HEM | Movium - DIREKT · lyder rubriken på en debattartikel som publicerades i Syd-svenskan/HD den 16 juni. Skribenter var Helén Källholm, vd för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation,

Movium Direkt nr 4, 2015 • 1

NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 4, 2015

Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium

DIREKTKära läsare!”Vi representerar en bransch som skulle kunna minska arbetslösheten med tusentals personer på några få år.” Så lyder rubriken på en debattartikel som publicerades i Syd-svenskan/HD den 16 juni. Skribenter var Helén Källholm, vd för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, och Katarina Evenseth, ordförande i föreningen Sveriges kyrkogårdsche-fer. De påpekar att trädgårdsbranschen de kommande åren behöver anställa 2 500 personer om året. Idag utbildas det 150 personer årligen i hela landet vid de utbildningar som främst ska tillgodose branschens behov av arbetskraft –Naturbruksgymnasiernas trädgårdslinje samt utbildningar vid Yrkeshögskolan med inriktning mot trädgårdsmästare. Endast 35 elever har sökt inriktning trädgård på Naturbruks-gymnasier i höst. På YH-utbildningar är 189 platser av 570 besatta. Författarna menar att det finns ett förödande fel i det svenska utbildningssystemet. Dörren till trädgårdsutbildning-

arna är stängd för alla som gått någon annan gymnasielinje än Naturbruksprogrammets trädgårdslinje. Därmed ute-stängs över 99 procent av alla som gått gymnasiet från att senare kunna tillägna sig en trädgårdsutbildning. Källholm och Evenseth föreslår bland annat att det ska inrättas en behörighetsgivande basutbildning för trädgårds-branschen för dem som vill byta yrke efter att ha avslutat en annan gymnasieutbildning. Arbetserfarenhet inom branschen ska räknas den sökande till godo. Som läsare av debattartikeln inställer sig två frågor: Hur kan det komma sig att det är så krångligt att anpassa utbild-ningssystem efter branschbehov? Och – med tanke på det stora trädgårdsintresset, manifesterat bland annat genom en oändlig ström av trädgårdsböcker, massor med stadsodlings-projekt, intresset för trädgårdsarbetets hälsobringande effek-ter – hur kan det komma sig att inte fler ungdomar vill lära sig mer om trädgårdsyrket på gymnasium och yrkeshögskola?

Hälsningar Göran Nilsson

Avenida dos Plátanos, Ponte de Lima, Portugal i slutet av maj 2015. Denna majestätiska allé av ett knappt hundratal platanträd (Pla-tanus x acerifolia), planterade i början av 1900-talet, välkomnar pilgrimer till Portugals äldsta stad när de är ute på pilgrimsvandringen Caminho portugués mellan Lissabon och Santiago de Compostela. Foto: Göran Nilsson.

2 • Movium Direkt nr 4, 2015

Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivareLämpliga växter för rondellFråga:Jag skickar ett dokument till dig där det finns förslag på växter som vi kan tänka oss använda i en rondell. Kan du granska förslaget och se om det är några av dessa arter du absolut skulle vilja avråda ifrån att använda i en trafikmiljö, med risk för till exempel påverkan av vägsalt? Svar:Idag är den samlade kännedomen om olika arters och sorters salttolerans väldigt liten. Letar man vetenskapliga studier i ämnet finner man strödda undersökningar på enstaka arter men någon gedigen genomgång har inte gjorts. Ofta finner man rapporter om salttoleranta växter för varmt klimat, exempelvis lämplig strandvegetation för Floridas kuster. En första hint är att alla växter som har ”strand” eller ”kust” i sitt namn, eller som vi vet växer längs kuster runt om i världen, har en mer eller mindre hög grad av salttolerans. Dessa växter brukar vara väl anpassade för både salt vind och salt markvatten. Trots att det finns en del växter anpassade för saltöknar med utpräglat kontinentalt klimat, karaktäriseras dessa habitat av extrem torka och värme och växterna blir därmed svårodlade i vårt huvudsakligen maritimt präglade klimat. Några strandväxter som du har valt i ditt förslag är sandrör (Amophila arenaria), strand-råg (Leymus arenarius) och sandstarr (Carex arenaria). Nästa tanke är att de växter som är svårast utsatta för saltning av vägar är de vintergröna (och städsegröna) stadsväxterna. Hos exempelvis buxbom och lagerhägg kan man se förödande saltskador på de delar av växten där saltet har slagit in i bladverket. Ofta ser man en brun rand längst ned där alla blad är döda. Av detta kan vi lära att vintergröna växter är betydligt mer känsliga för saltstänk än vad lövfällande växter är. Alltså: välj lövfällande

gräs/perenner ytterst i kanten mot vägbanan och spara de vintergröna gräsen till mitten av rondellen. Följande gräs och halvgräs har du listat för rondellerna: blåtåtel, bunkestarr, vårfryle, tuvrör, fårsvingel, sandrör, bergslok, storfryle, vårbrodd, bronsstarr, strandråg, sandstarr, darrgräs, tuvtåtel, lampborstgräs, silverhavre och jungfruhirs. Rondellerna är helt klart gjorda med tanke på design och att du vill hitta både vintergröna och lövfällande element. Detta har resulterat i att hänsyn om växternas ståndortskrav har förbisetts när arter från diametralt skilda naturliga växt-platser blandas. Detta sker givetvis hela tiden när man designar med växter, men man bör vara medveten om vilka problem som kan uppstå i framtiden. Här tänker jag på att alla växter inte har samma konkurrensförmåga när de planteras i samma jord. Detta kan resultera i att vissa sorter går ut och att andra tar över oproportionerligt mycket. En lösning är att man samlar växter med liknande ståndortskrav i varje rondell och skapar tre rondeller med olika karaktär. Eric Wahlsteen

Klätterväxter för bullerskyddFråga:Jag ska projektera en parkering där man mot en rätt så hårt trafikerad 70-väg ska sätta upp något slags bullerskydd. Jag har förstås föreslagit att den ska vara ”grön”. Bullerskyddet kommer troligtvis att bestå av en cirka fyra meter hög betongmur av L-stöd med möjlighet att sätta upp lämpligt klätterstöd. Växtbädden kommer, som vanligt, att vara rätt så begränsad, men kanske ändå vara cirka 60-80 cm bred och ligga nästan i direkt anslutning till vägen. Muren och dess grönska kommer att vetta mot nordväst utan högre bebyggelse på andra sidan vägen. Klätterväxterna bör tåla en del salt och snötryck från plogbil.


Vi har varit inne på Parthenocissus quin-quefolia var. engelmannii, Hydrangea petiola-ris eller Hedera helix GRAFIK E. Murgrönan skulle ju även kunna fungera som marktäckare.Vad säger du om dessa förslag, eller har du kanske förslag på någon annan klätterväxt? Projektet är i zon 3 i Mellansverige.

Svar:Dina förslag på klätterväxter funkar alla fint i den aktuella regionen. Man skall dock vara medveten om att både murgrönan och klätter-hortensian kan vara något långsamma i sin tidiga utveckling men blir med tiden riktigt frodiga. Förutom klättervildvinet kan man även lägga till bokharabinda (Fallopia baldshuanicum), som även den växer snabbt och ger en omfattande grönvolym. När det kommer till växtbäddar för klätter-växter är det samma perspektiv som vid växt-bäddar för träd. En begränsad växtbäddsvolym ger förstås en begränsad tillväxt och grönvolym, även hos klätterväxter. Man lyckas aldrig med klätterväxter som skall täcka ett större plank med en begränsad växtbädd. Istället skall man se ifall det är möjligt att skapa större gemensamma växtbäddar, vilka tillsammans ger en större volym vilket i sin tur ger mer täckande kläng-växter. Etableringsskötseln skiljer sig heller inte från trädplanteringar, utan det är väldigt viktigt att bevattna dessa klängväxtplantor gärna några säsonger för en lyckad utveckling. Henrik Sjöman

Att undvika problem med häckväxterFråga:Vi diskuterar häckar var och varannan dag. Det är svårt detta med häckval, när det ska stämma mot arkitektur, kunders smak och plånbok, och gärna bli högt snabbt. Gallkvalster på avenbok – går det över huvud taget att få bort? Hur pass vanlig är denna ohyra? Folk använder avenbok allt mer, känns allt svårare att skydda häcken. Svampsjukdom (svartfläcksjuka) på liguster upplever vi blir allt vanligare. Stämmer det?

I vissa områden tappar de alla blad. Är det geografiskt betingat? Kommer det med från odlarna? Bör vi välja alternativa häckar? Avråda från liguster? Finns det något bra botemedel? Kan man minska angreppsbenägenhet på något sätt (jord/grop/dränering)? Bör man avråda från användning av Amelan-chier-häckar? Tuja? Vi vet att inga häckar är garanterande mot sjukdomar, liksom allt levande. Det är självklart dock inte kul att plantera/rekommendera en häck som sannolikt är/blir drabbad, och därmed tappar sitt prydnadsvärde mer eller mindre. Men hur pass allvarliga tycker ni att sjukdomarna på dessa väldigt vanliga och populära häcksorter är?

Svar:Angående gallkvalster så är det faktiskt ett allt vanligare problem och det kan bli mycket besvärande för både förvaltningar, trädgårds-ägare och inte minst plantproducenter. Det kan slå hårt mot produktionen. Det går att behandla med Kumulus, vilket är svavel som går att lösa i vatten. Bästa effekten får man vid sprutning i samband med knoppsprickning när de ytterst små gallkvalsterna kryper fram ur knopparna. Det är viktigt att upprepa sprutningen efter cirka en vecka. När bladen har kommit fram ger sprutning endast marginell effekt. Medlet består alltså av grundämnet svavel. Vissa odlare doppar plantorna i medlet och då hoppas man förstås att det är vid en tidpunkt då detta ger effekt. Produktionsplantskolorna har ett stort ansvar för att gallkvalster inte sprids via nyplanteringar och det borde ingå i E-konceptet att endast leverera icke angripna plantor. Ju fler som plan-terar icke behandlade plantor desto mer ökar förstås förutsättningarna för att gallkvalsterna skall kunna spridas. De kan naturligtvis också spridas från redan etablerade häckar. Men om häckägare och anläggnings-/skötselföretag känner till problemet och hur det kan lösas borde det långsiktigt vara ett överkomligt och övergående problem. Bladfläcksvamp på liguster tycker vi har blivit ett allt vanligare problem. Vi har inte sett något material av de olika kloner som växer


i Mälardalen som varit helt utan angrepp. Angreppen kommer under senare delen av sommaren, är klart missprydande och bladen faller av i förtid. Många bladfläcksvampar tycks gynnas av fuktig miljö. Vi har dock inte kunnat urskilja någon miljö där svampen inte ser ut att trivas. För att hålla nere angreppen bör man kratta ur nedfallna blad på hösten och destruera. Men eftersom det finns både lövfällande, halvt vintergröna och vintergröna kloner garderar man och mulchar marken med till exempel några centimeter planteringsjord på våren innan knoppsprickning. Sedan ett antal år har prakthäggmispel blivit svårt drabbad av mjöldagg och den har därför blivit av med sin E-status. Endast enstaka angrepp har rapporterats på de andra häggmispelarterna som finns i produktion. Varför har nu den så fantastiskt vackra och användbara prakthäggmispeln drabbats så svårt? Många arter av mjöldaggssvampar består av flera raser. Detta skulle kunna förklara att en mer aggressiv ras tagit sig in i landet via plantmaterial eller så har sporer blåst in. Stressade plantor angrips lättare. Framför

Bladfläcksjuka på liguster. Foto: Tomas Lagerström.

allt handlar det om att de utsatts för torka och dålig vattentillgång och stressande vind under utvecklingen. Trots att angrepp funnits mer eller mindre överallt så kan man se helt friska prakthäggmisplar och det gemensamma för dem är att de står i läade miljöer och utan torkstress. Det gäller alltså att plantskolan odlar häggmispeln med jämn fuktighet och att man sedan väljer växtplatsen extra noga med beaktande av tidigare nämnda faktorer. När det gäller tuja så handlar det om arten och ett antal kloner. Där har det visat sig att en del har drabbats av en ännu inte helt säkerställt identifierad sjukdom som ger upphov till svarta barr och döda grenar i varierande mängd vilket påtagligt påverkar plantans utseende och därmed användbarhet. Förutom detta angrips tuja av andra svampar som ger upphov till bruna barr och döda grenar. Ofta syns inga skador vid in-köp under våren utan de framträder efter hand. Sjukdomen smittar. Vi har fått rapport om att gamla etablerade välväxande friska tujor har smittats av nyinköpta plantor. Avslutningsvis, som du själv antyder, det finns inga garantier för något när det gäller växter och sjukdomar/skadedjur utan det


gäller att vara medveten om de problem som gäller vissa växter, hålla sig uppdaterad om dagsläget samt vara observant när man rör sig ute i anläggningar. Så därför, innan man väljer växter särskilt till så strategiska och viktiga funktioner som alléer och häckar, måste man göra noggranna överväganden med beaktande av ovannämnda förutsättningar.Maj-Lis Pettersson & Tomas Lagerström

Föreskrifter om plantkvalitetFråga: Jag fick idag en leverans från en plantskola med rosor. Dock finns det vissa blad på dessa rosor som gör att jag misstänker någon form av angrepp. Rosorna är av sorterna Golden Eye, High Voltage och Champagne Wishes. Vad kan jag hänvisa till för stycke i lagtexter som anger hur en växtleverans ska vara?

Svar:Det går inte att se om det är rost på de bilder du skickat, då behöver man en närbild på baksidan av bladet. Jag gissar att det är något annat. I vilket fall som helst tycker jag att du ska reklamera plantorna. Det finns marknadsregler i lagstiftningen som säger att plantorna ska vara praktiskt taget fria från skadegörare som påverkar deras kvalitet och användning. Reglerna finns i Jordbruksverkets föreskrifter om Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om trädgårdsväxters sundhet m.m. (SJVFS 2013:44). Rossjukdomarna är inte karantänsskadegörare utan den regel som gäller är sista meningen nedan:1 kap. Allmänna bestämmelser Frihet från växtskadegörare 11 § Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare ska växter och odlingsareal vara fria från i föreskrifterna nämn-da växtskadegörare. Utöver de växtskadegörare som finns förtecknade i dessa föreskrifter ska växterna dessutom vara praktiskt taget fria från andra växtskadegörare som kan påverka växtens kvalitet och användbarhet.

Dessa lagregler finns också upptagna i Kvali-tetsregler för plantskoleväxter, 4:e upplagan 2012, som finns att ladda ner från nätet. Kvali-tetsreglerna är plantskolebranschens egna regler. Ingrid Åkesson

Val av träd till regnbäddarFråga:Vi har ett projekt i en stad i Mellansverige där kunden efterfrågat rain gardens för att lösa delar av dagvattenhanteringen. Platserna där man tänkt sig dessa anläggningar är längs små gator nära tvåvåningshus, så det är skyddat läge. Växtplatsen kommer mer att gå åt det torra och varma hållet än det våta och skuggiga. Jag har föreslagit någon Alnus, främst Alnus incana 'Laciniata'. Trädet får inte vara för stort, det bör vara mindre än en vanlig klibb- eller gråal. Har du några förslag?

Svar från rådgivare 1:Växtvalet beror ju självklart på regnträdgårdens (eller regnbäddens) uppbyggnad, är den dräne-rad eller är det ett slutet system? Hur stor är översilningsytan? Sedan beror det ju också på substratets kapacitet att filtrera vattnet, en jord med hög lerhalt filtrerar vattnet långsammare och kan i värsta fall skapa syrefattiga förhållan-den. För mycket sand och trädgården riskerar istället att bli väldigt torr. Sedan beror det ju också på vad för slags vatten som trädgården skall filtrera, är det bara regnvatten eller kommer smältvatten från väg också att silas genom trädgården? Hur sköts i så fall vinterväghållningen? Efter ett telefonsamtal jag haft med fråge-ställaren vill jag sammanfatta enligt följande: regnträdgården är dränerad, substratet är inte bestämt än men som du skriver är det snarare varma och torra förhållanden, så jorden är väldränerad. Vägsalt kommer inte vara något problem. Ditt önskemål var även att föreslagna träd skall vara mindre än gråal (cirka 15 meter). Utifrån detta vill jag föreslå följande arter: • Alnus incana 'Laciniata', Alnus incana 'Aurea' eller Alnus incana 'Pendula' (den sistnämnda kan behöva ledas upp med hjälp av uppbindning).


Observera dock det som även nämnts i en tidigare Fråga/Svar i Movium Direkt nr 3/2015: se till att gråalen står på grundstam av klibbal (Alnus glutinosa) då du riskerar en uppsjö av rotskott när den står på gråal! • Acer negundo (kan dock vara ganska bråkigt i sin uppbyggnad, ej att rekommendera om frihöjd är ett måste). • Acer pseudoplatanus 'Leopoldii' (blir med tiden ett medelstort träd. Men det tar lång tid). • Acer rubrum. • Acer × freemanii. • Acer saccharinum 'Pyramidale'.• Fraxinus angustifolia 'Raywood' (ha askskott-sjukan i åtanke). • Fraxinus americana (ha askskottsjukan i åtanke). • Platanus × hispanica 'Stockholm'. Patrick Bellan

Frågeställaren:Jag har en följdfråga på ämnet rain gardens. I ett par av våra regnbäddar så kommer det att passera fjärrvärmeledningar under så vi kan inte göra lika djupa anläggningar där. Istället tänkte vi göra en väldigt dränerande överbyggnad med makadam underst och endast ett lager grus eller liknande ovanpå. Jag behöver därför tips på extremt torktåliga perenner och framförallt prydnadsgräs som gärna får tåla en del salt. Främst är jag ute efter sådana arter som täcker ytan bra, men även några solitärer. Leymus arenarius och Pennisetum alopecuroides har vi varit inne på, den förstnämnda gillar inte kunden riktigt och lampborstgräset verkar ha lite tveksam härdighet här i Mellansverige. Platsen kommer ha full sol från cirka kl. 12 på dagen och framåt.

Svar från rådgivare 2:Att plantera perenner i ren grus eller sand är vid det här laget välbeprövade metoder och fungerar utmärkt. När man planterar i sandbäddar är det viktigt att ta bort all kompost runt växternas rötter, annars är risken att rötterna inte växer ut i den fattiga och torra sanden. Bäst blir det om man till och med sköljer bort komposten med vatten. Några fina alternativ skulle kunna vara:

darrgräs (Briza media), blåsvingel (Festuca glauca), atlassvingel (Festuca mairei), silver-havre (Helictotrichon sempervirens), prakt-röllika (Achillea 'Coronation Gold'), anisörter (Agastache cvs.), stenörter (Alyssum), pärl-eterneller (Anaphalis), strandtrifter (Armeria), strandkål (Crambe maritima), bolltistlar (Echinops), martorn (Eryngium), solvändor (Helianthemum).Eric Wahlsteen

Björkar och allergiFråga:Jag har fått en fråga om björkar och allergi från vår lokala astma- och allergiförening, och då speciellt himalayabjörkar. Jag vet att björkpollen med lätthet sprider sig från Tyskland och hit varför det inte spelar så stor roll vad vi har för träd i vår park eller stad eller i Skåne. Jag förstår också att allergi är en komplex sjukdomsbild vilket gör att kroppens immunförsvar överreage-rar på ofarliga ämnen den utsätts för. Jag läste också att himalayabjörken är steril och inte bildar pollen eller frön, stämmer detta?Har ni något allmänt underlag om allergi/astma/pollen jag skulle kunna bifoga i mitt brev till föreningen? Svar:Jag har inte hört att himalayabjörken är steril så det vågar jag påstå är felaktigt. Däremot är Betula pendula 'Dalecarlica' en honklon och alltså utan hanhängen under blomningstid. Därmed är de pollenfria och går bra att använda i allergisäkra miljöer. Har tyvärr inget allmänt underlag i digital form. Fredrik Jergmo

Identifiering av blommande kvistFråga:En vän till mig plockade nyligen denna kvist i Prag och skulle vilja veta vad det är för något. Vet tyvärr inte ifall det var ett träd eller en buske. Svar:Det är ett prakttry. Det finns mindre än 10 arter/underarter men en massa sorter. Den tidiga


blomningen tyder mest på att det är vårprakttry, Weigela praecox. Numera används mest sorter som har lång blomningstid under sommaren och med olika bladfärger. En del lägre marktäckande sorter finns också. Blomningen hos denna växtgrupp är mycket framträdande. Härdigheten inte så bra och de flesta har sitt max i bra lägen i zon 3. Tyvärr har ingen mig veterligen gjort någon ordentlig testodling av Weigela-sortimentet. Hade det gjorts hade man säkerligen kunnat plocka fram några verkligt bra odlingsvärda och vackra sorter åtminstone för zon 1-4.Tomas Lagerström

Råd för trädinventeringFråga: I vår kommun ska vi påbörja ett arbete med att inventera träden i centrumparkerna och prioriterade alléer. Vi skulle behöva tips och hjälp med att strukturera upp detta arbete! Vi fick en bra föreläsning av Patrick Bellan på Moviums Rådgivardag i Alnarp i maj, men jag önskar att kunna diskutera upplägget vidare med Patrick!

Svar:Ett kort referat från ett telefonsamtal vi haft: Precisera syftet inom organisationen, varför

Blommande kvist av prakttry.

gör ni inventeringen? Välj parametrar utifrån syftet. Begränsa antalet parametrar för att effektivisera inventeringen. Vid anbudsförfrågan – ha kartmaterial och ungefärligt antal träd klart tillsammans med de parametrar ni önskar undersöka. En sammanfattande rapport över arbetssätt samt prioriterade ”fokusområden” kan vara bra att be er inventerare om efter utfört uppdrag. Patrick Bellan

Sjuka hästkastanjer igenFråga:Jag undrar om du kan ge lite råd angående några hästkastanjer. Jag skickar till dig två bilder som visar en hästkastanj med stora sprickor längs stam och grenar. Sprickorna är delvis överval-lade, vilket gett trädet ett väldigt ”strimmigt” utseende. Vad kan detta fenomen bero på? Är det något som kan påverka trädets stabilitet?

Svar:Det finns mörka fläckar på stammen som kan vara blödande men de behöver undersökas närmare. Det är svårt att avgöra på bild men det finns anledning att misstänka något angrepp. Övervallningarna är inget typiskt symptom för blödande hästkastanjer men träd som inte är svårt angripna kan återhämta sig. Det skulle kunna vara övervallning av någon annan skada. Symptomet blödande hästkastanjer brukar vi använda som svenskt namn på bakteriesjuk-domen Pseudomonas syringae pv. aesculi. Det behöver dock inte vara bakteriesjukdomen som orsakar blödande hästkastanjer utan det kan vara någon annan orsak, som exempelvis Phytoph-thora. I England uppger man att Phytophthora-arter tidigare var vanliga orsaker till blödande hästkastanjer. Dessa uppträdde oftast på enstaka träd och utvecklingen och skadebilden i landska-pet var inte lika dramatisk som den vi ser dag av bakteriesjukdomen blödande hästkastanjer. För att säkert avgöra om det är en patogen och i så fall vilken måste prover från aktivt blödande sår analyseras vid speciallaboratorium. Jag skrev i Movium Direkt nr 2/2015 om analyser av blödande hästkastanjer. Innan man går vidare


med provtagning måste fläckarna undersökas noggrant. De ska vara aktivt blödande. Skär man bort en liten bit av barken i kanten av fläcken ska man se en rödbrun röta eller missfärgning med en skarp gräns mot frisk vävnad. Finns ingen sådan missfärgning är det inte fråga om något angrepp och då får man leta efter andra orsaker.

Behöver man analyser och vad ger de för svar? Om ni väljer att inte skicka för analys, får ni bedöma trädens status med utgångspunkt från om de är farliga eller inte, så som man vanligen gör. Det bör göras av en erfaren arborist. Enligt uppgift är träden i dålig kondition, och flera har tappat stora grenar, men är hela allén dålig eller kan vissa träd sparas? Om ni låter analysera får ni mer information inför valet av nya trädslag. Oavsett om det är frå-ga om Phytophthora (svampliknande organism) eller blödande hästkastanjer (bakterier) finns smitta i marken, så man kan inte rekommendera att plantera hästkastanj igen. Om man genom en analys konstaterar att det är Phytophthora vet man vilken slags parasit det är och hur den lever. En snabbtest visar om det är Phytophthora men inte vilken art. Går man vidare med bestämning av art, får man ytterli-gare information som kan vara värdefull vid val av ersättningsträd. Den aktuella allén sluttar ner mot en sjö och området är låglänt enligt bilderna, idealiskt för Phytophthora. Man får då räkna med att ha en smitta som det inte går att bli av med och får in-rikta sig på att om möjligt hindra smittspridning. Det är inte bara smittan som är viktig utan också topografin, vattnets rörelse i marken, slitage/ska-dor på rötter m.m. som kan avgöra om symptom utvecklas eller inte. Om man inte får utslag på Phytophthora-testet, kan det vara fråga om bakterien som orsakar blödande hästkastanjer men vi vet inte, eftersom det är komplicerade analyser som man mig veterligt inte kan genomföra i Sverige idag utan måste skicka utomlands. Däremot vet vi att den sjukdomen i så fall bara angriper hästkastanj och det blir lättare när man kan välja ett annat trädslag.

Alnarpsforskare i Phytophthora-projektJohanna Witzell, forskare vid inst. för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp och professor vid University of Eastern Finland, har engagerat sig i problematiken, och har nu fått anslag till ett pro-jekt om Phytophthora på (skogs)träd. En grupp i Alnarp har kommit i gång med att studera skador på bok och analyser av Phytophthora från olika ställen i Skåne. Nyligen bjöds in till ett informationsmöte om Phytophthora som jag deltog i. Det kan finnas möjlighet att få prover ana-lyserade men det dröjer ett tag innan gruppen har utvecklat rutiner att ta emot prover utifrån. Jag har fått löfte om provtagning av hästkastanjerna i den aktuella allén. Det blir premiär för ett fall i Movium Rådgivning. Det är mycket glädjande att det rör sig på Phytophthora-fronten och att det kommer att finnas möjlighet att genomföra analyser av forskare med expertkompetens. Inom Movium Rådgivning har det då och då dykt upp frågor om blödande sår på stammar av olika trädslag och vi har hittills bara kunnat diskutera utifrån symptom och utländska resultat, eftersom ingen har ägnat sig vare sig åt Phytophthora på träd eller blödande hästkastanjer. Jag återkommer med resultat av provtagningen samt med referat från informationsmötet om Phytophthora.Ingrid Åkesson

Hantering av emballage vid träd-planteringFråga:Efter samtal med en plantskola knuten till BdB i Tyskland påpekades att kokosmaterialet i depåklumpar som används här i Sverige inte skulle vara bra. Det skulle ta mycket lång tid innan det löstes upp i jorden och att växterna skulle ha det svårt att rota sig igenom. Stämmer detta? Är det beroende av i vilken jord växterna planteras (torv, sand, lera)? Svar:Min rekommendation vid plantering av träd, solitärbuskar etc. är att alltid avlägsna emballa-get helt, eller alternativt: klipp upp trådkorg och


vik ned materialet i botten på planteringsgropen. Jag har dessvärre ett flertal gånger vid inspektion noterat träd som uppvisat låg vitalitet och funnit att en bidragande faktor till detta är att emballage samt stålkorg fanns kvar, med svag till nästan helt utebliven utveckling av rotsystemet. Björn Vollbrecht

Växtbädd för träd på kulle Fråga:Jag har en fråga angående en större kulle som ska byggas på en skolgård. Kullen kommer ha en yta om 250 kvadratmeter sett i plan. På kullen ska det planteras björkträd, totalt 14 st. med c/c cirka fyra meter, i traditionella trädgropar enligt AMA Anläggning 13. Kullens ytskikt ska bestå av Skånefrö-färdig gräsmatta. Gräset avses att klippas endast 1-2 gånger per år. Jag undrar om följande växtbädd kan vara lämplig för denna kulle (beräknat i volym-procent), då den ska tåla spring, vara dränerande i ytan men inte så torr att allt gräs dör:100 mm växtjordsblandning 20 % grönkompost 0-20 enligt kod DCL.11, 80 % dressand 0,5-3 enligt kod DCL.11.300 mm växtjordsblandning 25 % grönkompost 0-20 enligt kod DCL.11, 75 % mineraljord enligt DCL.11. Förhöjning 80 mm. Är det för låg mullhalt i det översta skiktet? Svar:Mullhalten kommer att bli låg. Till gräset tror jag det blir bra men du ska kanske öka mängden kompost till träden. Du kan också lägga ren grönkompost (5-10 cm) ovanpå växtjorden till träden (kan eventuellt göras år 2). Det är bra att hålla nere mullhalten för att slippa sättningar. Det kommer att bli torrt så etableringsskötseln till träden är mycket viktig! Eva-Lou Gustafsson

Åtgärder vid uppfyllnad kring trädFråga:Kring två stora körsbärsträd ska marken höjas och fyllas upp cirka 30-40 cm, men träden gärna sparas. De står idag i tät stadsmiljö där terrassen

antas vara relativt väldränerad. Jag funderar på om man kan fylla upp med makadam kring stammen för att få det luftigt, alternativt göra en ”luftbrunn” runt stammen. Kan det fungera eller störs träden ändå av uppfyllnaden på rotsystemet? Svar:Risk finns att makadam på sikt kan hindra stammens grovlekstillväxt samt att materialet i framtiden förtätas, med minskat gasutbyte som ytterligare en negativ konsekvens. Bättre är att bygga en kallmur runt om stammen med en diameter på minst en meter. Lägg därefter ut ett beluftningslager av makadam över rotkronan, cirka 1 dm tjockt. Beluftningsskiktet tätas med en geotextil innan fyllnadsmassor påförs, så att inte jordpartiklar fyller ut hålrummen mellan stenmaterialet. För att ytterligare, på sikt, säkra ett fungerande gasutbyte kan ni i beluftningslagret lägga ut perforerade beluft-ningsslangar med öppning genom kallmuren. Björn Vollbrecht

Markförhöjning runt ekFråga:Jag undrar om det är möjligt att spara en äldre ek med stamdiameter på 70 cm. Eken står på

Ek som man önskar spara vid vägbygge.


en slänt 5 meter från vägkant till en trafikerad gata. I föreslaget läge kommer den att stå cirka 3 meter från vägkant. Det kommer att byggas en ny cykelväg runt trädet. Marken runt omkring kommer att höjas som mest cirka 1 meter. Finns det några åtgärder man kan vidta vid byggnaden av vägen så att trädet kan sparas?

Svar:Det som ger minst påverkan på trädet har bland annat använts i Malmö med gott resultat. Det innebär en brokonstruktion på plintar, ungefär som om man skulle bygga cykelbanan över en bäck. Det är lite dyrare men jag är helt bekväm med den lösningen för att klara trädet. Första och sista fundamentet kan vara en meter utanför kronan, vilket innebär en bro-konstruktion på 10-15 meter kanske? På funda-menten kan man lägga betong eller fartygsplåt som sedan täcks med asfalt. Då är det fritt spel-rum under så att trädet klarar sig. Grävning och markarbeten har därmed minimerats.Örjan Stål

Råd om planteringsjordarFråga:Jag tycker det växer dåligt i flera av våra planteringar och undrar om det kan bero på jorden vi använt. Jag vet inte exakt vad vi haft men nu har vi två högar som jag skulle vilja kolla upp lite mer innan vi använder. En är ”perennjord” (bifogar filer med analyser). Jag har tyvärr ingen siktkurva eller mullhalt men den ska innehålla: lera, barkmull, kogödsel, 15 % sand och blocktorv. Behöver vi tillföra något mer om vi ska använda den till perennrabatt? Den andra benämns ”Herrljunga”. Det är egentligen en fellevererad jord till växthusodling av perenner. Jag skulle vilja använda den till våra sommarblomsplanteringar. Den har mer blocktorv, 40 %, och ingen sand. Vad tror du om att använda den till sommarblommor? Bör jag tillföra något mer? Svar:Jordar baserade på torv förändras ju både markfysikalisk och markkemiskt rätt snabbt

när torven bryts ner. Spurwayanalyser är svårtolkade i landskapssammanhang. Det går att läsa ut att ledningstal och nitratkväve är låga (eventuell näringsbrist) i de befintliga jordarna. Perennjorden har lite högt innehåll av klorid och det kan hämma växterna. Rabattjorden har lågt pH (4,8) och det kan göra att en del arter inte mår så bra. En förbättring med kompost (både näring och organiskt material) kan vara positivt. Den fellevererade jorden kan fungera till sommarblommor men dessa är ofta i stort behov av lätt tillgänglig näring. Plantorna kan behöva lite extra näring efter ett tag (avvakta och se hur de växer). Hur dessa jordar är strukturmässigt kan jag inte svara på men du kan få en god uppfattning om du känner efter. Eva-Lou Gustafsson

Jord för återställning till naturmarkFråga:Vi ska efter en mindre sanering vid ett mindre sågverk längs kusten i södra Norrland återställa området till naturmark. Området är i de låg-länta delarna mycket fuktigt medan det i de övre delarna råder torrare markförhållanden. Ytskiktet är idag mullrikt och ganska näringsrikt. Förmodligen är det mycket trärester från den gamla träindustrin som ligger bakom den höga mullhalten. Stora delar av området kommer att vara öppen yta medan vi i de blötaste områdena planerar att plantera in ytor med små plantor av gråal från den omgivande naturmarken. Vi har fått riktlinjer att vi ska använda oss av steril jord för att täcka området. Detta för att det inte ska finnas någon fröbank i jorden och därmed motverka spridning av invasiva främmande växter. Arbetet med jorden kommer att innebära mycket stora kostnader då vi har mycket långt till närmaste tillverkare och vi ska täcka en yta på 3000 kvadratmeter med ett 10 cm tjockt lager jord. Vi ska enligt riktlinjerna inte heller sprutså området med gräsfrö. I direkt anslutning till området växer en större mängd lupiner, en av de arter man inte vill råka sprida och därför vill använda en steril jord. Finns det någon annan metod att på ett bra och effektivt


Industriområde där det planeras för återställning till naturmark.

sätt göra återställningen? Andra material, en bra princip för uppbyggnad av området som blir både bra och kostnadseffektiv? I saneringen kommer 0,5-1 meter av marken att schaktas ner och sedan återfyllas med massor av morän.

Svar:Helst bör man få tag på organiskt material från liknande område för att blanda in ytligt (några cm). Jag tycker att det är en fördel om man får med sig en liten fröbank så att området snabbare kan se naturligt ut. Vid brist på ytskikt från trakten kan ni ta torv (okalkad och ogödslad) och blanda in ytligt. Det kommer att ta tid för området att växa upp då näringstillgången är liten – men det kommer att se naturligt ut. ”Matjord” bör undvikas till ett naturområde. Risken är att vegetationen kommer att avvika och att det kommer in oönskat växtmaterial. Matjord gör det snabbt att få ytan bevuxen igen – men det kommer att avvika vegetationsmässigt i många år. Eva-Lou Gustafsson

Hårdgörning av gångar Fråga:Jag undrar hur man kan göra mjuka sandgångar på en kyrkogård hårdare för att öka tillgängligheten? Svar:För att göra gamla grusgångar hårda på en kyrkogård kan det bli ganska omfattande arbeten eftersom man oftast inte har gjort något bra underarbete. Det vanligaste var att man bara påförde grus efter att man skalat av grästorven och i bästa fall kan det ligga bärlagergrus några centimeter därunder och sedan har man lagt på gårdsgrus överst. För att få en hårdgjord yta bör man göra om allt från början med att schakta ur och lägga 30 cm bärlagergrus, packa detta ordentligt varefter man kan påföra stenmjöl som slitlager, cirka 3 cm, som packas väl. Stenmjöl finns i olika färgnyanser beroende på leverantör. Det underlag man får med denna metod fungerar bra för både rullstolsburna och för rullatorer. Lennart Angselius


Gil Penalosa vald till ny ordförande i organisationen World Urban Parks

Den nya organisationen World Urban Parks har haft sin första världskongress. I Ponte de Lima i Portugal valdes ett av de största och internationellt allra mest kända namnen inom Urban Design, Gil Penalosa, ursprungligen från Colombia, numera verksam i Kanada, till ny ordförande.

World Urban Parks sjösattes officiellt som en ny organisation i april 2015 som ett resultat av en sammanslagning av de tidigare organisationerna International Federation of Parks and Recreation Administration (Ifpra) och International Urban Parks and Green Space Alliance. Ordförande för Ifpra sedan 2013, och ansvarig för den

Av Göran Nilsson, Movium

ganska komplicerade process som ledde fram till bildandet av World Urban Parks, har varit Emanuel Trueb, stadsträdgårdsmästare i Basel, Schweiz. Vid World Urban Parks första världskongress i Portugal i slutet av maj valde Emanuel Trueb att träda tillbaka ett pinnhål till vice ordförande och som ordförande för den nya organisationen valdes Gil Penalosa. Han blev legendarisk under sin tid som Commissioner of Parks i Bogotá, Columbia. Från 2006 har han lett verksamheten inom 8-80 Cities, en non profit organization med bas i Toronto, Canada. 8-80 Cities har som verksamhetsidé att inspirera städer runt om i världen till att satsa på ökad tillgänglighet för

Den medeltida delen av bron över floden Lima, som förbinder olika stadsdelar i Ponte de Lima. Foto: Göran Nilsson.


Gil Penalosa, här fotograferad i samband med att han höll en före-läsning under Nordisk Parkkongress i Malmö i augusti 2014. Foto: Sven-Olov Orback.

fotgängare och cyklister och att parker och andra offentliga miljöer ska nå den potential dom har för att bli attraktiva platser för alla – i alla åldrar från 8 år till 80. World Urban Parks har för närvarande tre regionala avdelningar: Europa, Asien/Pacific, Amerika. Som ordförande för den europeiska avdelningen valdes Anna Steidle, parkkonsult med eget företag i München, Tyskland.

Stad med känd festivalWorld Urban Parks världskongress hölls den 27-29 maj i den lilla staden Ponte de Lima i norra Portugal, cirka 80 kilometer norr om Porto. Staden har bland annat gjort sig känd för en årlig trädgårdsfestival som nått internationell ryktbarhet, i år anordnas festivalen för 11:e gången. Trädgårdsfestivalen torde ha varit ett av de bärande skälen till att staden fick uppdraget att arrangera kongressen – under evenemangets sista dag fick kongressdeltagarna möjlighet att närvara vid festivalens invigning, som förrättades av Portugals minister för Environment, Spatial Planning and Energy. World Urban Parks kongress samkördes med Iberoamerican Congress of Parks and Public Gardens, en kongress gemensam för Portugal och Spanien som arrangeras vartannat år. Vi var totalt cirka 200 kongressdeltagare

som kunde njuta av ett fantastiskt väder både under kongressdagarna och under exkursioner dagen före respektive dagen efter kongressen. Som mest steg temperaturen till 36 grader, så vi gladdes över luftkonditionering både i kongresslokal och angränsande tält där luncher och kaffe serverades.

Två svenska föreläsareSverige representerades med två inslag under kongressen, undertecknad presenterade ett föredrag med rubriken Park Focus through Nordic Green Space Award och Sten Göransson, Malmö stad, höll ett föredrag betitlat Rosengård Urban Pathway. Några key note speakers fick 30 minuters föredragstid, vi övriga tilldelades 10 minuter vardera i det späckade programmet. Tidspressen gjorde att många föredragshållare försökte klämma in så mycket information som möjligt både i ord och på Power Point-bilder. Vinnare av denna tävling var nog en representant från den spanska stadsträdgårds-mästareföreningen – hur många ord som spruta-de ur denne mans mun under de 10 minuterna vet jag inte men det blev en hopplös uppgift för simultantolkarna som skulle översätta till engelska och portugisiska – engelskatolken

Sten Göransson under sin föreläsning om Rosengård Urban Path-way. Foto: Göran Nilsson.


ansträngde sig allt hon kunde och gick upp i falsett för att försöka hinna med att översätta en bråkdel av ordflödet …

Bro från romerska riketPonte de Lima visade sig vara en väldigt trevlig liten stad (cirka 3 000 invånare i själva staden och cirka 44 000 invånare i kommunen) med en medeltida stadskärna och åtskilliga fina och välskötta parkanläggningar. Staden räknas som Portugals äldsta med stadsrättigheter utfärdade 1125. Staden har ett strategiskt läge vid floden Lima, som rinner upp i Galicien i Spanien och har sitt utlopp i Viana do Castelo vid Atlantkusten.

En av de största sevärdheterna är en välvd stenbro över floden. Den äldsta delen av bron byggdes under romartiden vid tiden för Kristi födelse och var länge den enda farbara bron över floden. När floden fick en delvis ny sträckning fick bron ett tillägg under 1300-1400-talen. En magnifik drygt hundraårig allé av plataner vid flodens strand, i direkt anslutning till stadskärnan, är en annan av sevärdheterna (se omslagsbild). Träden ger stadsbor och turister välbehövlig svalka under varma sommardagar. Norra Portugal är ganska kuperat och ger ett mycket grönt och frodigt intryck. Under en av exkursionerna åkte vi några mil åt nordost på vägar som slingrade sig upp och ner på bergssidor med spektakulära vyer över bördiga dalgångar. Målet för exkursionen var Portugals enda nationalpark – Parque Nacional da Peneda-Gerês. Den 72 000 hektar stora parken gränsar till Galicien och har bergstoppar som når 1 300-1 500 meter. Bergen bildar en barriär när heta och fuktiga luftströmmar kommer in från Atlanten och årsnederbörden kan uppgå till 3 000 millimeter.

Givande utbyte med kollegorMedlemsskap i World Urban Parks är öppet för alla som arbetar med parker, offentliga urbana

Under en studietur dagen efter kongressen besöktes några parker och kulturhistoriskt intressanta platser i Braga, Portugals tredje största stad belägen cirka 40 kilometer norr om Porto. På en bergsknalle med en vidunderlig utsikt över staden ligger Bom Jesus do Monte med anor från 1300-talet. Under några decennier kring sekelsktiftet 1700-1800 byggdes den nuvarande kyrkan med en omgivande kuperad parkanläggning. Sedan början av 1800-talet är Bom Jesus do Monte en helig plats och vallfartsort för pilgrimer. Upp mot kyrkan leder en monumental trappa i barockarkitektur med en total längd på 116 meter, byggd i olika etapper under 1700-talet. Foto: Göran Nilsson.

Under kongressens officiella middag uppmärksammades de personer som certifierats enligt World Urban Parks Academy. Aina Hovden Lunde, natur- och friluftsrådgivare i Stavanger kommune, Norge, visar stolt upp det diplom som erhålls efter att man fullgjort utbildningen. Foto: Göran Nilsson.


miljöer och friluftsliv. Under en kongress ges tillfälle till möten och umgänge med många vänner och kollegor från hela världen med spännande arbetsuppgifter. Flera föreläsare har internationell toppnivå, sedan får man stå ut med att vissa föredrag kanske inte är så intressanta eller väl presenterade. World Urban Parks fungerar som en paraply-organisation för nationella organisationer, NGO:s, universitet, företag, etc., men man kan även teckna ett individuellt medlemsskap. Ett medlemsskap kan varmt rekommenderas – det vore trevligt om det kom fler än två svenskar till nästa kongress ... Bland de aktiviteter som organisationen ansvarar för kan nämnas professionaliseringsprogrammet World Urban Parks Academy med utbildning och certifiering. Nyheter från hela världen sprids via ett månatligt digitalt nyhetsbrev World Park News. Det är ännu inte beslutat var och när World Urban Parks nästa kongress ska äga rum. Troli-gen går den av stapeln 2017 och det nämndes att två länder visat intresse för värdskapet: Singapore och Sydafrika. För mera information http://www.worldurbanparks.org/

Festival Internacional de Jardins har hållits sedan 2005 i Ponte de Lima. Festivalen lockar cirka 100 000 besökare och har fått interna-tionell uppmärksamhet – den blev utnämnd som The International Garden Festival of 2013 under en stor trädgårdsturismkonferens i Kanada. Varje år inbjuds ett antal länder och trädgårdsdesigners för att anlägga olika idéträdgårdar, avsikten är att festivalen ska spegla olika synsätt och stilar i konsten att skapa temporära trädgårdar. En vinnare utses av besökarna, denna idéträdgård får äran att finnas till beskådande även under nästkommande festival. Årets trädgårdsfestival, som pågår 29 maj-31 oktober, har tema vatten. En jury har valt ut 11 tävlingsbidrag från Brasilien, Frankrike, Irland, Italien, Polen, Portugal, Spanien, Tjeckien och Österrike. En nordisk delegation bestående av undertecknad samt kongresskol-legor från Stavanger och Bergen i Norge utsåg Tjeckiens bidrag, Det tämjda vattnet, till klar vinnare (bilden nedan) – en tänkvärd illustration av vikten av att rena samhällets olika vattenflöden och synliggöra och använda rent vatten för skapa grönska. Foto: Göran Nilsson.


NyheterMovium söker ny chefTankesmedjan Movium söker ny chef. En enga-gerad och kommunikativ ledare med ett stort nät-verk inom stadsutveckling som vill arbeta med oss – för urban natur i humana städer. Läs mer: http://www.movium.slu.se/nyheter?article=nu-soker-movium-ny-verksamhetsledare

Johan Östberg slutar som rådgivareMovium Rådgivning vill passa på att tacka Johan för tiden som rådgivare. Johan har varit rådgivare i frågor om trädinventering och användandet av trädinventeringar, samt ekonomisk värdering av träd i urban miljö. Han har ett hektiskt arbete och delar sin tid mellan den egna verksamheten och SLU. Johan tycker att det har varit förvånansvärt lite frågor till honom som rådgivare men är inte främmande för att återkomma som rådgivare i framtiden om efterfrågan ökar hos rådgivningskunderna. Movium önskar Johan lycka till i sitt arbete och ser fram emot att fortsätta samarbetet med honom vid olika utbildningar i Moviums regi framöver, närmast under kursen Identifiering av riskträd, svampar och rötskador i Linköping den 24 september (se sid. 19)Fredrik Jergmo

SLU avbryter försäljning av BalsgårdI Movium Direkt nr 3/2015 fanns en nyhetsnotis om SLU:s planerade försäljning av Balsgård. Lokaler och mark vid fastigheten kan idag inte utnyttjas fullt ut med de resurser som är tillgäng-liga. SLU har därför sökt frigöra det kapital som finns bundet i mark och byggnader genom en försäljning av fastigheten. Den här processen har nu avbrutits. LTV-fakulteten bedömer att inget av de anbud som lämnats kan svara upp mot de önskemål som fakulteten har om att kunna etablera en djupare samverkan med en köpare av Balsgård. – Vi siktar nu på att utveckla vår samverkan med olika aktörer inom frukt- och bärsektorn

i en struktur där SLU fortsatt äger fastigheten Balsgård och där vi är öppna för olika organisa-toriska former för detta, säger Håkan Schroeder, dekanus för LTV-fakulteten.Källa: Nyheter från SLU 9 juni.

Kan spansk skogssnigel sprida Phytophthora?Norska forskare har undersökt om spansk skogs-snigel (Arion vulgaris) kan sprida hyfer och sporer från två olika Phytophthora-arter. Under-sökningen har sin bakgrund i en kartläggning av skador orsakade av Phytophthora på bokträd i en bokskog i Larvik. Vid kartläggningen observerades mycket sniglar i området, både på trädstammar och på marken vid sjuka träd. Forskare vid Bioforsk Plantehelse utförde analyser vid ett laboratorium på Ås. Forskarna uppförökade de två Phytophthora-arterna P. cambivora och P. plurivora på agar och lät därefter sniglar ”beta” på kulturerna under sex dagar. Sniglarna var kläckta på labbet och mikroskopundersökning och DNA-analys användes för att säkerställa att sniglarna inte hade någon Phytophthora i avföringen vid försökets start. Avföringen från sniglarna som hade ”betat” på Phytophthora-kulturerna visade sig innehålla mycket stora mängder groningsbenägna hyfer. P. plurivora bildar även vilsporer, och avföringen visade sig också innehålla höga halter av dylika sporer. På basis av undersökningen menar Venche Talgö vid Bioforsk Plantehelse att sniglar kan vara potentiella smittspridare av Phytophthora. Vid analys av några sniglars avföring i den aktuella skogen i Lervik kunde dock inte Phytophthora hittas i avföringen. Därför bör laboratorieundersökningen följas upp med ytterligare provtagningar i fält. För tillfället har man en misstänkt men man saknar ännu bevis för att fastslå att spansk skogssnigel är en vektor (smittspridare) för Phytophthora på bok.Källa: FAGUS nyhetsbrev juni 2015.


Inbjudan till besiktningskurs:

NATURSTEN, MARKBETONG OCH ASFALT 26-27 augusti 2015 i Göteborg(med kunskapsprov 28 augusti)

Välkommen till en kurs med fördjupande föreläs-ningar om teknik, estetik och besiktning av mate-rial för hårdgjorda ytor i teori och praktik. Det blir tillfälle till att diskutera besiktning ”i fält” genom studieturer i Göteborg.Kursen arrangeras av Referensgrupp Gröna besiktningsmän i samarbete med Movium. God-känt kunskapsprov ingår i kravspecifikationen för att bli certifierad besiktningsman för utemiljö (läs mer: www.beum.se). Själva kursen är dock inget krav för certifieringen. För att klara godkänt kunskapsprov på kursen krävs god kännedom om AMA Anläggning 13, AB 04 och ABT 06.

KursledareKerstin Teutsch, Teutsch Landskapsarkitekter AB i Halmstad, certifierad besiktningsman utemiljö.

MedverkandeKurt Johansson, Marmor & Granit AB, adj. professor vid SLU Alnarp.Christer Kjellén, av Sveriges Stenindustriförbund rekommenderad besiktningsman.Ove Samuelsson, landskapsarkitekt, SAMKO Mark-konsult, Angered, med mångårig erfarenhet som besiktningsman och mentor inom BEUM.Erik Simonsen, Tekn Dr, arbetar med marknadsut-veckling vid Cementa AB, Stockholm.Johanna Thorsenius, verksamhetssamordnare Under-håll – Bana och Väg vid Trafikverket i Göteborg. Fo

to: D

ick

Gill

berg

.

Sista anmälningsdag: 29 juli.Mer info och anmälan: http://www.movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/utbildning?article=besiktningskurs-natursten-markbetong-och-asfalt-0


Välkommen till två Movium Partnerskaps-träffar i Stockholm i september med högintressanta teman:

Implementering av den europeiska landskapskonventionen15 september 2015 på Ersta konferens & hotell

Den 1 maj 2011 trädde landskapskonventionen i kraft i Sverige efter riksdagens ratificering. Konventionens grund-valar antogs under ett möte i Florens i oktober 2000. För närvarande är det 38 länder i Europa där konventionen trätt i kraft.Konventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Konventionen inne-fattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd.Under seminariet diskuteras erfarenheter från projekt där konventionen tillämpats i praktiken. Seminariet blir också forum för diskussion kring frågan: Hur kan vi arbeta med landskapskonventionen på ett bättre och mer påtagligt sätt i stadens planering?

Medverkande:Per Blomberg, Kristianstad kommun Andrew Butler, universitetsadjunkt, SLU Ultuna Anders Hedlund, antikvarie, RiksantikvarieämbetetAnders M Nilsson, utvecklare, VästarvetIngrid Sarlöv-Herlin, professor, SLUEmily Wade, landskapsarkitekt, Landskapslaget

Sista anmälningsdag: 25 augusti

Mer info och anmälan:http://www.movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/utbildning?article=implementering-av-den-europeiska-landskaps-konventionen

Att arbeta med stadens ekosystem-tjänster16 september 2015 på Gasverket, Norra Djurgårdsstaden

Idag trängs 7,5 miljoner människor – 85 procent av Sveri-ges befolkning – på mindre än två procent av landets yta. I takt med den ökande urbaniseringen och förtätningen blir allt fler beroende av de funktioner som en allt mindre yta ska leverera.Stadens utemiljö levererar värden och funktioner som är nödvändiga för att vi ska kunna bo och trivas i våra städer. Utemiljön kan till exempel skydda mot buller, utjämna temperaturen, hantera stora vattenflöden och stärka människors hälsa och välbefinnande. De urbana ekosys-temtjänsterna gör städerna trivsamma, hälsosamma och attraktiva – potentialen som resurs för hållbar stadsutveck-ling är uppenbar.Under seminariet gör vi studiebesök, hör det senaste från forskningen och pågående projekt. Tillsammans diskuterar vi frågan: Hur kan ekosystemtjänsterna bidra till att vi blir bättre på att nyttja stadens utemiljö?

Medverkande bland andra:Tim Delshammar, universitetslektor, SLU Emma Hell-Lövgren, miljöstrateg, Knivsta kommunEleonor Martinsson, landskapsarkitekt, Ekologi-gruppenAnders Rasmusson, landskapsarkitekt, MoviumMagnus Rothman, miljöutredare, Nacka kommunMagnus Tuvendal, miljökonsult, CallunaJan Wijkmark, hållbarhetskonsult, WhiteChristina Wikberger, projektledare, Stockholms stad

Sista anmälningsdag: 25 augusti

Mer info och anmälan:http://www.movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/utbildning?article=att-arbeta-med-stadens-ekosystem-tjanster


identifiering av riskträd, svampar och rötskador24 september 2015 i Linköping

Vid inventeringar av träd i urbana miljöer är det av yttersta vikt att kunna bedöma vilka träd som är en uppenbar fara för liv och egendom. Träd-förvaltare måste ha väl fungerande rutiner och arbeta förebyggande för att minimera förekom-sten av riskträd, till exempel att utföra beskär-ning och övriga skötselåtgärder på ett korrekt sätt. Men det kan också handla om att ha kun-skap om olika trädsvampar för att i god tid kunna bedöma vilka som riskerar att skada trädet och sätta in motåtgärder.I denna kurs tas olika aspekter upp som berör riskträd och identifiering och effekter av skadliga trädsvampar. Teoretiska genomgångar i sal följs av praktiska övningar ”i fält”, med bland annat svampspaning och demonstration av olika red-skap för att bedöma ett träds kondition.

09.00 Registrering, kaffe09.20 Välkommen! Introduktion Göran Nilsson, Movium09.35 Aktuella frågor kring urbana träd i Linköping Liselott Johansson, Linköpings kommun Riskträd – definition och metodik för bedömning Johan Östberg, SLU Alnarp Rötsvampar i stadsträd; olika arter – olika effekter Tove Hultberg, skogsekolog, fil.dr i biologi Att lära sig känna igen skadliga svampar ”i fält” Undersökningsmetoder och redskap för att bedöma rötskador Dani Mladoniczky, Trädliv AB

Program 12.30 Lunch13.30 Övningar i bedömning av riskträd och identifiering av svampar i parkmiljöer i Linköping 15.00 Åter till kurslokal, kaffe15.20 Vad kan gömma sig i ett riskträd? – små och kryptiska men värda att ta hänsyn till? Nicklas Jansson, Länsstyrelsen Östergötland Nyheter och information om aktuella projekt kring urbana träd Johan Östberg16.10 Frågestund och diskussion16.30 Avslutning

Mer info och anmälan: http://www.movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/utbildning?article=identifiering-av-risktrad-svampar-och-rotskador


Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • [email protected] • www.movium.slu.se

Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på 040-41 52 11, [email protected].

KalenderJuli 20151 Tillsammans för ett bättre liv i staden – hur gör vi? Seminarium i Visby under Almedalsveckan, arrangerat av Boverket, www.boverket.se2 Stadsodling – en intressant möjlighet för hållbar samhällsutveckling. Seminarium i Visby under Almedalsveckan, arrangerat av SLU, www.slu.se

Augusti 201526 ArkDes Talks: Reprogramming the city, konferens i Stockholm arrangerad av Arkitektur- och Design- centrum, www.arkdes.se 26-27 Besiktningkurs Natursten, markbetong och asfalt i Göteborg, arrangerad av Referensgrupp Gröna besiktningsmän i samarbete med Movium, följs av kunskapsprov 28 augusti, www.movium.slu.se26-28 Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästares kongress i Skellefteå, www.stadstradgardsmastare.org

September 20152-4 Large Parks in Large Cities, konferens i Stockholm arrangerad av Världsnaturfonden och Förbundet för Ekoparken, www.wwf.se8-9 Kommunal Teknik 2015, kongress i Stockholm arrangerad av Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen, www.skt.se9-11 Danske Parkdage 2015, konferens i Esbjerg arrangerad av bl.a. Köpenhamns universitet och Park- og Naturforvalterne, www.ign.ku.dk15 Implementering av den europeiska landskapskonventionen, Movium Partnerskaps-träff i Stockholm16 Att arbeta med stadens ekosystemtjänster, Movium Partnerskaps-träff i Stockholm

17-18 Ute är inne – med specialprogram för utemiljö- förvaltare, konferens i Linköping arrangerad av Movium, Utenavet och Boverket22 Släppmingel STAD, Movium-arrangemang i Malmö, även den 24 september i Stockholm22-24 Elmia Park, mässa i Jönköping, www.elmia.se24 Identifiering av riskträd, svampar och rötskador, Movium-kurs i Linköping29-30 Elmia Garden, mässa i Jönköping, www.elmia.se30- Sweden Green Building Conference 2015 i Kista, 1/10 arrangerad av Sweden Green Building Council, www.sgbc15.se

Oktober 20152-3 Kulturhuset förvandlas till Klimathuset, klimat- event i Stockholm arrangerat av Naturskyddsföre- ningen och Kulturhuset Stadsteatern, www.naturskyddsforeningen.se6-7 Barns rätt till skrubbsår, seminarium i Karlstad i anslutning till konferensen Barnsäkerhetsforum, arrangör bl.a. Myndigheten för samhällskydd och beredskap, www.msb.se14-15 Experiment STAD, konferens i Stockholm arrangerad av Movium och Färgfabriken19-20 Trafik- och gatudagarna 2015 i Stockholm, arrangör: Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se20 Fria eller fälla – avvägningar vid hantering av träd i offentliga miljöer, Movium-seminarium i Uppsala21 Skydd av träd vid byggnation, Movium-seminarium i Uppsala22 Samverkan för hållbar stadsutveckling, seminarium i Stockholm arrangerat av Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se

14-15 oktober 2015 på Färgfabriken i StockholmTvå dagars aktivt utforskande av frågor som rör utvecklingen av städer via platser, personer och organisationer som improviserar, prövar och utmanar. Movium, Tidskriften STAD och Färgfabriken vill tillsammans med deltagarna vrida på frågeställningar och pröva alternativt tänkande för stad och samhällsbyggande. Mer info via www.movium.slu.se

Documents

HEM | Movium - DIREKT · lyder rubriken på en debattartikel som publicerades i Syd-svenskan/HD den 16 juni. Skribenter var Helén Källholm, vd för Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation,