösten kommer en uppdaterad version av det gemensamma utbild-ningsmaterialet som är än mer inrik-tad på bemötandefrågor och kund-service, säger Johan.

Syftet med certifieringen är dels att höja föraryrkets status, dels att öka tryggheten och säkerheten för resenärerna. Genom att utveckla

servicen höjs också kvalitén. Varje trafikhuvudman anpassar en del av SLTF:s certifiering efter sitt företag och sina speciella förutsättningar. Det ska också SL göra.

ANderS BÖrjeSoN, AvTALS-

uTveckLAre på SL, ansvarar för att utbildningsmaterialet får SL-prägel med detaljerat kunskapsinnehåll.

– Vi fokuserar i hög grad på kund-servicefrågorna. Det är också viktigt att förarna har kunskaper om vad som gäller inom SL-trafiken kring frågor som säkerhet, trygghet, att ta betalt och miljö, säger Anders.

Systemet med förarcertifiering

föregriper ett föreslaget EU-direktiv* om krav på grundläggande yrkes-kompetens hos förare och om krav på kontinuerlig fortbildning. I direk-tivet ingår bland annat trafiksäkerhet, miljö och bemötandefrågor.

– Vårt mål och vår förhoppning är att förarcertifieringen ska vara en del i den fortbildningen, säger Johan.

Av Carina Kling

* Från och med hösten 2008 börjar EU-direktivet att tillämpas inom fordonstransporter och då ställs krav på yrkeskompetensbevis.

SL prövar förarcertifiering

20 elever per årskurs går utbildningen på lndustritekniska gymnasiet där de bland annat lär sig svarva, svetsa, bygga datorer samt hantera el och elektronik. Många av eleverna får sedan jobb som servicetekniker i någon av SLs depåer.i Mer äN 40 år har Industritekniska

gymnasiet utbildat servicetekniker

och verkstadsmekaniker. Många av

de som går på den lilla skolan vid

Danvikstull hamnar på Tågia när de

är klara med sin utbildning.

– Ofta börjar de jobba i någon av

Tågias depåer inom spårtrafiken. Det

är nästan så att Tågia rycker i grab

barna innan de är klara, säger rektor

Urban Nyström.

Han tror att det beror på att skolan

är inriktad på just spårtrafiken och

att det är svårt att utbilda sig för det

på andra sätt.

– Det är olika typer av människor

som går här främst killar. Vi vill gärna

att fler tjejer söker hit, säger Urban.

När uTBiLdNiNgSFÖrvALTNiNgeN

gjorde en undersökning på Stock

holms skolor angående nöjda elever

var Industritekniska gymnasiet den

enda skolan som hade 100 procent

nöjda elever.

En av eleverna är Erik Värn. Han

går sitt första år och är främst intres

serad av svetsning.

– Det är bra att skolan är så liten

Det gör att det är lätt att få direkt

kontakt med lärarna, vilket resulterar

att man lär sig mer, säger Erik under

en paus i svetsningen.

Fredrik Kihlanki går också första

året på utbildningen.

– Jag var ganska less på skolan

innan jag kom hit, men det är bra här

eftersom jag lär mig mycket. Jag tror

att jag kommer att börja jobba med

något liknande efter mina tre år här,

säger Fredrik.

FÖruToM deN reNT tekniska inrikt

ningen har skolan betald praktik på

någon av depåerna runt om i Stock

holm. Dessutom erbjuder Industri

tekniska gymnasiet en körkorts

utbildning.

Många elever tycker att det är ett

bra komplement till den tekniska ut

bildningen.

– Som servicetekniker är det vik

tigt med körkort, säger rektor Urban

Nyström.

Av Maria Johanson

här utbildas framtidens tågtekniker

Skolans historia 1963 – skolan bildas av

Stockholms Spårvägar

1967 – SL bildas och tar över

skolan

1990 – SL delas upp

och skolan går över i SL

Bansystems regi

1996 – Industritekniska

gymnasiet blir friskola

2000 – Skolverksamheten

övertas av Tågia där SL äger

en tredjedel.

Elever från Industritekniska gymnasiet får jobb i SLs depåer

Foto

: Mar

ia J

ohan

son

Fredrik kihlanki ser en framtid som servicetekniker.


Arbetet med att miljöcertifiera SL drog igång 2004. Nu är certifieringen klar, men jobbet med att minska verksamhetens påverkan på miljön har bara börjat. Det är dags för entreprenörerna att utveckla sitt miljöarbete. Av Louise Norlander. Illustration: Gunvor Ekström, Mediagrafik & illustration

SLs verkSAMheT är miljöcertifierad enligt ISO 14001, en internationellt erkänd miljöhanteringsstandard. Det är DNV, Det norske veritas, som står bakom certifieringen. I samband med certifieringen har SL definierat både vilka relevanta miljörisker som finns i verksamheten och vilka miljölagar som ska följas. Tanken är

att miljö-ledningssystemet

ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet.– Vi har fått mycket mer struktur på miljöarbetet i och med certifiering-en, både kontinuiteten och uppfölj-ningen i arbetet är bättre nu, berättar Maria Ljung, miljösamordnare på SL och en av dem som arbetat med certifieringen.

MiLjÖcerTiFieriNgeN iNNeBär ATT

hela tiden förbättra och utveckla verksamheten och att sätta upp nya mål för den. Två av dessa mål för 2006 handlar om energi. 75 procent av el- och värmeenergin som används i SLs lokaler och 25 procent av drivmedlet som används i SLs bussar ska komma från för-nybara energikällor. Om fem år ska 50 procent av bussarnas drivmedel komma från förnybara källor och år

2025 ska samma siffra vara 100 procent.

– Vi har satt en ganska hög takt på

bussidan. Redan idag har vi världens största flotta av etanolbussar och vi fortsätter att utöka den, säger Maria.I samband med miljö-certifieringen har SL ringat in sju mål-områden

inom vilka miljöarbetet ska bedrivas (se faktaruta). Eftersom SL är en beställar-

organisation är det främst entreprenörerna som direkt be-

rörs av miljöarbetet. I upphandlingen av pendeltågstrafiken som genom-fördes i fjol fanns för första gången kravet på att en ny entreprenör ska vara miljöcertifierad inom två år ef-ter trafikstart.– Det är genom våra entreprenörer som vi framför allt kan påverka, det är i upphandlingarna och i samband med uppföljningen av våra avtal som vi har vår stora möjlighet att göra nå-got för miljön, säger Maria.

i MiLjÖcerTiFieriNgeN iNgår en regelbunden kontroll av att SL följer kraven i ISO 14001. DNV kommer att göra revisioner av olika delar av ledningssystemet två gånger per år i fortsättningen. SL ska också att göra revisioner, både av den egna verk-samheten och av entreprenörernas verksamhet. När miljömålen nåtts sätts nya mål. – Arbetet tog inte slut när vi fick

certifikatet, vi har bara börjat, säger Maria och fortsätter: SL är en väldigt tacksam organisation att arbeta med. Ju fler som åker med oss, desto mer miljövänligt blir det. Så länge alternativet inte är att man går eller cyklar istället, alltså.

SLs miljömålutsläpp från trafik Minst 25 procent av bussarna

i SLtrafiken ska drivas med

förnybara drivmedel.

kemikalieanvändning System för miljöbedömning

av kemiska produkter ska tas

i drift.

Avfall En kartläggning av avfall från

SLtrafiken ska genomföras.

Buller Bussar vid samtliga buss

depåer ska vara inventerade

med avseende på buller.

Markföroreningar Riskbedömning och priorite

ring av eventuella åtgärder för

markföroreningar.

val av byggprodukter och material vid om- och nybyggnation Inventering av miljöstörande

material skall vara utförd för

representativt urval av typ

fastigheter.

Luftföroreningar från värme- och elproduktion Minst 75 procent av värme

och elektricitet för loka

lutnyttjande ska komma

från miljöanpassade energi

källor.

SL miljöcertifierat – nu börjar arbetet

Miljökrav i upphandlingar

Miljö


Smått & blandat

Foto: Göran Segeholm

Tina MessingBussförare vid Busslink

När trafi ken började rulla”i LokALTrAFikeNS gryNiNg – Häst-omnibusarna i Stockholm” är titeln på en bok om Stockholms första bussar, utgiven på Stockholmia förlag 2005.

– Vi har alltid haft intresse för just de tidigaste trafi kslagen, eftersom det har skrivits så lite om dem. Vi

ville få klarhet i hur det egentligen var, säger Jimmy Bergman som skrivit boken tillsammans med Stefan Back.

För den som är allmänt intresserad av Stockholm kan bo-ken också ge en spännande historisk tillbakablick.

Visste du till exempel att? Omnibussen var de första bussarna som drogs med

häst och vagn och därmed det första moderna transport-medlet där fl er reste tillsammans. Den första transportinrättningen med vagnar drogs

dock mellan Gustav Adolfs Torg, Liljeholmen och Skanstull, som redan på den tiden var populära utfl yktsmål och som bestod av tre linjer. Det var upprinnelsen till det vi i dag kallar kollektivtrafi k.

Stilleben vid Zinkensdamm Med dATorer SoM verktyg och inspirerad av modern dans har skulptören Tomas Nordberg gjort de bilder som ett år framåt ska visas på Zinkensdamms tunnel-

banestation. Bilderna kan ses som stilleben där enkla scener frysts i ett läge.

poesi på väg…heTer eTT Av SLs mest uppskattade kulturprojekt. Sedan 1993 har dikter varit uppsatta i Stockholms bussar och tunnelbana – varje år nya dikter på ett nytt tema.

Poesi på väg är utgiven i samarbete mellan SL och Ordalaget, där alla de 147 dikterna från 1993 till 2006 är med. Här fi nns allt från moderna poeter till älskade klassiker: Ann Jäderlund, Karin Boye, Bo Setterlind, Tomas Tranströmer, Gabriela Mistral, Octavio Paz och många fl era. Här fi nns dikter om kärlek och längtan, resor och uppbrott, glädje och sorg. Redaktör är Tom Hedlund.

Pris i SL Center och Spårvägsmuseet: 150 kronor.

Den ofullkomliga biljettkontrollantenPlankare är ett listigt släkte. De får en lätt att känna sig dum. Jag är till exempel korkad för att jag inte ser att de där fjortisarna smugglar ett kort bakom ryggen på varann. Fast jag ser! Jag gör verkligen det!

MeN eFTerSoM jAg inte är hundra procent säker vill jag inte stoppa dem. För det gjorde jag en gång med en sån där myndig besserwis-serton och ett sarkastiskt höjt ögonbryn typ ”Hallå där! Får jag kolla på de där korten igen!” Och så var de giltiga och helt korrekta medan alla i bussen tittade på mig med hatiska ögon. Och så går de och sätter sig bak i bussen och tror att de har lurat mig, fast de egentligen inte har det. De sitter där och fnittrar och jag får lust att ta mikrofonen och ropa ut att jag visst såg, bara så ni vet. Men det gör jag ju inte. Jag tar ett djupt andetag och åker vidare.

Nästa gång jag möter plankare är det två aspiranter i nioårsåldern. Den ene står och rodnar och tittar ner i marken. Den andre har terminskort och frågar med stora, blöta hundögon: ”Snälla, får min kompis åka med gratis?” Men det får han inte. För det hände i början av min karriär att jag lät barn åka med så där. Men det var innan jag insåg att det alltid inträffade vid en och samma hållplats, och att skolbarnen där hade satt det i system för att de inte orkade gå till fots till fritids.

Vid ett annat tillfälle är pojkarna äldre. Tret-ton skulle jag tro. Den ene visar terminskort, den andre ingenting. ”Han åker med gratis”, får jag höra varvid båda går och sätter sig längst bak i bussen med stora fl in. Det går några sek-under. Jag tänker. Alla väntar. Sen åker jag. Men så fort bussen rullar inser jag mitt misstag, och då är det för sent. Jag borde ha öppnat bak dörren och bett dem betala eller kliva av. Nu sit-ter de där berusade av sin kanske

första kriminella framgång, och jag här framme – mer korkad än någonsin.

Men plötsligt är man lite smart ändå. Som när tant Hilda kliver på och viftar med sin remsa som om den redan vore stämplad. Den brukar inte vara det. Inte nu heller. Ju mer non-chalant hon viftar med remsan och har bråttom bak i bussen, desto mer ogiltig är den. Tricket är särskilt effektivt under rusningstid. Det är all-mänt spritt men nyttjas främst av pensionärer.

eTT ANNAT Trick som jag inte längre går på är det urtvättade terminskortet. Färgen – men inte datumen – har avlägsnats. Ett fritidskort kan lätt tas för ett pluskort, om man inte är väldigt observant. Jag är observant. Så obser-vant det nu går att vara när folk myllrar ut och in genom alla dörrar och korten svischar förbi och man inte fort nog kan stämpla förevaran-des rabatt kupong och ge växel på en hundring. Och aldrig att man får ge upp!

Jag gjorde nästan det en gång när jag körde 3:an. Det var så många kort att titta på att det gick runt i huvudet på mig. Jag tänkte att jag kräks om jag ser ett kort till, och tittade bort. Men då blev passageraren upprörd för att jag inte kollade att hon minsann hade betalat! Så det var bara att bita ihop och fortsätta att visera.

Plankare, eller inte plankare, alla är männis-kor. Jag också. Det är lätt att bli rasande eller eftergiven, att framstå som dryg, korkad eller alltför snäll. Varje dag utsätts man för andras förslagenhet och arrogans, men också skötsam-het och sociala patos.

Det svåra är att hålla någon slags linje och vara lagom konsekvent. Den perfekta biljett-kontrollanten fi nns inte. Men man kan försöka

och se pragmatiskt på uppgiften. Det jag kanske gör fel idag gör jag

förhoppningsvis rätt imorgon.

Med dATorer SoM

och inspirerad av modern dans har skulptören Tomas Nordberg gjort de bilder som ett år framåt ska visas på Zinkensdamms tunnel-

banestation. Bilderna kan ses som stilleben där enkla scener

på en bok om Stockholms första bussar, utgiven på Stockholmia förlag 2005.

ville få klarhet i hur det egentligen var, säger Jimmy Bergman


Ragnar ThörnblomAB SL08–686 15 00

Nästa nummer av Hela Resan:

Manusstopp 18 augusti.

RedaktionsrådetFör att fånga upp olika per

spektiv har Hela Resan ett

redaktionsråd bestående

av ett antal personer från

olika delar av SL–trafi ken:

Eva Starberg Tågia 08–686 34 52

Lars Henrik LarssonRoslagståg 08–686 30 70

Karin Adegård Connex 08–629 51 46

Tobias StålbergCitypendeln 08–588 960 69

Anna Nyhlén Busslink 08–519 020 50

Skriv gärna till hela resan! Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av intresse för alla medarbetare i SL–trafi ken? Skriv en insändare till: hela resan, AB Storstockholms Lokaltrafi k, 105 73 Stockholm eller mejla: [email protected].

Sonny Hedblom Swebus08–546 301 12

Skicka in din lösning till:Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafi k, 105 73 Stockholm senast 18 augusti.

Vi lottar ut tre vinster med vardera två biocheckar bland dem som har löst bildgåtan rätt!

Tävling Vad visar bilden?SpårvägSMuSeeT hAr grävT i sitt bildarkiv och hittat denna fi na bild. Den är tagen av en okänd fotograf under en strålande vacker dag. Titta noggrant och skicka sedan in ett förslag på vid vilket tillfälle bilden är tagen och årtal. Tre pristagare presenteras i nästa nummer. De får förutom äran två biobiljetter var.

Namn: ................................................................ Företag: ........................................................................

Adress: ............................................................................................................................................................

Postadress: ....................................................................................................................................................

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08–555 92 526

Annons från Svenska Kommunalpensionärernas förbund:

du blivande pensionär, gå med!Du som varit anställd vid AB Storstockholms Lokal trafi k,

dess dotterbolag eller trafi kentreprenörer kan gå med i

SLs Pensionärsförening. Vi ordnar sammankomster, studie

cirklar, motionsgymnastik och resor. Som medlem har du

dessutom möjlighet att teckna vissa försäkringar till en rela

tivt billig kostnad.

SL Pensionärsförening har omkring 2 100 medlemmar.

Årsavgiften är 130 kronor. Vår föreningsexpedition fi nns på

Tegelviksgatan 18 (under Söderhallen). Expeditionen är öp

pen varje helgfri tisdag och torsdag kl 10:0012:00.

Så här når du ossTelefon expedition: 08641 81 32. Ordförande Stig

Holmqvist, 08744 38 19. Medlemsansvarig Gun Eriksson,

070567 27 40. Plusgironummer: 70 03 10 6.

www.slpensionarerna.se

Epost: exp@slpensionarerna.se

Bästa servicei FjoL uTLySTe Hela resan tävlingen

Årets bästa service inom SLtrafi ken.

Vinnare är Jeanette Sonnegård, fö

rare på Swebus AB Märsta, och Tony

Svanholm, instruktör på Tågias Riss

nedepå. Vi återkommer med reporta

ge om deras arbete och vardag.

Muséet för små och storaSpårvägSMuSeeT på SÖderMALM är mer än välbesökt av

både små och stora. Hela 80 000 besökare räknades in un

der 2005.

– Visst är vi stolta. Vi tycker

att det är jättekul att besökar

na hittar hit. Många bäckar

små har gjort att våra besöks

siffror ökat så mycket; bra

utställningar, låg entré avgift,

mer uppmärksamhet i media

och bra bussförbindelser un

derlättar också, säger Maria

Johansson, marknadsförare

på Spårvägsmuséet.

vad uppskattar besökarna mest?

– Det är svårt att säga, vi är ju ett museum för både små

och stora upptäcktsresande. Jag tror att många besökare

uppskattar att man får gå in och titta i en del fordon. Sedan

fi nns ju minitunnelbanan för barnen.

Fredag 5 maj kl. 15:00 öppnar årets nya attraktion ”Mo

derna spår – en utställning om stadsförnyelse”. Den handlar

om modern spårväg och stadsförnyelse i Europa.

Alla anställda på SL och SLs entreprenörer har fri entré

till Spårvägsmuseet. Man får gärna ta med familjen, hälsar

Maria.

årets nya utställning heter ”Moderna spår”, här en bild från orleans i Frankrike.

att det är jättekul att besökar

na hittar hit. Många bäckar

små har gjort att våra besöks

siffror ökat så mycket; bra

utställningar, låg entré avgift,

mer uppmärksamhet i media årets nya utställning

Foto

: Has

se F

ridé

n

Foto

: Spå

rväg

smus

eet

AVSAB Storstockholms LokaltrafikInformation105 73 Stockholm

Documents

Hela resan, nr 1-2 2006