Husbyggaren 2013 nr 6

ER

NUMMER 6 | 2013

Höga hus i trä

ÅRETS MILJÖBYGGNADETT BOSTADSHUS!

BYGGMETODER

KLIMATSMARTA HUS

VINN!Inbyggd

nattlampa

UPPBLÅSBART

KONSERTHUS I JAPAN

Utblick

Yrkesporträtt

’’ Tillsammans kan vi skapa framtidens trästommar

Byggmetoden som är en genuint god idé

SÄKERHETLivet blir aldrig som förut BYGGREGLERNA STYR BYGGANDET I FEL RIKTNING

DEBATT

Betong står emot eld och vatten. Det behåller sin form år efter år, sekel efter sekel och kommer aldrig att mögla. Betong sparar energi och dämpar ljud. Och samtidigt är det både flexibelt och vackert. Ett mer pålitligt och tacksamt material att bygga med finns inte. På Abetong har vi lång erfarenhet av att bygga med prefabricerad betong. Detta i kombination med betongens egenskaper ger dig värdefulla fördelar.

Läs mer om oss och vår passionför det vi gör på abetong.se

Betongär tufft.

Husbyggaren är producerad av Chiffer för SBR –

Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Folkungagatan 122, 5 tr, 116 30 Stockholm, [email protected], Tfn: 08-462 17 90

ISSN 0018-7968

ANSVARIG UTGIVARE

Lars HedåkerRedaktör:Jill Windahl, Chiffer Media AB,Fiskargatan 8, 116 20 Stockholm Tfn: 08-410 321 00 Mail: [email protected]/Produktion:Anna-Karin Schröder (AD)Frida Töpel

ANNONSAVDELNING

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60Mail: [email protected]ägen 62, 183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 Mail: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 70:–Samtliga priser exkl. moms.Plusgiro: Bankgiro:55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2014

Nr 1 v 12 Nr 2 v 23 Nr 3 v 38 Nr 4 v 44 Nr 5 v 50

TRYCKERI

Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS.Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

et har blivit dags för årets sista nummer. För att sammanfatta året som gått och med det även Husbyggarens egna resa säger vi: Utvecklande och rela-tionsbyggande. Utvecklande

då Husbyggaren i början av året fick ny kostym och nytt innehåll. Relationerna har byggts med er medlemmar och vi mött enastående människor i vårt arbete. Alla med engagemang som gemensam näm-nare. Och för varje nummer har Husbygga-ren fortsatt att få träffa dessa människor. Som bjudit in och berättat om sitt arbete, sin kunskap och som verkligen velat dela med sig av sin kompetens och sina erfaren-heter. Det är enormt roligt att få träffa er.

I detta nummer har vi reportage från Umeå och Växjö då temat är byggmetoder och klimatsmarta hus. Här har man nämli-gen byggt massiva trähus. Gemensamt för projekten är att de tillhör samma tradition av maximal användning av träet och dess egenskaper som både bärande, isolerande och klimatsmart. Läs om resultaten i ”Höga hus i trä: en genuint god idé”.

Intressant läsning finner ni också i projek-tet Steninge i Halland, där man byggt ett kli-matsmart hus av lera. Annorlunda och smart tycker vi. Och för att belysa klimats-mart från en annan vinkel har vi i detta nummer med en checklista för energi-prestanda från Sveby. Hur säkerställer du att byggnaden faktiskt kommer att bli lika ener-gieffektiv som du beställt eller projekterat?

Under ”I praktiken” får ni praktiska tips kring miljöcertifiering. Miljöcertifieringen bekräftar att en byggnad uppnått väsentliga kvaliteter vad gäller energi, innemiljö, inbyggda material med mera. Vanligen görs detta vid nybyggnad men utmaningen lig-ger i att certifiera det befintliga beståndet. Här får du veta hur du kan förbereda dig?

Något som Husbyggaren tagit fasta på är att i varje nummer skriva om miljö och säkerhet. Säkerheten inom bygg måste för-bättras, de svarta siffrorna i statistiken för olyckor på arbetsplatserna talar sitt tydliga språk och vi måste alla bidra med ansvars-tagande och rätt inställning, för vår egen säkerhet och för andras. Därför har vi i detta nummer med en intervju med Mikael Balck, som ”bara” skulle plocka ner det sista från taket, uppdraget var ju slutfört. Men taket var halt och sedan dess är livet förändrat för evigt. Läs hans starka berät-telse på sidan 26.

Som vanligt har vi information från SBR, kalendarium, nya medlemmar med mera längst bak i tidningen. Med detta tackar vi för ett fantastiskt år och ser fram emot att ses 2014.

Engagemang

HusbyggarenBYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING

Ledare

D

GOD JUL

Redaktionen

P-märkt kvalitetssäkrat system med flexibel bygghöjd från 23 mm. Oorganiska fukttåliga material. Levereras objektsanpassat.

Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon? Då gäller det att ha en hållbar lösning på problemet: ett mekaniskt ventilerat golv. 41 77 01

För alla byggnader där problem finns i betongplatta, källargolv och väggar.

MER INFO OCH RÅDGIVNINGTel 0451-898 77 [email protected]

www.ventgolv.se

HUSBYGGAREN NR 6.2013 3

4 HUSBYGGAREN NR 6.2013

I Hyllie i Malmö uppför Skanska kontorsprojek-tet Klipporna. Den första av tre etapper är klar ochtotalt omfattar projektet tre huskroppar med 21 000 m2 kontorsyta. Klipporna kan man gott kallaett grönt bygge, det är certifierat både enligt EUGreenBuilding och LEED, högsta nivån Platinum.Till och med taken bidrar till en mer grön och hållbarmiljö. Högst upp växer nämligen sedumtak, någotsom Skånska Tak varit en förutsättning för. För dethandlar om att se till att ha ett tätskikt som gör att alltdet gröna och vatten inte tränger ner i byggnaden.

Derbigum för levande tak.Det är Derbigum som ser till att hålla tätt. Ett väl be-prövat material med minst 30 års bekymmersfri livs-längd i svenskt klimat, testat och bekräftat av StatensProvningsanstalt. Självfallet kan Derbigum även åter-vinnas till hundra procent. Lägg därtill garanti för såvälmaterial som arbete så är det inte svårt att förstå attDerbigum också fått grönt ljus för levande tak.

Tätt i toppen. Och botten.Mellan huskropparna under gårdarna ligger Klippor-nas parkeringhus. Som vattenisolering valdes ca 2 000 m2 Derbigum GC, ett vattentätt membransom tål stora påfrestningar och kan asfaltbeläggaseller täckas med jord och plattor.

Tak som ligger tätt och tryggt i minst 30 år.Med en överlägsen produkt, auktorisation och utbildning av entreprenörer, garantier samt uppre-pade kvalitetskontroller får du ett tätt och bekym-mersfritt tak i många år.

Tak som är miljöcertifierade och återvinningsbara.Certifierad produktion och andra miljöklassningarsamt ett material som till 100% går att återvinna tillnytt material gör Derbigum till ett bra miljöval.

Högst upp på Klipporna.Ett levande tak med Derbigum.

Buildsmart AB Spjutvägen 5 175 61 Järfälla Tel 08 795 94 80 [email protected] www.buildsmart.se

BS_Klipporna_183x129_Layout 1 2013-10-21 10.26 Sida 1

TEMAN I DETTA NUMMER

Ökat fokus på energieffektivitet och hållbarhet inom både nybyggnation och renovering. Det behövs om vi ska kunna hålla klimatmålen. Då är nytänkan-de inom byggmetoder en viktig komponent. Vare sig det gäller nya koncept för energieffektivisering vid renovering, höga hus byggda i massivträ, eller halmbalsteknik med lerklining,

Passivhus är ytterst smarta hus och mycket energisnåla. De värms till största del upp av den värme som alstras av de boendes egen kropps-värme, solens strålar och de elektriska apparater som används.

■ BYGGMETODER ■ KLIMATSMARTA HUS

Innehåll # 6 | 2013

6 MARKNADSNYTT Nya plåttak från Rukki, marktegel och nostalgi på Byggfabriken.

10 HÖGA HUS I TRÄ Moderna byggnader i Växjö och Umeå.

17 YRKESPORTRÄTT Frontspelare inom byggnation av höga trähus.

18 LERA – ETT SMART MATERIAL Undantag i Sverige är stekhett i Tyskland.

22 INFLUENSER FRÅN TYSKLAND Centrum för modern lerbyggeskonstruktion.

25 WIN/WIN FÖR FRAMTIDEN En mer engagerad roll för arkitekten.

26 SÄKERHET Mikael Balcks liv efter olyckan.

28 KVARTERET TRETTONDAGEN Årets miljöbyggnad 2013 är ett bostadshus.

34 SVEBYS CHECKLISTA Energieffektivitet i byggnader.

36 NÄRA-NOLL-RENOVERING renZero visar vägen till minskad energianvändning.

38 DEBATT Medvetenheten är kapitalet. Vilja är avkastningen.

40 FORM OCH TEKNIK Fasader till skydd mot klimathotet?

42 UTBLICK Upplåstbart konserthus i Japan.

45 FRÅGA JURISTEN Fel i entreprenad-avhjälpa eller inte?

46 I PRAKTIKEN Miljöcertifiera så här!

49 NOTERAT Hus på pålar, energi till fritidshuset och nya politikerkrav.

56 NYTT FRÅN SBR Besiktningsmannaboken, kalendarium, videotips medmera.

17

18

28

10

25


TÄVLA &VINN!

Nu lottar vi ut fyra vägguttag med nattlampa

Nytt från JELD-WEN är Stable Nature, en ny del av den stilrena Stable-serien. I Stable Nature-designen har strukturen i träet bevarats för att skapa en naturlig look.

Dörrarna har en ljudreducerande konstruk-tion och en massiv kärna, vilket ger en solid och exklusiv dörr. www.jeld-wen.se

Dörren som tar in naturenMed gratis energikällaNibe lanserar en heltäckande bergvär-mepump som anpassar sig efter husets effektbehov och därmed inte behöver någon tillsatsel. Den har en integrerad varmvattenberedare – och marknadens bästa årsvärmefaktor! www.nibe.se

Marknadsnytt

Vackert med marktegelWienerbergers tegelbruk Haga i Enköping har tagit fram ett nytt brunsvart marktegel för att kunna tillgodose den stora efterfrå-gan på marktegel i denna kulör. Wienerber-ger Marktegel är en naturprodukt av lera, framställd efter gamla tegeltraditioner. Markteglet kan tillpassas i trädgårdens egna färger. www.wienerbergers.se

70% av EU:s hushållsenergi går till

bostadsuppvärmning. Genom att sänka värmen med bara 1°C kan du förhindra

upp till 300 kg koldioxid utsläpp per år för ett vanligt hus.

Panel för minskad energianvändningFasadpanelen renErgia är en ny produkt från Paroc som består av en 300 mm brand- och fuktsäker stenullslamell som limmats på en 188 mm tjock, falsad plywoodskiva. Fibrerna i isoleringen är orienterade för att ge maximal tryckhållfasthet, detta gör att distanser för spikreglar inte behövs. Lansering under våren 2014. www.paroc.se

Beckers nya helmatta grund- och täck-färg Isolerfärg är en vattenburen spärr-produkt som är lättstruken och som kan användas på både väggar och tak för att täcka bland annat vattenskador och brandskador. www.beckers.se


Ny spärrprodukt

NorDan AB, Grebbestadsvägen 8, 457 91 Tanumshede Tel 010-130 00 00, [email protected], www.nordan.se

Fönster, fönsterdörrar, skjutdörrar och ytterdörrar

Som standard får du:• Extra ljudreduktion.• Vakuumimpregnerade bågar och karmar.• Produkter med lång livslängd.• Energieffektiva dörrar och fönster.

Våra fönster och dörrar kan även utrustas med:• Solskyddsglas som håller värmen ute och skyddar

mot UV-strålning. • Persienner och plisségardiner.• Underhållsfri utsida (Aluminiumbelagd).• Förhöjd barnsäkerhet och/eller säkerhet mot inbrott .• Energibesparande lösningar som reducerar energi-

behovet med 50% eller mer.

Byggkeramikrådet kan allt om kakel och klinker. Hur mycket vill du lära dig?

Byggkeramikrådet är Sveriges stora auktoritet inom kakel och klinker. Hit kan alla företag i bygg- och fastighetsbranschen vända sig och konsultera våra experter i hur man använder byggkeramik i alla miljöer, både inomhus och utomhus. På webbplatsen www.bkr.se finns en omfattande informationsbank, där bland annat Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) och en pdf-version av hela Bygg-keramikhandboken finns för nedladdning. Du kan också lätt söka reda på behöriga plattsättare och trygga materialleverantörer. Vill du konsultera oss, skicka ett mail till [email protected] eller ring 08-641 21 25.

Nu finns Finnera och Classic plåttak från Rukki, anpassade för privatbostäder. Classic är ett falsat plåttak med rena linjer som pas-sar fint till moderna hus. Takplåten levere-ras med vikt fram- kant, vilket gör taket motståndskraftigt mot väder och vind. Fin-

nera är speciellt utvecklat för det tuffa skan-dinaviska klimatet och är extremt hållbart, där det slutliga taket inte har synliga söm-mar. Pannorna är behandlade med en Pur-exTM-beläggning och har en strukturerad matt yta. www.ruukkitak.se

Kvalitetsplåttak för villan!

Marknadsnytt

Vägguttag med nattlampaPå Schneider Electrics envägsuttag i serien Exxact vägguttag med inbyggt ljus, finns en lampa som ger ett behagligt ljus i mörkret. Belysningen drar dessutom mindre än 0,1 watt och är därför mycket smartare att lysa upp med än att ha en nattlampa tänd. Lampan är justerbar, och kan lysa både mer eller mindre beroende på hur man vill ha det.

Tävla & vinn!Nu lottar vi ut fyra vägguttag med nattlampa till två olika vinnare, värde cirka 1 000 kr per paket. Maila din motivering till varför just du ska vinna till: [email protected]

Protool + Festool Festool har gått ihop med systerföretaget Protool. Tack vare detta finns nu 28 nya maskiner i deras sortiment, till exempel batteridrivna skruvautomat Duradrive DWC för fastsättning av gipsskivor på metall- och trästommar samt Quadrill PD som är fem maskiner i ett: borrmaskin, skruvdragare, vinkelborr- maskin, vinkelskruvdragare och slagborrmaskin.

NOSTALGITrappregistret är en klassiker i många trapphus, men den klassiska varianten med en smal förnicklad ram slutade tillverkas för ett antal år sedan. Byggfabriken har nu tagit upp tillverk-ningen och det exakt enligt gammal förlaga. Ramen är förnicklat järn med glasskiva, och bakgrunden för bokstäver-na är en skårad träskiva klädd med svart eller grön filt. www.byggfabriken.com

Sparar på vattenAquacontact stannar när du går ur duschen. Du startar duschen med en touch på knappen, sensorn känner sedan av om du går därifrån och stänger då av vattnet. En mycket energibesparande funktion.acss-sanitet.se/aquacontact

TÄVLA &VINN!


BYGGMETODER

HÖGA HUS I TRÄDet moderna träbyggandet av flervåningshus i Sverige har idag en 10-procentig marknadsandel. Nu börjar allt fler inse att det går utmärkt att använda trästomme och KL-trä även i bygget av höga moderna hus. Växjö profilerar sig sedan länge och även i Umeå byggdes för åtta år sedan ett spännande högt trähus.TEXT: MARGITA INGWALL FOTO: ANDERS ROTH


RÅN HISTORISKA TIMRADE massiva trähus drevade med mossa, till dagens flotta höga hus med stomme av korslimmat massivträ (KL-trä), med toppstan-dard. Gemensamt är att de tillhör samma tradition av maximal använd-ning av träet – en förnyelsebar råvara

– och dess egenskaper som både bärande och isole-rande. Dock är att bygga höga hus i trä en relativt ny företeelse, och Växjö kommun var först i landet 1990-1992. Men innan dess var de tvungna att ”gå till kungs”.

– Vi hade all denna fantastiska råvara runt knuten och vi visste sedan länge, genom traktens många småhusbyggföretag, vilket utmärkt material träet är. Därför kämpade vi för att få igenom ett bygge av ett högt trähus med 17 lägenheter i byn Ingelstad som stod klart 1992. Sedan ändrades lagen 1994 och sedan dess har vi byggt cirka 30 höga och stora byggnader i trä för 100-talsmiljoner kronor, säger Hans Andrén, projektledare VKAB, Växjö Kommunföretag AB.

Ett av de företag som profilerat sig starkt inom höga trähusbranschen och byggsystem i trä är Martinsons. Detta, en av Sveriges största familjeägda träförädlingsindustrier med över 400 anställda och 1 miljard i omsättning, anses av många vara en av de främsta företrädarna för den nya generationens industriella byggande.

MARTINSONS STARTADE i slutet av 1920-talet som ett mobilt sågverk. Så småningom, efter att ha blivit sta-tionär i västerbottniska Bygdsiljum, insåg man att det fanns stora fördelar i att förädla råvaran.

– Då kom frågan upp om vi kunde göra något bättre av detta material. Svaret var limträ och det stora genombrottet kom i mitten på 1960-talet när vi började tillverka limträ. Vi har fin skogsråvara i Sve-rige men ibland är träden för små. Genom att limma ihop flera brädor (lameller) kan vi göra balkar som är 1,7 meter höga och 36 meter långa, berättar Håkan Risberg, konstruktionschef på Martinsons.

Ett systemtänkande som numera lett fram mot en allt mer industrialiserad produktion av prefabrice-rade element i massivt KL-trä.

– I början på 2000-talet hade vi problem med att vissa dimensioner endast kunde säljas som emballa-gevirke, vilket gav dåligt betalt. Efter att ha scannat marknaden i Europa insåg vi att detta virke kunde användas som inbyggnadsmaterial till massiva KL-träskivor. Genom att kombinera produkterna limträ och korslimmat trä har vi sedan 2003 ett flexibelt byggsystem för höga byggnader. Ett av de första var

FATT BO I HÖGT TRÄHUS

Martinsons första höga trähus i Umeå stod klart 2006. Här i 32 lägenheter bor sedan dess människor som både gillar håll-bara material och gemenskap.

Staffan Westfal, pensionerad journa-list/aktiv basist och Harriet Westfal, sjuksköterska, var ett av de första paren som 2006 flyttade in i det fyra våningar höga trähuset på Sjöfruvägen 165.

Huset innehåller 32 lägenheter, lig-ger strax utanför Umeå tätort och rita-des av Anders Nykvist. Det är byggt av byggelement i KL-trä med tjock isole-ring av termoträ. Ett hus som bara vä-ger en fjärdedel av vad motsvarande betongkonstruktion skulle göra.

– Vi såg en annons i tidningen där de sökte folk som ville vara med om ett spännande trähusprojekt. Ett möte se-nare skrev vi på. Har alltid känt mig väl-digt både trygg och lycklig i detta hus, berättar Staffan med ett nöjt leende medan han vinkar till Mats Klingvall, ordförande i föreningen.

Harriet är ytterst engagerad i husets trädgårdsgrupp som ansvarar för alla vackra växter i den stora vinterträdgår-den. Den mot vilken de personligt möb-lerade terrasser vetter och som ger ett fantastiskt inomhusklimat året om. Bo-endeformen är bostadsrätter där el, värme och vatten ingår i månadsavgif-ten. Fördelarna med att bo här är många, framför allt de sociala, fram-håller Staffan och Harriet.

– Alla lever sina egna liv och respek-terar andras utrymme. Men det finns en gemenskap om man vill delta och en stor glädje i att lära känna varandra, säger Harriet ■.

HÖGA HUS I TRÄ


BYGGMETODER

kvarteret ”Sjöjungfrun” i Umeå som vi byggde 2005-2006, säger Håkan Risberg,

Just den fastigheten ritades av Anders Nykvist, den välkände arkitekten inom miljö- och kretslopps-anpassning, som ett kretsloppshus med allt från en vacker vinterträdgård till rejäla utrymmen för sopsortering och effektiv kompostmaskin. Byggele-ment i KL-trä med tjock isolering av termoträ och uppvärmning av träpellets ger idag en energieffektiv byggnad (energiförbrukning på 105 kWh/m2/år, jäm-fört med 145 som ett normalhus som byggdes under denna period).

Men vad gäller avloppssystemen fungerar inte huset som det kretslopp det var tänkt. Däremot har bostadsrättföreningen planer för framtiden.

– Huset är fantastiskt att bo i som det är, men vi har en önskan om att öka hållbarhetsnivån i byggna-den. Bland annat vill vi anlägga solpaneler och smartare energieffektiva ventilationssystem. Vi har mycket positiva erfarenheter av byggtekniken som Martinsons använt, säger Mats Klingvall, ordförande i bostadsrättsföreningen ”Sjöjungfrun”.

KL-TRÄKONSTRUKTIONEN BESTÅR av tre till elva skikt, all-tid udda antal, av lameller som limmas till varandra. Vartannat skikt är 19 mm tjocka brädor medan de tvärgående skikten har olika tjocklek, beroende på vilken dimension den färdiga skivan ska ha. Tjock-leken ligger på mellan 7-26 cm och elementet kan bli upp till 12 meter långt. Dessa går igenom en CNC-

maskin som skär till skivan utifrån kundens önske-mål, beroende på vad skivan ska användas till. Här monteras även dragstagen in i väggarna. Deras syfte är att säkerställa husets stabilitet. Dessa skruvas fast i det gängade grundsmidet samt skarvas mellan våningarna på byggplatsen.

– Är det bostadsbyggande så byggs den aktuella KL-träskivan ihop med andra material som isole-ring, fönster och dörrar så att man får ett vägg- eller bjälklagselement där VVS-, el- och ventilationsinstal-lationerna byggs in. Då har man en komplett husdel som transporteras till montageplatsen där den byggs ihop till en färdig byggnad, berättar Håkan Risberg.

Detta innebär att byggnadsarbetarna inte behöver stå ute i vind och rusk lika lång tid som vid traditio-nellt bygge, dessutom resulterar det i bättre kvali-tetssäkring av materialen.

– Idag har vi ytterligare förbättrat kvalitetssäk-ringen och arbetsmiljön genom att använda oss av en montagehall med inbyggd kran och ställningar när vi sätter ihop väggarna och bjälklagen med var-andra ute på byggplatsen, säger Håkan Risberg. Vilket är två av anledningarna till att Christer Johansson, konsult på Esam AB i Umeå med fokus på projekt med hållbar inriktning och en av de ansvariga för ”Trästad 2012”, ser en utvecklad indu-strialisering inom byggindustrin som ett måste.

– Två andra skäl är att industrialisering bidrar till ökad användning av detta hållbara material samt att det innebär ökad sysselsättning i skogslän med stora

Håkan Risberg är konstruktionschef på Martinsons. Ett av de företag som ligger längst fram vad det gäller att driva utvecklingen av byggandet av höga hus i trä.

SKISS/YTTERVÄGG

8 Fibercementskiva28x95 Regel stående s60017 Väggboard45x170 Regel liggande s600170 Isolering45x170 Regel stående s1200170 Isolering0,2 Byggfolie82 KL-trä45x45 Regel stående s60045 Isolering15 Brandgips

10 år av stora träbyggnader

Limträ 1965

KL-trä (Massivträ)

2003

KL-trä (Massivträ)


behov av arbetstillfällen, säger Christer Johansson.Han menar att när man anlägger företag som till-

verkar och levererar byggmoduler ute i skogslänen, nära råvaran. Då spar man även mycket tid vid mon-teringen, och minskar störningar i tätorterna.

– Det behövs mer storskalighet och rationalitet för att skapa strukturer med hållbarhet i fokus. Därför behövs det också mycket mer teknik- och produkt-utveckling. Vi måste skapa många fler alternativ att välja på när det gäller byggsystem. Betong, stål och trä behövs inom byggandet och alla aktörer behöver arbeta för att öka både effektivitet och utvecklas inom området hållbarhet, säger Christer Johansson.

”Trästad 2012”, där 17 kommuner och fyra regio-ner deltog 2010-2012 var en satsning på klimatfrågor och rationellt byggande i trä. Syftet var att utveckla svensk kompetens och teknik för att skapa en global marknad för svensk industriell träbyggnadsteknik. Satsningen gav effekt, under perioden ökade trähus-byggandet generellt. Resultatet har samlats i en inspirerande bok vad gäller både miljöfrågor, teknik-utveckling och hur kommuner tar fram långsiktiga träbyggnadsstrategier ”En ny väg – Trästad 2012” av Lars Westerlund.

Christer Johansson har även skrivit boken ”Mod att bygga i trä” som ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting för att öka kunskapen, nyfikenheten och intresset i kommunerna då de ofta är så viktiga beställare.

– Just att beställarna blir mer kunniga om alterna-

tiva metoder, och fungerar som en drivande part av utvecklingen gentemot industrin, är nödvändigt.

Här behövs en tydlig kompetenshöjning. Dess-utom är det viktigt att det arrangeras mötesplatser där arkitekter, byggnadsingenjörer, beställare och andra involverade träffas och kan utbyta erfaren-heter och utvecklas.

Det finns en stor potential att utveckla våra bygg-processer från ”ax till limpa”. Ett exempel på sätt att utveckla byggandet i en mera hållbar inriktning är nätverket för hållbart byggande och förvaltande i Umeå där i princip alla aktörer i branschen är med och träffas med jämna mellanrum för att utveckla kunskap. (Se www.hallbarahus.se). På så sätt finns möjlighet att inspirera varandra att ”börja tänka nytt”.

FÖRUTOM KVARTERET ”Sjöjungfrun” i Umeå har Martin-sons bland annat byggt två kvarter i Växjö, ”Limno-logen” samt ”Portvakten”.

Trähusbyggandet är ett av skälen till att Växjö är utnämnt till Europas grönaste stad, och dess miljö-effekter mäts och utvärderas kontinuerligt. Här är man mycket nöjda med samspelet mellan parterna där man verkligen satsat på att få till de tre benen; offentliga aktörer, näringsliv och forskningsvärlden.

– Ja, det är absolut en del av vår profil. Det sker en fantastisk produktutveckling inom området, som ett resultat av det fina samarbete vi har mellan offent-liga aktörer, näringsliv och akademi. Därför kunde vi redan 2002 använda industriellt framtagna system i

Håkan Risberg är konstruktionschef på Martinsons. Ett av de företag som ligger längst fram vad det gäller att driva utvecklingen av byggandet av höga hus i trä.

Hans Andrén, projektledare VKAB, Växjö kommunföretag AB.

Kvarteret Limnologen i Växjö är höga trähus byggda i massiv trästomme i åtta plan. Dessa bostadsrätter hyllas för sin arkitektur och härliga träkänsla. Foto: Midroc.

Det sker en fantastisk produkt-

utveckling inom området

Hans Andrén


Det behövs mer storskalighet

och rationalitet för att skapa

strukturer med hållbarhet i

fokus.Christer Johansson

Trä är ett hållbart material som byggindustrin ska utveckla mer industriellt byggande av. Det anser Christer Johansson, konsult Esam AB. Här vid ett passivhus som byggs av gymnasieungdomar vid Dragonskolan.

Trästad 2012 är en satsning med klimat och rationellt byggande i fokus som ska tjäna som inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Syftet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för svensk industriell träbyggnadsteknik.17 kommuner och 4 regioner, från olika delar av landet, deltar i projektet som genomförs 2010-2012. Dessa har visat att det går att påverka och utveckla något på så kort tid som tre år. Det na-tionella träbyggandet har under den här perioden tagit rejäl fart. I boken ges många spännande exempel på vad som hänt i

projektet och här speglas också den generella utvecklingen inom träbyggandet. Det handlar då om allt från miljöfrågor och tek-nikutveckling till hur kommunerna skapar långsiktiga träbygg-nadsstrategier.

Boken är producerad av kommunikationsbyrån TR. Författare är Lars Westerlund som under lång tid följt utvecklingen inom träbyggandet och tidigare skrivit ett flertal böcker i ämnet.

TRÄ

STA

D 20

12

En ny väg TRÄSTAD 2012LARS WeSTeRLunD

ISBN 91-975246-8-9

"En ny väg Trästad 2012" av Lars Westerlund

BYGGMETODER

joner som stannar i landet. Men med effektiv, dyna-misk samt modig teknik- och kompetensutveckling finns alltid möjligheter på en global marknad. ■

limträ och KL-block. Det krävs både kunskap för att ta fram nya lösningar och sedan mod att genomföra dem, säger Hans Andrén.

I början byggdes det nämligen i Växjö på det ame-rikanska sättet där man på plats sågar och spikar upp lösvirke våning efter våning i 2/4-tumsreglar. Med industriellt producerad KL-trä blir byggproces-sen både snabbare och säkrare.

Dagens moderna massiva väggar har konstruerats genom att skikten av brädor antingen dymlats, skru-vats eller limmats ihop. Detta för att de inte ska röra sig så som hygroskopiska material gör.

En fördel med massiva KL-träskivor som stomma-terial, jämfört med traditionell skivregelstomme, är att husen blir lättare att stabilisera mot vindlaster. Den massiva skivan isolerar en aning genom sina väldigt små luftfickor i träets struktur, som dock inte är ett hot mot brandsäkerheten. Det massiva träet är värmelagrande genom sin täthet och höga densitet. Dessa hus upplevs också mycket tysta då de absor-berar ljud och har genomtänkta knutpunkter. Många plus på en gång.

Att svensk byggindustri och träindustri är i stort behov av nya smarta idéer som genererar hållbar förädling av råvaran trä, det har det pratats om länge. Kanske tekniken att bygga höga hus i massivt trä visar på en väg framåt, även om volymerna än så länge är små. Av de 16 miljoner kubikmeter sågad trävara som i Sverige produceras per år är det 5 mil-

ANDEL: 10 procent av alla höga hus byggs i moderna träkonstruktioner.NÄR: Massivt korslimmat (KL-trä) krävs när byggnaden är över fyra våningar.TJOCKLEK KL-TRÄ: 7-26 cm.LÄNGD KL-TRÄ: 12 meter.

Fördelar trä som byggnadsmaterial:■ Materialet finns lokalt (kortare transport av byggmaterial).■ Är en fondresurs (kan nyproduceras/växer om vi hanterar resursen långsiktigt).■ Koldioxidneutralt (konsumerar koldioxid i sin tillväxt via fotosyntesen).■ Skapar gott inomhusklimat genom sin förmåga att ta in/släppa ut fukt och värme.■ Estetisk tilltalande.

Fotnot: I vissa fabrikat av KL-träskivor har brädorna även spårats innan de satts ihop för att elementen ska innehålla lite mer luft som isolering, samt för att minska rörligheten i brädan.

FAKTA / HÖGA HUS I TRÄ



Icopal Lufttätt husDet täta huset som andas trygghet!Icopal Lufttätt Hus är ett komplett system med både metoder och produkter för att bygga energieffektiva, fuktsäkra och hållbara hus. Allt som behövs för att effektivt stoppa både vind och fuktig luft.

Icopal. Ingen skyddar huset bättre.

www.icopal.se

Bygg lufttätt och

energieffektivt!

Läs mer på vår hemsida!

Yrkesporträtt

BRAND-SÄKER

Producerat med hjälp av vindkraft

I ett 150 m2 passivhus, får du

mera boarea

Ett av marknadens bästa

lambda design

0,023 W/mK

10 m2

Det bildas ingen nollpunkt i isoleringen

SPU Isoleringsmaterial är kvalitetsprodukter som har tillverkats i Finland i över 30 år. Vi är en lokal aktör i Sverige med distributionslager och kontor på ett fl ertal platser i Sverige. Produkterna är registerade i BASTA och Sunda Hus och godkända i Byggvarubedömingen.

Läs mera om ett av marknadens effektivaste isoleringsmaterial på www.spu-isolering.se

70881_SPU_Husbyggaren_6_2013_A4.indd 1 29.10.2013 16.08

BYGGNADSINGENJÖR

HÅKAN RISBERG är med och utvecklar byggandet av höga trähus. Som konstruktionschef på Martinsons, Sveriges största inom byggsystem i trä, gör han det mycket enga-gerat. Han föddes in i byggindustrin. Som barn drömde han om att bli snickare. Idag är Håkan Risberg bygg-ingenjör på Martinsons, en av Sveriges viktigaste front-spelare inom byggnation av höga trähus. De utvecklar ständigt och framgångsrikt prefabricerade system för byggande med massivt korslimmat trä, (KL-trä).

Morfar Risberg startade byggvaruhandeln där mamma Helene nu är delägare och pappa Gunnar Hugosson VD. På gymnasiet pluggade Håkan naturvetenskaplig linje med teknisk inriktning.

– Det var mycket matte och jag har alltid tyckt det är kul att räkna. Vilket det blev än mer av vid studierna i Bygg-teknik på Umeå universitet. Och givetvis under mina första år som konstruktör på Martinsons, berättar Håkan.

Varför föredrar du att arbeta just med trä?Jag har alltid tyckt om trä som material. Vare sig man ska bygga av det, klättra i dem eller leva friluftsliv i skogen. Att lära sig hur detta hållbara material är uppbyggt, att kunna läsa hur fibrerna löper och vilken effekt det har på dess egenskaper. Det tycker jag är riktigt häftigt. Inte enbart i jobbet utan även när man till exempel när ska hugga ved…

Vilka är dina arbetsuppgifter på Martinsson?Jag ansvarar för en avdelning med kalkylatorer, projekt-ledare och konstruktörer. Mycket av tiden går till att skapa förutsättningar för dem att utvecklas i sina roller så vi tillsammans kan skapa framtidens trästommar. Oavsett om det gäller ladugårdar, idrottsarenor eller den teknik för prefabricerade höghus där Martinsons ligger längst fram i Europa. Vi har byggt 20 hus där Sjöjungfrun var ett av de första. Idag har vi byggt upp till åtta våningar men snart blir det nog högre.

Gott råd till andra?Se till att skapa en riktigt bra kommunikation från början mellan beställare, leverantörer och den egna organisatio-nen. Inte bara sådär slentrianmässigt att ”nu ska vi vara öppna”, utan engagera er på riktigt med att skapa rätt samarbetsklimat i projekten.

NAMN: Håkan Risberg. ÅLDER: 32. TITEL: Avdelningschef kalkyl, projektledning och konstruktion. GÖR: Ansvarig för konstruktion och projekt-ledning av trästommar. UTBILDNING: Byggnadsingenjör i byggteknik vid Umeå universitet. FAMILJ: Mamma, pappa, syster. FRITIDSINTRESSEN: Friluftsliv. Är med i föreningen IKSU frilufts där han bland annat visar utländska studenter den svenska naturen. SÅG SENAST PÅ BIO: Avatar.

Yrkesporträtt

’’ Jag har alltid tyckt om trä som material.


BRAND-SÄKER

Producerat med hjälp av vindkraft

I ett 150 m2 passivhus, får du

mera boarea

Ett av marknadens bästa

lambda design

0,023 W/mK

10 m2

Det bildas ingen nollpunkt i isoleringen

SPU Isoleringsmaterial är kvalitetsprodukter som har tillverkats i Finland i över 30 år. Vi är en lokal aktör i Sverige med distributionslager och kontor på ett fl ertal platser i Sverige. Produkterna är registerade i BASTA och Sunda Hus och godkända i Byggvarubedömingen.

Läs mera om ett av marknadens effektivaste isoleringsmaterial på www.spu-isolering.se

70881_SPU_Husbyggaren_6_2013_A4.indd 1 29.10.2013 16.08

GRÄV DÄR DU STÅR. Ett klokt talesätt – och en smart inspiration vad gäller byggnadsmaterial. Att använda sig av lera i allt från stomme till puts har gjorts sedan urminnes tider. Dock är det idag i Sverige en tapper liten skara entusiaster som försöker

få byggherrarna att nappa. I både Frankrike, England och Tyskland däremot är lerbyggen heta. Riktigt stek-heta. Oavsett om det gäller pisé, träflislera, mackele-ring, lecalera, lerklining, lerhalm eller lerputsade halmbalar.

Det finns till exempel tyska stjärn-lerbyggare som anlitas för att bygga stora statusbyggen som museer vid Gulfkusten, i bland annat piséteknik: Där” stam-pas” grusig lera mellan formar hårt av en trycklufts-maskin som slår ut luften ur leran. Materialet får en stark bärighet tack vare lerans elektriska laddning.

Ett prestigeprojekt som ligger närmare oss i Sverige är Försoningskyrkan i Berlin. Där är väggarna upp-byggda i piséteknik och hyllas för både tekniken och arkitekturen. Den framgångsrike tyske byggnads-

LERA ÄR ETT SMART OCH SNYGGT MATERIALFAKTA/ LERALer, kallas de minsta partik-larna i leran. Det är leret som skapar den klistereffekt som gör leran till ett praktiskt byggnadsmaterial. Fet styv lera har mer än 60 procent ler medan en mager grov lättlera har 15-25 procent ler. Den mest utbredda lera i Sverige är glaciärleran vilken de stora mellansvenska lerslätterna består av och kan vara över 20 meter djup. De flesta jor-dar, utom matjord går att använda till lerbygge. FÖRDELAR: Lera som bygg-nadsmaterial, i massiva väg-gar eller på trä/halm med puts eller klining, ger gott in-omhusklimat. Detta då leran reglerar temperaturen och de naturliga materialen gör hu-sen ekologiskt hållbara. LERVÄLLING: Ska inte alls ha vällingkonsistens, snarare som yoghurt eller tunn gröt.

BYGGMETODER

De sju villorna i Steninge kyrby är byggda 2006-2008 i piséteknik. Kombinationen traditionell jordhusbyggteknik, vacker och stilren arkitektur samt modern standard har skapat stor uppmärksamhet kring projektet.

Hans Bulthuis var byggmästare när de nya villorna i Steninge kyrby byggdes av lera som hämtades från närområdet.

PRISBELÖNT

Snyggt, smart, energieffektivt och hållbart. Kan det bli bättre? Dock är lera i Sverige ett byggmaterial satt på undantag. Medan det i energibesparande Tyskland är stekhett. Ett faktum som borde få svenska byggbranschen att vakna till. AV MARGITA INGWALL


På vilket sätt bidrar Boverkets energikrav till utvecklingen av hållbara tekniker och material?Boverkets byggregler (BBR) innehåller funktionskrav. Det betyder att det skall vara god energihushållning och att alla material kan komma ifråga. Materi-alvalet är således något som byggherren själv får bestämma. Det är således fritt fram för nya material, tekniker och innovationer. Boverkets energikalkyler ser enbart till materielens U-värden och tar inte med dess värmelagringsförmåga i energiberäkningarna. Kan det innebära ett hinder vad gäller utvecklingen av hållbara tekniker? Kraven på energihushållning i BBR avser den uppmätta energianvändningen under ett år, i det färdiga huset. Värmelagringsförmågans inverkan på energihushållningen kommer då automatiskt med i det uppmätta resultatet. Den som gör en energiberäkning får gärna räkna med nyttan av byggnadens värme kapacitet och andra eventuella fördelar. Men det är mätningen som visar om huset uppfyller kraven. Förklara ekvationen mellan antal kvadratmeter på nybyggnation av hus och den tillåtna energianvändningen? På vilket sätt gynnar det byggnation av småhus?Kravnivåerna är satta så att de är kostnadsoptimala i enlighet med gällande EU-direktiv. Det betyder att man inte över- eller underinvesterar i energi-hushållningsåtgärder utan använder tillgångarna effektivt. Just nu har Bover-ket skickat ut ett förslag till reviderade byggregler. Där föreslås att byggnader som är mindre än 50 m2 ska få enklare regler. Areagränsen har hämtats från gällande EU-direktiv.

Små hus använder ofta eluppvärmning av kostnadsskäl. BBR innehåller förutom krav på energi och värmeisolering även krav på maximalt installerad eleffekt som ofta kan vara dimensionerande. I detta hänseende är små hus särskilt gynnsamt behandlade. Hur ser Boverket på att det finns de byggherrar som önskar bygga sina hus av hälsosammare och diffusionsöppna material, fast dessa inte når upp till energikraven?I Boverkets byggregler finns ett flertal regler som ska uppfyllas. Det kan gälla krav på fuktsäkerhet men även energihushållning med flera. Alla kraven ska uppfyllas och det är tillåtet att använda hälsosamma och diffusionsöppna ma-terial. Om energihushållningen inte klaras med ett diffusionsöppet material, exempelvis mineralull, kan man öka tjockleken något tills kraven uppfylls. Har det inkommit några intressanta motioner kring energikraven och beräkningsmodellen? Boverkets regler för energihushållning avser den verkliga, uppmätta energi-användningen. Denna mätning speglar ju husets verkliga energianvändning oavsett vilka beräkningar som gjorts eller vilka modeller som använts. Detta är därför i första hand en fråga för kvalificerade byggherrar eller energikon-sulter. Energiberäkningen är dock ett sätt för byggherren att för sig själv och kommunen i förväg göra troligt att huset kommer att klara kraven i BBR. ■

Frågor & Svar om Boverkets energikrav

Boverket informerar

Ansvarig utgivare:Birgitta Frejd, informationschef

BoverketBox 534, 371 23 KarlskronaBesök: Drottninggatan 18Tel: 0455-35 30 00Fax: 0455-35 31 00E-post: [email protected]: www.boverket.se

MottagareKommuner, länsstyrelser, regionala organ, bransch- och intresseorganisationer

Utgivningsdag 2010-08-31

Mer upplysningarAnna-Karin Boulliant, informatör, telefon: 0455-35 30 24 Britt-Louise Morell, grafisk formgivare, telefon: 0455-35 31 37Birgitta Frejd, informationschef, telefon: 0455-35 30 19

De fem senaste utgivningarna2010:2 om allmänna råd om flygbuller i planeringen2010:1 om ändrade konstruktionsregler den 31 januari 20102009:8 om flytt av hissar med mera2009:7 om ändrade regler för prövning av vindkraft2009:6 om klimatanpassning

På Boverkets webbplats finns alla utgivningar.Fri prenumeration – gå in på vår webbplats!

om att myndigheten byter logotyp den 1 september 2010

Den 1 september byter Boverket logotyp och grafisk profil. Bytet av logotyp är ett led i Boverkets utvecklingsarbete att tydliggöra myndighetens uppdrag för omvärlden.

Den nya symbolen, som består av fem röda hus på en våg, har en tydli-gare koppling till Boverkets uppdrag som förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk pla-nering, byggande och förvaltning av bebyggelse, och boende. I logotypen förstärks myndighetens namn med texten ”Myndigheten för samhällspla-nering, byggande och boende”.

Den 1 september byts logotypen på Boverkets webbplats och i Boverkets e-tjänster, till exempel systemen för bidragshantering och energideklara-tion. Elektroniska blanketter och information om olika stöd och bidrag byts också den 1 september. Boverkets tryckta material i form av broschy-rer, rapporter och handböcker, får den nya logotypen först när innehållet revideras. Kontakta gärna Boverkets Informationsenhet om du har frågor om bytet av logotyp:

Anna-Karin Boulliant, informatör, e-post: [email protected], telefon: 0455-35 30 24

Britt-Louise Morell, grafisk formgivare, e-post: [email protected], telefon: 0455-35 31 37

Birgitta Frejd, informationschef, e-post: [email protected], telefon: 0455-35 30 19

2010:3

Hus byggda i massiva material med homogena väggar, som till exempel pisé-teknik, har vissa problem med att klara Boverkets energikrav. Stefan Norrman på Boverket svarar på några frågor i ämnet.

ingenjören och professorn Christof Ziegert var invol-verad i detta bygge och han håller även teorikurser i lerbygge på Hantverksskolan i Mariestad, Dacapo. Kurser anordnade av Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, dit såväl hantverkare, arkitek-ter som beslutsfattare på byggsidan kommer.

– Vi hoppas på att öppna ögonen på byggbran-schen för detta hållbara material. Det ligger ju bara där i jorden och väntar på att bli använt. Lera ger både gott inomhusklimat, är snyggt och ytterst ener-gieffektivt, berättar Jenny Andersson, själv arkitekt med en gedigen bakgrund vad gäller att bygga med hållbara material och sedan länge engagerad i Ler-byggeföreningen i Sverige.

DOCK ÄR DETTA med mätningen av energieffektivite-ten möjligen ett skäl till att det svenska lerteknikbyg-gandet inte tar fart. Sedan Boverket 2010 ändrade sina energikrav är det svårt för piséhus att klara dessa. Vilket mest beror på det faktum att Boverkets energikalkyler enbart ser till materielens U-värden och tar inte med dess värmelagringsförmåga i ener-giberäkningarna. Denna är nämligen mycket god i

Hedrande pris 2013 för Steninge kyrkby

Årets Byggnadsvårdare i kategorin Utveckla är Flemming Norrgren, född och uppvuxen i Steninge, strax norr om Halmstad. På Steningeåsen, närmare bestämt i Steninge kyrkby, har tredje generationens jordhus projekterats och byggts med den för trakten välkända och uråldriga jordhustekniken. Flem-ming är initiativtagare och byggherre till de senast byggda jordhusen, uppförda för ett par år sedan. Jordhustekniken har skapat, i ordets verkliga mening, hållbara och sunda boenden i vacker inramning, genom produktionsanpassad byggprocess. Den använda jordhustekniken utgörs av en kombination av traktens urgamla traditioner och jordmaterial från platsen. Lo-kala byggmästare och hantverkare har anlitats med målet att kostnaden för jordhusen, inte skulle överstiga en modern typhusvilla.

Björn Ohlén, ordförande i Svenska Byggnadsvårdsföreningen

Priset delas ut i tre kategorier; försvara, vårda, utveckla. Frågan var: Hur kan man med traditionell teknik utveckla dagens byggande? På ett sätt som ligger väl i linje med håll-bart byggande och estiskt hög nivå?

Flemming Norrgren utnämnd till årets Byggnadsvårdare 2013.

ÅRETS BYGGNADSVÅRDARE


dessa tjocka, ofta homogena, väggar som gör huset ”trögt” så att leran sparar värmen. Precis på samma sätt som massiva trähus fungerar (läs mer på sid 10). Däremot klarar lerputsade halmbalar och lerklinade timmerstockar kraven bättre då de är lättare, innehåller mer luft och därmed har lägre densitet samt godare isolerförmåga. Just nu byggs till exempel Halmbacken, ett halmbalshus med ler-puts i Västerås som ska bli ett passivhus med modern god standard.

ETT AV PARADEXEMPLEN i att bygga med lerteknik är Steninge Kyrkby i Halland. Där har Jenny Andersson även varit engagerad då hennes make Hans Bulthuis var byggmästare och Hans Rendahl arkitekt.

Initiativtagaren och byggherren, Fleming Norr-gren, professor i Teknikens ekonomi och organisa-tion på Chalmers, hade en farfar som i närheten av Steninge byggde ett stampat jordhus 1924. Detta efter att ha läst en liten dansk skrift om tekniken. Sedan, under andra världskriget när byggmaterial var dyrt, fick hans hus två uppföljare när Fleming Norrgrens farbröder byggde var sin stor villa i tekni-ken på 350 kvm respektive 450 kvm. De äldre husen kompletterades 2006-2008 med ett projekt på sju nya villor i piséteknik med mellan 150-220 kvm boa-rea. Tillsammans bildar de Lidarebackens jordhus, Steninge kyrkby som fick Halmstads byggnads-nämnds arkitekturpris 2007. Dessutom tilldelades Fleming Norrgren nyligen priset Årets Byggnadsvår-

BYGGMETODER

dare 2013, för sin insats i att utveckla dagens byg-gande med traditionella metoder.

– Lera är ju en ren produkt. Ett material som andas vilket ger en fantastisk känsla och dess för-måga att släppa fukt fram och tillbaka är unik. Det behövs varken fuktspärrar eller isolering eftersom inomhusklimatet är självreglerande. Lerhusen vi byggde har kvaliteterna som äldre hus men är helt moderna i sin funktion. Till exempel blir akustiken härlig i och med väggarnas tjocklek och de djupa fönstren, säger Fleming Norrgren.

Steninge kyrkby präglas av en enhetlig stil med klassisk elegant arkitektur. Målsättningen var att ta fram en detaljplan där allas hus skulle vara lika vackra för de boende att titta på. Ett mål de lyckades uppnå. Då husen knappt innehåller någon plast, fog-massa eller lim utan enbart naturliga material är de ytterst miljövänliga.

– Vi ville föra in lera i modernt hållbart byggande men jag tror inte pisétekniken kommer att bli stor-skalig i Sverige. Den kräver mycket hantverk och tar tid, så kanske fortsätter den att vara något för entusi-aster. Dessutom finns ju leran i jorden, färdig att plockas upp, och kommer därför inte marknadsföras av starka intressen inom byggindustrin. Däremot tror jag på tekniken med byggstenar i ren lera, förproduce-rade brända lerblock som fungerar på ungefär samma sätt som lecablock. Dessa kan vara ett sätt att lyfta in lera i byggbranschen och här ligger österrikiska Stein-brenner långt framme, avslutar Fleming Norrgren. ■

Vid piséteknik ”stampas” grusig lera i formar hårt av en tryckluftsmaskin.

Pisé och makelering är bärande tekniker. Träflislera, lecalera och lerhalm är alla är icke bärande tekniker som fylls i form, fäst kring en bärande träregel-stomme.

■ Pisé (stampad jord) – Grusig lera” stampas” mellan formar hårt av en tryckluftsmaskin som slår ut luften ur leran och gör den elektrisk laddad. Materialet får en stark bärighet tack vare lerans elektriska laddning.

■ Träflislera – Såg-verksflis eller annan ren flis blandas med lerväl-ling och sand, till detta tillsätts eventuellt halm till en tjock och mycket klibbig konsistens. Detta läggs i lager i formasatt vägg och packas tätt mellan varje varv.

■ Lecalera – Samma som träflislera men istället för flis används lecakulor (lerkulor som bränts och expanderat vid hög temperatur). Blanda gärna in flis som armering i lecaleran då flisens form ger stabilitet.

■ Lerhalm – Fyller liksom träflislera och lecalera i regelväggar. Lervälling hälls över torr, mögelfri halm och blandas ihop. Efter att blandningen har dragit så halmen mjuknat fylls formarna som sedan tas bort direkt för att undvika mögelbildning.

■ Lerputs – Det går att putsa med lerputs på lerväggar av alla slag samt betong, kalkputs, tegel, trä och halmbalar. På glatta ytor fästs ett reveteringsunderlag, ex vassmatta innan pusten läggs på.

■ Lerklining – Används för att täta och jämna timmerväggar. Av tradition mest använt på innerväggar men fungerar även isolerande på utsidan av timmer-väggen med brädpanel utanför.

OLIKA LERTEKNIKER

Fotnot: Fakta Ingemar Andersson/tidningen ”Åter”.

Metoden att bygga med lera är uråldrig men arbetsredskapen är moderna.


ERBYGGNADSTEKNIKENS HISTORISKA

centrum återfinns visserligen på den arabiska halvön men faktum är att Tyskland på senare tid har utvecklats till ett centrum för modern lerbygg-nadskonstruktion. Här finns idag såväl spektakulära byggprojekt

såsom kyrkor med bärande väggar i lera, så kallad stampteknik, som skiljeväggar av lerplattor i kon-torsutrymmen på departement men även en utbredd användning av lerputs i enfamiljshus. Dessutom finns standarder och normer (DIN 18945 till -47), konstruktionsregler (lerbyggesföreskrifter), industriell produktion av byggmaterial samt lerbyggnadsutbildning på såväl akademisk som hantverksmässig nivå. Kort sagt, allt som ett vanligt byggmaterial kräver för att överleva i dagens högin-dustrialiserade byggbransch.

DEN RENÄSSANS som lerbyggnadstekniken upplevde på 1980-talet kan nästan helt tillskrivas materialets goda miljöegenskaper. CO2-halten i lerputs är exem-pelvis bara 5 procent av vad den är i kalkcement-puts. Frågar du den ständigt växande skara av bygg-herrar och arkitekter som förespråkar och aktivt använder lermaterial i sina byggen får du svaret att det i lika stor utsträckning handlar om materialets designmässiga fördelar som dess klimatsmarta egen-skaper. Och just det faktum att lera kombinerar alla dessa positiva kvaliteter gör det även till ett tidlöst modernt material vilket i sin tur lett till att antalet användningsområden för lera som byggmaterial ökat stadigt under de senaste 35 åren.

Konkreta exempel på lerbyggnadstekniken såsom Bärande stampade lerväggar i kapellet i Försoningskyrkan i Berlin.

Lerbygge i Tyskland

BYGGMETODER

L

den stampade lerväggskonstruktionen i kapellet i Försoningskyrkan i Berlin eller Kolumba-museet i Köln, vars lerputsfasad belönades med tyska arkitek-turpriset 2009, har bidragit till att förändra synen på lerans lämplighet som byggmaterial. Den gängse uppfattningen om lergods som något ”brunt och bräckligt” står i skarp kontrast mot den faktiska upp-levelsen av lera som ett både modernt, högkvalitativt och till och med exklusivt byggmaterial: ett levande material som under århundraden oavbrutet använts i Japan, ända in i våra dagar.

I Tyskland tillverkas, till skillnad från de flesta andra regioner i världen, nästan uteslutande icke-stabiliserat lergodsmaterial, det vill säga utan inslag av cement eller plaster. Tack vare en noggrann urvals process av bygglera och tillsatser är det möjligt att helt utan andra bindemedel framställa högkvali-tativt byggmaterial för specifika användningsom-råden – exempelvis väderskyddade ytor utan ökade hållfasthetskrav. Tyskarnas vurm för lergods som byggmaterial handlar i dagsläget snarare om en önskan om ett rent naturmaterial än nödvändighe-ten eller viljan att applicera materialet på okonven-tionella användningsområden.

LERA ÄR uppenbarligen inget byggmaterial som läm-par sig för dagens ”snabbare-högre-bredare”-bygg-trend. Dessa ledord präglar visserligen i stor utsträckning byggbranschen idag men långt ifrån helt och hållet. I själva verket ökar materialens fysiska egenskaper i betydelse i takt med att både marknad och lagstiftning i allt större utsträckning ställer krav på hållbara och feltoleranta byggnads-material och konstruktioner. Som exempel kan näm-nas det komplicerade området för invändig isolering av befintliga byggnader där lergodsets idealiska fukt-reglerande egenskaper erbjuder en byggnadstek-niskt både långsiktig och säker lösning.

Kan då dessa förutsättningar appliceras på svenska förhållanden? För dagens högprioriterade byggprojekt är lera ett utmärkt byggmaterial, såväl för upprustning av äldre byggnader som för energi-effektiva nybyggen. Detta gäller inte minst i Sverige vars kulturmärkta husfasader och ytterväggar i stadskärnorna enbart går att isolera effektivt med hjälp av intelligenta kapilläraktiva invändiga isole-ringssystem, där lergodsmaterial i kombination med träfiberpaneler kan användas med gott resultat. När det gäller nybyggnation är andelen enfamiljshus ännu högre än i Tyskland. Här finns inget skäl att inte byta från klassisk puts till lerputs eftersom lerputsen bättre uppfyller komfortkraven. ■

Husbyggaren bad en av Tysklands stjärnarkitekter inom lerbygge skriva om sin verksamhet. Läs om varför Christof Ziegert tycker att lera är materialet för framtiden.

AV CHRISTOF ZIEGERT

■ Röhlen, U., Ziegert, C.: Earth Building Practice. Planning Design Building. Beuth-Verlag, Edition Bauwerk, Berlin 2011, ISBN 978-3-410-21737-4

LÄS MER

Prof. Dr.-Ing. Christof Ziegert, ZRS Architekten Ingenieure, Berlin


NY!

VÄRLDSPREMIÄR NOVEMBER2013

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

Nya testo 870en äkta värmekameramed 19 200 pixlarför endast

13.990:-

Vi är rätt leverantör - vad du än ska bygga!

Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det

är frågan. Hos oss är valet enkelt. Vi har både

och. Det är vi ensamma om på marknaden.

Vi kan blanda systemen och ge den absolut

bästa lösningen. Oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka.

www.byggelement.se

Kontakta oss


ELISE GROSSE är Head of Environment på White. Marknads- och kunskaps-utvecklingsansvarig för miljöfrågor och önskar att arkitektens roll i bygg-processen förstärks.

– Jag efterlyser en mer engagerad byggprocess för arkitekten, med möj-ligheter och ansvar hela vägen genom

byggprojekten. I den tyska byggprocessen ingår ofta byggbiolo-

ger, som anpassar byggnadens hälsa; utformning och teknik i förhållande till platsen. Biologi och mik-roklimat hoppar man ofta över i Sverige då man vill bygga industrialiserat och med nationella lösningar. I förlängningen riskerar Sverige att hamna längre bak i den hållbara utvecklingen av byggande.

– En hållbar utveckling innefattar mångfald och spel som bygger på win/winprinciper, säger Elise Grosse och fortsätter:

– När Tyskland, Österrike, Schweiz och Norge utmanar EU-direktivet i än lägre energiförbrukning, så har Sverige istället tänjt gränserna uppåt för att undvika omställningsprocesser som kostar.

Energi är dyrare i Tyskland, och därför har de sedan länge haft politiska incitament för att stimu-lera de progressiva fastighetsägarna genom bland annat statliga räntefria lån för dem som vill ligga främst, och leda utvecklingen. Och det fungerar.

IT-FÖRETAGET KOMSA anlitade 2007 Elise Grosse för att genomföra en tillbyggnad av en industrilokal, Atriu-met Oasen, i Hartmannsdrof i Tyskland. Utbyggna-den skulle tillhandahålla auditorium, kontor, service utrymmen, omklädning, pausyta, café, mat-sal och tillagningskök för 1 200 luncher per dag.

– Tyskland har generellt ett mer holistiskt per-spektiv berättar, Elise Grosse. Oasen skulle därför

byggas i tekniskt konstruktiv samstämmighet med sin omgivning, och samtidigt erbjuda en sund och socialt hållbar innemiljö.

Elise Grosse genomför sina idéer genom att be om hjälp, och skapa bra team som gemensamt för projekten i mål. Oasen syftade till att låta de natur-liga ekosystemtjänsterna tillsammans med intelli-gent teknik sköta luftombyten och skapa en god innemiljö.

Istället för att enbart installera ett konventionellt ventilationssystem med kanaler som ska skötas, och pumpar som drar energi för luftombyten och cirkulation. I atriumet finns gott om vegetation som konsumerar gaser och partiklar och hjälper till att hålla ett naturligt gynnsamt RF.

RENT FYSISKT utformades atriumet med en utåtlu-tande fasad som hindrar sommarsolen att stråla direkt in. Utanför den lutande fasaden anlades dam-mar som genom avdunstning skapar evaporativ kyla för fasaden.

Dammarna renas biologiskt och samlar vatten till WC-spolning och sprinkler. Ett bredare, och enklare systemtänk. Andra smarta installationer är en maka-dambädd som förkyler, eller värmer tilluft. Här finns en utvändig väderstation och ett centralt alarm för inneklimatsystemet.

Luften byts i atriumet med hjälp koldioxid- och temperatursensorer, som med enkel motordriven teknik öppnar högt sittande fönsterluckor för kon-trollerad vädring. Med hjälp av adibatisk kylning – dysor tillsätter vaporiserad luft – kan man hålla en lägre temp än utan det hälsosamma fukttillskottet.

Med projektet har Komsa inte bara lyckats med att skapa en avkopplande pausmiljö, de har även fått ner sin sjukfrånvaro och dessutom stärkt sitt varu-märke. En win/win-spelare. ■

WIN/WIN FÖR FRAMTIDENFör att gå i en hållbar riktning beslutade arkitekten Elise Grosse att övergå till en ekologisk utformning i sin yrkesroll. Hon har verkat i Tyskland i tio år, där arkitektens roll skiljer sig från i Sverige.AV FELICIA OREHOLM

BYGGMETODER

FAKTA/ RF I INNERKLIMATRF i inneklimat är en viktig kostnadsaspekt ur flera per-spektiv; påverkar vår upplevel-se av temperaturen, påverkar infektionsrisk/spridning av sjukdomar vintertid samt påverkar vår produktivitet. Om vår vätskebalans minskar med 1%, minskar det vår pro-duktivitet med 40%.

Elise Grosse är Head of Environment på White.

Atriumet Oasen, i Hartmannsdrof i Tyskland.

■ Vår hud är som ett enda stort fuktreg-lerande organ. Huden är omgiven av ett egenproducerat närliggande fuktskikt. Befinner vi oss i en miljö där man tillför av-fuktad luft, försvinner det omgivande fukt-lagret från vår hud. Följden blir att kroppen

får pytsa ut ännu lite mer fukt för att hålla fuktbalansen intakt. Fortsatt tillförsel av avfuktad torr luft e kroppen jämnar ut. Det här är att torrsvettas. Även slemhinnorna ska hållas fuktiga för att flimmerhåren ska vara livliga och kunna transportera bort

alla bakterier och partiklar som vi drar i oss via inandning. När slemhinnan med flimmerhåren avfuktas och torkar, ja då försvinner även vår förmåga att skydda slemhinnan, och bakterier och partiklar kan invadera genom att ha fri tillgång till

slemhinnorna. Fuktiga och aktiva flimmer-hår transporterar istället ner bakterierna till vårt matsmältningssystem där de till största möjliga del tillintetgörs. Detta är avgörande för att hindra smittspridning och att vi ska hålla oss friska.

VAD ÄR TORRSVETTAS?


Ett par nya skor. På ett platt tak. I snöyra. Dessa tre omständigheter förändrade Mikael Balcks liv för alltid.

JOBBET PÅ villans tak är klart. Då börjar det snöa, enorma mängder vräker ner. Men arbetsredskapen måste givet-vis ned ändå så det gäller att skotta undan. Sen ska plåtsla-garen Mikael Balck och hans medarbetare Classe packa in i bilen och åka genom skogen hem till Strängnäs. Först ska de bara få med sig allt från det lilla platta taket. När Mikael nästan är klar och Classe står på stegen så händer det som inte får hända. Mikael slinter. Han känner hur han tappar balansen och börjar kana ner för taket, Classe försöker fånga honom men det är för tungt, det går inte. Medan Classe står kvar på stegen ser han hur Mikael faller de fyra fem metrarna ned mot marken. Rakt ner på betongtrappan.

– Då när jag låg där nere blo-dig och avsvimmad så trodde Classe först att jag var död. Man förstår ju chocken för honom. Själv minns jag inte så mycket efter fallet, men jag vet att ambulansmännen tolkade blodspåren så att jag tydligen vänt mig ett helt varv, i smärtor. Och det var inte bra. Eftersom det visade sig att min rygg var bruten, berättar Mikael Balck.

Redan några veckor efter olyckan, när Mikael låg opere-

rad och halvkroppsförlamad på Uppsala sjukhus så ringde Försäkringskassan och und-rade ”När kan du börja jobba igen?”.

I DAG SITTER HAN i rullstol. Nu är det ett år sedan olyckan och ingen vet om han någonsin kommer att kunna gå igen. Men detta är inte det stora problemet. Det stora proble-met är de enorma smärtor som sliter och drar i hans kropp, även i delarna där han inte längre har någon känsel. Nervskador fungerar så, de kommer plötsligt och attacke-rar för att sedan dra sig undan och dyka upp på något annat ställe. Ett faktum som det tagit Försäkringskassan lång tid och många läkarintyg att inse. Idag arbetar han 25 procent i den egna firman men vet att heltid

uppe på taken kommer det aldrig att kunna bli igen.

När Mikael berättar om arbetsplatsolyckan, som avskrevs av åklagaren, är det med samlad röst och en inställning om att det handlar mycket om otur. Otur att han hade nya skor som inte var ingångna, otur att han slant just när allt var klart så att de inte hade några linor på sig.

Men för Mikael handlar det också om hur viktigt det är med säkerhetsmedvetenhet ute på arbetsplatserna.

– Vi hade haft linor medan vi gjorde jobbet. Nu var det ju bara att samla ihop redskapen. Men det räckte. Det finns inget

”jag ska bara…” man måste all-tid tänka på att vad som helst kan hända, särskilt när man som vi i byggbranschen så ofta rör oss på så höga höjder.

Han betonar vikten av att sätta upp ställningar och ha skydds-räcken långt ned.

– Vi kanske skulle haft skylift därute vid den där villan i sko-gen. Men ofta slarvas det ju med säkerheten även i dem, det har flera olyckor visat på senare tid. Även om många följer säkerhetsföreskrifterna ute på stora byggen så är det generellt för mycket stress, det är då vissa tar chanser istället för att tänka efter före.

Själv är ju Mikael senior men han berättar engagerat om den press som många unga upplever ute på byggena. Att man ska visa sig duktig, att ackorden sätter press så unga inte vågar fråga eller säga ifrån när de känner sig osäkra och okunniga.

– På min firma, som jag har tillsammans med en kollega, har vi alltid haft fast lön för våra medarbetare. Det ger en trygghet att folk vet vad de får i kuvertet varje månad, och jag är övertygad om att detta ökar säkerheten ute på våra arbetsplatser. ■

’’ Även om många följer säkerhets- föreskrifterna ute på stora byggen så är det generellt för mycket stress.

Jag skulle bara…

Säkerhet/Olyckor

Det stora problemet är inte att Mikael Balck är rullstolsbunden utan de enorma smärtor i hans kropp, även i de delarna där han inte längre har någon känsel.

■ Arbetsledarna och cheferna måste förstå att de sätter kulturen – stress och säkerhet går inte ihop. De stora bolagen är stenhårda med regler och aktiva skyddsombud. Men de mindre firmorna slarvar oftare då det är fokus på att de pres-sar priserna och inte prioriterar säkerheten. Det finns inget ”ska bara…”.■ Köp livlina till alla. ■ Kom ihåg: En olycka är ett trauma som även drabbar kol-legorna. De som ska fortsätta att leva med skuld över att de inte sa till om säkerhetsbris-terna som alla visste om, men inte ville eller vågade ta upp. Tänk efter före!

MIKAEL BALCKS RÅD


Stoppa smutsen i entrén...

...vi har lösningarna!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59

[email protected] • www.kabe-mattan.se

Kåbe OriginalKulörSamma goda funktionmed andra möjligheter!Kåbe Originalmatta Kulör med gummi igrått eller rött alternativt i kombination medKåbe Originalmatta med svart gummi. Denprimära funktionen att stoppa smuts ochfukt från att dras in på golven, är fortfaran-de lika god. Skillnaden är att det finnsmöjlighet till ett annat färgval eller enkelmönsterläggning när storleken på entréntillåter det.

KåbeSkrapgallerHalkskyddslister av pressat stål eller gummiNormalt ligger skrapgallret utanför entré-dörren. Om möjligt över en djupare för-sänkning där smutsen kan samlas underlång tid utan att gallret behöver lyftas förrengöring. En bra hjälp speciellt vintertiddå människor som går in i en byggnad ärmer medvetna om väderleken och redanhär kan börja stampa av sig smutsen.Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Stoppa smutsen i entrén...

...vi har lösningarna!

Husbyggaren12_7_Layout 1 2012-10-31 11.18 Sida 1

TRETTONDAGEN 1 ÅRETS MILJÖBYGGNAD

KLIMATSMARTA HUS

TT BYGGA ETT så energieffektivt hus att det producerar ett överskott och dessutom belönas med Guld i Miljöbyggnad inspirerar till att miljökravsribban höjs vid all bygg-nation, förklarar Torbjörn Kumlin, projektansvarig för Trettondagen

vid Stockholmshem. Att flerbostadshuset dessutom utnämnts till Årets Miljöbyggnad är en extra fjäder i hatten för allmännyttan i Stockholms stad.

– I Hökarängen ville vi spänna bågen för att lära oss att bli bättre på att bygga energisnålt, säger han.

Kommunägda Stockholmshem hade länge letat efter lämpligt projekt i lagom storlek när rivningen av en gammal tvättstuga och panncentral på Onsdagsvägen i söderförorten Hökarängen blev aktuell. Därmed fanns en lämplig tomt som dessutom låg i ett område där Stockholmshem redan drev ett utvecklingspro-jekt för att skapa ett socialt, ekologiskt och ekono-miskt hållbart bostadsområde. Att bygga hållbart och miljöklassat just här blev en naturlig del i satsningen på att lyfta bostadsområdet.

– Att bygga ett energieffektivt hus här passade bra in i den satsningen och att bygga med sikte på miljö-

A

FAKTA/ TRETTONDAGEN 1Passivhus med 25 lägenheter i Hökarängen. AKTUELLT: Första bostads-hus i Sverige att få utmärkel-sen Årets Miljöbyggnad. Första bostadshus i Stockholmsregionen som miljöklassats Guld. BESTÄLLARE: Stockholms-hem, allmännyttan i Stockholm stad med 25 000 lägenheter.ARKITEKT: Brunnberg & Forshed Arkitektkontor ABBYGGARE: Samentreprenad JM Entreprenad. BYGGSTART: Dec 2010.INFLYTTNING: Juni 2012.KOSTNAD: ca 45 milj kr.

PRISBELÖNT

Trettondagen 1 i Hökarängen är det första bostadshus i regionen som miljöklassats med Guld av Sweden Green Building Council.

För första gången har ett bostadshus utsetts till Årets Miljöbyggnad. I september 2013 gick juryns pris till kommunägda Stockholmshems Trettondagen 1. Fastigheten med de 25 lägenheterna i Hökarängen var också det första bostadshus i regionen som miljöklassats med Guld av Sweden Green Building Council. AV SUSANNA LINDGREN


TRETTONDAGEN 1 ÅRETS MILJÖBYGGNAD

klassning var ett bra sätt för oss som bostadsbolag att se var vi står och undersöka om och hur vi kan skruva upp våra vanliga projekt utan att det får allt-för stora konsekvenser, säger Torbjörn Kumlin.

ENERGISNÅLA TRETTONDAGEN är ett passivhus, vilket innebär att det i huvudsak värms upp av den kroppsvärme de boende alstrar och av de elektriska apparater de använder. Även solens strålar tas tillvara och stannar kvar i byggnaden, som är väl-isolerad och tätad mot luftläckage och drag men samtidigt har en bra ventilation. I och med att värmen stannar i huset blir energianvändningen betydligt mindre än vad dagens byggregler kräver.

På taket sitter det dessutom solfångare som under stora delar av året täcker uppvärmningsbehovet av tappvarmvatten. För att undvika övervärme under årets soligaste månader sitter det på fasaden jalusier som hyresgästerna manuellt kan dra för fönstren för att skärma av mot solen. När Trettondagen byggdes var byggnormen för energianvändning 110 kwh/ a-temp

Medvetna val i inomhusmiljön bidrar till ökad effektivitet av energianvändning.

Bo i passivhus passar ossKirsi och Ove Franzén var bland de första att anmäla intresse för en lägenhet på Onsdagsvägen 9. Att bo i passivhus passar vår image! förklarar Kirsi flytten från andra sidan Hökarängen för ett och ett halvt år sedan.

Både hon och maken Ove älskar sitt Höka-rängen som ligger unge-fär en mil sydost om centrala Stockholm. Ove har

bott här ända sedan 1948. Då var han tre år och han har därmed hunnit uppleva hur hela området med sin typiska 50-talsprägel växte fram. Hökarängens centrum var det första förortscen-trum som byggdes kring en gång-väg och inte för biltrafik.

– Det var sedermera Ove som lockade Kirsi att flytta hit och under hennes år i området har hon kunnat se sin förort somna in och leva upp igen.

Det var en period när buti-kerna slog igen och hela centrum kändes ödsligt. Men det där är helt förändrat nu, säger Kirsi Franzén.

I slutet av 1990-talet inleddes arbetet med att återställa husen till sitt ursprungliga skick. Buti-kerna fick neonskyltar i 50-talsstil och med satsningen på Konsthall C har både centrum och dess omgivning fått liv igen.

– Det ser himla trevligt ut med alla skyltarna och Stadsmissionen har flyttat in i den gamla vårdcen-tralen och alla lokaler är fulla med aktivitet igen. Det känns bra. Men vi har aldrig velat flytta från Hökarängen. I många år har vi bott i samma lägenhet i det gamla beståndet, men nu ville vi bo i ett hus med hiss, säger hon.

SOM BEFINTLIGA hyresgäster i Stock-holmshem kunde paret Franzén via sin interna köplats få tillgång

till en lägenhet i det nybyggda Trettondagen 1.

– Som sagt gillar jag tanken på passivhus. Det är viktigt att tänka på miljön och inte bara slösa med våra resurser. Men jag tror inte att det är så att alla hyresgäster i huset är särskilt miljömedvetna. Här finns många ettor och många ungdomar. Jag tror att de flesta bara är glada över att ha fått en bra lägenhet, säger Kirsi.

– Det är inte heller någon större skillnad att bo här jämfört med att bo i den gamla lägenheten, säger hon.

– Men vi kan inte reglera ele-menten själva, dock har vi en inomhustemperatur på ungefär 20 grader vilket passar oss bra. Och blir solen för varm drar vi för jalusierna. En stor skillnad är att vi inte längre hör våra grannar. Kanske är det för att väggarna är så tjocka, eller för att vi bor högst upp, men enda gången man hör andra i huset är när någon kör avfallskvarnen. Men kvarnarna är bra. Det gör att vi har mycket mindre sopor.

SEDAN TYCKER hon förstås att det är underbart med stort badrum där det finns plats för egen tvättma-skin, något som var helt omöjligt i den gamla lägenheten från 50-talet.

– Och så blir det bra när alla börjar betala för sitt varmvatten, vilket snart ska införas i huset. Det gör att alla tänker lite mer på hur mycket vatten de använder, säger hon. ■

Kirsi och Ove Franzén

För att undvika över-värme under årets

soligaste månader sitter det på fasaden jalusier

som hyresgästerna manuellt kan dra för

fönstren för att skärma av mot solen.


Passivhuset Kvarteret Trettondagen1 har en mycket tät och välisolerad konstruktion, som minimerar värmeläckage. Värme från solen, elektriska apparater och människor används för att värma bodstaden. Den värmda tilluften leds genom ingjutna kanaler till övriga rum där den fördelas via ventilationsdon i taket. Frånluften återvinns i luftvärme-växlaren för att värma tilluften, sedan släpps den ut via markkanaler.excea sed quia dion consequae volorro voluptint.

FASTIGHETSFÖRVALTNING

och fastigheten kunde med sina 50 kwh/a-temp visa upp en förbrukning som var lägre än hälften av gängse krav. Sedan dess har byggnormen skärpts till 90 kwh/a-temp, men Trettondagen ligger fortfarande långt under vad normen föreskriver och producerar dessutom genom solfångarna ett överskott av energi som kommer övriga bostäder i området till godo.

– Överskottsenergin från solfångarna tas till vara och används i ett bergvärmesystem, som ingår i vår satsning på att få ner energiförbrukningen i vårt befintliga bestånd i området. Vi håller just nu på med beräkningar och intrimning av anläggningen som omfattar såväl, solfångare, FTX-ventilation och bergvärmepump. Det har varit en del pyssel med att få alla olika delar och tekniker att samverka på ett optimalt sätt och vi är inte riktigt där ännu, säger Torbjörn Kumlin.

I övrigt är han nöjd med innetemperatur och med de solavskärmande jalusierna och även den feedback hyresgästerna gett hittills har varit mycket positiv.

– Vi ser fastigheten Trettondagen som ett utveck-lingsprojekt där vi kunde tillåta oss en viss överkost-nad. Vi ser det som en investering vi kan dra lärdom

av i andra framtida projekt, säger Torbjörn Kumlin.Hyresgästerna i flerbostadshuset i Hökarängen

betalar en för området marknadsmässig hyra, en så kallad relationshyra, som i dagsläget ligger på cirka 1 500 kr per kvadratmeter och år.

MILJÖAMBITIONERNA FÖR Trettondagen var höga från start och redan på planeringsstadiet ville Stockholms-hem att huset skulle kunna klassas enligt kraven på miljöbyggnad. Målet var hela tiden att bygga ett Guld-hus. Fastigheten har också nått Guld-nivå inom alla kravområden som ställs upp av Miljöbyggnad vilka innefattar energi, inomhusmiljö och materialval.

– Vi uppnådde guld i tolv av 15 indikatorer – silver i de övriga tre – vilket var tillräckligt för att få en Guld-certifiering i februari 2013. Därmed blev Trettondagen det första bostadshus i Stockholms-om rådet som nått den högsta nivån. Endast ett bostadshus har tidigare klarat kraven, ett flerbo-stadshus på Älvsbacka strand i Skellefteå. Men Tret-tondagen är det första bostadshus någonsin som utsetts till Årets Miljöbyggnad, säger Olof Sjöberg, miljöchef på Stockholmshem.

Vi ser fastigheten

Trettondagen som ett

utvecklings-projekt.

Torbjörn Kumlin, projektansvarig för Trettondagen


KLIMATSMARTA HUS

Optimalt skydd i alla väder.

StoVentec

StoVentec, ett ventilerat fasadsystem som uppfyller dagens krav på vädertätning.StoVentec är ett luftat system som erbjuder fasad lösningar med optimalt väderskydd. Systemet andas och håller huset friskt genom att effektivt skydda bakomliggande väggkonstruktion mot eventuellt inkommande fukt.

StoVentec erbjuder en mängd designmöjligheter. Du kan välja mellan glas, natursten, keramik eller fogfri puts i valfri kulör och struktur.

Välj StoVentec för en vacker och väder beständig fasad med lång livslängd.

Läs mer om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv på www.sto.se eller ring Sto Scandinavia AB på telefon 020-37 71 00.

1. Ev. isolering2. Underkonstruktion3. Fasadskiva av returglas4. Grundputs och armeringsväv5. Ytbeläggning: puts, keramik, glas, sten

21 543

■ Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som baseras på svenska bygg- och myndig-hetsregler samt svensk byggpraxis för miljömässigt hållbara byggnader. ■ Certifieringen utfärdas av Sweden Green Building Council för att utveckla hållbar-hetsarbetet i branschen. ■ Att få en fastighet klassad som Miljöbyggnad ger ett kvitto på en byggnads olika kvaliteter vad gäller energi, inomhusmiljö och materialval. ■ Certifieringssystemet Miljöbyggnad används för både nyproducerade och befintliga byggnader, oavsett storlek. ■ I Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå betyget BRONS, SILVER eller GULD.

Trettondagen 1 Fastigheten Trettondagen 1 är Stockholms första GULD-hus och det första bostadshus som fått priset Bästa Miljöbyggnad. Priset utses av en jury och motiveringen för 2013 års val av Trettondagen är: ”Ett föregångsprojekt i svensk allmännytta som ger hyresgästerna en grön fastighet att vara stolt över.” Källa: Sweden Green Building Council

KLIMATSMARTA HUS

Olof Sjöberg ser utmärkelsen som en sporre för Stockholmshem och något som ger mersmak för ett intensifierat miljötänk i framtida projekt.

– Att bygga miljöklassat kostar något mer men bidrar till kvalitetssäkringen av projektet. Möjlighe-ten att få guldcertifiering begränsas dock många gånger till exempel av stadsplanen. Därför kan Silver vara ett mer rimlig mål i andra projekt, säger Olof Sjöberg.

BYGGET AV TRETTONDAGEN var en samverkansentrepre-nad med JM Entreprenad, som genom option blivit ansvarig byggare även för Stockholmshems pågå-ende projekt, flerbostadshuset Töfsingdalen i nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden.

– Töfsingdalen med 140 nya lägenheter har helt andra förutsättningar än Trettondagen, som redan i gestaltningen var ritat som ett passivhus, något som aldrig varit aktuellt här, förklarar Torbjörn Kumlin.

Kvarteret och fönstren i Töfsingdalen är annor-lunda utformade och fasaden saknar skyddande

jalusier. I Norra Djurgårdsstaden finns dessutom kringliggande höga hus som skuggar och lägenhe-terna är djupare och genomgående vilket påverkar bedömningen av inte minst innemiljön inom klassifi-ceringen för Miljöbyggnad. I Hökarängen, där Tret-tondagen ligger, finns inga grannhus som skuggar och fastigheten består till största delen av små yt effektiva lägenheter och saknar djupa rum.

– FÖR ATT FÅ ekonomi och för att få en rimlig balans på vad vi kan uppnå utifrån respektive projekts för-utsättningar blir silver i miljöklassning också ett bra mål. Även om Töfsingdalen inte är ett så kallat pas-sivhus är målet att energianvändningen ska ligga under 55 kwh/a-temp, alltså fortfarande långt under vad byggnormen föreskriver, säger Torbjörn Kumlin och tillägger:

– Att få silver eller guld är inte det viktigaste i våra projekt. Det viktigaste är att våra bostäder får en låg miljöpåverkan och att vi bygger bra bostäder med hög kvalitet till våra hyresgäster. ■

Vi uppnådde guld i tolv

av 15 indikatorer.

Olof Sjöberg, miljöchef på Stockholmshem.

Energisnåla Trettondagen är ett passivhus, vilket innebär att det i huvudsak värms upp av den kropps-värme de boende alstrar och av de elektriska appa-rater de använder. Även solens strålar tas tillvara.

Sweden Green Building council Sweden Green Building Council är en ideell förening som ägs av medlemmarna. Föreningen är öppen för alla företag och orga-nisationer inom bygg och fastighetssektorn som vill utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen.

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för god bebyggd miljö där hållbara lösningar efterfrågas och pre-mieras. Sweden Green Building Council ska stödja företag och organisationer att nå sina fastighetsrelaterade miljömål. Detta gör vi genom att tillhandahålla relevant utbildning, certifiering av byggnader, ge råd i fastighetsrelaterade miljöfrågor och att erbjuda nätverk för erfarenhetsutbyte.

Via föreningen vill medlemmarna kunna möta allmänhetens behov av tydlig och kvalitetssäkrad information kring bygg-naders miljöprestanda samt bidra till ökad konkurrenskraft för svensk teknik och svenskt kunnande. Föreningen verkar i en-lighet med de regler och intentioner som anges av World Green Building Council (World GBC).

Sweden Green Building Council bildades 2009 av företag och organisationer inom bygg- och fastighetsbranschen.

Sweden Green Building councilBox 16132, 103 23 Stockholm

Besöksadress: Drottninggatan 33

E-post: [email protected]

Internet: www.sgbc.se

Cent

ral.

Foto

: Joh

nér o

ch S

wed

en G

reen

Bui

ldin

g Co

unci

l ark

iv. T

ryck

: Allo

ffset

, Sto

ckho

lm 2

011.

FAKTA MILJÖBYGGNAD


Branschens bästa arbetsgivare!Nu har vi fått svart på vitt – Bengt Dahlgren är den bästa ar-betsgivaren bland byggteknikkonsulter! Våra medarbetare har fått säga sitt i Universums undersökning om Sveriges bästa arbetsgivare. De var så nöjda med sitt företag att vi placerade oss långt före alla andra deltagande teknikkonsult-företag! Dessutom hamnade vi på en stark fjärde plats på topplistan över samtliga deltagande företag från alla branscher.

Naturligtvis är det medarbetarna själva som främst ska-par den kultur, image, lojalitet och goda rykte som värderas i undersökningen. Vi är så stolta och glada över den här utmärkelsen och tackar våra medarbetare som varje dag ser till att hålla vårt företag på topp. Mer om oss hittar du på sverigesbastaarbetsgivare.se och bengtdahlgren.se. Vill du också bli en nöjd medarbetare hos en av Sveriges bästa arbetsgivare – hör av dig!

ÅNGA PARAMETRAR påverkar energiprestandan och vissa är svårare att påverka än andra. Sveby är en branschstandard framtagen för avtal, beräk-ning, mätning och verifiering av energiprestanda. Allt

Svebys material finns för gratis nedladdning på www.sveby.org. Med Svebys metodik och hjälpmedel arbetar man aktivt och strukturerat med byggna-dens energiprestanda från projektering till färdig och injusterad byggnad, för att säkerställa att beställd nivå uppnås.

Oavsett om det gäller BBR-krav eller egna krav är formuleringen viktig för kravställande när det gäller energiprestanda. Vilka är förutsättningarna, vilka parametrar kan man påverka och vem tar ansvar för resultatet? Sveby har tagit fram en checklista för beställare som innehåller konkreta tips och kontroll-punkter för hur man ställer energikrav i en upp-handling och fungerar som ett stöd för formulering och uppföljning av energikrav. Det är viktigt att klar-göra vilken energi som ingår i byggnadens energi-prestanda och vilka indata och säkerhetsmarginaler som ska användas vid energiberäkningar i olika ske-den. Dessutom är det viktigt att ha en plan för upp-följning av energiprestanda och verkningsgrader för att snabbt kunna identifiera avvikelser och försöka avhjälpa dessa innan konsekvenserna blir stora.

BASERAT PÅ de tydligt avgränsade förutsättningarna kan sedan ett juridiskt bindande krav ställas på entreprenör i ett avtal gällande byggnadens energi-prestanda. Sveby har tillsammans med Byggandets Kontraktskommitté tagit fram en avtalsmall, Energi-avtal 12, för detta ändamål. Avtalet gäller före ABT 06 och innehåller en juridisk och en teknisk del. I den juridiska delen finns uppgifter om bestäl-larens krav på energiprestanda, energivite om avta-lad energiprestanda inte uppnås, samt skrivningar om rutiner för uppföljning och avhjälpande av fel.

Den tekniska delen hänvisar till vilka av Svebys dokument och hjälpmedel för standardiserad beräk-

ning, mätning och verifiering av energiprestandan som ska användas.

Sveby har tagit fram två rapporter för energibe-räkning, Brukarindata bostäder och Brukarindata kontor, med förslag på standardiserade brukarin-data att använda i energiberäkningar. Värdena är noga underbyggda med statistik och erfarenheter från olika delar av branschen. Svebys material

innehåller också en metodik för i vilka skeden energiberäkningar ska utföras, från tidigt skede med många schablonvärden till bygghandlingsnivå där förutsättningarna fastställts. Beräkningarna kan användas även i verifieringsskedet för att identifiera avvikelsers påverkan på uppmätt energiprestanda. I planerna för Svebys fortsatta arbete ingår Brukarin-data-rapporter för ytterligare byggnadskategorier.

I Svebys mätföreskrifter anges hur mätning och registrering av olika energiposter ska planeras och genomföras. Detta ska ske minst månadsvis från det att byggnaden tagits i bruk. Svebys rapport Energi-verifikat ger stöd för ansvarsfördelning, kontroller och dokumentation vid byggandet.

DEN UPPMÄTTA energianvändningen kan sedan behöva korrigeras, förutom normalårskorrigering. BBR tillåter korrigeringar för avvikelser från projek-terat brukande, av till exempel tappvarmvatten. Svebys rapport Energiprestandaanalys beskriver metoder för korrigering av uppmätta värden och även metoder för att identifiera och hantera avvikel-ser i uppmätt energi.

Svebys verifieringsmall är ett bra hjälpmedel för uppföljning och redovisning av uppmätta värden och korrigeringar. ■

MFAKTA/SVEBYVAD: Byggbranschens för-tydligande av BBR-krav gäl-lande energi i byggnader, en branschstandard för avtal, beräkning och verifiering av energiprestanda. HUR: Standarden är framta-gen i ett samarbete mellan Energimyndigheten och 13 av branschens ledande före-tag och organisationer. Fastighetsägarna, Byggher-rarna, Sveriges Byggindu-strier och SABO har skrivit på ett samarbetsavtal om att tillämpa Sveby som branschstandard för beräk-ning och verifiering, samt att verka för framtida tillgäng-lighet och utveckling.

KLIMATSMARTA HUS

NAMN NAMNSSON Titel lorumpsumJOHANNA SNYGG

[email protected]

Byggregler, ambitioner och byggmetoder utvecklas mot att ställa allt högre krav på energieffektivitet i byggnader. Men hur säkerställer man att byggnaden faktiskt kommer att bli lika energieffektiv som beställt eller projekterat?

Checklista för energiprestanda

■ www.sveby.org

LÄS MER


Checklista för energiprestanda

Läs om passivhus med TermoDeck påstrangbetong.se

(eller skanna koden):

Vi bygger sedan många år tillbaka bostäder med sandwich-

väggar som redan i sin grundkonstruktion är ovanligt

energisnåla. Med små förändringar uppfyller

bostäderna kraven för passivhus. I Vara i Väster-

götland har vi byggt ett passivhus med TermoDeck.

Systemet utnyttjar bjälklagets kanaler för att leda in varm luft

som värmer upp byggnaden. Lite som en kakelugn,

fast på ett modernt sätt. Golv- och takytor fungerar

som radiatorer och inget vattenburet system för

uppvärmning behövs. Och inga toffl or heller.

Passivhus som inte ger dig kalla fötter

Smartare byggande

Kvarteret Lärkträdet i Vara

Arkitekt: Vara Byggkonsult AB

Entreprenörer: Tommy Byggare AB samt

AB Strängbetong som underentreprenörer

för byggnaden, inklusive TermoDeck.

SIFFRORNA FÖRSKRÄCKER: Hela 40 pro-cent av Europas totala energian-vändning kommer från bostäder, och den ska till år 2050 sänkas med 50 procent. Idag är 80 procent av husen som då kommer att vara bebodda redan byggda. Det innebär

att det kommer att krävas enorma renovering- och energieffektiviseringsinsatser för att det ska finnas en chans att nå klimatmålen. Hur ska då detta gå till? Hur ska man skapa strukturer och produkter som bidrar till effektiva åtgärder?

Ett spännande projekt är ett delvis EU-finansierat samarbete mellan isoleringsföretaget Paroc, fönster-tillverkaren Elitfönster och värmepumpstillverkaren Nibe. Tillsammans har de tagit fram ett energireno-veringskoncept, renZero, och skapat Sveriges första nära-noll-renoverade småhus som ger nära-noll i energianvändning. Ett koncept som passar alla typer av fristående hus och där invånarna kan fort-sätta att bo under renoveringen.

– Det gäller att tänka helhet och skapa samarbeten. Vi i byggbranschen måste ta fram produkter och sys-tem för verkligt effektiva lösningar där hela fastighe-tens alla delar energieffektiviseras på en gång, till exempel i samband med renovering. De två pilotpro-jekten där renZero används, ett i Skarpnäck och ett i Finland, kommer att utvärderas noga, och konceptet finnas på marknaden i början av 2014, berättar Lars Westerlund, divisionschef Byggisolering Paroc.

I Sverige finns idag cirka 1,5 miljoner småhus byggda före 1980 och av dem är det många som är i behov av renovering och energieffektivisering. EU:s mål-sättning är att alla nyproducerade bostäder (fristå-ende hus, par- och radhus samt hyreshus) ska vara nära-nollenergibyggnader senast år 2020. Medlems-länderna ska utforma planer för att öka sin andel av nära-nollenergibyggnation utifrån egna tolkningar, eftersom det än så länge inte finns någon exakt defi-nition fastställd.

Då Sverige inte heller har någon officiell nationell nivå har renZero-projektet satt som mål att halvera energianvändningen i Boverkets Byggregler för eluppvärmda byggnader.

ARNE ELMROTH, PROFESSOR emeritus i byggfysik vid Lunds Tekniska Högskola och rådgivare åt BeBo (Svenska Energimyndighetens inköpsenhet för ener-gieffektiva bostadshus), är engagerad i projektet. Han anser att det generellt krävs att energieffektiviserings-frågor flyttas upp högre på agendan och närmare led-ningsgruppen i fastighetsbolagen och byggbolagen.

– Frågan kan inte skötas av de tekniskt ansvariga som fallet är idag. Det är bara VD som har den över-gripande positionen att kunna samordna inköp, projektering och processen för att koncept liknande detta ska kunna genomföras. Det är bara VD som kan ta den makten. Nu gäller det att de börjar göra det. Annars kommer vi aldrig klara av klimatmålen, menar Arne Elmroth. ■

SFAKTA/renZEROVAD: Konceptet består av flera viktiga delar: täthet, isolering, fönster, dörrar samt värme- och ventilations anläggning och isolering av rör och kanaler. Tillsammans har Paroc och Elitfönster utvecklat en föns-teromfattning som är gjord för att fungera tillsammans med fasadpanelen beståen-de av en 300 mm brand- och fuktsäker stenullslamell som limmats på en 18 mm tjock, falsad plywoodskiva. HUR: En lång skruv monte-ras i 30 graders vinkel snett uppåt för att klara lasterna. Dessutom tilläggsisolering av tak, isolering av installa-tioner för värme, ventilation och sanitet. I konceptet in-går även särskilt framtagna fönster som klarar höga energikrav, samt bergvärme-pumpar anpassade till kom-mande krav på lågenergihus.

För att nå klimatmålen har EU bestämt att till år 2050 ska bostädernas energianvändning ner till 50 procent. 80 procent av de husen är redan byggda – nu krävs krafttag av sam-verkan för att få ner deras energikonsumtion. Samarbetskonceptet renZero visar vägen. TEXT: MARGITA INGWALL

NÄRA-NOLL-RENOVERING

KLIMATSMARTA HUS

Ola Åkerström och hans fru Erika är mycket nöjda med energieffektiviseringen av sitt hus.


NÄRA-NOLL-RENOVERING ”Fönsterlösningar för alla miljöer, i synner-het för tuff stadsmiljö och vid trafikleder men även i lugna bostadsområden”.

Snidex AB | Skolgatan 1, SE-937 32 Burträsk | 0914-438 00 | www.snidex.se

”Det är enormt lätt att arbeta och projektera med. Systemet är enkelt uppbyggt med få komponenter, vilket ger oss trygghet i vårt ritnings- och beskrivningsmaterial”

Uffe Bay-Smidt - KANT Arkitekter

FLEXSYSTEM

ROCKWOOL REDAir FLEXSYSTEM ärett nytt innovativt, ventilerat fasadsystemtill både nybyggnation och renovering.

- Självbärande fasadsystem

- Vindskydd behövs inte

- Valfri fasadbeklädnad

Nyhet

www.rockwool.se/REDAir

Nytt ventilerat fasadsystem


Nästa nummer Ute 17 mars Tema brand - betongMässupplaga Nordbygg

Din framtida medarbetare kan finnas bland våra läsare!

■ Projektledning■ Byggledning ■ Entreprenadbesiktning ■ Inköpare

■ Konstruktör■ Arkitekt■ Fastighetsförvaltare ■ Platschef

KVALIFISERADE

Beslutsfattare

Annonsera i Husbyggaren“Våra läsare återfinns på kvalificerade tjänster inomhela samhällsbyggnadssektorn”

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 • [email protected]

Debatt

ad hände? En byggnads LCA och 50 år i samma mening. Att ha kortat en byggnads för-väntade livs-

längd med 50 procent utan att någon ens påpekar det orim-liga är en barock utveckling. Ett bra hus står i hundra år, det vet vi redan.

Klimatet, resurshantering, och hur våra byggnader påver-kar vår hälsa är våra stundande utmaningar. Det är här vi ska ta ett djupt andetag och gå genom rökmolnet av obehag, och kliva ut på andra sidan där solen ski-ner, och vi ser med tillförsikt på framtiden. En positiv utmaning, istället för att bakbinda oss med olust och begränsande myndig-hetstvång.

Att de som tjänar sina pengar på byggnation vill bygga så mycket i one size fits all, och på löpande band är inte svårt att förstå. Men att det ska få bli allenarådande är ett odemokra-tiskt sätt att hantera problemen och framtiden.

EU-direktivet anger tydligt, vi ska minska energiförbruk-ningen i våra byggnader, fram-för allt elanvändningen måste begränsas. Men räknemissen att vid nybyggnation slå ut den fasta schablonen för värmning av tappvarmvatten på husets m2 BOY för att sedan addera energibehovet för att värma upp husets m2 leder i förläng-ningen till att det krävs fler kva-dratmeter att fördela schablo-nen på för att få igenom ett bygglov. Ett mycket missriktat

grepp för att minska uppvärm-ningsbehovet.

Utöver detta ligger svenska hushålls bolån på en all time high. Krav på 15 procents kon-tantinsats och amortering har inte lyckats stävja skuldsätt-ningen i relation till bostäder.

Ska verkligen Boverkets reg-ler hetsa oss till att bygga större? Är det inte bättre att vi bygger mer, men i rimligare proportioner, och med bättre total energiprestanda/mindre klimatpåverkan?

Jag har själv byggt ett hus som inte kommer att kunna byggas efter nästa energikravshöj-ning. Ett hus av sunda mate-rial, energieffektiv utformning och teknik, med en beräknad förbrukning på 87 kW/m2. Trots att den faktiska resurs- och klimatpåverkande energi-förbrukningen för detta hus 12 första månader i drift låg på 2067 kW total el, och 9 kubik-meter stjälpt ved –förnyelse-bart biobränsle- eldad med rökgasrening. Att huset i pro-

jektering dessutom genomgått en kemisk mangling långt över Basta, Byggvarubedömningen och Svanen är den samhälle-ligt ekonomiska vinsten.

Varför ska ett hus av den här typen inte längre kunna byggas?

Energiförbrukningen bör räknas i koldioxidutsläpp. Ratiot mellan klimatskal och volym, samt volym som ska vär-mas upp bör anges, istället för bara kW/m2 BOY. Nu tvingar man fram hus med tjockare mineralullsväggar tätade med plastfolie, trots att detta genom att frångå byggfysikaliska prin-ciper sänker husets livslängd. Eller tjocka cellplatsisolerade väggar som statistiskt bevisat gör huset brandfarligare. Vem betalar då?

Men att tvinga all nyproduk-tion att installera solfångare, premiera flexibla uppvärm-ningssystem drivna av restpro-dukterna biobränsle, eller upp-muntra oss till att bygga hus mindre i storleken, är tydligen att gå för långt. Hur tänker vi?

All nuvarande byggnation är nödvändigtvis inte fel, men med snäva perspektiv strypa mångfald, som i sin tur skapar utveckling, det är fel. Både poli-tiker och marknad har påver-kansmöjlighet. Vi har därmed ett gemensamt ansvar att dela på de spännande utmaning-arna. Att med regler styra i en enda riktning som är uppen-bart feltänkt sänker Sveriges roll som delaktig i lösningarna, istället för att som nu vara en del av problemen. ■

Medvetenheten är kapitalet. Mod och vilja är avkastningen.Vi har gott om kompetens, resurser och naturtillgångar. Tänk om vi under en tjugoårsperiod bara testar nya saker där vi spränger gränser och utmanar oss själva i lösningar. En innovativ utmaning. Leda, sprida, vara med.

V

’’ Ska verkligen Boverkets regler hetsa oss till att bygga större?

Eventuell bildtext på plattsvart platta.

FELICIA OREHOLMMiljöstrategwww.byggbä[email protected]


Keder XL klarar höga snölaster och stora spännvidder.

En unik fackverksbalk medintegrerad kederskena görKeder XL till ett enkelt och snabbmonterat väderskydd.

www.layher.se

LAYHER ALLRound® KEdER XL

Ny snabbrullport från Prido

Enkla att köpaKonkurrenskraftiga priser direkt

från tillverkare utan mellanhänder

Enkla att monteraTack vare få delar och skruvinfästningarna

Enkla att användaÖppnings- och stängningshastighet på 1 m/s

Enkla att äga Låga reservdelspriser och 7 års garanti

Revolid®

40 års erfarenhet inom industriportstillverkning Besök oss på www.prido.se eller ring 0512-295 90

Nu lanserar vi snabbrullporten

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Revolid annons 183x129.pdf 1 9/16/2013 3:15:41 PM


KLIMATHOTET KAN lätt beskrivas som något som är oss alla övermäktigt. När inte reger-ingar och tunga ekonomiska aktörer kan vända på skutan så hur ska då vi kunna göra det med småskaliga medel? Jo, just genom att om alla vill, och agerar därefter, så går det. Om inte att rädda oss från den där hotande temperaturökningen så i alla fall måhända att bromsa in så pass att vi kan hitta en någotsånär hållbar ny nivå, därefter.

Det handlar om att gå till botten med två saker. Vad vi kan göra för att 1) bromsa in 2) skydda oss mot följderna av det som ter sig oundvikligt. I gränssnittet mellan hot och försvar, mellan ute och inne, åter-finns fasaden, klimatskärmen, skiljeytan med uppgiften att i görligaste mån säker-ställa ett konstant inre skiljt ifrån ett varie-rande yttre. Metoderna att nå dit är lika många som fantasifulla och varierar från extrema utopier till handfasta praktikalite-ter. Vi är redan ställda inför faktum att konsumtionen av energi måste minska, att konsumtionen av material måste reduce-ras, att förbrukningen av produkter måste sänkas. Summan av de tre perspektiven handlar om radikala förändringar av hand-lingsmönster och attityder.

MEN NÖDEN SOM uppfinningsmoder då? Kan inte hon hjälpa? Många kan intyga att det är en intressant och givande utmaning att skapa ur reducerade möjligheter, om än

inte under tidspress och hot. Låt oss leka med tanken att vi faktiskt har allt att vinna på att komma med något nytt som är verk-ligt hållbart, inte bara ännu en hastigt påkommen och slarvigt hoptotad engångs-artikel som i morgon förklaras dödsdömd eller i värsta fall kontraproduktiv. Detta måste få ta viss tid, trots allt, och kräver många varierade alternativ för att hitta fram till de hållbara.

Vi ska inte uppfinna hjulet på nytt – det är ju redan gjort om och om och om igen. Vi måste skapa mervärde ur rotationen av befintliga hjul utan att dessa för den skull ska snurra fortare. För snabbare rotation gör ju bara att allt, inklusive vår prekära situation, eskalerar allt snabbare och dras-tiskt krymper den lilla tidslucka som vi nu har att använda oss av.

SKA VI SE framför oss en framtid där vi alla bor i uniforma kokonger med minimerad yta för minimerad värmeutstrålning? Eller i hyperteknologiska (inter)aktiva klimat-skydd och system som skyddar oss emot strålning och förser oss med ett klimat som sensorstyrts mellan livsnödvändighe-tens råmärken? Tja kanske, eller kanske inte… Det beror med största sannolikhet på hur vi väljer att agera – och verkligen agerar – nu. Än så länge är inte svaret ett utan flera möjliga och alla lösningar och svar kan bidra till ett allt hållbarare läge av nästan uppnådd eller återskapad balans.

Klimatet är på allas läppar och på alla agendor. Likväl händer än så länge mycket lite. Klimatet kan nämnas som en intressant röd tråd som knyter samman både byggmetoder, byggnadsvård och klimatsmarta hus och det är vår förbannade skyldighet att börja nysta upp den tråden på ett hållbart sätt.

Form &Teknik

FASADER TILL SKYDD MOT KLIMATHOTET?


Vi kan betrakta formgivningen av bilar som från 1970-talet och framåt gått ifrån relativt individuella uttryck för de olika bil-märkena, till generell strömlinjeformning till följd av idoga vindtunneltester av i för-sta hand hastighetsfrämjande och i viss mån bränsleförbrukningssänkande form-givning. Nu är inte dagens bilindustri den mest vettiga verksamhet att ta efter vad gäller energi och produktionssans, men det går att iaktta och reflektera över hur en hel industri i konkurrensens tveeggade tecken gått man ur huse för att uppnå ett visst mål.

FASADEN KAN betraktas som bilkarossen, den måste klara vissa prestanda och den måste produceras på ett energieffektivt sätt. Även om byggindustrin fortfarande strävar efter att komma upp i löpande-bandprincipens saliggörande effektivitet utan att nå fram, så går det förvisso att effektivisera mer. Fasaden kan förses med extravaganta tillägg i form av interaktiva system och aktivt reglerande funktioner men basen måste vara en robust platt-form, ett stabilt system. Extra allt kommer snart att vara en orimlig önskan tillhö-rande det förflutna och om strömmen går eller X antal digitala kretsar slås ut eller havererar så krävs bibehållen funktion hos det passiva som ständigt verkar i det tysta.

I byggnadsvårdssammanhang är en enkel tilläggsisolering alltför sällan särskilt

bra när det gäller byggnadens status eller attraktionskraft. Om nu huset behöver till-läggsisoleras, så kan ju tilläggsskiktet även tillåtas inkludera andra funktioner, som skapade inglasade mellanrum, ändrade geometrier för att skapa synergier i fråga om fönsterorientering, ytutnyttjande värme absorbering och så vidare. Och även nya koncept kan prövas i fullskala och där-med bidra till en ökad variation av beprö-vade lösningar och även uttryck i en mer mångfacetterad bebyggelse.

Klimatsmarta hus liksom metoder för att utforma och producera desamma, hör inte bara framtidssuktande bomässor till. Om varje fastighetsägare, förvaltare, exploatör och byggföretag avkrävs att inom varje projekt pröva minst två alterna-tiva lösningar – varav minst en ny – som får implementeras parallellt varje gång som ett ombyggnads- eller nybyggnadsprojekt ska genomföras så skulle det på relativt kort tid kunna ha positiv effekt genom att öka erfarenhetsbasen, kunskapsbanken och möjligheterna till en byggbar mångfald som håller. ■

ANDREAS FALKArkitekt SAR/MSA, Tekn. [email protected]

U Glasfasad nära Shinjuku, Tokyo. E Kunsthaus Bregenz, Österrike, har en dubbel glasfasad, där den yttre står som primärt väderskydd medan den inre står för den värme- och fuktisolerande kärmen. Foto: Andreas Falk

Klimatsmarta hus liksom metoder för att utforma och producera desamma, hör inte bara framtids-suktande bomässor till.


INTERNATIONELLT ERKÄNDE konst-nären Anish Kapoor har gått samman med arkitekten Arata Isozaki för att utforma ett upp-blåsbart konserthus i Japan.

Det är en gigantisk strukturlös amfiteater med plats för 500-700 åskådare. Resandes ur en lång tunnelentré omsluts den ovala interiören av ett skinande rött skal. En slut-tande gångväg går runt byggnadens ytter-kant, och scenen är byggd vid ena änden medan lobbyn är byggd på den andra.

Skalet kan blåsas upp och tömmas snabbt, och det kan vikas ihop kompakt för att trans-porteras. Det påminner om Kapoor’s fina globliknande konstskulptur som nyligen visades på Guggenheim-muséet i New York, och permanent placerades i Chicago Millenium Park. Akustiken är designad av Yasuhisa Toyota som garanterar vackert ljud. Tillsammans med japanska musikbyrån Kajimoto var schweiziska Lucerne-festivalen initiativtagare för att inleda projektet.

Den lysande röda bubblan är tänkt att väcka inspiration och musik till de delar av Japan som drabbades av jordbävnings- och tsuna-mikatastrofen i början av mars 2011. "Vi döpte projektet Ark Nova, eller ”nya arken”, med förhoppningen att det kommer att bli en symbol för den direkta återhämtningen efter den stora katastrofen" sade formgivarna.

Ark Nova kommer att erbjuda ett pro-gram av jazz, dans, klassisk musik och este-tiska multimediaprojekt från ledande inter-nationella konstnärer och artister. Konsert-huset kommer också att användas som en social mötesplats, för att hitta kreativ inspiration och nya vänner. ■

UTBLICKINTRESSANTA BYGGPROJEKT UTANFÖR SVERIGES GRÄNSER

DESIGN OCH ARKITEKTUR: Anish Kapoor och Arata Isozaki.AKUSTIK: Yasuhisa Toyota.

FAKTA/ARK NOVA KONSERTHUS I JAPAN

UPPBLÅSBART KONSERTHUS I JAPAN


En byggskivaöverallt?

fermacell är lätta att montera, kan målas eller kaklas direkt på, skåp eller radiator kan hängas upp utan behov av kortlingar bakom. Eftersom fermacell fibergips är,fukt-och slagtålig, brandhämmande och med utmärkt ljuddämpning, är skivan användbar för alla arbeten, var som helst. besök: www.fermacell.se


Tyréns tekniska konsulters kompetens inom byggnadsfysik breddar våra projekt. Genom att studera inomhusklimat tar vi fram energibesparande lösningar. Vi lever med passivhusens klimatskärmar och låga ventilationsförluster. Våra antikvariska utredningar visar på varje byggnads egna förutsättningar. Vi kan även verka som energisamordnare. Tyréns forskarsamarbete, kompetensbredd, erfarenhet och passion skapar en växtkraft som tillsammans med vår nyfiken-het och öppenhet ger dig den bästa lösningen.

Besök oss på www.tyrens.se

Lägger energi på passiva hus

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, [email protected]

Boka in oss undervintern för en offert.

Vi hjälper er med systemlösningar, projektering, energi effektivisering, OVK, täthetsprovning, termografering, radonmätning mm.

Specialister inom teknikområdet VVS


Fel föreligger i en entreprenad för vilken AB/ABT är tillämplig. Entreprenören avhjälper inte felet. Inte heller beställaren avhjälper felet på entreprenö-rens bekostnad. Under dessa förutsättningar – har beställa-ren rätt till ersättning för upp-skattade avhjälpandekostnader eller värdeminskningsavdrag? Aktuella frågor ska nu prövas i mål i Högsta domstolen (HD) och vi närmar oss alltså ett klar-görande i detta avseende.

ENLIGT KAP. 5 § 17 AB 04 är entreprenören berättigad och skyldig att avhjälpa fel som har noterats i besiktningsutlåtande eller reklamerats av beställa-ren. Om entreprenören inte avhjälper felet har beställaren rätt att avhjälpa felet på entre-prenörens bekostnad. Denna reglering har sett liknande ut i tidigare versioner AB och ABT. Avtalsbestämmelsen ger dock inget tydligt svar på frågan angå-ende rätten till ersättning för uppskattade avhjälpandekostna-der. Domstolar har därför fått tolka syftet med bestämmelsen.

I det inledningsvis nämnda målet som nu beviljats pröv-ningstillstånd i HD är bakgrun-den följande. En entreprenör utförde byggnadsarbeten. Tvist uppkom om rätt till ersättning med drygt en miljon kronor för utförda ÄTA-arbe-ten. Beställaren kontrade med att ställa krav på ersättning med drygt tretton miljoner kronor för fel i utförda arbe-ten. Felen bestod av att utförd betongplatta var för tunn och sprack, samt att ljud spreds

genom plattan. Beställaren hade inte avhjälpt felen och kravet baserades på en offert avseende uppbilning och omgjutning av plattan.

Tingsrätten konstaterade att fel förelåg, men menade att rätten till ersättning för avhjäl-pande enligt ordalydelsen i AB förutsätter att beställaren haft en kostnad för avhjälpande. Bestämmelsen var därför inte tillämplig. Tingsrätten menade dock att bestämmelsen om värdeminskningsavdrag för fel kunde tillämpas och dömde ut fem miljoner kronor till bestäl-laren.

Hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten vad gäller tolkningen av kap. 5 § 17 AB 04, d.v.s. beställaren har inte rätt till ersättning för uppskattade avhjälpandekost-nader. I frågan om värdeminsk-ningsavdrag gjorde hovrätten en annan bedömning. Hovrät-ten konstaterade att bestäm-melsen om värdeminsknings-avdrag tar sikte på situationer då fel inte ska avhjälpas.

Fel som kan leda till värde-minskningsavdrag är endast fel som inte i väsentlig grad påver-kar entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den ändamålsenligt samtidigt som kostnaden för avhjälpande är oskälig.

Bestämmelsen om värde-minskningsavdrag är en skyddsregel för entreprenören, vilken medför att en beställare inte kan kräva avhjälpande av ett fel av liten betydelse när avhjälpandekostnaden inte står i proportion till felet.

Beställaren får då istället ett prisavdrag uppskattat utifrån felets betydelse.

Hovrätten konstaterade att felen i aktuell entreprenad var av allvarligt slag och därför borde avhjälpas. Något som även hävdades av beställaren. Det var således fråga om fel som, även om de var dyra att avhjälpa, påverkade entrepre-nadens bestånd och möjlighe-ten att använda entreprena-den. Bestämmelsen om värde-minskningsavdrag var därför inte tillämplig. Beställaren ansågs alltså inte berättigad till vare sig ersättning för uppskat-tat avhjälpandekostnad eller värdeminskningsavdrag och förlorade därmed i hovrätten.

HD har nu att ta ställning till om beställaren ska anses ha rätt till ersättning för uppskat-tade avhjälpandekostnader eller värdeminskningsavdrag. Tolkar HD bestämmelsen om ersättning för avhjälpande mot bakgrund av ordalydelsen, sys-tematiken och de övriga bestämmelserna i standardav-talet talar mycket för att HD kommer till samma slutsats som hovrätten. Eftersom HD dock på senare år har haft en benägenhet att tolka standard-villkoren i AB/ABT mot bak-grund av dispositiv rätt, till exempel köplagen, och all-männa avtalsrättsliga principer är det inte osannolikt att HD dömer till beställarens fördel, det vill säga anser att standard-villkoret ger uttryck för en rätt till ersättning för uppskattade avhjälpandekostnader. Något värdeminskningsavdrag torde inte vara aktuellt eftersom det är fråga om ett väsentligt fel. ■

Att avhjälpa eller inte avhjälpa fel i entreprenad

@HAR DU FRÅGOR?

■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f råga publicerad här? Mejla [email protected]. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Maila gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till [email protected].

FRÅGA: Vilka primära påföljder vid fel i vara stadgas i köplagen?Svar: Avhjälpande är den grundläggande påföljden även vid fel i varan (34 och 36 §§ KöpL). I de situationer där säljaren inte har fullgjort sin avhjälpandeförpliktelse har köparen enligt 34 § 3 st KöpL en rätt till ersättning för försvarliga kostnader för att avhjälpa felet. Denna ersätt-ningsform, för vilken säljaren är strikt ersättningsskyldig och som alltså inte förutsätter att säljare är skadeståndsskyldig, föreligger troligen oavsett om köparen har låtit avhjälpa felet eller inte. Enligt 37 § KöpL finns även en möjlighet till prisavdrag om avhjälpande inte kommer i fråga.

FRÅGA: Vad innebär pröv-ningstillstånd?Svar: För att HD ska ta upp ett tvistemål måste HD först besluta om prövningstillstånd. Skäl för prövningstillstånd är i första hand att ett avgörande har prejudikatvärde, det vill säga att avgörandet kommer att vara vägledande för rättstil-lämpningen. HD kan även bevilja prövningstillstånd om det före-kommit allvarliga fel i underin-stansernas handläggning.

PER VESTMAN Advokat Foyen Advokatfirma

CHARLOTTA WÄLSÄTER Advokat Foyen Advokatfirma


1. Statusinventering

4. Underlag för certifiering 4. Certifiering – SGBC 6. Uppföljning

2. Utvärdering 3. Miljöförbättringar i byggnad

• Inventering enligt Miljörosen• Alternativt en uppdatering av befintlig Miljöstatusinventering

• Certifikatet gäller i 10 år om inget inträffar som förändrar certifieringen• Ingen verifiering behöver göras under denna period

• Granskning• Utfärdade av certifikat och plakett

• Indataformulär• Miljöstatusrapport• Bilagor

• Åtgärder för att eventuellt höja miljöklass

• Miljörosenrapport• Åtgärdsförslag• Testklassning med det nya webbverktyget

FÖRST SKA byggnaden registreras. Registreringsdatum avgör vil-ken version av manualen som ska tillämpas. Exemplet avser Miljöbyggnad men tekniken är likartad i LEED och BREEAM:

När byggnaden tagit form görs ansökan i SGBC: s online-verktyg, Många uppgifter ska lämnas: U-värden, luftflöden, luftläckage, energianvändning, LT-värde, rumsareor med mera. Det behövs ett antal bilagor för att styrka de redovisade uppgif-terna.

Ansökningshandlingarna måste vara kompletta, alla upp-gifter ska finnas med. På rätt ställe. Ett enkelt fel kan förlänga ansökningstiden med månader. Uppgifterna läggs in i en data-

bas och ligger sedan till grund för verifieringen. Uppgifterna måste vara lika i formuläret och i bilagorna och innehålla förslag till hur byggnaden ska bedömas beträffade de olika indikato-rerna i systemet.

TEKNIKEN ÄR likartad som för nya byggnader men kräver alltid besiktning på plats.

Det kan vara klokt att börja med en ”testcertifiering” för att se byggnadens möjligheter och svagheter. Ett vedertaget sätt är att utföra en klassning med Mil-jöstatusmetoden.

Arbetet börjar med en inven-tering som innebär att två eller tre besiktningsmän med olika kompetenser kontrollerar fast-

ighetens bygg- och installations-teknik, inne- och utemiljö samt användning av energi och naturresurser, totalt 60 parame-trar. Resultatet läggs in i ett webbverktyg för bearbetning.

Varje parameter betygssätts enligt en femgradig skala och kommenteras. Metoden ger svar på byggnadens starka och svaga sidor och åtgärdsförslag som kan genomföras efter hand och för-bättra byggnadens miljöklass. Metoden kan användas för Miljö-byggnad, LEED och BREEAM. ■

Miljöcertifiera så här! Miljöcertifieringen bekräftar att en byggnad uppnått väsentliga kvaliteter vad gäller energi, innemiljö, inbyggda material med mera. Vanligen görs detta vid nybyggnad men utma-ningen ligger i att certifiera det befintliga beståndet. Hur förbereder du dig?

AV PER LILLIEHORN

■ Den ekonomiska föreningen Miljöstatus bildades 1997 för att främja utvecklingen och tillämpningen av Miljöstatus för byggnader.■ Föreningen har till ändamål att verka för att Miljöstatus för byggnader blir en allmänt accepterad metod inom svensk fastighetsförvaltning. ■ Föreningen medverkar därför bland annat i mässor och seminarier, skriver artiklar och annonserar i tidskrifter samt tar fram marknadsmaterial i olika former.

Metod: Miljörosen■ Beskriver byggnadens miljöstatus.■ Ger förslag till effektiva miljö- och energiåtgärder.■ Är en metod för systematisk styrning av förvaltningens miljöarbete.

■ Sweden Green Building Council www.sgbc.se och Miljöstatus www.miljostatus.se. Kontakt [email protected]

LÄS MER

FAKTA/ MILJÖSTATUS

Så här används Miljöstatusmetoden som ett underlag för certifiering i Miljöbyggnad

I praktiken/Miljöcerifiering


rätt från början

Sluta ta riSker med vattnet! www.säkervatten.se

Felaktigt utförda vatten installationer orsakar en massa elände. Vattenskador, legionellasmitta och frysskador för att nämna några.

Projektera VVS-installationen efter branschreglerna – för din säkerhets skull. Ha ditt på det torra och använd erfarenheten som regelverket ger.

På www.säkervatten.se hittar du Branschreglerna och de auktoriserade VVS-företagen nära dig.

rätt från början





rätt från början






Luft under vingarna.

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000 www.nibe.se

NIBE™ LUFT/VATTEN-SYSTEMNIBE erbjuder ett av marknadens bredaste program för uteluft- värmepumpar utvecklade för att tåla det tuffa nordiska klimatet. NIBEs luft/vatten produkter uppfyller de högsta kraven vad gäller besparing och flexibilitet. I kombination med NIBEs nya inomhusmoduler ökar förutsättningarna för att erhålla den mest effektiva värmelösningen oavsett vilka förhållanden som gäller.

Läs mer om våra luft/vatten-system på www.nibe.se

års garanti3

ååååååååååååårrs gggggaraååååååååååårs garantttttiiiiii

internet

BBR

t

FÖRSÄKRINGÅRSU

PP

TIL

L

LK Kassett - för snabba stambyten

www.lksystems.se

• Kvarboendeunderrenoveringen• Snabb,enkelochekonomisklösning• Storvalfrihetgällandeutseende

LK Systems är verksamma i Skandinavien sedan 1910. Vi har lokal förankring med kontor över hela landet.


Noterat

Hus på pålar i Trosa

Samarbetet mellan välrenomme-rade Arkitektstudio Widjedal Racki AB och Erik Hedenstedt på Ekologiska Byggvaruhuset blir till miljövillor på pålar.

FÖR ATT BEVARA den naturliga topogra-fin i den vackra Emils Backe utanför Trosa så byggs de 26 villorna på pålar. Kanske de sista på grund av stun-dande skärpta energikrav i BBR.

Husens främsta ambition är att vara estetiska i en slående vacker natur, i kombination med hög miljöprofil. Inget är lämnat åt slumpen. Noga utvalt för att främja hälsosamt boende med minskad miljöbelastning i drift.

Just driften påverkas naturligtvis av utformningen, medvetna ljusinsläpp, luftslussar och energismart teknik.

Det frilagda bottenbjälklaget är för att slippa spränga och samtidigt göra en poäng av att landa fint i en redan befintlig vacker omgivning. Med kli-matskalets alla delar blottade mot fri luft krävs extra marginaler i isoler-tjockleken.

Byggnadernas skelett är utanpålig-gande och konstruktionen består av lättbalk som isolerats med 400-500 mm cellulosaisolering. Tät, värmelag-rande och diffusionsöppen såsom byggfysiken fungerar naturligt.

HUSETS TEKNIK sträcker sig bland annat från enkla dagsljustuber, till självklara solfångarlösningar, värme-återvinning från avlopp och frånluf-ten samt värmedriven köks- och tvättstugeutrustning.

Energi till fritidshusetIsolerad varmvattenberedare och soldriven luftsolfångare är två enkla soltekniker för energi till fritidshus.

SOLDRIVEN VARMVATTENBEREDARE är något som inte anses lämpa sig för det svenska klimatet. Men det gör den om du har ett vår-sommar-höstboende. Vilket inte är helt ovanligt i Sverige. Ungefär 8 av årets 12 månader ger den alltifrån delar, till hela ditt tappvarm-vattenbehov. En isolerad varmvatten-beredare som laddas hed hjälp av kop-parslingor och vakuumrör.

Och så finns soldriven och därmed gratis torr varm luft för ditt fritidshus, en så kallad luftsolfångare. Solvär-men samlas in via en plan låda, och sollådans fläkt styrs med hjälp av sol-energi. Fläkten blåser in den varma torra luften, och på så vis slipper du den instängda luft och lukten i ditt fritidshus.

Båda enheterna är exempel på enkel solteknik till nytta för ditt fritidsbo-ende. Självklart kan de även användas i ditt permanenta boende, men där får man anta att det redan finns en mer integrerad anläggning för tappvarm-vallen och ventilation.

White Arkitekter vann tävling i New York – Far RocWhite Arkitekter vann med grandios konkurrens täv-lingen om ett motståndskraftigt Rockaway, i Queens New York. Stormen Sandy 2012 gick hårt åt stads-delen vid strandlinjen i New York, och borgmästaren Mike Bloomberg utlyste en stadsplanetävling för att få inspiration till återuppbyggnaden.

Det viktiga var att skapa en motståndskraftig stad – the resilient city. Bidraget kanske aldrig byggs, men nu har White internationellt visat att de har något att komma med när det kommer till hållbar stadsplane-ring. Och vinsten kommer att sätta dem i samarbetan-de kontakt med de som senare kommer att få hantera byggprojektet i genomförandefas.

BOKTIPS!

■ VARMT OCH VÄDRATNy bok om VVS-teknikens historiaHur VVS-branschen växte fram och etablerades. Om hur gamla byggnader är formade av sin tids tänkande och tidens värme- och ventilationssystem. Och framför allt hur man bör förhålla sig till gamla byggnader och gamla installationer. Vad säger bestäm-melser? Vad är ”K-märkt”. Vad är värdefullt? Vad ska sparas, vad får ändras? Hur bygger man om på rätt sätt?

Högre utnyttjning av solteknik ger positiva effekter.

Vilseledande Marknadsdomstolen är tydlig: "Miljövänlig" är ett ord som före-kommer då och då i reklamen. Men ordet får bara användas om varan förbättrar miljön eller inte påverkar den alls. Från vaggan till graven gäller.

150 000hushålls årliga energiförbrukning av el skulle sparas om alla hushåll i Sverige bytte 4 glödlampor mot lågenergilampor.

Hus på pålar möjliggör att vackra Emils Backe bevaras.

Whites vinnande bidrag till stadsplanetävlingen i New York.

Visste du att ... mobilladdare som sitter kvar i eluttaget när de inte används förbrukar onödig energi.


Noterat

BOKTIPS!

ENERGIBOKEN■ Energiboken är boken för dig som vill spara energi och pengar utan att förlora själen i ditt hus, men även till dig som ger råd till andra om energiförbättringsåtgärder. Energi-boken ges ut av Svenska Byggnadsvårdsföreningen

En tung politiker är tydlig i sitt krav på ökad konkurrens i svenska byggbranschen. Nytänkande i alla led måste till, är hennes slutsats.

– Vi måste öka konkurrensen inom svensk byggnadsindustri. In med fler material, nya lösningar och bättre samarbete mellan aktörerna, det krä-ver Nina Lundström, riksdagsledamot och folkpartiets talesperson i bostads-politiska frågor samt kommunalråd i Sundbyberg.

Just i Sundbyberg byggs till exem-pel i Bällstaviken Stockholmsområ-dets första höghus i trä. Ett material som Nina Lundström anser borde nyttjas mycket mer.

– Produktutvecklingen inom bran-schen behöver absolut bli mer aktiv och nytänkande istället för att man är så konservativ i sina materialval. Betong är bra, men det finns så många andra material, som trä och lera till exempel, vilka vi kan använda

för att skapa nya effektivare och håll-bara sätt att bygga.

Hon menar att det pågår en orimlig kost-nadsutveckling i Sve-rige som i slutändan betalas av bostads-konsumenterna.

–Långsiktiga spel-regler och en effektiviserad byggpro-cess måste till, där man arbetar på nya sätt i nya processer. Statliga sub-ventioner är inte lösningen för att bygga bort bostadsbristen. Vi behöver ökad konkurrens inom byggsektorn för att göra det mer lönsamt att bygga. Det tjänar både samhället och bostadskonsumenten på, menar Nina Lundström.

Politikerkrav på ökad konkurrens

■ Höghuset i Bällstavik byggs av Folkhem och Wingårdh. http://www.solidinfo.se/foretag/folkhem-produktion-aktiebolag-CF2C/press

LÄS MER

Villa Äntligen- Årets Haningebyggnad 2013

Nina Lundström, riksdagsledamot och folkpartiets talesperson.

Mesta möjliga utdelning till minst möjliga insats och driftsekonomi i brukarskedet var ambitionen när SBR-medlemmen Magnus Gustafsson projekterade Villa Äntligen.

EFTER ETT första intrimmande år har förbrukningen för fem personer på 150 m2 landat på totalt 2380 kW och cirka 4,5 m3 ved.

För att lyckas med detta har huset, som är en mycket lyckad prototyp, en 400 mm cellglasgrund, 550-650 mm

tjocka väggar samt taket isolerat med 700 mm sprutad cellulosaisolering. Installationerna består av markför-lagda tilluftskanaler, FTX-ventilation, vattenmantlad kakelungskamin, acku-mulatortank, solfångare och solceller. Inga värmepumpar eller varmvatten-beredare behövs. Husets VVS-armatu-rer är snålspolande, vitvarorna av högsta energiklassning och endast LED-belysning.

Det goda inomhusklimatet skapa-des med 14 mm kalkputs bemålades med diffusionsöppen och helt giftfri äggoljetempera.

Villa Äntligen är den nya generatio-nens klimatsmarta hus.

Till vad, och hur mycket?Vet du egentligen vad i ditt hem som drar mest el? Du kan få reda på det med en energidisplay från Eliq. Ett pedagogiskt verktyg som gör dig lika medveten om din boendelivsstils förbrukning, som hur mycket din bil drar. Du bestämmer själv om du vill ha en mobil pek-skärm, eller din egen dator uppkopplad mot nätet. Vill du inte hålla koll dagligen så kan du ställa in tjänsten på notifieringar och rapporter. Ytterligare en funktion är att via sociala nätverk tävla mot grannar och vän-ner. Hard core en månad för att lära sig, och sen kan man ta det man gillade och leva på, men på/med en förhoppningsvis lägre elförbrukning.

Stockholm får egen solcellsfabrikSvenska Nlab bygger solcellsfabrik i Stockholm. Tredje generationens solcell, Grätzelcellen ska produceras. Lägre verkningsgrad, men diffust ljus och fler olika vinklar fungerar för elproduktion.

NLAB Solar erhåller 17,3 miljoner kronor i finansiering från EU för att bygga den första pilotfabriken för tillverkning av tredje generations solceller i Sverige.

■ http://www.ortogonal.se/vara-uppdrag/byggkon-sult-kontrollansvarig-ka-enligt-pbl/villa-antligen- nollenergihus/

LÄS MER

Villa Äntligen uppförs under 2011 i Haninge kommun.



“Balkarna levereras tillkapade, packade och uppmärkta i önskad dimension och längd för enkelt handhavande på bygget”

www.byggmagroup.se

Innovation gerresultat

Landsdomaren i Lund – ännu ett projekt med HPCbalkar och HPCpelare

CE-märkt HPCbalk innebär samverkan med både kvalitet och flexibilitet!

Kundkampanj!www.sveconsteel.se

BYGGLEVERANTÖRER

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader

Försäljning av Planta Bullerskärmar

Produkter till murverk

www.murma.se


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

Tel 0451-898 77. [email protected] www.jape.se

För alla byggnader där problem med fukt, lukt och radon finns i betong-platta, källargolv och väggar. 41 77 01

smart.ursmart.

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com

Produkter till murverk

www.murma.se

Fuktsäkrar husgrunder!• Snabb uttorkning • God värmeekonomi

• Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se


KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkon-troll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

LUND

STOCKHOLM

Tel 016-51 80 10Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare &

Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningarByggskadeutredningar

e-post: [email protected] 1 C • 256 59 Helsingborg

Tel 042-18 19 10

KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM UMEÅ

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

FönsterkonsultKontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Händer inom SBR Styrelsemöte SBR 31 jan – 1 feb 11 mars 9 april 16 maj

Händer i branschenTak & Fasad /Lågenergihus28 januari | Västerås29 januari | Borlänge

Kalendariet2014

■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, [email protected] ■ Hemsida: www.sbr.se■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34■ Kanslichef: Lars Hedåker, 08-462 17 97■ Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Vi finns för dig!

SBR Byggingenjörerna

FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och mark-nadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bl a utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska sam-arbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

l AMA Anläggning 10

l AMA Hus 11, grundkurs

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1 grundutbildning

l Entreprenadbesiktning 1 grundutbildning

l Entreprenadbesiktning 2 - praktik

l Entreprenadbesiktning 2a Provtillfälle för besiktningsman

l Entreprenadbesiktningssymposium för certifierad eller godkänd besiktningsman

l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

l Entreprenadjuridik, grundkurs

l Fuktmätning - fukt och mögelskador

l KA-symposium

l Konsumententreprenader

l LOU upphandling av byggentreprenader och tjänster

l MER Anläggning 10

l Natursten i husbyggnad på rätt sätt

l Plåt i teori och verklighet

l Projektledning - planering

l Projektledning - styrning

l Provtillfälle/Enstaka prov/ Omtentamen

l Putsade Fasader

l Överlåtelsebesiktning av fast egendom

l Överlåtelsebesiktning, Provtillfälle för besiktningsman

l Överlåtelsebesiktningssymposium för certifierad eller godkänd besiktningsman

För ytterligare information och kursanmälan: se www.sbr.se eller ring 08‑462 17 94.Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Vad jobbar du med?Styr- och reglerövervakning som jag också skriver handlingar till. Gör även besiktning av rör, ven-tilation, styr- och reglersystem samt samordnar provningar, gör riskanalyser och utfärdar CE-intyg. Har till exempel gjort en riskbedömning av en glassfabrik.Varför gick du med i SBR?Under hösten har jag gått en entreprenadkurs för att certifie-ras som besiktningsman. När jag anmälde mig till kursen ansökte jag också om medlemskap då jag såg att det kunde ge mig många nya kontakter. Förväntan på medlemskap?Jag jobbar mycket med långsik-tiga planer för inomhusmiljöer och strävar efter att hitta nya lösningar för bättre klimat. Med det kontakter medlemskapet ger mig hoppas jag kunna få tillgång till specialister i branschen. Vad ger det dig i ditt arbete?Kunskapsutbyte och ett viktigt kontaktnät.

Kursprogram för hösten 2013

30 januari | Uppsala18 mars | Luleå19 mars | Skellefteå20 mars | Umeå

Bolist31-1 februari Plats: Jönköping

Rundvandring 2 februari Hur bygga ut 20- och 30-talsvillor?Plats: Malmaskolans Norby, Uppsala

Ytskydd4 – 5 februariPlats: Kistamässan

Pelletskonferens 4 februari Plats: Jönköping

Geodesidagarna 5 – 7 februari Plats: Upplands Väsby

Tak & Fasad11 – 12 februari | Stockholm25 – 26 februari | Göteborg4 – 5 mars | Malmö

Högvarv 13 februari Plats: Eskilstuna

Våtrum / Intriör i offentlig miljö18 februari | Gävle19 februari | Sundsvall20 februari | Östersund

Branschdagen20 feb V-sektionens arbetsmarknadsmässa Plats: LTH

Stora Villamässan 6 – 9 mars Plats: Malmö

Infrastruktur & Kommunalteknik 12 – 13 mars Plats: Malmö

Konferens Kungsholmen: Utveckling och fastigheter 2014 – 202013 mars Plats: Stockholm

Ny SBR medlem

KENNETH JOHANSSON med egna firman KJF Konsult Fastighets-utveckling AB


Andersson Dan, Projektör, Mälardalens Elkonsult AB, ENKÖPINGAndersson Fredrik, Konstruktions ansvarig, Svensk Husproduktion, BROMÖLLABergstrand Tomas, Byggingenjör/arkitekt, Nacka Bygg & Design AB NACKABroberg Björn, Egen företagare, Qreo Broberg AB, TOREKOVCarlsson Hans, Projektledare, HC Projektleddning AB, KALMAREngblom Björn, Projektledare, Knut Jönson Byggadministration AB, SOLLENTUNAFransson Svante, Byggnadsingenjör, Link Arkitektur AB, LIDKÖPINGGranberg Bert, Besiktningsman B.RA Besiktningar AB, LINKÖPINGHansson Hans, Egen företagare, Hans Hansson, HÅLTAHedman Gunnar, Egen företagare, Projektverkstaden AB, SOLNAJansson Bengt, Låskonsult, Svensk låsprojektering AB, UPPSALAJohansson Kenneth, Egen företagare, KJF Konsult Fastighetsutveckling AB, JÖNKÖPINGLagerholm Kristoffer, Egen företagare, Bygg OK AB, SKENELarsson Mattias, Egen företagare, Mattias Larsson byggkonsult, SOLNAMladenovic´ Boban, Gruppansvarig RIBA AB, SKARPNÄCKOlsson Per Lennart, Kontroll-ansvarig, Per Byggare, ÅMÅLPlyhm Johan, Egen företagare, Plynova AB, ÖREBRORadjenovic Dejan, VVS-konsult, DRA VVS-Konsult AB, HELSINGBORGRosén Lars, Egen företagare, AB Stockholms Elrevision och Elbesktning, TYRESÖStenberg Kent, Elkonsult, Grontmij AB, LINKÖPINGTulldahl Christer, Konsult, Grontmij AB, LINKÖPINGÅberg Sofie, Egen företagare, Miljökonsult Sofie Åberg AB, HÄGERSTENÅkerberg Lars, Projektledare, Structor Östergötland AB, NORRKÖPINGCarlsson Arne, Ingenjör, Ansvarsbesiktnig AB, STOCKHOLMErici Anders, Arkitekt, EFEM arkitektkontor ab, GÖTEBORG NYA ANSLUTNA Engström Johan, SÖDERTÄLJELindström Susanne, HAMMARSTRANDSandberg Robert, JOHANNESHOV

Nya medlemmar

BESIKTNINGSMANNABOKEN beskri-ver processen vid besiktningar av nybyggda småhus. Den beskriver också vad som kan förväntas av en besiktningsman. Den ger även en samlad beskriv-ning av var fackmässighetsnivån för olika byggmoment bör ligga och vilka grunder en besikt-ningsman ska bedöma fackmäs-sigheten utifrån.

Handboken riktar sig till beställare, entreprenörer och besiktningsmän för att alla ska ha en samstämmig bild av vad man har rätt att vänta sig av en besiktning.

Besiktningar har en stor bety-delse i byggprocessen – inte minst slutbesiktningen med sina juridiska följder. I dag avslutas nästan alla nyproduk-tioner av småhus med en besiktning. Ofta görs det också ytterligare besiktningar under entreprenadtiden eller efter slutbesiktningen.

Det är inte alltid som bestäl-larna i småhussektorn känner till vilka krav man kan ställa på resultatet av en beställd entre-prenad. Uppfattningen om vad som är fackmässigt utförande kan även skilja sig mycket bland

de involverade parterna. Besikt-ningsmännen kan dessutom ha varierande bakgrund och erfa-renhet. Därför kan utgångs-punkterna för besiktningar se mycket olika ut. Det är ett pro-blem som är svårt att komma runt, trots att många besikt-ningsmän numera är både väl-utbildade och certifierade.

BÅDE BESTÄLLARE och entrepre-nörer har länge framfört önske-mål om en gemensam grund för småhusbesiktningar. Därför har denna handbok tagits fram i samarbete med några av Svenska Byggingenjörers Riks-förbunds mest erfarna besikt-ningsmän samt med represen-tanter för såväl byggherrar och beställare som entreprenörer. Målet har varit att på ett kortfat-tat men heltäckande sätt formu-lera grunder för besiktningar och fackmässighet i både entre-prenadutförandet och i besikt-ningsutförandet.

DET HÄR ÄR den första upplagan av Besiktningsmannaboken. Handboken kommer så små-ningom att uppdateras, och Svenska Byggingenjörers Riks-förbund (SBR) tar gärna emot synpunkter och förslag till för-bättringar. Välkommen att lämna dina förslag till [email protected]. ■

Besiktningsmannaboken för småhusbesiktningar

Besiktningsmän som besiktigar på något olika sätt och små-husköpare som inte vet hur besiktningar ska gå till eller vad som är fackmässigt utförande, är vardagsmat idag. Men med den nya Besiktningsmannaboken kommer dessa problem att bli mera ovanliga framöver. Förutsättningarna till detta är mycket goda eftersom stora delar av branschen ligger bakom boken.

■ Besiktningsmannaboken finns att ladda ner som pdf på förbundets hemsida www.sbr.se

LÄS MER

DU SOM vill erbjuda eller söka praktikplats eller tillfälligt jobb t ex under studietiden kan göra det på SBRs webbplats eller till praktik@sbr. Möjligheten är öppen för alla anslutna och medlemmar och är kostnadsfri.

Praktikplats Avsikten är främst att ge våra studerandemedlemmar en väg att få kontakt med företagare inom SBR, och att ge de senare chansen att hitta praktikanter och extrapersonal som kanske redan hunnit ta lite del av erfa-renhetsutbytet inom SBR.

SBR

I HUSBYGGAREN nr 3 skrev Thomas Erdegard en spän-nande artikel om vindkraft. Här visar han oss en flygfilm från ett växellådsbyte på Vesta V90. Inget för den höjdrädde.

http://www.youtube.com/watch?v=NcDTkCDbl_Y

VIDEOTIPS


FRÅGA: Varför ska entrepre-nadbesiktningsmän ”varude-klareras”?

Svar: Det finns några tusen personer som utför

entreprenadbesiktningar i vårt land. De flesta gör ett bra jobb, men det finns även de som genomför uppdraget på ett min-dre bra sätt. Det förekommer att:– man inte klarlägger vilka avtal som gäller för det som ska besiktas– man tolkar avtal felaktigt /huvuddelar, etapper mm– man låter sig påverkas av beställare och/eller entreprenö-ren vid sin bedömning– man lägger sig i utförandet trots att handlingarna beskriver annat- man ”hotas” att godkänna entreprenader som inte är fär-diga. ”Om du inte godkänner kan beställaren inte flytta in”- man till och med godkänner en hel entreprenad efter att

endast delar av omfattningen besiktats.

Utlåtanden med tillhörande bilagor redovisas på de mest skiftande sätt. Ofta innehåller dokumenten text som inte är relevant för uppdraget. Man kan lätt få för sig att besiktnings-mannen debiterar per sida. Ju mer text desto mer betalt. Stora entreprenörer måste undra över besiktningsmännens kom-petens med tanke på alla vari-anter av skrifter.

För att råda bot mot det fel-aktiga och brisfälliga förfaran-det finns inom SBR Entrepre-nadbesiktningsgruppen, vars främsta uppgift är att: – verka för korrekt och fackmäs-sigt utförda besiktningar– verka för likformighet i tolk-nings- och toleransfrågor– verka för att resultatet av entre-prenadbesiktningar redovisas på ett likformigt entydig sätt

SBRs EXPERTGRUPPER

EB

ÖB

KA

@HAR DU FRÅGOR?

■ Har du frågor till expertgrupperna eller vill bli medlem kontakta SBR. Mail [email protected], Tel 08 - 462 17 90

Expertgruppernasamlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning

och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning

och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

NYTT FRÅN SBR

EB

En ”varudeklarerad” besiktningsman kan sitt jobb

För att alla medlemmar ska kunna marknadsföra sig på ett modernt och profes -sionellt sätt har förbunds-styrelsen utarbetat ett nytt register att användas för SBRs hemsida.

I dag innehåller vår hemsida basuppgifter som namn, adres-ser, telefonnummer, lokalavdel-ningstillhörighet och yrkesspe-

cialiteter, men saknar uppgifter om dina specialiteter som är sökbara.

På www.sbr.se , under fliken ”För medlemmar” hittar du en blankett för du lämna dina upp-gifter.

Uppgifterna är till för att beställare enkelt ska kunna finna en specialist inom hela byggverksamheten. Naturligtvis är det frivilligt. Vill du inte vara

med sänder du inte in några uppgifter. Vår medlemsmatrikel kommer att finnas kvar. Dock utan att vi där som hitintills har yrkesspecialiteter med. ■

SBR

■ På www.sbr.se , under fliken ”För medlemmar” hittar du en blankett för du lämna dina uppgifter.

LÄS MER DU MISSAR väl inte att utnyttja din medlemsrabatt på Scandic Hotel, som SBR samarbetar med, för dina hotellvistelser under 2013.

Sista chansen

Utnyttja din SBR medlems-rabatt på Scandic Hotel.

I gruppens regi genomförs utbildning i besiktningsteknik och entreprenadjuridik.

En av ”SBR Godkänd besikt-ningsman” eller av ”SP SITAC Certifierad besiktningsman” besitter en kunskap som garan-terar opartisk fackmannamäs-sig entreprenadbesiktning.

För att behålla sitt certifikat ska besiktningsmannen konti-nuerligt vidareutbilda sig och som medlem i SBR:s entrepre-nadbesiktningsgrupp utgörs en del av detta av de besiktnings-symposier som vederbörande måste besöka vartannat år. Vid dessa tillfällen repeteras delar i leverantörsbestämmelser, redovisas diverse rättfall och inte minst utbyts erfarenheter.

Medlemskapet ger även till-gång till gruppens nätverk där bland annat frågor av besikt-ningskaraktär kan dryftas.

Vi menar att en ”varudekla-rerad” besiktningsman kan sitt jobb.

STYRELSEN FÖR SBR:S

ENTREPRENADBESIKTNINGSGRUPP

GM PER SÖDERSTEN

SBR marknadsför sina medlemmar på nätet


RES MED SBR

Studieresa till Japan och Korea 2014

två länder som kombinerar teknologisk utveckling och tradition

Asien är SBRs nästa resmål där vi besöker två länder, Japan och Korea. Båda ligger i täten för teknologisk utveckling samtidigt som tradition är ett viktigt inslag i samhället.

Välkommen att ta del av vad som pågårinom byggbranschen i två av Asiens viktigaste högteknologiska länder samt få en förståelse för hur dess kultur påverkar byggandet!

RESANS HÖJDPUNKTER:

JAPAN 4 okt - 11 okt 2014Under 8 dagar i Japan kombinerar vi intressanta utflyk-ter med konferens och föreläsning om byggbranschen i Japan. Vi besöker bl a Roppongi Hills där vi kan se Tokyo från ovan, en rundtur som tar oss till Meijihelgedomen, Tokyos paradgata Omotesando och stadsdelen Ginza. Vi tar snabbtåget Shinkansen mot den gamla kejsarstaden Kyoto och under en eftermiddag besöker vi Nijoborgen, Guldpaviljongen och den zenbuddistiska stenträdgården Ryoanji. Ett självklart besök gör vi i staden Nara, Japans äldsta huvudstad med sina vackra träbyggnader från 600 talet.

Förlängning Japan 1 dag + Korea 5 dagar: 16.750 kr per person i dubbelrum.

Japan 8 dagar: 29.750 kr per person i dubbelrum från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn.

KOREA 11 okt - 16 okt 2014Resan fortsätter för den som så önskar till Korea och börjar med ett besök i Hiroshima. Vi besöker även bl a Seouls mest kända platser som det gamla kungapalat-set, Kyongbokkung som är som Beijings förbjudna stad, utsikten från Seouls TV torn ger omfattningen av denna stora stad. Vi åker över floden Han genom Kangnam och Apkjuong som är Seouls Beverly Hills och slutar i Hightech. Avslutningsvis besöker vi den nya staden New Songdo som för tio år sedan var ett lerigt fält och nu är en framtidsstad, vi gör studiebesök i en av världens mest miljövänliga städer.

Mer information och intresseanmälan: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan

1 1 1 0 9 6 2 0 0

renZERO™ - NYTT KONCEPT FÖR ENERGIRENOVERING AV SMÅHUS TILL NÄRA-NOLL

Paroc, Elitfönster och Nibe har tillsammans skapat Sveriges första koncept för energi-renovering av småhus - renZERO™. På Länsmansvägen 32 i Stockholm genomför vi just nu pilottest av konceptet på ett enfamiljshus från 1945. Energianvändningen före renovering ligger på 128 kWh/m2 och målsättningen är att användningen efter reno-vering skall vara nere på 25 kWh/m2 vilket motsvarar nivån för ett nybyggt passiv-hus. Ladda ned vår informationsbroschyr och följ renoveringen på renzero.se.

Documents

Husbyggaren 2013 nr 6