1.

• Hur du blir Anders Borg p en timme

2. Version 20110129

3. Erik Scheller 4. LUF, SSE, Utbildningsdepartementet 5.

Kp en peruk

6. Skaffa ett guldrhnge 7. Vad gr Anders Borg? Vad gr en ekonom? Vad handlar ekonomi om? 8. Det ekonomiska problemet

Obegrnsade behovBegrnsade resurser

9. Exempel p frgestllningar

Vad ska vi tillverka?

10. Hur ska det produceras? 11. Hur ska det frdelas? 12. Hur fr vi mnniskor i arbete? 13. Hur vet vi vad mnniskor vill ha? 14. Tv samhllssystem

Planekonomi och centralstyrning

Marknadsekonomi och kapitalism

15. Planekonomi

Staten samlar in data frn ekonomiska aktrer och samordnar all ekonomisk verksamhet

teknologiska mjligheter

16. tillgngen till kapital och arbetskraft 17. individernas behov 18. Centralstyrning

Fr att garantera matproduktionen ges direktiv om att producera ett visst antal traktorer.

Fr att traktorerna skall kunna produceras ger man direktiv om en viss tillverkning av stl.

19. Fr att stlet ska kunna produceras ger man direktiv om ett visst antal valsar 20. Osv osv.... 21. Problem 1

Tillverkningsmatrisen

Mycket omfattande berkningar

22. Alla artiklar mste redovisas en och en 23. Sovjet

Gosplan styrde ver 2000 artiklar

24. Andra myndigheter ver 200 000 artiklar 25. Totalt tillverkades 24 miljoner artiklar 26. Problem 2

Vilka blir drivkrafterna uppfyll planen!

Spikar

Framstll 1000 ton spik

Lsning: en jttespik

Ny plan: Framstll 10 000 000 spik

Lsning: 10000000 funktionsodugliga spik

Ny plan: Framstll dugliga 10 000 000 spik

Lsning: spik som rostar

27. Problem 3

Hur vet vi vad mnniskor vill ha?

Allt gr inte att fnga i siffror

Tillverka 1 000 Filippa K-kavajer

28. Tillverka 5 000 Adidas Superstar 29. Rinconomics 30. Fria marknader

I en marknadsekonomi samordna ekonomiska aktiviteter genomprissystemet .

Vad som produceras bestms av lnsamhet (priser)

31. Hur det produceras bestms ocks av lnsamhet (priser) 32. Vem som fr bestms av inkomsten (priser) 33. Fria marknader http://www.youtube.com/watch?v=R5Gppi-O3a8 34. Ett stort exempel

• • • Hong Kong vs Kina

35. Ett litet exempel 36. Moraliska argument

Fria marknader funkar men det likaviktigt r fr oss moralen

Sjlvgande

37. Sjlvfrverkligande 38. Ekonomisk ofrihet leder till politisk ofrihe t 39. Konflikten gr igen: Hur undviker vi krasher?

Keynes

General Theory

40. Marknader r stela 41. Spara inte, utan spendera 42. Kortsiktigt,imorgon r vi dda

Hayek

Vgen till trldom

43. Lga rntor frstr prissignaler 44. Investerar fel 45. Lngsiktiga drivkrafter 46. Lt marknaden vara! 47. Ben Bernanke Tim Geithner 48. http://www.youtube.com/watch?v=d0nERTFo-Sk 49. Problem med fria marknader?

Milj?

50. Ojmlikhet? 51. Vlfrden?' 52. Vem garanterar rttigheter? 53. Marknadsmisslyckanden? 54. Politikermisslyckanden? http://www.youtube.com/watch?v=5RDMdc5r5z8 55. Och s kan vi beskriva Sverige

Fattigdom och armod

• 1840 hade Sverige 40% av Englands BNP per capita

56. Sverige mottog bistnd frn Uruguay

57. Matflyktingar 58. Frihetliga reformer fungerande marknader

Icke-korrupt statsmakt

stabila gandertter

59. Frihandelsreformer 60. Sparbanker 61. Skrvsendets avskaffande, nringsfrihet, aktiebolagslag 62. Frbttrad utbildning 63. Och vad blir resultatet?

Svensk ekonomi frdubblades vart annat decennium mellan 1860-1960.

• Sverige blir vrldens 4:e rikaste land

64. Vrldsbst i tillvxt under perioden

65. ...och sen gr vi t andra hllet .

70-talet ett frlorat decennium

Subventioner

66. Svaga arbetsincitament 67. Skattepolitik 68. Svaga arbetsincitament 69. Skatteplanering 70. Arbetsmarknadspolitiken

• • • Insiders & outsiders
  • 71. Devalvering
• 72. Lnebildning

73. Ett exempel svensk ggpolitik

Produktionsavgift

74. Ruggningsavgift 75. Frivillig klckkvotering 76. Burplatsavgift 77. Tillfllig avvecklingsersttning 78. Tomhllning mellan hnsomgngarna 79. och s vnder det igen.

Kjell Olof Feldt och 80-talet

• Vissa skattereformer

80. Snkta marginalskatter

81. Skattetrycket planar ut 82. Avskaffade regleringar

Livsmedelsmarknaden

83. Finansmarknaden 84. ...och s fortstter det ett tag till.Ann Wibble, Gran Persson och 90-talet

• 1990: Start fr avreglering av el, post, tele, jrnvg, inrikesflyg

85. 1990-91: Snkt marginalskatt frn 73 till 51 procent

86. 1990-97: Oberoende riksbank 87. 1991-2000: Utfrsljningar av statliga bolag 88. 1992: Skolpeng 89. 1993: Privata arbetsfrmedlingar tillts 90. 1994-98: Nytt pensionssystem 91. 1995: EU-medlemskap 92. 1997: Ny budgetprocess med utgiftstak 93. Sverige 2010 vad funkar En vrldsledande offentlig sektor Stabila offentliga finanser En fri ekonomi

• 22 plats

F regleringar 94. Sverige 2010 vad funkar inte?

Problem p bostadsmarknaden

95. Fortsatt hgt skattetryck 96. Arbetsmarknaden 97. Hur stort r problemet?

Det finns vissa grupper som har en relativt svag frankring p arbetsmarknaden och fr vilka arbetsmarknaden fortfarande inte fungerar tillfredsstllande. Unga, utrikes fdda, personer med funktionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga, personer med hgst frgymnasial utbildning och ldre r grupper som har en betydligt smre arbetsmarknadssituation n befolkningen i arbetsfr lder som helhet.

98. Ur prop 2010/11:1, sid 42 . 99.

Hga inkomstskatter

Frstr arbetstagarens incitament

Hga arbetsgivaravgifter

Frstr arbetsgivarens incitament

Genersa bidragssystem

Frstr den arbetslsas incitament

Hga ingngslner

Frbjuder fretag att anstlla

Varfr funkar inte arbetsmarknaden? 100. Tung beskattning p arbete 101. Genersa bidragssystem 102. Hga ingngslner 103. Hur funkar marknaden nu? Utgngspunkten var full sysselsttning

Arbetslsheten r effekten av frsmrade incitament och regleringar

104. Slutsatser och sammanfattning

Vi reagerar p incitament skapa rtt incitament

105. Det r svrt att veta hur saker hnger ihop att inte gripa in r ocks att agera 106. Samordning i ekonomin krver mnga sm aktrer inte en stor 107. Vad har Folkpartiet genomfrt?

Marginalskatterna fr lg- och medelinkomsttagare har minskat.

108. Bolagsskatten har snkts frn 28% till 26,3% 109. Snkt inkomstskatt fr framfr allt lg- och medelinkomsttagare genomjobbskatteavdragen. En medelinkomsttagare fr cirka 1700 kr mer i mnaden. 110. Nystartsjobb, som r befriade frn arbetsgivaravgifter, fr lngtidsarbetslsa. 111. Halverat arbetsgivaravgiften fr unga 112. Skapat fler jobb genom att gra det lttare att anstlla p tidsbegrnsade kontra 113. Vad vill LUF gra t detta

Snk skatten p arbete

• Drivkrafter att arbeta

Platt skatt

• Drivkrafter till utbildning

Snk arbetsgivaravgifterna

• Drivkrafter att anstlla

terhllsamma ersttningsniver i a-kassan

• Drivkrafter att arbeta

Slopade turordningsregler

• Rtt kompetens p rtt plats

114. Vad vill de rdgrna gra t detta? http://www.youtube.com/watch?v=VK8fzebIq7U 115. ....nu r ni nstan Anders Borg. Tack!