Hästepallarna i Uddevalla

En populär rastplats även under stenåldernArkeologisk undersökningUddevalla 304, Bohusgården 1 :26 Uddevalla socken och kommunRobert HernekBohusläns museum Rapport 2015 :24

Hästepallarna i U

ddevalla Robert H

ernek

Bohusläns m

useum Rapport 2015 :24

Hästepallarna i UddevallaEn populär rastplats även under stenåldern

Arkeologisk undersökning

RAÄ Uddevalla 304, Bohusgården 1 :26

Uddevalla socken och kommun

Bohusläns museum Rapport 2015 :24

ISSN 1650-3368

Författare Robert Hernek

Grafisk form Gabriella Kalmar

Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar

Omslagsbild Foto taget mot sydväst av Robert Hernek. Fotot visar vy över boplatsen Uddevalla 304 från

hotellets tak. I bakgrunden skymtar den gamla badorten Gustafsberg.

Tryck Bording AB, Borås 2015

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Bohusläns museum

Museigatan 1

Box 403

451 19 Uddevalla

tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73

www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se

InnehållSammanfattning ..........................................................................................................................................................................6

Bakgrund ......................................................................................................................................................................................................6Landskapsbild ......................................................................................................................................................................................6

Naturlandskap ....................................................................................................................................................................................6Fornlämningsmiljö ......................................................................................................................................................................9

Tidigare undersökningar .............................................................................................................................................11Metod ..................................................................................................................................................................................................................12Resultat ..........................................................................................................................................................................................................13

Undersökta ytor ........................................................................................................................................................................13Stratigrafi ................................................................................................................................................................................................14Anläggningar ....................................................................................................................................................................................16Fynd ...................................................................................................................................................................................................................18

Flinta ........................................................................................................................................................................................................19Bergart ................................................................................................................................................................................................22

Datering .................................................................................................................................................................................................... 23Publika insatser ..........................................................................................................................................................................26Slutsatser och tolkning ..........................................................................................................................................26

Ett offer ? ..................................................................................................................................................................................................27Kvarts och kvartsit ................................................................................................................................................................27

Resultat gentemot undersökningsplanen ...............................................................28Referenser .............................................................................................................................................................................................. 29

Litteratur ................................................................................................................................................................................................. 29Övriga källor ....................................................................................................................................................................................... 30

Tekniska och administrativa uppgifter .............................................................................31Bilagor ................................................................................................................................................................................................................32

4 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

Hästepallarna i Uddevalla 5

Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8144, med platsen för undersökningen markerad, i skala 1 :20 000.

6 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

SammanfattningUnder april månad 2012 utförde Bohusläns museum en slutundersökning av en stenåldersboplats, Uddevalla 304, belägen vid Hästepallarna, det höga bergsområ­det vid Byfjordens inre del. Undersökningen gjordes med anledning av att Hotell Bohusgården ska byggas ut, och uppdragsgivare var Panorama Scandinavia AB.

Boplatsen låg vid undersökningstillfället i en svagt sluttande gip mellan två bergsknallar. Den har legat strategiskt såtillvida att man från berget direkt ovan­för platsen har haft en enastående utsikt över Byfjor­den och den stora vik som under mesolitisk tid täckte Uddevalla stad. Idag ligger platsen 43–44 meter över havet. Vid undersökningen avlägsnandes det övers­ta jordlagret med grävmaskin. Därefter handgrävdes 63 rutor om en gånger en meter. Jordarten bestod av sand och grusinblandad sand, som i norra delen var mycket stenig.

Marken var kraftigt urlakad och det fanns inga an­läggningar – eller ens träkol – som kunde knytas till mesolitikum. Den enda egentliga anläggningen vi hit­tade var en härdgrop med skörbränd sten som datera­des till början av yngre järnålder.

Fyndmaterialet utgörs i huvudsak av flinta. Det äldsta fyndmaterialet representeras här av hullingspet­sar, spån, spånfragment och små fragment av spånkär­nor ; fynd som är typiska för mellanmesolitikum och klassisk sandarnakultur. De flesta av fynden på denna boplats är annars karaktäristiska för sandarnakulturens yngre faser och representeras främst av små ensidiga mikrospånkärnor.

Det mesolitiska materialet betraktas som blandat och ackumulerat under en lång tidsperiod, kanske upp­emot tusen år. Platsen har besökts även under neoliti­kum, och bland de säkert belagda fynden från yngre mellanneolitikum finns två spånpilspetsar.

Boplatsen Uddevalla 304 tolkas som en tillfällig jakt­ och fiskeplats som har använts återkommande, och flera företeelser talar för att platsen har utnyttjats under lång tid.

En viss publik verksamhet genomfördes under ut­grävningen : En lördag gjordes en kombinerad visning och vandring, och visningar gjordes för skolklasser i årskurserna 3 och 4. Vi sammanställde en enklare bro­schyr och vid utgrävningen fanns en informationsskylt med bilder och text.

BakgrundUnder april månad 2012 utförde Bohusläns museum en slutundersökning av en mesolitisk boplats, Uddevalla 304, belägen i bergsområdet som kallas Hästepallarna i västra delen av Uddevalla stad. Undersökningen gjordes eftersom Hotell Bohusgården ska byggas ut och upp­dragsgivare var Panorama Scandinavia AB.

Uddevalla 304 var till en början en del av ett förun­dersökningsområde som har tidigare föreslagits ingå i fornlämningen Uddevalla 48 ( Olsson 1997 ). Platsen kom att förundersökas år 2003 ( Hernek 2004 ) och det var i samband med den som boplatsen fick ett separat fornlämningsnummer, Uddevalla 304.

Förundersökningen 2003 utfördes som en provgrops­grävning med spade och grävsked. Inom boplatsen gräv­des sju provgropar om cirka 0,5 gånger 0,5 meter. Fem provgropar innehöll fynd och det totala antalet flintor uppgick till 165. De flesta fynd hittades i två provgro­par som delvis låg inom rutorna R103 respektive R123 ( figur 22 ). Vid förundersökningen påträffades inga fynd som kunde dateras entydigt, men boplatsen daterades preliminärt som helhet till yngre sandarnakultur och/eller äldsta lihultkultur ( Hernek 2004 ).

Slutundersökningen ägde rum under april månad 2012. Vädret var mestadels gynnsamt, men det var ovanligt kallt för årstiden. För att förhindra tjäle täck­tes ytan nattetid med presenningar. Platsen var på fle­ra sätt mycket väl lämpad för publika insatser, och ser man till undersökningens omfattning gjordes en ovan­ligt stor satsning på publik verksamhet ( läs mer under rubriken Publika insatser ).

LandskapsbildNaturlandskapVid Byfjordens inlopp mot Uddevalla reser sig ett mäktigt bergsparti, Hästepallarna, som i väster stupar brant ner mot havet. I bergets norra del är topografin mindre dramatisk, med avsatser och sluttningar ner mot havet och Uddevallas hamninlopp. I söder stiger terrängen ytterligare och Bodelebergens högsta punkt ligger lite drygt 85 meter över havet ( figur 2,3 och 9 ). Undersökningsområdet ligger på en förhållandevis flack bergsplatå väster om dagens höghusbebyggelse. Mellan uppstickande berghällar finns här gott om små gipar, avsatser och trånga passager.

Boplatsen Uddevalla 304 har haft ett strategiskt läge i landskapet såtillvida att det från berget precis ovanför

Hästepallarna i Uddevalla 7

Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8144 med Uddevalla 304 och närliggande fornlämningar markerade, i skala 1 :10 000.

8 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

boplatsen har varit en enastående utsikt över Byfjorden och den stora vik som under stenåldern täckte Udde­valla stad ( figurerna 4, 8 och 10 ). Boplatsen har också en placering som är utmärkande för många meso litiska boplatser : ett tämligen skyddat sadelläge mellan berg, och närhet till strandkant både i norr och i söder. Bo­platsen var belägen i ett smalt pass och från dess sma­laste, cirka nio meter breda, parti öppnar terrängen upp sig både i norr och i söder. Åt söder sluttar terrängen svagt ner mot en plan, något fuktig terrass ( figur 7 ).

Norrut är terrängen mycket stenig och sluttningen av­sevärt brantare.

Jordarten bestod omväxlande av sand och sand med grus. På platsen fanns vid undersökningen några höga tallar, en ek och en större björk ( figur 6 ). Undervegeta­tionen bestod av blåbärsris och vid undersökningstillfäl­let även liljekonvalj. På krönet låg tre större, markfasta stenblock. På ytan av den största stenen, som mätte cirka 2,0 gånger 1,6 meter fanns rikligt med kvarts ( fi­gurerna 15 och 19 ).

Figur 5. Vy över boplatsen före avbaning. Bakom träden till höger i bild skymtar de äldsta hotellbyggnaderna, uppförda i slutet av 1930-talet. Foto taget mot nordost av Robert Hernek.

Figur 4. Vy över Byfjorden med Uddevallabron i fonden. Bil-den är tagen på bergskrönet strax ovanför boplatsen. Foto ta-get mot väster av Robert Hernek.

Figur 6. Vy över bergspartiet strax väster om fornlämning Uddevalla 304. Boplatsen är belägen vid den vita stjärnan till höger. Längst ner till vänster ligger den södra infarten till Uddevalla, gamla Europaväg 6. Foto taget mot norr av Robert Hernek.

Figur 7. Vy över boplatsens södra del före avbaning. Vi kan tänka oss att strandkanten har legat ungefär i höjd med de två tallarna till vänster. Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.

Hästepallarna i Uddevalla 9

FornlämningsmiljöFornlämningsbilden i och närmast kring Uddevalla stad domineras stort av boplatser från mesolitikum. Från senare förhistoriska tidsperioder finns få läm­ningar, ett exempel på detta är att de flesta av stadens många bergshöjder, såsom vid Bohusgården, saknar gravar. Spår från bronsålder och järnålder måste sökas lite längre västerut, i Herrestad och Forshälla socknar eller inåt land.

De äldsta boplatserna kring Uddevalla är belägna på ömse sidor om det sund, Uddevallasundet, som under tidigmesolitisk tid förband Vänern med Västerhavet. Sundet var då ett par kilometer brett och längs sundet finns spår i form av mäktiga snäckskalsbankar. Omkring år 9500 BP tillsluts sundet. Det finns emellertid många boplatser även på lägre nivåer, vilket visar att området kring Uddevalla var attraktivt också under senare delar av mesolitikum ( Kindgren 1997 ).

Detta framgår speciellt tydligt i bergsområdet kring Bohusgården ( figur 3 ). Här finns ett flertal boplatser som utifrån strandlinjen kan dateras till mellan­ och

senmesolitikum. Flera boplatser blev kända genom amatörarkeologen Algot Hansson som under en följd av år samlade in stenåldersföremål i området ( se även nedan ), men uppenbarligen inte från Uddevalla 304. Några boplatser, Uddevalla 49 :1, 49 :2 och 50, har för­störts i samband med husbyggnation. I sluttningen omedelbart söder om och kant i kant med Uddevalla 304 ligger Uddevalla 48 som delundersöktes år 2008 ( Hernek 2008 ). Någon kilometer längre söderut, vid Gustafsbergs ridhus, fanns under mesolitikum ett smalt sund, och på båda sidor om det ( forna ) sundet finns ytterligare ett antal boplatser ( figur 8 ).

Något kan också sägas om namnet Hästepallarna. Det finns fler exempel på berg med samma eller lik­nande namn, och det kan ha sitt ursprung i en tradi­tion om att hästar som skulle avlivas störtades ned för bergsstup, eller att en häst har »ramlat« utför berget och slagit ihjäl sig. Berget Hästepall i Ljung socken ska ha fått sitt namn av att »en häst lär ha fallit utför branten ned i havet«. Efterleden »pall« betyder brant stupande berg och tycks endast förekomma i Bohuslän

Figur 8. Kartan visar förhållandet mellan land och hav under tidig mellanmesolitisk tid, med en havsnivå kring 45 meter över ha-vet. Boplatsen Uddevalla 304 har markerats speciellt. Kartan är tagen ur Kindgren 1997, och är något modifierad.

10 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

( Bengtsson 2008 :109 ). Enligt Kristina Bengtsson före­faller det dock inte troligt att ett berg har namngetts på grund av en enstaka olyckshändelse, utan tror sna­

rare att det i åtminstone några fall rör sig om slaktplat­ser för hästar.

Figur 9. Utsnitt ur ekonomiska kartans blad O58 SV från 1936 med boplatsen Uddevalla 304 markerad. Den första hotellbyggna-den byggdes något senare och invigdes i juli 1939 ( jämför figur 5 ).

Hästepallarna i Uddevalla 11

Tidigare undersökningarUndersökningen av Uddevalla 304 är den första egent­liga undersökning som har ägt rum inom Uddevalla tät­ort sedan 1935, då Uddevalla 33 undersöktes. Det var en mesolitisk boplats vid Stenbacken, belägen strax norr om dåvarande Bohusläns regemente. Någon grävning i egentlig mening företogs inte, men inom ett större område, beläget 46–39 meter över havet, gjordes en kartläggning av flintförekomster i området. Det kun­de konstateras att det fanns tre skilda boplatsområden från såväl mellan­ som senmesolitisk tid ( Alin 1955 :290 ).

En hel del lösfynd har också dokumenterats vid Bo­husgården. Amatörarkeologen Algot Hansson samlade under åren 1943–1956 in stenåldersföremål. Hanssons originalhandlingar finns i Bohusläns museums arkiv, och av dem framgår att flera fynd kan knytas till senme­solitikum, bland annat en lihultyxa och några »hyvel­skrapor« ( egentligen handtagskärnor ). En av boplat­serna, nummer 114 i Hanssons inventering, ska enligt fornminnesregistret ( FMIS ) motsvara Uddevalla 48. Ett

foto där Hansson har markerat fyndplatsen gör dock att vi ser att nummer 114 snarare överensstämmer med Uddevalla 87, som är belägen på en platå strax söder om den förra. Från den nu aktuella platsen Uddevalla 304 finns emellertid inga uppgifter i anteckningarna från Hanssons samlingar. Bland det insamlade materialet finns också en speciell trindyxa av någon bergart, med mycket kort skaft och en bred spadformig egg. Den är funnen bland bergen en bit öster om Hästepallarna ( Hernek 2005 :281 ).

I samband med ett stenåldersprojekt som genom­fördes vid Bohusläns museum åren 1979–1980, kallat De första människorna i Bohuslän, provundersöktes en boplats vid Bohusgården, Uddevalla 89. Boplatsen ligger 50–55 meter över havet och var även markerad av Algot Hansson. Vid det här tillfället grävdes sex provgropar och i en påträffades närmare 150 flintor ( Cullberg m. fl. 1981 :49 ).

Inför upprättande av en detaljplan utförde Bohus­läns museum 1991 en arkeologisk utredning ( Olsson

Figur 10. Bild från tidigt 1950-tal över Hästepallarna med Byfjorden och Herrestad i bakgrunden. Vägen är dåvarande rikstvåan, och platsen för 2012 års undersökning ligger inom det ljusa lilla området strax till höger om bildens mitt. Fotot hämtat från Bohus-läns museum ( bildnr UMFA 54565 ).

12 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

1997 ) av dels ett stort område söder om nyss nämnda hotellbyggnader, ned mot gamla E6 och dels ett bergs­område mellan höghusbebyggelsen i norr till bergs­branterna fram till gamla E6 i söder och sydost. Inför utredningen var fyra fornlämningar kända och utre­deningen konstaterade då ytterligare två platser med boplatsindikationer. Innan något började byggas fö­reslogs det från museets sida att fyra områden skulle förundersökas. Uddevalla 304 låg då i ett anslutande område till Uddevalla 48.

I december 2001 utförde Bohusläns museum en kompletterande utredning av ett nytillkommet områ­de i södra delen, på 55–75 meter över havet, men inga ytterligare boplatsindikationer påträffades. I samband med denna utredning föreslogs att ett skyddsområde skulle upprättas kring Uddevalla 89 som kom att ligga utanför den tilltänkta bebyggelsen ( Bohusläns muse­ums arkiv ).

År 2003 gjordes arkeologiska förundersökningar i området ( Hernek 2004 ). Dessa omfattade de fyra om­råden som fastlagts vid utredningen 1991 ( Olsson 1997 ). Ett av områdena undersöktes inför att Hotell Bohus­gården skulle utvidgas, och det är detta resultatet som ligger till grund för 2012 års undersökning. Under rub­riken Bakgrund finns närmare detaljer om resultaten.

Med anledning av en elkabeldragning gjordes 1999 en så kallad antikvarisk kontroll vid Uddevalla 48, längs stigen mellan hotellet och rastplatsen vid gamla E6. Förutom slagen flinta påträffades en knappt decimeter­djup härd med skörbränd sten, Uddevalla 289 ( Ortman 1999 ). År 2008 var det åter aktuellt med schaktning i området, denna gång för en VA­ledning. Därför gjor­des en förundersökning som berörde den östra delen av Uddevalla 48 ( figur 3 ). Jordlagren uppvisade här en karaktäristisk strandbildning. Förutom tre flintor, där den ena var en kniv, framkom inget av intresse. Den härd som är registrerad som Uddevalla 289 kunde inte återfinnas ( Hernek 2008 ).

Fornlämning Uddevalla 48 :1 är i praktiken bortta­gen utan föregående förundersökning. I samband med slutundersökningen 2012 grävdes också en ruta inom fornlämningen som visade sig vara fyndtom ( figur 11 ). Detta i kombination med de båda schaktningsöver­vakningarna i den östra delen visar att Uddevalla 48 inte kan ha innehållit speciellt många fynd. Därtill består fornlämningen till stor del av en uppstickande berghäll. Det rika fyndmaterial som enligt FMIS tidi­gare har hittats på platsen måste rimligtvis ha funnits

inom en annan yta, sannolikt en bit norr och nordost om Uddevalla 48.

MetodKunskapen inför undersökningen var begränsad till vad som hade framkommit i fem provgropar. Fornläm­ningen undersöktes med grävmaskin, samt genom rut­grävning och anläggningsgrävning. I syfte att närmare bestämma stratigrafin grävdes inledningsvis tre stycken provrutor om 0,5 gånger 0,5 meter. En av dessa är ruta R66 och de övriga två ligger inom de större rutorna R131 och R102. Därefter avlägsnades grästorven med hjälp av en mindre, larvgående grävmaskin. Inom en yta längst i söder banades jordlagren till undergrund Efter avbaning av grästorven grävdes sammanlagt 63 rutor om 1 gånger 1 meter. Den genomsläppliga sanden innebar att flintorna var lätta att observera och jorden behövde inte sållas.

Rutorna grävdes i två stick, där det översta sticket ( stick 1 ) var 0,10 meter tjockt. Syftet var att gräva la­gervis, där översta sticket skulle motsvara lager 2 ( figur 16 och 17 ). Det var emellertid svårt att i plan urskilja de olika lagren, varför stickens tjocklek varierade nå­got. Det maximala djupet för stick 1 uppgår emeller­tid till 0,10 meter.

Centralt genom undersökningsområdet dokumen­terades en nord­sydlig profil ( figur 15 och 16 ). Som en avslutande åtgärd undersöktes även profilbänken, var­vid fynden knöts till aktuell meterruta. Beskrivningar av varje enskild ruta gjordes, men de redovisas inte i denna rapport. På dokumentationsblanketten finns uppgifter om när och vem som grävde rutorna, deras djup, lager, stenmängd, uppskattning av fyndmängd och skörbränd sten, och vanligtvis också en enkel skiss av grävda stick.

Inmätningar gjordes digitalt med totalstation och lagrades sedan i dokumentationsprogrammet ArcFDS. Foton togs med digitalkamera, och ritningar av profi­ler och anläggningar gjordes i skala 1 :20. Alla fynd från rutorna samlades in och dagbok fördes. Ett prov analy­serades för vedart och ett annat för 14C. Arkivmaterialet förvaras på Bohusläns museum.

Hästepallarna i Uddevalla 13

ResultatUndersökta ytorBoplatsen var belägen i ett cirka tio meter smalt pass mellan berg och i princip avbanades hela ytan. Inom undersökningsytan fanns ett mindre antal trädstubbar och på själva krönet låg tre större, markfasta stenblock. I söder fanns också en svagt välvd bergsklack ( figur 12 ). Totalt banades en yta om 216 kvadratmeter. En yta längst i söder, kring bergsklacken, och en härd ( A103 ) banades till undergrund ( figur 15 ).

Vid själva undersökningen grävdes 63 rutor om 1 gånger 1 meter. Alla utom fem grävdes sammanhäng­

ande, inom den fyndrikaste delen, det vill säga i syd­sluttningen på ömse sidor om profilbänken ( figurerna 12 och 22 ). Dessutom grävdes en kvartsmeterstor ruta söder om slutundersökningsområdet, inom begräns­ningen för fornlämning Uddevalla 48 ( figur 11 ). Fyra anläggningar registrerades, men bara en kunde med säkerhet definieras som en anläggning : en härd belä­gen längst i söder, som daterades till vendeltid. Nedan följer en närmare beskrivning av vad som framkom.

Figur 11. Planen visar läget för en grävd ruta inom fornlämning Uddevalla 48 :1. Rutan var 0,60 gånger 0,45 meter stor. Under grästorv och 0,10 meter grå sand mötte arkeologerna brun, grusinblandad sand till ett djup av minst 0,25 meter. Inga fynd gjordes. Skala : 1 :400.

14 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

StratigrafiJordarten utgjordes av sand eller grusinblandad sand med varierande innehåll av sten. Undersökningsytan varierade såtillvida att den norra delen innehöll grusin­blandad sand och var bemängd med sten av skiftande storlekar, medan den södra delen bestod av ren sand med bara enstaka stenar. Gränsen mellan de steniga och de sandiga partierna var tämligen distinkt ( figurerna 14, 15 och 29 ). Skillnaden bedöms vara naturlig, men delvis också ett resultat av att vissa ytor har rensats från sten.

Stratigrafin var tämligen okomplicerad. Överst fanns ett 0,10 meter tjockt lager med gräsfilt och mörkbrun,

humös jord. Därunder följde ett cirka 0,06 meter tjockt fyndförande lager av gråbrun finsand ( figurerna 16 och 17 ). Därunder mötte ett fyndförande lager som i den nor­ra delen bestod av gråvit, grusinblandad sand och rikligt med sten. Gränsen var något diffus, men i den södra de­len mötte brunflammig sand med enbart enstaka stenar. Här var sanden omväxlande ljusbrun, mellanbrun och ställvis även gråvit. Mot botten, där fynden upphörde, var lagret vanligtvis något mörkare och sanden mer ho­mogent brun. Marken var överlag kraftigt urlakad. Det fanns inget träkol som ens kunde misstänkas vara från de många besök som gjordes under stenåldern.

Figur 12. Plan över undersökningsområdet med träd, stenar, grävda rutor med mera markerat. Skala : 1 :150.

Hästepallarna i Uddevalla 15

Figur 13. Vy över boplatsen Uddevalla 304. Bilden är tagen från hotellbyggnadens tak. I bakgrunden skymtar man den gamla bad-orten Gustafsberg. Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.

Figur 14. Vy över området söder om krönet. På bilden ser man ganska tydligt gränsen mellan den steniga ytan i norr och den näs-tan stenfria, sandiga ytan i söder. Foto taget mot söder av Robert Hernek.

16 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

AnläggningarFyra anläggningar registrerades, men bara en var en an­läggning i egentlig mening ( se tabell 1 ), härden A103, belägen längst i söder ( figur 15 ). Innan anläggningen undersöktes rensades en 2,0 gånger 2,5 meter ( öst–väst­lig ) stor yta omkring härden, till ett djup av 0,08 meter. Härden var 1,0 gånger 1,0 meter bred och 0,15 meter

djup. Fyllningen bestod av grå, sotig sand med inslag av skärvig, skörbränd sten och enstaka små bitar trä­kol ( figurerna 18 och 20 ). Härden kunde genom träkol från en ung stam av ek dateras till vendeltid, 1406±38 BP ( bilagorna 2 och 3 ). I härden och på dess yta påträffa­des 21 flintor varav ett litet, retuscherat spånfragment med brott och stickelslag ( F719 ).

Figur 15. Plan över undersökt område som visar anläggningar, grävda rutor, profilbänk samt två inmätta avbaningsfynd ( F1, F2 ). Skala : 1 :100.

Hästepallarna i Uddevalla 17

Anläggning A101 låg också i den södra delen och vi förmodade att den var en urlakad härd. Den utgjordes av en liten koncentration av skarpkantade stenar, 0,10–0,25 meter stora. Den frilades genom rutgrävning, men utgår från denna rapport då den saknade såväl djup som avgränsning. Anläggning A102 var en annan presumtiv härd. Den utgjordes av en 0,40 gånger 0,35 meter stor och 0,12 meter djup grop med fyllning av humös sand och en del stora träkolsbitar. Den bedömdes vara sen­tida och låg i anslutning till en rutten trädrot.

En fjärde anläggning var A162 : en koncentration av kvarts som låg intill en kvartsbemängd sten, den så kall­lade kvartsstenen ( figurerna 15, 19 och 21 ). Det var en tät ansamling som låg inom en 0,30 gånger 0,25 meter stor yta, cirka 0,20 meter under nutida markyta. Den

Figur 16. Profilritning mot väster. Den stora markfasta stenen i norr är den så kallade kvartsstenen. Lagerbeteckningar : 1. grästorv med mörkbrun organisk jord, 2. gråbrun sand/finsand ( fyndförande ), 3. gråvit sand, rikligt med sten ( fyndförande ), 4. ljusbrun finsand ( botten ), 5. ljusbrun till brun, flammig sand med enbart enstaka sten ( fyndförande ), 6. som lager 5 men mer homogent och något mörkare ( botten ).

Figur 17. Bilden visar ett utsnitt av profilbänkens södra del. Måttstocken markerar profilen inom ruta R125 ( jfr figurerna 16 och 22 ). Foto taget mot väster av Robert Hernek.

Tabell 1. Anläggningar på Uddevalla 304

Anl Typ Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd Kommentar

101 Presumtiv härd 0,60x0,50 0Förmodad härd, en del skörbränd sten, ingen fyllning

I ruta Utgår

102 Grop, presumtiv härd 0,40x0,35 0,12 Humös sand med en del träkol 6 Flintor Recent, utgår

103 Härd 1,00x1,00 0,15Grå sotig sand m inslag av skör-bränd sten, enst.Träkol

21 FlintorDaterad: 1406±38 bp

162 Koncentration av kvarts 0,30x0,25 0,05Koncentration av kvarts invid kvartsstenen

Kvarts Ej nedgrävd

18 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

grävda rutan, R128, där anläggningen låg innehöll också rikligt med kvarts, men mera utspritt. Delar av kvartsen är troligen ett resultat av frostsprängning medan an­dra delar har knackats loss någon gång under historien.

FyndI anslutning till det övre torvlagret fanns en del sentida material såsom glas, porslin och fajans. Det mesta av detta låg kring de tre stora stenarna på krönet. I under­liggande lager fanns inga recenta material. Sammanlagt har 6 985 fynd tagits till vara och de allra flesta, 97,8 pro­cent, utgörs av flinta. Dock har bara ett representativt urval kvarts tillvaratagits ( F720 ). Nedan följer en redo­visning av fynden, där ett urval fynd beskrivs närmare,

Figur 18. Bilden visar härden A103 i plan, belägen i den söd-ra delen av boplatsen. Härden är 14C-daterad till vendeltid. Stenarna till höger låg utanför anläggningen. Foto taget mot nordväst av Andreas Åhman.

Figur 20. Profilritning mot nordväst av härd A103. Härden hade en något oregelbunden form och var 1,0 gånger 1,0 meter bred och 0,15 meter djup. Fyllningen bestod av gråbrun sand med inslag av skörbränd sten ( se även figur 18 ).

Figur 19. Bilden visar en stor, jordfast sten på krönet. Ste-nen var bemängd med kvarts och invid den fanns rikligt med kvarts. Speciellt många fynd låg i en koncentration, A162, som på bilden har markerats med en streckad linje. Foto taget mot sydsydost av Robert Hernek.

Figur 21. Till vänster : bilden visar kvarts från ruta 128. Ru-tan grävdes invid en större sten med kvartsinslag ( se figurerna 15 och 19 ). De största bitarna är 7–8 centimeter långa. Foto taget av Robert Hernek.

Hästepallarna i Uddevalla 19

Antalet tillvaratagna flintor uppgår till 6 876, varav 692 stycken är splitter ( se tabell 2 ).

Då jorden inte har sållats anger mängden splitter snarare förekomst än faktiska tal. Sammantaget väger flintan 13,5 kilo. Flintmaterialet är allmänt sett mycket fragmenterat, men genomsnittsvikten för flintavfallet ( splitter oräknat ) är 1,9 gram/flinta. Genomsnittsvik­ten för avslagen är 2,1 gram/avslag, medan motsvarande vikt för övrigt slagen flinta är 1,7 gram/flinta. Den höga andelen bipolära kärnor visar också att flintan är hårt utnyttjad. Även uttjänta mikrospånkärnor har ibland använts bipolärt, och det finns flera exempel där mycket små noduler har använts som råämne.

men projektet har inte medgivit en utförligare redovis­ning av enskilda fyndkategorier.

FlintaMaterialet har i princip registrerats efter »Sorterings­schema för flinta« ( Andersson m. fl. 1978 ). I gruppen spån och mikrospån ingår dock bara exemplar som är en produkt av medveten spånproduktion. För mikro­spånens del gäller att de har en högsta bredd på åtta mil­limeter, i annat fall hänförs de till kategorin spån. I princip har dock alla registrerade mikrospån blivit slag­na ur mikrospånkärnor, där mer tillfälliga mikrospån har förts till kategorin avslag ( jfr Olsson m. fl. 2011 :13 ).

Figur 22. Plan över undersökningsområdet med grävda rutor och rut-ID markerade. Skala : 1 :150.

20 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

Flintan är mestadels finkornig, vanligen med nyanser av grått : från mörkt grå till grå, gråvita eller brungrå flintor. En mindre andel har även nyanser av blått. En spånpilspets med bandad flinta är helt avvikande ( fi­gur 24 ). En mindre andel är vitpatinerad, framförallt spån och spånfragment samt en hullingspets ( figur 23 ). Mycket av det vitpatinerade materialet kan antas re­presentera den äldsta fasen på platsen. Det finns också ett tämligen stort inslag av glansig, tätkornig flinta. I fyndlistans kommentarsfält återkommer på flera stäl­len anmärkningen »neolitisk ?« och det beror i flera fall på flintans tätkorniga och höga kvalitet som avses. Det gäller ofta för neolitiska material men att på detta sätt datera flinta är inte möjligt. Svallade flintor förekom­mer men utgör en mycket liten andel.

När det gäller brända flintor är andelen som vanligt störst inom kategorin övrig slagen flinta. Här utgörs nästan en fjärdedel, 24 procent, av brända exemplar. An­delen brända flintor av avslagen är 7,3 procent ( tabell 2 ).

Bland de enskilda fynden finns en hullingspets, F695 ( figur 23 ). Den är vitpatinerad, 35 millimeter lång och 10 millimeter bred. Själva spetsen saknas, vilket är van­ligt för denna typ av spetsar, bland hullingspetsarna i Balltorp/Mölndal 110 saknas spetsen hos 11 av totalt 16 spetsar ( Nordqvist 2000 :66 ). Därtill hittades här yt­terligare ett litet fragment, möjligen kommer det från en hullingspets ( F346 ). Några lancetter eller andra mikroliter har inte identifierats, men kan eventuellt ingå bland de minsta spånfragmenten som har retusch.

Bara ett kärnredskap hittades, en kärnyxa ( F125 ), men bestämningen är osäker då den sekundärt har an­vänts som kärna. Det påträffades också ett annat skivyx­liknande redskap ( F603 ), något som brukar uppträda i enstaka exemplar på de flesta mesolitiska boplatser. Den kan beskrivas som en avlång, skivyxliknande skra­pa som är kanthuggen längs långsidorna ( jfr Hernek 2005 :129 ). Det aktuella exemplaret är speciellt eftersom hela ovansidan har cortex.

Två borrar hittade. En är tillverkad av ett tjockt av­slag där yttersta spetsen gått av ( F343 ), medan en är gjord av ett brett spån där enbart ena långsidan är re­tuscherad ( F410 ). Även vid förundersökningen hittade man en borrspets ( Hernek 2004 :10 ). Sjutton sticklar har identifierats, varav en dubbelstickel som möjligen är neolitisk ( F121 ). Samtliga sticklar är gjorda på avslag.

Det finns bara ett fåtal kärnor för spån och de fö­rekommer enbart som fragment. Ett exempel är ett plattformsavslag ( F109 ) som härrör från en konisk kär­

na. När det gäller mikrospånkärnor finns inga hand­tagskärnor eller fragment av sådana. Däremot hittades fyra kärnor som betecknas som kölformiga, alla fun­na inom en liten yta i södra delen ( F410, 494, 537 och 578 ). Ingen har dock kölskrapans typiska utformning. Mikrospånkärnorna är ensidiga, med en plattform, medan kärnorna påminner om handtagskärnor, men saknar plattform i botten samt att avspaltningarna kon­sekvent har överlappats ( jfr Olsson m. fl. 2011 :16, Her­nek 2005 :129, Thorsberg i manus ). På figur 26 återfinns några små frontfragment av nämnda kärntyp. Av de andra kärnor som hittades är plattformskärnor ( med en plattform ) en stor grupp, men den största gruppen utgörs av små bipolära kärnor. I något fall har en ut­tjänt mikrospånkärna utnyttjats bipolärt.

I de tveklöst mellanneolitiska fynden ingår två spån­pilspetsar ( F408 och 409 ), båda funna i ruta R120. De är av typ A och är sinsemellan identiska ( figur 24 ). Tången har propellerretusch, det vill säga att den är retuscherad både från ventral­ och dorsalsidan. Båda spetsarna har också en fin retusch längst fram på spetsens ena sida. Den ena spetsen ( F408 ) är 72 millimeter lång och den andra ( F409 ) är 0,5 millimeter kortare. Flintan skiljer sig dock i färgen, den ena spetsen är ljust grå medan den andra är grå med inslag av mörkgrå bandning.

Sannolikt neolitiska är också fyra tväreggade pilspet­sar ( F20, 60, 270 och 407 ), alla tillverkade av avslag ( fi­gur 25 ). Två av spetsarna är från rutorna R145 respektive R110 längst i nordväst. Sprid­da inom ytan finns också fem avslag med slipspår. Det rör sig i samtliga fall om små

Tabell 2. ( till höger ) : Sammanställning av flintan från Uddevalla 304

Figur 23. Det äldsta bestäm-bara föremålet från Uddevalla 304 är en vitpatinerad hullings-pets ( F695 ) funnen i ruta R150 i södra delen av boplatsen. Spet-sen är 35 millimeter lång och 10 millimeter bred. Spånets proxi-mala del ( slagbuleänden ) ligger vid spetsdelen. Foto taget av Robert Hernek.

Hästepallarna i Uddevalla 21

Typ Summa stick 1 stick 2 Anl

Redskap

Kärnyxa (f513) 1 1

Övrigt redskap, atypisk skivyxa (f603) 1 1

Hullingspets (f695 samt en osäker) 2 1 1

Tväreggad pilspets 4 2 2

Spånpilspets (408, 409) 2 2

Kniv 5 5

Borr/borrspets (343, 410) 2 1 1

Stickel 17 14 3

Spånskrapa, enkel spånskrapa 1 1

Spån med retusch 4 2 1 1

Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa 10 6 4

Avslagsskrapa, övrig 3 1 2

Avslag med retusch 28 13 14 1

Avslag med inhak 8 5 3

Avslag med slipspår 5 3 2

Mikrospån med retusch 3 3

Spån och spånfragment 130 81 49

Mikrospån och mikrospånfragment 183 126 57

Kärnor

Cylindrisk kärna (f99, svårbestämd) 1 1

Mikrospånkärna, fragment 35 19 16

Mikrospånkärna med en plattform 22 14 8

Mikrospånkärna med två plattformar 1 1

Kölformig kärna 4 2 2

Plattformskärna med en plattform 38 24 14

Plattformskärna med två eller flera plattformar 2 2

Plattformskärna obestämd 7 4 3

Kärnfragment, plattformsavslag 8 4 4

Bipolär kärna 61 32 29

Övrig kärna 33 10 23

Avfall

Avslag, totalt 3502 2150 1341 11

Avslag, antal brända 258 173 83 2

Övrig slagen flinta, totalt 2061 1348 699 14

Övrig slagen flinta, antal brända 514 374 140

Splitter 692 556 136

Summa flinta exklusive splitter 6184 3876 2281 27

22 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

slipytor och bestämningen är inte i något fall fullkom­ligt säker.

BergartSammanlagt har 109 fynd av annan bergart än flinta samlats in. Bergarten har i fyndlistan delats in i kate­gorierna bergart, kvarts, kvartsit och sandsten. Huru­vida något består av kvarts eller kvartsit är en subjektiv bedömning, men vi har betraktat den renare, finkor­nigare varianten av kvarts, som har en nästan fet yta, som kvartsit. I kategorin bergart ingår diabas och ler­sten/lerskiffer samt de hårdare bergarterna granit och gnejs, som ingår i sammanlagt fyra knackstenar ( figur 28 ). Samtliga yxor och 15 avslag är av diabas. Bara delar av kvartsmaterialet ( 40 bitar från ruta R128 ) har tillva­ratagits. Detsamma gäller för lersten/kalkstensskiffer som förekom sparsamt – även där har några exempel samlats in ( F508 ).

Det finns sju stycken yxor varav två ( F1 och F2 ) hit­tades vid avbaningen. Sex av dem är trindyxor medan en är en lihultyxa ( figur 27 ). Det tresidiga tvärsnittet på den senare är dock inte ett resultat av att den helt igenom har bearbetats tresidigt. Istället förefaller det som om man har utnyttjat formen på en natursten. En av trindyxorna har också drag av lihultyxa ( F107 ).

Figur 24. Två intakta spånpilspetsar från ruta R120 ( F409 och F408 till höger ). Spetsarna är närmast helt identiska och den enda egentliga skillnaden är flintans kulör. Spetsarnas längd är 71 respektive 72 millimeter. Foto Jan Uddén.

Figur 25. Fyra stycken tväreggade pilspetsar, samtliga tillver-kade av avslag. Från vänster : F20, F60 ( notera slagbulan på mitten ), F 270 ( avbruten ) och F407 ( bränd och skadad vid eggen ). Foto Robert Hernek.

Figur 26. Bilden visar fyra frontfragment från ensidiga mik-rospånkärnor. Överst är F141 och 176 och de nedre F265 och 453. Fynd 141 är 25 millimeter hög. Foto taget av Robert Hernek.

Hästepallarna i Uddevalla 23

Tre fragment av slipstenar hittades. Två stycken ( F161 ) från ruta R134 har en konvex slipyta på två sidor. De har inte någon passning, men tycks här­röra från samma slipsten ( figur 28 ). Därtill finns ett litet spjälkat frag­ment ( F46 ) från R138 längst i nordost. Även vid förundersökningen hittades en slipsten ( Hernek 2004 :9 ).

Ett föremål har klassificerats som sandstenskniv ( F381 ). Den är rundat rektangulär, 87 gånger 55 millimeter stor och 7 millimeter tjock med fint rundade sidokanter ( figur 27 ).

Kvarts måste ha varit lätt tillgäng­lig på platsen, då den fanns både på en större sten inom boplatsen ( fi­gur 14 och 20 ) och i några mindre kvartsådrar strax väster om boplatsen. Spritt över ytan fanns också enstaka bitar skarpkantad kvarts, men det är osäkert om de har varit använda. Det fanns ingen koncentration av kvarts, eller ens någon ruta som inne­höll påtagligt mycket kvarts, bortsett från rutorna R127 och R128 som låg invid själva »kvartsstenen« ( figur 19 och 21 ). Kvartsen förekom dock uteslutande vid stenens norra sida, den sida som var kvartsinblandad. Spritt över ytan fanns däremot en del skarpkantat kvartsit och

bland fynden återfinns avslag och en plattformskärna ( F678 ) av denna bergart.

DateringDen enda 14C­analysen från Uddevalla 304 härrör från en härd, A103 ( figur 18 och 20 ). Härden har genom träkol av ek daterats till vendeltid ( tabell 3 ), men inget i fyndmaterialet kan knytas till den perioden eller till

Tabell 3. Tillvaratagna fynd av kvarts och bergart från Uddevalla 304.

Figur 27. Fyra bergartsyxor och en tjock sandstenskniv från Uddevalla 304. Från vänster : trindyxa ( F2 ), trindyxa ( F531 ), trindyxa med drag av lihultyxa ( F189 ), lihultyxa ( F289 ) och en sandstenskniv ( F381 ). Foto Jan Uddén.

Typ Summa Stick 1 Stick 2 Övrigt

Trindyxa 6 3 1 2

Lihultyxa (f289) 1 1

Slipsten, fragment 3 1 2

Sandstenskniv (f381) 1 1

Knacksten (f24, 530) 2 2

Knacksten/amboltsten 2 2

Lersten (f419) 1 1

Kvartsit, slagen 38 20 18

Kvarts, antal tillvaratagna 40 40

Avslag, annan bergart 15 4 11

Summa bergart utom flinta 109 72 35 2

24 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

någon metalltid överhuvudtaget. Stenåldersmaterialet kan därmed bara dateras genom strandlinje och typo­logi. Det undersökta området låg 42,5–44 meter över havet, men att datera utifrån strandlinjen i Uddeval­laområdet är vanskligt eftersom havsytan i mellersta Bohuslän har varit tämligen stillastående, vilket inne­bär att havsytan oscillerat inom ett snävt höjdintervall under tidsavsnittet 9000–6500 BP ( Påsse 2001 ). Som framgår nedan ger nivån ändå viss vägledning.

Det äldsta fyndmaterialet representeras av hullings­petsar, spån, spånfragment samt fragment av spånkär­nor och/eller plattformsfragment. Fynden är typiska för mellanmesolitikum och klassisk sandarnakultur. En inte obetydlig del av detta material utgörs av vitpatinerade flintor. Hullingspetsen anses förekomma i både äldre och yngre sandarnakultur, men endast enstaka exem­plar kan föras till den yngre fasen ( Nordqvist 2000 :168 ). Med hänsyn till boplatsens höjd, kring 43 meter över havet, bör detta äldsta material ligga inom perioden 8500–8300 BP. En näraliggande plats med hullingspetsar är Forshälla 371 vid Sundskogen. Den platsen låg kring 50 meter över havet och har daterats till 8700 BP eller runt 9600 BP kalibrerat ( Thorsberg 2012 :16 ).

En mellanmesolitisk boplats på motsvarande nivå som Uddevalla 304 är Herrestad 402. Den låg vid Östra Torp och undersöktes 2010 inför etableringen av Ikeas varuhus. Den boplatsen låg 41–43 meter över havet och innehöll

både mikroliter och hullingspetsar. Dateringarna för den ligger inom intervallet cirka 8500–8000 BP men tre date­ringar faller inom perioden 8500–8400 BP ( Hernek 2012 samt Ytterberg i manus ). I materialet från Herrestad 402 ingår också avslag av både kvarts och kvartsit.

En annan plats värd att nämna är Stenbacken, Udde­valla 33, belägen nära regementsområdet. Det rör sig om ett större boplatsområde där man har samlat in yt­fynd från olika ytor. Det högst belägna området och det som bedöms vara äldst ligger på 43–46 meter över havet, och här har man bland annat funnit en mikrolit, en kärnyxa, en spetsyxa, spånskrapor och tre fragment av handtagskärna ( Alin 1955 :292 ). Det finns dock skäl att misstänka att de sistnämna är mikrospånkärnor av samma typ som på Uddevalla 304. På lägre nivåer, 41–33 meter över havet, fanns totalt sett avsevärt färre fynd, men det fanns flera lihultyxor och handtagskärnorna där betecknas heller inte som fragment.

Huvuddelen av materialet från Uddevalla 304 kan på typologisk väg dateras till sandarnakulturens yngre faser. Det är också troligt att materialet har depone­rats återkommande under en mycket lång tidsperiod­med utsträckning 8300–7200 BP. Materialet visar stor samstämmighet med fynden från Forshälla 185, som ligger rakt västerut och nästan inom synhåll från Bo­husgården. Den boplatsen ligger kring 40 meter över havet och har daterats till 8200–8100 BP ( Hernek i

Figur 28. Till vänsterr två slipstensfragment, båda funna i ruta R134. Till höger är en 60 millimeter lång knacksten ( F400 ) med knackspår i ena änden och med två bredsidor. Foto taget av Robert Hernek.

Hästepallarna i Uddevalla 25

manus a ). En annan boplats på ungefär samma höjd och med liknande fyndmaterial är Forshälla 140, mer känd som Timmerås. Därifrån finns flera dateringar till 8300–8200 BP ( Hernek 2005 ). Motsvarande fynd­material har relativt nyligen även undersökts utanför Uddevallaområdet. Det gäller Tanum 1802 ( Hernek i manus b ) och Styrsö 117 på Brännö i Göteborgs skär­gård ( Olsson m. fl. 2011 ).

Den senmesolitiska perioden är svagt representerad, vilket kan tyckas märkligt mot bakgrund av de många lihultyxor som tidigare har hittats i området ( se under rubriken Fornlämningsmiljö ). Här hittar vi en lihultyxa, medan såväl handtagskärnor som segmentknivar sak­nas. Dessutom saknas avslag i grönsten/diabas nästan helt. Den mest rimliga förklaringen till att lihultmate­rial saknas är att stranden har förflyttats neråt och att det istället återfinns inom fornlämning Uddevalla 87, ett femtiotal meter längre söderut ( figur 3 ). En annan fråga är hur tillförlitligt det är att föra enskilda fynd av

lihultyxor enbart till senmesolitikum. Med tanke på att råämnet kan bestå av avlånga stenar i diabas, borde det finnas utrymme för en viss variation. Alin nämner också några yxfynd i Göteborgsområdet som han vill placera före transgressionsmaximum ( Alin 1955 :191 ).

Något problematiska ur dateringssynpunkt är fyn­den av fyra tväreggade pilspetsar. Dessa förekommer i slutet av senmesolitikum, den så kallade fas 4, cirka 5800/5700–5600 BP ( Glørstad 2004 :28 ). Under denna period förekommer varken lihultyxor eller handtagskär­nor ( se även Solheim 2012 :82 ). Det är emellertid minst lika troligt att spetsarna från Bohusgården härrör från tidigneolitikum eller äldre mellanneolitikum. Säkert neolitiska fynd är däremot två spånpilspetsar, vilka kan dateras till yngre mellanneolitikum/gropkeramisk kultur. Fem flintavslag förefaller ha slipspår men det är inte helt säkerställt. Något fyndmaterial som kan föras till metalltid förekommer inte, men den enda härden som hittades har anlagts i vendeltid ( tabell 3 ).

Tabell 4. Utförd 14C-analys från Uddevalla 304 ( *kalibreringen efter Reimer et al. 2009, Oxcal v3.10 ).

Figur 29. Vy från undersökningen. Av bilden framgår den markanta gränsen mellan den steniga ytan i norr och den nästan sten-fria ytan i söder ( jfr figurerna 12 och 15 ). Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.

Lab.nr Prov Material Proviniens Okalib. BP Kalib. BC, 1 sigma* Kalib. BC, 2 sigma*

Ua-44390Uddevalla 304:1

Träkol av ek Härd, A103 1406±38 610–660 AD 570–675 AD

26 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

Publika insatserUndersökningen var ovanligt väl lämpad för publika insatser. Platsen ligger synnerligen vackert vid inlop­pet till Uddevalla och det är lätt att föreställa sig varför människorna under stenåldern valde just den platsen. Intill utgrävningen går en välbesökt promenadstig, och i vattenbrynet nedanför berget ligger strandpromena­den som har kommit att bli ett av stadens kännetecken. Mycket riktigt genomfördes också en ovanligt stor sats­ning på publik verksamhet. En enklare broschyr ( bilaga 4 ) framställdes, främst för spontanbesökare. Vid utgräv­ningsplatsen fanns också en enklare inplastad informa­tionsskylt med texter och bilder. Visningar genomför­des för fyra skolklasser, årskurserna 3 och 4 från Som­marhemsskolan. Undersökningen uppmärksammades i tidningarna Bohusläningen och Uddevallaposten samt i en välbesökt blogg vid namn Uddevallabloggen.

Lördagen den 14 april genomförde rapportförfatta­ren och guiden Stefan Bergendahl en kombinerad vis­ning och vandring för allmänheten. Först visades ut­grävningen, och Hotell Bohusgården bjöd besökarna på kaffe och »stenåldersbulle«. Därefter genomfördes en guidad vandring till den gamla badorten Gustafs­berg. Det har för övrigt också förts diskussioner om att presentera undersökningen på ett eller annat sätt i den nya hotellbyggnaden.

Slutsatser och tolkningBoplatsen Uddevalla 304 har ett blandat fyndmaterial från olika faser. Fynden är i huvudsak mellanmesoli­tiska, och två olika faser kan skönjas. Den äldsta fasen representeras av en hullingspets och vitpatinerade spån­fragment med en uppskattad datering kring 8 500 BP.

Figur 30. Rapportförfattaren Robert Hernek berättar och visar föremål för en grupp fjärdeklassare från Sommarhemsskolan. Foto taget mot söder av Oscar Ortman.

Hästepallarna i Uddevalla 27

Det mesta av materialet tillhör yngre mellanmesoliti­kum, främst representerat av ensidiga mikrospånkärnor med dateringar inom perioden 8300–7200 BP. Sen­mesolitikum företräds sannolikt av en lihultyxa, men yxan kan också vara mellanmesolitisk. Andra typiska senmesolitiska artefakter saknas. Enstaka fynd visar att platsen utnyttjats även i neolitikum. Därtill finns en härd daterad till järnålder, cirka 600 e. Kr.

Flintmaterialet är allmänt sett mycket fragmenterat och det finns enstaka exempel på återbruk av flintan. Slutsatsen blir att platsen har utnyttjats återkomman­de under en mycket lång tidsperiod, men i huvudsak under den tidsrymd då den har legat helt nära stran­den. Den vetenskapliga potentialen på platser av den­na karaktär är trots allt begränsad. Blandade material, avsaknad av stratigrafier, anläggningar och daterbara kontexter gör det svårt att särskilja faserna och få några uppfattningar om hur boplatsen har varit organiserad. På sådana platser är det istället enskilda fynd eller en­skilda fyndkontexter som kan vara av intresse. Nedan berörs i korthet två sådana aspekter från Uddevalla 304 : fyndet av två spånpilspetsar och det eventuella utnyttjandet av kvarts.

Ett offer ?En fråga är hur man ska bedöma fyndet av de två näs­tan identiska spånpilspetsar som hittades i ruta R120 ( figur 24 ). Förutom dessa två pilspetsar finns här bara enstaka fynd, som möjligen härrör från gropkeramisk kultur. Pilarna kan givetvis ha tappats men skulle ock­så kunna vara rester av en grav. Då de låg strax under grästorven är detta dock inte troligt. Ett annat alter­nativ är att det rör sig om ett offer. Fynd från mellan­neolitisk, gropkeramisk kultur på mesolitiska boplatser är en företeelse vi känner till från andra platser. Ett ex­empel kommer från boplatsen Tanum 1802 som under­söktes hösten 2001. Här fanns två mesolitiska boplats­områden, och inom det fyndrikaste området grävdes 36 kvadratmeterstora rutor. Inom en och samma ruta påträffades två stycken cylindriska kärnor, och även här saknades spån eller andra fynd som skulle kunna knytas till tidsperioden ( Hernek i manus b ). Ett an­nat och mera påtagligt exempel är från den mesolitiska boplatsen Torpum 1 i Haldens kommun. På boplatsen hittades en intakt tjocknackig flintyxa från yngre mel­lanneolitikum. Den hade placerats stående med eggen uppåt intill en berghäll. Bortsett från denna yxa fanns

inga indikationer på att det hade föregått aktiviteter i området senare än senmesolitikum ( Johansen 2003 :10 ).

Ytterligare exempel redovisas i en artikel där författa­ren menar att det förflutna, ända tillbaka till mesolitisk tid, har haft relevans för och inflytande på den grop­keramiska kulturen ( Hernek 2007 ). Utgångspunkten för diskussionen är vissa typer av fynd som har gjorts i västsvenska, mellanneolitiska kökkenmöddingar. Fyn­den utgörs bland annat av skifferspetsar och älghornsyx­or – båda är föremål som i någon mening kan beskrivas som exotiska inslag. Om man väljer att betrakta den gropkeramiska kulturen som en social och ideologisk reaktion på trattbägarkulturen, kan dessa symboler ses som ett idealiserande av jägartillvaron, det vill säga det mesolitiska levnadssättet. Tanken som framförs är att de mesolitiska boplatserna associerades med ett mytiskt ursprung, förknippad med skapelseberättelser och för­fädersdyrkan ( Hernek 2007 ).

Kvarts och kvartsitUddevalla 304 är också intressant i frågan om använd­ningen av kvarts som råmaterial i västsvensk mesoli­tikum. Flintmaterialet är som sagt fragmenterat med enstaka exempel på återbruk. Därför kan man tänka sig att kvartsen har varit ett viktigt komplement. Av betydelse är att man på boplatsen har haft god tillgång till kvarts, på bergen strax väster om boplatsen finns ett flertal mindre, uppstickande kvartsgångar och därtill finns mycket kvarts på ytan av den största stenen inom boplatsen ( figurerna 14 och 22 ).

Omkring den del av stenen som hade kvartsinbland­ning noterade vi rikligt med kvarts ( figur 21 ). En del av denna kvarts kan vara resultat av frostsprängning, men det mesta har sannolikt knackats bort från stenen. När detta har ägt rum är dock en helt öppen fråga. Spritt över boplatsytan fanns däremot en del kvartsit som var uppenbart slagen. Av den sporadiska förekomsten kan man dra slutsatsen att kvartsit har utnyttjats ytterst sparsamt på denna plats. Ett liknande förhållande ob­serverades vid den senmesolitiska boplatsen Ytterby 47 i södra Bohuslän, där en större kvartsåder fanns i di­rekt anslutning till boplatsen men kvartsen inte synes ha blivit utnyttjad ( Hernek 1995 ).

En mellanmesolitisk boplats där kvarts har utgjort ett visst inslag är Göteborg 66 vid Kallebäck. På en li­ten bergknalle på boplatsen finns en kvartsåder och kvarts påträffades i anläggningar som var mesolitiska.

28 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

Huvuddelen av kvartsen bestod av små klumpar, inte tunna avslag. Kvartsen hade i huvudsak samma strati­grafiska utbredning som flintan, men med några viktiga undantag : Den uppträdde allra mest i stick 1 och den avtog betydligt i stick 3, vilket innebär att mest kvarts var från metalltid ( Ragnesten 2008 :44 ). Det finns emel­lertid en mesolitisk boplats som skiljer ut sig genom en hög andel kvartsitavslag : Håby 226, norr om Munke­dal, som undersöktes 1999 ( Johansson 2001 ). Här do­minerade kvartsiten i antal : 322 kvartsitavslag och 247 flintor. Glenn Johansson har utifrån denna boplats dis­kuterat förekomsten av kvarts och kvartsit på senme­solitiska boplatser, och menar att avslag av kvartsit fö­rekommer regelbundet på bohuslänska boplatser. Det poängteras dock att det inte är helt säkert att kvartsi­ten och den mesolitiska flintan är samtida ( Johansson 2001 :14 ). Frågan om kvartsens betydelse är alltför stor för att behandlas här, men undersökningen har i alla fall lämnat ett litet bidrag till denna diskussion.

Resultat gentemot undersökningsplanenUndersökningen grundades på förundersökningens resultat, att Uddevalla 304 var en till största delen na­turligt avgränsad boplats som täckte in en yta av cirka 150 kvadratmeter. Genom fynden daterades boplatsen till mellanmesolitikum och den förväntade tidsramen angavs vara 8300–7000 BP ( Hernek 2004 :10 ). I under­sökningsplanen, daterad 2012­03­12, anges att platsen är väl lämpad för att skapa en bild av boplatsens inre organisation och rimligtvis också dess funktion : »För­delningen av fynden över undersökningsytan, avseende både mängd som innehåll, kommer att ha största be­tydelse för analysen och resultaten. Andra viktiga inci­tament i analysen är förekomsten av anläggningar eller olika slag av konstruktioner«.

Undersökningen visade att fornlämningens utbred­ning stämde väl överens med vad som angavs och den kunde likaså bekräfta lämningarnas ålder. Att jord­lagren var fullkomligt urlakade, utan tillstymmelse till bevarat mesolitiskt kol, blev en liten missräkning ; den enda anläggningen var en härd från järnålder. En min­dre avvikelse gäller antalet grävda rutor : vi grävde 63 kvadratmeter – mot förväntade 80 kvadratmeter – då det fyndförande lagret var något djupare än väntat. Me­todiskt och tekniskt har undersökningen genomförts i enlighet med undersökningsplanen. De publika insat­serna redovisas under en egen rubrik ovan.

Hästepallarna i Uddevalla 29

ReferenserLitteraturAlin, J. 1955. Förteckning över stenåldersboplatser i Norra Bohuslän. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesfören­ing. Göteborg.

Andersson, S., Svensson, K. R. & Wigforss, J. 1978. Sorteringsschema för flinta. Fynd-Rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar.

Bengtsson, K. 2008. Häst och härskare. Hästen i my-tologi, etnologi och arkeolog. Seminarieupplaga, Göte­borgs universitet.

Cullberg, C., Kindgren, H., Olsson, K. & Overland, V. 1981. De första människorna i Bohuslän. Uddevalla/Bäve. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns Hembygdsförbund. Nr 1. Uddevalla.

Glørstad, H. 2004. Kronologiske resultater fra Svi­nesundprosjektet : Registrering og utgravning. I : Glør­stad, H. (red.). Svinesundprosjektet Bind 4. Oppsum­mering av Svinesundprosjektet. Varia 57. Universitetets Oldsaksamling. Oslo.

Hernek, R. 1995. Boplatser från äldre stenålder i Rollsbo. Arkeologiska undersökningar av fornlämning 47, 95 och 185 i Ytterby socken, Kungälv. Riksantikvarieämbetet. Ar­keologiska Resultat UV Väst Rapport 1996 :2.

Hernek, R. 2004. Arkeologisk förundersökning. Bohus-gården 1 :23 och 1 :26, Raä 48 och 88 m. fl., Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rap­port 2004 :9.

Hernek, R. 2005. Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. GOTARC, Series B. Gothenburg Archaeological Theses No. 38. Coast to coast-books No. 14. Göteborgs Universitet. Institutio­nen för arkeologi 2005. Göteborg.

Hernek, R 2007. Sandhem. Presentation och tankar kring en nyfunnen kökkenmödding. I : Lönn, M. & Claesson, P. (red). Vistelser vid vatten. Gropkeramiska platser och kokgropar från brons- och järnålder. Riks­antikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska un­

dersökningar och Bohusläns museum. Riksantikva­rieämbetet arkeologiska undersökningar. Skrifter 69. Ödeshög.

Hernek, R. 2008. VA-ledningar över Bohusgården. Ar-keologisk förundersökning, Uddevalla 48 och Uddevalla 298, Bohusgården S :1, 1 :23, Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2008 :45.

Hernek, R. 2012. Förhistoriska boplatser vid Östra Torp. Arkeologisk förundersökning, Herrestad 178, 270, 400, 401 och 402, Herrestad-Torp 1 :3 m. fl. Herrestads socken, Udde-valla kommun. Bohusläns museum Rapport 2012 :34.

Hernek, R. i manus a. En boplats från äldre stenålder vid Uddevallas inlopp. Arkeologisk undersökning inom delar av Forshälla 185, Forshälla-Röd 2 :43, Forshälla socken, Uddevalla kommun, Bohuslän. Bohusläns mu­seum Rapport.

Hernek, R. i manus b. Tanum 1802. I : Arkeologi norr om Gerumsälven. Arkeologiska undersökningar för väg E6 i Världsarv Tanum. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport. Tanum 1802, 2211 och 2213, Hoghem 1 :11. Ta-num socken och kommun. Bohusläns museum Rapport.

Johansen, K. B. 2003. Torpum I – en boplass fra første del av Nøstvetfasen. I : Glørstad, H. (red.). Svinesund­prosjektet Bind 2. Utgravninger avsluttet i 2002. Varia 55. Universitetets Oldsaksamling. Oslo.

Johansson, G. 2001. En handtagskärna, några mikrospån och hundratals kvartsitavslag. Kompletterande arkeologisk slutundersökning av fornlämning 226 i Håby. Bohuslän, Munkedals kommun, Håby socken, RAÄ 226. Riksantik­varieämbetet UV Väst Rapport 2000 :46.

Kindgren, H. 1996. Reindeer or seals? Some Late Paleo­lithic sites in central Bohuslän. I : Larsson. L. (red.) The Earliest Settlement of Scandinavia and its relationship with neighbouring areas. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°, No. 24. Lund.

Kindgren, H. 1997. Uddevalla före Uddevalla. Årsbok Bohuslän 1997. Bohusläns hembygdsförbund. Udde­valla.

30 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

Lindman, G. 1990. Småskalig utvinning av kvarts. Några dalsländska exempel från Töftedalens socken. Västgöta-Dal 1989/90.

Nordqvist, B. 2000. Coastal Adaptions in the Meso­lithic. A Study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. GO­TARC, Series B. Gothenburg Archaeological Theses. No 13. Göteborg University, Department of Archaeology.

Olsson, R. 1997. Arkeologisk utredning Bohusgården 1 :23 och 1 :26, Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohus­läns museum Rapport 1997 :27.

Olsson, K., von der Luft, M. & Thorsberg, K. 2011. En mellanmesolitisk boplats på Brännö. Särskild under-sökning av Styrsö 117, Styrsö socken, Göteborgs kommun. Rio kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 113.

Ortman, O. 1999. Arkeologisk schaktkontroll Bohusgår-den 1 :26, Uddevalla-Bäve socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 1999 :65.

Påsse, T. 2001. An empirical model of glacio-isostatic mo-vements and shore level displacement in Fennoscandia. SKB R­01­41. Swedish Nuclear Fuel and Waste Mana­gement Co. Stockholm.

Ragnesten, U. 2008. Förromersk kultplats och en stenål-dershydda, Göteborg 66, Kallebäck, Kultplats och boplats, Slutundersökning 2007, Göteborgs kommun. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk rapport 2008 :1.

Solheim, S. 2012. Lokal praksis og fremmed opphav. Ar-beidsdeling, sosiale relasjoner og differensiering i østnorsk tidigneolitikum. Avhandling for graden Ph.d. Univer­sitetet i Oslo.

Sørensen, M. 2006. Teknologiske traditioner i Mag­lemosekulturen. En diakron analyse af Maglemose­kulturens flækeindustri. I : Valentin Eriksen, B. (red).

Stenalderstudie : Tidligt mesolitiske jægere og samlere i Sydskandinavien. Jysk Arkælogisk Selskabs Skrifter 55. Moesgaard.

Thorsberg, K. 2012. Forshälla 371; diversifierat mellan-mesolitikum i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bo-huslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 371. UV Rapport 2012 :39.

Thorsberg, K. i manus. Bedömning av flintan från Ta­num 1802. Bilaga 8. I : Arkeologi norr om Gerumsälven. Arkeologiska undersökningar för väg E6 i Världsarv Tanum. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport. Tanum 1802, 2211 och 2213, Hoghem 1 :11. Tanum socken och kommun. Bohusläns museum Rapport.

Ytterberg, N. i manus. Arkeologisk undersökning, Her-restad 402, Herrestad-Torp 1 :31. Herrestads socken, Udde-valla kommun. Bohusläns museum Rapport.

Övriga källorBohusläns museums arkiv

Yttrande 2001­03­27 Angående förslag till detaljplan för Hotell Bohusgården och bostadsbebyggelse på Södra Bohusgården 1 :23, 1 :26 m. fl., Bäve socken, Uddevalla kommun. Bohuslän museum : Dnr. 45/01 K

Undersökningsplan avseende särskild undersökning av fornlämning RAÄ Uddevalla 304, Uddevalla kommun. Länsstyrelsens diarienummer 431­1056­2012. Daterad 2012­03­12.

Bengt Kristoffersson. Gammal boplats grävs ut. Ho­tellbygge ger oss kunskaper om stenåldern. Tidningen Uddevallaposten den 18 april 2012.

Agneta Källberg. De fyndar på sitt grävjobb. Tidningen Bohusläningen 14 april 2012.

Hästepallarna i Uddevalla 31

Tekniska och administrativa uppgifterLst dnr : 431­1056­2012Västarvets dnr : VA 165­2012 Västarvets pnr : 10808Fornlämningsnr : Uddevalla 304

Län : Västra Götalands länKommun : UddevallaSocken : UddevallaFastighet : Bohusgården 1 :26

Ek. karta : 8144Läge : X : 6468866 Y : 144681 Meter över havet 42–44Koordinatsystem : Sweref 99 TMHöjdsystem : RH 2000

Uppdragsgivare : Panorama Scandinavia ABAnsvarig institution : Bohusläns museumProjektledare : Robert Hernek, Västarvet/Bohusläns museumFältpersonal : Robert Hernek, Oscar Ortman, Johan Peterson, Delia Ní Chíobháin Enqvist ( alla Bohusläns museum ), Mats Hellgren och Andreas Åhman ( Lödöse museum ) samt praktikant Katarina Wolmebrant Konsulter : Ångströmslaboratoriet/Tandemlaboratoriet, Uppsala ( 14C ), Thomas Bartholin, Hamburg ( vedart ), Stene Entreprenad, Bergendahl folkbildning & turism.

Fältarbetstid : 2012­03­30—2012­04­23 Arkeologtimmar : 360Undersökt yta : 150 m2 Arkiv : Bohusläns museums arkiv ( UM29462 )

32 Bohusläns museum Rapport 2015 :24

Bilagor Bilaga 1. Fyndlista

Bilaga 2. Vedanatomisk analys

Bilaga 3. 14C

Bilaga 4. Broschyr/flyer

Bilaga 1. FyndlistaFn

rRu

ta/

Anl

Lage

rM

ater

ial

Sako

rd_u

ndA

ntal

Vik

t (g

)Lä

ngd

(mm

)B

r (m

m)

Tjl

(mm

)Ko

mm

enta

r

11F

1Be

rgar

tTr

indy

xa1

avba

ning

sfyn

d, v

ittra

d, in

gen

eg. e

gg

21F

2Be

rgar

tTr

indy

xa1

avba

ning

sfyn

d, e

ggen

ska

dad

310

6st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag m

ed s

lipni

ng1

slip

yta

ca 1

5x4

mm

, någ

ot o

säke

r bes

t.

410

6st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

övr

. m-s

pånk

ärna

m. 1

pla

ttf.

117

,030

2023

23 m

m h

ög, k

rust

a i b

otte

n

510

6st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag6

13,0

610

6st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n4

6,0

1 br

änd

710

8st

ick

1Fl

inta

Bipo

lär k

ärna

13,

01,

8 m

m h

ög

810

8st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag8

21,0

1 m

ed g

lans

910

8st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n5

6,0

3 br

änd

1014

8st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag8

10,0

1 br

änd

1114

8st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n6

9,0

2 br

änd

1214

5st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

övr

. m-s

pånk

ärna

m. 1

pla

ttf.

13,

028

mm

hög

, sek

undä

rt re

tusc

hera

d

1314

5st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

frag

men

t av

m-s

pånk

ärna

11,

0lit

et fr

agm

ent

1414

5st

ick

1Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, övr

ig m

ed 1

pla

ttf.

110

,030

2312

påm

inne

r om

ski

vskr

apa

med

hög

retu

sch

1514

5st

ick

1Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, övr

. kär

na 2

el.

fler

a pl

attf

.1

17,0

1614

5st

ick

1Fl

inta

Spån

1m

ittfr

agm

ent,

12 m

m b

red

1714

5st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag49

117,

03

brän

d

1814

5st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n40

85,0

20 b

ränd

1914

5st

ick

1Fl

inta

Split

ter

10

2014

5st

ick

2Fl

inta

Tvär

egga

d sp

ets,

av

avsl

ag1

1,0

3012

egge

n sk

adad

2114

5st

ick

2Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

frag

men

t av

m-s

pånk

ärna

11,

0lit

et fr

ontf

ragm

ent

2214

5st

ick

2Fl

inta

Avsl

ag7

6,0

1 br

änd

2314

5st

ick

2Fl

inta

Övr

ig s

lage

n5

3,0

3 br

änd

2410

1st

ick

1Be

rgar

tKn

acks

ten

195

,045

4230

en k

nack

yta

2510

1st

ick

1Fl

inta

Avsl

agss

krap

a, e

nkel

avs

lags

skra

pa1

5,0

3413

10fr

agm

ent,

segm

entk

nivs

likna

nde

2610

1st

ick

1Fl

inta

Kniv

17,

035

199

av t

jock

t av

slag

, tät

korn

ig fl

inta

, neo

litis

k?

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

2710

1st

ick

1Fl

inta

Avsl

agss

krap

a, e

nkel

avs

lags

skra

pa1

1,0

1815

5m

ycke

t lit

en s

krap

a

2810

1st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån6

1 m

ittfr

agm

ent

2910

1st

ick

1Fl

inta

Bipo

lär k

ärna

14,

030

1311

30 h

ög

3010

1st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag41

115,

01

brän

d

3110

1st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n33

61,0

10 b

ränd

3210

1st

ick

1Fl

inta

Split

ter

15

3310

1st

ick

2Fl

inta

Avsl

ag2

2,0

3414

7st

ick

1Be

rgar

tKn

acks

ten

174

,048

3730

knac

kspå

r båd

a än

dar

3514

7st

ick

1Fl

inta

Stic

kel

11,

015

154

på a

vsla

g, h

ar ä

ven

retu

sche

r, vi

tpat

iner

ad

3614

7st

ick

1Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, övr

ig m

ed 1

pla

ttf.

17,

031

2014

3714

7st

ick

1Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, övr

. kär

na 2

el.

fler

a pl

attf

.1

17,0

4040

1540

mm

hög

, 2 m

otst

åend

e pf

, kas

sera

d pg

a fo

s-si

liser

ing

3814

7st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån3

3914

7st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag28

91,0

1 br

änd

4014

7st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n5

10,0

<Nul

l>1

brän

d

4114

4st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag m

ed re

tusc

h1

10,0

3840

retu

sche

r båd

a si

doka

nter

na

4214

4st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag16

30,0

1 br

änd,

1 n

eolit

isk/

met

allti

d?

4314

4st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n10

27,0

4414

4st

ick

2Fl

inta

Spån

1di

stal

frag

men

t, sp

ån/m

ikro

spån

4514

4st

ick

2Fl

inta

Avsl

ag4

5,0

1 br

änd

4613

8st

ick

1Sa

nd-

sten

Slip

sten

18,

040

227

spjä

lkad

på

mitt

en?,

en

slip

yta?

4713

8st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

frag

men

t av

m-s

pånk

ärna

14,

0lit

et p

latt

form

sfra

gmen

t

4813

8st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

frag

men

t av

m-s

pånk

ärna

12,

5fr

ontf

ragm

ent

4913

8st

ick

1Fl

inta

Bipo

lär k

ärna

13,

022

mm

hög

, tät

korn

ig g

rå fl

inta

5013

8st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag10

25,0

2 br

änd,

1 n

eolit

isk?

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

5113

8st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n3

1,0

2 br

änd

5213

8st

ick

2Fl

inta

Spån

12,

011

11 m

m b

red,

brä

nd, p

roxi

mal

frag

men

t

5313

8st

ick

2Fl

inta

Mik

rosp

ån2

5413

8st

ick

2Fl

inta

Avsl

ag12

20,0

1 vi

tpat

iner

ad

5513

8st

ick

2Fl

inta

Övr

ig s

lage

n12

30,0

1 br

änd

5611

0st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag m

ed s

lipni

ng1

1,0

1210

4tr

olig

slip

yta,

ca

10x1

0 m

m

5711

0st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag25

52,0

3 br

änd

5811

0st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n26

33,0

9 br

änd

5911

0st

ick

1Fl

inta

Split

ter

8

6011

0st

ick

2Fl

inta

Tvär

egga

d sp

ets,

av

avsl

ag1

1,5

3012

5nä

got

mär

klig

, sla

gbul

a kv

ar lä

ngs

sido

kant

6111

0st

ick

2Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

frag

men

t av

m-s

pånk

ärna

13,

0lit

et s

idof

ragm

ent,

spån

-m.s

pånk

ärna

, vitp

at.

6211

0st

ick

2Fl

inta

Bipo

lär k

ärna

13,

022

167

22 m

m h

ög

6311

0st

ick

2Fl

inta

Avsl

ag15

29,0

3 br

änd

6411

0st

ick

2Fl

inta

Övr

ig s

lage

n8

9,0

3 br

änd

6514

2st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag m

ed in

hak

110

,0

6614

2st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån5

6714

2st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag62

134,

04

brän

d

6814

2st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n58

117,

024

brä

nd

6914

2st

ick

1Fl

inta

Split

ter

45

7014

2st

ick

1Be

rgar

tAv

slag

28,

0

7110

3st

ick

1Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, övr

ig m

ed 1

pla

ttf.

16,

0

7210

3st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån m

ed re

tusc

h1

236

små

fina

retu

sche

r på

dela

r, di

stal

frag

men

t

7310

3st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån3

ett

myc

ket

rakt

7410

3st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag43

129,

02

brän

d

7510

3st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n14

48,0

3 br

änd

7610

3st

ick

2Fl

inta

Avsl

agss

krap

a, ö

vr1

3,0

2520

frag

men

t

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

7710

3st

ick

2Fl

inta

Mik

rosp

ån1

7810

3st

ick

2Fl

inta

Avsl

ag5

11,0

1 br

änd

7910

3st

ick

2Fl

inta

Övr

ig s

lage

n4

15,0

8011

2st

ick

1Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, övr

ig m

ed 1

pla

ttf.

122

,0si

dofr

agm

ent,

50 m

m h

ög

8111

2st

ick

1Fl

inta

Bipo

lär k

ärna

14,

522

198

22 m

m h

ög

8211

2st

ick

1Fl

inta

Spån

4en

är 6

2 m

m lä

ngt,

1 m

ittfr

., 1

prox

fr.

8311

2st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån1

prox

imal

frag

men

t

8411

2st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag46

88,0

2 br

änd,

2 n

eolit

isk/

met

allti

d?

8511

2st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n25

56,0

4 br

änd

8611

2st

ick

1Fl

inta

Split

ter

11

8711

2st

ick

2Kv

arts

itAv

slag

110

0,0

105

4027

egen

tlige

n en

kär

na

8811

2st

ick

2Fl

inta

Avsl

ag8

22,0

8911

4st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

övr

. m-s

pånk

ärna

m. 1

pla

ttf.

13,

0pl

attf

orm

sfra

gmen

t, pl

är 1

3 m

m b

red

9011

4st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag m

ed in

hak

113

,0av

sid

ofra

gm. p

latt

form

skär

na, t

ätko

rnig

flin

ta

9111

4st

ick

1Fl

inta

Spån

42,

5al

la m

ittfr

agm

ent,

10-1

5 m

m b

reda

9211

4st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån1

195

9311

4st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag52

99,0

1 br

änd,

ev

mel

lanm

eso

+ ne

oliti

sk in

går

9411

4st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n25

59,0

1 br

änd

9511

4st

ick

1Fl

inta

Split

ter

19

9611

4st

ick

2Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

övr

. m-s

pånk

ärna

m. 1

pla

ttf.

12,

528

mm

hög

, fro

ntfr

agm

ent

9711

4st

ick

2Fl

inta

Mik

rosp

ånkä

rna,

frag

men

t av

m-s

pånk

ärna

11,

0lit

et fr

ontf

ragm

ent,

ej h

andt

agsk

ärna

9811

4st

ick

2Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, övr

ig m

ed 1

pla

ttf.

18,

0en

sidi

g, t

ätko

rnig

flin

ta

9911

4st

ick

2Fl

inta

Plat

tfor

msk

ärna

, Cyl

ind.

kär

na m

. 2 m

otst

. Pl

attf

.1

2,0

4210

5in

gen

eg. c

ylin

der.,

eg

ett

spån

, ev.

bip

olär

kär

na

100

114

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

11m

ittfr

agm

ent,

11 m

m b

red

101

114

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1727

,04

brän

d

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

102

114

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

911

,01

brän

d

103

113

stic

k 1

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

110

,035

2513

har g

lans

på

vent

rals

idan

104

113

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2360

,03

brän

d, n

eolit

iska

finn

s

105

113

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1920

,08

brän

d

106

113

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r8

107

113

stic

k 1

Berg

art

Trin

dyxa

112

6,0

8641

25vi

ttra

d, m

ella

ntin

g tr

ind-

lihul

tyxa

, av

diab

as

108

113

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

3,0

2613

11ej

typ

isk,

jäm

för m

ed F

99

109

113

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

prox

frag

men

t, 11

-12

mm

bre

d

110

113

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1748

,01

brän

d, 1

vitp

atin

erad

111

113

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1017

,05

brän

d

112

113

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r4

113

104

stic

k 1

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

19,

532

2311

ev. f

ragm

ente

rad

114

104

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

2,0

1 br

änd,

2 p

rox,

1 m

ittfr

, 10-

12 m

m b

red

115

104

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

31

brän

d

116

104

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2548

,03

brän

d, n

eolit

iska

ingå

r

117

104

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2331

,010

brä

nd

118

104

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r14

119

104

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2340

,01

brän

d, m

inst

1 m

etal

lsla

gen

120

104

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1030

,02

brän

d

121

116

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

5,0

3725

5du

bbel

stic

kel p

å tu

nt a

vsla

g, n

eolit

isk?

122

116

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

11,

021

117

tätk

orni

g fl

inta

123

116

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

1715

7pl

attf

orm

sfra

gmen

t

124

116

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

7,5

4016

8m

örk

tätk

orni

g, n

eolit

isk?

125

116

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

61,0

5037

35ru

ndkä

rna,

myc

ket

oren

hete

r, tä

tkor

nig

126

116

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4010

0,0

2 br

änd

127

116

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1813

0,0

4 br

änd

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

128

116

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r16

129

116

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n3

20,0

1 ty

dlig

t av

slag

130

116

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

16,0

4025

20

131

116

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

31

trol

igen

från

han

dtag

skär

na

132

116

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2567

,01

brän

d, 1

med

face

tter

ad p

latt

form

133

116

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

612

,01

brän

d

134

122

stic

k 1

Flin

taKn

iv1

1,4

2013

5av

brut

en, 1

3 m

m b

red

135

122

stic

k 1

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

112

,029

2816

hög

rets

uch,

myc

ket

krus

ta

136

122

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

14,0

2923

17en

sidi

g, t

afflig

pga

ore

nhet

er i

flin

tan

137

122

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

6he

la o

ch fr

agm

ent

138

122

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4191

,03

brän

d, n

eolit

iska

finn

s

139

122

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1220

,04

brän

d

140

122

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r10

141

122

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,0

2515

fron

tfra

gmen

t, bo

tten

av

kärn

an

142

122

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

9eg

ett

mik

rosp

ån

143

122

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

5,0

3015

11en

sidi

g, 3

0 m

m h

ög, e

g. s

tötk

ansk

ärna

144

122

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2869

,02

brän

d

145

122

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1754

,01

brän

d

146

121

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

mitt

frag

men

t

147

121

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

1

148

121

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2238

,03

brän

d, n

eolit

iska

finn

s

149

121

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2230

,04

brän

d

150

121

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r5

151

121

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

plat

tfor

msf

ragm

ent

152

121

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,0

fron

tfra

gmen

t, br

änd

153

121

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

3al

la ra

ka

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

154

121

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3060

,03

brän

d

155

121

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2139

,04

brän

d

156

134

stic

k 1

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

övr

11,

012

18se

kund

ära

ret.

på v

itpat

. mes

ospå

n, n

eolit

ikum

?

157

134

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

prox

imal

frag

men

t, 1

från

cyl

inde

rkär

na?

158

134

stic

k 1

Flin

taAv

slag

1850

,01

brän

d

159

134

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1134

,03

brän

d

160

134

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r9

161

134

stic

k 2

Sand

-st

enSl

ipst

en2

312,

095

6520

konv

ex s

lipyt

a bå

da s

idor

, sam

ma

men

ej p

ass-

ning

162

134

stic

k 2

Berg

art

Avsl

ag2

48,0

trol

igen

lers

kiff

er

163

134

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

slip

ning

14,

030

1410

yxfr

agm

ent,

en s

lipad

yta

, ej h

elt

säke

rstä

lld

164

134

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

3,0

22 m

m h

ög, u

rspr

ungl

igen

en

plat

tfor

msk

ärna

165

134

stic

k 2

Flin

taSp

ån3

3,0

1 br

änd,

frag

men

t

166

134

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2110

5,0

2 br

änd

167

134

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1738

,02

brän

d

168

119

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

4,0

2513

10en

sidi

g, n

eolit

isk?

169

119

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

13,0

2624

16ru

ndkä

rna

170

119

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

181

prox

imal

fr. (

vitp

at),

2 m

ittfr

. en

18 m

m b

red

171

119

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

6

172

119

stic

k 1

Flin

taAv

slag

5270

,03

brän

d

173

119

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2924

,07

brän

d

174

119

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r33

175

119

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

4,5

2818

8

176

119

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

fron

tfra

gmen

t, tr

olig

en e

nsid

ig k

ärna

177

119

stic

k 2

Flin

taSp

ån4

alla

mitt

frag

men

t, 10

-17

mm

bre

da

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

178

119

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

132

7

179

119

stic

k 2

Flin

taAv

slag

5898

,01

brän

d

180

119

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3458

,04

brän

d

181

119

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r13

182

107

stic

k 1

Flin

taKn

iv1

2,0

3213

5av

spå

nlik

nand

e av

slag

, tät

korn

ig fl

inta

183

107

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

3

184

107

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2655

,02

brän

d

185

107

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1923

,06

brän

d

186

107

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1di

stal

frag

men

t

187

107

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1229

,01

brän

d

188

107

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

810

,01

brän

d

189

130

stic

k 1

Berg

art

Trin

dyxa

120

2,0

9746

37vi

ttra

d m

en s

lipad

, någ

ot 3

-sid

ig, d

rag

av li

hult-

yxa

190

130

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

10,0

3020

15en

sidi

g, t

ydlig

t sv

alla

d, e

j köl

, 20

mm

hög

191

130

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,0

1215

8lit

et fr

ontf

ragm

ent

192

130

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

2 m

ittfr

., 1

vitp

at.,

1 tä

tkor

nig

193

130

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

1fr

agm

ent

194

130

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3486

,01

brän

d

195

130

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1726

,06

brän

d

196

130

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r9

197

130

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

prox

- och

dis

talfr

.

198

130

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1118

,02

brän

d

199

130

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

620

,01

brän

d

200

137

stic

k 1

Flin

taKn

iv1

10,0

4018

9tjo

ckt

spån

likn.

avs

lag,

två

del

ar, g

lans

, sla

gbul

a

201

137

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

15,

024

248

eg. s

tötk

antk

ärna

med

retu

sch

202

137

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

med

retu

sch

123

5vi

tpat

. och

sva

llad,

hög

st o

säke

r bes

täm

ning

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

203

137

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

4al

la ra

ka fr

agm

ent

204

137

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4388

,08

brän

d

205

137

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2429

,014

brä

nd

206

137

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r7

207

137

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n1

141,

010

050

35ex

empe

l, tr

olig

en s

lage

n, ro

safä

rgad

e in

slag

208

137

stic

k 2

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

112

,033

1713

myc

ket

hög

retu

sch

209

137

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

9,0

2323

mm

hög

, hår

t ut

nytt

jad

210

137

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,5

plat

tfor

msa

vsla

g fö

r spå

n-/m

ikro

spån

kärn

a

211

137

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

2,0

2711

827

mm

hög

212

137

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2332

,04

brän

d

213

137

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1018

,04

brän

d

214

137

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r6

215

124

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

9,0

2322

16en

sidi

g, v

itpat

iner

ad 2

3 m

m h

ög

216

124

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

3,0

på a

vsla

g

217

124

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

83,0

4543

35f.a

. en

öppn

ad n

odul

218

124

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

125

5

219

124

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4275

,03

brän

d

220

124

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3135

,03

brän

d

221

124

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r12

222

124

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

13,0

3820

12en

sidi

g

223

124

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

15,0

3125

20

224

124

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

31

brän

d

225

124

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3145

,02

brän

d

226

124

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1964

,04

brän

d

227

124

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r15

228

105

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

plat

tfor

msf

ragm

ent

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

229

105

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

230

105

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

2

231

105

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3781

,03

brän

d

232

105

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2244

,05

brän

d

233

105

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

38,0

4321

3131

hög

, lik

han

dtag

skär

na, s

akna

r utp

rägl

ad k

öl

234

105

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

8,0

2722

10

235

105

stic

k 2

Flin

taAv

slag

953

,0

236

105

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

415

,0

237

115

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

2,5

2717

7på

avs

lag

238

115

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

117

,052

3012

seku

ndär

retu

sche

ring,

åte

rbru

k

239

115

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

11,0

3532

8si

dofr

agm

ent,

eg. e

tt a

vsla

g

240

115

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

10,0

2619

15en

sidi

g

241

115

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

mitt

frag

m. 1

2 oc

h 14

mm

bre

da

242

115

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2657

,01

brän

d

243

115

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1413

,05

brän

d

244

115

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r8

245

115

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

3ra

ka (=

utan

böj

ning

)

246

115

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1335

,0

247

115

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

67,

03

brän

d

248

139

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

frag

men

t fr

ån b

otte

n av

kär

nan

249

139

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

frag

men

t

250

139

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

125

8

251

139

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2956

,01

brän

d

252

139

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1116

,03

brän

d

253

139

stic

k 2

Flin

taSt

icke

l1

3,5

2218

8på

avs

lag

254

139

stic

k 2

Flin

taKä

rnfr

agm

ent,

plat

tfor

msa

vsla

g1

3,0

spån

kärn

a, p

latt

form

savs

lag,

vitp

atin

erad

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

255

139

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

1 m

ittfr

, 18

mm

bre

d

256

139

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

41

vitp

at. m

ed a

vsik

tligt

bro

tt +

ev.

retu

sche

r

257

139

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1941

,01

brän

d

258

139

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1015

,03

brän

d

259

140

stic

k 1

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

17,

035

208

kniv

likna

nde,

hög

retu

sch,

sla

gbul

a av

lägs

nad

260

140

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

4,0

3212

11

261

140

stic

k 1

Flin

taSp

ån5

6,0

frag

men

t, 2

neol

itisk

a?

262

140

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3470

,01

brän

d

263

140

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1750

,04

brän

d

264

140

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r9

265

140

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1513

2fr

ontf

ragm

ent

266

140

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1136

,0

267

140

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

410

,0

268

117

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

5,0

2218

1515

hög

, ens

idig

269

117

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,5

sido

frag

men

t av

spå

n- m

spån

kärn

a, v

itpat

.

270

117

stic

k 1

Flin

taTv

äreg

gad

spet

s, a

v av

slag

11,

0en

retu

sche

rad

sida

, hög

st o

säke

r bes

täm

ning

271

117

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na2

9,0

1 br

änd,

28

och

30 m

m h

ög

272

117

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

14,0

3330

13

273

117

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

mitt

frag

men

t

274

117

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

8

275

117

stic

k 1

Flin

taAv

slag

6313

0,0

10 b

ränd

276

117

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

4571

,015

brä

nd

277

117

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r28

278

117

stic

k 2

Flin

taSt

icke

l1

2,5

3113

5på

avs

lag

279

117

stic

k 2

Flin

taSp

ån3

mitt

frag

men

t

280

117

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

2

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

281

117

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2582

,01

brän

d

282

117

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1327

,04

brän

d

283

111

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

1

284

111

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

11,

014

134

285

111

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

51

brän

d

286

111

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3978

,0

287

111

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1722

,03

brän

d

288

111

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r6

289

111

stic

k 2

Berg

art

Lihu

ltyxa

118

6,0

111

4430

egg

skad

ad, v

älsl

ipad

rygg

290

111

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

5,0

2218

1522

mm

hög

291

111

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

4

292

111

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2564

,01

brän

d

293

111

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1011

,03

brän

d

294

123

stic

k 1

Flin

taKn

iv1

4,0

3716

6gr

ova

retu

sche

r, sl

agbu

la a

vläg

snad

295

123

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

3,0

2812

828

mm

hög

, sny

ggt

exem

plar

296

123

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

2 vi

tpat

iner

ade,

1 li

tet

mitt

frag

men

t

297

123

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

1

298

123

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3670

,01

brän

d

299

123

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1320

,05

brän

d

300

123

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r14

301

123

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 2 p

latt

f.1

24,0

3227

23tv

åpol

ig, l

ätt

sval

lad,

av

liten

nod

ul, m

gt k

rust

a

302

123

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

3,5

frag

men

t

303

123

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

inha

k1

2,0

19 m

m b

red,

två

inha

k

304

123

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

16,0

4522

17

305

123

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

125

,055

4511

306

123

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2036

,01

brän

d

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

307

123

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1341

,03

brän

d

308

133

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

1,5

på a

vsla

g, fi

nkro

nig,

ngt

osä

ker b

estä

mni

ng

309

133

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

5,0

2320

1120

mm

hög

310

133

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

1 br

änd,

1 e

g. e

tt m

ikro

spån

311

133

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

41

brän

d

312

133

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2965

,02

brän

d

313

133

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2329

,05

brän

d

314

133

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

8,0

2020

17en

sidi

g, 2

0 m

m h

ög

315

133

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na2

9,0

21 o

ch 3

1 m

m h

ög

316

133

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1

317

133

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3284

,01

vitp

atin

erad

med

nyt

t br

ott

(åte

rbru

k)

318

133

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1218

,01

brän

d

319

135

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

15,0

4131

13st

icke

lsla

g på

sva

llat

pat.

avsl

ag (å

terb

ruk)

320

135

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

inha

k1

2,0

321

135

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

3,0

2518

825

mm

hög

322

135

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

21

vitp

atin

erad

323

135

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3753

,03

brän

d

324

135

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2231

,05

brän

d

325

135

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r11

326

135

stic

k 2

Flin

taH

ullin

gspe

ts1

1312

litet

frag

m.,

ret.

båda

lång

sido

r, os

äker

bes

t.

327

135

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

inha

k1

6,0

2422

11

328

135

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

3,5

frag

men

t, bo

tten

av

kärn

an

329

135

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

13,0

3529

25m

ycke

t kr

usta

330

135

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1

331

135

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2914

0,0

1 br

änd

332

135

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1428

,01

brän

d

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

333

155

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

bott

en +

sid

ofra

gmen

t, 12

mm

hög

334

155

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

21,0

3922

1818

mm

hög

335

155

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

7,0

<Nul

l><N

ull>

<Nul

l>

336

155

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

frag

m 1

4 m

m b

red

337

155

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

25,

6 m

m b

red,

raka

, ej h

t-kä

rna

338

155

stic

k 1

Flin

taAv

slag

6510

1,0

13 b

ränd

, 1 s

valla

d, 1

neo

litis

k?

339

155

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3142

,06

brän

d

340

155

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r27

341

155

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

12,

026

124

frag

men

t

342

155

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

13,

030

224

343

155

stic

k 2

Flin

taBo

rrsp

ets

14,

542

168

av a

vsla

g, re

t. på

båd

a si

dor

344

155

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

6,5

2820

1228

mm

hög

, sek

anv

som

bip

olär

kär

na

345

155

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na3

9,0

22, 2

4 oc

h 25

mm

hög

346

155

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.2

100,

0av

sm

å no

dule

r, m

ycke

t kr

usta

347

155

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

7,5

348

155

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

frag

m, 1

brä

nd, 1

m e

v. re

tusc

her,

(hul

ling?

)

349

155

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1ra

k, 7

mm

bre

d

350

155

stic

k 2

Flin

taAv

slag

6116

2,0

7 br

änd

351

155

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2156

,02

brän

d

352

155

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r4

353

159

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

35,0

ensi

dig

354

159

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

1,5

2114

421

mm

hög

355

159

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

3ra

ka, e

j frå

n ht

-kär

na

356

159

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4244

,03

brän

d

357

159

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2737

,07

brän

d

358

159

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r22

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

359

159

stic

k 2

Kvar

tsit

Avsl

ag1

6,0

2832

6

360

159

stic

k 2

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

19,

040

326

361

159

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.2

11,0

5, 6

gra

m

362

159

stic

k 2

Flin

taKä

rnfr

agm

ent,

plat

tfor

msa

vsla

g1

2,0

halv

t pl

attf

orm

savs

lag

363

159

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

2ra

ka

364

159

stic

k 2

Flin

taAv

slag

6316

5,0

1 br

änd

365

159

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

4878

,07

brän

d

366

159

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r19

367

131

stic

k 1

Kvar

tsit

Avsl

ag3

4,0

368

131

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, o

best

.1

8,0

sönd

ersp

ruck

en

369

131

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, o

best

.1

plat

tfor

msf

ragm

ent

370

131

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

frag

men

t, 11

mm

bre

d

371

131

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

31

brän

d

372

131

stic

k 1

Flin

taAv

slag

7112

8,0

8 br

änd

373

131

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

6376

,017

brä

nd

374

131

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r25

375

131

stic

k 2

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

15,

022

298

22 m

m lå

ng

376

131

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

125

104

spån

likna

nde

avsl

ag

377

131

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na2

18,0

378

131

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3044

,02

brän

d

379

131

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2226

,05

brän

d

380

131

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r7

381

109

stic

k 1

Sand

-st

enSa

ndst

ensk

niv

160

,087

557

runt

rekt

angu

lär,

ngt

osäk

er b

estä

mni

ng

382

109

stic

k 1

Flin

taKä

rnfr

agm

ent,

plat

tfor

msa

vsla

g1

7,0

3526

10sp

ånkä

rna,

kon

isk

kärn

a

383

109

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

19,0

4323

1818

mm

hög

, lik

ht-

kärn

a m

en u

tan

köl

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

384

109

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

med

retu

sch

118

7re

t en

sid

a d

ista

ldel

en, v

itpat

iner

at

385

109

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na2

12,0

6, 6

gra

m, d

elvi

s st

ötka

ntsk

ärna

386

109

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3212

5,0

3 br

änd

387

109

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2020

,03

brän

d

388

109

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r3

389

109

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

12,

022

126

ev p

å pf

-fra

gmen

t m

spån

kärn

a

390

109

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na3

22,0

2,6,

14

gram

, 1 e

v fr

agm

msp

ånkä

rna

391

109

stic

k 2

Flin

taKä

rnfr

agm

ent,

plat

tfor

msa

vsla

g1

9,0

4232

7pl

attf

orm

sfra

gmen

t

392

109

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

2,5

2714

727

mm

hög

393

109

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1vi

tpat

iner

at, r

akt,

8 m

m b

red

394

109

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3195

,01

brän

d

395

109

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2127

,03

brän

d

396

102

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na2

4,0

22, 3

6 m

m h

ög, s

idof

ragm

ent

397

102

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

2ra

ka

398

102

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3054

,02

brän

d

399

102

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2945

,010

brä

nd

400

102

stic

k 2

Berg

art

Knac

kste

n1

100,

060

4425

ambo

lt-/k

nack

sten

, kna

ck i

ända

r + b

reds

idor

401

102

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, k

ölfo

rmig

m. 1

pla

ttf.

118

,047

2317

402

102

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na2

73,0

nodu

ler m

ed e

nsta

ka a

vspa

ltnin

gar

403

102

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

12,

022

177

frag

men

t av

avs

lag

404

102

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

trol

igen

sid

ofra

gmen

t m

spån

kärn

a

405

102

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3612

0,0

2 br

änd

406

102

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2638

,01

brän

d

407

120

stic

k 1

Flin

taTv

äreg

gad

spet

s, a

v av

slag

120

15kr

aftig

t br

änd,

egg

sak

nas

408

120

stic

k 1

Flin

taSp

ånpi

lspe

ts, t

yp A

14,

272

135

prop

elle

rret

usch

, på

avb.

Yta

n, g

råvi

t

409

120

stic

k 1

Flin

taSp

ånpi

lspe

ts, t

yp A

13,

871

135

prop

elle

rret

., fr

ån ru

tans

s. d

el, b

anda

d fl

inta

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

410

120

stic

k 1

Flin

taBo

rrsp

ets

13,

032

184

spån

borr

, bar

a en

a lå

ngsi

dan

är re

t.

411

120

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

9,0

2321

19ur

spru

nglig

en k

onis

k kä

rna?

412

120

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na2

5,0

22 o

ch 2

2 m

m h

ög

413

120

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

frag

men

t, 9,

15

och

15 m

m b

red

414

120

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4211

8,0

4 br

änd

415

120

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2488

,05

brän

d

416

120

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

2,0

1915

619

mm

hög

417

120

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1353

,0

418

120

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

515

,02

brän

d

419

118

stic

k 1

Berg

art

Övr

ig s

lage

n1

200,

0le

rste

n, e

v m

rist

ning

men

hög

st o

säke

rt

420

118

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

1,5

2314

4av

avs

lag,

sm

å re

tusc

her v

id s

ticke

lsla

get

421

118

stic

k 1

Berg

art

Avsl

ag1

3,0

flin

tlikn

ande

ber

gart

422

118

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

11,0

rest

av

spån

kärn

a?

423

118

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

2,5

20 m

m h

ög

424

118

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

425

118

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

2et

t fr

agm

ent

426

118

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4671

,05

brän

d

427

118

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3456

,011

brä

nd

428

118

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r8

429

118

stic

k 1

Flin

taKä

rnfr

agm

ent,

plat

tfor

msa

vsla

g1

3,5

2322

8pl

attf

orm

sfra

gmen

t sp

ån-/

msp

ånkä

rna

430

118

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

10,

515

134

litet

frag

men

t

431

118

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na2

7,5

17 o

ch 2

5 m

m h

ög

432

118

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1525

,0

433

118

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

615

,01

brän

d

434

156

stic

k 1

Flin

taKä

rnfr

agm

ent,

plat

tfor

msa

vsla

g2

17,0

31x3

0, 3

0x29

, till

spå

n-/m

spån

kärn

a

435

156

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na2

10,5

25 o

ch 2

5 m

m h

ög

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

436

156

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

13,0

3026

15en

sidi

g, b

ränd

437

156

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

1fr

agm

ent

438

156

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2029

,01

brän

d

439

156

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1419

,07

brän

d

440

156

stic

k 2

Berg

art

Avsl

ag1

36,0

7047

8m

ed re

tusc

h, e

n sk

äran

de e

gg

441

156

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

2

442

156

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1316

,02

brän

d

443

156

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

49,

01

brän

d

444

157

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

4,0

278

1717

mm

hög

, myc

ket

hårt

utn

yttja

d

445

157

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,5

litet

pla

ttfo

rmsf

ragm

ent

446

157

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

5

447

157

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3435

,02

brän

d

448

157

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3142

,06

brän

d

449

157

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r16

450

157

stic

k 2

Berg

art

Avsl

ag1

5,0

451

157

stic

k 2

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

övr

16,

024

2212

ursp

rung

ligen

ett

pla

ttfo

rmsa

vsla

g

452

157

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

10,0

2318

20ko

nisk

form

, ens

idig

, 20

mm

hög

453

157

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1410

4lit

et fr

ontf

ragm

ent

454

157

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

11,0

2811

3030

mm

hög

455

157

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

11fr

agm

ent,

prox

imal

del,

11 m

m b

red

456

157

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1320

,0

457

157

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

813

,03

brän

d

458

160

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

10,

521

114

459

160

stic

k 1

Flin

taSp

ånsk

rapa

, övr

1sp

ån m

ed re

tusc

h, m

ittfr

agm

, 16

mm

bre

d

460

160

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

5,0

plat

tfor

msf

ragm

ent

461

160

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, o

best

.1

2,0

litet

frag

m s

pånk

ärna

, brä

nd

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

462

160

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

8,5

463

160

stic

k 1

Flin

taSp

ån4

frag

men

t, ra

ka

464

160

stic

k 1

Flin

taAv

slag

1937

,03

brän

d

465

160

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1427

,04

brän

d

466

160

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r7

467

160

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

15,

028

258

sam

t et

t st

icke

lsla

g

468

160

stic

k 2

Flin

taKä

rnfr

agm

ent,

plat

tfor

msa

vsla

g1

9,0

2827

10br

änd,

ev.

från

kon

isk

kärn

a

469

160

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

77,0

4543

30av

lite

n no

dul

470

160

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

frag

men

t, 10

, 21

bred

, frå

n ko

nisk

kär

na

471

160

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1

472

160

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1631

,0

473

160

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

414

,02

brän

d

474

152

stic

k 1

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n1

18,0

475

152

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

2321

8pl

attf

orm

sfra

gmen

t, tr

olig

msp

ånkä

rna

476

152

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

3,0

1810

16en

sidi

g, v

äl u

tnyt

tjad,

16

mm

hög

477

152

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

10,0

2725

18

478

152

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, o

best

.1

5,0

2522

12vi

tpat

iner

ad jf

r F45

1

479

152

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

mitt

frag

men

t

480

152

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

2m

ittfr

agm

ent

481

152

stic

k 1

Flin

taAv

slag

5711

8,0

6 br

änd

482

152

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

4654

,07

brän

d

483

152

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r22

484

152

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n3

18,0

485

152

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

17,

532

2912

486

152

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

11,

0lit

et fr

agm

ent

487

152

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, o

best

.2

6,0

frag

men

t, 2,

5 oc

h 3,

5 gr

am

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

488

152

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na2

489

152

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

frag

m.,

vitp

at.,

en t

rolig

en fr

ån k

onis

k k.

490

152

stic

k 2

Flin

taAv

slag

5811

2,0

3 br

änd

491

152

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1630

,05

brän

d

492

143

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

11,

0fr

agm

., se

kund

är re

t. på

vitp

at. fl

inta

493

143

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,0

fron

tfra

gmen

t, ej

han

dtag

skär

na

494

143

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, k

ölfo

rmig

m. 1

pla

ttf.

134

,052

2423

rekt

. pf,

kärn

prep

arer

ing

rund

om

495

143

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na4

7,5

15, 1

9, 2

0 oc

h 21

mm

hög

496

143

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

10 m

m b

red,

sto

r pla

ttfo

rm, n

eolit

isk?

497

143

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

2

498

143

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4895

,04

brän

d

499

143

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1613

,05

brän

d

500

143

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r6

501

143

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n1

14,0

502

143

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

1,0

18 m

m h

ög

503

143

stic

k 2

Flin

taSp

ån4

ett

frag

men

t är

14

mm

bre

d

504

143

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

3

505

143

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, o

best

.1

139,

010

050

38st

or g

rov,

kas

sera

t fö

rarb

ete?

506

143

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3686

,02

brän

d

507

143

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2034

,04

brän

d

508

125

stic

k 1

Berg

art

Avsl

ag1

10,0

kallk

sten

sski

ffer

, ex.

på

(fan

ns e

nst.

fler

)

509

125

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

4,5

2725

10vä

l utn

yttja

d

510

125

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

frag

men

t

511

125

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3889

,06

brän

d

512

125

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1414

,06

brän

d

513

125

stic

k 2

Flin

taKä

rnyx

a1

36,0

8424

18ej

100

% s

äker

, sek

undä

rt s

om k

ärna

?

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

514

125

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

7,5

1815

2626

mm

hög

, väl

utn

yttja

d, b

låsv

art

färg

515

125

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,5

frag

m. 1

8 m

m h

ög, s

ekun

därt

anv

änd

bipo

lärt

516

125

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na2

6,5

frag

men

t, et

t pl

attf

orm

sfra

gmen

t

517

125

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na2

36,0

ett

ex li

ten

avno

dul,

19 o

ch 1

7 gr

am

518

125

stic

k 2

Flin

taSp

ån3

en v

itpat

. frå

n ko

nisk

kär

na

519

125

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

2

520

125

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3790

,03

brän

d, e

n gr

å ba

ndad

flin

ta t

rol.

neol

itisk

521

125

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2133

,05

brän

d

522

125

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r8

523

126

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

28,0

5350

10br

änd,

två

stic

kels

lag

524

126

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

5,5

3025

10ha

r en

stöt

kant

525

126

stic

k 1

Flin

taSp

ån5

4,5

4 fr

agm

., en

eg.

fron

tfra

gm. m

spån

kärn

a

526

126

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

2

527

126

stic

k 1

Flin

taAv

slag

4042

,01

brän

d

528

126

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2226

,04

brän

d

529

126

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r12

530

126

stic

k 2

Berg

art

Knac

kste

n1

130,

090

6045

4 de

lar (

en s

akna

s) ä

ven

liten

gro

p en

bre

dsid

a

531

126

stic

k 2

Berg

art

Trin

dyxa

121

9,0

100

3535

väls

lipad

, egg

avs

lage

n

532

126

stic

k 2

Berg

art

Avsl

ag1

9,0

av d

iaba

s

533

126

stic

k 2

Berg

art

utgå

r, m

isst

änkt

es v

ara

en s

lipst

en

534

126

stic

k 2

Berg

art

Avsl

ag5

35,0

av le

rski

ffer

535

126

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

slip

ning

11,

522

177

536

126

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

4,0

2221

10vä

l utn

yttja

d

537

126

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, k

ölfo

rmig

m. 1

pla

ttf.

152

,055

3531

föra

rbet

e m

spån

kärn

a, k

rust

a i k

ölen

538

126

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na4

22,0

17, 1

8, 2

9 oc

h 33

mm

hög

539

126

stic

k 2

Flin

taSp

ån6

5 fr

agm

., et

t he

lt fr

ån k

onis

k kä

rna

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

540

126

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

11,

027

7he

lt ra

kt, 7

x29

mm

541

126

stic

k 2

Flin

taAv

slag

4268

,02

brän

d

542

126

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1729

,03

brän

d

543

136

stic

k 1

Berg

art

Trin

dyxa

116

7,0

8838

33fr

agm

ent,

egg

sakn

as, a

v na

turli

g st

en

544

136

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

1,0

2018

3av

avs

lag,

myc

ket

litet

stic

kels

lag

545

136

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,0

fron

tfra

gmen

t

546

136

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

148,

063

6035

av ru

nd fl

intk

nolle

/”kn

acks

ten”

547

136

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.2

26,0

ett

sido

frag

men

t

548

136

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

11,0

30 m

m h

ög, u

rspr

. pla

ttfo

rmsk

ärna

549

136

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

frag

men

t

550

136

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

71

rygg

spån

, 1 h

el, 1

brä

nd

551

136

stic

k 1

Flin

taAv

slag

5810

6,0

6 br

änd

552

136

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3574

,09

brän

d

553

136

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r16

554

136

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

555

136

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1

556

136

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1537

,01

brän

d

557

136

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

116,

0in

gen

brän

d

558

153

stic

k 1

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n11

58,0

559

153

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

10,

517

95

litet

frag

men

t

560

153

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

slip

ning

11,

0ej

100

% s

äker

, slip

yta

13x1

0 m

m

561

153

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.2

11,0

<Nul

l>sm

å en

sidi

ga (7

och

4 g

ram

)

562

153

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

8,0

563

153

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

4,0

30 m

m h

ög

564

153

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

ett

frag

men

t

565

153

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

61

brän

d, 1

ev.

från

han

dtag

skär

na

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

566

153

stic

k 1

Flin

taAv

slag

6814

9,0

5 br

änd

567

153

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3958

,014

brä

nd

568

153

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n1

1,0

569

153

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

18,

034

327

retu

sch

en s

ida

570

153

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

12,0

3028

20en

sidi

g, 3

0 m

m h

ög

571

153

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na2

22,0

572

153

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

frag

men

t

573

153

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3110

7,0

intr

ycke

t: st

örre

avs

lag

än i

stic

k 1

574

153

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1635

,01

brän

d

575

151

stic

k 1

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n2

21,0

576

151

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

inha

k1

5,0

tjock

t av

sla

med

två

sm

å in

hak

577

151

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

2,0

litet

sid

ofra

gm. h

årt

utny

ttja

d, 1

9 m

m h

ög

578

151

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, k

ölfo

rmig

m. 1

pla

ttf.

114

,055

2215

15 m

m h

ög, e

j utp

rägl

ad t

yp, d

ålig

flin

ta

579

151

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

1fr

agm

ent,

prox

imal

580

151

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2439

,02

brän

d

581

151

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1830

,02

brän

d

582

151

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

inha

k1

7,0

583

151

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

3,0

fron

tfra

gm. e

j han

dtag

sk. 1

7 m

m h

ög

584

151

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

plat

tfor

msf

ragm

ent

585

151

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

frag

men

t, pr

oxim

al

586

151

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

1fr

agm

ent,

dist

al

587

151

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2046

,01

brän

d

588

151

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

618

,01

brän

d

589

129

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

3,0

2214

7st

icke

lsla

g på

bro

tt

590

129

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

12,0

3120

23en

sidi

g, fu

l, 23

mm

hög

591

129

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,5

frag

men

t

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

592

129

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

3,0

23 m

m h

ög

593

129

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

4fr

agm

ent

594

129

stic

k 1

Flin

taAv

slag

5078

,02

brän

d

595

129

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2418

,04

brän

d

596

129

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n1

2,0

597

129

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

17,0

3529

20

598

129

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na2

6,0

17 o

ch 2

7 m

m h

ög

599

129

stic

k 2

Flin

taSp

ånsk

rapa

, övr

11,

032

14re

t. en

a lå

ngsi

dan,

vitp

at.,

sand

arna

600

129

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

2

601

129

stic

k 2

Flin

taAv

slag

5096

,01

brän

d

602

129

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2327

,03

brän

d

603

141

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

t re

dska

p1

18,5

5325

13sk

ivyx

likna

nde

reds

kap

604

141

stic

k 1

Flin

taSp

ånsk

rapa

, övr

132

13sm

å fin

a re

t. en

a lå

ngsi

dan

605

141

stic

k 1

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.2

73,0

ensi

diga

, 30

och

65 m

m h

ög

606

141

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na2

8,0

25 o

ch 2

7 m

m h

ög

607

141

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3857

,05

brän

d

608

141

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2545

,010

brä

nd

609

141

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r21

610

141

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

11,

018

104

frag

men

t, br

änd

611

141

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

3,0

frag

men

t, 25

mm

hög

612

141

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na1

2,5

ensi

dig,

18

mm

hög

613

141

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

2

614

141

stic

k 2

Flin

taAv

slag

3149

,03

brän

d, 1

neo

litis

k?

615

141

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1314

,02

brän

d

616

141

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r13

617

146

stic

k 1

Flin

taAv

slag

146,

0

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

618

146

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

86,

0

619

146

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r12

620

146

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

11,

522

116

fina

ret.

av fr

agm

. msp

ånkä

rna

621

146

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na2

35,0

12 o

ch 2

3 gr

am

622

146

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2659

,04

brän

d

623

146

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1331

,01

brän

d

624

132

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

inha

k1

4,0

3321

5gr

å tä

tkor

nig

flin

ta

625

132

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

2,0

2414

7lit

et fr

agm

ent

626

132

stic

k 1

Flin

taAv

slag

66,

01

brän

d

627

132

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

45,

0

628

132

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

3,0

2019

8hå

rt u

tnyt

tjad

629

132

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1966

,01

brän

d

630

132

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1430

,02

brän

d

631

158

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

frag

m. 1

tät

korn

ig, 1

någ

ot s

valla

d

632

158

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

2

633

158

stic

k 1

Flin

taAv

slag

1815

,01

brän

d

634

158

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

99,

04

brän

d

635

158

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r14

636

158

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n5

7,0

637

158

stic

k 2

Flin

taBi

polä

r kär

na3

4,5

18, 2

2 oc

h 23

mm

hög

, två

sm

å fr

agm

ent

638

158

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

7

639

158

stic

k 2

Berg

art

Avsl

ag1

1,5

ovan

lig fl

inta

?, rö

da b

and

i mat

eria

let

640

158

stic

k 2

Flin

taAv

slag

5212

1,0

3 br

änd

641

158

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

4047

,016

brä

nd

642

158

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r17

643

163

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

6,5

3025

6på

avs

lag

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

644

163

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

1,5

2115

på a

vsla

g, ä

ven

ett

inha

k

645

163

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na2

1,0

små

frag

men

t

646

163

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

7,0

37 m

m h

ög

647

163

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

prox

imal

frag

m.,

12 m

m b

red,

neo

litis

kt

648

163

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

62

brän

d, e

tt v

acke

rt in

takt

(23x

4 m

m)

649

163

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3249

,02

brän

d

650

163

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2630

,06

brän

d

651

163

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r8

652

163

stic

k 2

Flin

taAv

slag

sskr

apa,

enk

el a

vsla

gssk

rapa

11,

523

135

ret.

båda

lång

sido

r, kr

usta

i di

stal

dele

n

653

163

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na2

16,0

4 oc

h 12

gra

m

654

163

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

655

163

stic

k 2

Flin

taM

ikro

spån

2

656

163

stic

k 2

Flin

taAv

slag

2248

,01

brän

d

657

163

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

718

,03

brän

d

658

161

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

2,0

plat

tfor

msf

ragm

ent

659

161

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

4,0

24 m

m h

ög

669

161

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

14,0

661

161

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

vitp

atin

erat

pro

xim

alfr

agm

ent

662

161

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

31

brän

d

663

161

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3543

,02

brän

d

664

161

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2021

,04

brän

d

665

161

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r11

666

161

stic

k 2

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

15,

032

207

grov

a re

t., p

f.-fr

agm

ent

msp

ånkä

rna?

667

161

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

17,0

4028

20

668

161

stic

k 2

Flin

taSp

ån2

prox

imal

frag

men

t

669

161

stic

k 2

Flin

taAv

slag

6015

0,0

4 br

änd

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

670

161

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3368

,09

brän

d

671

161

stic

k 2

Flin

taSp

litte

r13

672

162

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na1

3,5

24 m

m h

ög

673

162

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

1 pr

oxim

alfr

agm

., 2

mitt

frag

m.

674

162

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

3

675

162

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2558

,02

brän

d

676

162

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

2439

,05

brän

d

677

162

stic

k 1

Flin

taSp

litte

r19

678

162

stic

k 2

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n1

21,0

3026

20pl

attf

orm

skär

na a

v kv

arts

it

679

162

stic

k 2

Flin

taPl

attf

orm

skär

na, ö

vrig

med

1 p

latt

f.1

16,0

3527

1635

mm

hög

680

162

stic

k 2

Flin

taSp

ån1

4016

lång

t di

stal

frag

men

t m

ed b

ruks

retu

sche

r

681

162

stic

k 2

Flin

taAv

slag

1319

,01

brän

d

682

162

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

21,

0

683

66st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag m

ed re

tusc

h1

2,5

2518

5

684

66st

ick

1Fl

inta

Bipo

lär k

ärna

13,

017

mm

hög

685

66st

ick

1Fl

inta

Mik

rosp

ån3

686

66st

ick

1Fl

inta

Avsl

ag27

73,0

3 br

änd

687

66st

ick

1Fl

inta

Övr

ig s

lage

n16

16,0

3 br

änd

688

140

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, ö

vr. m

-spå

nkär

na m

. 1 p

latt

f.1

11,0

2026

24en

sidi

g, fi

nt e

xem

plar

689

149

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

12,

528

129

brän

d, li

ten

retu

sch

690

149

stic

k 1

Flin

taM

ikro

spån

kärn

a, fr

agm

ent

av m

-spå

nkär

na1

1,5

fron

tfra

gmen

t

691

149

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

frag

men

t, m

ittfr

agm

ent

692

149

stic

k 1

Flin

taAv

slag

1534

,0

693

149

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

55,

02

brän

d

694

149

stic

k 1

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n1

4,0

695

150

stic

k 1

Flin

taH

ullin

gspe

ts1

1,0

3510

vitp

atin

erad

, spe

ts a

vbru

ten

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

696

150

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

14,

030

188

sam

t in

hak,

tät

korn

ig, n

eolit

isk?

697

150

stic

k 1

Flin

taBi

polä

r kär

na2

8,0

17 o

ch 2

5 m

m h

ög

698

150

stic

k 1

Flin

taSp

ånsk

rapa

, enk

el s

påns

krap

a1

1,5

3712

699

150

stic

k 1

Flin

taSp

ån3

2,0

frag

men

t,1 b

ränd

(2 m

itt, 1

pro

x.)

700

150

stic

k 1

Flin

taAv

slag

3391

,02

brän

d, 1

kra

ftig

t sv

alla

d

701

150

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

8,0

3320

11på

stö

tkan

tskä

rna

702

150

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

3230

,011

brä

nd

703

150

stic

k 1

Kvar

tsit

Övr

ig s

lage

n2

6,0

704

154

stic

k 1

Flin

taSt

icke

l1

6,0

2625

8på

avs

lagh

705

154

stic

k 1

Flin

taSp

ån2

frag

men

t, m

ittfr

agm

ent

706

154

stic

k 1

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

13,

029

188

även

inha

k

707

154

stic

k 1

Flin

taAv

slag

2623

,02

brän

d

708

154

stic

k 1

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1527

,03

brän

d

709

127

stic

k 1

Flin

taSp

ån1

frag

men

t, pr

oxim

alfr

012

7st

ick

1Kv

arts

738

,0ej

tillv

arat

aget

710

128

stic

k 1

Flin

taAv

slag

78,

01

brän

d

012

8st

ick

1Kv

arts

8810

73,0

ej t

illvar

atag

et

711

128

stic

k 2

Flin

taSt

icke

l1

1,5

2220

4en

lite

n st

icke

legg

712

128

stic

k 2

Flin

taÖ

vrig

kär

na1

20,0

3831

17ev

. neo

litis

k

713

128

stic

k 2

Flin

taAv

slag

66,

01

brän

d

012

8st

ick

2Kv

arts

750

,0ej

tillv

arat

aget

714

A10

2A

102

Flin

taAv

slag

med

retu

sch

16,

032

2212

små

grov

a re

tusc

her

715

A10

2A

102

Flin

taAv

slag

21,

51

brän

d

716

A10

2A

102

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

37,

0

717

A10

3A

103

Flin

taAv

slag

912

,01

brän

d

718

A10

3A

103

Flin

taÖ

vrig

sla

gen

1114

,0

Fnr

Ruta

/A

nlLa

ger

Mat

eria

lSa

kord

_und

Ant

alV

ikt

(g)

Läng

d (m

m)

Br

(mm

)Tj

l (m

m)

Kom

men

tar

719

A10

3A

103

Flin

taSp

ånsk

rapa

, övr

112

11sp

ån m

ed re

tusc

h, fr

agm

ent

720

128

stic

k 1

Kvar

ts40

180,

0en

bart

ett

urv

al, e

xem

pel p

å

0A

162

A16

2Kv

arts

8174

0,0

ej t

illvar

atag

et

Wentorf, den 28. september 2012

Robert Hernek Bohusläns museum Box 403 451 19 Uddevalla

Vedanatomisk analyse af 1 kolprov fra Bohusgården, Uddevalla 304, Bohus län.

A103:Ca. 2 ml ej rent kol. 10 stk. = stickprov, er analyseret med fölgende resultat: 10 stk. Quercus sp., ek, fra yngre stammer. C-14-prov: 2 stk. Quercus sp., ek, med egenalder, som skönnes at väre max. 30 år.

C-14-provet sendes direkte til Uppsala.

Med venlig hilsen

Thomas Bartholin, Am Haidberg 18 D 21 465 Wentorf bei Hamburg. 0049 40 720 1821 thomas.bartholin@gmx.de(Uddevalla.304)

Bilaga 2. Vedanatomisk analys

Bilaga 3. 14C

Ark

eolo

gisk

und

ersö

knin

g av

en

bopl

ats v

id H

äste

palla

rna

Ark

eolo

gisk

und

ersö

knin

g av e

n st

enål

ders

bopl

ats

Und

er t

re v

ecko

r nu

i v

år g

ör B

ohus

läns

mus

eum

en

arke

olog

isk

unde

rsök

ning

av

en b

opla

ts v

id H

äste

palla

rna

stra

x ov

anfö

r st

rand

prom

enad

en.

Bop

lats

en ä

r fr

ån ä

ldre

st

enål

dern

och

anl

edni

ngen

är

att

man

pla

nera

r at

t by

gga

ut H

otel

l B

ohus

gård

en. S

enas

te g

ånge

n m

an u

nder

sökt

e en

bo

plat

s in

om U

ddev

alla

sta

d va

r 193

5. D

en b

opla

tsen

kal

las

Sten

back

en o

ch lå

g st

rax

norr

om

rege

men

tet.

Kar

ta fr

ån 1

936.

Pla

tsen

för U

ddev

alla

304

mar

kera

d m

ed e

tt kr

yss .

Föru

nder

sökn

ing

Und

ersö

knin

gen

har f

öreg

åtts

av en

så k

alla

d fö

rund

ersö

knin

g so

m g

jord

es re

dan

2003

.Vid

det

tillf

älle

t grä

vdes

ett a

ntal

små

grop

ar o

ch d

ärig

enom

var

det

möj

ligt

att

få e

n up

pfat

tnin

g om

bop

lats

ens

stor

lek,

åld

er o

ch v

eten

skap

liga

värd

e. D

en ä

r oc

kså

vikt

ig fö

r ber

äkni

ngen

av

arbe

tsin

sats

som

beh

övs

för

året

s und

ersö

knin

g.

Föru

nder

sökn

inge

n ha

r pr

esen

tera

ts i

en r

appo

rt (B

ohus

läns

m

useu

m R

appo

rt 20

04:9

) och

den

kan

ladd

as n

er p

å In

tern

et

unde

r adr

esse

n:w

ww

.vas

tarv

et.se

/rapp

orte

rbm

el

ler f

rån

mus

eets

web

bsid

a U

tgån

gspu

nkte

n (w

ww

.utg

angs

punk

ten.

se).

Ark

eolo

gisk

und

ersö

knin

g av

en

bopl

ats v

id H

äste

palla

rna

Ark

eolo

gisk

und

ersö

knin

g av e

n st

enål

ders

bopl

ats

Und

er t

re v

ecko

r nu

i v

år g

ör B

ohus

läns

mus

eum

en

arke

olog

isk

unde

rsök

ning

av

en b

opla

ts v

id H

äste

palla

rna

stra

x ov

anfö

r st

rand

prom

enad

en.

Bop

lats

en ä

r fr

ån ä

ldre

st

enål

dern

och

anl

edni

ngen

är

att

man

pla

nera

r at

t by

gga

ut H

otel

l B

ohus

gård

en. S

enas

te g

ånge

n m

an u

nder

sökt

e en

bo

plat

s in

om U

ddev

alla

sta

d va

r 193

5. D

en b

opla

tsen

kal

las

Sten

back

en o

ch lå

g st

rax

norr

om

rege

men

tet.

Kar

ta fr

ån 1

936.

Pla

tsen

för U

ddev

alla

304

mar

kera

d m

ed e

tt kr

yss .

Föru

nder

sökn

ing

Und

ersö

knin

gen

har f

öreg

åtts

av en

så k

alla

d fö

rund

ersö

knin

g so

m g

jord

es re

dan

2003

.Vid

det

tillf

älle

t grä

vdes

ett a

ntal

små

grop

ar o

ch d

ärig

enom

var

det

möj

ligt

att

få e

n up

pfat

tnin

g om

bop

lats

ens

stor

lek,

åld

er o

ch v

eten

skap

liga

värd

e. D

en ä

r oc

kså

vikt

ig fö

r ber

äkni

ngen

av

arbe

tsin

sats

som

beh

övs

för

året

s und

ersö

knin

g.

Föru

nder

sökn

inge

n ha

r pr

esen

tera

ts i

en r

appo

rt (B

ohus

läns

m

useu

m R

appo

rt 20

04:9

) och

den

kan

ladd

as n

er p

å In

tern

et

unde

r adr

esse

n:w

ww

.vas

tarv

et.se

/rapp

orte

rbm

el

ler f

rån

mus

eets

web

bsid

a U

tgån

gspu

nkte

n (w

ww

.utg

angs

punk

ten.

se).

Bilaga 4. Broschyr/flyer

Gam

mal

bild

öve

r Häs

tepa

llarn

a.

Bop

lats

er p

å B

ohus

gård

en

Bop

lats

en s

om u

nder

söks

kal

las

för

Udd

eval

la 3

04.

Idag

lig

ger

bopl

atse

n lit

e m

er ä

n 40

met

er ö

ver

have

t men

und

er

sten

ålde

rn lå

g de

n he

lt nä

ra st

rand

en.

Bop

lats

en ä

r ba

ra e

n av

fler

a på

Boh

usgå

rden

och

de

flest

a ha

r va

rit k

ända

sed

an lä

nge.

Und

er å

ren

1943

–195

7 hi

ttade

am

atör

arke

olog

en A

lgot

Han

sson

flin

tor p

å sm

å av

sats

er o

ch

läng

s slu

ttnin

gen

här n

er m

ot g

amla

E6.

När

det

gäl

ler

äldr

e st

enål

der

kan

bopl

atse

rnas

åld

er i

stor

a dr

ag b

estä

mm

as g

enom

des

s hö

jd ö

ver

have

t. D

etta

ber

or

på a

tt m

an i

rege

l bod

de h

elt n

ära

stra

nden

och

där

de

älds

ta

ligge

r hö

gst

i te

rrän

gen.

Lan

dhöj

ning

en v

ar d

ram

atis

k oc

h m

an rä

knar

med

att

land

et h

öjde

sig

en m

eter

inom

en

perio

d av

bar

a fe

mto

n år

.

Udd

eval

laom

råde

t för

800

0 år

seda

n m

ed b

opla

tsen

mar

kera

d. B

opla

tser

i U

ddev

alla

områ

det

I U

ddev

alla

områ

det

finns

en

män

gd b

opla

tser

frå

n äl

dre

sten

ålde

r. M

est o

mta

lade

är

de a

llra

älds

ta b

opla

tser

na s

om

är m

er ä

n 11

000

år g

amla

. Des

sa b

opla

tser

låg

invi

d de

t sun

d,

Udd

eval

lasu

ndet

, som

för

band

Vän

ern

med

väs

terh

avet

. De

stor

a snä

cksk

alsb

anka

rna v

id K

uröd

, Brä

cke o

ch S

amne

röd

är

tydl

iga

spår

från

den

na ti

d. J

ust b

land

ning

en m

ella

n sö

t- oc

h sa

ltvat

ten

skap

ade

en m

ycke

t gyn

nsam

milj

ö fö

r de

t mar

ina

djur

livet

.

För

omkr

ing

10

000

år

seda

n st

ängs

su

ndet

av

m

en

uppe

nbar

ligen

har

Udd

eval

laom

råde

t va

rit a

ttrak

tivt

även

un

der

sena

re

dela

r av

äl

dre

sten

ålde

r. D

en

bopl

ats

vi

unde

rsök

er i

vår

är

omkr

ing

8000

år

gam

mal

och

vid

den

tid

en tä

ckte

s Udd

eval

la a

v en

dju

p vi

k.

Gam

mal

bild

öve

r Häs

tepa

llarn

a.

Bop

lats

er p

å B

ohus

gård

en

Bop

lats

en s

om u

nder

söks

kal

las

för

Udd

eval

la 3

04.

Idag

lig

ger

bopl

atse

n lit

e m

er ä

n 40

met

er ö

ver

have

t men

und

er

sten

ålde

rn lå

g de

n he

lt nä

ra st

rand

en.

Bop

lats

en ä

r ba

ra e

n av

fler

a på

Boh

usgå

rden

och

de

flest

a ha

r va

rit k

ända

sed

an lä

nge.

Und

er å

ren

1943

–195

7 hi

ttade

am

atör

arke

olog

en A

lgot

Han

sson

flin

tor p

å sm

å av

sats

er o

ch

läng

s slu

ttnin

gen

här n

er m

ot g

amla

E6.

När

det

gäl

ler

äldr

e st

enål

der

kan

bopl

atse

rnas

åld

er i

stor

a dr

ag b

estä

mm

as g

enom

des

s hö

jd ö

ver

have

t. D

etta

ber

or

på a

tt m

an i

rege

l bod

de h

elt n

ära

stra

nden

och

där

de

älds

ta

ligge

r hö

gst

i te

rrän

gen.

Lan

dhöj

ning

en v

ar d

ram

atis

k oc

h m

an rä

knar

med

att

land

et h

öjde

sig

en m

eter

inom

en

perio

d av

bar

a fe

mto

n år

.

Udd

eval

laom

råde

t för

800

0 år

seda

n m

ed b

opla

tsen

mar

kera

d. B

opla

tser

i U

ddev

alla

områ

det

I U

ddev

alla

områ

det

finns

en

män

gd b

opla

tser

frå

n äl

dre

sten

ålde

r. M

est o

mta

lade

är

de a

llra

älds

ta b

opla

tser

na s

om

är m

er ä

n 11

000

år g

amla

. Des

sa b

opla

tser

låg

invi

d de

t sun

d,

Udd

eval

lasu

ndet

, som

för

band

Vän

ern

med

väs

terh

avet

. De

stor

a snä

cksk

alsb

anka

rna v

id K

uröd

, Brä

cke o

ch S

amne

röd

är

tydl

iga

spår

från

den

na ti

d. J

ust b

land

ning

en m

ella

n sö

t- oc

h sa

ltvat

ten

skap

ade

en m

ycke

t gyn

nsam

milj

ö fö

r de

t mar

ina

djur

livet

.

För

omkr

ing

10

000

år

seda

n st

ängs

su

ndet

av

m

en

uppe

nbar

ligen

har

Udd

eval

laom

råde

t va

rit a

ttrak

tivt

även

un

der

sena

re

dela

r av

äl

dre

sten

ålde

r. D

en

bopl

ats

vi

unde

rsök

er i

vår

är

omkr

ing

8000

år

gam

mal

och

vid

den

tid

en tä

ckte

s Udd

eval

la a

v en

dju

p vi

k.

Hästepallarna i Uddevalla

En populär rastplats även under stenåldernArkeologisk undersökningUddevalla 304, Bohusgården 1 :26 Uddevalla socken och kommunRobert HernekBohusläns museum Rapport 2015 :24

Hästepallarna i U

ddevalla Robert H

ernek

Bohusläns m

useum Rapport 2015 :24