i Stockholms län • december 2010 - DHR › stockholmslan › files › 2014 › 06 › DHR-aktuellt-decem… · Finns det något av våra krav, som fortfarande bara blir större?

aktuellti Stockholms län i Stockholms län •• december 2010 december 2010

Ledare tat på dem, ska kunna tigas ihjäl. Det är i så fall ett syn-sätt som vi känner igen, där vi alltför ofta ses över axeln: ”Dessa ständiga kravställare”- Tack och lov är de ju så få. Där tycker jag definitivt, att samhället gjort en felbe-dömning. Vi är många – till-räckligt många? - som ställer rättmätiga krav till glädje för de ännu okun-niga. De som en dag tackar oss för det tillgängliga sam-hället. De, som kan tacka oss för att vi river barrika-der och fördömer fördomar och skapar bra bemötande. Eftersom vi vet bättre. Hoppsan där satt visst en fördom. Finns det något av våra krav, som fortfarande bara blir större? Ge alla chansen till ett jobb. Ett jobb som ger självkänsla. Om så bara en deltid för att övertyga om att jag kan. Att var en udda olik, men lika ändå. Arbets-linjen med regeringen som fortsatt stins behöver ha en backspegel och vända sig om. Vi finns. En för oss viktig devis: Om man inte försöker kan man inte ens misslyckas.

Olle Johansson

Sedan sist har vi genomlevt en valrörelse. Ett val, som i delar upprört människor i min omgivning och i många kretsar. Valet skulle stå mellan Alli-ans och Rödgrönt. Det blev fokus på (SD) istället. Ett tråkigt misstag av de två stora blocken var, att som strutsen göra. Stoppa ner diskussionen under sanden, skryta om sin egen förträff-lighet, puckla på varandra och vägra se en annan före-teelse. Tro sig om att tiga ihjäl en elitistisk idé - då finns den inte. Är det svenska bäst, är det ursvenska ännu bättre och vikingen var en hejare. Alltid frisk och dådkraftig?Har Du aldrig känt, att vissa människor inte sett Dig, tyckt att Du tillhör en mino-ritet, som bara i valrörelsen hanteras artigt och låtsat respektfullt?Det har jag och därför också engagerat mig för att hävda mitt värde som olik männi-ska, men ändå lik. Jag kan inte se att vår organisation kan bortse från, att ett parti där var tjugonde person rös-

I detta nummer av DHR-aktuellt kan du läsa om:

HSAN (Hälso- och sjuk-

vårdens Ansvarsnämnd)

går ur tiden



Förändrade Patient-säkerhetslagen träder i kraft från årsskiftet

Artighet – bemötande på

oärlighetens altare

Distrikt och avdelningar – några reflek- tioner

Ett förlorat år...

Nya tag 2011

Inte bara trösklar

Aktuellt inom SL

Julhälsning

Inför distrikts- årsmötet 2011

Stockholms läns distriktStockholms läns distrikt

DHR i din kommunI Stockholms län finns för när-varande 26 kommuner och11 DHR-avdelningar.När du som medlem stöter på problem och behöver hjälp är det i de flesta fall den avdel-ning som verkar i din kommun som du ska kontakta. I en del fall kan det verka oklart vilken avdelning som bevakar frågor-na i en viss kommun. Därför anger vi här vilken avdelning som verkar i respektive kommun.DHR Botkyrka-Salemavdel-ningenGröndalsvägen 12 A147 30 TUMBATel 08-530 355 30, [email protected]: Botkyrka och Salem

DHR Haningeavdelningenf n vilande avdelningKontakt genom distriktet

DHR HuddingeavdelningenRådstuguvägen 19141 35 HUDDINGETel 08-449 37 27, [email protected]

DHR Nacka-Värmdöavdel-ningenJärla Skolväg 23131 40 NACKATel 08-716 08 25, ordfKommuner: Nacka och värmdö

DHR NorrtäljeavdelningenSommargatan 11761 50 NORRTÄLJETel 0176-178 40, expdhrnorrtä[email protected]

DHR NynäshamnsavdelningenStadshusplatsen 3149 30 NYNÄSHAMNTel 08-520 205 40, [email protected]

(forts. sid 4)

- 2 -

HSAN (Hälso- och sjukvårdens Ansvarsnämnd) går ur tidenVid årsskiftet tas HSANs myndighetsutövning över av Socialstyrelsen. Redan i ti-dig höst hade jag fundering-ar kring HSAN och tiden därefter. Under tiden har nu kritik börjat strömma in i fråga om den myndighetens tek-nik för att avveckla. En del av hanteringen kan nog ru-briceras som ren obstruk-tion. Man har fortsatt sin verksamhet och färdigbe-handlat ett 50-tal ärenden. Men i stället för att fortsätta agera och ge offentlighet till sina beslut blir de liggande. Med det förorättade barnets tjurighet, menar man sig inte kunna agera fullt ut, eftersom man inte kan klara eventuella besvär och upp-följningen.Här går Socialstyrelsen fram och meddelar, att det blir deras uppdrag att,¤ dels ta över hanteringen av de ärenden som HSAN avslutat,¤ dels ta över ärenden, som inte hunnit avslutas.Fortfarande kan framtida patienter som blivit felbe-handlade, ha funderingar och oro över det övertagan-det. Ett rättvisare system

med tjänstemannabedöm-ningar, där fokus ligger på upptäckten av de många systemfelen? Till nytta för patient och vårdpersonal? Tveksamt för den som just blivit utsatt för felbehandlingen. Kan däremot bli till gagn för vårdpersonal framöver om systemfelen strukture-ras, så att man undviker upprepning av felaktivitet-en. Och att kunskapen sprids överlag till vården.För att tysta vårdskadornas oroväckande ökning? De tusentals onödiga vårdskad-orna till trots. De årliga av vården förorsakade många tusen dödsfallen. Möjlighet-erna för patienter och anhö-riga att bli hörda, föra talan mot vården försvinner ge-nom det nya från årsskiftet. Är tilltron till en ny patient-säkerhetslag redan på för-hand betryggande? Scha-blonbilden av HSANs roll har varit att ”leta syndabockar” vid konstaterad felaktig vårdinsats. Nu kommer Socialstyrelsens tjänstemän att ta över tillsynen och i stället lägga fokus på att upptäcka och utreda de systematiska felen. Att rätta till fel och vidareförmedla ny kunskap är naturligtvis angeläget för den samlade sjukvården.

mailto:[email protected]


Fotografierna i detta nummer har tagits av Melker Larsson.

- 3 -

samarbetspartner i patient-säkerhetsarbetet.

● att patienten ges RÄTTEN till delaktighet.

Vi framförde också att till-skapande av ett nationellt patientsäkerhetscentrum skulle öka patientens möj-lighet till insyn. Att man skulle poängtera ansvaret för att följa upp effekter efter olika ordinationer. Från vår sida förde vi också fram synpunkter på ett för-bisett område: Riskerna för vårdrelaterade skador; vård-givarens uppföljningsansvar för allt oftare rekommende-rade egenvårdsinsatser. Ta som exempel ordinerad egenträning för motion och friskvård. För den tränings-ovane kan mycken träning bli fel utan ordinatörens uppföljande kontroll. Förskrivning av hjälpmedel utan uppföljning kan lätt re-sultera i vårdrelaterad ska-da. Där anförs i dag från vårdgivaren, att tidspress gör, att man inte hinner med uppföljning.Det som ska vara grunden för den nya lagstiftningen äratt stödja patienten genom att sätta patientens erfaren-heter i centrum. Patienterna involveras i patientsäker-hetsarbetet på ett tydligt sätt.Man vill komma bort från den straffande synen, efter-

Förändrad Pati-entsäkerhetslag träder i kraft från årsskiftet

Frågan är om rättsliga pro-cesser kommer att bli van-liga för att individen ska ges möjlighet att få rätt. Inte för att straffa personal. Men för att ha blivit hörd, lyssnad till och i en förlängning eventuellt med skadestånd. Troligen kommer individu-ella patientsjukförsäkringar att bli en ny marknad, där man i rätten kallar in exper-ter och med ökade krav på domstolarnas kompetens.Jag tror, att patienters tilltro till en opartisk instans som HSAN betytt mycket för den genomlysning ”mitt in-dividuella ärende” fått. Att det däremot inte lett till ny systemkunskap kan vara en riktig erfarenhet.

OJ

som den gärna gömmer, ”glömmer” och döljer fel-aktigheter. Många fel som upptäcks kan visa på systemfel. Sådana fel, där all annan vård kan dra nytta och lära. Den nya lagen hävdar ett proaktivt synsätt d v s ska verka förebyggande.Skyldigheten för all hälso- och sjukvård är● att rapportera tillbud, ut-

reda och åtgärda.● att ge patienten möjlighet

att delta i arbetet.● att informera patienten,

när vårdskada inträffat, vilka åtgärder som vid-tagits för att undvika fram-tida fel inom systemet.

● att också informera om ersättningsmöjligheter.

● att årligen dokumentera säkerhetsarbetet

● att ta fram en patientsäker-hetsberättelse.

Socialstyrelsen får nu rollen att kunna dela ut kritik, att bistå med registerkontroll av ”riskindivider” inom vårdapparaten, att kunna yrka om treårig prövotid och eventuell deslegitime-ring.

OJ

Distriktet fick 2008 Förbun-dets uppdrag att ta tag i ut-redningen om en ny tänkt patientsäkerhetslagstiftning. Redan i remissvaret läm-nade vi synpunkter och var skrytsamt nog så förutseen-de, att vi poängterade några saker, som också delvis går igen som mantran i den nu beslutade lagstiftningen:● att man måste lyfta fram

patienten som en självklar


DHR i din kommun(forts. från sid 2)

DHR StockholmsavdelningenBox 92184120 09 STOCKHOLMBesöksadress:Hammarby Fabriksväg 23Tel 08-564 826 50, [email protected]: Ekerö, Lidingö, Solna och Stockholm

DHR SundbybergsavdelningenPostbox 2052172 02 SUNDBYBERGTel 08-733 05 92, ordf

DHR SödertäljeavdelningenBarrtorpsvägen 1 A151 48 SÖDERTÄLJETel 08-550 119 60, [email protected]: Nykvarn och Söder-tälje

DHR TyresöavdelningenJane RoosMovägen 6135 50 TYRESÖTel 08-742 12 20, [email protected]://home.swipnet.se/DHRTyreso/

DHR TäbyavdelningenTel 08-511 782 92, ordfKommuner: Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Öster-åker

- 4 -

Artighet – be-mötande på oär-lighetens altare Utan fantasi och kreativitet vet inte människor hur man tänker - utanför det som är och syns. Sant? Är det där-för vi har det samhälle som det ser ut? Vi kan se hur regelverk ut-tolkas ofta utan fantasi och kreativitet. Lögn och fantasi är det samma när man tar tolkningsföreträde i uttolk-ningen av regler. Och em-pati blir bara möjlig om vi förmår att ljuga. Empati för-utsätter nämligen att kunna se sig själv i en situation, som inte föreligger. Något som fantasilösa människor har svårt med. Den strama följsamheten till föreskrifter och regelverk skyddar den skyddslöse tjänstemannen från angrepp från överord-nade. Där hjälper inte all artighet mot kunden utan resulterar i oärlighet och svarslöshet.Att återföra människor till ett värdigt liv är innebörden av rehabilitering. Med de erbjudanden som lands-tinget ger kan man säga, att du får en glimt av vad livs-kvalitet kan innebära. När du börjat inse, att leva möj-ligen är mer än att överleva, då dras mattan undan och du ligger igen.

Jag kan inte glömma den handläggare inom beställar-sidan av landstingets sjuk-vård, som iskallt noterade: Det här är de rehabilite-ringsresurser vi erbjuder.● Den mekaniserade modell,

som ogenerat erbjuder tre veckor för exempelvis återförande till livskvalitet av en stroke.

● Den modell, som erbjuder dessa tre veckor av s k återkommande rehabilite-ring vart annat eller möj-ligen vart tredje år efter kroniska sjukdomar. Sjuk-dom, som resulterar i ext-rem förslitning av fort-farande fungerande mus-kulatur och leder.

Vård efter behov blir ett hånskratt i njugg från den med makten befryndade tjänstemannen. Habilitering är ett sätt att ta fram resurser, som indivi-den inte trott sig ha. Funk-tionsnedsättningen gömde möjligheten till ett bättre liv – till och med ett bra liv. Med rätt ingångar till re-surskapitalet skapas till-gängligheten till det kvalita-tiva livet. Tillgängligheten till vården har fokuserats på, att invånarna ”mitt i livet” utan dröjsmål ska få sina tiominuters kvalitativa möte med doktorn – hus-/akut-/privatpraktiserande doktor. Krav på den ständiga ge-



http://www.dhrs.se/



http://home.swipnet.se/DHRTyreso/

- 5 -

nomströmningen i vård-apparaten, oavsett om det gäller omhändertagandet av blöt förkylningsnäsa eller akut psykisk livskris resul-terar i ett okänsligt elittänk-ande. Den politiskt valda drogen om det snabba om-händertagandet som dess-värre resulterar i en ännu snabbare utskrivning är en polityr av ytlighet. Tjänste-män, som okritiskt deltar i det spelet är att beklaga. Den cynismen utan insikt om behov av långsiktighet kommer att slå ut många. Den underhållande vården ger de tillfälliga plåstren och riskerar att tvinga fram antingen en bestående livs-kvalitetsförsämring eller för tidig död. Att tala om multi-modala rehabiliteringsteam med eller utan kbt (kognitiv beteendeterapi) inriktning är tyvärr en moderiktning, som för att betyda något måste göras bekant för medborg-arna. Kbt är inte den enda salig-görande metoden. Männi-skan är lika oformaterbar som att man knappast spelar Beethovens 9:a dubbelt så fort. Det blir lika oskönt och omusikaliskt. Allt måste få sin tid eller inte alls spelas. Det är nödvändigt att certi-fiera handläggare för att ge dem insikter om oändligt många rehabiliteringsnivåer, från basnivå om instruktion-

er för att kunna självträna till den högspecialiserade rehabiliteringsvården.

OJ

Distrikt och avdelningar - några reflektionerFöreningslivet är föränder-ligt och dess villkor och ar-betsformer likaså. I oktober möttes ordförandena i dist-riktets avdelningar för att diskutera gemensamma frå-gor och erfarenheter. Ord-förandeträffen som kommer att följas av flera, bör bli det forum där vi i fortsättningen kan diskutera vår organisa-tion och de förändringar som kommer att behövas. Vilken är vår specifika roll i kommuner och landsting i förhållande till andra orga-nisationer? Vilka aktiviteter har värde för våra medlem-mar och hur värderar visjälva vår verksamhet? Kan DHR behålla sin styrka som pådrivande organisation?En samstämmig bakgrund för avdelningarnas arbete är det sakta minskande med-lemsantalet och detta på-verkar givetvis vilken verk-samhet som är möjlig att be-driva. Många av oss kunde vid träffen uppriktigt berätta om hur olika aktiviteter i avdelningarna urholkas och så småningom försvinner ur våra planeringar. Våra eld-

själar försöker träget upp-rätthålla sina avdelningar med de mötesformer och teman som länge varit DHRs ryggrad, även om allt färre närvarar. Detta är en situation vi inom avdelning-arna måste utgå ifrån när vi ser på vår framtida verk-samhet och identitet som organisation. Detta gäller alla våra avdelningar i länet från den största till den min-sta. Medlemsantalet är givetvis inte det enda av-görande för hur en avdel-ning fungerar. Dock kan vi inte vara hur få som helst och var den nedre gränsen går vet vi först när den när-mar sig. Denna trend gör att förbundet kommer att på-börja en organisationsöver-syn som rör alla delar av DHR.För avdelningarna i Stock-holms län har distriktet allt-mer blivit den samlande punkten för gemensamma aktiviteter, kunskapsgivning och policydiskussioner. Det en avdelning ensam inte för-mår kan vi göra tillsam-mans, såväl inom distriktet som mellan avdelningar och i samarbete med andra orga-nisationer, lokalt och regio-nalt.

Gunder Wåhlberg


Samverkan med SL pågår och vi från DHR försöker framföra våra synpunkter vid varje tillfälle. Även om vi inte alltid är nöjda med resultaten kan vi ändå säga att vi syns och hörs.

Under hösten deltar vi i den insiktsutbild-ning om tillgänglighet som alla tågvärdar i pendeltågstrafiken genomgår. Vi hoppas att den ska resultera i en större förståelse och ett ännu bättre samarbete med Stockholms-tåg i framtiden.

Intern insiktsutbildning om tillgänglighet fortgår för SLs personal på huvudkontoret. Vi hoppas att utbildningen kommer att ge bättre förståelse om tillgänglighet och att vi kommer att få tillgänglighetskonsekvens-beskrivningar i varje framtidsplanering i kollektivtrafiken.

Hur resenärsinformationen kan förbättras är ett externt projekt i SL. Vi hoppas att vårt samarbete ger sådana möjligheter i framtid-en att vi som resenärer enkelt kan kontrol-lera vad som händer i SL miljön, t ex om det finns en trasig hiss, otillgänglig buss

Aktuellt inom SL

- 6 -

eller ett otillgängligt pendeltåg när och där, vi vill genomföra en resa.

Vi har tagit upp brister och synpunkter som ni har påpekat för oss. Här kommer en uppdate-ring av sådant vi har fått av er. Vi försöker vid varje mötestillfälle få svar av ansvariga om:

trasiga hissar dåliga bemötanden från bussförare svårighet att åka med Spårväg City svårighet att åka med pendeltåg

Jag vill rekommendera er att: kontakta SLs kundtjänst oavsett vilka prob-lem ni upplever så att vi kan visa SL hur många missnöjda resenärer det finns, vad som behöver åtgärdas och varför vi tjatar.

om du är osäker på att åka tunnelbana en-sam så beställ gärna ledsagare hos SLs kundtjänst.

Om du är osäker på att åka pendeltåg och inte har beställt ledsagare så ta gärna kon-takt med pendeltågsvärden som sitter i mittenvagnen på varje pendeltåg. Du kan även använda nödtelefonen som finns i varje vagn. Där kan du uppmärksamma din närvaro i tåget för tågföraren.

Amir Amirriazi

Inte bara trösklar

Stockholms läns landsting anordnade ett semi-narium den 19 oktober i landstingssalen. Mer än bara trösklar är ett styrdokument för Stock-holms läns landstings program 2011-2015, för delaktighet för personer med funktionsnedsätt-ning. Landstingsfullmäktige tog det 100316. Landsstingsrådet Stig Nyman (KD) berättade om visionen: Alla människor har möjlighet till full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Stockholms läns landstings verksamhet, information och offentliga lokaler är tillgängliga för alla oavsett fysiska, psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. Lands-

tinget anställer personer med funktionsned-sättningar.Dokumentet vilar på FN-konventionen. Syftet i konventionen är att främja, skydda och säker-ställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande fri-heter för alla personer med funktionsnedsätt-ning och att främja respekten för deras inne-boende värde. Landstingets program är mätbart och uppföljningsbart. DHR Stockholms läns distrikt och de övriga handikapporganisation-erna har suttit med i arbetsgruppen.Syftet med detta program är att identifiera och undanröja specifika hinder för personer med


- 7 -

Kostnadsmässigt har vår flytt blivit dyr, myc-ket dyr, ekonomiskt och arbetsmässigt. Vi har tvingats lägga ner mycket tid för att hitta loka-ler att flytta till. Att hitta lokaler till ett litet kansli är inte lätt, speciellt när vi dessutom ställer krav på tillgänglighet. När vi till sist hittade nya lokaler i det fagra Sundbyberg var vi glada över att vi reserverat drygt 200000 kronor i vårt bokslut till att täcka våra kom-mande flyttkostnader. Pengarna räckte inte till, nödvändiga ombyggnadskostnader indikerade värden/fastighetsägaren till cirka 70000 kro-nor. Bara den notan slutade på 250000 kronor!Och när vi flyttade in var inte lokalen iord-ningställd trots att kontraktet skrevs redan i början av mars för inflyttning 1 juni!Att ryckas upp med rötterna och skiljas från vänner och arbetskamrater är inte lätt. Det fick vi uppleva i och med att vi inte längre fick bo samman med vårt riksförbund. Vi och övriga underhyresgäster valdes bort när förbundet skulle flytta till lokaler som är bättre anpassade till deras kassa och personalstyrka. Vi valdes bort av administrativa skäl, man ville inte ha besväret att fakturera oss och utan oss kunde man söka mindre lokaler, och vi valdes bort av ”rättviseskäl”, Stockholmsdistriktet ska inte ha några fördelar gentemot andra distrikt! Ett märkligt argument minst sagt. Det har känts tungt, mycket tyngre än vi befarat.

/jk

Ett förlorat år... Nya tag 2011Under 2011 planeras konferenser/utbildningar på teman kring:

Sjukförsäkring och arbetsmarknad Omvärldsbevakning (Vad kan beröra oss specifikt?)

Hjälpmedel och rehabgaranti Olika valfriheter (vårdens olika fria val, lagen om valfrihet LOV)

Smärta (läkemedel, olika terapier, stress, TUFF**, byta egna erfarenheter)** Du vet väl att TUFF står för Trycksår - Under-näring - Fallolyckor – Förebyggande

KHR-frågor (vad händer 2011, miljon-programmets bostäder)

Äldrefrågor /Grå pantrar (mat för äldre, boende)

LSS (vart är vi på väg?) Styrelseutveckling (vilken uppgift är viktigast?)

Kollektivtrafikens olika formerVi vill få kontakt med Dig om våra temaplaner. Ligger dessa i linje med Dina tankar om med-lemsinriktade verksamheter? Hör av Dig med synpunkter och idéer! Det kan ge oss glöd att planera nya saker.Kansliet: Tel: 08-120 556 80e-post: [email protected]

funktionsnedsättning. Alla ska kunna ta del av Stockholms läns landstings tjänster, service och verksamhet. Programmet syftar också till att Stockholms läns landsting anställer fler personer med funktionsnedsättning. Program-met är ett styrdokument och ett stöd för alla landstingets förvaltningar och bolag samt för de verksamheter, som Stockholms läns lands-ting har avtal med. Dokumentet är en utveck-

ling av tidigare program. Ansvaret för dess fullföljande åvilar varje nämnd och styrelse. Kostnaderna för genomförandet ska inrymmas inom den ordinarie verksamheten. Resultatet ska redovisas årligen.Mål 1: Bemötande, Mål 2: kommunikativ till-gänglighet, Mål 3: fysisk tillgänglighet.

Yvonne Björkman


AVSÄNDARE:DHR Stockholms Läns DistriktStarrbäcksgatan 11, bv172 74 SUNDBYBERGTfn 08 120 556 80www.dhr.se/stockholmslan******************Personal:Gunilla Carlberg, handläggareJaan Kaur, ombudsman

PORTOBETALT

- 8 -

Vi tar gärna emot tips om saker du skulle vilja ha med.Hör också av dig ifall du har frågor eller kommentarer om innehållet. Vi tar också gärna emot dina debattinlägg.

31 januari 2011…är en viktig dag att komma ihåg. Det är sista dagen då motioner till distriktsårsmötet ska vara distriktsstyrelsen tillhanda.Att tänka på när du skriver en motionI princip kan din motion se ut hur som helst. Det ställs inga, eller åtminstone få, formella krav på motionens utformning. Det ska dock framgå till vem motionen är ställd och motio-närens namn. Tänk först igenom vad du vill skriva om och ditt förslag till förändring. Försök att vara tyd-lig i dina formuleringar för att undvika miss-förstånd. Mottagaren kommer inte att göra

några ändringar i din motion. Det är det som står som kommer att behandlas och tolkas av mottagaren av motionen. Inom DHR har de olika organisationsleden litet olika arbetsuppgifter. Distriktets områden är landstingskommunala och länsfrågor. Typi-ska sådana är sjukvård, rehabilitering, hjälp-medel, kollektivtrafik inklusive färdtjänst och arbetsmarknad. Distriktets valberedning är intresserad av att få in förslag på kandidater till de olika förtro-endeposter som tillsätts av årsmötet. Förslag på personer du vill nominera kan skickas in till: Valberedningen, (distriktets adress ovan).

DHR aktuellt i Stockholms län återfinns (med fler artiklar) även på hemsidan: www.dhr.se/stockholmslan

DHR – förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

Gunder Wåhlberg Ingela LarssonAnsvarig utgivare/redigerare [email protected]: 08-120 556 80

Inför distriktsårsmötet 2011

God JulGod Julochoch

Gott Nytt ÅrGott Nytt ÅrTillönskas alla våra läsare!Tillönskas alla våra läsare!

Distriktsstyrelsen med personalDistriktsstyrelsen med personal

Kansliethåller julstängt

24 december 2010 - 10 januari 2011.

Inför distriktsårsmötet 2011


- 6 -

Allt om mig i en journal

Bra eller dåligt?! I dag, i går, i förrgår. Sedan länge har man talat om det fördelaktiga med all kunskap om mig samlad på ett ställe. I en elektronisk journal.Den diskussionen kommer att fortsätta länge än. I Stockholms läns landsting pågår överför-andet av journaler till ett gemensamt system Take Care. De absoluta fördelarna är, att min vårdcentral kan kommunicera med de stora sjukhusen. Prover, röntgenbilder och all gång-en information blir öppen. Här börjar tvivlarna och ifrågasättarna slå på bromsarna. Inte vill jag att distriktssköterskan ska kunna läsa om mina dåliga stunder i livet. Hon ska möjligen kunna kolla hur blodtrycket såg ut, när det togs senast på sjukhuset. Men som sagt, inte att jag haft en kollaps, att jag hade en misstänkt ”skamlig” sjukdom.De strömningar som är väldigt aktuella, är att man äntligen ska ha mitt livs historia samlad på ett elektroniskt ställe. Det nyligen avslutade Socialstyrelseprojektet Nationell Informations-struktur (NI) har försökt greppa all vård-/omvårdnads-/socialtjänstinformation genom att samla den i en journal. Ambitionen är, att informationen läggs i olika skikt med olika be-hörigheter. Där ska jag kunna spärra eller öppna min journal via en patientbricka och olika inloggningsnivåer. Det finns också strömningar, som kräver att min journal bara är min och där jag vid varje tillfälle ger mitt till-stånd eller nekar tillträde.Är det bra med så mycket information som möjligt, där kanske just väsentlig kunskap drunknar i en djup journalflod? När och i vilket läge kan vi vara säkra på att det blir rätt information?Datainspektionen anser sig ha lösningen. Be-hörighet för att gå in i systemen utfärdas in-dividuellt och inte generellt till någon yrkes-

grupp. T ex, inte ens alla läkare på en sjukhus-klinik. Patienten ska ges möjligheten att spärra uppgifter för andra vårdgivare. Verkligheten ser nog dessvärre inte riktigt så ljusblå ut som inspektionen tror. Med allt mer sofistikerade spärrsystem med nivåbestämningar av behörig-heter kan säkerheten höjas. Det allra säkraste är enligt min uppfattning, att jag av integritetsskäl äger hela min elektroni-ska journal och gång för gång ger tillträde till de nivåer jag tycker är befogade. Det ligger i linje med den nya patientsäkerhetslagen, där jag som patient blir helt delaktig. När jag akut och medvetslös kommer in till sjukhuset får den jouransvarige öppna min journal och i efterhand försvara öppnandet.

Olle Johansson

Mycket av vårt arbete sker i aktiviteter inom och utanför distriktskansliet, i möten, sam-manträden och samverkansråd. Bara på dist-riktsstyrelsesammanträdet den 18 oktober an-mäldes följande aktiviteter som vi deltagit i: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning samverkade, Yvonne Björkman och Olle Johansson deltog från oss. Då diskuterades bl a halvårsbokslutet, sommarens stängda vårdplat-ser, uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm, avtal mellan landstinget och kommunerna om in- och ut-skrivnings-rutiner. På mässan Ett bra liv återfanns Olle och Jaan Kaur som inspirerades och kunskapa-de. Olle och Yvonne var också och diskutera-de hjälpmedelsfrågor med hjälpmedelsrefe-rensgruppen. Amir Amirriazi och Jaan testade och lämnade synpunkter på ett SL-förslag för att komma litet närmare en acceptabel lösning för fungerande fotsteg till pendeltågen. Olle och Estelle Bergström sammanträffade med Landstingsstyrelsens läkemedelskommitté.

Aktiviteter där distriktet fanns med


- 6 -

Vår styrelse och vår personalOrdförandeOlle Johansson, DHR HuddingeavdelningenVice ordförandeGunder Wåhlberg, DHR Nacka-Värmdöavdel-ningenKassaförvaltareEstelle Bergström, DHR Nacka-Värmdöavdel-ningenLedamöter:Amir Amirriazi, DHR StockholmsavdelningenYvonne Björkman, DHR Sundbybergsavdel-ningenGöran Dahlström, DHR Botkyrka-Salemavdel-ningenAgneta Ekström, DHR NorrtäljeavdelningenIngegerd Johansson, DHR Nynäshamnsavdel-ningenIngela Larsson, DHR StockholmsavdelningenKjell Sandström, DHR Stockholmsavdelning-enAnna Westerberg, DHR TäbyavdelningenLiza Ekwall, adjungerad från Unga Rörelse-hindrade, Stockholmsregionen

Personal:Gunilla Carlberg, handläggareJaan Kaur, ombudsman

På inbjudan av Landstingsstyrelsen deltog Jaan i ett möte med region Skåne som var på besök för att höra mer om hur arbetet med att ta fram landstingets tillaktighetsprogram gått till. Jaan deltog även i en träff om rehabilite-ringsverksamheten vid Danderyds sjukhus. Olle, tillsammans med representanter från Unga Rörelsehindrade i Stockholm, deltog i RTP-S ledarskaps-utbildning. Den 11 oktober höll vi en avdelningsordförandekonferens och glädjande nog hade alla avdelningar i distriktet anmält sig. Olle deltog i ett sammanträde med Landstingsstyrelsens bidragsgrupp. Gunder Wåhlberg och Jaan tillsammans med vår TEKLAgrupp träffade förbundets handläggare för att diskutera framtiden när Tekla blir en tydligare del av Tanzania-programmet. Amir Estelle och Jaan träffade företrädare från Sam-trans, Taxi 020 och Taxi Kurir för att diskutera rullstolstaxi. Olle och Jaan skulle på ett ”rums-designmöte” om Nya Karolinska Solna i deras förvaltningslokaler i City. Varför vi inte kom in framgår av nedanstående bild.

/jk


Documents

i Stockholms län • december 2010 - DHR › stockholmslan › files › 2014 › 06 › DHR-aktuellt-decem… · Finns det något av våra krav, som fortfarande bara blir större?