Kriminologiska institutionen

"Jag står kvar även när det blåser"

En kvalitativ intervjustudie om social brottsprevention i ett strukturerat öppenvårdsprogram för ungdomar

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Juuli Eriksson

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att se ifall det går att finna inslag av individanpassad social

brottsprevention på ett specifikt strukturerat öppenvårdsprogram för ungdomar. Kvalitativa semi-

strukturerade intervjuer har utförts på fyra stycken kontaktpersoner på en öppenvårdsverksamhet.

Kontaktpersonernas beskrivningar av arbetsmetoderna i det strukturerade öppenvårdsprogrammet

har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Den teoretiska ramen som använts på det framkomna materialet är de två

kontrollteorierna, Hirschis sociala bandteori och Gottfredson & Hirschis självkontrollteori. Den

sociala brottspreventionen har även inslag av dessa två kontrollteorier, då den innehåller både

förstärkning av individens självkontroll och de sociala banden till samhället. Teorierna har använts

för att synliggöra den sociala brottspreventionen i arbetsmetoderna, utifrån kontaktpersonernas

beskrivningar.

Den kvalitativa innehållsanalysen bidrog till att två huvudkategorier skapades. Den

ena berörde innehållet i det strukturerade öppenvårdsprogrammet, och den andra behandlade

relationen mellan kontaktperson och ungdom. Resultatet visade att innehållet i det strukturerade

öppenvårdsprogrammet kunde belysas utifrån sociala bandteorin medan relationen mellan

kontaktperson och ungdom kunde åskådliggöras med hjälp av självkontrollteorin. Eftersom den

sociala brottspreventionen är influerad av båda kontrollteorierna, visade resultatet att inslag av

social brottsprevention antas förekomma i det strukturerade öppenvårdsprogrammet som studerats.

Nyckelord: social brottsprevention, ungdomar, öppenvård, strukturerat öppenvårdsprogram, sociala

bandteorin, självkontrollteorin

Innehållsförteckning

1.Inledning.........................................................................................................................................................1

1.1 Bakgrund..........................................................................................................................………….……....1

1.2 Syfte och frågeställning................................................................................................................................2

1.3 Begreppsdefinitioner.....................................................................................................................................3

2. Tidigare forskning………………………………………………………………………………………….3

2.1 Forskning om ungdomsbrottslighet och social kontroll i finska skolor…………………………….……...3

2.2 Forskning om brott bland ungdomar i årskurs nio………………………………………………….…..….4

2.3 Forskning om socialtjänstens öppenvård för ungdomar…………………………………………….……..5

3. Teori ..............................................................................................................................................................7

3.1 Hirschis sociala bandteori.............................................................................................................................7

3.2 Hirschi & Gottfredsons självkontrollteori…………………………………………………………….……8

3.3 Kritik mot sociala bandteorin och självkontrollteorin…………………………..…………………………9

4. Metod ............................................................................................................................................................9

4.1 Kvalitativ metod.............................................................................................................................……..….9

4.2 Tillvägagångssätt och urval........................................................................................................................10

4.3 Etiska överväganden...................................................................................................................................11

4.4 Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet................................................................................................13

4.5 Genomförande……………………………………………………………………………………….……14

4.6 Kvalitativ innehållsanalys……………………………………………………………………………...…15

5. Resultat och analys .....................................................................................................................................17

5.1 Strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet"…………………………………………………………..17

5.2 Relationen mellan kontaktperson och ungdom…………………………………………………..……….23

6. Diskussion ...................................................................................................................................................28

6.1 Framtida forskning………………………………………………………………………………...….…..30

Referenslista ....................................................................................................................................................31

Bilaga 1 Intervjuguide

1

1. Inledning

Socialstyrelsen (2006) genomförde en nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens

barn- och ungdomsvård. En tydlig strävan syntes från socialtjänsten att skapa alternativ till den

institutionella vården i Sverige. Detta började redan under 1990-talet då det skedde en tillväxt av

öppenvårdsinsatser samtidigt som institutionsvården ökade. Tillväxten bottnade i en strävan att öka

hemmaplansvården, då bl.a. institutionsvårdens effekter ifrågasatts samt utifrån en efterfrågan om

nya metoder bland professionerna inom socialt arbete. Öppna insatser kan beskrivas som de former

av insatser, som inte klassificeras som heldygnsvård. De benämns bl.a. som strukturerad öppenvård,

hemmaplanslösningar, öppenvårdsinsatser, tidiga insatser m.fl. En statistisk undersökning jämförde

beviljandet av strukturerade öppenvårdsprogram, behovsprövat personligt stöd och

kontaktperson/kontaktfamilj för barn och ungdomar mellan år 1998 och 2004 i Sverige. En ökning

av beviljade öppenvårdsinsatser konstaterades år 2004 jämfört med år 1998. För de strukturerade

öppenvårdsprogrammen där man åsyftar program som är målinriktade, tidsbegränsade och där

inskrivna klienter vistas under hel dag eller del av dag, skedde en påtaglig ökning (Socialstyrelsen,

2006:7ff, 12-15). Denna ökning av öppna insatser skapar ett intresse för att lyfta fram en

kriminologisk aspekt i ett specifikt strukturerat öppenvårdsprogram där målgruppen inkluderar

ungdomar med kriminalitetsproblematik, eller individer i riskzonen för kriminalitet. Företaget

"Pelaren"1

har en öppenvårdsverksamhet och det är deras strukturerade öppenvårdsprogram

"Klivet"2, som ligger till grund för denna uppsats. Genom att studera det beskrivna praktiska arbetet

mellan kontaktperson och ungdom, kan ett brottspreventivt inslag belysas. Målet är att åskådliggöra

om brottspreventionen finns med som en integrerad del i de befintliga arbetsmetoderna.

1.1 Bakgrund

Det privat drivna företaget "Pelaren", har en öppenvårdsverksamhet som lyder under

Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) (Notisum, 2014a) enligt 7 kap. 1 § 4 p., som bekräftar

tillståndspliktig öppenvård. Sveriges kommuner och landsting (SKL) beskriver socialtjänstens

verksamheter i alternativ drift, där vård för barn och ungdom genom beslutat bistånd eller vård utan

samtycke kan verkställas i både offentlig och privat verksamhet. Kommuner kan upphandla

vårdverksamhet från enskilda vårdgivare (SKL, 2011:1), vilket är fallet för företaget "Pelaren" och

de kommuner i Stockholms län, som de är verksamma i. Företagets strukturerade

öppenvårdsprogram "Klivet" är en tydlig och målstyrd insats, där en daglig verksamhet ingår i form

av praktik eller skola och med fokus på en bra fritid som är det centrala. Ungdomen får med hjälp

av en kontaktperson möjlighet att skapa en strukturerad vardag, där arbetet sker utifrån ett

1 "Pelaren" är ett fingerat namn. Jag valde att inte publicera företagets egentliga namn då detta inte upplevdes vara av relevans för studiens genomförande. 2 Även "Klivet" är ett fingerat namn på det strukturerade öppenvårdsprogrammet.

2

individuellt planerat veckoschema. Kontaktpersonen har ett helhetsansvar för ungdomens vardag

och de kontakter som ingår. Den dagliga verksamheten kan bestå av en individanpassad praktik

eller skola och tillsammans ska de se till så att den planerade vardagsstrukturen upprätthålls. Dessa

ska i sin tur skapa förutsättningar, som bryter negativa beteenden. Företaget "Pelaren" arbetar

utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt, där fokus ligger på styrkor istället för svagheter. Insatserna

skräddarsys efter klienternas behov och konkreta mål definieras. Styrkor och resurser hos individen

och dess nätverk identifieras, vilka i sin tur kan bidra till att målen kan nås. Chanserna till en

bestående förändring hos ungdomarna anser de öka, när insatserna är öppna, frivilliga och sker på

hemmaplan. Målgruppen för det strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet" är ungdomar från 16

år och uppåt med följande problematik; neuropsykiatriska diagnoser, psykosocial-, missbruks- och

kriminalitetsproblematik och annat socialt nedbrytande beteende. Det är kontaktpersonernas

arbetsmetoder i "Klivet" som studeras i denna uppsats och därmed de som intervjuas.

1.2 Syfte och frågeställning

Estrada & Flyghed (2007) diskuterar ungdomsbrottsligheten i Sverige, och betonar hur den inom

svensk samhällsdebatt och inom kriminologi framstår som ett av de mest centrala problemområden.

De ledande frågorna kring ungdomsbrottsligheten berör bl.a. dess omfattning, karaktär, riskfaktorer,

samhälleliga åtgärder, samt orsaker och förklaringar (Estrada & Flyghed, 2007:14f). Med tanke på

dess betydelse samt kombinerat med framväxten av öppna insatser och speciellt ökningen av

strukturerade öppenvårdsprogram i Sverige, finner jag det intressant att studera dessa faktorer

tillsammans. Jag vill se huruvida det går att finna inslag av individanpassad social

brottsprevention3

, vars avsikt med insatser är att påverka riskfaktorerna, som kan leda till

kriminalitet hos ungdomar och skapa förändring (BRÅ, 2003:8) i ett strukturerat

öppenvårdsprogram, som arbetar med ungdomar som har kriminalitetsproblematik eller ligger i

riskzonen för kriminalitet. Företaget "Pelaren" riktar sig mot ungdomar med blandad problematik,

där kriminalitetsproblematik lyfts fram som en specifik målgrupp. Det målstyrda arbetet med

strukturerade tjänster anpassade efter ungdomarnas behov, är det som står i forskningsfokus och

huruvida det går att finna inslag av social brottsprevention i deras dagliga arbete. Mitt syfte blir

därmed att studera kontaktpersonernas arbetsmetoder med ungdomarna inom det strukturerade

öppenvårdsprogrammet "Klivet" och se vad som kan hänföras till social brottsprevention. Eftersom

den sociala brottspreventionen är influerad av sociala bandteorin och självkontrollteorin, då de båda

framkommer i begreppet kommer jag att belysa den sociala brottspreventionen utifrån dessa två

kontrollteorier.

3 Social brottsprevention beskrivs i 1.3 Begreppsdefinitioner

3

Frågeställning: "Är arbetsmetoderna i "Klivet" influerade av social brottsprevention? I så fall, på

vilket sätt framgår detta?"

1.3 Begreppsdefinitioner

Social brottsprevention: Riktar sig främst mot barn och ungdomar och åsyftar de insatser som berör

försök till att påverka riskfaktorer, som styr individen mot en kriminell livsstil för att skapa

förändring. Det är genom att stärka de sociala banden till samhället och förstärka individens

förmåga till självkontroll, som förändringen av personers benägenhet att begå brott sker (BRÅ,

2003:8 & BRÅ, 2009:14f). Det är förstärkningen av sociala banden till samhället som kan hänföras

till sociala bandteorin, och förstärkningen av självkontrollen som anknyts till självkontrollteorin.

Strukturerat öppenvårdsprogram: Individuellt målinriktade program där klienterna är inskrivna. De

vistas under hel- eller del av dag i dessa regelbundna program, som är begränsade i tiden

(Socialtjänsten, 2006:9, s18).

Öppenvårdsinsatser: När det inte är nödvändigt med placering för vård utanför det egna hemmet

enligt SoL eller Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (Notisum, 2014a &

Notisum, 2014b) kan socialtjänsten erbjuda öppenvård i olika former då behov för insats finns för

barnet/den unge och dennes familj. Socialtjänstens öppenvård och dess insatser ges oftast i form av

bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Detta kan innebära exempelvis en särskilt utsedd kontaktperson eller

kontaktfamilj, som ska ge stöd och hjälp till klienten eller dess familj eller individuellt anpassade

målinriktade program för barnet/den unge, som sker på bestämd tid (Ibid.:8).

2. Tidigare forskning

2.1 Forskning om social kontroll i finska skolor

Ellonens (2008) studie Ungdomsbrottslighet och social kontroll i finska skolor - en multilevel

analys lyfter fram skolans roll i forskningen på lokalsamhällen och kriminalitet. Enligt Ellonen så

kan skolan ha en viktig roll för att förebygga ungdomsbrottslighet. Studien undersöker ifall skolans

sociala kontroll som en samhällsnivåvariabel kan förklara allvarligt ungdomsbeteende, samt ifall det

finns könsskillnader och ifall de i sin tur, kan förklara skillnader mellan nivån på

ungdomsbrottsligheten i olika skolor (Ellonen, 2008:47f, 50f). Undersökningen baserades på finska

självrapportsstudier på brottslighet där data samlades in genom ett slumpmässigt klusterurval4 av

finska 15-16-åringar. Mätningarna från självrapportsstudierna gjordes på följande variabler;

ungdomarnas brottslighet, sociala kontrollen på skolnivå samt på individnivå och individbaserade

4 Klusterurval innebär att man väljer ut grupper av enheter, exempelvis olika lärosäten utifrån vilka man sedan slumpmässigt väljer studenter. Varje lärosäte kan då ses som ett kluster (Bryman, 2011:186ff).

4

bakgrundsuppgifter (Ibid.:52ff). Ellonen beskriver social kontroll som den mest studerade

förebyggande faktorn mot ungdomsbrottslighet. Hon lyfter fram Hirschis sociala bandteori med de

fyra elementen, som gör att individen får ett band till samhället genom anknytning, åtaganden,

delaktighet och övertygelse. Den teori som Ellonen applicerar på sin studie är Sampson & Laubs

teori om social kontroll, som bygger på sociala bandteorin, men den inkluderar ett livslångt

perspektiv där de sociala banden varierar i olika stadier i livet och är därmed mer passande för

studier på ungdomar enligt henne. Även studier om könsskillnader och brottslighet samt i

förhållande till både formell och informell kontroll beaktades (Ibid.:48f). Resultatet av Ellonens

studie påvisade att den sociala kontrollen i skolor kombinerat med avgörande individbaserade

egenskaper bidrar till att minska pojkars aktiva brottslighet. En positiv effekt på aktiv brottslighet

syntes när pojkarna upplevde social kontroll på individnivå vare sig om det skedde alltid, ofta eller

ibland. Den negativa effekten uppkom i de fall ungdomarna upplevde social kontroll sällan eller

inte alls. Den skolrelaterade sociala kontrollen visade sig även vara av stor betydelse för pojkars

brottslighet. Ju högre nivå av social kontroll på skolnivå, desto mindre benägna var pojkarna att

delta i ett aktivt brottsligt beteende. När de kombinerade den upplevda sociala kontrollen på

individnivå med den sociala kontrollen på skolnivå visade det sig att bristen på social kontroll i

skolor ökar risken för pojkars brottslighet, även då de upplever social kontroll på individnivå och

vice versa. För flickor hade även den upplevda sociala kontrollen på individnivå positiva effekter, i

vissa fall starkare än för pojkar. När det kom till skolans sociala kontroll var betydelsen av den

obetydlig och flickornas brottslighet påverkas därmed inte av den (Ibid.:55-59). Ellonens (2008)

studie blir intressant att beakta eftersom vi båda belyser den sociala kontrollen på ungdomar. Vi gör

dock detta utifrån olika aktörer, där hon med en kvantitativ metod fokuserar på skolan, medan jag

med en kvalitativ metod inriktar mig på kontaktpersonernas beskrivna arbetsmetoder i "Klivet".

2.2 Forskning om brott bland ungdomar i årskurs nio

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) undersökte ungdomars delaktighet i brott och problembeteenden i

Brott bland ungdomar i årskurs nio. Rapporten byggde på en kvantitativ metod med

självdeklarationsundersökningar, som genomfördes vartannat år mellan 1995-2008 där eleverna fick

besvara frågeformulär anonymt. Urvalet för första undersökningen år 1995, gjordes av Statistiska

centralbyrån (SCB). Ett systematiskt urval av klasser i årskurs nio i landet gjordes, där klasserna

sorterades efter län och klasstorlek. De efterföljande undersökningarna byggde på systematiska

urval av grundskolor med årskurs nio (BRÅ, 2010:6,:15). Resultatet visade att det inte är en sällsynt

företeelse för ungdomar att ha begått ett brott vid något enstaka tillfälle. Det är dock få ungdomar,

som gjort det ett större antal gånger och de som har begått handlingar rörande narkotika eller våld,

tycks även ha begått stöld eller skadegörelse. Grövre våld mot person, samt narkotikaprovning

5

tycks vara mer sällsynta företeelser jämfört med stöldrelaterade handlingar, som verkar mer vanliga.

Studien påvisade även skillnader mellan pojkar och flickors delaktighet i brott, där pojkar oftare

begår brott än flickor. Skillnaden blir mer framträdande för handlingar som är mer allvarliga eller

ovanliga, förutom vid narkotikabruk där användningen tycks vara mer jämnt fördelad. När det

kommer till utvecklingen sedan år 1995 fram till första åren in på 2000-talet, tyder resultaten på att

brottsligheten totalt sett minskat bland ungdomar i årskurs nio, med en större minskning för

pojkarna än för flickorna. Inga påtagliga förändringar för de studerade brottshandlingarna tycks

finnas mellan åren 2005-2008. När det kommer till mer brottsbelastade ungdomar visade studien på

en samvariation med andra förhållanden, som rör bl.a. mindre bra relation till föräldrar, utåtriktad

livsstil med brett kamratumgänge samt tillåtande attityder till brott. Den del av studien, som rörde

utsatthet för brott visade att utsattheten för stöld är fem gånger högre än för utsatthet för grövre

våld. Utsattheten för fysiskt våld visade sig vara större bland pojkarna, där skillnaden mellan könen

blir mer tydlig (Ibid.:8-11). BRÅ:s (2010:6) rapport är betydelsefull i relation till min studie, då den

bidrar med kunskap kring ungdomsbrottslighetens omfattning och struktur. P.g.a. att jag belyser den

sociala brottspreventionen i arbetet med ungdomar inom öppenvård, är det viktigt att den berörs.

2.3 Forskning om socialtjänstens öppenvård för ungdomar

Ahlgrens (2007) studie Ungdomsbehandling - hemmaplanslösning som idé och praktik undersöker

öppenvårdsinsatserna utifrån hur och varför de utvecklas och ifall de kan ses som en

institutionaliserad idé. En fördjupad kunskap om målgruppen, som är ungdomar i åldrarna 13-20 år

står i fokus för studien samt även behandlingsmetoder och redogjorda resultat. Studien delades upp

i två delar, dels med en intervjustudie och dels med en aktstudie som bestod av olika sorters

dokumentation. Intervjustudiens tillvägagångssätt genomfördes med att olika personalkategorier

inom socialtjänsten intervjuades på den kommun där studien ingick. Individuella intervjuer med

tidigare chefer genomfördes, för att ta reda på framväxten av verksamheten. Gruppintervjuer

utfördes för att ta reda på den behandlande personalens förhållningssätt till behandlingsmetoder,

aktuella ungdomar samt verksamhetens förutsättningar. Även telefonintervjuer utfördes med

socialsekreterare, som arbetat med att remittera och samarbeta med öppenvårdsverksamheter för att

höra deras uppfattning om det. Aktstudiens tillvägagångssätt baserades på en tidigare tvärsnittstudie

där ungdomar mellan 13-20 år, som var aktuella inom de olika öppenvårdsverksamheterna

undersöktes. För vidare studie genom granskning av personakter samt digital dokumentation valdes

97 ungdomar ut, som avslutat sin kontakt med de verksamheterna. Huvudsyftet var att undersöka

hur idéerna om öppenvårdsbehandling för ungdomar åskådliggörs i det praktiska arbetet. Man ville

även beskriva behandlingsinnehållet, målgruppen samt för redovisade resultat (Ahlgren, 2007:8f,

13f, 29-34). Det teoretiska perspektivet som anlagts på Ahlgrens (2007) studie är nyinstitutionell

6

teori. Den utgår från att människors handlingar delvis styrs av institutioner som är inlärda och

insocialiserade tankekonstruktioner. Skapandet av dessa är en social process, som leder till trygghet

och förutsägbarhet, som ger en gemensam beskrivning av verkligheten och det som är acceptabelt.

Teorin hävdar bl.a. att organisationer, som är osäkra på sitt resultat och sin existens är de som

påverkas när de strävar efter legitimitet och anpassar sig till institutionella krav. Detta gör att de

belönas och verksamheten utvärderas inte, eftersom genomförandet av de institutionella kraven

upplevs som det rätta. Teorin användes i studien huvudsakligen för att ge en förklaring till hur det

mellan organisationer överförs och sprids olika idéer samt mottagandet, tolkningen och

bearbetningen av dessa. Vilket i sin tur kan förklara organisationsförändringar (Ibid.:51-57).

Intervjustudiens resultat pekar på att drivkrafterna bakom utvecklingen av lokala

öppenvårdsbehandlingar framförallt bottnat i en vilja att erbjuda bättre vård, samt utveckla

professionen. De intervjuade visade en stark tilltro till öppenvårdsbehandling, dock betonades

bristen av dess resultat då det saknas utvärderingar av detta område. Målgruppen, som ansågs mest

lämpad för öppenvårdsbehandling var ungdomar med bra nätverk, motivation för att förändra sig

och tillräcklig intellektuell begåvning5. Den kritik som framkom belyste verksamheternas metoder,

som till större del ansågs vara anpassade till utvecklingsbehov inom yrket eller rådande mode,

istället för till ungdomarnas faktiska behov. I aktstudien framkom det svårigheter att finna tydliga

mönster i undersökningsgruppen p.g.a. avsaknaden av systematisk dokumentation. Perspektivet i

utredningarna lägger fokus på föräldrarnas brister, som ofta leder till att familjeinriktade

behandlingsinsatser föreslås. Utöver avsaknaden av systematik i dokumentationen så utvärderas

insatserna mycket sällan. Det fortsatta stödet som ges i ca 60 procent av fallen är i form av

försörjningsstöd, som följs av en ny öppenvårdsinsats. Ahlgren (2007) beskriver även hur dessa

resultat visar att den lokala öppenvårdsbehandlingen består av en klientkonstruktion samt

uppfattningar om vad som är effektiva metoder enligt socialarbetare. De tecken som uppvisas om

öppenvårdsbehandling är en begynnande institutionalisering som tas för givet. Detta trots att man

inte vet ifall öppenvårdsbehandling är en bättre behandlingsform för ungdomar jämfört med

dygnsvård i olika former (Ibid.:8f, 115ff). Ahlgrens studie är intressant att lyfta fram vid sidan av

min studie då den belyser både öppenvårdsinsatser och ungdomar som målgrupp. Eftersom detta

ligger i linje med det jag undersöker, blir det därmed betydelsefullt att uppmärksamma i relation till

kontaktpersonernas beskrivningar av arbetsmetoderna i "Klivet".

5 Den tillräckliga intellektuella begåvningen beskrivs i relation till att ungdomen har en förmåga att kunna förstå och reflektera. Denna "tillräckliga begåvningen" påstås i sin tur påverka ungdomens förmåga att kunna tillgodogöra de erbjudna insatserna (Ahlgren, 2007:76).

7

3. Teori

Valet av sociala band- och självkontrollteorin i denna studie bottnar dels i att den sociala

brottspreventionen är impregnerad av de båda kontrollteorierna, och dels i att de ligger i linje med

det praktiska arbetets syfte som kontaktpersonerna genomför med ungdomarna. Kontrollteorierna

som beskrivs nedan, hjälper mig att synliggöra den kriminologiska aspekten i det sociala arbetet

med ungdomarna.

3.1 Hirschis sociala bandteori

Hirschi (2002) förklarar hur man utifrån kontroll- eller bandteorier hävdar att anledningen till

individers brottsliga handlingar beror på att banden till den konventionella ordningen i samhället är

svaga eller blivit brutna. De fyra banden anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse är

relaterade till brottsligt beteende men även till varandra (Hirschi, 2002:3, 16). Anknytning beskrivs i

förhållande till internalisering; hur samhällets normer har införlivats samt samvetet, vilka ses som

kontentan i individens anknytning till andra. Genom att bryta samhällets normer, som enligt teorin

delas av samhällsmedlemmar strider en individ emot andra människors förväntningar och önskemål

(Ibid.:16-19). Åtaganden beskrivs i förhållande till rädslan för konsekvenserna av att bryta mot

reglerna och är en rationell beståndsdel i konformiteten. En person som är engagerad i

konformiteten investerar sig själv inklusive tid och energi i olika åtaganden, som exempelvis

utbildning eller jobb. Detta leder till att tankar om brottsligt beteende inkluderar överväganden av

dess pris och risken att förlora alla investeringar, som satsats på det konventionella beteendet

(Ibid.:20f). Delaktighet beskrivs i förhållande till de konventionella aktiviteter som individen är

delaktig i, som sport, jobb, hobbyn eller skolrelaterade aktiviteter. När fritiden består av tid till

något av dessa, finns det varken tid för brottsligt beteende eller ens tankar på det (Ibid.:21ff).

Övertygelse åsyftar till den gemensamma värdegrunden som antas finnas i samhället och den

skillnad som finns i uppfattningen om övertygelse till den moraliska kraften av de sociala reglerna.

Den individ som begår en brottslig handling är omotiverad och antar därmed inte normerna, syftet

med detta är att underlätta förverkligandet av de olagliga avsikterna. När man är övertygad om att

samhällets normer bör lydas, minskar risken för att bryta mot dem (Ibid.:23-26).

Det är kontaktpersonernas arbetsmetoder i "Klivet" som kommer att belysas utifrån de

fyra sociala banden för att se huruvida ungdomarnas sociala band till samhället kan stärkas i

programmet. Detta sätts sedan i relation till den sociala brottspreventionen där förändringen av

individers benägenhet att begå brott beskrivs grunda sig i de sociala banden till samhället och

förmågan till självkontroll (BRÅ, 2003:8 & BRÅ, 2009:14f). Precis som i Ellonens (2008) studie är

det den sociala kontrollen genom de fyra banden, som är relevant att studera. Den aspekt som skiljer

vår teoretiska applicering åt är att Ellonens fokus låg på skolans sociala kontroll, medan mitt fokus

8

ligger på den sociala kontrollen genom det strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet" och

kontaktpersonernas inverkan på ungdomarnas liv.

3.2 Gottfredson & Hirschis självkontrollteori

I den klassiska teorin betonas beroendet mellan priset för brottet samt individens band till samhället.

Det är den sociala och externa kontrollen, som Gottfredson & Hirschi (1990) kopplar ihop med

skillnader i självkontroll, det vill säga individers sårbarhet mot ögonblickets frestelser. Genom att

sammanfoga dessa två idéer framstår det både sociala och individuella begränsningar på beteenden.

Enligt Gottfredson & Hirschi (1990) behöver inte låg självkontroll hos en individ innebära

brottslighet och den kan motverkas genom egenskaper hos individen, eller till följd av

situationsförhållanden. Hög självkontroll däremot, anser de minska möjligheten till brott effektivt

(Gottfredson & Hirschi, 1990:87ff). Kriminella handlingar skapar omedelbar tillfredställelse av

begär. Individer med låg självkontroll har en tendens till att svara på påtaglig stimulans i den

omedelbara omgivningen. Detta är för att skapa en "här och nu" känsla. Personer med hög

självkontroll tenderar i sin tur att skjuta upp tillfredställelsen. Individer som saknar självkontroll

kännetecknas ofta av impulsivitet, okänslighet och kortsiktighet. De tenderar att vara mer fysiska än

mentala, mer risktagande samt vara icke-verbala. Det är dessa egenskaper, som i sin tur gör att de

har en benägenhet att ägna sig åt kriminella handlingar. Även icke-kriminella handlingar, som t.ex.

att röka, dricka alkohol och skaffa barn utom äktenskapet skapar omedelbar tillfredställelse för

dessa individer. Tolerans mot frustration har visat sig vara svag för individer med låg självkontroll.

Även förmågan att hantera konflikter verbalt är liten då de tenderar att handskas med dessa genom

fysiska medel (Ibid.:89ff). Låg självkontroll förklarar författarna, skapas inte genom vare sig

träning, undervisning eller socialisation. Karaktärsdragen som associeras med låg självkontroll visar

sig istället vara kopplade till frånvaron av omvårdnad, disciplin eller övning. Omfattningen av

självkontroll är enligt dem förenade med faktorer som påverkar uträkningen av konsekvenser av

handlingar. De individuella skillnader som finns i egenskaper och kopplingen till brott kan ha en

inverkan på utsikterna för en effektiv socialisation. Medan en effektiv socialisation däremot alltid är

möjlig, oavsett vilken sammanställning de individuella egenskaperna har betonar författarna

(Ibid.:94ff). I den sociala brottspreventionen ser man förstärkningen av självkontroll som en

bidragande faktor till att förändra individers benägenhet att begå brott i kombination med

betydelsen av sociala banden till samhället (BRÅ, 2003:8 & BRÅ, 2009:14f). När jag studerar

kontaktpersonernas arbetsmetoder i "Klivet" kan jag med hjälp av självkontrollteorin synliggöra den

sociala brottspreventionen och se hur den yttrar sig i det praktiska arbetet mellan kontaktperson och

ungdom.

9

3.3 Kritik mot sociala bandteorin och självkontrollteorin

I dessa två kontrollteorier tas samhällets struktur för givet, och anses därmed ha en funktion.

Eftersom tankeramen bakom den sociala brottspreventionen grundar sig i sociala bandteorin och

självkontrollteorin, och därmed även synen på samhället är det av betydelse att framföra kritik mot

detta tankesätt. I sociala bandteorin finns det en underliggande sanning kring vad samhällets normer

och värdegrund förväntas vara och vad effekterna av att bryta mot dem skulle kunna leda till. I

självkontrollteorin sätts en given norm i relation till självkontroll, vilket i sin tur definierar specifika

beteenden som icke lämpliga, utifrån den världssyn som finns i teorin. När man utgår ifrån att något

är givet och att det finns en förutbestämd funktion kan det blir problematiskt i andra sammanhang

genom att det blir moraliserande. Vissa aspekter i teorierna kan därmed ifrågasättas när de sätts i

förhållande till ett annat samhälle med en annan struktur och funktion, p.g.a. annorlunda kontext.

4. Metod

4.1 Kvalitativ forskningsmetod

Silverman (2010) förklarar hur man bör se metoder som våra tjänare snarare än våra härskare och

att de därför ska därför användas som verktyg. Valet av metod ska inte förbestämmas utan väljas i

förhållande till det man vill ta reda på i studien eftersom ingen metod är bättre än den andra

(Silverman, 2010:10). Eftersom mitt syfte är att se ifall arbetsmetoderna i "Klivet" har inslag av

social brottsprevention är det kontaktpersonernas erfarenheter, tillvägagångssätt och tankar jag är

ute efter. Detta görs bäst med kvalitativa intervjuer, då den kvalitativa forskningens

tillvägagångssätt är mindre strukturerad och flexibel än den kvantitativa metoden, vilket ökar

möjligheterna att fånga intervjupersonernas perspektiv enligt Bryman (2011). Det är den

intervjuades ståndpunkter och egna uppfattningar, som intresset ligger i samt betydelsen av att låta

intervjun röra sig i olika riktningar för att kunna ta del av intervjupersonens uppfattning om vad

som är av betydelse och centralt. Fokus på det som sägs under intervjun, för möjlighet till

uppföljningsfrågor samt flexibilitet beroende på svaren är något som kännetecknar kvalitativa

intervjuer (Bryman, 2011:366f, 413-415). Den kvalitativa forskningen tillåter mig att utveckla

kunskap under resans gång och anpassa frågorna efter det som framkommer under intervjuerna.

Detta tillvägagångssätt bidrar även till en möjlighet att fånga upp den sociala verklighet som

beskrivs, vilket är målet med intervjuerna i relation till studiens syfte. Den kvalitativa intervjun

kännetecknas av enkla och raka frågor enligt Trost (2010:25) på vilka man kan förvänta sig

komplexa och innehållsrika svar. Detta är en förutsättning för att jag ska kunna komma åt de

anställdas sociala verkligheter under intervjuerna. Även valet av metod ska ske i koppling till både

frågeställningen och det teoretiska perspektivet eftersom det är intervjupersonens uttryckta

verkligheter som vi bör se, för att sedan anlägga det teoretiska perspektivet vid tolkningen av det

10

som sagts (Ibid.:33). För att kunna besvara min frågeställning; "Är arbetsmetoderna i "Klivet"

influerade av social brottsprevention? I så fall, på vilket sätt framgår detta?" behöver jag får ta del

av kontaktpersonernas berättelser om deras praktiska arbete med ungdomarna, vilket jag tillåts att

komma åt med kvalitativa intervjuer. Jag får även möjlighet att "gräva djupare" i svaren genom

följdfrågor och därmed lyfta fram det som är relevant. Den sociala brottspreventionen kan då

synliggöras med hjälp av de valda kontrollteorierna på kontaktpersonernas beskrivningar av

arbetsmetoderna. Min studie syftar till att se och tolka det sociala arbetets praktik, vilket kräver ett

flexibelt tillvägagångssätt och jag anser den kvalitativa metoden som passande utifrån syftet i min

studie, och i relation till frågeställningen.

Ellonens (2008) studie genomfördes med kvantitativ metod, eftersom fokus låg på att

mäta den sociala kontrollen på de finska skolorna. I min studie däremot, vill jag använda

kontrollteorierna för att synliggöra den sociala brottspreventionen utifrån rika beskrivningar av

kontaktpersonernas arbetsmetoder, snarare än att mäta den. Detta medför att den kvalitativa

metoden blir ett verktyg för att nå det som krävs, i relation till min studies syfte. Mitt fokus ligger

inte i att beskriva förekomsten, utseendet eller strukturen kring brottsligheten i sig. Jag vill ta reda

på hur kontaktpersonerna arbetar med ungdomarna, för att se ifall det går att tyda en social

brottsprevention utifrån deras befintliga arbetsmetoder.

4.2 Tillvägagångssätt och urval

För att besvara frågeställningen på bästa sätt valde jag att utföra semi-strukturerade intervjuer.

Bryman (2011) beskriver denna form av intervju som flexibel. En intervjuguide med teman som ska

beröras ingår, men intervjupersonen tillåts att utforma sina svar på eget sätt och man har möjlighet

att ställa andrafrågor och avvika från ordningen på frågorna (Bryman, 2011:415). Ryen (2004)

belyser hur en förhandsstruktur kan vara av betydelse då man vet vad man är ute efter. Genom att

planera hur man ska samla informationen undviker man att samla in överflödig information (Ryen,

2004:44f) Min intervjuguide6 hade av denna anledningen en tydlig plan för genomförandet av

intervjuerna, eftersom jag visste i förväg vad jag ville studera. Utförandet av intervjuerna hade en

öppen karaktär eftersom jag ville ha möjlighet att fånga upp nya vinklar och betydelsefulla områden

utifrån kontaktpersonernas berättelser. Under intervjuerna framkom det andra intressanta ämnen

vilket förde mig bort från intervjuguiden så frågorna anpassades efter vad som sades under den

pågående intervjun. Detta bidrog även till att intervjuguiden utvecklades inför varje ny intervju då

ny kunskap hade framkommit. Trost (2010) beskriver sitt tankesätt när det kommer till kvalitativa

intervjuer och lyfter fram intervjuarens ambition om att få svar på frågan hur samt anstränga sig till

att förstå intervjupersonens känslor, tankar, handlingar, beteenden och motiv. Det är inte själva 6 Se bilaga 1 för komplett intervjuguide

11

berättelsen som är målet, utan snarare att kunna komma åt "livet" som är det väsentliga (Trost,

2010:53). Mitt syfte med studien går därmed hand i hand med de kvalitativa intervjuerna, eftersom

jag är ute efter att förstå hur kontaktpersonerna jobbar, vilket även berör förståelsen kring bl.a. deras

tankar, handlingar och känslor. Det är just "livet" av det som sker, som är av betydelse i förhållande

till min studie. Med detta tillvägagångssätt kunde jag välja teman som skulle beröras samt skapa

öppenhet kring frågorna och låta dynamiken under intervjun påverka dess riktning.

Ahlgrens (2007) intervjustudie innehöll individuella intervjuer som skulle undersöka

framväxten av verksamheterna, samt gruppintervjuer vars syfte var att komma åt personalens

förhållningssätt till behandlingsmetoderna, verksamhetens förutsättningar och aktuella ungdomar.

Telefonintervjuer utfördes även för att undersöka hur öppenvårdsbehandlingen uppfattades av

remitterade socialsekreterare (Ahlgren, 2007:29f). Han ville med de individuella intervjuerna förstå

framväxten av verksamheterna, vilket kan liknas med min vilja att förstå kontaktpersonernas

arbetsmetoder. Ahlgren (2007) ville med grupp- och telefonintervjuerna förstå uppfattningar och

förhållningssätt vilket kan liknas med min vilja att komma åt hur kontaktpersonerna faktiskt arbetar

i relation till ungdomarna och deras förutsättningar. Hit hör även uppfattningar om arbetsmetoderna

samt hur de förhåller sig till dem i det praktiska arbetet, vilket skapar en djupare förståelse för vad

de faktiskt gör. Jag valde dock att enbart utföra enskilda intervjuer med de anställda inom

öppenvård eftersom detta enligt mig kunde ge en inblick i deras arbete, som jag var ute efter.

För att kunna besvara min frågeställning, var det personalen inom öppenvård på

företaget "Pelaren" som jag ville intervjua. Jag valde ut en spridd representation av fyra stycken

kontaktpersoner utifrån företagets hemsida, där alla hade samma positioner inom öppenvård. Detta

klassificeras som ett bekvämlighetsurval, där de som för tillfället råkade vara tillgängliga blev

kontaktade (Bryman, 2011:194f). Storleken på urvalet bör begränsas till ett mindre antal så att

materialet inte blir ohanterligt, och skapar svårigheter att få en överblick (Trost, 2010:143). Antalet

intervjuade valdes med bakgrund till detta, samt begränsade möjligheter att intervjua samtliga

kontaktpersoner p.g.a. den tid jag hade till mitt förfogande. Ryen (2004:77) betonar betydelsen av

att få tillgång till den enskilde undersökningspersonen då det är dennes sätt att se på världen och

komma djupt i intervjun, som är det centrala. Varje intervju såg jag som ett unikt tillfälle att nå just

den individens världsbild med dess erfarenheter och upplevelser, för att kunna fånga deras sociala

verklighet. De valda intervjupersonerna, som beskrivs vara en del av ett "ungt gäng" på "Pelaren"

kontaktades via e-post där jag introducerade mig själv, min studie och bjöd in dem till en intervju.

4.3 Etiska överväganden

Vid genomförandet av min undersökning var det viktigt att belysa etikens roll för

intervjudeltagarna. Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra allmänna huvudkrav inom det

12

grundläggande individskyddskravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera

deltagarna angående syftet, villkor för medverkandet samt att den samlade informationen inte

kommer att användas till något annat syfte än för forskningen. Även information om frivillighet att

medverka ska ges, samt att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när de vill

(Vetenskapsrådet, 2002:7f). I e-posten som skickades till de utvalda kontaktpersonerna belystes

ovanstående punkter för att vara säker på att de fick ta del av informationen. Frivilligheten

betonades åter igen vid intervjuns start, för att påminna dem om deras rättigheter. Samtyckeskravet

innebär att de som deltar har själva rätt att bestämma över sin medverkan, där både

uppdragsgivarens och undersökningsdeltagarens samtycke ska inhämtas. Deltagarna ska även ha

rätt att avbryta sin medverkan när de vill, eftersom de får självständigt bestämma över hur länge de

vill delta samt på vilka villkor (Ibid.:9ff). Samtycket från VD:n som är uppdragsgivaren, fick jag

vid vårt första möte då jag presenterade min idé kring examensarbetet. När kursen hade startat och

jag hade en ungefärlig tidsplan för intervjuerna kontaktade jag VD:n igen och fick samtycke till att

genomföra dem enligt min plan. Intervjudeltagarnas samtycke inhämtades då de valde att delta,

utifrån all information som givits via e-post. Vid början av intervjun betonade jag även deras rätt att

avbryta, samt att intervjun skulle ske på deras villkor. Konfidentialitetskravet innebär att samtliga

deltagare i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet, samt att alla uppgifter om

identifierbara personer ska avidentifieras vid anteckningar, lagring och avrapportering (Ibid.:12f).

Denna etiska aspekt berörde jag vid flera tillfällen. Vid urvalet av intervjudeltagarna valde jag att

inte gå genom uppdragsgivaren, så att deltagarna skulle förbli anonyma. De fyra kontaktpersonerna

utsågs av mig personligen för att kunna garantera dem konfidentialitet. Även vid valet av

intervjuplats behandlades denna etiska aspekt. När de tackat ja till intervjun erbjöd jag dem att

själva välja ifall de ville ses på kontoret, eller på en alternativ, neutral plats för att inte riskera deras

anonymitet. Trost (2010) betonar det viktiga med att respektera den intervjuade och dess integritet

vid redovisningen av resultatet. Direkta citat från talspråket kan uppfattas som integritetskränkande

förklarar han vilket var något jag hade i åtanke när jag redovisade materialet. De enda uppgifter

som ska finnas med är de som behövs för analys och förståelse, resten kan avidentifieras (Trost,

2010:127ff). Efter att ha genomfört samtliga intervjuer upplevde jag ganska tydligt att

intervjupersonerna fokuserade på olika aspekter och hade i vissa fall olika tillvägagångssätt trots att

jag upplevde dem ha samma värdegrund. Detta var något jag fick ha i bakhuvudet vid

redovisningen för att inte lyfta fram något för detaljrikt, som kunde avslöja identiteten hos de

deltagande. För att dölja språkval som kunde tänkas härledas till specifika individer valde jag att

justera dessa i citaten. Jag fick även ha i åtanke att inte lyfta fram något som kunde anses unikt för

ungdomarna så inte rollen som kontaktperson kunde identifieras utifrån dem. Nyttjandekravet

innebär att de uppgifter som samlas endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet,

13

2002:14). Denna etiska aspekt framkom vid första kontakten då de fick all information kring

studien via e-post och informerades om syftet med min studie.

4.4 Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet

Vid kvalitativa intervjuer strävar man efter att förstå tankar, känslor och beteenden hos den

intervjuade. Människan ses inte som statisk utan som deltagare och aktör i en process där vi skapar

erfarenheter, förändrar vår föreställningsvärld och är delaktiga i nya situationer. Det är den

intervjuades uppfattning om ett ord eller en företeelse som är målet. Dessa aspekter gör att

begreppen reliabilitet och validitet blir annorlunda vid kvalitativa studier, än då de härrör från

kvantitativ metodologi. Att vid skilda tillfällen få samma svar på frågor (reliabilitet) eller att man

mäter det man är avsedd att mäta (validitet) blir vid kvalitativa intervjuer av ovan nämnda

definitioner inte applicerbara på samma sätt (Trost, 2010:131-135).

Bryman (2011:352f) beskriver alternativa begrepp för reliabilitet och validitet vid

kvalitativ forskning, som utvecklats av Lincoln & Guba vilka jag väljer att applicera på min studie,

eftersom de upplevs som mer passande. Den interna validiteten, som har med forskarens

överensstämmelser mellan observationer och de utvecklade teoretiska idéerna ersätts med

trovärdighet. Tillförlitligheten här har att göra med trovärdigheten i forskarens beskrivning av en

social verklighet, och huruvida den är acceptabel i andras ögon. Trovärdighet i resultaten är kopplat

till ett säkerställande av att forskningen utförts på ett korrekt sätt, samt ge de delaktiga individerna

en chans att bekräfta forskarens uppfattning av deras verklighet (Ibid.:354f). I min studie gav jag

intervjudeltagarna chansen att berätta fritt kring de berörda områdena och jag undvek att ställa

ledande frågor. Jag strävade efter att fånga den sociala verklighet som de beskrev utifrån deras

upplevelser. I själva analysen av resultatet beaktade jag ständigt detta, att hela tiden sätta deras

beskrivning i rätt sammanhang för att förstå djupet och därmed både tolka och beskriva den sociala

verklighet jag studerade. De som deltog fick inte möjligheten att granska det framkomna resultatet

p.g.a. tidsbrist, men jag strävade ständigt efter att utföra forskningen på ett korrekt sätt, bl.a. genom

att ta de etiska aspekterna på stort allvar.

Den externa validiteten, som berör generaliseringen av resultaten till andra sociala

miljöer eller situationer ersätts inom kvalitativ forskning med begreppet överförbarhet (Bryman,

2011). Genom att skapa fylliga redogörelser eller täta beskrivningar av de detaljer man studerat, kan

andra personer bedöma huruvida resultaten är överförbara till en annan miljö (Ibid.). För att kunna

öka överförbarheten var jag noga med att tänka igenom mina beskrivningar för att fånga upp så

mycket som möjligt på bästa möjliga sätt. Målet att skapa rätt formuleringar, samt fylliga

redogörelser fanns ständigt med under analysens gång och vid redovisningen av resultatet.

Den externa reliabiliteten handlar enligt Bryman (2011) om i vilken grad

14

undersökningen kan upprepas, medan den interna reliabiliteten berör forskarlagets gemensamma

beslut över hur det de ser, och hör, ska tolkas. Dessa begrepp ersätts inom kvalitativ forskning med

pålitlighet, som innebär att forskarna antar ett granskande synsätt, vilket innebär att alla faser av

forskningsprocessen ska ha fullständiga och tillgängliga redogörelser. Kvaliteten på proceduren ska

bedömas och forskningsprocessen ska granskas av kollegor (Ibid.). För att säkerställa en god

pålitlighet var jag noga med att beskriva samtliga steg i metoden på ett utförligt sätt. Även

handledarens råd efter genomgångna granskningar vid inlämningstillfällena togs på allvar och

beaktades under arbetets gång.

4.5 Genomförandet

Intervjuerna av kontaktpersonerna utfördes på platser som de medverkande gavs en chans att styra

över och tog ca 45-60 min. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades av mig själv.

Bryman (2011) beskriver hur man inom kvalitativ forskning är intresserad av både vad

intervjupersonerna säger, och hur de säger det. Detta förutsätter att man får ta del av den växling

som sker i intervjun och att man inte distraheras av anteckningsförandet, då det kan leda till att man

bl.a. missar att följa upp på viktiga punkter (Bryman, 2011:428f). Transkriberingen medför att man

ändrar från en form till en annan, där utskriften är en sammansättning från muntligt tal till skriven

text (Kvale & Brinkmann, 2009:193f, 200). Det är intervjuarens uppgift att motivera

intervjupersonerna att uppge sin berättelse och försöka finna information, som är kunskapsrik från i

princip vem som helst (Ibid.:181). Under intervjuerna upplevde jag väldigt tydligt att alla intog

olika roller som intervjupersoner vilket speglades i svarens utformning. Det var därmed viktigt för

mig som intervjuare att vara flexibel och försöka fånga upp information i de fall då det behövdes

utvecklas. Kvale & Brinkmann (2009) diskuterar hur kunskap i kvalitativa forskningsintervjuer

produceras i ett socialt samspel mellan intervjuare och intervjuperson. Kvaliteten på kunskapen som

produceras, har att göra med forskarens kompetens och hantverksskicklighet (Ibid.:98ff). Här skulle

man även kunna hävda att den kunskap jag producerade genom mina intervjuer påverkades av

interaktionen mellan mig och intervjupersonerna. Kombinationen av intervjupersonernas intagna

roller under intervjuerna och interaktionen mellan oss påverkade den dynamik som uppstod. Alla

intervjuer såg olika ut vilket kunde innebära både begränsningar och fördelar i förhållande till den

kunskap som producerades under det sociala samspelet. Efter transkriberingen påbörjade jag den

kvalitativa innehållsanalysen, som jag hade bestämt i förväg. Kvale & Brinkmann (2009) belyser

vikten av att ha valt analysmetoden redan innan intervjuerna genomförs. Valet kan sedan styra

sammanställningen av intervjuguiden, intervjuprocessen och transkriberingen vilket gör analysen

mer hanterlig och enklare (Ibid.:206). Den kvalitativa innehållsanalysen och de valda teorierna

fanns med mig i bakhuvudet under hela processen, vid skapandet av intervjuguiden, under

15

intervjuerna samt i förhållande till intervjufrågorna. Schreier (2012) beskriver hur den kvalitativa

innehållsanalysen är en metod som systematiskt beskriver kvalitativa materialets innebörd.

Analysen fokuserar på valda delar av materialet som betecknas av forskningsfrågan som placeras i

kategorier utifrån kodningsramen. Den kvalitativa innehållsanalysen är en systematisk och flexibel

metod som reducerar data (Schreier, 2012:8f). Jag genomgick en lång process med den kvalitativa

innehållsanalysen och dess steg med att skapa kodningsramen med huvudkategorier och

underkategorier. Eftersom jag gick igenom materialet många gånger för att finna mönster, drev det

mig till att kombinera tillvägagångssättet till ett datadrivet och en konceptdriven metod. Denna

process bidrog till att jag lärde känna materialet väl. I slutskedet såg jag tydligt framför mig en röd

tråd mellan kategorierna och även en koppling till de valda teorierna, vilket vägledde mig under

resultatredovisningen och diskussionen.

Bryman (2011) beskriver hur de ostrukturerade inslagen i kvalitativa undersökningar

kombinerat med att de är subjektiva, gör att det blir svårt att replikera en undersökning. Han påstår

även att det finns en bristande transparens i kvalitativa undersökningar (Bryman, 2011:368ff). I

relation till Brymans (2011) ifrågasättande kring objektivitet och transparens skulle jag vilja belysa

min upplevelse av dessa aspekter. När två subjekt interagerar och samverkar med varandra, delas

och regleras deras erfarenheter och upplevelser. Detta medför att det växer fram något mellan

subjekten, vilket benämnas som intersubjektivitet. Denna intersubjektivitet är ständigt närvarande

när subjekt möts och kommunicerar med varandra och sker omedvetet. Det handlar om ett slags

delaktighet som är ohjälplig (Blom & Wrangsjö, 2013:25f). Intersubjektiviteten går därmed inte att

komma ifrån och var närvarande vid de kvalitativa intervjuerna mellan mig som intervjuare och

intervjupersonen. Brymans (2011) tolkning av den bristande objektiviteten i förhållande till

kvalitativa intervjuerna anser jag inte stämma. Den gemensamma tolkningsramen vi människor

skapar i relation till bl.a. språk eller föreställningar medför att vi lägger liknande meningar på saker

som sker genom intersubjektiviteten. Eftersom det handlar om att fånga intervjupersonens

verklighet och tolka den, behöver inte intervjusituationen göra den subjektiv, eftersom den

gemensamma förståelsen skulle uppstå i vilket fall som helst. När jag som forskare håller mig

transparent under hela processen och beskriver mitt tillvägagångssätt på ett tydligt sätt kan min

studie upplevas vara objektiv. Detta berör då även den analytiska objektiviteten utifrån den

kvalitativa innehållsanalysen och tolkningen av resultatet. En tydligt beskriven analysmetod kan

även skapa en analytisk objektivitet av resultatet och de kopplingar som görs till teorierna.

4.6 Kvalitativ innehållsanalys

Den kvalitativa innehållsanalysen beskrivs av Schreier (2012:1, 3f), som en metod där det

kvalitativa materialets betydelse beskrivs på ett systematiskt sätt. Endast de avseenden som

16

specificeras utifrån forskningsfrågan är de delar av materialet som sedan beskrivs. Mitt fokus ligger

på att förstå kontaktpersonernas arbetsmetoder i "Klivet" för att försöka koppla dem till den sociala

brottspreventionen. Jag är således ute efter att förstå specifika delar av materialet från intervjuerna,

som grundar sig i detta för att kunna göra kopplingen. Den kvalitativa innehållsanalysen blir

därmed en passande metod att genomföra på mitt material. Genom att tilldela segment av materialet

till kategorier av kodningsramen, skapas en systematisk beskrivning (Schreier, 2012). Fokus ligger

på vissa nyckelaspekter av materialet som man vill veta mer om, de blir så kallade huvudkategorier

av kodningsramen. När huvudkategorierna har valts ska underkategorier skapas till dessa, vilka ska

identifiera vad det är som sägs om nyckelaspekterna, själva betydelsen i materialet. Man kan arbeta

konceptdrivet (deduktivt) baserat på det man redan vet, eller ett datadrivet tillvägagångssätt där man

letar igenom materialet för att finna kategorier. En kombination av båda metoderna är också möjlig

(Ibid.:58-61, 84). Jag valde en kombination av metoderna där det konceptdrivna bottnade dels i det

jag redan visste var viktigt i förhållande till min forskningsfråga, och dels utifrån den kunskap som

jag fått under resans gång vid intervjuerna. Jag visste vilken linje jag ville följa men samtidigt ville

jag komplettera kodningsramen utifrån en datadriven metod. Genom att gå igenom materialet vid

flera tillfällen, sortera och försöka finna mönster kunde jag bidra till kodningsramen på detta sätt.

Jag valde två huvudkategorier; "Strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet"" och "Relationen

mellan kontaktperson och ungdom". I den första huvudkategorin, som skulle ge en helhetsbild av

"Klivet" och kontaktpersonernas arbetsmetoder utsåg jag följande underkategorier; "beskrivning av

insatsen", "praktik och fritid", "kontaktpersonsrollen" och "delmål". I den andra huvudkategorin

ville jag belysa betydelsen av relationen mellan kontaktperson och ungdom och det som sker däri.

Jag valde följande underkategorier för att representera detta; "förutsättningar och grunden för

relationen", "påverkan och förändring" samt "motivation". Schreier (2012:146f) belyser även vikten

av att provkoda en del av materialet för att kunna justera de problem som kan uppstå med bl.a.

kategorier som överlappar eller aspekter av material, som inte går att placera i de valda

kategorierna. Provkodningen av mitt material resulterade i att jag upptäckte överflödiga kategorier

samt avsaknaden av andra, vilket kunde justeras och därmed göra mig mer säker på processen under

huvudanalysens fas. Presentationen av resultatet utifrån huvudanalysen valde jag att utföra på ett

kvalitativt vis utifrån specifika fall som beskrivs i förhållande till kodningsramen. Genom en

sammanhängande text framförs resultaten, med användning av citat som beskriver fallen på bästa

sätt utifrån kategorierna (Ibid.:220ff). Samtliga citat i resultatet avidentifierades och jag angav inte

vem som sagt vad eftersom det inte var av betydelse. Trost (2008:57) betonar att det väsentliga vid

kvalitativa studier är företeelsen av ett mönster och inte hur många gånger den gällt.

Kontaktpersonerna i min studie kan därmed sägas ha buntats ihop i en professionell grupp utifrån

vilka citaten inhämtats. Flexibiliteten i den kvalitativa innehållsanalysen uppstår då kodningsramen

17

kan skräddarsys till det befintliga materialet där kategorierna är korrekt anpassade efter

forskningsfrågans koncept, vilket gör metoden både tillförlitlig och hållbar (Schreier, 2012:7).

5. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer jag att redovisa resultatet av intervjuerna med kontaktpersonerna utifrån den

kvalitativa innehållsanalysen och dess två huvudkategorier.

5.1 Strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet"

Kontaktpersonernas beskrivningar av insatsen

"Klivet" beskrivs som en frivillig insats, som står för en struktur i vardagen där ungdomen får hjälp

med att skapa rutiner i livet och en daglig rutin skapas med sysselsättning för att ungdomen ska få

något att komma till. De intervjuade förklarar att det i programmet ingår en kontaktperson, vars

innehåll skräddarsys utifrån ungdomarnas behov och livssituation i relation till praktik,

fritidssysselsättning och kontaktpersonens roll. Kontaktpersonernas flexibilitet lyfts fram som en

positiv del i arbetet med ungdomarna vilket följande citat visar.

…det jag tycker vi gör väldigt bra på "Pelaren" överlag att vi är väldigt flexibla och vi kan

även skriva hur vi ska jobba med var och en på väldigt olika sätt ibland, och gå väldigt

mycket utanför tankemönster eller rutiner…

Kontaktpersonerna förklarar att de jobbar utifrån individuellt uppsatta mål i

vårdplanen från socialtjänsten, men tillsammans kan de även skapa mindre delmål7 som anpassas

efter ungdomen. Syftet med insatsen framställs vara att skapa en fungerande vardag, stärka

ungdomen där det behövs och där de har det svårast. Men även att sätta dem i ett sammanhang

vilket framgår i detta citat.

…sätta dem i ett sammanhang där de får börja göra bra saker, både vad vi utåt sett tycker är

bra men där de också känner att de har ett värde. Och se lite att det kan funka så att sköter

man sig, det är kämpigt i början för det är ovant och lite läskigt, men sköter man sig så kan

man bygga på pusslet och det blir större och större, men det tar tid.

Öppenvårdsverksamheten vill verka på plats, där ungdomarna lever sina liv och i de

relationerna som finns kring dem. Kontaktpersonerna anser att detta kan bidra till att de kan bli

väldigt involverade i ungdomarnas liv. Det framkommer under intervjuerna att tanken är att

kontaktpersonerna ska komma väldigt nära ungdomarna, där kontakten emellan dem beskrivs vara

präglad av förtroende, jämlikhet och ömsesidig respekt. De betonar även skillnaden mellan dem och

andra myndigheter i förhållande till relationen. Följande citat indikerar detta.

…det är en sån relation som inte finns bland ungdomar och t.ex. polis eller socialtjänsten och

det är där som vi försöker att särskilja oss lite från andra myndigheter för vi kommer att vara

mycket närmre och vi kommer att ha, och försöka skapa mer förtroende och kommer skapa

7 Delmålen beskrivs mer under en egen rubrik

18

mer jämlikhet i kontakten. Det är utifrån en sån kontakt som vi kan jobba mot våra mål sen,

på ett mer effektivt sätt än att liksom tjata, styra, ställa, tvinga och sånt.

Behovet och betydelsen av att kunna skräddarsy insatsen efter ungdomarna är något

som belyses i Ahlgrens (2007) studie. En daglig struktur beskrivs som viktig för att en förändring

ska bli möjlig, men detta ska vara svårt att uppnå med öppenvårdsverksamhet (Ahlgren, 2007:81,

83, 87). Här är det tydligt att "Klivet" skiljer sig från den typen av öppenvårdsverksamhet som

betonas i Ahlgrens studie. "Klivet", som en skräddarsydd insats tolkar jag som en viktig aspekt, allt

från vilken kontaktperson som väljs, hur insatsen ska se ut i form av den dagliga sysselsättningen

till kontaktpersonens bemötande i relationen. Den dagliga strukturen uppfattas som en viktig grund i

insatsen, och i kombination med att den skräddarsys efter ungdomen bör därmed kontaktpersonerna

i "Klivet" ha bättre förutsättningar för att skapa förändring i ungdomarnas liv.

Praktik och Fritid

Med daglig sysselsättning i form av skola eller praktik vill öppenvårdsverksamheten skapa struktur

i ungdomens vardag. Detta beskrivs som ett sätt att undvika mycket dötid på fritiden. I följande citat

beskrivs det som sker när insatsen sätts igång.

Då försöker vi ganska snabbt hitta en praktikplats så att de har en strukturerad vardag, där

de har ett schema och vet 'Det här kommer att gälla: nu går jag till praktikplatsen tre gånger

i veckan, det är fyra, fem timmar eller vad det kan vara. Sen träffar jag kontaktpersonen då

och vi går och gör det här, sen åker vi till Maria ungdom och jag har min BUP kontakt' (…)

vi sätter igång ganska intensivt med ett strukturerat schema för att snappa upp dem, för att

bygga relationen, för att se till att de får någorlunda stabilitet i det kaoset, som de ändå har

och befinner sig i.

En skräddarsydd praktikplats uppfattar jag som den vanligaste sysselsättningen utifrån

kontaktpersonernas berättelser. Ungdomarna får en ekonomisk ersättning för fullföljd praktik

beskriver de. Den dagliga sysselsättningens roll i insatsen framkommer i nedanstående citat.

…vi försöker hitta en sysselsättning och det är det som skiljer "Klivet" från ett vanligt

kontaktmannaskap, där man bara är en coach, eller vad man nu ska säga och det är att vi

försöker hitta en praktikplats eller en skola. Det kan vara både och beroende på vad

ungdomen själv vill eller vad socialtjänsten tycker att de bör göra och familjen. Men oftast är

det ju en praktikplats och då försöker vi tillsammans med ungdomen hitta en praktikplats.

I ovanstående citat nämndes även ungdomens delaktighet i processen att hitta en praktikplats.

Kontaktpersonerna beskriver att de frågor som beaktas, berör vart de skulle passa på för praktikplats

för att kunna lyckas, känna att det går bra och att det är hållbart i längden. Genom att ungdomen har

en plats att befinna sig på en viss tid, beskriver kontaktpersonerna att det blir viktigt att de dyker

upp. Inte enbart för deras skull men även med hänsyn till praktikhandledaren som räknat med

ungdomens närvaro, vilket belyses i följande citat.

… här är det nån som står med arbetsuppgifter till dig och de räknar med att du är här (…)

dels kan de få höra det från mig, det är en sak. Men det tar lite hårdare tror jag också när de

19

hör det ifrån praktikhandledaren. 'Fan nu står vi här, vi har gjort arbetsuppgifter till dig och

vi hade väntat att du skulle komma. Nu blev det svårare för oss'.

Den insats ungdomarna lägger ner på praktikplatsen kan uppfattas bli betydelsefull i

form av att de är behövda beskriver kontaktpersonerna, eller att de själva öppnar upp ögonen och

bryter med något negativt för att de fått beröm av chefen på praktikplatsen. Det framkommer även

en förhoppning om att praktikplatsen ska leda till något som ungdomen kan ha nytta av i framtiden.

Vilket i sin tur kan hjälpa och styrka dem på andra områden. Följande citat indikerar just detta.

…till slut hittar en praktikplats där det funkar bra, får förtroendet och kanske får börja jobba

lite extra på en helg eller nån veckodag och sen så leder det till ett extrajobb, eller referens

där de sen får ett jobb och kan lära sig allt. Det sociala till det praktiska, passa tider, och

löneförhandla sen när man kommer långt in i processen, så det är väl tanken med "Klivet".

Att ungdomen har något att täcka sin lediga tid med på fritiden ansågs som viktigt.

Genom regelbunden sysselsättning och fritidsaktiviteter får de även en struktur utanför den dagliga

sysselsättningen beskriver kontaktpersonerna. Öppenvårdsverksamheten vill med

fritidssysselsättningen få bort ungdomen från det som är negativt präglat utanför skolan eller

praktiken. Umgänget med kontaktpersonen på fritiden beskrivs även kunna skapa tillfällen för djupa

samtal, vilket kan bidra till att ungdomen även känner att de blir sedda och lyssnade på.

Nedanstående citat visar hur dessa samtal kan uppstå under fritidsträffarna.

Man kan ha samtalet under tiden man t.ex. spelar biljard och snacka om det samtidigt. Det

blir lite mer avslappnat (…) det blir en lättare situation för dem. Det blir mer deras

hemmaplan också (…) att sitta i bilen t.ex. att hämta upp någon och åka någonstans, då blir

det också helt annat. (…) man har tagit ner förväntningarna, för egentligen är det ju bara en

bilfärd och inte att man ska sitta ner och prata öga mot öga. Då kommer ofta mycket tankar

och bra samtal igång faktiskt. Så syftet i det stora hela är väl att, tycker jag, ta ner

förväntningarna lite, sänka ribban och göra något roligt samtidigt som man kan prata om

något tungt.

Den dagliga sysselsättningens funktion i insatsen kan kopplas till de fyra sociala

banden i Hirschis (2002) sociala bandteori. Genom ungdomarnas engagemang i praktikplatsen eller

skola sker ett åtagande där de frivilligt investerar sin tid och energi på att utföra arbetet, vilket även

hör ihop med delaktigheten. Åtagandet stärks genom att ungdomarna får en strukturerad vardag när

de deltar i den dagliga sysselsättningen. Hirschi (2002) beskriver att när en satsning gjorts på ett

konventionellt beteende kommer tankar om ett brottsligt beteende innebära att individen överväger

priset och riskerna att förlora de investeringar som gjorts. En rationell beståndsdel i konformiteten

är rädslan för konsekvenserna av att bryta mot reglerna (Hirschi, 2002:20f). Dessa effekter kan då

tänkas ske genom ungdomens medverkan i "Klivet", och att det sociala bandet åtagande stärks. Den

dagliga sysselsättningen kan även ses stärka det sociala bandet delaktighet. Hirschi (Ibid.:21ff)

förklarar att de konventionella aktiviteter som individen är delaktig i under sin fritid, gör att det inte

finns tid för brottsligt beteende. Detta kan även kopplas till fritidssysselsättningen i "Klivet",

20

eftersom den tid ungdomarna lägger ner på aktiviteter eller bara att umgås med kontaktpersonen

stärker delaktigheten, som socialt band. När ungdomarna även inser sin roll och betydelsen av deras

närvaro på praktikplatsen utifrån praktikhandledarens förväntningar stärks övertygelsen i form av

att de förstår hur viktig deras insats är och hur allt hänger ihop med att göra rätta val. Hirschi (2002)

beskriver hur övertygelsen till den moraliska kraften av de sociala reglerna och den gemensamma

värdegrunden i samhället hör ihop med hur motiverad en individ är att samhällets normer bör lydas.

Den som begår en brottslig handling, antar inte normerna och det underlättar förverkligandet av de

olagliga avsikterna (Ibid.:23-26). Praktikplatsens funktion kan därmed bidra till att ungdomen

internaliserar samhällets normer vilka förmedlas genom deras position gentemot

praktikhandledaren. Detta kan i sin tur även stärka anknytningen eftersom ungdomen får uppleva

andras förväntningar på dem i relation till praktikplatsens funktion. Anknytningen som socialt band

beskriver Hirschi (2002) bidrar till att samvetet och samhällets normer införlivas genom

anknytningen till andra. När en individ begår ett brott strider den emot andra människors

förväntningar och önskemål (Ibid.:16-19). Den stärkta anknytningen till andra människor berör

även internaliseringen, vilket i sin tur kan påverka individens förmåga att begå brottsliga

handlingar. Fritidssysselsättningens andra syfte, utöver det praktiska att ungdomen ska ha något att

täcka upp sin lediga tid med, är att det skapar tillfällen för kontaktperson och ungdom att få en

djupare kontakt. När ungdomarna umgås med kontaktpersonerna på fritiden och det bidrar till en

utveckling av relationen där det finns utrymme för samtal, stärks även här anknytningen. Detta kan i

sin tur även påverka övertygelsen om kontaktpersonen lyckas nå ungdomen.

Ahlgrens (2007:77) studie belyser betydelsen av den dagliga strukturen inom

öppenvård, som sätts i relation till skolans roll och hur viktigt det är att den fungerar. I "Klivet"

erbjuds ungdomarna antingen skolgång eller en praktikplats för att skapa en daglig struktur.

Eftersom ungdomen ges ett val och praktikplatsen skräddarsys efter ungdomen, kan denna insats ses

som mer utbredd. Syftet är detsamma eftersom det handlar om att skapa en daglig struktur men för

de ungdomar, som är skoltrötta eller inte vill gå i skolan får de testa på något nytt som ger samma

effekt utifrån vad som är av betydelse inom öppenvård.

Den dagliga sysselsättningen i "Klivet" kan även jämföras med Ellonens (2008) studie

där hon undersökte ifall skolans sociala kontroll kunde förklara ungdomsbrottslighet. Den

skolrelaterade sociala kontrollen visade sig vara av betydelse för pojkarnas aktiva brottslighet. De

blev mindre benägna att delta i aktivt brottsligt beteende ju högre den sociala kontrollen på

skolnivån var. Bristen på social kontroll på skolnivå visade sig även öka risken för att pojkarna

skulle begå brott även om de upplevde social kontroll på individnivå. För flickorna däremot ansågs

betydelsen av den skolrelaterade sociala kontrollen vara obetydlig och deras brottslighet påverkas

därmed inte av den (Ellonen, 2008:55-59). Ifall man antar att den sociala kontrollen genom daglig

21

sysselsättning i "Klivet" uttrycker sig på liknande vis, som skolans sociala kontroll så borde

effekterna av dem bli något likartade. "Klivet" innehåller dock fler aspekter utöver den dagliga

sysselsättningen så Ellonens (2008) resultat kan inte jämföras med hela insatsen, då den sociala

kontrollen även borde yttra sig på andra områden i kontaktpersonernas arbete med ungdomarna.

Kontaktpersonsrollen

Kontaktpersonen beskrivs som en spindel i nätet som hjälper ungdomen att styra upp, strukturera

vardagen och hålla koll på saker genom att coacha. Kontaktpersonerna förklarar att de har kontakt

med alla runtomkring individen, ser vad det finns för tillgångar i form av nätverk och bygger broar

mellan relationerna i ungdomens liv. Att skapa en allians betonas som viktigt och att ungdomen ska

förstå varför kontaktpersonen finns i deras liv. Den första tiden beskrivs oftast gå till att lära känna

varandra, att mötas och inte gå in på det djupa direkt. Det som sker efter detta, framkommer i

följande citat.

Senare är tanken att man ska knyta en kontakt med personen som man jobbar med och att

man ska fungera som en stödperson eller ett bollplank för den personen, som den kan bolla

sina idéer och tankar med. Den ska ha någon att prata med och man ska kunna på nåt sätt

följa med den här personen i sin process, att bli antingen drogfri eller kvitt från olika

psykiska besvär eller kriminalitet. Följa med den till en mer positiv framtid.

Kontaktpersonerna förklarar att de står närmast ungdomen i sin vardag, och får inblick

i deras liv och finns till hands för att se till att allt fungerar så bra som möjligt. I intervjuerna

framgår det även att kontaktpersonsrollen består av att coacha, pusha, vägleda ungdomen. De ska

finnas där som ett stöd, men även berömma dem vilket nedanstående citat indikerar.

...pusha och berömma jättemycket så fort de gör nåt framsteg. Vissa blir ju jätteglada bara

för det, de är inte så vana vid det och ibland blunda för att vissa grejer kanske är lite sämre,

men lyfta fram det som är bra hela tiden. Vissa går igång på det jättemycket.

Kontaktpersonsrollen beskrivs även handla mycket om att se individen, stå på deras

sida och hjälpa dem utifrån deras egna förutsättningar. Att jobba på det personliga planet med

känslor och bearbetning av tidigare händelser, genom att prata om det är även något som de

beskriver ingår i rollen. Om det händer något så ska kontaktpersonen stanna kvar vid en kris och

återuppbygga ungdomen utifrån det som hänt. Det framställs även som viktigt att ungdomen är

medveten om allt som händer i relation till dem själva. Följande citat lyfter fram detta.

…som jag tycker är viktigast att de känner att jag aldrig går bakom ryggen men att jag ändå

har en annan roll än att bara vara en ventil eller nån slags kompis utan jag är också en

yrkesmänniska, som har plikter som de förhoppningsvis då kan utnyttja till sin fördel på ett

bra sätt.

Kontaktpersonsrollen kan belysas utifrån sociala banden anknytning och övertygelse i sociala

bandteorin (Hirschi, 2002:16-19, 23-26). Kontaktpersonerna signalerar stabilitet genom att de

skapar en struktur, hjälper och stöttar ungdomen där det behövs, men framförallt att de stannar kvar

22

oavsett hur ungdomen beter sig. Betydelsen av att ungdomen ska förstå det som händer omkring

dem, syftet med att kontaktpersonen finns i deras liv och skapandet av allians sätter ungdomen i en

position där de får hjälp, men blir även delaktiga i det som händer. Kontaktpersonsrollen öppnar

upp för en relation till ungdomen och det är därigenom anknytningen, som socialt band kan stärkas

då de blir involverade i ungdomens liv utifrån en grund i relationen, som släpper in ungdomen i det

som sker. Enligt Hirschi (Ibid.:16-19) är det genom anknytningen som samvetet samt samhällets

normer internaliseras, vilket innebär att om man bryter mot dessa strider man emot andra

människors förväntningar och önskemål. Det är genom kontaktpersonsrollen, som det sociala

bandet anknytning kan stärkas och öppnar upp för ungdomens internalisering. Övertygelsen om att

samhällets normer bör lydas (Ibid.:23-26) kan då stärkas genom kontaktpersonen och positionen de

intar i ungdomens liv. Kontaktpersonsrollen kan därmed bidra till att ungdomen blir tillräckligt

motiverad och skapa en övertygelse till den moraliska kraften av de sociala reglerna i samhället,

vilket enligt Hirschi (Ibid.) ska minska risken för att bryta mot normerna.

Delmål

Utöver de mål som socialtjänsten satt för ungdomen, som exempelvis kan handla om att de ska sluta

ta droger, sköta kontakten på Maria Ungdom8, avstå från kriminella handlingar eller sådant som har

med familjemiljön att göra kom även delmål på tal. Kontaktpersonerna beskriver att de uppsatta

målen av socialtjänsten kan kännas enormt stora för ungdomen till en början, och därmed upplevas

vara väldigt långt borta. De beskriver att mindre delmål behövs, som är lagom i tid, lättare att nå

och som ungdomen är med på. Detta är för att ungdomen ska känna att de gör något på vägen till

det stora målet. Arbetet med delmål beskrivs i nedanstående citat.

…ett mål som de får kan kännas väldigt långt bort. Det kan t.ex. vara: ska vara drogfri och

sköta kontakten på Maria Ungdom och är du då mitt uppe i ett missbruk (…) och kanske inte

ens vill sluta knarka då är ju det målet ganska långt bort. Men att då sätta upp små mål och

det kan vara att dra ner från att knarka varje dag, till att knarka tre gånger i veckan. Bara det

är en fantastisk prestation för deras skull och det tycker jag är viktigt och gör jag mycket med

mina ungdomar för då ser man också och kan berömma dem (…) vilket gör att de känner att

nån tror på dem och att nån ser dem för vad de gör (…) målen kan vara så himla stora att de

känner att de nästan har misslyckats från början. Men att man kan prata om målen och säga:

'Visst det är en väg dit men vi kan göra det här och det här och det här på vägen' så att det

blir mer tydligt för dem också. För oftast så är det individer, som har misslyckats väldigt

mycket i sina liv och då att få känna att de lyckas, det är en otrolig seger för dem.

Syftet med att ge ungdomarna delmål är att de ska uppleva att de gör något på vägen till de stora

målen och att få känna att de lyckas. Detta kan sättas i relation till sociala bandet åtaganden, som

Hirschi (2002) kopplar ihop med den tid, energi och sig själv som en person investerar i olika

åtaganden, som berör konformiteten. Denna satsning på konventionellt beteende ska genom det

8 Maria Ungdom hjälper ungdomar som har problem kopplade till alkohol, droger och psykisk hälsa. Maria Ungdom är

en del av Beroendecentrum Stockholms lokala verksamhet. (www.mariaungdom.se)

23

stärkta åtagandet skapa en rädsla för konsekvenserna av att bryta mot reglerna (Hirschi, 2002:20f).

Åtagandet kan man uppleva ske där ungdomen genom sitt engagemang i att nå delmålen satsar och

lägger ner energi för att klara dem. När ungdomen jobbar mot, och klarar de lättare delmålen har en

investering gjorts vilket stärker just det sociala bandet. Detta kan i sin tur bidra till att priset för ett

brottsligt beteende inte ses överskrida det man lagt ner för att klara delmålen. Det bör dock nämnas

att åtagandet i Hirschis (2002) sociala bandteori hör ihop med konventionella beteenden och

investeringar på dessa. I "Klivet" kan delmålen utifrån denna definition av åtaganden inte alltid

uppfattas stämma in, ifall det exempelvis rör sig om ett delmål där ungdomen ska bruka mindre

droger än vanligt. Eftersom delmålen kan ha olika innehåll och även om det rör sig om ett delmål

som kopplas till okonventionellt beteende så kan man i dessa fall se investeringen, som det

väsentliga och därmed kunna bidra till att stärka åtagandet som socialt band. Upplevelsen av att

ungdomen lyckas och klarar av delmålen kan även stärka deras självförtroende, vilket i sin tur kan

påverka deras tro på att de klarar av mer än vad de trodde. Detta kan då stärka övertygelsen

(Ibid.:23-26) då de kan bli motiverade till att vara en del av samhället, och därmed dela

uppfattningen av normerna. Vilket i sin tur ska minska risken för att bryta mot dem.

5.2 Relationen mellan kontaktperson och ungdom

Eftersom "Pelaren" är en verksamhet som bedriver socialt arbete bör det nämnas att det finns

aspekter inom denna huvudkategori utifrån de framkomna berättelserna, som kan tänkas vara en

beståndsdel i socialt arbete rent generellt. Relationsbyggandet mellan kontaktperson och ungdom

sker förmodligen i all slags socialt arbete, och inte enbart i "Klivet".

Förutsättningar och grunden för relationen

Under intervjuerna framställdes det som viktigt att ungdomen känner förtroende för

kontaktpersonen, vilket skapas genom att de håller sitt ord. Handlingarna ska överensstämma med

det som sagts och att de aldrig gör något som ungdomen inte känner till. Ärlighet utifrån

kontaktpersonens sida lyfts fram som en viktig punkt och att de inte går bakom ryggen på

ungdomarna. Relationen ska ha en öppen karaktär samtidigt som ungdomen ska förstå vad

kontaktpersonsrollen innebär, utifrån de plikter de har, vilket följande citat indikerar.

…det betyder inte att de kan berätta hemligheter för mig som alltid stannar bara mellan oss,

men att ha förtroende för att jag gör det jag säger att jag ska göra, det är egentligen grunden

för allt vi gör. Eller att jag inte har en annan agenda, som de inte förstår utan att vi har

samma agenda. Det är jätte viktigt skulle jag säga.

Utifrån kontaktpersonernas berättelser framkom även jämlikhet och respekt, som en

viktig del i relationen. De beskrev att de aldrig tvingar ungdomarna att göra saker, de tjatar inte eller

talar nedlåtande till dem. Genom att de försöker befinna sig mer på ungdomens nivå, kan råd eller

rekommendationer sedan ges utifrån den positionen. Följande citat belyser detta.

24

…de är oftast trötta och less på personer som sitter på olika myndigheter, som tjatar på dem

och säger vad de ska göra. Så att det försöker vi, eller jag att inte göra. För att verkligen visa

att man inte är anställd av socialtjänsten eller skolan, utan man är mer på deras sida och

försöker hjälpa dem utifrån deras egna förutsättningar, istället för att hela tiden komma med

nya krav.

Känslan av trygghet och tillit betonas som en viktig del i relationen. Under

intervjuerna framkom det att kontaktpersonerna aldrig ska döma ungdomen och alltid stå kvar,

oavsett vad som händer. De förklarar att tryggheten byggs upp successivt under resans gång när

ungdomen ser att de faktiskt står kvar, oavsett vad som hänt. Kontaktpersonerna beskriver att

misstag får ske. Det handlar om att de ska jobba tillsammans för att hitta en bättre väg att hantera

situationen, ifall den dyker upp igen. När ungdomen känner tillit till kontaktpersonen och upplever

en trygghet i relationen så beskriver kontaktpersonerna att det bidrar till att de vågar visa känslor.

Detta innebär att ungdomarna kan vara arga, besvikna och frustrerade för de märker att

kontaktpersonerna står kvar och bryr sig om dem. Nedanstående citat lyfter fram betydelsen av

tryggheten, tilliten och ärligheten, som kopplats till förutsättningar och grunden för relationen.

…om jag pratar utifrån vad jag tycker är viktigt i min relation och vad den ska bygga på

gentemot ungdomarna så är det tillit, ärlighet och trygghet. Att jag står kvar och att jag ska

försöka kunna förmedla den tryggheten även om det stormar. Ligger du i en buske och är helt

utslagen, du kan ringa till mig. Jag kommer inte att bli arg, jag kommer inte att dra. Jag

kommer att stå kvar och jag kommer att prata med dig. Att man förmedlar en trygghet i att

jag står kvar även när det blåser för de är vana vid att folk drar. Så de tre grundpelarna

tycker jag är viktiga i relationen till ungdomarna.

De framkomna förutsättningarna och grunden för relationen mellan kontaktperson och

ungdom kan ses som kärnan i ett arbete med att stärka självkontrollen. Gottfredson & Hirschi

(1990) kopplar frånvaron av omvårdnad, som en delaktig faktor bakom de karaktärsdrag som

associeras med låg självkontroll. Individens egenskaper kan även påverka utsikterna för en effektiv

socialisation, men är trots detta alltid möjlig (Gottfredson & Hirschi, 1990:94ff). Det som

kontaktpersonerna förmedlar till ungdomen genom relationen och de beskrivna förutsättningarna

kan kopplas till omvårdnad. De kan även ses som en utgångspunkt för att de ska ha möjlighet att

påverka ungdomens socialisation. Den omvårdnad, som kontaktpersonerna erbjuder ungdomarna

kan då leda till en stärkt självkontroll, som kan bidra till att minska möjligheten till brott.

I Ahlgrens (2007) intervjuer framkom det diskussioner kring ungdomens anknytningsförmåga

förknippat med deras möjligheter till att bygga relationer med behandlingspersonal. Anknytningar

till andra vuxna, som är tillräckligt bra i ungdomens liv och en jagkänsla hos ungdomen beskrivs

som förutsättningar för att ny anknytning ska bli möjlig (Ahlgren, 2007:79). Kontaktpersonernas

syfte i "Klivet" är att komma ungdomarna nära och skapa en trygg grund. Deras roll utmärks av att

de förmedlar en trygghet och skapar ett förtroende genom att visa ungdomen att de står kvar vid

25

deras sida, oavsett vad ungdomen gör och att de håller det som lovats. Om ungdomen är van med att

alla andra vänder ryggen till dem när problemen uppdagas, får de uppleva något nytt genom den

trygghet som kontaktpersonerna förmedlar i dessa situationer. Av denna anledning finns det skäl att

ifrågasätta den tidigare anknytningens betydelse för att kontaktperson och ungdom ska kunna bygga

en relation. Jag upplever kontaktpersonernas beskrivna förhållningssätt gentemot ungdomen som

genuint och äkta. Med de beskrivna förutsättningarna och grunden för relationen skapas möjligheter

för ett förtroende, vilket kan göra att en riktig relation är möjlig.

Påverkan och förändring

I kontaktpersonernas berättelser framkom det olika teman på hur de i relationen försöker påverka

och skapa förändring i ungdomens liv. Genom samtal betonades möjligheter till att upplysa

ungdomarna om hur saker och ting fungerar, och på så sätt få dem nyfikna. När ungdomen känner

att någon ser dem och att de har någon att prata med så beskriver kontaktpersonerna att de i det

läget även kan försöka hjälpa dem på rätt väg. Detta ska enligt dem, öppna upp för möjligheter att

påverka. Vilket görs genom att ungdomarna öppnar upp ögonen och själva ser hur allt hänger ihop

och inser att de har valmöjligheter, följande citat belyser detta.

…de ser att det blir ringar på vattnet, att de själva känner att när jag väljer göra bra saker då

är det folk runtomring mig som uppmärksammar det och jag får positiv feedback och det tar

mig framåt. (…) den största biten är att de känner sig värdefulla och får nånting och själva

märker att de har val framförallt för många kan ju tro sådär att 'jag har inga val och det går

ju inte' men när de börjar märka att de faktiskt kan göra andra val och det kan bli bra och

t.o.m. ännu bättre än de hade det tidigare. (…) få dem själva få upp ögonen och känna

framförallt, att det är nåt annat som händer och att det är nåt positivt.

Det andra temat, som framkom under intervjuerna var att ungdomarna ska erbjudas

andra alternativ, som svar eller lösning på situationer som kräver det. Kontaktpersonerna förklarade

att det handlar om att hitta nya vägar och lära ungdomarna att använda andra redskap än de som

funnits tidigare. De beskrev att det gamla beteendet lätt reproduceras ifall inte ungdomen känner till

några alternativ och inte vet hur vissa situationer ska hanteras. Det finns en större chans för det nya

beteendet att upprepas anser de, ifall ungdomen inser att de nya alternativen har positiva effekter

och att de själva märker att konsekvenserna blir bättre. Följande citat beskriver denna process.

…det handlar väldigt mycket om ett lärande och sen att man ska erbjudas ett sammanhang

där man kan sätta de nya lärdomarna i praktik. Så det behövs en praktisk arena där man kan

få använda sig av det här som man lärt sig för annars faller det i glömska och man fortsätter

att använda sig utav de negativa beteendena som vi många gånger anser är negativa.

Det tredje temat, som målades upp under intervjuerna hade med fokus kring det

positiva att göra. När de jobbar med det som är mer "friskt" och positivt får ungdomen enligt dem

uppleva något som är positivt och de skiftar fokus från det dåliga, som ungdomarna är vana vid. I

följande citat beskrivs detta temat.

26

…för det mesta fokuserar jag på det positiva för att det är det som jag i mitt arbete tycker fungerar

(…) För att det är lite mer det friska och det är det jag tycker att vi ska bygga på. Vi ska inte fastna

så mycket i det som inte funkar och det som är negativt. Däremot tycker jag absolut att det är jätte

viktigt att man lyfter det till ytan, inte att man glömmer det men att man kan prata om det, sätta ord

på det och fråga hur de tänker; 'hur tänkte du när du gjorde så där, hur kommer det sig?' Alltså att

man kan prata om det, men jag försöker inte fokusera så mycket på det eller lägga nån värdering i

att försöka förändra just det. Utan då vill jag hellre satsa på det friska och försöka jobba med det

för att då märker ju också ungdomen att det är nånting som är friskt och inte sjukt hela tiden.

Även det lösningsfokuserade tänket betonades, där de försöker hitta lösningar och se

möjligheter istället för hinder. Detta kan kopplas till fokus kring det positiva, vilket nedanstående

citat belyser.

Att inte fastna vid ett problem och älta det. Utan försöka hitta nya lösningar så kan man prata

om var man körde fast och varför det blev så och sen så försöker man ta sig vidare. (…) så de

ser att det finns möjligheter att hitta lösningar i livet.

Det fjärde temat finner jag i kontaktpersonens vilja att påverka, genom att få

ungdomen på ett annat tankespår, vilket de beskriver görs genom samtal. Kontaktpersonerna

förklarar att de i samtalen försöker hitta andra vinklar på problem, olika sätt att lösa dem och

försöka få ungdomen att öppna ögonen och tänka på ett annat sätt men utan att de är moraliserande.

Citatet nedan lyfter fram det som kan ske genom samtalen.

…få dem att reflektera och inte bara köra på och göra som de alltid har gjort (…) framförallt

att inte se sig själv som ett offer utan se sig själv som nån som har möjligheter till att klara

saker och ting och just bryta de där negativa tankarna som de ofta har om sig själva.

De betonar dock betydelsen av att ungdomarna själva måste inse att det behövs en

förändring. När ungdomen bryter tidigare tankemönster, inser sitt egna ansvar och förstår vinsten av

att kunna bestämma över sitt liv kan de enligt kontaktpersonerna utvecklas som personer och bli

starka i sig själva men för att komma dit krävs det dock tid.

I denna underkategori som behandlar påverkan och förändring framkommer det olika

kopplingar till självkontrollteorin. Gottfredson & Hirschi (1990) beskriver hur individer med låg

självkontroll tenderar att agera i olika situationer, bl.a. deras benägenhet att svara på påtaglig

stimulans för att skapa en "här och nu" känsla, svagheten för tolerans mot frustration och

konflikthantering genom fysiska medel. Även egenskaperna, som förknippas med låg självkontroll

tas upp och dessa rör impulsivitet, okänslighet, kortsiktighet och att de tenderar att vara mer fysiska

än mentala, mer risktagande samt icke-verbala (Gottfredson & Hirschi, 1990:89ff). När

kontaktpersonerna i relationen med ungdomen försöker påverka dem genom att i samtal upplysa, få

dem att själva öppna upp ögonen och hjälpa dem på rätt väg kan man se det som ett försök till att

stärka självkontrollen, genom att de försöker att öka ungdomens förståelse. Även arbetet kring att

erbjuda ungdomarna andra alternativ, redskap och hitta nya vägar som kan förknippas med positiva

effekter kan ses som ett stärkande av självkontrollen. Eftersom låg självkontroll förknippas med

27

specifika sätt att hantera situationer så torde just arbetet med att försöka förändra tidigare ageranden

vara ett sätt att stärka självkontrollen. Detta är även kopplat till kontaktpersonernas vilja att påverka

genom att få ungdomen på ett annat tankespår, få dem att reflektera kring sitt agerande och hitta nya

vinklar på problem samt dess lösningar. Hit hör även det lösningsfokuserade tänket kombinerat med

att man ser möjligheter istället för hinder utifrån ett fokus på det positiva. Arbetet med att försöka

förändra något hos ungdomen, oavsett om det rör sig om tankar eller beteenden är ett sätt att stärka

självkontrollen genom att få ungdomen att agera annorlunda än den tidigare gjort.

Motivation

Kontaktpersonerna beskriver att de kan använda sig av en samtalsteknik, som kallas för

motiverande samtal som går ut på att främja motivation och beteendeförändring. De förklarar att

med samtal ska de försöka få ungdomen att själv förstå att de måste bli motiverade, bli medveten

om vad den själv säger och inse att det behövs en förändring. Följande två citat belyser

tillvägagångssättet.

När man jobbar med motiverande samtal så gör man först en utvärderig av ungdomen eller

personen som man jobbar med. Man försöker identifiera vilka interna motivationsfaktorer

som finns, vad som är viktigt för den personen, hur den motiverar sig själv i sin vardag, vad

den tycker är belönande och vad den tycker är jobbigt (…) man försöker med samtal att få

den här personen att stärka sina egna inre motivationsfaktorer.

…hela metoden bygger på att utföra det samtalet så att personen i fråga själv blir medveten

om vad den säger, vad den tänker och vad den tycker. För oftast pratar vi på utan att ens

reflektera över vad vi själva säger.

När ungdomen själv inser att de får ut något av förändringen så kan kontaktpersonerna

bygga på det och skapa nya motivationsfaktorer och använda dem som delmål i personens vardag

förklarar de. Kontaktpersonerna betonar även att ungdomen behöver hitta sin egen motivation till

varför en förändring behövs och då är det viktigt att de lägger sig på rätt plan med målen och

befinner sig där ungdomen själv är. Motivationen kan även beskrivas som en länk mellan

huvudproblemet och förändring enligt dem och har stor betydelse i arbetet med ungdomen. Det

framkommer dock ett missnöje kring pengarnas roll inom öppenvården, vilket nedanstående citat

belyser i relation till motivationen.

…jag tycker att det är synd att pengar ska styra. Det ser jag återkommande i väldigt många

ärenden, 'vi har inte pengar och kan inte fortsätta med den här insatsen' och det här med

motivation är jätte viktigt, men ibland behöver man vänta ut motivationen. Ibland kan bara

den tiden ta tre månader för att man måste följa dem på resan.

Konsekvenstänk är en annan aspekt, som även berör motivation och belystes under

intervjuerna. Kontaktpersonerna beskrev att de kunde försöka få ungdomen att se längre fram och

därmed även de negativa konsekvenserna genom att prata om rätt och fel. För att ungdomen ska

förstå att det finns val, framställdes det att kontaktpersonerna kunde försöka kontrastera de två

28

sidorna av myntet och då försöka göra plussidan så positiv som möjligt. I nedanstående citat lyfts de

negativa motivationsfaktorerna fram, och hur de förhåller sig kring dessa.

…många gånger så kan det vara motiverande för en person att t.ex. bruka olika droger eller

söka spänning i olika kriminella handlingar t.ex. rån, skadegörelse eller graffiti och olika

saker. Då kan man försöka prata kring de här negativa motivationsfaktorerna och få dem att

bli mindre dominanta och försöka stärka de som vi anser vara mer passande eller mer

lämpliga för den här personen.

Motivationsarbetet i "Klivet" handlar mycket om att få ungdomen själv att förstå att den behöver bli

motiverad, vad förändringen genom motivationen kan innebära och framförallt, att det behövs en

förändring. Det är ungdomen som måste hitta sin egen motivation, men det sker med hjälp av

kontaktpersonen. Motivationens betydelse i relation till arbetet med ungdomen och för förändringen

ses som värdefull och blir därmed en viktig faktor i förhållande till självkontrollen. Hit hör även

arbetet med konsekvenstänk, där man försöker få ungdomen att förstå konsekvenser utifrån vad som

är rätt och fel, som kan kopplas med negativa motivationsfaktorer. Motivationsarbetet i sig blir ett

medel för att stärka självkontrollen och få ungdomen att agera annorlunda. Gottfredson & Hirschi

(1990) gör en koppling mellan karaktärsdragen för låg självkontroll med bl.a. frånvaron av övning.

De betonar även hur uträkningen av handlingars konsekvenser påverkas av faktorer, som är

förenade till omfattningen av självkontroll (Gottfredson & Hirschi, 1990:94ff). Man kan därför se

motivationsarbetet mellan kontaktperson och ungdom inklusive konsekvenstänk som en övning och

således ett stärkande av självkontrollen.

De intervjuade i Ahlgrens (2007) studie diskuterar vilka ungdomar som är lämpliga

för öppenvårdsbehandling. Motivation hos ungdomen framkommer som en viktig del för att

insatsen ska fungera. De beskriver att det är meningslöst ifall inte ungdomen vill och att de inte kan

motivera dem ensamma (Ahlgren, 2007:77). Här finner jag en tydlig skillnad på inställningen hos

de intervjuade av Ahlgren (2007) och personalen på "Klivet". Jag uppfattar kontaktpersonernas tro

på ungdomen som äkta och inte enbart som en inställning. Även om det finns hinder eller om

ungdomen är omotiverad så handlar kontaktpersonernas arbete om att vända situationen. Hjälpa

dem att finna motivationen eller hitta nya lösningar på problem istället för att fastna när de upplever

att ungdomen gett upp.

6. Diskussion

Denna studie har haft som syfte att se ifall det strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet" har

inslag av social brottsprevention. Det är utifrån kontaktpersonernas beskrivna arbete med

ungdomarna som frågeställningen "Är arbetsmetoderna i "Klivet" influerade av social

brottsprevention? I så fall, på vilket sätt framgår detta?" har besvarats. De två kontrollteorierna

sociala bandteorin och självkontrollteorin, som ligger bakom tankarna kring social brottsprevention

29

finns även närvarande i BRÅ:s (2010:6) rapport, som bidrar med kunskap om

ungdomsbrottslighetens utseende och struktur. De antar dock en annan funktion, där studien bygger

på att man tittar på kontrollteorierna och försöker mäta dem. Detta leder i sin tur fram till

ungdomsbrottslighetens orsaker, på vilka sedan behandlingsprogrammen för ungdomar antas bygga

på. Den sociala bandteorin och självkontrollteorin finns därmed ständigt närvarande i arbetet med

ungdomar, även om den inte upplevs.

Den kvalitativa innehållsanalysen bidrog till att två huvudkategorier skapades. Den

första huvudkategorin berörde innehållet i det strukturerade öppenvårdsprogrammet "Klivet".

Utifrån kontaktpersonernas beskrivningar av insatsen, praktik och fritid, kontaktpersonsrollen och

arbetet med delmål kunde olika kopplingar göras till de fyra sociala banden i sociala bandteorin.

Ungdomens medverkan i programmet, utifrån innehållet i "Klivet" skapar därmed möjligheter för

att stärka de sociala banden till samhället, vilket är en del av den sociala brottspreventionen. Den

andra huvudkategorin berörde relationen mellan kontaktperson och ungdom, i vilken förutsättningar

och grunden för relationen behandlades, påverkan och förändring samt motivationsarbetet. Utifrån

dessa aspekter kunde kopplingar till självkontrollteorin göras i förhållande till ett stärkande av

självkontrollen inom relationen, vilket i sin tur berör den andra delen av social brottsprevention.

Man kan även se arbetet med att stärka självkontrollen genom relationsskapandet och

motivationsarbetet som ett sätt att även kunna stärka de sociala banden. Den stärkta självkontrollen

förutsätter alltså möjligheten för de sociala banden, dvs. det som sker i relationen mellan ungdomen

och kontaktpersonen är en nödvändighet för att ungdomens sociala band till samhället ska kunna

stärkas genom innehållet i "Klivet". För att ungdomen ska sköta den dagliga sysselsättningen, få ta

del av de positiva effekterna som kontaktpersonsrollen kan medföra och kunna arbeta med delmålen

så behövs alla komponenterna i relationen och därmed självkontrollen. Eftersom den sociala

brottspreventionens syfte är att skapa förändring och påverka riskfaktorer som styr ungdomen till en

kriminell livsstil blir "Klivet" genom dess koppling till både sociala bandteorin och

självkontrollteorin ett sätt att nå denna förändring. Kontaktpersonernas arbete med ungdomarna i

"Klivet" kan därmed anses vara influerad av social brottsprevention.

Under arbetets gång har det väckts frågor kring huruvida inslagen av den sociala

brottspreventionens del i "Klivet" skulle kunna anses vara unikt för programmet eller ifall detta är

vanligt förekommande även i andra strukturerade öppenvårdsprogram. För att den sociala

brottspreventionen ska antas existera behöver arbetsmetoderna kunna länkas till ett stärkande av

både sociala band och självkontrollen. Frågan kring unikheten bottnar därmed i kopplingen till

förstärkandet av dessa i arbetsmetoderna, oavsett vilket strukturerat öppenvårdsprogram det rör sig

om. Eftersom denna studie enbart fokuserat på "Klivet" går det inte dra några slutsatser kring

huruvida den sociala brottspreventionen skulle kunna vara unik för programmet. För att kunna

30

belysa unikheten krävs det en inblick i andra strukturerade öppenvårdsprogram för att se ifall

"Klivet" skiljer sig från dessa utifrån kopplingen till ett förstärkande av både sociala banden och

självkontrollen i programmet. Denna studie kan därmed inte säga ifall de framkomna inslagen av

den sociala brottspreventionen i "Klivet" är unikt eller inte, utan enbart poängtera att kopplingen

gjordes.

6.1 Framtida forskning

Denna studie har väckt tankar kring hur ungdomarna upplever deras medverkande i "Klivet". Det

vore intressant att höra deras perspektiv och vad de säger om det strukturerade

öppenvårdsprogrammet. Håller de med om kontaktpersonernas berättelser och den inverkan de kan

ha på ungdomarnas liv? En utvärdering av insatsens effekter skulle även vara intressant att studera.

31

Referenslista

Ahlgren, T. (2007). Ungdomsbehandling - Hemmaplanslösning som idé och praktik.

Växjö: Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet

Blom Mårtensson, K & Wrangsjö, B. (2013). Intersubjektivitet - det mellanmänskliga i vård och

vardag. Lund: Studentlitteratur AB

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

BRÅ - Brottsförebyggande rådet. (2003). Brottsförebyggande insatser i utsatta områden - En

studie av storstadsarbetet. Hämtad från

http://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800014820/1311920519522/200

3_brottsforebyggande_insatser_i_utsatta_omraden.pdf (2014-05-06, 18.49)

BRÅ - Brottsförebyggande rådet. (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att

motverka kriminell utveckling - En kunskapsinventering. Hämtad från

http://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980001575/1331051623248/209

_orsaker_till_brott_bland_unga.pdf (2014-05-06, 18.41)

BRÅ - Brottsförebyggande rådet. (2010:6) Brott bland ungdomar i årskurs nio - Resultat från

skolundersökningen om brott åren 1995–2008. Hämtad från

http://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f18000386/1309855076180/2010_

6_brott_bland_ungdomar.pdf (2014-05-06, 19.00)

Ellonen, N. (2008). Adolescent delinquency and social control in finnish schools: A multilevel

analysis. Hämtad från

http://dx.doi.org/10.1080/14043850801990357 (2013-11-12, 04.36)

Estrada, F & Flyghed, J. (2007). Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur AB.

Gottfredson, M R. & Hirschi, T (1990). A general theory of crime. Stanford, California: Stanford

University Press

Hirschi, T. (2002). Causes of delinquency. New Brunswick, NJ: Transaction Publishers.

Notisum. (2014a). Socialtjänstlag (2001:453) Hämtad från

http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20010453.htm (2014-05-06,

19.11)

Notisum. (2014b). Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad från

http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19900052.htm (2014-05-06,

19.14)

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber AB

Silverman, D. (2010). Doing qualitative research. London: SAGE Publications Ltd

SKL. (2011). Socialtjänstens verksamheter i alternativ drift

32

Socialstyrelsen. (2006). Öppenvårdens former - En nationell kartläggning av öppna insatser i

socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9646/2006-123-

29_200612329.pdf (2014-05-06, 16.20)

Socialstyrelsen. (2006:9). Insatser för barn och unga 2005. Hämtad från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9790/2006-44-

9_2006449.pdf

Trost, J. (2008). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur AB

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Elanders Gotab

33

Bilaga 1

Intervjuguide

Tema 1. Strukturerade öppenvårdsprogrammet - "Klivet"

o Beskriv vad "Klivet" är för något

Tema 2. Rollen som kontaktperson

Förslag på frågor:

o Beskriv din roll som kontaktperson.

o …hur ser du på din roll som kontaktperson?

o …vad för betydelse kan din roll ha i ungdomens liv?

o Hur ska relationen se ut?

o …vad ska den bygga på?

Tema 3. Ungdomarna

Förslag på frågor:

o Hur jobbar ni med ungdomar som ligger i riskzonen för kriminalitet?

o Vad är målet med relationen som skapas med ungdomen?

o Hur skapas tillit?

o Hur motiverar du ungdomarna?

Tema 4. Förändring

Förslag på frågor:

o Hur skapas förändring?

o …vad är nyckeln bakom förändring?

o Hur arbetar ni med att förändra negativa beteenden?