Kallelse Kommunstyrelsen · 2017. 6. 20. · Kajsa Paulsson, kultur- och fritidschef Kl 08.00-08.15 5. Ansökan om medel för sommaraktiviteter för ensamkommande ungdomar Ann-Christine

Kallelse Kommunstyrelsen

Tid: Onsdagen den 8 juni 2016 kl. 08.00

Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Ärenden Föredraganden

1. Upprop

2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering

3. Godkännande av dagordning

4. Redovisning av fritidsgårdsutredningen Olle Isaksson, bildningschef Kajsa Paulsson, kultur- och fritidschef Kl 08.00-08.15

5. Ansökan om medel för sommaraktiviteter för ensamkommande ungdomar

Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef Kl 08.15-08.30

6. Leifabs försäljning av mark Dnr 2015/KS0403

Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Kl 08.30-09.00

7. Justering av kommungränsen mellan Lilla Edet kommun och Alingsås kommun Dnr 2016/KS0122

Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef

8. Svar på motion om det organiserade kvinnoförtrycket Dnr 2015/KS0534

Eva-Lena Julin, folkhälsoplanerare Kl 09.00-09.10

9. Tertialrapport 1, kommunstyrelsen Dnr 2016/KS0215 (Handlingar skickas senare)

Ingeborg Sylte, t.f. ekonomichef Kl 09.30-

10. Tertialrapport 1, Lilla Edets kommun (Handlingar skickas senare)

Ingeborg Sylte, t.f. ekonomichef


11. Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt

kommunallagen, folkinitiativ beträffande folkomröstning angående frågan om Lilla Edet ska ha F-3-skolor i Västerlanda, Nygård och Hjärtum Dnr 2015/KS0413

Lena Palm, kommunchef

12. Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, särskilt ägardirektiv till Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab) avseende köp av fastigheten Klostret 4:1 i Lödöse Dnr 2016/KS0049


13. Svar på motion om bredband i hela kommunen Dnr 2015/KS0407


14. Svar på motion om öppna nämndsammanträden Dnr 2013/KS0272


15. Svar på motion om åldersbestämning av

ensamkommande ungdomar Dnr 2016/KS0046

Maria Olegård, administrativ chef

16. Svar på motion om annonstavlor och klädbytesskåp på Lilla Edet kommuns förskolor Dnr 2016/KS0052

Maria Olegård, administrativ chef

17. Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2016/KS0019

18. Information från SOLTAK AB Dnr 2016/KS0016

19. Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets kommun Dnr 2016/KS0017

20. Information om flyktingsituationen Dnr 2016/KS0025

21. Anmälan om inkomna skrivelser

22. Anmälan av delegeringsbeslut


Ingemar Ottosson (S)

Ordförande

Datum Dnr

Adress Telefon Telefax e-post sid 1/4 Ann-Christine Gustavsson Järnvägsgatan 12 0520-65 97 20 [email protected] arbetsmarknadsavdelningen 463 80 LILLA EDET 0520-65 95 00 0520-65 97 75 [email protected]

arbetsmarknadsavdelningen Tjänsteskrivelse

Ansökan om medel till sommaraktiviteter för ensamkommande ungdomar

SAMMANFATTNING

Ansökan gäller integrationsinsatser för flyktingar. Finansiering föreslås ske genom de särskilda medel för ändamålet som kommunen tilldelats av Migrationsverket. Målgruppen är primärt ensamkommande ungdomar på boendena Etaget och Annexet som till skillnad från sina svenska kamrater saknar en familj, som kan vägleda dem under sommarledigheten. Syftet är att få kontakt och möjligheter att finna både kamrater och meningsfulla aktiviteter, som på längre sikt bidrar till integrationsprocessen. Målgruppen är i snitt 45 deltagare i åldrarna 16-18 år. Kostnaderna är beräknade till 220 362 kr dvs 4896 kr per deltagande ungdom. Ärendet Elever, som idag går på Elfhems Gymnasium, har olika förutsättningar till ett stärkande sommarlov. Alla unga i kommunen skall erbjudas lika möjligheter till aktiv fritid och omsorg. De, som idag bor på boenden för ensamkommande, har inte samma möjligheter som unga med egna föräldrar att aktiveras under sommarlovet. De saknar de sociala sammanhang och resurser, som gör att en ledig sommar kan utformas till en avkopplande och minnesrik period i en ungdoms liv. Riskerna med att sakna en strukturerad och engagerande vardag med aktiviteter är större och kan leda till varaktiga problem. Flera av eleverna lider redan av sömnsvårigheter och oro som i ett längre tomrum kan utvecklas eller kanaliseras till oönskade aktiviteter och beteenden. Då målgruppen dessutom är till majoriteten killar så kan problemen uppstå snabbt. Föreningslivet, som under terminerna erbjuder fritidsaktiviteter, har i de flesta fall sommaruppehåll, så behovet av fler alternativ är akut. Vi behöver också förbereda oss inför kommande somrar med tanke på integrationsprocesser, som inkluderar alla kommunens unga. Där ser vi årets sommaraktiviteter för ungdomarna på Etaget och Annexet som ett viktigt steg för att förhindra risken att hamna i utanförskap. Sommaraktiviteterna stödjer de unga i deras socialisering och integration i samhället och hjälper dem att fokusera på nuet i väntan på höstens terminsstart. Aktiviteterna ger dem möjligheter att upptäcka nya sidor av sig själv, hitta en aktivitet som engagerar och

sid 2/4

som kan leda till både nya kontakter och en framtida praktikplats samt skol-och yrkesval. Sommarskolan är tänkt att pågå under 7-8 veckor på heltid och omfatta ett program med inriktning mot kultur-och naturupplevelser såsom en orientering till kommunens friluftsmiljöer samt olika möjligheter till språkträning i reell miljö. Inslagen i programmet är att t ex besöka Volvos bilfabrik och Volvo-muséet, prata med folk som jobbar där, facket och förmännen. Andra planerade aktiviteter är stadsvandring i Göteborg, besöka språkcaféet vid Esperantoplatsen, paddla kanot i Backamo, åka till kusten och besöka det semestrande båtfolket, planera en aktivitet tillsammans med ungdomarna i KAKADUA, vandra delar av pilgrimsleden med guide och göra aktiviteter med föreningen Skog och Ungdom. Med dessa aktiviteter kommer ungdomarna få del av praktiska livskunskaper som matlagning, även hur man gör utomhus – från skog till bord – och vikten av att själv ta ansvar för säkerhet och egen hälsa genom att äta bra saker och laga mat på rätt sätt. Genom att reparera cyklar för eget bruk får de kunskaper om hållbart sätt att ta tillvara resurser – och gratis motion. De får ingångar och introduktion till olika arbetsplatser och andra miljöer och varierande kulturupplevelser. Besök på hembygdsmuséer och ”pröva på dag” i en konstsmedja kan ge inspiration till framtida hantverksyrke. Språkträning effektiviseras i egna projektuppdrag, som de skall presentera för andra, kanske i form av en guidning i naturen för yngre barn och vuxna eller en studie i historiska företeelser, som hembygdsmuséerna berättar om. Att ”turista” i egen kommun kan ge inspiration att skaffa kunskaper, så man kan bli turistguide för andra. AMA:s växthus på Ström kan ge en introduktion till odling och resultera i egna lådodlingar vid skolan. Målet är att under en begränsad period ge de unga en möjlighet till att stärka egen förmåga att skaffa sig kunskap om sin närmiljö och applicera dessa kunskaper i ett nytt interaktivt sammanhang, där alla ungdomar i Lilla Edet är välkomna. TIDPLAN v 26-32 + v 25 för planering med alla medverkande Aktiviteterna pågår mellan kl 9 – 15 varje dag i mindre grupper om 10-12 personer enligt ett roterande schema. Startveckan är efter att den ordinarie skolan har slutat. Medarbetare som behövs för genomförandet: Ersättning i nivå för elevassistenter 22.000 / mån. Enligt behoven kan det räcka med 80 % tjänstgöring. Personalomkostnader är beräknade med 38,76 % och 12 % semesterersättning. Det är viktigt att alla medarbetare endast talar svenska under perioden. BUDGET Kostnader som behöver

finansieringsstöd:

1. Personalkostnader för 3 assistenter på 80%

3 x 27 352:‐ x 2 mån

164 112

2.

Transporter. ( ev sponsring via Taxi i Lilla Edet eller lokalt bussföretag) á 7500:‐x2

15 000

sid 3/4

3. Kostnader vid studiebesök ( visningar / guidningar, pröva på – aktiviteter, inträden )

50 x 500 :‐ 25 000

4. Material till workshops ( frön, målarfärg /penslar/papper. Material till cykelreparationer/ lagning av däck.

15 x 350:‐ = 3750:‐

8 750

5. Förtäring på utflykter. 50 x 150:‐ = 9000:‐

7 500

Summa Kostnad för 45 ungdomar är 4896 kr/ pp

220 362

Specifikation:

1. Personalkostnader: Befintlig personalgrupp kompletteras med 3 personer som assistenter med heltidslön på 22 000:‐. De arbetar under perioden 80 % av heltid. Lönen 17 600:‐ + 12% semesterersättning och personalomkostnader på 38,76 % ger totalkostnad per månad 27 352:‐ . Arbetsperioden är 2 månader dvs 8 – 9 veckor inkl planeringstid mm. Summa lön: 164 112 kr

Summa lönekostnader: 164 112:‐

2. Transporter

Vid två ( 2 ) tillfällen är det tänkt att hela gruppen av elever gör en utflykt längre bort från regionen. Då hyr man buss med chaufför till en preliminär kostnad 7 500:‐ / gång. Beloppet kan förhandlas med bolagen och ev. kan man få sponsring på en eller bägge tillfällen.

Summa resor: 15 000:‐

3. Studiebesök mm

Utgifter vid visningar och studiebesök / inträden till evenemang och pröva på aktiviteter. Vi har räknat med 500 kr pp för 50 elever och ledare vilket ger en totalkostnad 25 000:‐

Summa extra aktiviteter: 25 000:‐

4. Material till workshops som målarfärg, penslar och papper och material till cykelreparationer. Samt några redskap för hälsofrämjande aktiviteter. Vi har beräknar 150 kr per grupp av elever, 15 personer inkl. handledare.

Summa material och redskap: 8 750:‐

5. Förtäring på utflykter. Glass/läsk/fika och annat som unga människor och ledare normal får på utflykt utöver egen matsäck. Vi har räknat på 50 personer á 150:‐

Summa: 7 500:‐

TOTALSUMMA: 220 362 kr

sid 4/4

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse daterad den 18 maj 2016

Förslag till beslut

Ansökan beviljas. Ansökan gäller integrationsinsatser för flyktingar. Finansiering föreslås ske genom de särskilda medel för ändamålet, som kommunen tilldelats av Migrationsverket. Målgruppen är primärt ensamkommande ungdomar på boendena Etaget och Annexet och de extra medlen ska stödja sommaraktiviteter för dessa ungdomar.

Ann-Christine Gustavsson Mai Lundell

Verksamhetschef/rektor Integrationssamordnare

Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen

Beslutet expedieras till Ann-Christine Gustavsson

verksamhetschef/rektor AMA

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

20160513 2015/KS0403 000

Leifabs försäljning av mark Dnr 2015/KS0403

Sammanfattning

Under 2015 inkom Leifab med en förfrågan om att försälja en del av markbeståndet. Tillväxtmål, bostadsförsörjningsplan, översiktsplan, behov av exploaterbar mark på längre sikt samt lokalförsörjningsplaneringen för den kommunala servicen ligger till grund för ärendebehandlingen.

Ärendet

Lödöse - Garns brygga, 4 hektar mark utmed älvrummet.

Bäcken från motorvägen går rakt igenom området, därtill är översvämningsrisken påtaglig, vid de tillfälle älvens vattenstånd stiger. Marken är också olämplig ur geoteknisk synvinkel. Marken är ointressant som ett framtida utbyggnadsområde för exploatering och försäljning är att föredra.

Lödöse - Garn, tre små skifte, 1+1+5 hektar

Ett av skiftena är en del i motorvägen, vilket kan ifrågasättas om vem som skulle ha intresse att köpa en bit motorväg. Skiftet kan försäljas.

De övriga två skiftena är belägna mellan älven och gamla 45an vid Garn. Översvämningsrisken för de skiftena är påtaglig och marken är olämplig ur geoteknisk synpunkt. Skiftena kan försäljas utan förbehåll.

Hjärtum - Kerrsbacken, 146 + 18 hektar

Marken ligger inom Bredfjälls/Väktors naturområde. Översiktsplanen tar upp flera riksintresse inom detta område såsom tyst område, friluftsliv och strövområde, kulturmiljövård och höga naturvärde. Inom fastigheten önskar Kultur- och Fritidsförvaltningen att befintliga vandringsleder och motionsspår kvarstår.

Fastigheten som gränsar till kyrkoförvaltningens mark (18 hektar), har idag en aktiv skjutbana för certifikation till älgjakt, detta område är på längre sikt aktuellt för exploatering.

Ström – Kohagen/Paradiset, 20 hektar

Marken ligger i anslutning till Ströms tätort, därför kan stora delar av fastigheten exploateras, på sikt när Stallgärdet är färdigbyggt. Delar av fastigheten ligger i anslutningen till Strömsbäcken och kommer troligen förbli naturområde.

Det är lämpligt att fastigheten läggs in i bostadsförsörjningsplanen för 2018-2023. Kommunen bör förvärva marken som ett led i den långsiktiga exploateringsplanen.

sid- 2 -

sid 2/3

Ström - Strömsparken, 6 hektar

Strömsparken är en oas för kommuninvånarna, det är en viktig samhällsfunktion som bör kvarstå i Leifabs/kommunens ägo. Parken är välbesökt och har karaktär. Några hektar skog är outnyttjad idag, så området har potential att utvecklas i framtiden. Det vore ytterst olyckligt för kommuninvånarnas rekreationsmöjligheter om fastigheten försäljs. Varför önskar Leifab behålla området för café och parkeringsplatsen? Det är inte rimligt att dela fastigheten, då parkeringsområdet är ett måste för parken även i framtiden. Fastigheten bör kvarstå i sin helhet, kulturvärdet försvinner om marken delas. Fastigheten bör kvarstå i Leifabs ägo alt. marken regleras i alla delar över till kommunens fastighetsbestånd.

Göta - Hanströmsplatån, 380 hektar

Området innehåller flera samhällsfunktioner som två soptippar och flera vindbruk.

Inom området finns ett rekreationsspår som även i framtiden bör vara gängligt för allmänheten och en motocrossbana. Det är inte lämpligt att en privat fastighetsägare belastas med så stort samhällsansvar som det krävs för att förvalta denna fastighet. Exploateringsgraden är mycket liten då gränserna för riskområdet är så stort. De delar som har en samhällsfunktion, ex. soptipparna och vindbruksområde bör kvarstå i Leifabs ägo, då det är orimligt att annan part skall stå miljöansvaret. Allmänhetens fortsatta tillgång till rekreation i form av motionsspår och andra idrottsområde inom fastigheten, samt badmöjlighet i Borydsjön bör kravställas i köpeavtalet. Skiftet vid Tösslandaviken kan försäljas utan kravställning.

Göta - Götaslätts berget och Bigården, 95 + 25 hektar

Göta slätts område är ett naturområde med motionsslinga och en värdefull bokskog i södra delarna. Rekreationsområdet är uppskattat av kommuninvånarna enligt Kultur och Fritidsförvaltningen, därför bör en avvägning mellan samhällsnyttan och försäljnings-intäkterna avgöra frågan. Försäljning medges då nyttjanderättsavtal mellan parterna, för allmänhetens tillgång till rekreationsområdet, bilagas köpehandlingen. I köpehandlingen bör kulturmiljön inom fastighetens södra delar, den unika bokskogen, kravställs med ett bevarande och skyddande av miljön, samt säkerställa allmänhetens tillgång till området.

Bigården är med i bostadsförsörjningsplanen fram till 2020, området är redan detaljplanerat och innehar en byggrätt på 12000 kvm. Detta område bör Leifab exploatera med hyreslägenheter. Inom fastigheten kan lägenheter för olika behov byggas. Fastigheten kan exploateras och bör därför kvarstå i Leifabs ägo.

Beslutsunderlag

Bostadsförsörjningsplanen Översiktsplanen

sid- 3 -

sid 3/3


Kommunstyrelsen beslutar enligt följande: Lödöse - Garns brygga, 4 hektar mark utmed älvrummet. Fastigheten kan försäljas. Lödöse - Garn, tre små skifte, 1+1+5 hektar Fastigheten kan försäljas. Hjärtum - Kerrsbacken, 146 + 18 hektar Fastigheten kan försäljas. Nyttjanderättsavtal mellan kommunen och köparen bilagas till köpehandlingen, där möjligheten till fortsatt nyttjande av rekreationsområde kvarstår. Ström – Kohagen/Paradiset, 20 hektar Leifab försäljer denna exploateringsfastighet till kommunen. Ström - Strömsparken, 6 hektar Fastigheten kvarstår i sin helhet, unika natur- och kulturvärde försvinner om marken delas. Fastigheten kvarstår i Leifabs ägo. Göta - Hanströmsplatån, 380 hektar Skiftet vid Tösslandaviken försäljs utan kravställning. De delar av fastigheten som har en samhällsfunktion, ex. soptipparna och vindbruksområde kvarstå i Leifabs ägo, då det är orimligt att annan part skall stå miljöansvaret. Fastighetens försäljs, nyttjanderättsavtal mellan kommunen och köparen bilagas köpehandlingen, där möjligheten till fortsatt nyttjande av rekreationsområde inom fastigheten samt bad i Borydssjön kvarstår. Göta - Götaslätts berget och Bigården, 95 + 25 hektar Fastigheten utmed bergskanten vid Götaslätt försäljs. Nyttjanderättsavtal mellan kommunen och köparen bilagas köpehandlingen, där möjligheten till fortsatt nyttjande av rekreationsområde kvarstår. I köpehandling skall det tydligt framgå att den unika natur- och kulturmiljön, skall skyddas och bevaras samt att allmänheten fortsättningsvis ges tillträde till området. Fastigheten på Bigården kan exploateras och bör därför kvarstå i Leifabs ägo. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] 0520-65 95 99 Beslutet expedieras till Cecilia Friberg

Lars Wijkmark. Leifab

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

20160229 2015/KS0403 000

Leifabs försäljning av mark Dnr 2015/KS0403

Sammanfattning

Under 2015 inkom Leifab med en förfrågan om att försälja en del av markbeståndet. Tillväxtmål, bostadsförsörjningsplan, översiktsplan, behov av exploaterbar mark på längre sikt samt lokalförsörjningsplaneringen för den kommunala servicen ligger till grund för ärendebehandlingen.

Ärendet

Lödöse - Garns brygga, 4 hektar mark utmed älvrummet.

Bäcken från motorvägen går rakt igenom området, därtill är översvämningsrisken påtaglig, vid de tillfälle älvens vattenstånd stiger. Marken är också olämplig ur geoteknisk synvinkel. Marken är ointressant som ett framtida utbyggnadsområde för exploatering och försäljning är att föredra.

Lödöse - Garn, tre små skifte, 1+1+5 hektar

Ett av skiftena är en del i motorvägen, vilket kan ifrågasättas om vem som skulle ha intresse att köpa en bit motorväg. Skiftet kan försäljas.

De övriga två skiftena är belägna mellan älven och gamla 45an vid Garn. Översvämningsrisken för de skiftena är påtaglig och marken är olämplig ur geoteknisk synpunkt. Skiftena kan försäljas.

Hjärtum - Kerrsbacken, 146 + 18 hektar

Marken ligger inom Bredfjälls/Väktors naturområde. Översiktsplanen tar upp flera riksintresse inom detta område såsom tyst område, friluftsliv och strövområde, kulturmiljövård och höga naturvärde. Inom fastigheten önskar Kultur- och Fritidsförvaltningen att befintliga vandringsleder och motionsspår kvarstår.

Fastigheten som gränsar till kyrkoförvaltningens mark (18 hektar), har idag en aktiv skjutbana för certifikation till älgjakt, detta område är på längre sikt aktuellt för exploatering.

Eftersom fastigheten används till vissa samhällsfunktioner bör de östligaste delarna kvarstå i Leifabs markbestånd och den andra delen av fastigheten kan försäljas.

Ström - Kohagen, 20 hektar

Marken ligger i anslutning till Ströms tätort, därför kan stora delar av fastigheten exploateras, på sikt när Stallgärdet är färdigbyggt. Delar av fastigheten ligger i anslutningen till Strömsbäcken och kommer troligen förbli naturområde. Det är lämpligt att fastigheten läggs in i bostadsförsörjningsplanen för 2018-2023. Kommunen bör förvärva marken som ett led i den långsiktiga exploateringsplanen.

sid- 2 -

sid 2/2

Ström - Strömsparken, 6 hektar

Strömsparken är en oas för kommuninvånarna, det är en viktig samhällsfunktion som bör kvarstå i Leifabs/kommunens ägo. Parken är välbesökt och har karaktär. Några hektar är outnyttjad idag, så området har potential att utvecklas i framtiden. Det vore ytterst olyckligt för kommuninvånarnas rekreationsmöjligheter om fastigheten försäljs. Varför önskar Leifab behålla området för café och parkeringsplatsen? Det är inte rimligt att dela fastigheten, då parkeringsområdet är ett måste för parken även i framtiden. Fastigheten bör kvarstå i Leifabs ägo alt. ett övertagande av kommunen.

Göta - Hanströmsplatån, 380 hektar

Området innehåller flera samhällsfunktioner som två soptippar och flera vindbruk.

Inom området finns ett rekreationsspår som även i framtiden bör vara gängligt för allmänheten och en motocrossbana. Det är inte lämpligt att en privat fastighetsägare belastas med så stort samhällsansvar som det krävs för att förvalta denna fastighet. Exploateringsgraden är mycket liten då gränserna för riskområdet är så stort. Fastigheten bör kvarstå i Leifabs ägo.

Göta - Götaslätts berget och Bigården, 95 + 25 hektar

Göta slätts område är ett naturområde med motionsslinga och en värdefull bokskog i södra delarna. Rekreationsområdet är uppskattat av kommuninvånarna enligt Kultur och Fritidsförvaltningen, därför bör en avvägning mellan samhällsnyttan och försäljningsintäkterna avgöra frågan.

Bigården är med i bostadsförsörjningsplanen fram till 2020, området är redan detaljplanerat och innehar en byggrätt på 12000 kvm. Detta område bör Leifab exploatera med hyreslägenheter. Inom fastigheten kan lägenheter för olika behov byggas. Fastigheten kan exploateras och bör därför kvarstå i Leifabs ägo.

Beslutsunderlag

Bostadsförsörjningsplanen Översiktsplanen Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att Garnsbrygga, tre skifte i Garn, del av Kerrsbacken samt berget vid Göta slätt kan försäljas.

Kommunstyrelsen beslutar att Ström-Kohagen bör köpas av kommunen.

Kommunen beslutar att del av Kerrsbacken, Strömsparken, Hanströmsplatån och Bigården kvarstår i Leifabs ägo.

Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] 0520-65 95 99 Beslutet expedieras till Cecilia Friberg

Lars Wijkmark. Leifab

1

Maria Olegård

Från: Lena PalmSkickat: den 2 september 2015 14:25Till: Annika MändloKopia: Maria Olegård; Ingemar Ottosson; Julia FärjhageÄmne: DiarieförsBifogade filer: Skog kartor.pptx

Lilla Edets Industri och Fastighets AB (LEIFAB) har inkommit med en förfrågan om att få sälja skogsmark. Se bilaga LEIFAB önskar beslut om vilka skogsområden kommunen anser att LEIFAB ska behålla i sin ägo. Med vänliga hälsningar

Lena Palm kommunchef ______________________________________ Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Postadress: Lilla Edets kommun, 463 80 Lilla Edets Telefon: 0520- 65 95 00, direkt: 0520-65 95 04 www.lillaedet.se

Garns Brygga Lödöse

Kersbacken Hjärtum

Ström

Strömsparken

Hanström öster om 45:an. Sparar gröna rutror

Diverse norr om Lödöse

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

20160513 2016/KS00122 000

Justering av kommungränsen mellan Lilla Edet och Alingsås Dnr 2015/KS0122

Sammanfattning

Kammarkollegiet prövar ansökningarna som inkommit om ändring av kommungränsen i Enklaven, mellan Lilla Edet och Alingsås kommun enligt lagen ( 1979:411) om ändring i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

Svar önskas om Lilla Edets ställningstagande i denna fråga senast 8 juli 2016.

Ärendet

Tre familjer har ansökt om att få tillhöra Alingsås kommun. De två grannfastigheterna som familjerna delar väg med, tillhör redan Alingsås kommun. Hela enklaven inrymmer åtta personer, sex personer ansöker om kommungränsens ändring. Personerna som önskar tillhöra annan kommun är mellan 25-64 år och har en relativt hög skatteinkomst. Om gränsen flyttas återstår två bosatta personer inom enklaven, de kvarvarande personer är mellan 65-79 år. Inom enklaven finns ett företag, Svedavia AB. Hela enklaven är ca 240 ha, och den yta som föreslås övergå till Alingsås k:n är 4 ha. Då kvarstår 236 hektar mark inom Lilla Edets kommun.

sid- 2 -

sid 2/2

Enligt tekniska förvaltningen sköter Ale kommun all sophämtning inom enklaven, och detta ger därför inga kostnader idag för Lilla Edets Kommun. Kommuninvånarna i enklaven har väldigt långt till återvinningscentralen i Bohus, 90 km tur och retur, vilket har varit en av anledningarna till inlämnad ansökan. Hemtjänsten utgår från Lilla Edet kommun, restiden samt miljöaspekten är inte till kommunens ekonomiska fördel. Beslutsunderlag

Bostadsförsörjningsplanen Översiktsplanen Statistik


Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta följande: Lilla Edets kommun godkänner justeringen av kommungänsen, ca 4 hektar, mellan Lilla Edets och Alingsås kommun. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] 0520-65 95 99 Beslutet expedieras till Cecilia Friberg

Kammarkollegiet, Birgitta Nordenfeldt, Box2218, 103 15 Stockholm

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-05-16 2015/KS0534 000 Yttrande till kommunstyrelsen gällande motionen: ”Det organiserade kvinnoförtrycket”

Dnr 2015/KS0534

Sammanfattning

Kommunstyrelsen har begärt kommunledningsförvaltningens yttrande gällande rubricerad motion. Motionen yrkar att utbildningsnämnden eller annan lämplig instans skall att utarbeta en plan för hur Lilla Edet kan förebygga hedersvåld, könsstympningar, oskuldskontroller och kvinnofientlig kvinnosyn samt en anonym enkätundersökning på kommunens skolor där frågor om förekomsten av dessa företeelser ligger som frågeunderlag. Vidare att utarbeta en handlingsplan och ett utbildningspaket för hur kommunen skall motarbeta att kommunala politiker, tjänstemän och övrig personal, på rasistiska grunder bedömer människor olika baserat på etniskt ursprung eller religion. Frågan om att utarbeta en plan för att förebygga hedersvåld, könsstympningar, oskuldskontroller och kvinnofientlig kvinnosyn bedöms redan hanteras inom de kommunövergripande strategier som beslutats av kommunfullmäktige. Frågan om att utarbeta en enkätundersökning där tidigare nämnda företeelser ligger som frågeunderlag bedöms inte vara grundad i att de aktörer som arbetar med dessa företeelser har identifierat brist på relevant underlag för det preventiva arbetet. Frågan om att motarbeta att diskriminerande bedömningar från kommunala politiker, tjänstemän och övrig personal bedöms redan hanteras inom ramen för Demokrati- och mångfaldsberedningens uppdrag. Ärendet

Kommunstyrelsen har begärt yttrande motion. Det organiserade kvinnoförtrycket, inlämnad av Christer Ädel (SD), Carl Carlsson (SD) och Anders Johansson (SD). Motionärerna yrkar: Att utbildningsnämnden eller annan lämplig instans skall genomföra följande:

1. Utarbeta en plan för hur Lilla Edets kommun kan förebygga hedersvåld könsstympningar oskuldskontroller och kvinnofientlig människosyn.

2. Utarbeta en anonym enkätundersökning på kommunens skolor där frågor om förekomsten av hedersvåld, könsstympningar, oskuldskontroller och kvinnofientlig människosyn ligger som frågeunderlag.

3. Utarbeta en handlingsplan och ett utbildningspaket för hur vi skall motarbeta att kommunala politiker, tjänstemän och övrig personal, på

sid- 2 -

sid 2/3

rasistiska grunder bedömer människor olika baserat på etniskt ursprung eller religion.

Kommunledningsförvaltningen instämmer med motionärerna att frågorna om hedersrelaterat våld och jämställdhet är viktiga. Lilla Edets kommun har under många år bedrivit ett aktivt arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer, ett arbete som styrs av de kommunövergripande strategier som beslutats av kommunfullmäktige. Jämställdhet och våld i nära relationer är prioriterade områden där förbättring och kompetensutveckling sker löpande. Motionärernas förslag ett – om att utarbeta en plan för hur Lilla Edets kommun kan förebygga hedersvåld, könsstympningar, oskuldskontroller och kvinnofientlig människosyn – omfattas redan av ovan nämnda strategier i Lilla Edets kommun. För att förebygga hedersrelaterat våld och skapa ett jämställt samhälle krävs ett omfattande och samordnat arbete mellan många olika aktörer i samhället. Om de aktörer som planerar och arbetar aktivt med dessa frågor bedömer att relevant underlag för arbetet saknas kan en enkät vara en möjlig metod att skapa ett sådant underlag. Ett sådant metodbeslut bör dock tas av berörda aktörer och utifrån aktörernas bedömning att relevant underlag för arbetet saknas. Motionärernas förslag två – om att utarbeta en anonym enkätundersökning på kommunens skolor där frågor om förekomsten av hedersvåld könsstympningar oskuldskontroller och kvinnofientlig människosyn ligger som frågeunderlag – bedöms inte vara grundad i av aktörerna identifierad brist på relevant underlag för det preventiva arbetet. Diskrimineringslagen (2014:958) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I Lilla Edets kommun finns en av kommunfullmäktige beslutad Demokrati- och mångfaldsberedning. Beredningens uppdrag är att utveckla former för samverkan och deltagande för människor som lever och verkar i Lilla Edets kommun. Utgångspunkten är att stärka den kommunala demokratin och främja jämställdhet, mångfald och likvärdiga villkor i samhället. Beredningen ska ta fram förslag på demokrativerktyg utifrån mänskliga rättigheter, mångfaldsperspektiv och förståelse för hur diskriminering kan motverkas. Verktygen ska kommunstyrelsen, nämnder och styrelser kunna använda sig av i arbetet med att utveckla de demokratiska processerna. Beredningen består av en ledamot och en ersättare för varje parti som finns representerat i fullmäktige. Sverigedemokraterna Lilla Edet har vakanta platser för ledamot och ersättare i beredningen. Motionärernas förslag tre – om att utarbeta en handlingsplan och ett utbildningspaket för hur kommunen skall motarbeta att kommunala politiker, tjänstemän och övrig personal, på rasistiska grunder bedömer människor olika baserat på etniskt ursprung eller religion – bedöms redan hanteras inom ramen för Demokrati- och mångfaldsberedningens uppdrag. Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2016-05-16 Motion Sverigedemokraterna 2015-12-01


Kommunfullmäktige avslår motion.

sid- 3 -

sid 3/3

Handläggare: Eva-Lena Julin Rydbo Folkhälsosamordnare Kommunledningsförvaltningen Tfn 0520/ 65 95 11

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-06-02 2016/KS0215-2 000

Tertialrapport 1 2016, kommunstyrelsen Dnr 2016/KS0215 -2

Sammanfattning

Enligt fastslagen tidsplan för ekonomiska rapporter så ska det efter varje tertial redovisas en tertialrapport till kommunfullmäktige. Som underlag till detta krävs att styrelse och nämnder i sin tur framställer en tertialrapport för sitt verksamhetsansvar. Denna rapport följer upp läget efter årets första tertial för kommunstyrelsens grunduppdrag, ekonomi samt av de mål som fastställts i styrelsens verksamhetsplan. Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Kontinuerliga dialoger har skett med nämndspresidier och bolagsstyrelse, periodiska rapporter och planering i olika former samt internkontroll. Bedömning kring måluppfyllelsen pekar mot ett gott utfall, 25 av 26 mål bedöms bli uppfyllda innan året är slut. Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med knappt -2,8 mkr. Det ekonomiska underskottet beror till stort på ökade kostnader för kommungemensamma åtaganden på konsultsidan och för SOLTAK AB. Årsprognosen visar ett underskott på - 24,2 mkr. En del av prognostiserade underskottet - 4,7 mkr visar fortsatt negativ underskott för de sista tertialen andra delen består av stora nerskrivningar och slutredovisningar inom kommunens exploateringsekonomi på motsvarande -19,5 mkr. Beslutsunderlag

Ekonomichefens tjänsteskrivelse, Dnr2016/KS0215-2 Lilla Edets kommun, kommunstyrelsen, tertialrapport 1 2016, Dnr 2016/KS0215-1

Finansiering och åtgärder för att uppnå ekonomisk balans

Rapporten visar på ett underskott och åtgärder måste vidtas i omfattning och kvalitet för att kommunen ska nå en god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska underskottet beror på ökade kostnader för kommungemensamma åtaganden på konsultsidan och för SOLTAK AB. Med anledning av bl.a. vakanser och sjukdom inom ekonomifunktionen har stort fokus lagts på att klara den ordinarie ekonomiska uppföljningen och stödet till förvaltningarna. Detta har delvis skett med konsultinsats. Prioriterat under resterande del av året är att forma en stabil organisation inom ekonomiavdelningen samt att se över behovet av stöd till förvaltningarna. Behovet från förvaltningarnas sida av stödfunktionerna inom kommunledningsförvaltningen

sid- 2 -

sid 2/2

ökar. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att forma stödet till förvaltningarna utifrån deras ökade behov. Konsultinsatser har också skett inom IT och upphandling. Konsultkostnaderna minskar successivt under året. Ekonomisk balans på konsultsidan uppnås vid ingången av 2017. Kostnaderna för SOLTAK AB har inte finansierats fullt ut för 2016. De totala åtagandena gentemot SOLTAK AB uppgår till 9,7 miljoner kr för 2016. Åtagandet för 2017 beräknas ligga på samma nivå. I budget 2016 finns avsatt 7 miljoner kr. Frågan om den fortsatta finansieringen av SOLTAK AB bör bli en fråga för Mål- och resursberedningen 2017-2019. Förslag till beslut

Kommunstyrelsens tertialrapport 1 2016, perioden januari- april, godkänns.

Ingeborg Sylte Tf ekonomichef [email protected] 0520-65 95 06 Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen

Tertialrapport 1 2016

Kommunstyrelsen

Datum: 2016-06-01

Version: 1

Dnr: 2016/KS0215

Tertialrapport 1, 2016 2

INNEHÅLL

1. Sammanfattning ................................................................................................................. 3 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag ........................................................................... 4 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen ..................................................... 4 2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag ...................................................................... 4

3. Uppföljning av mål ............................................................................................................ 5 3.1. Mål för god ekonomisk hushållning ...................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2. Medborgarkraft ...................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3. Samarbete över gränserna ...................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.4. Attraktiv livsmiljö – goda boenden ....................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.5. Goda kommunikationer ......................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.6. Rätt kommunal service .......................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.7. Nämndens egna mål .............................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation ................................................................... 5 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme ................................................................................ 13 4.2. Analys av utfall och prognos ....................................................................................... 13 4.3. Politisk verksamhet ..................................................................................................... 13 4.4. Näringsliv & turism ..................................................................................................... 13 4.5. Omstrukturering .......................................................................................................... 14 4.6. Fysisk och teknisk planering ....................................................................................... 14 4.7. Föreningsstöd/organisationstillhörighet ...................................................................... 14 4.8. Fackligt arbete ............................................................................................................. 14 4.9. Kommungemensamt och administration ..................................................................... 14 4.10. Mark- och exploateringsverksamhet ........................................................................ 15 4.11. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans ................................................................ 15 4.12. Budget- och nettokostnadsutveckling ...................................................................... 16 4.13. Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur ................................. 17

5. Fördjupning till nämnden ................................................................................................. 17 5.1. Mark och exploateringsverksamhet ............................................................................. 17 5.2. Långsiktig fysisk planering ......................................................................................... 18 5.3. Pågående detaljplanering ............................................................................................. 19 5.4. Mät- och kart verksamhet ............................................................................................ 19 5.5. Kommunens exploateringsfastigheter ......................................................................... 19 5.6. Nedskrivning av exploateringsfastigheter och infrastrukturfordringar ....................... 21 5.6.1. Program för Södra Lödöse ....................................................................................... 21 5.6.2. Fördjupad översiktsplan, Lödöse ............................................................................. 21 5.6.3. Detaljplan, Bomansjön ............................................................................................. 22 5.6.4. Detaljplan, Hanströmsravinen ................................................................................. 22 5.6.5. Detaljplan, Lödöse pendelstation ............................................................................. 22 5.6.6. Långfristig fordran, Trafikverket ............................................................................. 22 5.7. Prognos exploateringsfastigheter under 2016 ............................................................. 23

6. Investeringar ..................................................................................................................... 24 7. Skredförebyggande åtgärder ............................................................................................ 24


1. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med knappt -2,8 mkr. Av underskottet förklaras 1 mkr av högre kostnader för SOLTAK:s tjänster än budgeterat. Högre kostnader för konsulttjänster (IT-chef, upphandlingskompetens samt ekonomi) än budgeterat förklarar ca 0,8 mkr av underskottet. Även högre kostnader för IT-material och -utrustning samt personalkostnader i samband med verksamhetsövergång till SOLTAK är förklaringsgrunder till periodens underskott. Prognosen för helåret är att nämnden inom sina ordinarie driftverksamheter redovisar ett negativt resultat på ca -4,7 mkr. Under året prognostiseras stora nedskrivningar och slutredovisningar inom kommunens exploateringsekonomi på motsvarande -19,5 mkr. Det innebär att resultatet för kommunstyrelsen prognostiseras till -24,2 mkr. Se avsnitt 5.6 Nedskrivning av exploateringsfastigheter och infrastrukturfordringar för en mer detaljerad redogörelse för prognosen av årets nedskrivningar.

Investeringsutrymmet är i allt väsentligt outnyttjat. Skredförebyggande åtgärder kostnadsförs till 40 % och fordringsförs gentemot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 60 %. Under året har kommunen burit kostnader på 0,14 mkr. Årsbudgeten för skredutredningar är 0,5 mkr.


2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommun-fullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag.

2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Kommunstyrelsen, KS, leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. Styrelsen är kommunens centrala organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. MEX omfattar fysisk planering, mark och exploatering, geografisk information och kartverksamhet. Utöver ovanstående arbetas det även med att geotekniskt kartlägga skredområde, adresser och kommunens statistik. Vid extraordinär händelse övertar KS andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den extraordinära händelsen. Grunduppdraget regleras ytterligare i reglementet.

2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Detta sker bland annat genom att styrelsen leder och samordnar arbetet med det kommande årets planer för verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på ett flertal sätt, exempelvis genom kontinuerliga dialoger med styrelser och nämndernas presidier, genom tertialrapporter och internkontroll. Tomtförsäljningen har inte nått de uppsatta målen, det saknas tomter. Ett flertal arbeten med detaljplaner pågår. Kartverket underhålls och användningen utvecklas så att allmänhet och andra verksamheter kan få större nytta av informationen.


3. Uppföljning av mål

3.1. Mål för god ekonomisk hushållning

Prioriterat mål a Utfall år 2014

Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognos år 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi

Prioriterat mål: Utveckla uppföljning och analysarbete avseende kvalitet och ekonomisk utfall

Mätning/målet uppfyllt: När särskilda uppföljningar och analyser påbörjats inom någon av kommunens nämnder (controllerfunktion)

Ansvar: Kommunstyrelsen 1) Utse prioriterade granskningsområden för 2016 och genomföra några av dessa.

- - - 2 2

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet.

Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2016-12-31Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

1) Med anledning av bl a vakanser och sjukdom inom ekonomifunktionen har stort fokus

lagts på att klara den ordinarie ekonomiska uppföljningen och stödet till förvaltningarna. I samband med detta genomförs också ekonomiska genomlysningar. Prioriterat under resterande del av året är att forma en stabil organisation inom ekonomiavdelningen samt att se över behovet av stöd till förvaltningarna. Målet är inte uppfyllt.

Prioriterat mål b Utfall år 2014

Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognos år 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Redovisat resultat är lägst 1,0 % av verksamhetens nettokostnader

Prioriterat mål: Redovisat resultat är lägst 0,5 av verksamhetens nettokostnader

Mätning/målet uppfyllt: När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts

Ansvar: Kommunstyrelsen 2) Utse prioriterade granskningsområden för 2016 och genomföra några av dessa.

- - - 2 2


Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2016-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

2) Med anledning av bl a vakanser och sjukdom inom ekonomifunktionen har stort fokus lagts på att klara den ordinarie ekonomiska uppföljningen och stödet till förvaltningarna. I samband med detta genomförs också ekonomiska genomlysningar. Prioriterat under resterande del av året är att forma en stabil organisation inom ekonomiavdelningen samt att se över behovet av stöd till förvaltningarna. Målet bedöms inte uppfyllas.


3.2. Medborgarkraft

Prioriterat mål 1 Utfall år 2014

Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognos år 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna så att medborgarna känner sig delaktiga

Prioriterat mål: Vidareutveckla en aktiv medborgardialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling

Mätning/målet uppfyllt: KKIK mått 14 ”Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling”

Ansvar: Kommunstyrelsen 1 Utveckla stödet till förvaltningarna i deras kontakter och möten med kommuninvånarna

- - 0 1 1

2) Tillsammans med förvaltningarna utveckla arbetssätt så att medborgardialoger startas i ett tidigt skede av förändringsprocesser

- - 0 1 1

Ekonomi: Inom befintlig verksamhet


1) Kommunikationsavdelningen för dialoger och utvecklar stödet till förvaltningarna. Tillsammans diskuterar vi och kommer fram till nya och olika sätt att involvera kommuninvånarna, som exempel kan nämnas arbetet med Kulturarenan/biblioteket samt Lilla Edetmässan. Medborgarservice som har daglig och personlig kontakt med kommuninvånarna, besökare och företagare medvetandegör aktuella frågor och funderingar som frekvent förekommer. Tillsammans med förvaltningarna lyfter vi sedan frågorna och funderingarna så fler kan ta del av informationen via våra kommunikationskanaler. På detta sätta möter vi upp kommuninvånarnas behov av information. Målet bedöms uppfyllas.

2) Kommunikationsavdelningen för dialoger med förvaltningarna. Tillsammans diskuterar vi och kommer fram till nya och olika sätt att involvera kommuninvånarna. Vi vill bli involverade i ett tidigare skede, samtidigt som vi också är drivande i att frågor eller förändringar ska involvera medborgarna till dialog. Målet bedöms uppfyllas.



Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognos år 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv

Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna

Mätning/målet uppfyllt: När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med det prioriterade målet och med utgångspunkt från kommunens jämställdhetsstrategi

Ansvar: Kommunstyrelsen 3) Stödja förvaltningarna i arbetet med jämställd service

- - 0 1 1

4) Utveckla arbetet med kommunens webbplats och informationsmaterial ur ett jämställdhetsperspektiv

- - 0 1 1

5) Presentera statistik könsuppdelad där det är möjligt. - 1 0 1 1

6) Utveckla arbetet med jämställdhet i kommunens planprocess

- - 0 1 1



3) Med utgångspunkt i målet har Kommunfullmäktige beslutat om en jämställdhetsstrategi, där fokus är medborgarperspektivet med en jämställd verksamhet som övergripande mål (yttre kvalitet). Alla nämnder och förvaltningar ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete utifrån båda aspekterna yttre och inre kvalitet. I enlighet med kommunfullmäktiges Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommuns ansvarar nämnderna och förvaltningarna för att ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete. Implementeringsarbete med strategin fortgår i nämnder och förvaltningar. Arbete och insatser är under framtagande i förvaltningar. Exempel på genomfört arbete är: • I Bildningsnämndens verksamhetsplan har nämnden tagit fasta på flickors och pojkars lika makt att forma samhället och sina egna liv genom att sätta fokus på att pojkars och flickors meritvärden ska vara lika höga. • Kultur och fritid har genomfört en analys av föreningsstödet som kan visa på hur stödet fördelas på kvinnor och män. Kompetenshöjande insatser på olika enheter har genomförts. • Förutom det övergripande jämställdhetspolitiska målet, jämställdhetsstrategin, finns styrande dokument som anknyter till och kompletterar jämställdhetsarbetet. När det gäller inre kvalitet finns bland annat jämställdhetsplan samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Målet delvis uppnått, målet anses vara uppnått när åtgärderna utförts i nämnder och förvaltningar i enlighet med Lilla Edets kommuns antagna jämställdhetsstrategi. Målet bedöms uppfyllas. 4. ) Kommunens kommunikationsavdelning fortsätter utvecklingsarbete med text- och bildgranskning ur ett jämställdhetsperspektiv i såväl tryckta produktioner, webb och andra digitala kanaler. Målet bedöms uppfyllas. 5) Merparten av statistiken i Lilla Edets kommun som tas ut av förvaltningarna och presenteras är könsuppdelad. I uppföljningar och analyser av resultat på undersökningar skall Lilla Edets kommun alltid redovisa könens resultat var för sig såväl som samlat. Arbetet fortlöper med att ta fram könsuppdelad statistik. Målet bedöms uppfyllas.


6) I planprocessen skall allas behov belysas och beaktas i planarbetet. Miljöerna som skapas i detaljplanerna skall uppfattas som trygga platser. Alla sakägare skall få samma information, inte bara den som står först som lagfaren ägare. Målet bedöms uppfyllas.

3.3. Samarbete över gränserna


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognosår 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna

Prioriterat mål: Arbeta för en effektiv räddningstjänst och för en övergång till Räddningsförbund tillsammans med Tjörns och Stenungsunds kommuner

Mätning/målet uppfyllt: När arbete genomförts så att kommunens räddningstjänst strukturerats för att övergå i ett gemensamt räddningstjänstförbund 2017

Ansvar: Kommunstyrelsen & Miljö- och byggnämnden 7) Samverka för att färdigställa ett beslutsunderlag så att fullmäktige i juni 2016 kan ta ställning till räddningstjänstens fortsatta organisering

- - 0 1 1


Ansvar: Förvaltningschef Klart: våren 2016 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut.

7) Arbetet pågår och beslut förväntas fattas i fullmäktige under hösten. Prognos är att målet uppnås.


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognosår 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga

Prioriterat mål: Fokusera på ett övergripande barn- och ungdomsperspektiv för att förebygga utanförskap och ohälsa

Mätning/målet uppfyllt: När samverkan och helhetssyn utvidgats inom ordinarie verksamheter och projektarbete

Ansvarig: Individnämnden Berörda: Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen


Ansvar: Förvaltningschef Klart: 2016-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut.

Ansvarig nämnd för målet är Individnämnden. Kommunstyrelsen har dock angivit att målet ska arbetas in i kommunstyrelsens verksamhetsplan. Folkhälsoarbetet är starkt berört av samverkan kring detta mål. Det nationella folkhälsomålet som är integrerat i vårt mål utgör utgångspunkten. Arbete pågår för att förebygga utanförskap och ohälsa, samverkansformer för att förebygga ohälsa fortsätter att utvecklas samt utbildningar och kompetenshöjande insatser att organiseras. Folkhälsosamordnaren medverkar


i de gemensamma presidieträffarna med individnämnden, utbildningsnämnden och kultur och fritidsnämnden. Lekplatser, trygga skolvägar och utemiljöer tillskapas i detaljplanerna. Målet bedöms uppfyllas.

3.4. Attraktiv livsmiljö – goda boenden


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognosår 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun

Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering dels för att tillhandahålla mark för bostäder i livets olika skeden, dels för att tillhandahålla mark för verksamhetsområden

Mätning/målet uppfyllt: När arbete bedrivs med utgångs-punkt från bostadsförsörjnings-programmet samt med utgångs-punkt från en långsiktig planering med inriktning på boenden för den ökande äldregruppens behov, LSS-boenden m fl.

Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Omsorgsnämnden, individnämnden och Leifab 8) Ta fram en långsiktig investerings-/exploateringsplanering

- - 0 1 1

9) Ta fram ett exploateringsbokslut - - 1 1 1



8) MEX har en långsiktig exploateringsplanering fram till 2030. Den långsiktiga planen skall presenteras för KS under i augusti. Målet bedöms uppfyllas. 9) Exploateringsbokslut är presenterat för KS under tertialen. Målet uppfyllt.


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognos år 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun

Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta med att på bästa sätt ta tillvara lokala förutsättningar för att främja turism i kommunen

Mätning/målet uppfyllt: När en översyn och en förändring genomförts av turismfrågornas organisation i kommunen

Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Kultur- och fritidsnämnden 10) Ta fram ett strategiskt dokument för hur kommunens arbete med turism ska bedrivas

- - 0 1 1




10) Arbetet med att ta fram ett strategiskt dokument för hur kommunens arbete med turism ska bedrivas är påbörjat genom en utredning utförd av extern konsult. Arbetet fortsätter under hösten. Målet bedöms uppfyllas.


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognosår 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna

Prioriterat mål: Fortsätta arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås utifrån antagna miljömål samt handlingsplan

Mätning/målet uppfyllt: När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år

Ansvarig: Kommunstyrelsen 11) Göra en översyn av Lilla Edets strategiska miljöarbete med förslag till prioriteringar och med beskrivande av resurs och kompetensbehov

- - 0 0 1

12) Utvärdera fordonsparken; miljökonsekvens, kostnad, funktion

- - 0 1 1

13) Kommunstyrelsen ska anta en energiplan under 2016.

- - 0 1 1



11) Målet med att göra en översyn av Lilla Edets strategiska miljöarbete kommer inte kunna uppnås under 2016 p.g.a. bristande resurser. Målet skjuts därför på framtiden. 12) Kommer att utvärderas under hösten. Målet bedöms uppfyllas. 13) Ett förslag till energiplan beräknas klart under hösten. Målet beräknas uppfyllas.

3.5. Goda kommunikationer


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognosår 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov

Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken

Mätning/målet uppfyllt: Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år

Ansvarig: Kommunstyrelsen 14) Samverka med Västtrafik m fl med inriktning ”ökad säkerhet och trygghet”

- - 0 1 1

15) Utreda möjligheten till byggnation av vänthall inklusive tunnel eller torn mellan perrongerna i Lödöse södra. Med extern finansiering.

- - 0 1 1




14) MEX samarbete med Västtrafik är inlett för att öka säkerheten, tryggheten och tillgängligheten för kollektivtrafikanterna. Målet bedöms uppfyllas. 15) Redan 2012 utreddes möjligheten, men MEX återupptar frågan tillsammans med Västtrafik under hösten. Målet bedöms uppfyllas.

3.6. Rätt kommunal service


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognosår 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Kommunkoncernens lokalförsörjning ska tillgodose verksamheterna med kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler för att uppnå verksamhetens fastställda mål

Prioriterat mål: Ta fram en lokalförsörjningsplanering i syfte att uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalanvändning

Mätning/målet uppfyllt: När arbete påbörjats i enlighet med framtagen lokalförsörjningsplan för kommunkoncernen

Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Leifab 16) Genomlysa samverkans- och samarbetsformer mellan kommunen och det kommunala bolaget Leifab utifrån ett nytto- och effektivitetsperspektiv.

- - 0 1 1


Ansvar: Förvaltningschef Klart: våren 2016 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut.

16) MEX har påbörjat arbetet med lokalförsörjningsplanen under våren. Målet bedöms delvis uppfyllas.


Utfall år 2015

Utfall T1 2016

Prognosår 2016

Mål år 2016

Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

Prioriterat mål: Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare

Mätning/målet uppfyllt: Förbättrat resultat i medarbetarenkäten 2016

Ansvarig: Kommunstyrelsen 17) Med utgångspunkt från kommunens lönekart-läggning ta fram underlag avseende löneöversynsarbetet.

- - 1 1 1

18) Arbeta fram en struktur för personalförsörjning - - 0 1 1

19) Erbjuda hälsoaktiviteter för medarbetarna. - - 0 1 1

20) Revidera ledarskapspolicyn - - 0 1 1

21) Revidera lönepolicyn. - - 0 1 1

22) Stötta förvaltningarna med att utveckla arbetstidsmodeller

- - 1 1 1



Ansvar: Förvaltning Klart: 2016-12-31 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut.

17) Med utgångspunkt från kommunens lönekartläggning ta fram underlag avseende löneöversynsarbetet. Underlag har framtagits med utgångspunkt från dels formell lönekartläggning i enlighet med lagstiftningen, dels lönestatistik för dialog i olika forum, bl.a. mellan tjänstemän och politiker i anslutning till kommande löneöversyner. Lönestatistiken är framtagen ur BAS-verktyget, HR-systemet samt via nätverk tillsammans med andra närliggande kommuner. Målet är uppfyllt. 18) Arbeta fram en struktur för personalförsörjning En projektplan är framarbetad av personalavdelningen, vilken är vägledande för den kommunövergripande satsningen för att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare i kommunen. Exempel på aktiviteter som är påbörjade centralt är: Regelbunden avgångsenkät till medarbetare som väljer att sluta i kommunen, översyn av utformningen av platsannonser, uppdatering av personalhandboken, fortsatt medverkan i GR:s yrkesambassadörsprojekt för yrkesgrupper med akademisk utbildning, förberedelse för lokal yrkesambassadörsutbildning för yrkesgrupper med gymnasial utbildning, stöd till chefer vid mässbesök med material etc. Utvecklat introduktionen för nya chefer samt nya medarbetare överhuvudtaget. Stärka cheferna i sin roll som ledare/chef: Frukostmöten för chefer på olika HR- teman. Utbildning för alla chefer i lönebildning och om drogfria arbetsplatser p.g.a. uppdaterad drogpolicy. Föreläsning om jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv för att inspirera till att uppdatera handlingsplaner på varje förvaltning kopplade till övergripande jämställdhetsplanen. Målet är delvis uppfyllt. 19) Erbjuda hälsoaktiviteter för medarbetarna. Aktiviteter erbjuds samtliga anställda, t ex yoga, mindfulness, rökavvänjningskurs, rabatterade träningskort, jogginggrupp, friskvårdspeng, funktionell träning i Slottsparken. Utbildning av nya hälsoinspiratörer samt nätverksmöten för de ca 45 inspiratörer som finns i kommunen (mål i hälsoprogrammet att vi har minst en hälsoinspiratör på varje arbetsplats). Hälsoprofilsbedömning erbjuds medarbetaren vid start av rehabiliteringsutredning samt kontinuerligt för alla arbetsplatser, då t ex chef vill utveckla hälsoarbetet för en personalgrupp. Erbjuda ”miniföreläsningar” på t ex APT på teman som exempelvis kost, sömn, motion, arbetsbelastning. Erbjuda grupputveckling/coachning av arbetsgrupper. Målet är uppfyllt. 20) Arbetet med revidering av ledarskapspolicyn beräknas påbörjas under hösten. Målet är inte uppfyllt. 21) Revidering av lönepolicyn beräknas påbörjas under hösten. Avvaktar uppföljning av löneutbildningen för cheferna på ledningsgrupp under våren. Målet är inte uppfyllt. 22) Stötta förvaltningarna med att utveckla arbetstidsmodeller Lokalt kollektivavtal håller på att förhandlas fram med Kommunal på socialförvaltningen med utgångspunkten ”Erbjudande om önskad sysselsättningsgrad”. Personalavdelningen samordnar processen och stöttar cheferna i arbetsgivarperspektivet. Målet är uppfyllt.


4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation

4.1. Nämndens ekonomiska utrymme

Beslutsdatum i KF

Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala utrymme

2015-09-09 MoR-beslut 56 100 tkr 56 100 tkr Tabellerna redovisar kommunstyrelsens ekonomiska utrymme och dess fördelning mellan olika verksamheter. Inga förslag om förändring finns i denna rapport. Organisatorisk struktur

Resurs enligt verksamhetsplan

Beslutad justering Total resurs

Politisk verksamhet 3 610 tkr 3 610 tkr Näringsliv & turism 1 627 tkr 1 627 tkr Omstrukturering 1 750 tkr 1 750 tkr Fysisk & teknisk planering 1 216 tkr 1 216 tkr Föreningsstöd/ organisationstillhörighet 3 756 tkr 3 756 tkr Fackligt arbete 1 413 tkr 1 413 tkr Kommungemensamt och adm 37 422 tkr 37 422 tkr Mark & exploatering 4 540 tkr 4 540 tkr Totalt 56 100 tkr 56 100 tkr

4.2. Analys av utfall och prognos Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med knappt 2,8 mkr. Av underskottet förklaras 1 mkr av högre kostnader för SOLTAK:s tjänster än budgeterat. Högre kostnader för konsulttjänster (IT-chef, upphandlingskompetens samt ekonomi) än budgeterat förklarar ca 0,8 mkr av underskottet. Även högre kostnader för IT-material och -utrustning samt personalkostnader i samband med verksamhetsövergång till SOLTAK är förklaringsgrunder till periodens underskott.

4.3. Politisk verksamhet Omfattar kommunstyrelsen, kommunchefen samt andel av nämndsekretariat. Periodens resultat ligger på +0,1 mkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att något lägre kostnader för utbetalda arvoden.

4.4. Näringsliv & turism Omfattar en näringslivsutvecklare, köpt verksamhet/bidrag med totalt 0,6 mkr (handelsorganisation, företagscentrum, leaderinsats, turistsamverkan) samt utrymme för köp av material och diverse tjänster.


Verksamheten redovisar en positiv avvikelse på 0,1 mkr vilket väntas jämna ut sig under året då verksamhets/bidragen avseende handelsorganisationen och leaderinsatsen förväntas komma i slutet av året.

4.5. Omstrukturering Omfattar de till kommunstyrelsen uppsagda lokalerna, och åtaganden i samband med dessa. Utfallet är negativt med -0,1 mkr. Orsak till underskottet är en retroaktiv elkostnad på 0,1 mkr avseende 2013-2015. Övriga lokalhyror följer prognosen. Förändringar i beståndet kan komma att påverka resultatet.

4.6. Fysisk och teknisk planering Här inryms de kostnader som kommunstyrelsen har för avfarten Alvhem, E20 Mariestad – Vårgårda, Rondell Lödöse/Ekeberg samt åtaganden avseende skredåtgärder. Utfallet är positivt med +0,1 kr eftersom kostnader för rondellen i Ekeberg inte uppstått.

4.7. Föreningsstöd/organisationstillhörighet Omfattar det stöd och medlemsavgifter till olika organisationer som kommunstyrelsen ansvarar för. Stöd ges till Folkets hus samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Medlemsavgifterna avser Kfi, GR, SKL, Samordningsförbundet med Trollhättan och Grästorps kommuner samt Tolkföreningen Väst. Utfallet är något under budget. Stödet till Folkets hus är något högre än budgeterat. Verksamheten förväntas visa ett utfall enligt budget.

4.8. Fackligt arbete Omfattar kommunövergripande fackligt arbete. Utfallet följer budgeten och verksamheten förväntas visa ett utfall enligt budget.

4.9. Kommungemensamt och administration Omfattar kommungemensamma åtaganden samt den gemensamma administrationen inom kommunledningsförvaltningen. De kommungemensamma och administrativa verksamheterna visar efter perioden ett utfall på knappt -2,9 mkr. Underskottet förklaras av högre fasta verksamhetskostnader för SOLTAK:s tjänster motsvarande -1,0 mkr samt högre konsultkostnader motsvarande -0,7 mkr. De ökade kostnaderna för konsulttjänster avser upphandlingsstöd, IT-chef samt ekonomi- och budgetstöd och är föranledda


av vakans på upphandlingstjänst och sjukfrånvaro. I samband med den formella verksamhetsövergången till SOLTAK belastar även kostnader för ackumulerad flextid periodens resultat, motsvarande ca -0,2 mkr. Försäkringskostnader avseende helåret belastar felaktigt kommunstyrelsens resultat motsvarande -0,3 mkr. Vidare förklaras underskottet av högre kostnader för IT-material och -utrustning. Vissa helårskostnader för IT- belastar resultatet för den första perioden. Prognosen är att verksamheterna visar ett negativt resultat på -4,8 mkr. Av det prognostiserade underskottet förklarar högre kostnader för SOLTAK:s tjänster motsvarande 3,2 mkr i förhållande till budget. Högre kostnader för konsulttjänster i samband med MoR-arbete samt ekonomi-, IT- och upphandlingsstöd svarar för 1,4 mkr av det förväntade underskottet.

4.10. Mark- och exploateringsverksamhet

(tkr) Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Avvikelse i

perioden perioden perioden helår helår denna prognos

Mark- och exploateringsverksamhet 902,0 663,7 -238,3 1 991,0 1 991,0 0,0Kartverksamhet 440,6 408,0 -32,6 1 224,0 1 224,0 0,0Planverksamhet 469,3 697,0 227,7 2 091,0 2 091,0 0,0

Summa Mark och exploatering 1 811,9 1 768,7 -43,2 5 306,0 5 306,0 0,0

Mark- och exploateringsverksamheten (inklusive kart- och planverksamhet samt teknisk- och fysik planering) har en ekonomi i balans. Obalansen mellan fysisk och teknisk planering och kartverksamheten beror på att lönerna är felfördelade mellan dessa verksamheter. Verksamheten visar i allt väsentligt ett utfall enligt budget. Den marginella avvikelsen kan förklaras av en oförutsedd kostnad för köp av Rosa Kiosken. Byggnaden kommer sannolikt att rivas eftersom den är en sanitär olägenhet för Lödöse samhälle och det föreligger risk att någon skadas då byggnaden är i väldigt dåligt skick. Kostnaden har redovisats som nedskrivning. Till köpeskillingen kommer kostnad för rivning av byggnaden, en kostnad som uppskattas till omkring 0,1 mkr. Verksamheten prognostiseras visa ett utfall enligt budget vid årets slut.

4.11. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Det ekonomiska underskottet beror på ökade kostnader för kommungemensamma åtaganden på konsultsidan och för SOLTAK AB. Med anledning av bl.a. vakanser och sjukdom inom ekonomifunktionen har stort fokus lagts på att klara den ordinarie ekonomiska uppföljningen och stödet till förvaltningarna. Detta har delvis skett med konsultinsats. Prioriterat under resterande del av året är att forma en stabil organisation inom ekonomiavdelningen samt att se över behovet av stöd till förvaltningarna. Behovet från förvaltningarnas sida av stödfunktionerna inom kommunledningsförvaltningen ökar.


Det är viktigt att fortsätta arbetet med att forma stödet till förvaltningarna utifrån deras ökade behov. Konsultinsatser har också skett inom IT och upphandling. Konsultkostnaderna minskar successivt under året. Ekonomisk balans på konsultsidan uppnås vid ingången av 2017. Kostnaderna för SOLTAK AB har inte finansierats fullt ut för 2016. De totala åtagandena gentemot SOLTAK AB uppgår till 9,7 miljoner kr för 2016. Åtagandet för 2017 beräknas ligga på samma nivå. I budget 2016 finns avsatt 7 miljoner kr. Frågan om den fortsatta finansieringen av SOLTAK AB bör bli en fråga för Mål- och resursberedningen 2017-2019.

4.12. Budget- och nettokostnadsutveckling

Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2016

Nettokostnad 42 685 43 364 52 153 54 553 80 308

Budget 44 804 44 000 53 720 55 600 56 100

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

Tkr

Kommunstyrelsen


4.13. Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur

Organisatorisk struktur Periodens utfall

Periodens budget

Periodens avvikelse

Prognos helår

Budget helår

Prognos-avvikelse

Utfall 2015

Politisk verksamhet 1 112 1 203 91 3 510 3 610 100 -111Näringsliv och turism 479 542 63 1 627 1 627 0 -64

Omstrukturering 652 583 -69 1 800 1 750 -50 205Fysisk och teknisk planering 346 405 59 1 116 1 216 100 94

Föreningsstöd/organisationstillhörighet 1 276 1 252 -24 3 806 3 756 -50 -52Fackligt arbete 463 471 8 1 413 1 413 0 126

Kommungemensamt och administration 15 335 12 474 -2 861 42 222 37 422 -4 800 682Mark och exploatering 1 812 1 769 -43 5 306 5 306 0 167

Totalt, ordinarie driftverksamhet 21 475 18 700 -2 775 60 800 56 100 -4 700 1 047

Nedskrivning exploateringsprojekt 0 0 0 14 075 0 -14 075 0Nedskrivning, fordran Trafikverket 0 0 0 5 433 0 -5 433 0

Resultat, prognos Kommunstyrelsen 21 475 18 700 -2 775 80 308 56 100 -24 208 1 047

5. Fördjupning till nämnden

5.1. Mark och exploateringsverksamhet Tomtförsäljningen följer inte de uppsatta målen. Länsstyrelsen använder vårt bostadsförsörjningsprogram som föredöme mot andra kommuner. Även när det gäller stabilitetsfrågor i harmonisering för dataunderlag där huvudmannen är SGI har kommunen numera en sakkunnig representant (tjänsteman) i denna arbetsgrupp. Sakkunskapen inom detta område är väldigt god i kommunen. Kommunens lokalförsörjning ar flyttad till MEX från ekonomiavdelningen, en medarbetare berörs av organisationsförändringen.


(tkr) Budget Budget Utfall UtfallExploateringsprojekt Inkomst Utgift Inkomst UtgiftEkeberg, asfalt slitlager -700 -43Ekeberg, Rådjursvägen, asfalt slitlager -270 Gossagården, vägar till skol- och bostadsområde -800 Gossagården, genomförande av detaljplan -500 -314Ryrsboholmsvägen, Skaftgatan, asfalt slitlager -160 Stallgärdet, Vildängsvägen, asfalt slitlager -270 Sålda tomter, Ekeberg 550 1 414 Sålda tomter, skolområdet, markanvisning flerbostadshus Övriga områden 1 000 435 Skogsskifte 1 000 DP Gossagården Södra -1 500 Skaven 6:5, infrastruktur -1 500 Gossagården, temporär förskola -1 400 Ekeberg, VA -24E 45 -71RH 2000 -13Projekt Tingberg 14:1 -7Stallgärdet, Ström - VA -8Summa 2 550 -7 100 1 849 -357

5.2. Långsiktig fysisk planering Den fysiska planeringen omfattar övergripande samhällsplanering, detaljplaner, översiktsplaner och programplaner. ÖP2012 tillsammans med bostadsförsörjnings-programmet innefattar den långsiktiga planeringen för hela kommunen. Kommunstyrelsen behandlar inkommande ansökningar om planbesked och hela planprocessen, med utredningar, annonsering, samråd och utställning enligt plan- och bygglagen. Även detaljplanernas genomförande och exploatering, fastighetsjuridiska utredningar, markberedskap för kort och långsiktig planering är arbetsuppgifter. Kommunstyrelsen förvaltar och underhåller markreserven, köper och försäljer mark samt sköter taxeringen av kommunens fastighetsinnehav.


5.3. Pågående detaljplanering Detaljplan Skaven 6:5 - avvaktar exploatörs skiss och planavtal. Ryk 2:7 – har vunnit laga kraft och är därmed klar. Kroken 2:18 – Antagen men överklagad, går troligen till mark- och miljödomstolen. Ängshöken 1 – Samrådsmöte har hållits med sakägarna. Stendahls bil – Samrådsutställning pågår. Garn 3:21 – Planavtal finns ej då beställaren avvaktar Norra Gossagården – detaljplan i egen regi, utredningar pågår Ljungbacken 3 och 4, detaljplanearbetet igång och planavtal finns. Tingberg 3:77 – ny detaljplan, i utställningsskedet Tingberg 4:147, planarbetet påbörjat, utredningarna inkommer Ekeberg – ändring och förtätning av detaljplanen, pågående

5.4. Mät- och kart verksamhet Kart och GIS-verksamhet underhåller kommunens kartverk. Enligt gällande geodatasamverkansavtal hämtas olika kartprodukter eller kartskikt, för att användas i Mappen. Ett företag är kontrakterat att utföra kommunens mätuppdrag. GIS (geografiska informationssystem) är en omfattande arbetsuppgift, då verksamheten producerar olika specifika skikt i kartan som används av, och är unika för, varje förvaltning. Exempelvis kan nämnas skolskjutsberättigade barn, hemtjänstbrukare, felanmälningar, skolområdet och GC-vägar. Förvaltningarna har fått tillgång till digitalt material. Detta används som beslutsunderlag och underlättar för verksamheterna. Kommunens servicekarta till allmänhet och kommuninvånare finns att tillgå på hemsidan. Adress och byggnadsregistret underhålls kontinuerligt, då kommunen har avtal med Lantmäteriet om att utföra ändringar/kopplingar mellan adress, fastighet och byggnad.

5.5. Kommunens exploateringsfastigheter

I tabellen på följande sida presenteras kommunens exploateringsprojekt samt bruttoutgift. I kolumnen till höger anges även särskild status på projektet i dagsläget. Statusen kan avse projektet som helhet eller endast delvis.


Exploateringsfastigheter 2016-04-30

UTGIFTER Benämning SUMMA Status

Bomansjön detaljplan 257 964,00 Nedskrivning Detaljplan Smörkullen 1 403 023,50 Bomansjön detaljplan 151 752,00 Nedskrivning E45 väg 1 426 423,25 Utreds Lödöse Ekeberg detaljplan 7 440 081,83 E 45 SA infarten 108 932,00 Såld Handelsplatsen 64 892,00 Såld Detaljplan kv Juno 734 849,00 Såld VA-Stallgärdet 14 326,00 Omklassificeras Detaljplan Stallgärdet 1 285 357,00 Stallgärdet Vildängsvägen 85 246,00 Omklassificeras Stallgärdet Vildängsvägen VA 51 000,00 Omklassificeras

Mark, Södra Bomansjön 141 320,00 Projekt Göta E45 2 746 813,75 Utreds Lödöse Detaljplan Station 4 642 295,00 Nedskrivning Detaljpl Hjorten, Centrum mfl 764 691,00 VA Vildängsvägen (Stallgärdet) 947 154,00 Omklassificeras Väg Vildängsvägen (Stallgärdet) 755 215,00 Omklassificeras E45 Förtida inlösen 865 348,00 Utreds Detaljplan Fux 6:32 Ryrsboholm 4 280 240,75 Omklassificeras Väg Pingstalund 7 314 739,00 Omklassificeras VA Pingstalund 8 996 418,00 Omklassificeras Lödöse Södra program 9 820 080,00 Nedskrivning Dagvatten Storgatan-Lindvägen 1 900 000,00 Omklassificeras DP Hanströmsravinen 1 050 481,00 Nedskrivning Strömsgärdet Etapp 2 VA 122 411,00 Omklassificeras Strömsgärdet Etapp 2 Väg 118 450,00 Omklassificeras Ekeberg Etapp 2 VA 6 476 137,90 Omklassificeras Ekeberg Etapp 2 väg 4 296 275,25 Omklassificeras VA Götaslätten rest Leifab 299 902,00 Omklassificeras Projekt Tingberg 14:1 291 040,00 Projekt Skaven 6:5, 6:7 849 828,00 Utreds Inköp råmark Lödöse 14 173 158,00 Detaljplan N:a Gossagården 612 226,04 Förskola Gossagården 1 060 079,70 FÖP Lödöse 4 174 144,00 Nedskrivning Parkering Tågstation Lödöse 5 665 246,00 Omklassificeras

Bruttotillgångar, exploateringsfastigheter 95 387 539,97


5.6. Nedskrivning av exploateringsfastigheter och infrastrukturfordringar

Under 2015 har förvaltningen genomfört en utredning och värdering av kommunens exploateringsfastigheter och infrastrukturfordringar. Utredningen som avser kommunens intrångsersättnings- och inlösensfrågor kommer fortsätta under 2016. Utifrån utvärderingen som är gjord kan förvaltningen konstatera att det föreligger omfattande nedskrivnings- och omklassificeringsbehov av följande tillgångar: Exploateringsfastigheter

Program för Södra Lödöse -7,7 mkr Fördjupad översiktsplan, Lödöse -4,2 mkr Detaljplan, Bomansjön -0,4 mkr Detaljplan, Hanströmsravinen -1,0 mkr Detaljplan, Lödöse pendelstation -0,8 mkr Summa nedskrivning expl.fast. -14,1 mkr

Fordringar

Långfristig fordran, Trafikverket, avs. väg 1996 -5,4 mkr Summa nedskrivning, fordringar -5,4 mkr

Prognos nedskrivningar/slutredovisningar -19,5 mkr

5.6.1. Program för Södra Lödöse

Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger stöd för kommuner att redovisa detaljplaner som en exploateringsfastighet under förutsättningen att det finns framtida ekonomiska fördelar i form av möjlighet att ta ut planavgifter. Generella planer och program kan utifrån sådana överväganden inte betraktas utgöra en exploateringsfastighet. Detta bland annat p.g.a. att utgifterna inte kan härledas till enskild fastighet. Vidare innehåller projektet utgifter för bl.a. exempelvis hyra av tält och skyltar för tomtvisningsdag, marknadsföring och matvaror. De utgifter som utgör anskaffningsvärdet av programmet för södra Lödöse borde enligt gällande redovisningspraxis ha kostnadsförts när de uppstod som en del av mark- och exploateringsverksamhetens ordinarie driftverksamhet. Utgifterna för planprogrammet för södra Lödöse kommer således skrivas ned under 2016 med motsvarande det bokförda värdet.

5.6.2. Fördjupad översiktsplan, Lödöse

Utifrån samma redovisningsmässiga överväganden som för programmet för södra Lödöse kommer utgifterna för FÖP Lödöse att skrivas ned under året.


5.6.3. Detaljplan, Bomansjön

Detaljplanen har inte slutförts då utredningar visade att detaljplanen inte skulle klara riktlinjerna för bullervärden längs E45. Förvaltningen bedömer därför att en nedskrivning/slutredovisning av projektet skulle vara ekonomiskt fördelaktigt framför ett genomförande. Slutredovisning av projektet förutsätter beslut om att avsluta detaljplanen i KS för att kunna göras.

5.6.4. Detaljplan, Hanströmsravinen

Detaljplanen har inte slutförts då utredningarna visade att genomförandet av planen och exploaterings skulle medföra så omfattande saneringsåtgärder att lönsamhet i exploateringen inte skulle vara möjlig att uppnå. Förvaltningen bedömer därför att en nedskrivning/slutredovisning av projektet skulle vara ekonomiskt fördelaktigt framför ett genomförande. Slutredovisning av projektet förutsätter beslut i KS för att kunna göras.

5.6.5. Detaljplan, Lödöse pendelstation

Detaljplanen innehåller utgifter för invigningen av pendelstationen på sammanlagt ca 0,8 mkr – utgifter som skulle ha kostnadsförts när de uppstod. Detta eftersom dessa utgifter inte kan härledas till tillgångens anskaffning. Tillgången bör således skrivas ner med motsvarande 0,8 mkr. Utgifter som är hänförbara till upprättandet av detaljplanen bedöms dock fortfarande bidra till framtida ekonomiska fördelar för exploateringen av Gossagården.

5.6.6. Långfristig fordran, Trafikverket

Utgör inte en exploateringsfastighet, men bör redogöras för i detta sammanhang. Kommunen har en bokförd fordran gentemot Trafikverket som avser ett förskotteringsavtal för väg 1996 mellan Lödöse och Nygård. Avtalet är tecknat mellan Lilla Edets kommun och Trafikverket som avtalsparter. Fordran utgör en del av ett avtalsmässigt komplicerat upplägg där finansiering av projekt och delprojekt inte med önskvärd tydlighet framgår. Under 2015 har en utredning om fordringens relevans genomförts. I kommunens underlag saknas tillfredsställande grund för kommunen att fortsättningsvis redovisa utgifterna som en fordran gentemot Trafikverket och kommer därför att skrivas ned under innevarande år.


5.7. Prognos exploateringsfastigheter under 2016

Exploateringsfastigheter

Förändring av kommunens exploateringsfastigheter Belopp (mkr)Totala exploateringsfastigheter 2016-04-30 95,4

Prognos, aktiveringar VA-anläggningar -19,5Prognos, aktiveringar gatuanläggningar -20,0

Exploateringsfastigheter efter aktiveringar 55,9

Prognos - nedskrivningar och slutredovisningarBomansjön -0,4

Hanströmsravinen (Timmervägen) -1,0Generella planer och program -11,9

Invigning av pendelstation i Lödöse -0,8Prognos, summa nedskrivningar -14,1

Prognos exploateringstillgångar, utgående balans 2016 41,8

Exploateringsprojekt under utredning

Inlösens- och intrångsersättningsprojekt, E45 -5,0Nygård (Skaven) -0,8


6. Investeringar

Kommunstyrelsens investeringsbudget är efter perioden i allt väsentligt outnyttjad. Under den första har det köpts in inventarier för 61 tkr.

Investeringsredovisning (tkr) Periodens utfall

Budget helår Avvikelse

Ärendehanteringssystem 0 2 000 2 000 E-tjänster 0 500 500 Oförutsett 60 300 286 Summa 60 2 800 2 786

7. Skredförebyggande åtgärder Stabilitetsprojekt Utfall 2016 (tkr)

Götaslättsprojektet 285 Stabilitet Ström 60 Summa kostnader stabilitetsprojekt 345 Ingående balans 2016, fordran MSB 1 292 Fordringsfört gentemot MSB, 2016 207 Utgående balans T1, fordran MSB 1 499

2008 gav regeringen, i ett särskilt regleringsbrev (M2008/4694/A), uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) att utföra en översiktlig kartering av riskerna för skred längs Göta älv. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Utredningen visade att det i Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk utifrån dagens förhållanden och att riskerna förmodas öka i ett förändrat klimat. Kommunen kan, å fastighetsägarnas vägnar, söka bidrag för fördjupade utredningar och stabilitetshöjande åtgärder hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Vid godkänd ansökan står, enligt gällande regelverk, MSB för 60 % av de bidragsberättigade utgifterna som uppkommer för åtgärdsarbetet, medan 40 % av utgifterna är fastighetsägarnas ansvar. Lilla Edets kommun har genomfört fördjupade utredningar för ett flertal områden. Fortfarande väntar kommunen besked från MSB angående ansökan om statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Ansökan gäller för norra, mellersta och södra områdena på Västra älvstranden. Långtidsmätning av portrycket på Västra älvstranden fortlöper. Mätningarna genomförs en gång per månad fram till december 2016 och därefter en gång/kvartal under de två följande åren. Kontinuerliga mätningar av portryck och grundvattennivåer har utförts vid Göta slätten. Mätningarna görs för att kontrollera eventuella markrörelser. Portrycken mäts kontinuerligt en-två gånger per dag. Efter fyra månader ska en bedömning göras om ytterligare mätningar behövs.

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-06-02 2016/KS0228-2 000

Tertialrapport 1, januari – april 2016, Lilla Edets kommun

Sammanfattning

Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april 2016. Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag, dock inte alltid inom de tilldelade resurserna. Det är några undantag.

- Individnämnden har inte kunnat uppfylla lagstiftningens rättsäkerhetkrav gällande tidsgränser för förhandsbedömningar och utredningar på barn under perioden på grund av gamla eftersläpningar. Detta beräknas vara klart i juni.

- Utbildningsnämnden uppfyller grunduppdraget gällande förskola. När det gäller grundskolan så går det inte att bedöma om utbildningsnämnden uppfyller grunduppdraget, förrän efter läsårets slut i juni.

- Omsorgsnämnden har delvis uppfyllt grunduppdraget. Orsaken är främst att det inom funktionshinder saknas boendeplatser.

Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2016. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Sju av de 17 målen bedöms bli uppfyllda, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Kommunens redovisade resultat är -1,5 mkr, vilket är 10,7 mkr sämre än vid samma period föregående år. Helårsprognosen pekar mot ett resultat på -22,2 mkr. En förklaring till det försämrade resultatet är nedskrivningar på 19,5 mkr inom exploateringsområdet. Prognosen för drift av verksamheterna kommunen utan nedskrivningar är – 2,7 mkr. Flera nämnder har negative prognoser. Utbildningsnämndens prognos visar ett underskott på 8,6 mkr, kommunstyrelsens prognos visar ett underskott på 4,6 mkr och omsorgsnämndens prognos visar ett underskott på 2,1 mkr. Detta motverkas delvis av ökade skatte- och utjämningsintäkter på 5,3 mkr. Volymen avseende investering bedöms ligga på 35,4 mkr, vilket är 11,7 mkr lägre än budget. Det är främst tidsförskjutningar av projekt inom tekniska nämnden som orsakar den stora avvikelsen.

sid- 2 -

sid 2/3

Med denna prognos för kommunens drift, ett resultat med -2,7 mkr, uppfyller kommunen inte kravet på en ekonomi i balans. Det finansiella målet bedöms inte vara uppfylld vid årets slut. Kommunen uppfyller inte kravet på en god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska läget inför de närmaste åren är mycket bekymmersamt. Lilla Edets kommun har under en rad år haft svaga budgetresultat. För 2016 pekar årets budgetprognos på en negativ avvikelse mot budget på 8,2 miljoner kronor. Till detta ska läggas nedskrivningar på 19,5 miljoner kronor. Fokus den kommande budgetperioden måste ligga på att anpassa kostnaderna till budgetram samt ge förutsättningar för ett resultat utifrån god ekonomisk hushållning. I detta arbete bör särskilt noteras att kommunen har ett balanskravsresultat som ska återställas 2017.

En MoR-beredning för 2017-2019 genomförs den 21 juni där diskussioner får ske angående effektiviseringar och besparingar. Mål- och resursberedningen för 2017-2019 kommer att antas i oktober, där kommer förutsättningar och ramar att fastställas. Beslutsunderlag

Tertialrapport 1 januari – april 2016 avseende Lilla Edets kommun, dnr 2016/KS0228-1 Ekonomichefens skrivelse, dnr 2016/KS0228-2 Finansiering

Rapporten visar på ett underskott och åtgärder måste vidtas i omfattning och kvalitet för att nå en god ekonomisk hushållning.

sid- 3 -

sid 3/3


Kommunfullmäktige beslutar följande

- Tertialrapport 1 godkänns.

- Styrelse och nämnder får i uppdrag att iaktta stor återhållsamhet för att minska det prognostiserade underskottet för 2016. Stor restriktivitet ska råda, vad gäller återbesättning av tjänster, med tanke på det ekonomiska läget.

- Vidare ska styrelse och nämnder redan nu inleda ett arbete för att kunna genomföra minskningar avseende personalkostnader under 2017.

Ingeborg Sylte Tf. ekonomichef [email protected] 0520-65 95 06 Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder

Tertialrapport per april 2016

sid 1/21

Tertialrapport 1

januari – april 2016 avseende

Lilla Edets kommun

Uppföljning av kommunfullmäktiges Mål- och Resursplan

Framtagen av: Ingeborg Sylte

Datum: 2016-06-01

Version: 1

Dnr: 2016/KS0228-1


sid 2/21

INNEHÅLL

1. Förvaltningsberättelse ........................................................................................................ 3

2. Uppföljning av nämndernas grunduppdrag ........................................................................ 3

3. Måluppföljning ................................................................................................................... 4

4. Ekonomisk uppföljning ...................................................................................................... 8

4.1. Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis .................................................................................................................. 8

4.2. Analys av utfall och prognos - kommunen ................................................................. 9

4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans ................................................................. 10

4.4. Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur ............................... 11

5. Investeringar ..................................................................................................................... 12

6. Exploateringsområden ...................................................................................................... 12

7. Väsentliga personalförhållanden - sjukfrånvaro .............................................................. 14

8. Jämställdhet ...................................................................................................................... 15

9. Sammanfattning per nämnd ............................................................................................. 16

9.1. Kommunfullmäktige ................................................................................................. 16

9.2. Kommunrevisionen ................................................................................................... 16

9.3. Kommunstyrelsen ...................................................................................................... 16

9.4. Överförmyndarnämnden ........................................................................................... 17

9.5. Individnämnden ......................................................................................................... 17

9.6. Omsorgsnämnden ...................................................................................................... 17

9.7. Utbildningsnämnden ................................................................................................. 18

9.8. Kultur och fritidsnämnden ........................................................................................ 19

9.9. Miljö- & byggnämnden ............................................................................................. 19

9.10. Tekniska nämnden ..................................................................................................... 20

9.11. Finans inkl. pension ................................................................................................... 21

10. Resultaträkning ................................................................................................................. 21


sid 3/21

1. Förvaltningsberättelse

Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 1, det vill säga perioden januari till och med april 2016.

Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag, dock inte alltid inom de tilldelade resurserna. Individnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden redovisar att grunduppdraget bara är delvis uppfylld.

Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2016. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Sju av de 17 målen bedöms bli uppfyllda, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu.

Kommunens redovisade resultat är -1,5 mkr, vilket är 10,7 mkr sämre än vid samma period föregående år. Helårsprognosen pekar mot ett resultat på -22,2 mkr. En förklaring till det försämrade resultatet är nedskrivningar på 19,5 mkr inom exploateringsområdet. Prognosen för drift av verksamheterna kommunen utan nedskrivningar är – 2,7 mkr. Flera nämnder har negative prognoser. Utbildningsnämndens prognos visar ett underskott på 8,6 mkr, kommunstyrelsens prognos visar ett underskott på 4,6 mkr och omsorgsnämndens prognos visar ett underskott på 2,1 mkr. Detta motverkas delvis av ökade skatte- och utjämningsintäkter på 5,3 mkr.

Volymen avseende investering bedöms ligga på 35,4 mkr, vilket är 11,7 mkr lägre än budget. Det är främst tidsförskjutningar av projekt inom tekniska nämnden som orsakar den stora avvikelsen.

Med denna prognos för kommunens drift, ett resultat med -2,7 mkr, uppfyller kommunen inte kravet på en ekonomi i balans. Det finansiella målet bedöms inte vara uppfylld vid årets slut. Kommunen uppfyller inte kravet på en god ekonomisk hushållning.

2. Uppföljning av nämndernas grunduppdrag

Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag, dock inte alltid inom de tilldelade resurserna. Det är några undantag.

- Individnämnden har inte kunnat uppfylla lagstiftningens rättsäkerhetkrav gällande tidsgränser för förhandsbedömningar och utredningar på barn under perioden på grund av gamla eftersläpningar. Från den 1 juni beräknas detta vara åtgärdat. I mars beslutade IVO (Inspektionen för vård och omsorg) att ett av de två boenden för ensamkommande barn som nämnden startade 2015 skulle stänga. Beslutet överklagades och kommunen begärde inhibition, vilket förvaltningsrätten beslutade


sid 4/21

om. Den ombyggnation som krävs för att boendet ska vara godkänt hade då beslutet kom beställts och påbörjats. Detta arbete beräknas vara klart i juni

- Utbildningsnämnden uppfyller grunduppdraget gällande förskola. När det gäller grundskolan så går det inte att bedöma om Utbildningsnämnden uppfyller grunduppdraget, förrän efter läsårets slut i juni

- Omsorgsnämnden har delvis uppfyllt grunduppdraget. Orsaken är främst att det inom Funktionshinder saknas boendeplatser.

3. Måluppföljning

Nämnder och kommunstyrelse har under tertial 1 arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2016. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Sju av de 17 målen bedöms bli uppfyllda, ett mål bedöms som svårt att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu.

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt Uppföljning Värdering

Vidareutveckla en aktiv medborgardialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling.

KKIK mått 14 ”Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling”.

Ansvar: Kommunstyrelsen

Kommunikationsavdelningen för dialoger och utvecklar stödet till förvaltningarna. I perioden har man arbetat med Kulturarenan/biblioteket och Lilla Edetsmässan.

Skapa en attraktiv, modern och tillgänglig mötesplats och ett kunskapscentrum med biblioteket som en central ingående del.

När en utredning genomförts och arbetet påbörjats avseende hur en tillgänglig mötesplats och ett kunskapscentrum kan utformas.

Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden

Nyöppning av biblioteket som ingår i Kulturarena i Folkets Hus. Evenemang under året: Invigningskalas, Familjedag och Kulturvecka.

Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna.

När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med det prioriterade målet och med utgångspunkt från kommunens jämställdhetsstrategi.

Ansvar: Kommunstyrelsen

Arbete och insatser är under framtagande i förvaltningar. Kompetenshöjande insatser på olika enheter har genomförts.

Utvecklingsarbetet med text- och bildgranskning ur ett jämställdhetsperspektiv fortsätter.

Arbetet fortlöper med att ta fram könsuppdelad statistik.


sid 5/21

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt Uppföljning Värdering

Arbeta för en effektiv räddningstjänst och för en övergång till Räddningsförbund tillsammans med Tjörns och Stenungsunds kommuner.

När arbete genomförts så att kommunens räddningstjänst strukturerats för att övergå i ett gemensamt räddningstjänstförbund 2017.

Ansvar: KS& MBN

Arbetet pågår och beslut förväntas fattas under hösten. Prognos är att målet uppnås.

Kommunens arbetsmarknadsavdelning ska utöka sina sysselsättningsskapande åtgärder.

När fler åtgärder skapas kring t ex caféverksamhet, trädgårds- och parkskötsel.

Ansvar: Individnämnden

Satsning av caféverksamhet startade i december 2015, tyvärr avvecklat pga bristande uppslutning. Arbetsmarknadsavdelningen driver arbetet med att skriva utbildningskontrakt med AF för unga i åldern 20 – 24 AMA:s verksamheter har utökats med en tvättstuga. Växthuset, som kom på plats 2015, planeras i år att kunna ta emot personer för arbetsträning

Kommunen ska arbeta med att på bästa sätt ta tillvara lokala förutsättningar för att främja turism i kommunen.

När en översyn och en förändring genomförts av turismfrågornas organisation i kommunen.

Ansvarig: KS

Berörd: KFN

Arbetet med att ta fram ett strategiskt dokument för hur kommunens arbete med turism ska bedrivas är påbörjat genom en utredning utförd av extern konsult. Arbetet kommer att fortsätta under hösten.

Fokusera på ett övergripande barn- och ungdomsperspektiv för att förebygga utanförskap och ohälsa.

När samverkan och helhetssyn utvidgats inom ordinarie verksamheter och projektarbete.

Ansvarig: Individnämnden

Berörda: Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen

Målet är inte uppnått under perioden men ett samarbete har inletts mellan berörda förvaltningar. Gemensamma studiebesök kommer att genomföras i kommuner som startat förvaltningsövergripande samverkansprojekt med inriktning mot ungdomar.


sid 6/21

Kommunen ska ha en långsiktig planering dels för att tillhandahålla mark för bostäder i livets olika skeden, dels för att tillhandahålla mark för verksamhetsområden.

När arbete bedrivs med utgångs-punkt från bostadsförsörjnings-programmet samt med utgångs-punkt från en långsiktig planering med inriktning på boenden för den ökande äldregruppens behov, LSS-boenden m fl.

Ansvarig: KS

Berörd: ON, IN och Leifab

MEX har en långsiktig exploateringsplanering fram till 2030. Den långsiktiga planen skall presenteras för KS i augusti.

Arbetet med flerårsplan

för byggnation av äldre- och LSS boenden i olika former

pågår under året.

Undersöka möjligheten att satsa på IT- och teknikstöd inom äldreomsorgen för att öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar.

När en utredning genomförts avseende vilka områden som kan vara aktuella för införande av IT- och teknikstöd för kommunikation inom äldreomsorgen samt förslag presenterats på möjliga stödfunktioner.

Ansvarig: ON

Samarbete med SOLTAK inlett om upphandling av digitalt larmsystem och nattkamera. Inget införande i år, men målet anses uppnås under året.

Man kommer också att utreda möjlighet och kostnad för fiberanslutning till kommunens särskilda boenden under året.

Fortsätta arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås utifrån antagna miljömål samt handlingsplan.

När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år.

Ansvarig: KS

Målet med att göra en översyn av Lilla Edets strategiska miljöarbete kommer inte kunna uppnås under 2016 p.g.a. bristande resurser. Målet skjuts därför på framtiden.

Fordonsparken kommer att utvärderas under hösten och energiplanen är under arbete.

Ta fram en lokalförsörjningsplanering i syfte att uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalanvändning.

När arbete påbörjats i enlighet med framtagen lokalförsörjningsplan för kommunkoncernen.

Ansvarig: KS

Berörd: Leifab

MEX har påbörjat arbetet med lokalförsörjningsplanen under våren.

Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare.

Förbättrat resultat i medarbetarenkäten 2016.

Ansvarig: KS

Flertalet åtgärder för att förbättra resultatet i medarbetarenkäten 2016 har initierats och pågår under året. Medarbetarenkäten 2016 planeras till hösten.


sid 7/21

Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken.

Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år.

Ansvarig: KS

MEX samarbete med Västtrafik är inlett för att öka säkerheten, tryggheten och tillgängligheten för kollektivtrafikanterna.

Västtrafik har ännu inte genomfört mätningen 2016.

Kommunens bidragsgivning ska främst rikta sig till barn- och ungdomsverksamhet.

När en kartläggning genomförts och arbete påbörjats avseende fördelningen av föreningsbidrag i kommunen.

Ansvarig: KFN

Arbetet med föreningsutredningen löper över året. Dock verkar det bli färre dialogträffar än planerat. Förvaltningen har ingått i en samverkan med SKL gällande deltagande i upphandling av boknings- och bidragssystem för kultur- och fritidsverksamhet.

Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå.

KKIK mått 18 ”Andelen behöriga elever till något nationellt program”.

Ansvarig: Utbildningsnämnden

Aktivt arbete med stödinsatser för barn med behov av anpassningar bedrivs fortsatt. Ett utökat samarbete med specialpedagoger har skett under läsåret 2015/2016. Under hösten kommer arbetet med att implementera nytt obligatoriskt bedömningsstöd i årskurs 1 påbörjas. Uppföljning av mål kan ske tidigast i augusti.


sid 8/21

4. Ekonomisk uppföljning

4.1. Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis

Enligt kommunallagens kap 8 § 5 är kommunen skyldig att anta finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har i Mål- och resursplan 2016 beslutat om två sådana mål.

Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi.

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt

Utveckla uppföljning och analysarbete avseende kvalitet och ekonomiskt utfall.

När särskilda uppföljningar och analyser påbörjats inom någon av kommunens nämnder (controllerfunktion).

Uppföljning:

Det har påbörjats en analys inom Utbildningsnämnden. Resultatet av analysen är inte klart än. Ekonomiavdelningen är förstärkt, och arbetet kommer att pågå under hösten för att höja kvaliteten i uppföljning och ekonomisk kompetens med särskild fokus på socialförvaltningen och bildningsförvaltningen.

Inriktningsmål: Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad

Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt

Redovisat resultat är lägst 0,5 % av verksamhetens nettokostnad.

När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts.

Uppföljning:

Det redovisade resultatet är negativt och därmed nås inte målet.

Kommunen följer i allt väsentligt god redovisningssed, men det finns några undantag. Ett av undantagen är att det finns en avsättning i en ”socialfond”, som strider mot gällande praxis. Ett annat är att det generella flyktingbidraget som staten gav i december 2015, inte är fördelat efter SKLs rekommendation på 13 månader. 5,4 mkr ligger kvar på balanskontot till vidare. Kommunstyrelsen har beslutat at bidraget förs som intäkt först efter beslut i KS om hur och vad pengarna användas till och när kostnaderna uppstår. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som användes i senaste årsredovisningen används nu.


sid 9/21

Balanskravsutredning: Perioden Prognos

Redovisat resultat -1,5 mkr -22,8 mkr

Realisationsvinster 0 mkr 0 mkr

Avgår särskilda skäl 0 mkr 15,5 tkr

Årets balanskravsresultat -1,5 mkr - 3,3 mkr

Balanskravsresultat fr tidigare år -7,9 mkr -7,9 mkr

Summa -9,4 mkr - 11,2 mkr

Balanskravsresultat att reglera -9,4 mkr - 11,2 mkr

Kommunallagens krav på en ekonomi i balans innebär att en kommun ska ha högre intäkter än kostnader. Därmed ska en balanskravsutredning genomföras, som visar hur ett balanskravsresultat räknas fram. Det finns möjlighet att åberopa poster som påverkar utredningen i form av synnerliga skäl. Om balanskravsresultatet något enskilt år redovisas ett underskott ska det återställas inom tre år.

Från 2014 finns ett underskott på 8,6 mkr att återhämta. Under 2015 återhämtades 0,7 mkr av dessa, och återstående balanskravsresultat som ska återhämtas är nu 7,9 mkr. Med liggande prognos så kommer detta underskott att förändras i fel riktning och en långsiktig plan för återställandet saknas. Kommunen uppfyller därmed inte kravet på god ekonomisk hushållning.

4.2. Analys av utfall och prognos - kommunen

Verksamhetens nettokostnad är för perioden 238 mkr, att jämföra med 218 mkr för samma period föregående år, vilket är en ökning med 9,5 %. Samtidigt så har intäkterna från skatter och utjämningssystem ökat med 5,6 %. Räknas förändringen av andra intäkter med så är intäktsutvecklingen 7,2 %. Periodens finansnetto påverkar resultatet negativt med 1,3 mkr. Redovisat resultat är -1,5 mkr, vilket är 10,7 mkr sämre än vid samma period föregående år. En förklaring till det försämrade resultatet är högre kostnader inom Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen.

Helårsprognosen pekar mot ett resultat på -22,2 mkr, vilket då är 27,7 mkr sämre än budget. I det resultatet ingår nedskrivningar inom kommunens exploateringsekonomi. Ser vi på helårsprognosen av kommunens drift utan nedskrivningar, så är den på -2,7 mkr.

Ett flertal nämnder har negativa prognoser; överförmyndarnämnden -0,3 mkr, utbildningsnämnden -8,6 mkr, omsorgsnämnden med 2,1 mkr samt kommunstyrelsen med 4,6 mkr.


sid 10/21

Överförmyndarnämndens prognostiserade underskott härrör sig till administration orsakad av ett stort mottagande av flyktingbarn som är berättigade till god man och som statens ersättning inte täcker.

Utbildningsnämndens prognostiserade underskott beror dels på flera barn i förskola, grundskola och gymnasiet än budgeterad, dels på interkommunal ersättning och dels på fler anställda och högre kostnader inom den verksamhetsövergripande delen av förvaltningen.

Omsorgsnämnden prognostiserade underskott beror dels på minskande intäkter för personlig assistans samt för lågt budgeterad timpris, och dels inom äldreomsorgen. Vårdtyngden inom äldreomsorgens samtliga enheter blir för varje år något högre till följd av vårdtiderna vid sjukhusen blir allt kortare.

Eftersom dagvattenverksamheten i tekniska nämnden inför 2016 flyttades från skattekollektivet till avgiftskollektivet, medför detta en förbättring av kommunens prognostiserade resultat med 1,7 mkr.

Kommunen står inför stora utmaningar i ekonomin, där det kommer att krävas svåra beslut för att nå en ekonomi i balans.

4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans

Enligt de direktiv och anvisningar som gäller för tertialrapporterna så ska nämnderna tillse att verksamheten inte bedrivs så att det ekonomiska utrymmet överskrids. Förvaltningen ska också till nämnden presentera förslag till anpassningsåtgärder i tertialrapporten, om underskott prognostiseras.

Utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, överförmynderinämnden och kommunstyrelsen redovisar underskott.

Åtgärder för att nå en ekonomi i balans bör sättas in nämnderna. En allmän återhållsamhet bör införas.

Det ekonomiska läget inför de närmaste åren är mycket bekymmersamt. Lilla Edets kommun har under en rad år haft svaga budgetresultat. För 2016 pekar årets budgetprognos på en negativ avvikelse mot budget på ca 8,2 miljoner kronor. Till detta ska läggas nedskrivningar på 19,5 miljoner kronor. Fokus den kommande budgetperioden måste ligga på att anpassa kostnaderna till budgetram samt ge förutsättningar för ett resultat utifrån god ekonomisk hushållning. I detta arbete bör särskilt noteras att kommunen har ett balanskravsresultat som ska återställas 2017.

En MoR-beredning för 2017-2019 genomförs den 21 juni där diskussioner får ske angående effektiviseringar och besparingar. Mål- och resursberedningen för 2017-2019 kommer att antas i oktober, där kommer förutsättningar och ramar att fastställas.


sid 11/21

Förslag till beslut till besparingar till kommunfullmäktige är:

- Styrelse och nämnder får i uppdrag att iaktta stor återhållsamhet för att minska det prognostiserade underskottet för 2016. Stor restriktivitet ska råda, vad gäller återbesättning av tjänster, med tanke på det ekonomiska läget.

- Vidare ska styrelse och nämnder redan nu inleda ett arbete för att kunna genomföra minskningar avseende personalkostnader under 2017.

4.4. Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur

Helår 2016 T1 2015

Budget Utfall

Netto T1 Avvikelse Budget Prognos Avvikelse NettoFullmäktige/ revision ‐0,5 ‐0,4 ‐0,1 ‐1,3 ‐1,3 0,0 ‐0,6

Kommunstyrelsen ‐21,5 ‐18,7 ‐2,8 ‐56,1 ‐60,7 ‐4,6 ‐18,0

Överförmyndarnämnden ‐0,7 ‐0,3 ‐0,4 ‐1,0 ‐1,3 ‐0,3 ‐0,6

Individnämnden ‐28,2 ‐28,5 0,3 ‐85,6 ‐85,3 0,3 ‐28,0

Omsorgsnämnden ‐65,3 ‐67,7 2,5 ‐203,2 ‐205,3 ‐2,1 ‐63,5

Utbildningsnämnden ‐101,1 ‐98,7 ‐2,3 ‐280,9 ‐289,5 ‐8,6 ‐92,1

Kultur‐ och fritidsnämnden ‐6,1 ‐7,4 1,3 ‐22,2 ‐22,2 0,0 ‐7,2

Tekniska nämnden ‐5,9 ‐7,3 1,4 ‐18,9 ‐18,9 0,0 ‐6,8

Miljö‐ och byggnämnden ‐5,6 ‐5,6 ‐0,0 ‐16,7 ‐16,6 0,1 ‐4,5

Avgiftsverksamheten 0,0 0,0 0,0 ‐1,7 0,0 1,7 1,2

Summa nämnder ‐234,9 ‐234,7 ‐0,2 ‐687,6 ‐701,1 ‐13,5 ‐220,1

Finans 233,4 231,0 2,4 693,1 698,4 5,3 229,3

Summa drift kommunen ‐1,5 ‐3,7 2,1 5,5 ‐2,7 ‐8,2 9,2

Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐19,5 ‐19,5 0,0

Summa kommunen ‐1,5 ‐3,7 2,1 5,5 ‐22,2 ‐27,7 9,2

UtfallTertial 1 2016


sid 12/21

5. Investeringar

Nedan återfinns en kort redovisning över genomförda och planerade investeringar.

- Kommunstyrelsens prognos omfattar ärendehanteringssystem och e-tjänster.

- Individnämnden har ett ospecificerat utrymme.

- Omsorgsnämnden har investerad i demensboende Pilgården. Utbildningsnämndens har en ram från Mål och Resursplan 2016 på 300 tkr. I Utbildningsnämndens tertialrapport beskrivs att ytterligare 795 tkr är överförd från 2015, och att ramen totalt är 1 095 tkr.

- Kultur- och fritidsnämnden planerar inköp och ombyggnad av Strömsvallen, investeringar i Bertilsgården, Pingstalundaspåret och inventarier till kulturarenan.

- Tekniska nämndens skattefinansierade investeringar planerar att utföra asfaltåtgärder och vägunderbyggnad enligt budget.

- Tekniska nämndens avgiftsfinansierade investeringsram är 27,3 mkr. Prognosen för året är 16 mkr. Av det förbrukade utrymmet så domineras insatserna av några åtgärder av reningsverket Utby Norra, VA och dagvattensåtgärder och infordring spillvatten.

- Miljö- och byggnämndens verksamhet har inga investeringar under årets första period. Prognosen är att nämndens investeringsram utnyttjas.

6. Exploateringsområden

Tomtförsäljningen följer inte de uppsatta målen. Länsstyrelsen använder vårt bostadsförsörjningsprogram som föredöme mot andra kommuner. Även när det gäller stabilitetsfrågor i harmonisering för dataunderlag där huvudmannen är SGI har kommunen numera en sakkunnig representant (tjänsteman) i denna arbetsgrupp. Sakkunskapen inom detta område är väldigt god i kommunen.

Detaljplan Skaven 6:5 - avvaktar exploatörs skiss och planavtal. Ryk 2:7 – har vunnit laga kraft och är därmed klar.

Investeringar (tkr)

Nämnd Utfall Budget Extra bev. Total ram Prognos Avvikelse

Kommunstyrelsen 60 2 800 2 800 2 800 0

Omsorgsnämnden 462 800 800 800 0

Individnämnden 1 300 300 300 0

Utbildningsnämnden 75 300 795 1 095 1 095 0

Kultur- och fritidsnämnden 529 7 500 548 8 048 7 848 200

Tekniska nämnden - skattefinansierad 0 7 000 7 000 7 000 0

Tekniska nämnden - avgiftsfinansierad 3 563 27 300 27 300 15 190 12 110

Miljö- och byggnämnden 0 600 600 600 0

Summa investeringar 4 690 46 600 1 343 47 943 35 633 12 310


sid 13/21

Kroken 2:18 – Antagen men överklagad, går troligen till mark- och miljödomstolen. Ängshöken 1 – Samrådsmöte har hållits med sakägarna. Stendahls bil – Samrådsutställning pågår. Garn 3:21 – Planavtal finns ej då beställaren avvaktar Norra Gossagården – detaljplan i egen regi, utredningar pågår

Ljungbacken 3 och 4, detaljplanearbetet igång och planavtal finns. Tingberg 3:77 – ny detaljplan, i utställningsskedet Tingberg 4:147, planarbetet påbörjat, utredningarna inkommer Ekeberg – ändring och förtätning av detaljplanen, pågående

(tkr) Budget Budget Utfall Utfall

Exploateringsprojekt Inkomst Utgift Inkomst Utgift

Ekeberg, asfalt slitlager -700 -43

Ekeberg, Rådjursvägen, asfalt slitlager -270

Gossagården, vägar till skol- och bostadsområde -800

Gossagården, genomförande av detaljplan -500 -314

Ryrsboholmsvägen, Skaftgatan, asfalt slitlager -160

Stallgärdet, Vildängsvägen, asfalt slitlager -270

Sålda tomter, Ekeberg 550 1 414

Sålda tomter, skolområdet, markanvisning flerbostadshus

Övriga områden 1 000 435

Skogsskifte 1 000

DP Gossagården Södra -1 500

Skaven 6:5, infrastruktur -1 500

Gossagården, temporär förskola -1 400

Ekeberg, VA -24

E 45 -71

RH 2000 -13

Projekt Tingberg 14:1 -7

Stallgärdet, Ström - VA -8

Summa 2 550 -7 100 1 849 -357

Under året prognostiseras stora nedskrivningar och slutredovisningar inom kommunens exploateringsekonomi på motsvarande -19,5 mkr. Under 2015 har förvaltningen genomfört en utredning och värdering av kommunens exploateringsfastigheter och infrastrukturfordringar. Utredningen som avser kommunens intrångsersättnings- och inlösensfrågor kommer fortsätta


sid 14/21

under 2016. Utifrån utvärderingen som är gjord kan förvaltningen konstatera att det föreligger omfattande nedskrivnings- och omklassificeringsbehov av följande tillgångar:

Exploateringsfastigheter

Program för Södra Lödöse -7,7 mkr

Fördjupad översiktsplan, Lödöse -4,2 mkr

Detaljplan, Bomansjön -0,4 mkr

Detaljplan, Hanströmsravinen -1,0 mkr

Detaljplan, Lödöse pendelstation -0,8 mkr

Summa nedskrivning expl.fast. -14,1 mkr

Fordringar

Långfristig fordran, Trafikverket, avs. väg 1996 -5,4 mkr

Summa nedskrivning, fordringar -5,4 mkr

Prognos nedskrivningar/slutredovisningar -19,5 mkr

7. Väsentliga personalförhållanden - sjukfrånvaro

Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid. Siffrorna avser månadsavlönad personal.

2014 2015 2015-01-01

2015-04-30 2016-01-01

2016-04-30

Sjukfrånvaro > 60 dagar/total sjukfrånvarotid

43,9 % 41,5 % 55,9 % 38,6 %

Sjukfrånvaro kvinnor/ordinarie arbetstid kvinnor

6,6 % 7,3 % 6,1 % 8,2 %

Sjukfrånvaro män/ordinarie arbetstid män

3,8 % 4,8 % 3,4 % 4,8 %

Sjukfrånvaro ålder < 29 år/ordinarie arbetstid för < 29 år

7,8 % 6,8 % 6,0 % 7,6 %

Sjukfrånvaro ålder 30-49 år/ordinarie arbetstid för 30-49 år

4,9 % 6,9 % 5,1 % 7,4 %


sid 15/21

Sjukfrånvaro ålder > 50 år/ordinarie arbetstid för > 50 år

6,9 % 6,9 % 6,0 % 7,9 %

Total sjukfrånvarotid/ordinarie arbetstid

6,1 % 6,9 % 5,6 % 7,6 %

Den totala sjukfrånvaron under perioden januari – april är 7,6 %, vilket är en ökning jämfört med samma period 2015, då sjukfrånvaron var 5,6 %. Ökningen ses både hos män som kvinnor. Långtidssjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år och utgör 38,6 % av total sjukfrånvarotid. Långtidssjukfrånvaron har minskat i alla åldersgrupper. Sjukfrånvaron är högre hos kvinnor än hos män och jämt fördelat över åldersgrupperna.

I samtliga åldersgrupper ser vi en ökning av sjukfrånvaron totalt. Att sjuktalen stiger kan vi se på riksnivå och även i kontakter med Försäkringskassan förmedlas denna bild. Jämfört med övriga kommuner i vår region kan vi dock se att Lilla Edet har en högre sjukfrånvaro i åldersgruppen under 29 år å andra sidan har vi färre medarbetare i gruppen vilket gör det svårt dra jämförbara slutsatser. Den totala sjukfrånvaron ökar i Lilla Edets kommun men är ändå på en lägre nivå än andra kommuners i vårt närområde. Likväl som i riket som helhet är Lilla Edets främsta orsak till sjukfrånvaro psykisk ohälsa. Även Försäkringskassan signalerar psykisk ohälsa som en ökande orsak till sjukfrånvaron. Orsaken till psykisk ohälsa kan bero på flera orsaker och kan vara såväl arbetsrelaterat som icke arbetsrelaterat.

8. Jämställdhet

Kommunfullmäktige har beslutat om en jämställdhetsstrategi där fokus är medborgarperspektivet med en jämställd verksamhet som övergripande mål (yttre kvalitet). Alla nämnder och förvaltningar ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete utifrån båda aspekterna yttre och inre kvalitet. I enlighet med kommunfullmäktiges beslutade jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommuns ansvarar nämnderna och förvaltningarna för att ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete. Implementeringsarbete med strategin fortgår i nämnder och förvaltningar. Arbete och insatser är under framtagande i förvaltningar. Exempel på genomfört arbete föregående år som fortfarande utvecklas under 2016 är:

- I Bildningsnämndens verksamhetsplan har nämnden tagit fasta på flickors och pojkars lika makt att forma samhället och sina egna liv genom att sätta fokus på att pojkars och flickors meritvärden ska vara lika höga.

- Kultur och fritid har genomfört en analys av föreningsstödet som kan visa på hur stödet fördelas på kvinnor och män som blev klar i februari 2016.

- Merparten av statistiken i Lilla Edets kommun som tas ut av förvaltningarna och presenteras är könsuppdelad. I uppföljningar och analyser av resultat på undersökningar skall Lilla Edets kommun alltid redovisa könens resultat var för sig såväl som samlat. Arbetet fortlöper med att ta fram könsuppdelad statistik.

- Kompetenshöjande insatser på olika enheter har genomförts för chefer under första tertial 2016.


sid 16/21

Förutom det övergripande jämställdhetspolitiska målet, jämställdhetsstrategin, finns styrande dokument som anknyter till och kompletterar jämställdhetsarbetet. När det gäller inre kvalitet finns bland annat jämställdhetsplan samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

9. Sammanfattning per nämnd

I följande avsnitt redovisas sammanfattningar ur respektive nämnds/styrelses rapport. För kommunfullmäktige, kommunrevisionen, överförmyndarnämnden och finans lämnas inga andra rapporter än denna, vilket innebär att den analys som återfinns för dessa är nedanstående skrivning.

9.1. Kommunfullmäktige

Utfallet visar på ett resultat om 0,3 mkr och är lite lägre än föregående år. Alla kostnadsposter bedöms följa planen.

9.2. Kommunrevisionen

Utfallet är 0,2 mkr, vilket är på nivå med föregående år, och prognosen anses följa budget.

9.3. Kommunstyrelsen

Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med knappt -2,8 mkr. Av underskottet förklaras 1 mkr av högre kostnader för SOLTAK:s tjänster än budgeterat. Högre kostnader för konsulttjänster (IT-chef, upphandlingskompetens samt ekonomi) än budgeterat förklarar ca 0,8 mkr av underskottet. Även högre kostnader för IT-material och -utrustning samt personalkostnader i samband med verksamhetsövergång till SOLTAK är förklaringsgrunder till periodens underskott.

Prognosen för helåret är att nämnden inom sina ordinarie driftverksamheter redovisar ett negativt resultat på ca -4,7 mkr. Under året prognostiseras stora nedskrivningar och slutredovisningar inom kommunens exploateringsekonomi på motsvarande -19,5 mkr. Det innebär att resultatet för kommunstyrelsen med nedskrivningarna prognostiseras till -24,2 mkr. Nedskrivningarna står beskrivit i mer utförlig i kapitel 6 om exploatering.

Investeringsutrymmet är i allt väsentligt outnyttjat.

Skredförebyggande åtgärder kostnadsförs till 40 % och fordringsförs gentemot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 60 %. Under året har kommunen burit kostnader på 0,14 mkr. Årsbudgeten för skredutredningar är 0,5 mkr.


sid 17/21

9.4. Överförmyndarnämnden

Nämndens grunduppdrag uppfylls genom samverkan med Stenungsund, Orust och Tjörns kommuner, där överförmyndarverksamheten i Stenungsund handlägger alla ärenden. Kostnadsläget ligger på en högre nivå än tidigare år, men verksamheten har expanderat i och med att ensamkommande barn erhåller en god man, bl.a. med en hel del tolkbehov. Prognosen är 0,3 mkr över budget, något som speglar behovet för ökat administration i verksamheten på grund av det växande behovet.

9.5. Individnämnden

Individnämndens resultat för perioden är +0,3 mkr och beräknas uppgå till +0,4 mkr vid årets slut. För individ och familjeomsorg (IFO) beräknas ett positivt resultat på resultat om knappt 0,5 mkr, som reduceras av ett mindre prognostiserat underskott på AMA.

För perioden visar IFO ett överskott på 0.6 mkr. Både vad gäller barn och vuxna är antalet placeringsdygn på HVB fler än budgeterat och till en högre dygnskostnad än budgeterat. Det motsvarande gäller familjehemsplaceringar för både barn och vuxna, d.v.s. färre än budgeterat.

Kostnaden för mottagande av ensamkommande har för perioden varit 13. 8 mkr. Intäkten för perioden anges till 15.8 mkr, vilket är missvisande då intäkter på 4. 4 mkr avseende april saknas. Det redovisade överskottet för mottagande av ensamkommande för perioden borde varit 6.3 mkr istället för det angivna beloppet 1.8 mkr. Av detta belopp ska 0.5 mkr omföras till kostnaden för nämnd och administration samt ett motsvarande belopp till utredning och behandling för utredningsinsatser gällande ensamkommande barn.

Kostnaden för boendena Etaget och Annexet har under perioden varit knappt 9 mkr. I detta ingår bevakningskostnader för 1.8 mkr avseende dygnetruntbevakning av Annexet p.g.a. att brandsäkerhetskraven fullt ut inte varit uppfyllda. Varken intäkter eller kostnader för ensamkommande barn var med då ramen för 2016 blev beslutad i kommunfullmäktige juni 2015.

Dock anser man att man får intäkter från migrationsverket som täcker upp kostnader för ensamkommande barn i 2016, mycket tack vara att man har etablerat egna boenden och reducerad köpta platser.

9.6. Omsorgsnämnden

Omsorgsnämnden redovisar ett resultat för perioden på + 2.5 mkr, vilket tyvärr är något missvisande på grund av brister i den ekonomiska redovisningen. Både intäkter och kostnader är ej korrekt periodiserade vilket medför att periodens resultat ej står i överensstämmelse med det förväntade årsresultatet. Exempelvis redovisas för perioden intäkter inom funktionshinder på 0.8 mkr som avser 2015 och intäkter från Regionen för inkontinenshjälpmedel som avser att fördelas på hela 2016.


sid 18/21

Det förväntade årsresultatet förväntas bli ett underskott på – 2 mkr.

Ekonomiavdelningen arbetar för närvarande intensivt med att komma till rätta med den ekonomiska redovisningen för omsorgsnämnden så att resultatet vid nästkommande tertialrapport ska hålla en bättre kvalitet.

Inom äldreomsorgen, särskilt boende, ordinärt boende och hemsjukvård, redovisas för perioden ett överskott för perioden på 0.7 mkr som på årsbasis förväntas utvecklas till ett underskott på - 1.4 mkr. Periodens positiva resultat beror delvis på att kostnader på drygt 0.7 mkr avseende Pilgården saknas i redovisningen för perioden men belastar årsresultatet.

Vårdtyngden inom samtliga äldreomsorgens samtliga enheter blir för varje år något högre till följd av vårdtiderna vid sjukhusen blir allt kortare. Även målgruppen för hemtjänst/hemsjukvård vidgas allt mer och omfattar förutom personer som har svårigheter i sin vardag på grund av hög ålder även personer som kräver mycket kvalificerad vård på grund av svåra diagnoser. 9 % av brukarna är under 65 år. Verksamheten bedriver även palliativ vård i ökad omfattning, då de flesta väljer att avsluta livet i hemmet.

Den arbetade tiden inom hemtjänsten har minskat med 8 % jämfört med samma period föregående år, vilket medför minskade kostnader med ca 1 mkr. En omorganisation genomfördes inom hemtjänsten under föregående år där hemtjänsten indelats i mindre arbetsområden har både förbättrat personalens arbetsmiljö och ökat effektiviteten. Ett mål är att öka antalet heltidstjänster genom förbättrad schemaplanering.

Ett växande problem inom äldreomsorgen är bristen på utbildad personal. Särskilt inom hemsjukvården råder stora svårigheter att rekrytera erfarna sjuksköterskor till vakanta tjänster och vid korttidsfrånvaro. Bristen på sjuksköterskor innebär att ordinarie sjuksköterskor beordras till extra tjänstgöring för att täcka vakanta områden, vilket skapar en stressig arbetssituation. Periodvis har bemanningsföretag anlitats för att klara den medicinska säkerheten.

Kostnaderna till Regionen för medicinskt utskrivningsklara har varit låga till följd av det provisoriska korttidsboendet Ängen vid Pilgården. För perioden innebär detta ett överskott på 0.5 mkr som på årsbasis förväntas visa + 1.3 mkr.

Till följd av förbättrad kollektivtrafik fortsätter kostnaderna för färdtjänst att minska och beräknas redovisa ett överskott gentemot budget på + 1.5 mkr.

Kostnaderna för bostadsanpassning är svåra att beräkna då enskilda ärenden kan generera mycket stora kostnader men prognosen för året antyder ett överskott på + 0.4 mkr

Inom funktionshinder ligger fokus på att minska antalet köpta tjänster och samtidigt utveckla den egna verksamhetens kvalitet. För perioden redovisar funktionshinder ett överskott gentemot budget på + 0.7 mkr. Resultatet på årsbasis förväntas dock visa ett underskott på - 1.4 mkr. Det försämrade resultatet härrör främst från minskade intäkter för personlig assistans samt för lågt budgeterat timpris med 1.2 mkr.

9.7. Utbildningsnämnden

Målen som nämnden formulerat i verksamhetsplan 2016 har processfokus. Uppföljningarna visar att de allra flesta målen kommer att nås under 2016.


sid 19/21

Periodens ekonomiska utfall visa på ett negativt resultat på 2,3 mkr.

Prognosen för 2016 visar på ett negativt resultat på 8,6 mkr.

Under våren har nämndens verksamheter inspekterats av arbetsmiljöverket. De brister som arbetsmiljöverket påpekade var inte av akut karaktär. Förvaltningen har i samverkan med fackliga organisationer förberett redovisning av åtgärder. Arbetsmiljöverket följer upp inspektionen i september 2016.

Under våren har arbete pågått med att förbereda sammanslagning av Hjärtumsskolan och Strömsskolan, samt Nygårsskolan och Tingbergsskolan.

Skolinspektionens tillsyn pågår.

9.8. Kultur och fritidsnämnden Grunduppdraget anses vara uppfyllt. För perioden redovisas ett överskott med 1,3 mkr, med en prognos som landar på budget vid årets slut. Ingen kända avvikelser finns i nuläget.

Kultur och fritid har under årets första fyra månader bland annat arbetat inom följande områden:

Färdigställt och invigt det nya biblioteket och kulturarenan i Lilla Edets tätort.

Skapat former för samverkan mellan biblioteket, musikskolan och Folkets hus genom den nya kulturarenan.

Genomfört Kulturveckan som innehöll ett stort antal kulturarrangemang.

Skött och underhållit kommunens idrotts- och fritidsanläggningar.

Stöttat föreningar med kostnader för lokaler, drift och i förekommande fall bidrag till olika aktiviteter och liknande för att skapa goda förutsättningar för att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.

Drivit och utvecklat musikskoleverksamhet och vidareutvecklat kurser inom filmverksamhet.

9.9. Miljö- & byggnämnden

Miljö- och byggnämndens verksamheter löper i allt väsentligt enligt plan och visar för perioden ett marginellt negativt resultat på -40 tkr. Nämnden visade efter motsvarande period


sid 20/21

föregående år ett överskott på +870 tkr. Bakom resultatet ligger en intäktsavvikelse från budget motsvarande -360 tkr och en personalkostnadsavvikelse på +240 tkr.

Ekonomisk prognos för helåret är att nämnden visar ett marginellt överskott på +100 tkr. Orsaken till det prognostiserade överskottet är att de lägre kostnaderna för personal som är föranledda av vakanser och föräldraledighet även påverkar resultatet vid årets slut.

Två nämnvärda osäkerhetsfaktorer för prognosen är intäktsnivån inom bygglovsverksamheten samt kostnaderna inom räddningstjänst som varierar med antalet larm och uttryckningar.

Arbetet med nämndens mål pågår och är i några av målen redan infriade under första tertialet.

Perioden inleddes med en del vakanser som vid periodens slut minskat väsentligt. Mot denna bakgrund råder det viss eftersläpning avseende den planerade tillsynen inom flera tillsynsområde inom miljö-, hälsa och livsmedelsområdet.

9.10. Tekniska nämnden

Den skattefinansierade tekniska verksamheten visar för perioden ett överskott på +1 350 tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att periodens resurser för asfaltering (lagningar/akut underhåll). Entreprenaden för asfaltsarbeten är fortfarande inte upphandlad. Periodens budget för åtgärder på kommunens gatubelysning är inte heller förbrukad.

Prognosen för den skattefinansierade verksamheten är att entreprenadkostnader för gator och vägar kommer att upparbetas och bidra till ett resultat enligt budget.

VA-verksamheten visar för perioden ett negativt resultat om -320 tkr och beror huvudsakligen på högre underhållskostnader för ledningsnätet.

Prognosen för VA-verksamheten är, trots ökade kapitalkostnader under sista tertialet, ett positivt resultat på +300 tkr vid årets slut. Prognosen baseras på att intäkterna från brukningstaxan täcker de högre kostnaderna för kapital och underhåll och lämnar ett överskott till kollektivet.

.

Avfallsverksamheten redovisar för perioden ett positivt resultat på +190 tkr. Orsaken till överskottet är lägre kostnader för kvittblivning och omhändertagande av material.

Prognosen för avfallsverksamheten är ett positivt resultat på +200 tkr som en följd av lägre kostnader för omhändertagandet av hushållsavfall.

Samtliga verksamheter inom den tekniska nämndens ansvarsområde fortlöper enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Nämnden har satt upp fem egna mål


sid 21/21

varav två mål är uppfyllda under perioden och förvaltningens prognos är att alla målen ska vara uppfyllda vid årets slut.

9.11. Finans inkl. pension

Under denna rubrik redovisas kommunens intäkter via skatte- och, utjämningssystem, finansiella intäkter och kostnader samt åtaganden för pensioner och förändrad semesterlöneskuld.

Utfallet för perioden är positivt med 1,2 mkr och helårsprognosen bedöms ligga på +5,3 mkr. Detta orsakas i sin helhet av en ökad skatte-och utjämningsprognos för kommunen. I prognosen inryms att kostnaderna för pensioner klarar sig inom de avsatta resurserna, men det är alltid vanskligt att veta detta innan årets slutavräkning. Nya krediter om 20 mkr har upphandlats under början på året och det totala upplånade beloppet är vid periodens slut 275 mkr.

10. Resultaträkning

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 04 [email protected] kommunledningsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 [email protected] Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/1

2016-05-30 2015/KS0413 000

Kommunstyrelsen

Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, folkinitiativ beträffande folkomröstning angående frågan om Lilla Edet ska ha F-3-skolor i Västerlanda, Nygård och Hjärtum 2015/KS0413

Sammanfattning Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetspröv-ning enligt kommunallagen. Överklagandet avser kommunstyrelsens beslut 2016-03-30/ § 49: Folkinitiativ beträffande folkomröstning angående frågan om Lilla Edet ska ha F-3-skolor i Västerlanda, Nygård och Hjärtum. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande i ärendet. Beslutsunderlag Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr 4175-16, avd 2. Föreläggande från Förvaltningsrätten i Göteborg. Förslag till beslut Kommunstyrelsen yttrar sig i enlighet med kommunchefens förslag 2016-05-30. Lena Palm kommunchef

YTTRANDE

Datum Dnr Dpl


2016-05-30 2015/KS0413-28 000

Förvaltningsrätten i Göteborg

Yttrande i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, mål nr 4175-16, avd 2

Förvaltningsrätten har anmodat Lilla Edets kommun att svara i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandet avser kommunstyrelsens beslut 2016-03-30/ § 49: Folkinitiativ beträffande folkomröstning angående frågan om Lilla Edet ska ha F-3-skolor i Västerlanda, Nygård och Hjärtum. De klagande anser att det inte finns något lagstöd i kommunallagen för att Lilla Edets kommuns tolkning av formkraven för när en underskrift i ett folkinitiativ ska godkännas. Man menar att det inte finns lagstöd för kommunens uppfattning att en uppgift som tillskrivits av en annan person på initiativet skulle vara ogiltig. Vidare anser de klagande att det inte heller finns lagstöd för kommunens uppfattning att uppgift om adress skulle vara ogiltig om inte gatuadressen kombineras med ort eller postnummer. Man menar också att det är högst tveksamt om kommunens krav på att det ska finnas namnförtydligande på initiativet även om underskriften är läsbar, är rimlig. De klagande påstår slutligen att personer med funktionsnedsättning diskvalificerats då deras namnunderskrifter underkänts. Kommunstyrelsens beslut 2016-03-30/§ 49: 1. Kommunstyrelsen konstaterar att den fråga som initiativet avser är en fråga som kommunfullmäktige kan fatta beslut om enligt kommunallagen 5 kap 34 a §.

2. Kommunstyrelsen konstaterar att initiativet som lämnades in till kommunen den 9 september 2015 inte uppfyller kommunallagens krav om minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna enligt kommunallagen 5 kap 23 §. Något beslut i kommunfullmäktige blir därför inte aktuellt och någon folkomröstning enligt reglerna för folkinitiativ kan inte genomföras. 3. Kommunstyrelsen konstaterar att en striktare formell granskning underkänner ytterligare 277 st. Ärendet 5 kapitlet 23 § kommunallagen Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser. Vid beräkningen av antalet initiativtagare

sid- 2 -

sid 2/4

ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. Det finns ingen generell praxis kring granskningsförfarandet vid ett folkinitiativ. I vissa fall görs enbart stickprovskontroller i andra fall granskas uppgifterna noggrant. De flesta granskningar ligger enligt SKL (Rapporten ”Det förstärkta folkinitiativet”) närmare det sistnämnda exemplet. Enligt SKL:s rapport har namnlistor som underkänts i de allra flesta fall underkänts p g a antalet godkända namnunderskrifter varit för få. Den vanligaste orsaken till underkännande är att den inte uppfyller kombinationen av de olika formkraven. Sedan 2011 gäller nya bestämmelser avseende folkinitiativ om folkomröstningar i kommuner och landsting. Fler måste stödja ett folkinitiativ vilket innebär att tio procent av de röstberättigade ska stå bakom förslaget om folkomröstning. Samtidigt blir det svårare att avvisa ett folkinitiativ då det krävs att två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige säger nej till att genomföra en folkomröstning. Således skärps kravet på stöd för ett initiativ och regelverket preciseras medan det blir enklare att få gehör i fullmäktige för en folkomröstning. Lagstiftningen anger tydligt vilka formkraven är. Detta uttrycks med krav i lagstiftningen på att samtliga de uppgifter som anges i kommunallagen ska finnas med i initiativet. Lilla Edets kommun konstaterade, vid en första översiktlig genomgång av listorna, synliga brister i de uppgifter som ska anges enligt formkraven i lagstiftningen. Kommunen har därför tillämpat en noggrann granskning med utgångspunkt från det preciserade regelverk som anges i kommunallagen. En noggrann granskning har kommunen ansett vara viktig för att respektera både de som skrivit under initiativet och de som inte deltagit i folkinitiativet. Det ska inte finnas anledning till misstro avseende uppgifter som lämnats i initiativet, något som skulle kunna undergräva trovärdigheten avseende kommunens beslut i frågan och motverka avsikten med folkinitiativet. Möjligheten till folkinitiativ har bl a tillkommit för att öka intresse och engagemang för kommunpolitiska frågor. En enskild eller flera kommuninvånare kan väcka ett initiativ som kan få gehör hos en större grupp kommuninvånare. Uppnår man tio procent av de röstberättade finns stora möjligheter att en folkomröstning genomförs. I sin förlängning kan initiativet komma att få genomgripande påverkan på kommunens totala utveckling. Ett folkinitiativ bygger på den enskilda kommuninvånarens engagemang och ställningstagande i en särskild fråga. Det bör därför framgå att deltagandet i folkinitiativet är en aktiv och medveten handling från den enskildas sida. Det torde då ligga i sakens riktning att det är den enskilda som själv ansvarar och skriver på med de uppgifter som anges i lagstiftningen. I det aktuella folkinitiativet framgår också av folkomröstningslistorna att detta har varit initiativtagarnas uppfattning. Denna uppfattning ges också uttryck för i SKL:s informationsbroschyr ”Vanliga frågor om det förstärkta folkinitiativet.

sid- 3 -

sid 3/4

De klagande påstår att personer med funktionsnedsättning diskvalificerats då deras namnunderskrifter underkänts. Detta framgår inte av de av de listor som lämnats in till Lilla Edets kommun. Inte heller har kommunen erhållit någon förfrågan avseende funktionsnedsattas möjlighet att delta i folkinitiativet. Enligt lagstiftningen kan namnunderskrifterna vid ett folkinitiativ endast samlas in med den traditionella pappersmetoden. Det är kommunens mening att det går att använda sig av ”med handen på pennan”. Det är ett vedertaget begrepp när någon p g a sjukdom eller funktionsnedsättning har svårt att skriva själv. Metoden tillämpas exempelvis vid allmänna val. De klagande anser det tveksamt om kommunens krav på att det ska finnas namnförtydligande på initiativet även om underskriften är läsbar, är rimlig. Lilla Edets kommun menar att bägge uppgifterna ingår i formkraven som anges i kommunallagens 5 kapitel 23 §. Den granskning som kommunen genomfört innebär således krav på initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydligande och personnummer. Fullständig adress har inte krävts när kommunledningsförvaltningen granskat initiativet utan adress har godkänts om gatuadress angivits i kombination med antingen postnummer eller ortsbeteckning. Om uppgift systematiskt tillskrivits av annan person har denna underkänts. Dubbletter har tagits bort likaså de personer som inte existerat. Totalt är då 931 st godkända av de 1817 underskrifter som lämnades in. Tio procent av de röstberättigade i Lilla Edets kommun är 1 034 personer. Det inlämnade initiativet uppfyller därmed inte kravet om minst tio procent av de röstberättigade enligt kommunallagen 5 kapitlet 23 §. Kommunstyrelsen konstaterar i sitt beslut att när man genomför en striktare formell granskning med krav även på fullständiga adressuppgifter, underkänns ytterligare 277 namnunderskrifter. Godkända namnunderskrifter blir då 654. Även om kommunen godkänner de 106 namnunderskrifter där uppgift systematiskt tillskrivits av annan person kan konstateras att kravet på att minst tio procent inte uppfylls. Lilla Edets kommun har granskat folkinitiativet inom ramen för de formkrav som anges i 5 kap 23 § kommunallagen. Initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydligande, personnummer och uppgifter om deras adresser. Kravet på att minst 10 procent av de röstberättigade ska stå bakom kravet på folkomröstningen uppfylls inte. Det överklagade beslutet kan endast prövas i den för laglighetsprövning bestämda ordningen enligt 10 kap kommunallagen Den prövning som görs i mål om laglighetsprövning är en formaliserad prövning av beslutets laglighet utifrån lagtextens ordalydelse. Utrymmet för tolkning av lagstiftningen utifrån vad som kan framstå som mer eller mindre lämpligt i olika situationer torde således vara begränsat.

Lilla Edets kommun anser att överklagandena ska avslås.

sid- 4 -

sid 4/4

Lena Palm Kommunchef

YTTRANDE

Datum Dnr Dpl


2016-05-30 2016/KS0049-23 000

Förvaltningsrätten i Göteborg

Yttrande över överklagat beslut avseende särskilt ägardirektiv till Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab) avseende köp av fastigheten Klostret 4:1 i Lödöse, målnr 4238-16, avd 3

Carl Carlsson har överklagat kommunfullmäktiges beslut 2016-04-13/§ 41 angående särskilt ägardirektiv till det kommunala bolaget Leifab avseende köp av fastigheten Klostret 4:1 i Lödöse. Den klagande anser att beslutet inte är affärsmässigt och hänvisar till 2 kap 8 § kommunallagen ”Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det”. Syftet är enligt Carl Carlsson att ändra användning till förläggning och utökad skolverksamhet. Den klagande menar att köpet ensidigt gynnar den nuvarande ägaren Lödöse Varv Näringspark AB (LVNAB). Liknande lokaler och fastigheter finns tillgängliga för angivna syftet i andra delar av kommunen, utan tillkommande saneringskostnad. Ärendet Fastigheten Klostret 4:1 omfattar en stor del av f d Lödöse varvsområde och ligger centralt i Lödöse. Fastigheten omfattar en areal på totalt drygt 40 000 kvm och ett antal byggnader är belägna på området. Fastigheten ägs av Lödöse Varv Näringspark AB (LVNAB) som är ett helägt dotterbolag till International Metall i Rollsbo AB och med systerbolaget International Metall i Kungälv AB. Den nu aktuella affären inleddes med att kommunen sökte byggnader för att utveckla den kommunala verksamhet som finns i området. Köpet av hela det gamla varvsområdet ska dock ses i ett bredare och mer långsiktigt perspektiv. Lödöse är en ort som växer och varvsområdet ligger centralt. Det måste betraktas som en mycket strategisk fastighet ur ett ortsutvecklingsperspektiv. Redan med nuvarande planbegränsningar och användningsområde är ett kommunalt intresse av detta centrala område motiverat. Det finns en efterfrågan på verksamhetsmark och verksamhetslokaler som gör fastigheten intressant. De analyser kring affären som gjorts indikerar att kravet/förutsättningen om affärsmässiga principer kan upprätthållas med den prisnivå på fastigheten som parterna har enats om.

sid- 2 -

sid 2/2

Det har bedrivits varvsverksamhet på det aktuella området sedan 1300-talet och det finns ett antal föroreningar i marken. Dessa har kartlagts i miljötekniska markundersökningar. Vid Länsstyrelsen pågår analys vilket kan innebära att myndigheten kommer att ställa krav på åtgärder som riktar sig till ägaren men följs också av en ansvarsutredning där tidigare ägare som svarat för föroreningar kan komma att påverkas. Möjlighet finns att söka bidrag från Länsstyrelsen för delar av de saneringskostnader som uppstår. Föroreningarna i området är väl dokumenterade och av sådan art att större omedelbara akutåtgärder inte är nödvändiga. Fastighetsvärderingar har genomförts dels av delar av området som används för skoländamål samt varvskontor dels av hela området. För affären har parterna enats om att ett värde på fastigheten (inklusive byggnadsinventarier) om 13 806 000 kronor. Detta värde avser fastigheten Klostret 4:1 med vissa löpande hyresavtal, tillstånd för hamnverksamheten m.m. Det avgörande för bedömningen av huruvida förvärvet utgör stöd till en enskild näringsidkare är om fastigheten sålts till ett pris klart högre en marknadsvärdet. Det ankommer på Carl Carlsson att visa att så är fallet. Analyser och värderingar har genomförts och kan motiveras utifrån förväntade möjligheter till hyresintäkter, givna risker med föroreningar mm. Carl Carlsson kan inte anses ha visat att köpeskillingen skulle vara högre än marknadsvärdet. Eftersom fastigheten sammantaget inte kan anses ha köpts till ett pris som väsentligt överstiger marknadsvärdet kan köpet inte ha inneburit ett otillbörligt gynnande av enskild näringsidkare. Vidare ankommer det på kommunen att själv bestämma vilka fastigheter den anser sig behöva äga för att bedriva sin verksamhet.

Med hänvisning till ovanstående anser Lilla Edets kommun att överklagandet skall avslås. Lena Palm Kommunchef

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-04-22 2015/KS0407-3 000

Svar på motion om bredband i hela kommunen Dnr 2015/KS0407

Sammanfattning En motion inkom i september 2015 från centerpartiet, nya moderaterna och miljöpartiet de gröna angående bredband i hela kommunen. I motionen anges att det är en demokratifråga att vi i hela kommunen ska kunna ta del av den digitala utvecklingen på lika villkor. Utbyggt bredband är viktigt för att skapa tillväxt i hela kommunen. Det krävs en tydlig strategi för mer och snabbare bredband i kommunen. I regeringens bredbandsstrategi fastställs i målet att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och år. Motionärerna anger att i Lilla Edets kommun nu har 22 procent av hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det målet har Lilla Edets kommun anslutit sig till i och med kommunens IT-infrastrukturprogram. För att nå målet till 2020 om 90 procent så krävs krafttag. Kommunen måste ta uppdraget i regeringens bredbandsstrategi på allvar och fundera över hur vi kan bidra till bredbandsutbyggnaden i kommunen. Mycket har hänt sedan kommunens infrastrukturplan antogs för perioden 2011-2015. Det är dags att ta fram en ny plan och det är dags att skruva upp ambitionerna. Motionärerna yrkar därför att det skyndsamt tas fram en ny bredbandsstrategi med inriktningen att nå målet att minst 90 procent av alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 samt att det samtidigt görs en kartläggning av vilka kommunala anläggningar som är aktuella för fiberanslutning. Utgångspunkten i det it-infrastrukturprogram som antogs för 2011-2015 har varit att Lilla Edets kommun ansluter sig till de nationella målen, men att man inte kommer att lägga några ekonomiska medel på detta utom möjligen som en medfinansiering om nya bidragsmedel görs tillgängliga via staten eller EU. I planen anges att kommunen inte har intresse av att själva anlägga, äga, driva eller direkt tillhandahålla IT-infrastruktur, bredbandskapacitet eller kommersiella tjänster till näringsliv och invånare. Det är ett ansvar som läggs på kommersiella aktörer. Utvecklingen går snabbt inom bredbandsområdet. Intresset har ökat från kommersiella aktörer att installera fiber i kommunen och flera fiberföreningar är aktiva. Lilla Edets och Ale kommuner haft en bredbandssamordnare anställd för att främja utbyggnaden av bredband på landsbygden. Satsningen möjliggjordes ursprungligen tack vare ett Leaderprojekt. Kommunfullmäktige fattade i april i år beslut om att efter prövning bevilja kommunal borgen till fiberförening i kommun.

sid- 2 -

sid 2/2

Kommunen behöver ta fram en ny strategi för bredband/it-infrastruktur. I den verksamhetsplan som kommunstyrelsen antog för 2016 anges att kommunens it-infrastrukturprogram ska revideras. Kommunledningsförvaltningen kommer att arbeta med att revidera kommunens it-infrastrukturprogram och presentera ett förslag för kommunstyrelsen under hösten 2016. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse 2016-04-22. Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till ovanstående. Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till IT-chefen

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-05-16 2013/KS0272-5 100

Svar på remiss om öppna nämndsammanträden Dnr 2013/KS0272

Sammanfattning Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzén (MP) har inkommit med en motion där man föreslår att fullmäktige öppnar upp nämnder och kommunstyrelse för allmänheten när lagen tillåter detta samt att frågestunder för allmänheten införs vid kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas sammanträden.

Ärendebeskrivning

Lagstiftning Sedan den 1 juli 1994 är det möjligt att hålla öppna nämndsammanträden i kommunerna. Reglerna för detta finns i 6 kap 19 a § kommunallagen. Enligt huvudregeln ska en nämnds sammanträden hållas inom stängda dörrar men varje nämnd har möjlighet att besluta om att dess sammanträden ska vara öppna om fullmäktige medgivit det. Möjligheten att hålla öppna nämndsammanträden gäller endast själva sammanträdet och inte utskottssammanträden eller presidiemöten. Vid öppna nämndsammanträden är huvudregeln att allmänheten har närvarorätt men inte rätt att delta i överläggningarna. En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som rör myndighetsutövning eller i ärenden i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess. Det innebär att ärendet i sin helhet ska behandlas inom stängda dörrar. Om fullmäktige medger offentlighet ligger det därefter på nämnden att avgöra vilka ärenden som kan handläggas vid ett offentligt sammanträde. Exempel på myndighetsutövning är försörjningsstöd, bygglovsärenden m fl. Lagstiftningen reglerar inte på vilket sätt hur nämndssammanträdena skall kungöras eller hur allmänheten skall få del av informationen. Öppna nämndsammanträden Det står således nämnderna fritt, om fullmäktige så medger det, att hålla offentliga sammanträden med de begränsningar som gäller i kommunallagen och beträffande sekretess och myndighetsutövning. Omkring hälften av landets kommuner har infört någon form av offentlighet kring nämndssammanträdena. Det finns inget som pekar på att fler ansluter sig till modellen.

sid- 2 -

sid 2/4

Utgångspunkten bör vara att kommunen generellt arbetar för att på olika sätt ökar allmänhetens insyn och skapar en så öppen och tillgänglig kommun som möjligt. När det gäller att öppna nämndernas sammanträden är huvudsyftet att ge en utökad insyn i hur delar av den demokratiska processen fungerar. Kommuninvånarna får ta del av hur överläggningar och beslutsprocess sker i nämnderna. Avsikten är således att skapa öppenhet och ge medborgarna insyn i beslutsfattandet inte att påverka beslutsutgången i de ärenden som behandlas på det aktuella sammanträdet. Åhörarna måste förstå att de är just åhörare, och att de inte bjuds in till dialog om de ärenden som ska avhandlas på mötet. Ett införande kan också föra med sig att mer känsliga politiska överläggningar istället förs i andra rum och sammanhang istället för vid nämndens sammanträde, vilket i så fall snarast skulle vara motverka syftet med öppna nämndsammanträden. Erarenhetsmässigt visar det sig att i de kommuner som infört offentliga nämndsmöten utnyttjas denna möjlighet att närvara relativt sällan och av ett ytterst begränsat antal kommuninvånare. Som nämnts ovan finns såväl fördelar som nackdelar med den föreslagna offentligheten kring själva mötet. Att som standard ha öppna sammanträden kan skapa logistiska problem då det är omöjligt att på förhand veta hur stort antalet närvarande de kommer att bli på mötet. Ett ökat antal som vistas i kommunens lokaler kan även behöva utredas närmare ur säkerhetssynpunkt. Om fullmäktige medger denna rätt, måste därefter nämnderna själva ta ställning till ett införande och prestera lagmässiga rutiner för vilka typer av ärenden som kan handläggas vid offentliga möten, kostnadsaspekter med krav på större lokaler, annonsering, ev längre nämndsammanträden, övriga kringkostnader samt även överväganden avseende säkerhetsaspekter. Allmänhetens frågestund Allmänhetens frågestund är ytterligare ett sätt att ta tillvara kommuninvånarnas demokrati -och samhällsintresse för utvecklingen av Lilla Edets kommun. Enligt 8 kapitlet 20 § kommunallagen får fullmäktige bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige. Syftet med bestämmelsen är att öka intresset hos allmänheten för hur politikerna har skött ekonomin under budgetåret. Kommunfullmäktige avgör själv om man vill hålla möte där allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen. Allmänhetens frågestund i fullmäktige kan också avse annat än årsredovisningen. Möjligheterna till detta grundar sig på 5 kapitlet 21 §, kommunallagen. Demokratiutveckling Det gäller att hitta bra former för demokratiutveckling inom de ekonomiska ramar som kommunen har till sitt förfogande. En bra dialog mellan kommuninvånare och de förtroendevalda är en förutsättning för en god demokrati. Det är därför naturligt att försöka utveckla och hitta nya kontaktytor.

sid- 3 -

sid 3/4

Kommunen har under de senaste åren bl a arbetat med att utveckla kommunens webb och synpunktshanterare, vara aktiv via facebook, utvecklat informationen i ortens tidningar, genomfört dialogmöten i form av bl a ortsutvecklingsmöten, arbeta med att förbättra informationen till företagare. Huvudsyftet med de öppna nämndsammanträdena är som tidigare nämnts inte i första hand dialogen utan att kommuninvånarna få insyn i den demokratiska beslutsprocessen. Insyn i den demokratiska beslutsprocessen får kommuninvånarna till viss del redan idag genom att fullmäktigesammanträdena är öppna för allmänheten. Kommunledningsförvaltningen föreslår att fokus läggs på att utveckla dialogen med kommuninvånarna. Det kan ske i olika former både genom personliga möten men också genom att använda sig av digitala möjligheter. Det finns goda exempel på bägge former, senast de dialogmöten som användes i samband med den nya kulturarenan i Folkets Hus samt vid Edetmässan. Förtroendemannaregistret Troman som infördes under våren ger också kommuninvånarna möjlighet att ställa frågor direkt till de förtroendevalda. Nämnas kan att det i regeringens betänkande av 2014 års demokratiutredning – delaktighet och jämlikt inflytande som nu är ute på remiss finns ett uppdrag att utvärdera den medborgerliga förslagsrätten. Utredningen lämnar här olika förslag för att förbättra medborgardialogen bl a medborgarförslag och folkmotioner. Kommunens demokrati- och mångfaldsberedning har fullmäktiges uppdrag att följa utvecklingen och arbeta med ovanstående frågor inom demokratiområdet under mandatperioden. Det bör finnas goda möjligheter för beredningen att under hösten 2016 komma med förslag för att öka den demokratiska dialogen. Det finns också goda möjligheter att utveckla fullmäktiges sammanträden med bl a frågestunder under eller före sammanträdena. Detta arbete bör fullmäktiges presidium vara involverat i. Förslag bör även här kunna presenteras under hösten 2016. Finansiering Inom befintlig budgetram. Inga extra medel finns till förfogande. Beslutsunderlag

Kommunchefens tjänsteskrivelse 2016-04-26.

Motion från Peder Engdahl (M), Julia Färjhage (C), Marie-Louise Nielsen (KD) och Tommy Nilzén (MP).


Med hänvisning till ovanstående anses motionen besvarad. Lena Palm kommunchef

sid- 4 -

sid 4/4

Beslutet expedieras till Samtliga nämnder

Motion till Kommunfullmäktige i Lilla Edet. Öppna sammanträden med frågestund Oppositionen i Lilla Edet föreslår att kommunstyrelsens och nämndernas möten ska vara öppna. Det ska dock inte gälla myndighetsnämnderna. Öppna möten stärker demokratin och ger våra invånare möjlighet till insyn. Det är viktigt att våra medborgare ges möjlighet att se hur arbetet i nämnderna går till för att öka kunskapen, intresset och förståelsen. På fullmäktige och de öppna nämndsmötena, inklusive kommunstyrelsens möten, ska det ges möjlighet till frågestund. Här kan medborgarna lyfta frågor som annars inte hade kommit upp. Med detta föreslår den samlade oppositionen i Lilla Edet att öppna upp nämnder och kommunstyrelse för allmänheten när lagen tillåter detta, samt att införa frågestunder på kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder för allmänheten. Peder Engdahl (M) Julia Färjhage (C) Marie-Louise Nielsen (KD) Tommy Nilzén (MP)

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-05-10 2016/KS0046-5 000

Svar på motion om åldersbestämning av ensamkommande ungdomar Dnr 2016/KS0046

Sammanfattning

Christer Ädel (SD) inkom 2016-01-26 med en motion om att ta fram ett förslag för hur Lilla Edet, i fall där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder, kan genomföra en så noggrann åldersutredning som är möjlig med dagens teknik. Motionen har varit remitterad till individnämnden som beslutade 2016-04-20 § 26 att ej vidta särskilda kommunala åtgärder för åldersbestämning. Staten är ansvarig för asylpolitiken och dess genomförande. Avgörande frågor i asylprocessen bör avgöras med för riket gemensam bästa möjliga teori och metodik. Även Socialstyrelsen rekommenderar att bedömningarna görs centralt och av ett fåtal spcialister/kliniker. Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2016-05-10 Individnämndens beslut 2016-04-20 § 26 Tjänsteskrivelse till individnämnden, daterad 2016-02-18 Motion från Christer Ädel, daterad 2016-01-26 Förslag till beslut

Kommunfullmäktige avslår motionen.

Maria Olegård Administrativ chef [email protected] 0520-65 95 12

Datum Dnr Dpl

Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: [email protected] 463 80 Lilla Edet Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 73 87 sid 1/2

2016-02-18 2016/IN069-1

Individnämnden

Yttrande till kommunstyrelsen gällande motionen: ”Ålders-bestämning av ensamkommande ungdomar - en fråga om rättssäkerhet!”

Kommunstyrelsen har till 2016-05-31begärt nämndens yttrande gällande rubricerad motion (2016/KS0046)

Under 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige och Lilla Edet svarade upp mot sin skyldighet och hade vid årets slut sammantaget ansvar för 75 ensam-kommande unga. Statliga åtgärder har medfört att antalet ensamkommande ungdomar som söker asyl i Sverige minskat. Det märks även för kommunen, konkret har det inneburit att 2 ensamkommande anvisats till kommunen sedan 2015-12-23. När trycket var som störst hösten 2015 anvisades nästan 2 ensamkommande per dag till kommunen. Frågan om ålder på de som kommer som ensamkommande unga har varit en fråga som diskuterats även innan kommunerna för åtta år sedan övertog boende- och omvårdnads-ansvaret för ensamkommande asylsökande personer under 18 år från Migrationsverket. Migrationsverket ansvarar fortfarande för beslut om den unge har asylskäl och beslut om vilken ålder den unge har. Den enskilde kan överklaga Migrationsverkets beslut både vad gäller asylbeslutet och åldersbeslutet. En medicinsk åldersbedömning består av barnmedicinsk utredning som bör genomföras av läkare med specialistkompetens inom ungdomsmedicin eller barnendokrinologi, handledsröntgen bör tas av specialistkompetent barnradiolog och bedömning utifrån tandröntgenbilder bör göras av tandläkare med specialistkompetens i odontologisk radiologi eller pedodonti. Socialstyrelsen genomgång 2012 (Dnr 31156/2011) av risken för felbedömningar vid de medicinska metoderna för bedömningarna av ålder, gör att socialstyrelsen anser att felmarginalerna är allt för stora och skapar rättsosäkerhet. Socialstyrelsen konstaterar att det i metoderna finns en felmarginal på +/- 2 år till +/- 4 år. Under våren 2016 kommer Socialstyrelsen att ytterligare granska metoderna för åldersbedömning. Svenska barnläkarföreningen slår fast, i sin instruktion (2014-01-16) för medicinsk åldersbedömning av barn i övre tonåren att det inte går att göra en åldersbestämning för denna åldersgrupp utan endast en osäker åldersbedömning. Tidigare använde Migrationsverket ibland medicinska åldersbedömningar som komple-ment till sin psykologiska, sociala och kulturella åldersutredningar. En förändring sedan hösten 2015 är att Migrationsverket anger den unges ålder utan att ta in medicinska bedömningar. Det är den enskilde som ska styrka sina uppgifter så långt som möjligt.

sid- 2 -

sid 2/2

Därför kan nu i stället den unge med hjälp av sitt juridiska ombud, på Migrationsverkets bekostnad, begära en medicinsk åldersbedömning. Migrationsverket avvaktar då denna bedömning innan verket fattar beslut i åldersfrågan. Migrationsverkets beslut i åldersfrågan har en rättsverkan för kommunerna (Lag om mottagande av asylsökande 1994:137 3 § ). För unga under 18 år blir kommunen vistelsekommun enligt Socialtjänstlagen (2001:453 2a kap. 1 §) och är därmed skyldig att svara för det bistånd enligt socialtjänstlagen som den unge kan behöva. Anger Migrationsverket den unges ålder till under 18 år är det en kommun skyldig att inom två dygn bereda den unge vård. Skulle Migrationsverket senare i sin fördjupade utredning i asyl- och åldersfrågan finna att den unge är över 18 år upphör kommunens ansvar och personen överförs till boende i Migrationsverkets försorg. Motionen föreslår att socialförvaltningen ska utreda och ta fram förslag till hur förvaltningen, vid tvekan om en ensamkommande asylsökande ungdoms ålder, kan genomföra en så noggrann åldersutredning som är möjligt med dagens teknik. Dagens medicinska metodik och teknik kan ange att en 18-åring är mellan 16 – 20 år eller i kanske sämsta fall mellan 14 – 22 år. Socialstyrelsen ser nu över hur rättssäkerhet, metoder, vetenskaplighet eventuellt kan förbättras vid åldersbedömningar av unga. Därför bedöms det lämpligt, att det är vad Socialstyrelsen får fram som mest noggranna metoder, är det som stat, landsting och kommuner får lita till framöver. Någon skyldighet för kommunen att göra egen bedömning av en ung asylsökandes ålder, som motionären anger, finns inte. Med tanke på osäkerhetsmarginalerna är det tveksamt om kommunen ska bygga upp egen tillgång till den specialistkunskap som krävs. Staten är ansvarig för asylpolitiken och dess genomförande. Avgörande frågor i asylprocessen bör avgöras med för riket gemensam bästa möjliga teori och metodik. Även Socialstyrelsen rekommenderar att bedömningarna görs centralt och av ett fåtal specialister/kliniker.


Förvaltningens förslag till yttrande till motionen (2016/KS0046) godkänns

Sven Bergelind Karl Willborg

Förvaltningschef Projektledare

Bilaga

Motionen 2016/KS0046

TJÄNSTESKRIVELSE

Datum Dnr Dpl

2016-05-10 2016/KS0052-5 000

Svar på motion om annonstavlor och klädbytesskåp på Lilla Edet kommuns förskolor Dnr 2016/KS0052

Sammanfattning

Anna Larsson (MP) inkom 2016-01-27 med en motion med förslag om att varje förskola i Lilla Edet utrustas med ”köp-sälj” annonstavla som placeras på synlig plats och är tillgänglig för alla föräldrar samt att om utrymmet tillåter, utrustas varje förskola, med ett skåp där föräldrarna kan lämna och hämta skänkta kläder. Motionen har varit remitterad till utbildningsnämnden som beslutade 2016-03-10 § 17 att föreslå kommunfullmäktige att överlåta till utbildningsnämnden att hantera motionens intentioner. Motionen anses därmed besvarad. Bildningsförvaltningen är positiv till förslaget och föreslår att respektive förskolechef får i uppdrag att besluta om förskolan ska utrustas med anslagstavlor och skåp för skänkta kläder. Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2016-05-10 Utbildningsnämndens beslut 2016-03-10 § 17 Motion från Anna Larsson (MP), daterad 2016-01-27 Förslag till beslut

Kommunfullmäktige anser, med hänvisning till ovanstående, motionen besvarad.

Maria Olegård Administrativ chef [email protected] 0520-65 95 12 Beslutet expedieras till Bildningschefen Förskolecheferna

LILLA EDETS KOMMUN Sammanträdesdatum

Kommunstyrelsen 2016-06-08 Sidan 1 / 1

SKRIVELSER Diarienummer Ärende- och handlingsrubrik Namn

2014/KS0146 Meddelande om planbesked Kroken 2:18 Länsstyrelsen

LILLA EDETS KOMMUN Sammanträdesdatum

Kommunstyrelsen 2016-06-08 Sidan 1 / 1

DELEGATIONSBESLUT Diarienummer Ärende

2015/KS0547 Löneöversyn 2016

2015/KS0437 Försäljning av Tingberg 4:195, Humlevägen 2

2015/KS0436 Försäljning av Tingberg 4:196, Ekebergsvägen 36

2016/KS0208 Överklagande av Kammarrätten i Göteborgs dom, mål nr 112-113-16

2016/KS0201 Överenskommelse om fastighetsreglering, del av Hjärtum 14:1 och 3:22

2016/KS0200 Försäljning av tomt Göta, Fuxerna 6:245

2016/KS0170 Lotteriansökan OK Gipen

2016/KS0005 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2016

2016/KS0187 Lotteriansökan Ale-Skövde

2016/KS0104 Försäljning av tomtmark, Smörkullen 8 Lilla Edet

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2016-05-25 i de delar de inte blir föremål för beslut i kommunstyrelsen.

Documents

Kallelse Kommunstyrelsen · 2017. 6. 20. · Kajsa Paulsson, kultur- och fritidschef Kl 08.00-08.15 5. Ansökan om medel för sommaraktiviteter för ensamkommande ungdomar Ann-Christine