Ungdomsvåld som - MUCF · Föreläsning Ungdomsstyrelsens konferens. Unga Maskulinitet och Våld VT 2013. Felipe Estrada. Brott och våld är upprörande och väcker känslor. I

Ungdomsvåld som samhällsproblem

Att studera sociala problem

Våldets omfattning, struktur och utveckling; indikatorer och felkällor

Ungdomsbrott, ojämlikhet och kriminalpolitik

Avslutning och diskussion

Föreläsning Ungdomsstyrelsens konferensUnga Maskulinitet och Våld VT 2013

Felipe Estrada

Presentatör

Presentationsanteckningar

Brott och våld är upprörande och väcker känslor. I den bästa av världar kanaliseras upprördheten genom en kunskapsbaserad politik till effektiva åtgärder som förebygger problemet på kort och lång sikt och också ökar tryggheten i ett samhälle. I den sämsta av världar ser vi istället populistiska krav på symboliska åtgärder som förutom att vara ineffektiva, och ibland rent skadliga, underblåser misstro mot befolkningsgrupper och därmed bidrar till större samhällsklyftor och otrygghet. Kort presentera en del grundläggande kunskap om ungas brott som forskningen kan bidra med: Vilka brott begår unga; ökar ungdomsbrottsligheten och ungdomsvåldet? Problematisera vårt samhälles förståelse av ungas brott.

”Att Estrada skulle komma fram till att våldet faktiskt har ökat är ungefär lika sannolikt som att påven skulle välsigna profilpaketen”

2013-01-31 / Namn Namn, Institution eller liknande

Presentatör


Som forskare viktigt att vara öppen med förföreställningar och förutsättningar. Det är tämligen välkänt att jag i min forskning om ungdomsbrott kommit fram till att en hel del av de bilder som omger oss är överdrivna och missvisande. Jag vill ge er verktyg för att själva kunna ta ställning till hur våld som samhällsproblem kan förstås. Är det ett problem som ökar? Varför ägnas så mkt uppmärksamhet åt denna fråga? Och hur påverkas vår uppfattning av vad som är rimliga och effektiva åtgärder för att minska ungas brottslighet och utsatthet?

Polisanmälningar misshandel 1975-2010

• Kriminalstatistiken visar ökningar sedan 1970-talet• Publiceras ofta och detaljerat

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

Mot vuxen 15 eller äldreMot barn 7-14 årMot barn 0-6 år

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

19

75

19

78

19

81

19

84

19

87

19

90

19

93

19

96

19

99

20

02

20

05

20

08

7-14 years

total population

0-6 years

Presentatör


Knappt några unga utsattes för våld i början av 1980-talet!? Vad är detta för statistik? Vad är det den uttrycker? Hur används den? Lättillgängligheten viktig poäng: Lätt att skriva om.

Synen på brottsutvecklingen

200X-XX-XX

På det hela taget, tror du att antalet brott i Sverige ökat, minskat eller varit oförändrade de senaste tre åren? (Källa NTU).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2007 2012

ökar ökar inte

Presentatör


Likadant i andra länder. Varför tror stora delar av befolkningen i västvärlden att brottsligheten hela tiden ökar? Och vad gör detta med befolkningens syn på brottsproblemets orsaker och lösningar?

Forskningens uppgift svår

• Problemet med kriminologerna:– ”Väck en kriminolog mitt i natten och han kommer utbrista - Brottsligheten

har inte ökat” (Exp 2008-04-13)

– ”På en rak fråga om ungdomsvåldet har ökat svarar Brå:s GD vänligt att det finns inget enkelt svar. Istället hänvisas jag till ett batteri datakällor och indikatorer jag inte är människa att förstå mig på.”(Svd 2008-05-08)

• Forskningen stämmer inte med hur ”alla vet att det är”

• Balanserad bild av komplex verklighet– Ger intryck av mindre engagemang

• Viktigt med korrekt bild för kunskapsbaserad politik– Insatser vara underbyggda och resultat stämmas av

Att forska om den svenska ungdomsbrottslighetens omfattning

• Metod; hur kan vi veta hur det ser ut?– Omfattningen av våld i statistiken styrs av andra

faktorer än enbart mängden våldsbeteenden– Har vår syn på våld förändrats?

Presentatör


50 år mellan böckerna Blomberg 1960: estrada flyghed 2007 Gemensam utgångspunkt att det finns en ofta alarmistisk oro kring ungas brott. Men hur kan vi veta hur ungas brottslighet förändrats?

1. Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem

Ledarartiklar om ungdomsbrottslighet, 1950- 1994

19931990

19871984

19811978

19751972

19691966

19631960

19571954

1950

35

30

25

20

15

10

5

0

Theft

Violence

NY VÅLDSMENTALITET(Aftonbladet)

Den senaste tidens uppmärksammade våldsbrott har inte begåtts av socialt utslagna, berusade eller narkotikapåverkade utan av nyktra, välklädda och fysiskt vältränade ungdomar.

Syftet har inte främst varit att komma över pengar eller värdeföremål. Våldet har istället begåtts som en form av perverst nöje

2. Brottslighetens politiska dynamik–ledarartiklars syn på ungdomsbrott 1970-1999221 ledare: vänster, liberal & högerprofil 1970-1999

1. Hur beskrivs brottsligheten i de olika sidorna? – Varför begår unga brott? Vad ska samhället göra?

2. Spelar den parlamentariska situationen in på hurmycket uppmärksamhet som ägnas åt ungdomsbrott?

- Varför/varför inte?

3. Hur har förståelsen av ungdomsbrott förändratsöver tid?

• WS: Diskutera en valfri fråga 2 & 2

Presentatör


Först 4-5 min i par. Sedan 5 min i kvartett: redogöra för vad de valde och kom fram till. Finns det något som gruppen tycker det framstår som särskilt intressant att fundera vidare på utifrån det dem diskuterat? Innan eller efter pausen: Fånga upp vad paren valt att diskutera för frågor. Hur gick gruppernas diskussion och vad kom de fram till.

(Ungdoms)Brottslighetenspolitiska dynamik 1970-1999

• Generell skillnad mellan höger och vänster- Konservativa: problemet ökar. Mer poliser, tidigare och tydligare insatser.

- Vänstern: Bilden överdriven. Uppväxtförhållanden, arbetslöshet. Välfärd.

• Brott uppmärksammas främst av högern när de är i opposition– När Socdem har makten publiceras dubbelt så många artiklar

• Under 1970-t var de konservativas synsätt i minoritet– Liberala & Socdem överens om bred social förståelse. Ej betona straff. – 1990 liberaler intar konservativ syn. Socdem i minoritet– Under 1990-talet anpassar Socdem sin retorik för att slippa debatten.

• Idag konsensus kring den hållning högern hade på 1970-talet?– Brottsbekämpning som nytt vänsterprojekt?

Presentatör


Jag började föreläsningen med att säga att en social risk kring brottsproblemet möjligen kan vara att vi inte fokuserar på rätt saker. Och att vi under en period haft en tendens att se de mönster som onekligen finns kring ojämlika levnadsförhållanden och brott som bortförklarings snarare än förklaring. Jag har gjort en studie där jag undersökt hur den politiska debatten kring brott förändrats under de senaste decennierna. Genom att läsa ledarartiklar från tidningar med olika poltisk färg har jag kontaterat att: - Skillnad mellan höger och vänster - Brott uppmärksammas främst av högern när de är i opposition - Under 1970-t var de konservativas synsätt i minoritet Idag konsensus kring den hållning högern hade på 1970-talet? Men ser vi kanske inte också att brottsbekämpning lyfts fram som vänsterfråga? Vad som är okjlart I dagsläget är dock vilken profil vänstern väljer att ha på sitt fokus; blir det lag och ordning via hårdare straff för att skydda oss skötsamma eller genom en betoning av brottsförebyggelse genom utjämnade livschanser? Om vi går till citaten från de två kända politiska ledarna så kanske min poäng blir än tydligare mellan dessa två val.

Slutsats inför analys av våldsutveckling

• Idag anmäler vi sådant som vi inte anmälde tidigare. Vilket antyds av– medias ökade och förändrade uppmärksamhet – den förändrade politiska synen på ungdomsbrott

• Så hur ska vi studera våldsutvecklingen?

Våldets olika datakällor:

Sverige har god tillgång på indikatorer – klokt att se på flera källor

20001995199019851980197519701965196019551950 20001995199019851980197519701965196019551950

Ungdomsbrottslighetens utveckling 1950-2010; ständigt värre?

Polisanmälningar misshandel 1981-2010

- Fortfarande få fall som anmäls

- Förändrad anmälningsbenägenhet? - Ökningen: fler lindriga händelser kommer in i statistiken

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

19821984

19861988

19901992

19941996

19982000

20022004

20062008

Mot vuxen 15 eller äldre

Mot barn 7-14 år

Mot barn 0-6 år

Presentatör


Enligt anmälda brott så verkar vi ha en kraftig och linjär ökning av våldsbrotten i sverige.

Antal offer för dödligt våld Dödsorsaksstatistik 1967-2010, anmälningar 1990-2010

10 procent av gärningspersonerna är kvinnor.

0

20

40

60

80

100

120

140

1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

döda totalt

döda unga (10-24 år)

- Fler överlever tack vare sjukvården?

Presentatör


Noterbart är att andel kvinnliga gärningspersoner oförändrat över tid. Ungefär var tredje dödsoffer i Sverige är en kvinna och en av tio gärningspersoner. (Andelen kvinnliga offer ca 1/3. Andelen högre (uppemot 50 procent) på 1940-50 talen när dödligt våld var ovanligare. Beror på att antalet dödade män var mkt lägre inte på att antalet dödade kvinnor var fler).

SjukvårdsdataUnga män och kvinnor 1990-2011, per 1000 invånare

Felkälla: Färre skrivs in? • Men de grövsta fallen bör väl fortfarande skrivas in?

– Kniv och skottskador utgör liten del av alla våldsfall men 2/3 av dödligt våld. Ökar inte.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

män 15-20 år

kvinnor 15-20 år

OfferundersökningarULF 1980-2005 och NTU 2005-2011

• Högre andel utsatta i bortfallet?• Hur är det med utvecklingen av unga som begår våldsbrott?

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

Våld mot unga män

våld mot unga kvinnor

Våld som lett till läkarbesök (unga män)

Våld som lett till läkarbesök (unga kvinnor)

ULF 1980-2005

NTU 2005-2011

Offer- och självdeklarationsdataSkolundersökningen om brott 1995-2011

• Felkälla: mycket våld i bortfallet?– Men då drabbar inte detta våld unga utanför gruppen?

0

2

4

6

8

10

12

14

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2008 2011

pojkar: slagit någon

Pojkar: utsatt våld

Flickor: utsatt våld

flickor: slagit någon

Vad är en rimlig bedömning?

Kraftig ökning av ungdomsvåld? Värre och värre? Går brotten allt längre ned i åldrarna?

Presentatör


Forskningen entydig i att tillbakavisa dessa bilder av dramatiskt ökande ungdomsbrottslighet. Hur påverkas vårt samhälle av bilden av ständigt ökande brottslighet? Varför sprids en alarmistisk bild av brottsligheten? Vilka tjänar på att sprida en alarmistisk bild av brott? För övrigt är denna artikel om svenska skolan från år 1980, dvs 32 år sedan. ”vi är tillsagda att avväpna dem innan vi undervisar” ”föräldrarna till 80 procent av barnen bryr sig inte om dem” ”Nians killar går till sjuorna och slår mobbningsungarna” ”Det kommer att bli ännu värre”

Nyttan av den ständigt ökande (ungdoms)brottsligheten

• Fokus på brott visar handlingskraft i mediekratier

• Vilka åtgärder är bra och vilka upplevs som rimliga?– Jämför 1970 och 2000-talets kriminalpolitiska debatt

Den enda hållbara lösningen [på brottsproblemet] ligger enligt min mening i en politik som botar brister och orättvisor och utjämnar ekonomiska, sociala och kulturella skillnader i samhället.

Här i världens rikaste land, där det begås mer brott än i något annat land, får vi höra att att lösningen på detta problem är att minska vår fattigdom. Det är inte lösningen...(vi bör) skydda samhället från brottslingen, inte tvärtom.

Brottslighet: från socialt problem till ordningsproblem?

Henrik Tham: Från behandling till straffvärdeDavid Garland: The Culture of Control

John Pratt: Scandinavian exeptionalism? British Journal of Criminology

Presentatör


Vanligt beskriva de senaste decenniernas utveckling av kriminalpolitiken och vår förståelse av brott som ngt som går från att vara ett socialt problem till att bli ordningsproblem. David Garlands analyser beskriver framväxten av ett kontrollsamhälle där brottslighetens orsaker kopplas till individers egna val snarare än samhällsförhållanden som påverkar livschanser, där intresset och engagemanget riktas mot brottsoffret och gärningsmannen istället är en person att fördöma snarare än förstå. Har lett till en situation där samhällets åtgärder blir straff- och kontrollinriktade snarare än brottsförebyggande och orsaksorienterade. Enligt John Pratt har den skandinaviska modellen kännetecknats av det vänstra citatet medan det högra beskriver en amerikansk/brittisk situation. Pratt (och andra forskare) menar dock att det finns tecken på att debatten i Sverige under de senaste decennierna rört sig bort från den traditionella välfärdsförståelse av brott. Ojämlikhet har gått från att ses som en förklaring till en bortförklaring.

Maximera livschanser och minimera exponering av riskfaktorer

Laub & Sampson: Shared Beginnings,Divergent Lives

Ungdomsbrottslingars liv som vuxna- Det går ganska bra för de flesta- Vilka det går illa för avgörs inte när vi föds – livet kan alltid ta en annan vändning

Men! Individuella resurser och strukturella förutsättningar

- Barnfattigdom, Skolmisslyckanden och Brott Tydliga riskfaktorer för social exkludering som vuxen

- Missbruk och Inlåsning försvårar integreringFörstör resurser och koppling till vändpunkter

Hur stärker vi Vändpunkter under livet?- Utbildning, Relationer, Arbete, ”mening med livet”

Presentatör


Väljer man en politik som förespråkar maximerade livschanser och minimering av brottsalstrande riskfaktorer så har man onekligen forskningen på sin sida. Till det senaste decenniets mest inflytelserika kriminologiska forskning hör utan tvekan Sampson och Laubs livsförloppsforskning. Exempel på hur individuella resurser och samhällsförhållanden spelar roll för hur det går för unga som begår brott. Barnfattigdom, Skolmisslyckanden och Brott Tydliga riskfaktorer för social exkludering som vuxen

Källa: Nilsson, Bäckman och Estrada BJC 2013

Presentatör


Analyserat hur kris kom påverkade grupper med olika brottsbelastning och uppväxtförhållanden. Vi tänker oss människors levnadsförhållanden som vuxna (höger I modell) hänger samman med uppväxtförhållanden. Skillnader I dessa förhållanden fortplantar sig över livsförloppet I en kumulativ process. Unga från resursstarka hem större chans lyckas I skolan - ökad chans etablera sig I arbetslivet. Barn från resurssvaga hem misslyckas oftare I skolan – större risk hamna I brottsregistret - gör etableringen I arbetlivet svårare. Resultatet av komulativa process skillnaderna I livschanser blir större över livsförloppet. Förutom individuella förhållanden kan även samhällsförhållanden påverka individers liv. Ett samhälle kan genom välfärdspolitik påverka resurser barn får under uppväxt. Länder kan ha olika ambitionsnivå vad gäller att utjämna risken för barn att växa upp hos fattiga föräldrar eller tillgång till likvärdig skola. Denna typ av insatser kan alltså bromsa den komulativa processen. Man kan dock också tänka sig förhållanden som verkar åt andra hållet; t ex en ekonomisk kris som kastar ut människor I arbetslöshet. Om en sådan kris drabbar svaga grupper värst kan den komulativa processen snarare förstärkas om inte samhället förmår att sätta in kraftigt kompenserande åtgärder. Självfallet är detta enbart en grov modell och säger inget om all variation som hänger samman med individers möjligheter att genom egna livsval utnyttja de resurser de har för handen. Men låt oss titta på ett resultat som gäller hur grupper med olika brottsbelastning genomlevde och kom ut ur krisåren. Kan vi se att livet som vuxen över tid blivit allt mer jämlik eller ser vi en ökad ojämlikhet?

Den (förra) ekonomiska krisen som social risk

0123456789

646668707274767880828486

Employment Unemployment

% Employed % Unemployed


Presentatör


Här ser vi hur den förra ekonomi krisen på 1990-talet ledde till en snabb ökning av arbetslösheten (röd kurva) och fall I sysselsättningen. Vilken betydelse kan en sådan samhällelig kris ha för olika gruppers livschanser? En fråga som ju tyvärr är aktuell idag.

Individuella resurser och strukturella förutsättningarInkomster från arbete bland fyra brottsgrupper upp till 48 års ålder

Män Kvinnor

– No crime – Desisters – Late onset – Persisters


Presentatör


Hur inkomster från arbete skiljer sig mellan fyra grupper. Registrerats för brott som unga och vuxna eller inte alls? Ökade skillander. Utan brottsbelastning mest framgångsrika utfallet över livet. Sämst går det för persistent. Tendens att skillnaderna blir särskilt påtagliga under krisåren. Könsskillnaderna. Styrka vi också kan redovisa levnadsmönster bland brottsbelastade kvinnor. Faktiskt ovanligt, kräver stora datamaterial givet att flertalet brottslingar är män. Brottsliga kvinnor slogs ut I än större utsträckning än männen. Vi vet att dessa kvinnor hade ännu svårare uppväxt än de brottsbelastade männen, t ex missbrukande föräldrar, och att en mycket stor andel av dem själva är narkotikamissbrukare. Sammanfatningsvis: tydligt att individers livschanser på lång sikt påverkas av de förutsättningar livet ger oss från såväl starten som senare I livet. Det är också de som är resurssvaga som är mest sårbara vid en samhällskris: de är helt enkelt de som är sist in som är först ut. Ojämlikhet och levnadsförhållanden enligt forsking tydlig koppling till allvarliga ungdomsbrottsligheten. Men ser vi fattigdom som en förklaring eller en bortförklaring? Var ligger fokus idag?

Informella konsekvenser av straff: Andel som får komma på jobbintervjuPager (2003) ”The Mark of a Criminal Record”, AJS

Backman C (2012) Criminal Records in Sweden- Kraftig ökning av registerslagningar

Experiment: Vita och svarta män med respektive utan uppgiven brottsbelastningi CV skickar identiska ansökningar till arbetsgivare:

- Skillnader i hur ofta de kallas till jobbintervju? Varför/ varför inte?

Diskutera 2 och 2.

Presentatör


Unga som begår brott har det tufft både innan de begår brotten men också efter att de avtjänat sitt straff. Identiska jobbansökningar bland vita och svarta amerikaner. Visar hur de som angett att de dömts för brott mer sällan blir kallade till intervju (grå mot svart stapel). Notera också att svarta amerikaner utan brottsbelastning kallas mer sällan än vita amerikaner med brottsbelastning. Finns en koppling i den offentliga debatten mellan unga svarta män och brott som drabbar alla svarta.

• Brottslighetens ”rasifiering” gör det lättare för ”oss” att fördöma ”dom” - mindre nödvändigt att förstå– Varför begår vita engelsk-talande kristna män i Glasgow så mycket

grova (vålds)brott?

Presentatör


Vi lever i en tid när människors oro för samhällsutvecklingen kanaliseras via rädsla för brott. Som jag inledde med att säga så är Brottsligheten enkelt att uppröras över och det är också enkelt att peka på att ansvaret ligger på individer eller på hela grupper som förknippas med brott. Vi får inte förledas att glömma vad som är viktigt.

Överrisk att lagföras för brott bland två årskullar

Källa: Bäckman, Estrada, Nilsson och Shannon 2013

Presentatör


Trots en ganska kraftigt förändrad sammansättning av gruppen med utländsk bakgrund har överrisken att lagföras inte ökat. Den är dessutom måttlig jämfört med de överrisker som vi ser när det gäller andra förhållanden. Intressant med skolan och andra sociala förhållanden är självklart att de går att påverka politiskt till skillnad från ungas födelseland, förutsatt att man inte vill syssla med etnisk rensning.

Gården har stängt för längesen. Snuten jagar tonårsgäng Natten är så hård för betongens kungar Kom igen lilla Svensson - sätta hårt emot hårt är vår stil! Hatar du oss så hatar vi dej - betong feeling!

Det är gängen ifrån förorten som slår sig blodiga av hat. Samma blinda raseri, samma blinda hat

Nationalteatern 1978

ebba grön 1981

Presentatör


Så hur väljer vi att tolka dessa texter? Vilka unga ser vi framför oss och vilka är förklaringen till deras utsatthet, frustration, raseri och hat? Inte bara en svensk trend utan samma färgsättning av sociala konflikter ser man i andra länder. Jfr tidskriftens bildsättning av de sk farliga förorterna - banlieus

Vad brottsdebatten skulle kunna handla om

• Ojämlika livschanser kopplat till brott och utsatthet för brott

• Mest sårbara - mest utsatta

• Ungdomsbrott är ett socialt problem som inte kan lösas med polisinsatser eller utegångsförbud

• Men vad är det vi får läsa?...

Sverige har inte blivit tryggare utan farligare. Den svenska idyllen rämnade för länge sen. Och, kära brottsforskare, sluta med vilseledande brottsstatistik.

Jag säger det igen: Hur kunde polisen i fjol klara upp 278 mord, som statistiken visar, när det enligt Brå bara begås 100 mord om året?

Aftonbladet 17 maj 2011

Slutsatser

• Ungdomsbrottsligheten ökar inte mer än någonsin• Den mer allvarliga ungdomsbrottsligheten är ett socialt

problem som inte främst kan angripas med polisinsatser

Presentatör


Men ibland träffar media rätt och jag jag skriver under på polismästarens slutsats.

Litteratur

•Bäckman, O., Estrada, F, Nilsson, A., och Shannon (2013). Unga och brott, Socialstyrelsen (kommande).•Bäckman, O & Nilsson A (2011). Pathways to Social Exclusion – a life course study, European Sociological Review 27: 107-123.•Estrada, F. (1999): Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem. Stockholm: Stockholms Universitet.•Estrada F (2004) “The Transformation of the Politics of Crime in High Crime Societies“ European Journal of Criminology, vol 1:4:419-444. •Estrada, F. (2006): Trends in violence in Scandinavia according to different indicators. British Journal of Criminology, vol 46:3; 486-504.•Estrada, F. (2010): Våld som (bra) samhällsproblem. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 97:3.•Estrada, F & Flyghed, J (red) (2007 [2013]): Den svenska ungdomsbrottsligheten. Studentlitteratur. [Reviderad tredje upplaga publiceras hösten 2013].•Estrada, F. & Nilsson, A. (2011). Fattigdom, segregation och brott i Alm m. fl (red). Utanförskap. Dialogos och Institutet för Framtidsstudier.•Estrada, F., Granath, S., Shannon, D & Törnqvist, N (2009): Grovt skolvåld. Brå-rapport 2009. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. (publiceras 31 mars 2009).•Garland (2001). The Culture of Control.•Hall et al (1978). Policing the Crisis.•Hällsten M, Sarnecki J & Szulkin R (2011). Crime as a Price of Inequality? The Delinquency Gap between Children of Immigrants and Children of Native Swedes. SULCIS papers 2011:1. Stockholms universitet.•Nilsson, A., Bäckman, O., och Estrada, F (2013). Involvement in crime, individual resources and structural constraints. British Journal of Criminology.•Nilsson, A och Estrada, F (2009). Criminality and life-chances. Department of Criminology Report 2009:3.•Pratt, J (2008): Scandinavian exeptionalism in an era of penal excess. British Journal of Criminology. •Sampson, R. & Laub, J.H. (2003). Shared beginnings divergent lives. Delinquent boys to age 70. Harvard: Harvard university press.•Tham, H (1995). Från behandling till straffvärde. I Victor (red): Varning för straff. Fritzes.

Documents

Ungdomsvåld som - MUCF · Föreläsning Ungdomsstyrelsens konferens. Unga Maskulinitet och Våld VT 2013. Felipe Estrada. Brott och våld är upprörande och väcker känslor. I