HÅLLBARHETSREDOVISNING Jämtkrafts hållbarhetsredovisning … · 2 | Jämtkrafts hållbarhetsredovisning . 2012. TEXT. Magnus Enell och Jämtkraft, 2013. GRAFISK PRODUKTION. Duplicera

Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012 | 1

HÅ

LLBA

RH

ETS

RE

DO

VIS

NIN

G Jäm

tkraft AB

20

12

Jämtkraftshållbarhetsredovisning

2012

Jämtkraft ABKyrkgatan 21

Box 394831 25 Östersund

tfn 063-14 90 00fax 063-10 64 41

[email protected]

2 | Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

TEXT Magnus Enell och Jämtkraft, 2013

GRAFISK PRODUKTION Duplicera / www.duplicera.nu

OMSLAGSBILD Johnér Bildbyrå.

FOTO/ILLUSTRATIONER Kenneth Paulsson, Stefan Linnerhag,Tina Stafrén, Getty Images, Johnér Bildbyrå och Sandralee.se.

TRYCK Elanders NRS Tryckeri, 2013.04

PAPPER Munken Lynx från Artic Paper Munkedals AB.

123341

InnehållInnehållsförteckning 2

Vår andra hållbarhetsredovisning 3

Fokus på hållbar utveckling 4

Det här är Jämtkraft 6

Vår historia 10

Vår organisation 12

Rankningar och utmärkelser 14

Produkter och tjänster 16

Verktyg för hållbar utveckling 20

Program för hållbar utveckling 26

Jämtkrafts intressenter 28

Ekonomisk prestanda 32

Miljöprestanda 34

Social prestanda 40

GRI-matris 44

Defi nitioner 46

Utlåtande från oberoende granskning 47

GranskningExtern granskning och bestyrkandeVi har valt att för denna vår andra hållbarhetsredovisning genomföra en extern granskning och bestyrkande av kvalitet och kvantitet, gentemot GRIs vägledning. Detta för att stärka trovärdig-heten i redovisad information och data. Granskningen och bestyrkandet har gjorts av Respect Sustainable Business AB, och en sammanfattning av resultatet av deras granskning fi nns på sidan 47.

Sammanställningen över koldioxidemissionerna har också granskats av Respect Sustainable Business AB, eftersom beräkningarna är baserade på deras modell som kallas Svante. Svante är baserad på riktlinjerna i Greenhouse Gas protocol (www.ghgprotocol.org) som utvecklats av World Resources Institute (WRI) i samarbete med World Business Council for Sustainable Development (WBCSD).

KontaktuppgifterKontaktperson på Jämtkraft för hållbarhetsredovisningen, dess innehåll och övriga frågor om företagets arbete med miljö och hållbar utveckling är miljösamordnaren Claes-Göran Bergh. Dessutom fi nns Karin Waernebo Pettersson som administrerar det direkta miljöarbetet. På Jämtkrafts hemsida fi nns omfattande information om företagets miljöarbete och annan intres-sant information (www.jamtkraft.se). Jämtkrafts hållbarhetsredovisningar för 2011 och 2012 fi nns båda nedladdningsbara som pdf från Jämtkrafts hemsida (www.jamtkraft.se/ hallbarhetsredovisning).







123341





Vår historia 10








Miljöprestanda 34

Social prestanda 40

GRI-matris 44

Defi nitioner 46






Den information som presenteras kom-mer från vår dagliga verksamhet och

dess olika verksamhetsområden. Informa-tionen om miljö, arbetsmiljö, säkerhet och personal kommer från Jämtkrafts lednings-system, bland annat miljöledningssystemet ISO 14001. Information om andra områden har tagits från andra rapporteringssystem och databaser, bland annat rapporter till myndig-heter och våra ägare. Där det är möjligt gör vi jämförelser med tidigare år. Eftersom detta är vår andra hållbarhetsredovisning, den första presenterades i maj 2012 och beskrev verk-samhetsåret 2011, fokuserar vi 2012 års redo-visning på resultaten för 2011 och 2012. Om mål finns för framtiden, så presenteras också dessa.

De ekonomiska och finansiella resultat som presenteras har tagits från årsredovisningen. Jämtkrafts hållbarhetsredovisning och årsre-dovisning kompletterar varandra. Redovis-ningarna är baserade på kalenderåret 2012. Jämtkrafts ambition är att varje år presentera en hållbarhetsredovisning.

Jämtkrafts process för att bestämma redo-visningens innehåll och avgränsning är ba-serad på de ledningssystem för miljö (certi-fierat enligt ISO 14001) och arbetsmiljö som används för företagets verksamheter. Väsent-ligheter är därmed liktydigt med betydande aspekter, men också ett resultat av de aspekter som den genomförda intressentenkäten iden-tifierade. Hållbarhetsredovisningens förvän-

tade läsekrets är därmed såväl interna (an-ställda) som externa (leverantörer/entreprenö-rer, kunder, andra företag/samarbetspartners, myndigheter, kommuner, banker/finansiärer och samhället i stort) intressenter.

Hållbarhetsredovisningens innehåll och upplägg följer Global Reporting Initiatives vägledning (G3), och redovisningsnivån är nivå B+. Plusset innebär att vi låtit en extern granskare kontrollera information och siffror. På sidorna 44-45 finns en matris som beskri-ver aspekterna och indikatorerna samt var de finns. Matrisen visar också om Jämtkraft upp-fyller indikatorn fullt eller delvis.

GLOBAL REPORTING INITIATIVE

Global Reporting Initiative (GRI) lanserades 1997, med syfte att ta fram och utveckla en vägledning för företag och organisationer, för att redovisa arbetet med hållbar utveckling. Vägledningen, tillsammans med separata branschspecifika supplement och andra doku-ment, har utvecklats sedan starten.

GRI är en så kallad multiintressentprocess med med verkan från näringsliv, nationella och internationella myndigheter, revisorer, fi-nansmarknaden, frivilligorganisationer (miljö och sociala), forskning, fackföreningar, etc. Vägledningen är frivillig och betraktas både som ett viktigt verktyg och vägledning för vad man redovisar och hur man redovisar och ar-betar. Vägledningen baseras på tio principer, fyra för innehållet och sex för kvaliteten. o

Vår andra hållbarhetsredovisningDu läser nu Jämtkrafts andra hållbarhetsredovisning. Vi redovisar resultat, framgångar och tillkortakommanden av vårt arbete med hållbar utveck-ling. I redovisningen beskriver vi vår påverkan på miljön, människorna, de lokala och regionala samhällena samt det ekonomiska bidrag som verk-samheten ger.

INLEDNING

ORDFÖRANDE OCH VD HAR ORDET


Att arbeta med och vara proaktiv inom miljö och hållbar utveckling är viktigt

för Jämtkraft. Det är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet

och uppfylla ägarnas, kundernas och omgivningens krav och önskemål.


Fokus på hållbar utveckling

Redan i mars 1996 presenterade Jämtkraft sin första miljö-policy, där vi slog fast att miljöarbetet ska präglas av en

helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Vi var tidigt ute med denna policy och dess innehåll. Arbetet har under det se-naste decenniet successivt gått över till ett arbete med hållbar utveckling. I år sammanställer vi vår andra hållbarhetsredovis-ning.

Att arbeta med och vara proaktiv inom miljö och hållbar utveckling är viktigt för Jämtkraft. Det är en förutsättning för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet och uppfylla ägarnas, kundernas och omgivningens krav och önskemål. Vi är med-vetna om att vi inte är perfekta, men vi jobbar ständigt med att förbättra oss i allt vi gör.

Klimatförändringen är en viktig drivkraft för Jämtkraft. Världen går mot en temperaturhöjning på flera grader inom en överskådlig framtid. Energiproduktionen från de fossila bräns-lena måste därför begränsas i så stor omfattning som möjligt, bland annat för att minska utsläppen av koldioxid. Som pro-ducent av förnybar energi kan vi bidra i denna omställning. Därför satsar vi på att fördubbla vår produktion av el från för-nybara källor till 2020, huvudsakligen genom utbyggnad av vindkraft.

Under året tog vi ett nytt steg i vårt arbete med att stödja håll-bar utveckling, när vi lanserade Jämtkrafts miljöfond. Med miljöpolicyn som utgångspunkt avsätter vi öronmärkta pengar som ska bidra till finansiering av åtgärder som ska skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till våra an-läggningar. Dessa aktiviteter kommer att gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter.

Biologisk mångfald är viktig och vi har ett ansvar för den påverkan på närmiljön som våra produktionsanläggningar har.

Jämtkraft vill minimera denna påverkan i allt vi gör, något som är svårare i vissa delar av verksamheten och lättare i andra. Vi måste dessutom förhålla oss till de olika intressekonflikter som uppstår, bland annat inom vattenkraften och vindkraften. Här måste Jämtkraft alltid ha ett helhetsperspektiv på de olika sakfrågorna och verka för att hitta samförståndslösningar.

Därför är det viktigt att lyssna på våra intressenter, såväl externa som interna, och väga in deras önskemål och förslag i våra beslut. Vi vill få till stånd en bra kommunikation med våra intressenter, en dialog där vi kan berätta vad vi har gjort, vad vi gör och vad vi planerar att göra. Syftet är bland annat att våra externa intressenter ska kunna föreslå lösningar som vi kan ställa upp på. Detta arbete redovisas i en intressentana-lys, som till stora delar är ett nytt inslag jämfört med fjolårets hållbarhetsredovisning.

Vi vill ta vårt ansvar och kommunicera kring den påverkan vi gör. Därför försöker vi vara öppna, ärliga och konstruktiva i vår dialog med de intressen som finns runt om oss. Vi välkom-nar därför gärna dig som läser denna vår andra hållbarhetsre-dovisning att återkoppla till oss och på så sätt bidra till vårt förbättringsarbete.

Östersund i mars 2013

AnnSofie Andersson Anders EricssonOrdförande Vd


En viktig del i vårt uppdrag är att skapa förutsättningar för företag, organisationer

och personer att leva och verka tryggt och an-svarsfullt i regionen. Vi har sedan starten 1889 producerat förnybar energi. I alla våra nya el-avtal sedan 2011 till privatkunder ingår 100 procent förnybar energi, från skog, vind och vatten. Kunder som köper och använder för-nybar el bidrar till ett mer hållbart samhälle. Kunderna kan också välja att köpa ursprungs-märkt vindkraft eller Bra Miljöval.

JÄMTKRAFTKONCERNEN

I Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moder-bolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbo-lagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtkraft Telecom AB, Jämtlandskraft AB, Åre Fjärrvärme AB, Jämtlands Mineral AB, Kyrkberget Vindkraft AB samt Scandem AB, Scandem Market AB och Scandem Oy. För detaljerad information om dessa företags verksamheter, förändringar i verksamheten jämfört med tidigare år, in-formation om delägda bolag, ekonomisk och finansiell information, marknader med mera hänvisas till Jämtkrafts årsredovisning 2012.

Under 2012 har ett flertal delägda bolag till-kommit:• Dalakraft AB är ett elhandelsföretag som

ägs av Jämtkraft 51 procent. Övriga ägare är Dala Energi, Malungs Elverk och Envi-kens Elkraft.

• Enkla Elbolaget i Sverige AB är ett helägt dotterbolag till Dalakraft.

• Troms Kraftforsyning og Energi AS är ett dotterbolag inom norska koncernen Troms Kraft. I bolaget ingår vattenkraftverken Lavka och Skibotn. Bolaget ägs av Jämt-kraft 33,33 procent och Troms Kraft.

• Mullbergs Vindpark AB ägs av Jämtkraft och Skanska med 50 procent vardera och omfattar vindkraftsparken på Mullberget i Rätan.

Under 2011 tillkom dessutom Sjisjka Vind AB, som ägs av Jämtkraft till 25 procent. Övriga ägare är Skanska och O2, och omfattar vind-kraftsparken på Sjisjka utanför Gällivare.

De ovan beskrivna förändringarna för Jämtkraft, sedan den förra hållbarhetsredovis-ningen (för verksamhetsåret 2011), har inte väsentligt förändrat det redovisningsinnehåll som ingår i 2012 års redovisning. 2012 års redovisning beskriver Jämtkrafts helägda bo-lag. Redovisningens innehåll är därmed direkt kopplat till företagets verksamheter, påverkan och de fokusområden som intressenterna, se kapitel ”Jämtkrafts intressenter” (sid. 29-31), anser prioriterade.

STYRELSE OCH LEDNING

Jämtkrafts styrelse består av tio ledamöter (åtta med och två utan rösträtt) och fyra ersät-tare. Östersunds kommun utser fem ledamö-ter och två ersättare, medan Åre och Krokoms kommuner utser en ledamot och en ersättare vardera. Dessutom har styrelsen en extern le-damot. De anställdas organisationer utser två ledamöter (utan rösträtt) och två ersättare.

Ledningsgruppen består av nio personer; tre kvinnor och sex män. Medelåldern för led-ningen är 50 år.

Styrelsen och ledningen för Jämtkraft är separerade, vilket innebär att ordförande för styrelsen och vd för företaget är olika per-soner, och inga styrelsemedlemmar ingår i ledningen. I Jämtkrafts årsredovisning 2012 finns information om styrelsens arbete, kva-

Det här är JämtkraftJämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och värme. Koncernen erbjuder också bredbandanslutning via fibernät och radioförbindelse, samt energiför-valtning genom dotterbolaget Scandem.

•Jämtkraft AB (556001-6064) har sitt huvudkontor i Östersund, Jämtlands län.

•Jämtkraft ägs av Öster-sunds, Åre och Krokoms kommuner och ägarande-larna uppgår till följande: Östersund 98,2 procent, Åre 0,8 procent och Kro-kom 1 procent.

•Röstmässigt fördelar sig inflytandet något annor-lunda; Östersund 87,5 procent, Åre 6,2 procent och Krokom 6,3 procent vardera av rösterna på bolagsstämman.

•Jämtkrafts kunder inom ägarkommunerna erbjuds ett Lokalpris, baserat på det ägardirektiv som styr Jämtkrafts verksamhet. Enligt detta skall Jämtkraft erbjuda boende och verk-samma inom ägarkommu-nerna långsiktigt konkur-renskraftiga priser på el, värme och elnät.

DET HÄR ÄR JÄMTKRAFT



VERKSAMHETSOMRÅDE PÅVERKAN RISKER MÖJLIGHETER

Elkraft – Vattenkraft UndanträngningBiologisk mångfald

DammbrottVandringshinder

Förnybar elproduktionReglerkraftSkapande av vandringsvägar

Elkraft – Vindkraft UndanträngningBiologisk mångfaldLjudutbredning

Lokal begränsning av tillgänglighet av naturBegräsning i utbredning av flora och faunaExponering av ”ljudförorening” Nedfallande is

Förnybar elproduktion

Elnät inklusive Telecom UndanträngningBiologisk mångfaldElektromagnetiska fält

StrömavbrottAvbrott i kommunikationen

Tillgång till elTillgång till bredband

Värme UndanträngningBiologisk mångfaldTransporter

Avbrott i värmetillförsel Förnybar värme Elproduktion

lifikationer och ersättningar, samt beskrivning av styrning, åtaganden och intressentrelatio-ner samt eventuella intressentkonflikter.

Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012 är av-gränsad till de juridiska och helägda enheter-na som ingår i Jämtkraftskoncernen. De del-ägda dotterbolagen ingår inte i redovisningen av data och information. I årsredovisningen 2012 beskrivs vilka de delägda företagen i och utanför regionen är.

PÅVERKAN, RISKER, MÖJLIGHETER

OCH UTMANINGAR

Jämtkrafts vision är att vara ”en drivkraft för regionen”, samt med det tydliga uppdraget ”att leverera energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser”.

Jämtkraft har redan idag en energiproduk-tion (el och värme) som till nästan hela sin mängd kommer från förnybara energikällor – vatten, vind, biomassa och träflis. Förutom att leverera till företags- och privatkunder, ett miljöintressant och förnybart energialterna-tiv, så förväntas Jämtkraft leverera en säker tillgång på energi, det vill säga utan avbrott i leveranserna.

Jämtkrafts verksamhet ger upphov till på-verkan, risker, möjligheter och utmaningar. Att prioritera mellan möjligheter och utma-ningar är bland annat styrt i verksamheten av grundförutsättningarna i begreppet Triple Bottom Line (TBL). TBL är identiskt med basen i hållbar utveckling, det vill säga ska baseras på vad som är ekonomiskt möjligt, ekologiskt realistiskt och socialt ansvarsfullt. En tydlig prioritering i Jämtkrafts energiport-

följ och verksamhet är att produktionen ska baseras på förnybar el- och värmeproduktion. Det är också därför som den fördubblade pro-duktionen av förnybar el ska ske från 1 till 2 TWh, till 2020. För vår framtid, som företag och för kommande generationer, är det ett måste att energiproduktionen ställs om från icke förnybara källor till förnybara källor, för att motverka den klimatomställning som nu sker och accentueras framöver. Vår priorite-ring och våra möjligheter är därmed baserade på de tre delarna i TBL och en självklarhet i ett ansvarsfullt företag.

Jämtkrafts huvudsakliga påverkan, risker och möjligheter beskrivs lämpligen utifrån de fyra verksamhetsområdena Elkraft – Vat-tenkraft, Elkraft – Vindkraft, Elnät inklusive Telecom och Värme. Att Elhandel, Portfölj-förvaltning och Affärsstöd inte är med i tabel-len nedan beror på att dessa verksamheter inte har signifikanta miljöpåverkan.

Investeringarna inom energisektorn måste per definition vara långsiktiga och därmed ba-seras på att energipolitiken också är långsik-tig. Kundernas intresse för ”miljöbättre” alter-nativ, är starkt kopplat till prisnivån på varan som levereras, oavsett om det är kilowattim-mar, livsmedel, kläder, bilar, papper etc. Med Lokalpriset som en drivkraft, där förnybar el och värme levereras till Jämtkrafts kunder, bidrar vi till att energi från icke förnybara en-ergikällor undviks. Effektiviseringarna inom fjärrvärmen gör det möjligt för oss att under 2013 hålla oförändrade priser för näten i Åre kommun. Däremot i Östersunds och Krokoms kommuner höjs priset i genomsnitt med 2 procent jämfört med 2012. Vi kan dessutom

DET HÄR ÄR JÄMTKRAFT


lämna ett prislöfte för fjärrvärme för 2014 på max 2 procent i genomsnittlig höjning samt en prisprognos för 2015 på maxi-malt några enstaka procents höjning, trots att intäkterna från elcertifikaten utgår 2015.

Våra framsteg inom förnybara el- och värmeleveranser har un-der 2011 och 2012 resulterat i att vår kundbas hela tiden ökar. Genom att vi är aktiva i att öka produktionsförmågan inom den förnybara delen, genom köp och/eller delägarskap, och vara be-redda på framtida leveransökningar, bidrar vi till samhällets och kundernas el- och värmeval.

Vattenkraften och därmed en del av Jämtkrafts energipro-duktion står inför en stor utmaning, bland annat med kopp-ling till EU-direktivet om minimivattenflöden i vattendragen. En viktig del här är självklart de vandringshinder som vat-tenkraftverken innebär för såväl uppvandrande- som ned-vandrande fisk. Påverkan på den biologiska mångfalden är en prioriterad arbetsuppgift för Jämtkraft. Detta visar Jämtkraft genom inrättandet av en Miljöfond. Biologisk mångfald berör

inte bara vattendrag, utan också de områden där vindkrafts-parker byggs och är verksamma i, liksom i de skogar varifrån biomassa levereras.

Jämtkrafts prioriteringar, utmaningar, möjligheter och ris-ker inom hållbar utveckling, med direkt koppling till företa-gets energiproduktion, kommer framöver löpande utvärderas med den så kallade SWOT-metodiken (strengths, weaknesses, opportunities och threats). Först när dessa SWOT-analyser genomförts kan styrmekanismerna för att hantera styrkorna, svagheterna, möjligheterna och riskerna beskrivas.

I kapitlet ”Vårt program för arbetet med hållbar utveckling” (sid. 26-27) beskrivs en sammanfattande tabell för Jämtkrafts övergripande mål, handlingsprogram (kort- och långsiktiga mål) och resultat 2012. I 2011 års hållbarhetsredovisning be-skrevs resultaten för 2011. Informationen beskrivs för de fyra områdena miljö, samhället, anställda och organisationen, samt kunder och leverantörer. o


Vår historiaSedan slutet av 1890-talet producerar vi energi från förnybara källor. Vi tänkte inte så mycket på det då, men idag tänker vi på det hela tiden. Att motverka klimatförändringarna har blivit och kommer fortsatt att vara en av våra viktigaste frågor. Med följande tidslinje på 120 år kan Jämtkrafts utvecklingshistoria beskrivas, från 1889 till 2012.

Oskar Erhard Borggren,

initiativtagare till ÖEBAB

1889 Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag, ÖEBAB, bildas den 17 april. Den 10 oktober tändes de första elek-triska gatlyktorna i Östersund, med el från den första kraft-stationen. Denna placerades vid hamnen, var ångdriven och i pannorna eldades ved. Vid den här tiden var kraft-stationerna ofta små och försörjde bara en by eller några gårdar. Dessutom var leveranserna i regel likström.

1894 Hissmofors AB grundas, som blir vårt första vattenkraftverk.

1895 ÖEBAB byter namn till Öster-sunds Elektriska Aktiebolag, ÖEAB.

1918 Kraftverket i Långfors tas i bruk.

1946 Kraftverket i Kattstrupeforsen tas i bruk.

1889

TRE FAKTORER SOM HAR LAGT GRUNDEN TILL DET MODERNA JÄMTKRAFT

1. Hissmofors AB blev till salu 1963 och styckades upp mellan NCB, Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Östersunds stad och Östersunds Elektriska Aktiebolag.

2. Staten uppmuntrade aktivt framväxten av större enheter bland elbolagen. Detta eftersom små bolag inte hade de resurser som krävdes när elförbrukningen ökade. Under 1950-60-talen gjordes flera statliga utredningar kring denna fråga.

3. Förvärv och igångstartande av nya företag sedan mitten på 1990-talet.

1900

1910

1920

1930

1940

1950

VÅR HISTORIA


1963 ÖEAB köper delar av Hissmofors AB.

1964-1974 En period av före-tagsförvärv, ett 30-tal företag och föreningar fusioneras.

1973 Åre och Krokoms kommu-ner blir delägare i ÖEAB.

1979 ÖEAB byter namn till Jämtlandskraft AB.

1989 Östersunds Fjärrvärme AB fu-sioneras med Jämtlandskraft, bolaget byter namn till Jämtkraft AB.

1993 Jämtkraft köper Vattenfalls del i kraftverken i Kattstrupeforsen och Granbo, samt regionnätet. Vat-tenfall får aktier som dellikvid och blir därmed delägare i Jämtkraft.

1996 Den svenska elmarknaden avregleras, elnätet och el-handeln separeras i skilda bolag. Jämtkraft etablerar sig som en egen aktör på den nordiska elbörsen, Nord Pool. Den 19 mars presenteras Jämtkrafts första miljöpolicy, som också betonar en helhetssyn för att främja hållbar utveckling.

2002 Kraftvärmever-ket i Lugnvik tas i drift.

2007 Hornber-get, Jämtkrafts första vindkrafts-park, tas i drift.

2009 Jämtkraft förvärvar elhandelsföretaget Scandem, som också har portföljförvaltning och erbjuder konsulttjänster inom energiförvaltning. Östersunds kommun köper Vattenfalls ägarandel.

2012

1960

1970

1980

1990

2000

2011 Vädersäkringsprojektet slutförs. Första spadtagen tas för en ny vattenkraftstation i Hissmofors. Kyrkbergets vindkraftspark invigs. Bygget av en vindkraftspark på lågfjället Sjisjka inleds. Elaton lanse-ras. Norra Europas första snabbladdare för elbilar invigs i Lillänge.

2012 Vindkraftsparken på lågfjället Sjisjka tas i drift. Bygget av Mullbergs Vindpark i Rätan påbörjas. En tredjedel av aktierna i Troms Kraftforsyning og Energi AS förvärvas. 51 procent av aktierna i Dalakraft AB förvärvas. Nya Lokalpriset lanseras. Jämtkrafts första hållbarhetsredovisning presenteras.

1950


Med organisation menas i detta fall hur Jämtkrafts orga-nisation ser ut och fungerar, med fokus på arbetet med

miljö och hållbar utveckling. Arbetet ska finnas i hela organi-sationen och vara en integrerad del i varje medarbetares sätt att arbeta och tänka. Alla medarbetare på Jämtkraft har del i arbetet med miljö och hållbar utveckling.

Sedan 2003 har Jämtkraft ett certifierat miljöledningssystem (ISO 14001). Detta system och sätt att arbeta i hela företaget används också för att styra arbetet med processer och uppfölj-ning avseende hållbar utveckling. Genom ledningens genom-gång och återkommande revisioner av extern part, kontrolleras att företaget ”gör som man säger” och följer upp de mål som satts. Ytterst är det företagets vd som har ansvaret för att ar-betet sköts enligt lagar, förordningar och tillstånd, men också enligt de frivilliga åtaganden som företaget har tagit och arbe-tar enligt.

För att underlätta, effektivisera och strukturera miljö- och hållbarhetsarbetet i företaget finns en miljösamordnare (inklu-derande hållbar utveckling) och en person som administrerar det direkta miljöarbetet. Det är dock viktigt att betona att alla

medarbetare har ett ansvar att vara med i arbetet. Av organi-sationsschemat till höger framgår att Miljö (inklusive hållbar utveckling) går som en funktion och uppgift genom alla verk-samhetsområden.Jämtkrafts miljöpolicy betonar att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja hållbar utveckling. Se sidan 34 för en mer detaljerad beskrivning av miljöpolicyn.

Ett sätt att illustrera det integrerade upplägget i arbetet är att visa hur verksamhetsområdena förhåller sig till ett antal sam-ordningsfunktioner. Miljö är en egen samordningsfunktion, vilket inte arbetet med hållbar utveckling är. Det finns en lo-gisk förklaring till detta:

• Hållbar utveckling innehåller delar som direkt kopplar till samtliga samordningsfunktioner: Ekonomi/finans, Miljö, HR, Kommunikation, IT, Inköp, Mark och Logistik.

• Eftersom Jämtkraft integrerar arbetet med hållbar utveck-ling över de tre områdena ekonomi, miljö och sociala as-pekter, så finns också konceptet ekonomiskt försvarbart, ekologiskt riktigt och socialt ansvarsfullt med i både det kort- och långsiktiga arbetet. o

VÅR ORGANISATION

Vår organisationJämtkrafts proaktiva arbete med miljö och hållbar utveckling innebär att alla delar av företagets organisation och verksamhet involveras.


VÄRM

E

ELPR

ODUKTION

ELNÄT

& TEL

ECOM

ELHANDEL

PORTF

ÖLJFÖ

RVALT

NING

AFFÄRSS

TÖD

SAM

ORDNINGSF

UNKTION

STAB

EKONOMI/FINANS

MILJÖ

HR*

KOMMUNIKATION

IT

INKÖP

MARK

LOGISTIK

Jämtkrafts organisation

* HR står för Human Resources, Jämtkrafts personalavdelning.


ÖSTERSUND BÄSTA KOMMUN FÖR ELBILAR

Jämtkraft har varit en starkt bidragande orsak till att Östersund utsetts till landets bästa kommun för elbilar 2012/2013 av kon-sultföretaget Easycharge. Utnämningen är byggd på en sam-manvägning av antalet elbilar, mängden elbilar per personbil och antalet laddplatser per elbil i landets kommuner.

– Jag är stolt över att vi blir den bästa elbilskommunen då vi har jobbat målmedvetet med detta en längre tid. Utmärkel-sen har vi kunnat få tack vare att vårt energiföretag Jämtkraft medverkat i elbilssatsningen. De har byggt norra Europas för-sta snabbladdstation samt flera publika laddstolpar vilket är en förutsättning för att folk ska våga köpa en elbil, säger Ann-Sofie Andersson, kommunalråd i Östersund och ordförande i Jämtkrafts styrelse.

LÅGA UTSLÄPP AV KVÄVEOXID

Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik firade 10 år i oktober 2012. Lagom till jubileet kom resultatet av 2011 års NOx-tävling. Anläggningen hamnade på sjätte plats i landet vad gäller låga utsläpp av kväveoxider. Detta innebär bland annat att Jämtkraft får tillbaka nästan fem miljoner kronor från NOx-avgiftssystemet.

SÅ TYCKER VÅRA KUNDER

Varje år mäter Svenskt Kvalitetsindex, SKI, kundnöjdheten bland Sveriges elhandelsföretag. Kundnöjdheten beräknas uti-från hur kunder upplever varumärkena. Andra parametrar är prisvärdhet, kundernas förväntningar och den upplevda pro-dukt- och servicekvaliteten. 2012 kom Jämtkraft på femte plats.

Rankningar och utmärkelserJämtkraft har under 2012 placerat sig väl i olika rankningar, tilldelats priser och även fått positiva omdömen. Detta både gäller både Jämtkrafts egna verksamhet och de tre ägarkommunerna.

RANKNINGAR OCH UTMÄRKELSER


– Nöjdheten bland våra elhandelskunder ökar för fjärde året i rad. Det är ett väldigt bra betyg för vårt långsiktiga arbete med att utveckla nya tjänster och produkter. Jag är mycket stolt över alla mina medarbetare, säger Anders Ericsson, vd på Jämtkraft.

Jämtkrafts kunder är nöjdare med produktkvaliteten jämfört med året innan. De är också nöjda med vår tillgänglighet och vårt bemötande. För de lokala kunderna är Lokalpriset och vårt lokala engagemang viktigt. 2012 mättes även nöjdheten bland våra elnätskunder för första gången. Med ett kundindex på 67,8 hamnar Jämtkraft på tredje plats i landet.

STARKT VARUMÄRKE

Ett annat kvitto på vad våra kunder tycker fick vi i Mistats va-rumärkesmätning. Där svarade 20 procent av våra tillfrågade kunder på lokalmarknaden i Jämtland att Jämtkraft är det vik-tigaste företaget när det gäller att utveckla och driva regionen. Det placerar Jämtkraft på en fin förstaplats.

SUSTAINABLE BRANDS

Jämtkraft ökade mest på listan över Sveriges mest hållbara varumärken. I undersökningen Sustainable Brands gick Jämt-kraft från plats 96 till plats 27. Undersökningen genomfördes

under perioden november 2011–januari 2012, drygt 8 000 svenska konsumenter intervjuades om hållbarhet i deras kon-sumtion och hur de ser på de drygt 200 största företagen i Sve-rige. Undersökningen baseras på FN:s Global Compact och företagen bedöms utifrån miljöansvar, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och motverkan av korruption. Sustainable Brands rankning för 2013 kommer att presenteras i början av maj 2013.

– Jämtkrafts avancemang på Sustainable Brands lista över hållbara varumärken visar tydligt att vårt arbete med miljö och hållbar utveckling uppskattas av både kunder och svenska fol-ket. Det sporrar oss till att inte bara fortsätta på den inslagna hållbarhetslinjen utan att också bli ännu bättre, säger Anders Ericsson, vd på Jämtkraft.

PUBLISHINGPRISET

Krokoms kommuns webbplats har nominerats till Publis-hingpriset i kategorin kommunwebbplatser. Publishingpriset är en av Sveriges mest prestigefyllda priser inom trycksaker och webb. Krokom fick juryns specialpris för tillgänglighet. Krokoms kommun har också blivit nominerad av jamstalld.nu för bästa jämställdhetsarbete 2012. Det är upphandlingen av företagshälsovård som ligger till grund för nomineringen. o


PRODUKTER OCH TJÄNSTER


VATTEN

El från vattenkraften är stommen i Jämtkrafts förnybara elproduktion och cirka 80 procent av vår el kommer från vattenkraft.

Vi började använda vattenkraft redan i slu-tet av 1800-talet. Sedan dess har vi fortsatt söka ny kunskap och möjligheter till förbätt-ringar.

Vi har idag 17 vattenkraftstationer, som ett normalår producerar cirka 930 GWh (se tabell på sid. 18). De tre största är Hissmo-fors, Kattstrupeforsen och Granboforsen i In-dalsälven. Under 2012 producerade vi sam-manlagt 1124 GWh vid 16 av vattenkrafts-stationerna. Långfors kraftverk har dock stått stilla, sedan en dammskada upptäcktes i april 2010. Då beslutades att en fångdamm måste upprättas för att avhjälpa den akuta situation som uppstått. Kort därefter sattes en tillfällig fångdamm på plats. Situationen för Långfors kraftverk är fortsatt under prövning i Miljö-domstolen.

VIND

Med modern vindkraftsteknik omvandlas vinden till konkurrenskraftig energi. Under det kommande decenniet satsar vi rejält inom vindkraften. Fram till år 2020 planerar vi att fördubbla vår förnybara elproduktion, från 1 till 2 TWh, och merparten av denna ökning

ska komma från vindkraft. Under 2012 produ-cerades 80 GWh el i Jämtkrafts helägda vind-kraftverk, på Hornberget i Västerbotten men även på Kyrkberget i Mora kommun i Dalarna och i Almåsa. Som jämförelse var produktio-nen av vindkraft under 2011 cirka 104 GWh.

I samarbete med Skanska och O2 driver Jämt-kraft sedan 2012 en vindkraftspark på låg-fjället Sjisjka i Gällivare kommun. Den nya parken är byggd i ett Natura 2000-område och är en av Sveriges största landbaserade anläggningar. Totalt består parken av 30 vind-kraftverk och den beräknade årsproduktionen är 200 GWh.

VÄRME

I vårt kraftvärmeverk i Lugnvik, som togs i drift 2002, eldar vi med 99 procent hållbara bränslen och anläggningen levererar el och värme. En tredjedel blir el och två tredjedelar fjärrvärme. Biobränslet används effektivt och ger bara upphov till aska. Biobränslet består av avverkningsrester som grenar och toppar, restprodukter från träindustrin, rötvirke, riv-ningsvirke och torv. Vi söker efter nya möj-ligheter att optimera vår användning av bioen-ergi. Exempelvis har vi egna skogsfastigheter där vi har planterat olika trädslag för att ut-

Produkter och tjänsterSedan starten 1889 har Jämtkraft producerat el och värme från skog, vind och vatten – energikällor som förnyas och ingår som viktiga delar i naturens kretslopp. Fram till år 2020 ska vi fördubbla vår förnybara elproduktion, från 1 till 2 TWh. Mer-parten beräknas komma från vindkraft.

• Ju mer förnybar energi vi kan bidra med, desto min-dre blir behovet av energi från fossila källor. Därför fortsätter vi vår satsning på att fördubbla vår förny-bara elproduktion.

• Under 2012 producerade vi 1124 GWh el från vatten-kraft, 200 GWh el i kraft-värmeverket, 2 GWh el från biogas och 80 GWh el från vindkraft. Till detta kommer också 738 GWh värme från våra värmeanläggningar.

• Vindkraftsparken Sjisjka, som togs i drift i okto-ber 2012, omfattar 30 vindkraftverk som tillsam-mans har en beräknad årsproduktion av el på cirka 200 GWh. Parken ägs tillsammans med Skanska och O2.

• Ett normalår producerar vi cirka 600 GWh värme och cirka 200 GWh el i vårt kraftvärmeverk, som svarar för 70 procent av den egna värmeproduktionen. Under 2012 uppgick den faktiska produktionen till 671 GWh värme och 200 GWh el.

VATTENKRAFTVERK I PRODUKTION SEDAN NORMALÅRSPRODUKTION** ÅRSPRODUKTION 2012

Hornberget 2007 30 GWh 27 GWh

Kyrkberget 2011 73 GWh 51 GWh

Almåsa 2003 1,5 GWh 2 GWh

Sjisjka 2012 200 GWh* = 50 GWh 30 GWh* =7,5 GWh

* 25% ägarandel. ** Normalårsproduktionen beräknas utifrån vindförhållanden under ett år, vilken normalårskorrigeras gentemot långa tidsserier.


VATTENKRAFTVERK I PRODUKTION ÅRSPRODUKTION, ÅRSPRODUKTION, SORT SEDAN NORMALÅR* 2012

Hissmofors 1894 310 373,9 GWh

Kattstrupeforsen 1942 280 355,9 GWh

Granboforsen 1980 120 143,0 GWh

Näsaforsen 1926 73 81,1 GWh

Högfors 1985 62 72,3 GWh

Lövhöjden 1989 24 25,3 GWh

Ålviken 1989 17 20,8 GWh

Rönnöfors 2000 14 15,6 GWh

Duved 1918 10 10,9 GWh

Handöl övre 1985 8 9,7 GWh

Handöl nedre 1938 4 2,2 GWh

Slagsån 1982 4 4,8 GWh

Dammån 1982 3 3,3 GWh

Strömbacka 1988 2 2,3 GWh

Lillå 1988 2 2,3 GWh

Billsta 1911 2 1,2 GWh

Långfors 1918 2 0 GWh

Totalt 937 1124 GWh

veckla skogsbruket. Vi delfinansierar även en doktorand som utreder hur man kan ta tillvara på stubbar på ett effektivt sätt. Kraftvärmeverket kompletterades 2005 med en ackumula-tor. Ackumulatortanken Arctura, vid skidstadion i Östersund, fungerar som en viktig komponent för energiförsörjningen i regionen. Arctura innehåller 26 miljoner liter hetvatten, en vär-mereserv som gör att vi kan maximera nyttan av vår elproduk-tion, trygga fjärrvärmeleveranser och minska behovet av olja. Ackumulatortankens lysande fasad och toppvåningen med en restaurang 55 meter upp välkomnar gäster till en gastronomisk matupplevelse med storslagen utsikt.

Jämtkraft har också ett mindre värmeverk i Minnesgärde och ett flertal ännu mindre värmeanläggningar i Östersunds, Åre och Krokoms kommuner.

BIOGAS

Att ta hand om biogas innan den tränger ut från marken till den omgivande luften innebär att växthuseffekten minskas, samtidigt som vi kan utnyttja ytterligare en energikälla. Vår biogasmotor omvandlar deponigas från Östersunds kommuns avfallsdeponi i Gräfsåsen till el och värme. Värmen överförs via fjärrvärmenätet till fjärrvärmekunderna. Den el som sam-tidigt produceras minskar behovet av importerad fossilprodu-cerad el. Biogasmotorn ger därmed dubbel positiv nyttoeffekt

för miljön. Årsproduktionen för biogasmotorn är 4 GWh ett normalår. Under 2012 producerade Jämtkraft 2 GWh med bio-gasmotorn.

ELHANDEL

Jämtkraft har mer än 80 000 elhandelskunder och de finns både i våra ägarkommuner och i övriga delar av Sverige. Sedan 2011 erbjuder vi enbart förnybar el till privatkunder. För kun-der som har avtal sedan tidigare som löper över flera år läggs de efterhand som de förnyas om till förnybar el. Som kund kan du dessutom välja att köpa ursprungsmärkt el från vind, eller att köpa Bra Miljövalsmärkt el.

PORTFÖLJFÖRVALTNING

Via vårt helägda dotterbolag Scandem erbjuder vi elhandels-tjänster till stora och medelstora företag som portföljförvalt-ning, fysiska elleveranser i Norden samt handel med utsläpps-rätter och elcertifikat. Scandem har Finansinspektionens god-kännande för värdepappershandel.

ELATON

Elaton är en inköpstjänst för el, som Jämtkraft utvecklade och lanserade under 2011. Elaton är något nytt. Våra elinköpare håller koll på marknaden åt kunderna så att de tar del av ned-gångarna när elen är billig, samtidigt som de slipper de hög-

* Årsproduktion normalår är ett medelvärde för 1996 till 2011.



sta topparna när elen är dyr. Elpriset följer marknaden nedåt, som ett rörligt pris, men bromsar uppåt genom prissäkringar av våra elinköpare. Det ger trygghet. Även till Elatonkunderna erbjuder vi enbart förnybar el.

STADSNÄT

Vårt Stadsnät är ett fibernät för dagens och framtidens bred-bandstjänster och kommunikationsbehov. I en fiberkabel kan datatrafiken gå lika snabbt åt båda hållen, samtidigt. Tekniken bygger på överföring av ljussignaler, och det är ljusets hastig-het som skapar förutsättningarna. Den som investerar i fiber-lösning är väl förberedda inför framtidens internettjänster.

Jämtkrafts Stadsnät finns i Östersunds, Åre, Krokom och Bergs kommuner. Att erbjuda boende och näringsliv ett fiber-nät är ett sätt för oss att vara en drivkraft för regionen. Stads-nätet finns både i tätorter och på landsbygden. Totalt är över 100 byar anslutna runt om i länet, vilket gör Jämtkrafts Stadsnät unikt eftersom det erbjuder toppmoderna kommunikations-tjänster och därmed möjlighet att leva och driva verksamhet inom en region som är relativt glesbefolkad.

Under de kommande åren går vi mot slutfasen av utbyggna-den, vilket innebär lägre utbyggnadstakt och mer förvaltning och kundvård.

ELTRAFIK

Idag har transporterna i samhället en stor klimatpåverkan. Genom att börja använda eltrafik kan vi ändra på detta. Det kommer bli mer ekonomiskt för fordonsägaren och väsent-ligt minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vi har un-der flera år varit en aktiv part i denna utveckling, bland an-nat som medlem i projektet Green Highway som arbetar för gröna transporter längs E14 från kust till kust, från Trondheim till Sundsvall. Projektet Green Highway drivs av Östersunds, Sundsvalls och Trondheims kommuner samt ett antal energi- och elnätsbolag i de deltagande kommunerna.

Vi har installerat laddstationer för elfordon längs Green Highway. En av dessa är norra Europas första snabbladdsta-tion som invigdes i Östersund våren 2011.

Jämtkrafts sju publika laddstationer med totalt 18 ladd-punkter har under året uppgraderats till smartladdning. Flera av våra kunder har valt att göra detsamma, till exempel ICA Maxi, Swedavia, Bilbolaget och Jämtlands läns landsting. Utbyggnaden av smart laddinfrastruktur kommer att fortsätta under 2013.

Jämtkraft följer också forskning och utveckling kring eltra-fik via branschorganisationen Elforsk. o


VERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING


En viktig del i ett företags arbete med miljö och hållbar utveckling är att planera och ta beslut för det dagliga och

praktiska arbetet. Men det handlar också om att planera för det långsiktiga arbetet och investeringarna. Det kan ofta vara lätt att säga att man ska göra vissa saker, men lite svårare att sedan faktiskt göra sakerna. Arbetet med miljö och hållbar ut-veckling måste ske både med mål och åtgärder på kort sikt, månader och upp till ett år, men också med ett långsiktigt per-spektiv, tre till fem år och ibland ännu längre.

STRUKTUR OCH SYSTEMATIK

Genom att strukturera och effektivisera miljö- och hållbarhets-arbetet, så blir det också lättare att genomföra, kontrollera och följa upp resultaten. Ett värdefullt hjälpmedel att få ordning och systematik i arbetet är att ha ett miljöledningssystem.

Som bas för Jämtkrafts miljöarbete finns sedan 2003 ett certifierat miljöledningssystem (ISO 14001) och genom detta finns väl definierade och externt reviderade mät- och beräk-ningsmetoder, för de aspekter och indikatorer som bedöms som betydande. Metoderna följer också de metodiker och be-räkningsunderlag som tillsyningsmyndigheterna ställer på oss, för de tillstånd som givits för verksamheterna. Dotterbolaget Scandem miljöcertifierades enligt ISO 14001 år 2010.

Den information som presenteras kommer från den dagliga verksamheten och dess olika verksamhetsområden. Informa-tion och data om arbetsmiljö, säkerhet och personal kommer från de rapporteringssystem som används löpande för uppfölj-ning inom dessa ansvarsområden. Information om andra om-råden har tagits från andra rapporteringssystem och databaser, till exempel rapporter till myndigheter och Jämtkrafts ägare. När det gäller ekonomisk prestanda hänvisas till Jämtkrafts årsredovisning 2012, i vilken en detaljerad beskrivning finns om mätmetoder och beräkningsunderlag.

Global Reporting Initiatives vägledning är inte bara ett för-slag på vad och hur vi redovisar med avseende på miljö- och hållbarhetsprestanda, utan är också ett förslag på hur arbetet ska struktureras. Jämtkraft har därför breddat arbetssättet inom

miljö (kopplat till ISO 14001) till att också inkludera hållbar utveckling.

Med miljöledningssystemet sätter vi upp konkreta mål och bedriver ett aktivt miljöarbete, som leder till ständig förbätt-ring. Arbetet med ständig förbättring illustreras i figuren, där starten sätts med policies och strategier, där ledningen visar ambitionen samt betonar värdet och nödvändigheten av ett proaktivt arbete. Cykeln för olika arbetsinsatser kan ha olika tidsperspektiv, i vissa fall årsinsatser och i andra fall inom tre eller fler år. En fördel med ett certifierat miljöledningssystem är att det regelbundet kontrolleras av externa miljörevisorer.

Men, miljöledningssystemet klarar inte ensamt av att styra och genomföra ett effektivt miljöarbete på ett företag. Förutom att det krävs engagerade medarbetare genom hela företaget, så behövs det en ”verktygslåda” som innehåller verktyg som

Våra verktyg i arbetet med miljö och hållbar utvecklingFör att vara effektiva och strukturerade, och ständigt förbättras, så behöver vi verktyg, som kan användas vid olika tillfällen och i kombination med var-andra. I vårt arbete med miljö och hållbar utveckling använder vi oss främst av fjorton verktyg, alla lika viktiga.

POLICIES & STRATEGIER

INDIKATORER& MÄTNING

KOMMUNIKATIONINTERN/EXTERN

UPPFÖLJNING & STÄNDIG

FÖRBÄTTRINGMÅL

Planering

Genomförande

Uppföljning

Ständig förbättring

Ledningens genomgång


gör att arbetet blir riktigt, effektivt, uppföljningsbart, känt och uppskattat. Graden av uppskattning bedöms inte av oss själva, utan av den externa miljörevisorn, men också av Jämtkrafts intressenter (till exempel medarbetare, kunder, myndigheter, ägare) och samhället i stort.

För att beskriva hur vi arbetar med miljö och hållbar utveck-ling, illustrerar vi kort de fjorton verktyg som vi använder. Det går inte att prioritera mellan de olika verktygen, eftersom alla är viktiga – nödvändiga vid olika tillfällen och i kombination med varandra. En grundförutsättning är alltid att ledningen och företagets alla anställda har ett engagemang och tycker att arbetet med miljö och hållbar utveckling är viktigt, riktigt, roligt och nödvändigt.

VISION, UPPDRAG OCH KÄRNVÄRDEN

I gemensam utvecklingsprocess har styrelse och medarbetare lagt fast Jämtkrafts vision att vara ”en drivkraft för regionen” med uppdraget är ”att leverera energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser”. Våra kärnvärden är ”framsynta, engagerade och lysande”. Med detta vill vi uppnå låga priser, nöjda kunder och bra affärer. I uppföljning, styrel-searbete, nöjd medarbetareindex och utvecklingssamtal säker-ställer vi att målet vision, uppdrag och kärnvärden ger ständig förbättring och utveckling.

Framsynta – vi har ett långsiktigt perspektiv, är förutseende, tänker utanför våra inre ramar, är vidsynta, agerar så att våra barnbarn gillar oss och är framtidens arbetsplats.

Engagerade – vi är genuint intresserade av vår region och vår omvärld, värdesätter engagemang och initiativkraft och

finns nära våra kunder.Lysande – vi är bättre än bra, sticker ut på ett positivt sätt,

snabbt anpassningsbara mot omvärlden, erbjuder mycket framstående produkter och tjänster och anställer den bäste för uppgiften.

UPPFÖRANDEKOD

Syftet med en uppförandekod är att vägleda anställda och sam-arbetspartner, till exempel leverantörer, minimera risker och stärka företagskulturen. En viktig del i uppförandekoden är att beskriva hur vi ska uppföra oss mot varandra, normer och värderingar. Under 2012 har Jämtkraft tagit fram en uppfö-randekod, som ska implementeras under 2013.

Jämtkraft stödjer FN:s Global Compact med sina tio princi-per som fokuserar på fyra områden: mänskliga rättigheter, ar-betsvillkor, miljö och anti-korruption. Därmed kan Jämtkraft, baserat på både GRI och FN:s Global Compact, definiera sju plus ett viktiga fokusområden. Dessa är:

Miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet, affärsetik, anti-korruption och klimat.

Där så är tillämpligt vill vi också att våra leverantörer och en-treprenörer ska jobba med dessa frågor.

STANDARDER OCH VÄGLEDNINGAR

Jämtkraft har anslutit sig till eller stödjer ett antal externt ut-vecklade ekonomiska, miljömässiga och sociala standarder, vägledningar, deklarationer, initiativ, principer, etc. Inom eko-

VERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Vision, uppdrag och kärnvärden

UtbildningOrganisationer

och nätverk

Handlings-program

Standarder och vägledning

Lagefterlevnad

Försiktighets- principen

UppförandekodJämtkrafts miljöfond

Engagemang

Intressentdialog

Ledarskap

Kommunikation

Riskanalys och -hantering


Våra fjorton verktyg

nomi-, miljö- och hållbarhetsområdena är det flera initiativ som hjälper oss i vårt arbete:

• Ekonomiredovisningen följer Årsredovisningslagen. Dess-utom finns den svenska statens bolagsstyrningskod med i ar-betet, som beskriver hur företaget ska och måste uppföra sig.

• Tidigare informerade vi om miljöledningsstandarden ISO 14001, och denna standard är viktig för vårt certifierade miljöarbete.

• Vi har ännu inte börjat arbeta efter relevanta delar inom ISO-standarden 26000 Socialt ansvar, men framöver kom-mer vi överväga att implementera de delar som är relevanta.

• GRI:s vägledning (G3) för hållbarhetsredovisning, som vi använder för att redovisa vårt hållbarhetsarbete, är inte bara en vägledning för vad vi ska redovisa, utan också en väg-ledning för hur vi ska arbeta. GRI tar också hänsyn till do-kument från International Labour Organisation (ILO) och organisation for Economic Co-operation and Development (OECD).

• FN:s Global Compact, som med sina 10 principer beskri-ver prioriteringar inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Principerna är starkt kopplade till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Rio-deklarationen (1992) och FN:s deklaration om korruption.

Vi har ett antal viktiga policies och styrande dokument som beskriver hur vi och våra medarbetare ska uppföra sig, gente-mot varandra och i de samhällen som vi verkar.

Exempel på områden som omfattas av Jämtkrafts policies

är alkohol och narkotika, arbetsmiljö, brandskydd, dokument-hantering, informationssäkerhet, it-säkerhet, inköp, internet, jämställdhet, löner, miljö, representation, resor, telefoni, risk-hantering och sponsring.

JÄMTKRAFTS MILJÖFOND

Jämtkrafts miljöfond, som startades 2012, skall bidra med fi-nansiering av aktiviteter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksam-het. Dessa aktiviteter skall utgå från Jämtkrafts miljöpolicy och ska gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verk-samheter. Fonden kommer till att börja med att verka under fyra år, 2012-2015. Efter denna tid ska utvärdering ske av vilken nytta fonden bidragit med och om det är ett bra sätt att driva ar-bete för hållbarhet. Uppdraget för miljöfondens styrelse är att:

• Inventera förslag på lämpliga åtgärder som främjar bio-logisk mångfald i områden där Jämtkraft har verksamhet och säkerställa att relevant information och beslutsunderlag samlas in.

• Fatta beslut om att föreslå att medel avsätts till förstudier, aktiviteter eller projekt.

• Säkerställa att samråd sker med intressenter.

LAGEFTERLEVNAD

Det är många lagar, förordningar och tillstånd som bestämmer de miniminivåer som vi måste uppfylla i våra olika verksam-heter. Dessa miniminivåer sträcker sig alltifrån miljöpåverkan och direkta utsläpp till luft, mark och vatten, till hur vi sköter


jämställdhet och ekonomi. Genom att vi inför olika typer av standarder och instruktioner i vårt arbete, visar vi att vi vill göra mer än vad lagarna kräver. Frivilliga åtaganden gör att vi får mer motiverade anställda och nöjdare kunder, ägare och myn-digheter. Två gånger per år utvärderar organisationen att den följer gällande miljölagstiftning. Varje enhet går igenom sin verksamhet och lagförteckningen. Vid ny lagstiftning eller per-sonalomsättningar kan det bli aktuellt med utbildningsbehov.

FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN

Vi tillämpar försiktighetsprincipen i vårt arbete genom att sys-tematiskt utvärdera, mäta, leda och kommunicera risker kopp-lade till miljö, ekonomi och sociala aspekter.

RISKANALYS OCH RISKHANTERING

Världen runt om oss förändras och det gör även energimarkna-den, vilket gör att vi som företag exponerar oss för olika ris-ker. Det är viktigt för oss att kunna möta och kontrollera dessa risker på ett systematiskt sätt. De senaste åren har vi fokuserat på riskhantering genom förutbestämda strategier och styrdo-kument, eller riskpolicyer, som revideras årligen. Det yttersta ansvaret för riskhantering i Jämtkraft ligger hos styrelsen, men alla affärsområden har sina egna riskpolicyer. Avvikelser från en riskpolicy rapporteras till vd, större avvikelser rapporteras till Jämtkrafts styrelse.

LEDARSKAP

Ledningen ska visa öppenhet och tydlighet i roller och befo-genheter. Även om vd och ledningen har det högsta ansvaret

för arbetet med miljö och hållbar utveckling så har också alla anställda i företaget ett ansvar enligt de policies och andra sty-rande dokument (till exempel uppförandekoden) som beskri-ver vad man får och inte får göra.

INTRESSENTDIALOG

En viktig del i Jämtkrafts utveckling och vårt arbete med miljö och hållbar utveckling är att föra en öppen och ärlig dialog med och lyssna på interna och externa intressenter. Det är många olika intressentgrupper som påverkas av Jämtkraft, men också många grupper som kan påverka oss. Vi vill ha en dialog med alla intressenter, som på olika sätt påverkas eller kan påverka företaget, och då handlar det inte bara om ägare, anställda, kunder och myndigheter.

KOMMUNIKATION

Vi vill ha en öppen kommunikation och dialog med alla intres-senter i de lokala och regionala samhällen som vi verkar i, med myndigheter och med alla som har intressen i och åsikter om våra verksamheter. En del i vår kommunikation är också att synas och höras, vilket vi gör på många olika sätt, bland annat genom sponsring. En annan viktig del i kommunikationen är denna hållbarhetsredovisning, som på ett öppet och ärligt sätt beskriver våra framgångar och tillkortakommanden.

ORGANISATIONER OCH NÄTVERK

Som ett led i vårt arbete med att ligga i framkant vad gäl-ler miljö och hållbar utveckling bedömer vi att medlemskap i olika branschorganisationer och nätverk är viktiga. Genom

Verktyg för hållbar utvecklingVERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING


dialog med andra företag och organisationer om deras arbete med miljö och hållbar utveckling, förbättrar vi vårt eget arbete.

Exempel på sådana nätverk är Svensk Energi, där vi inne-har ordförandeuppdraget, ledamöter i flera utskott samt ordfö-randeuppdraget i utskottet för miljö. Vi är också engagerade med ledamöter i Svensk Fjärrvärme, Elforsk, Power Circle och Indalsälvens Vattenvårdsförbund, där vi innehar ordföran-deuppdraget. Vi medverkar i nätverket Näringslivets Miljöche-fer (NMC) och Close samt med representation i GEODE, ett nätverk i Europa för medelstora europeiska företag.

Som ett led i det fortsatta kommunikationsarbetet kommer vi med en viss regelbundenhet genomföra intressentdialoger, för att ta reda på vad olika intressentgrupper tycker om vårt arbete, det som är bra men också lika viktigt det som är mindre bra. Vi kommer också att försöka hitta nya kommunikations-vägar för att föra ut information om vad vi gör, planerar och behöver hjälp samt förslag och idéer om.

HANDLINGSPROGRAM

Med handlingsprogram definieras övergripande mål, strate-giska områden och aktiviteter på kort och lång sikt, samt re-sultat. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till kapitlet Program för hållbar utveckling (sid. 26-27).

UTBILDNING

Att ha bättre kunskap om miljö och hållbar utveckling, med koppling till orsak och verkan, leder till att man gör rätt och ändrar ett mindre bra beteende. Kunskap är inte något som man bara använder i arbetet, utan det är lika viktigt privat.

Kunskap är en färskvara, som med viss regelbundenhet mås-te underhållas och påminnas om. Jämtkraft har utvecklat en utbildningstrappa för sina anställda, med fokus på miljö och hållbar utveckling, som går från grundläggande basutbildning till utbildning i specifika faktaområden.

ENGAGEMANG

Med engagemang menar vi att alla våra medarbetare ska tycka att det är viktigt att vi arbetar proaktivt med miljö och hållbar utveckling. När medarbetarna känner stolthet över att arbeta på Jämtkraft, för att företaget tar ansvar för miljö och hållbar utveckling, då har vi nått långt i arbetet. En viktig del i att skapa engagemang hos både interna och externa intressenter, är att synas och höras, och att Jämtkraft lyssnar på de åsikter som förs fram. Vi önskar också att de lokala samhällen som vi verkar i ska vara stolta över Jämtkraft och känna att det är rätt att vara kund eller på annat sätt vara kopplad till Jämtkraft. o

Vi kommer också att försöka hitta nya kommunikationsvägar för

att föra ut information om vad vi gör, planerar och behöver hjälpsamt förslag och idéer om.


Jämtkrafts miljöpolicy som presentera-des första gången i mars 1996, betonar

att miljöarbetet ska präglas av en helhets-syn för att främja hållbar utveckling. Policyn har reviderats en gång (2008) och den är ett grunddokument i vårt ISO 14001-certifierade miljöledningssystem. En annan viktig del i

miljöledningssystemet är att övergripande och specificerade mål finns definierade, till-sammans med åtgärdsplaner för hur målen ska nås. Miljöledningssystemet genomgår årligen extern granskning, då det kontrolleras att de åtaganden som definierats faktiskt ge-nomförs. En viktig del i arbetet med miljö och

Vårt program för arbetet med hållbar utvecklingVårt arbete med miljö och hållbar utveckling är inte någon ny uppgift eller ett ansvar som kommit in i verksamheten under senare år. Redan 1996 presenterade vi vår första miljöpolicy, där det står ”att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja hållbar utveckling”.

MILJÖ

ÖVERGRIPANDE MÅL Minimera negativ miljöpåverkan.

Elproduktion Öka produktion av förnybar el med 1TWh mellan 2009-2020. Fortsatt byte till miljö-oljor i kraftstationer. Minska risk för oljeläckage i Hissmofors nya vattenkraftstation. Förbättra vattenkraftstationen Billsta.

Värme Sprida 500 ton flygaska som naturlig gödsling till skog. Åtgärda de 50 minst effektiva kundanläggningarna. Max 1 procent olja av till-förd energi vid våra fjärrvärmeanläggningar.

Elnät Åtgärdsplan för att säkerställa tömning av regn- och smältvatten i oljeuppsamlingskärl un-der transformatorer. Ta fram underhållsplaner för

att säkerställa skyddade miljöer för 145 kV- och 45 kV ledningar. Minska 5 procent energiförbruk-ning i teknikbodar genom effektivare klimatstyr-ning jämfört med 2011.

Elhandel För privatpersoner skall vi ha grundpro-dukten el, som utgörs av förnybar el

Gemensamt Minska värme- och elanvändningen med 5 procent vid våra kontor under 2012 jäm-fört med 2011.

Miljöfond Fatta beslut om minst en åtgärd finan-sierad via vår miljöfond.

Elproduktion Ökning 2013:Sjisjka: 50 GWhTroms: 379 GWhBillsta: 1 GWhTotalt: 430 GWh

5 000 liter olja utbytt mot miljöolja i vattenkraftverk. Projekterad luckhydraulik inne i stationsbyggnad, har ej direkt-kontakt med vatten. Flytt av ställverk. Bygge av bro för att vid framtida behov av underhåll i utloppskanal kanal kan ske med liten miljöpåverkan.

Värme Har spridit 580 ton till egna fastigheter och kommu-nens skogar. Har åtgärdat de

43 minst effektiva kundanlägg-ningarna. 1,1 procent olja vid våra fjärrvärmeanläggningar.

Elnät Åtgärdsplan framtagen och 9 oljeuppsamlingskärl åt-gärdade. Automatisk oljesäker tömningsutrustning är instal-lerade vid sex fördelningssta-tioner. 26 mil ledningar invente-rade för att identifiera skyddade miljöer. Elanvändningen ökat 3,8 procent.

Elhandel Större delen av kunderna har förnybart. Alla privatkunder (inkl fleråriga avtal) kommer att vara flyttade 2013.

GemensamtEl: –0,2Värme: +1,7 procentInstallation av statistikmätare installerades för att lättare kunna påverka användningen.

Miljöfond Delfinansierat förstu-die angående fri faunapassage i Billstaån, mellan Näkten och Storsjön är framtagen.

HANDLINGSPROGRAM2012-2020

RESULTAT 2012

PROGRAM FÖR HÅLLBAR UTVECKLING


KUNDER OCHLEVERANTÖRER

hållbar utveckling är att ta fram och beskriva målen och uppfyllanden av målen, samt be-skriva eventuella orsaker till varför målen inte uppfyllts. Tabellen nedan sammanfattar våra övergripande mål, handlingsprogram samt resultat 2012. Det bör påpekas att målen har olika tidsskalor, allt från ett till åtta år (vara uppfyllt år 2020). En självklar del i vårt arbete med miljö och hållbar utveckling är att lyssna på omvärlden, det vill säga vad olika intressent-grupper säger, tycker, kräver och föreslår. Det är också viktigt att viinformerar omvärlden om vad vi har gjort, gör och planerar att göra. Vårt förhållande till omvärlden illustreras i figuren ovan. o

Jämtkraft ska vara en drivkraft i samhället och uppfattas som pro-aktivt inom hållbarhetsfrågor.

Genomföra en intressentdialog.Vidareutveckla Jämtkrafts spons-ringssamarbeten.

Genomförd intressentdialog redovi-sad i Hållbarhetsredovisning.

En mängd sponsringssamarbeten har genomförts – t ex i kategorier-na idrott, kultur, miljö, samhället

Arbetsmiljö och hälsa Aktivt arbete med hälsa, friskvård och arbetsmiljö utifrån ambi-tionen att ”bevara det friska friskt”. Den totala sjukfrån-varon ska inte överstiga 4 procent.

Nöjda medarbetare Kontinuer-ligt arbete med att mäta, följa upp och vidta åtgärder för att ha nöjda medarbetare.

Ledarutveckling Ledarutveck-ling för att Jämtkraft ska ha kommunikativa chefer. Led-ningsgruppen har påbörjat ett utvecklingsarbete. Ett ledarut-vecklingsprogram har genom-förts för alla avdelningschefer omfattandes 6 heldagar och 4 halvdagar.

Utbildning Utbilda medarbe-tarna i hållbar utveckling.

Arbetsmiljö och hälsa Tillsam-mans med företagshälsovår-den genomfört ett EU projekt där alla medarbetare givits möjlighet att delta i ett flertal olika aktiviteter med syfte att öka kunskap om hälsofräm-jande insatser. Vidare har projektet inneburit en vidare-utveckling av vårt hälsounder-sökningskoncept ”Hur mår du?”. Den totala sjukfrånvaron var 3,22 procent.

Nöjda medarbetare Årligen genomförs medarbetarunder-sökning. Delar av resultatet redovisas i kapitlet Social Prestanda.

Ledarutveckling Genomfört ledarutvecklingsprogram.

Utbildning 332 utbildningstim-mar har lagts på miljö och hållbar utveckling.

Ta fram enuppförandekod.

Uppförandekod har fastställts.

Engagerade medarbetare.

Leverantörer som arbetar proaktivt med miljö och hållbar utveckling.

SAMHÄLLET ANSTÄLLDA OCH ORGANISATION

Vilka är det som ställer kraven/önskemålen?

Vad kostar det alt. vad

tjänar/sparar vi på att uppfylla kraven/

önskemålen?

Vilka är kraven/önskemålen Igår-idag-imorgon?

Jämtkrafts hållbarhets-

redovisning. Vilken betydelsehar den?

Miljö och hållbar utveckling en viktig

del – vad gör vi alt. vad gör

vi inte?

Miljö och hållbar utveckling är en del i affärsnyttan och

varumärket.


JÄMTKRAFTS INTRESSENTER


Samhället som Jämtkraft arbetar i och är beroende av, be-står av många intressenter, dels lokalt och i regionen, dels

nationellt och internationellt. De flesta företag, oavsett storlek och geografisk placering, är beroende av en leverantörs- och kundkedja, som sträcker sig långt utanför den egna regionen. Med detta menas en värdekedja, som sträcker sig från leveran-törer, genom det egna företaget och till kunderna.

Ett företag bör och ska fokusera på vad som är viktigt, re-levant och kommunicerbart – och då ställs ofta frågan ”Vad vill dom och hur kan vi påverka dom?” Med ”påverka” menas oftast hur kan Jämtkraft få dem att förstå vad vi gör och tycka att det vi gör är bra?

Med kommunikation och dialog startar därmed en process med intressenterna. Intressant är att intressenterna ställer en mycket snarlik fråga – ”Vad gör Jämtkraft och hur kan vi på-verka dom?”. Med ”påverka” från intressenternas sida menas vanligtvis hur får vi dom att göra ett bättre miljö- och hållbar-hetsarbete, och bättre informera oss om vad dom gjort, gör och ska göra, och lyssna på vad vi kan och tycker.

INTRESSENTDIALOG

Innehållet i hållbarhetsredovisningen för 2012 följer GRI:s re-dovisningsprinciper, speciellt de principer som beaktar väsent-lighet, hållbarhetsinnehåll och fullständighet. För att definiera innehållet i redovisningen och för att definiera den framtida inriktningen har vi tagit hänsyn till vad som framförts från olika intressentgrupper genom intervjuer, möten och dialoger.Under slutet av 2012 och början av 2013 genomförde Jämt-kraft en intressentanalys, interna och externa intressenter in-tervjuades om vad de tycker om och prioriterar inom olika områden i Jämtkrafts arbete med hållbar utveckling och hur de betygsätter Jämtkrafts arbete inom dessa områden.

Intressenterna delades in i åtta grupper: Leverantörer/Entre-prenörer, Anställda, Kunder, Andra företag/samarbetspartners, Frivilligorganisationer/NGOs, Myndigheter/Kommuner, Ban-ker/Finansiärer och Samhället i stort*. Svaren och prioritering-arna skiljer sig åt mellan grupperna, eftersom de represente-rar olika intresseområden i samhället. Bilden ovan illustrerar intressentgrupperna där också leverantörskedjan, värdekedjan och det bredare intressentperspektivet beskrivs.

Intressenternas prioriteringar av viktiga delområden för Jämtkraft att arbeta med inom hållbar utveckling, med kopp-ling till de sju områdena miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet och etik.

Jämtkrafts intressenterEn viktig del i Jämtkrafts arbete med hållbar utveckling är att ha en dialog med interna och externa intressenter. Därför ska vi arbeta tillsammans med de personer, grupper av människor och organisationer som påverkas av eller kan påverka vår verksamhet, produkter och tjänster.

VAD ÄR VIKTIGT?

FÖRETAGET

INTRESSENTER

KOMMUNIKATIONOCH DIALOG

Vad gör dom och hur kan vi påverka

dom?

Vad vill dom och hur kan vi påverka

dom?

Leverantörskedja Värdekedja Bredare intressentperspektiv

JämtkraftAnställda

Leverantörer/entreprenörer Kunder

Andra företag/sammarbetspartners

Myndigheter/kommuner

Banker/�nansiärer

Frivillig-organisationer

Samhälleti stort*

* I intressentgruppen ”Samhället i stort” ingår bland annat media, branschorganisationer, akademi och sponsringsmottagare.

MILJÖ

KLIMAT

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

ARBETSVILLKOR

MÅNGFALD

JÄMLIKHET

AFFÄRSETIK

Uts

läpp

till

vat

ten

Uts

läpp

till

luft

Bio

logi

sk m

ångf

ald

Mer

för

nyba

rtN

ärva

ro i

regi

onen

Beh

andl

a al

la li

kaS

tälla

kra

v vi

d in

köp

Följa

laga

r, av

tal,

tills

tånd

Säk

erhe

t, sk

ydds

utru

stni

ngLö

ner,

ledi

ghet

, arb

etst

ider

Hän

syn

till o

lika

kultu

rer

Gör

a de

t m

an s

äger

Lyss

naÄr

lighe

t


Prioriteringen baseras på åsikter från alla intressentgrupperna, såväl interna (egna anställda) som externa.

När det gäller att förbättra fortsatta samarbeten anges bland annat följande som intressanta förslag: flera möten (fysiska och på webben), elektroniska nyhetsbrev, sociala medier, sy-nas och höras, samt lyssna på andra.

Intressenternas (både interna och externa) betygsättning av Jämtkrafts arbete inom de sju områdena, samt hållbarhetsar-betet generellt och kommunikationen inom hållbar utveckling är generellt bra, mellan 6 och 7 på en skala 1 (mycket dåligt) till 9 (mycket bra). Detta är beräknat som medelvärden för res-pektive område, och självfallet är betygsättningen olika för de olika intressentgrupperna.

Resultatet av betygsättningen framgår av ovanstående dia-gram. Som sammanfattning av betygsättningen kan följande konstateras:• Arbetet med arbetsvillkor, jämlikhet, miljö, klimat och

hållbarhetsarbetet rankas generellt bäst (6,4-6,5)

• Arbetet med mänskliga rättigheter och etik rankas också bra, men något lägre (6,1-6,3)

• Arbetet med mångfald rankas något lägre, bland annat be-roende på ofullständig information hos intressenterna (5,9)

• Kommunikationen inom hållbarhetsarbetet rankas lägst (5,5) och detta beror till stor del på att den externa kom-munikationen inte nått fram utan stannat för mycket på webben.

De största spannen i betygsättningen från intressenterna fö-rekom inom områdena etik, miljö, mänskliga rättigheter och kommunikationen i hållbarhetsarbetet. Det antyder att dessa områden är viktiga för Jämtkraft att arbeta med i framtiden.

INTRESSENTAKTIVITETER

Under 2012 har vi fortsatt att träffa och kommunicera med våra intressenter. Allmänhetens intresse för och åsikter om vårt miljö- och hållbarhetsarbete måste baseras och diskute-ras på ett öppet, tydligt och ärligt sätt. För att vi ska leva upp till ”ständig förbättring” krävs att vi har en dialog med våra intressenter och får återkoppling på vad vi gör bra och inte tillräckligt bra.

Viktiga områden och frågor som ofta lyfts i samband med intressentdialogerna med olika grupper är priser och kostna-der för värme. Diskussionerna har även handlat om fysisk pla-nering och påverkan på miljön. På elnätssidan har det främst handlat om kraftledningar och för vindkraften till exempel ljus och ljud.

Sedan Jämtkraft presenterade sin första hållbarhetsredovis-ning för 2011 har en väsentlig och viktig arbetsuppgift ge-nomförts från Jämtkrafts sida – att starta en intressentdialog, initialt med en intressentanalys, som innebär att ta reda på vad interna och externa intressentgrupper tycker är viktigt och hur Jämtkraft presterar. Intressentanalysen är starten på en långva-rig dialog – genom att lyssna på varandra ska Jämtkraft få en bättre bild på hur omvärlden ser på Jämtkraft och därmed hjälp att fokusera på rätt saker. I den tidigare redovisade tabellen framgår vilka specifika områden inom de sju områdena miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlik-het och affärsetik. Under 2013 kommer Jämtkraft ha dessa för-slag som viktiga prioriterade arbetsuppgifter. Därmed kommer också resultaten av dessa arbetsuppgifter bli viktiga informa-tionsdelar i nästa hållbarhetsredovisning.

LEVERANTÖRER

Jämtkraft ställer formella miljökrav i alla upphandlingar, både på leverantören och produkten, ofta med stöd av de råd som ges av Miljöstyrningsrådet. För ett antal produktområden om-fattas Jämtkraft av Östersunds kommuns beslut, att ställa hö-gre krav, så kallade avancerade enligt Miljöstyrningsrådet, på energieffektivitet. Eftersom Jämtkraft har ett certifierat miljö-

Miljö

Klimat

Mänskliga rättigheter

Arbetsvillkor

Mångfald

Jämlikhet

Affärsetik

Hållbarhetsarbetet generellt

Kommunikation inom hållbarhet

6,5

6,5

6,1

6,4

5,9

6,5

6,3

6,4

5,5

1 2 3 4 5 6 7 8 9

JÄMTKRAFTS INTRESSENTER

INTRESSENTERNAS BETYGSÄTTNING


IntressentaktiviteterINTRESSENTGRUPP AKTIVITET

FREKEVENSAnställda Utbildningar inom miljö, hållbar utveckling, arbetsmiljö och säkerhet.Medarbetarsamtal.Löpande information ”om allt möjligt” till de anställda.Intranät.Internet.

Se Utbildning, LöpandeAlla anställdaRegelbundetRegelbundetRegelbundetKunder

– företagInformation om Nya Lokalpriset, elmarknaden, JämtkraftMöten med specifika företag. Kundtidningen ”Drivkraft”.”Fjärrvärmenytt”.Internet.Kundmöten med koppling till el och värme.Närvaro på företagsträffar.

2 st

Ca 60 st2 nr/år2 ggr/årRegelbundetRegelbundetRegelbundetKunder

– privatpersonerTurné Jämtkraftbussen, information om Nya Lokalpriset.Kundtidningen ”Drivkraft för regionen”.”Fjärrvärmenytt”.Informationsfolder tillsammans med fakturorna.Möten i samband med sponsringsarrangemang.Internet.Kundmöten med koppling till el och värme.

Ca 5 st2 nr/år2 ggr/år2 ggr/årRegelbundetRegelbundetRegelbundetLeverantörer Dialoger i samband med upphandling och mötenRegelbundetMyndigheter Samråd med kommuner och Länsstyrelsen.

Möten i samband med inlämnande av rapporter, bland annat kopplat till tillståndskrav.

RegelbundetRegelbundetÄgare Ägardirektivet.

Styrelsemöte och Årsstämma.Regelbundet12+1 gångerMedia Kontakt med media genom flera olika kanaler.RegelbundetFrivillig organisationer Samrådmöten i samband med tillståndsärenden, hittills huvudsakligen i samband med vattenkraften. När samrådsmöten efterfrågasSamhället

i stortSamrådsmöten i samband med tillståndsärenden, till exempel vindkraftsutbyggnad (exempelvis Moskogen, Åskälen) och generellt i samband med nya anläggningar.Samrådsmöten i samband med restaurering av Långfors kraftverk.

Regelbundet

8 stAndra företag/ Samarbets partners

20 mikroproducenter (privatpersoner/företag). Information om Jämtkraft, besök på Hissmofors kraftstation.Medverkan i Svensk Energis verksamhet/arbetsgrupper.

1 gång 1 gång

RegelbundetAkademi Kommunikation med Mittuniversitetet, bland annat genom projekt av studenter etc. Regelbundet

ledningssystem görs varje år en uppföljning av vilka leveran-törer som har miljöpåverkan på Jämtkraft.

Jämtkraft är en lokalt stor aktör, men globalt liten, och vi fokuserar på att arbeta aktivt framför allt med de områden där vi bedömer att vi har goda möjligheter att påverka.

Exempel på ett sådant är bränsle till vår fjärrvärmeverksam-het, där ett omfattande arbete har gjorts av våra bränsleinköpare,

med att precisera miljökrav med samtliga stora leverantörer – detta gäller både krav på skogsbruket och på hur bränslet trans-porteras till våra anläggningar. Vi har också fokuserat på miljö-krav på maskiner samt bränsleförbrukning vid upphandling av bland annat krossnings- och grävtjänster. Genom detta bidrar vi till att entreprenörerna uppdaterar sina maskinparker till mer moderna maskiner samt fokuserar på bränsleförbrukningen. o


Under 2012 var priserna på elmarknaden fortsatt låga. Trots detta gör Jämtkraft ett gott resultat. Största delen

av vinsten kommer från den egna produktionen av förnybar el. För en fullständig information om Jämtkrafts ekonomiska prestanda hänvisas till företagets årsredovisning för 2012. Nedanstående text från Jämtkrafts vd Anders Ericsson är en sammanfattning för verksamhetsåret 2012.

Under året såg vi historiskt låga elpriser och vi ser även framåt att priserna kommer att vara förhållandevis låga under en tid. Fallande priser på el och elcertifikat gör att investering-arna i förnybar elproduktion minskar. Så fungerar marknaden generellt och detta gäller även för Jämtkraft. Vår offensiva satsning på vindkraft har därför bromsats en aning. Trots detta har det varit ett intensivt år för Jämtkraftkoncernen.

Vi införde till exempel det nya Lokalpriset. Det har utfor-mats för att möta våra kunders önskemål om en tydligare pris-sättning. Det nya Lokalpriset är ett tryggt och långsiktigt lågt elpris med enbart förnybar el och självklart, rabatt till kun-derna i våra ägarkommuner. Rabatten står tydligt angiven på fakturan. Det är helt enkelt vårt bästa elpris, utformat för fram-tidens elmarknad.

Vår strategi är att skapa tillväxt i partnerskap med andra och vi ser också goda möjligheter för detta. Under hösten driftsatte vi till exempel vindkraftsparken Sjisjka på ett lågfjäll utanför Gällivare. Tillsammans med Skanska och O2 hade vi där ta-git oss an utmaningen att bygga en anläggning för förnybar elproduktion i väglöst land. Samverkan med samebyn Girjas var en förutsättning. Vi påbörjade tillsammans med Skanska också bygget av Mullbergs Vindpark, Jämtkrafts första vind-kraftspark i Jämtland.

Vårt partnerskap med norska Troms Kraft lovar också mycket gott för framtiden. Förvärvet av en tredjedel av dot-terbolaget Troms Kraftforsyning og Energi ger både tillgång till befintlig vattenkraft och, framför allt, stora möjligheter till fortsatt utveckling inom såväl vatten- som vindkraft.

Förvärvet av Dalakraft har även det gjorts utifrån vår ut-vecklingsstrategi, med sikte på framtiden. Utgångspunkten har varit en framtida och alltmer komplex elmarknad, med större konkurrens och tuffare förutsättningar för elhandelsbolagen. Bakom hörnet väntar en gemensam nordisk slutkundsmark-nad, som kommer att ställa ännu högre krav på skicklighet, produktutveckling och förmåga att dra nytta av synergier. Till-sammans med Dalakraft står vi väl rustade.

Varför har vi då gjort dessa investeringar? Klimatföränd-ringen är en viktig drivkraft. Världen går mot en temperatur-höjning på flera grader inom en överskådlig framtid, det är ett reellt hot. Genom att göra affärsmässigt baserade investering-

ar, växa och öka vår förnybara produktion kan vi bidra till att motverka detta. Här och nu!

Jämtkraft kan inte välja mellan till exempel biologisk mång-fald eller affärsmässiga investeringar i våra produktionsanlägg-ningar, vi måste hantera både och. Vi måste gå balansgången och väga in många faktorer i våra beslut. Klimatförändringen är det största hotet mot den biologiska mångfalden.

Det är dock viktigt att komma ihåg att Jämtkraft inte existerar av idealistiska skäl. Vi lever och verkar i en konkurrensutsatt värld där små, svaga aktörer riskerar att försvinna. Det är så marknaden fungerar. Genom att göra rationella, affärsmässiga val och samarbeta med andra kan vi tillsammans förbättra våra chanser och samtidigt skapa tillväxt. Affärsmässighet tryggar vår långsiktiga överlevnad.

Konkurrensen på energimarknaden skärps successivt, på-driven av politiska ambitioner som funnits sedan långt innan marknaden avreglerades. Konkurrens ska gynna de samhälls-ekonomiska intressena och systemet har, trots sina brister, också visat sig fungera.

Det är dock viktigt att marknaden inte släpps helt fri, våra politiker måste sätta upp ramarna och styrmedlen. För att kun-na hantera klimatfrågan måste vi ha tydliga politiska spelreg-ler. Då kan energibranschen agera därefter och satsa fullt ut på en omställning av energisystemen.

Under året har vi arbetat med att få Energimarknadsinspektio-nen, Ei, att tänka om när det gäller de intäktsramar för elnät som riskerar att göra investeringar i elnäten olönsamma. El är en lågintresseprodukt och vi tar ofta elförsörjningen för given.

Ekonomisk prestanda

EKONOMISK PRESTANDA

För en fullständig redovisning av ekonomiska nyckeltal hänvisas till Jämtkrafts Årsredovisning 2012.


Nyckelfakta 2010 2011 2012

Rörelsens intäkter, kkr 3 090 588 2 817 642 3 605 672

Resultat före skatt, kkr 233 407 279 493 299 582

Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 12,2 13,9 15,2

Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 8,9 10,0 13,3

Räntabilitet på totalt kapital, % 5,8 6,5 5,8

Soliditet, % 35,3 36,3 30,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital, kkr 438 166 579 821 550 181

Investeringar, kkr 767 000 597 000 1 924 000

Övrigt• Jämtkraft omfattas av Lagen om upphandling inom försäljningssektorn och har därmed

begränsade möjligheter att företrädesvis använda lokala leverantörer.

• Jämtkraft har inga speciella rutiner för vilka regioner som rekrytering sker från.

• Jämtkraft har lokal prissättning av el, värme och elnät för boende inom de tre ägarkommunerna. Detta medför ”rabatt” till lokala kunder.

• Investeringar i att vädersäkra elnätet och utbyggnad av fibernätet har inte gjorts på helt kommersiella grunder, utan också med hänsyn tagen till samhällsnyttan.

• För att öka säkerheten i värmeleveranserna från fjärrvärmeverket har en ackumuleringstank byggts.

• Jämtkraft Elnät AB har under 2012 erhållit 8 252 347 kronor i EU-stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Genom Revisionsberättelsen presenterad av Deloitte AB i mars 2012, beviljades styrelsen ekonomisk ansvarsfrihet som en del i den årliga revisionen.

Samtidigt är det en produkt som engagerar oss alla och är en möjliggörare. För att kunna ta tillvara elens alla fördelar, och göra oss fria från beroendet av olja och kol, behöver vi bygga ut elnäten. Därför är delar av regelverket när det gäller intäkts-ramarna olyckligt.

Energibranschen är extremt långsiktig. Till hösten står vår nya station i Hissmofors klar, den kommer att fortsätta produ-cera förnybar energi i ytterligare 70-100 år. Hur ser världen ut då? Det kan vi inte veta, bara gissa. Vi bör i alla fall använda mindre energi, men mer el. En eldriven fordonsflotta är bara ett exempel. Elens andel av den energi som används kommer stadigt att öka, vilket är av godo. Vi kommer att effektivisera användningen av el genom att ställa om produktionen, men även genom att bygga ut elnätet.

Ett händelserikt år har också krävt en hel del av organisa-tionen. Många har bidragit med det där lilla extra och jag vill passa på att berömma mina medarbetare för deras engage-mang. Det kan inte nog betonas att Jämtkrafts kompetenta och framsynta medarbetare är vår viktigaste tillgång.Jämtkrafts huvudspår är att öka elproduktionen från förnybara källor. För detta måste vi kunna hantera såväl goda tider som tider av ekonomisk åtstramning. Tillsammans med våra part-ner har vi alla förutsättningar att lyckas.

Anders EricssonVd


Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad som

är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet

ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling.

Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt

samarbeta med ägare, kunder, myndigheter och andra intressenter på miljöområdet.

Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera

negativ miljöpåverkan samt verka för att öka andelen förnyelsebar energi.

Jämtkraft följer gällande lagar och andra krav.

Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i

ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser.

Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan och

utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten.

Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer/

entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav.

Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet

för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt

ansvarsområde.

Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare.

Anders EricssonVd

Vår miljöpolicy beskriver vilka ambitioner vi har i miljöarbetet. Miljöpolicyn är en del i vårt

certifierade miljöledningssystem, ISO 14001, som vi använt och utvecklat sedan 2003.

FÖR KONCERNEN JÄMTKRAFT, ANTAGEN AV STYRELSEN 1996-03-19

(REVIDERAD 2008-08-13)

Miljöpolicy

MILJÖPRESTANDA


MATERIAL

Jämtkrafts affärsidé är att göra energi av lokala och regionala naturresurser, genom att använda vatten, vind och biomassa som ”råvara”.

Fjärrvärmeverken, av vilka kraftvärmeverket i Lugnvik är det i särklass största av de tolv verk som är i drift, använder vi grot, bark, spån, torv och mindre mängder brännbart trämate-rial från rivningssektorn. Materialanvändningen vid fjärrvär-meverken sammanfattas enligt nedanstående tabell.

Intressant att notera är att av 2012 års materialanvändning för Jämtkrafts energiproduktion var 90 procent av materialslagen förnybara. Om torv inräknas, som definieras som långsamt förnybart, var 99 procent av materialslagen förnybara.

ENERGI

Jämtkrafts koppling till energi har två dimensioner:• Egen produktion och försäljning av el och värme• Egen förbrukning av el och värme

Vår produktion, inköp och försäljning av el och värme för 2010-2012 framgår av tabellen nedan. Mer än 99 procent av el- och värmeproduktionen baseras på förnybara energikällor, vatten, vind och biomassa.

Utöver vad som redovisats av försäljning av el ovan har Scan-dem under året genom sin verksamhet förmedlat 6,8 TWh. Vår egen förbrukning av el kommer till 100 procent från förnybara källor och för värmeförbrukningen är motsvarande siffra cirka 93 procent. Förbrukningen av el och värme för vår egen användning kopplas till:

• Kylning, uppvärmning och ventilation av kontor• Uppvärmning, värme och ventilation av garage och förråds-

lokaler• Drift och kylning av datorutrustning• Drift av vattenkraft-, vindkraft-, och fjärrvärmeverk• Belysning och kontorsapparater• Laddning av elbilar• Värme för uppvärmning av kontor, garage och produk-

tionsanläggningar

Det finns ett miljömål att minska den egna energianvändning-en med 5 procent på lokalkontoren. Statistikmätare har instal-lerats för att lättare kunna påverka användningen. Utfallet för 2012 var en minskning av elen med 0,2 procent och en ökning för värmen med 1,7 procent. För värmen är det viktigt att rela-tera målet för användningen till mellanårsskillnader i utetem-peraturen. Miljömålet att minska energianvändningen med 5 procent i teknikbodar för Telecom på 5 procent, resulterade i en ökning med 3,8 procent, eftersom ny hårdvara installerades som ökade energianvändningen.

Under 2012 fattades beslut om att solcellspaneler ska instal-leras under 2013, för att ladda Jämtkrafts egna elbilar.

Förutom den egna användningen beskriven ovan, så behöver vi energi för en del andra ändamål:• Personbilstransporter i arbetet• Transportfordon, till exempel lastbilar (bensin och diesel)• Arbetsmaskiner (diesel)• Resor med taxi, buss, tåg, flyg eller båt

VATTEN

Vi har inte fullständiga uppgifter om den totala vattenanvänd-ningen för alla Jämtkrafts kontorsbyggnader, utan bara för hu-

MiljöprestandaJämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi, med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat.

GWh 2010 2011 2012

Egen produktion av el 1 174 1 236 1 406Inköp av el 859 1 657 1 416 + 1 324=2 740D

Försäljning av el 2 033 2 893 1 416 + 1 324=2 740D

Överföringsförluster 72 60 62Egen produktion av fjärrvärme 802 665 738Försäljning av fjärrvärme 708 574 639

D Jämtkraft + Scandem Market

MaterialslagA 2011 m3 2012 m3 2011 MWh 2012 MWh

Biomassa, förnybart 1 089 000 1 080 904 871 000 864 723

Torv, långsamt förnybart 83 000 119 354 58 000 83 548

Olja, icke förnybart 965 1 006 9622 10 100

Övrigt, förnybartB n/aC n/aC 10 900 8 781

Totalt n/aC n/aC Ca 950 000 967 152

A Underlaget baseras från fakturor från leverantörerna. Indata är ursprungligen vikt, volym, torrhalt och sortimenttyp av respektive bränsle.B Till exempel deponigas, rötgas, spillvärme, elpannor.C Övrigt mäts inte i m3, vilket gör att inte heller totalen kan anges i m3.


vudkontoret i Östersund, där den årliga vattenförbrukningen 2012 var 2 129 m³, att jämföra med 2 007 m³ under 2011 (un-derlaget baseras på fakturor från leverantören).

Vatten direkt från Storsjön används i en kvantitet som grovt kan uppskattas till 500 000 m³/år. Detta vatten används för pro-cessutrustning vid kraftvärmeverket i Lugnvik och vattnet leds därefter åter till Storsjön.

Vi har inte någon uppskattning av den mängd vatten som rann genom de 17 st vattenkraftverken, som tillsammans 2012 producerade 1 124 GWh, att jämföra med 944 GWh under 2011.

BIOLOGISK MÅNGFALD

Begreppet biologisk mångfald/biodiversitet definieras på sid. 46. Definitionen kommer från den s.k. ”Riokonventionen” (Konventionen om biologisk mångfald) som trädde i kraft 1993.

Jämtkraft har tidigare inte haft ett systematiskt arbetspro-gram för att undersöka, säkerställa samt generellt och specifikt arbeta med biologisk mångfald för de ekosystem som verk-samheterna bedrivs i. Under senare år har dock Jämtkrafts be-hov, nödvändighet, krav och intresse för att mer aktivt stärka insatserna inom biologisk mångfald utvecklats. Detta av både ett internt intresse och krav, men också eftersom det externa intresset för biologiska mångfald så tydligt kommunicerats (se Intressenternas prioriteringar sid. 29).

För att systematiskt och effektivt arbeta med biologisk mångfald inrättade Jämtkraft 2012 en miljöfond, som i sitt program har en viktig arbetsuppgift – att bidra med finansie-ring av aktiviteter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksamhet. Pri-oritering av åtgärder kommer att baseras på en samlad nytto-/kostnadsanalys. Åtgärder med högsta biologiska nytta till läg-sta kostnad kommer att prioriteras. Miljöfonden kommer att arbeta systematiskt med att inventera relevanta åtgärder, ba-serat på tillgängliga fakta. Tips och förslag på åtgärder är väl-komna, däremot delas inga bidrag ut baserat på ansökningar.

Inom Jämtkrafts fastighetsbestånd finns cirka 100 ha skyd-dade områden. Dessa områden är inlagda i Jämtkrafts kart- och fastighetssystem Solen. I systemet läggs GIS-skikt från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget. Exempel på information i systemet är rennäring, fornlämningar, Natura 2000-områden, naturvärden, nyckelbi-otoper, skyddade vattendrag, rikekärr och skogshistoria.

Under 2011-2012 har Jämtkraft deltagit i en förstudie om för-bättrad biologisk mångfald i Billstaån, tillsammans med Läns-styrelsen i Jämtlands Län, Bergs kommun och Indalsälvens vattenregleringsföretag. Förstudien har inriktats på att under-söka nyttan av och möjligheterna att etablera vandringsvägar förbi fiskhinder i ån. Sammanlagt finns det fyra fiskhinder i Billstaån, av vilka tre tillhör Jämtkraft – vattenkraftverken Lillå, Billsta och Strömbacka. Det är flera fiskarter som är in-tressanta att förbättra vandringsvägarna för, bland annat öring

och harr, men också för insekter och kräftdjur. Möjligheten för återintroduktion av flodpärlmusslan är intressant. Med för-studiens och projekteringens resultat ska nu en EU-ansökan skrivas. Jämtkrafts Miljöfond kan komma att vara delfinansiär i projektets genomförande.

Kunskap om förekomst av IUCN rödlistade och nationellt skyddsvärda arter med hemvist i de områden som påverkas av Jämtkrafts verksamhet är inte systematiskt undersökt. För att få bättre kunskap om detta måste en samordning av informa-tion från kommunerna, länsstyrelsen, berörda miljö- och na-turorganisationer, universitet/högskolor sammanställas. Den begränsade information som Jämtkraft har idag är att det finns en del skyddsvärda arter inom området: en del lavarter, brun-kulla (orkidé), hackspettar och granboöring.

UTSLÄPP TILL LUFT

Jämtkrafts utsläpp till luft inkluderar växthusgaser, ämnen som påverkar atmosfären och den globala uppvärmningen. Ut-släppen av växthusgaser mäts i enheten koldioxidekvivalenter (CO2ekv) och omfattar, utöver koldioxid, bland annat metan och lustgas. Beräkningen av utsläppen av växthusgaser har gjorts med det webbaserade klimatprogrammet Svante, som ger företag stöd och inspiration att rapportera och minska sin klimatpåverkan. Svante följer riktlinjer inom Greenhouse Gas Protocol (www.ghgprotocol.org), som utvecklats av World Resources Institute, i samarbete med World Business Council for Sustainable Development.

Beräkningen av Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser (kol-dioxid) delas in i fyra delar: • Direkt klimatpåverkan från egna källor• Tjänstebilar, egna fordon• Indirekt klimatpåverkan från inköpt el och värme• Övrig indirekt klimatpåverkan

Direkt klimatpåverkan omfattar utsläpp som sker i egna an-läggningar. Indirekt klimatpåverkan från inköpt el och värme inkluderar utsläpp som skett i anläggningar från vilka Jämt-kraft köpt el eller värme, exklusive energibärare som inte för-brukats av oss. Inom övrig indirekt klimatpåverkan redovisas utsläpp från källor som vi inte äger, men är beroende av i vår verksamhet. Beräkningen av övrig indirekt klimatpåverkan in-kluderar till exempel tjänsteresor med bil, tåg, flyg, och under-leverantörers godstransporter till och från våra anläggningar.

Varifrån kommer Jämtkrafts utsläpp av koldioxid? Av dia-grammet på sidan 39, framgår andelarna från de fyra källorna och jämförelse mellan 2011 och 2012. Tyvärr innebar 2012 en ökning i Jämtkrafts koldioxidutsläpp, från 41 739 ton 2011 till 58 681 ton 2012. Det är speciellt två orsaker till ökningen:• ökad användningen av torv i fjärrvärmeverken• ökade inköpta tjänster från entreprenörer och leverantörer

Jämtkraft har inget uttalat mål och initiativ för att minska ut-släppen av växthusgaser, och kan därmed inte heller beskriva

MILJÖPRESTANDA


uppnådda minskningar. Majoriteten av Jämtkrafts utsläpp av direkt och indirekt klimatpåverkande koldioxid kommer från användningen av torv vid fjärrvärmeverken.

Näst största koldioxidkällan är köpta tjänster från entre-prenörer och leverantörer. Energiproducenter brukar beskriva sin klimatpåverkan i enheten kg CO2/producerad MWh, och med detta mått placerar sig Jämtkraft bland de bästa i Sverige och Europa, eftersom intensiteten ligger på 22 och 27 kg CO2/MWh för 2011 respektive 2012. I PwC:s rapport ”Climate Change and Electricity” (2012), där 20 europeiska energiföre-tag jämförs, noteras att endast ett företag hamnar under 80 kg CO2/MWh, och det är norska Statkraft med 23 kg CO2/MWh.

Av vår egen produktion av el och värme är det speciellt fjärr-värmeverket i Lugnvik som släpper ut koldioxid, se tabellen nedan. I tabellen anges också andra utsläpp till luften i form av kväveoxider, svaveloxider, stoft, kadmium och kvicksilver. Den koldioxid som släpps ut från förbränning av biomassa be-traktas som biogen koldioxid och ger inget nettotillskott av koldioxid i atmosfären. I den fossila koldioxiden ingår torv och olja enligt systemet för utsläppshandel.

Se tabell ”Utsläpp egen produktion el och värme” längst ner på denna sida.

Fossil koldioxid beräknas av Jämtkraft enligt Naturvårdsver-kets regler och föreskifter.

Halten av kväve- och svaveloxider mäts i rökgaskanal. Rök-gasflödet mäts med flödesmätare eller beräknas med hjälp av indata från bl.a. bränsle, effekt, temperaturer mm. Genom att multiplicera halt med flöde erhåller man en mängd i kg/timme.

De utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som kommer från Jämtkrafts verksamheter begränsas därmed till SF6, som an-vänds i elkopplare med funktionen ljusbågssläckning och iso-lering och HFC i kylutrustningar. CFC, HCFC, haloner, metyl-bromider, etc. som omnämns i Montrealprotokollet, används inte i Jämtkrafts anläggningar.

Under 2012 fanns sammanlagt 431,5 kg SF6 installerat. Under 2012 påfylldes 1,3 kg SF6 av utläckt gas. Under 2011

nyinstallerades 130 kg SF6 och ingen påfyllnad av utläckt gas gjordes. Från och med 2012 används SF6 inte längre i ny-installerad utrustning, i spänningsnivåer under 45kV. Under 2012 påfylldes sammanlagt 4 kg HFC och 63 kg HFC omhän-dertogs i samband med skrotning av aggregat.

UTSLÄPP TILL VATTEN

Det vatten som används på huvudkontoret i Östersund, liksom det vatten som används i andra kontorsbyggnader där Jämt-kraft bedriver verksamheter, är kopplat till kommunala vatten- och avloppssystem, vilket innebär att utsläppen går via kom-munala reningsverk, innan de släpps ut i recipienterna.

Kondensatvatten från rökgaskondenseringsanläggningarna vid Lugnvik och Minnesgärde uppgick till cirka 161 000 m³ år 2012, och detta vatten leds tillsammans med kylvattnet till Storsjön. Motsvarande volym för 2011 var ca 126 000 m³. Kondensatvattnets innehåll av en del metaller är villkorade till tillstånden för verkens drift, varvid rikt- och gränsvärden för utsläppen anges.

Lugnvik Minnesgärde

2010 2011 2012 2010 2011 2012

Fossilt koldioxid, ton 22 000 29 000 30 300 1 790 178 220

KväveoxiderF, ton 82 39 51,9I 7,6 2,3 5,5J

SvaveloxiderF, ton 1,2 1 0,9 1 0,1 0,2

StoftG, ton 5 4 2,5 0,15 0,1 0,2

KadmiumG, kg 0,1 0,2 0,2 H H H

KvicksilverG, kg 4,3 2,1 0,5 H H H

F Halten av kväve och svaveloxider mäts i rökgaskanal. Rökgasflödet mäts med flödesmätare eller beräknas med hjälp av indata från bla bränsle, effekt, temperaturer mm. Genom att multiplicera halt med flöde erhåller man en mängd i kg/h.G Stoft, kadmium och kvicksilver mäts genom provtagning i rökgaskanal. Utförs av ackrediterad mätkonsult. H Under tröskelvärde för rapportering.I Värden varierar på grund av driftförutsättningar och bränsleval.J Större årsproduktion.

Utsläpp egen produktion el och värme

Zink 1,3 (2,7) kgBly 0,09 (0,17) kgKoppar 0,17 (0,22) kgKrom 0,28 (0,26) kgNickel 0,26 (0,19) kg

Kadmium 0,01 (0,02) kgKvicksilver 0,205 (0,054) kgTallium 0,14 (0,31) kgArsenik 0,07 (0,13) kgVärden från 2011 inom parentes.

E Mängd mäts via flödesmätaren samt beräknas genom att producerad energi mäts, därefter används faktorn 1,1 m³/MWh. Utsläppen från Minnesgärde är mycket små i förhållande till utsläppen från Lugnvik, bland annat beroende på att voly-men kondensatvatten från Minnesgärde var cirka 1 000 m³ 2012, att jämföra med Lugnviks kondensatvattenvolym på cirka 160 000 m³. Utsläpp till vatten kontrolleras genom att månadsprov analyseras. Provtagning utförs av Jämtkraft.

Under 2012 släpptes följande kvantiteter metaller ut från kraftvärmeverket i Lugnvik:E

AVFALL

Jämtkrafts verksamheter, produktion av el och värme, ger upp-hov till stora kvantiteter eller volymer avfall av olika typer. I vår miljöpolicy står bland annat att vi ska ”…i ett långsik-tigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser”. Det är också en viktig del i Det Naturliga Stegets systemvillkor, som vi anslutit oss till. Ambitionen är att i så stor utsträckning som möjligt betrakta avfallet som en resurs, som återvinns och åter-används, eller blir råvara för energiproduktion.

Under 2011 slutfördes byggnationen av utloppskanalen för Hissmofors, vilket resulterade i omfattande jord- och bergs-chaktning. Eftersom denna arbetsinsats nu är avslutad har inga nämnvärda kvantiteter jord och berg schaktats bort under 2012.Övriga kvantiteter avfall sammanfattas i tabellen nedan.

Inga signifikanta spill skedde i verksamheten under 2012, vilket inte heller skedde under 2011. Dock, i december 2010 skedde ett större spill, cirka 40 m³ tjockolja vid Minnesgärde, som åtgärdades under 2011.


Från 2011 och fortsatt under 2012 levererar vi bara förnybar el och värme till våra privatkunder. Se Energi för kvantiteten el och värme som produceras respektive säljs.

LAGEFTERLEVNAD

Jämtkraft noterade under 2012 inga överträdelser av miljölag-stiftningen eller miljöbestämmelser, vilket inte heller skedde 2011.

TRANSPORT

Transporten av våra produkter och tjänster sker genom olika kraftledningssystem, till exempel 45 eller 145 kV-ledningar.

För värmeproduktionen vid våra tolv fjärrvärmeverk behövs en ganska omfattande transport av råvara (biomassa, torv, olja) till verken. Sammanlagt rör det sig om 1 080 904 m³ biomassa, 119 354 m³ torv och 1 006 m³ olja. Motsvarande volymer för 2011 var 1 089 000 m³ biomassa, 83 000 m³ torv och 965 m³ olja. I redovisningssystemet Svante är lastbilstransporternas koldioxidutsläpp också redovisade. o


Varifrån kommer 58 681 ton koldioxid?

MILJÖPRESTANDA

Behandlingsmetod Typ av avfall Kvantitet 2011A Kvantitet 2012A Sort

Återvinning Metall 1 517,8 580,8 Ton

Papper 9,5 11,0 Ton

Wellpapp 7,1 6,8 Ton

Plast 8,2 8,1 Ton

Glas 0,6 0,7 Ton

Deponi Rivningsavfall, isolering, etc. 39,9 - Ton

Industriavfall för sortering - 7,8 Ton

Industriavfall för deponi - 24,6 Ton

Farligt avfall Oljigt vatten och spillolja 22,7 11,4 Ton

Elektronik 6,6 3,5+1 Ton+st

Kyl och frys - 1 St

Brytare, Hg-vippor 21+15 - St

Transformator 1 st 32,5 + 2 st Ton+st

Övrigt 3,5 16,0B Ton

Förbränning Trä, brännbart avfall 96,7 615,6 Ton

Impregnerade trästolpar 4 576 - St

Övrigt Kompost 0,2 0,2 Ton

Bygg- och rivavfall 1,2 3,9 Ton

Avloppsslam 1,6 Ton

A Underlaget baseras från fakturor från leverantörerna.B I övrigt under farligt avfall ingår bland annat lampor, lysrör, batterier, aerosoler, ackumulatorsblyskrot,

absorbenter, fett, emulsioner, glykol, lösningsmedel, oljefilter, färg och oljekabel.

MiljöinvesteringarJämtkraft redovisar årligen miljöskyddskostnader till Statis-tiska Centralbyrån, SCB. Eftersom uppgifterna till SCB finns tillgängliga först i maj-juni, redovisas uppgifterna med ett års fördröjning. I tabellen nedan framgår att 2011 års miljö-investeringar ökade markant jämfört med 2010, och detta berodde huvudsakligen på investeringar inom vattenkraften och fjärrvärmen.

Mkr 2010 2011

Miljöskyddsinvesteringar

Större 6,010 35,267

Mindre 0,024 0,000

Löpande miljöskyddskostnader

Interna kostnader 11,358 11,128

Köpta tjänster och avgifter 0,313 1,451

Summa totalt 17,705 47,846

TON

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

1. Klimatpåverkanfrån egna källor

2. Egenägda tjänstebilar,egna fordon och maskiner

3. Klimatpåverkan frånköpt el och värme

4. Indirektklimatpåverkan

Torv 22 791Olja 2 581

Torv 32 843Olja 2 701

Underleverantörer6 961

Underleverantörer 13 748

Tjänsteresor 280

Tjänsteresor 390

398

33 095

43 226

404

1 005

913

7 241

14 138

2011

2012

2011

2012

2011

2012

2011

2012

Biogas 11

Biogas 11

Trä�is 7 634

Trä�is 7 712

Övrigt 37

1-2 Direkt klimatpåverkan 2012 /2011 43 630 / 33 493 ton

3-4 Indirekt klimatpåverkan 2012 / 2011 15 051 / 8 246 ton

2012 2011 2012 2011

Från egna källor 43 226 33 095 73,7 % 79,3 %

Från egna bilar, fordon, maskiner 404 398 0,7 % 1 %

Från köpt el och värme 913 1 005 1,5 % 2,4 %

Från underlevarantörer och tjänsteresor 14 138 7 241 24,1 % 17,3 %

Totalt, ton 58 681 41 739 100 % 100 %

Varifrån kommer 58 681 ton koldioxid?


Indirekt klimatpåverkan tjänstresor:Flyg <450 km 421 gram C02/personkilometer

Flyg 450 - 1600 km 278 gram C02/personkilometer

Flyg >1600 km 213 gram C02/personkilometer

Direkt klimatpåverkan: Eldningsolja 1 2,68 ton CO2/m3

Eldningsolja 2-5 2,73 ton CO2/m3

Torv 0,3931 ton CO2/MWh

Biogas 0,0023 ton CO2/MWh

Övrigt trädbränsle 0,009 ton CO2/MWh

Bensin 2,33 ton CO2/m3

Diesel 2,53 ton CO2/m3

Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme:El 4,3 g CO2/kWh Jämtkraft

Fjärrvärme 38,3 kg CO2/MWh Jämtkraft

El 4,3 g CO2/kWh Värme

Värme 233 kg CO2/MWh Värme

El 3,3 g CO2/kWh Scandem

El 4,3 g CO2/kWh Elnät

El 4,3 g CO2/kWh Elproduktion

Emissionsfaktorer


Social prestandaJämtkraft har inget specifikt ledningssystem för hur vi ska arbeta med de sociala aspekterna. Men eftersom vi använder GRI:s vägledning för hållbarhetsredovisning, så har vi också ett verktyg för de viktigaste processerna och aspekterna för att arbeta med social prestanda.

SOCIAL PRESTANDA


En stor del av ansvaret för hur vi arbetar med de sociala aspekterna och de indikatorer som beskrivs i GRI:s väg-

ledning för hur vi ska arbeta och redovisa social prestanda, lig-ger hos vår personalavdelning (HR). Även verksamheter som har ansvar för lagefterlevnad, inköp av produkter och tjänster, marknadsföring, försäljning och sponsring är viktiga.

Nedan beskrivs vår sociala prestanda, med koppling till ar-betsvillkor, mänskliga rättigheter, produkter och tjänster samt Jämtkrafts roll i samhället.

ARBETSVILLKOR

• Antalet anställda per 31/12 2012 var 324, varav 257 män och 67 kvinnor, av vilka 8 var deltidsanställda (6 män och 2 kvinnor), och 9 visstidsanställda (4 män och 5 kvinnor).

• Medelåldern var 47 år för männen och 46 år för kvinnorna, totalt 46,8 år.

• Under året nyanställdes 18 personer och 21 slutade.• Personalomsättningen var 6,48 procent (slutat antal anställda

under året, beräknat på antal anställda 31 december 2012). • Jämtkraft har ett antal förmåner som ges till alla tillsvida-

reanställda; friskvårdsbidrag, sjukvårdsförsäkring, föräld-rapenningstillägg och koppling till resultatpremiestiftelsen.

Hela Jämtkrafts personalstyrka, 100 procent, omfattas av kol-lektivavtal och vi följer tillämpliga regler i Medbestämmande-lagen. Jämtkraft har idagsläget 44 personer med förmånsbe-stämd pension. Avsättningen är 1,5 procent av lön.

Hela vår personalstyrka täcks in av formella och gemen-samma ledningsstrukturer i form av en gemensam arbetsmil-jöpolicy. Linjeorganisationen har delegerade arbetsuppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM. Vårt arbete med hälsa och säkerhet genomsyrar arbetsmiljöarbetet, bland an-nat förebyggande åtgärder, utbildning och samverkan mellan olika aktörer. I vår Uppförandekod nämner vi specifikt att vi ska säkerställa att våra medarbetare arbetar i en säker och häl-sosam miljö. I detta arbete ingår ett antal olika aktörer/roller i form av chefer, medarbetare och arbetsmiljöombud, och sam-

verkansformer som arbetsplatsträffar, skyddsronder och sam-verkanskommitté.

Den totala sjukfrånvaron för hela Jämtkraft uppgick un-der 2012 till 3,2 procent, en uppgång från 2,6 procent 2011. Dessvärre är inte rapporteringssystemet uppbyggt för redovis-ning av arbetsrelaterade sjukdomar. Under året rapporterades 10 arbetsskadeanmälningar (4 olycksfall, 1 arbetssjukdom, 4 tillbud och 1 säkerhetsrelaterad anmälning). Ingen av dessa anmälningar har lett till frånvaro från arbetet.

Antalet arbetsskadeanmälningar 2011 var också 10. Inga dödsfall har inträffat under året relaterat till arbetet, vilket också gäller för många tidigare år.

Ett flertal insatser på Jämtkraft är kopplade till utbildning och förebyggande åtgärder och riskhantering för att bistå de anställda beträffande sjukdomar. Exempel på detta är frisk-vårdsbidrag, projektet Friskvårdsåret, sjukvårdsförsäkring, fö-retagshälsovård, krisorganisation, HLR och LABC, tjänstbar-hetsgrundande hälsoundersökningar samt medvetandegörande och tillsyn inom arbetsmiljön.

NÖJDA MEDARBETARE

Jämfört med föregående medarbetarundersökning har resulta-tet förbättrats inom flera områden sedan 2010. Till exempel har ”Stimulerande arbetsuppgifter” ökat från 3,8 till 4,1, ”På-verkan på eget arbete” från 3,9 till 4,2, och ”Samarbetet inom min avdelning” från 3,6 till 4,0. Dock visar undersökningen att det finns förbättringspotential när det gäller information ge-nerellt - från ledningen och mellan avdelningar. ”Vi-känslan” och ”Konflikter som uppstår på avdelningarna löses på ett bra sätt” ligger fortsatt ganska lågt, men oförändrat under åren.

UTBILDNING

Utbildning är ett effektivt sätt att få medarbetare att förstå och göra rätt inom områdena miljö, arbetsmiljö och hållbar utveckling.

Under 2012 har utbildningar genomförts huvudsakligen inom tre områden:

Utbildningen 2012 (inom miljö och hållbar utveckling, ledar-utveckling och arbetsmiljö och elsäkerhet för egen personal

PERSONALSTRUKTUR

Tillsvidareanställda per den 31/12 2012

Ålder Män Kvinnor

20-29 9 2

30-39 52 25

40-49 83 20

50-59 76 16

60- 37 4

Totalt 257 67 UTBILDNING Antal timmar Innehåll

Miljö och hållbar utveckling

332 MiljöavvikelserStyrande dokumentHållbarhetsredovisningMedarbetareLagar

Ledarutveckling 1 280 Trygga, kommunikativa chefer

Arbetsmiljö och säkerhet

2 532 AMS-rep och AMS-hsp grundHLR 5 år och 3 årESA-05 webbutbildning, ESA Vattenvägar, ESA IndustriHeta arbeten, dammsäker-het, höghöjdsarbeten, nöd-körning dammluckor, skylift, tillträde till driftrum


och entreprenörer) uppgick sammanlagt till 4 144 timmar, att jämföra med 2 812 timmars utbildning 2011.

Förutom en omfattande utbildning av de anställda så ge-nomgår alla anställda, 100 procent, regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation.

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Jämtkrafts styrelse består av tio ledamöter (åtta med och två utan rösträtt) och fyra ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare, medan Åre och Krokoms kommu-ner utser en ledamot och en ersättare vardera. Dessutom har styrelsen en extern ledamot. De anställdas organisationer utser två ledamöter (utan rösträtt) och två ersättare. Medelåldern för de åtta ledamöterna (6 män och 2 kvinnor) – män 60,0 år och kvinnor 54,5 år.

Ledningsgruppen består av nio personer; tre kvinnor och sex män. Medelåldern för ledningen är 52 år (kvinnor 45,7 år och mån 55 år).

Medellönen för Jämtkrafts medarbetare är 31 649 kr, ba-serat på tillsvidareanställda medarbetare, avdelnings- och enhetschefer, exklusive två VD:ar. Intressant att notera är att männens medellön är 31 669 kronor (exkl två VDar) och kvin-nornas är 31 576 kronor. Medellönen ökade med 4,9 procent från 2011 till 2012.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Inga fall av diskriminering har anmälts. Inga kränkningar av ursprungsbefolkningens rättigheter, i detta fall samerna har

rapporterats. Under senare år har vi systematiskt arbetat med att utveckla arbetssättet för samrådsprocesser i samband med utbyggnad av vindkraft och kraftledningar till vindkraftsparker.

För våra egna anställda råder full föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal, beroende på tjänstetillhörighet. Vid upphandling-ar ställer vi krav på att leverantörer följer gällade lagstiftning.


Vårt huvudsakliga syfte är att leverera en säker tillgång på el och värme, samt tillgång till ett fibernät som möjliggör bred-bandsuppkoppling. Vi erbjuder förutom Naturskyddsförening-ens miljömärkning Bra Miljöval också ursprungsmärkning för el (vind).

För att ge kunderna möjlighet att välja elhandelsföretag på andra grunder än enbart pris infördes 2006 ursprungsmärk-ning av el. Reglerna om redovisningen finns angivna i ellagen. Kunden kan på sin elfaktura se fördelningen mellan förnybart, fossila bränslen och kärnkraft för sitt aktuella avtal.

Vi har ett Kontaktcenter och en Facebook-sida, där vi tar emot feedback från kunder. Genom dessa två kontaktytor sva-rar vi på frågor och tar emot kundernas synpunkter.

Under 2012 förekom inga anmälningar eller fällningar till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN), Reklamombuds-mannen (RO) eller liknande. Under 2011 blev vi dock anmälda till RO vid ett tillfälle för vilseledande reklam, och RO beslu-tade att inte behandla anmälan.

Under 2012 betalades sammanlagt 131 670 kronor (exklu-sive moms) ut i avbrottsersättningar, 89 923 kronor för elnätet

SOCIAL PRESTANDA


och 41 747 kronor för värme. Avbrottsersättningarna för 2012 är väsentligt lägre än för 2011, då bland annat stormen Dag-mar i december resulterade i stora avbrott i elnätet. För 2011 betalades sammanlagt drygt 3 miljoner kronor ut till kunderna.

VÅR ROLL I SAMHÄLLET

Jämtkrafts ägarstruktur i form av tre kommuner och en utpräg-lad lokal och regional förankring i verksamheten, även om en del av kundbasen finns utanför regionen, innebär att vi är ett välkänt företag i regionen. Vi är också en drivkraft för regio-nen. Vi sponsrar klubbar, föreningar och organisationer inom bland annat idrott och kultur samt miljö och samhälle i våra tre ägarkommuner Östersund, Krokom och Åre.

Några exempel på våra sponsringsinsatserJämtkrafts sponsring syftar till att främja aktiviteter och ut-veckling i regionen. Vi vet att sponsringen är uppskattad och varje vecka får vi nya förfrågningar. Ett avtal om sponsring ska vara till nytta för både sponsortagaren och Jämtkraft, det byg-ger på prestationer från båda håll. Jämtkraft samarbetar med klubbar, föreningar och organisationer som har ett tydligt fo-kus på utveckling och vi strävar efter en bra fördelning mellan idrott, kultur, miljö och social sponsring.

Under 2012 hade vi sammanlagt 98 sponsringssamarbeten, till exempel Barke kulturförening, Barncancerfonden – Julia-resan, Dammån, Ung Företagsamhet Jämtland, St Olavslop-pet, Jämtkraft Arena, Medvinden och Jämtkraft Hockeyskola. Vår sponsring uppgick till ett antal miljoner kronor för 2012.

Jämtkraft tog under 2012 fram ett förslag på en uppfö-randekod, som bland annat innehåller regler för korruption. Jämtkraft känner inte till några fall av korruption inom bolaget.

Även om Jämtkraft ägs av tre kommuner och sju av styrel-sens åtta ledamöter (med rösträtt) är politiskt tillsatta, så före-kom under 2012 och 2011 inga politiska ställningstaganden. Jämtkraft bidrog heller inte med pengar till politiska partier eller enskilda politiker.

Jämtkraft har under 2012 inte dömts till böter eller andra sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser, och vilket inte heller skedde 2011. o

KRITERIER FÖR SPONSRINGSAMARBETEN:

• Ha en tydlig utvecklingsprägel.

• Ligga i linje med vår vision – Drivkraft för regionen.

• Ha en klar marknadsföringseffekt som uppfyl-ler sponsringsbeloppet. Gärna erbjuda samar-betsformer utöver reklamplats.

• Alla ansökningar ska ske skriftligt och komma in i god tid. Vi vill ha klara förslag på hur Jämt-kraft kan synliggöras och andra samarbetsför-slag samt vilket belopp som är aktuellt.

• Våra sponsringssamarbeten gäller inte enskilda utövare.


GRI-matris för Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2012

GRI-MATRIS

GRI # Indikator Sida Status

Profil 1.1 Uttalande från högsta ledningen 5 F1.2 Påverkan, risker och möjligheter 8 F

Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn 6 F2.2 Produkter och tjänster 6, 17-19 F2.3 Organisationens struktur 12 F2.4 Lokalisering huvudkontor 6 F2.5 Länder i vilka verksamhet finns ÅR, 6, 18 F2.6 Ägarstruktur och företagsform 6 F2.7 Marknader för verksamheten 6 F2.8 Organisationens storlek ÅR, 6-11 F2.9 Förändringar sedan tidigare 6 F2.10 Utmärkelser och priser 14-15 F

Kriterier för redovisningen 3.1 Redovisningsperiod 3 F3.2 Senaste redovisningen 3 F3.3 Redovisningscykel 3 F3.4 Kontaktperson 2 F3.5 Definition av innehållet 3 F3.6 Avgränsningar 8 F3.7 Begränsningar 8 F3.8 Principer för dotterbolag 6, 8 F3.9 Hur mätningar/beräkningar gjorts 21, 35-39 F3.10 Förändringar av information som lämnats tidigare 6 F3.11 Förändringar sedan föregående redovisningsperiod 6 F3.12 Innehållsförteckning 2 F3.14 Externt bestyrkande 47-48 F

Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 Organisationens bolagsstyrning ÅR, 6, 12-13, 42 F4.2 Roller för ordförande och VD 6 F4.3 Styrelsen och deras roller 6 F4.4 Aktieägares/anställdas påverkan ÅR D4.5 Ersättningar ÅR, 8, 41 D4.6 Förhindrande av intressekonflikter ÅR, 8 D4.7 Styrelsens expertis ÅR, 6, 8 D4.8 Mission, uppförandekod, principer 22 F4.9 Styrelsens styrning ÅR, 5, 22-23 D4.10 Utvärdering av styrelsen ÅR D4.11 Försiktighetsprincipen 24 F4.12 Externa standarder etc. 22 F4.13 Medlemskap 25 F4.14 Intressentlista 24, 29-31 F4.15 Principer för intressentidentifiering 24, 29-31 F4.16 Kommunikation med intressenter 24, 29-31 F4.17 Frågor vid intressentdialoger 24, 29-31 F

Ekonomisk påverkan EC1 Skapat och levererat värde ÅR, 43 DEC3 Förmånsbestämda åtaganden ÅR, 41 FEC4 Finansiellt stöd från allmänna ÅR, 33 FEC6 Lokala leverantörer 30, 33 FEC7 Lokalanställning 33 DEC8 Investeringar i infrastruktur 14, 19 F


GRI # Indikator Sida Status

MiljöpåverkanEN1 Materialanvändning 35 FEN3 Direkt energianvändning 35 FEN4 Indirekt energianvändning 35 FEN5 Energi besparingar 35 FEN6 Energieffektiva produkter/tjänster 35 FEN8 Vattenanvändning 35-36 FEN11 Ägd, brukad och hyrd mark 23, 36 FEN12 Påverkan från aktiviteter 23, 36 DEN13 Skyddade/restaurerade miljöer 23, 36 DEN14 Strategier för biologisk mångfald 23, 36 DEN15 IUCN rödlistade arter 23, 36 DEN16 Utsläpp av växthusgaser 36-37, 39 FEN17 Andra relevanta indirekta utsläpp 37 FEN18 Initiativ för att minska luftutsläpp 36-37 DEN19 Utsläpp av ozonnedbrytande 37 FEN20 Utsläpp av andra luftföroreningar 37 FEN21 Utsläpp till vatten 37 FEN22 Total avfallsvikt 38 FEN23 Antal och volym av spill 38 FEN26 Åtgärder att minska miljöpåverkan 26 FEN28 Monetärt värde av böter 38 FEN29 Miljöpåverkan transporter 38 FEN30 Miljöinvesteringar 38 F

Social påverkanLA1 Personalstyrka 41 FLA2 Anställda och personalomsättning 41 FLA3 Förmåner 41 FLA4 Kollektivavtal 41 FLA6 Samarbetskommitteer 41 FLA7 Skador, sjukdomar, sjukdagar 41 FLA8 Utbildning ang sjukdomar 41 FLA10 Utbildningstimmar 41 FLA12 Utvärdering av medarbetare 42 FLA13 Sammansättning styrelse/ledning 6, 42 FLA14 Löneskillnader 42 FHR4 Fall av diskriminering 42 FHR5 Föreningsfrihet/kollektivavtal 42 FHR9 Ursprungsbefolkningar 42 FSO4 Korruptionsincidenter 43 FSO5 Politiska processer och lobbying 43 FSO6 Bidrag/gåvor till politiken 43 FSO7 Konkurrenshämmande aktiviteter 43 FSO8 Böter och andra sanktioner 43 FPR3 Information om produkter/tjänster 42-43 FPR5 Kundnöjdhet 14, 42 FPR7 Regler och frivilliga koder 22 FPR9 Böter och andra sanktioner 43 F


AVGRÄNSNING för en hållbarhetsredovisning anger de delar av företaget som inkluderas i data- och informations-sammanställningen.

BIOLOGISKA MÅNGFALD är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bl.a. landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

BIOMASSA är enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:26 produkter bestående av vegetabiliskt material från jord- och skogsbruk som kan användas som bränsle för utvinning av energiinnehållet samt följande avfall som används som bränslen:

• avfall från jord- och skogsbruk

• vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den alstrade värmen återvinns

• vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som uppstått vid produktion av nyfiberpappersmassa

• korkavfall

• träavfall, med undantag för träavfall som kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling

FÖRNYBAR ENERGI är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en över-skådlig framtid.

FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN innebär i tekniska samman-hang att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt.

GLOBAL REPORTING INITIATIVE (GRI) är en multi-intres-sentprocess och oberoende institut som har uppgiften att ta fram och utveckla en globalt användbar vägledning för hållbarhetsredovisning.

GROT är förkortning av grenar och toppar, och är ett så kallat tredje sortiment efter sågtimmer och massaved, som ibland tas ut vid slutavverkningar. Grot är enkelt uttryckt det spill som uppstår när skördaren tagit trädstockarna.

HÅLLBAR UTVECKLING är en utveckling som ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten).

INTRESSENT är individ, grupper av människor eller organi-sationer som påverkas av eller kan påverka ett företags/organisations verksamhet, produkter och tjänster.

ISO 14001 är en internationell standard, som utgör grunden för fastställande av miljöledning, och som kan användas i alla typer av organisationer inom alla slags in-dustrier.

IUCN, International Union for Conservation of Nature, är ett internationellt organ för naturskydd med över 1000 med-lemsorganisationer. IUCN samordnar arbetet med att ta fram rödlistan över hotade växt- och djurarter.

KÄRNINDIKATOR är en indikator som är av intresse för de flesta intressenterna och som betraktas som väsentlig för att beskriva företagets påverkan.

MILJÖASPEKT är delar av en organisations aktivitetsverk-samhet, produkter eller tjänster som kan inverka på miljön.

MONTREALPROTOKOLLET är ett internationellt traktat (1987) som är utformat för att skydda ozonskiktet genom att fasa ut produktionen av ett antal substanser som tros vara ansvariga för uppkomsten av ozonhål.

PRISSÄKRING El köps in vid gynnsamma tillfällen i förväg för att kunna erbjuda ett lågt pris till kunderna.

SVAVELHEXAFLUORID, SF6, är en artificiell gas som an-vänds i ställverk. SF6 har en potential för global uppvärm-ning som är omkring 23 900 gånger större än den för koldioxid.

TORV är i vidsträckt mening en jordart, huvudsakligen be-stående av växtrester, som på grund av hämmat/hindrat lufttillträde mer eller mindre undgått nedbrytning. Den ofullständiga nedbrytningen gör att en stor del av energiin-nehållet i det biologiska materialet finns kvar, varför torv kan användas som bränsle. 2006 omklassificerades torven till långsamt förnyelsebar energikälla, från att tidigare ha ansetts som ett fossilt bränsle.

UN GLOBAL COMPACT omfattar internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag.

Definitioner

DEFINITIONER


Utlåtande från oberoende granskning

Det här är ett utlåtande från den oberoende granskningen som gjorts av Respect Sustainable Business AB (Respect)

för Jämtkraft AB med helägda dotterbolag avseende Hållbar-hetsredovisning 2012 för perioden 1 januari – 31 december 2012, enligt Global Reporting Initiative (GRI) riktlinjer för B+ nivå. Utlåtandet riktar sig i första hand till hållbarhetsredovis-ningens läsare och Jämtkrafts ledning och styrelse.

SLUTSATSER

Utifrån granskningens avgränsning och de metoder som an-vänts drar vi följande slutsatser:

1. Jämtkraft har implementerat processer och procedurer, som följer principerna som omfattas av GRI G3 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning och AA1000 Accountability Principles Standard 2008 (AA1000APS); och

2. Grundat på genomförd granskning, har det inte framkom-mit några omständigheter som ger oss anledning att anse att Jämtkrafts hållbarhetsredovisning inte uppfyller gäl-lande kriterier.

KRITERIER

GRI G3 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning och principer för AA1000 Assurance Standard 2008 (AA1000AS) har använts som kriterier för granskning av Jämtkrafts hållbarhetsredovis-ning. Granskningen genomfördes i enlighet med AA1000 AS. Respect hade i uppdrag att genomföra en omfattande gransk-ning, (Type 2) som omfattar en utvärdering av hur väl verksam-heten efterlever principerna om fullständighet, väsentlighet och lyhördhet som de är formulerade i AA1000APS, och dessutom en granskning av trovärdigheten i redovisade GRI indikatorer.

AVGRÄNSNING

Granskningen är övergripande utförd inom områdena energi och klimat. En fullständig granskning gällande energi och kli-mat har gjorts för dotterbolaget Scandem AB, utan anmärk-ningar.

METOD FÖR GRANSKNING

Respect har genomfört granskningen enligt följande metodik under mars 2013:• Genomgång av Jämtkrafts arbetsprocess för att identifiera

och bestämma väsentliga frågor som ska inkluderas i håll-barhetsredovisningen.

• Utvärdering av Jämtkrafts process för identifiering av och engagemang med intressenter.

• Intervjuer med ett urval av externa intressenter samt över-gripande mediascreening för att säkerställa relevant inne-håll i redovisningen, väsenlighet.

• Intervju med person ansvarig för framtagningen av Jämt-krafts hållbarhetsredovisning, för att förstå processen för framtagningen av redovisningen.

• Intervjuer med representanter från HR, marknadsbolag och miljö angående interna processer.

• Intervju med vd, angående strategi, hot och möjligheter.• Analys och genomgång av processer.• Verifiering av redovisad data.• Genomgång av Jämtkrafts uttalande i hållbarhetsredovis-

ningen om årets resultat och prestanda. • Genomgång av Jämtkrafts efterlevnad av GRIs riktlinjer på

B+ nivå.

EFTERLEVNAD AV PRINCIPERNA I AA1000APS (2008)

Baserat på granskningens omfattning och metoder kan vi dra slutsatsen att Jämtkraft har implementerat processer som följer principerna i AA1000APS (2008).

VÄSENTLIGHET

Jämtkraft har under året visat exempel på aktiviteter för att säkerställa att hållbarhetsredovisningen omfattar de viktigaste frågorna för berörda intressenter.

FULLSTÄNDIGHET

Jämtkraft har etablerat interna processer och metodik för att genomföra intressentdialoger och har under året fört strukture-rade dialoger med sina intressenter.

LYHÖRDHET

Att hållbarhetsredovisningens fokus och det arbete som av-speglas i denna, överensstämmer med intressenternas förvänt-ningar, visar på att Jämtkraft har svarat upp mot sina intres-senter.

TROVÄRDIGHET I REDOVISAT MATERIAL

Respect bedömer redovisat material vara trovärdigt baserat på granskning av underlag presenterat av Jämtkraft. Se dock no-tering om avgränsning.

OBSERVATIONER OCH REKOMMENDATIONER

Jämtkraft har visat god utveckling gällande både hållbarhets-arbete och hållbarhetsredovisning. Respect rekommenderar

UTLÅTANDE


dock Jämtkraft att tydligare skapa struktur och interna proces-ser för dokumentstyrning och datainsamling. Respect bedö-mer tillgängligt material som representativt och trovärdigt.

ROLL, ANSVAR OCH KOMPETENS

Jämtkraft är ansvarig för sammanställning av hållbarhetsre-dovisningen samt för den information och de uttalanden som den innehåller. I samband med granskningen är Respect endast ansvariga gentemot Jämtkrafts ledning. Respect säkerställer

en oberoende roll i uppdraget genom att tillsätta ett gransk-ningsteam som inte är eller har varit involverad i projekt med Jämtkraft under redovisningsperioden och som skulle kun-na ha haft inverkan på teamets oberoende eller objektivitet. Vårt granskningsteam har adekvat kunskap och lång erfaren-het inom hållbarhetsarbete och redovisning samt god kän-nedom om relevanta standarder som GRI, AA1000APS och AA1000AS. För ytterligare information, vänligen besök vår hemsida www.respect.se

Jessica Boklund Erik Adriansson

Respect Sustainable Business RSB ABStockholm, 2013- 04- 08

UTLÅTANDE


Anteckningar


Anteckningar








123341





Vår historia 10








Miljöprestanda 34

Social prestanda 40

GRI-matris 44

Defi nitioner 46











123341





Vår historia 10








Miljöprestanda 34

Social prestanda 40

GRI-matris 44

Defi nitioner 46






HÅ

LLBA

RH

ETS

RE

DO

VIS

NIN

G Jäm

tkraft AB

20

12

Jämtkraftshållbarhetsredovisning

2012

Jämtkraft ABKyrkgatan 21

Box 394831 25 Östersund

tfn 063-14 90 00fax 063-10 64 41

[email protected]

Documents

HÅLLBARHETSREDOVISNING Jämtkrafts hållbarhetsredovisning … · 2 | Jämtkrafts hållbarhetsredovisning . 2012. TEXT. Magnus Enell och Jämtkraft, 2013. GRAFISK PRODUKTION. Duplicera