Hela resan, nr 2 2004

En tidning för alla som jobbar för SL-trafi ken. Värde: 27 kronor Nr 2 – 2004Årgång 1

Hela ResanHela Resan

Peter Marcus lär ut:

Konsten att åka buss

Alla bidrar till att minska svinnet:

29 åtgärder ska ge miljoner

Tillgänglighet för alla:

Resa kollektivt med funktions-hinder

2 Hela Resan nr 2 - 2004

Samling för gemensam grundsynSL och alla entreprenörer

står nu inför ett antal

utmaningar. För att

han tera dessa på

bästa sätt behövs en

gemen sam grundsyn

på de olika uppdragen

och vetskap om vad som

krävs för att bli bättre.

Den 17 mars bjöd därför

Lennart Jangälv, SLs vd,

in samtliga nuvarande och

tänkbara entreprenörer

samt strategiska partners

till ett möte för att

diskutera SL-trafi ken i

framtiden.

– Det är nödvändigt att

vi delar samma målbild,

att vi är överens om vad

som är vårt uppdrag, hur

vi på sikt vill utveckla SL-

trafi ken och vilka delmål vi

behöver för att successivt

ta oss i den riktningen, sä-

ger Lennart Jangälv.

Målet är att skapa en

samsyn på hur SL-trafi ken

ska drivas för att nå SLs

mål: fl er och mer nöjda

resenärer.

Den 18 maj träffas sam-

ma grupp igen bestående

av SL-personal, entrepre-

nörer och partners för att

gå igenom hur SLs strate-

giska plattform har tagit

form under våren.

Hela Resan Personaltidning för alla som

arbetar inom SL-trafi ken.

Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tel: 08-686 16 00Fax: 08-686 14 44

E-post: [email protected]: Arenavägen 27

(T-bana Globen)www.sl.se

Ansvarig utgivare: Charlotta Volgsten Forberg

Chefredaktör: Lena Hed08-686 15 24

Redaktion:Jan E Svensson, Pernilla Hjelm,

Sara Lindström, Per Eklöf,

Per Värnholm, Maria Hedström

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt

bild av verksamheten inom SL-trafi ken.

PrenumerationerAdressändringar anmäls

till respektive arbetsgivare. För övriga prenumerations-frågor, mejla redaktionen:

[email protected].

Layout:Jan E Svensson

Tryck: EO Print ABISSN 1652-1781

Omslaget: Roger Delin arbetar på Barkarby station. Se sidan 16.

Redaktören har ordet

Vår i SL-trafi kenDå har våren kommit för att stanna, äntligen! Men precis som vädret kastar oss mellan gamla hängiga vinterjackor och hoppfullt prasslande vår-kläder, händer det mycket i SL-trafi ken. Ett hot om över-tidsblockad för spårarbeten i slutet av april avvärjdes i sista sekund efter påtryckningar från SL, medan en tunnel-brand skapade förseningar, utryckning, irritation och nya rese garantiärenden. Sådant är livet. En del händelser kan man förutse, andra inte.

Det gäller att ha fungerande rutiner och kunna hantera det oförutsedda. Det fantas-tiska med ett sådant här stort system, som Storstockholms kollektiva trafi kapparat utgör, är att vi tillsammans håller den rullande, trots allt. Och blir lite bättre, hela tiden. Andelen nöjda kunder ökade under förra året och det kan många ta åt sig äran av.

Det här är andra numret av SL-trafi kens nya, gemen-samma tidning Hela Resan. Den är fortsättningen på en

gammal god tradition. Före-gångaren Spårväg & Buss fanns på den tiden då SL var arbetsgivare och inte bara trafi khuvudman. Men vi job-bar fortfarande i samma trafi k-miljö och med gemensam-ma mål.

Det är mycket bra på gång, som du kanske inte känner till. Läs till exempel om skol-informatörernas insatser och SLs arbete med barn och ungdomar på sidorna 10-12.

Som du nog redan har märkt fokuserar SL och

trafi kentreprenörerna hårt på att minska svinnet. Nu i maj blir det tydligare även för resenärerna. Förutom ett enhetligt arbetssätt inom SL-trafi ken ska alla som reser med oss uppmärksammas på vikten av att betala för sig. Det kan du läsa om på sidorna 14-19. En del oväntade saker kommer att hända i stationsmiljön, så håll ögonen öppna!

Lena Hed Redaktör

Senaste nytt

En synpunkt som framkom

under Lyssna-kampanjen var

att bussen lämnar hållplatsen

för tidigt eller inte stannar.

SLs Kontraktsavdelning

arbetar sedan en tid med en

lösning på problemet.

Större delen av SLs buss-

trafi k i länet går längs vägar

med sämre belysning. Den

kan dessutom helt saknas

vid busshållplatsen.

Föraren kan då ha

svårt att uppfatta

om det står rese-

närer och väntar.

I Stockholms län fi nns

12 053 busshållplatser.

Av dessa har 3 443 någon

form av väderskydd vilket

innefattar allt från moderna

glas konstruktioner till

sträckmetall och, i vissa fall

hemmasnickrade, träskydd.

Ett tusental busshållplatser

skulle behöva förses med

extra belysning.

Från april gör SL i

samarbete med Buss-

links hållplatsservice

ett permanent försök

med en ny typ av håll-

platsstolpe vid fem

hållplatser på Ekerö

och fem i Roslagen.

Hållplatsbelysningen

får energi från solceller

placerade horisontellt uppe

på stolpen. Under tidtabeller

och trafi kupplysning fi nns

möjlighet för resenärerna

att genom att trycka på en

knapp tända en mindre lampa

på stolpen. Denna signalerar

till föraren på långt håll att

det fi nns påstigande vid

hållplatsen.

Jan E Svensson

Försök med smart hållplatsbeslysning

Foto

: Mon

ika

Nor

dell

SLs vd Lennart Jangälv.

Foto

: Tho

mas

Alv

rete

n

Charlotta Volgsten ForbergKommunikationschef

3Hela Resan nr 2 - 2004

KärlekstrubbelEn man som har blivit

sviken i kärlek vill ha SLs

hjälp att hämnas. Han

ringer och berättar att hans

före detta fl ickvän dagligen

plankar på tunnelbanan.

Han anger station,

veckodagar och klockslag.

Dessutom berättar han

att hon är cirka 170 cm

lång, smal och har kort

mörkt hår. Mannen vill att

Färdbeviskontrollanterna

håller utkik efter henne och

”sätter dit” henne.

– Men de måste se upp!

Hon är listig!

Reklamintäkter?En person har en idé som

SL skulle kunna ”tjäna

grymt med pengar” på:

”Sätt upp projektorer

inbyggda i taket på alla

tunnelbanevagnar som

projicerar reklamfi lmer mot

tunnelväggarna. Eftersom

alla tittar ut genom

fönstrena är de tvingade att

titta på reklam och ni kan få

grymt med pengar från de

som gör reklamfi lmer.”

Ros till Tvärbanan”Jag vill bara berätta att ni

har mycket trevlig personal

på Tvärbanan. Alltid vänliga

och glada. Man blir glad av

att åka Tvärbanan som för

övrigt är det bästa SL gjort.

Det som också är trevligt är

att det är samma personal

och det är positivt bara det.

En stor kram till personalen

för de är verkligen värda

det!”

Udda frågor...

För information om SL besök vår webbplats sl.se

Slöseri med pengar och energi?”Jag undrar varför man inte har utvärderat dom prov med öppna spärrlinjer som man redan gjort, på pendel-tågstationer till exempel i Kallhäll. Så varför prova på tunnelbanan? Jag skulle vara er evigt tacksam om någon kunde undersöka varför man ska slösa pengar och energi en gång till.”Stefan Olausson, Connex Kallhällsbuss

Anna Berger Kettner,

ordförande (s) i SLs styrelse

svarar:

– Tidigare öppna spärr-linjer infördes framförallt av besparingsskäl, det var inga regelrätta försök. Så det fi nns inga paralleller till dagens försök vid Slussen. De öppna spärrarna för tio år sedan var inte en partiskiljande fråga,

som det är nu. Det är därför vi gör försöket i Slussen, för att skaffa oss fakta istället för att sitta och bara tycka.

Brev om Hela Resan”Äntligen, en värdig efter trädare till Spårväg & Buss, så att man ånyo kan få veta vad som händer i SL-trafi ken! Trevligt första nummer! Lycka till” Bernt Säbel, Spånga

”Jag tycker det räcker med de tidningar som fi nns. Lägg pengarna på viktigare saker som till exempel fria arbets-skor till personalen.” Connexanställd som sliter skor

”Grattis till fi n tidning!”Andreas Sanesi, Djursholm

”Tack för en fi n tidning. Men kom ut i verkligheten utan datorer. Ni räknar med en förlust 100-200 miljoner. Det är mycket värre. Åren 2002-2003 drog jag in 518 respek-tive 437 ogilitiga kort...”Bent Bjørn, Järfälla

”Hej Redaktionen! Fick hem den nya personaltidningen idag och sitter och läser. Helt OK tidning – mycket intressanta artiklar och texter. Tack ska ni ha!”Stefan Berg, Bromma

En fråga om trygghetBussförare Valentin Bart vid Busslink på Lidingö har en fråga som rör överfallslarmet i bussarna. Valentin har hört att man måste trycka i fl era sekunder på överfallslarm-knapparna för att larmet ska gå fram. Är det så?

Kent Martin, trafi k-

ledare vid nattbuss-

trafi kens sambands-

central i Hornsberg,

svarar:

– Nej, så är det inte. Det räcker med att knappen trycks in så långt att den bottnar för att larmet ska aktiveras. Det man möjligen kan luras av är att det kan ta några sekunder innan förbindelsen öppnas till trafi kledningen så att de hör vad som sägs i bussen. Den förbindelsen kvitteras på olika sätt, till exempel genom att en lampa tänds eller slocknar på radions display. Man behöver alltså inte hålla knappen intryckt i fl era sekunder och

vänta på att förbindelsen öppnas, det sker automatiskt.

Mer information om de olika radiosystemen fi nns i trygghetsboken ”Tillsammans är vi oslagbara”. Boken delades ut förra året till alla bussförare i SL-trafi ken.

SLs styrelse är enig om att

resenärerna ska betala för

att åka med SL. Styrelsen

avvaktar SLs utredning av

försöket med öppen spärr-

linje, som ska vara klar i

höst. Försöket vid Slussen

ingår som en del i utred-

ningen av konsekvenser

av öppen spärrlinje i hela

SL-systemet. En attityd-

undersökning bland rese-

närerna ska också göras.

Vid styrelse mötet den 30

mars bordlades frågan om

ett slutdatum för försöket

vid Slussen.

Ännu fi nns bara enstaka

mätningar. Men en

sammanfattning av försöket

hittills blir:

Ingen ökning av

klotter, vandalisering,

ordningsstörningar eller

säker hetsrelaterade

händelser.

Den så kallade

“proppen” i kundfl ödet

fi nns kvar vid trappan upp

till perrongen och har

blivit något värre under

rusningstrafi k.

Enligt SLs

“fusk mätningar” vid Slussen

– norra entrén – reser fl er

utan färdbevis eller har

ogiltigt färdbevis efter det

att spärrlinjen togs bort.

Färdbevis kontrollen

har märkt en ökning av

kontroll rapporter kopplade

till Slussen, orsak är ännu

inte klarlagd.

Försäljningen av

kontant kuponger per månad

har minskat väsentligt

vid den norra entrén och

minskat även vid entrén mot

Södermalmstorg.

Bedömning av

intäkts effekter har inte

gjorts ännu.

Fakta om försöket med öppen spärrlinje vid Slussen

Min åsikt


Skyltar och utseende:

Ny grafi sk profi l för SLSL har nu beslutat att genomföra ett försök med ny grafi sk profi l. Kommunika-tions- och Fastighetsavdel-ningarna kommer att göra en förstudie på tre stationer, för att se hur det fungerar i praktiken och uppskatta kostnaden för att ersätta befi ntliga skyltar.

Roslagsbanan:

Spårbyte och upprustning längs Roslags-bananFrån den 7 juni till den 22 augusti kommer Roslags-banans gren till Kårsta att stängas av för trafi k. Då ska SL Infrateknik rusta banan mellan Roslags Näsby och Visinge vilket innebär att spåret, kontaktledningen och signalanläggningen kommer att bytas ut. Visst spårbyte kommer även att ske mellan Bällsta och Vallentuna.

Hållplatserna Tibble och Ensta kommer också att moderniseras och bland annat förses med ny belysning och nya väderskydd. Ett par nya vägskydd kommer att byggas

vid några plattformar. I samband med trafi k-

avstängningen kommer Täby kommun eventuellt att anläg-ga en gång- och cykeltunnel under Roslagsbanan mellan Roslags Näsby och Tibble.

I samarbete med Vallen-tuna kommun anläggs också en ny plattformsövergång vid norra änden av Vallentuna station. Då banan är avstängd för trafi k kommer också spår-arbeten att bedrivas mellan Visinge och Lindholmen. Bland annat kommer cirka 3 000 träsliprar att bytas ut,

som en del i det regelbundna underhåll som krävs för SLs spårområden.

SLTF:

Nej till russin-plockning!SLTF, Svenska Lokal-trafi kföreningen där SL ingår, gör i sitt remissyttrande över Järnvägsutredningens slutbetänkande ”Järnväg för resenärer och gods” tummen ner för förslaget att låta kommersiella operatörer få konkurrera med trafi khuvud-

männens tågtrafi k. Förslaget kommer att leda till russin-plockning, det vill säga att endast lönsamma sträckor är intressanta. Därmed försvin-ner nödvändiga biljettintäkter som hjälper till att fi nansiera de olönsamma sträckorna, menar SLTF.

Hittegods:

Nya telefon-nummerHittegodsavdelningen och Färdbeviskontrollen har fått nytt externt telefonnummer: 08-600 10 00.

SL Direkt i Metro:

Utveckling av SLs sidaSom du kanske har sett har SL haft redaktionell annons-sida i Metro endast vissa dagar. Andra dagar har sidan ersatts av ”vanliga” annonser, för bland annat e-handel.

Tidigare har SL haft redak-tionell sida varje vardag och vanlig annons på lördagar. Förklaringen till att SL har

blandat de senaste månaderna är att SLs Kommunikations-avdelning just nu ser över den redaktion ella linjen för att få fl er att läsa sidan. Målet är att i maj besluta om sidans fram-tid. Samtidigt utvärderas hur SL på bästa sätt ska använda det fasta utrymmet i Metro i fortsättningen.

Konst i tunnelbanan:

Öde ö vid OdenplanCarina Järling heter konst-nären bakom det nya konst verket på Odenplans tunnelbanestation. Det är en modell i skala 1:220 av en öde ö. Så här beskriver hon själv sitt verk: ”Glasmonterns långsidesväggar beskär ön

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Södertälje Centrums

bussterminal har

sedan sommaren 2003

dynamiska skyltar på

prov. De elektroniska

skyltarna rättar sig efter

eventuella förseningar

hos pendeltågen, och ger

automatiskt bussarna

rätt avgångstider. Det nya

systemet gäller linjerna 754

och 780/780X.

– Det här var SLs första

försök med automatisk pass-

ning. Under hösten gjorde vi

en uppföljning av vad resan-

de, förare och trafi kledning

tyckte. Resultatet är över

förväntan. Nästan alla kun-

der tycker att systemet lett

till en klar förbättring, uppåt

90 procent. Detta är något

att bli lite mallig över tycker

jag, säger Sten Sedin, trafi k-

ingenjör på SL.

För resenärerna är infor-

ma tionen vid förseningar

viktigast. Nästan alla till-

frågade anser att informa-

tionssystemet är till nytta.

Systemet bygger på att

förarna rapporterar in änd-

ringar och trafi kstockningar.

Bussförarna upplever också

systemet som positivt och till

nytta. Men man litar inte till

100 procent på tiderna som

visas. Trots det vill förarna

gärna ha en utökning av sys-

temet.

Trafi kledarna, som nor-

malt uppdaterar bussar-

nas avgångstider, upplever

också systemet som positivt

eftersom det är automatiskt

och kräver små insatser från

deras håll. Undersökningen

visade att den tekniska ut-

rustningen fungerade i 20

fall av 28.

Detta gör att både rese-

närer och bussförare alltid

har tillgång till den senaste

informationen och kan pla-

nera resandet på bästa sätt.

– Eventuellt ska systemet

installeras på fl er samtrafi k-

terminaler i landet, berättar

Sten.

Lätt att se när bussen går i Södertälje Centrum

Under 2003 startades ett

program, Raka spåret, för

att utveckla Tågia. Tanken är

att öka motivation, vi-känsla

och delaktighet. Anställda

på Tågia ska tillsammans

skapa ett gemensamt syn-

sätt för arbetet med förbätt-

ringar.

Raka spåret kommer

att fortsätta under 2004

och 2005 med utbildning,

aktiviteter och uppföljning

för respektive enhet. Må-

let är att detta leder till ett

mer utvecklat samarbete i

grupperna, ett gemensamt

sätt att lösa problem och en

bättre kommunikation och

information inom enheten.

Först ut var Vällingby-

depån som också fung-

erade som en testpilot för

programmet. Nu har även

Nybodadepån startat med

ett gemensamt seminarium

som hölls i mars. Det var

första gången under Tågias

tid, som alla medarbetare

på en depå samlades en hel

dag. För att göra detta möj-

ligt lånades medarbetare

in från andra depåer för att

sköta produktionen.

Eva Starberg

Tågia:

”Raka spåret”

Det nya konstverket på Odenplan är en modell i skala 1:220 av en öde ö.

Foto

: Gör

an S

egeh

olm

En stor central digital tavla visar samtliga bussars avgångstid från Södertälje centrum.

Sten Sedin är trafi k-ingenjör på SL.

Foto

: Ste

n Sed

in


I höstas lämnade de fem

trafi k entreprenörerna syn-

punkter på SL som huvud-

man i en enkät. 29 personer

svarade – 6 från Swebus, 5

från Busslink, 4 från dåva-

rande Linjebuss, 6 från City-

pendeln, 7 från Connex och

1 från Roslagståg.

Entreprenörerna fi ck

ange vilka frågor som är

viktigast i samarbetet med

SL. Deras medarbetare

värde rade sedan hur det

fungerar med avseende på

dessa punkter. Helhetsbetyg

på samverkan med SL fi ck

genom snittsbetyget 4,2 av

5 (10 mycket bra, 14 ganska

bra och 5 varken eller).

På frågan om SLs styrkor

svarade man att SL visar

förtroende, SL har erforder-

lig kompetens, SL har effek-

tiva möten och att SLs avtal

är tydliga.

De förbättringsområden

som identifi erades var:

brister i samverkan

mellan moderbolaget/

Affärsenheten och Infra-

teknik, ingen samordnad syn

på avtalstillämpning trafi k/

teknik,

incitament behöver ut-

vecklas i busstrafi ken,

månadsmötena för

buss behöver fokuseras,

forum för strategiska

diskussioner mellan SL och

entreprenörerna saknas,

SL behöver

fl er personer med

avtalskompetens.

– Vi vidtar nu ett antal

åtgärder för att avhjälpa

bristerna, kommenterar

Lars Nordstrand, affärschef

på SL.

och bildar på så vis tvådi-mensionella ytor där ord och fraser bildar en sorts topo-grafi .” Hon menar att språket bygger på hierarkier och dominans som vill benämna och begreppsligt innesluta allting. Du kan se den öde ön vid Odenplan fram till och med den 5 juni.

Infrateknik:

Nya arbetsplatser i RissneDen 5 mars invigdes de nya arbetsplatserna för Vagn 2000 i Rissnedepån. I och med detta projekt har SL Infrateknik genomfört de anpass ningar av verkstäderna i tunnelbanedepåerna för Vagn 2000 som är aktuella.

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

SL och entreprenörerna:

Samarbetet med SL – hur fungerar det?

Lars Nordstrand vill avhjälpa bristerna.

Foto

: Jan

E S

vens

son

sl.se:

En tjänst med många förtjänsterStockholmsmässan gör det. Heron city och Skansen gör det. De använder SLs rese-planerare på sina hemsidor. Nu erbjuder SL tekniken bakom Rese planeraren – med 8,5 miljoner besök-are 2003 – till ett fl ertal företag, som gratis kan länka den till sin egen hemsida. Reseplaneraren kan hjälpa dem att få fl er besökare och därmed större intäkter. Besökare skriver in från vilken hållplats/station de vill åka och får omgående svar hur och när de ska åka. En bra tjänst alltså – både för företagen, SL-trafi ken, hälsan och miljön.

Infrateknik:

Depåer för X60 SL Infrateknik genomför stora arbeten med den nya pendeltågdepån i Upplands Bro för pendeltågsystemet

X60. Man anordnar också nya verkstadsarbetsplatser för X60 i Älvsjö. Där byggs två spår i den befi ntliga depån om till verkstadsarbetsplatser. Projektet ska vara klart när det nya pendeltåget kommer under den första delen av 2005.

SLTF:

Trafi k med människan i centrum

En kommitté har på infra-strukturminister Ulrika Messings uppdrag analyserat problem och möjligheter i kollektivtrafi ken.

I slutbetänkandet Kollektiv-trafi k med människan i cen-trum, skriver kommittén: ”Kollektivtrafi kens företräda-re måste på ett tydligare sätt än idag arbeta med att skaffa nya kunder. Befi ntliga kunder anser att kollektivtrafi kens lyhörd het är dålig, vilket inne-bär att dialogen med kunder-na måste utvecklas.”

Man menar också att ”Trafi khuvudmännen bör öka resurserna för marknads-undersökningar och mark-nadsföringsåtgärder till åt-minstone det dubbla. Men då ”krävs att utbudet anpassas efter olika resenärsgrupper och resändamål. Det handlar

Vagn 2000 har dörrar

som resenärerna själva

skulle kunna öppna.

Samma system, med ett

par ytterligare funktioner,

används på Tvärbanan.

I tunnelbanan används

möjligheten idag bara vid

ändstationerna.

Ett förslag har funnits att

använda denna funktion vid

alla stopp med Vagn 2000.

För resenärerna skulle det

innebära att dörrarna inte

öppnas i onödan vid varje

station. På vintertid är

fördelen att värmen stannar

i vagnarna. Dessutom

minsk ar slitaget på dörrarna

då de inte används i onödan.

Problem med dörrarna har

visat sig vara en av de stora

felorsakerna vid stopp och

förseningar.

SLs säkerhetschef Johan

Hedenfalk säger nej till för-

slaget med svaret att Vagn

2000 först måste komplet-

teras med motsvarande

funktioner som idag fi nns på

Tvärbanan.

– Funktionen på Vagn

2000 är sådan att dörrarna

stängs automatiskt efter

viss tid, oberoende av om

resenärer fi nns i dörrarna

eller inte, menar Johan

Hedenfalk.

Det fi nns idag ingen funk-

tion av typ fotocell som

aktive ras så länge passage

förekommer och som för-

hindrar att resenärer kom-

mer i kläm. Spårvagnen på

Tvärbanan har denna foto-

cellsäkring av stängningen

och det kommer även det

framtida pendeltåget att

ha.

Tunnelbanan:

Nej till manuell dörröppning på Vagn 2000

om fl exiblare utbud och for-don, [...] mer kundanpassad information och taxor.”

Branschföreningen SLTF har lämnat in ett remissyttrande där man konstaterar att det fi nns fl era bra förslag. Men föreningen konstaterar samtidigt att problemet med den svåra ekonomiska situationen för trafi khuvudmännen och deras ägare kvarstår. SLTF anser att det nu är dags för staten att ta ett större fi nansiellt ansvar för kollektivtrafi ken och dess utveckling.

Snart sommar:

Dags för sommartider i SL-trafi kenDen 21 juni läggs trafi ken om och nya turer ska fungera och turlistor ska fi nnas på plats. Trafi ken på Roslags-banan läggs dock om redan den 7 juni på grund av underhållsarbeten.

Tidig skiss av det nya pendeltåget.


Tillgänglighet för alla

Resa kollektivt med hinder

Så ser Anna Westerbergs verklighet ut. Vi följde med henne på tunnelba-na, bussar och tvärbana och fi ck lära oss ett och annat.

Men låt oss börja från början. Vi planerar vår resa över en kopp kaffe på Centralen. Det är jag, fotografen, Anna och hennes assistent Semret Berhe. Anna är på ett strålande humör och berättar anekdoter från sina tidigare resor med kollektivtrafi k. Om den gången när hon fastnade med bakhjulen mellan vagn och perrong när hon skulle av tunnelbanan. Och när assistenten, som skulle hjälpa henne loss, fastnade med foten. Anna skrattar så det kluckar.

– Mellanrummet mellan vagn och plattform var för stort, säger hon. Jag var tvungen att backa permobilen, ta sats och hoppa ut genom dörrarna.

Så blir hon allvarlig – det kunde ha gått riktigt illa. Anna pratar inte bara från egen erfarenhet, hon är utbildad tillgänglighetskonsult och vet hur en tillgänglig miljö ska se ut.

– Kollektivtrafi ken ska vara till för alla, säger hon. Men så är det inte. Vi är många som är hänvisade till färd-tjänst och den är begränsande.

Tillgänglighet för allaAnna vill kunna röra sig lika fritt som alla vi andra. Det ska inte vara ett orimligt krav. För enligt riksdagens mål, och enligt SLs egen handlings-plan, så är vi på väg mot ett samhälle som ska vara tillgängligt för alla. Ett samhälle där allt färre behöver färdtjänst. Ett samhälle där Annas stol ska spela en allt mindre roll för hennes framkomlighet.

Men än är det långt dit. Och för närvarande känner Anna sig klämd mellan färdtjänst och kollektivtrafi k. Färdtjänsten drar ner på sin service

Försök att tänka dig följande om du kan: Du är trettiotvå år och har livet framför dig. Du har en bra utbildning och ett intressant jobb. Du är aktiv i föreningslivet och nyfi ken på människor. Och du är självständig. Eller åtminstone vill du vara det så långt det är möjligt.

Av Eva Hedberg. Foto: Göran Segeholm

Problemet är bara att din kropp inte lyder dig som den ska, för du har en cp-skada sedan födseln. Vänster hand fungerar någorlunda, och du kan tala bra om du bara tar det långsamt. För att ta dig fram är du beroende av en 150 kilo tung eldriven rullstol.

Och idag ska du ut och åka i kol-lektivtrafi ken.

snabbare än vad kollektivtrafi ken för-bättras.

På förhand vet vi att Anna omöjligt kan resa med pendeltåg. Anna och permobilen väger tillsammans över 200 kilo och trappsteget in till vagnen är högt. Anna får vänta tills att de nya pendeltågen är i trafi k om ett par år. Då ska man kunna köra rakt in i vagnen från perrongen och förhoppningsvis fi nns inga stora mellanrum eller nivåskillnader.

”Lyssna på våra råd”Tommy Hagström är ordförande för

DHR (De Handikappades Riksför-

bund) i Stockholm. Han är med i ar-

betsgruppen ”Allmänna färdmedel”

och en av representanterna i SLs

egen handikappgrupp.

– Vi ska delta i processen när SL

förbättrar kollektivtrafi ken, säger

han. Vi ger råd och det är upp till SL

att använda sig av kunskapen vi för-

medlar. Tidigare har de inte lyssnat

till oss och därför har de gjort dyra

misstag.

Tommy förklarar att nivå-

skillnader och stora glipor mellan

tågvagn och plattform är onödiga

hinder.

– Nu får vi se hur det går när man

handlar upp nya spärrar och nya

pendeltåg. Hoppas det blir lika bra

som med Tvär banan.

Busslinje 164 trafi keras med handikappanpassade bussar som har en rullstolsramp att fälla ner.


En bra attitydDe fl esta busslinjer är också otillgäng-liga för Anna. Vi bestämmer oss för att i alla fall testa de nya blåbussarna. De som kan niga och är helt plana inuti. Vi behöver en turlista och åker ner till SL Center i tunnelhallen. Anna klagar över att det är dåligt skyltat innan hon tar en kölapp och väntar på sin tur. Väl tillbaka med

turlistan berömmer hon tjejen bakom glasrutan.

– Hon hade en jättebra attityd, säger Anna. Hon hjälpte mig att nå turlistan. Annars var disken för hög. Hade jag suttit i min manuella rullstol skulle jag inte nått upp, men permo-bilen går att höja lite.

Anna trycker på hissknappen när vi ska upp till gatuplan. Hon får en smäll på fötterna av dörren som hastigt slår upp. Det går så fort att hon inte hinner backa undan. Knappen borde sitta en bit bort eller så skulle hissen ha skjutdörr.

Detaljer är viktigaMånga saker blir tydliga för mig när jag går bredvid Anna. Varje sten, varje grop och varje kant blir mycket större. Jag börjar spana framåt för att se kommande hinder och var det är enklast att ta sig fram.

Den blå ledbussen blänker i solen när den svänger upp vid hållplatsen på Tegelbacken. Anna kör fram till mittendörrarna och gör sig beredd att köra på. Men tji, både avstånd och nivåskillnad är för stort. Hon styr

resolut till de främre dörrarna och ber chauffören sänka bussen. Backar, tar fart och dundrar ombord. Genom framdörrarna. En äldre dam nickar och säger: ”hon gjorde det, hon kom faktiskt ombord”.

Anna ser väldigt nöjd ut när hon bökar sig längre bak i bussen. Sam-tidigt tycker hon att det är ”helt vrängt” att bussen inte kan sänkas på sidan, så att man kan komma direkt till utrymmet för rullstolar och barn-vagnar.

Ramp borde vara enkeltVid Skanstull byter vi till 164:an som trafi keras med äldre, men handikapp-anpassade bussar. Vid mellandörrarna fi nns en rullstolsramp som går att fälla ner. En enkel lösning som borde fungera i alla väder. Men när vi ska gå på slår chauffören ifrån sig. ”Det går inte. Det behövs en nyckel för att fälla ner rampen och en sådan har jag inte”. Stämningen i bussen blir upprörd. En dam reser sig och ropar framåt att ”då får du väl ringa efter nån som kan komma med nyckeln”.

Lag (1979:558) om handikappanpassad kollektiv trafi k”Med kollektivtrafi k avses i lagen

sådan trafi k för personbefordran

som tillhandahålls allmänheten

mot ersättning. ”

I andra paragrafen kan man läsa:

”När kollektivtrafi k planeras och

genomförs skall funktionshindra-

des särskilda behov beaktas. De

färdmedel som används skall så

långt det är möjligt vara lämpa-

de för resenärer med funktions-

hinder.”

”Färdtjänsten rustar ner snabbare än kollektiv-trafi ken förbättras. ”

Funk tions-hinder i SverigeDet är många olika grupper att ta

hänsyn till. Ju äldre befolkningen

blir, desto fl er funktionshindrade.

Två miljoner svenskar är

allergiska.

Nästan en miljon har nedsatt

hörsel.

Mer än en halv miljon är rörelse-

hindrade, av dem är 100 000 rull-

stolsburna.

Mer än en halv miljon vuxna

har svårt att läsa och skriva.

165 000 är synskadade.

Två procent av Sveriges

befolkning lider av någon

demenssjukdom.

Drygt 35 000 personer har en

utvecklingsstörning och kan ha

svårt att orientera sig.

Varje år drabbas runt 10 000

personer av afasi och får svårt att

tala och förstå.

Källa: Handikappinstitutet och Tillgänglig stad, Svenska kommunförbundetBlåbussarna kan bara ”niga” framtill, men det går

att ta sig ombord med permobil om man tar fart.

Anna Westerberg är van att resa med hinder.

forts. sid 8


Chauffören bestämmer sig till slut för att åtminstone försöka. Han hittar en nyckel som passar och får efter lite trixande ner rampen så att Anna kan köra ombord. Chauffören ler lite

SL tillgängligt år 2010Konsulter i tillgänglighetI Stockholm har åtta personer gått

en ettårig utbildning i tillgänglig-

het. De kallas för tillgänglighets-

konsulter.

Kursen består av två kunskaps-

block: funktionshinder och

byggnads process. Deltagarna har

studerat lagar och förordningar

och de har lärt sig vad som krävs

för att den fysiska miljön ska vara

tillgänglig för personer med olika

typer av funktionshinder. De har

blivit specialister på att granska,

bedöma och föreslå åtgärder. De

kan svara på frågor om lutningen

på golv, bredd på dörröppningar,

placering av hissknappar, ljudmiljö

och färgmarkeringar på väggar

och golv.

Tommy Lundin på SL

Infratekniks fastighetsavdelning är

en sådan konsult. Han inventerar

SLs stationer för att hitta brister

i tillgängligheten, men också för

att ge råd i samband med ny- och

ombyggnader.

mellan plattform och buss eller tåg. Dess utom är en del rullstolar helt enkelt för stora. De får inte plats eller utgör en säkerhetsrisk.

År 2010 ska kollektiv-trafi ken vara tillgänglig för i stort sett alla. Det målet har riksdagen satt upp och SL strävar förstås åt samma håll.

Av Eva Hedberg

– Ja, säger Göran Ståldal. I princip ska den som normalt kan röra sig i staden och klara de hinder som fi nns, också kunna åka kollektivt. Antalet resor med färdtjänst ska minska. Det är vårt mål.

Göran Ståldal ansvarar för handikapp frågor på SL. Han berät-tar att det i Stockholm fi nns 85 000 personer med funktionshinder som använder färdtjänst. De fl esta kan gå kortare sträckor och tar sig fram till en taxibil. De skulle kunna utnyttja kollektiv trafi ken om den låg nära och om det var enkelt att ta sig ombord.

15 000 av färdtjänsresenärerna är rullstolsburna och behöver special-fordon. Många av dem kommer också att kunna ta sig fram kollektivt.

– Men det ställer krav på både den funktionshindrade och de hjälp medel som står till buds, säger Göran. Vi får aldrig en helt planskild skarv

Det fi nns fl er som behöver en anpassad kollektivtrafi k. För syn- och hörselskadade måste bland annat informationssystemet vara väl utbyggt och fungerande. Det samma gäller för personer med orienteringssvårigheter.

Men att anpassa för allergiker är svårt. En sådan anpassning bygger på att övriga resenärer respekterar förbud mot till exempel rök och parfym.

– Och det kan vi aldrig lämna några garantier för, säger Göran Ståldal.

ursäktande mot oss. Vid Gullmarsplan har han handgreppet klart och får snabbt ner rampen så att vi kommer av.

– Undrar hur det skulle fungerat i högtrafi k? säger Anna.

Tvärbanan är bästTvärbanan till Liljeholmen fungerar utmärkt. Anna glider ombord och kan ta sig i och ur vid de fl esta hållpatser.

Från Liljeholmen ska vi ta tunnel banan till Slussen. Plattformen i Liljeholmen är ombyggd och därifrån ska det vara lätt för rörelsehindrade att komma på tågen. På andra håll är det ett problem med höjdskillnad och glipa mellan plattform och tåg.

Ändå missar vi det första tåget. Spåret kröker sig och vi råkar stå där avståndet till vagnen är för stort. Vi

skyndar mot en annan dörr, men det är för sent. Tåget avgår utan oss.

När nästa tåg kommer står vi bättre placerade och kommer ombord ganska enkelt. Frågan är bara hur vi ska komma av vid vår slutstation T-centralen?

Fotografen banar vägDet blir så att fotografen går ut först och motar bort alla som vill stiga på. Anna backar och tar sats. Assistenten ger permobilen en extra knuff. Anna kommer av helskinnad. Nu ska vi bara hitta ut till Sergels torg. Vi ser oss omkring, på det här planet hittar vi ingen utgång med hiss mot Plattan.

– Vad hjälper det om man

kan komma på tunnelbanetåget, säger Anna. Om man inte kan komma ut från stationen. Inom handikapprörelsen pratar vi om en reskedja. En hel och obruten reskedja inbegriper inte bara byten, utan att man även kan ta sig ut på gatan.

Det blir till att gå ut i solen vid Cen tral stationen och promenera därifrån till Sergels torg.

FaktaDet här gör SL för att kollektiv-

trafi ken ska vara tillgänglig 2010:

Byggnader anpassas

Alla bussar ska vara låggolvs-

bussar och ha rullstolsramp.

Planskillnaden mellan

plattform och tunnelbana ska

minskas. I Liljeholmen höjer man

plattformen och på Rådmansgatan

experimenterar man med bulor på

plattformen.

Nya pendeltåg har insteg som

fungerar för funktionshindrade.

Första och sista dörren på varje

vagn får ett utfällbart steg som ska

minska sidoavståndet.

En del nya spärrar ska vara

breda för att klara rullstolar och

barnvagnar.

Informationssystemet ska

utvecklas: mer automatiska utrop

och elektroniska skyltar.

Dessutom arbetar man med att

ta fram en reseplanerare: funktions-

hindrade ska i förväg kunna ta reda

på om hela reskedjan är tillgänglig.

All personal utbildas.

Det fi nns en rådgivande grupp

som består av representanter för

olika funktionshinder.

Anna är även utbildad tillgänglighet s konsult.

forts. från sid 7

Göran Ståldal ansvarar för handikappfrågor inom SL.

Foto

: Jan

E S

vens

son


På turné med SLs vdAv Jan E Svensson

Under fyra intensiva dagar i mitten av mars reste Lennart Jangälv runt och lyssnade på kunder i SL-trafi ken.

Han turnerade runt tunnelbane-stationerna Gullmarsplan, Rinkeby och Tekniska Högskolan och pendel-tågsstationen i Huddinge. I efterhand kan konstateras att SLs Lyssna-kam-panj var en succé.

I samtliga SLs fordon uppmanades resenärerna att tycka om SL. Och det gjorde man. På SLs hemsida och via vykort till Kundtjänst strömmade syn-punkter in. Det stora engagemanget tycks tyda på att stockholmarna bryr sig om sitt SL.

En morgon i HuddingePå morgonen mellan åtta och halv tio stod en soffgrupp från Myrorna i Huddinge biljetthall. I bakgrunden hängde ett stort draperi prytt med rosor och tomater. Tomat juice serverades i muggar och i en skål låg knappar med rosor och tomater.

Lennart välkomnade den första gästen och snart bildades en kö av intresserade. Ibland ryckte Bertil Strömvall från Kundtjänst in och kompletterade Lennarts svar. Frågorna tog upp ämnen som synkroniseringen mellan buss och pendeltåg, tjuvåkningen, klotter, tiggare, bristen på student rabatter och utslitna pendeltåg.

Ingen fråga obesvaradTrots att ämnena som kom upp var väldigt skiftande lämnade Lennart inte någon fråga obesvarad. Han lyssnade på alla och försökte ge ett så uttömmande svar som möjligt. Många av soffgästerna var också tacksamma för chansen att tala direkt med SLs vd.

Totalt kom det in drygt 1 400 syn-punkter från resenärer och personal via mötet med vd, Kundtjänst, vykort och sl.se. Samtliga har redan fått svar av de som uppgivit adress, förutom en handfull som krävt lite utförligare svar, och som kommer att få det inom kort.

De synpunkter från resenärer och anställda som SL Kundtjänst tog emot under kampanjen omfattade både beröm, frågor och klagomål. Totalt blev det 72 procent tomater och 28 procent rosor.

Syftet var att skaffa underlag till

ett förändringsarbete vars mål är att

forma SL till ett företag som länets

invånare känner sig nöjda med och

kan vara stolta över. Klagomålen

kan delas in i följande grupper:

Man vill sätta stopp för fusk-åkandet.

Man vill stoppa klotter och skade görelse.

Man vill ha bort tiggare och musikanter från tunnelbanan.

Μan tycker att det är för dyrt att resa med SL. Framförallt studenter tycker att de borde få rabatter.

Rosorna handlar om att SL-

trafi kens personal gör ett strålande

jobb och om trevliga bussförare och

morgon pigga spärrvakter.

”Under maj månad börjar

uppföljningen av kampanjen, som

kommer att pågå kontinuerligt

under en längre tid. SL kommer

då att kommunicera de

förbättringar som görs utifrån

resenärernas synpunkter. SLs

förbättringsarbete blir ett stående

inslag i kommunikationen”, säger

Charlotta Volgsten Forberg,

kommunikationsdirektör på SL.

Medarbetarnas synpunkterAv de synpunkter som kom in var

42 från medarbetare i SL-trafi ken.

De fl esta vykortstalongerna innehöll

fl era olika synpunkter. Synpunkterna

berörde framförallt de här ämnena:

Zonsystem och visering

Antalet kontrollanter i trafi ken

Vikten av friskvård och motions-

anläggningar

Vikten av att lyssna mer på front-

personalen

Skyltar och trafi kinformation

Svårigheten att upptäcka

väntande vid busshållplatser.

Lena Hed

Lyssna-kampanjen

Foto

: Elis

abet

h O

hlso

n W

allin

Lyssna

Prissättning innefattar synpunkter om biljettpriser och zon-indelning. Linjesträckning: turtäthet, tidtabeller samt förslag till nya linjer. Allmänt: allmän ståndpunkt.Fordon: teknik, utform-ning, underhåll samt körsätt. Stationsmiljö: spärrar, hissar, rulltrappor och plattformar.

Topp 10 ämnen som berör SLs resenärer

0 5 10 15 20 25 %

Prissättning

Bemötande/service

Fuskåkning

Linjesträckning

Allmänt

Punktlighet

Fordon

Städning

Stationsmiljö

Tiggare


Peter Marcus lär ut:

Konsten att åka bussBarnen börjar hoppa och vinka när bussen närmar sig. För 6-åringarna från Fårdala skola i Tyresö är det början på en annor-lunda skoldag. Peter Marcus från Swebus ska berätta om kollek-tivtrafi k och bussar.

Av Lena Hed. Foto: Peter Lydén

Barnen kliver ombord, hälsar på Peter och kravlar upp på sätena i sina bävernylonoveraller. Peter berättar att de ska få lära sig hur man gör när bussen bromsar, hur man ”plingar” för att gå av, var man ska stå för att synas ordentligt i trafi ken. Och inte minst: att de ska få prova att hålla ratten, tuta och öppna dörrarna.

”Det blir mycket ’teater’ när man

ska förklara något för små barn. Man måste visa och ge exempel. Abstrakta förklaringar går inte in. Det jag tar upp med 6-åringarna är hur man rent praktiskt ska göra när man åker buss. En del av de här barnen har aldrig åkt kollektivt förut. Jag försöker lära ut hur de ska undvika det som är farligt. Jag vill också få barnen att få ett känslo mässigt avståndstagande till klotter och och en positiv inställning till bussar och sitt bussgarage” berättar Peter.

Säkerhet i trafi kenBromstestet, som sker i 7 kilometers fart på torr asfalt när vi kommit fram till Swebus garage, är en succé. Lite läskigt att stoppet blir så hårt. Men alla klarar av att hålla i sig. Fröknarna också.

Peter ställer sig i mittgången så att alla kan höra honom. Han beröm-mer barnen och skojar med klassens buskille.

Peter berättar varför det är säkert att

åka med buss. Jo, om man krockar så är bussen så hög att smällen tar under fötterna på passagerarna.

”Vad händer om bussen explode-rar?” undrar en pojke. Det gör den inte, svarar Peter och berättar att den kör på diesel, som inte är lika brand-farligt som bensin. ”Vad har hänt med den där bussen då?” ropar någon och pekar ut genom fönstret. Till höger om oss står ett bussvrak. Peter förkla-rar att man ibland kan återanvända delar av gamla bussar.

Sedan blir det genomgång av hur dörrarna fungerar, röda stopp-knappen och gröna ögonknappen. Inga självklarheter för en 6-åring. Ett av barnen tror att bussen bromsar så fort man trycker på stoppknappen.

Klottra är dumt”Har nån av er sett klotter i en buss?” frågar Peter. Några svarar ja. ”Känner ni nån som klottrar också?” frågar Peter. En kille nickar. ”Vad synd”, säger Peter. ”Vad händer när man

sätter sig i bussen med nya fi na ljusa byxor eller en kjol på ett säte där någon har klottrat?”

”Kjolen blir skitig och så blir den förstörd”, säger en fl icka.

”Tänk om Isak här skulle ta och klottra ’Isak är bäst’ på din nya cykel. Skulle inte du bli arg då? Vi blir också arga och ledsna när någon klottrar på våra bussar” fortsätter Peter.

”Det kostar jättemycket pengar också” ropar någon.

”Precis. Man får bara rita på papper” konstaterar Peter. ”Sitt eget papper. Kommer ni klottra när ni blir stora?”

”Neeej!” ropar barnen unisont.

Alla är barn i börjanNu har det blivit dags för barnen att prova att gå på och av. De får också lära sig vad som händer om man skulle fastna i dörren med rygg säcken till exempel. Peter har svårt att demonstrera detta eftersom bussen är ny och elektroniken känner

Peter Marcus arbetar som bussförare och är en av två skolinformatörer vid Swebus i Tyresö. Tillsammans med sin kollega Britt-Marie Classon träffar han cirka 70 skolklasser varje år.


av hans rörelser perfekt. Till sist lurar han i alla fall dörren. Peter lär barnen att skrika för full hals: ”HJÄLP! JAG SITTER FAST!”. Alla övar i kör två gånger. Sedan förklarar Peter att bussen väger 18 000 kilo.

”Vad händer om en sådan tung buss kör på fötterna?”

”De blir platta som pannkakor!””Just det. Inte kan man gå med

pannkakor? Man ska inte vara i vägen för bussen” säger Peter.

För att visa vad han menar, låter han Robin gömma sig framför bussen. Var och en av klasskompisarna får komma fram till förarplatsen och titta i backspeglarna. Ingen kan se Robin. Han är spårlöst försvunnen. En pojke tittar under förarstolen och för säkerhets skull kikar han under bussen också. Men ingen Robin. Sedan får alla komma ut och se att Robin har stått mitt framför nosen på bussen hela tiden.

En titt bakom fasadenDet gäller att informera på rätt sätt till barn i olika åldrar, så att det viktigaste går fram. Och det kan Peter Marcus. Han demonstrerar, lär sig snabbt barnens namn och svarar på frågor, tar sig tid.

Nästa upplevelse som väntar är tvätthallen. Ett barn fnissar: ”Här

har de har nog galonisar.” Bussen kör in bland de luddiga borstarna i den stora ”tvättmaskinen”. Barnen tjoar av förtjusning och håller i sig när de snurrande borstarna går emot rutorna.

Under rundturen inne i garaget pekar Peter på pausrummet där det fi nns teve, radio och dator. ”Får man spela dataspel på det här jobbet?!” ropar en kille andäktigt.

Barnen får se var man kan hämta borttappade saker. Sen får de komma ner i verkstaden. Här är det fascinerande smutsigt och farligt. Peter varnar för arbetsgropen. Vi går under en blå ledbuss och räknar hjulen och gissar vad det är i tankarna som Peter pekar på. Barnen har massor av frågor om bussens konstruktion.

FinaldagsSå är det dags för fi nal: att leka buss-förare. I tur och ordning intar barnen förarplatsen. Det tutas på katter, älgar, fotografer och polisbilar och stämplas biljetter till både Tyresö Centrum och Kanarieöarna. Sedan återstår bara att åka tillbaka till skolan. Innan de skiljs åt får varje barn en röd busslinjal av Peter. Det gillar lärarna, för sådana är det tydligen ont om i skolan.

”Förra året var första året jag jobbade som skolinformatör. Jag tycker det är underbart roligt att jobba med barn” säger Peter. Här visar han garaget.

6-åringarna får bland annat lära sig vad man ska göra om man skulle råka fastna med rygg-säcken i bussdörren.

På frågan om vad han ska bli

när han blir stor, svarar Alonzo

6 år kaxigt: ”Du är inuti det som jag ska bli. När jag blir stor

ska jag bli busschaufför och hjälpa er att se till att

ingen klottrar.”

Utbildning till skolinformatörGrundutbildning av entre-

prenörernas ungdomsansvariga

genom förs av SL eller i samför-

stånd med SL. Här ingår även

grund läggande presentations-

teknik med inriktning på att tala

till barn och ungdomar.

Utbildningen bygger på aktuell

forskning och på erfarenheter

från såväl SLs som andra

verksam heters arbete inom

området.

Barnen är basenBarn och ungdomar är kanske SLs viktigaste målgrupp. De utgör redan idag en stor andel av resenärerna.Men barn och unga är dessutom

ofta helt beroende av SL-trafi ken

för att ta sig till skola och fritids-

aktiviteter och måste kunna vistas i

trafi ken på ett naturligt och säkert

sätt. Enligt FN:s barnkonvention har

barn dess utom rätt att till exempel

få sina behov beaktade. SL måste

alltså ta hänsyn till barns speciella

behov i allt från trafi kplanering, kon-

traktsskrivning, prissättning och in-

formation till bemötande.

– Det är ett viktigt åtagande som

alla som arbetar inom SL-trafi ken

har ansvar att följa, säger Ingegerd

Almén Alenskog som är trygghets-

ansvarig inom SL.

Genom att möta barn och

ungdomar i deras egen vardag kan

SLs skolinformatörer även bidra till

att förebygga våld, vandalisering

och klotter i trafi ken. Klotter är

i vissa fall första steget på en

kriminell bana. Här kan SL hjälpa

ungdomar till en bättre start i livet

och samtidigt spara miljon belopp åt

skattebetalarna.

Liksom alla SLs aktiviteter ska

arbetet med barn och ungdomar

bidra till att på lång sikt bidra till

målet 100 000 nya SL-resenärer

mellan år 1998 och 2004 och till att

bilden av SL-trafi ken stärks.


Projekt som SL stöder

SLkompis är klubben för alla upp

till 13 år. Tidningen som kommer till

alla medlemmar tre-fyra gånger om

året berättar om olika viktiga ämnen.

Dessutom ordnas utfl ykter två-tre

gånger per år.

6-årsgrupper. Alla sexåringar i

Stockholms län får möjlighet att

bekanta sig med SL-trafi ken. För

SL är mötet med 6-årsgrupper en

viktig första kontakt med framtidens

resenärer.

Skolinformation bedrivs av SL och

trafi kentreprenörerna i alla femte-

klasser i länets 850 skolor. Här får

barn och ungdomarna bland annat

lära sig hur de hittar i SL-trafi ken. 11-

12-åringarna är en prioriterad grupp

från SLs sida.

FN:s barnkonvention där SL i sam-

arbete med landstinget strävar efter

att göra barnkonventionen till ett

levande dokument. Visionen är att

barnkonventionen ska beaktas i alla

beslut.

Nätverk mot klotter, liksom allt

annat arbete mot klotter, går ut på

att unga människor inte ska hamna

i kriminalitet. Unga som fälls för

klotter brott kan välja att få genomgå

medling. Det är ett samtal med

någon från SL och erfarenheterna av

sådana medlingar är goda.

NFG – Non Fighting Generation.

SL var initiativtagare 1986 till att

starta den första ungdoms natt -

vandrar gruppen. NFG är en frivillig

grupp av ungdomar 15-20 år

som arbetar för att ungdomar ska

undvika brottets bana. De bidrar till

trygghet i SL-trafi ken. NFG utbildas

av SL i samarbete med Polisen och

sjukvården och stöttas även av SL

och Connex med SL-kort och lokaler.

Lugna gatan är en del av

Fryshuset. SL anlitar ungdomar

mellan 20-25 år genom Fryshuset.

De arbetar där de behövs i

kollektiv trafi ken på kvällar och nätter

med att skapa relationer med andra

ungdomar. SL ingår i styrelsen för

Fryshuset/Lugna gatan tillsammans

med Länsarbetsnämnden, Polisen,

och Länsstyrelsen.

Vuxenvandrare är föräldrar i

ett bostadsområde som följer och

stöttar ”sina” ungdomar. SL stödjer

med SL-kort.

Friends. Stiftelse som arbetar

aktivt mot mobbing.

Ungdomsevenemang. SL sam-

arbetar med fl era typer av idrotts-

evenemang som går av stapeln lokalt

över Stockholms län och som berör

hela länet. Ett sådant exempel är

Stockholm Summer Games.

Stockholms skolbarn har

SL på schemat Nu fi nns ett nytt utbildningspaket för den som jobbar som skolinformatör för SL. Materialet är framtaget av Ingegerd Almén Alenskog på SL.

Av Lena Hed

Ingegerd, varför jobbar SL med skolinformation?– Skolinformation är en del av det förebyggande trygghetsarbetet. De 33 skolinformatörerna har en väldigt viktig roll, en bra personlig relation är ju det bästa sättet att påverka. Ett utbildningsmaterial för skolor har funnits i pappersform sedan SL och entreprenörerna startade med detta 1995. En cd är ett sätt att moderni-sera materialet och att med rörliga bilder visa olika metoder att arbeta i skolmiljö.

Hur är responsen på skolorna? – SLs skolinformation är ett begrepp i 95 procent av alla Stockholms läns skolor. Besöken är mycket populära både bland lärare och elever. De 5 procent där informationen fungerar mindre bra är där det inte fi nns någon stadig informatör. Vissa garage/arbetsplatser har svårt att hitta någon person som är lämplig och som blir kvar i jobbet.

Vad händer härnäst?– Skolinformatörerna arbetar under våren med de skolor som de inte hunnit med under hösten. De besöker främst årskurs 5. I april skickas ett tävlingformulär och utvärderings-formulär ut. Där får jag reda på vilka som fått besök, hur klassen upplevt besöket och lite kunskapstest.

Bland rätt svar på kunskaps testet drar jag tre vinnare. Första pris är en resa till Kolmården, andra pris en resa till Skansen, tredje pris en resa

till Spårvägsmuseet. I höst börjar det hela om igen med de nya årskurs 5. Under hela året har jag månadsmöten och vidareutbildningar med skolinformatörena.

SL tar hjälp av Gronstedt Group. Materialet inne-

håller faktakompendium, övningar, undervisnings-

tips och riktlinjer för arbetet med barn och unga.

Foto

: Gör

an S

egeh

olm

UngdomspanelUnder 2003 gjordes på uppdrag av

SLTF en kvalitativ studie i syfte att

kartlägga vilken bild ungdomar i

åldern 17-19 har av SL. Av studien

framkom att ungdomars bild av SL

var ganska negativ och att man såg

SL som motståndare. ”SL – en bra

idé som fungerar dåligt” var en av

kommentarerna. Det samlade in-

trycket av studien var att ungdomar

i hög grad saknar förtroende för SL.

För att möjliggöra en förändring

av ungdomars bristande förtroende

för SL genomförs nu bland annat

fokusgrupper med ungdomar i

åldern 16-24 år. Syftet är att fi nna

de ”kritiska situationer” som skapa

negativa bilder av SL i ungdomars

medvetande. Hypotesen är att det

är det dagliga mötet med SL som är

mest avgörande.

De ”kritiska situationer”

som vi hoppas kunna defi niera

genom fokus grupperna ska

sedan diskuteras i en nystartad

ungdomspanel som består av 25-30

ungdomar från hela Stockholms län.

Ungdomspanelen ska komma med

förslag, testa produktkoncept och

informationsmaterial etcetera.

Resultatet av undersökningen

kommer presenteras senare i år

och SL ska då besluta hur man

ska arbeta vidare internt med att

förbättra relationen till framtidens

resenärer.

Jenni Almgren

Skolinformatörernas personliga egenskaper är det viktigaste, säger Ingegerd Almén Alenskog.

Foto

: Gro

nste

dt G

roup


Är det ingenting som

skulle kunna göras

bättre?

Nej, Tvärbanan har jag

bara beröm om, den

är så välskött och det

är personal med. De

är så vänliga. Sedan

är det väl som vanligt

med tunnelbanan, det

är mycket folk och så,

men jag har inte råkat

ut för några särskilda

tråkigheter.

Vad brukar du göra

när du åker?

Jag sitter och tittar på

folk och tittar ut. Ser

mig omkring.

Namn: Eva Reda

Ålder: 32

Gör: Föräldraledig

Hållplats: Sickla udde,

Tvärbanan

Vad tycker du om SL-

trafi ken?

Bussarna härifrån är

väldigt dåliga.

Varför då?

De kommer inte när de

ska. Och sedan borde

det fi nnas fl er bussar

som går på helgerna.

Är det prisvärt att åka

med SL?

Nej, det är lite dyrt.

Vad tycker du att det

skulle kosta?

Det är svårt säga, men

jag förstår inte hur det

kan kosta 45 kronor

för att åka till Skanstull

och 30 till Farsta. Det

rimmar inte. Man ska

ju betala för avståndet

och inte för zonerna.

Text & foto: Sara Lindström och Per Eklöf

Vilken klass går du i?

I åttan i Vretskolan i

Skogås.

Går du till skolan eller

åker du buss?

Jag går. Men det be-

ror på. När jag bor hos

pappa åker jag buss.

Hur tycker du att SL

funkar?

Det funkar bra.

Vad gör du på

fritiden?

Nu på vintern brukar

det inte bli så mycket.

På sommaren så åker

jag in till stan med

kompisar och går på

kaféer, tittar på kläder

eller åker till Gröna

Lund.

Namn: Birgitta

Gullberg

Ålder: 66

Gör: pensionär

Hållplats: Sickla udde,

Tvärbanan

Vart är du på väg?

Jag är på väg till

Gullmars plan och

sedan ska jag byta till

811 och åka till Dalens

sjukhus.

Vilken sträcka åker du

oftast?

Tvärbanan till

Gullmarsplan. Eller

också åker jag färjan

som är väldigt populär

här, Lotten. Den är

mycket bra.

Vad tycker du om SL-

trafi ken?

Jag tycker den fung-

erar så punktligt. Den

här, den går ju på

minut en, alltid. Jag har

ingenting att anmärka

på, faktiskt inte.

Fyra röster från våra resenärer

Namn: Rune Göthlin

Gör: Verktygsmakare

Åker oftast: Haninge

– Årsta

Hållplats: Farsta

strand, pendeltåget


Till Handen, jag bor

där.

Vad har du gjort i

Farsta?

Jag kommer från mitt

jobb. Jag är verktygs-

makare och jobbar i

Årsta. Nu har jag börjat

jobba halvtid och då

passar inte 810 så jag

åker tvärbanan, tunnel-

banan och pendeln

istället.

Vad tycker du om SL?

SL funkar oftast bra.

Finns det något som

kan bli bättre?

Jag tycker att 810

ska gå oftare, på

dagen med en timmes

mellan rum eller något.

Då skulle det funka

mycket bättre för

många.

Namn: Therese

Åhström

Gör: studerande

Åker oftast: Skogås

– Farsta

Hållplats: Farsta

strand, pendeltåget


Jag ska till Farsta till

min låtsasmamma, för

att hämta mina nycklar

som jag har glömt där.

Ökade kostnader för underhållSedan 1990 har SL satsat 25

miljarder kronor på sin infrastruktur,

alltså på att modernisera och höja

kvaliteten på fordon, spår, stationer,

signalsystem med mera.

– I perspektiv av att

återanskaffningsvärdet på SLs

trafi ksystem uppgår till cirka 80

miljarder kronor är det inte konstigt.

Stora delar av de fasta tillgångarna

i SL har närmare 50 år på nacken,

säger SLs ekonomi chef Lennart

Hallgren.

Till och med år 2009 planeras

ytterligare investeringar för

12 miljarder. Och då är inte

utbyggnaden av Tvärbanan eller

Mälartunneln medräknade.

– Fordon, spår, stationer och

signalsystem måste underhållas

för att inte slitas ner och

påverka säker heten. Behovet av

investeringar i under håll ligger på

närmare 1,5 miljarder kronor per år.

De senaste tio åren har

kostnaderna för de stora

investeringarna kunnat uppvägas

av stora besparingar genom att SL

upphandlat i konkurrens. Men SL

kan inte räkna med detta ytterligare.

Det stora behovet av underhåll

och investeringskapital kostnader

ökar SLs kostnader med cirka 400

miljoner kronor varje år, som måste

fi nansieras på något sätt, betonar

Lennart Hallgren.

Budget 2005Med anledning av att uppgifter cirku-

lerat om kommande planerade ned-

dragningar i SL-trafi ken, lämnar SLs

vd Lennart Jangälv och SLs styrelse-

ordförande Anna Berger Kettner (s),

följande gemensamma kommen-

tarer:

– Inför arbetet med SLs budget

för år 2005 har ett antal oklar heter

uppstått kring SLs ekonomiska för-

utsättningar. Vi har förstått att det

därför spekuleras kring de siffror

som fi gurerar och ifall detta kan

komma att påverka kommande

trafi k - och investeringsplanering. Vi

vill gemensamt klarlägga att vi är

oroade över att Landstingskontoret

och SL har kommit till så olika slut-

satser om SLs ekonomiska villkor.

Det är därför bra att landstinget och

SL gemensamt rätar ut dessa frå-

getecken.

– Landstingets och SLs gemen-

samma utredning kommer att vara

klar senast den 15 juni, vilket inne-

bär att det därefter fi nns tid för SL

att inom ramen för landstingets

budgetprocess planera sin verksam-

het inför år 2005. Tills dess fi nns

ingen grund för spekulationer om

huruvuda dagens olika uppfattning-

ar om ekonomin kommer att få följ-

der för SLs trafi k.

– Vi är övertygade om att SL

med sina åtgärder kommer att lösa

sina uppgifter inom de ekonomiska

ramar som landstinget sätter upp.

Det här arbetet kommer inte skada

SL-trafi ken.

Höjdpunkter i SL-trafi ken 2003

Trafi ken går allt bättre

Fler nöjda resenärer

SLs ekonomi i balans

Beslut om smart betalsystem

Full fart på realtidssatsningen

Nya pendeltåg beställda

Fortsatt offensiv miljösatsning.

Hallå där, resenär!Hallå där, resenär!SLs ekonomi och fi nanser

Lennart Hallgren är SLs ekonomichef.

Foto

: Jan

E S

vens

son


Trafi kpersonal diskuterade

Fokus på fuskåkningVi måste arbeta bort attityden att det är okej att fuskåka. Det behövs bättre stöd och förtroende uppifrån. Det är några av de åsikter som kom fram när arbetsledare, spärrvakter, förare och kontrollanter diskuterade fuskåkning.

Av Sara Lindström

SL har som mål att minska svinnet. Idag förlorar SL 200 miljoner kronor om året på uteblivna biljettintäkter. För att kunna lösa det här problemet behövs en bakgrund och förståelse för hur både resenärer och med-arbetare resonerar. Därför samlades 14 medarbetare från entreprenörerna i fokusgrupper för att prata om fusk-åkning på initiativ av SLs Kommuni-kationsavdelning.

Som utgångspunkt fi ck deltagarna se en fi lm där fuskåkare intervjuas på olika tunnelbanestationer. Fuskåkarna säger att de inte har råd att betala, eller

så tycker de att kollektivtrafi ken är en mänsklig rättighet. Ett fåtal fuskåker för att de anser sig vid något tillfälle ha blivit dåligt behandlade av SL.

Arbetsledarna, spärrvakterna, förarna och kontrollanterna i fokus grupperna var överens om att det är övervägande unga som fuskåker, framför allt studenter, men att det också fi nns andra grupper. Sättet man fuskar på varierar, man smiter förbi spärren, viftar med ett gammalt kort eller har en förfalskad biljett.

Fuskåkarnas attityd har blivit ett allt större problem. De har ingen respekt och tycker att det är helt okej att åka utan att betala. Personalen upplever att de får för lite stöd och uppmuntran från sin ledning, SL och politikerna. Besluten som tas måste ha mer verklighetsförankring. Resenärerna möts alltför ofta av obemannade spärrar eller öppna grindar och blir förbivinkade. Det ger fel signaler och vi ger dubbla budskap.

Fokusgrupperna ansåg att SL måste ta större ansvar. SL måste ställa tydliga krav på personalen och kontrollera att kraven efterlevs. För att förändra attityderna hos fuskåkarna behövs en handlingsplan och informationskampanjer.

Vad tyckte du om fokusgruppen?Lars-Uno Pettersson, är en av cirka 80 anställda inom Färdbeviskontrol-len, som bedrivs i Connex regi. Han var en av delta-garna i SLs fokusgrupper kring ”fuskåkning”.

Av Lena Hed

– Jag tycker initiativet med fokus-

grupper var mycket bra. Den samla-

de upp synpunkter från många olika

avdelningar inom SL-trafi ken. Vi ser

ju många olika problem som jobbar

över hela länet. Som jag ser det är

fusket lika stort överallt, det är inte

förknippat med vissa platser.

– Ett av de största problemen vad

jag förstår är färgerna på 30-dagars-

korten och förresten alla biljetter

som stämplas i ombudsmaskiner-

na. Vi som arbetar i kontrollen har

ju lättare att undersöka varje biljett,

men för bussförare och spärr vakter

är det svårare att hinna se vad det

står.

– SLs personal är ju inte ute i

verkligheten lika mycket som vi

inom trafi kpersonalen. Därför tror

jag det vore bra om de här fokus-

grupperna kunder fortsätta i någon

form. Nu vet jag bara att det ska

presenteras för SL på något sätt

ganska snart.

Vi måste ge resenärerna argument för att betala och förklara att fusk åkning är ett brott. Spärrarna borde byggas om, så att det blir

svårare att smita igenom. Resekortet föder hopp, eftersom dagens biljetter är svåra att kontrollera.

© 2

004 Id

é oc

h bi

ld: P

ette

ri P

ohja

lain

en o

ch J

ohan

Ove

felt

Minska svinnet


Upprustning av stations-miljöerSL har en långsiktig plan för om-

byggnad och underhåll av stationer

i tunnelbanan och pendeln. Åtgärd-

erna planeras med hänsyn till en

mängd faktorer, till exempel intäkts-

säkring, men även tillgänglighet,

använd barhet, säkerhet (det ska till

exempel vara möjligt att utrymma en

station vid brand), arbetsmiljö och

sido intäkter.

På nedanstående fem

stationer, med mellan 1 300 och

2 990 inpasse rande per dygn,

täpps de öppna spärrlinjerna

till genom bemanning och tät

spärrlinje (vändkors alternativt

glasdörrsspärrar) under 2004:

Danderyds sjukhus, norra

Gärdet, södra

Hägerstensåsen, södra

Vällingby, norra

Västertorp, södra entrén.

Dessutom fi nns ett antal entréer

med speciella förutsättningar som

kommer att åtgärdas på olika sätt

– Gubbängen, Globen södra, Ropsten

norra, Bagarmossen, Solna norra,

Jakobsberg norra och Haninge

centrum södra. De tre sistnämnda

pendel stationerna saknar idag helt

en fungerande spärrlinje.

En utvärdering av de nya, dyra-

re glasspärrarna som till exempel

fi nns på Gullmarsplan visar att fusk-

åkandet minskar med sådana spär-

rar. Därför vill SL att dessa spärrar

ska fi nnas vid alla större bytespunkt-

er och på 18 innerstadsstationer i

tunnel banan.

”Enbart nya

spärrar löser inte

problemen med

intäktssäkring.

Det gör däremot

kombinationen av en bra spärr,

enhetliga rutiner och moti verad

personal. SL skulle idag inte bygga

en ny entré eller station utan att den

är bemannad och intäktssäkrad,”

säger Anders Björlinger, ansvarig för

stations avtal på SL.

Fastighetsavdelningen på SL

Infrateknik genomför kontinuerligt

byggnadsarbeten i större eller

mindre omfattning på fem till tio

stationer. Samtidigt pågår planering,

projektering och efterarbeten vid

ytterligare ett antal stationer.

Lena Hed

SL och tra fi k entre pre-nörerna ska gemensamt arbeta för att minska svinnet och öka intäkterna i SL-trafi ken.

Målet är att under 2004 minska

svinnet med 20 miljoner kronor

genom att säkra förmågan att ta

betalt, och resenärernas vilja betala.

Ett ökat fokus på försäljning och

Landstingets ansträngda ekonomi

i kombination med SLs pågående

och kommande investeringar

gör att det krävs krafttag för att

komma till rätta med fuskåkandet.

Därför väljer SL att satsa stort på

en informationskampanj och skapa

opinion kring temat fusk åkning.

Genom kampanjen hoppas SL

skapa sympati för SL-trafi ken och

förståelse för att vi alla är delägare

i Stockholms kollektivtrafi k. Därför

drabbas alla resenärer när några inte

vill betala.

Drygt 5 procent av de som reser

med SL betalar inte när de åker med

oss, och denna

förlust innebär att

vi måste ta ut 50

kronor extra på

30-dagarskortet.

Det är viktigt

att SL sänder

tydliga signaler

till entreprenörer,

fuskåkare,

media, styrelse,

landstingspolitiker

och allmänhet att

svinnet på 200

miljoner kronor

per år inte är

acceptabelt.

Efter SLs första

kampanj i år med temat ”Lyssna” vet

vi vad stock holmarna tycker om SL

och vad de kräver av oss. Det som

tydligt framkom var att man kräver

krafttag mot fusk åkandet.

Ett första steg i kampanjarbetet

var en undersökning, intervjuer

och en fi lm för att ta reda på hur

fusk åkarna tänker och agerar. Det

hela följdes upp av fokusgrupper

och diskussioner tillsammans med

personal från trafi kentreprenörerna,

för att förstå både resenärernas

och personalens beteenden och

attityder. SL var angeläget att skapa

en gemensam plattform genom att

ta del av olika uppfattningar och

erfarenheter om svinnet.

Kampanjen kommer att bli

synlig för en bred allmänhet

genom trafi kreklam och annonser

i dagspress. Att kampanjen blir

väl synlig i trafi ken är av stor vikt,

eftersom det är där de fl esta av våra

resenärer befi nner sig, betalande

som icke betalande.

Genom ett samarbete med

Gymnastikförbundet vill SL genom

så kallade ”event” och händelser i

tunnelbanan visa att man kan göra

en hel del annat av sin energi än

att hoppa över spärrarna. Idrott

är ett bra alternativ. Vid ett antal

stationer kommer gymnaster att ha

en uppvisning för att symbolisera

budskapet ”fair play” – det är inte

juste att fuska. ”Fair play” är ett

uttryck som ofta före kommer inom

idrotten där det inte heller är tillåtet

att fuska.

Tidplan för kampanjen:

Internkommunikation 17 maj – 6 juni

PR 26 maj –28 maj

Marknadskommunikation

29 maj –6 juni.

Maria Hedström

Foto

: Jan

E S

vens

son

SL överklagarSL har överklagat Vägverkets

beslut att inte höja tilläggsavgiften

för fuskåkare till mer än 800

kronor. SL anser att den bör

vara 1 000 kronor. SL har även

lämnat in en polis anmälan mot

organisationen planka.nu och

deras verksamhet.

Så många saknar giltig biljett2003 upptäckte Färdbevis-

kontrollen 56 000 resande utan

giltig biljett. Av dessa fi ck:

- 27 000 betala tilläggsavgift

- 11 000 betala kontantkupong

- 18 000 remsan stämplad.

Kampanj för att minska svinnet


”Barkarby är en väldigt svår station att hantera och trång. Den har få spärrar och mycket folk som ska passera samtidigt” säger Roger Delin, vikarierande stations värd på Barkarby station.

Av Lena Hed. Foto: Göran Segeholm

Hela Resan är på plats i Barkarby under måndagsmorgonen när Citypendeln börjar tillämpa en ny princip med konstant låst vändkors närmast luckan. Under en veckas tid har Roger Delin i luckan hjälp av två väktare från Stracon att hålla resenärerna uppmärksamma på nyordningen.

Trång passageBarkaby station har tre spärrar. När busslasterna väller in i morgon-rusningen korkar det snabbt igen i stationshallen. Ibland blir det köer ända ner i trappan.

– När två busslaster kommer samtidigt från busstorget är det 200

personer som ska igenom här och vidare till pendeln. Det är ett massivt tryck, berättar Roger.

Av hävd har vändkorset varit upplåst tidigare och resenärer med månads kort har vant sig vid att kunna springa igenom och visa upp det i fl ykten, vilket gjort att andra slunkit igenom och man inte har haft koll på att alla verkligen betalt för sig. Nu måste alla dra kortet i spärren.

– Tidigare har jag varit hjälpsam och ibland släppt förbi dem som jag vet att jag sålt SL-kort till. Men visst, det ser kanske illa ut i de andra resenär ernas ögon.

Anpassade tider vore braTrots dagens nyordning är de fl esta tålmodiga och ställer sig i kö för att visa giltig biljett. Kanske är det på grund av väktarnas närvaro.

Men några sura kommentarer är oundvikliga denna morgon. En dam klagar att detta är som under kommunisttiden i Sovjet, en annan undrar om det är meningen att alla ska missa tåget idag. En karl i keps grymtar att stationsvärden genom sin nitiskhet sinkat minst 20 personer så att de kommer för sent till jobbet. En kvinna tvingas vända om eftersom

hon begett sig till stationen utan varken biljett eller pengar, hon har tydligen räknat med att åka gratis.

– Folk är stressade på morgonen och gör i princip allt för att hinna med tåget om det står inne på stationen. Många blir griniga när de ser tåget och vänthallen är proppfull av folk som just stigit av tåget från andra hållet, så att de ändå inte hinner.

Med en förändring i tidtabellen skulle Roger hinna ta betalt av alla utan att skapa irritation bland de köande resenärerna.

– Om tågen hade lite extra tids-marginal i förhållande till matar-bussarna, skulle det förbättra situatio-

nen. Samma sak gäller tidsmarginal mellan tåget på väg ut från stan och tåget som avgår in mot stan.

Svårt få folk ändra beteendeDe fl esta resande inser att man även ska ha tid att hinna betala för sig. Men de som haft små tidssmarginaler för att hinna med tåget, måste nu lägga till några minuter i sin morgon-planering, eftersom det blir kö vid spärren.

– Det är väldigt många arga människor, armbågar och konfl ikt er. En del suckar och pustar demonstrativt när de ska igenom. Andra argumenterar i luckan. Många upplever vakterna som besvärande och kommer till mig och klagar. Mitt problem är att jag både ska hålla alla kvar tills de har betalt och göra kunderna nöjda, säger Roger.

Roger tror att det är svårt att omvända de som plankar. Han menar att stationsvärden inte kan lämna kuren i rusningen för att fånga in en person som smitit, då lämnar han fältet fritt . Det är plankarnas mentalitet det handlar om, menar Roger.

”Bra att något görs”När Roger summerar veckan som gått på telefon, säger han att han tror att låst vändkors fungerar bäst på en station med många spärrar.

– Låst spärr och vakter tycker jag är positivt. Man måste göra något åt saken. Det funkade bättre än jag trodde, mycket tack vare vakterna. Vi får se hur det går nästa vecka.

I Barkarby är det trångt vid spärrarna.

Barkarby stationAntal påstigande en vinterdag är

3 900 personer (källa: ATR).

Roger Delin är vikarierande stationsvärd vid Barkarby.

Minska svinnet

Citypendeln

Nyordning med låst vändkors


Så planeras trafi kenJan Truedson, SLs Kontrakts-

avdelning, svarar på frågan här

in till om trafi k planeringen:

– Det ska vara 15 minuter

mel lan tågen. SL ansöker, via

Citypendeln, om tåglägen hos

Tåg trafi kledningen (från 1 juli

hos Banverket), som även tar

hän syn till andra trafi kutövare, till

exempel SJs tåg.

– I rusningstrafi k på morgonen

går det 12 tåg i timmen från

Barkarby station, i snitt ett tåg

var femte minut . Att skjuta tågen

några minuter i varje riktning

skulle inte lösa problemet med

full biljetthall. Tågen kommer nära

varandra ändå.

– Bussarna till Barkarby station

har cirka 5 minuters bytestid

till tågen. Busstiderna bestäms

efter det att tågtidtabellen

fastställts. Rusningsriktningen ska

prioriteras, det vill säga in mot

Stockholms Central på morgonen

och ut på eftermiddagen.

– Att försöka bygga bort pro-

blemet genom breddad biljetthall

är kostsamt och komplicerat.

29 åtgärder mot svinnet

I förra numret av Hela Resan berättade vi om att SL tillsammans med trafi kentre prenörerna nu försöker vända trenden när det gäller fuskåkandet i SL-trafi k en.

Projektet ”Minska svinnet” har listat

ett antal åtgärder både när det gäller

arbetssätt, regler och fysisk miljö.

Ann-Sofi e Chudi, som är projekt-

ledare och samordnar SLs insatser

mot svinnet, menar att det inte fung-

erar att börja med extremsituationer.

Det är i det vardagliga arbetet rutin-

erna kan stärkas.

– Att förändra fuskåkarnas attity-

der och beteenden är en fråga om

konsekvens och uthållighet, säger

Ann-Sofi e. Det är bara samtidigt och

tillsammans – trafi kentreprenörerna,

Kundtjänst och SL – vi kan uppnå ett

resultat. Vi har kommit en bit på väg,

men mycket arbete återstår. En för-

utsättning är dock att vi skapar ett

mer enhetligt arbetssätt. Det gör vi

nu genom att ta fram gemensamma

riktlinjer för till exempel personalens

agerande runt spärrlinjen och hur vi

bygger om den.

– Det är också viktigt att i detta

sammanhang påpeka att SL inte

förväntar sig att någon medarbetare

i trafi ken ska utsätta sig för osäkra

situationer, menar Ann-Sofi e. Det

är den trafi kpersonal som ytterst

möter vår kund – resenären, som får

”ta stötarna” och jag känner en stor

respekt för det arbete som utförs

i dessa möten. Många resenärer

upplever att servicenivån hos SL

nu minskat. Så är inte fallet. Vårt

budskap är att det är självklart att

visa att man har betalt när man

passerar en SL-spärrlinje.

Lena Hed

Connex Låsta vändkors närmast spärr-

expeditörerna. Arbetsledningen är ute i spärr-

linjerna mer än tidigare, som stöd och för uppföljning.

Tydliggjort rutiner för att skapa ett gemensamt arbetssätt.

Informationsinsatser på station-erna gentemot resenärerna för att stötta spärrexpeditörerna.

Egna mätningar för uppföljning.

Busslink Interna kvalitetsmätningar som

analyseras till underlag för ett åtgärdsprogram för att korrigera eventuella avvikelser.

Översyn av rutiner för hantering av

biljetter och kassa. Översyn av grund- och fortbild-

ningaktiviteter som stämpel- och taxekunskaper och förståelse för hel-heten.

Intäktssäkringsfrågan tas upp på arbetsplatsträffar.

Problematiken uppmärksammas i interntidning och lokala informa-tionsblad.

Swebus Kompletterande avtalsutbildning

(trafi kavtal) för berörd personal. Utökad information till personal-

en via personalmöten och intern-information.

“Den optimala reseupplevelsen”, utbildning för Swebus personal i

kundbemötande med repetition av SLs taxeregler.

Reviderat gällande kassainstruk-tion samt förbättrat den interna upp-följningen.

Lokala uppföljningsmöten om resultatet av MSS-mätningarna.

Månadsmöten i varje avtals- område med berörd personal om lo-kala aktiviteter för att minska intäkts-svinnet.

Roslagståg Diskussioner på arbetsplatsträffar. Nya viseringsinstruktioner för

konduktörs personalen. Nya rutiner för arbetsledar-

uppföljning. Repetitionsutbildningar.

Citypendeln Stängd barnvagnsgrind och låst

vändkors införs station för station, med hjälp av väktare.

Övergripande information till

anställda plus detaljerat vid varje station.

Artikel i interntidningen “Pendlaren” under april.

Arbetsplatsträffar med stations-värdar.

Resenärerna uppmanas genom affi scher och skyltar på stationer samt på hemsidan att passera genom automatspärrarna.

SLs åtgärdsplan Incitamentsavtal med trafi k-

entreprenörerna vilka tjänar pengar på att göra ett bra jobb.

Bygger om spärrlinjer. Tar fram gemensamma riktlinjer. Ser över, effektiviserar och stärker

färdbeviskontrollen i samarbete med Connex och Citypendeln.

Mäter/undersöker, följer upp och analyserar.

Informerar resenärer genom kampanj mellan 29 maj och 6 juni.

Det här gör vi för att minska svinnet

Riktlinjer för fast och rörligpersonals agerande ispärrlinjen avseende

intäktssäkring

Gemen-samma riktlinjer för spärr-linjer är på gång.

Ann-Sofi e Chudi, projektle-dare för arbetet på SL.

Foto

: Jan

E S

vens

son

Utökade kontroller får stöd av stock holmarnaDNs läsare vill ha utökade biljett-

kontroller.

I Dagens Nyheters webbfråga

den 19 mars framgick att 67

procent av 11 892 röstande anser

att det är rätt att SL skärper och

ut ökar biljettkontrollerna.

Källa: dn.se

Foto

: Jan

E S

vens

son


Hela Resan ställde fem frågor till ledamöterna i SLs styrelse

Vad tycker styrelsen?

Anna Berger Kettner, ordförande:

Gertrud Brorsson, 1:e vice ordförande:

Maria Wallhager, 2:e vice ordförande:

Kerstin Pettersson:

Hans-Erik Malmros:

Michael Stjernström :

1. Hur tycker ditt parti att SL ska fi nansieras?

2. Hur viktigt är det att SL fokuserar på intäkts-säkring?

3. Vilket sätt tror ni är effektivast när det gäller att säkra intäkterna i SL?

4. Vad tycker ditt parti om försöket med öppen spärrlinje vid Slussen?

1. Huvudsakligen med biljettintäkter och via landstingsskatten. Till detta kommer statens ansvar att bekosta in-vesteringar. Om träng-

selskatt införs i någon form ska de in-täkterna också gå till kollektivtrafi ken.

2. Det är helt nödvändigt. Utan biljett-intäkter går det inte att köra trafi ken, så enkelt är det.

3. Generellt måste resenärerna göras mer medvetna om att det är deras bil-jettintäkter som betalar trafi ken. Sen fi nns det en del för vilka frågan om moral och solidaritet inte är nog. För dom måste färdbeviskontrollen upple-vas som så effektiva att man av ekono-miska skäl avstår från att tjuvåka.

4. Vi tycker det är bra och viktigt att SL nu gör ett avgränsat och kontrolle-rat försök så att vi får ett ordentligt un-derlag om konsekvenserna. Det hand-lar självklart om ifall det går att säkra intäkterna med en öppen spärrlinje, men också möjliga komfortvinster vid byten mellan buss och tunnelbana.

1. SL bör fi nansieras med skatt och trafi -kantavgifter där mixen är cirka fi fty-fi fty. Det vill säga ungefär som idag.

2. Det är mycket viktigt. SL behöver varje krona, inte minst för att det är många tunga investeringar på gång som krävs för att höja kvaliteten. De som betalar ärligt ska inte behöva se att andra åker snålskjuts.

3. En treklang av: Bra kvalitet som gör resan prisvärd, rimliga priser och mer kontroller.

4. Vi tycker att det är mycket negativt. Sänder fel signaler.

1. Miljöpartiets vision är nolltaxa i kollektiv-trafi ken. Fram tills det-ta är möjligt vill vi se en låg, enhetlig taxa. Hu-

vuddelen bör fi nansieras via skatten.

2. Nu när vi har en avgift för resandet ska man naturligtvis betala sin resa. Pengar behövs verkligen om kollektiv-trafi ken ska kunna behålla en kvalitet.

3. En vänlig och kvalitativ kollektivtra-fi k gör nog att folk är mer beredda att betala. Personligen tror jag att kon-troller ute på tågen är mer effektivt – och trevligare – än de murar av kon-trollanter man möter vid spärrarna.

4. Miljöpartiet har alltid trott på ett öppet och välkomnande tunnel banesystem, det är därför vi vill ha det här försöket, där det också ingår att ta in kunskap från de städer som redan har det.

1. Folkpartiet tycker att kollektivtrafi ken ska fi nans ieras till cirka 50 procent via biljettintäk-ter och till cirka 50 pro-

cent via landstingsskatten.

2. Det är mycket viktigt. För att kunna erbjuda en väl fungerande kollektiv-trafi k behövs det intäkter. Det är också en solidarisk fråga att alla som nyttjar kollektivtrafi ken ska betala. Resan för den som ”plankar” betalas ju av oss andra och det är inte speciellt rättvist.

3. SL måste erbjuda en tjänst som trafi kanterna tycker att det är värt att betala för. Betalnings- och taxesystem måste vara enkla och logiska. Detta förbättras då ”smart card” införs. Ett bekymmer är att de som vill betala inte alltid får det av olika skäl.

4. Vi tycker att det är olämpligt då det signalerar att det inte är viktigt att visa att man har betalt. Det är också en säkerhetsfråga. Utan spärrar är det lättare för påverkade personer att ta sig ned på perrongerna och utgöra en säkerhetsrisk både för sig och andra.

1. Vi anser att SL, på sikt, ska fi nansieras via skatteintäkter.

2. Det är viktigt att SL fokuserar på intäktssäkring.

3. Genom en trygg och säker kollek-tivtrafi k. Även genom att göra den mer tillgänglig så kan man säkra in-täkterna. Jag tror inte att intäkterna blir större genom att man bygger fl er spärrar. De pengarna skulle kunna an-vändas till att fl er personal skulle kun-na vara ute bland trafi kanterna.

4. Vi tycker att det är ett bra försök.

1. Via både biljettintäk-ter och landstingsskatt.

2. Mycket viktigt, utan intäkter har SL inte råd med ett bra trafi kutbud. Just nu minskas trafi ken. Vi vill vända ut-vecklingen och förbättra trafi ken, så vi får fl er resenärer. Då ökar intäkterna och vi har råd med ännu bättre trafi k.

3. Bra trafi k, rättvisare taxa och hår-dare kontroller. Det är fel att rekord-höja taxan och skära ned på trafi ken. Vi vill ha ordentliga spärrlinjer, tätare avgiftskontroller, höjda straffavgifter och att fuskåkarna polisanmäls.

4. Helkorkat! Fakta visar att det upp-muntrar till fusk och gör att SL får mindre pengar att köpa trafi k för. Vi vill därför omedelbart stoppa för-söket.


Hur resonerar SLs styrelse om försöket med öppen spärrlinje vid Slussen samtidigt som SL förlorar intäkter? Hela Resan träffade styrelseordförande Anna Berger Kettner, trafi klandstingsråd (s).

Av Lena Hed

Är det inte motsägelsefullt att öppna spärrlinjen vid Slussen när SL redovisar 200 miljoner kronor i förlorade intäkter förra året?– Det som är motsägelsefullt är att det sedan tio år tillbaka fortfarande fi nns öppna spärrar. Då byggde man spärrlöst vid vissa mindre trafi kerade uppgångar för att spara pengar. Det skedde i samförstånd mellan politiker och tjänstemän då, men som jag ser det var det fel.

– I frågan om Slussen är det inte så enkelt som att två partier står emot varandra. Hela styrelsen har haft in gående diskussioner för och emot ”tät” respektive ”öppen” – men bemannad – spärrlinje. Eftersom vi inte tycker lika bestämde vi oss för att göra ett ärligt försök. Med testet vid Slussen skaffar vi oss fakta.

– Biljettförsäljningen säger ganska lite om utfallet. Istället borde vi ta reda på hur många biljetter som stämplas på den aktuella stationen och hur många som visar upp en stämplad biljett – remsan eller kortet köper de kanske på någon annan station. Vi borde också ha fl er kontroller. Styrelsen har sagt att är viktigt att kombinera försöket vid Slussen med kontroller. Annars ger det fel signaler. Den sammantagna signalen i år är ändå att vi sluter fl er spärrlinjer än vi öppnar.

”Vi ska inte avbryta försöket innan vi har alla fakta, då är det bortkastade pengar! Det här försöket har förberetts under ett års tid”, säger Anna Berger Kettner.

Politisk styrningUnder mandatperioden 2002-2006 bildar Social demokraterna, Vänster partiet och Miljöpartiet en gemensam politisk majoritet i landstings fullmäktige, som är högsta beslut ande organ för frågor om vård och trafi k i Stockholms län.

Förstår du att det upplevs så av en del anställda?– Jag har förstått att front personalen ibland känner sig utsatta för korseld, de ska ta betalt men utan att försvåra för resenärerna. Det som är viktigast i den här frågan är att den yttersta frontpersonalen har ett bra och tydligt uppdrag, så att de inte upplever att de lämnas i sticket. Arbetsledningen måste betona att in-täktssäkring är en viktig del, vid sidan av att hålla trafi ken rullande med god service. De måste ha stöd från både SL och arbetsgivaren. Faktum är ju att SL inte har medel att betala löner med annars.

– Vi i styrelsen har haft en del kritik – inte mot personalen, utan mot uppdragstagarna och SL om att det blivit otydligt. Jag tycker SLs dåvarande styrelse gjorde fel när man prioriterade ner biljettkontrollen. När det var som mest kaotiskt med signalfelen på Gröna linjen och inställda pendeltåg spred sig en sorts tyst överenskommelse om att det inte var så viktigt att ta betalt. Det är den inställningen vi får dras med idag.

Du vill alltså utöka antalet väktare och kontrollanter?– Ja, det är viktigt att prioritera be-manning framför teknik, alltså att ha personal på plats för trygghetens och ordningens skull.

– Vi inom SL har tidigare räknat med att folk betalar och i hög grad är det ju så. Det handlar om ett socialt kontrakt. Men värderingarna är inte givna en gång för alla utan måste hela tiden försvaras. Det måste kännas rätt att betala för sig,

i hjärtat men faktiskt också i den egna plånboken.

– När det gäller fördelningen av SLs intäkter vill vi i (s) ha det som i dag, att biljettintäkter och skatte-intäkter är ungefär lika stora.

– På senare år har det skett en förskjutning där SL blivit ett före-tag som alla andra. Så vi måste på-minna om våra förutsättningar! Att tjuvåka är ingen nobel aktion som stärker, utan försvagar kollektiv-trafi ken. Det drabbar i slutänden dem som åker med SL, vilket fram-för allt är låginkomsttagare, kvinnor och ungdomar.

– Det värsta är just att de som arbetar med SL-trafi ken inte kan känna den stolthet de behöver. Det är jag verkligen bekymrad över.

Mer information om SLs styrelse och

Landstinget hittar du på www.sll.se

5. Nej, Slussen är ett avgränsat för-sök, och vi ser i dagsläget inte någ-ra skäl att införa öppen spärrlinje på annat håll. Tvärtom står vi bak-om att SL nu sätter igen de spärr-linjer som tidigare stått öppna.

5. Vill ni införa fl er öppna spärrlinjer?

5. Nej.

5. Ja, helst vill vi att alla spärrar för-svinner och att spärrvakterna arbe-tar ute på stationerna istället där de kan vara både värdar och kontrol-lera biljetter. Det skulle bespara SL kostnader i inköp och reparationer.

5. Nej!

5. Ja.

5. Absolut inte. Vi vill sluta de spärr-linjer som i dag är öppna både i tunnelbanan och pendeltågen. Men vi vill inte ha fjantiga spärrar, som alla kan passera utan att betala. Vi vill ha riktiga, effektiva spärrar.

Minska svinnet

Öppen spärr vid Slussen


Jörgen Hellberg från SL Infrateknik är projekt-ledare för ombyggnaden av Liljeholmens station som invigts i dagarna.

Av Lena Hed

– Redan 1994 föddes idén att däcka

över Liljeholmens tunnelbana

för att få plats med fl er bostäder.

Sedan fördes förhandlingar mellan

samarbetsparterna SL, Stockholm

stad och byggföretaget JM fram till

byggstart 2001. För SL är det ett

helt nytt sätt att bygga bussterminal,

där det är väldigt enkelt att byta

mellan buss och tunnelbana under

jord, berättar Jörgen.

– Totalt är det en investering på

1,4 miljarder kronor, varav SLs del

är cirka 300 miljoner. Tidplanen har,

som ofta i sådana här omfattande

byggprojekt, skjutits fram eftersom

konstruktionen av pelarna i tunnel-

banan, som bär upp tyngden från

hela bostadshuset ovanför, varit mer

komplicerad än man kunnat ana.

– Men det svåraste med ett

sådant här projekt är att se till

att inte resenärerna och den

ordinarie trafi ken störs onödigt

mycket. Det innebär väldigt många

provisoriska anordningar. Men jag

har faktiskt inte hört så mycket

från resenärerna. Jag får frågor

och statistik vidareförmedlade

från Kundtjänst och det har varit

förvånansvärt få klagomål.

På frågan om han inte kommer

att få abstinensbesvär efter att

det här stora projektet nu snart

är slutfört, svarar Jörgen Hellberg

att han även är ansvarig för

”gropen” vid Skanstull och den nya

pendeldepån i Upplands-Bro.

– Så det lär inte bli några

problem... Att bygga på

sommarstugan på semestern är

rena avkopplingen, jämfört med

det här.

Under invigningsveckan planerar

butikerna runt Liljeholmens station

olika evenemang.

blockerande buss kan systemet göra omfördelningar. Vid varje hållplats fi nns en dynamisk skylt, vilket innebär att resenärerna får besked om eventuella störningar och även om alternativa resvägar vid inställd trafi k.

Nytt för resande med bussConnex sköter nu all visering i Liljeholmen oavsett trafi kslag, eftersom även bussresenärer måste passera tunnelbanans spärrlinje. Av praktiska skäl ger taxehandboken den som har barnvagn rätt att resa fritt på SLs bussar, men när de reser från Liljeholmen måste de alltså nu

Den nya bussterminal-en vid Liljeholmen invigs under våren. Efter två års buller och damm kan alla som rör sig runt Liljeholmen pusta ut och glädja sig över en ny och fräsch bytespunkt med mer kringservice.

Av Lena Hed, foto Elisabeth Ohlson Wallin

Ny entré från Tvärbanan och torget. För bussresenärerna innebär nya Liljeholmen en stor förändring. De får en ny avstigningsplats vid norra tunnelbaneingången, medan påstigning sker inomhus. Där har SL nu byggt en inglasad vänthall vid sidan av tunnelbanan, med dörrar mellan vänthall och buss (som styrs av bussföraren) ungefär som vid Cityterminalen.

Förutom mer utrymme och säk-rare busstrafi k, innebär ombyggna-den också en fräschare entréhall i gatuplan och mer kringservice i form av direktingång till en ny kaffehörna i Konsums regi och etableringen av en ny sushirestaurang, hamburger-restaurang, frisör och kemtvätt.

SLs första dockningsterminalI två plan som utgör de nedre våningarna i ett nyuppfört

Tunnelbana och buss under jord

Liljeholmens nya ansikte

bostadshus intill tunnelbanans station ankommer och avgår åtta busslinjer, sammanlagt cirka 1 000 gånger per vardag. Avgående bussar dockar till en vänthall som ligger i nivå med tunnelbanans perrong, för bekväm omstigning mellan tunnelbana och buss.

Bussförarna har fått bekanta sig med rörelsedetektorer och styrsystem för glasdörrarna. Den nya anläggningen kommer göra det lättare att klara av samtrafi k mellan tåg och buss. Förutom att förarna har ögonkontakt med tågen på plattformarna, kommer tågläges information att visas i terminalens backningsmonitorer. Här nere kommer endast busstrafi k att få tillträde, av säkerhetsskäl, det vill säga varken servicebilar eller gående får röra sig här.

Trafi kledning och information sköts från Busslinks centrala radio trafi kledning i Hornsberg (RTL). För att snabbt kunna ingripa vid störning ar ska fem trafi kledningskameror sättas upp.

Mycket elteknik ska funkaUnder ytan på den nya fasaden döljer sig många tekniska fi nesser. Ett elektroniskt system ser till att pratorer och skylttavlor kan meddela trafi k tiderna. Systemet tilldelar ankommande bussar en ledig dockningsplats. De åtta befi ntliga busslinjerna har fasta lägen på de elva hållplatserna, men vid försening eller

betala, eftersom det praktiska hindret är borta.

– Direktomstigning där det är möjligt, är ett krav som SLs styrelse ställer. Därför har bytet från tåg till buss varit överordnat. Är man inne i systemet förväntas man ha rätt biljett. När det gäller barnvagnar gäller regeln om fri resa endast om det är föraren i bussen som tar betalt och att skälet är att ingen ska behöva släppa kontrollen över barnet för att gå fram och betala, förklarar Göran Ståldal på SL.

Jörgen Hellberg är SLs projekt ledare.

SL investerar 300 miljoner

Foto

: Elis

abet

h O

hlso

n W

allin


Konsten – en naturlig del i SLs miljöer

Fakta om konstnärenLeif Bolter, skulptör, står

även bakom utformningen av

stationsmiljön Axelsberg och

gestaltningen av torgen vid

Odenplan och Gullmarsplan i

samband med upprustningen. Leif

har även utformat Södra länkens

ventilationstorn av glas.

För att göra det bästa av sina miljöer anlitar SL konstnärer vid om- och nybyggnader. Tävlingen om bästa förslag till utformning av Liljeholmen vanns av konstnären Leif Bolter.

Av Lena Hed. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

– Det är gjort av vinfl askor, i prin-cip. Returglaset gör golvet mer be-ständigt, det ger en bättre glans och dessutom så återanvänder man ju. En annan fördel är att det inte suger åt sig av klotter på samma sätt som marmor-krossen i vanligt perrongmosaik.

Att behöva ta hänsyn till att mate-rialen ska stå emot klotter är en nöd-vändig men otacksam uppgift. Pe-larna är till exempel målade med en speciell mörkgrå färg.

– Jag ville undvika att klä in dem i rostfritt. Det ger ett så avvisande och ”kyligt” intryck. Dessutom är det dyrt och står ändå inte emot rispor.

Trots att utformningen av Lilje holmens station bygger mycket på ljus, handlar det inte om någon hög energiåtgång, intygar Leif.

– Lysdioder drar enormt lite ström. Hela väggen uppe vid busstorget, den är kanske 60 meter lång och har över 2 000 ljuspunkter, drar bara 30 watt. Dioderna har en livslängd på 60 000 – 100 000 timmar, så de lyser alltså

nästan 10 år dygnet runt. Tittar man noga ser man att även

golvet i norra biljetthallen gnistrar av små infällda lampor.

– Alla idéer fi ck jag inte genom föra, men så är det ofta med sådana här stora projekt. Jag hade ett förslag på hur man kan driva allithop med sol-energi. Jag hoppas det kan bli verklig-het på sikt, i något annat projekt. Men i stort tycker jag att det blev väldigt bra.

Lysdioder i vägg och upplysta pelar kronor är några av fi nesserna.

Leif Bolter framför den lysande kakelväggen.

Byggnaden sedd från utsidan.

Norra entréns biljetthall.Lysdioder gör väggen spännande. Ljus i olika färger används.

Idén bygger på att få in så mycket ljus som möjligt i den dunkla perrong miljön. Från perrongen har stora fönster öppnats ut mot sjön Trekanten. Solljuset delas upp i spektralfärger genom prismor i glaset. I bussarnas avgångs- och ankomsthallar har Leif med hjälp av fi beroptik skapat glittrande väggar. Pelarna har fått färgsprakande pelarkronor som långsamt ändrar färg över tiden.

– Man kan inte peka ut någon enskild detalj och säga ”här är konstverket”. Mitt arbete handlar om att se till stationsmiljön som helhet. Jag har ansvaret för färger, materialval och utformning. Det var en komplicerad uppgift med många faktorer att ta hänsyn till. Jag har jobbat i ett nära och givande samarbete med arkitekterna Reinius & Sporrong.

Golvet, till exempel, består av cement blandad med kross av grönt returglas.


– Därför har vi kunnat minska antalet sändare från 90 till 59, men ända få både bättre kapaci-tet och bättre täckning.

Gemensam radioRadiosystemet TETRA fungerar så att till skillnad från den enkanaliga analoga radion fi nns det fyra kanaler per sändare. Det innebär att fyra gånger 59 röster, det vill säga 236, kan prata samtidigt. Ett par kanaler kommer att sända datainformation om till exempel störningar eller förseningar i trafi ken.

Förutom det nya radiosystemet (BussKom) kommer även en dator och en pekskärm (BussPC) att instal-leras i bussarna. Allt detta sker inom ramen för JustNu-projektet, ett projekt som även handlar om ett nytt rese-kort, realtidsinformation med mera.

FörarmiljönFörarplatsen kommer att utformas

med hänsyn tagen till bland annat

ljudnivå, användarvänlighet, sikt,

säker het och förarens rörlighet.

– 1999 gjordes mätningar i

bussar av magnetiska och elektriska

fält och fält med högfrekventa

radio vågor. Det ledde senare

till att Volvo och Scania gjorde

vissa justeringar för att minska

elektromagnetismen, säger Erik

Hellström, skyddsombud på Swebus

som tidigare jobbade på Busslink

och är fackföreningen Kommunals

representant i BussKom-projektet.

I BussKom-projektet har fack-

föreningen bland annat ställt krav

på att den elektromagnetiska strål-

ningen från de fyra nya apparaterna

(radio, pekskärm, dator och kassa-

utrustning) mäts. Två olika mätning-

ar kommer enligt Erik Hellström att

göras, dels varje apparat för sig och

dels på förarplatsen när alla fyra ap-

paraterna är installerade. Mätning-

arna kommer att ske på ett liknande

sätt som de utfördes på i Busslinks

bussar för drygt fyra år sedan.

Ett system för alla bussarEtt gemensamt radiosystem för alla bussar i SL-trafi ken har börjat installeras. Tillsammans med bland annat en bussdator kommer den nya kommunikationstekniken att innebära en hel rad förbättringar.

Av Per Eklöf

– Bara det att vi får ett enda system som gäller för alla bussar är ett lyft, säger Henrik Virro, projektledare för BussKom.

Som det är nu används tre kommunikationssystem samtidigt, eller fyra om man vidgar begreppet något. Olika system används i norr, i söder och i city, samtidigt som blåbussarna har ett eget datasystem.

Fördelar med digitaltI framtiden kommer en buss som byter garage mellan norr och söder inte att behöva byta radio. I den norra delen av Stockholms län kommer den nya tekniken att göra att kontakten mellan trafi kledningen och förarna blir bättre. I länets södra del kommer skillnaden inte att bli så stor i det avseendet.

Ett problem som det nya systemet kommer att lösa är att reservdelar till de gamla systemen kan vara svåra att uppbringa, nu när de börjar få ålders-krämpor.

– Med TETRA (Terrestrial Trunk Radio), som det nya systemet heter, går vi från den analoga tekniken till den digitala, säger Henrik Virro.

Fakta om TETRATETRA är en digital mobilradio-

standard som används i bland

annat Göteborgs kollektivtrafi k, i

Londons tunnelbana och av polis

och brandkår i Storbritannien.

TETRA använder TDMA (Time

Division Multiplexing) med fyra

tidsluckor, vilket innebär att

en bärvåg kan ha fyra samtal

samtidigt. Terminalen i bussen

sänder 17,65 gånger per sekund.

Basstationen sänder konstant.

Systemet som SL bygger upp

kommer att bestå av 59 sändare

placerade på 29 basstationer

på bland annat Skattehuset och

Kista Science Tower. SL bygger

inte några egna master utan

kommer att använda befi ntliga.

Ut över basstationerna ingår en

växel och 24 trafi kledningsplatser

från vilka trafi kledaren kopplar

upp samtal med förarna.

Trafi kledningsplatserna kommer

att vara de redan existerande i

SL-trafi ken (Hornsberg, Ekerö,

Bromma med fl era).

Fördelar med det nya systemet:

Alla bussar får ett fungerande

larm.

Det går att skicka text mellan

trafi kledning och buss.

Trafi kledningen vet alltid var

bussen befi nner sig.

Planerade passningar och över-

gångar är lättare att hålla koll på

för både förare och trafi kledning.

Störningsinformation distri-

bueras snabbare och bättre.

Foto

: Jan

E S

vens

son

Henrik Virro är projektledare på SL Infrateknik.

JustNu

JustNuSamlingsnamn för fem projekt som skapar förutsättningar för effektiv informationsteknik. Projektet består av delprojekten BussPC, BussKom, Realtid, Rese-kort och Störningsinformation.


Därför är just Ekerö först ut med BussPC

Gunnar Alenius, projekt-ledare för projektet med BussPC berättar varför Ekerö utsett till område för pilotförsök.

– Det fi nns ett antal goda skäl till att

Ekerö är först ut. Cirka 50 bussar

har redan i kontraktet för BussPC

ansetts vara en lämplig volym att

göra den första installationen på.

Gunnar förklarar att själva instal-

lationsarbetet och logistiken skulle

bli komplicerad om man skulle ta

bussar parallellt från olika depåer.

– Man kan inte ta några bussar

här och där. Alla förare på depån

måste utbildas, inga förare har ju

”egna” bussar. För varje område

måste en mängd saker uppdateras

och kvalitetshöjas för att systemet

ska fungera.

Det gäller allt

från hållplats-

lägen, kör-

tider, tid-

tabeller och

byten till

desti nationer.

Det klarar vi

inte att göra

samtidigt på

fl era platser.

– Dess utom

är det mycket viktigt att erfaren-

heterna hålls ihop och kan följas

upp och eventuella problem åtgär-

das. Dels skulle vi få fl er problem på

grund av fel aktiga indata och dels

skulle uppföljning och erfarenhets-

återvinning bli väldigt spretig om

försökte göra det samtidigt på fl era

platser, säger Gunnar.

En annan orsak som Gunnar

nämner är att man byter radio

samtidigt och inte vill leva med

dubbla radiosystem på en depå

längre än absolut nödvändigt.

Per Eklöf

Foto

: Per

Wes

terg

ård

Gunnar Alenius är gruppchef på SL Infrateknik.

Den nya versionen av Rese planeraren på sl.se blir klar tidigt i höst, inte i mars vilket stod i förra numret. Det meddelar projektledaren för Real-tidsprojektet, Jan Stridh.

Reseplaneraren kommer att

innehålla ett komplett kart- och

adressunderlag för hela länet, något

som resenärer efterfrågar. Ska man

åka någonstans ska man alltså kunna

klicka på en elektronisk länskarta

eller ange en adress för att få reda

på resvägen. Produkten, som heter

Hafas, upphandlas från en av Europas

största leverantörer på området.

Realtidsprojektet är ett av SLs

projekt inom JustNu-satsningen.

Dess uppgift är att ta fram tekniska

förutsättningar för korrekt, aktuell

och relevant information om hela

resan, oavsett tid och plats. Tanken

är att resenärerna ska kunna skaffa

sig information om trafi ken i realtid,

alltså helt uppdaterad information.

Det innebär till exempel att de vet

när bussen eller tåget verkligen går,

vilket inte alltid är detsamma som

tidtabellen anger. Det innebär också

att resenärerna får information om

eventuella störningar i trafi ken. Såväl

innan som under resan.

Tillsammans med en GIS-lösning

(Geografi skt InformationsSystem)

ger det SL möjlighet att framöver

även komplettera med andra

standardlösningar som existerar

ute i Europa, om efterfrågan fi nns.

Upphandling för nytt generellt skylt-

och hög talarstyrningssystem är

påbörjad och beräknas vara avslutad

sent i höst. Under nästa år kommer

dessutom reseplaneraren att

kompletteras för att kunna ta hänsyn

till kända störningar som påverkar

SL-trafi ken. Alla SLs digitala

kommuniktationskanaler kommer

att kopplas till realtids systemet.

Det kommer att märkas i talsvar,

trafi knyheterna på sl.se, i wap- och

SMS-tjänster och på skyltar och

högtalare både vid hållplatser och

inne i fordon.

Den tekniska plattformens kärna

är ett centralsystem som bland

annat innehåller databaser som

hanterar realtidsdata (var befi nner

sig ett fordon just nu), prognosdata

(när kommer fordonet fram till

en viss hållplats), beskrivning

av trafi kutbudet (tidtabeller,

linje sträckningar med mera),

information om trafi kstörningar

(planerade och akuta) och histo riska

data (vad har hänt i trafi ken).

Oavsett hur avancerat system man

bygger, är kedjan aldrig starkare än

sin svagaste länk, som man brukar

säga. När trafi kledaren gör en

åtgärd måste den genast skrivas in i

systemet, annars får kunderna aldrig

någon förbättrad information.

Lena Hed

Reseplanerarenklar i höst

Vad är elektro-magnetisk strålning?

Elektromagnetisk strålning utgår

från elektromagnetiska fält. Nära en

strålningskälla mäts fältets styrka

och en bit ifrån mäts själva strål-

ningen. Radiovågor, synligt ljus och

röntgenstrålning är alla exempel på

elektromagnetisk strålning. Skillna-

den är våglängden.

Radiovågorna kan ha allt från

milslånga ner till endast någon deci-

meter korta våglängder, röntgen där-

emot har extremt korta våglängder

(miljarddels centimeter). Kortvågig

strålning (som till exempel röntgen-

strålning i större doser) och radio-

aktiv strålning, är konstaterat ohälso-

sam för människan.

Frekvensen är den andra

viktiga faktorn att räkna med i den

elektromagnetiska strålningen,

det vill säga hur ofta radiovågen

sänds ut. De senaste årtiondena

har radiovågor med allt högre

frekvens börjat användas. Huruvida

högfrekventa radio vågor utgör en

hälsorisk eller ej har forskarna ännu

inte funnit något entydigt svar på.

När det gäller lågfrekvent

strålning rekommenderar

Statens Strålskydds institut

(SSI) tills vidare den så

kallade försiktighets principen.

I korta ordalag innebär

försiktighetsprincipen att

exponeringen för magnetfält ska

minimeras i den mån det går.

Gränsvärden för strålning fi nns

angivna i direktiv från EU och är

överförda till allmänna råd och

referensvärden av SSI.

Om TETRA skriver

Strålskydds institutet den 22

november 2002 att det inte har

något att erinra mot att TETRA

införs i Sverige, bland annat

eftersom radiosystemet ur

strålskyddssynpunkt ligger 100

till cirka 10 000 gånger under de

rekommenderade gränsvärdena.

Per Eklöf


Nya tabeller för bättre tydlighet

viktig del av resenärernas bild av SL. Att den måste vara enkel och tydlig är nödvändigt för att resenären ska kunna göra rätt val under sin resa med SL.

Det ska inte råda tvivel om att det är en SL-tabell man har i sin hand. Till sommaren kommer därför en helt ny form och design på tidtabellerna. Även hållplatsernas och stationernas tidtabeller förändras till utseendet – dock först till hösten och inte lika mycket som tabellhäftena. Allt för att bilden av SL ska hänga ihop och SL-trafi ken att bli enklare att förstå och resa i.

SL genomgår en ansiktslyftning. De senaste åren har olika delar av vår verksamhet fått ett nytt utseende – dekaler på fordon, sidan i Metro och hemsidan sl.se är ett par exempel. Nu har turen kommit till tidtabellerna.Av Jesper Tengblad

SL ska upplevas enkelt och pålit-ligt. Detta ska genomsyra allt som vi medarbetare gör och allt som rese nären stöter på i sin resa i SL-trafi ken. Tidtabellerna är en mycket

”Att vända på tabellverket är en mycket stor förbättring

för mig” – Göran Gustavsson, Synskadades Riksförbund

Stockholm och Gotlands län.

Sommartidtabell

Tunnelbana

SL T

GiltighetstidGäller från 21 juni 2004med reservation för eventuellatrafikförändringar

Gröna linjen

Linjenätskarta BrommaB

FörklaringarTunnelbanaGröna LinjenTunnelbana Blå LinjenPendeltågLokalbanor

GiltighetsdatumFrån 21 juni 2004medreservation för eventuellatrafikförändringar

113

119

127

L12

152

198

198

198

198

119 116116

116116

117X117X 112112

112112

113113113113

113113

113113

152

152

113152 119

119

158158

112112

198

198

198

119

110

117X

118

199

Backlura

Hässelby strand

Blackebergs sjukhus

Nockebyhov

Brommaflygplats

Hallonbergen

Brommaplan

Abrahamsberg

Hjulsta

Spånga station

Kälvesta

Lövstavägen

Sandviksvägen

Solhem

Bromsten

Bromstensvägen

Duvbovägen

Bällsta

Duvbo

Nälsta

Nockeby

Nockebytorg

Råckstasjukhem

Råcksta

Blackeberg

Ängbyplan Åkeshov

Brommaplan

Abrahamsberg

Råckstabegravningsplats

Brommasjukhus

Olovslund

Höglandstorget

Ålstens gårdÅlstensgatan

Smedslätten

Klövervägen

152 mot Älvsjö station

198mot

Centralen

Alviks strandAlléparken

Stora MossenAlvik

Huvudsta

Vreten

Duvbo Näckrosen

Solna Centrum

Hallonbergen

Ulriksdal

SolnaSundbybergscentrum

Sundbyberg

Tensta

Rinkeby

Spånga

Rissne

Johannelund

Vällingby

T10

115

Islandstorget

114

VällingbyFlysta

199

119

119198

118158

118199

118199

119118

119

119

117

117

117

119

119

110

P36T11

T11

T10T11

P36P35

P35

113

T19

158

117112

116

VästraSkogen

Solna centrum

L22

L12 Alvik

199

158

115

116

118

117

117X

127

124

114110

112

Stora Essingen

Kristineberg

Stadshagen

@N

Hässelbygård

124

Alvik

OmslagetOmslaget ren-odlas för att göra informationen tydligare. Bilder och fotografi er får mindre plats. An-givelse av trafi k-slag, linjenummer och område blir således tydligare.

LinjekartornaLinjekartorna är en stor vinnare i samman-hanget. De placeras på samma plats i alla tabellhäften. I och med att de är en del av omslaget kan man göra kartorna större – och i färg.

TabellverketStationer och hållplatser ställs vertikalt i vänstra kolumnen. Man kan då visa fl er tider – samtliga stationstider för spårtrafi ken får rum i det nya formatet. Dessutom blir hanteringen effektivare genom den datoriserade arbetsprocessen.

FormatetI stället för att som tidigare använda fyra olika format, blir det ett enda format för samtliga tidtabeller. Innehållet struktureras på samma sätt i samtliga tabellhäften, oavsett trafi kslag.

TypsnittetSpecialanpassat typsnitt. Med SL Gothic Timetable hänger utformningen tydligare ihop med fordon, affi scher, försäljnings-skyltar med mera.


Stomlinjenätet

Ny busslinje i midsommarPlaneringschef Per Ekberg på SL har varit med sedan stombusslinjer i innerstaden kom på tal i slutet av 1980-talet. Nu sjösätter han den fjärde och kanske sista.

Resenärerna ska snabbt hitta busslinjerna och det ska vara enkelt att minnas linjernas sträckning.

– Vi vet att vi får fl er resenärer om det är lätt att begripa linjenätet, säger Per Ekberg.

Facit för linjerna 1, 3 och 4 bekräftar detta. Det har blivit en rejäl ökning av antalet passagerare på blåbussarna jämfört med de linjer de ersatt. Men lättfattliga linjenummer är förstås bara en del av källan till stomnätets succé. Den trygghet som en gång spårvagn arna förmedlade spelar stor roll.

– Stabiliteten är viktig, man ska veta att där bussen gick för ett par år sedan, där går den fortfarande, säger Per Ekberg.

Det var i slutet av 1980-talet som ett stomnät för bussar i innerstaden började planeras. Kraven som ställdes

var bland annat hög turtäthet, snabbare resa, lågt golv i bussarna och hållplatsinformation om när nästa blåbuss kommer.

Kompletterar tunnelbananEn grundidé med stomnätet i stadens centrala delar är att det ska komplettera tunnelbanan. Att gå där inte tunnelbanan går och att vara en sorts tvärförbindelse. Även om nu stomlinjenätet i innerstaden är inne på sluttampen kommer inte Per Ekberg att bli sysslolös i framtiden.

Utbyggnaden av det regionala stomlinjenätet, det vill säga blå bussar utanför Stockholms city, kommer att fortsätta. Men blåbusslinje 2 har högsta prioritet ett tag till. Under de senaste åren har den planerade linje-sträckningen dragits om.

Ursprungligen var det tänkt att den

Av Per Eklöf. Foto: Thomas Johansson

– Den 21 juni kommer blåbuss linje 2 att ersätta buss 46 som går mellan Norrtull och Sofi a, säger Per Ekberg.

Biogas kommer att vara bussens drivmedel eftersom Scania slutat till-verka etanolbussar. Tidsplanen för en biogasledning och en tankanläggning har påverkat linjens igångsättande. Men att det blir just den 21 juni som startskottet går beror på att det är då höst tidtabellen börjar gälla.

– Det här blir troligen den sista blå-busslinjen som lanseras i innerstaden, berättar Per Ekberg.

Enkelt och pålitligt1,2,3,4 är siffror som är enkla att minnas. Enkla och tydliga siffror på de blå bussarna ligger i linje med stom nätstänkandets fi losofi .

skulle gå mellan Sofi a och Karlbergs station, men istället blev det mellan Sofi a och Norrtull.

– Det blev en bra lösning, speciellt om planerna på att bygga ut Norra Stationsområdet genomförs. Då kan busslinje 2 förlängas dit, säger Per Ekberg.

“2:an kommer att ersätta buss 46 som går mellan

Norrtull och Sofi a”.

Fakta om biogasBiogas bildas vid nedbrytningen

av biologiskt avfall. SLs biogas

hämtas via pipeline från

Henriksdals reningsverk. En

biogasbuss släpper inte ut någon

koldioxid och bidrar inte till

växthuseffekten. Jämfört med en

dieselbuss släpper den bara ut

cirka 80 procent kväveoxid och

artiklar.


Titta på Kulans tavlorSpårvägsmuseets nya

utställning, ”Min kär-

lek till spår vagnarna”,

visar måleri av Erik

”Kulan” Wennberg.

Utställningen pågår

fram till 31 oktober

2004.

Adress: Tegelviksgatan 22, telefon 462 55 31, buss

46 och 66.

Öppet lördag-söndag 11-16, vardagar 10-17.

Foto: Göran Segeholm

Martina Sundström

Smått & blandat

Lugna Gatan, Fryshuset

Den perfekta mötesplatsenKlockan är efter två en sommarnatt i Stockholm och förorten Skarpnäck. Jag arbetar som junior ledare i Lugna Gatans juniorverksamhet här. Jag och mina kollegor har precis sagt tack och god natt till de juniorer som har varit med oss under kvällen. Men vårt pass är ännu inte slut.

I Juniorverksamheten är målet att ungdomarna vi arbetar med ska få möjlighet att växa upp till trygga och aktiva medlemmar i samhället. Vi skapar relationer och bygger upp förtroenden med de yngre vi möter. Vi engagerar dem i vår verksamhet och utbildar dem. Sedan patrullerar vi tillsammans i deras bostadsområde och vid tunnelbanestationer i närheten. Tillsammans arbetar vi för att göra deras bostadsområde till en trygg plats att vara på.

Nu står vi vid tunnelbanestationen. Några av våra juniorer hänger kvar. Ett gäng var redan här när vi kom.Vi väntar alla på sista tuben in.Vi kollar att allt går lugnt till och att folk kommer hem som de ska.Några står och väntar på sina kompisar, för att se hur de har haft det.Har de träffat några snygga brudar eller grabbar? Har det varit något bråk?Näst sista tuben kommer. En vän med stereo på axeln dyker upp. Ur högtalarna fl ödar OLD SCHOOL musik,RUN DMC, Herbie Hancock, Rocksteady Crew.Vi står och snackar om inget särskilt. Så plötsligt börjar någon i gruppen dansa breakdance.

Det hela bryter ut i en härlig battling, man utmanar varandra i breakdance, visar upp sina färdig-heter. Några har tränat länge och är superbra. Men även andra stiger in i ringen och gör sin grej, vilket uppskattas av åskådarna. Vänliga skratt utbryter och tillmälen far genom luften.

– Ska det där vara bra? Kolla in mig!Så står vi här ett gäng.Det fi nns de som inte förstår varför ungdomar hänger här. Men egentligen är det ju ganska självklart.T-banestationen är deras vattenhål. Det är här alla möts. Förr eller senare kommer man förbi här. Här fi nns alltid något som händer. Om inte annat kan man kolla in de som går förbi.I början av kvällen uppmålade och fi na för att gå ut och slå runt i city eller på någon fest och

så på småtimmarna med sminket och frisyren lite på sniskan och på halvostadiga ben.Hänger man här får man alltid reda på senaste nytt. Några dyker upp: – Äh, på den gården var det superlugnt, nästan inga var där. Vi drar till nästa ställe!Polarna är här, tjejer och killar. De samlas runt omkring i olika klungor. Ibland utmanar de varandra, men för det mesta står de och hänger och snackar. Och så en

liten uppvisningsfi ght. Ingen blir skadad, men uppvisningen har helt klart en poäng. Att fånga tjejernas uppmärksamhet och att mäta varandras krafter.

Ibland blir det meningsskiljak- tigheter och ett högljutt tjafs bryter ut. Den med mest smord mun kommer med det bästa argumentet, motståndaren tystnar modstulet. Går muttrande över till nästa klunga, där en vän tar emot och uppmuntrar.

Så tänk på det om du kommer en sen natt och ser oss. Här fi nns inga ligister, bara ett ungdomsgäng som umgås i goda vänners lag.

Mitt reseminneAv Katrin Furustig

”Det måste ha varit sommaren 2000. Det var en oerhört het sommar och jag jobbade som guide på Strömma Kanalbolag. Jag var på väg hem en varm sommarkväll efter att ha fl ängt runt i stan och guidat turister hela dagen. Svettig och trött kastade jag mig ner på ett ledigt säte i tunnelbanevagnen. Det stod en massa kartonger där, men jag tänkte inte så mycket på det.

Tåget åkte några stationer. Plötsligt la jag märke till att hela vagnen faktiskt var full av kartonger. Det var säkert femtio stycken utspridda över sätena. En äldre man på andra sidan gången såg att jag stirrade och sa: ’Det är glass.’ Han pekade på en öppnad kartong, där glasspinnar, Piggelin och Sandwich, stack upp.

Mannen berättade att ett pojkgäng kommit in med kartong erna, att de gått av igen vid nästa station men inte fått med sig allting. Vad skulle vi göra? Inte visste vi varifrån kartongerna kom eller vilka pojkarna var. Och glass smäl-ter ju.

En driftig kvinna sa resolut: ’Nu äter vi upp glassen.’ Hon började gå runt och bjuda alla, även de nya som steg på vagnen. Sen åt vi glass för glatta livet.

Det var helt fantastiskt, efter den där långa svettiga dagen! Jag tog med mig så många kartonger jag kunde hem. Vi hade glass i frysen resten av sommaren. Sånt önskar man skulle hända lite oftare.

Ibland när jag tänker på det, undrar jag nästan om jag inbillat mig alltihop. Det låter liksom för bra för att vara sant.”

Katrin Furustig reser med SL varje dag mellan Islandstorget och Gamla Stan, där hon arbetar på Statens Fastighetsverk.

Har du något roligt eller annorlunda reseminne från

SL-trafi ken att dela med dig av?

Skriv till Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafi k,

120 80 Stockholm eller mejla: [email protected]


Nästa nummer av Hela Resan:

Manusstopp 20 augusti.

Namn: ................................................................ Företag:........................................................................

Adress:............................................................................................................................................................

Postadress: ....................................................................................................................................................

Skicka in din lösning senast 17 juni till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafi k, 120 80 Stockholm.Vi lottar ut tre vinster med vardera två pocketböcker bland dem som har löst korsordet rätt!

Redaktions-rådetFör att fånga upp olika per-

spektiv har Hela Resan ett

redaktionsråd bestående

av ett antal personer från

olika delar av SL-trafi ken.

Eva Starberg Tågia 08-686 34 52

Lars Henrik LarssonRoslagståg 08-686 30 70

Ragnar ThörnblomSL Infrateknik 08-686 15 00

Theresa Ekblom Connex 08-629 50 66

Tobias StålbergCitypendeln 08-762 27 22

Tomas Sundel Busslink 08-51902295

Skriv gärna till: ”Min åsikt”, Hela Resan. Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL-trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafi k, 120 80 Stockholm eller mejla: [email protected].

Sonny Hedblom Swebus08-546 301 12

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08-555 92 526

Bildgåtan. Var är bilden tagen?

Vinnare av korsordet i nummer 1 av Hela Resan:

Olle Hultgren, Swebus Botkyrka

Bo Harg, Connex Sverige

Kicki Wallén, SL Infrateknik

Grattis till er alla! Vi skickar varsitt par med biocheckar med posten.

Här är rätt lösning på förra numrets korsord.

I det här andra numret av Hela Resan ber vi dig skicka in

ett svar på var bilden här bredvid är tagen. Var i Stockholm

stod fotografen placerad när bilden togs? Kan du dessutom

tidsbestämma när bilden togs får du ytterligare en fjäder

i hatten. Skicka in ditt svar senast den 17 juni och ta

chansen att vinna två pocketböcker! Kanske blir det

sommarens bästa läsning?

Gatans namn: ..................................................................................

Bild: Spårvägsmuseets arkiv.

SL

VARNINGFörsök inte göra om detta hopp. Inte nog med att

du kan göra dig illa, det kan dessutom kosta dig

800 kronor. Veronica Wagner är Sveriges bästa

gymnast och hon tränar sju timmar om dagen.

Vill du komma i bättre form, så föreslår vi att du

kontaktar Gymnastikförbundet. Den träningen är

betydligt bättre än den du får av att hoppa över

våra spärrar. Får vi upplysa om att stockholmarna

inte accepterar fuskåkande. De tycker helt enkelt

inte att det är fair play.

ÅB

ER

G &

CO

. FO

TO

: T A

LV

RE

TE

N.

Baksida.indd 1 04-05-04 11.02.52

AVSAB Storstockholms Lokaltrafi kKommunikation120 80 Stockholm

Documents

Hela resan, nr 2 2004