Hot och våld, en del av vardagen - DiVA portal1231947/FULLTEXT01.pdfHot och våld inom arbetslivet rapporterades öka kraftigt under 1990-talet, majoriteten av anmälda fall kom från

Hot och våld, en del av vardagen

Utifrån sjuksköterskors synvinkel

Workplace violence, a part of everyday life

From nurses’ point of view

Författare: Lina Hugert & Therese Dalqvist

VT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Margita Svensson, leg. Sjuksköterska, Region Örebro län

Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet

Abstrakt

Bakgrund: Arbetsplatsrelaterat våld inom hälso- och sjukvården, från patienter eller anhöriga, mot sjuksköterskor är ett globalt problem. Våld beskrivs som ett subjektivt begrepp,

vilket gör att det är svårt att få trovärdig statistik på förekomsten av hot och våld. Det finns indikation om underrapportering samt samhällsfinansiella förluster till följd av hot och våld inom sjukvården. För att sjuksköterskor ska känna tillfredsställelse i arbetet och utöva en god

omvårdnad är det viktigt med en trygg arbetsmiljö. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utsättas för hot och våld inom slutenvården. Metod:

Litteraturstudie med deskriptiv design, systematiska litteratursökningar samt integrerad innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet av att utsättas för hot och våld kan leda till fysiologiska eller psykologiska konsekvenser. Våld beskrevs som ett allvarligt och

växande problem som påverkade sjuksköterskor i det kliniska arbetet eller omvårdnaden, den professionella rollen samt i privatlivet. Sjuksköterskor använde sig av olika copingstrategier

för att försöka hantera hotfulla och våldsamma situationer. I somliga hotfulla eller våldsamma situationer värnade sjuksköterskor om sin egen säkerhet och hälsa, före patientens omvårdnadsbehov. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av att utsättas för hot och våld inom

slutenvården medför både psykologiska och fysiologiska negativa konsekvenser. Det påverkar det kliniska arbetet samt omvårdnaden av patienterna.

Nyckelord: Erfarenhet, hot och våld, omvårdnad, sjuksköterskor.

Abstract

Background; Workplace violence within healthcare, from aggressive patients or relatives, towards nurses is a global problem. Violence is described as a subjective notion, which makes

it hard to create reliable statistics on workplace violence. There’s an indication that workplace violence results in financial costs for the society and indication on under reporting of violence and threats within health care. In order for nurses to feel safe at their workplace and be able to

exercise good nursing, it is important that they have a safe work environment. Aim; The purpose of this study is to describe nurses experience of being exposed to violence and threat

within healthcare. Method; Literature study with descriptive design, systematic literature searches and integrated content analysis. Results; Nurses experience of being exposed to threats and violence can lead to physiological or psychological consequences. Violence is

described as a serious and growing problem which affects nurses in their clinical work and nursing, in their professional role and their personal life. Nurses used different coping

strategies to deal with threatening and violent situations. In some violent incidents the nurses cared more about their own safety and wellbeing, prior to the patients’ needs. Conclusion;

Nurses experience of being exposed to workplace violence within healthcare entails in both

psychological as well as physiological negative consequences. It negatively affects the clinical work and nursing towards patients.

Keywords: Experience, nurse, nursing, threat and violence.

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ................................................................................................................................ 1

1.1 Definition av hot och våld ................................................................................................ 1

1.2 Förekomst av hot och våld ............................................................................................... 1

1.3 Nyttjande av hot och våld ................................................................................................. 2

1.4 Sjuksköterskors arbetsmiljö.............................................................................................. 2

1.5 Teoretiskt ramverk............................................................................................................ 3

1.6 Problemformulering ......................................................................................................... 3

2. Syfte........................................................................................................................................ 4

3. Metod...................................................................................................................................... 4

3.1 Design ............................................................................................................................... 4

3.2 Sökstrategi ........................................................................................................................ 4

3.3 Urval av vetenskapliga artiklar......................................................................................... 6

3.4 Granskning ....................................................................................................................... 7

3.5 Bearbetning och analys..................................................................................................... 7

3.6 Forskningsetiska överväganden........................................................................................ 7

4. Resultat ................................................................................................................................... 7

4.1 Konsekvenser för sjuksköterskan ..................................................................................... 7

4.1.1 Fysiska eller psykiska ................................................................................................ 7

4.1.2 Privatliv ..................................................................................................................... 8

4.1.3 Coping ....................................................................................................................... 9

4.2 Konsekvenser för arbetsmiljön ....................................................................................... 10

4.2.1 Ledarskap ................................................................................................................ 10

4.2.2 Otrygg arbetsplats.................................................................................................... 10

4.2.3 Normalisering .......................................................................................................... 11

4.3 Konsekvenser för patienten ............................................................................................ 11

4.3.1 Kliniskt arbete samt omvårdnad .............................................................................. 11

4.3.2 Säkerhet ................................................................................................................... 12

4.4 Resultatsammanfattning ................................................................................................. 12

5. Diskussion ............................................................................................................................ 12

5.1 Metoddiskussion ............................................................................................................. 12

5.1.1 Design ...................................................................................................................... 12

5.1.2 Sökstrategi ............................................................................................................... 13

5.1.3 Bearbetning och analys............................................................................................ 14

5.1.4 Forskningsetiska överväganden............................................................................... 14

5.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 14

5.2.1 Konsekvenser för sjuksköterskan ............................................................................ 14

5.2.2 Konsekvenser för arbetsmiljön ................................................................................ 15

5.2.3 Konsekvenser för patienten ..................................................................................... 16

6. Slutsats.................................................................................................................................. 16

7. Klinisk nytta ......................................................................................................................... 17

8. Framtida forskning ............................................................................................................... 17

Referenser

Bilaga 1 - Sökmatris

Bilaga 2 - Artikelmatris

Bilaga 3 - Innehållsanalysen

1

1. Bakgrund

1.1 Definition av hot och våld

World Health Organization (WHO, 2002) definierar våld som; när en person med avsikt använder fysisk kraft, verbalt hot om våld mot en person, grupp eller sig själv, som endera leder till eller har stor risk att resultera i trauma, död, psykisk åkomma, svält eller

underutveckling. Enligt Arbetsmiljöverket (AFS, 1993:2) definieras hot och våld i ett brett spektrum, från trakasserier till mord. Vidare påtalar Arbetsmiljöverket (AFS, 1993:2) att

många händelser av hot och våld inte rapporteras in, vilket Arnetz & Arnetz (2001) samt Isaksson, Åström & Graneheim (2008) menar är relaterat till att våld är ett subjektivt begrepp och att det inte finns någon allmängiltig definition.

1.2 Förekomst av hot och våld

Hot och våld inom arbetslivet rapporterades öka kraftigt under 1990-talet, majoriteten av anmälda fall kom från Vård och Omsorgen (Nordin, 2000). I början av 2000-talet utsattes

cirka tre miljoner (22 %) vårdpersonal i Europa för hot och våld på arbetet (Nolan, Soares, Dallender, Thomsen & Arnetz, 2001). Under 2017 inkom 2 838 anmälningar från samtliga

branscher i Sverige till följd av hot, våld, chock eller rädsla. Vård och Omsorg samt Socialtjänst stod för cirka 44 % (1 251 anmälningar), Utbildningsväsendet för ungefär 21 % (585 anmälningar) och Civila myndigheter och Försvaret, där polisväsendet inkluderas, för

cirka 9 % (247 anmälningar). Inom Vård och Omsorg samt Socialtjänst stod Västra Götalands län för högst anmälningsstatistik med 233 anmälningar och Gotlands län för lägst med <5

(Arbetsmiljöverket, 2018). Det var vanligast att se anmälningar om hot och våld från vårdpersonal inom akutsjukvård,

psykiatrisk vård, geriatrisk vård, långtidsvård, intermediärvården, intensivvården samt rehabiliteringsavdelningar. Sjuksköterskor inom öppen- samt mödravården hade minst antal anmälningar av hot och våld (Camerino, Estryn-Béhar, Conway, van der Heijden &

Hasselhorn, 2008; Hahn, Muller, Needham, Dassen, Kok & Halfens, 2010). Det är ökad risk att utsättas för hot och våld vid nattarbete (Ergün & Karadakovan, 2005; Arbetsmiljöverket,

2017b), varierande arbete mellan dag och natt samt vid personalbrist (Arbetsmiljöverket, 2017b). Enligt WHO (2018) kommer 8 % till 38 % av all sjukvårdspersonal i världen någon gång under yrkeslivet utsättas för hot eller våld. De som har högst risk att utsättas för hot eller

våld är de som jobbar närmast patienterna, arbetar på akutvårdsavdelning, eller är ambulanssjukvårdare (WHO, 2018).

Arbetsplatsrelaterat våld är ett globalt problem, från utvecklingsländer till industriländer. Vårdpersonal från Portugal, Bulgarien, Australien, Brasilien, Sydafrika, Thailand, Libanon

och Latinamerika utsattes för hot och våld vid minst ett tillfälle under ett år, från 75,8 % av vårdpersonalen i Bulgarien till 46,7 % i Brasilien (Di Martino, 2002). Det finns indikation om

mörkertal av hot och våld inom hälso- och sjukvård vilket kan bero på att våld är ett subjektivt begrepp (Arnetz & Arnetz, 2001; Isaksson et al., 2008). Orsaker till underrapportering kunde vara avskräckande arbetsklimat då personalen var rädda att förlora arbetet om de anmälde, att

det på arbetsplatsen inte fanns hjälp att tillgå för den utsatta personen att genomföra en anmälan samt uppfattningen att hot och våld var en del av det dagliga arbetet (Nelson, 2014).

Andra orsaker till att hot och våld inte rapporterades var att det inte fanns några bevis, synliga

2

skador eller vittnen till att våld utövats. Vårdpersonalen tyckte våldet var besvärligt eller att

det var en del av arbetet då personalen normaliserade situationen och inte såg sig själva som offer (Isaksson, Åström & Graneheim, 2009; Gabel Speroni, Fitch, Dawson, Dugan &

Atherton, 2014). Dock är det svårt att dra generella slutsatser om förekomsten av hot och våld globalt då världens länder har olika lagstiftning om hot och våld på arbetsplatsen och vissa länder saknar helt lagstiftning, det är dessutom få länder som har en specifik lag som berör hot

och våld på arbetsplatsen (Pillinger, 2017). Olika definitioner av begreppen hot och våld samt mätmetoder varierar mellan både länder och vetenskapliga studier vilket kan vara ännu en

orsak till att inte få ett generaliserbart svar globalt (Nolan et al., 2001).

1.3 Nyttjande av hot och våld

Manliga patienter och besökare var de som mest frekvent utsatte vårdpersonal för hot och

våld på sjukhus (Camerino et al., 2008; Hahn et al., 2010; Gabel Seproni et al., 2014; Terzoni, Ferrara, Cornelli, Ricci, Oggioni & Destrebecq, 2015). De vanligaste formerna av hot var höjd röst, skrik eller svordomar. Det vanligaste fysiska våldet var fasthållning, att riva eller

sparka (Gabel Seproni et al., 2014). Vanligt förekommande var också att patienter övergick från hot till våld (Hahn et al., 2010). Orsaker till att patienter och anhöriga blev hotfulla eller

våldsamma varierade men främsta somatiska orsakerna var till följd av Demens- och Alzheimers sjukdom eller påverkan av alkohol alternativt droger (Crilly, Chaboyer & Creedy, 2004; Hahn et al., 2010; Gabel Seproni et al., 2014). Situationer som kunde orsaka att

patienter blev hotfulla och våldsamma var väntetid följt av behov av flertalet provtagningar, undersökning eller krav att följa avdelningens regler samt personalbrist. Även vid tillfällen då

sjuksköterskan behövde behandla privata delar av patientens kropp, fysiska ingrepp, vid samtal med patienten om det medicinska tillståndet eller fortsatt behandling. Andra orsaker kunde vara vid samtal att avsluta behandling samt ge råd till patienten i emotionellt eller

medicinskt svåra situationer (Hahn et al., 2010). Våldet orsakar samhället finansiella förluster (Nordin, 2000; Gabel Speroni et al., 2014; WHO, 2018). Arbetsrelaterat våld kan också leda

till att personalen får förändrade relationer till varandra eller sina kollegor, personalen kan även uppleva svårigheter att återvända till arbetsplatsen (Viitasara, 2000) eller började ta med sig redskap i självförsvarssyfte (Terzoni et al., 2015).

1.4 Sjuksköterskors arbetsmiljö

Sjuksköterskor som utsätts för hot och våld på arbetsplatsen påverkas psykiskt och fysiskt negativt, vilket påverkar vårdkvalitén, arbetsglädje och kan reducera arbetsmotivationen

(WHO, 2018). Att arbeta med människor i utsatta situationer, ta komplicerade beslut under svåra förhållanden eller utsättas för trauma är exempel på arbetsförhållanden och arbetssituationer som är psykiskt påfrestande (Arbetsmiljöverket [AFS], 2015:4). Enligt

Arbetsmiljöverket (AFS 2015:4), 11 §, ska arbetsgivaren arbeta för att motverka arbetssituationer och arbetsuppgifter som är psykiskt påfrestande för arbetstagarna och har

ökad risk att leda till ohälsa. I arbetssituationer och förhållanden där det finns risk för hot och våld, ska arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöverket (AFS, 1993:2) arbeta förebyggande och även enligt Arbetsmiljölagen (AML, SFS 1977:1160), kap 3, 2a §, ständigt jobba mot en god

arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2017a). För att vårdpersonal, men även patienter, ska känna sig trygga anser Vårdförbundet att arbetsgivaren ska ha nolltolerans mot hot och våld. Det är

arbetsgivarens skyldighet att garantera att arbetsmiljön är trygg. Vårdförbundet lyfter att det finns en stor brist i rapporteringen av hot och våld inom sjukvårdens interna rapportsystem

3

och anser att arbetsgivaren ska ta ansvar för att anmälningar rapporteras. Vårdförbundet anser

att existerande lagar mot hot och våld inte är tillräckliga och behöver omarbetas (Vårdförbundet, 2017). Våldsproblematik mot sjukvårdspersonal bör bemötas ur ett

folkhälsoperspektiv snarare än ett individualistiskt perspektiv, för att möjliggöra förebyggande hälsofrämjande insatser i en större grupp. Omvårdnadspersonal utgör en stor grupp av Sveriges arbetsföra befolkning och kommer i kontakt med patienter och närstående.

Om sjuksköterskan upplever bristande arbetsglädje eller ohälsa är det stor risk att det påverkar individerna de möter i arbetet (Arnetz & Arnetz, 2001). För att känna tillfredsställelse i

arbetet, minska personalomsättning och göra en bra arbetsinsats är det viktigt att ha en trygg arbetsmiljö (Jacob & Holmes, 2011).

1.5 Teoretiskt ramverk

Orems teori om egenvård behandlar åtta punkter som behöver uppfyllas för att individen ska uppnå egenvård alternativt kompenserad egenvård. Kompenserad egenvård innebär att någon annan än individen själv hjälper den att upprätthålla egenvård. De åtta punkterna berör

människans behov av luft, vatten och föda samt fungerande elimination processer. Förmågan att skapa jämvikt mellan aktivitet och vila samt avskildhet och gemenskap. Att förutse och

förhindra omvärldsfaktorer som hotar människans livsfunktioner och välbefinnande samt främja människans utveckling i sociala sammanhang och längtan att vara normal. (Orem, 2001). Teorin kan användas för att styra specifika omvårdnadsåtgärder samt bidrar till

personcentrerad omvårdnaden och uppmuntra till eftertänksamhet och individanpassad omvårdnadsplanering för varje patient (McCabe & Timmins, 2015). Sjuksköterskan behöver

behandla och förebygga omvärldsfaktorer som hotar patientens livsfunktioner. Hotfulla eller våldsamma situationer som försvårar sjuksköterskans arbete att utföra kompenserad egenvård och upprätthålla livsfunktioner och välbefinnande samt främja människans utveckling,

behöver avlägsnas för att patienten ska få tillgång till vård (Orem, 2001), då Patientlagen (SFS 2014:821), 6 §, fastställer att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla

människor under samma förutsättningar. Arnold & Boggs (2011) menar att ett bra sätt att hantera en konfliktfylld situation på är genom kommunikation med utövaren i fråga. Att ge odelad uppmärksamhet och omtanke till personen som bedöms vara potentiellt aggressiv kan

leda till att konfliktsituationen desarmeras och en våldsam situation pareras (Arnold & Boggs 2011). För att få tillåtelse från patienten att utföra kompenserad egenvård behöver

sjuksköterskan ha kunskap i att hantera patienter och anhöriga i affekt, då det öppnar upp för en personcentrerad kommunikation och möjliggör en god vårdrelation (McCabe & Timmins, 2015). International Council of Nurses (ICN, 2012) menar att sjuksköterskans främsta

yrkesmässiga ansvar är att vårda individer som är i behov av vård.

1.6 Problemformulering

Våld anses vara ett subjektivt begrepp som kan innefatta allt från verbala hot till handgripligt

våld. År 2017 inkom det i Sverige 2 838 anmälningar till följd av hot, våld, chock eller rädsla. Våld på arbetsplatsen är ett globalt problem och orsakar samhället finansiella förluster. Det framkom att vårdpersonal har en överhängande risk att utsättas för hot och våld under

yrkeslivet. Olika situationer och omständigheter inom vården har visat sig kunna utlösa ett hotfullt eller våldsamt beteende från patienter och anhöriga. Vanliga orsaker till att patienter

eller anhöriga blir våldsamma är att patienten har en neuropsykiatrisk diagnos eller har påverkan av alkohol alternativt droger. Skrik och svordomar samt sparkar och slag är exempel

4

på incidenter sjuksköterskor och annan vårdpersonal världen över riskerar att utsättas för på

arbetsplatsen. Sjuksköterskor ansvarar för att vårda individer som är i behov av vård, samtidigt arbetar endel sjuksköterskor i en hotfull eller våldsam arbetsmiljö som kan leda till

bristande arbetsglädje eller ohälsa. Om sjuksköterskor upplever bristande arbetsglädje eller ohälsa kan omvårdnaden av patienten påverkas. För att känna tillfredsställelse i arbetet, minska personalomsättning och göra en bra arbetsinsats är det viktigt att ha en trygg

arbetsmiljö. Att undersöka och ta del av sjuksköterskors erfarenheter av att utsättas för hot och våld i arbetet samt hur det inverkar på omvårdnaden av patienten kan ge en fördjupad

förståelse för hur sjuksköterskor och omvårdnadsarbetet påverkas av hot och våld.

2. Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utsättas för hot och våld inom slutenvården.

Frågeställning: Hur påverkas omvårdnaden av patienter när sjuksköterskor utsätts för hot och våld på

arbetsplatsen?

3. Metod

Litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar inom omvårdnadsvetenskap.

3.1 Design

Litteraturstudie med deskriptiv design och systematiska sökningar genomfördes med målet att granska och sammanställa tidigare forskning inom området.

3.2 Sökstrategi

Datainsamlingen skedde i flera mindre steg, från att kombinera olika sökord till en specifik sökning, till att läsa titlar, abstrakt och artiklar i fulltext. Begränsning gjordes till artiklar som

blivit peer reviewed, skrivna på engelska samt publicerade år 2008–2018.

De meningsbärande ord som valdes ut för den systematiska sökningen var: Sjuksköterska: Svenska synonymer var sjuksyster, sköterska, vårdare och syrra. I Svensk MeSH översattes

orden till nurses, caregivers och patient relations. Författarnas översättning var staff nurse och nurse.

Erfarenhet: Svenska synonymerna var händelse och upplevelse. I Svensk MeSH översattes orden till life change events. Författarnas översättning var experience, event och occurrence.

Hot: Svenska synonymer var varning och hotelse. I Svensk MeSH kunde ordet inte översättas utan

författarnas översättning användes; threat och verbal violence. Våld: Svenska synonymer var övergrepp, misshandel, slagsmål, aggressivitet och handgriplighet. I

Svensk MeSH översattes orden till physical abuse, violence och workplace violence.

5

Författarnas översättning var physical violence, assault, beatings, aggressiveness och fight.

Slutenvård: Svenska synonymer var inläggning, sjukhusvård och sjukhusinläggning. I Svensk MeSH

översattes orden till inpatients och length of stay. Författarnas översättning var hospitalization och hospitals.

Nedanstående ord användes i respektive databas - se Bilaga 1: MEDLINE: Nurs*, Workplace violence, Life change events, Experience, Violence, Exposure

to violence, Hospital och Inpatients. PsycInfo: Nurs*, Hospital environment, Violence, Patient Violence, Workplace Violence, Experience, Threat, Hospital, Patient och Verbal Violence.

PubMed: Nurse experience, Violence och Inpatient. CINAHL: Keeper, Caregiver, Caregivers, Nurses, Nurs*, Experience, Incident, Violence,

Exposure to Violence, Life change Events, Workplace violence, Assault and battery, Beating, Aggression, Inpatients, Hospitalization, Length of stay och Hospitals.

Tabell 1 – Sökblock.

Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3 Sökblock 4

Cinahl Keeper OR

Caregiver OR

Caregivers (MH)

OR Nurses (MH)

OR Nurs*

Experience OR

Incident

Violence (MH)

OR Eposure to

Violence (MH)

OR Life Change

Events (MH) OR

Workplace

Violence (MH)

OR Assault and

Battery (MH) OR

Beating OR

Aggression (MH)

Inpatients (MH)

OR Hospitalization

(MH) OR Length

of stay (MH) OR

Hospitals (MH)

Medline Workplace

Violence (MH)

OR Violence

(MH) OR

Exposure to

Violence (MH)

Hospital OR

Inpatients (MH)

Life Change

Events (MH) OR

Experience

6

I CINAHL kombinerades Sökblock 1, 2, 3 och 4 med AND och resulterade i 185 artiklar. I MedLine kombinerades Sökblock 1, 2 och 3 och ordet Nurs* med AND som gav 142 resultat.

I PsycInfo sammanställdes Sökblock 1 och 2 och orden Nurs*, patient och experience med AND och gav 265 artiklar. I PubMed kombinerades orden Nurse experience, Violence och

Inpatient med AND som resulterade i 43 artiklar. Sammanlagt fann författarna 635 artiklar innan begränsningar lades till - se Bilaga 1.

3.3 Urval av vetenskapliga artiklar

I första steget i urvalsförfarandet lästes titlarna på artiklarna som sökningarna resulterade i. Alla titlar som bedömdes beröra studiens syfte gick vidare till andra steget som bestod av att läsa de artiklarnas abstrakt. De abstrakt som innehöll information rörande studiens syfte gick

vidare till tredje steget som var att läsa hela artiklar och göra en bedömning om de stämde med studiens syfte, om så var fallet gick artiklarna vidare till granskning för att eventuellt bli

inkluderade i resultatet. Om artiklarna höll medelhög till hög kvalité inkluderades de i resultatet. Vid sökning i PubMed påträffades en artikel som redan var inkluderad i resultatet från sökning i Cinahl, dubbletten exkluderades. Exempel på att artiklar valdes bort var att de

inte besvarade studiens syfte, hade låg kvalité enligt granskningsmall eller inte handlade om sjuksköterskors erfarenheter. Inklusionskriterier var kvalitativa och kvantitativa artiklar som

behandlar sjuksköterskors erfarenheter av hotfulla eller våldsamma situationer inom slutenvården. Exklusionskriterier var hot och våld mellan vårdpersonal samt mobbning på arbetsplatsen.

I databaserna Medline och PubMed var det inte möjligt att begränsa sökningarna till Peer

Reviewed, istället kontrollerades de artiklar som svarade på studiens syfte i Ulrichsweb för att ta reda på om de var Peer reviewed. Om det inte var möjligt att söka på artikelns titel kontrollerades istället tidskriften som artikeln publicerats i. Alla artiklar som inkluderades i

resultatet var Peer reviewed. Sammanlagt läste författarna 277 titlar, 86 abstrakt och 46 hela artiklar, vilket resulterade i 12 artiklar som granskades med granskningsmall. Slutligen valdes

elva artiklar ut till resultatet, nio kvalitativa och två tvärsnittsstudier - se Bilaga 2.

PsycINFO Violence (DE)

OR Patient

Violence (DE)

OR Workplace

Violence (DE)

OR Threat OR

Threat (DE)

Violence OR

Workplace

Violence OR

Verbal Violence

Hospital

Environment

(DE) OR

Hospital

7

3.4 Granskning

Granskning av de 12 artiklarna skedde först enskilt, sedan diskuterades artiklarnas innehåll tillsammans. Vid granskning användes Kristensson (2014) rekommendation av granskningsmall för att identifiera vilka artiklar som hade hög respektive låg kvalité, då

författarna inte ville inkludera artiklar av låg kvalité och studier som inte var etiskt godkända. För att fastställa artiklarnas kvalité användes Statens beredning för medicinsk utvärdering

([SBU], 2014) granskningsmall “Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser”. För tvärsnittsstudier användes Kristensson (2014) text om “bedömning av tvärsnittsstudier”. Om en studie var både kvantitativ och kvalitativ

granskades den enligt SBU:s granskningsmall och Kristenssons (2014) bedömning av tvärsnittsstudier. Mallarna följdes till fullo. Efter en sammanställd bedömning av artiklarna

bestod resultatet av elva artiklar varav fem av hög kvalité samt sex av medelhög kvalité - se Bilaga 2. En artikel exkluderades efter granskning till följd av att studien inte svarade mot författarnas syfte.

3.5 Bearbetning och analys

Vid sammanställning av litteraturstudien användes integrerad innehållsanalys för att få ett överskådligt resultat. Samtliga utvalda och granskade artiklar lästes för att finna likheter och

olikheter i artiklarnas resultat. Vid sammanställning av artiklarnas resultat identifierades vilken text som svarade på författarnas syfte, av den texten skapades sedan olika huvudkategorier samt underkategorier som användes som rubriker i resultatet - se Bilaga 3.

3.6 Forskningsetiska överväganden

Författarna ansvarar för att samtliga utvalda studier hade fått godkännande av en etisk

kommitté (fem stycken), styrelse med befogenhet att hantera etiska frågor (sex stycken) eller godkännande från etisk styrelse och tillämpat landets lagar om forskningsetik (en styck).

4. Resultat

Litteraturstudiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar som studerat sjuksköterskors

erfarenheter av hot och våld från tio länder, i fyra världsdelar. Efter analys av artiklarna sammanfördes resultatet till tre huvudkategorier; “Konsekvenser för sjuksköterskan”,

“Konsekvenser för arbetsmiljön” samt “Konsekvenser för patienten”. För “Konsekvenser för sjuksköterskan” framkom tre underkategorier; “Fysiska eller psykiska”, “Privatliv” och “Coping”. För “Konsekvenser för arbetsmiljön” framkom tre underkategorier; “Ledarskap”,

“Otrygg arbetsplats” samt “Normalisering” och för “Konsekvenser för patienten” framkom två underkategorier; “Kliniskt arbete samt omvårdnad” och “Säkerhet”. se Bilaga 3.

4.1 Konsekvenser för sjuksköterskan

4.1.1 Fysiska eller psykiska

Sjuksköterskor upplevde olika psykologiska effekter efter att ha blivit utsatta för hot eller våld på arbetsplatsen (Moylan, McManus, Cullinan & Persico, 2016; Najafi, Fallahi‐Khoshknab,

8

Ahmadi, Dalvandi & Rahgozar, 2017). De vanligast förekommande känslorna var upplevelse

av ilska, rädsla eller ångest (Tema, Poggenpoel & Myburgh, 2011; Atan, Arabaci, Sirin, Isler, Donmez, Guler, Tasbasi, 2013; Pich, Hazelton & Kable, 2013; Stevenson, Jack, O’Mara &

LeGris, 2015; Avander, Heikki, Bjerså & Engström, 2016; Yang, Hsieh, Lee & Chen, 2016; Najafi et al, 2017; Han, Lin, Barnar, Hsiao, Goopy & Chen, 2017). Sjuksköterskor upplevde att deras hälsa påverkades negativt till följd av arbetsrelaterat våld och kunde leda till

depression, vilket i sin tur fick negativ påverkan på sjuksköterskors koncentrationsförmåga (Tema et al., 2011; Atan et al., 2013). Sjuksköterskor beskrev att hot och våld från anhöriga

och patienter upplevdes sårande och orättvist vilket resulterade i att sjuksköterskor kände sig värdelösa eller otillräckliga, som om det var deras fel att situationen uppstod (Ramacciati, Ceccagnoli & Addey, 2015; Vandecastelee, Debyser, Van Hecke, De Backer, Beeckman &

Verhaeghe, 2015). Att känna sig sårad kunde upplevas till allt från några dagar upp till flera månader (Ramacciati et al., 2015; Stevenson et al., 2015; Yang et al., 2016). Sjuksköterskor

kände sig spända, oroliga eller misstänksamma efter att ha blivit hotade eller attackerade. Sjuksköterskor kände sig rädda att bli utsatta för våld igen, då en patients aggressiva beteende upplevdes som oförutsägbart vid fortsatt omvårdnad (Stevenson et al., 2015; Yang et al.,

2016). Sjuksköterskor beskrev att de led av återkommande minnen, sömnproblem eller mardrömmar efter aggressiva incidenter, vilket kunde resultera i minskad

arbetstillfredsställelse eller utmattning (Tema et al., 2011; Stevenson et al., 2015; Moylan et al., 2016; Han et al., 2017). Sjuksköterskor berättade att de led mer av de psykologiska konsekvenserna än det fysiska överfallet (Yang et al., 2016).

Endel sjuksköterskor upplevde att hotfulla eller våldsamma incidenter kunde påverka dem

fysiskt och våldsamma situationer kunde resultera i somatiska skador (Atan et al., 2013; Pich et al., 2013; Stevenson et al., 2015). I en studie kunde sjuksköterskor uppvisa ärr efter skador som de ådragit sig till följd av våld från patienter eller anhöriga (Han et al., 2017).

Sjuksköterskor beskrev att de kände sig förnedrade eller rädda när de utsattes för hot eller våld (Avander et al., 2016; Han et al., 2017). I en studie framkom att kvinnliga sjuksköterskor

upplevde rädsla och frustration när de behövde delta i arbete med våldsamma patienter (Tema et al.,2011). Sjuksköterskor beskrev att de kunde hamna i chock som gjorde att de varken kände smärtan av slag eller kunde röra sig. Efter våldsincidenter kände sjuksköterskor, inte

bara de utsatta, oro över vad som kunde hänt om situationen slutat annorlunda (Stevenson et al., 2015). Sjuksköterskor beskrev att de upplevde psykologiska konsekvenser av våld samt

kände oro över hur våld framöver skulle påverka sjuksköterskors fysiska och psykisk mående. En sjuksköterska uttryckte oro över att sjuksköterskor i framtiden riskerar att bli dödade till följd av arbetsrelaterat våld (Pich et al., 2013). I en studie beskrev sjuksköterskor att de

behövde acceptera våldet, då lagen hindrade sjuksköterskor från att agera i självförsvar (Ramacciati et al., 2015).

Psykologiska eller beteendemässiga reaktioner på våld varierade hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor kunde exempelvis klandra patienten för dess beteende som resulterade i av

känslor som hjälplöshet eller ilska (Stevenson et al., 2015). Sjuksköterskor kunde uppleva att de förlorade kontrollen (Stevenson et al., 2015; Moylan et al., 2016) när de upplevde att

patienten hade kontroll över sitt handlande men ändå valde att utöva våld (Stevenson et al., 2015). Upplevelse av disempowerment inträffade när sjuksköterskor utsattes för aggressiva situationer (Tema et al., 2011; Stevenson et al., 2015).

4.1.2 Privatliv

Sjuksköterskor kände sig nedvärderade efter aggressiva incidenter (Tema et al., 2011).

Tystnadsplikt och professionella etiska lagar förhindrade sjuksköterskor från att berätta för

9

sina anhöriga om negativa konsekvenser av incidenter på arbetet (Najafi et al., 2017). Att

tvingas förtrycka känslor, traumatiska upplevelser på grund av arbetsrelaterat våld eller leva med känslan av att uppleva otrygghet på arbetsplatsen påverkade sjuksköterskor negativt i

relationen till anhöriga (Tema et al., 2011; Najafi et al., 2017; Han et al., 2017). Sjuksköterskor upplevde att det kunde bli konsekvenser i privatlivet om de anmälde en hotfull eller våldsam patient (Avander et al., 2016).

Efter en våldsincident på arbetet uttryckte en sjuksköterska oro och osäkerhet i privatlivet

samt rädsla att bli igenkänd på offentliga platser eller att patienten skulle söka upp henne privat (Avander et al., 2016). En sjuksköterska berättade att hennes familj efter en våldsincident både hämtade och lämnade henne på arbetet till följd av rädsla att patienten

skulle komma tillbaka (Han et al., 2017). Sjuksköterskor oroade sig inte bara för sin egen säkerhet utan även för sin familjs säkerhet (Avander et al., 2016; Han et al., 2017).

4.1.3 Coping

En vanlig copingstrategi sjuksköterskor använde var att undertrycka sina känslor för att inte

bli sårade av en hot- eller våldssituation, vilket kunde resultera i att sjuksköterskor efteråt hade svårigheter att uttrycka sina känslor (Tema et al., 2011; Han et al., 2017). Sjuksköterskor rationaliserade arbetsplatsrelaterat våld och ursäktade beteenden från patienterna på grund av

somatiska eller psykologiska sjukdomar (Ramacciati et al., 2015; Yang et al., 2016). Endel sjuksköterskor upplevde att arbetsplatsrelaterat våld var en del av arbetet (Ramacciati et al.,

2015; Yang et al., 2016; Moylan et al., 2016). Copingstrategier till följd av hot och våld kunde vara att dela sina känslor med kollegor, sämre kostvanor eller började konsumera alkohol eller nikotin (Tema et al., 2011; Stevenson et al., 2015; Vandecastelee et al., 2015).

Psykiatrisjuksköterskor upplevdes utveckla en cynisk och mörk humor för att lättare hantera hot och våld (Stevenson et al., 2015). I en annan studie upplevde sjuksköterskor att eftersom de inte kunde undvika våld, förnekade de incidenten som copingstrategi, då sjuksköterskor

var oroliga att skadorna efter våldet skulle påverka dem på en professionell, fysisk och känslomässig nivå (Han et al., 2017).

Våld kunde hanteras på olika sätt; från att dra lärdom av våldsincidenter till att söka hjälp och stöd från chefer, vänner, kollegor eller familj (Stevenson et al., 2015; Avander et al., 2016;

Yang et al., 2016). Sjuksköterskor som indirekt var involverade i en våldsam situation fokuserade på att skydda människorna runt den våldsamma personen (Stevenson et al., 2015).

När våldet riktades mot sjuksköterskor försökte de våldsutsatta lämna rummet (Avander et al., 2016). Sjuksköterskor beskrev att de efter att ha upplevt hotfulla eller våldsamma situationer blev mer alerta, medvetna eller reflekterade över hur människor runt dem förde sig eller

pratade, vilket samtidigt ledde till att sjuksköterskor kunde minska kontakten med endel patienter (Stevenson et al., 2015; Avander et al., 2016).

Våld fick konsekvenser i det kliniska arbetet, till exempel blev vissa sjuksköterskor mer benägna att tillämpa tvångsåtgärder som att administrera läkemedel i försök att begränsa

våldet. Andra sjuksköterskor försökte undvika fysisk kontakt medan endel sjuksköterskor blev mer försiktiga runt patienterna och försökte tänka logiskt och objektivt på den hotfulla eller

våldsamma patienten eller situationen. I svåra hotfulla- eller våldsamma situationer valde sjuksköterskor att värna om sin egen hälsa och säkerhet, vilket påverkade omvårdnaden negativt (Stevenson et al., 2015).

Endel sjuksköterskor uttryckte att de drog lärdom av våldsincidenter. Genom att reflektera

över tidigare incidenter försåg sig sjuksköterskor med erfarenhet för framtida möten

10

alternativt stärkte deras självförtroende i att hantera och förebygga våldsamma situationer

(Stevenson et al., 2015; Yang et al., 2016). Sjuksköterskor uttryckte att de efter en våldsam händelse hade svårt att lita på sin egna förmåga eller hade kompetens nog att förebygga,

utveckla skyddsstrategier eller hantera våldsincidenter (Tema et al., 2011; Stevenson et al., 2015; Yang et al., 2016).

4.2 Konsekvenser för arbetsmiljön

4.2.1 Ledarskap

Många sjuksköterskor upplevde att de inte fick stöd från ledningen när de utsatts för hot eller våld (Stevenson et al., 2015; Najafi et al., 2017). Sjuksköterskor upplevde att ledningen inte

tog händelserna på allvar eller inte lyssnade på sjuksköterskor när de anmälde hotfulla eller våldsamma situationer (Tema et al., 2011; Ramacciati et al., 2015), vilket gjorde att

sjuksköterskor kände sig arga, övergivna (Ramacciati et al., 2015; Stevenson et al., 2015), kritiserade eller skyldiga (Stevenson et al., 2015). Endel sjuksköterskor upplevde sig ignorerade av ledningen när de utsatts för hot och våld (Tema et al., 2011; Stevenson et al.,

2015). Sjuksköterskor som upplevde att de hade en god relation till chefen kände gott stöd efter våldsincidenter. Sjuksköterskor kände stöd när chefen bekräftade att händelsen hade ägt

rum och inte förminskade situationen (Stevenson et al., 2015). Polis eller kollegor kunde försöka uppmuntra sjuksköterskor till att anmäla arbetsrelaterat

våld men efter samtal med chefer som inte uppmuntrade att anmäla, upplevde sjuksköterskor att det inte var värt att rapportera incidenten. Sjuksköterskor upplevde att hot och våld inte var

värt att anmäla men samtidigt berättade de att de inte heller ville acceptera arbetsrelaterat våld (Stevenson et al., 2015). Sjuksköterskor i en studie hade en benägenhet att inte anmäla våldsincidenter på grund av omständlig och långsam rättsprocess samt uppfattningen att

straffen var otillräckliga (Han et al., 2017). Sjuksköterskor önskade bli erbjudna känslomässigt stöd från ledningen efter en hotfull eller våldsam situation (Tema et al., 2011).

Sjuksköterskor upplevde behov av att prata om sina känslor och känna stöd, dock uppfylldes det inte alltid då varken kollegor eller ledningen fanns tillgängliga, vilket resulterade i sjuksköterskor kände frustration (Ramacciati et al., 2015; Yang et al., 2016). En sjuksköterska

upplevde att en av anledningarna till att sjuksköterskor kände frustration på arbetet var att ingen på avdelningen anmälde patienter som uppfört sig illa eller försökt skada sjuksköterskor

(Pich et al., 2013).

4.2.2 Otrygg arbetsplats

Efter en hotfull eller våldsam situation upplevde sjuksköterskor en känsla av otrygghet eller

osäkerhet på arbetsplatsen alternativt oro över att våldet kunde upprepas (Pich et al., 2013; Stevenson et al., 2015; Han et al., 2017; Najafi et al., 2017). Sjuksköterskor upplevde att hot

och våld framkallade aggressivt beteende hos andra patienter och anhöriga, vilket kunde resultera i att patienterna nyttjade samma sorts våld (Najafi et al., 2017). På en rättspsykiatrisk avdelning beskrev sjuksköterskor att de blev trakasserade av patienter, men vanligast var att

de kvinnliga sjuksköterskorna trakasserades. De kvinnliga sjuksköterskorna upplevde att det var skrämmande att jobba utan manliga kollegor (Tema et al., 2011). Kvinnliga

sjuksköterskor menade att om det funnits en man istället för en kvinna på plats skulle den hotfulla situationen aldrig uppstått. De kvinnliga sjuksköterskorna upplevde att kvinnor var lättare mål för hot och våld än män (Ramacciati et al., 2015). Manliga sjuksköterskor kände

sig både fysiskt och psykiskt utmattade när de arbetade med kvinnliga sjuksköterskor som var rädda för aggressiva patienter (Tema et al., 2011). Hot var vanligt förekommande på

11

arbetsplatsen och upplevdes av sjuksköterskor ha eskalerat, därav behövde polis ibland

tillkallas för att hantera mycket våldsamma incidenter. Sjuksköterskor upplevde att de inte klarade av att hantera mycket våldsamma incidenter vilket gjorde att de kände oro och obehag

(Pich et al., 2013). Vid kontakt med hotfulla eller våldsamma patienter önskade sjuksköterskor på en akutmottagning stundvis erhålla förstärkning, samarbete och stöd från andra yrkesgrupper (Avander et al., 2016).

Sjuksköterskor upplevde att sjuksköterskeyrket var underskattat, med låg status i samhället

och att sjuksköterskor fick en negativ attityd mot sin egen profession efter att blivit utsatta för hot och våld (Najafi et al., 2017). Att byta profession eller att byta till en avdelning med mindre risk för hot- och våldsincidenter var tankar som uppkom hos sjuksköterskor (Atan et

al., 2013; Avander et al., 2016).

4.2.3 Normalisering

Våld på arbetsplatsen upplevdes av sjuksköterskor som delvis oundvikligt, oförutsägbart eller vanligt förekommande (Stevenson et al., 2015; Yang et al., 2016; Han et al., 2017).

Sjuksköterskor upplevde hot och våld som ett allvarligt och växande problem som påverkade sjuksköterskor i det kliniska arbetet och i sin professionella roll (Han et al., 2017). Sjuksköterskor upplevde att hot och våld var något att förvänta vid arbete på en

akutmottagning eller psykiatrisk vårdavdelning (Tema et al., 2011; Pich et al., 2013). Sjuksköterskor upplevde att de behövde acceptera hot och våld som en del av det vardagliga

arbetet (Stevenson et al., 2015).

4.3 Konsekvenser för patienten

4.3.1 Kliniskt arbete samt omvårdnad

Efter våldsincidenter upplevde sjuksköterskor att förmågan att utföra kliniskt arbete eller

omvårdnad påverkades negativt (Stevenson et al., 2015; Vandecastleele et al., 2015; Moylan et al., 2016; Han et al., 2017; Najafi et al., 2017). Sjuksköterskor beskrev påverkan på

koncentrationsförmågan, ilska eller misstro mot den våldsutövande patienten vilket gjorde att sjuksköterskor ville undvika kontakt. Det blev svårare att uppmärksamma känslo- och beteendeförändringar hos patienterna när sjuksköterskor drog sig undan. Det ledde till

försämrad möjlighet att förebygga våld. För att värna om sin egen säkerhet önskade sjuksköterskor hålla fysiskt avstånd mellan sig själva och den tidigare våldsutövande

patienten (Stevenson et al., 2015). Sjuksköterskor beskrev att omvårdnaden påverkades negativt av hot eller våld genom sänkt omvårdnadskvalité, sänkt professionellt ansvar eller sänkt engagemang (Vandecastleele et al., 2015; Han et al., 2017; Najafi et al., 2017).

Sjuksköterskor berättade att de gav sämre bemötande mot våldsamma anhöriga (Han et al., 2017).

När sjuksköterskor utsattes för aggressivt beteende från patienten påverkades relationen till patienten (Tema et al., 2011; Stevenson et al., 2015; Yang et al., 2016). Efter en hotfull

situation upplevde sjuksköterskor att det var svårt att upprätthålla en god vårdrelation till patienten som angripit dem. En sjuksköterska beskrev att hen endast utförde de

arbetsuppgifter som krävdes enligt lagen men var inte villig att utföra personcentrerad omvårdnad, vilket ledde till att patientkontakten blev uppgiftsorienterad (Stevenson et al., 2015). Arbetsplatsrelaterat våld påverkade sjuksköterskors arbetsinsats negativt samt orsakade

minskad sympati eller sänkt empati för patienters mående (Stevenson et al., 2015; Han et al., 2017). Sjuksköterskor upplevde konflikt mellan rollen som vårdgivare och att skydda den

12

egna hälsan och säkerheten. Att finna en balans mellan de båda upplevde sjuksköterskor som

problematisk (Stevenson et al., 2015). Sjuksköterskor kunde känna en önskan att hämnas på patienter som agerat hotfullt eller våldsamt (Tema et al., 2011; Najafi et al., 2017). Att

hämnas på patienter kunde stanna vid tanke, men övergick ibland till handling genom att sänka omvårdnadskvalitén för den specifika patienten (Najafi et al., 2017). Trots oro att bli överfallna igen, försökte sjuksköterskor negligera patienters våldsamma beteende och på så

vis hjälpa sig själva att utföra omvårdnad utan negativ attityd mot patienten (Yang et al., 2016).

4.3.2 Säkerhet

Vid hotfulla eller våldsamma situationer upplevde sjuksköterskor osäkerhet på arbetsplatsen

och kände ansvar eller oro för övriga patienters eller kollegors säkerhet (Pich et al., 2013; Avander et al., 2016). Sjuksköterskor upplevde oro över hur barn till de hotfulla eller våldsutövande anhöriga alternativt patienterna påverkades av att iaktta ett våldsamt beteende

och hur det skulle påverka barnens syn på våldsutövande i framtiden (Pich et al., 2013).

4.4 Resultatsammanfattning

Våld beskrevs som ett allvarligt och växande problem som påverkade sjuksköterskor i det

kliniska arbetet, den professionella rollen samt i privatlivet. Endel sjuksköterskor hade åsikten att hot och våld var något att förvänta samt acceptera som en del av det vardagliga arbetet. Att som sjuksköterska utsättas för hot och våld fick både fysiologiska och psykologiska

konsekvenser, från skador på kroppen till mentala påfrestningar. Det påverkade sjuksköterskors kliniska arbete, omvårdnaden av patienterna samt hade negativ påverkan på

sjuksköterskors privatliv. Det framkom även att sjuksköterskor i svåra hotfulla eller våldsamma situationer valde att värna om den egna säkerheten före patientens omvårdnadsbehov. De copingstrategier som sjuksköterskor använde i samband med hot- och

våld på arbetsplatsen var samtal med kollegor, vissa nyttjade alkohol eller nikotin medan andra utvecklade cynisk och mörk humor. Endel fick sämre kostvanor eller försökte negligera

hot och våld. Sjuksköterskor kunde uppleva bristande stöd från ledningen i samband med anmälan av våldsamma situationer vilket ledde till ilska och känsla av att vara övergiven. Sjuksköterskor efterfrågade professionellt stöd efter att ha blivit utsatt för hot eller våld.

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

5.1.1 Design

För att lättare få en överblick över problemområdet valdes forskningsmetoden litteraturstudie (Kristensson, 2014). Fördelar med en litteraturstudie är att resultatet kan sammanställas och

omsättas i praktiken samt skapa en helhetsbild över problemområdet (ibid.). Ett alternativ hade varit att göra en intervjustudie då författarna själva intervjuar deltagarna i studien. En fördel med intervjustudie kan vara att informationen kommer direkt från deltagare till forskare

med mindre risk att feltolkas. En systematisk arbetsgång samt granskning av materialet utfördes enskilt och sedan diskuterades tillsammans, vilket Kristensson (2014) samt Rosén

(2017) menar bidrar till höjd kvalité samt ökad tillförlitlighet i resultatet. För att eftersträva god validitet valdes en lämplig forskningsmetod, redovisades en tydlig forskningsprocess samt ett noggrant och metodiskt bearbetat datamaterial.

13

5.1.2 Sökstrategi För att finna relevanta artiklar som svarade på studiens syfte användes svensk MeSH. Svensk MeSH användes för att översätta medicinska termer korrekt samt för att finna både snäva och

breda termer (Karolinska Institutet, u.å.). Svensk MeSH kan ha gjort sökningen mer exakt än om översättningen av sökorden hade utförts självständigt. Kombination av ämnesord och

fritextord är ett gott förfarande att söka artiklar på och för bästa resultat vid en litteratursökning bör de kombineras (Kristensson, 2014: Willman, Bathsvani, Nilsson & Sandström, 2016). Alla orden söktes var för sig innan de kombinerades med Booleska

Operatorer vilka används för att göra sökningen mer specifik, expandera sökningen eller begränsa sökningen beroende på om AND, OR eller NOT används (Kristensson, 2014;

Karlsson, 2017). Trunkering (asterisk *) användes på ordet Nurs* för att hitta det specifika ordet med varierade ändelser (Libris, u.å.). Begränsningar användes för att göra sökningen snävare samt för att generera mer relevanta sökresultat (Kristensson, 2014). Begränsningarna

kan också gjort att artiklar som svarat på studiens syfte oavsiktligt exkluderats.

Genom att söka artiklar i flera databaser ökas och stärkt arbetets resultat samt trovärdighet

(ibid.). Olika databaser kräver skilda sökstrategier och kan ha olika begränsningar (ibid.), vilket resulterade i att olika sökord användes i databaserna samt olika tidsperioder för att generera relevanta artiklar. För att inkludera aktuella artiklar begränsades publiceringsåren till

år mellan 2008 och 2018 i samtliga databaser. Vid sökning i databasen PubMed begränsades publikationsåren till 2008–2018. Vid sökning i databasen Cinahl begränsades

publikationsåren till 2010 - 2018, även i Psykinfo begränsades publiceringsåren till 2010 - 2018, för att få en bred sökning. Som test begränsades sökningen i MEDLINE från 2010 - 2017 ner till 2015 - 2017. Då begränsningen 2015 - 2017 resulterade i 30 träffar togs beslutet

att de sökresultaten skulle läsas först, med motiveringen att det skulle ge en mer relevant bild av dagens kunskapsläge än om artiklar mellan 2010–2017 inkluderats i studien. Om artiklarna

publicerade mellan 2015–2017 inte hade svarat på studiens syfte hade sökningen med publikationsåren 2010–2017 använts. Då fyra artiklar från sökningen 2015–2017 kunde inkluderas i studien togs beslutet att söka efter artiklar på nya databaser, istället för att

kontrollera sökningen med publikationsåren 2010 - 2017. Begränsningen av publikationsår varierade dock mellan de olika databaserna vilket kan ha berott på misskommunikation

mellan författarna. De olika valen av publikationsår kan ha gjort att artiklar som svarade på studiens syfte exkluderades, vilket författarna är medvetna om kan ha orsakat bias.

Initialt användes databasen PubMed som pilotsökning, men resulterade i en artikel som inte fanns med i de andra databaserna, därför inkluderades sökningen samt artikeln i studien. I

PubMed användes dock fritextsökning för att generera fler sökresultat och få sökningen snävare genom att kombinera de olika fritextorden istället för ämnesord. Kristensson (2014) menar att det gör sökningen mindre specifik. Hot, eller synonymer till hot, återfanns inte i

Svensk MeSH. Hot valdes därför att göra fritextsökning på. Uppfattningen var att det engelska begreppet ”violence” inkluderade ordet ”hot” i flertalet databaser. Efter några

sökningar lades ”verbal violence” och ”threat” till för att bredda sökningen. Enligt Gates, Ross & McQueen (2006) inkluderar det engelska ordet ”verbal violence”; hot, skrik, svordomar och rasistiska uttalanden och bedömdes därför vara ett relevant sökord för att

besvara studiens syfte. En svaghet kan vara att ord och synonymer kan ha olika betydelse i de två språken, samt att författarna inte har engelska som modersmål. Inklusions- och

exklusionskriterier valdes då de bidrar till en bättre definition av studiens population (Kristensson, 2014). Både kvalitativa artiklar och tvärsnittsstudier inkluderades i resultatet, vilket kan ses som en styrka då resultatet blir bredare (ibid.).

14

5.1.3 Bearbetning och analys En integrerad innehållsanalys utfördes för att bearbeta resultatet (Kristensson, 2014). Det kan ses som en styrka att utföra en innehållsanalys då det möjliggör att se likheter och skillnader i

resultatet (ibid.). Dock var det första gången författarna genomförde en innehållsanalys vilket kan påverkat kvalitén på innehållsanalysen. För att skapa relevanta underrubriker användes

kategorierna från innehållsanalysen som underrubriker i resultatdelen (ibid.). För att tydliggöra innehållsanalys processen utformades en tabell – se Bilaga 3. Giltigheten kan diskuteras då det är första gången författarna utför en litteraturstudie. Det finns medvetenhet

om risken att påverka tillförlitligheten i litteraturstudien och därför diskuterades förförståelsen innan studien påbörjades. Förförståelsen bestod av egna erfarenheter i form av

arbetserfarenhet inom psykiatrisk sjukvård samt väktaryrket, då författarna påträffat utåtagerande människor och upplevt konsekvenser som rädsla, vaksamhet och känsla av att bli bortgjord. Förförståelsen har tagits i beaktning för att undvika att påverka studiens resultat

(ibid.).

5.1.4 Forskningsetiska överväganden

Samtliga artiklar som inkluderades har blivit godkända av en etisk kommitté eller styrelse. Under forskningsprocessen framkom inga forskningsetiska svårigheter. Inga detaljer om studiernas deltagare och deras personuppgifter eller annan privat information framkom i

artiklarna som skulle kunna förorsaka skada på deltagarnas integritet. Datamaterialet har hanterats med hänsyn, då det är personliga berättelser som behandlas i artiklarna (Kristensson,

2014). Etiskt godkännande är av största vikt för att garantera att individer som deltagit i studierna inte tillfogats skada eller blivit utnyttjade mot sin vilja (Kjellström, 2017). Enligt Nürnbergkoden ska deltagarna ha blivit informerade om vilka rättigheter de har (Codex,

2018). Författarna av litteraturstudien har inte delgivits någon information om personliga uppgifter om deltagarna i studierna och kan därför inte skada deltagarnas integritet

(Kristensson, 2014). Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460), 7 §, måste forskning utföras med respekt för det mänskliga värdet.

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Konsekvenser för sjuksköterskan

I resultatet framkom att sjuksköterskor som utsatts för hot eller våld på arbetsplatsen upplevde olika grader av psykologiska samt fysiologiska konsekvenser. De upplevde rädsla, ilska eller

ångest men även skuldkänslor då sjuksköterskor oroade sig över om det var på grund av dem som den hotfulla eller våldsamma situationen uppstod. Tidigare forskning har påvisat liknande resultat som visar att sjuksköterskor haft starka reaktioner känslomässigt samt

upplevt professionell inkompetens efter en hotfull eller våldsam incident (Hallberg & Norberg, 1995). I en annan studie uttryckte endel av sjuksköterskor oro över arbetsrelaterat

våld inom vården (Fute, Mengesha, Wakgari & Tessema, 2015). Endel sjuksköterskor beskrev att de drabbades av depression, mardrömmar eller sömnproblem andra beskrev hur de ådragit sig fysiska skador, exempelvis bitsår eller bruten näsa. Oberoende av om det är psykiska eller

fysiska konsekvenser av våldet är det troligt att det leder till kostnader för samhället då många utsatta sjuksköterskor kan antas behöva sjukvård, exempelvis sjukskrivning, psykiatrisk- eller

somatisk vård. Antagandet bekräftas av Nordin (2000), Gabel Speroni et al. (2014) och WHO (2018) som menar att våld orsakar samhället finansiella förluster. För att motverka kostnader för samhället i form av personalomsättning inom vården är det viktigt att ha en trygg

arbetsmiljö och känna tillfredsställelse i arbetet (Jacob & Holmes, 2011).

15

Ur resultatet framgår att sjuksköterskor nyttjade alkohol och nikotin samt delade sina upplevelser och känslor med kollegor, som ett sätt att hantera hot och våld. Enligt Arnetz &

Arnetz (2001) kan våldsproblematik mot sjukvårdspersonal bemötas ur ett folkhälsoperspektiv då omvårdnadspersonal utgör en stor grupp av Sveriges arbetsföra befolkning. Om sjuksköterskor lider av ohälsa är det stor risk att det påverkar många andra i

samhället negativt då det kan påverka omvårdnaden, kvalitén på det kliniska arbetet samt bemötande av patienter (Arnetz & Arnetz, 2001). I resultatet framkom att sjuksköterskor

hanterar erfarenheter av hot och våld på olika sätt. I en studie uttryckte sjuksköterskor att de erhöll erfarenheter som ledde till kunskap om hur de skulle hantera hot och våld i framtiden, medan sjuksköterskor i en annan studie kände rädsla och började nyttja exempelvis läkemedel

som verktyg för att hantera våldsamma patienter. Genom ökad utbildning i hot- och våldshantering skulle fler sjuksköterskor kunna lära av sina erfarenheter och på det viset

förbättra omvårdnaden istället för att nyttja tvångsåtgärder för att hantera våldsamma patienter.

Att finna forskning rörande känslor upplevdes svårt då de flesta artiklar som hittades var kvantitativ och inte kvalitativ. Existerande forskning uppfattades fokusera mer på hur många

sjuksköterskor som utsatts för hot eller våld än hur sjuksköterskor eller vårdpersonal upplevt den. Ett antagande kan vara att det beror på att känslor upplevs på olika sätt och att våld är ett subjektivt begrepp (Arnetz & Arnetz 2001; Isaksson et al., 2008). Olika definitioner av våld

identifierades och det framkom att WHO och Arbetsmiljöverket definierar våld på olika sätt. Även Arnetz & Arnetz (2001) samt Isaksson et al. (2008) har påtalat att våld är ett subjektivt

begrepp och att det inte finns någon allmängiltig definition. Överförbarheten av sjuksköterskors upplevelser kan diskuteras då studiens resultat bygger på elva studier utförda i tio länder. Dock skulle resultatet kunna ge en övergripande bild av sjuksköterskors

erfarenheter av att utsättas för hot och våld och på det viset vara möjligt att tillämpa på annan vårdpersonal, kommunal vård och privat vård. Att endast inkludera artiklar som var peer

reviewed kan ha ökat resultatets kvalité.

5.2.2 Konsekvenser för arbetsmiljön

Sjuksköterskor uttryckte i resultatet att de kände sig otrygga samt osäkra, vilket skulle kunna

vara psykiskt påfrestande. Sjuksköterskor kan i arbetet träffa människor i utsatta situationer, behöva ta komplicerade beslut under svåra förhållanden eller utsättas för trauma, vilket

Arbetsmiljöverket (2015) menar är situationer som är psykiskt påfrestande. Arbetsgivaren ska enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2015:4), 11 §, arbeta för att motverka arbetssituationer samt arbetsuppgifter som är påfrestande psykiskt för arbetstagare och har ökad risk att leda till

ohälsa. I arbetssituationer där det finns risk för hot och våld, ska arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöverket (AFS 1993:2) arbeta förebyggande och även enligt Arbetsmiljölagen

(AML) kap 3, 2a §, ständigt sträva mot en god arbetsmiljö (Arbetsmiljöverket, 2017). I en studie framkom att sjuksköterskor upplevde stöd från ledningen när de tog incidenterna på allvar. I en annan studie framkom att sjuksköterskor kände sig nedvärderade och ignorerade

av ledningen, då de försökte anmäla aggressiva patienter eller anhöriga men upplevde att de inte fick gehör från ledningen. En orsak kan vara att endel sjuksköterskor behöver mer stöd än

andra sjuksköterskor efter hot och våld, eller att ledningarna till de olika avdelningarna kan ha olika förhållningssätt samt rutiner vid hantering av hot och våld.

En sjuksköterska i resultatet kände rädsla när hon jobbade utan en manlig kollega. I en annan studie uttryckte en kvinnlig sjuksköterska att om en man arbetat istället för henne hade

incidenten aldrig inträffat. Vissa sjuksköterskor ansåg att kvinnliga sjuksköterskor var lättare

16

mål för hot och våld än män. En studie visade att kvinnliga sjuksköterskor hade två gånger

högre risk att drabbas av arbetsrelaterat våld än manliga sjuksköterskor (Fute et al., 2015). Ett antagande om resultatet kan vara att kvinnosynen i samhället samt lagarna om jämställdhet

varierar mellan olika länder. Sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat i Sverige (Socialstyrelsen, 2018) och det kan spekuleras kring om det ser likadant ut i andra delar av världen, om det gör det skulle det kunna förklara varför det är fler kvinnor än män som

drabbas av hot och våld inom vården. Då samtliga studier som inkluderats i resultatet domineras av kvinnor kunde påståendet att kvinnliga sjuksköterskor oftare drabbas av våld än

manliga sjuksköterskor troligtvis varit mer tillförlitligt om könsfördelningen inom sjuksköterskeyrket hade varit mer jämnt fördelad mellan könen.

I resultatet framgår att sjuksköterskor normaliserar hot och våld på arbetsplatserna, med argumenten att det är en del av arbetet eller orsakas på grund av somatiska eller psykiatriska

sjukdomar. Liknande resultat framkom i en studie från USA där majoriteten av sjuksköterskor på en akutmottagning ursäktade våldsincidenter och menade att det var en del av arbetet (Stene, Larson, Levy & Dohlman, 2015).

5.2.3 Konsekvenser för patienten

Sjuksköterskor beskrev att våldsincidenter påverkade förmågan att utföra det kliniska arbetet

negativt. Våldsamma incidenter upplevdes resultera i sänkt koncentrationsförmåga till följd av ilska samt misstro mot den våldsutövande patienten. Då patienten, till följd av uppsökning av

vård, saknar förmåga till egenvård behöver en annan individ utföra kompenserad egenvård för att patienten ska kunna upprätthålla sina livsfunktioner (Orem, 2001). Orems teoretiska referensram (ibid.) kan tolkas som att det är sjuksköterskans uppgift att förutse faktorer som

hotar patientens livsfunktioner samt välbefinnande. Resultatet visar att sjuksköterskor undvek kontakt med aggressiva patienter, omvårdnaden påverkades negativt och sjuksköterskor blev mer försiktiga runt patienterna samt kände minskad empati för dem som utövade våld.

Brysiewicz (2002) beskriver att sjuksköterskor efter våldsincidenter undvek kontakt med den våldsutövande patienten samt upplevde bristande empati vid omvårdnad. Det som kan

ifrågasättas är om sjuksköterskors främsta yrkesmässiga ansvar uppfylls, vilket enligt ICN (2012) är att vårda individer som är i behov av vård. När sjuksköterskor drar sig undan från våldsutövande patienter och väljer att värna om sin egen hälsa och säkerhet påverkar det

omvårdnaden negativt. Å andra sidan försökte sjuksköterskor rationalisera patienters våldsamma beteende och på det viset hjälpa sig själva att utföra omvårdnad utan negativ

attityd mot patienterna, trots oro att bli överfallna igen. Det kan tolkas som att sjuksköterskor tar ansvar för att vårda individer som är i behov av vård (ICN, 2012) trots tidigare erfarenheter av smärta och obehag vid vård av patienterna. När en sjuksköterska undviker

kontakt eller saknar empati för patienten resulterar det i bristande kompenserad egenvården, även WHO (2018) påtalar att arbetsrelaterat våld inom vården kan påverka vårdkvalitén. Det

kan ifrågasättas om det är etiskt försvarbart att inte arbeta hårdare mot hot och våld mot sjukvårdspersonal då de bland annat försämrar vårdkvalitén (WHO, 2018). Vårdförbundet (2017) anser att arbetsgivaren bör ha nolltolerans mot hot och våld, både för patienterna och

personalens trygghet.

6. Slutsats

Sjuksköterskors erfarenheter av att utsättas för hot och våld inom slutenvården medför både psykologiska samt fysiologiska negativa konsekvenser. Det påverkar det kliniska arbetet samt

omvårdnaden av patienterna.

17

7. Klinisk nytta

I resultatet framkom att sjuksköterskor påverkas av hot och våld i det kliniska arbetet samt vid omvårdnad av patienter. Om förståelsen för hur sjuksköterskor upplever hot och våld ökar kan

åtgärder, exempelvis utbildning i konflikthantering, skapa en säkrare arbetsmiljö för sjuksköterskor. Med ökad kunskap och förståelse kan förhoppningsvis lidandet minska för sjuksköterskor och patienter samt kostnader för samhället sjunka. Säkerheten för

sjuksköterskor inom slutenvården behöver förbättras. Genom att stärka säkerheten och tryggheten på arbetsplatsen ges sjuksköterskor möjlighet att utföra god omvårdnad. Det kan i

längden leda till färre sjukskrivningar för personalen, lägre personalomsättning samt bättre omvårdnad som förhoppningsvis sänker antalet vårddygn för patienten, vilket i sin tur kan resultera i lägre kostnader för samhället.

På många universitet och högskolor i Sverige ingår Hjärt- och lungräddning (HLR) som en

del i sjuksköterskeutbildningen, med argumentet att det kan rädda liv. Upplevelsen är att konflikthantering inte berörs i samma utsträckning som HLR. Genom att erbjuda ökad utbildning inom konflikthantering och bemötande skulle sjuksköterskors kunskaper i

hantering av hot och våld kunna förbättras.

8. Framtida forskning

I dagsläget behövs mer forskning om hur ökade kunskaper inom konflikthantering och bemötande kan minska hot- eller våldsincidenter inom vården. Det skulle behövas mer

forskning om hur det kliniska arbetet samt omvårdnaden påverkas av att arbeta i en hotfull eller våldsam miljö. Forskning om hur patienter uppfattar omvårdnaden när sjuksköterskor

utsätts för hot eller våld skulle kunna vara givande då upplevelsen är att det inte finns tillräcklig forskning som berör området. Det behövs även mer forskning om vad som är den mest effektiva hjälpen samt hur hot och våld kan förebyggas inom slutenvården. Det skulle

kunna leda till minskat lidande för sjuksköterskor, bättre omvårdnad av patienter samt samhällsekonomisk vinst.

18

Referenslista:

Referenser som använts i resultatet*

Arbetsmiljöverket. (2017a). Arbetsmiljölagen. Hämtad 11 april, 2018, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#4

Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsskadestatistik. Hämtad 4 april, 2018, från

Arbetsmiljöverket, http://webbstat.av.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=accesspoint%5Carbetsskadestatistik.qvw&host=QVS%40vmextapp02-hk&anonymous=true&sheet=SH_Avancerad

Arbetsmiljöverket. (2017b). Hot och våld. Hämtad 11 april, 2018, från

Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/

AFS 2015:4. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

AFS 1993:2. Våld och Hot i Arbetsmiljön. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Arnetz, J E., & Arnetz, B B. (2001). Violence towards health care staff and possible effects on

the quality of patient care. Social Science & Medicine, 52(3), 417-427. doi:10.1016/S0277-9536(00)00146-5

Arnold, E., & Boggs, K.U. (2011). Interpersonal relationships: professional communication skills for nurses. Philadelphia, Pa.: Elsevier Saunders.

*Atan, Ş. Ü., Arabaci, L. B., Sirin, A., Isler, A., Donmez, S., Guler, M. U., & Tasbasi, F. Y. (2013). Violence experienced by nurses at six university hospitals in Turkey. Journal Of

Psychiatric & Mental Health Nursing, 20(10), 882-889. doi:10.1111/jpm.12027

*Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., & Engström, M. (2016). Trauma Nurses' Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal Of Trauma Nursing: The Official Journal Of The Society Of Trauma Nurses, 23(2),

51-57. doi:10.1097/JTN.0000000000000186

Brysiewicz, P. (2002). Violent death and the South African emergency nurse. International journal of Nursing Studie, 39(3), 253-258. doi:10.1016/S0020-7489(01)00029-3

Camerino D., Estryn-Béhar M., Conway PM., van der Heijden, BIJM., & Hasselhorn HM.

(2008). Work-related factors and violence among nursing staff in the European NEXT study: a longitudinal cohort study. International Journal of Nursing Studies, 45(1), 35-50. doi:10.1016/j.ijnurstu.2007.01.013

Crilly, J., Chaboyer, W., & Creedy, D. (2004). Violence towards emergency department

nurses by patients. Accident and Emergency Nursing, 12(2), 67-73. doi:10.1016/j.aaen.2003.11.003

https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#4



http://webbstat.av.se/QvAJAXZfc/opendoc.htm?document=accesspoint%5Carbetsskadestatistik.qvw&host=QVS%40vmextapp02-hk&anonymous=true&sheet=SH_Avancerad



https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/hot-och-vald/

19

Codex. (2018). Forskning som involverar människan. Hämtad 3 maj, 2018, från Codex, http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml

Di Martino, V. (2002). Workplace violence in the health sector: Country case studies. Hämtad 9 april, 2018, från World Health Organization,

http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/activities/workplace/WVsynthesisreport.pdf

Ergün, FS., & Karadakovan, A. (2005). Violence towards nursing staff in emergency departments in one Turkish city. International Nursing Review, 52(2), 154–160.

doi:10.1111/j.1466-7657.2005.00420.x

Fute, M., Mengesha, Z. B., Wakgari, N., & Tessema, G. A. (2015). High prevalence of workplace violence among nurses working at public health facilities in Southern Ethiopia. BMC Nursing, 14(1), 1-5. doi:10.1186/s12912-015-0062-1

Gabel Speroni, K., Fitch, T., Dawson, E., Dugan, L., & Atherton, M. (2014). Incidence and

Cost of Nurse Workplace Violence Perpetrated by Hospital Patients or Patient Visitors. Journal of Emergency Nursing, 40(3), 218-228. doi:10.1016/j.jen.2013.05.014

Gates, DM., Ross, CS., & McQueen, L. (2006). Violence against emergency department workers. The journal of emergency medicine, 31(3), 331–337.

doi:10.1016/j.jemermed.2005.12.028

Hahn, S., Muller, M., Needham, I., Dassen, T., Kok, G., & Halfens, R. (2010). Factors associated with patient and visitor violence experienced by nurses in general hospitals in

Switzerland: a cross-sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 19(23/24), 3535-3546. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03361.x

Hallberg, IR. & Norberg, A. (1995). Nurses’ experiences of strain and their reactions in the care of severely demented patients. International Journal of Geriatric Psychiatry, 10(9), 757-

766. doi:10.1002/gps.930100906

*Han, C., Lin, C., Barnard, A., Hsiao, Y., Goopy, S., & Chen, L. (2017). Workplace violence against emergency nurses in Taiwan: A phenomenographic study. Nursing Outlook, 65(4), 428-435. doi:10.1016/j.outlook.2017.04.003

International Council of Nurses (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Hämtad 6 april,

2018, från ICN, http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf Isaksson, U., Åström, S., & Graneheim, UH. (2008). Violence in nursing homes: perceptions

of female caregivers. Journal of Clinical Nursing. 17(12), s. 1660–1666. doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02196.x.

Isaksson, U., Graneheim, UH., & Åström, S. (2009). Female caregivers´experiences of exposure to violence in nursing homes. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing,

16(1), 46-53. doi:10.1111/j.1365-2850.2008.01328.x

http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml

http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml




https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2005.00420.x

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Gates%20DM%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=16982376

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Ross%20CS%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=16982376

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=McQueen%20L%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=16982376

https://doi.org/10.1016/j.jemermed.2005.12.028

http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf

20

Jacob, JD., & Holmes, D. (2011). Working under threat: fear and nurse-patient interactions in

a forensic psychiatric setting. Journal of forensic nursing, 7(2), 68-77. doi:10.1111/j.1939-3938.2011.01101.x

Karlsson, E K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.90–91). Lund: Studentlitteratur.

Karolinska Institutet. (u.å.). Vad är nyttan med MeSH-termer. Hämtad 2 maj, 2018, från

Svensk MeSH, https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer#heading-1 Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 61-62). Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur

Libris. (u.å.). Sökteknik. Hämtad 17 april, 2018, från Libris, http://librishelp.libris.kb.se/help/how_search_general_swe.jsp?open=search_tip

McCabe, C., & Timmins, F. (2015). Grundläggande kommunikation: inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

*Moylan, L. B., McManus, M., Cullinan, M., & Persico, L. (2016). Need for Specialized Support Services for Nurse Victims of Physical Assault by Psychiatric Patients. Mental Health Nursing, 37(7), 446-450. doi:10.1080/01612840.2016.1185485

*Najafi, F., Fallahi‐Khoshknab, M., Ahmadi, F., Dalvandi, A., & Rahgozar, M. (2017). Antecedents and consequences of workplace violence against nurses: A qualitative study.

Journal of Clinical Nursing, 27(1/2), 116-128. doi:10.1111/jocn.13884 Nelson, R. (2014). Tackling violence against health-care workers. The Lancet, 383(9926),

1373-1374. doi:10.1016/S0140-6736(14)60658-9

Nolan, P., Soares, J., Dallender, J., Thomsen, S., & Arnetz, B. (2001). A comparative study of the experiences of violence of English and Swedish mental health nurses. International Journal of Nursing studies, 38(4), 419-26. doi:10.1016/S0020-7489(00)00089-4

Nordin, H. (2000). Förekomst i olika arbetsmiljöer. I E. Menckel (Red.), Hot och våld i vård

och omsorg: Fakta, forskning och förebyggande arbete (s. 23-24). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Orem, D.E. (2001). Nursing: concepts of practice. St. Louis, Mo.: Mosby.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

*Pich, J., Hazelton, M., & Kable, A. (2013). Violent behaviour from young adults and the parents of paediatric patients in the emergency department. International Emergency Nursing,

21(3), 157-162. doi:10.1016/j.ienj.2012.08.007

https://mesh.kib.ki.se/info/vad-ar-nyttan-med-mesh-termer#heading-1

21

Pillinger, J. (2017). Violence and harassment against women and men in the world of work: Trade union perspectives and action [Broschyr]. Genève: International Labour Organization.

Från http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_dialogue/---actrav/documents/publication/wcms_546645.pdf

*Ramacciati, N., Ceccagnoli, A., & Addey, B. (2015). Violence against nurses in the triage area: An Italian qualitative study. International Emergency Nursing, 23(4), 274-280.

doi:10.1016/j.ienj.2015.02.004 Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.383). Lund: Studentlitteratur.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Socialstyrelsen. (2018). Statistik om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2016 samt arbetsmarknadsstatus 2015. Hämtad 16 maj, 2018, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20862/2018-2-9.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier

med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 16 april, 2018, från SBU, http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

Stene, J., Larson, E., Levy, M., & Dohlman, M. (2015). Workplace Violence in the Emergency Department: Giving Staff the Tools and Support to Report. The Permanente

Journal, 19(2), 113–117. doi:10.7812/TPP/14-187

*Stevenson, K. N., Jack, S. M., O’Mara, L., & LeGris, J. (2015). Registered nurses’ experiences of patient violence on acute care psychiatric inpatient units: an interpretive descriptive study. BMC Nursing, 14(1), 1-13. doi:10.1186/s12912-015-0079-5

*Tema, T. R., Poggenpoel, M., & Myburgh, C. H. (2011). Experiences of psychiatric nurses

exposed to hostility from patients in a forensic ward. Journal Of Nursing Management, 19(7), 915-924. doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01304.x

Terzoni, S., Ferrara, P., Cornelli, R., Ricci, C., Oggioni, C., & Destrebecq, A. (2015). Violence and unsafety in a major Italian hospital: experience and perceptions of health care

workers. La Medicina del lavoro, 106(6), 403–411. Från https://pdfs.semanticscholar.org/06ff/086e9aeb5aa4b0ef40feeb9e9cc3f189c463.pdf?_ga=2.172323114.841981172.1522673061-1063665033.1522673061

*Vandecasteele, T., Debyser, B., Van Hecke, A., De Backer, T., Beeckman, D., & Verhaeghe,

S. (2015). Nurses' perceptions of transgressive behaviour in care relationships: A qualitative study. Journal Of Advanced Nursing, 71(12), 2786-2798. doi:10.1111/jan.12749

Viitasara, E. (2000). Skilda fokus i forskningen. I E. Menckel (Red.), Hot och våld i vård och omsorg: Fakta, forskning och förebyggande arbete (s. 63). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_dialogue/---actrav/documents/publication/wcms_546645.pdf

http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_dialogue/---actrav/documents/publication/wcms_546645.pdf



http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf

22

Vårdförbundet. (2017). Säker arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Hämtad 11 april, 2018,

från Vårdförbundet, https://www.vardforbundet.se/press/debattartiklar/saker-arbetsmiljo-ar-arbetsgivarens-ansvar/

Willman, A., Bathsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2002). World report on violence and health. Hämtad 9 april, 2018, från WHO, http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42495/9241545615_eng.pdf?sequence=1

World Health Organization. (2018). Violence against health workers. Hämtad 5 april, 2018, från WHO, http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/

*Yang, C., Hsieh, W., Lee, L., & Chen, S. (2016). Assault experiences: Lessons learned from mental health nurses in Taiwan. International Journal Of Mental Health Nursing, 25(3), 225–

233. doi:10.1111/inm.12203

https://www.vardforbundet.se/press/debattartiklar/saker-arbetsmiljo-ar-arbetsgivarens-ansvar/

https://www.vardforbundet.se/press/debattartiklar/saker-arbetsmiljo-ar-arbetsgivarens-ansvar/

http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42495/9241545615_eng.pdf?sequence=1

http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42495/9241545615_eng.pdf?sequence=1

http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/workplace/en/

Bilaga 1 Sökmatris

Databas Sökord Resultat antal

träffar

Urval 1

Lästa titlar

Urval 2

Abstrakt

Urval 3

Läst hela artiklar

Urval 4

Utvalda artiklar efter granskning

Cinahl

2018-03-28

kl 12.15

S1. Keeper (fritext) 413

S2. Caregiver (fritext) 50 443

S3. (MH”Caregivers”) 26 978

S4. (MH”Nurses”) 55 049

S5. Nurs* (Fritext med

trunkering)

781 764

S6. Experience (fritext) 250 090

S7. Incident (fritext) 27 994

S8. (MH”Violence”) OR

(MH”Exposure to Violence”)

14 669

S9. (MH”Life Change Events”) 6 299

S10. (MH”Workplace Violence”) 3 946

S11. (MH”Assault and Battery”) 887

S12. Beating (fritext) 1 436

S13. (MH”Aggression”) 8 311

S14. (MH”Inpatients”) 71 480

S15. (MH”Hospitalization” OR

(MH”Length of Stay”)

53 798

S16. (MH”Hospitals”) 49 834

S17. S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR

S5

819 308

S18. S6 OR S7 275 761

S19. S8 OR S9 OR S10 OR S11

OR S12 OR S13

33 478

S20. S14 OR S15 OR S16 162 178

S21. S17 AND S18 AND S19

AND S20

185


AND S20

Limiters: Peer reviewed

170


AND S20

Limiters: Peer reviewed;

Published Date 20010101 -

20181231

139


AND S20

Limiters: Peer reviewed; English

Language; Published Date

20010101 - 20181231

131


AND S20

88 88 29 16 2

Limiters: Peer reviewed; English

Language; Published Date

20100101 - 20181231

Pubmed

2018-04-14

Kl.18.00

Nurse experience 26 679

Violence 102 158

Inpatient 98 392

Nurse experience AND violence

AND Inpatient

43

Nurse experience AND violence

AND Inpatient

Publications date: 10 år

21 21 8 4(1*) 1

Medline

2018-03-30

15.00

S1. Nurs* (fritext med trunkering) 764,525

S2. (MH “Workplace Violence”) 519

S3. (MH “Life change events”) 21,488

S.4 Experience (fritext) 569,684

S.5 (MH “Violence”) 28,214

S6. (MH “Exposure to violence”) 305

S7. Hospital (fritext) 3,918,906

S8. (MH “Inpatients”) 17,761

S9. S2 OR S5 OR S6 28,974

S10. S7 OR S8 3,925,544

S11. S3 OR S4 587,772

S12. (S3 OR S4) AND (S1 AND

S9 AND S10 AND S11)

142

S12. Limits: English Language;

published date: 20100101-

20171231

63

S12. Limits: English Language;

published date: 20150101-

20171231

30 30 13 5 4

PsycInfo

2018-04-12

13.00

S1. Nurs* (Fritext med

trunkering)

151,391

S2. DE ”Hospital Environment” 1,760

S3. DE ”Violence” OR DE

”Patient Violence” OR DE

”Workplace Violence”

36,282

S4. Experience (Fritext) 521,149

S5. Threat (Fritext) 40,410

S6. DE “Threat” 8,818

S7. Violence (Fritext) 83,613

S8. Workplace Violence (Fritext) 1,761

S9. Hospital (Fritext) 349,236

S10. Patient (Fritext) 716,234

S11. Verbal Violence (Fritext) 2,486

S12. S3 OR S5 OR S6 OR S7 OR

S8 OR S11

120,584

S13. S2 OR S9 349,236

S14. (S2 OR S9) AND (S1 AND

S4 AND S10 AND S12 AND

S13)

265

S15. Limiters; English Language;

Peer Reviewed; 20100101-

20181231

138 138 36 20 4

Bilaga 2 Artikelmatris 1(11)

Författare, år, titel, sidnr,

tidskrift och land

Syfte Metod och ev. Design Värdering Resultat

Avander, K., Heikki, A.,

Bjerså, K., & Engström, M.

2016

Trauma Nurses’ Experience

of Workplace Violence and

Threats: Short- and Long-

term Consequences in a

Swedish Setting

23, 51–7

Journal of Trauma Nursing: The

Official Journal of The Society of Trauma Nurses

Sverige

Syftet med studien var att

utforska erfarenheten av

hot och våld samt

konsekvenserna av det hos

sjuksköterskor på en

svensk akutvårdsavdelning.

Design: Kvalitativ studie.

Population:

Inklusionskriterier: Legitimerad

sjuksköterska >1 års arbetserfarenhet

efter kurs Advanced Trauma Life

Support (ATLS) konceptet och hade

arbetat >1 på den aktuella

akutvårdsavdelningen.

Exklusionskriterier: Ej redovisat.

Urvalsförfarande: Sjuksköterskor från

akutvårdsavdelning på ett

universitetssjuk i västra Sverige.

Urval: n = 14 kvinnor. Medelålder:

36.5 år. Medelarbetslängd deltagarna

arbetat på avdelningen: 4.5 år.

Bortfall: 11 (Ej tydligt redovisat).

Metod: Inspelade semistrukturerade

fokusgruppintervjuer.

Analys: Innehållsanalys av

transkriberad text med induktivt ansats.

Styrkor: god granskning

materialet och dataanalys

både separat och med alla

författare. Transkriberad

text.

Djupt och omfångsrikt

datamaterial. Synliggör

dataanalysprocessen genom

tabeller och text.

Svagheter: Endast deltagare

från ett sjukhus.

Gruppintervju vilket kan

göra att deltagarna påverkas

av varandra. Endast

deltagare som deltagit i

ATLS kurs. Otydligt urval.

Inga exklusionskriterier.

Kvalité bedöms som hög.

Sjuksköterskors reaktioner på hot

och våld är rädsla, stress, osäkerhet,

kränkt.

Känslor även privat så som ångest,

osäkerhet, rädsla att bli igenkänd

utanför jobbet. Oro för den egna

säkerheten. Ansvarskänslor för

resterande patienters säkerhet.

Känsla av att bli manipulerad av

den hotfulla patienten. Bli

tillbakadragen mot kollegor och

patienter. Rädsla att behöva vittna,

att patienten tar reda på var

sjuksköterskan bor. Bli

överbeskyddande mot familj och

vänner. Hot och våld orsakar

negativ stress som leder till tankar

om att byta avdelning eller

arbetsbransch.

2(11)

Författare, år, titel,

sidnr, tidskrift och land


Atan, Ş. Ü., Arabaci, L. B.,

Sirin, A., Isler, A.,

Donmez, S., Guler, M. U.,

& Tasbasi, F. Y.

2012

Violence experienced by

nurses at six university

hospitals in Turkey

20, 882–889

Journal of Psychiatric &

Mental Health Nursing

Turkiet

Studien utfördes för att

analysera våldet som

sjuksköterskor som är

anställda vid sex

universitetssjukhus

erfarit.

Design: Beskrivande tvärsnittsstudie.

Population:

Inklusionskriterier: Ej redovisat.

Exklusionskriterier: Ej redovisat. Författarna

nämner i studien att de ville ha med alla

sjuksköterskor de kunde få tag på.

Urvalsförfarande: Sjuksköterskor från sex

randomiserat utvalda universitetssjukhus i sex

olika provinser Turkiet.

Urval: n = 441. Kvinnor: 93,4%. Män: 6,6%.

658 sjuksköterskor arbetandes på

akutvårdsmottagning, psykiatrivårdsavdelning

samt intensivvårdsavdelning. Majoriteten (63%)

var mellan 23–29 år. Arbetserfarenheten hos

majoriteten (52,4%) av deltagarna var 1–5 år.

Bortfall: 217.

Metod: 44 frågeformulär med öppna samt slutna

frågor.

Analys: Statistisk analys

Styrkor: välbeskrivet

resultat med tabeller och

citat. Relevant urval.

Granskad av fem opartiska

experter ang. validitet.

Svagheter: Utfördes bara

på utvalda avdelningar och

inte på alla avdelningar på

sjukhusen. Endast statligt

ägda sjukhus valdes ut till

studien och privata sjukhus

exkluderades. Ej redovisat

inklusions- eller

exklusionskriterier.

Kvalité bedömdes som

medelhög.

Majoriteten av sjuksköterskor

försökte hantera tankar och

känslor på egen hand efter att

ha blivit utsatta för hot och

våld. Hot och våld gjorde att

sjuksköterskor kände sig arga,

bittra, besvikna samt rädda.

Psykologiska besvär som stress,

ångest, känsla av att vara

mindre värd som människa

samt ynklig. Undersökningen

resulterade i att deltagarna

uttryckte att det påverkade dem

i sin profession gentemot

patienten.

3(11)


sidnr, tidskrift och

land

Syfte Metod och Design

Värdering

Resultat

Han, C-Y., Lin, C-C.,

Barnard, A., Hsiao, Y-

C., Goopy, S., & Chen,

L-C.

2017

Workplace violence

against emergency

nurses in Taiwan: A

phenomenographic

study

65, 428 - 435

Nursing Outlook

Taiwan

Syftet med

studien var att

förstå

akutmottagnings

arbetande

sjuksköterskors

erfarenhet och

perspektiv på

våld på

arbetsplatsen.

Design: Kvalitativ studie med fenomenologiskt

förhållningssätt.

Population:

Inklusionskriterier: Legitimerad sjuksköterska

vid akutmottagning utsatt för

arbetspaltsrelaterat våld, ålder >20 år och vill

delta.


Urvalsförfarande: Deltagare rekryterades från

ett taiwanesiskt sjukhus via ”The Institutional

Review Board of the Taiwanese hospital”.

Urval: n = 30. Kvinnor: 25. Män: 5. Ålder:>20.

Akutmottagningserfarenhet 1 - >20 år.

Bortfall: Ej redovisat.

Metod: Inspelade semistrukturerade intervjuer

och teckningsmöjligheter för deltagarna för att

samla in fenomenologiska data.

Analys: Transkribering av inspelat material

följt av analys för fenomenologiska studier.

Styrkor: Trovärdighet

diskuteras. Bracketing

utfördes. Tydligt syfte.

Relevant design. Noggrann

beskrivning av metod.

Grundlig dataanalys. Tydlig

redovisning av resultatet.

Relevant urval.

Svagheter: Redovisar inga

exklusionskriterier eller

bortfall. Otydligt redovisad

analys.

Kvalité bedömdes som hög.

Våld på akutmottagningar är ett stort,

allvarligt, växande problem som påverkar

sjuksköterskor i det kliniska arbetet och

privatlivet. De fann hot och våld svårt att

hantera. Hot och våld förekom regelbundet,

normaliserades och ansågs vara en del av

arbetet. Sjuksköterskor förträngde hot och

våldsincidenter. De upplevde fysiska och

psykiska konsekvenser.

Tankar om att bli slagen, behöva rapportera

händelser, medverka i rättegångar och oro

för sin egen säkerhet samt för familjen var

återkommande. Deltagarna kände osäkerhet

på arbetsplatsen. De våldsamma

incidenterna påverkar omvårdnaden

negativt och sjuksköterskors empati för

patienterna försämrades samt passionen för

arbetet.

4(11)



land

Syfte

Metod och ev. Design

Värdering Resultat

Moylan, L B.,

McManus, M.,

Cullinan, M., &

Persico, L.

2016

Need for Specialized

Support Services for

Nurse Victims of

Physical Assault by

Psychiatric Patients

37, 446–450

Issues In Mental

Health Nursing

Land ej redovisat men

framkom att det var

USA.


undersöka om sjuksköterskor

som blivit utsatta för överfall

var intresserade av

stödgrupper som skulle rikta

sig mot deras specifika behov

relaterat till överfall från

patient.

Studien önskar också lämna

upplysningar om ytterligare

kvalitativa data som skulle

möjliggöra triangulering av

de kvalitativa resultaten från

den ursprungliga studien

avseende sjuksköterskor

reaktion på överfall.

Design: Kvantitativ tvärsnittsstudie med

deskriptiv design samt tillägg av kvalitativ

information.

Population:

Inklusionskriterier: Personligen utsatt för

fysiskt överfall.


Urvalsförfarande: Inbjudan via mail till

psykiatrisjuksköterskor från ”American

Psychiatric Nurses Association” (APNA)

att delta i studien samt inbjudan via

sjukvårdsystem för att identifiera fler

psykiatrisjuksköterskor.

Urval: n = 57. Kvinnor: 47. Män: 10.

Ålder: 26 - 68 år. Arbetslivserfarenhet

inom kliniskt psykiatriarbete: 2 - 42 år.


Metod: Frågeformulär och Mätinstrument:

Likert skala.

Analys: Ej redovisad.

Styrkor: Relevant design.

Relevant urval. Relevant

och specifikt metodval

anpassat efter

populationen/urvalet.

Validerade mätinstrument

användes. Tydligt redovisat

resultat.

Svagheter:

Otydligt syfte.

Ej redovisat analysmetod,

bortfall eller

exklusionskriterier. Ej

redovisat land studien är

utförd i.


medelhög.

Sjuksköterskor plågas av

återkommande tankar om överfallet,

oriktad ilska och en känsla av att

mista kontrollen. De hade känslor

av skuld, skam och rädsla samt

störd sömn och mardrömmar om

händelsen. De upplevde att

konsekvenserna av hot och våld

orsakade minskad tillfredställelse på

arbetet samt en negativ påverkan på

arbetsinsatsen.

5(11)




Najafi, F., Fallahi-

Khoshknab, M., Ahmadi,

F., Dalvandi, A., &

Rahgozar, M.

2017

Antecedents and

consequences of

workplace violence

against nurses: A

qualitative study

27, 116–128

Journal of Clinical Nursing

Iran

Syftet är att utforska

iranska sjuksköterskors

uppfattning, erfarenhet

och konsekvenser av

våld på arbetsplatsen från

patienter, patienters

anhöriga, kollegor samt

överordnade.

Design: Kvalitativ beskrivande design.

Population:

Inklusionskriterier: Sjuksköterskor med

erfarenhet av våld på arbetsplatsen från

patienter, patienters anhöriga, kollegor

eller överordnande och hade minst sex

månaders arbetserfarenhet.


Urvalsförfarande: Sjuksköterskor från

nio olika sjukhus i Iran.

Urval: Antal deltagare redovisas ej,

men 84% av deltagarna var kvinnor (18

st). Medelålder: 33.9 ± 7,4 år.

Arbetserfarenhet: 11,5 ± 7,6 år.


Metod: Ostrukturerade fördjupande

intervjuer.

Analys: Induktiv innehållsanalys.

Styrkor: Tydligt resultat, metod

och urval. Dataanalys

kontrollerad av två opartiska

forskare.

Svagheter: sjuksköterskors

berättelser kan ha påverkats av

rädsla att förlora jobbet. Studien

riktade sig endast till

sjuksköterskor med erfarenhet av

våld på arbetsplatsen.

Exklusionskriterier ej redovisat


Våld på arbetsplatsen mot

sjuksköterskor från patienter och

deras anhöriga påverkar

sjuksköterskan i sin profession

men också privat. Sjuksköterskor

upplever stress och minskat

socialt liv utanför jobbet samt

minskad arbetsglädje.

Omvårdnaden av patienten

påverkas. Deltagarna uttryckte

rädsla att rapportera hot och våld

på grund av att sjuksköterskor var

oroliga att de skulle förlora

jobbet.

6(11)

Författare, år, titel, sidnr,

tidskrift och land

Syfte Metod och ev. Design

Värdering Resultat

Pich, J., Hazelton, M., &

Kable, A.

2013

Violent behaviour from young

adults and the parents of

paediatric patients in the

emergency department

21, 157–162

International Emergency

Nursing

Australien


beskriva erfarenheten av

våld hos australiensiska

sjuksköterskor arbetande

på akutvårdsavdelning

som har upplevt

våldsamma situationer

utövat av unga vuxna

patienter (16–25 år gamla)

samt våld från föräldrar

med sjuka barn.

Design: Kvalitativ deskriptiv

studie.

Population:

Inklusionskriterier: Legitimerade

sjuksköterskor som arbetat

kliniskt på akutmottagning i

Australien de föregående sex

månaderna samt var medlemmar

i CENA under 2010.


Urvalsförfarande: Via en

tidigare studie informerades

deltagarna om möjligheten att

vara med i den aktuella studien.

Urval: n = 11. Kvinnor: 7. Män:

4. Medianålder:44 år. Arbetat

kliniskt på akutmottagning i

genomsnitt 15 år.

Bortfall: Ej redovisat men

framgår att det var noll.

Metod: Inspelade

semistrukturerade intervjuer

ansikte mot ansikte samt över

telefon.

Analysmetod: Innehållsanalys

med kvalitativt deskriptivt

ramverk.

Styrkor: Relevant design, bra och

tydligt redovisat syfte. Noggrann

analys med hjälp av deskriptivt

ramverk, utomstående forskare

samt referentgranskare. Relevant

urval. Deltagare kontrollerade det

transkriberade materialet. Tydligt

resultat.

Svagheter: Bekvämlighetsurval.

Otydligt redovisad metod och till

viss del analys.


Sjuksköterskor upplevde fysiska

och psykiska skador efter våld.

Upplevda känslor var rädsla och

oro, osäkerhet på jobbet samt

rädsla att kollegor samt andra

patienter på avdelningen skulle

komma till skada, men också oro

över hur barnen till föräldrarna

som utövade hot och våld på

akutmottagningen påverkades av

föräldrarnas beteende. Vid en

våldsam situation behövde ibland

polis tillkallas. Sjuksköterskor

menade att hot och våld är

förväntat vid arbete på en

akutmottagning.

7(11)




Ramacciati, N.,

Ceccagnoli, A., & Addey,

B.

2015

Violence against nurses in

the triage area: An Italian

qualitative study

23, 274–280

International Emergency

Nursing

Italien

Syftet är att kvalitativt

undersöka de känslomässiga

erfarenheter sjuksköterskan

har efter en våldsam

situation på arbetsplatsen.

Design: Kvalitativ studie med

fenomenologiskt förhållningssätt.

Population:



Urvalsförfarande: Sjuksköterskor med

erfarenhet inom triage och blivit utsatta

för våld från sex akutmottagningar i

Italien.


Medelålder: 44 år. Medellängd

deltagarna arbetat på akutmottagningen:

11 år.

Bortfall: 0.

Metod: Inspelad gruppintervju med

fenomenologiskt förhållningssätt.

Analysmetod: dataanalys med hjälp av

Colaizzi metoden för fenomenologiska

studier.

Styrkor: Författarna hade

ingen relation till

deltagarna. Leder till god

frågeställning. Relevant

urval. Tydligt och

välformulerat resultat.

Svagheter: Nämner olika

många akutmottagningar i

sammanfattningen (6) och i

metoden (7). Författarna till

studien lyssnade och

transkriberade samt

medverkade under

gruppintervjuerna. Ej

redovisat inklusions- eller


Kvalité bedömdes som hög.

Sjuksköterskor upplevde att de

blivit vana vid de våldsamma

situationerna och att de inte gick att

undvika. De kände sig otillräckliga

men var medvetna om att de själva

kunde vara orsaken till den

våldsamma situationen. De kände

sig bortglömda av

sjukhusledningen.

Känslor: sårad, rädd, arg och

känsla av orättvisa.

Kvinnliga sjuksköterskor blev

oftare utsatta för våld än manliga

sjuksköterskor.

8(11)



land

Syfte Metod och ev. Design

Värdering Resultat

Stevenson, K N., Jack,

S M., O´Mara, L., &

LeGris, J.

2015

Registered nurses

experiences of patient

violence on acute care

psychiatric inpatient

units an interprative

descriptive study

14, 1–13

BMC Nursing

Kanada

Denna

kvalitativa

studien

utforskade

sjukskötersko

rs

erfarenheter

av att utsättas

för våld från

patienter

inom akut

psykiatrisk

slutenvård.

Design: Tolkande, beskrivande.

Population:

Inklusionskriterier: Inneha

sjuksköterskelegitimation, flytande på

engelska, tidigare eller nuvarande

anställd de senaste tio åren som

legitimerad sjuksköterska inom

vuxenpsykiatrin och upplevt hot eller

våld från patient.

Exklusionskriterier: I stunden pågående

rättsprocess relaterat till hot och våld

från patient.

Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval

från en psykiatrisk akutvårdsavdelning i

södra Ontario, snöbolls urval och

annonserat i lokaltidningen.

Urval: n = 12 Sjuksköterskor. Kvinnor:

8. Män: 4. Från ett sjukhus på en

avdelning i Ontario. Medianålder: 37,5

år.

Bortfall: Ej redovisat men framgår att

det var 0.

Metod: Inspelade enskilda

semistrukturerade intervjuer.

Analys: Innehållsanalys av den

transkriberade texten samt användning

av ett kvalitativt analysprogram.

Styrkor: Relevant och

varierat urval.

Resultatet är tydligt,

välformulerat och

kritiskt granskat,

triangulering utfördes.

Noggrann och tydligt

redovisad analys.

Tydlig datainsamling.

Transkriberat material

granskades av

studiedeltagare.

Svagheter:

Otydligt redovisat

syfte. Något otydlig

design.

Kvalité bedöms som

medelhög.

Sjuksköterskor beskrev känslor som påverkade dem

negativt både i arbetet och privat (till exempel rädsla,

ångest, frustration och sårbarhet). Upplevelse av att vara

dåligt förberedd på våldsamma situationer. Ilska, rädsla

och oro över vad som hade hänt om situationen slutat på

ett annorlunda sätt. Konsekvenser efter hot eller våld till

exempel känsla av medvetenhet. Utveckla en mörkare

humor. Att erfara våldsamma situationer kan betraktas som

erfarenhet inför kommande incidenter och bidrog till ökat

självförtroende men orsakade också oro över kollegors

tankar och reaktioner. Rädsla för sitt eget liv vid möte med

patienten utanför arbetsplatsen. Känsla av stöd och icke

stöd från chefer. Känsla av att förlora kontrollen. Känna

sig kluven mellan den egna säkerheten och

omvårdnadsrollen. Påverkan på omvårdnaden. Svårighet

att koncentrera sig på arbetsuppgifterna, misstänksamhet

och avståndstagande från utövaren av våld. Negativ

påverkan på det professionella förhållningssättet i arbets -

och omvårdnadssituationer.

9(11)




Tema, T.R., Poggenpoel,

M., & Myburgh, C.P.H.

2011

Experience of psychiatric

nurses exposed to hostility

from patients in a forensic

ward

19, 915–924

Journal of Nursing

Management

Sydafrika


utforska och beskriva

psykiatrisjuksköterskors

erfarenheter av fientligt

beteende hos patienter på

en rättsmedicinsk

avdelning och skapa

rekommendationer för

cheferna att erbjuda

psykiatrisjuksköterskor

för att öka möjligheter att

hantera patienternas

aggressioner.

Design: Kvalitativ, explorativ, beskrivande

och kontextuell forskning.

Population:



Urvalsförfarande: Författarna valde

medvetet legitimerade sjuksköterskor, med

specialistutbildning inom psykiatri som

jobbat på en rättsmedicinsk avdelning i

Sydafrika med minst ett års arbetserfarenhet.


Medelålder: 26 - 58 år. Arbetserfarenhet: 1 -

6 år.


Metod: Djupgående fenomenologiska

intervjuer, deltagarobservationer och

fältanteckningar.

Analys: De transkriberade intervjuerna

analyserades med Tesch’s open coding

metoden.

Styrkor: Tydligt redovisat

design, metod och

analysmetod.

Svagheter: Sjuksköterskor från

rättspsykiatrisk avdelning med

mindre än ett års erfarenhet

valdes bort. Några deltagare

var nervös vid intervjun vilket

kan ha påverkat svaren. Inga

klara inklusions- eller

exklusionskriterier. Studien

utfördes endast på en

rättsmedicinsk avdelning.


medelhög.

Att jobba på en rättspsykiatrisk

avdelning är stressande och

sjuksköterskor blir utsatta för

hot och våld av patienter vilket

leder till att sjuksköterskor

känner sig maktlösa och det tär

på deras mentala hälsa.

Känslomässigt lidande som

resulterade i stress,

sömnproblem samt utmattning.

Försvarsmekanismer

aktiverades, exempelvis

undertryckande av

sjuksköterskors egna känslor

vilket resulterade i frustration

och ilska. Sänkt arbetsmoral till

följd av bristande support från

överordnade.

10(11)

Författare, år, titel


land


Vandecasteele, T.,

Debyser, B., Van

Hecke, A., De Backer,

T., Beeckman, D., &

Verhaege, S.

2015

Nurses’ perceptions of

transgressive

behaviour in care

relationships: a

qualitative study

71, 2786–2798

Journal of Advanced

Nursing

Belgien

Syftet med studien är att få

insikt i grunden och

betydelsen av transgressivt

beteende utifrån

sjuksköterskans

perspektiv.

Design: Kvalitativ studie enligt Grounded

Theory.

Population:



Urvalsförfarande: Erfarna sjuksköterskor

från avdelningar med inriktning medicin,

kirurgi och geriatrik från tre sjukhus i Belgien.

Deltagare söktes från avdelningar med strikt

regim eller dålig struktur i hantering av

transgressivt beteende.

Urval: n = 18, kvinnor: 16. Män: 2. Ålder: 20

- 70 år. Arbetserfarenhet som legitimerad

sjuksköterska: 0 - 35 år.

Bortfall: Ej redovisat, författarna nämner att

det inte fanns möjligt att identifiera de som

inte deltog i undersökningen.

Metod: Inspelade kvalitativa enskilda

intervjuer.

Analys: kvalitativ dataanalys enligt Grounded

Theory

Styrkor: relevant design.

Välbeskrivet data. Tydligt

beskrivet syfte samt analys.

Svagheter: Författarna har inte

definierat vad de menar med

begreppet ”transgressivitet” i sin

studie. Inga inklusions- samt

exklusionskriterier redovisades.


medelhög.

När patienterna blir

aggressiva mot sjuksköterskor

känner de sig otillräckliga och

sårade. Sjuksköterskor söker

stöd hos kollegor.

Sjuksköterskor behövde

ibland hjälpa varandra och ta

över patienter för varandra då

den ursprungliga

sjuksköterskan inte klarade av

uppgiften.

11(11)

Författare, år,

titel, sidnr,

tidskrift och land

Syfte

Metod och ev. Design

Värdering Resultat

Yang, C-I., Hsieh,

W-P., Lee, L-H., & Chen, S-L.

2016

Assault experiences: Lessons learned

from mental health

nurses in Taiwan.

25, 225–233

International Journal

of Mental Health

Nursing

Taiwan

Syftet med den kvalitativa

studien var att förstå

psykiatrisjuksköterskors

upplevelser av att utsättas

för misshandel, hur det

påverkar omvårdnaden

samt sjuksköterskors

åsikter om

internutbildningar inom

våldsprevention.

Design: Kvalitativ deskriptiv

studie.

Population:



Urvalsförfarande :

Författarna tog reda på vilka

sjuksköterskor som hade blivit

utsatta för hot eller våld på

avdelning för psykiatrisk vård

på två olika hälsocenter i

Taiwan. Efter det tillfrågades

sjuksköterskor om deltagande i

studien.

Urval: n = 10. Kvinnor: 9. Män:

1. Medelålder: 32,7 år.

Genomsnittlig arbetstid på

psykiatriavdelning: 9,2 år.

Bortfall: Ej redovisat men

framgår att det var 6.

Metod: Individuella djupgående

semistrukturerade intervjuer.

Analysmetod: De inspelade

intervjuerna transkriberades och

analyserades av alla författarna

genom användning av tematisk

analys i 6 faser.

Styrkor: Relevant

design. Noggrann

analys utförd av alla

författarna. Tydligt

syfte. Tydligt

redovisat resultat.

Författarna är

medvetna om att bias

kan råda.

Svagheter:

Bekvämlighetsurval.

Redovisar inte

inklusions- och


Svaghet i metoden då

andreförfattaren

intervjuade tidigare

kollegor. Otydligt

redovisad analys.

Kvalité bedömdes

som medelhög.

Sjuksköterskor uppfattade våld som ett normalt inslag i

arbete på en psykiatriavdelning. Att rationalisera bort

patientens beteende hjälpte studiedeltagarna att känna tröst

och fortsatt ge omvårdnad utan negativa tankar och känslor

mot patienten. Varje överfall inträffade oväntat utan någon

förvarning, Deltagarna såg överfallen som ”olyckor” utan

varningstecken vilket gjorde att sjuksköterskor hade svårt

att utveckla skyddande och förbyggande strategier. Vissa

deltagare lärde av de våldsamma och hotfulla händelserna

och började reflektera över samt förändra sitt beteende mot

patienten för att minska risken för ett nytt överfall.

Sjuksköterskor kände oro över att bli överfallna på nytt

samt djupt rotad rädsla – särskilt för oförutsägbarheten.

Efter ett överfall kände sjuksköterskor sig spända, på

alerten, oroliga och misstänksamma mot patienterna.

Kvarvarande psykologiskt trauma påverkade

omvårdnadsrelationen negativt. De behövde prata om sina

känslor för att känna stöd – om de inte kände stöd kände de

frustration mot sina kollegor och mot ledningen.

Bilaga 3

Innehållsanalys

Konsekvenser för sjuksköterskan Konsekvenser för arbetsmiljön Konsekvenser för patienten

Artiklar

Fysiska

eller psykiska

privatliv Coping Ledarskap Otrygg arbetsplats Normalisering Kliniskt arbete

samt omvårdnad

Säkerhet

Avander et al., 2016

x

x

x

x

x

Atan et al., 2012

x

x

Han et al., 2017

x

x

x

x

x

x

x

Moylan et al., 2016

x

x

x

Najafi et al., 2017

x

x

x

x

x

Pich et al., 2013

x

x

x

x

x

Ramacciati et al., 2015

x

x

x

x

Steveson et al., 2015

x

x

x

x

x

x

Tema et al., 2011

x

x

x

x

x

x

x

Vandecasteele et al., 2015

x

x

x

Yang et al., 2016

x

x

x

x

x

Documents

Hot och våld, en del av vardagen - DiVA portal1231947/FULLTEXT01.pdfHot och våld inom arbetslivet rapporterades öka kraftigt under 1990-talet, majoriteten av anmälda fall kom från