Introduktion till

LTH:s LinuxdatorerLunds universitet

Version 1.9210 augusti 2020

iii

Innehåll

Förord v

1 Grunderna 11.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

Datorerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Linuxbaserade operativsystem . . . . . . . . 1Linux och terminalen . . . . . . . . . . . . . 1Fönstersystemet X . . . . . . . . . . . . . . 2

1.2 Datorstugan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.3 Inloggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.4 Introduktion till Linux . . . . . . . . . . . . . 2

Musoperationer . . . . . . . . . . . . . . . . 2Val av språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2Skärmlåsning . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

1.5 Passerkort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.6 Lösenord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Att byta lösenord . . . . . . . . . . . . . . . 21.7 Filer och kataloger . . . . . . . . . . . . . . . 3

Att starta teminalen . . . . . . . . . . . . . . 3Att skapa filer . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Att titta i filer . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Bläddra i filer . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Att lista filer . . . . . . . . . . . . . . . . . 3Att flytta, döpa om och ta bort filer . . . . . . 4Kataloger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Att skapa och ta bort kataloger . . . . . . . . 4Att byta aktuell katalog . . . . . . . . . . . . 4Att använda kataloger . . . . . . . . . . . . 4Absoluta och relativa sökvägar . . . . . . . . 4Wildcards . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.8 Hjälp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51.9 Datordriftgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Felanmälan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

2 Påbyggnad 72.1 Skrivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Att skriva ut . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Skrivarköer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Papper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2.2 Filnamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Punktfiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2.3 Kommandon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Format . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Starta program . . . . . . . . . . . . . . . . 8Var finns programmet? . . . . . . . . . . . . 8

2.4 Omdirigering av I/O . . . . . . . . . . . . . . 8Pipe . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

2.5 E-post . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92.6 Information om filer . . . . . . . . . . . . . . . 92.7 Säkerhetskopiering . . . . . . . . . . . . . . . 92.8 Komprimering av filer . . . . . . . . . . . . . . 92.9 Filskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Kataloger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

3 Överkurs 113.1 Java i terminalen . . . . . . . . . . . . . . . . 113.2 Scala i terminalen . . . . . . . . . . . . . . . . 113.3 Specialtecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Filnamnskomplettering . . . . . . . . . . . . 113.4 Alias . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.5 Initieringsfiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.6 Kommandotolken . . . . . . . . . . . . . . . . 123.7 Inloggning på andradatorer . . . . . . . . . . . 123.8 Processkontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . 123.9 Ordbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

LATEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13LibreOffice . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

4 Hemifrån 154.1 E-post hemifrån . . . . . . . . . . . . . . . . . 154.2 Komma åt filer . . . . . . . . . . . . . . . . . 154.3 Köra program hemifrån . . . . . . . . . . . . . 154.4 X-server . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154.5 Program hemma . . . . . . . . . . . . . . . . . 154.6 Hjälp och kontakter . . . . . . . . . . . . . . . 15

Nyheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16LTH:s studentsidor . . . . . . . . . . . . . . 16

4.7 Kursanmälan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164.8 Andra tips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164.9 Sektionerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

5 Övningsuppgifter 17

A Lösningar till övningsuppgifterna 19

Sakregister 21

Figurer1.1 Katalogträd för en användare . . . . . . . . . . 41.2 Del av ett katalogträd i ett Linuxsystem . . . . 5

Tabeller1.1 Förkortningar i filnamn . . . . . . . . . . . . . 5

2.1 Vanliga filnamn . . . . . . . . . . . . . . . . . 72.2 Sätt att dirigera om I/O . . . . . . . . . . . . . 8

v

Förord

Den här handledningen är en kort introduktion till Linuxbase-rade operativsystem och hur man kan använda dem.

Handledningens uppläggning

Denna handledning består av fyra kapitel. KapitlenGrundernaochPåbyggnadska ungefär motsvara övningspassen på dator-stugan. KapitletÖverkursbehandlar saker som inte är nödvän-diga att lära sig den första veckan, men som kan vara bra attkunna för att utnyttja datorerna effektivt under utbildningen.KapitletHemifråninnehåller en del tips om hur man kan kom-ma åt skolans datorer utifrån.

Handledningen innehåller rätt mycket information, och harman inte använt Linux tidigare så är det mycket att sätta sigin i. Det är därför lämpligt att fortsätta på egen hand med detsom ni inte hinner med under datorstugan.

Övningsexempel

På sida 17 finns det en del övningsuppgifter. Det kan vara enbra idé att först titta igenom uppgifterna för att sedan gå ige-nom häftets innehåll och successivt lösa övningsuppgifterna.

Det finns dock inte övningar på allting som handledningen om-fattar, så läsaren uppmanas att själv prova kommandon allt ef-tersom de introduceras i texten.

För de övningar där det är tillämpligt finns svar i appendix A.

Simulerad text

När handledningen visar exempel på in- och utmatning i ettterminalfönster ser det ut så här:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: lsa.out uppg2 uppg3.pas~uppg1 uppg2.pasuppg1.pas uppg3.paslo-1{e01nn}: echo "hej hopp i lingonskogen"hej hopp i lingonskogen

lo-1 är datorns namn oche01nnär den inloggade användaren.Den text som användaren själv skriver in markeras med fetstil(här kommandot lsför att läsa en katalog och echo för att skrivaut text). Övrig text är sådant som datorn skriver till skärmen.

Tekniska detaljer

Denna handledning är producerad med typsättningsprogram-met LATEX. De teckensnitt som har använts är Times, AvantGarde och Courier. Skärmbilderna är dumpade från en av vå-ra datorer med programmetimport och sedan redigerade medbildbehandlingsprogrammet GIMP.

Kommentarer välkomna

Har ni synpunkter på hur handledningen kan blibättre, så tar vi gärna emot dem, helst via e-post till datateknik@kansli.lth.se eller tillinfocom@kansli.lth.se .

1

Kapitel 1

Grunderna

1.1 Inledning

Datorerna

Linuxdatorerna som används på LTH är vanliga PC-maskinerav olika modeller och åldrar. Vi har 13 olika Linuxrum medvardera 10–15 arbetsstationer:

Venus (E:0422)Mars (E:0421)Jupiter (E:0420)

Rummen finns i norra delen av E-husets källare.Hacke (E:0153)Panter (E:0154-E:0155)Lo (E:0210-0211)Val (E:0507-E:0508)Falk (E:0509-e:0510)Varg (E:0518-E:0519)

Rum i södra delen av E-husets källare.Alfa (E:2119)Beta (E:2118)Gamma (E:2121)

På andra våningen i E-huset.Fys:H321

På Fysicum.

I E-huset finns även ett antal rum med datorer som kör Win-dows, och i Matematikhuset finns också ett Windowsrum. Win-dowsdatorerna behandlas inte alls i denna handledning.

LTH har även studentdatorer i Studiecentrum, M-huset, V-huset, A-huset, IKDC, Kemicentrum och Fysicum. Med un-dantag för sal H321 på Fysicum så kör samtliga av dessa dato-rer Windows. Det är alltså bara i E-huset och på Fysicum somdet finns Linuxdatorer.

Som student på LTH kan man använda datorer i alla husen,men programvarorna i respektive hus är anpassade till under-visningen i huset. De övriga husen saknar alltså en del av deprogram som ni kan behöva, och på motsvarande sätt finns tillexempel inte M-husets CAD-program i E-huset.

Datorerna i LTH:s studiecentrum har inga husspecifika pro-gramvaror, utan endast vår grundinstallation. De är i förstahand tänkta för enklare uppgifter, som till exempel rapport-skrivning.

Sedan finns det några datorrum som tillhör institutioner, mensom är kopplade till vårt gemensamma datorsystem för att un-derlätta för studenterna. Sådana datorer hittar man bland annatpå Fysicum, reglerteknik och elektro- och informationsteknik(EIT).

Linuxbaserade operativsystem

Ett operativsystem är en uppsättning program som administre-rar datorns interna arbete och erbjuder användaren ett antal fär-diga kommandon. En central del av ett operativsystem är kär-nan (på engelskakernel), som hanterar de mest grundläggandeuppgifterna såsom exempelvis kommunikationen med hårdva-ran och schemaläggning av processer.

Våra datorer använder operativsystemet Ubuntu, som är base-rat på operativsystemkärnan Linux. Linuxbaserade operativsy-stem tillhör vad som brukar kallas de Unix-liknande operativ-systemen, då de är baserade på samma konventioner och fun-gerar på i princip samma sätt som det äldre operativsystemetUnix.

Unix började utvecklas på Bell Laboratories i USA 1969, ochär idag ett mycket moget och väl fungerande operativsystem.Unix och Unix-liknande system finns i ett antal olika varianter;Linux är till exempel en helt fri variant av ett Unix-liknande sy-stem vars källkod är öppen (det vill säga fritt tillgänglig). Settur den vanliga användarens synvinkel är dock de olika Unix-dialekterna mycket lika. Det är oftast bara avancerade använ-dare som märker skillnaderna.Trots att vi i den här handled-ningen talar om Linux är den alltså även fullt applicerbarpå andra Unix-liknande system.

Andra mer eller mindre kända Unix-liknande system ärMacOS / OSX, diverse BSD-varianter, Solaris, med flera.

Linux och terminalen

I denna introduktion så kommer ni att bekanta er med Linuxoch dess terminal. Terminalen är ett textbaserat program somvisar alla sina utskrifter i text och man styr den genom att skri-va in textkommandon. Terminalen är ett naturligt redskap förprogrammerare, då det finns många program som inte har nå-got grafiskt användargränssnitt men som kan köras i termina-len. Detta ger programmeraren en mycket större verktygslådaän en vanlig datoranvändare. Det kan kännas svårt, komplice-rat och skrämmande att arbeta med en terminal ifall man intehar använt den förut, men man lär sig efterhand. Denna hand-ledning är ger en stabil grund för vidare lärande.

Linux är utvecklat på ett sätt som gör att terminalen är väldigtkraftfull. Man kan göra i stort sett allt via terminalen. Vissasaker kan vara enklare eller bekvämare att göra med ett gra-fiskt användargränssnitt, men det finns ändå många fördelarmed terminalen, till exempel så kan man i ett och samma kom-mando skicka data mellan olika program om man vill behandladatan på flera sätt. Det går snabbt att göra saker och om manutvecklar ett program så behöver man inte skriva ett användar-gränssnitt för att testa programmet.

2 Grunderna

Ni kommer under er utbildning läsa kurser där man skriveravancerade program som inte kommer att ha ett användargräns-snitt och det är då bra att ha bekantat sig med hur terminalenfungerar.

Fönstersystemet X

De program som gör att man kan arbeta med olika fönster påden grafiska bildskärmen kallas för ettfönstersystem. Det sy-stem som vi använder heterX Window System, Version 11, ellerkort och gottX. Det förekommer även andra förkortningar somX11eller X.org (efter organisationen som utvecklar systemet).Ibland används även den felaktiga benämningenX Windows.

Det program som ger fönstersystemet sitt karaktäristiska ut-seende kallas förfönsterhanterareeller window manager. Detansvarar bland annat för att rita ramar runt fönster och göramenyer, medan varje program ansvara för resten av utseendet.

I dag går man ofta ett steg längre och använder något som kal-lasskrivbordsmiljö(desktop environment). Med en sådan så fåralla program ett gemensamt utseende och kan även kommuni-cera med varandra bättre än om man bara har en fönsterhante-rare.

1.2 Datorstugan

Ni som går igenom detta kompendium på introduktionsvec-kans datorstuga har en övningsledare. Han/hon får betalt föratt svara på frågor och hjälpa dig genom övningarna. Tvekainte att utnyttja övningsledarens kunskaper.

1.3 Inloggning

För att kunna använda datorn måste man vara registrerad somanvändare i datorsystemet. Det brukar kallas för att ha ettkon-to.

En användare identifieras med ett unikt användarnamn (user-name) och ett lösenord (password).

Alla studenter har förhoppningsvis redan fått sitt konto skic-kat via e-post. Annars kan man hämta ut det på Studiecentrum(prata med din labbhandledare). Observera att det inte går attlogga in på datorerna förrän man har hämtat ut sitt LU-kort.

1.4 Introduktion till Linux

Om du skrev rätt användarnamn och lösenord slutförs inlogg-ningen på några sekunder.

På skärmen finns nu någraikoner, och längst till vänster en såkalladpanel.

Musoperationer

Musen har tre knappar och fungerar ungefär som i Windows,men med en stor skillnad: För att klippa och klistra behöverman bara markera texten med vänsterknappen, sedan klistrarman in den genom att klicka på mittknappen (rullhjulet). I de

flesta program går det även att klippa och klistra med tangent-bordsoperationer, precis som i andra operativsstem. Markeraen bit text. Använd sedanCtrl-C för att kopiera den ellerCtrl-X för att klippa ut den. Flytta sedan muspekaren dit du vill hatexten och tryckCtrl-V för att klistra in texten.

Val av språk

Eftersom vi har en hel del gäststudenter på LTH så har vi valtatt ha engelska som standardspråk på datorerna. Vill man ha ettsvenskt användargränssnitt så väljer man det på inloggnings-skärmen.

Om man väljer ett annat språk så ändras det i de flesta pro-grammen. Det finns dock en del program som inte är översatta.

Skärmlåsning

I menyn kan man låsa skärmen manuellt. Den låser sig ävenefter ett tag om man inte gör någonting. För att låsa upp igenrör man på musen och får upp en ruta där man skriver in sittlösenord. Det är inte tillåtet att låsa skärmen under längrepe-rioder. I så fall ska man i stället logga ut så att någon annankan använda datorn. Som tumregel kan man säga att 15 minu-ter kan vara ok, men det är absolut inte är tillåtet att reserveraen dator och sedan gå på en föreläsning i två timmar.

1.5 Passerkort

För att kunna komma in i datorrummen behöver man ett pas-serkort med en personlig kod. Passerkortet får man på studie-centrum. Det fungerar även till ytterdörrarna, så att man kankomma i in i huset på kvällar och helger. Kortet fungerar ävensom ID-kort, och på kvällar och helger kan väktarna kräva attman visar upp sitt kort.

1.6 Lösenord

Ditt användarnamn och lösenord är nyckeln till ditt datorkonto.Det är viktigt att du håller ditt lösenord hemligt så att ingenannan kan komma åt din laborationsrapport eller göra någototillåtet i ditt namn.Avslöja aldrig ditt lösenord för någon.

Ibland kan det förekomma mailutskick som säger att man skaskriva in sitt lösenord på en websida för att få behålla sitt mail-konto. Vi skickaraldrig ut mail och ber studenterna skriva sinalösenord på en extern websida. Det är bara ett sätt för spamma-re att komma över konton som sen kan användas till att skickaut massor av spam! Låt dig alltså inte luras av de här mailen.

Att byta lösenord

För att inte lösenorden ska bli för lättgissade finns vissa kravpå hur ett lösenord ska se ut. De måste vara minst åtta teckenlånga, och innehålla tecken ur tre av följande fyra grupper:

• små bokstäver (gemener)• stora bokstäver (versaler)• siffror• specialtecken

1.7 Filer och kataloger 3

Lösenordsbyte görs påhttps://passport.lu.se/

När man har bytt sitt lösenord kan det ta någon minut innan detfungerar överallt.

1.7 Filer och kataloger

Hittills har vi bara tittat på grunderna i användargränssnittet.Nu ska vi börja titta närmare på styrkorna med Linux termi-nal. Ni får nu bekanta er med en uppsättning enkla komman-don som man skriver i ett terminalfönster. Varje kommandomotsvarar ett program som finns som standard i Unix-liknandeoperativsystem. Var för sig är dessa kommandon inte så kraft-fulla, men genom att kombinera dem kan man göra riktigtavancerade saker. (Det här går vi in på mer i detalj i nästa ka-pitel.)

Det är skillnad mellan stora och små bokstäver, både i filnamnoch kommandon, så tänk på det när ni testar kommandon.

Att starta teminalen

Det finns flera olika sätt att starta terminalen. Ett sätt är att hö-gerklicka med musen när muspekaren befinner sig på skärm-bakgrunden (”skrivbordsytan”). Då får du upp en pop-up-menyi vilken du kan välja ”Open Terminal”. Alternativt kan du an-vända knappkombinationenCtrl+Alt+T (Håll ner knapparnamärkta Ctrl och Alt samtidigt som du trycker på T) som brukarfungera på de flesta linuxvarianterna inklusive den vi använder.

När du har lyckats starta en terminal så befinner du dig i dinhem-mapp. Med kommandotls kan du läsa vad som finns imappen. I följande kapitel kommer vi att gå igenom lite grund-kommandon för navigering och filhantering. Gå igenom demnoga ifall du inte redan känner dig säker på hur du manövrerarterminalen.

Att skapa filer

Ett sätt att skriva in text i en fil är att använda kommandotcat.Det är en förkortning avconcatenatesom betyder att slå ihop.Kommandot kan användas för att slå ihop flera filer, men i sinenklaste form läser det rader från tangentbordet och skriverdem till terminalen:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: catHej hopp i lingonskogenHej hopp i lingonskogenDetta är den andra raden av treDetta är den andra raden av treNu är det dags att avsluta och gå vidareNu är det dags att avsluta och gå vidare〈CONTROL -D〉lo-1{e01nn}:

För att avsluta inmatningen av text skriver man ettfilslutstecken(end-of-file) först på en rad. I Linux är det tecknet som heter〈CONTROL-D〉, som man får fram genom att hålla nere tangen-ten märktCONTROL eller CTRL samtidigt som man trycker påtangentenD. Nu är det ganska meningslöst att skriva text fråntangentbordet till skärmen. Vi vill kunna spara texten i en fil.Det gör man genom att använda tecknet> för att tala om förLinux att dirigera om utmatningen från ett program till en fil:

☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: cat > nisseNils NilssonGatvägen 12123 45 Lundfanstorp〈CONTROL -D〉lo-1{e01nn}:

Här ser man att terminalen inte upprepar varje mening (somden gjorde i förra exemplet). Detta är för att utskriften fråncat dirigeras om (med hjälp av ’>’) till filen nisse, iställetföratt skrivas ut i fönstret. Svenska bokstäver och bokstäver medaccenter ska man helst undvika i filnamn. Mycket av utveck-lingen sker i USA, och det är inte alltid utvecklarna tänker påatt programmen ska fungera med våra bokstäver.

Att titta i filer

För att skriva ut innehållet i en fil på skärmen använder manockså programmet cat. Genom att skriva ett filnamn efter catläser programmet från filen i stället för från tangentbordet:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: cat nisseNils NilssonGatvägen 12123 45 Lundfanstorplo-1{e01nn}:

Bläddra i filer

Nu har vi skrivit ut filer på skärmen med cat. Det har nackdelenatt man inte kan titta på stora filer. Prova till exempel att skrivaut systemets ordlista med cat:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: cat /usr/share/dict/words

För att kunna titta på en så stor fil finns programmetless. För attkunna titta på systemets ordlisa utan att den rullar av skärmenskriver vi:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: less /usr/share/dict/words

Nu kan vi gå framåt i texten, sida för sida, medmellanslageller f , och bakåt medb. Man kan även scrolla i texten medhjlp av piltangenterna. För att avsluta less trycker manq. lesshar inbyggd hjälp som man får om man tryckerh. Less är intestandard i alla Unix-liknande system, men det finns alltid ettprogram som hetermoresom fungerar ungefär som less mensom inte har så många finesser.

Att lista filer

Om man inte kommer ihåg vad man kallade filen kan man an-vända kommandotls vilket är en förkortning för list.ls skriverut namnen på alla filer:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: lsDesktop/ Documents/ Downloads/ Pictures/Videos/ nisselo-1{e01nn}:

Filer som slutar med snedstreck, t.ex.Documents/är en kata-log som systemet har skapat åt dig. Vi åter kommer till dessasenare.

4 Grunderna

˜✎✍

☞✌❍❍❍❍

✟✟✟✟Mail

✎✍

☞✌ adresser

✎✍

☞✌ nisse

❅❅

��

fil1 fil2 fil3

Figur 1.1: Katalogträd för en användare

Att flytta, döpa om och ta bort filer

Nu ska vi titta på tre kommandon som hetercp, mvochrm. Detär förkortningar förcopy, moverespektiveremove.

Med kommandot☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: cp nisse nisse2

skapar man en kopia av filen nisse som heter nisse2. Om man istället skriver☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: mv nisse nisse2

döper man om nisse till nisse2. Nu finns alltså inte filen nissekvar. Genom att skriva☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: rm nisse2

tar man bort filen nisse2.

Kataloger

Alla filer lagras ikataloger(på engelska heter detdirectory).I en katalog kan det finnas underkataloger i flera nivåer. Manbrukar kalla det hela för ett katalogträd eftersom det ser utsomett träd (med roten uppåt).

Varje användare har en egenhemmakatalog. Det är där man be-finner sig när man precis har loggat in. De filer som vi skapadei den förra övningen låg alla i hemmakatalogen.

I figur 1.1 finns ett exempel på hur en användares katalogträdkan se ut. Anledningen till att själva hemmakatalogen skrivssom tilde (̃ ) återkommer vi till senare.

Att skapa och ta bort kataloger

För att skapa en katalog använder man kommandotmkdir sombetydermake directory. Medrmdir (remove directory) tar manbort katalogen.

Om man t ex vill skapa en katalog för att lagra adresser till sinavänner skriver man:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: mkdir adresser

Nu kan vi användals för att se hur det ser ut:☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: lsMail/ adresser/ nisse

Lägg märke till att det finns ett snedstreck sist på den nya ka-talogen. Det ingår inte i filnamnet, utan det är ls som lägger tilldet för att visa att det är en katalog och inte en vanlig fil. Påsamma sätt får man en asterisk (* ) sist på ett filnamn om filenär ett exekverbart program (t ex rm eller ett program som manhar gjort själv i någon kurs). På nyare system är det även van-ligt att olika typer av filer/kataloger har olika färg på den textsom visas av ls.

Att byta aktuell katalog

Den aktuella katalogen heter på engelskaworking directory.För att se var i filsystemet man befinner sig använder man kom-mandotpwdsom betyderprint working directory.☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: pwd/h/d8/a/e01nn

Om man vill byta aktuell katalog använder man kommandotcd(change directory).☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: pwd/h/d8/a/e01nnlo-1{e01nn}: cd adresserlo-1{e01nn}: pwd/h/d8/a/e01nn/adresserlo-1{e01nn}: cd ..lo-1{e01nn}: pwd/h/d8/a/e01nn

Som ni ser använde vi.. som argument till cd för att gå uppen nivå i filträdet. Just i detta fall kunde vi ha skrivitcd utanargument. Då kommer man nämligen alltid till hemmakatalo-gen.

Att använda kataloger

Nu kan vi användacpochmvför att kopiera eller flytta filer tillden nya katalogen. Om man skriver☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: cp nisse adresser

så upptäcker cp att destinationen är en katalog och skapar enny fil som heter likadant som originalet, dvs nisse, men somligger i katalogen adresser. Nu kan vi titta på den nya filen☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: cat adresser/nisseNils NilssonGatvägen 12123 45 Lundfanstorp

Som ni ser använder man snedstreck (/ ) för att skilja katalogoch filnamn åt. Därför kan aldrig ett snedstreck ingå i ett fil-namn.

Om man vill kalla den kopierade filen något annat än originaletskriver man t ex☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: cp nisse adresser/nisse2

Det fungerar likadant medmv, dvs om destinationen är en ka-talog får filen samma namn i den nya katalogen.

Man kan även användamv för att döpa om en katalog:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: mv adresser addresses

För att se innehållet i en underkatalog använder manls menlägger till katalogens namn:☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: ls addressesnisse nisse2

Absoluta och relativa sökvägar

Katalogträdet i figur 1.1 är egentligen bara en del av systemetsstora filträd. I figur 1.2 ser vi det insatt i sitt sammanhang till-sammans med en del andra kataloger i Linuxsystemet.

Längst upp i trädet finns den så kalladerotkatalogeneller kortoch gott roten. Den betecknas med ett ensamt snedstreck. I just

1.8 Hjälp 5

/✎✍

☞✌❍❍❍❍

✟✟✟✟

PPPPPP

✏✏✏✏✏✏var

✎✍

☞✌ usr

✎✍

☞✌ bin

✎✍

☞✌ tmp

✎✍

☞✌h

✎✍

☞✌✥✥✥✥✥✥✥✥✥

✟✟✟✟❍❍❍❍

❵❵❵❵❵❵❵❵❵d1

✎✍

☞✌. . . d7

✎✍

☞✌ da

✎✍

☞✌. . . dd

✎✍

☞✌d8

✎✍

☞✌✟✟✟✟

❍❍❍❍

❳❳❳❳❳❳❳a

✎✍

☞✌b✎✍

☞✌ c✎✍

☞✌d✎✍

☞✌✏✏✏✏✏✏

❅❅

❵❵❵❵❵❵❵❵❵d99xx

✎✍

☞✌ c01yy

✎✍

☞✌e01nn

✎✍

☞✌✟✟✟✟

❍❍❍❍Mail

✎✍

☞✌ adresser

✎✍

☞✌ nisse

��

❅❅

fil1 fil2 fil3

Figur 1.2: Del av ett katalogträd i ett Linuxsystem

˜ min egen hemmakatalog.˜user hemmakatalog för användaren med användar-

namnetuser.. Aktuell katalog... Katalogen ovanför aktuell katalog.

Tabell 1.1: Förkortningar i filnamn

detta speciella fall är alltså/ namnet på en katalog i stället föratt skilja katalog- och filnamn åt.

När vi skrevadresser/nisse var det vad man kallar enrela-tiv sökväg, dvs namnet utgår från den aktuella katalogen. Mot-satsen är enabsolut sökväg. Den utgår från roten och samma filsom ovan heter då/h/d8/a/e01nn/adresser/nisse . Sök-väg heter förrestenpathpå engelska.

Den absoluta sökvägen till hemmakatalogen för e01nn är/h/d8/a/e01nn . Anledningen att vi skrev den som tilde (˜ )är att man kan använda förkortningar i filnamn (se tabell 1.1).

Med denna nya kunskap kan vi skriva sökvägen till katalogenadresser på ett par olika sätt:

adresser˜/adresser˜e01nn/adresser/h/d8/a/e01nn/adresser./adresser../../a/e01nn/adresser

Wildcards

Det finns två tecken som är speciella i filnamn, nämligenas-terisk (* ) och frågetecken(?). Dessa har en särskild egenskap,nämligen att de kan motsvara många olika tecken. Därför kal-las de förjokrar eller wildcards. ? motsvarar ett godtyckligttecken, medan* motsvarar noll eller flera godtyckliga tecken.Med hjälp av dessa tecken kan man alltså räkna upp flera filerpå en kommandorad utan att behöva skriva så mycket.

Om vi har följande filer i en katalog:

prog1.p prog2.p uppgift.txtprog1.o prog2.o progprofile.txt inpris.dat utpris.dat

så kan vi använda kommandona till vänster i stället för de tillhöger:

rm prog?.p rm prog1.p prog2.prm pr*.* rm profile.txt prog1.o prog1.p prog2.o prog2.prm *.o rm prog1.o prog2.o

Observera att Linux antar att man vet vad gör när man skriverett kommando. Skriver manrm * så kommeralla filer att för-svinna utan att man får en enda fråga.Var alltså försiktig medwildcards.

1.8 Hjälp

I Linuxsystem finns det normalt alltid textbaserade manualertill alla program. Programmet som används heterman. Om mant ex vill lära sig allt om ls skriver man☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: man ls

så får man fram den kompletta referensmanualen för ls. Manu-alen navigeras lättast med piltangenterna och när man är klartrycker manq (quit) för att avsluta.

Det finns även en del hjälp påwww.student.lth.se/datorsupport/. Här hittar man infor-mation om e-post, egna websidor och annat, och på förstasidanfinns det driftinformation.

Om ni inte själva lyckas hitta lösningen på ett problem är detdags att prata med någon som kanske vet mer. Har proble-met att göra med en uppgift som man ska lösa i en kurs, börman prata med institutionen som ger kursen. Om man däremotmisstänker att det är något fel på själva datorsystemet ska manprata medDatordriftgruppen (DDG).

1.9 Datordriftgruppen

Datordriftgruppen LTH eller kort och gottDDG har till upp-gift att sköta undervisningsdatorerna på LTH och en del annat.Totalt är vi 10 personer.

Felanmälan

Om man vill rapportera ett fel behöver man inte besöka DDGpersonligen. Det går också bra att anmäla fel genom att skickabrev till support@lth.se .

Tänk på att berätta utförligt om felet, då ökar chansen att detblir åtgärdat. Ta med eventuella felutskrifter från datorni dinfelrapport.

Vi har inte möjlighet att gå runt och kontrollera att alla datorerfungerar som de ska, så därför är vi beroende av felrapporterför att kunna åtgärda trasiga datorer.

Tro inte att någon annan redan har rapporterat felet. Om allaresonerar så kan datorerna vara trasiga i flera veckor innan viupptäcker det. Vi tar hellre emot flera anmälningar av sammafel, än inga alls.

7

Kapitel 2

Påbyggnad

2.1 Skrivare

I de flesta datorrum finns en laserskrivare. För att kunna skri-va ut så kopplar man sitt kontokort till ett skrivarkonto. Sedandrar universitetet pengar allt eftersom utskrifter görs. Detta sy-stemet kallas för PaperCut. Registrering av kontokort gör manpå:http://www.print.lu.se/papercut/Utskriftssystemet är gemensamt för hela Lunds unviversitetoch går alltså även att använda utanför LTH.

Att skriva ut

Från programmen kan man oftast skriva ut via menyerna, menför att skriva ut en fil från kommandoraden använder man kom-mandotlp som står för line print. För att skriva ut en filnisseskriver man☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: lp nisse

då kommer utskriften att skickas till PaperCut och köas upp iväntan på att du aktiverar utskriften på valfri skrivare, senedan.

För att få lite snyggare formattering av utskrifterna kan mananvända programmeta2ps. Till exempel gör man så här för attskriva ut ett dokument med två sidor på varje papper:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: a2ps -2 nisse

För att se vad man kan göra meda2psi övrigt, skriv☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: a2ps --help

Självklart går det bra att skriva ut från andra program som stöd-jer utskift så som Adobe Reader eller en texteditor. För att skri-va ut från dessa program så trycker man påskriv ut i program-men och sedan väljer PaperCut som skrivare.

Skrivarköer

När man använder lp skickas inte utskriften direkt till skriva-ren. I stället köas den upp i utskriftssystemet (PaperCut).Föratt verkligen få ut utskriften så går du till önskad skrivareochföljer instruktionerna som är anslagna där för att aktiveraut-skriften.

Papper

DDG fyller på skrivarna med jämna mellanrum, men iblandkan det blir tomt i pappersmagasinen. I så fall är det bara attsäga till.

fil.java Javaprogramfil.c C-programfil.C C++-programfil.cc C++-programfil.txt textfilfil.ps grafikformatet postscriptfil.pdf grafikformatet PDFfil.tex källkod till typsättningsprogrammet LATEX

Tabell 2.1: Vanliga filnamn

2.2 Filnamn

I Linux kan ett filnamn se ut nästan hur som helst. Det finnsingen begränsning på hur långa namnen får vara, och formatetkan se ut nästan hur som helst. I vissa andra operativsystemmåste filnamn se ut somnamn.typ, men i Linux behöver maninte skriva så. Det är dock vanligt att man använder den kon-struktionen för att tala om vad det är för slags fil. Några exem-pel hittar ni i tabell 2.1. För att undvika problem bör man be-gränsa sig till att använda följande tecken i filnamn:a–z, A–Z,0–9, ., –, _. Det är i och för sig tillåtet att använda t ex svenskabokstäver i filnamn, men eftersom många program är skrivnaav amerikaner fungerar det inte alltid.

Punktfiler

Om en fil har en punkt först i namnet brukar den kallas för enpunktfil. Sådana filer syns inte när man skriver ls. Dessa filerinnehåller inställningar till program och annat som mest ärivägen när man listar sina filer. Det går dock att se punktfilernaom man skriverls -a.

2.3 Kommandon

Linux skiljer inte påkommandonochprogram. Alla de kom-mandon som vi har använt hittills (cat, ls, mv, cp, rm, ...) ärfristående program, och inte på något sätt inbyggda i systemet.Att köra programmetcat fungerar alltså likadant som att köraett program som man har skrivit själv.

Format

De flesta kommandon består av kommandots eller program-mets namn, följt av eventuellaoptionerochargument. Om vitill exempel skriver☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: ls -l adresser

8 Påbyggnad

så är:

ls namnet på programmet som ska köras.-l en option som i detta fall talar om att ls ska an-

vända ett längre format när den visar innehållet.adresser ett argument, i det här fallet namnet på den kata-

log som vi vill se innehållet i.

Vissa program kan använda flera optioner samtidigt. Då kanman oftast skriva ihop dem. Ordningen mellan optionerna ärinte heller viktig för det mesta. Följade rader är helt ekvivalen-ta:

ls -l -F -C -i adresserls -lF -C -i adresserls -lFCi adresserls -ilCF adresser

Tänk på att det är skillnad mellan små och stora bokstäver äveni optioner.lp -dhacke är inte samma sak somlp -Dhacke .

Starta program

För att starta ett program skriver man helt enkelt programmetsnamn. Det har vi gjort många gånger nu, med program somrmellercat.

När vi skapade ett nytt terminalfönster eller tog fram en texteditor på skärmen körde vi också program, men i stället föratt skriva programmets namn bad vi fönsterhanteraren att köraprogrammet åt oss genom att välja en rad i en meny. Man kansjälv starta nya fönster genom att skriva programmets namn iett terminalfönster.

Om man startar program så finns det en risk att terminalfönstretlåser sig tills programmet har avslutats. Detta löser man genomatt starta program ibakgundenoch detta gör man genom attskriva tecknet & efter kommandot.

Var finns programmet?

Programmet cat består av en fil som heter cat. Men det finnsingen sådan fil i din hemmakatalog. Hur bär sig då Linux åt föratt hitta alla program?

I en variabel som heterPATH lagras sökvägen till ett antal ka-taloger där systemet letar efter program. Du kan se vilka dessakataloger är genom att skriva ut innehållet i variabeln:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: echo $PATH

Som ni ser så finns det rätt många kataloger med program.Bland dem brukar det finnas några som ligger i hemmakata-logen. Där kan man lägga program som man vill kunna körautan att skriva fullständig sökväg.

Observera att den katalog man befinner sig iinte ingår i sökvä-gen. Vill man köra ett program som ligger i den aktuella kata-logen måste man skriva./programnamn.

2.4 Omdirigering av I/O

Först några ord om rubriken. I/O betyder Input/Output, dvs in-och utmatning till eller från ett program.

Alla program har tillgång till tre kanaler för I/O, en inkanaloch två utkanaler. Inkanalen kallasstdin (standard input) och

> fil Koppla stdout tillfil. Filen skapas om den interedan finns. Om filen redan finns skrivs den över.

>> fil Som ovan, men en existerande fil skrivs inteöver. I stället läggs den nya utmatningen till i slu-tet av filen.

2> fil Koppla stderr tillfil.>& fil Koppla både stdout och stderr tillfil.< fil Koppla stdin tillfil. Gör att ett program läser sin

inmatning frånfil.| prog koppla stdout till stdin för programmetprog.|& prog koppa stdout och stderr till stdin för programmet

prog.

Tabell 2.2: Sätt att dirigera om I/O

är normalt kopplad till tangentbordet. Utkanalerna heterstdout(standard output) ochstderr (standard error) och är normaltkopplade till terminalfönstret. På stderr kommer felutskrifteroch på stdout kommer normal utmatning från ett program.

När man skriver ett kommando kan man med skrivsätten i ta-bell 2.2 ange att dessa tre kanaler ska kopplas någon annan-stans än till tangentbord eller skärm. Den första formen avomdirigering har vi redan stött på när vi skrev till filer medcat, men resten kräver nog en del förklaring. För att göra dettaska vi introducera ett nytt program som heterwc (word count).Det räknar tecken, ord och rader i en fil:☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: wc nisse

3 7 45 nisse

Utmatningen berättar att filennisseinnehåller 3 rader, 7 ordrespektive 45 tecken. Nu ska vi dirigera om utmatningen frånwc till en fil:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: wc nisse > utfillo-1{e01nn}: cat utfil

3 7 45 nisse

I detta fallet hamnade utmatningen från programmet wc i filenutfil. Men det är bara stdout vi har dirigerat om, inte stderr,vilket vi kan se om vi försöker räkna ord i en fil som inte finns:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: wc finns-inte > utfilwc: cannot open finns-intelo-1{e01nn}: cat utfillo-1{e01nn}:

Som ni ser fick vi en tom utfil eftersom wc inte skrev något påstdout.

wc läser normalt sin inmatning från tangentbordet (tills viav-slutar med〈CONTROL-D〉). Hittills har vi dock gett wc ett fil-namn som argument för att den ska läsa från filen i stället. Allaprogram har dock inte denna möjlighet, och då kan man diri-gera om inmatningen så att den kommer från en fil:☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: wc < nisse

3 7 45

Nu skrev inte inte wc ut något filnamn eftersom programmetinte vet vad filen heter.

Pipe

Den båda sista formerna av omdirigering i tabell 2.2 är litespeciella. Tecknet| brukar kallas förpipeeftersom det skaparen slags rörledning för data.

När programmetls skriver till skärmen får man filnamnen upp-ställda i kolumner. Om man dirigerar om utmatningen skriver

2.5 E-post 9

ls i stället bara ett filnamn per rad. Det kan man använda för atträkna filer.

Om vi till exempel vill räkna antalet filer i en katalog kan vianvända en temporär fil, och skriva☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: ls > tmplo-1{e01nn}: wc < tmp

7 7 48lo-1{e01nn}: rm tmp

Det blir rätt mycket att skriva för en sådan enkel uppgift. Dess-utom måste vi skapa en fil och vänta med att räkna orden tillsls är klar med att lista dem. Sen blir det en fil för mycket i sam-manställningen eftersom den temporära filen också räknas.

I stället kan man med en pipe koppla ihop två kommandon.Tecknet| anger att stdout från det första programmet ska kopp-las ihop med stdin för det andra:☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: ls | wc

6 6 44

Detta är mycket enklare att skriva och har en finess som inte ärhelt uppenbar, nämligen att båda programmen körs samtidigt.Om man kopplar samman två program som tar lång tid kan detgå betydligt fortare att använda en pipe än en temporär fil.

Man kan givetvis koppla ihop fler än två program och dessutomkombinera det med att läsa från filer:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: cat < nisse | wc | cat > utfillo-1{e01nn}: cat utfil

3 7 45

Program som cat och wc läser sin inmatning från stdin och skri-ver sin utmatning till stdout. Program av denna typen lämparsig väl för sammankoppling med en pipe, och brukar kallas förfilter.

2.5 E-post

När du börjar på LTH får du ett eget e-postkonto. Du bör hafått separat information om hur du gör för att logga in och läsadin e-post.

E-postadressen är studentens officiella adress. Lärare ochad-ministratörer på LTH använder den adressen för att komma ikontakt med studenterna. Därför är duskyldig att bevaka dine-post hos oss, antingen genom att läsa den i webmailen ellergenom att vidarebefordra den till en annan adress. Fråga dinövningsledare om du vill ha hjälp att forwarda din e-post tilljust din adress.

2.6 Information om filer

Genom att ge programmetls optionen-l listar den filerna i ettannat format:☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: ls -l nisse-rw------- 1 e01nn students 45 Jul 28 16:58 nisse

Den första kolumnen är information om filskyddet. Det åter-kommer vi till på sidan 10. Sedan följer en etta som vi bortserfrån (skrivman lsom du är intresserad). Därefter följer filensägare, gruppen som filen tillhör, filens storlek, datum då densenast ändrades och filens namn.

2.7 Säkerhetskopiering

Med jämna mellanrum görs en säkerhetskopiering (backuppåengelska) av hela datorsystemet. Då skrivs alla ändrade filer tillen bandspelare eller till en server med mycket disk. Kopiering-en görs i första hand för att kunna återställa systemet om ettskivminne skulle gå sönder. I mån av tid hjälper DDG till medatt läsa tillbaka filer som en användare ”råkat radera” ellersom”bara försvann”. Det är dock ingenting som ni kan räkna med,så om ni har viktiga filer som ni absolut inte vill bli av med kandet vara klokt att göra en kopia på ett USB-minne.

För att be att få tillbaka en borttappad fil, skicka ett brev tillsupport@lth.se och tala om vad filen heter, när den för-svann och när den senast ändrades.

2.8 Komprimering av filer

Varje användare har ett begränsat utrymme tillgängligt förattlagra filer. Hur mycket det är, och hur mycket man har använtkan man ta reda på med ett program som heterquota:☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: quotaDisk quotas for e01nn (uid 25002):Filesystem usage quota limit timeleft files quota limit/a/d8 2096 25000 50000 137 10000 20000

Först finns siffrorna för det utrymme som filerna tar upp (räknati kilobyte, dvs 1024 tecken), därefter kommer en grupp siffrorsom gäller antalet filer. Skillnaden mellanquotaoch limit lig-ger i att man tillfälligt får gå upp till den övre gränsen. Förvårtsystem ligger tidsgränsen på 12 timmar.

Om man har gått över den tillåtna gränsen så kan man inte läng-re logga in på normalt sätt. Genom att markeraStarta endastenkelt fönsternere i vänstra hörnet på inloggningsskärmen kanman logga in tillfälligt för att städa.

Tänk på att program som du har kompilerat tar stor plats. Där-emot tar inte källkoden (programtexten) upp mycket utrymme.Ta bort alla exekverbara program när programmeringsuppgif-terna är färdiga så sparar du mycket utrymme. Detta gäller förde flesta programmeringsspråken, dock inte Java.

Om man har mycket ont om plats och inte kan städa bort någotkan man komprimera en del av sina filer. Det gör man medett program som hetergzip. Det brukar minst kunna halverastorleken på filerna. För att komprimera filennisseskriver man☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: gzip nisse

Filen ersätts av den komprimerade filen som i detta fallet heternisse.gz. Den kan man inte använda som vanligt utan att förstdekomprimera den. För det ändamålet använder man program-metgunzip:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: gunzip nisse

Om man vill komprimera eller dekomprimera alla filer i en un-derkatalog (och dess underkataloger) lägger man till optionen-r (recurse) till gzip respektive gunzip:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: gzip -r adresser

En komprimerad textfil kan man titta på utan att packa uppden. Det gör man medzlessellerzmore. Båda programmen görexakt samma sak, nämligen packar upp filen tillfälligt och visarden i less.☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: zmore nisse

10 Påbyggnad

Observera att den diskkvot som en användare har ska räcka tillalla filer som produceras under studietiden. Bara i undantags-fall kan man få mer utrymme att tillgå och i så fall är det baratillfälligt medan man läser kurser som kräver mycket plats.

Ett bra sätt att ta reda på hur mycket plats ens filer tar är attanvända programmetdu (disk usage):☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: du4 ./Mail/inbox2 ./Mail/drafts14 ./Mail5 ./adresser2 ./temp1 ./Calendar1 ./News22 ./.mozilla645 .

För varje katalog talardu om hur många kilobyte filerna tar,och sist av allt kommer summan för alla kataloger.

2.9 Filskydd

Nu ska vi återkomma till utmatningen frånls -l:☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: ls -l nisse-rw------- 1 e01nn students 45 Jul 28 16:58 nisse

Den första kolumnen består av 10 tecken. Det första anger fi-lens typ (de vanligaste är – för vanliga filer ochd för kataloger).De övriga nio tecknen anger hur filskyddet ser ut.

I Linux finns det nämligen möjlighet att skydda filer så att obe-höriga inte kan komma åt dem. För varje fil kan man specificerahuruvida filen får läsas, skrivas eller exekveras av användare iolika kategorier. Dessa kategorier är:

u (user) Filens ägareg (group) Medlemmar i samma grupp som ägaren. Alla

studenter är med i samma grupp (students).o (others) Övriga användare

De olika rättigheterna anges med följande bokstäver

r (read) Tillstånd att läsaw (write) Tillstånd att skrivax (execute) Tillstånd att exekvera (köra) ett program.

Filskyddet anges i ordningen: användare, grupp och övriga.T ex betyder-rw-r----- att ägaren får läsa och skriva filen,att gruppen bara får läsa och att övriga inte har tillgång till fi-len. (Strecket betyder att motsvarande position är avstängd ochfinns bara för att det ska vara lättare att läsa filskyddet.)

För att ändra filskyddet använder man kommandotchmodsomtar två argument:

chmod kategorier=rättigheter filnamn

Kategorier och rättigheter anges med bokstäverna som förkla-rats ovan. Rättigheter kan vara tomt om man vill stänga av allarättigheter för en kategori. Om man t ex vill hindra andra änägaren att komma åt en fil skriver man:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: chmod go= nisse

Kataloger

För kataloger betyder filskyddet inte riktigt samma sak som förvanliga filer:

r Tillstånd att läsa i katalogen, dvs se vilka filersom finns i katalogen (t ex med ls).

w Tillstånd att skriva i katalogen, dvs skapa fileroch ta bort filer. Det är katalogens rättigheter ochinte filens som avgör om en användare kan tabort en fil.

x Tillstånd att ha med katalogen i en sökväg. Omen katalog bara harx för en viss kategori kananvändarna i den kategorin fortfarande kommaåt filer i katalogen om de vet vad filerna heter.

11

Kapitel 3

Överkurs

3.1 Java i terminalen

Om man vill köra ett program som är i skrivet i java så behöverman först kompilera det. För att kompilera filenMain.javaså skriver man:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: javac Main.java

och man kommer då få en fil som heterMain.class . För attköra programmet skriver man:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: java Main

Är det så att man programmet består av mer än en källfilså behöver man kompilera dessa också. Om man till exem-pel har ett program som består av filernaMain.java ochNetwork.java så kompilerar man dessa tillsammans ge-nom att skriva:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: javac Main.java Network.java

Har man många java-filer som man vill inkludera så kan detvara lättast att använda sig av ett wildcard. Det skulle kunna seut på följande sätt:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: javac * .java

Då kommer alla java-filer i mappen att kompileras.

3.2 Scala i terminalen

Program skrivna i Scala kan kompileras och köras på motsva-rande sätt som om de var skrivna i Java. För att kompileraMain.scala så skriver man:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: scalac Main.scala

För att köra programmet skriver man sedan (om klassen sominnehåller main-metoden heter Main):☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: scala Main

Se kursboken i EDAA45 Programmering, grundkurs för merinformation om hur du programmerar i Scala.

3.3 Specialtecken

På sidan 3 berättade vi lite om kontrolltecken (som man fårfram om man håller nere tangentenCONTROL och trycker påen annan tangent). När man skriver kommandon i ett terminal-fönster har dessa tecken (och en del andra) en speciell betydel-se.

Om man t ex skriver fel så kan man använda nedanståendekommandon för att rätta sina fel innan man tryckerReturn:

Del Det tecken man senast skrivit raderas. Med upp-repadeDel kan man radera flera tecken.

Control-u Hela raden raderas.Control-w Ordetföremarkören raderas.Control-k Allt eftermarkören raderas.

Man kan använda piltangenterna→ och← för att flytta mar-kören på raden. Om man vill köra gamla kommandon igen kanman använda↑ för att få tillbaka dem på kommandoraden. Förvarje gång man trycker↑ går man ett steg tillbaka i listan medgamla kommandon. Om man går för långt kan man trycka↓för att gå åt andra hållet.

Man kan även söka efter gamla kommandon om man tryckerControl-r och sedan de tecken man söker efter. När man harhittar rätt kommando trycker manReturnför att köra det.

Följande kontrolltecken är också bra att känna till:

Control-c Avbryter exekveringen av pågående program.Det kan användas när man ångrar sig efter attha trycktReturn, eller om ett program har hängtsig.

Control-z Stoppar exekveringen av ett kommando tillfäl-ligt. Genom att skrivafg (foreground) startarman det igen. Man kan även skrivabg (back-ground). Då fortsätter programmet att köra i bak-grunden, precis som om man hade startat detmed& sist på raden.

Control-d Filslutstecken. Anger att data är slut vid inmat-ning från tangentbordet.

Control-l Tömmer hela terminalfönstret på text.

Vissa tangenter har extra symboler som t ex {, } eller [. Des-sa får man fram genom att hålla nere tangenten märktAlt Grsamtidigt som kan trycker på respektive tangent.

Filnamnskomplettering

Att använda långa filnamn är bra eftersom man kan beskrivainnehållet i en fil på ett entydigt sätt. Det är däremot jobbigt attskriva in det långa namnet när man ska använda filen.

Då kan man använda sig av filnamnskomplettering. Om manskriver början av filnamnet och sedan trycker på tabulatortan-genten (märktTab eller→| ) fylls resten av filnamnet i auto-matiskt. Om det man skrev inte var unikt visas en lista överalternativ. Då kan man antingen skriva några tecken till ochtrycka påTab igen, eller omdelelbart trycka påTab för att gåigenom alla möjliga alternativ. tecken till och sedan tryckaTabigen.

12 Överkurs

3.4 Alias

Genom att definieraaliaskan man skapa egna förkortningar avlånga kommadon. Alias definieras genom att skriva

alias namn=’sträng’

Det får inte finnas några blanktecken före eller efter likhets-tecknet. Om man skriveralias utan argument får man en listaöver alla alias som finns definierade.

Om man t ex vill kunna skrivadir i stället för ls -l kan mandefiniera ett alias:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: alias dir=’ls -l’

Ett alias finns bara kvar tills man loggar ut, men genom attlägga in dem i initieringsfilen.bashrckan man får dem att de-finieras varje gång man loggar in (se nedan för mer info).

3.5 Initieringsfiler

Många program läser eninitieringsfil när de startas. Det finnsinitieringsfiler av två slag: dels filer som innehåller komman-don som exekveras när programmet startas, dels filer som in-nehåller parametrar som läses av programmet. De vanligasteinitieringsfilerna är:

.bash_login Exekveras vid inloggning.

.bash_logout Exekveras vid utloggning.

.bashrc Exekveras när man startar ett nytt terminalföns-ter.

Ett varningens ord är på sin plats: Om man har egna initie-ringsfiler kan man få problem. I det läget får man tyvärr räknamed att klara sig själv eftersom DDG inte har resurser till attsätta sig in i alla personliga konfigurationer. Kopiera alltså intekompisens fräcka initieringsfiler om du inte känner att du harkunskaper nog att ta hand om de problem som kan dyka upp.

3.6 Kommandotolken

Det program som läser och utför kommandon i ett terminal-fönster kallas förkommandotolkellershell. Den variant som vianvänder heterbash.

Alla initieringsfiler som började med.bashi tabellen ovan läsesavbashvid inloggning och/eller vid start av en ny kommando-tolk. I de gemensamma initieringsfilerna finns information omvilken typ av saker som är lämpliga att lägga i vilka filer.

Det vanligaste är att man vill ha en egen.bashrcför att sparanågra egna alias och inställningar till bash. Här är ett exempelpå inställningar som kan vara bra att ha i sin.bashrcom manär nybörjare:

alias rm=’rm -i’alias cp=’cp -i’alias mv=’mv -i’setopt noclobbersetopt ignoreeof

De tre första raderna gör attrm, cp och mv frågar innan detar bort eller skriver över en fil.setopt noclobbergör att maninte kan skriva över en fil genom att dirigera om I/O.setoptignoreeofgör att man inte kan avsluta ett terminalfönster medControl-dutan måste skrivaexit eller logout.

3.7 Inloggning på andradatorer

Ibland kan man behöva logga in på en annan dator än den mansitter vid. Det kan vara fallet om man sitter hemma, eller i ettlab på någon institution. För detta ändamål använder man någotav programmetssh(secure shell client) genom att skriva:

ssh datornamn

Tänk på att man absolut inte får köra tunga program på andradatorer på detta sättet. Då kan man störa den som sitter vid denandra datorn. I värsta fall kan det medföra att en laborationintegår att genomföra. Därför har vi ett antal maskiner som endastär avsedda för inloggningar utifrån.

Om man ansluter sig från en dator som befinner sig ut-anför vårt nätverk så måste man dessutom använda login-maskinerna. Datorerna i salarna är nämligen inte tillgänli-ga utifrån. Man når loginmaskinerna under ett gemensamtnamn, login.student.lth.se . Hemifrån måste manalltså skriva:

ssh username@login.student.lth.se

För mer information om inloggning hemifrån, se bästa kapitel.

Man kan ge ett program lite lägre prioritet genom att skrivanice först på kommandoraden. Det är att rekommendera omman kör program på någon annan dator än den som man sittervid. För att t ex räkna ord i en fil utan att störa andra på datornså mycket skriver man☛

✡

✟

✠lo-1{e01nn}: nice wc nisse

3 7 45 nisse

Om datorn känns ovanligt långsam och man misstänker att nå-gon annan också kör på den kan man använda kommandotwhoför att kontrollera vem som är inloggad på datorn. Tänk dockpå att den databas som who använder kan bli korrupt ibland, sårisken finns att man kan skälla på fel person.

3.8 Processkontroll

En dator med Linux kör flera program samtidigt genom att låtavarje program exekvera några millisekunder, och sedan bytatill nästa program, eller process som det också kallas.

För att se vilka processer man har startat kan man använda pro-grammetps(process status):☛

✡

✟

✠

lo-1{e01nn}: psPID TTY TIME CMD

10083 pts/2 0:00 ps10073 pts/2 0:01 xcalendar10061 pts/2 0:01 bash

Den första kolumnen visar processens nummer, och den sistadet kommando man skrev.

Om man vill ta bort en process som har hängt sig använderman kommandotkill . Om vi t ex vill ta bort den process somkör kalendern skriver vi:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: kill 10073

Om processen fortfarande inte vill dö kan man ta i lite mer:☛✡

✟✠lo-1{e01nn}: kill -9 10073

För mer information, titta på manualerna till ps och kill.

3.9 Ordbehandling 13

3.9 Ordbehandling

Man brukar skilja på editering ochordbehandling. Editeringhandlar om att redigera rena textfiler, medan ordbehandlingbetyder att man skriver formaterad text, ofta med olika tecken-snitt.

LATEX

LATEX fungerar så att man skriver sin text med formaterings-kommandon i en vanlig editor. Sedan formaterar man den medkommandotlatex. Nu kan man studera utseendet på skärmenmed xdvi eller skriva ut den på en laserskrivare meddvips.LATEX är mer eller mindre standard som ordbehandlare på tek-niska universitet i hela världen. (Den här handledningen ärskriven med LATEX.)

Vi har en lokal handledning som heterAtt skriva rapporter medLATEX. Den används som kurslitteratur i ettan för C och D, menfinns även att köpa hos DDG för 10 kronor.

LATEX är fri programvara, och finns för nästan alla datortyper,så den kan man köra även på sin hemdator.

LibreOffice

För er som trivs bättre med ett system som liknarMicrosoftWord så finnsLibreOfficetillgängligt i menyerna. LibreOfficeär helt gratis och klarar i allmänhet av att läsa Microsofts do-kument. Det kan med andra ord även vara ett alternativ förhemdatorn. LibreOffice finns även för Windows och MacOS.

15

Kapitel 4

Hemifrån

Detta kapitel innehåller lite tips om hur man kan utnyttja da-torsystemet hemifrån, samt lite allmänt matnyttig information.Texten bygger till delar på ett tidigare häfte gjort av Erik Måns-son och Emma Nilsson-Nyman.

4.1 E-post hemifrån

Eftersom Lunds universitets studentmail är webbaserad, såärdet enkelt att sköta sin e-post från vilken dator som helst.

4.2 Komma åt filer

För att titta på, ladda hem eller ladda upp filer så användermanscp(secure copy) ellersftp (secure file transfer protocol).Kör man något Unix-liknande operativsystem (Linux, BSD,MacOS / OSX) hemma har man redan dessa program.

Om man vill ladda upp en fil som heterMain.javaså kan mangöra följande:

scp ./Main.java username@login.student.lth.se:

För de som kör windows rekommenderar vi ettprogram som heterwinscp. Det är gratis och kanladdas ned från http://winscp.net/ . Man kanäven använda ett annat program som heter Filezilla(http://filezilla-project.org/ ).

Det går även att komma åt filer med FTPS . Då kör man i ställetmot en server som heter ftp.student.lth.se. (I vissa programva-ror kan det här även kallas FTPES, FTP Secure eller FTP-SSL.)

4.3 Köra program hemifrån

Det är givetvis bäst att installera de program man behöver påsin hemdator, men ibland går det inte. Det kan bero på att pro-grammet behöver filer som bara finns på skolan, eller att manav licensskäl inte får köra det hemma.

För att ansluta till datorerna kör manssh (secure shell) motnågon av loginmaskinerna. Tänk på att loginmaskinerna inteärgjorda för tunga och långa programkörningar, så använd dembara till lättare program.

Har man windows hemma kan man lad-da hem ett ssh-program som heterputty frånwww.chiark.greenend.org.uk/˜sgtatham/putty/ .

Starta programmet. Gå in underSessioni vänsterspalten ochfyll i namnet på loginmaskinen underHost Name (or IP ad-dress). Kontrollera attSSHär markerat somProtocol. Klicka

sedan påOpen. SvaraYesi frågerutan och logga sedan in medditt namn och lösenord.

Om man kör Linux eller MacOS så räcker det med att man skri-ver ssh username@login.student.lth.se i en terminalför att ansluta.

När du nu har anslutit till skolan kan du starta icke X-baseradeprogram (program utan grafik) som till exempel egna scala- el-ler javaprogram utan grafik. Om du däremot vill starta programmed grafik (till exempel en firefox, egna grafiska java-programeller grafer i Matlab) så behöver du en X-server. (Om du för-söker starta ett program som kräver X-server så får du felmed-delandetError: Can’t open display.)

4.4 X-server

Att installera och konfigurera en X-server kräver en del kun-skaper. En bra gratis X-server för Windows ärCygwin/Xsomman kan ladda ned påhttp://x.cygwin.com/ .

Starta X-servern. Därefter startar du putty, går in under flikenTunnelsoch klickar förEnable X11 forwarding.Lämna rutanlocationtom och anslut sedan på vanligt sätt till en logindator.

Ett annat gratisalternativ ärXming som finns påhttp://www.straightrunning.com/XmingNotes/ .

För MacOS finns X-servern XQuartz att ladda ner frånhttp://www.xquartz.org/ . Den är gratis att installera ochanvända. När du startar XQuartz får du även upp ett terminal-fönster. Från detta kan du ansluta till LTHs inloggningsservermed ssh på samma sätt som om du kör Linux, se nedan.

Kör du någon variant Linux hemma är det mycket enklare - dåhar du nämligen redan en X-server. I så fall är det bara att loggain som vanligt med ssh men lägga till-X som argument, alltsåssh -Y username@login.student.lth.se .

4.5 Program hemma

Det finns en del program som kan laddas hem gratis från sko-lans servrar. Dels frånprogram.ddg.lth.se , dels från Stu-dentportalen (www.student.lu.se ).

4.6 Hjälp och kontakter

Snabbaste hjälpen får du troligen genom att prata med andrastudenter. Du kan även fråga dina lärare eller handledare somsäkert kan guida dig i rätt riktning.

16 Hemifrån

Nyheter

Nyheter om datorerna hittar man på DDG:s driftinfo påhttp://www.ddg.lth.se/ . När det är nätverksproblem el-ler annat som ligger utanför LTH kan man även titta påhttp://www.ldc.lu.se/drift . (LDC är en organisationinom universitetet som bland annat sköter nätverken.)

LTH:s studentsidor

Påhttp://www.student.lth.se/ kommer du åt en massainformation, bland annat schema, kursplaner och programhem-sidor.

4.7 Kursanmälan

Inför varje läsperiod måste du anmäla dig till de kurser du villläsa. Detta gäller dock inte första terminen, men under senaredelen av hösten ska du anmäla dig till kurser på vårterminen.Kursanmälan görs i kursanmälningssystemet som finns i Stu-dentportalen (http://www.student.lu.se/ ).

4.8 Andra tips• Kopiera filer till en annan användare genom att skriva

scp fil username@localhost: och ange den andraanvändarens lösenord. Glöm inte kolon på slutet. Filenhamnar i användarens hemkatalog.• Kolla kvarvarande diskutrymme med kommandotquota.

För att hitta vilka filer eller kataloger som tar upp plats,kör du -s .?? * * | sort -n• Om du startar ett grafiskt program utan att skriva & sist

på kommandoraden kan du trycka Ctrl-Z för att tillfälligtstoppa programmet och sedanbg för att fortsätta köra deti bakgrunden. Kommandotfg plockar fram programmetoch kör det i förgrunden igen (som om man inte hade skri-vit &).

4.9 Sektionerna

Här är länkar till de olika sektionerna:

F/Pi/Nano https://www.fsektionen.se/E https://eee.esek.se/M https://www.maskinsektionen.com/V http://www.v-sek.se/A http://www.asektionen.se/K http://www.ksek.se/D/C http://www.dsek.se/Dokt http://www.dokt.tlth.se/Ing http://www.ingsekt.se/W http://www.wsek.se/I http://www.isek.se/

17

Kapitel 5

Övningsuppgifter

Övning 5.1Ta reda på vad din övningsledare heter och anteckna det ne-dan. Min övningsledare heter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

Övning 5.2Logga in på datorn med dina kontouppgifter. Om ditt kontointe fungerar kan din övningsledare hjälpa dig lösa proble-met.

Övning 5.3Öpnna ett terminalfönster genom att trycka påCtrl+Alt+Teller genom att trycka på ikonen längst upp i panelen, sök påTerminaloch välj terminal.

Öppna sedan en editor (ikonen längst upp i panelen->TextEditor). Prova att skriva lite text och kopiera den inom ettfönster och mellan fönstren.

Övning 5.4Prova att skriva text med cat. Lär dig hur man skriver〈CONTROL-D〉 för att avsluta inmatningen.

Övning 5.5Skapa en fil som med samma namn som ditt förnamn ochmata in ditt namn och adress. Använd gärna aao i stället föråäö om du har svenska bokstäver i ditt förnamn, och undvikaccenter.

Övning 5.6Skriv ut din fil på skärmen och kontrollera att din adress stäm-mer.

Övning 5.7Hur gör man för att söka efter en sträng i less? (Använd deninbyggda hjälpen.)

Övning 5.8Prova att byta namn på din fil och skapa ett par kopior avden. Ta sedan bort alla kopior så att det bara finns en fil kvar.Under tiden kan du använda ls för att se vilka filer som finnsoch cat för att se deras innehåll.

Övning 5.9Skapa en ny katalog som heter temp. Skapa en kopia av dinadressfil i den nya katalogen. Försök sedan att ta bort katalo-gen med rmdir. Vad händer?

Övning 5.10Skapa en underkatalog som heterslask. Prova att kopiera ochflytta din fil till den nya katalogen, dels under samma namn,dels med nytt namn. Döp sedan om katalogen tilladresseroch ta bort några filer. Använd under tiden ls för att se inne-hållet i katalogen.

Övning 5.11Vilken katalog pekar˜/./././././adresser/././..på? Kan ovanstående sökväg förkortas och i så fall hur ochvarför?

Övning 5.12Eftersom en ensam punkt pekar på aktuell katalog kan maninte ha den till mycket, eller. . . ? Försök komma på ett tillfällenär den behövs.

Övning 5.13Vilka filer kommer att tas bort om man skriverrm * pr * omvi har filerna från kapitlet 1.7 Wildcards?

Övning 5.14Ta fram manualen förrm. Vad betyder det om man skriverrm -i i stället för att bara skrivarm?

Övning 5.15Använd ls -a ˜ / för att se dina filer i din hemkatalog. Hurskiljer sig ls -amot ls?

Övning 5.16Kör programmetxcalc genom att skrivaxcalc i ditt ter-minalfönster och tryckaReturn. Vad händer?

Övning 5.17Avsluta kalkylatorn och starta den sedan igen genom att skri-va xcalc & . Kontrollera att du nu kan skriva nya komman-don i terminalfönstret.

Övning 5.18Skrivecho $PATH för att ta reda på vilka kataloger som finnsi din sökväg för program.echoär ett program som helt enkeltskriver ut sina argument, prova till exempel medecho hejeller echo *

Övning 5.19Räkna antalet filer i din hemmakatalog och i katalogenadres-ser.

Övning 5.20Vad betyder utmatningen från följande kommando:wc fil | wc?

19

Bilaga A

Lösningar till övningsuppgifterna

5.5 Användcat > namn.txtför att skapa och skriva till filen

5.6 Användcat filnamnför att läsa från filen

5.7 Man skriver/sträng för att söka eftersträng.

5.8 användmv för att döpa om (flytta) din fil, ochcp för attkopiera den

5.9 rmdir svarar:rmdir: temp: Directory not empty .Det går alltså inte att ta bort en katalog som innehållerfiler. För att kunna ta bort katalogen måste man skrivarmtemp/fil och sedan köra rmdir.

Ett annat sätt är att skrivarm -r temp . Det betyder: tabort katalogen temp ochalla filer och underkataloger somfinns i temp (-r betyder rekursiv). Detta är lite farligt omman råkar skriva fel.

5.11 Det är samma sak som din hemmakatalog. Eftersom enensam punkt betyder att man går till den katalog där manredan befinner sig kan alla./ tas bort.adresser/.. be-tyder att man går ner iadresser och sedan upp igen.Alltå kan även detta tas bort. Hela sökvägen kan förkortastill ˜ .

5.12 Om man vill kopiera eller flytta en fil från en annan kata-log till aktuell katalog utan att döpa om den skriver mant ex:

cp adresser/nisse .

5.13 inpris.dat profile.txt prog prog1.o prog1.p prog2.oprog2.p utpris.dat

5.14 Det får rm att fråga om tillstånd innan den tar bort någrafiler.

5.15 ls -a visar alla filer som finns i mappen,ls visar inte filersom börjar med . Punktfiler är ofta konfigurationsfiler förolika program och behöver därför inte alltid visas. Manser också mapparna. och .. som pekar på den nuvarandemappen respektive mappen som den nuvarande mappenligger i.

5.16 Det dyker upp en kalkylator.xcalcär namnet på program-met för en kalkylator.

5.19 Du kan användals | grep wcför att räkna filer i aktuellkatalog

5.20 Först räknar man antalet ord ifil. Därefter räknar man an-talet ord i utmatningen från wc.

21

Sakregister

Symboler* . . . . . . . . . . . . . . . . . 4, 5. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.bashrc . . . . . . . . . . . . . . 12/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4< . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8> . . . . . . . . . . . . . . . . . 3, 8>& . . . . . . . . . . . . . . . . . 8» . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5~ . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52> . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Aa2ps . . . . . . . . . . . . . . . . 7absolut sökväg . . . . . . . . . 5aktuell katalog . . . . . . . . . 4alias . . . . . . . . . . . . . . . . 12användarnamn . . . . . . . . . 2argument . . . . . . . . . . . . . 7asterisk . . . . . . . . . . . . . . 5

Bb . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3backup . . . . . . . . . . . . . . 9bakgunden . . . . . . . . . . . . 8bash . . . . . . . . . . . . . . . . 12.bash_login . . . . . . . . . . . 12.bash_logout . . . . . . . . . . . 12.bashrc . . . . . . . . . . . . . . 12bg . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Ccat . . . . . . . . . . . . . . . . . 3cd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4chmod . . . . . . . . . . . . . . . 10copy . . . . . . . . . . . . . . . . 4cp . . . . . . . . . . . . . . . . 4, 12Ctrl+Alt+T . . . . . . . . . . . 17

Ddatordriftgruppen . . . . . . . 5datorerna . . . . . . . . . . . . . 1DDG . . . . . . . . . . . . . . . 5directory . . . . . . . . . . . . . 4du . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Ee-post . . . . . . . . . . . . . . . 9

echo . . . . . . . . . . . . . . . . 17email . . . . . . . . . . . . . . . 9end-of-file . . . . . . . . . . . . 3exit . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Ff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3fönsterhanterare . . . . . . . . 2fönstersystem . . . . . . . . . . 2fg . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11filer

filskydd . . . . . . . . . . . 10information . . . . . . . . 9komprimera . . . . . . . . 9

filkatalog . . . . . . . . . . . . . 4filnamn . . . . . . . . . . . . . . 7

komplettering . . . . . . . 11filskydd . . . . . . . . . . . . . . 10filslutstecken . . . . . . . . . . 3filter . . . . . . . . . . . . . . . . 9frågetecken . . . . . . . . . . . 5

Ggunzip . . . . . . . . . . . . . . . 9gzip . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Hh . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3hemmakatalog . . . . . . . . . 4hjälp . . . . . . . . . . . . . . . . 5

II/O . . . . . . . . . . . . . . . . . 8ignoreeof . . . . . . . . . . . . . 12ikoner . . . . . . . . . . . . . . . 2initieringsfil . . . . . . . . . . . 12

JJava i terminalen . . . . . . . . 11jokrar . . . . . . . . . . . . . . . 5

Kkatalog . . . . . . . . . . . . . . 4

aktuell . . . . . . . . . . . . 4filskydd . . . . . . . . . . . 10skapa . . . . . . . . . . . . . 4ta bort . . . . . . . . . . . . 4

katalogträd . . . . . . . . . . . . 4kill . . . . . . . . . . . . . . . . . 12kommandon . . . . . . . . . . . 7

kommandotolk . . . . . . . . . 12komprimera filer . . . . . . . . 9konto . . . . . . . . . . . . . . . 2

Llösenord . . . . . . . . . . . . . 2laserskrivare . . . . . . . . . . . 7latex . . . . . . . . . . . . . . . . 13less . . . . . . . . . . . . . . . . . 3LibreOffice . . . . . . . . . . . 13logout . . . . . . . . . . . . . . . 12lp . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7ls . . . . . . . . . . . . . 3, 4, 8, 9

Mman . . . . . . . . . . . . . . . . 5mellanslag . . . . . . . . . . . . 3mkdir . . . . . . . . . . . . . . . 4move . . . . . . . . . . . . . . . 4musoperationer . . . . . . . . . 2mv . . . . . . . . . . . . . . . 4, 12

Nnice . . . . . . . . . . . . . . . . 12noclobber . . . . . . . . . . . . 12

Ooperativsystem . . . . . . . . . 1optioner . . . . . . . . . . . . . . 7ordbehandling . . . . . . . . . 13

Ppanel . . . . . . . . . . . . . . . 2papper . . . . . . . . . . . . . . . 7passerkort . . . . . . . . . . . . 2password . . . . . . . . . . . . . 2path . . . . . . . . . . .sesökvägpipe . . . . . . . . . . . . . . . . 8processer . . . . . . . . . . . . . 12program . . . . . . . . . . . . . 7programstart . . . . . . . . . . . 7ps . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12punktfil . . . . . . . . . . . . . . 7pwd . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Qq . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3quota . . . . . . . . . . . . . . . 9

Rrelativ sökväg . . . . . . . . . . 5

remove . . . . . . . . . . . . . . 4rm . . . . . . . . . . . . . . . 4, 12rmdir . . . . . . . . . . . . . . . 4rotkatalogen . . . . . . . . . . . 4

Ssäkerhetskopiering . . . . . . . 9sökväg . . . . . . . . . . . . . . 8

absolut . . . . . . . . . . . 5relativ . . . . . . . . . . . . 5

Scala i terminalen . . . . . . . 11setopt . . . . . . . . . . . . . . . 12shell . . . . . . . . . . . . . . . . 12Skärmlåsning . . . . . . . . . . 2skriv ut . . . . . . . . . . . . . . 7skrivare . . . . . . . . . . . . . . 7skrivarkö . . . . . . . . . . . . . 7skrivbordsmiljö . . . . . . . . . 2snedstreck . . . . . . . . . . . . 4specialtecken . . . . . . . . . . 11ssh . . . . . . . . . . . . . . . . . 12stderr . . . . . . . . . . . . . . . 8stdin . . . . . . . . . . . . . . . . 8stdout . . . . . . . . . . . . . . . 8svenska bokstäver . . . . . . . 3

TTerminal . . . . . . . . . . . . . 17tilde . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Uunderkataloger . . . . . . . . . 4Unix . . . . . . . . . . . . . . . . 1username . . . . . . . . . . . . . 2utskrift . . . . . . . . . . . . . . 7

Wwc . . . . . . . . . . . . . . . . . 8who . . . . . . . . . . . . . . . . 12wildcards . . . . . . . . . . . . . 5

XX . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2X Window System . . . . . . . 2X.org . . . . . . . . . . . . . . . 2X11 . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Zzless . . . . . . . . . . . . . . . . 9zmore . . . . . . . . . . . . . . . 9

LTH, Tryckeriet i E-huset, Lund 2020