JMG – INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION

#METOO En studie om Metoos gestaltning i svenska medier

Jonna Eklund

Uppsats/Examensarbete: 15hpProgramoch/ellerkurs: ExamensarbeteiMedie-ochkommunikationsvetenskapMK1500Nivå: GrundnivåTermin/år: Vt2018Handledare: MonikaDjerf-PierreKursansvarig: MalinSveningsson

Abstract Uppsats/Examensarbete: 15hpProgramoch/ellerkurs: ExamensarbeteiMedie-ochkommunikationsvetenskapMK1500Nivå: GrundnivåTermin/år: Vt2018Handledare: MonikaDjerf-PierreKursansvarig: MalinSveningsson Sidantal: 66Antal ord: 19519

Nyckelord: #Metoo,framing,frame,gestaltning,feministiskarörelser,hashtagaktivism,

Syfte: StudienssyfteärattanalyseramediernasgestaltningavrörelsenMetoosamtdeproblemMetoohaftföravsiktattuppmärksamma.

Teori: Gestaltningsteorin(framingtheory)

Metod: Kvalitativtextanalys

Material: 75artiklarfrånAftonbladet,DagensNyheterochExpressen.Tagnafrånperioderna16-29oktober2017,13-26november2017och5-18mars2018

Resultat: ResultatetvisarattmediernasrapporteringhargestaltatspåettsättsomgerrörelsenMetoolegitimitet,samtidigtsomkritikochartiklarsomfårMetooattframståsomillegitimknapptförekommer.Fleraproblemkoppladetillsexuellatrakasserierochövergreppskildrasimedierna.Ensammanslagenanalysavalladessavisarattmediernagestaltatproblemensomtematiska(samhällsproblem)inågotstörreutsträckningänepisodiska(koppladetillenskildaindivider).Desomsedanskildrassomansvarigaförattförändringskallskeärdockfrämstindivider–vilketinnebärattansvarskildratsepisodiskt.Avslutningsvisvisaranalysenattutsattakommertilltalsibetydligtstörreutsträckningänanklagade.Gestaltningenidessareportagebidrardessutomtillattgedemutsattatrovärdighet.

Tillallakvinnorochmänsom

publicerar,stöttarochkämparförförändring.

ExecutivesummaryThe15thofOctober2017theactorAlyssaMilanotweeted:”Ifallthewomenwhohave

beensexuallyharassedorassaultedwrote’Metoo’asastatus,wemightgivepeoplea

senseofthemagnitudeoftheproblem”.Thistweetlatercametomarkthestartingpoint

ofthe#Metoomovement.UsingthehashtagMetoowomenandmenallovertheworld

havesharedtheirstoriesaboutsexualharassmentsandassault.InSwedenMetoos

breakthroughturnedouttobehuge–andjusttwodaysafterMilanostweetthehashtag

itwasused11000times.Metoohavesinceresultedinmanifestationsalloverthe

country,andbeendiscussedbymultipleSwedishpoliticians.ThereportaboutMetoo

hasalsobeenhugeinthetraditionalmedia,andthepurposeofthisessayisthereforeto

examinehowMetoohavebeenframedinthemassmedia.

InthisessayMetooisdefinedasanewformofsocialmovementthatisprimarilybased

online–alsocalledhashtagactivism.Thepurposeofthisessayistocontributetothe

researchabouthowwomen’smovementsinourmoderndaysocietyareportrayedin

themedia–whileatthesametimecontributingtotheresearchabouthowhashtag

activismisportrayed.

Usingqualitativetextanalysisandframingtheory,thisessayhasbeeninvestigatinghow

(1)TheMetoomovementisframedinthemedia,(2)howthemediahasframedproblem

relatedtosexualassaultandharassmentduringthemovementand(3)howthevictims

andtheaccusedhavebeenframedinthemedia.Thishasbeendonebylookingat75

articlesfromthreedifferentnewspapers,fromthreedifferentperiodsoftheevolvement

ofthemovement.

TheresultshowsthatMetoohasprimarilybeenportrayedinawaythatgivesthe

movementlegitimacy.Themediahavedonethisbypublishingarticlesandstoriesthat

supportsthebeliefsthatMetoostandsfor–whichisthatsexualassaultand

harassmentsisawidespreadprobleminoursociety.This,incombinationwithalackof

criticismorstatementsthatcouldmakethemovementseemillegitimate,makesthe

framingoftheMetoomovementalmostexclusivelypositive.

Theproblemsrelatedtosexualassaultandharassmentthatisfeaturedinthemass

mediaarequiteafew.Forexample:asexistculture,lackofsupportfromemployers,

victimsblamingthemselvesandaculturewherevictimsdoesnotdaretotellanyone

whathavehappened.Theproblemspresentedbythemediawereportrayedbothasa

socialproblem(thematicframing)andasaproblemrelatedtospecificindividuals

(episodicframing).Thisanalysisalsoshowedthateveniftheproblemswereoftenseen

asthematic,thesolutionswerealmostexclusivelyepisodic.

Theanalysisofthelastthemeshowsthatvictimsarefeaturedmanytimesmorethanthe

accused.Thevictims’storiesareoftenusedtosupporttheframinginthearticles,while

theaccusedmostofthetimeonlygetsabriefchancetodefendthemselves.Thefactthat

victims’storiesareportrayedinabiggerextentcontributestotheoverallframingof

sexualassaultandharassmentsasabigproblem.Iftheoppositehadbeendonethe

chancesareMetoocouldhavebeenframedas“agroupofcrazyorvindictivewomen

accusinginnocentmenonline”.Nowtheframingcontributestogivingthevictims

credibilityinstead.

Innehållsförteckning

1.Introduktion..................................................................................................................................................... 1 1.2Studiensrelevans ................................................................................................................................... 2

2.Bakgrund:Metoo ........................................................................................................................................... 4 2.1USA-startskottet..................................................................................................................................... 4 2.2SpridningtillSverige............................................................................................................................. 4 2.2.3Metoo:sutveckling......................................................................................................................... 5

3.Tidigareforskning......................................................................................................................................... 7 3.1Socialarörelser ............................................................................................................................................ 7 3.1.1Metoo–ennysocialrörelse........................................................................................................... 7 3.1.2DefinitionenavMetoo ...................................................................................................................... 8

3.2Medier.............................................................................................................................................................. 9 3.2.1Metoo–enmediahype .................................................................................................................... 9 3.2.2Mediernasrapportering–viktigförMetoo.......................................................................... 12

3.3NyhetsmediersrapporteringomFeministiskarörelser......................................................... 12 3.3.1Feministiskarörelsersgestaltning........................................................................................... 13 3.3.2Vemharansvar? .......................................................................................................................... 14

3.4VåldmotkvinnorochKvinnomord.................................................................................................. 15 3.4.1Mediernasgestaltningavvåldmotkvinnor......................................................................... 15

4.Teori ................................................................................................................................................................. 17 4.1Gestaltningsteori ...................................................................................................................................... 17 4.2Gestaltning-funktion ............................................................................................................................ 17 4.2.1Mediepaket ......................................................................................................................................... 18 4.2.2Påverkagestaltningen ................................................................................................................... 18

4.3Generisksamtspecifikgestaltning................................................................................................... 19 4.4Episodiskochtematiskgestaltning.................................................................................................. 20 4.5Påverkanpåjournalister ...................................................................................................................... 20 4.6AnvändningavTeorin............................................................................................................................ 21 5.Syfteochfrågeställningar ....................................................................................................................... 22 5.1Syfte ............................................................................................................................................................... 22 6.Metod ............................................................................................................................................................... 23 6.1Avgränsningochurval........................................................................................................................... 23

Period1....................................................................................................................................................... 24 Period2....................................................................................................................................................... 24 Period3....................................................................................................................................................... 25

6.1.1Urval ...................................................................................................................................................... 25 6.2Insamlingavmaterial-program....................................................................................................... 26 6.3Kvalitativtextanalys ............................................................................................................................... 26 6.3.1Altheides12steg.............................................................................................................................. 27 6.3.2Tillvägagångssätt ............................................................................................................................. 27 Kodningavartiklar ................................................................................................................................ 28

6.3.3Analys ................................................................................................................................................... 29 6.4Operationalisering................................................................................................................................... 29 6.4.1RörelsenMetoo................................................................................................................................. 30 6.4.2ProblemochAnsvar ....................................................................................................................... 31 6.4.3UtsattaochAnklagade ................................................................................................................... 33

6.5ValiditetochReliabilitet........................................................................................................................ 33 6.5.1Generaliserbarhet............................................................................................................................ 34

7.ResultatochAnalys.................................................................................................................................... 35 7.1RörelsenMetoo......................................................................................................................................... 35 7.1.1Legitimitetochstödfrånmedierna ......................................................................................... 35 Personligaberättelseromutsatthet............................................................................................... 36 Sexuellatrakasserierochövergreppsstoraomfattning ....................................................... 36

7.1.2Bristpåkritikochillegitimeranderapportering ............................................................... 37 7.1.3Övergripandeanalys–PositivochlegitimeranderapporteringkringMetoo ...... 38 SkildringenavMetoossyfte............................................................................................................... 39

7.2ProblemochAnsvar................................................................................................................................ 40 7.2.1Problembeskrivningar................................................................................................................... 40 Tystnadskultur ........................................................................................................................................ 40 Manlighetochmänsagerande .......................................................................................................... 41 Ignoransochmanlighetisamhället ...........................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Individuellamänsagerande ..........................................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Bristandestödellerengagemangfrånarbetsgivare ............................................................... 42 Problematiskastrukturerochkulturer ........................................................................................ 43 Enskildförövare...................................................................................................................................... 44 Utbrettproblem ...................................................................................................................................... 44 Detindividuellaskuldbeteendet...................................................................................................... 45

7.2.2Övergripandeanalys–ettsamhällsproblemellerindividproblem?.......................... 46 Tematiskgestaltning............................................................................................................................. 46 Episodiskgestaltning............................................................................................................................ 47

7.2.3LösningarochAnsvar .................................................................................................................... 47

Anmäl........................................................................................................................................................... 48 Mänskataansvar................................................................................................................................... 48 Mänsomgrupp....................................................................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Mänsomutsattkvinnor...................................................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Prataomdet ............................................................................................................................................. 48 Lösningarpåarbetsplatsen................................................................................................................ 49

7.2.4Övergripandeanalys-Vemharansvar?................................................................................. 50 7.3UtsattaochAnklagade ........................................................................................................................... 51 7.3.1Utsattasberättelser ........................................................................................................................ 51 Berättelsersomskildrarskandalerochavslöjanden ............................................................. 52 Upprop ........................................................................................................................................................ 53 Utsattasberättelser ............................................................................................................................... 53

7.3.2Anklagadesförsvarstal .................................................................................................................. 54 7.3.3UtsattaochAnklagadesfunktionimedierna....................................................................... 55 7.3.4Utsattagestrovärdighetgenomrapporteringen,inteanklagade .............................. 56

8.SlutsatsochDiskussion............................................................................................................................ 57 8.1Reflektionochslutsats........................................................................................................................... 57

Överraskandemyckettematiskrapportering ........................................................................... 58 Mediernasrapportering–enförklaringtillMetoo:sgenomslag....................................... 58

8.2Reflektionkringstudiensresultat .................................................................................................... 59 8.3Vidareforskning....................................................................................................................................... 59 Källor .................................................................................................................................................................... 61 Bilaga1:Artiklar.............................................................................................................................................. 65 Aftonbladet .................................................................................................................................................... 65 DagensNyheter ........................................................................................................................................... 65 Expressen ....................................................................................................................................................... 67

Bilaga2:Statistik ............................................................................................................................................. 70

BegreppslistaSocialamedier:Webbplatserellerapparsomfungerarsominteragerandesociala

nätverk,däranvändarnasjälvaskaparinnehållet.

Twitter:enwebbaseradmikrobloggförsocialtnätverkande(entypavsocialamedier).

Tweet:PubliceringavettinläggpåmikrobloggenTwitter,sommaxkanbeståav280

tecken.

Twittra:EttverbförattbeskrivaattnågonuppdaterarpåTwitter.

Hashtag(#):Enhashtaganvändspåolikasocialamedieplattformarförattgöraettord

sökbart.Ävenandraanvändarekandåhittainläggerochsevadsomskrivitsunder

hashtagen.

Posta:Publiceraettinläggpåsocialamedier

1

1. Introduktion ”Ifallthewomenwhohavebeensexuallyharassedorassaultedwrote’Metoo’asastatus,

wemightgivepeopleasenseofthemagnitudeoftheproblem”

SåtwittradeskådespelerskanAlyssaMilanoden15oktober2017(Alyssa_Milano,

2017)ochsedandessharhundratusentalspersonerspriditvidarehashtagenMetoopå

socialamediervärldenöver.Kvinnor,ochmän,hargenomMetoodelatsinapersonliga

berättelserförattbelysadeutbreddaproblemenmedsexuellatrakasserieroch

övergreppsomfinnsvärldenöver–ochinteminstiSverige(Eriksson&Martinsson,

2017,12nov).

FörutomdenstoraspridingensomskettpåsocialamedierspredsigMetoosnabbt

vidareäventillredaktionellamedierdärrapporteringenfullkomligtexploderade.Den

19eoktober,bara4dagarefterAslyssaMilanostweet,nämndesMetooisvensktryckt

press247gångerenligtensökningpå”Metoo”idatabasenMediearkivet.Någraveckor

senareden24enovembervarantaletträffaruppeihela567,vilketävenutgör

toppnoteringenförantaletomnämnandenavMetooiredaktionellamedierpåendag.

SedanMetookomtillSverigeharmanifestationergenomförtsöverhelalandet,flera

framståendeoffentligapersonerharavgåtttillföljdavavslöjandenkringderas

beteende,uppropfråndiversebranscherharpubliceratsmedkravpåförändringoch

flerapolitikerharvisatsittengagemangifrågangenomdiverseuttalanden.Genom

Metooharofferfåttenmöjlighetattdelasinhistoria,samtidigtsomrestenavSverige

harfåttuppögonenförattävenvi,ettavvärldensmestjämställdaländer

(Regeringskansliet,2018),harproblemmedsexismpåochutanförarbetsplatsen.

DenstorapåverkanskraftMetoofått,tillsammansmeddenstoraspridningenisociala

ochredaktionellamedier,görMetootillettintressantfenomenattundersöka.Medierna

hardessutommöjlighetenattpåverkaosssomläsare,vilketgöratttraditionellamediers

rapporteringomMetookanpåverkahurviuppfattarfenomenet(deVreese2005:51).

Därmedärdetavintresseattundersökahurtraditionellamediervaltattporträttera

dennaviktigasamhällsrörelse.DennauppsatskommerdärförattundersökahurMetoo

skildratsitraditionellanyhetsmedier,samthurdessamedierskildratproblemensom

haruppmärksammatsisambandmedMetoo.

2

1.2 Studiens relevans EnligtSOM-undersökningen2016anserhela46%avsvenskarnaattdeharganska

dåligaellermycketdåligamöjligheterattpåverkapolitikeniSverige(Annerstedt&

Solevid,2017).Samtidigtvisartidigareforskningattaktivismochaktionerpånätethar

enreellchansattpåverkasamhällsdebatten(Yang,2016:13).ISverigeharMetoo

lyckatstasighelavägentilldenpolitiskaagendan.BådeStatsministerStefanLöfven(S)

ochutrikesministerMargotWallström(S)haruttalatsigomrörelsen,samtidigtsom

jämställdhetsministernÅsaRegnér(S)imars2018mottogenkravlistafrånhela65

Metoo-upprop(Tenitskaja,2017,18okt;Kaspersen&Joelsson,2018,6mars).Iettland

somSverigedärhela95%avbefolkningenhartillgångtillinternetihemmet

(Svenskarnaochinternet,2017)kanrörelserochaktivismonlineblienmöjligvägför

svenskarattvisamissnöje,krävaförändringochpåverkalandetsbeslutsfattare.

Detgårdockinteattuteslutatraditionellanyhetsmediersrollispridningenoch

tolkningenavdessahändelser.Medierharsomnämntmaktenattpåverkahur

allmänhetenserpåettfenomen,ochhurdetolkarsyftetbakomenaktionsomMetoo.

Utöverdettablirmediernasmöjligheterattpåverkaenindividsuppfattningienfråga

störredestomindrepersonenvetomfrågansedantidigare(Vliegenthart,&VanZoonen,

2011:104).

Metoohandlarigrundenomattuppmärksammaochspridamedvetenhetkringettstort

samhällsproblem–idettafallsexuellatrakasserier(NE,2018).Iettsamhälledär

majoritetenavmedborgarnatardelavnyheterfråntraditionellamedier,somhar

maktenattpåverkaindividersverklighetsuppfattningiolikafrågor,blirdeturett

samhällsperspektivrelevantattgranskahurmedierväljerattskildraensåstoroch

viktigsamhällsrörelsesomMetoo.

ForskningenkringMetooäränsålängebegränsadpågrundavnärhetenitid,ochen

studiepåområdetkandärmedbidratillattfylladennaforskningslucka.Utöverdetta

kandennauppsatsävenbidratillforskningenomhurfeministiskarörelserporträtterats

imediersamtforskningenkringonlineaktivism.Tidigareforskningredogörförhur

feministiskarörelserhistorisktporträtteratssomnågotillegitimt,avvikandeoch

negativt,samtidigtsomderasmåltrivialiseratsellerosynliggjortsgenomattinteens

rapporterasimedierna(VanZoonen,1992:468;Ashley,&Olson,1998:269-272;

Bronsteins.2005:792).SenareforskningkringWomensMarchiwashington2017visar

3

dockpåförändringirapporteringenkringdessarörelser.Någotsomkansessomett

resultatavattdagensaktivistgrupper,tillskillnadfråntidigare,harstörrechansatt

påverkamediersrapporteringkringgruppenpågrundavdagensdigitalamöjligheter–

somgerdessagruppermöjlighetenattävensjälvaspridainformation(Nicolini,&

Hansen,2018:3).Dennauppsatskandärmedbidramedensvenskkontexttillhur

mediernasrapporteringkringrörelsersomkämparförförändringserutidagens

moderna,teknologiska,samhälle.

Utöverdettakandennauppsatsbidramedensvenskkontexttillforskningenkring

onlineaktivism.Tidigare,amerikansk,forsningharundersöktvilkenfunktion

onlineaktivismfyller,hurdenäruppbyggdsamtdessförmågaattpåverka(Ghobadi,&

Clegg,2014:54;Yang,2016:13).Därmedbidrardennaforskningävenmedennyvinkel

tillforskningenkringdennanyatypavrörelsegenomattundersökahurdenkan

porträtteratsimedier.

4

2. Bakgrund: Metoo

2.1 USA- startskottet EfterAlyssaMilanosuppmaningtillallakvinnorsomnågongångharblivitutsattaför

sexuellatrakasserierellerövergreppattposta”Metoo”exploderadehashtageniUSA

(RespersFrance,2017,16oktober).EttdygnefterAlyssastweethade”Metoo”redan

twittrats200,000gånger.Alyssastweetvartillenbörjanenreaktionpåanklagelserna

motfilmproducentenHarveyWeinstein.Underhastagenharolikapersoner,bådemän

ochkvinnor,sedandessdelatmedsigavsinaegnaberättelser;frånbarndomen,

arbetsplatserellerhändelsersominträffatidenegnafamiljen(Schmidt,2017,16

oktober).

EfterattMetoofåttspridninguppdagadesdetattMetoostartadesredan10årtidigare

avaktivistenTaranaBurke.Burkearbetarförenorganisationmedsyftetattstärkaunga

svartakvinnor.IdéntillMetookomefterattenungflickaberättatförBurkeatthon

utsattaförövergrepp.Burkekundeistundenintehittaordenförattstöttaflickan,eller

modetattberättaatthonsjälvvartutsatt.IdénbakomMetoovarattgenomtvåsmå

kortaordkunnavisaattduocksåvaritutsatt,geuttryckförsympatiochsamtidigtvisa

attduinteskämsförvadduutsattsför.Efteratthafåttredapåuttrycketshärkomsthar

AlyssatweetatenlänktillBurkesorganisation,ochBurkeärendastgladöverattidén

fåttsåstorspridning(Santiago&Criss,2017,17oktober).

2.2 Spridning till Sverige HashtagenficksnabbtspridningutanförUSAsgränserochredanden16oktober,dagen

efterAlyssastweet,postadesMetooiSverige2000gånger.Endagsenare,den17,

publiceradeshela11000inlägg(TT,2017,26december).

TvprofilenLuluCarter,somanklagadeprogramledarenMartinTimellföropassande

beteende,samtbloggarenochradioprofilenCissiWallinsomanklagadeAftonbladets

ledarskribentFredrikVirtanenförvåldtäktvarblanddeförstastorasvenskanamnenatt

offentligtgåutmednamnetpåenannanoffentligperson(TT,2017,26december).

RedanunderMetoosförstaveckoranklagadessedanflerakändapersoner,ochbland

annatMTG(TV3),TTochförsäkringsbolagetIFstartadeinternautredningar.Sedan

Metoosgenomslagharflerakända,samtokända,personertvingats(ellervalt)attavgå

5

frånsinapositionerpågrundavanklagelser,samtidigtsomberättelserfortsätteratt

regnainbådeiredaktionellamedierochpåsocialamedier(Delling,2017,28oktober).

2.2.3 Metoo:s utveckling Vadsombörjadesomenhashtagpånätetutveckladessnabbttillnågotstörre,ochi

slutetavoktobergenomfördesmanifestationermotsexuellatrakasserierruntomi

Sverige.IblandannatMalmö,Göteborg,Umeå,UppsalaochLundsamladesfolkföratt

visasittstödochfrustration.PåStockholmsmanifestationtaladeblandannat

jämställdhetsministernÅsaRegnérochFi:spartiledareGudrunSchymanomsina

personligaerfarenheterochhurförändringmåsteskeivårtsamhälle(Bouvin,Carp,

Boström&Johansson,2017,22oktober).

Inovember2017kom#tystnadtagning,ettuppropmotsexuellatrakasserierifilm-och

teaterbranschen,somundertecknadesavmerän800skådespelerskor.Iuppropet

deladeskådespelerskormedsigavvittnesmålkringdeövergreppochtrakasseriersom

skettinombranschen(Sundell,2018,22januari).Dettablevstartskottettillenrad

andraupploppfråndiversebranscher.Uppropfrånsångare,jurister,politiker,

journalister,teknikbranschen,läraremedflerahadeunderslutetav2017fåttmånga

tusenunderskrifter(Snöbohm,2017,6december).Den6mars2018togsedan

regeringensjämställdhetsministerÅsaRegnér(S)emotenkravlistafrånhela65metoo-

upprop.Kraveninnefattadeblandannatbättresex-ochsamlevnadsundervisningi

skolanochmerpengartillkvinnojourer(Kaspersen&Joelsson,2018,6mars)

Metooharunderperiodengåttfrånattvaraenhashtagpånätetförattuppmärksamma

sexuellatrakasserierochutsatthet,tillattresulteraimanifestationerspriddaöverhela

Sverigeochfaktiskakravlistortillregeringenmedkravpåattförändringmåsteske.

2.3 Mediernas rapportering DettognågradagarinnanrapporteringenkringMetootogfartiredaktionellamedier.

Menden19oktober,fyradagarefterMilanostweet,förekomdockhela247

publiceringarsomnämndemetooiredaktionellamedier(enligtmediearkivet).

Rapporteringenfortsattesedanstiga,medentoppnoteringv47medhela2053

sökträffariredaktionellamedier.RapporteringenkringMetoovarhögstunderslutetav

2017,förattsedansjunkaunder2018.Igrafennedanredogörsantaletträffarpå

6

sökordet”Metoo”somförekommervarjeveckairedaktionellamedierfrånhösten2017

tillvåren2018imediearkivet.

Uppmärksamhetskurva–traditionellamediersrapporteringkringMetooKälla:mediearkivet,sökning”Metoo”

Somnämntharmediernamaktenattpåverkahurallmänhetenserpåochuppfattar

olikafenomen.Samtidigtsommöjlighetenattpåverkaindividersuppfattningblirstörre

destomindredevetsedantidigareomfenomenet(Vliegenthart,&VanZoonen,

2011:104).Dessutomuppfattasdetsommediernarapporterarkringsomnågotsomär

viktigtatttyckatillom(Dearing,&Rogers,1996:29).Attmediernaharrapporterati

dennautsträckningkringMetooharmedandraordtroligtvishjälptrörelsenfåden

spridningsamtstoragenomslagsomfenomenetfåttiSverige.

0

500

1000

1500

2000

2500

42/1

7 43

/17

44/1

7 45

/17

46/1

7 47

/17

48/1

7 49

/17

50/1

7 51

/17

52/1

7 01

/18

02/1

8 03

/18

04/1

8 05

/18

06/1

8 07

/18

08/1

8 09

/18

10/1

8 11

/18

12/1

8 13

/18

14/1

8 15

/18

16/1

8 17

/18

18/1

8 19

/18

7

3. Tidigare forskning

3.1 Sociala rörelser Socialarörelserharfunnitlänge,menharmedtidenförändratsochförekommernui

fleraolikaformer.Idettaavsnittbeskrivsdesocialarörelsernasutveckling,ochhurden

tekniskautvecklingenharresulteratiattnyasocialarörelsersomMetooharkunnat

uppstå.

3.1.1 Metoo – en ny social rörelse Traditionelltharsocialarörelservarthierarkiska,lokaliseradepåenspecifikplats,

bundnatillspecifikamålochområdensamtbeståttavidentifierbaramedlemmar

(Bennett,&Segerberg,2012:759).Dessarörelserkräveroftaendelanpassningfrån

demsomväljerattdelta,vilketkangöraattdetintealltidupplevsvaravärtdentidoch

ansträngningsomkrävs(Bennett,&Segerberg,2012:748).

Idetalltmerindividualistiskasamhälletharävendetpolitiskaengagemangetblivitmer

personligtochindividuellt(Bennett,&Segerberg,2012:743).Tillföljdavdettaharäven

nyamerindividualistiskasocialarörelserutvecklats.Typisktfördessamodernarörelser

äranvändandetavbudskapsomlättgårattpersonifiera–vilketgerplatsförolika

individuellamotivtillattkämpaförförändringienvissfråga(Bennett,&Segerberg,

2012:744).Dennanyatypavrörelseharkunnatväxaframpågrundavdendigitala

utvecklingen,davagensdigitalamedierharblivitettverktygsomsocialarörelserkan

användaochanpassaeftersinaegnasyftenochbehov(Mattoni,&Treré,2014:260).

Genomattanvändasigutavmejllistor,socialanätverkellerhemsidorkandeltagarei

dessarörelserexempelvisdelamedsigavindividuellamålellerklagomål(Bennett,&

Segerberg,2012:742).Samtidigtsomdeltagarnakankommunicerasvadsomhäntoch

vadsomplaneras(Mattoni,&Treré,2014:260).Utöverdettagördigitaliseringendet

möjligtfördessarörelserattsjälvadirektkommunicerasittbudskaptillallmänheten,

skapanätverkochorganiseraaktiviteter(Bennett,&Segerberg,2012:749).

BennetochSegerberg(2012)definierardetraditionellarörelsernasomkollektiva

(collective)ochdennyaformenavrörelsersomnätverkande(connective).Dennanya

typavnätverksrörelserkansessommersjälvmotiverandeändetidigare.Genomdessa

rörelserkanolikaindivideruttryckasinapersonligaintressen,klagomålochönskemåli

8

specifikafrågor.Individernaengageradeirörelsenbehöverintehellervarageografiskt

näraellerdelasammaideologiskasynsätt.Mengenomdigitalaplattformarsamlasderas

individuellaställningstagandentillnågotsomkanliknasvidettkollektivt

ställningstagande(Bennett,&Segerberg,2012:752f).

Enavdeformerdennatypavrörelserkantaäronlineaktivism(Bennett,&Segerberg,

2012:759).Onlineaktivism,elleraktivismviasocialamedier,ärenformavaktivismsom

organiseraspånätetmedmåletattpåverkapolitiskafrågorellerproblemisamhället

(Brown,Ray,Summers&Fraistat,2017:1831;Ghobadi,&Clegg,2014:54).Dennatypav

aktivismharävensyftetattmobilseraochorganiseraindividerienvissfrågaeller

händelse,samtidigtsomaktivismenbidrartillattskapaenkollektividentitetoch

solidaritetblanddemsomdeltar(Ghobadi,&Clegg,2014:54).Enformav

onlineaktivismärhashtagaktivism,sominnebärattettstortantalinläggdykeruppi

socialamedierunderengemensamhashtag.Hashtagenkanutgörasavettord,enfras

ellerenmeningmedettsocialtellerpolitisksyfte.#BlackLivesMattersamt#Fergusonär

tvåexempelpåhashtagaktivismsomfåttstorspridning,ochlyckatspåverkatdet

offentligasamtaletiUSA(Yang,2016:13).

3.1.2 Definitionen av Metoo Genomgångenavnyasocialarörelsersamtonlineaktivismliggertillgrundför

uppsatsensperspektivpåMetoo.LiktdenyasocialarörelsernaärMetooenkampanj

somgettindividermöjlighetattuttryckasinapersonligaberättelserochkrav–samtidigt

somdessaindividerframträdersomenstörresamladgruppsomvilluppmärksamma,

ochmotarbeta,sexuellatrakasserierochövergrepp.Dendigitalaplattformenhar

dessutomanväntsförattspridahistorierochbudskap,samtannonseraevenemangäven

utanfördendigitalaplattformen.PågrundavdettakommerMetooiresterandedelav

arbetetrefererastillsom”rörelse”.Metooingårhäridentypavrörelsesomovan

refereratstillsomOnlineaktivism–tillföljdavattrörelsenfrämstförekommerpå,och

harmobiliseratsvia,internet.

PågrundavattMetooärenonlinerörelseutanenetableradorganisationsomstyr

kommunikationen,klargörorganisationensvärdegrunderellervilkaspecifikamål

rörelsenskallarbetamotärdetsvårtattfastställaexaktvadsomärMetoossyfteoch

mål.Eftersomonlineaktivismensutformninginnebärattolikaindividerkandeltaav

9

olikaanledningarochmedolikabilderavvaddevilluppnå.SkådespelerskanAlyssa

Milanostartadedockhashtagen,somredogjortiinledningen,medsyftetatt

uppmärksammaproblemenmedsexuellatrakasseriersamtövergreppivårtsamhälle.

AttuppmärksammadettakandärmedävensessomMetoosövergripandesyfte.Allade

individerochuppropsomsamlatskringdennafrågakansedanutvecklaindividuella

motiveringartillattdeltaellerförhoppningarkringvadMetoorörelsenskaresulterai.

3.2 Medier SomstatistikenfrånMediearkivetvisaribakgrundenharMetootrendatimedierna

sedanrörelsensstoragenombrottiseptember2017tillvåren2018,medentoppi

rapporteringenunderhöstenochvintern2017.Härredovisasnågraavde

förklaringsmodellersomfinnstillattenhändelseellerhashtagsomMetooansesviktig

attrapporteraomavtraditionellamedier,förattfåenbättreförståelseförMetoosstora

genomslagimedierna.Dettaföljsavengenomgångavtidigareforskningkringhur

mediernasrapporteringkanpåverkaensocialrörelsepositivtellernegativt.

3.2.1 Metoo – en media hype Inommediernafinnsorganisatoriska,ekonomiska,politiska,socialasamtkulturella

faktorersompåverkarvadsomvärderassomennyhetochinte,därgatekeepersinom

medietavgörvadsomblirennyhetellerej(Andrews,&Caren,2010:843).Förattblien

nyhetbehöverenhändelseellerettfenomenävenpassainimediernasnyhetsvärdering.

Strömbäck(2015)listartionyhetsfaktorersomkanpåverkahuruvidaenhändelseanses

nyhetsvärdig:enmöjlignyhetska(1)upplevasrelevantoch(2)publikensintresseskall

uppfattassomstort.Nyhetenkanmedfördel(3)handlaomelitpersoner,(4)varanärai

tid,geografisktsamtkulturelltoch(5)kunnarapporterasmedhjälpavberättartekniker

somtillspetsning,förenkling,polarisering,konkretion,personifiering,intensifieringoch

stereotypisering.Utöverdettaskanyhetenenligtdessakriterieräven(6)gåattanpassa

tillmedietsformat.Ennyhetharstörrechanstillspridningom(7)nyhetskällangjort

händelsenlättattbevakaochredananpassadtillmedielogikensamtom(8)nyheten

redanpassardefrågorochberättelsersombefinnersigpåmedietsagenda.(9)Desto

mindrekravsomställspåpublikensförförståelsedestobättre.Detsammagäller(10)

resurser–destomindresomkrävsiformavarbetstid,personalellerpengardesto

bättre.Ennyhetbehöverinteinnefattaalladessakriterier,menförekomstenavetteller

fleraökarchansenattennyhetpubliceras(Strömbäck,2015:164f).Utifrån

10

bakgrundskapitletomMetookandetantasattMetoouppfylltfleraavdessakriterier–

blandannatindikerardetstoraengagemangetonlineettstortpublikintresse,detskeri

Sverigeochärdärmednäraitid,kulturelltsamtgeografisktochrapporteringenhari

vissutsträckninginnehållitelitpersoner.Dåstordelavrörelsensspridningärpånätet

krävsdetdessutomsmåresurserförattfåtillgångtillmaterialet.

Utövermediernasnyhetsvärderingpåverkarävenandrafaktorervadsompublicerasi

mediet,ochdetfinnsettsambandmellanhurmycketolikamedierpublicerarkring

sammaämneundersammatid.Oftafårsammaämneellerhändelseungefärlikamycket

täckningiolikamedierinomsammatidsram–ävenomvinklingenintetvungetvisär

densammaideolikamedierna(Dearing,&Rogers,1996:8f).Enförklaringtilldettaär

attvadettnyhetsmediumansernyhetsvärdigtävenkommeransesviktigtavandra

nyhetsmedier(Vasterman,2005:514).Mediernaäruppmärksammapådenyhetersom

publicerassamtprioriterasiandramedier.Dettaikombinationmedliknande

professionellavärderingarblandjournalisterresulterarienliknandenyhetsvärdering–

ochdärmedävenliknandenyheteriolikamedier(Dearing,&Rogers,1996:9).

DennatendenskansesävenifenomenetMetoo,därAftonbladet,ExpressenochDagens

NyheterallaföljerenliknandekurvaisinrapporteringkringMetoo.

Trendkurva–Expressen,DagensnyheterochAftonbladetsrapporteringomMetooKälla:mediearkivet,sökning”Metoo”–iAftonbladet,DagensNyheterochExpressen

SomdetgårattutläsafrånkurvanharAftonbladetrapporteratomMetooimindre

utsträckningändeandratvåmedierna.Trotsdettaframgårdetdockattäven

Aftonbladetföljersammamönstersomdeandramedierna,därsamtligamedier

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Expressen

Dagens Nyheter

Aftonbladet

11

rapporteraristörstutsträckningnågraveckorefterMetoosgenomslag–förattsedan

trappaneriliknandetakt.

Attmedierihögutsträckningpublicerarartiklarkringsammaämnekallasäven”Media

Hypes”.EnMediaHypedefinierasavVastermansomenmediegenereradnyhetsvågsom

triggatsavenspecifikhändelse(Vasterman,2005:515).EnMediaHypetriggasigångav

enenskildhändelsesomfårmeruppmärksamhetänvanligt.Dennatriggerkanvaraett

chockerandehändelse,menävennyhetersomgesplatspågrundavbristpåstörre

nyhetersamtpseudoeventskapadeavmediernasjälva(Vasterman,2005:513f;Wien,&

Præstekær,2009:187).Underhypenärdenstoramedietäckningen,enligtVastermans

definition,ettresultatavattmediernasjälvaskaparnyheter–snarareännyheter

baseradepåverkligahändelserrapporteras(Vasterman,2005:515).Wienoch

PræstekærdelartillstordelVastermansdefinition,menmenardockattdetärempiriskt

problematisktattkunnaavgöravadsomärenmediehändelseellerverklighändelse–

detvillsägavilkanyhetersomärverkliganyheterochvilkasomskapatsavmedierna

själva.DemenardärmedattenMediaHypeendastbördefinierasutifrånVastermans

förstakriterium:attrapporteringenkringettvisstämneintensifieras(Wien,&

Præstekær,2009:185).

EnMediaHyperörsigmångagångersomenvåg–medenstorökningavartiklaroch

inslagibörjansomsedandalaitaktmedattämnetblirmättat,andranyheteranses

viktigareellerreportrartapparintresset.Närenvåggårnerkanliknandevågor

koppladetilldenförstauppstå(Vasterman,2005:515).

Allaartiklarsomingårihypensammanlänkasunderettvissttemasomgördetmöjligt

attfortsättarapporterakringhändelsen.Dettatemaresulterariattnyhetersomannars

inteskullepasseramediernasgatekeeperskankommaattpublicerassomnyheter.

Nyhetertolkasomförattpassadetvaldatemat,ochdetaljersomstridermotdettatema

väljsbortellerförminskas(Vasterman,2005:514).Hypengenererarisinturreaktioner

frånsamhälletsamtindivider,ochresulterariattofficiellakällorsamtintressegrupper

delarsinaberättelser,idéerochförslagimedierna.Dettastärkerisinturdennyhetsvåg

somhypengenereratochbyggerpådessnyhetsvärde(Vasterman,2005:515;Wien,

&Præstekær,2009:186).Denskildringsomskapatsförstärksmedvarjerapportering,

vilketisinturresulterariattproblemetsstorlekochbreddväxterdagligen.EnMedia

12

Hypekanpådettasättbliensjälvuppfyllandeprofetia–därdetmediernasägerärett

problemocksåsessomettproblemisamhället(Vasterman,2005:517).

DefaktorersomfårMetooattframståsomenMediaHypeärflera.Exempelvisvisar

uppmärksamhetskurvanhurrapporteringenkringMetooföljerdetmönstersomär

typisktförenMediaHype–medenstorökningtillenbörjansomsedandalar.

Resultatetfråndennauppsatsundersökningvisardessutomattmediernaistor

utsträckningrapporterarindividersberättelser,vilketytterligarestärkeruppfattningen

attMetookandefinierassomenMediaHype.

3.2.2 Mediernas rapportering – viktig för Metoo Somnämntibakgrundenkanmediernasrapporteringpåverkauppfattningenavett

fenomen.Flerastudiervisarpåattmediersrapporteringöverlagkanpåverkaindividers

åsikterkringsocialarörelser–genomattdrauppmärksamhettillrörelsensfrågoroch

deproblemrörelsenvilllyfta(Wien,&Præstekær,2009:841).Mediernakandessutom

genomattskildraenrörelsepåettvisstsättpåverkahurrörelsensbudskappresenteras

förallmänheten(Ashley&Olson,1998:263).Pådettasättbidrarmediernatillattskapa

förståelseförvadrörelsenharförsyfte,ipositivochnegativbemärkelse,samtidigtsom

deävenkanbidratillattgerörelsenlegitimitet(Nicolini&Hansen,2018:3).Den

täckningsomrörelsernafårkandärmedävenpåverkaderaschanserattpåverkaoch

skapasocialaförändringar(Wien,&Præstekær,2009:841).Dagordningsteorin(agenda

setting)talarförattmediernaharenförmågaattfokuseraallmänhetensintressemot

vissafrågor,genomattmediernatalaromförossvilkafrågorviskavetaochtyckakring

(McCombs,&Shaw,1972:177).Attkommamedpåmediernasdagordninginnebärmed

andraordattenorganisation,desshjärtefrågaellervisionävenansesviktigaatttycka

tillomavandra(Dearing,&Rogers,1996:29).

3.3 Nyhetsmediers rapportering om Feministiska rörelser Metoo:ssyfteärattuppmärksammaettproblemsomfrämstdrabbarkvinnor.Därmed

harrörelsenmångalikhetermedtidigare,ochnutida,kvinnorörelserruntomivärlden.I

dettaavsnittpresenterardärförhurkvinnorörelserhargestaltatsimedierövertid–det

villsägahurdeharskildratsochporträtteratsimedierna.

13

3.3.1 Feministiska rörelsers gestaltning Forskningenvisarattdetfinnsfleraolikasättattgestaltaolikaprotestgrupper.

Exempelvisgenomattignoreradem,genomhurgruppensmedlemmarellerutseende

beskrivs,trivialiseringavderasmålsamtmarginaliseringavgruppensåsikter(Ashley,&

Olson,1998:264;Bronstein,2005:786).

Enåterkommandegestaltningharvartattställadefeministiskarörelsernamot

varandraellerandragrupperförattskapaintrycketavenkonflikt.VanZoonens

forskningkringkvinnorörelseniNederländernapå60-och70-taletvisarattmediernai

storutsträckninggjortenuppdelningmellan”devanligahemmafruarna”ochde

”kvinnligaaktivisterna”,däraktivisternaansågsvaraannorlundaochinte

representativaförden”vanligakvinnan”(VanZoonen,1992:468).AshleyochOlson

redogörförenliknandegestaltningavkvinnorörelseniUSA,därkvinnligaaktivister

ställdesmotandragrupper–exempelvisgenomrubrikersom”WomenvsWomen”eller

”BlackvsFeminism”–förattgeintrycketavenkonflikt.Utöverdettagestaltadesäven

meningsskiljaktigheterinomdenegnarörelsenförattgeintryckavinrekonflikter

(Ashley,&Olson,1998:269).Bronsteinsstudieavdentredjevågensfeminismunder

1990-taletvisarisinturhurdessafeministermångagångerjämfördesmedandra

vågensfeminism,bådeiformavutseendeochmål(Bronstein,2005:791-794).

AshleyochOlsonsforskningkringrapporteringenavdenfeministiskarörelsenpå1960-

till1980-taletvisarvidarehurmedieranväntsigavfleraolikagestaltningarföratt

avlegitimerakvinnorörelsen.Dettagjordesgenomnedvärderandeanvändningav

citatteckenkringordsom”kvinnorörelsen”,fokuspåprotestanternaskropparsamt

utseendeochundervärderingavantaletdeltagandevidprotester.Samtidigtsom

rörelsenmålendastlyftesi44av499artiklar(Ashley,&Olson,1998:269-272).Äveni

Nederländerna,undersammaperiod,porträtteradeskvinnligaaktivisteroftasom

fanatiker,fula,frustreradeochanti-män(VanZoonen,1992:467).Enförklaringtill

dennagestaltningärattgruppersomsökerpolitiskaellersocialaförändringaroftagår

emotdenrådandenormen.Närengruppkämparförnågotsomärutanförnormen

brukarmedierifrågasättaderaslegitimitetochöverdrivaderashotmotdetrådande

samhället(Ashley&Olson,1998:263),eftersomävenmedierpåverkasavde

dominerandenormerochdensocialaordningsomfinnsisamhället(Tuchman,

1978:187).

14

NicolinisamtHansenmenardockattdagensaktivistgrupper,tillskillnadfråntidigare,

harstörrechansattpåverkamediernasgestaltningavgruppen.Genomstrategisk

kommunikationpåexempelviswebbplatserochsocialamedierharaktivistgrupperen

chanssjälvaförmedlasinamålochbudskaptillallmänhetenochdessutompåverka

gestaltningen(Nicolini,&Hansen,2018:3).JämförelsevisvisadeBronsteinsstudieav

feministerpå1990-taletochtidigt2000-talhurmediernaimångafallhadesvårtatt

förmedlaenkorrektbildavdenfeministiskarörelsensmålisinaartiklar(Bronsteins.

2005:792).NicoliniochHansensharisinturjämförtWomen’sMarchs(somtogplatsi

Washingtonijanuari2017)officiellabudskapmedhurderasbudskapgestaltatsiolika

medier.Undersökningenvisadeattalladebudskapsomrörelsenvillefåframnåttuti

medierna–ävenomvissavarmerförekommandeänandra.Dessahadedessutom

gestaltatspåsammavissomrörelsengjort(Nicolini,&Hansen,2018:5),ochreportagen

varimajoritetenavfallenpositivtinställdatillgruppenochdessbudskap(Nicolini&

Hansen,2018:8).

3.3.2 Vem bär ansvar? Ytterligareenintressantfaktorigestaltningenavkvinnorörelserärattsevemsombär

ansvarförvadsomskettsamtförattförändringskallske.VanZoonensstudievisaratt

dekvinnorörelsersomvaldeattsamarbetamedmänmöttesavberöm,samtidigtsom

männensomvaldeattdeltaikvinnorörelserförlöjligades.VanZoonendrarfråndetta

slutsatsenattåsiktenvarattdetendastärkvinnansomskabehövasamarbeta,förändra

sittbeteendeelleranpassasig–medanmannenredanansågsvaraproblemfri(Van

Zoonen,1992:469).EnstudentuppsatsvidJMG,Göteborgsuniversitet,undersökteisin

turhuruvidaansvaretfördehandlingarsomuppdagadesiartiklarunderMetoosförsta

veckagestaltadestematisktellerepisodiskt.Enepisodisknyhetläggeransvarochskuld

påenskildaindividermedanentematiskgestaltningporträtterarettansvarpåen

djuparesamhällsnivå(Svärd,2017:16).Studienvisarattbådaformernaförekom,men

attdetfannsentendensattviljaförenkla.Artiklarnafokuseradedärmedistor

utsträckningpåenskildakriminellahandlingarframförsocialaochkulturellastrukturer

(Svärd,2017:37f).DettablirettteckenpåattdenproblematiksomlyftsunderMetoo

snararesessomettindividproblemänettsamhällsproblemvisomsamhälleharansvar

förattlösa.

15

3.4 Våld mot kvinnor och Kvinnomord ÄvenomMetoointeärsynonymtmedvåldmotkvinnorfinnsdetflerafaktorersomgör

dettaområdeintressantävenförforskningenkringMetoo.Bådafenomenenfokuserar

påutsattakvinnoroch,oftast,manligaförövare.Bådaproblemenkandessutomsesfrån

olikavinklar–exempelvissomettstrukturelltsamhällsproblemellerindividrelaterat.

Detärdärmedintressantattsehurmedierporträtterarmänochkvinnorsomutsatts

för,ellergenomfört,brott.Förattredovisavilkamönstersomfinnsirapporteringen

samtseomdetärexempelvisindivider,mänsomgrupp,ellersamhälletsomhelhetsom

gesskuldenfördetsomkvinnorutsättsför.Dettaärävenkategoriersomkommeratt

liggatillgrundföranalysenavmediernasgestaltningavMetoosamtdenproblematik

artiklarnalyfter.

3.4.1 Mediernas gestaltning av våld mot kvinnor Pågrundavmediernasmaktattpubliceradetdesjälvaanserharnyhetsvärde,samtatt

bestämmamedvilkenvinklingreportagetskallgöras,hardeenchansattpåverka

individersuppfattningkringettvisstproblemochvadlösningenärpåproblemetär

(Bullock,&Cubert,2002:475;Taylor,2009:21).Dettagörattmediernasgestaltningkan

påverkahursamhälletserpå,idettafall,våldmotkvinnorochhurdeväljerattagera

(Bullock,&Cubert,2002:476).

Ettåterkommandemönsterirapporteringenkringkvinnomordochvåldmotkvinnori

USAäranvändningenavpolisersomkällor,snarareänvännerellerfamiljemedlemmar

(Taylor,2009:27;Gillespie,Richards,Givens,&Smith,2013:225),eftersom

journalisternaserpolisensomenlegitimkälla(Bullock,&Cubert,2002:479).Pågrund

avattmångafallavvåldihemmetinterapporteras–ochpolisenbaserarsinasvartill

mediernapådenkunskapsamtrapporterdenneharatttillgå–blirkontextenbakom

brottetoftafelaktigrapporteradellerutesluten(Taylor,2009:27).Enannan

återkommandekällaärgrannar(Taylor,2009:27;Gillespie,etal,2013:226).Detta

medfördennegativakonsekvensenattkvinnomordoftarapporterassom

engångshändelser,pågrundavgrannarnasokunskapkringvadsomtidigarepågåtti

hemmet(Gillespie,etal,2013:226).

Ävenspråkärenviktigfaktorihurdeinblandadeskildrassamtuppfattas.Forskningen

visarattartiklarkringkvinnomordoftasaknarnågonformavskuldbeläggningav

förbrytaren(Taylor,2009:25).BullockochCubertsstudievisarexempelvishurhela

16

47.8%avallaartiklardeanalyseratrörandekvinnomordföreslogminstettmotiveller

ursäktförförövarenshandlande(Bullock,&Cubert,2002:484).Taylorsstudievisadei

sinturattskuldenmångagångerläggspåoffret.Exempelvisgenomspråkbruksom

beskriveroffretellerhennesrelationer(Taylor,2009:33).Utöverdettaanvändsmånga

gångerettsexualiseratspråksomstödjertraditionellabilderochstereotyperavkvinnor

irapporteringenkringkvinnorutsattaförsexualbrott(Gillespie,etal,2013:226).

ÄvenianalysenavMetooärdetintressantattsevartskuldenläggsfördetsomskett.En

storskillnadmellandessakvinnomordochrapporteringenkringMetooärdockattde

kvinnor(ochmän)somunderrörelsenberättatomdesexuellatrakasserieroch

övergreppdeutsattsförfortfarandeäravdendigitalautvecklingen,davagensdigitala

medierharblivitettverktygsomsocialarörelserkananvändaochanpassaefåberätta

sinversionavhändelsenimedierna.Mediernasmöjlighetattintervjuadedirekt

inblandade(utsattaochanklagade)ärdärmedbetydligtstörreänifallenmed

kvinnomord.Detfinnsdärmedävenenchansattdettapåverkarhurofferochförövare

gestaltasavmedierna.

17

4. Teori DennauppsatskommerattutgåifrånFramingteoriianalysenavmediersrapportering

kringMetoo.DennateoriöversättspåsvenskatillGestaltningsteorin(Strömbäck

2004:37),ochdetärdettanamnsomkommerattanvändasiresterandedelav

uppsatsen.

4.1 Gestaltningsteori Envanliguppfattningärattmedieragerarsomenspegelavverkligheten,detvillsäga

attdessaförmedlarenobjektivbildavverkligheten.Detfinnsdockingetstödfördetta

synsättinomforskningen.Iställetgörsdagligenenmängdvalpånyhetsredaktionerna–

rörandealltfrånvalavämne,berättarperspektiv,ochkällortillvadsomklassassomen

nyhet(Strömbäck,2004:41).Därmedbörnyhetersnararesessomengestaltningav

verklighetenochaldrigsomenspegelbildavdenna.

Detfinnsenmängddefinitioneravbegreppetgestaltninginomgestaltningsteorin.

Majoritetenavforskarnaväljerdockattutgåfrånenbredaredefinitionavbegreppet(de

Vreese,2005:52f).EnåterkommandedefinitionkommerfrånGamsonsom,fritt

översatt,definierargestaltningsom”encentralorganiserandeidésomanvändsföratt

skapameningsamtrelevanskringenhändelseochsamtidigtföreslårvadsomärviktigt”

(Gamson,1989:157).Entmanbeskriver,påettliknandevis,attmediernagestaltar

nyhetergenomattväljautnågraaspekterurenuppfattadverklighetochgörademmer

framträdande,förattfrämjaenvissproblemdefinition,tolkningellerrekommendation

(Entman,1993:52).

Bådadessadefinitionerbeskrivergestaltningsomettsättattskapameningkringen

händelse.Vilketgörsgenomattfokuserapåvissaaspektersomskaparellerstödjeren

vissskildring–ochdärmedskaparellerbidrartillenvissgestaltning.

4.2 Gestaltning - funktion Gestaltningärettnödvändigtverktygförjournalisterattanvändaförattreducera

komplexiteteniolikafrågorochgöraämnenmertillgängligaförmottagaren(Scheufele,

Tewksbury,2007:12;Strömbäck,2004:43).Inomgestaltningsforskningenansesdetatt

enfråga,problemellerhändelsekansesfrånfleraolikaperspektiv,ochtolkaspåolika

sättavolikaavsändareochmottagare(Chong&Druckman,2007:104).Gestaltningeni

18

envissframställningkanskebådemedvetetochomedvetet,menpåverkardetsomsägs

ellerskrivs.Dettainnebärattsammahändelsekangesfleraolikagestaltningar

beroendepåvemsomrapporterarkringhändelsen.(Entman,1993:53).

Gamsonmenarattfaktaisiginteharnågonmening,utandetärförstnärfaktagestaltas

somdenfårettsammanhangochbetydelse(Gamson1989:157).Dettainnebärattett

urvalgörs;därvissaaspekterienfrågalyftsochandraväljsbortförattgöradetmöjligt

attförmedlaexempelvisvissaargumentellersynsätt(Entman,1993:53;Gamson

1989:157).Gestaltningarutformasblandannatgenomvalavkällor,ordval,fakta,och

perspektiv.Utöverdettakandessutomenvissdelbetonasochgörasmerviktigtgenom

placering,repetitionellergenomattdenassocierasmedkulturelltbekantasymboler

(Entman1993:52,Strömbäck,2004:43).Genomdessagestaltningarpresenterasvissa

dominerandeproblemformuleringar,tolkningar,moraliskaomdömen–ocheventuellt

förslagpålösningar(Strömbäck,2004:43).

4.2.1 Mediepaket Degestaltningarsompresenterasientextkanförklarassom”Mediepaket”eller

”Gestaltningspaket”,därdegestaltningarsommediernaskaparfungerarsom

tolkningsbarapaket(VanGorp,2007:64;Gamson&Modigliani,1989:3).Idessapaket

finnsencentralidé,envissgestaltning,sommediernaanvänderförattgöraenhändelse

meningsfullochbegriplig(Gamson&Modigliani,1989:3).Ettframträdandemediepaket

kräverintemeränenreferenstilldetaktuellapaketetförattdetskaskapaskopplingar

tillenvissgestaltning.Dettainnebärattävenomkopplingentillettvisstmediepaket

inteärexplicitkopplarmottagarensammandettameddenaktuellagestaltningen,och

därmedärdetmöjligtförengestaltningattinteintaencentraldelavreportagetmen

trotsdettavaranärvarande(VanGorp,2007:66).Exempelviskanmedierivaltider

skrivavemavpartiledarnasom”vanndebatten”.Dettablirenmetaforförpolitikensom

ettspel–medvinnareochförlorare.Mediernabehöveridettafallintesägameränatt

någonvannellerförloradeförattframkalladennagestaltninghosmottagaren.

4.2.2 Påverka gestaltningen Detärintebarajournalistersomkanpåverkaennyhetellerettreportagesgestaltning.

Oftaärdetjournalistensompåverkargestaltningenibörjanochslutetavenartikel,men

citatfrånolikaindividerkanföreslåandratyperavgestaltningaritexten.

19

Allainblandade,såväljournalistersomkällor,kansessom”sponsorer”avolika

gestaltningar.Iblandskerdennagestaltningomedvetet,medanenhistoriaandragånger

medvetetgestaltaspådetsättsomsponsornanserbästförklarardetsomhänteller

passarinmedtidigaregestaltningar.Iandrafallkanengestaltningstödjaintressenhos

envissorganisationsomensponsorrepresenterar.Idessafallkanattförmedlaenviss

gestaltningvareenmetodförattgenererastödförsittagerandeellerneutralisera

motstånd(Gamson,1989:158).Dettainnebärattävenjournalistenkanpåverkastillatt

gestaltaenhändelsepåettvisstsättavolikasponsorer.

Gestaltningärettkraftfulltsättsommediernakanpåverkadenallmännaopinionen

genom–vilketävenkanförklaravarförvissasponsorerförsökerpåverkagestaltningen

avolikahändelserellerfrågor.Dettakanskebådepåindividnivåochsamhällsnivå–på

individnivåkandethandlaomexempelvisförändradeattityder,medandetpå

samhällsnivåkanhandlaomattpåverkabeslutsfattande,normer,samtkollektiva

handlingar(deVreese2005:51f).

4.3 Generisk samt specifik gestaltning Inomgestaltningsforskningenkanbådegeneriskaochspecifikagestaltningar

identifieras.Enspecifikgestaltninggårbaraattåterfinnainomspecifikafallellerfrågor

(exempelvisMetoo,kvinnorörelserellerfotboll).Generiskagestaltningar(generic

frames)ärintelikabegränsadeochkanidentifierasinomfleraolikaområden.Vissaav

dessageneriskagestaltningargårdessutomattåterfinnaiolikakulturellakontexteroch

övertid(deVreese,2005:54).

DeVreeseredogörfördegeneriskagestaltningarSemetkoochValkenburgfannisin

studie.Dessavar:konflikt,personifiering,tillskrivandeavansvar,moralsamt

ekonomiskakonsekvenser(deVreese,2005:56):

• Konflikt:Gestaltningsomporträtterarkonfliktmellanindivider,grupper,

institutionerellerländer.

• Personifiering:Dennatypavgestaltninggerdenaktuellafråganettmänskligt

ansiktegenomindividersberättelserellerenkänslomässigpresentationavett

fenomen,händelseellerproblem.

20

• Ansvar:Dennagestaltningtilldelaransvarföratthaorsakatettproblemeller

ansvarförattlösadet.Dettaansvarkantillskrivasbådedestyrande,individer

ellergrupper.

• Moralisk:Dennagestaltningpresenterarenhändelseienkontextgrundadpå

religiösaellermoraliskaantaganden.

• Ekonomiskakonsekvenser:Gestaltarenfråga,händelseellerproblemutifrån

deekonomiskakonsekvenserdettakanfåförindivider,grupper,institutioner,

religiösagrupperellerländer.

4.4 Episodisk och tematisk gestaltning Gestaltningarkanävensorterasutifrånhuruvidadeärepisodiska(episodic)eller

tematiska(thematic).Episodiskagestaltningarskildrarproblemellerfrågoriformav

specifikahändelser,exempelvisgenomattrapporterakringenterroristbombningeller

ettfallavmisshandel.Entematiskgestaltningskildrarisinturdessahändelserfrånett

bredareperspektivgenomatsättademienkontext.Exempelvisgenomattrapportera

statistikkringhurmisshandelsfallökatellerminskatiolikaområden(Iyenar,1996:62).

Iyenarundersökerhurepisodiskgestaltningpåverkartittarnasförståelseförpolitiska

frågor.Resultatetvisadeattepisodiskagestaltningarskildradeindividualistiskasnarare

änsamhällsrelateradeansvarsfördelningar.Medandraordsågsproblemensom

relateradetillindividershandlingarsnarareänkoppladetillsocioekonomiska,

kulturella,ellerpolitiskaförhållanden(ibid).

4.5 Påverkan på journalister Uppbyggnadenavenvissgestaltning(framebuilding)påverkasavbådeinternasamt

externafaktorerimedierna(deVreese,2005:52).Scheufelelistarsocialanormeroch

värderingar,organisatoriskaförutsättningarellerhinder,påtryckningarfrån

intressegrupper,journalistiskarutinersamtjournalistenspolitiskaåsiktersomfaktorer

somkanpåverkagestaltningen(Scheufele,1999:109).GamsonochModiglianiharen

liknandeuppfattningochmenarattkulturellresonans,sponsoraktivitetersamt

mediernasarbetssättpåverkargestaltningen(Gamson&Modigliani,1989:5).

• Kulturellresonans:Engestaltningsomärisamklangmedstörrekulturella

teman(themes)upplevssomnaturligaochbekantaavmottagarna,vilketgördet

21

tillenfördelförjournalisterattvaraisamklangmeddessa(Gamson&

Modigliani,1989:5).

• Sponsoraktiviteter:Somtidigarenämntärblandannatföretagengruppsom

kanförsökapåverkamedietsgestaltningtillsinfördel.Dessaföretagharofta

anställdavarsfrämstaarbetsuppgiftärattfåföretagetattkommaikontaktmed

medier.Utöverdettakanävensocialarörelserochandraorganisationerförsöka

påverkaenvissgestaltning(Gamson&Modigliani,1989:6).

• Mediersarbetssätt:Normerocharbetssättinomjournalistkårenpåverkarvad

sompubliceras.Medierutgåroftafrånmerofficiellakällor,ochdesomsponsrar

enalternativgestaltningfåroftaansträngasigförattmotbevisadentidigare

(Gamson&Modigliani,1989:7).

4.6 Användning av Teorin Enförståelseförhurgestaltningfungerar,varfördenanvändsochhurengestaltning

kanuttryckasliggertillgrundföranalysenavhurblandannatrörelsenMetoohar

gestaltatsimedierna,förattförståochförklarafenomensamtdraslutsatser.

Degeneriskagestaltningarnaharkommittillanvändningianalysen,menocksåi

operationaliseringen.Ioperationaliseringen,ochkodningen,hardessageneriska

gestaltningarvarttillhjälpiattidentifieraolikatemansomkanvaraavintresseatttitta

nämnarepåförattbesvarafrågeställningarna.Mediernasarbetssättharisintur

bidragittillförståelsenavvarförgestaltningenserutsomdengörochanvändsävenden

ianalysen.Tematiskochepisodiskgestaltningattanvändasförattanalyserahuruvida

problemrelateradetillMetooporträtterassomettsamhällsproblemellerproblem

kopplattillspecifikaindivider,därdeartiklarsomredogörförproblemetpåettsättsom

kopplardemtillenstörrehelhetochstrukturerisamhälletsessomtematiska,och

artiklarsomfokuserarpåproblemkoppladetillindividersessomepisodiska.

22

5. Syfte och frågeställningar

5.1 Syfte StudienssyfteärattanalyseramediernasgestaltningavrörelsenMetoosamtde

problemMetoohaftföravsiktattuppmärksamma.

5.2 FrågeställningarUppsatsenutgårfråntrehuvudfrågeställningarsamttredelfrågor.

1. HurgestaltasMetoosomrörelseimediernasrapportering?

- Gestaltasrörelsensomlegitimellerillegitimochpåvilketsättgörsdetta?

2. Hurharproblemkoppladetillsexuellatrakasserierochövergreppgestaltatsi

sambandmedbevakningenavMetoo?

- Hurhardessaproblemkopplatstillansvarförattlösadem,ochpåvilketsätt?

3. Hur gestaltas de utsatta och anklagade i mediernas rapportering kring Metoo?

- Hurochivilkasammanhangkommerutsattaochanklagadetilltals?

23

6. Metod Förattbesvarauppsatsensfrågeställningarharenkvalitativtextanalys,medvissa

kvantitativainslag,genomförts.Alldatainsamlinghargjortsmanuellt.Idatainsamlingen

haranalysprogrammetNvivoanvändsförattorganiseramaterialetochgeenbättre

överblick.DenkvalitativatextanalysenhartagitutgångspunktiAltheides(2013)metod

förtextanalys.

6.1 Avgränsning och urval TillanalysenhartidningarnaExpressen,AftonbladetsamtDagensNyheteranvänts.

Dessaharvaltspågrundavattdeärrikstäckandetidningarmedstoraläsargrupper.Att

väljabådekvällspresssamtenmorgontidningvarettaktivtval–medsyftetattinnefatta

enstörrebreddavmedierapporteringenochdärmedkunnapresenteraenmer

övergripandebild.Aftonbladetharvaltsutpågrundavsinstoraläsarkretsochpågrund

avatttidningensjälva,ochenavdessreportrar,varitiblåsvädretunderMetoo.Dagens

NyheterochExpressenharvaltsutpågrundavattdeärdetvåtidningarmedstörst

antalträffarpåsökordet”Metoo”(bortsettfrånTTNyhetsbyrån)idatabasen

mediearkivet.Dettatyderpåattdessatidskrifterintebararapporterataktivtutanäven

varitdesomrapporteratmestkringMetoo.UtöverdettaharDNävenpubliceratupprop

frånfleraolikabranscher.

Artiklarnasomanväntsianalysenharhämtatsfrånmediearkivet.Sökordetsomanvänts

ärordet”Metoo”.Dettasökordinnefattarävenexempelvissökordet#metoooch

formuleringarsomMetoo-kampanjen.Förattavgränsamaterialetvaldessedantre

tvåveckorsperioderut.

Innanperiodernaföranalysvaldesutgjordesenövergripandekontrollavvadsom

rapporteratsimediernaunderhösten2017tillvåren2018.Efterdettavaldestre

perioderpåtvåveckorvarderautbaseratpåvadsomrapporteratssamthurstor

medietäckningrörelsenfåttundertiden.Syftetvaratttaframtreperioderurrörelsens

utveckling,ochmediernasrapporteringkringdenna,somkanansesrepresentativaför

medierapporteringensutveckling.Valetavperioderföregåsmedandraordinteavett

slumpmässigturval.Ettslumpmässigaurvalärimångafallattföredradådessager

24

bättreminiatyrkopioravverkligheten(Esaiasson,Gilljam,Oscarsson,&Wängnerud,

2012:172).Idettafallmotiverasdockdetickeslumpmässigaurvaletmedattdettagör

detmöjligtattkunnaväljaperioderunderMetoosomgerenbättrerepresentationav

helheten.EnligtAltheidebehöverforskareförattfångauppmeningen,betydelseneller

relevantatemanienundersökningsetillattfåmedenstorbreddavdetsomskall

undersökas(Altheide,2013:55).Genomattgöraettstrategiskturvalökarmöjligheten

förattfåmeddennabreddiuppsatsen.Dessaperioderärdessutomintressantaatt

analyserapågrundavdenstoraaktivitetenimediernaunderdessaperioder.Ibilden

nedanredogörsdeutvaldaperioderna.

UtvaldaperioderidetraditionellamediernasrapporteringkringMetoo

Period 1 Denförstaperiodenärmellan16-29oktober2017(V42-43).Dennaperiodinnefattar

rörelsensförstatvåveckorochMetooomskrivsihögutsträckning.Enstordelav

rapporteringencirkuleradekringanklagelsermotkändaochokändapersoner,artiklar

omhashtagensstoragenomslag,manifestationersamtrapporterkringantaletutsatta.

Underdennaperiodgavsimediearkivet90träffarpåDagensNyheter,97påExpressen

samt31påAftonbladet.

Period 2 Denandraperiodenärmellan13-26november2017(v46-47).Efterennedgångökar

underdessaveckorrapporteringenåterochv47ärdenveckamedhögstantalartiklar

underhelaperioden.Underperiodenpubliceradesfleraartiklaromkända(namngivna

samtickenamngivna)profiler.Ävenfleraolikabranschersuppropfickuppmärksamhet

0

500

1000

1500

2000

2500

42/1

7 43

/17

44/1

7 45

/17

46/1

7 47

/17

48/1

7 49

/17

50/1

7 51

/17

52/1

7 01

/18

02/1

8 03

/18

04/1

8 05

/18

06/1

8 07

/18

08/1

8 09

/18

10/1

8 11

/18

12/1

8 13

/18

14/1

8 15

/18

16/1

8 17

/18

18/1

8 19

/18

25

imedierna.Underdennaperiodgavsimediearkivet128träffarpåDagensNyheter,107

påExpressensamt48påAftonbladet.

Period 3 Dentredjeperiodenärmellan5-18mars2018(v10-11).Undervecka10ökade

rapporteringenåter,främsttillföljdavinternationellakvinnodagenden8emars.Denna

periodvaldesförattianalysenävenfåmedenperioddådenförstauppståndelsenkring

rörelsenlagtssig,ochdenintensivarapporteringenminskat.Underdennaperiodgavsi

mediearkivet24träffarpåDagensNyheter,18påExpressensamt23påAftonbladet.

6.1.1 Urval Utavdeartiklarsomidentifieradesunderperiodernasorteradesallabortsominte

primärt,elleristorutsträckning,fokuseradepåMetoo.Eftersomavsiktenäratt

undersökarapporteringenkringMetooiSverigevaldesävenartiklarmedprimärtfokus

påUSAellerandradelaravvärldenbort.Utöverdettaharävendubbletteruteslutits.

EftersomstudienssyfteärattundersökanyhetsrapporteringenkringMetooblir

ytterligareennaturligsorteringattväljabortalladebattartiklarsamtledare.Även

kortarenotiservaldesbortfrånurvalet,förattfokuserapådenågotlängrereportagen.

Dennagränssattesvid300ord,därtexterkortareändettaharsorteratsbort.

Dettaresulteradeietturvalpåtotalt150artiklar.Fråndessaharettslumpmässigturval

avhälftenavartiklarnafrånvarderamediumsamtperiodgjorts.Dennametodharvalts

förattgebästamöjligarepresentationavrapporteringenunderdeundersöktaveckorna

(Esaiasson,etal,2012:172).Totaltresulteradedettai75artiklarsomanalyserats.

Antaletartiklarsomåterfunnitssamtanalyseratsundervarjeperiodblirdärmedenligt

följande:

Period1,16-29oktober2017(v42-43)

Dagensnyheter:19artiklarvarav9analyserade

Expressen:36artiklarvarav18analyserade

Aftonbladet:11artiklarvarav6analyserade

Period2,13-26november2017(v46–47)

Dagensnyheter:28artiklarvarav14analyserade

Expressen:26artiklarvarav13analyserade

26

Aftonbladet:18artiklarvarav9analyserade

Period3,5-18mars2018(v10-11)

Dagensnyheter:3artiklarvarav2analyserade

Expressen:7artiklarvarav3analyserade

Aftonbladet:2artiklarvarav1analyserade

6.2 Insamling av material – program ProgrammetNvivoharanvändstillanalysenavartiklarna.Programmetärtillför

kvalitativkodningavstörretextmaterial.Samtligaartiklarharladdatsuppi

programmetochsedankodatsutifrånolikaNoder(kategorier).Dettainnebär

exempelvisattsamtligaartiklarsomlyfternågontypavproblemrelateradetillsexuella

trakasserierochövergreppsorteratsinidenkategorisomstämmeröverrensmedden

problematiksombeskrivs.Programmetgördetsedanmöjligtattfåenöverblicköver

samtligatextstycken,frånallatexter,somkodatsienvisskategori.Ianalysenharsedan

varjekategori,ochunderkategori,analyseratsmedhjälpavdennafunktion.Dessahar

sedansammanställtsianalysenbådevarförsigochianalyseravrapporteringensom

helhet.Funktionenharävengjortdetenklareattidentifieraomartiklarkodatsfeloch

rättatilldetta.Programmetgördetävenmöjligtattkodaytterligareengånginom

sammakategori,samtvidbehovåtergåtillhelaartikelnförenbättreöverblick.

6.3 Kvalitativ textanalys Uppsatsensfrågeställningaranalyserasmedhjälpavenkvalitativtextanalys.Denna

metodharvaltseftersomsyftetmedundersökningenärattgåmerpådjupeti

rapporteringenkringMetooförattmöjliggöraenanalysavhurmediernagestaltat

fenomenet.Enkvantitativanalysärisinturattföredraiforskningsomvillundersökai

vilkenutsträckningsamthurolikatyperavinnehållskategorierförekommeriett

material–exempelvismedvilkenfrekvensellerhurstortutrymmedessafår(Esaiasson,

etal,2012:197).Eftersomdennauppsatsharföravsiktattanalyserabetydelsenavdet

somsägs,snarareänhurofta,passardetkvalitativaangreppssättetbättre.Pågrundav

attdennametodgördetmöjligtattfångauppdedelarsomansesvaracentralaitexten–

menärnågotannatänsummanavdelarna(Esaiasson,etal,2012:210).Denkvalitativa

textanalysentillsammansmedGestaltningsteorinkommermöjliggöraendjupareanalys

avdenskildringmediernahargjort.

27

6.3.1 Altheides 12 steg UtgångspunktenförgenomförandetavanalysenharvartAltheidesmetodbeskrivningi

bokenQualitativeMediaAnalysis.Underarbetetsgånghardennes12stegförkvalitativ

textanalysföljts.Nedanbeskrivsmetodens12steg.Inästkommandeavsnittredovisas

sedantillvägagångssättetidennauppsatsmeridetalj.

Altheidestolvsteg(2013:39-73):

1. Väljettspecifiktforskningsproblemattundersöka

2. Blibekantmedområdetochutforskaolikatyperavinformationskällor.

3. Gördigbekantmedmaterialetgenomattväljautnågrarelevantaexempel.

Bestämsedanvilkaenhetersomskallanvändasföranalys(heladokument,tv

program,styckenientext).

4. Listakategoriersomskallguidadatainsamlingenochgörettutkasttillett

protokoll.

5. Testaprotokolletgenomattsamladatafrånfleraolikadokument.

6. Revideraprotokollet,ochgådärefterigenomfleradokumentförattåterigen

revideraprotokollet.

7. Komframtillenmetodsamtstrategiförinsamlingavdata.

8. Samlaindataochdeskriptivaexempelmedhjälpavdedefinieradekoderna.

Kontrollerahalvvägsgenominsamlingenkodschematförattseomnya

anpassningarbehövergöras.

9. Genomföranalysen,inklusivebearbetningavbegreppochkodning.Läsigenom

kodadepartiernogaochvidupprepadetillfällen.

10. Jämförochkontrasteraextremersamttypsiskafallinomvarjekategori.Görsmå

sammanfattningarelleröverblickarövervarjekategori.

11. Kombineradekortaresammanfattningarnamedexempelpåsåvältypiska

exempelsomextremfall.Illustreramedhjälpavprotokollet.

12. Integreradinaresultatmeddinatolkningarsamtnyckelkonceptiettannat

utkast.

6.3.2 Tillvägagångssätt Nedanbeskrivsdeninledandekodningensamttillvägagångssättetianalysenföratt

skapaenöverblicköverprocessen.

28

Denkvalitativatextanalyseninledstraditionelltmedettövergripande

forskningsproblem,somsedankonkretiserastillenradpreciseradefrågor(Esaiasson,et

al.2012:215),vilketärettviktigtförstastegiframtagandetavpassandeanalysenheter

(Altheide,2013:39).Efterattettforskningsproblemidentifieratsgickarbetetvidaretill

steg2och3iAltheidesmodel,därjagbeslutademigförattanalyserahelanyhetsartiklar

skrivnaavtraditionellamedieriSverige–eftersomsyftetärattundersöka

nyhetsrapporteringenkringMetooiSverige.

Kodning av artiklar Inästastegutformasettprotokoll.Denkvalitativainnehållsanalysenfokuserarpåatt

fångauppdefinitioner,betydelserochprocesser.Ävenomdessakanredovisas

numerisktsågörsdettaistorutsträckningfrämstförattkompletteraochgeenöversikt

överresultaten.Eftersomdenkvalitativaanalysenistorutsträckningärberoendeav

berättandeochbeskrivningarbrukarprotokollenbeståav12ellerfärrekategorier.

Protokollenutvecklasisinturgenomattenradutkastsamtrevideringargörsinnan

datainsamlingeninleds(Altheide,2013:45f).Detförstautkastettillprotokollettogs

framgenomenöverblickavdentidigareforskningen.Utifråndennagjordesen

preliminärlistapåkategoriersomkundeansesrelevantautifrånuppsatsens

forskningsfrågor.Dettaföljdesavengenomläsningav5-10artiklarfrånolikaperioder

avMetoosutveckling.Efterdennagenomläsningladesflerkategoriertillochvissa

valdesbort.

Isteg7väljsenmetodförinsamlingavdatamängden.Förattkunnafångauppde

tolkningarellertemanenharföravsiktattundersökabehövsstorvariationiurvalet,för

atttäckainsåstordelavdetfenomenenharföravsiktattundersökasommöjligt

(Altheide,2013:55).FörattfåmedenstorvariationirapporteringenkringMetoohar

olikatyperavtidningarsamtolikaperioderavrörelsensutvecklingvaltsut.Sedanhar

ettslumpmässigturvalanväntsförattväljaartiklarunderdessaperioder.Motiveringen

tilldessavalharbeskrivitsiavsnittetAvgränsningochurval.

Inästasteg,självainsamlingenavmaterialet,rekommenderasforskarenattungefär

halvvägstittaöverkodningsschematförattseomanpassningarbehövergöras.Om

dettabehövsbehöverävendettidigareinsamladematerialetanpassasefterdetnya

kodschemat(Altheide,2013:62).Dennaanpassninggörsförattsetillatttolkningarna

avmaterialetgörssystematisktochpåsammagrunder.Dåstudienharenkvalitativ

29

utformningharstudienvaritöppenförnyakategoriersamtunderkategorierunder

arbetetsgång.Iblandhartilläggetavnyakategorierinneburitatthelamaterialet

behövtsgåigenomengångtillochrevideras.Andragångerharexempelvisettproblem

relaterattillsexuellatrakasserierskildratsförförstagången–ochallaartiklarharinte

behövtsgåigenom.

Ianalysenanvändskvantitativamåttförattredovisahurmångaartiklarsomkodats

inomrespektivekategori.Somredogjortovankandessamåttanvändasianalysenför

attkompletteraresultaten.Idennauppsatshardessaanväntsförattskapaen

uppfattningkringhurvanligtförekommandevissatyperavgestaltningarär.Vilketgör

detmöjligtattanalyserahurmycketplatsvissagestaltningarfår–ochhurdenna

uppdelningpåverkargestaltningensomhelhet.

Ikodningenharenartikelkunnatförekommainomfleraunderkategorierisamma

kategori,beroendepåexempelvishurmångasomkommertilltalsochhurmånga

perspektivartikelnpresenterar.

Analys Deresterande4stegen(9-12)utgöranalysenavdekodadeartiklarna.

Depassagersomkodatsinomvarjekategorisamtunderkategoriharanalyseratsdels

varförsigdelstillsammansförattutläsavadsommenasmeddetsomsägs,vilken

gestaltningdettabidrartillsamtvilkenfunktiondessapassagerfyllerförartikelns

helhet.Dettaförattskapaenuppfattningomhurdentypiskaskildringenserutinom

varjekategori,menävenförattidentifieradeartiklarsomavvikerellerpåandrasätt

stårutfrånresterande.

Efterdennaanalysgjortsavrespektiveunderkategoriharävenmerövergripande

strukturersamtgestaltningarinomdeolikatemanaanalyserats.Ianalysenbidrarbåde

skildringenavvarjeenskildkategorisamtanalysenavvaddessabetydertillsammans

tillanalysenavdengestaltningsomskett.Bådadelarbidrarsedantillattbesvara

uppsatsensfrågeställningar.

6.4 Operationalisering Inomdenempiriskaforskningenbehöverteoretiskabegreppöversättastill

operationellaindikationer,detvillsägaoperationaliseringar.Förattundvika

30

systematiskafelkrävsdetdärmedattforskarenanvänderrättmätinstrumentsom

faktisktmäterdetsomavsettsiproblemformuleringen(Esaiasson,etal,2012:58).Inom

gestaltningsforskningärettsättattgöradettaattskapaettkodschemautifråntidigare

forskningsamtlitteratur(Chong&Druckman,2007:106-108).Dockärdetvanligtinom

denkvalitativaanalysenattnärmasigtextenförutsättningslöst,ochprovasigframför

attsevadenfinner.Attförtidigtskapamönsterochmallarförvadensökerkanbli

begränsandeidennatypavanalys(Ledin,&Moberg,2010:160).Meddettaiåtankehar

uppsatseninledningsvisutvecklatoperationaliseringenutifråndentidigareforskningen

samtdegeneriskagestaltningarnasompresenteradesiteoriavsnittet,mensedananvänt

ettinduktivtarbetssättochlåtitnyakategoriertillkommaunderkodningen.

Analysenochkodningenhardelatsuppitretemanutifrånuppsatsensfrågeställningar:

(1)RörelsenMetoo,(2)ProblemochAnsvarsamt(2)UtsattaochAnklagade.Dessatre

temanharsattramarnaförvadsomkodatsiartiklarna.Meddetsagtharfleraavde

textpassagersomingåttianalysensorteratsinifleraavdem.Idennaredogörelsehar

kodningendelatsuppefteranalysenstreteman.

6.4.1 Rörelsen Metoo Idettatemabesvaras:

HurgestaltasMetoosomrörelseimediernasrapportering?

Gestaltasrörelsensomlegitimellerillegitimochpåvilketsättgörsdetta?

AnalysenavhurMetoohargestaltatstarutgångspunktidelfråganomrörelsenfått

legitimitetellerej,samthurrörelsenochdesssyftebeskrivs.Hurrörelsensyfteoch

funktionbeskrivsblirenindikationpåhurmediernagestaltatMetoo–detvillsägamed

vilkenvinklingMetoobeskrivs,ochomdennabeskrivningärkritiskellerinnefattarstöd

ochberöm.

AnalysenavhuruvidamediernagerMetoolegitimitetellerejblirettteckenpåom

rörelsengesstödochsessomnågotpositivt,ellertvärtomsessomnågotillegitimtoch

fårmycketkritik.TillsammansgerdettaenövergripandebildavhurMetoohar

gestaltatsimediernaunderperioden.

Indikationerpåattmediernasrapporteringgettrörelsenlegitimitetharidentifierats

närmediernaskildrardeproblemrörelsenhaftföravsiktattuppmärksamma.Närdessa

31

skildrasgermediernaMetoolegitimitetgenomattbekräftadenproblematikrörelsen

haftföravsiktattförmedla.Kategoriernaförillegitimitetharisinturutgåttfrånnär

mediernauttryckerattpersonerunderMetooageratfelaktigtellernärrörelsens

förmågorellerbetydelsetrivialiseras.

Olikakategorierharidentifieratsbådeinnanochunderkodningen.Efterrevideringar

harvissakategoriertagitsbortochandradelatsupp.Dekategoriersomefterdessa

revideringarochtilläggislutändaningåttikodningen,ochlegattillgrundföranalysen,

ärföljande:

Legitimitet

Personligaberättelser

Problemetsomfattning

Metoossyfte

Illegitimitet

Obefogatbeteende

Förlöjligande

IfrågasättandeavMetoosförmågaattpåverka

6.4.2 Problem och Ansvar Idettatemabesvaras:

Hurharproblemkoppladetillsexuellatrakasserierochövergreppgestaltatsi

sambandmedbevakningenavMetoo?

Hurhardessaproblemkopplatstillansvarförattlösadem,ochpåvilketsätt?

Forskningenomgeneriskagestaltningarvisarattmedierharentendensattgestalta

ansvar.Samtidigtvisarforskningenomkvinnomordentendensattdelspresentera

ursäktertillvarförgärningsmannenhandlatsomdennegjortsamtskuldbeläggningav

offret.Därmedblevuppsatsensandratemaattanalyserahurproblemochansvar

gestaltatsimedierna.Förattidentifierahurmediernaskildraransvarfördetsomskett

ochdeproblemsomlyftsunderMetoo.

Problemensomskildrasimediernasrapporteringharkodatsinduktivtförattidentifiera

deproblem,koppladetillMetoorörelsen,sombeskrivsimedierna.Problemenkan

32

presenterasiartiklarnaavjournalisternasjälvaelleravdesomintervjuas.Dessa

problembeskrivningaranalyseradesvarförsig,mensedanäventillsammansförattse

omdessaproblemskildrassomorsakadeavindivider,grupperellerstruktureri

samhället.

Förattkommaåtvemsombäransvarhardelösningarsompresenteratsiolikaartiklar

förattåtgärdaproblemenidentifierats.Genomattkodalösningarblirdetsedanmöjligt

attanalyseravemellervilkasomansesansvarigaförattagera,ellerförändrasitt

beteende,förattförändringskallkunnaske.Ävendettaharkodatsinduktivt.De

kategoriersomidentifieratsunderkodningen,ellerfråntidigareforskning,ochsom

efterdiverserevideringaringårianalysenärföljande:

Problembeskrivning

Tystnadskultur

Manlighetochmänsagerande

-Problematiskmanlighetisamhället

-Individuellamänsagerande

Bristandestödellerengagemangfrånarbetsgivare

Problematiskastrukturerochkulturer

Enskildförövare

Utbrettproblem

Detindividuellaskuldbeteendet

Lösningar

Anmäl

Mänskataansvar

-Mänsomgrupp

-Mänsomutsattkvinnor

Prataomdet

-Prataomdet–Isamhället

-Sägifrån

-Anmälellerberätta

Påarbetsplatsen

-internautredningar

33

-externautredningar

-Avslutatsamarbete

6.4.3 Utsatta och Anklagade Idettatemaanalyseras:

HurgestaltasdeutsattaochanklagadeimediernasrapporteringomMetoo?

Hurochivilkasammanhangkommerutsattaochanklagadetilltals?

Personifieringärenavdegeneriskagestaltningarsompresenteratsiteoriavsnittet.

Dennagestaltninganvändsförattgehändelserellerfrågorettmänskligtansikte.Iden

inledandekodningenärfokuspåhuruvidautsattasamtanklagadekommertilltals.De

gångernågonavdessafårtalahardetkodatsinunderrespektivekategori.Utifråndetta

analyserassedanivilketsammanhangdefårkommatilltals,vilkenfunktionderas

uttalandenfylleriartikelnsamthurdegestaltats.

Analysenidettatemaäruppdelatpåutsattaochanklagade.Deutsattaharsedandelats

uppiunderkategorier,vilketmotiverasvidareianalysen.Dekategoriersomingåtti

dettatemaärdärmed:

Utsatta

-Upprop

-Skandalerochavslöjanden

-Utsattasberättelser

Anklagade

6.5 Validitet och Reliabilitet Förattuppnågodresultatvaliditetkrävsbådegodbegreppsvaliditetsamtgod

reliabilitet.Detvillsägaattdetfinnsengodbegreppsvaliditet–avsaknadav

systematiskafel–samtgodreliabilitetsominnebäravsaknadavslumpmässigasamt

osystematiskafel(Esaiasson,etal,2012:63).

Kvalitativtextanalysanseshabravaliditetomfrågornasomställstilltextenmäterdet

somavses.Dettavaliditetsresonemangbaserasmångagångerpåhurtidigareforskning

gjort(Esaiasson,etal,2012:216).Denoperationaliseringsomidettafallskettärdels

baseradpåtidigareforskningsoperationaliseringar,delsskapadeutifrånempirin.Atti

34

sinforskningtautgångspunktitidigareforskninginnebärdockävenattforskarenbör

haettkritisktförhållningssätttilldentidigareforskningen(ibid).Lösningenpådetta

blevdärmedattinkluderadekategoriersomidentifieratsitidigareforskning,men

samtidigtvaraöppenförvadmaterialetvisarochävenkodamaterialetinduktivt.

Godreliabilitetharstudiensträvatefterattuppnågenomattgenomförakodningensamt

analysensånoggrantsommöjligt.Faktumetattnyakategoriertillkommitunder

kodningensgångärnågotsomskullekunnapåverkareliabiliteten,dettaharjagdock

försöktundvikagenomattgåigenommaterialetpånyttefterattnyakategorierlagtstill.

Ytterligareenpotentiellproblematikmeddenkvalitativametodsomanväntsäratt

studienstolkandeutformningpåverkasavhurjagsomforskaretolkardetsomsägsi

materialet.Dettakangöradetsvårareförenutomståendeattvärderastudiens

reliabilitet.Attvaratransparentochvisapåtydligaresonemangianalysenblirdärmed

viktigt(Esaiasson,Gilljam,Oscarsson,&Wängnerud,2015:233).Genomatt

kontinuerligtredovisacitatochexempelitexten,samtföraettresonemangkringde

slutsatsersomdragitsutifråndessa,harmåletvartattvaratransparentochtydligihur

jagresoneratochtolkattexternaianalysen.

6.5.1 Generaliserbarhet Generaliserbarhetinnebärattstudieninteenbartgerkunskapkringdefalloch

händelsersomstuderatsutanävenbidrartillkunskapavmergenerellkaraktär

(Ekström&Larsson,2010:17).Dennastudiehargenomattaktivtväljautolikaperioder

avMetoo,förattgeenbättrerepresentationavhelheten,ambitionenattkommamed

generaliserbararesultatkringhurMetoogestaltatsimedierna.Pågrundavdetta

strategiskaurvalharstoradelaravrörelsensutvecklingochförändringi

medietäckningenkunnattäckasin.Underdessaperioderharsedan50%avallaartiklar

slumpmässigtvaltsut–enmetodsomvaldeseftersomdennatypavurvalharen

tendensattresulteraienbättrerepresentationavhelheten(Esaiasson,2012:172).

35

7. Resultat och Analys Nedanpresenterasresultatochanalysfråndengenomfördatextanalysen.Analysenär

uppdeladpåuppsatsenstreteman:gestaltningenavRörelsenMetoo,Problematikoch

AnsvarsamtUtsattaochAnklagade.Idessaavsnittbesvarasävenfrågeställningarna

koppladetillrespektiveavsnitt.

Allaartiklarsomanväntsianalysenfinnsienseparatkällförtäckningibilaga1.I

analysenharartiklarnarefereratstillmedtidningensnamnsamtdatumförattgöradem

lättareattidentifieraibilagan.Ibilaga2finnsalladekategoriersomkodatsoch

analyserats,inklusivestatistikkringhurvanligtförekommandedessaäri

nyhetsrapporteringenförattgeenöverblick.Antaletartiklarsomförekommerinom

varjekategoriredogörsävenlöpandeitexten,tillsammansmedenprocentsatssom

redogörhurvanligtförekommandedenaktuellaskildringenär.

7.1 Rörelsen Metoo IdennadelavanalysenundersökshurMetoohargestaltatsimedierna.Inledningsvis

analyserashuruvidamediernasrapporteringharvartlegitimerandeförrörelsenochiså

fallpåvilketsätt.Sedananalyserasmotsatsen–detvillsägaommediernaisin

rapporteringfåttrörelsenattframståsomillegitimellerriktatkritikmotdenna.Detta

mynnarsedanutienövergripandeanalyskringvaddettabetyderförgestaltningenav

Metoosomrörelse.

7.1.1 Legitimitet och stöd från medierna DetfinnsflerasättsommediernakangestaltaMetoopåsomgerrörelsenlegitimitet.

RörelsenMetoo:sprimärasyfteär,somnämntibakgrunden,attuppmärksamma

sexuellatrakasserierochövergrepp.Idennauppsatssesdetdärmedsomettsättattge

rörelsenlegitimitetattbekräftaattdeproblemrörelsenharsomsyfteattskildra

existerar.Dettagörsgenomattpublicerapersonligaberättelsersomberörämnetoch

genomatttalaomsexuellatrakasseriersamtövergreppsomstoraomfattandeproblem

–eftersomdessaskildringarbekräftarattdetfinnsutbreddaproblemmedsexuella

övergreppsamttrakasserier.Personligaberättelserrapporterasihela38(51%)av

artiklarna,ochproblemetsomfattninglyftsi24(32%).

36

Personliga berättelser om utsatthet Blanddepersonligaberättelsersompubliceratsärdetungefärlikamångakända

personersomkommertilltalssomokändaelleranonyma.Berättelsernakommerfrån

intervjuerellerärciteradefrånsocialamedier.Berättelsernahandlarbådeomsexuella

ofredandenochvåldtäkter.Vissaberättelserärlängre,merbeskrivande,reportage

medanandragerkortabeskrivningaravvadsomskett.Enkvinnaberättarexempelvis

hur”Jagfickendrinkavensnubbeutepåennattklubb,sedankommerjagknapptihåg

någotavvadsomhände.Jagblevhemdragentillmigsjälv,jagvarnästintillmedvetslös,

ochjagblevvåldtagen.”(Expressen29/102017),medanprogramledarenochkomikern

KarinAdelsköldciterasfrånsocialamedier:”Såmångagånger.Påkrogen.Påjobbet.Och

inteminst,ienavminarelationer.Detfårräckanu"(Aftonbladet18/102017).Båda

dessaberättelserkansessomtypiskaexempelpåhurkortarepersonligaberättelser

porträtteratsimedierna.Ävenomdessaintegermångadetaljerframgårdet,precissom

idelängrereportagen,attdessapersonerharutsattsförnågontypavsexuella

övergreppellertrakasserier.

Ientextkanenvissdel,enligtgestaltningsteorin,görasmerframståendeochviktig

genomupprepning.Eftersompersonligaberättelserförekommerihälftenavalla

artiklarkandennatypavartiklarisigsessomettupprepandeförattskapaenviss

gestaltning,därdetstoraantaletpersonligaberättelsersomrapporterasimedierna

tillsammansbidrartillenstörrehelhet.Pågrundavattsåmångaskildaindivider

kommertilltallsbidrarhistoriernatillsammanstillengestaltningavsexuella

trakasserierochövergreppsomettstortochomfattandesamhällsproblem.Dettageri

sinturstödfördenståndpunktMetoostårför–ochgerdemdärmedlegitimitet.

Sexuella trakasserier och övergrepps stora omfattning Problemensomfattningförmedladespåfleraolikasättiartiklarna.Inågrafåreportage

presenterasflerapersonligahistorier,ellerhurettstortantalkvinnorkommitmed

anklagelsermotsammaperson.Deartiklarsominkluderatettstortantalpersonliga

berättelserharsorteratssompersonligaberättelserochattproblemetsomfattning

skildras.ExempelvisintervjuarExpresseniettreportage25kvinnorsomdelarmedsig

avsinahistorier(Expressen29/102017),ochävendettablirenformavupprepning.I

likhetmednärenstormängdpersonligaberättelserförmedlatsiolikareportage–och

bidrartillenstörrehelhet–fårdessaartiklarsammaeffekt.Genomattpresenteradessa

37

historiertillsammansbidrardettillintrycket,ochgestaltningenav,attdennatypav

övergreppärettvanligtförekommandeochettomfattandeproblem.

Etttypexempelpåenvanligtförekommandeformuleringsomvisarpåproblemets

omfattningär:”Iveckanharmiljontalskvinnorvärldenöverdelatsinaerfarenheteroch

upplevelseravsexuellaövergreppochtrakasserierunderhashtaggenmetoo”(DN21/10

2017).Engestaltningkangörasfrånolikaperspektivochpåverkasavblandannat

ordvalochformuleringar.Attskrivaatt”miljontalskvinnordelarmedsig”(eller

liknandeformuleringar)belyserattdetisamhälletfinnsettstortutbrettproblem.Att

ävenskrivaattkvinnornadelarsina”erfarenheterochupplevelser”fårdetattframstå

somattmediernatardessakvinnorsberättelserpåallvar,ochintevisarmisstrogenom

attexempelvisiställetskrivaatt”miljontalskvinnorvärldenöverpåstårattdeblivit

utsattaförsexuellaövergrepp”.

Ävendeartiklarsomrapporteratkringhurmångasomvaltattdeltaiuppropsessomen

gestaltningavproblemetsomfattning.Etttypexempelpådettaär:”Iförraveckangick

456kvinnligaskådespelareutiettgemensamtuppropiSvenskaDagbladet,därde

berättadeomdeövergreppdeutsattsförinomteaterbranschen.”(Aftonbladet13/11

2017).Alladessaunderskrifteridiverseupproptyderpåattdetfinnsenstormängd

personersomserelleruppleverdeproblemsomframkommitunderMetoo.Ävenom

dessauttryckisigintevisarpåstatistikkringutsatta,ellerinågonannanformexplicit

talaromhurutbrettproblemetär,såredogördeförhurmångasomsersamtupplever

deproblemrörelsenvilluppmärksamma.Medandraordvisardetattmångahållermed

omMetoosställningstagandeochmenarattenförändringkrävs.Därmedbidraräven

dessaartiklartillattstärkasynenpådessaproblemsomettomfattandeproblem,ochatt

dettaproblemdessutomfinnsinommångabranscher.

7.1.2 Brist på kritik och illegitimerande rapportering KritikriktadmotMetooellerdetsomskettunderrörelsenskerilitenutsträckning.En

typavkriteriesomidentifieradesvarobefogatbeteende,vilkethittadesiendast3(4%)

avartiklarna.Enavdessaärenintervjumedprogramledarenochproducenten

AlexanderBarddärdennesäger”Detärnågotfundamentaltfelienkulturnärunga

brudargårutochkallarsigmanshatarenärdeleveriettsamhälledärdeärfullständigt

beroendeavmänialltingdegör.Debordevaraförbannattacksammaöverattmän

38

existerar.”(Aftonbladet21/112017).Uttalandetfårdockmotståndiartikelnoch

kritiserasavandraoffentligapersoner.Artikelnsskildringfårdetdärmedattframstå

somattBardärensamisinaåsikter.

Ettannatexempeldärettmediumdiskuterarettobefogatbeteendeförekommeri

Dagensnyheter,därdeskriverhur”Isvallvågornatill#metooharfleraocksåuppgett

namnpåmänsompåståsvaraförövare”,ochisammaartikeluttryckerenprofessori

civilrättatt”socialamedierskainteanvändassomenskampåledärmänniskorsominteär

dömdaförbrotthängsut”(DN18/102017).Någotsompåverkarenartikelsgestaltning

är,somnämnt,ordval.Attskrivaattmän”påståsvaraförövare”antyderattartikeln

ställersignågotkritisktillsanningsenlighetenivissaavdessaanklagelser,eftersom

personernaidettafall”påstår”iställetföratttillexempel”berätta”.Meddettasagtså

uttrycksdetiresterandedelaravartikelnettstortstödtillrörelsen,ochdetframgåratt

detfrämstäruthängandetavnamnsomDagensNyheteridennaartikelställersig

kritisktill.Dessatvåexempelkan,eftersomdebaraförekomengångvardera,sessom

tvåundantag.Vadsomdockärintressantärattdetäveniexempletsomriktarkritik

motMetooskildrasflerapositivafaktorermedrörelsen,vilketkansessomettteckenpå

mediernasoviljaattframståsomförkritiskatillMetoo.

Utifråntidigareforskningladeskategorinförlöjligandetill.Ävenifrågasättandeav

Metoo:sförmågaattpåverkafannsmed.Dessatvåkategorierförekomintenågongångi

materialet.Mediernakandärmedsjälvainteansesförsökafårörelsenattframståsom

illegitima.ÄvenomBardförsöktpåverkagestaltningenidennariktninggenomsina

uttalandennästandumförklararmediernadennakritiktillMetoogenomsingestaltning

avBardsomensammedsinaåsikter.

7.1.3 Övergripande analys – Positiv och legitimerande rapportering Somredogjortovanbidrardenstoramängdenpersonligaberättelser,samtartiklarnas

sättattgestaltasexuellatrakasserierochövergreppsomettutbrettproblem,tillatt

stärkaMetoo:slegitimitet.Dettadåmediernasrapporteringförstärkerochbekräftar

denproblematikMetoohaftföravsiktattskildra.Dettaikombinationmedbristenpå

artiklarsomfåttMetooattframståsomillegitimagörattslutsatsenkandrasatt

mediernasrapporteringhargettMetoolegitimitet.

39

DennalegitimeringisambandmedbristenpåkritikmotMetoorörelsengöratt

mediernaisinnyhetsrapporteringharkommitattgestaltaMetoofrånenpositiv

synvinkel–därMetooframstårsomnågotpositivtsomharbidragittillattdessafrågor

uppdagats.

Attvaraisamklangmeddenkultursamtdevärderingarsomfinnsisamhälletäroftaen

fördelinyhetsrapporteringen,dådessanyheterupplevssomnaturligaochbekantaför

mottagaren.Mediernasrapporteringkandärmedpåverkasavenönskanattförsöka

följadessanormer.Dettaärenpotentiellförklaringsmodelltillvarförrapporteringen

kring,ochskildringenav,Metoonästanuteslutandevarttillrörelsensfördel.Detstora

antaletsomdelat,kändasamtokända,hashtagenMetoogertrotsalltenfingervisning

kringhurviktigfrågankringsexuelltutnyttjandeansesvaraavmånga–samtidigtsom

jämställdhetmellankönenärenviktigfrågaiSverige.

Detsynsättmediernarapporteratblirdessutomsjälvförstärkande,eftersommedierna

genomsingestaltningavenfrågaävenkanpåverkadenallmännaopinionen.Desto

störrestödMetoofårfrånallmänhetendestomindreönskvärtblirdetförmediernaatt

gåemotdennauppfattning.Dettablirförvissoenpositiveffektförskildringenav

rörelsenMetoo,meninnebärävenattvissapotentiellanyanseringarirapporteringen

kangåförlorade.

Skildringen av Metoos syfte Identidigareforskningensågsavsaknadavfeministiskagruppernasmålsomettsättatt

avlegitimeradessagrupper.IkodningeningickdärmedattMetoossyftesframsomen

formavlegitimering,menävenenviktigkomponentiattsehurmediernavaltatt

framställarörelsenMetooochdesssyfte.

EnbeskrivningavMetoosyfteförekommeri7(9%)avartiklarna.Dessartiklarlyfter

samligasammamål,ochmångaävenupphovsmakarenAlyssaMilano.Etttypiskt

exempelpåhurdettaserutär:”SkådespelarenAlyssaMilanoharuppmanatkvinnoratt

berättaomdesexuellakränkningarochövergreppsomdeharvaritmedom.Attsjälv

berättaellerheltenkeltbaratwittra#metooskullekunnageenbildöverhurstort

problemetfaktisktär,menarhon.”(Aftonbladet18/102017).Dettasyftestämmerväl

överrensmeddetsyfteMilanoangavisinuppmaning,närhonombadallasomvart

40

utsattaatttwittra#Metoo,ochkandärmedsessomenkorrektskildringavMetoos

övergripandesyfte.

Entolkningtillvarförrörelsenssyfteinteförekommeristörreutsträckningskullekunna

varaattmediernaintevelatgerörelsenlegitimitetellerförmedlavaddestårför.Dock

kännsdennaslutsatsinterimligmedtankepådeniövrigtlegitimeranderapporteringen

kringMetoo.EnmertroligförklaringsmodellärattMetooblivitettframträdande

mediepaket,därendastenreferenstillordet”Metoo”krävsförattläsarenskallkoppla

ordettillenvissgestaltning.PågrundavdettabehövermediernainteupprepaMetoo:s

syfteivarjeartikel,eftersomdettaredanfinnsinbäddatidetmediepaketsomMetoo

ingåri.

7.2 Problem och Ansvar Iavsnittetproblemochansvaranalyserasförstdeproblembeskrivningarsomskildratsi

rapporteringenrörandesexuellatrakasserierochövergrepp,följtavenmer

övergripandeanalyskringhuruvidadessaproblemkansessomsamhällsproblemeller

problemkoppladetillspecifikaindivider.Efterdettaredogörsanalysenavvemsom

ansesansvarigförattlösadeproblemsomidagfinnsrörandesexuellatrakasseriersamt

övergrepp.

7.2.1 Problembeskrivningar Nedanredovisasochanalyserassamtligaproblemsomåterfunnitsideolikaartiklarna.

Tystnadskultur Entystnadskulturnämnsdirektellerindirekti21(28%)avartiklarna.Ifleraavdessa

artiklarnämnsbegreppettystnadskultursomettstortproblempåarbetsplatsenelleri

samhället.Exempelvisbeskrivsimusikernasupprop#tystnadtagninghur”Viknyter

nävenifickanochnämnerdetsällan,knapptenstillvarandra.Tystnadskulturråder”(DN

18/112017),ochföretagetIF:schefersägerattdesjälvamåstetaansvarföratt

tystnadskulturenskaförsvinnafrånarbetsplatsen(DN24/112017).Dessaartiklar

nämnersjälvabegreppet”tystnadskultur”ochtalaromdetsomnågotproblematisk.

Andraartiklartalariställetmerindirektomentystnadskultur.Dettaskerexempelvis

genomatttalaomhurutsattaintevågarberättavadsomhäntdemsamtstigmatiseringi

samhälletkringvåldtäkt.Enutsattkvinnaberättarhur”Änidagkanjagkännaskamoch

fåbilderimitthuvudfråndegångernahanutnyttjademigsexuellt.Dettogmigfleraår

41

attvågaprataomdetöppet.”(Expressen29/102017),medanenannankvinnaberättar

hurhonintekantalaomdethonutsattsförmedvissavännerellernyabekantskaperpå

grundavstigmatiseringensomfinnskringvåldtäkt(Expressen20/102017).Båda

dessaexempeltalaromettproblemmedattenintevågatalaomdetsomhäntellerinte

kännerattdetärsocialtaccepterat.Utanattbenämnadettasomentystnadskulturså

talardedärmedomen.

EtttredjeåterkommandetemaäratttalaomMetoosomenpositivutvecklingdäroffer

nuvågarbrytatystnadskulturenochprataomdetdeutsattsför.Etttypsiktexempelpå

hurdettakanseutärnärkriminologenNinaRungberättarhurhonefterMetoos

genombrott”fåttenlångradmejlochsamtalfrånungakvinnorsomnuvågatanmäla

övergreppdeutsattsför”(DN18/102017).Ävendessauttalandenantyderattdetfinns

entystnadskulturivårtsamhälle,dockpekardennatypavartikelävenpåattdenna

kutlurkanskeredanärpåvägborttillföljdavMetoo.

Ävenomalladessacitatskiljersigåtskildrarsamtligaatt”intetala”somnågot

problematiskt–genomattbetonaattdeintevågat,attdeintekantalapågrundav

stigmatiseringen,hurdeknyterhandenifickaniställetförattnämnavadsomhänteller

företagetsomanserattdemåstetaansvarförattbliavmedtystnadskulturen.Dessa

uttalandenbidrartillsammanstillenstörrehelhet,ochoavsettomdenämnerordet

tystnadskulturellerejbidrardetillgestaltningenavenproblematisktystnadskultur.

Manlighet och mäns agerande VissaartiklargestaltarproblemensomlyftsframunderMetoosomorsakadeav

manlighetochmänsagerande.Dennagestaltningförekommeri15(20%)avde

analyseradeartiklarna.Dessaartiklarkansedandelasuppitvåtyper,därdenförsta

talarommanlighetsomettstörresamhällsproblem,ochdenandratalaromattdetfinns

individuellaproblematiskamän.Enproblematiskmanlighetisamhälletåterfinnsi8

(11%),ochindividuellamänsagerandei7(9%)avartiklarna.

Ignorans och manlighet i samhället Artiklarrörandemanlighetisamhälletgestaltarmanlighetochmänsagerandesomett

störresamhällsproblem.RadiopratarenTittiSchultzciterasfrånsittInstagraminläggav

Aftonbladet,därdenneskriver”Skuldenärmännens.Jaja,detfinnsjättefinamän,de

männenhardockingabehovavattpåpekahurfinaochbradeär.Detkommernaturligt,

delärsinasöner.Allaandramåstetaegetansvar,göromochgörrätt.Förjagochandra

42

kvinnorärinte'känsliga'och'lättkränkta’”(Aftonbladet18/102017).Journalisten

NivetteDawodsägerisinturatt”sexuellatrakasserierochotrevligtbeteendefrånmäns

hållharpågåttunderdecennier”(DN22/102017).Vilkaenväljerattintervjua,eller

citera,påverkardenvinkelsamtgestaltningenartikelfår.Därmedpåverkardennatyp

avuttalandenävengestaltningenavdeproblemsomlyftsunderMetooimedierna.

Dessauttalandenskildrarenbildavmänochmanlighetsomettstörre,mergenerellt,

problemochkansessomtypsiskaexempelpåhurmänlyftssomettsamhällsproblem.

Debeskriverintehur”vissamän”orsakarproblemivårtsamhälle–utanhurmäns

beteendeharlåtitsfortgå,menhurdetnuärdagsförförändringdärallamänbehöverta

sittansvar.

Idennaproblembeskrivningingårävenartiklarsomtalaromhurmäninteförståreller

nonchalerarMetoorörelsensamtkvinnorsberättelser.Etttalandeexempelkommer

frånAftonbladet,somienundersökningkommerframtillatt:”Justgruppenmedelålders

mänverkarhaextrasvårtattförändrasittbeteende/…/Baraenav20,5procent,av

männenöver50årmedgerattdeförändratsittbeteende.”(Aftonbladet.8/32018).

Dennatypavuttalandenvisarpåettstörreproblemänendastmänsomförövare.De

bidraräventillengestaltningavmänsomliteignorantsamtarrogantinställdatill

Metooochdebristerrörelsenlyftisamhället.

Individuella mäns agerande EnskådespelerskavidDramatenuttryckerienintervjuhur”detfinnsjuendelmanliga

skådespelaresomärganskaobehagligaochbesvärliga.Deutnyttjarsinställningotroligt

mycket”(Expressen,13/112017).Tillskillnadfråndetidigareartiklarnalyfterdenna

hur”endelmanligaskådespelare”ärproblemet,ochdiskuterarintemänsomettstörre

mergenerelltproblem.Utandetfinnsproblematiskaindividersomärendelavorsaken

tilldeproblemsomidagfinnsmedsexuellatrakasserierochövergrepp.Dettaärett

typisktexempelpåhurartiklaridennakategoriporträtteratvissamänsagerandesom

problemet.

Bristande stöd eller engagemang från arbetsgivare Ytterligareettåterkommandeproblemärhurarbetsgivaresamtcheferiolika

organisationerharbrustitisittstödsamtarbetssätt.Detbeskrivsiflertaletartiklarhur

arbetsgivarevaritmedvetnaomolikaindividersproblematiskabeteendemeninte

agerat,ellerageratfelaktigt.Dessaproblemskildrasi20(27%)avartiklarna.

43

EnkvinnasomuppgeratthonblivitsexuelltofredadavprogramledarenMartinTimell

berättarhurproduktionsbolagetförÄntligenhemmaiställetföratthjälpahennekom

medursäkterförTimellsbeteende–ochgavhenneenlöneförhöjning(DN7/32018).

Expressenrapporterariettannatreportageatt”FleramedarbetarepåAftonbladet

framförkritikochhävdarattchefernaintegripitinitidmotVirtanenochattdeharsett

mellanfingrarnamedhansagerande.Deskahaskyddathonompågrundavhansstarka

ställning”(Expressen,25/102017).GunillaAxén,somvidtillfälletjobbadesom

utvecklingschefförsvenskafotbollsförbundet,harberättatatthonfåttopassandebilder

skickadetillsigfrånmänilandslaget.Närhonvisatdettaförsinförbunds-och

säkerhetschefskalldennehasvaratatthonficktaitumedfrågansjälv(DN28/102017).

Samtligaavdessacitatgestaltarföretagsomageratfelaktigtochskyddatdeskyldiga.I

flerafallhardessutomledningenvartmedvetnaomdetsomskettmentrotsdettainte

gettstödtilldeutsatta,ellerståttuppförförövarnatrotsderasagerande.Idenna

kategoriframgårdetattföretagenageratomoralisktochprioriteratframgångsrika

individerföredenutsattesberättelsesamtvälmående.

Problematiska strukturer och kulturer Gestaltningenavproblematiskastrukturerellerkulturerförekommeri23(31%)av

artiklarna.Dessasträckersigfrånbeskrivningaravmachokulturerochsexistiska

kulturertillstrukturersomgynnarmän.Dessakulturerochstrukturerpåtalaspåflera

olikasättochiolikasammanhang.

AftonbladetbeskriverhurdegranskatmachokulturenpåDramaten(Aftonbladet,17/11

2017)ochDagensNyheterrapporterarattsexuellatrakasserierblivitendelavelevers

vardagiskolan(DN,23/112017).Samtidigtdiskuterassamhälletssexistiskakulturav

Bonniersdigitalchef:”Detharaldrigvarittydligarehurgigantisktproblemetmed

sexuellatrakasseriermotkvinnorär.Detärenkultur.”(DN,18/102017).Dessaexempel

talaromolikasituationermenpekarallapåattdetfinnsproblematiskakulturerrunti

kringoss.

Ävenproblematiskaköns-strukturerberörsifleraartiklar.Exempelvispåtalas

problemetkringhurungakvinnorinompolitikenblirutsattaförsexuellaofredandeni

störreutsträckningänmän,därdesomutnyttjarfrämstäräldremänimaktpositioner

(Expressen,18/112017).Ävensvenskakyrkanlyfterproblematiskastrukturerisitt

44

upprop,ochsägerblandannatatt”ocksåinomkyrkanharförövareskyddats,

brottsutsattabestraffatsochövergrepptystatsned.Ocksåinomkyrkanharmän

uppmuntrats,befordratsochtagitplatspåicke-mänsbekostnad.Detärnognu.”

(Expressen,25/112017).

Dessagestaltningarskiljersignågotåt,menhardengemensammanämnarenatt

samtligaskildrarproblemetsomettstörresamhällsproblem–därdetärstrukturer

och/ellerkulturersomresulteratidenproblematiksomnuuppdagats.Detframgåratt

detinteärenstakaindividerinomexempelviskyrkanellerisamhälletsomorsakat

dessaproblem–utandetärenstörrehelhet,enkultur,somgördetmöjligtfördettaatt

fortsätta.

Enskild förövare 19(25%)avartiklarnaskildrarenproblembeskrivningsomendaströrenenskild

förövare,ochdärenkopplingtillettstörresamhällsproblemintegörs.Exempelviscitat

som”TV4skakasisinagrundvalarsedankvinnligatidigaremedarbetaregåttutoffentligt

ochavslöjatdenpopuläreprogramledarenMartinTimells’sexism,rasismochhomofobi’”

(Expressen,22/102017)kansessometttypsiktexempelpåhurenensamindivid

skaparproblem.Idessaartiklarskildrasintemänöverlag,ellerenkultur,påexempelvis

TV4somproblemet.Iställetlyftsendastdennaensammaindividsomintebetersigsom

dennebordeochsomkanalenintehanteratpårättsätt.

Hosdessaförövareskildrasenbristandemoral,vilketärenavdegeneriska

gestaltningarsomoftaförekommerinomnyhetsrapporteringen.MartinTimellhargjort

sexistiska,rasistiskaochhomofobiskauttalanden,medanenskådespelarepåDramaten

betettsigoacceptabeltochsattskräckisinakollegorgenomatt”hakastatföremåloch

hotatandraanställda.”(Aftonbladet17/112017).Dessaincidenterbeskriverbeteenden

sominteansessocialtaccepterade,ochgestaltardessaindividersbristandeomdöme

samtomoraliskabeteende.

Utbrett problem Attdetfinnsettomfattandeproblemmedsexuellaövergreppsamtofredandeni

samhälletgestaltasi25(33%)avartiklarna.

Samtligamedierharrapporteratkringdenstoramängduppdateringarochberättelser

somframkommitiochmedMetoo:sgenomslag.ExempelvisskrevExpressen”Påsociala

45

medierspridersighashtaggen#metoosomenlöpeld.Underhashtaggenberättartusentals

bådeberömda,ochokända,kvinnoromsinaerfarenheteravsexuellatrakasserieroch

övergrepp.”(Expressen,17/102017).Dettaäretttypisktexempelpåhurdetkanseut.

Språkbruketgördettydligtattmediernainteförsökerifrågasättakvinnornas

berättelser–utansnararevilllyftaettomfattandesamhällsproblem.Genomatt,idetta

fall,skrivaatttusentalskvinnor”berättar”omsina”efterenheter”blirdettydligtatt

artikelnserdessaanklagelsersomlegitimaochintepåhittade.

Enannan,intelikavanligtförekommande,typavrapporteringsomstärkerskildringen

avsexuellatrakasseriersomettutbrettproblemgörsienartikelavDagensNyheter,där

tidningenredogörförenundersökningsomvisarattnästanvarfjärdekvinnautsattsför

sexuellatrakasserierpåsinarbetsplats(DN,24/102017).Återigengestaltassexuella

trakasseriersomettutbrettproblemsomdrabbarmånga,fastdennagånggenomatt

lyftafaktafrånenundersökningiställetförrapporteringarfrånsocialamedier.

Utöverdettaharävenrapporteringarkringolikauppropsorteratsidennakategori.

Dessaartiklarseroftastutpåettliknandesättochskriverexempelvis:”ionsdagsgick2

290kvinnligaidrottsprofilerutochskrevunder#timeout.”(Aftonbladet,24/112017).

Dessaartiklarbidrartillbildenavattdetfinnsmånga,inomdiversebranscher,somser

sexuellatrakasseriersomettstortproblemisamhälletellerpåarbetsplatsen.Därmed

ansesdessaartiklaridennaanalysävenbidratillgestaltningenavtrakasseriersomett

utbrettproblem,genomattpåvisaattdetintebaraärmediernasomanserattproblemet

ärutbrett.

Det individuella skuldbeteendet I6(8%)avartiklarnalyftsproblembeskrivningenattindividerskuldbeläggersigsjälva.

Dennaproblematikförmedlasdelsavpersonersomvartutsattamenävenavandra.

ExempelvissägerbeteendevetarenMariaBaueratt"Enanledningattutsattainte

anmälerellersägerifrånärattdekännerskam.Metooharflyttatskammentillbakatillde

mänsomgåttövergränsen”(Aftonbladet,26/112017).Citatettalaromenskuldoffer

kännerinförnågotsominteärderasfel.Påettliknandesätttalarandrasomsjälvavart

utsattaomdenskuldochskamenkännersomoffer,ochkänslanavattenfårskyllasig

själv.ExempelvisdelarMyMartens,frånprogrammetEnsammammasöker,medsigav

sinhistoriaochkänslaavskamföratthon”villhjälpaandrasomharblivitutsatta.Man

känneroftaskuldochskam,trotsattdetaldrigärensegetfel”(Aftonbladet,29/102017).

46

Dessaartiklarfårproblemetattframståsomettstörreproblemännågotsombara

drabbardemsjälvaellerenskildaindivider,genomattartiklarnatalaromattviljahjälpa

andraochbeskrivautsattasomengruppsomkännerskam.Medandraordses

problemetmeddetindividuellaskuldbeteendetsomettstörreproblem,ettproblem

somdrabbarutsattaindividermenäromfattandenogattsessomettsamhällsproblem.

7.2.2 Övergripandeanalys – ett samhällsproblem eller individproblem? Degestaltningarsomredogjortsförovanbildartillsammanstvåstörreteman.Dessakan

påettmerövergripandeplandelasuppiartiklarsomläggerskuldenpåindividnivå

samtsamhällsnivå.Dessabenämnssomepisodiskasamttematiskagestaltningar.Dären

tematiskgestaltningskildrarettansvarpåendjuparesamhällsnivå,medanden

episodiskagestaltningenläggeransvarochskuldpåenskildaindivider.

Tematisk gestaltning Gemensamtförkategoriernatystnadskultur,problematiskastrukturerochkulturer,det

individuellaskuldbeteendet,manlighetisamhälletsamtettutbrettproblemärattde

lyfterproblementillenstörresamhällsnivå.Näralladessatematiskagestaltningarslås

samman,ochdegångerfleraolikagestaltningarförekommerisammaartikelräknas

bort,förekommertematiskagestaltningari44(59%)avartiklarna.

Gestaltninganvändsförattreducerakomplexitetenochgeenhändelsemening,vilket

blandannatgörsgenomvalavperspektiv.Ideovanståendekategoriernaharfleraolika

gestaltningargjorts–genomattskildraolikaproblematikerochseproblemenfrånolika

perspektiv.Dessafallerdocksammanunderdenmerövergripandegestaltningenav

sexuellatrakasserierochövergreppsomettsamhällsproblem.Atttalaomkulturersamt

strukturerantyderattdettaärnågotsomfinnsivårtsamhällesompåverkarossallaoch

inteendastorsakasavenellerfåtal”problematiska”individer.

Dessaolikagestaltningarskildrarävenhurmängynnasavrådandestruktureroch

kvinnormissgynnas.Deskildrarentystnadskulturdärkvinnorintevågarberättaeller

intekännersigtrodda,attdetfinnsstrukturersomgörattkvinnorärmerutsattaän

män,attkvinnorsjälvatarpåsigskuldenfördetdeutsattsför,ensexistiskkultursom

främstdrabbarkvinnorsamtettsamhälledärblandannatvarfjärdekvinnauppleveratt

deblivitutsattaförsexuellatrakasserierellerofredandenpåarbetsplatsen.Deolika

problemsomskildrasbidrardärmedäventillenytterligaregemensamgestaltningsom

47

påvisarvilkendelavvårtsamhällesomgynnasochvilkensommissgynnasavrådande

strukturer.Dessagestaltningarbeskriverhurmänsmanlighet,ochkvinnorsutsatthet,

påensamhällsnivåkanansesvaragrundentillmångaavdeproblemMetooharlyft.

Episodisk gestaltning Bristandestödochengagemangfrånarbetsgivare,individuellamänsagerandesamt

enskildförövaregestaltarettproblempåindividnivå,kopplattillspecifikapersonereller

mindregrupper.Dessagestaltningarserinteproblemenfrånettsamhällsperspektiv–

utanproblemensessomenföljdavenskildaindividerellergruppers(exempelvisen

företagslednings)agerande.

Närettfenomengestaltaslyftsvissaaspekterframmedanandraväljsbortföratt

förstärkagestaltningen.AttexempelvisvidupprepadetillfällenbeskrivaMartinTimell

somenensamproblematiskindividpåTV4,somfåttobefogatmycketspelrumav

ansvariga,blirdärmedettsättattstärkaenvissgestaltning:Samtidigtsomdettakan

resulteraiattenbredareproblematikrörandearbetsplatsenutesluts.Totalt

förekommerepisodiskagestaltningar,efterattsamtligaartiklarslagitssamman,i37

(49%)avartiklarna.Videttfåtaltillfällenförekommerdessaepisodiskagestaltningari

enartikeltillsammansmedentematiskgestaltning.Dessatillfällenärdocksåfåattde

intekansessomnågotannatänundantag.

7.2.3 Lösningar och Ansvar Ivissaavdeanalyseradeartiklarnapresenterasolikalösningarellerförslagpå

förändringarsombörgörasförattkommatillrättamedproblemenmedsexuella

trakasserierochövergrepp.Alladessalösningarläggerdirekt,ellerindirekt,ansvarpå

exempelvissamhället,politiker,allmänheten,specifikaindividerellergrupperattagera

ellergöraenförändring.Härpresenterasförstdelösningarsomidentifierats,dettaföljs

sedanavenanalyskringvemsombäransvaretförattgenomföradessalösningar.

Förslagpålösningarvaröverlagintelikavanligtförekommandesom

problembeskrivningar.Uppmaningaromattanmäla,prataomdetsamtattmänskata

ansvarärdockdevanligastförekommandeochmestkonkretaförslagen.Utöverdessa

harmångaavdechefersamtansvarigasomintervjuatskringbristerpåderas

arbetsplatserpresenteratredanpåbörjadeinsatser,medavsiktattlösasituationen.

Dessalösningarpresenterasunderrubriken”Lösningarpåarbetsplatsen”.

48

Anmäl I8(11%)avartiklaruppmanasofferattanmälavaddeutsattsför.Dessauppmaningar

kommerfrånkvinnorsomvartutsattaocharbetsgivare,menävenfrånexempelvis

statsministernStefanLöfven–somienartikeluppmanarkvinnorattvågaanmälatill

polisen(Expressen,20/102017).Gemensamtförmajoritetenavdessaartiklarärattde

presenterarattanmälasomettsättattfåupprättelse,vilketävenvidfleratillfällenläggs

framsomnågotsomkanhjälpadenutsattaattkommaöverellerbearbetahändelsen.

Män ska ta ansvar Uppmaningenattmänskalltaansvarförekommeri7(9%)avartiklarna.Dessakan

delasuppitvåtyper–därdenförstatalaromhurmänsomgruppskataansvar,ochden

andraomhurdemänsomutsattkvinnorskataansvar.

Attmänsomgruppmåstetaansvarlyftsi4avartiklarna.Dessaartiklartalaromhur

ävenmänmåsteengagerasigidessafrågor,vågasägaifrånochståuppförkvinnor.Ett

typisktexempelpådettaärInstagramprofilenToraRydeliussomsägeratt”Honhoppas

attpubliceringarnaskaledatillattflermänförstårhurstortproblemetär,ochattde

självataransvarförattförhindraochförebyggasexuellaövergrepp”(DN,19/102017).

Dessauttalandentalartillmännenivårtsamhällesomhelhet–därallabörbidratillen

lösningpåproblemet.

Resterande3artiklartalariställetomhurmänsomutsattkvinnormåstetaansvarför

sinahandlingar.Socialdemokraternaspartisekreterareuttryckerexempelvisatt”Vihar

allaettansvarförvårahandlingar,oavsettomviärmanellerkvinna.Jagärövertygadatt

dethärkommerpåverkamänsbeteendenochdetkommerpåverkakulturenihela

samhället.”(Expressen18/112017).Dennatypavskildringfokuserarpåattmäninte

skallkommaundanmeddennatypavbeteende–utanmåstetaansvarförsinaegna

handlingar–ochfokuserardärmedendastpådemänsomutförtnågontypav

övergreppellerövertramp.

Prata om det Uppmaningenattprataomdetförekommeri9(12%)avartiklarna.Dessakandelasupp

itreolikainnebörder.Denena,somförekommeri3avartiklarna,handlaromhurvi

somsamhällemåstefortsätta,ochvåga,prataomsexuellatrakasserierochövergrepp.

Denandraskildringenhandlaromattvågasägaifrån,ochförekommeri3artiklar,den

49

sistaärattanmälaellerberättaförarbetsgivare.Dennauppmaningförekommeri4

artiklar(enavdessaförekommeräveniattsägaifrån).

Ideartiklarsomlyfterattdetgenerelltmåstepratasmeromsexuellatrakasserieroch

övergreppuppmanarsamhälletsomhelhetatttalameromproblemen.Enartikelhävdar

exempelvisattvimåstebörjadiskuterasexuellatrakasseriersamtövergreppisamhället

förattkommatillbuktmedproblemet(DN18/102017).Dettaärettåterkommande

temaidennakategori.Allatreartiklarnatalaromhurviintekanlösaproblemetomvi

intetalaromdetochlyfterdessutomdettillensamhällsnivå–därallabärendelav

ansvarettillattdetblirförändring.

BeteendevetarenMariaBauerärisinturetttypsiktexempelpåhurlösningenattsäga

ifrånskildras.Honuttryckeratt”Detärbaravissamänsombärskuld.Menvibäralla

ansvarförattsäganej,sättaordpåsakerellerattanmäla”(Aftonbladet26/112017).

Dettaläggeransvarpåkvinnorattageraisituationerdärdekännersigutsatta,och

menarattkvinnornasjälvaocksåharettansvariattsetillattingaövertrampgörs.

Ävenförslagensomuppmanarkvinnor(ellermän)attanmälaellerberättalägger

ansvarpådeutsattaattagera.EnföreträdarefrånUnionentalaromhurdetärviktigtatt

anmälavadsomskerpåarbetsplatsen,ävenomenäroroligförhurdetkanpåverka

arbetssituationen.Dettapågrundavattomingenanmälerärdetsvårtattförändra

kulturenpåenarbetsplats(DN24/102017).Ansvarethamnarhärpådenenskilda,

utsatta,individenattageraförattförändradenproblematiskakulturenpå

arbetsplatsen.

Lösningar på arbetsplatsen Underdennarubrikdiskuterasdeåtgärderolikaföretaguppgerattdeinrättatefter

Metoo:sgenomslag.I9(12%)avartiklarnapresenterasdetattinternautredningarska,

ellerhar,påbörjatspåarbetsplatsen.Dessutomrapporterasdetattexternautredningar

tillsatsi6(8%)avartiklarna.Enannanlösningpåproblemensomförekommeri5(7%)

avartiklarnaäravslutatsamarbetemedanklagadeindivider.

Utöverjournalistensomskriverettreportagekanävendenintervjuade(enkälla)

försökapåverkagestaltningenavenvisshändelse.Attberättaattengörinsatserföratt

kommatillbuktmeddeproblemsomlyftsunderMetookandärmedsessomettsättför

företagenattförsökapåverkagestaltningen.Genomattförmedlaattde,trotstidigare

50

misstag,arbetaraktivtförattlösadenproblematiskasituationen.Ettexempelpådetta

finnsiDagensNyheter,därdeskriveratt:”PåonsdagenberättadeAftonbladets

chefredaktörSofiaOlssonOlsénatttidningenharinlettenegenutredningefterattenav

dessprofilerademedarbetareanklagatsförvåldtäkt.”(DN20/102017).Honerkänner

härattdetfinnsprobleminomföretaget,menförmedlarsamtidigtattdearbetarmedatt

lösadem.Förutomattdetkanvaraettsättattframståibättredagerimediernakan

dessautredningarävensessomenmetodförattlösaproblemet–ellerfåbättre

förståelseförden.Menävenomdettaärfalletblirdessauttalandenettsättattförmedla

attenvaltattagerapådeproblemsomidentifierats.Dessauttalandenkandärmedses

likamycketsomkrishanteringsomenlösningpåproblemet.

Analysenvisarattdetfrånföretagenssidasessomenlösningavproblemenpå

arbetsplatsen,ellerenvägtillenlösning,ärattutredaellergörasigavmeddem

individersomställttillproblem.Dennadelärdocksvårattanalyseravadgällerfrågan

omvemsombäransvar–bortsettfrånnärdenanklagadefårsparken,ochdenna

därmedansesvarabådeproblemetochlösningen.Enutredningskalltrotsalltresultera

iettförslagpålösningarellerenstörreinblickförattfattarättbeslut.Enutredning

läggerdärmedinteansvarpånågonellernågotförrändenärklar.

7.2.4 Övergripandeanalys - Vem bär ansvar? Attigestaltningenavettproblemellerfenomenfördelaansvarärenvanligt

återkommande,generisk,gestaltning.Idennaanalyskopplasdeförslagpålösningar

somåterfunnitsitexternatillvemellervilkasomansesvaraansvarigaförattgenomföra

deförändringarsomdessalösningarkräver.

Delösningarsomidentifieratsunderkodningenärfrämstkoppladetillindivideroch

individuellthandlande.Attkvinnor(ellerutsattamän)skallsäganej,berättaomvad

somdrabbatdemsamtattanmälaläggeransvarpåutsattaattsjälvaagera.Ävenomdet

tydligtframgåridessagestaltningarattdetärkvinnansomärutsattärdetävendenne

somskasetillattproblemetfårenlösning.Endasttreartiklardiskuteradeattvimåste

pratameromsexuellatrakasserierpåenhögresamhällsnivå–därviallaharansvarför

attstartaendiskussionsomkanledatillförändring.

Ikontrasttilldegestaltningarsomplaceradeansvaretattagerapådenutsatta,lade

uppmaningenattmänskalltaansvaranasvaretattagerapåmännen.Attlyftaattmän

51

skataansvarförsinaegnahandlingarförflyttaransvaretfrånoffrettillförövaren–men

ävendennaansvarsfördelningfokuserarpådenenskildeindividenochdennesansvar

försinahandlingar.Attmänskallengagerasigochsägaifrånkanävendetsessomatt

detärdenenskildemannensansvar.Docktilltalardessaartiklarmångagångermänsom

enkollektivhelhet,ellerstörregrupp,därförändringariuppfattningarsamt

engagemanginomdennagruppbehövs.Dessaartiklarkandärmedansesskildrahur

mänssynsättochagerandemåsteförändraspåensamhällsnivå.

Sammanfattningsviskanenöverlagseattävenommångaavdeproblemgestaltningar

sompresenteradestidigarevartematiska,detvillsägaproblempåenstörre

samhällsnivå,såärmajoritetenavdelösningarochansvarsfördelningarsom

presenterasriktadetillenskildaindivider(episodiska).Enmöjligförklaringkanvara

mediernasviljaattreducerakomplexiteteniolikafenomen.Attgehandfastarådomatt

säganej,tänkaöversittbeteendeelleranmälakanansesvaralättareattgestaltaänhur

allmänhetensamtsamhälletskalltaansvarochförebyggasexuellatrakasserier.

Sammantagetkanvidärmedseattansvaridessaproblemgestaltningaristor

utsträckningläggspåindividuellakvinnorsamtmänsomskaageraellerändrasitt

beteende.

7.3 Utsatta och Anklagade Utsattaochanklagadeärdehuvudsakligaaktörersomskildratsimediernas

rapporteringkringMetoo.Iförstadelenavdennaanalystittasdetnärmarepåhur

utsattafårkommatilltalsochivilkasammanhang.Efterdettatittasdetnärmarepåde

anklagadeochnärsamthurdessafårenchansattkommatilltals.Dettaföljsavenmer

övergripandeanalyskringdetvågrupperna.

7.3.1 Utsattas berättelser Utsattautgöridennakategoriallasomkommertilltalsochpånågotsättvaritutsatta

försexuellatrakasserierellerövergrepp.Dessapersonerkomtilltalsi39(52%)av

artiklarna.Personligaberättelseromhurmanutsattsärvanligtförekommandebland

utsattasuttalanden,menävenexempelvishistorierkringbemötandefrånarbetsplatser

ellervänner,personligtbearbetandesamtupprättelserförekommer.Desenare

förekommeristorutsträckningikombinationmedattdetpersonenutsattsför(dennes

personligaberättelse)redogörs.

52

Pågrundavdenstoramängdartiklarsomkodatsidennakategorihardessa,efteren

genomgångavsamtligaartiklar,delatsuppytterligareengångförattidentifieraivilket

sammanhangutsattakommertilltals.Avde39artiklardärutsattakommertilltalsär5

(13%)frånupprop,18(46%)artiklarsomgestaltarnågontypavskandalereller

avslöjandensamt16(41%)artiklardärutsattasberättelserskildrasutanattanklagelser

görsmotvarkenföretagellerkändapersoner.

Berättelser som skildrar skandaler och avslöjanden Imångaavdeartiklarsomanalyseratsanvändspersonligaberättelserförattskilda

någontypavkris,skandalelleravslöjande.Dessaartiklarpekarinteenbartpåproblem

medsexuellaövergreppsamtofredanden,utanuppmärksammarproblemenirelation

tillspecifikaföretagellerpersoner.

IettlångtreportageomAftonbladetsledarskribentFredrikVirtanenciterasmångasom

sägersighablivigutsattaavdenne.ExempelvisskriverExpressenomenkvinnasom

”skriveratthonsom16-åringträffadeVirtanenutanförenStockholmskrog.Hanskadåha

betthenneföljamedhemoch”drickasprit”,varpåhanföljerefterhennetillhonsäger

ifrånpåskarpen(Expressen25/102017).Häranvändsflickansberättelseförattskapa

envissgestaltningavFredrikVirtanen–defelhangjortochvemhanärsomperson.

BeskrivandetavVirtanensomenmansomblandannatförsökerraggapåminderåriga

ochbjudadempåspritbidraronekligentillengestaltningavVirtanensomenmindre

sympatiskindivid.Dennaartikelkanansesvaranågotavettextremfall,pågrundavden

mängduttalandensamtutläggandensomskerintebarakringhurVirtanenbehandlat

kvinnor,utanävenkringhansövrigalivochdroganvändande.Exempletärdocktalande

förhurolikaberättelser,påettliknandesätt,användsiflertaletartiklarförattstärka

gestaltningenavenindividochdennesagerande.

Påliknandesättharutsattaävenkommittilltalsisammanhangdärdiverseföretaghaft

missförhållandenunderenlängretid,ellerdärledningenpådessaföretagmissköttsin

roll.ExempelvisuttalarsigenskådespelerskaomhurvissamänpåDramatenutnyttjar

sinställning(Expressen13/112017).Medanenannankvinna,somredogjortunder

Bristandestödellerengagemangfrånarbetsgivare,uppgerattproduktionsbolagetför

ÄntligenhemmakommitmedursäkterfördetsexuellaofredandeMartinTimellutsatt

henneför,ochiställetförattvidtaåtgärdergetthenneenlöneförhöjning(DN7/32018).

Bådadessaartiklarärtypiskaexempelpåhurpersonligaberättelseranvändsiett

53

sammanhangförattgestaltaenkrisellerskandal.Vilkakällorsomanvändspåverkar

dengestaltningsomgörs:Genomattinkluderaberättelserfrånpersonersomharen

relationtilldessaföretagstärkermediernadärmedenvissgestaltning–idessafall

gestaltningenavföretagsommisskötthanteringenavövergrepp,samtskildringenav

företagmedinternaproblem.

Upprop Samtligaberättelsersomskildrasiuppropenbeskrivsinågrafårader."Enetablerad

manligskådespelareviskarnärvirörossbakomscenen:'Jagblirsåtändpådigattjag

spelarmedhalvståndhelatiden'varpåhanläggerminhandpåsittkön"(Aftonbladet,

13/112017) äretttypisktexempelpåhurdettakantesig.Ideartiklardärutsatta

kommertilltalsinomramenföruppropanvändsberättelsernaförattunderstrykade

problemsomdessauppropuppgerattfinnsinombranschen.

Utsattas berättelser Idensistaformensomutsattaharkommittilltalsfinnsingatydligakopplingartill

kändaindividerelleruthängandetavspecifikaföretag.Idennakategoriharkändasamt

okändapersonersberättelserskildras.Delsgenomintervjuer,delsgenomattdessa

historierciteratsfrånsocialamedier.Ivissaartiklartarberättelsenstorplatsellerutgör

helaartikeln.ExempelvisskildrarenhelartikelhursångerskanCarolasom11åringblev

utsattförövergreppavenkvinnapåettläger(Expressen18/102017).

Imajoritetenavartiklarnaanvändsdockberättelsernaförattförstärlaellerunderstryka

dengestaltningsomgjortsiresterandedelaravartikeln.Enartikelhandlaromhur

chefergörsigskyldigatill25%avallaövergreppsomsker,ochidennaartikelberättar

enkvinnavidnamnIdahurhonblivitutsattförsexuellatrakasserieraventidigarechef

(Expressen29/112017).Enannanartikeltalaromhurutbrettproblemetär,ochatt

månganugårutpåsocialamediermedsinaberättelser,samtidigtsomdeciterar

flertaletkändapersonersberättelserfrånsocialamedier(Aftonbladet18/102017).Att

väljadessapersonersberättelsersomkällorireportagenstödjerdengestaltningmediet

haftföravsiktattskildra.AttberättaIdasberättelseomhurhonutnyttjasavenchefger

stödtilldenundersökningsompublicerat.Samtidigtsomattciteraflerakända

personersuttalandenunderMetoogerstödtillartikelnspåståendeattdetfinnsett

omfattandeproblem,ochattmånganuvaltattdelasinahistoriermedallmänheten.

54

7.3.2 Anklagades försvarstal Anklagadepersonerkommertilltalsi6(8%)avallaartiklar,vilketinnebäratt

anklagadekommertilltalsibetydligtlägreutsträckningänutsatta.Endastenavdessa

artiklarfokuserarheltpådenanklagadesberättelse.Dettaärenintervjumed

programledarenLasseKronér.IartikelnbeskriverKronérhurhanuppfattatatt

intressetfrånkvinnan,somanklagathonomförsexuelltutnyttjandeavpersoni

beroendeställning,varömsesidigt.Hurhansendamisstagpå35årvaritattsägaett

dumtordtillenproducent,ochhurhanochkvinnanefteratthonslutatpåkanalen

underentidhadeettförhållandesomavslutatspåhansinitiativ(Aftonbladet,22/10

2017).IartikelnärdetingenannanärKronérsomkommertilltals,ochdetärdärmed

intehellernågonsomsägeremot(ellerbekräftar)hanshistoria.Enartikelsgestaltning

kanpåverkasavbådejournalistensamtdensomintervjuas.Attförsökaförmedlaenviss

gestaltningkanvaraenmetodförattfåmedhållochstöd–ellerneutraliseramotstånd.I

dettafallharKronérpersonligenmycketattvinnapåattpåverkagestaltningenavvad

somskettmellanhonomochdennakvinnatillsinfördel.Genomintervjunskildras

Kronérsomenindividsomintegjortnågotfel,ochmerännågotkansessomettoffer

förkvinnansanklagelser.Pågrundavattingenalternativbildavdetsomsägs

presenteras–exempelvisgenomenkommentarfrånkvinnan–blirdetingensomsäger

emotKronérsskildringavhändelsen.

Iresterandeartiklarhardeanklagade,namngivnasamtickenamngivna,iintervjuer

kommenteratdeanklagelsersomkommitfram.Itvåavdessaartiklarsäger

SocialdemokratenRogerMogertatthanärdjuptledsen,villbeomursäktochharsökt

hjälp(Aftonbladet24/112017;DN,24/112017).Ienartikelsomkonstateraratt

Dramatenställerinföreställningartillföljdavanklagelsermotenavdessmedarbetare

svarardennepåanklagelserna:”Nejnejnejnej,absolutinte.Niharpratatmedenmassa

människorsomspriderrykten,ochpressastillattsägavaddesäger.”(Aftonbladet17/11

2017).EnlandslagsspelaresomAxénanklagatföratthaskickatpenisbildersägeratt

haninteriktigtminns–menhardetskettmåstedetvaratillföljdavkraftigt

alkoholintag(Expressen,27/102017).SlutligenciterasLarsOhlyfrånettinläggdenne

självlagtupppåsocialamedier–därhansägeratthanblivitpolisanmäldmen”Nuär

jaginteräddförattnågotjaggjortärbrottsligtilagensmening,mendetärintepoängen.

Poängenäriställetattinseattvarjekvinnasomnubeskriverhurdeutsattsför

oacceptablabeteendenharrätttillsinhistoria”(Expressen,25/112017).

55

Dessapersonerharvaltattbemötaanklagelsernapåolikasätt.Bådelandslagsspelaren

samtskådespelarenfrånDramatenantingenförnekarellerförsökerbortförklaradet

somskett,Mogertväljeratterkännasinamisstagochbeomursäkt.Ohlyerkännerisin

turlitevagtatthankanskegjortnågotoacceptabelt,mendetvariallafallinteolagligt.

Detfinnsmedandraordingagemensammanämnareförhurdessapersonervaltatt

förmedlasinbildavdetsominträffat.Gemensamtfördessafemuttalandenärdockatt

deförekommerisammaartiklarsomdesnestegdeanklagatsförredogörs.Dekommer

alltsåendasttilltalsisammanhangdärdeombedsförsvaraellerförklaraettvisst

beteende.PrecissomifalletmedKronérkandessaindividerförsökapåverka

gestaltningenavdemsjälvaireportaget–menidessafallskerintedettautanatt

konkurrerandegestaltningarförekommer.

7.3.3 Utsatta och Anklagades funktion i medierna Somredovisatfårutsattakommatilltalsistorutsträckningimediernasreportage.Att

utsattasberättelserrapporterasidennautsträckningkankopplastilldengeneriska

gestaltningenPersonifiering.Dennatypavgestaltninggerdenaktuellahändelseneller

fråganettmänskligtansiktegenomindividersegnaberättelser.

Allagångernågonutsattdelarmedsigavsinberättelse,ellerexempelvishurde

behandlatsefterhändelsen,förstärkerdennaberättelsepånågotsättdengestaltning

sommedietförmedlatidenspecifikaartikelnelleröverlagisinrapportering.Uppropen

använderberättelsernaförattstyrkasinargumentation,medanberättelseromkända

personersagerandeochhistoriersomstärkerintrycketavenskandaleller

problematiskaarbetsförhållandenfyllersammafunktion.Deberättelsersomtarupp

hela,ellerstörredelenav,ettreportagebidrarävendetilldeolika

problembeskrivningarsomtidigareidentifierasianalysen.Medandraordfyllerdessa

berättelserfunktionenattförstärkadengestaltningsommediethargjort,samtidigtde

ävengerhändelsenettmänskligtansikte.

Deanklagadefårkommatilltalsibetydligtmindreutsträckningändesomblivitutsatta.

Dessutomärdetendastengångenavdessapersonerfåttkommatilltalsutanattäven

andraperspektivlyfts.Somtidigarediskuteratsärvalavkällaendelavhurenviss

gestaltningvinklas.Attväljaattfrämstlåtautsattakommatilltalskandärmedsessom

ettmedvetetvalavmediernaförattgestaltadeproblemMetooförsökerfåframsomett

56

stortochutbrettproblem.Hademotsatsengjorts–ochfokusimediernaiställetvartpå

attlåtamän(ochkvinnor)somanklagatspåsocialamedierredogöraförsinversionav

historien–hademedstörstasannolikhethelagestaltningenavMetooochproblemen

somskildratssettannorlundaut.Iställetförengestaltningsomskildrarutbrettproblem

ärettpotentielltresultatattMetoohadegestaltatssomen”hashtagpånätetdärkvinnor

hängerutoskyldigamän”,därmännensberättelserhadefylltfunktionenattförstärka

dennagestaltning.

Deanklagadeharnästanuteslutandekommittilltalsisammanhangdärresterandedel

avartikelnförmedlarennegativgestaltningavdemsompersoner.Personernafåren

chansattkommamedförklaringarellerförsvartilldeanklagelsersomkommitfram,

menendastKronérgesenchansattiettlängrereportageredogöraförsittperspektiv

ochhurhanupplevtsituationen.Detupplevssomattdeanklagadeshistorierfyller

funktionenavattkommamedettnyttperspektiv,enchansattförsvaraellerförklarasig

–samtidigtsomdeipraktikenintegesnogmedutrymmeförattkunnapåverka

mediernasgestaltningavdemsompersoner.

7.3.4 Utsatta ges trovärdighet genom rapporteringen, inte anklagade Attmediernafrämstharskildratutsattasberättelserbidrartillattgedemtrovärdighet.

Mediernaifrågasätterintedeutsattasberättelser,ochviddefåtillfällenanklagadefår

kommatilltalsgörsdettaienkontextdärdeanklagadefrämstfårförsökaförsvarasig

meninteförklarasittegetperspektiv.Mediernabidrardärmedtillengestaltningavde

utsattasomtrovärdigagenomattskildraderasberättelsersomsanna.

Pågrundavattdeanklagadekommertilltalsimindreomfattning–ochimindre

utsträckningideartiklardekommertilltals–gesanklagadeintesammachansattdelge

sinhistoriaochpåverkagestaltningen.Denbegränsadeskildringen,iformavbådeplats

ochtillfällen,resulterarisinturiattdessaanklagadeinteframstårsomlikatrovärdiga.

UndantagetärintervjunmedKronér,därdenneutanifrågasättandefårdelgesinversion

avvadsomhänt,ochdetiartikelniställetärkvinnansomanklagathonomsomskildras

sommindretrovärdig.

57

8. Slutsats och Diskussion

8.1 Reflektion och slutsats StudienssyfteärattanalyseramediernasgestaltningavrörelsenMetoosamtde

problemMetoohaftföravsiktattuppmärksamma.Analysenvisarhurmediernahaften

övervägandepositivgestaltningavMetoo,ochgenomsinrapporteringkontinuerligtgett

demlegitimitetgenomattlyftaframproblemenmedsexuellatrakasserieroch

övergreppsomrörelsenhaftföravsiktattskildra.Vidaregestaltarmediernafleraolika

problembeskrivningarkoppladetillMetoo.Denövergipandeanalysenvisarhur

problemenmedsexuellatrakasserierbådegestaltatssomettsamhällsproblemochsom

ettproblempåindividnivå.Tillskillnadfrånproblembeskrivningarnaärdelösningar

somföreståttsdocknästanuteslutandegestaltadefrånettepisodisktperspektiv–där

enskildaindividergesansvarförförändring.Detavslutandetematvisarhurutsattakom

tilltalsistoradelaravartiklarna,dessafickmöjlighetatttalaomvadsomhäntdem

samtföljdernaavdettaibådederasprivatlivochiarbetslivet.Dessapersonliga

berättelseranvändesdelsiuppropförattunderbyggauppropenskravochresonemang,

förattskildraskandalerochavslöjandensamtförattunderbyggaolikagestaltningari

mediernasolikareportage.Anklagadekomisinturtilltalsimycketbegränsad

utsträckning.Idefalldettagjordesfickdefrämstmöjlighetenattkortförsvaraeller

förklarasig–mensällannågotutrymmeförattmerutförligtförklarahändelsenfrånsitt

egetperspektiv.Skildringenavutsattaochanklagadeharresulteratiattdeutsattas

berättelsersettssomtrovärdiga.Tillskillnadfråndentidigareforskningenkring

kvinnomordläggsdärmedingenskuldpåoffren,ochintehellerpresenterasnågra

ursäkterförförövaresbeteende.

Detreanalyseradetemanasamexisterarinyhetsrapporteringenochärberoendeav

varandra.Exempelvisbidrardepersonligaberättelsernatillattstärkaenviss

gestaltning,samtidigtsomdessahistoriergerMetoolegitimitetgenomattdepersonliga

berättelsernastödjerrörelsenssyfteochunderstöderbildenavettomfattandeproblem.

OmmedierexempelvisskildratproblemenMetoohjälpttillattföraframiljusetoch

samtidigtkritiseratMetooistorutsträckninghadetroligtvisgestaltningenavfenomenet

blivitbetydligtmerkomplicerad.Gestaltningensmålärattförenkla–vilketgördettill

58

enfördelattskildraettproblempåettenhetligtsätt,eftersomdettaskaparen

övergripandeochsammanhängandegestaltningkringalltsomrörMetoo.

8.1.1 Överraskande mycket tematisk rapportering Detärvanligareattmedieranvändersigavepisodiskagestaltningaräntematiska,på

grundavattdetmångagångeranseslättareattgestaltaennyhetepisodiskt–då

tematiskagestaltningaroftakrävermerbakgrundocheftersökningar(Kim,2015:554).

Resultatetfrånanalysenärdärmednågotöverraskande,eftersomnästan60%avde

problembeskrivningarsomgjordesimediernavartematiska.Idessaartiklarskildrades

problemensomstörreänkoppladetillenskildaindividerochskapadebildenavettstort

omfattandeproblem.Pådettasätthardetgenommediernasgestaltningblivittydligtatt

detrörsigomettstortsamhällsproblem.

8.1.2 Mediernas rapportering – en förklaring till Metoo:s genomslag GenomsinareportageharmediernamedstörstasannolikhethjälptMetoofådetstora

genomslagrörelsenfått.Metooharvaritberoendeavattmediernagerdem

uppmärksamhet,förmedlarvadrörelsenstårförochspriderdessbudskapförattfå

genomslag.Mediernakandessutompåverkavadsomisamhälletsessomettproblem

ochinte,samtidigtsomdekanpåverkahuruvidaMetoosessomnågotpositivteller

negativtavallmänheten.Denlegitimeranderapporteringenochbristenpåkritiki

mediernakandärmedsessomendeliförklaringentillattMetooväxtochblivitså

mycketmeränenhashtagpåsocialamedierochfåttdenpåverkanskraftrörelsenfått.

Medentillbakablicktilldentidigareforskningenkringfeministiskarörelserblirdet

tydligtattMetoofåttenmerpositivrepresentationänmångaavdessagrupperfått

genomhistorien.Denna,förrörelsen,positivagestaltningframgickävenitidigare

forskningomWomen’sMarch2017.EnförklaringtillgestaltningenavWomen’smarch

ansågsvaraattgruppenhaftenstörrechansattviaegnakanalerpåverkamediernas

gestaltning.Kanskeärdetävenfallethär–därdettroligtvisärfåsomintetagitdelav

inläggkoppladetillMetooisinaegnasocialamedieflöden.Vadsommedsäkerhetäven

kanhabidragitärsamhälletssynochinställningtilldennatypavrörelser.Dentidigare

forskningenredogörförattmediernaoftaifrågasättergrupperslegitimitetnärde

kämparförnågotsomärutanförnormen,ochoftaöverdriverderashotmotden

59

gällandeordningen.Kanskeärdetdärmedlikamycketsamhälletsnuvarandesynpå

feminismsompåverkatrapporteringentilldetbättre.

8.2 Reflektion kring studiens resultat Deturvalavtidningarsamtperioderattundersökasomgjortsiundersökningenhar

gjortdetmöjligtattanalyserastoradelaravMetoosutveckling.Vadjagdockreflekterat

kringärommerkritikochandravinklingarhadegåttatthittaifallandratidningarhade

valtsut.Exempelvisgenomattävenväljaenmindre,lokaltidningellernågonformav

alternativmedium.Omdettahaderesulteratienmerkritiskmedierapporteringellerej

gårdockinteattsägautanattenundersökningmeddessamediumgjorts.Meddetta

sagtuppleverjagattuppsatsentrotsalltfåttmedenstortochbretturvalav

rapporteringenomMetoo.Vilketharuppnåttsgenomattväljautperioderi

nyhetsrapporteringensomtäckerinstoradelaravMetoosutvecklingochsedan

användaettslumpmässigturval.Pågrundavdennabreddanserjagävenattuppsatsens

resultatärmöjligaattgeneraliseraochtalarförnyhetsrapporteringenkringMetoo

underhelaperioden.

Studiensavsiktärattbidratillforskningenkringkvinnorörelseriensvensk,modern,

kontext.Vadsomärintressantattseärhurbådedennastudiesamtstudienfrån

Women’sMarchiWashingtonbådavisarpåenmindrenegativochmerkorrekt

representationimediernaäntidigarerörelser.Dettakantydapåattenförändringhar

skettihurmediernanurapporterarkringkvinnorörelser.Merforskningbehövsdock

innanenstörrehelhetkansesochnågrageneraliserandeslutsatserkandraskring

dennautveckling.

8.3 Vidare forskning NärdennauppsatsgenomfördesbörjaderapporteringenkringMetooebbaut.Dethade

varitintressantattåterigentittapåhurrapporteringenkringMetoosettutnärlite

längretidpasseratsedangenomslaget.Detärexempelvisförstnunågrariktigabakslag

kommitförMetoorörelsen.ExempelvisbegickstadsteaternsVDBennyFredriksson

självmordkorttidefteratthanfåttavgåfrånsintjänsttillföljdavatthaanklagatsfören

förhårdledarstilunderMetoo(Andersson,2018,19mars).

InnanperiodernavaldesuttillstudiengjordesenkontrollavveckanefterFredrikssons

dödförattkontrolleraomnågonkritikframkommit.Dettagickinteattfinnai

60

nyhetsrapporteringenfråndeutvaldatidningarna–mendetförekomendelkritiktill

blandannatmediernasrapporteringiledareochdebattartiklar.Undergenomgångenav

materialetfrånmediearkivetkonstateradesdetattmångaavdeledaresamtdebatter

somskrivitskommermedandravinklar,samtärmerkritiskatillexempelvishur

mediernavaltattskrivautnamnpåanklagade.

Tillvidareforskningvoredetdärmedintressantattanalyseraendastdebattartiklar,för

attgöraenjämförelsemellandessaochnyhetsrapporteringenkringMetoomöjlig.Men

ävenattundersökahurmedierapporteringenfortgårfrånvåren2018ochframåt.Föratt

seommedierapporteringenförändrasochblirmerkritisk,nunärdenstörstahypenhar

lagtsig.

61

Källor Altheide.D.,&Schneider.C.(2013).QualitativeMediaAnalysis.LosAngelses:SAGE

Alyssa_Milano.(2017,15oktober)Ifyou’vebeensexuallyharassedorassaultedwrite’metoo’asareplytothistweet[Twitterpost].Hämtadfrånhttps://twitter.com/alyssa_milano/status/919659438700670976

Andersson.E.(2018,19mars).BennyFredrikssontogsittliv:”Gränslöstmediedrev”.SvenskaDagbladet.Hämtad2018-05-17frånhttps://www.svd.se/benny-fredriksson-begick-sjalvmord-granslost-mediedrev

Andrews.K.T.,&Caren.N.(2010).Makingthenews:MovementOrganisations,MediaAttention,andthePublicAgenda.AmericanSociologicalReview,75(6),841-866

Annerstedt.L.,&Solevid.M.(2017).Demokratiochdelaktighet.(SOM-rapport,2017:14)Göteborg:Göteborgsuniversitet

Ahley.L.,&Olson.B(1998).Constructionreality:Printmedia’sframingofthewomen’smovement,1966to1986.JournalismandMassCommunicationQuarterly,75(2),263-277.

Bennett&Segerberg(2012).Thelogicofconnectiveaction.Information,Communication&Society,15(5),739-768.Doi:10.1080/1369118X.2012.670661

Bouvin.E.,Carp.O.,Boström.A.,&Johansson.H.(2017,22oktober).#Metoo-manifestationerihelalandet.Dagensnyheter.Hämtad2018-04-10frånhttps://www.dn.se/kultur-noje/metoo-manifestationer-i-hela-landet/

Bronstein.C.(2005).Representingthethirdwave:MainstreamprintmediaframingofaNewfeministmovement.J&MCQuarterly,82(4),783-803

Brown.M.,Ray.R.,Summes.E.,&Fraistat.N(2017).#SayHerName:acasestudyofintersectionalsocialmediaactivism.EthnicandRacialstudies,40(11),1831-1846.Doi:10.1080/01419870.2017.1334934

Bullock.C.F.,&Cubert.J.(2002).CoverageofDomesticViolenceFatalitiesbyNewspapersinWashingtonState.Journalofinterpersonalviolence,17(5),475-499,

Chong.D.,&Druckman.J.(2007).Framingtheory.AnnualReviewofpoliticalScience,10(1),103-126.Doi:10.1146/annurev.polisci.10.072805.103054

DeVreese.C.(2005).Newsframing:Theoryandtypology.InformationDesignJournal+DocumentDesign,13(1),51-62

Dearing.J.W.,&Rogers.E.M.(1996).Agenda-Setting.ThousandOaks:SAGEPublicationsInc

Delling.H.(2017,28oktober).”Detstörstasomhäntkvinnorsfrigörelsesedan70-talet”.SvenskaDagbladet.Hämtad2018-04-10,frånhttps://www.svd.se/uppropet-ilskan-for-stark--nu-ar-det-slut-pa-tystnad

62

Ekström.M.,&Larsson.L(2010).Inledning.Larsson.L(red.),Metoderikommunikationsvetenskap(13-24).Lund:Studentlitteratur

Entman.R.M.(1993).Framing:Towardclarificationofafracturedparadigm.Journalofcommunication,43(4),51-58

Eriksson.A.K.,&Martinsson.D.(2017,12november).#Metoo:DettaharhäntiSverige.Göteborgsposten.Hämtad2018-03-19,frånhttp://www.gp.se/nyheter/sverige/metoo-detta-har-h%C3%A4nt-i-sverige-1.4824403).

Esaiasson.P.,Gilljam.M.,Oscarsson.H.,&Wängnerud.L.(2012).Metodpraktikan.Stockholm:NordstedtsJuridik

Esaiasson.P.,Gilljam.M.,Oscarsson.H.,&Wängnerud.L.(2015).Metodpraktikan.Stockholm:NordstedtsJuridik

Gamson.W.A.(1989).Newsasframing.Americanbehavioralscientist,33(2),157-161

Gamson.W.,&Modigliani.A.(1989).MediaDiscourseandPublicopiniononNuclearpower:Aconstructionistapproach.Americanjournalofsocioogy,95(1),1-37

Ghobadi.S.,&Clegg.S(2015).”Thesedayswillneverbeforgotten…”:Actriticalmassapproachtoonlineactivism.Informatinandorganisation,25(1),52-71.Doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.infoandorg.2014.12.002

Gillespie.L.K.,Richards.T.N.,Givens.E.M.,&SmithM.D(2013).FramingDeadlydomesticviolence:Whythemedia’sspinnmattersinnewspapercoverageoffemicide.ViolenceagainstWomen,19(2),222-245.Doi:10.1177/1077801213476457

Iyenar.S.(1996).FramingResponsibilityforPoliticalIssues.TheAnnalsoftheAmericanAcademyofPoliticalandSocialScience,546.59-70

Kaspersen.V.,&Joelsson.F.(2018,6mars).Regeringentogemotkravlistafrånmetoo-rörelsen.Metro.Hämtad2017-10-18,frånhttps://www.metro.se/artikel/regeringen-tar-emot-kravlista-fr%C3%A5n-metoo-r%C3%B6relsen

Kim.S(2015).WhoIsResponsibleforaSocialProblem?NewsFramingandAttributinofResponsibility.Journalism&MassCommunicationQuarterly,92(3),554-558.Doi:10.1177/1077699015591956

Ledin,&Moberg(2010).Textanalytiskmetod.Larsson.L(red.),Metoderikommunikationsvetenskap(153-178).Lund:Studentlitteratur

Mattoni.A.,&Treré.E.(2014).MediaPractices,MediationProcesses,andMediatizationintheStudyofSocialMovements.CommunicationTheory,24(3)252-271.Doi:10.1111/comt.12038

McCombs.M.E.,&Shaw.D.L.(1972).TheAgenda-SettingFunktionofMassMedia.ThePublicOpinionQuarterly,36(2),176-187

Nationalencyklopedin[NE].(2018).Metoo-rörelsen.Tillgänglig:https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/me-too-r%C3%B6relsen

63

Nicolini.K.M.,&Hansen.S.S.(2018).FramingtheWomen’sMarchomWashington:Mediaciverageandorganisationalmessagingalignment.PublicRelationsReview,44(1),1-10.Doi:https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2017.12.005

Regeringskansliet(2018).Svenskjämställdhetitopp.Hämtad2018-05-07,frånhttp://www.regeringen.se/artiklar/2017/10/svensk-jamstalldhet-i-topp/

RespersFrance.L.(2017,16oktober)#Metoo:Socialmediafloodedwithpersonalstoriesofassault.CNNentertainment.Hämtad2018-04-09,frånhttps://edition.cnn.com/2017/10/15/entertainment/me-too-twitter-alyssa-milano/index.html

Santiago.C.,&Criss.,D.(2017,12oktober).Anactivist,alittlegirlandtheheartbreakingorginof’Metoo’.CNN.Hämtad2018-04-10,frånhttps://edition.cnn.com/2017/10/17/us/me-too-tarana-burke-origin-trnd/index.html

Scheufele.D.A.(1999).FramingasTheoryofMediaEffects.Journalofcommunication,49(1),103-122

Schmidt.S.(2017,16oktober).#MeToo:HarveyWeinsteincasemovesthousandstotelltheirownstoriesofabuse,breaksilence.TheWashingtonPost.Hämtad2018-04-09frånhttps://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2017/10/16/me-too-alyssa-milano-urged-assault-victims-to-tweet-in-solidarity-the-response-was-massive/?utm_term=.d641e9eb1e1b

Scheufele.D.A.,&Tewksbury.D.(2007).Framing,agendasetting,andpriming:Theevolutionofthreemediaeffectsmodels.Journalofcommunication,57(1),9-20.Doi:10.1111/j.1460-2466.2006.00326.x

Snöbohm.J.(2017,6december).Härärsamtliga#metooupprop.Expressen.Hämtad2018-04-10,frånhttps://www.expressen.se/nyheter/har-ar-samtliga-metoo-upprop/

Strömbäck.J.(2004).Denmedialiseradedemokratin.Omjournalistikensideal,verklighetochmakt.SNSförlag:Stockholm

Strömbäck.J.(2015).Journalistikensnyhetsurvalochnyhetsvärderingar.IStrömbäck.J.,&Karlsson.M(Red),HandbokiJournalistikforskning.(s.151-168).Lund:Studentlitteratur

Sundell.J(2018,22januari).Ipploppet#tystnadtagningistorgalamanifestation:50skådespelerskorintogscenen.SVT.Hämtad2018-04-10,frånhttps://www.svt.se/kultur/film/guldbaggen-metoo

Svenskarnaochinternet(2017).Allmäntomutvecklingen.Hämtad2017-10-18,frånhttp://www.soi2017.se/allmant-om-utvecklingen/allmant-om-internet-sammanfattning/

Svärd.C.(2017).Tvåkortaord:Metoo(Kandidatuppsats).Göteborg:InstitutionenförJournalistik,Medierochkommunikation.

Solevid.M.,&Arkhede.S.(2017).SOM-undersökningeniGöteborg2016.(SOM-rapport,2017:31)

64

Taylor.R.(2009).SlainandSlandered.HomicideStudies,13(1),21-49.Doi:10.1177/1088767908326679

Tenitskaja.A.C.(2017,18okt)StefanLövfen:Detärbedrövligt.Aftonbladet.Hämtad2017-10-18,frånhttps://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0ewz0/stefan-lofven-det-ar-bedrovligt

TT(2017,26december).Såtog#metooSverigemedstorm.SVT.Hämtad2018-04-09,frånhttps://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-tog-metoo-sverige-med-storm

Tuchman.G.(1978).TheNewspaperasAsocialMovement’sResource.ITuchman.G.,Daniels.A.K.,&Benét.J(Red),HearthandHome(s.186-213).NewYork:OxfordUniversityPress

VanGorp(2007).TheConstructionistApproachtoFraming:BringingCultureBackIn.JournalofCommunication,57(1),60-78.Doi:10.1111/j.0021-9916.2007.00329.x

VanZoonen.E.(1992).Thewomen’smovementandthemedia:ConstructingaPublicidentity.EuropeanJournalofComminication,7(4),453-476

Vasterman.P.L.M.(2005).Media-Hype.EuropeanJournalofCommunication,20(4),508-530.Doi:10.1177/0267323105058254

Wien.C.,&Præstekær.C.E.(2009).AnAnatomyofMediaHypes.EuropeanJournalofCommunication,24(2),183-201.Doi:10.1177/0267323108101831

Vliegenthart.R.,&vanZoonen(2011).Poweroftheframe:Bringsociologybacktoframeanalysis.EuropeanJournalofCommunication,26(2),101-115.Doi:10.1177/0267323111404838

Yang.G.(2016).NarrativeAgencyinHashtagActivism:Thecaseof#BlackLivesMatter.MediaandCommuncation,4(4),13-17.Doi:10.17645/mac.v4i4.692

65

Bilaga 1: Artiklar Samtligaartiklarärtagnafrånmediearkivetsdatabas,Frånsökningpåfrasen”metoo”,

deperiodersomvaltsuttillundersökningen.Artiklarnasorterashäreftertidningsamt

datum.

Aftonbladet Silverberg.J.(2017,18okt)Hanvägradelämnamigifred.Aftonbladet

Nordström.I.(2017,21okt).Helavärldenharberättat.Aftonbladet

Meijer.J.(2017,22okt).Jaggickförlågtutanattvetadet.Aftonbladet

Westin.A.(2017,23okt)TusentalssaNEJ.Aftonbladet

Micic.M.,Tagesson.E.,&Trus.H.(2017,27okt).Anmäldförofredandepåflygplan.Aftonbladet

Elmervik.L.(2017,29okt).Dettoglångtidattälskamigsjälvigen.Aftonbladet

Meijer.J.(2017,13nov).Visstärdenstor,taidenförhelvete.Aftonbladet

Åström.L.(2017,16nov).HårdkritiktillparetssexskämtomTimell.Aftonbladet

Silverberg.J.,&Emervik.L.(2017,17nov).Dramatenställerinföreställningar.Aftonbladet

Pettersson.L.(2017,19nov).LuluCarterpratadeomTimell–itimmar.Aftonbladet

Johansson.A.(201720nov).”Viblevtvingadeattstånaknaigivakt”.Aftonbladet

Dahlgren.S.,&Pettersson.L.(2017,21nov).Bard:Mänärvärdarespekt.Aftonbladet

Hägerfeldth.L.,Fredriksson.E.,&Durefelt.F.(2017,24nov).Jagfrysertillis,kaninteröramig.Hanvåldtarmig.Aftonbladet

Jeppsson.J.,&Lindström.E.(2017,24nov).S-toppenavgår–haranklagatsförtrakasserier.Aftonbladet

Ekroth.B.(2017,26nov).Metoo-männenärnarcissistiskaochantisociala.Aftonbladet

Andersson.J.(2018,8mars).InteallaäldremänöppnaförMetoo.Aftonbladet

Dagens Nyheter Lindkvist.H.,&Letmark.P.(2017,18okt).Kvinnorrunthelavärlden:jagockså!.DagensNyheter

66

Bouvin.E.,Delin.M.,&Svensson.A.(2017,19okt).Flerakändamänanklagasförövergrepp.DagensNyheter

Delin.M.,&Bouvin.E.(2017,20okt).SVTutrederocksåtrakasserier.DagensNyheter

Kasurien.A.(2017,20okt).”Attdelapåsocialamediergermöjlighetattfåstöd”.DagensNyheter

Lindström.A.(2017,21okt).Kampanjentarstegetutpågatorochtorg.DagensNyheter

Yttergren.I.(2017,24okt).Fåpratarmedchefenomsexuellatrakasserier.DagensNyheter

Bouvin.E.,&Delin.M.(2017,26okt).”Förmigärdetskitsammavemdetär,detfårinteförekomma”.DagensNyheter

Lindkvist.H.(2017,26okt).TV3-profilutredsför”oacceptabeltbeteende”.DagensNyheter

Grimlund.L.(2017,28okt).Axénhotadespelaresomskickatpenisbildermedpolisanmälan.DagensNyheter

Söderberg.N.,&Canoilas.V.(2017,15nov).Flersångareanslutersigtilluppropet.DagensNyheter

Lindkvist.H.(2017,16nov).KulturhusetStadsteaternavslutarsamarbetemedstjärna.DagensNyheter

Upprop(2017,18nov).Jagvågadealdrigberätta–dåskullejagintefåsjunga.DagensNyheter

Bouvin.E.(2017,20nov)Tusentalskvinnoriupprop.DagensNyheter

Holmberg.K.(2017,22nov).”Detvarpåtidenattjournalisternagickut”.DagensNyheter

Gustavsson.M.(2017,22nov).SaraDaniusvillkapabandtillkulturprofilen.DagensNyheter

Röstlund.L.(2017,23nov).#tystiklassen–uppropmotövergreppiskolan.DagensNyheter

Björklund.M.(2017,24nov).Kvinnorinomgrönsektor:Viserattsexismfinns.DagensNyheter

Forsström.A.(2017,24nov).Linnéavannmålomsexuellatrakasserierpåjulfesten.DagensNyheter

Gripenberg.P.,&Röstlund.L.(2017,24nov).Fråganomsexuellatrakasserierlyftsuppibolagsledningar.DagensNyheter

Gustavsson.M.(2017,24nov).Enavkvinnornahartagitkontaktmedadvokat.DagensNyheter

67

Lindkvist.H.,&Svahn.C.(2017,24nov).Kulturministernvilltatillbakakungligorden.DagensNyheter

Ritzén.J.,&Säll.A.(2017,24nov).”Hanharmissbrukatsinmaktpositionförattfåkontaktmedkvinnor”.DagensNyheter

Ritzén.J.(2017,25nov).Maktenskorridorerfortsätterattskakasomefteruppropet.DagensNyheter

Tenitsakaja.C.A.,Lindkvist.H.,&Flores.J.(2018,7mars)MartinTimellåtalasförvåldtäkt.DagensNyheter

Björling.T.S.(2018,11mars).”Detärintejuridikensomärkrånglig,utanmänniskorna”.DagensNyheter

Expressen Lindstedt.M.(2017,17okt)StinaWolter:jagblevvåldtagen.Expressen

Thomsen.D.,&Rydberg.N.(2017,18okt)AnjaPärsontrakasserad”slutadegåut”.Expressen

Rydber.N.,&Jönsson.E.(2017,19okt)Carolaberättaromövergreppetsombarn.Expressen

Andersson.A.,Knutson.M.,&Rogsten.E.(2017,20okt).Maria,32,kalladesflr”hockey-hora”eftervåldtäkten.Expressen

Svensson.N.(2017,20okt)Löfven:”Omdetsomhäntärbrottsligtskadetnaturligtvisanmälas”.Expressen

Nilsson.A.,&Oxblod.A.(2017,21okt)TV-profilen:Timellvisademigsittkön.Expressen

Lapidus.A.(2017,22okt).Ledningenskyddadestjänrnan.Timellfälldesavkvinnornassexlarm.Expressen

Malmgren.K.,&Yoldas.Atilla.(2017,22okt)SVTkanstoppaKronérefteranmälningen.Expressen

Thomsen.D.,&Andersson.L.H.(2017,24okt)4riverTimellskontrakt.Expressen

(2017,25okt)Virtanenanklagasförsexövergrepp.Expressen

Lindstörm.L.(2017,26okt).”EU-parlamentetsMeToo-kampanjärskrattretande”.Expressen

Lindström.L.(2017,27okt).Sexismpågymnasieskolaslätadesöver.Expressen

Nilsson.N.,Kristoffersson.D.,&Landén.P.(2017,27okt).Ex-landslagsstjärnanskickadepenisbildertillAxén.Expressen

68

Thomsen.D.,Andersson.L.H.,&Stjernberg.S.M.(2017,27okt)4-chefernaanmälstillDOefterMartinTimell-härvan.Expressen

Bachner.N.,&Kristoffersson.D.(2017,28okt).Fleratv-sportsprofilerberättaromförföljelseochpåhopp.Expressen

Lapidus.A.(2017,28okt).Kritik:SexismpåExpressenundertidiga2000-talet.Expressen

Lindstedt.M.(2017,29okt).StrömstedtshårdakritikMotsoncacheferpå4.Expressen

Omerspahic.M.,Knutson.M.,Andersson.A.,&Häggström.A.(2017,29okt).25Kvinnoromövergreppen.Expressen

Nilsson.A.,&Thomsen.D.(2017,13nov).Larmadeförsjuårsedan–nuhyllarhonteateruppropet.Expressen

Malmgren.K.(2017,16nov).Komikernutredsförofredande–MassiFritzhävdarvåldtäkt.Expressen

Abrahamsson.K.(2017,17nov).JennyHammar:Hanstoppadenerhandeniminatrosor.Expressen

Heimersson.A.,Samuelson.F.,&Skoglund.K.(2017,18nov).Riksdagsmannenhöllknivenmothalsen–hotadeattdödahenne.Expressen

Heimersson.A.,&Hellberg.M.(2017,19nov).”Klapparmigpårumpanochsägerduktigflicka”.Expressen

Asplind.Å.(2017,20nov).Jessica:M-toppensändenakenbilderpåsigsjälvtillmig.Expressen

Rydhagen.M.(2017,21nov).Guillouvågarintekramakvinnligavänner.Expressen

Bråstedt.M.(2017,25nov).SR-uppropetsomslutademedLottaBromésavsked.Expressen

Hellberg.M.(2017,25nov).Svenskakyrkansupprop.Expressen

Julin.A.,&Nilsson.M.(2017,25nov).VportarOhlyefteranmälanomsexuellatrakasserier.Expressen

Mattsson.S.(2017,25nov).”Dettogmigenhalvtimmeatttaredapåvemdetvar”.Expressen

Hellberg.M.,&Svanberg.N.(2017,26nov).Cheferskylldigatill25procentavövergreppen.Expressen

Knutson.M.(2017,26nov).InternabråkpåSverigesradioomLottaBromé.Expressen

Holm.G.,&Jakobson.H.(2018,6mars).AliceBahKuhnke:Mediernamåstesjälvastoppamansdominansen.Expressen

Sunnervik.L.(2018,12mars).IngenpolisutredningiHjelmersvåldtäktsfall.Expressen

69

Axelsson.J.(2018,15mars).DärförberättarLinn,37,omvåldtäkten.Expressen

70

Bilaga 2: Statistik Totaltfinns75artiklarianalysen.Nedanpresenterashurmångaartiklarsomåterfinnsinomvarjekategori,samthurmångaprocentdessautgöravtotalen.

RörelsenMetoo Procentav Antal Procent övergripandeIllegitimitet artiklar artiklar kategoriObefogatbeteende 3 4 Förlöjligande 0 0 IfrågasättandeavMetoo:s förmågaattpåverka 0 0 Legitimitet Personligaberättelser 38 51 Problemetsomfattning 24 32 Metoo:ssyfte 7 9

ProblemochAnsvar Procentav Antal Procent övergripandeProblembeskrivning artiklar artiklar kategoriTystnadskultur 21 28 Manlighetoch 15 20 Mänsagerande Problematiskmanlighet isamhället 8 11 53(*)Individuellamänsagerande 7 9 47(*)Bristandestödochengag- emangfrånarbetsgivare 20 27 Problematiskastrukturer ochkulturer 23 31 Enskildförövare 19 25 Utbrettproblem 25 33 Detindividuella skuldbeteendet 6 8 (*)UtavartiklarnaomManlighetochmänsagerande. Lösningarochansvar Anmäl 8 11 Mänskalltaansvar 7 9 Mänsomgrupp 4 5 57(**)Mänsomutsattkvinnor 3 4 43(**)Prataomdet 9 12 Prataomdetisamhället 3 4 33(***)Sägifrån 3 4 33(***)Anmälellerberätta 4 5 44(***)(**)Utavartiklarnamänskalltaansvar. (***)Utavartiklarnaprataomdet.

71

Påarbetsplatsen Externautredningar 9 12 Internautredningar 6 8 Avslutatsamarbete 5 7

UtsattaochAnklagade Procentav Antal Procent övergripande artiklar artiklar kategoriAnklagade 6 8 Utsatta 39 52 Upprop 5 13(*)Skandalerochavslöjanden 18 46(*)Utsattasberättelser 16 41(*)(*)Utavartiklarnaomutsatta.