Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Intrahospitala transporter av

intensivvårdspatienter

Stress, trötthet och tillbud.

Författare Handledare

Sofia Bohlin Camilla Fröjd

Mattias Grütz

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator

Grundläggande nivå Barbro Wadensten

Ht 2010

Sammanfattning

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment

och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt

eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.

Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala

transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av

antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad

transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad

av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet

och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.

Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt

upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och

undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter.

Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter. Inga skillnader i förekomst av tillbud mellan

dagtransporter och nattransporter eller mellan akuta och planerade transporter kunde ses.

Sjuksköterskor och undersköterskor rapporterade mer stress vid de transporter där det

förekommit tillbud än vid de där tillbud inte förekommit.

Slutsats: Tillbud förekommer i knappt hälften av intrahospitala transporter och sjuksköterskor

och undersköterskor rapporterar mer stress i samband med transporter med tillbud än

transporter utan tillbud.

Nyckelord: tillbud, intrahospital transport, patientsäkerhet, intensivvårdsavdelning,

sjuksköterska.

Abstract

Introduction: Intrahospital transport of critical care patient is a responsible working

operation and much of the critical care nurse and the assistant nurses´ work. It is risky,

because incidents of patient and equipment can happen.

Purpose: The objective was to describe the occurrence of incidents and types of incidents

during intrahospital transport of ICU patients, and compare if there are differences in the

occurrence of incidents during different times of day and the difference between emergency

and planed transportation. The aim was to investigate nurses and assistans nurses´ perceived

level of stress and fatigue during transport and if there are differences in the incidence of

fatigue and/or stress during transport where incidents occurs or not occurs.

Method: The study is quantitative, descriptive and comparative. The presence of the incident

and the experience of stress/fatigue were answered on a response form of nurses and assistant

nurse during or immediately after intrahospital transport. A total of 42 transports are included.

Results: Adverse events occurred at 19 transports. No differences in the occurrence of

incidents between day transports and night transport or between acute and planned transports

could be seen. Nurses and assistant nurses reported more stress during the transports, where

there have been adverse events than in those were adverse events had not occurred.

Conclusion: Adverse events occurs in almost half of intrahospital transport and nurses and

assistant nurses reported more stress associated with transports with adverse events other than

the transports without adverse events.

Keywords: adverse events, intrahospital transports, patient safety, intensive care unit, nurse.

Innehållsförteckning

Bakgrund __________________________________________________________________ 1

Syfte ___________________________________________________________________ 4

Frågeställningar ___________________________________________________________ 4

Metod ____________________________________________________________________ 5

Design __________________________________________________________________ 5

Undersökningsgrupp _______________________________________________________ 5

Urval ___________________________________________________________________ 5

Datainsamlingsmetod ______________________________________________________ 6

Tillvägagångssätt __________________________________________________________ 7

Databearbetning och analys _________________________________________________ 7

Etiska överväganden _______________________________________________________ 8

Resultat ___________________________________________________________________ 9

Tillbud under intrahospital transport ___________________________________________ 9

Grad av stress och trötthet under intrahospitala transporter ________________________ 12

Diskussion ________________________________________________________________ 15

Resultatdiskussion ________________________________________________________ 15

Metoddiskussion _________________________________________________________ 18

Referenser ________________________________________________________________ 21

Bilaga 1 __________________________________________________________________ 23

Bilaga 2 __________________________________________________________________ 24

Bilaga 3 __________________________________________________________________ 26

Sid 1

Bakgrund

Transport av intensivvårdspatienter till och från röntgen och operation är nödvändigt för

diagnostik och behandling. Det är dock riskfyllt, dels att lämna den patient som blir kvar på

avdelningen dels att transportera den kritiskt sjuke patienten till en undersökning eller

behandling (1, 2). Society of Critical Care Medicine´s minimistandard är att inför transport

stabilisera patienten, förbereda utrustningen korrekt och att personal är adekvat utbildade (3).

Det tar olika lång tid att förbereda patienterna inför undersökningar beroende på vilket

intensivvårdsbehov de har och beroende på hur lång undersökningen är samt om det krävs

särskilda läkemedel eller medicintekniska hjälpmedel under undersökningen.

Intensivvårdspatienten är ofta utrustad med invasiva katetrar och endotrakealtub eller

trakeostomi som möjliggör avancerad medicinsk behandling. Under transport används olika

medicinteknisk utrustning beroende på patientens behov av vård och tillstånd, t.ex. kan

transportventilator, syrgas och övervakningsutrustning användas. Sjuksköterskan som

transporterar patienten ska dessutom ha läkemedel och infusionsvätskor i beredskap, ofta i

form av akutväska eller transportväska. Den som transporterar patienten ansvarar för att

övervaka förändringar i patientens vitala tillstånd avseende andning, syresättning och

cirkulation samt att förebygga och åtgärda förändringarna (4). Vidare ansvarar sjuksköterskan

för att göra transport och undersökning möjlig genom adekvat sedering och smärtlindring av

patienten.

På Akademiska sjukhuset transporteras intensivvårdspatienten i regel av sitt vårdlag som

består av en specialistsjuksköterska inom intensivvård och en undersköterska med

intensivvårdskompetens. Undersköterskan har viktiga arbetsuppgifter vid transport, bl.a. att

kontrollera transportventilator och syrgastuber innan transporten påbörjas och ansvara för

syrgastillförsel och övervakning under transporten. Under transporten samarbetar

undersköterska och sjuksköterska för att genomföra transporten så säkert som möjligt. För att

underlätta transporten finns en särskild transportvagn som rymmer transportventilator,

övervakningsmonitor, sugutrustning, syrgas och tillbehör som syrgasmasker, stetoskop.

Transportsväskan innehåller läkemedel som behövs vid akuta situationer samt utrustning för

att etablera fri luftväg och intubationsutrustning.

Sid 2

Det finns en ökad risk för tillbud (adverse events) under transporten till följd av att patienten

förflyttas och samtidigt måste behandlas och övervakas med transportabel utrustning (3).

Enligt tidigare studier kan kan tillbud delas upp i två kategorier. Den första är missöden med

övervakning och utrustning dvs. infarter som åker ut, kablar som åker isär, fel på utrustning

och otillräcklig syrgasmängd. Den andra kategorin är fysiologiska förändringar i patientens

tillstånd; hypotension, arytmier, hypoxi och förhöjt intrakraniellt tryck (ICP) (2, 5, 6, 7). Det

finns uppgifter om att fysiologiska förändringar i patientens tillstånd och tillbud med

medicinteknisk utrustning, invasiva katetrar och läkemedel förekommer i 70 % av

intrahospitala transporter (6)

I en prospektiv studie med 339 transporter fann författarna att de flesta (71 %) av tillbuden

berodde på problem med utrustningen; ventilationssvårigheter, tubdislokation och dislokation

av central venkateter (8). Patienter med vasoaktivt eller inotropt stöd och mekanisk ventilation

har haft påtagligt högre risk för fysiologiska förändringar och adverse events under transport.

I en studie med 800 transporter hade patienterna som transporterades högre morbiditetsgrad,

längre vårdtid på IVA och totalt längre vårdtid på sjukhus än de patienter som inte

transporterades i studien (1). Även vid akut transport finns en ökad risk för tillbud jämfört

med planerade transporter (3). Zuchelo et al. fann förekomst av betydande respiratoriska och

cirkulatoriska förändringar hos patienter i 67 % av transport (n =58) (9).

Den samlade kunskapen om förekomst av risker och tillbud av intensivvvårdspatienter är

internationellt sett låg. Det finns inte heller några enhetliga termer och begrepp för dessa

risker och problem förutom samlingsnamnet adverse events (5).

Ventilatorer, övervakningsutrustning och infusionspumpar utvecklas kontinuerligt för att

underlätta transport av intensivvårdspatienter. Ett flertal företag har avancerad transportabel

medicinteknisk utrustning att erbjuda. Transportvagn och transportväska uppdateras

regelbundet. Omkopplingsmoment av utrustning och överflyttningsmoment av patient och

utrustning kvarstår dock som för tio år sedan. På Akademiska Sjukhuset är det fysiska

avstånden mellan CIVA och undersökande och behandlande enheter också samma som för tio

år sedan. Det finns därför anledning att undersöka om tillbud fortfarande förekommer

frekvent.

Inom akutverksamhet sker transporter dygnet runt. Nattetid är det dock en större risk att göra

fel då personal av naturliga skäl är tröttare än under dagen. Både uppmärksamhet och

Sid 3

reaktionstid är nedsatt hos den som arbetar natt (10, 11). En studie från 2006 visade att

personal kunde somna till korta stunder under nattskiftet (11). Även reaktionstiden kan

försämras, i vissa fall lika mycket vid nattarbete som vid alkoholintag motsvarande 0,5

promille (12). Skiftarbetande sjuksköterskor har också rapporterat ”fatigue”, stress och

svårigheter att hålla sig vakna i ett av tre skift (13). Begreppet fatigue används i engelsk

litteratur för att beskriva trötthet orsakad av nattarbete. Fatigue definieras som trötthet,

svaghet, brist på energi och koncentrationssvårigheter (14).

Stress förekommer dagligen i akutverksamhet och personal inom intensivvård rapporteras

vara mest stressade av intensivvårdens oförutsägbarhet avseende behandling och omvårdnad

som leder till att det svårt att planera och organisera arbetet (15). Stress har beskrivits som en

fysiologisk och psykologisk respons på en icke-specifik stressor med aktivering av

katekolaminer och glucokortoider (18). Upplevelsen av stress kan antas vara beroende av

individens tankar, minne och tidigare betydelsefulla upplevelser. Individen upplever stress i

förhållande till sin omgivning och sina resurser, vilket förklarar att det måste finnas balans

mellan kraven och möjligheten att klara av en situation (19).

I ett examensarbete som genomfördes 1999 på CIVA, Akademiska sjukhuset i Uppsala,

synliggjordes att personalen oftast hann förbereda patienten inför transport och ofta hann

iordningställa transportutrustning. I samma studie togs frågan upp om att ha ett speciellt

transportteam och 90 % (n=53) ansåg att det inte var någon lösning. Även stress togs upp som

en riskfaktor men det var endast tre stycken i gruppen som upplevde stress. Förslag på

förbättringar var; annan transportutrustning samt transportabel röntgenutrustning (16). Winter

fann i sin prospektiva observationsstudie av 32 transporter att det var adekvat bemannat i 75

% av transporterna (17).

I dagsläget har nästan alla arbetstagare på CIVA någon procent nattskift, ibland så mycket

som 50 %. Transporter sker som tidigare nämnts på dygnets alla skift. Det är därför av

intresse att undersöka om sjuksköterskor och undersköterskor upplever trötthet under detta

krävande arbetsmoment samt om det påverkar förekomsten av tillbud. Grad av stress och

trötthet anses vara viktigt vid alla former av tillbud inom sjukvården (13) och ska därför

studeras även inom detta område som är ett av de mer krävande arbetsmomenten inom

intensivvård. Vilken typ av stress och trötthet samt varför personalen upplever stress och

trötthet kommer inte att studeras.

Sid 4

Syfte

Att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av

intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud

under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport.

Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress

och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i grad av trötthet och/eller stress vid

transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.

Frågeställningar

1. Vilka typer av tillbud sker under intrahospitala transporter?

2. Hur många tillbud sker totalt?

3. Finns det någon skillnad i antal tillbud mellan dag och natt?

4. Finns det någon skillnad i antal tillbud mellan akuta och planerade transporter?

5. Vilken grad av stress upplever sjuksköterskor under transport?

6. Vilken grad av trötthet upplever sjuksköterskor under transport?

7. Vilken grad av stress upplever undersköterskor under transport?

8. Vilken grad av trötthet upplever undersköterskor under transport?

9. Är det skillnad på graden av trötthet mellan grupperna där tillbud förekommit och

grupperna där tillbud inte förekommit?

10. Är det skillnad på graden av stress mellan grupperna där tillbud förekommit och

grupperna där tillbud inte förekommit?

Sid 5

Metod

Design

Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande.

Undersökningsgrupp

I denna studie undersöks tillbud vid intrahospitala transporter, uppgifter om patienter och

personal studeras inte. Alla intrahospitala transporter som genomfördes på Centralintensiven

(CIVA) vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala under studiens gång var möjliga att inkludera.

Intrahospitala transporter genomförs alltid av en sjuksköterska och en undersköterska.

Resultatet kan innehålla svar från samma sjuksköterskor och undersköterskor upprepade

gånger, eftersom varje person under en månads tid hunnit gå på fler än en transport. I vissa

fall följer läkare med under transporten men läkares stress och trötthet studerades inte.

Urval

Totalt inkluderades 42 transporter. Exklusionskriterier från studien var om följande ej var

ifyllt i svarsformuläret; tid på dygnet, (ex kl.13-14), akut transport? (Ja/Nej) och/eller upplevd

grad av stress och trötthet. Inga transporter exkluderades på grund av detta.

Patientdata efterfrågades inte och författarna avstod möjligheten att i efterhand söka uppgifter

om transporten för att garantera patienters och personals anonymitet. Därför räknades det med

en ökad risk för bortfall eftersom formulären inte kunde kompletteras i efterhand.

Det interna bortfallet beträffande rapportering av stress och trötthet består av uteblivet svar

avseende stress och trötthet från undersköterska i två av transporterna.

Det externa bortfallet kontrollerades via CIVA:s beläggningslistor. Journalgranskning gjordes

av alla patienter som varit inskrivna på CIVA under studietiden. Operationsberättelse,

röntgensvar samt uppgifter i sjuksköterskeepikris gav uppgifter om transport av patient med

CIVA:s personal med undantag för de svar där det stod i remissen att undersökningen utförts

på avdelningen. Totalt 80 st. transporter hade genomförts med patienter på CIVA och av

CIVA:s personal under studietiden. I studien finns alltså ett externt bortfall på 48% med

avseende på hela transporter. Bland de 38 transporter som utgör det externa bortfallet är

fördelningen av antalet transporter; CT 18 st, slätröntgen 3 st, PCI/angio 3, annan IVA eller

avdelning 1 och operation 13 st.

Sid 6

Datainsamlingsmetod

Författarna utformade ett eget formulär på svenska eftersom det inte fanns något sammanställt

formulär som passar för rapportering av tillbud. Formulären pilottestades under en vecka av

utvalda sjuksköterskor på CIVA. Den slutliga versionen av formuläret kom till efter en kort

diskussion med de sjuksköterskor som fyllt i formuläret på prov veckan innan studien

startade. Totalt fylldes 7 formulär i under testveckan och sjuksköterskornas kommentarer om

vad som kändes oklart åtgärdades och i informationsbrevet förtydligades vad som förväntades

av dem som fyllde i formulären. De formulär som användes under studiens gång ses i bilaga 2

och 3.

Sjuksköterskans och undersköterskans del var sammanhäftade och hade samma studienummer

för att kunna kopplas ihop till samma transport när det var ifyllt. Sjuksköterska och

undersköterska kunde alltså dela på formulären och fylla i dem enskilt.

Patientansvarig sjuksköterska ombads fylla i formulär med kryssalternativ för bakgrundsfakta

och tillbud; fysiologiska förändringar och problem med medicinteknisk utrustning. Med

tillbud avsågs; sänkt medvetandegrad, hypoxi, hypotoni, arytmi, ICP-stegring eller annan

allvarlig förändring i patientens tillstånd, problem med respirator, dislokation av invasiva

katetrar; CVK, artärnål, PVK eller dislokation av tub, dränage eller urinkateter. Vidare avsågs

även isärkoppling av invasiv tryckövervakning, infusionsslangar eller respiratorslangar samt

fel på eller störningar av övervakningsutrustning, infusionspump eller sugutrustning.

Innehållet i formuläret är liknande de tillbud som undersökts i tidigare studier inom ämnet

(2,3,5,6,7,8). Det gavs också utrymme till fritext i svarsformuläret i fall inget av alternativen

stämde överens med tillbudet under transporten, se bilaga 2.

Svarsformuläret hade också två skalor enligt modell VAS (visuell analog skala), för att skatta

upplevelse av trötthet och stress under transporten. Skalan sträcker sig från 0 (Ingen stress

eller Ingen trötthet) till 10 (Mesta möjliga stress eller Mesta möjliga trötthet), se bilaga 2.

VAS-skalan i formulären var 10,2 cm lång p.g.a tekniska problem att få en exakt 10 cm. Den

undersköterska som ingick i vårdlaget vid transporten ombads skatta sin upplevelse av trötthet

och stress också enligt modell VAS, se bilaga 3. Sjuksköterskor och undersköterskor ombads

besvara formulären under eller direkt efter transporten. VAS är en enkel och välbeprövad

skala för att mäta kliniska, subjektiva fenomen så som t.ex. oro och trötthet. VAS har

studerats väldigt mycket och det har visat sig att VAS är en reliabel och valid metod i de

flesta mätningar (20).

Sid 7

Skattning av stress och trötthet avsåg att mäta hur personerna upplevde stress och trötthet

under transporten. Avsikten var att formulären skulle fyllas i så snart som möjligt efter

transporten eftersom det av praktiska skäl kan vara svårt för de som går på transporten att

fylla i under tiden de är på transport. Tidsåtgång för att fylla i formulären uppskattades till

max 20 minuter för sjuksköterska och max 10 minuter för undersköterska.

Tillvägagångssätt

Personalen på CIVA informerades om studien vid två tillfällen genom deras interna

Onsdagsinfo som ges ut veckovis. Ett informationsbrev med instruktioner och

kontaktuppgifter till ansvariga för studien publicerades i Onsdagsinfo två veckor före

datainsamlingsperioden. Svarsformulären trycktes på grönt papper för att lättare särskilja dem

från andra studier och för att de skulle väcka uppmärksamhet vid transportvagnarna. Eftersom

transportvagnar används vid alla transporter fanns svarsformulär vid CIVA:s transportvagnar.

Inga observationer har gjorts av författarna, sjuksköterskor och undersköterskor har

rapporterat händelserna under transporterna.

Under studietiden var författarna närvarande på avdelningen nästan dagligen och kunde svar

på eventuella frågor.

Databearbetning och analys

Inmatningsfel har upptäckts, åtgärdats och kontrollerats om två gånger. Vid kontroll av

deskriptiv statistik avviker inte medelvärde från manuell beräkning.

För att besvara frågeställning 1 och 2 användes deskriptiv statistik. Svarsformulären har

summerats manuellt och alla beräkningar (antal och procent) är gjorda manuellt avseende

fysiologiska förändringar och tillbud med medicinteknisk utrustning, läkemedel och invasiv

utrustning. Beskrivande figurer är gjorda i Microsoft Excel.

Frågeställning 3 och 4 har besvarats efter analys med Chi-2-test.

Frågeställning 5, 6, 7 och 8 har besvarats med beskrivande statistik. Bearbetning av materialet

gjordes genom att mäta med linjal på skalan och ge markeringen på skalan samma nummer

som överensstämde med centimeter på linjalen. Vid mätningen av VAS gjordes avrundning

till närmaste hel- eller halvcentimeter. Beräkning av medelvärde och standardavvikelse samt

beskrivande figurer gjordes i SPSS

Sid 8

Frågeställning 9 och 10 har besvarats efter analys med oberoende t-test.

För signifikansgräns valdes p < 0.05.

Etiska överväganden

Godkännande av verksamhetschef på CIVA har inhämtades innan studien påbörjades. Studien

innebar ingen intervention utan syftade till att beskriva sedvanlig vård och transport som

arbetsmoment. Patient och personal garanterades anonymitet då svarsformulär inte kan

härledas tillbaka till patienter eller personal. Patientens medgivande har därför inte heller

efterfrågats. Uppgifterna har hanterats med respekt för att transport är ett riskmoment i

medicinsk behandling. Ingen enskild individ inom personalgruppen kan utpekas som ansvarig

och alla allvarliga tillbud som skett ska som vanligt ha redovisats enligt avdelningens

riktlinjer. Etiska överväganden är gjorda i enlighet med Helsingforsdeklarationen (17) och

CODEX (18).

Sid 9

Resultat

Under 14 transporter (33,3 %) var patienten intuberad/trakeostomerad, under 10 transporter

(23,8 %) intuberad/trakeostomerad med behov av inotropt/vasoaktivt stöd, under sju

transporter (16,6 %) var patienten spontanandandes med > 40 % syrgas eller behov av non-

invasiv ventilation (NIV), under en transport (2,3 %) var patienten spontanandandes med > 40

% syrgas/behov av NIV och inotropt/vasoaktivt stöd och under en transport (2,3 %) hade

patienten endast behov av vasoaktivt eller inotropt stöd.

Transporter som genomfördes med patienter som inte hade behov av vare sig tub eller

trakeostomi, syrgas > 40 % / behov av NIV, eller vasoaktivt/inotropt stöd var 9 stycken (21,4

%), och gällde transporter till annan avdelning, se figur 1.

Figur 1 Förekomst av invasiv/non-invasiv ventilatorbehandling, syrgas samt inotropt stöd

Tillbud under intrahospital transport

Totalt 28 tillbud har rapporterats och de förekom i 19 av transporterna (45 %). Vid tre

transporter rapporteras tre avvikelser under transportens gång, under tre transporter

rapporteras två avvikelser och under 13 transporter rapporteras en avvikelse.

0

5

10

15

20

25

30

35

antal

procent

Sid 10

Fysiologiska förändringar i patientens tillstånd under intrahospital transport

Fysiologiska förändringar som rapporterats under transporterna är ett fall av

medvetandesänkning (3,6 %), tre fall av hypoxi (11 %), ett fall av hypotoni (3,6 %), ett fall av

arytmi (3,6 %), fyra fall av ICP-stegring (14 %), ett fall av hypertoni (3,6 %), ett fall av

läckage av ventrikelinnehåll (3,6 %) och ett fall av koldioxidretention (3,6 %). Totalt

rapporteras alltså 13 stycken fysiologiska förändringar vilket motsvarar 46,6 % av det totala

antalet tillbud, se figur 2 för fysiologiska förändringar i antal och procent.

Figur 2 Fysiologiska förändringar under intrahospital transport

Tillbud med invasiv utrustning, läkemedel och medicinteknisk utrustning

Antalet tillbud med invasiv utrustning, läkemedel och medicinteknisk utrustning som

rapporterats under studien står för 53,4 % av det totala antalet tillbud. Inga dislokationer har

rapporterats. Totalt 15 tillbud rapporteras under transporterna, två stycken läkemedelstillbud

(7,1 %), två oavsiktliga isärkopplingar (7,1 %), två fall av respiratorproblem (7,1 %), ett

tillbud med en droppställning som inte gick att reglera och sängen fastnade därmed i en dörr

(3,05 %), en droppställning som höll på att vicka omkull ( 3,05 %) samt 7 stycken tillbud med

övervakningsutrustning (25 %). Tillbuden rörande övervakningsutrustningen utgör 46 % av

det totala antalet tillbud med utrustning och i en av dessa transporter rapporteras tre stora

Fysiologiska förändringar

02468

10121416

Med

veta

nde.

..

Hypox

i

Hypot

oni

Hyper

toni

Arrytm

i

ICP-s

tegrin

g

Läck

age_

vent..

.

Koldi

oxid

rete

...

Fysiologisk förändring

antal

procent

Sid 11

problem med övervakningen (störningar på EKG, artärtryck samt urladdning av hela

monitorn).

Under de andra sex transporterna där det rapporteras problem med övervakning är det

problem med saturationsövervakning i två fall, störningar under magnetröntgen som

påverkade EKG i ett fall, två fall av problem med artärtrycksövervakning och ett fall med en

ICP-mätare som stängdes av vid batteridrift. Se figur 3 för tillbud med invasiv utrustning,

läkemedel och medicinteknisk utrustning i antal och procent.

Figur 3 Tillbud med utrustning under intrahospitala transporter

Jämförelse av förekomst av tillbud mellan olika tidpunkter på dygnet

Dagtid (07:15 - 21:00) utfördes 32 transporter och tillbud rapporterades under 13 transporter

(40 %) . Nattetid (21:00 - 07:15) utfördes 10 transporter och tillbud rapporterades under 6

transporter (60 %). Skillnaden är inte signifikant, (p-värde 0.332).

Jämförelse av förekomst av tillbud vid akuta och planerade transporter

Av 42 tranporter rapporterades 22 stycken (52 %) ha skett akut. Tillbud rapporteras i 11

stycken (50 %)av dessa transporter. Ingen signifikant skillnad ses (p-värde 0.516).

Tillbud med utrustning

05

1015202530

Läke

med

el

Oav

siktlig

a is...

Trans

portv

enti.

..

Dro

ppst

älln

ing

Öve

rvak

nings

...

Utrustning

antal

procent

Sid 12

Grad av stress och trötthet under intrahospitala transporter

Sjuksköterskornas grad av stress och trötthet under transporterna

Sjuksköterskorna (n =42) skattade sin grad av stress under transporterna mellan noll och åtta

(min/max) på en tiogradig skala. Medelvärdet var 1,7 (SD 1,7), se figur 4.

Figur 4 Sjuksköterskors grad av stress (n =42)

Sjuksköterskorna (n =42) sin grad av trötthet under transporterna mellan noll och åtta

(min/max) på en tiogradig skala. Medelvärdet var 1,9 (SD 2,3), se figur 5.

Figur 5 Sjuksköterskors grad av trötthet (n=42)

Stress sjuksköterskor

0

5

10

15

20

25

30

35

0 1 1,5 2 2,5 3 4 5 8

antal

procent

Trötthet sjuksköterskor

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

0 1 1,5 2 2,5 3 4 5 7 8

antal

procent

Sid 13

Undersköterskornas upplevelse av stress och trötthet under transporterna

Undersköterskorna (n =40) skattade sin grad av stress under transporterna mellan noll och

fem (min/max) på en tiogradig skala. Medelvärdet var 1,0 (SD 1,4), se figur 6.

Figur 6 Undersköterskors grad av stress (n=40)

Undersköterskorna (n =40) skattade sin trötthet under transporterna mellan noll och åtta

(min/max) på en tiogradig skala. Medelvärdet var 1,5 (SD 2,2), se figur 7.

Figur 7 Undersköterskors grad av trötthet (n=40)

Trötthet undersköterskor

0

10

20

30

40

50

60

0 1 1,5 2 2,5 3 4 5 6 6,5 7 8

antal

procent

Stress undersköterskor

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

0 0,5 1 1,5 2 3 4 5

antal

procent

Sid 14

Skillnad i grad av trötthet och grad av stress i grupperna där tillbud förekommit och

grupperna där tillbud inte förekommit

Medelvärdet för trötthet vid transporter där tillbud förekommit i sjuksköterskegruppen (n=19)

var 2,6 (SD 2.7). Under de transporter där tillbud inte förekommit (n=22) var medelvärdet för

sjuksköterskor 1.3 (SD 1.8). Skillnaden var inte signifikant; t 1.8, df 40 och p 0.065.

I undersköterskegruppen rapporterades ett medelvärde för trötthet på 2.2 (SD 2. 7) i gruppen

där tillbud förekommit (n=18). Under de transporter där tillbud inte förekommit (n=22) var

medelvärdet 0.9 (SD 1.6). Skillnaden är inte signifikant; t 1.8, df 38 och p 0.073.

Sjuksköterskorna rapporterades ett medelvärde på 2.4 (SD 1.9) avseende stress under

transporterna där tillbud förekommit (n=19). I gruppen där tillbud inte förekom under

transporterna (n=22) rapporterades ett medelvärde på 1.0 (SD 1.2). Skillnaden var signifikant;

t 2.7, df 40 och p 0.008.

Det rapporterade medelvärdet för stress i undersköterskegruppen vid transporter där tillbud

förekommit var 1.7 (SD 1.6). I gruppen där tillbud inte förekommit under transporterna var

medelvärdet 0.4 (SD 0.9). Skillnaden är signifikant; t 3.084, df 38 och p 0.004.

Sid 15

Diskussion

Det förekom tillbud i samband med 19 (45 %) transporter. Av dessa var 13 fysiologiska

förändringar och 15 tillbud med invasiv utrustning, läkemedel och medicinteknisk utrustning.

Inga skillnader i förekomst av tillbud mellan dagtransporter och nattransporter eller mellan

akuta och planerade transporter kunde ses. Både sjuksköterskor och undersköterskor

rapporterade mer stress vid de transporter där det förekommit tillbud än vid de där tillbud inte

förekommit.

Resultatdiskussion

Resultatet visar att antalet tillbud är få och ett flertal tillbud är förväntade som ett direkt

resultat av transporten och undersökningen som patienten genomgår. I flera studier har tillbud

rapporterats i 60-70 % av transporterna (6,7,8,9). I en tidigare studie rapporteras tillbud i 45%

av transporterna (17) De fall av hypoxi och ICP-stegring som rapporterats kan mycket väl

vara en följd av planläge som krävs när patienten ska genomgå CT-undersökning. Endast tre

fall av hypoxi på 42 transporter med IVA-patienter innebär att endast 7 % haft hypoxi under

transport. Zuchelo et al fann betydande sänkning av SpO2 i 4% av sina transporter. De fann

också förändringar i blodgasvärden under transporterna, något som ej har mätts i denna studie.

I 22 % av transporterna hade patienten lägre pO2 i samband med transport (9).

I denna studie rapporteras att fysiologiska förändringar förekom ungefär lika ofta som tillbud

med medicinteknisk utrustning och övervakning. Fysiologiska förändringar av allvarligare art

rapporterades i en annan studie under 30 st (8,9 %) av transporterna. Dessa var; grav

hypotoni, indikation för intubation, förhöjt ICP (intrakraniellt tryck), hjärtstillestånd,

tubdislokation, dislokation av CVK, kritiska fördröjningar av transporter, pneumothorax,

aspiration, hjärtinfarkt och signifikant bröstsmärta (8). En förklaring är att de baserar sin

studie på intrahospitala transporter på över 400 patienter och därmed antagligen hade större

möjlighet att få med patienter som var svårt sjuka. Det är också möjligt att patientgruppen

skiljer sig avseende sjukdomsgrad jämfört med de patienter som transporterades i vår studie

Ingen dislokation av invasiv utrustning har rapporterats vilket är ett mycket bra resultat

eftersom dislokationer kan få allvarliga konsekvenser. Dislokationer förekom däremot i ett

flertal studier (2, 8, 9).

Sid 16

I 84 % av transporterna i vår studie förekom inga tillbud med medicinteknisk utrustning.

Andra studier som rapporterar transporter fria från tillbud med medicinteknisk utrustning i

73% (9), 55% (7) och 29% (6). De tillbud som rör övervakning är svårtolkat, de kan ses som

problem eller faktiska tillbud. I två studier ansågs störningar på övervakningskurvor och

slang- och sladdhärvor vara obetydliga och inte leda till någon åtgärd (2,8) Under

transporterna var 126 (21 %) ”Oväntade händelser under transport” av sådan mindre

betydande art (8). Det skulle vara av intresse att veta hur många sådana händelser som

förekommer när patienten övervakas på sin plats på intensivvårdsavdelningen. Det finns

kanske också ett antal uteblivna rapporteringar av tillbud med övervakningsutrustning som

ses som kända problem. Störningar och inskränkning av övervakning under MRT kan

förväntas, det är ett känt problem och hänsyn tas naturligtvis till detta när det bestäms att

undersökningen ska göras. Sådana störningar på t.ex. EKG eller lägesberoende artärnål kan

upplevas som ett mindre problem om patienten är stabil men om patienten är instabil upplevs

problemen kanske som allvarligare eller t.o.m. som tillbud.

Antalet transporter och tidsperioden som studerades kan ha påverkat resultatet i vår studie och

därmed har vi kanske inte fått med så många allvarliga tillbud. Allvarlighetsgraden både av

fysiologiska förändringar och tillbud kan öka under transporter med patienter som är kritiskt

sjuka (1, 17) Det föreligger även ett externt bortfall på 38 transporter i denna studie. Det finns

tillgång till uppgifter beträffande tillbud under dessa transporter, och det kan mycket väl ha

inträffat tillbud av olika allvarlig art. Det externa bortfallet gör det också svårt att dra några

slutsatser om förekomsten av fysiologiska förändringar och andra tillbud generellt. Ingen

slutsats kan tas om vad som är ett normalt procentuellt värde avseende tillbud under

transporter från litteraturen, studierna har för olika kriterier för vad som ska klassas som

tillbud och stor skillnad i storlek på urval. Antalet intrahospitala transporter varierar mycket

mellan studierna, från 32 till 700.

Voigt et al. som jämförde vårdtid och mortalitet mellan transporterade intensivvårdspatienter

och icke-transporterade intensivvårdspatienter fann i sin studie att 47 % (n=376) av

transporterna genomfördes inom ett dygn från inskrivning på IVA och då patientens tillstånd

var som mest kritiskt. Den vanligast förekommande undersökningen var CT (1).

Att CT var den vanligaste undersökningen överensstämmer med vårt resultat även om deras

transporter var betydligt fler, 413 patienter och 800 transporter. Flera studier har visat att om

Sid 17

tiden för att förbereda inför transport är tillräcklig så går det att undvika de flesta tillbuden

som sker under transporter (2, 17). Tid att förbereda inför transport har inte studerats här men

det är möjligt att det på CIVA finns tillräckligt med tid att förbereda transporten och därmed

går antalet tillbud ned. I studien som genomfördes 1999 på CIVA rapporterades att mer än

50% av personalen upplevde att de alltid eller oftast hann förbereda både patient och

utrustning inför transport (16).

Merparten av transporterna har genomförts mellan 13:30 och 07:15 på dygnet. Det betyder att

transporterna överhängande skett på eftermiddagspass och nattpass. Även Voigt et al. hade

sådan fördelning på dygnet med flest transporter på eftermiddagar (60 %) och kvällar (25 %)

(1). Förklaringen är troligtvis att intensivvårdsavdelningar internationellt sett är organiserade

likartat med en morgonrond där behandlade läkare beslutar om utredning eller behandling och

sedan följer en väntetid innan det kan genomföras. Resultatet avseende förekomst av

transporter vid olika tidpunkter på dygnet kan troligtvis appliceras på fler

intensivvårdsavdelningar så länge de är någorlunda lika organiserade. Det finns inga tidigare

studier som studerat skillnad i förekomst av tillbud över dygnet.

Personalen rapporterade lägre stressnivåer än förväntat och en förklaring till att talen är låga

kan vara att det beror på vilken svårighetsgrad transporterna har haft. Även i den studie från

1999 som genomfördes på CIVA var stressnivån låg, endast 4 % (n = 61) uppgav att de var

stressade under transport (16). Trötthet har inte undersökts tidigare varför resultaten inte går

att jämföra med andra studier.

Det har naturligtvis betydelse för stressnivån om transporten är svår att genomföra p.g.a. att

patienten är instabil eller riskerar att bli instabil, om behandlingen medför mycket utrustning,

om högre medicinsk kompetens är lättillgänglig och hur lång tid transporten/ undersökningen

tar. Andra faktorer som kan påverka är att vårdlaget kan ha en till patient kvar på avdelningen

som de oroar sig för (16). Den patienten kan också vara i behov av insatser och eventuellt

fördröjs både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder när vårdlaget är på transport med

den andra patienten. Detta vore intressant att studera mer ingående. Hänsyn måste också tas

till att allvarlighetsgraderna av tillbuden och graden av upplevd stress kan vara beroende av

varandra. Det är okänt om personalen upplevde stress på grund av att tillbud förekom eller om

tillbud förekom på grund av att personalen var stressad.

Sid 18

Något som inte kan besvaras i denna studie men som kan ha påverkat stress- och

trötthetsnivåerna är att personal inom intensivvård har ett högt tempo med svårt sjuka

patienter nästan dagligen. Under studiens gång skattade inte någon tio d.v.s. mesta möjliga

stress eller mesta möjliga trötthet under någon transport. Det vore intressant att mäta i vilka

arbetssituationer personalen skattar mesta möjliga stress d.v.s. tio på en tiogradig skala för att

få en jämförelse vad som anses vara maximal stress. Att skatta noll på VAS-skalan ska

motsvara att inte känna någon stress eller trötthet alls. Är det så att många av personalen inte

känner någon stress inför transporter och inte heller upplever någon trötthet under nattskift är

det bra i stort. Det kan vara så att det är de sjuksköterskor och undersköterskor som inte

upplever mycket stress/trötthet är de som deltagit i studien och att de som är mer

stressade/trötta utgör bortfallet. Stevenson poängterar att tillräcklig bemanning, träning i svåra

arbetsmoment och rätt utrustning kan underlätta hela transportprocessen (8). Vanligtvis

känner arbetstagare ändå en liten grad av s.k. positiv stress inför en krävande arbetsuppgifter,

det kan ju vara så att det är både negativ och positiv stress som fångats i denna studie.

Även om reaktionstid är nedsatt nattetid gick det ej att påvisa något signifikant samband

mellan tillbud och tid på dygnet. Låg grad av trötthet rapporteras både i sjuksköterske- och

undersköterskegruppen. De sjuksköterskor (2 st) som rapporterade 8 i grad av trötthet var på

transport mellan 02 och 07 på dygnet. En undersköterska rapporterade 8 i grad av trötthet och

det var i slutet på ett eftermiddagspass (kl 20.00). Transporter sker vanligtvis inte timmarna

efter 02:00 om det inte är absolut nödvändigt (1) Av de 10 transporter som genomfördes

nattetid i denna studie genomfördes endast tre av dem före kl. 02.00. och en av dessa var inte

akut, alla de andra nio transporterna var akuta. I en studie där det studerats om personal

fungerar sämre nattetid rapporteras som tidigare nämnts; svårigheter att hålla sig vaken i ett

av tre skift. Trettiofyra deltagare i samma studie som pågick i 28 dagar rapporterade 70

tillfällen med extrem trötthet på gränsen till omtöcknad vid hemfärd från arbetet. Hälften av

dessa var efter nattskift (13). Även om personalen klarar att vara vaksamma på arbetet kan

reaktioner komma efter arbetspasset.

Metoddiskussion

Svarsformuläret utformades av författarna då det inte fanns något motsvarande befintligt. Vi

använde oss av samma fysiologiska förändringar och tillbud som två andra författare men

avstod från att ta med enklare tillbud, t.ex. att infusionsslangar sträcktes och var nära att gå av

Sid 19

(8,9). Det uppstod dock en hel del frågor under studiens gång, framförallt avseende vad som

menades med akut transport. Studiens författare fanns tillgängliga under studiens gång och

kunde besvara frågorna. Vid ev. nya studier skulle svarsformuläret kunna innehålla tydligare

kriterier. De fysiologiska förändringarna skulle kunna utformas tydligt med kryssalternativ för

ja och nej. På så sätt skulle det vara mycket tydligare att den som fyller i har tagit ställning till

svaret vid varje förändring. En prospektiv observationsstudie utan självrapportering kan ge

helt andra resultat avseende förekomst av tillbud än vad som rapporterats i denna studie.

I analysen av tillbudens förekomst under dygnet kan det vara så att det ej har hittats skillnader

i antal tillbud eftersom undersökningsgruppen är liten. Det går ej heller att dra slutsatsen att

det förekommer tillbud jämnt fördelat på dygnet.

Det fanns ingen skillnad i förekomst av tillbud mellan akuta och planerade transporter.

Eftersom undersökningsgruppen är liten kan det vara så att det ej går att finna skillnader. Det

går alltså inte heller att dra slutsatsen att motsatsen stämmer; att det förekommer tillbud jämnt

fördelat mellan akuta och planerade transporter. Vid 22 transporter (52%) rapporterades att

undersökningen skett akut. Det är troligt att formuläret inte var tillräckligt tydligt avseende

kriterier för akut respektive planerad transport. Under studiens gång framkom att det i

personalgruppen finns olika sätt att se på huruvida transporten är akut eller inte. Kriteriet i

studien var att remissen var skriven akut eller att undersökningen genomfördes p.g.a. av en

akut försämring av patientens tillstånd och det gavs muntlig information från författarna vid

flera tillfällen till de som undrade. Det kan vara så att de planerade transporterna i vår studie

har varit till planerad operation eller med färdigbehandlade patienter som ska till annan

IVA/annan avdelning eller att patienten transporterades till operation för byte av

omläggningsmaterial, en andra seans eller för kompletterande undersökningar på röntgen.

Resultatet var inte signifikant avseende skillnad i grad av trötthet mellan transporter där det

förekom tillbud respektive inte förekom tillbud. Även här finns det en risk att skillnader ej har

påvisats p.g.a. storleken på undersökningsgruppen.

Det var en signifikant skillnad mellan grad av stress mellan de transporter där tillbud förekom

respektive inte förekom tillbud. Även om en högre gräns för signifikans hade valts skulle

resultatet, avseende skillnader i grad av stress mellan transporter där det förekom tillbud och

de där det inte förekom tillbud, i denna studie varit signifikant.

Sid 20

VAS-skalan är beprövad och används kliniskt för att mäta patienters smärta och smärtlindra

med målsättning att patienten skattar < 4 på skalan. Skalan var 2 millimeter längre än vad som

rekommenderas ref men detta tros inte ha påverkat resultatet. Vi valde att mäta och översätta

till tal med 1 decimal, och avrunda till närmaste hel- eller halvtal.

För de enskilda individerna kan det rymmas helt olika upplevelser mellan på en skala mellan

0 och 10 . Fenomenen stress och trötthet är naturligtvis mångfacetterade men likaväl som det

går att fånga upplevelse av smärta torde det gå att fånga upplevelse av trötthet och stress (20).

Den deskriptiva, kvantitativa designen valdes för att studera dagsläget med tillbud, stress och

trötthet. Det kan vara så att sjuksköterskor och undersköterskor har skattat sin stress och

trötthet olika nära inpå den genomförda transporten p.g.a. det kan vara svårt att hinna fylla i

under pågående transport och direkt efter. Resultatet kan därför bestå av skattningar vid olika

tidpunkter. För denna studie kan det innebära att medeltalen kanske är lägre än om det varit en

observationsstudie där skattningen gjorts mitt under pågående transport.

Ett alternativ hade varit en kvalitativ design med fokusgruppsintervjuer av

intensivvårdspersonal för att beskriva hur intrahospitala transporter genomförs och upplevs.

Det kan även besvara frågor om varför sjuksköterskor och undersköterskor upplever stress

och trötthet.

Projektet bedömdes ha betydelse för det kliniska arbetet inom omvårdnad då

patientsäkerheten under intrahospitala transporter av CIVA:s patienter skulle studeras. Vi

förväntade oss att riskerna med intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter skulle

synliggöras och att andra frågeställningar om intrahospitala transporter kunde väckas.

Förhoppningen var att studien skulle kunna leda till utvecklingsarbete inom området, både för

själva arbetsmomentet och för personalens arbetssituation i stort.

Slutsatsen är att det förekommer tillbud i knappt hälften av intrahospitala transporter och att

sjuksköterskor och undersköterskor rapporterar mer stress vid transporter med tillbud än

transporter utan tillbud.

Särskilt tack till Ulla Classon, intensivvårdssjuksköterska och avdelningslärare på CIVA samt

Ing-Marie Larsson, forskningssjuksköterska och intensivvårdssjuksköterska på CIVA samt all

personal på CIVA som under en månad tagit sig tid att medverka i studien.

Sid 21

Referenser

1. Voigt LP, Pastores SM, Raoof ND, Thaler HT, Halpern NA. Review of A large Clinical

series: Intrahospital Transport of Critically ill: Outcomes, Timing and Patterns. Journal of

Intensive Care Medicine. 2009; 24: 108-115

2. Doring BL, Kerr ME, Lovasik DA, Thayer T. Factors that contribute to complications

during intrahospital transport of the critically ill. J Neurosci Nurs 1999, 31:(2): 80-86.

3. Lahner D, Nikolic A, Marhofer P, Koinig H, German P, Weinstabl C. Krenn CG.

Incidence of complications in intrahospital transport of critically ill patients –experience

in an Austrian university hospital. Wiener Klinische Wochenschrift 2007; 119(13-14):

412-416

4. Stevenson VW, Haas CF, Wahl WL Intrahospital transport of the mechanically ventilated

patient. Respir Care Clin N Am. 2002, 8(1):1-35

5. McLenon M. Use of a specialised Transport Team for Intrahospital Transport of Critically

Ill Patients. Dimension Of Critical Care Nursing. 2004; 23(5): 225-229

6. Waydhas C. Intrahospital transport of critically ill patients. Crit Care .1999, 3(5): 83-89.

7. Lovell MA, Mudaliar MY, Klineberg PL. Intrahospital transport of critically ill patients:

complications and difficulties. Anaesth Intensive Care. 2001, 29(4):400-405.

8. Papson JPN, Russel KL, Taylor McD. D. Unexpected Events during the Intrahospital

transport of Critically Ill Patients. Acad Emerg Med. 2007; 14(6): 574-577

9. Zuchelo LTS, Chiavone PA. Intrahospital transport on invasive ventilation:

cardiorespiratory repercussions and adverse events. J Bras Pneumol. 2009; 35(4): 367-374

10. Petrilli RM, Jay SM, Dawson D, Lamond N. The impact of sustained Wakefulness and-

of-day on OSPAT performance. Industrial health. 2005; 43: 186-192.

11. Scott LD. Effects of Critical Care nurses´work hours on vigilance and patients safety.

American Journal of Crit Care. (2006) 15:30-37

12. Lamond N. Dorrian J, Roach GD, McCulloch K, Holmes AL, Burgess HJ, Fletcher A,

Dawson D. Adaptation of permormance during a week of simulated night work.

Ergonomics. 2004, 47(2):154-165.

Sid 22

13. Dorrian J, Tolley C, Lamond N, Heuvel vd C, Pincombe J, Rogers AE, Dawson D. Sleep

and errors in a group of Australian hospital nurses at work and during the commute. Appl

Ergonomics. 2008; 39: 605-613

14. Landmark-Hoyvik H, Reinertsen KV, Loge Jh, Kristensen VN, Dumeaux V Fosså SD,

Borresen-Dale AL, Edvardsen H. The genetics and epigenetics of fatigue. PM R 2010; 2

(5):456-465.

15. Cronqvist A, Theorell T, Burns T, Lützén K. Dissonant imperatives in nursing:a

conceptualization of stress in intensive care in Sweden. Intensive and Critical Care

Nursing 2001; 17: (4) 228 – 236

16. Classon U, Larsson I. Transport av intensivvårdspatienter. Uppsala Universitet; C-

Uppsats; 1999.

17. Winter MW. Intrahospital transfer of critically ill patients; a prospective audit within

Flinders Medical Centre. Anaesth Intensive Care. 2010, 38(3):545-549

18. Cavalheiro AM, Moura Junior FM, Lopes AC. Stress in nurses working in Intensive care

units. Rev Latino-am Emfermagen. 2008; 16(1):29-35

19. Bailey R, Clarke M. 1989 Stress and coping in nursing. Chapman and Hall, London

20. Miller MD, Ferris DG. Measurement of subjective phenomena in primary care research:

The Visual Analogue Scale. Family Practice Research 1993; 13 (1): 15-23

21. World Medical Association [homepage on the internet]. Declaration of Helsinki (cited

2008-10-22). Available from:

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html 2010-12-22

22. Codex regler och riktlinjer för forskning [homepage on the internet]. (cited 2010-11-15).

Available from: http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml 2010-12-22

23. Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O. Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig

orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund 2003.

24. Polit DF, Hungler BP. Nursing research: principles and methods. 6th

ed. Philadelphia.

Lippincott Williams & Wilkins; 1999.

Bilaga 1

Sid 23

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala 23/ 03 2010

Enheten för vårdvetenskap

Till dig som är sjuksköterska eller undersköterska vid Centralintensiven vid Akademiska

Sjukhuset i Uppsala. Härmed tillfrågas Du om att delta i en studie om intrahospitala

transporter på Centralintensiven.

INFORMATION kring studie – samt svarsformulär

Vi är två sjuksköterskor; Sofia Bohlin och Mattias Grütz som skriver C-uppsats i

Vårdvetenskap. Syftet med studien är att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud

under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter på CIVA

Vi kommer också att jämföra förekomsten av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet.

Det är också av intresse att beskriva personalens upplevda grad av stress och trötthet under

transporten och beskriva om det finns samband mellan antalet tillbud och förekomsten av

trötthet och/eller av förekomsten av stress.

Studien kommer att pågå hela maj 2010 och hela september 2010, eventuellt behöver vi också

undersöka transporterna under juni månad. ALLA transporter är av intresse!

Patientansvarig sjuksköterska ombeds fylla i bakgrundsinformation om patienten och

transporten samt eventuella tillbud i formuläret ”Transport av Intensivvårdspatient”. På

baksidan av samma formulär fyller patientansvarig sjuksköterska i sin upplevelse av stress

och trötthet, enligt modell VAS-skala, under transporten. Undersköterska fyller i sin

upplevelse av stress och trötthet under transporten, enligt modell VAS-skala, i eget formulär.

Ni finner alla svarsformulär vid transportvagnarna och fyller i dem under eller efter transport.

Observera att formulären är numrerade för att kunna kopplas samman till samma transport.

När formulären är ifyllda ska de lämnas till avdelningssekreterare på CIVA. Vi som är

ansvariga för studien samlar in dem veckovis.

Det är frivilligt att delta i denna studie och formulären besvaras anonymt. All data behandlas

konfidentiellt och uppgifterna kommer inte att kunna härledas till personal eller patient. Vi

kommer att presentera resultatet av studien vid opposition i december 2010. Vi lämnar

information kring denna på CIVA när tillfället närmar sig.

Har Du frågor om studien är du välkommen att kontakta någon av oss:

Sofia Bohlin Tel: 0707770970, e-mail: sofia.bohlin@akademiska.se Mattias Grütz Tel:

0709100747 e-mail: mattias.grutz@akademiska.se Handledare: Camilla Fröjd, Medicine

Doktor vid Institutionen för Kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet, e-mail:

camilla.frojd@surgsci.uu.se.

Bilaga 2

Sid 24

Intrahospital transport av intensivvårdspatient Transportnr:

Besvaras av patientansvarig sjuksköterska

Typ av undersökning/behandling (t.ex. MRT, CT-buk) _________________________

Akut transport (ringa in svaret) Ja Nej

Tidsåtgång för att förbereda patienten (minuter) ______________________________

Tid på dygnet (ex. kl. 13 -13.30) ______________________________

Antal personer som går på transporten Antal SSK: ____ Antal USK:____

Antal Läkare:____

Antal patienter som vårdlaget ansvarar för ____________________________________

Bakgrundsinformation om patienten (markera med kryss i rutan på uppgifter som

överensstämmer)

1) Intuberad/trakeostomerad patient i ventilator

2) Spontanandades med > 40% O2 och/eller behov av NIV

3) Vasoaktivt och/eller inotropt stöd

4) Dialys

Fysiologiska förändringar i patientens tillstånd under transporten (markera med kryss i

rutan om något av nedanstående inträffat under transporten)

5) Medvetandesänkning (RLS > 3b)

6) Hypoxi (SpO2 < 90)

7) Hypotoni (Systole <90 och/eller MAP < 60)

8) Arrytmi

9) ICP-stegring ( > 20 mmHg)

10) Annan fysiologisk förändring (beskriv vad i text) ________________________________

___________________________________________________________________________

Tillbud med medicinteknisk utrustning under transporten (markera med kryss i rutan om

något av nedanstående inträffat under trnsporten)

11) Dislokationer endotrakealtub CVK/PVK artärnål dränage KAD

12) Läkemedel slut på syrgas * slut på infusionsläkemedel

13) Oavsiktlig isärkoppling infusionsslangar ventilatorslangar artärtryck

* Slut på syrgas även till ventilator

Bilaga 2

Sid 25

14) Annat tillbud (beskriv vad i text) ____________________________________________

__________________________________________________________________________

15) Respiratorproblem lågt batteri betydande läckage

Annat problem med transportrespirator (beskriv vad) ______________________________

___________________________________________________________________________

17) Problem med övervakning monitor artärtryck EKG ICP

saturationsprob respfrekvens

18) Problem med övrig utrustning infusionspump sugutrustning revivator

19) Annat problem med medicinteknisk utrustning (beskriv vad i text) __________________

___________________________________________________________________________

Upplevd grad av stress och trötthet under transporten

Besvaras av sjuksköterska

20) Var vänlig och markera på nedanstående skala vilken grad av trötthet du upplever, vid det

tillfälle då du nu går på intrahospital transport med din patient.

0 = Ingen trötthet, 10 = Mesta möjliga trötthet

0 10

________________________________________________

21) Var vänlig och markera på nedanstående skala vilken grad av stress du upplever, vid det

tillfälle då du nu går på intrahospital transport med din patient.

0 = Ingen stress, 10 = Mesta möjliga stress

0 10

________________________________________________

Lämna formuläret i avsedd låda hos avdelningssekreterare för att garantera din anonymitet

Tack för din medverkan!

Bilaga 3

Sid 26

Bilaga 3

Transport av intensivvårdspatienter Transportnr:

Besvaras av undersköterska

22) Var vänlig och markera på nedanstående skala vilken grad av trötthet du upplever, vid det

tillfälle då du nu går på intrahospital transport med din patient.

0 = Ingen trötthet, 10 = Mesta möjliga trötthet

0 10

________________________________________________

23) Var vänlig och markera på nedanstående skala vilken grad av stress du upplever, vid det

tillfälle då du nu går på intrahospital transport med din patient.

0 = Ingen stress, 10 = Mesta möjliga stress

0 10

________________________________________________

Lämna formuläret i avsedd låda hos avdelningssekreterare för att garantera din anonymitet

Tack för din medverkan!