kartlägging kvinnor och ITK_Nutek_090327

ÖVERGRIPANDE KARTLÄGGNING AV INITIATIV SOM FRÄMJAR KVINNORS DELAKTIGHET PÅ IT OCH TELEKOMOMRÅDET

Nutek

Mars, 2009

KVINNORS DELAKTIGHET PÅ

IT- OCH TELEKOMOMRÅDET

ÖVERGRIPANDE KARTLÄGGNING AV

INITIATIV SOM FRÄMJAR KVINNORS

DELAKTIGHET PÅ IT OCH TELEKOMOM-

RÅDET


SAMMANFATTNING Nutek har fått i uppdrag av Regeringen att identifiera nationella och regionala initia-tiv som genomförs för att främja kvinnors delaktighet i IT- och Telekomområdet. Följande rapport är en kartläggning av några av de initiativ som pågick under 2007/2008/2009 i Sverige. Syftet med kartläggningen är att lyfta fram och beskriva 15 initiativ som arbetar för att ta tillvara på kvinnors kompetens och möjligheter att arbeta inom i IKT-sektorn. Kartläggningen har därmed inte ambitionen att ge en hel-täckande bild av alla pågående initiativ utan syftar endast till att göra nedslag och presentera några av de initiativ som genomförs. I samband med kartläggningen har ett tjugotal organisationer inom privat och of-fentlig sektor kontaktats för att få information om pågående initiativ. Syftet har varit att kartläggningen ska återspegla den variation av initiativ som drivs och finansieras av olika typer av aktörer. Av de femton initiativ som kartläggningen omfattar drivs de flesta av privata företag, högskolor, forskningsinstitut, föreningar och stiftelser. Flera av dessa drivs i samarbete med eller finansieras av offentliga aktörer. Ett fler-tal av initiativen har kommit till som ett resultat av att det funnits ett svagt intresse för IT och teknik bland tjejer i skolan samt att det upplevts som svårt att rekrytera kvinnor till IKT-sektorn1. Karaktären på initiativen som genomförs skiljer sig åt. Ett flertal av dessa har dock formen av nätverk där kvinnor kan mötas för att utbyta erfarenheter eller låta sig in-spireras av varandra och av branschen. Inom ramen för dessa nätverk anordnas ofta utbildningar eller kurser till syfte att öka intresset för och kunskapen om IKT-sektorn. Flera av dessa initiativ bygger också på någon form av mentorskap genom vilka kvinnor ges möjlighet att få kontakt med en mer erfaren kvinna eller man inom branschen. En del av dessa initiativ riktar sig mot skolungdomar på högstadiet eller gymnasiet för att locka dessa till tekniska utbildningar med IT-inriktning. Andra initi-ativ riktar sig mot kvinnor som redan har några yrkesverksamma år bakom sig i inom IKT-sektorn. En annan form av initiativ bedrivs inom ramen för olika forsk-ningsprojekt. En del av dessa undersöker relationen mellan genus och IKT-sektorn. Medan andra forskningsprojekt framförallt har lagt fokus på att utveckla jämställd-hetsmedvetandet inom projekten. Kartläggningen har gjort nedslag bland några pågående initiativ, vilket inte gör det möjligt att dra generella slutsatser. Däremot väcker kartläggningen ett flertal intres-santa frågor. Ett antal övergripande reflektioner och observationer har gjorts i sam-band med kartläggningen. Initiativens målgrupper: vilka är kvinnorna som bör beröras av initiativ och satsning-ar som syftar till att främja kvinnors delaktighet inom IT- och telekomsektorn? Kartläggningen visar att huvudparten av initiativen som beskrivits i denna kartlägg-ning omfattar kvinnor och tjejer som redan är intresserade av IT och Telekom och/eller redan är verksamma inom IT- och Telekombranschen, vilket är rimligt ut-ifrån målsättningen att behålla och bevara kvinnor inom denna bransch. För att öka

1 Informations- och Kommunikationsteknologi

2


antalet kvinnor i IKT-sektorn kan det samtidigt vara relevant med initiativ som riktar sig till kvinnor som tidigare aldrig har intresserat sig för IKT. Initiativens geografiska spridning: vilken geografisk spridning bör initiativen ha? Utifrån kartläggning förefaller det som ett flertal initiativ bedrivs i Stockholmsregio-nen, vilket kan förklaras av IKT-sektorns dominans in denna region. Samtidigt är det relevant att reflektera över vilka geografiska områden som främst bör beröras av ini-tiativ som ska stärka kvinnors delaktighet inom IKT-sektorn och varför. Initiativens omfattning: hur många kvinnor omfattas av pågående initiativ? En relevant fråga som väckts utifrån kartläggningen är initiativens omfattning och räckvidd. Att bedöma hur många kvinnor som berörs av initiativen i kartläggningen är inte möjligt att. Däremot kan det konstateras att initiativen skiljer sig väsentligt åt i räckvidd och omfattning. Initiativens karaktär: Är vissa former av initiativ viktigare än andra för att främja kvinnors delaktighet i IKT- branschen? Kartläggningen har visat på en mångfald av initiativ. De skiljer sig åt med avseende på målgrupp – ålder, utbildningsnivåer, yrkeserfarenhet och erfarenhet av IKT. Vida-re tar de sig i uttryck av olika former av aktiviteter - nätverksträffar, kurser, forsk-ningsprojekt, mentorskap, utmärkelser etc. - vilket beror på initiativtagarnas mål-sättningar. Flera av initiativen drivs av privata aktörer som framförallt vill säkerställa möjligheten att behålla och rekrytera kompetent personal framöver. För dem är det viktigt att främja kvinnors karriärvägar, visa på förebilder och stimulera till erfaren-hetsutbyte. För andra aktörer är det centralt att arbeta med attitydförändringar och skapa ett ökat intresse för IKT bland tjejer och kvinnor, vilket innebär att de arbetar med andra aktiviteter. För ytterligare en grupp aktörer – såsom forskare – är de vik-tigt att arbeta med förändringar på en strukturell nivå genom att få in genus frågor-na i IKT-forskning. Frågan som väcks är vilken form av initiativ som bäst lämpar sig för att uppnå syftet att öka kvinnors delaktighet i IKT-sektorn?

3


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 5 1.1 Syftet med kartläggningen 5 1.2 Tillvägagångssätt 5 2. Kartläggningens resultat 9 2.1 Campus ICT (Information and Communication Technologies) 9 2.2 Datatjej 11 2.3 Digigirlz 12 2.4 Ett genusperspektiv på IKT-forskningsorganisationer 13 2.5 Ericsdotter (nätverk för kvinnor inom Ericsson) 15 2.6 Genusnätverket 16 2.7 GLIT – Gender Learning and IT 18 2.8 ICT Exploratorium 20 2.9 ITQ Sverige 22 2.10 N4C 24 2.11 SuperMarit 25 2.12 WiTEC 27 2.13 IBM – Women in technology 29 2.14 Womentor 30 2.15 Årets IT-Tjej 32 2.16 Avslutande reflektioner 34

4


5

1. INLEDNING

För att bättre tillvara ta kvinnors kunskap på IT- och telekomområdet har Nutek fått i uppdrag av Regeringen att identifiera nationella och regionala initiativ som genom-förs för att främja kvinnors delaktighet inom IT- och telekomområdet. Följande rap-port är en kartläggning som syftar till att ge en övergripande bild av initiativ som stärker kvinnors delaktighet inom IT- och telekomområdet. Rapporten ger således inte en heltäckande bild av samtliga initiativ i Sverige utan presenterar endast ett urval av initiativ. I rapportens första del presenteras syftet med kartläggningen och tillvägagångssät-tet för kartläggningen. I rapportens andra del presenteras de 15 initiativ som omfat-tas av kartläggningen.

1.1 Syftet med kartläggningen Syftet med kartläggningen är att lyfta fram och beskriva 15 initiativ som främjar kvinnors delaktighet i IT- och Telekomområdet. Kartläggningen omfattar initiativ inom både yrkesliv och utbildning med fokus på högstadie-, gymnasie- och högsko-lenivå. Med initiativ avses program, projekt, forsknings- och utvecklingsprojekt som fokuserar på kvinnors delaktighet i IT och Telekom. Initiativen ska i huvudsak ha startats eller avslutats under 2008. De ska rikta sig mot en nationell eller regional målgrupp alternativt ska resultaten från initiativen spridas nationellt och/eller regi-onalt. Initiativen ska drivas av aktörer såsom offentliga aktörer, företag, forsknings-institut, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt högskolor och gymnasium. Kartläggningen besvarar följande frågor:

• Vilken form har initiativet (projekt, aktivitet, forskning)? • Vad är syftet och målet med initiativet? • Vilken målgrupp har initiativet? • Vad är de huvudsakliga aktiviteterna inom initiativet? • Vilket tidsperspektiv har initiativet? • Vilka resultat har initiativet genererat i nuläget enligt intervjupersonerna? • Har initiativet utvärderats? • Finns eventuella planer på fortsättning och hur ser de i sådana fall ut? • Finns det rapporter om initiativet eller relevanta länkar till hemsidor om in-

satsen?

1.2 Tillvägagångssätt Kartläggningen har genomförts under februari och mars 2009. Som tidigare påpe-kats har kartläggningen inte haft ambitionen att ge en heltäckande bild av samtliga initiativ som syftar till att främja kvinnors delaktighet i IKT-sektorn. Kartläggningen redogör endast för ett urval av de initiativ som genomförs eller har genomförts i Sverige. Kartläggningen har utförts i tre steg:

1. Urval av organisationer som känner till initiativ

2. Identifikation och urval av relevanta initiativ via kontaktpersoner och organi-sationernas hemsidor


3. Intervjuer med representanter från initiativen

I samråd med Nutek gjordes ett urval av organisationer som driver och/eller finansi-erar initiativ som ska främja kvinnors delaktighet i IKT-sektorn. Då kartläggningen syftar till att lyfta fram olika typer av initiativ gjordes ett urval av organisationer från olika sektorer – offentlig, privat och civil sektor. Vissa av de organisationer som Nu-tek föreslog uteslöts ur studien då det visade sig att de inte genomför för kartlägg-ningen relevanta initiativ. Dessa organisationer var bland annat Skolverket, TCO och Arbetsförmedlingen. Även Sociala fonden uteslöts ur kartläggningen på grund av svårigheterna att finna projekt med relevant inriktning inom utsatt tidsram.

Sammantaget gav Nutek förslag på ett tiotal organisationer som kontaktades i kart-läggningens startfas. Inledningsvis kontaktades Almega, VINNOVA, KK-stiftelsen, Lu-leå Tekniska Universitet och de Regionala Strukturfondsprogrammen.

För att avgränsa studiens omfattning beslutades det att kartläggningen ska beskriva 15 initiativ med inriktning på att stödja kvinnors delaktighet inom IT- och telekomb-ranschen. Relevanta initiativ och intervjupersoner spårades genom telefonsamtal med representanter från respektive organisation. I vissa fall kunde kontaktpersoner-na direkt nämna ett eller flera relevanta initiativ, medan de i andra fall slussade vi-dare till andra personer med bättre kännedom inom området. Relevanta initiativ identifierades även på organisationernas hemsidor samt via sökningar på Internet. De organisationer och initiativ som slutligen kom att ingå i kartläggningen visas i ta-bellen 1 nedan.

Efter avstämning med Nutek kring utvalda initiativ påbörjades intervjuer med repre-sentanter för respektive initiativ. Representanterna var antingen projektledare eller andra personer med god insikt i initiativen. För att underlätta och få mer uttömman-de svar på intervjuerna skickades frågeguiden ut till intervjupersonerna i samband med att intervjuer bokades in. Intervjuerna varade i ca 30-45 min/intervju. Efter varje intervju gavs intervjupersonerna möjlighet att kommentera vår beskrivning av initiativet.

6


Tabell 1: Initiativ som ingår i kartläggningen

Initiativ Organisation som driver initi-

ativet

Finansi-är/samarbetspartne

r

Syfte och målgrupp

Campus ICT Stiftelsen Elec-trum

Kista Science City AB i samarbete med KTH.

Locka fler kvinnor till IKT-utbildningar efter gymnasiet.

Datatjej Chalmers Tekniska Högskola

Microsoft, Mindvalue, Ericsson (årets huvudsponsorer)

Inspirera och värna om de kvinnor som läser högskolepro-gram med data- eller IT-inriktning.

Digi Girlz Microsoft Microsoft Skapa intresse för teknik och IT bland högstadietjejer.

SICS VINNOVA Ett genusperspektiv på IKT-forskningsorganisationer och forskningsprocesser i förändring

Öka medvetenhet kring genusrelaterade frågor samt öka för-ståelse för hur genus påverkar forskningen inom IKT.

Ericsdotter Ericsson Ericsson Erfarenhetsutbyte samt främjande av karriärvägar bland kvinnor som är an-ställda på Ericsson.

Genusnätverket Fiberoptik Valley VINNOVA Ändra inställning, be-teende och attityder till jämställdhet i fyra forskningsorganisa-tioner.

GLIT Lärande i Lund, Lunds Universitet

KK-stiftelsen Sammanför forskare inom genus och IT.

ICT Exploratorium Stiftelsen Elec-trum

E-tjänsteprogrammet och Järvalyftet

Främja tjejers delak-tighet i utveckling av nätbaserade tjänster och applikationer.

ITQ Dataföreningen Dataföreningen Nätverk som arbetar för att stödja kvinnor i IKT-branschen.

N4C EU:s sjunde rampro-gram

Institutionen Ar-betsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet

Öka tillgängligheten för IT i otillgängliga områden och involve-ra kvinnor i både an-vändandet och ut-vecklingen av IT.

7


SuperMarit Genus Institutet, Högskolan på Got-land

Strukturfondsprogram-met Mål 2, Nutek

Locka fler kvinnor till spelutbildning och da-taspelbranschen.

WiTEC (The European Association for Women in Science)

Högskolan i Halm-stad

EU-kommissionen, ESF-rådet, Nutek och VIN-NOVA

Arbeta för ökad jäm-ställdhet i arbetslivet och därigenom bidra till ökad kvalitet och beredare rekryte-ringsmöjligheter på arbetsmarknaden.

Women and Technology

IBM IBM Öka intresset för IT hos högstadietjejer genom mentorskap.

Womentor IT&Telekomföreta-gen

Egenfinansierat av före-tagen som medverkar

Tillvarata och utveck-la kvinnor som en viktig kompetens- och rekryteringsbas av framtida ledare i branschen.

Årets IT-Tjej Microsoft Microsoft Inspirera kvinnor att studera IT på högsko-lenivå samt att kvin-nor tjejer till bran-schen.

8


2. KARTLÄGGNINGENS RESULTAT

I följande del presenteras vart och ett av de 15 initiativ som kartläggningen har om-fattat. Samtliga beskrivningar av initiativen berör följande områden: bakgrund, syf-te, mål och målgrupp, utformning och aktiviteter, tidsperiod, utlåtande från utvärde-ring samt länkar och referenser.

2.1 Campus ICT (Information and Communication Technolo-gies) Bakgrunden är att kompetensförsörjningen inom branschen har hög prioritet för både staden (Stockholm), näringslivet och akademin. För att säkerställa att hög kompetens kommer att finnas att tillgå även i framtiden driver stiftelsen Electrum via strategirådet ett antal projekt för att attrahera sökanden till IKT-utbildningar. Sedan 2008 driver de webbsajten Campus Kista. Under 2009 är målet att lyfta hem-sidan till en regional plattform för IKT-branschen i Stockholm.

2.1.1 Syfte, mål och målgrupp Projektets och hemsidans huvudsakliga syfte är att attrahera fler sökanden till IKT-utbildningar efter gymnasiet. Ett av de centrala delmålen är att öka andelen kvinnor som söker sig till utbildningarna och till hemsidan. Genom information och inspira-tion om branschen som helhet och om olika yrkesgrupper och typer av arbete inom branschen ska hemsidan hjälpa till att sprida information om utbildningarna. Mål-gruppen är främst gymnasieelever som går tekniska och samhällsvetenskapliga gymnasieprogram. Ett särskilt fokus har lagts på att nå fram till tjejer på gymnasie-skola.

2.1.2 Utformning och aktiviteter Projektets huvudaktivitet är att ta fram en webbsajt som speglar vilken information dagens gymnasieungdomar söker kring utbildning och karriärmöjligheter inom IKT. Projektet kommer att drivas av Electrum med hjälp av en arbetsgrupp bestående av gymnasieelever från en skola i Stockholm. Campus ICT, tillskillnad från andra infor-mationssajter om IT-utbildningar ska vara en informationskanal skapad av gymna-sieungdomar för gymnasieungdomar.

2.1.3 Tidsperiod Projektet ska pågå under minst 12 månader med start under våren 2009. Hemsidan utvecklades under 2008 och drivs för närvarande av Kista Science AB tillsammans med KTH, målet är att under projektets gång hitta en huvudman som kan fortsätta att driva sidan även efter projektets slut. Under 2009 är målet att lyfta hemsidan till en regional plattform för IKT-branschen i Stockholm och till det använda domän-namnet www.campusICT.com som sedan ska fortsätta drivas.

2.1.4 Resultat Då projektet startar i mars 2009 finns ännu inga resultat att ta del av.

9

http://www.campusict.com/


2.1.5 Utlåtande från uppföljning Då projektet startar i mars 2009 finns ännu ingen utvärdering att ta del av.

2.1.6 Länkar och referenser

Länk till hemsidan: www.kista.com/campus_kista

10

http://www.kista.com/campus_kista


2.2 Datatjej Datatjej är ett årligt evenemang som startade 1998. Idén uppkom under ett semina-rium som var till för att locka fler kvinnliga studenter till ett datavetenskapligt pro-gram vid Uppsala universitet eftersom för få kvinnor läste tekniska utbildningar inom IT. Evenemanget har sedan utvecklats till en årlig konferens som vandrar mellan sju högskolor/universitet som är Umeå universitet, Lunds universitet, Uppsala universi-tet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers, Luleå tekniska högskola och Linköpings universitet.

2.2.1 Syfte, mål och målgrupp Hittills har målgruppen främst utgjorts av högskolestudenter som studerar på ett ci-vilingenjörsprogram med data- eller IT-inriktning, samt gymnasieelever som bjudits in till konferenserna för att bli inspirerade. Målet med konferensen har varit att värna om de kvinnor som redan läser en utbildning, snarare än att rekrytera fler. Genom inspirerande föreläsningar, kontakter med företag och andra kvinnor i branschen ska studenterna ges en så bra start som möjligt i arbetslivet. Ambitionen är att konfe-rensen ska växa, och under 2009 har en ideell förening skapats för att utvidga pro-jektet till flera aktiviteter.

2.2.2 Utformning och aktiviteter Projektet består av den årliga konferensen som har växt under åren - från att ha lockat ca 20 deltagare första året till 110 studenter i 2009. På konferensen, som vanligtvis pågår i 3-4 dagar, hålls föreläsningar av företag från branschen och av kvinnor som är verksamma inom branschen. Det anordnas även möten mellan stu-denter och företag, genom bland annat luncher och kvällsaktiviteter.

2.2.3 Tidsperiod Som tidigare påpekats har en ny ideell förening har under 2009 bildats för att utvid-ga och driva projektet framåt. Tanken är att den framtida målgruppen ska breddas för att omfatta andra målgrupper än enbart studenter, men det ska fortfarande inrik-tas på kvinnor. Genom att göra evenemanget mer allmänt känt ska det locka andra IT-intresserade personer i branschen.

2.2.4 Resultat Konferensen har växt i deltagarantal och antalet sponsorer har ökat. Projektet bidrar enligt projektledaren med att skapa nätverk mellan deltagarna vilket är nyttigt att ha under studietiden, men framförallt senare i arbetslivet eftersom de få kvinnor som finns i branschen med stor sannolikhet möter varandra igen.

2.2.5 Utlåtande från uppföljning En utvärdering gjordes bland deltagarna 2009. Den visar att omdömena överlag är mycket positiva. Bland annat uppgav 93 procent av deltagarna att de skulle vilja åka på konferensen nästa år igen.

2.2.6 Länkar och referenser Länk till Data-tjejs hemsida: http://www.datatjej.se/datatjej.htm

Uppföljning: ”Utvärdering DataTjej 2009”

11

http://www.datatjej.se/datatjej.htm


2.3 Digigirlz Digigirlz är ett initiativ som startats av Microsoft för att locka tjejer in i IKT-branschen. Idén till att starta initiativet kommer från USA där Microsoft upplevde att det var svårt att rekrytera kvinnor. Samma utmaning finns i Sverige med svagt in-tresse bland tjejer för IT och teknik, därför har Microsoft valt att starta initiativet i Sverige för att få yngre tjejer intresserade redan i tidig ålder. Initiativet finns även på andra platser runt om i världen, i Microsofts regi eller med samarbetspartners. Sverige driver initiativet för Europa och hitintills har Belgien, Irland, Finland och Ös-terrike deltagit.

2.3.1 Syfte, mål och målgrupp Syftet på lång sikt är att bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att främja forskning och utveckling i Sverige. Detta ska åstadkommas genom att öka mångfalden inom IT-branschen. Målgruppen för det här initiativet är flickor i årskurs åtta och nio på högstadiet. Microsoft har vänt sig till en ung målgrupp eftersom de vill fånga deras intresse så tidigt som möjligt och för att få fler att välja en gymna-sieinriktning som gör att de senare kan hamna i IT-branschen, men också inom andra yrkeskategorier där IT är en viktig variabel för att utveckla verksamheten.

2.3.2 Utformning och aktiviteter Digigirlz är en IT-kurs för tjejer på högstadiet som äger rum i Stockholm (under 2009 kommer initiativet att implementeras i Luleå) på sommaren alternativt på andra skollov. Det är ett 20-tal deltagare per kurs och hittills är det totalt 150 tjejer som har deltagit. Under kursdagarna får deltagarna chansen att lära sig att använda olika multimediaverktyg, operativsystem och även enklare programmering. Kursen är oftast en tredagars workshop där det också anordnas seminarier, kvinnliga talare som förebilder samt prisutdelningar osv. Innehållet i kursdagarna utvecklas ständigt och skiljer sig från år till år.

2.3.3 Tidsperiod Första gången kursdagarna anordnades var i augusti 2007, och kursen planeras att fortsätta även framöver. Microsoft menar att det även finns ett ökat intresse från andra företag i branschen att vara samarbetspartners. I år kommer 6 kurser att gå av stapeln i Stockholm och Luleå.

2.3.4 Resultat Syftet är att få in fler tjejer på den tekniska banan, men det är svårt att se resultat, då Microsoft inte har kännedom om fler av de tjejer som är med på kursen som fak-tiskt väljer en teknisk gymnasielinje. Microsofts egen utvärdering bland deltagarna visar att 88 procent av deltagarna var mer intresserade av att välja en teknisk gym-nasielinje samt att 100 procent var intresserade av en fortsättningskurs.

2.3.5 Utlåtande från uppföljning En uppföljning bland deltagarna gjordes 2008. Uppföljningen ger indikationer på ökat intresse för IKT bland deltagarna i utbildningen.

2.3.6 Länkar och referenser Länk till projektets hemsida: http://www.microsoft.com/sverige/msab/citizenship/onmyway/

12

http://www.microsoft.com/sverige/msab/citizenship/onmyway/


13

2.4 Ett genusperspektiv på IKT-forskningsorganisationer Bakgrunden till projektet är den förstudie som genomfördes under år 2007 med pla-neringsanslag från VINNOVA, där det framkom att den specifika organisationsstruk-turen och organisationskulturen inom fyra forskningsorganisationer tycks försvåra jämställdhetsarbetet. Projektet avser att kombinera praktiskt jämställdhetsarbete med tillämpad genusvetenskaplig organisationsforskning och tillämpad teknikveten-skaplig genusforskning.

Förstudien har lett till initiativet som ett forskningsprojekt som inriktar sig på FoI-miljöer inom informations- och kommunikationsteknologi. SICS (Swedish Institut of Computer Science) är värdorganisation för projektet. Projektet ska studera fyra nära samverkande forskningsorganisationer inom området IKT; två forskningsinstitut (SICS och Interactive Institut) och två Excellence Centers (Mobile Life och Center for Networked Systems). Samtliga fyra forskningsorganisationer är delorganisationer i institutkoncernen Swedish ICT Research.

2.4.1 Syfte, mål och målgrupp Projektet är upplagt som en förändringsprocess som syftar till att bland annat bidra till ökad medvetenhet kring genusrelaterade frågor samt säkra kompetensförsörj-ningen inom IKT-området genom ökad förståelse för hur kön påverkar IKT- forsk-ningens inriktning. Det långsiktiga målet är att jämställdhet ska vara en integrerad del i verksamheten på alla nivåer.

De konkreta målsättningarna i projektet är:

• Attitydförändringar på jämställdhetsområdet

• Minst 15 chefspersoner ska delta i dialogseminarierna

• Publicering av resultaten i forskningsrapporter

• Öka andelen kvinnliga forskare i SICS från 15 till 25 procent.

2.4.2 Utformning och aktiviteter Projektet är indelat i fem arbetspaket med olika aktörer och delmål:

1. Projektledning och administration – involverar hela projektgruppen 2. Kartläggning och analys – projektets bottom-up-perspektiv som innefattar

en jämställdhetskartläggning av organisationerna 3. Ledarskapsprocessen – projektets top-down-perspektiv som involverar leda-

re från alla fyra organisationer 4. IKT-forskning ur ett genusperspektiv – fortsatt analys och jämförelse av or-

ganisationerna med inkludering av forskare och doktorander 5. Implementering och förankring och fortsatt process

En mer utförlig förklaring av de fem olika arbetspaketen finns i projektets projekt-plan (se under länkar och referenser).

2.4.3 Tidsperiod

Projektet finansieras av VINNOVA och pågår mellan åren 2008-2011.


14

2.4.4 Resultat Det förväntade resultatet av projektet är att det ska bidra till en ökad kunskap och medvetenhet om hur kön påverkar IKT-forskning. Vidare syftar initiativet till att ska-pa en stiftelse inom förvaltningen som gör genusfrågornas helt och hållet närvarande samt på lång sikt ökad numerisk jämställdhet.

2.4.5 Utlåtande från uppföljning Det finns ännu inga uppföljningar gjorda av projektet.

2.4.6 Länkar och referenser Information om projektet finns på SICS hemsida: HThttp://www.sics.se/groups/gender TH

Relevanta dokument:

• Projektplan för Ett genusperspektiv på IKT-forskningsorganisationer och forskningsprocesser i förändring


2.5 Ericsdotter (nätverk för kvinnor inom Ericsson)

Initiativet startades 1993 i Stockholm av en grupp civilingenjörer på Ericsson Radio System. Det nätverk för kvinnliga anställda inom Ericsson som bildades har sedan utvecklats och omfattar nu ca 2000 medlemmar på tre orter i Sverige, Stockholm, Göteborg och Karlskrona. Ericsdotter finns även utomlands, bland annat i Tyskland. Ericsdotter är väl förankrat i företaget och är en del av Ericssons jämställdhetsarbe-te.

2.5.1 Utformning och aktiviteter Initiativet består av ett nätverk för de anställda inom Ericsson. Det är frivilligt och kostnadsfritt att vara medlem. För medlemmarna av nätverket anordnas aktiviteter - vanligtvis föreläsningar med interna och externa föreläsare. Föreläsningarna brukar besökas av ca 200 medlemmar när de hålls i Stockholm och ca 100 när de hålls i Göteborg. Det ordnas även nätverkande aktiviteter såsom nätverksluncher och stu-diebesök både inom och utanför Ericsson. Det har även funnits samarbete med andra avdelningar inom Ericsson, till exempel med företagshälsovården för att inspi-rera till att komma igång med motion och aktivitet, och med nätverk för nyanställda i Ericsson. Aktiviteterna utvecklas och utformas i nära samråd med medlemmarna och det finns programgrupper i Stockholm, Göteborg och Karlskrona som enskilt ut-formar aktiviteterna.

2.5.2 Tidsperiod Startades 1993 i Stockholm, 2003 i Göteborg och 2009 i Karlskrona. Det finns inga planer på att upphöra.

2.5.3 Syfte, mål och målgrupp Syftet med Ericsdotter är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte för kvinnor inom företaget, skapa kontaktnät samt att anordna aktiviteter med ett kvinnligt perspek-tiv. Ericsdotter vänder sig till alla kvinnliga anställda inom Ericsson på alla nivåer, och Ericsson tycker att det är viktigt att det finns nätverk som ger kontaktytor och att kvinnor ser möjligheter hos Ericsson-koncernen till personlig utveckling. Ericsdot-ter stöttas av företaget för att Ericsson vill stödja och utveckla kvinnor i deras yrkes-roll och därmed bidra till att upptäcka potentialen och synliggöra kvinnor. På så sätt är satsningen på Ericsdotter ett led i Ericssons jämställdhetsarbete.

2.5.4 Resultat Över tid har antalet kvinnor på ledande positioner inom företaget ökat, både som ansvariga för företagets marknadsenheter ute i världen men även i respektive af-färsområdes ledningsgrupper.

2.5.5 Utlåtande från uppföljning

En uppföljning gjordes via enkät 2005 och visade att 80 procent av medlemmarna var mycket nöjda med aktiviteterna och dess upplägg.

2.5.6 Länkar och referenser Ericsdotter har ingen officiell hemsida. Information om programgrupper och föreläs-ningar finns på Ericssons intranät.

15


2.6 Genusnätverket Det VINNOVA-finansierade innovationsprojektet Fiber Optic Valley (FOV) är beläget i Hudiksvall och arbetar för att göra Sverige världsledande inom fiberoptikområdet och transportsystemet inom IT. Innovationsprojektet syftar till att främja tillväxten inom området och bidra till nya arbetsmöjligheter i regionen. För att projektet ska bidra till en långsiktig hållbar tillväxt är jämställdhet av stor vikt. År 2005 startade Fiber Optic Valley Genusnätverket som till största del finansierades av VINNOVA. Genusnätverket var ett forskningsprojekt som byggde på ett förändringsarbete inom olika organisationer som var involverade i projektet. Deltagande organisationer i Ge-nusnätverket var: Acreo Fiberlab, Centrum för Utveckling och Lärande, Hudiksvalls Sparbank, Ericsson Network Technologies, Iggesund Paperboard, Mittuniversitetet ITM, Sverige Bygger, Gävle kommun, Vasaskolan, Gävle Tidningar, Bromangymnasi-et och Fiber Optic Valley

2.6.1 Syfte, mål och målgrupp Förändringsarbetet via Genusnätverket syftade till att ändra inställningar, beteenden och attityder kring jämställdhet inom de deltagande organisationerna och bidra till ökat deltagande av kvinnor i verksamheterna. Genom ökat genusmedvetande inom organisationerna syftade projektet även till att bidra till att ökad hänsyn till genus i verksamhetsarbetet samt att kunskap om genus vägs in i de beslut som tas.

Målsättningen var att studera mellanchefens roll i förändringsarbetet samt att driva förändringsprocessen via dessa. För att förändringsarbetet skulle fungera genom hela organisationen ansågs det behöva vara välförankrat i den högsta ledningen och inom koncernen, därför fokuserade Genusnätverket även på att utbilda chefer i le-dande positioner. Bland annat har chefer i ledningsposition gått utbildningspro-grammet Det Innovativa Ledarskapet som finansierades av ESF-rådet.

Organisationerna som deltog ställde upp egna indikatorer kopplade till organisatio-nens egna jämställdhetsplaner. Dessa indikatorer utvärderas under våren 2009 för att undersöka vilka resultat som Genusnätverket har genererat. Fokus i utvärdering-en kommer dock inte vara på kvantitativa resultat, eftersom projektet till största del handlar om att förändra attityder och beteenden. De kvalitativa resultaten kommer att mätas genom intervjuer och observationer av hur de olika organisationerna lever upp till sina mål.

2.6.2 Utformning och aktiviteter

Projektet drevs i form av ett nätverk där deltagande organisationerna var involvera-de i genomförandet. Strukturen för nätverket var uppbyggt för att främja interaktivt samspel och kunskapsutbyte, mellan deltagare och deras organisation samt mellan forskare och deltagare.

Aktiviteter som genomfördes var bland annat möten och utbildningar. Under verk-samhetsperioden träffades mellancheferna sammanlagt 13 gånger på 1-2 dagars möten för att nätverka, utbildas samt byta kunskaper och erfarenheter med var-andra. Genusnätverket har fungerat som en läroprocess samtidigt som en ledarut-bildning. På träffarna utbildades mellancheferna i genus, genomförde olika övningar, fick diskutera och reflektera över sina egna och andras organisationer, samt beskriva egna erfarenheter. Efter varje mötestillfälle fick deltagarna i uppgift att praktisera

16


vad de lärt sig inom sina egna organisationer och återkomma vid nästa möte med lärdomar.

2.6.3 Tidsperiod Projektet drevs av FOV mellan åren 2005 och 2008. Hösten 2008 antogs ansökan om förlängning av forskningsprojektet, som från och med 2009 kommer att fortsätta drivas av FOV i tre år under namnet Förändring Pågår. Fortsättningsprojektet För-ändring Pågår är en vidareutveckling och fördjupning av forskningsprojektet Genus-nätverk. Förändring Pågår bygger på samma metodik som Genusnätverk, skillnaden är att fördjupningen kommer att involvera fler aktörer inom organisationerna samt att aktiviteterna kommer att öka och bli mer omfattande. Exempelvis kommer arbe-tet att bland annat genomföras med hjälp av s.k. genuscoacher som kommer att fungera som stöd för mellancheferna i förändringsarbetet. Dessutom kommer pro-jektet att titta närmare på könsmärkningen av vissa områden inom organisationer-na, exempelvis varför vissa maskiner körs av nästan bara män eller kvinnor. Enligt projektledaren har Genusnätverket uppmärksammat att vissa funktioner inom olika organisationer är könsmärkta, vilket anses vara hämmar utvecklingsarbetet. Föränd-ring Pågår syftar därför bland annat till att försöka få kvinnor att ta fler mansmärkta arbeten och vice versa.

2.6.4 Resultat Utvärderingen av Genusnätverket kommer att pågå under våren 2009. Det finns en delutvärdering genomförd som i huvudsak beskriver strategin för forskningsprojektet och uppbyggnaden av metoden. De visar även vissa trender men anses av projekt-ledaren inte visa några konkreta resultat.

Enligt projektledaren för initiativet går det dock att se att verksamheter som deltagit i Genusnätverket har fokuserat mer på genusfrågan i verksamhetsarbetet. Vidare menar projektledaren att verksamheterna arbetar mer aktivt med frågeställningen kopplat till mål och jämställdhet, vilket sker på olika sätt beroende på verksamhe-tens mål. Exempelvis har beteenden ändrats vid rekryteringsprocesser för att attra-hera fler kvinnliga anställda.

2.6.5 Utlåtande från uppföljning Uppföljning av projektet genomförs under våren 2009.

2.6.6 Länkar och referenser Länk till Genusnätverkets hemsida: http://www.fiberopticvalley.com/fiber-optic-valley/forskning-utveckling/genusnatverket

Länk till nyhetsartikel om Genusnätverket: http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=2019&a=57875

17

http://www.fiberopticvalley.com/fiber-optic-valley/forskning-utveckling/genusnatverket

http://www.fiberopticvalley.com/fiber-optic-valley/forskning-utveckling/genusnatverket

http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=2019&a=57875


18

2.7 GLIT – Gender Learning and IT Gender Learning and IT (GLIT) är ett nationellt forskarnätverk som är stationerat vid Lärande Lund, Lunds universitet. Nätverket startade på initiativ av professor Shirley Booth under år 2002 efter att hon hade gjort en förstudie inom KK-stiftelsens sats-ning IT-lyftet.

Nätverket startade till en början som ett ideellt initiativ men fick under år 2003 me-del från KK-stiftelsen genom projektet LearnIT, som är KK-stiftelsens forskningspro-gram för studier av sambandet mellan lärande och informationsteknik.

2.7.1 Syfte, mål och målgrupp GLIT riktar sig till forskare som är inriktade på genus inom området IT och lärande. Nätverket syftar till att stödja och utveckla forskning inom fältet genus och jämlik-het, lärande och IT.

2.7.2 Utformning och aktiviteter Nätverket syftar till att samla forskare som är inriktade på genuslärande IT. Under finansieringsperioden genomfördes möten 1-2 gånger om året, forskning genomför-des inom området och forskningsresultaten spreds och presenterades i böcker och tidsskrifter.

Möten genomfördes även på olika organisationer för att berätta om LearnIT och GLIT. Forskarnätverket hjälpte även till med att utforma 6 forskningsprojekt som mottagit finansiering av KK-stiftelsen:

• Epistemological Issues in Computer Science Education from Gender Research Perspectives

• From government to e-government - gender, skills, learning and technology

• Gendered aspects in learning to drive computer

• Gender in IT education and work: What knowledge counts?

• Virituella Pedagogiska Agenter

• Why is computer science in Malaysia a gender authentic choice for women? Gender and technology in a cross-cultural perspective

Nätverket har haft möten med KK-stiftelsen där det diskuterats frågor kring genus och IT som syftat till att ge ökad förståelse och reflektioner kring KK-stiftelsens eget jämställdhetsarbete inom organisationen samt inom andra projekt de driver eller fi-nansierar.

2.7.3 Tidsperiod Nätverket startade år 2002 men fick inte finansiering förrän år 2003 av KK-stiftelsen. Finansieringstiden löpte fram till år 2007. I dag löper nätverket på utan fi-nansiering men aktiviteterna sker i mindre utsträckning än förr.


2.7.4 Resultat GLIT anses enligt en av projektledarna ha fört forskningen inom området genus och jämlikhet, lärande och IT framåt. Nätverket anses även skapat en bättre profil bland forskare samt bidragit till kontakter mellan olika forskare inom området. Forsknings-resultat från olika forskare har dessutom spridits genom nätverket och förväntningen är att GLIT:s forskningsprojekt ska komma till nytta i flera olika kontexter, bygga grund för att öka kvinnors deltagande inom IT- och telekomsektorn samt ge insikt och inblick vid start av nya initiativ. Exempelvis ska projektet Virituella Pedagogiska Agenter utvärdera effekterna vid användning av könsstereotypa eller neutrala peda-gogiska agenter (typ av animerade figurer) i utbildningsprogram som ungdomar an-vänder och som ofta antingen används av män eller kvinnor.

2.7.5 Utlåtande från uppföljning Det finns ännu inga uppföljningar gjorda av GLIT.

2.7.6 Länkar och referenser Länk till hemsidan för GLIT: http://www.ll.lu.se/naetverk/glit/

19

http://www.ll.lu.se/naetverk/glit/


2.8 ICT Exploratorium ICT Exploratorium är ett pilotprojekt som pågår under 2009/2010. Projektet ska un-dersöka hur ungdomar, företag och forskningsinstitut kan bli delaktiga i utvecklingen av Stockholms stads E-tjänsteprogram2. Pilotprojektet genomförs i samarbete med Tensta gymnasium och ett företag eller forskningsinstitut i Kista (det är ännu inte beslutat vilka dessa är) för att utveckla ett virituellt exploratorium, dvs. en testbädd på Internet, för nya innovationer inom IKT. Samtidigt vill pilotundersökningen un-dersöka om det går att öka intresset bland unga, främst tjejer, för området IKT ge-nom samarbete mellan gymnasieskolan och näringsliv.

Bakgrunden är att Kista, som idag är ett av världens ledande kluster inom IKT, vill säkerställa kompetensförsörjningen i denna bransch. De har även en ambition att sprida kännedomen av nya produkter, innovationer, och kompetens inom IKT-området eftersom dagens interaktion med medborgare anses vara låg.

ICT Exploratorium drivs av Stiftelsen Electrum som även är initiativtagare till projek-tet. Projektet finansieras av Stockholms stad via E-tjänsteprogrammet och Järvalyf-tet.

2.8.1 Syfte, mål och målgrupp ICT Exploratorium vänder sig till ungdomar på gymnasienivå, men fokuserar fram-förallt på att involvera och attrahera tjejer. Det övergripande målet är att öka gym-nasieelevers, främst tjejers, delaktighet i utvecklingen av olika tjänster och applika-tioner inom IKT enligt samarbetsmodellen gymnasieskola, näringsliv och forsknings-institut.

Förstudien syftar även till att inspirera och verka som verktyg för hur andra delar av regionen kan arbeta för att öka användardelaktigheten i utvecklingen av stadens E-tjänsteprogram som samtidigt gynnar återväxten inom IKT-industrin. Dessutom av-ser förstudien att undersöka om olika tillämpningsområden som t. ex utvecklingen av E-tjänster, kan attrahera fler tjejer till IKT-branschen.

2.8.2 Utformning och aktiviteter Gymnasieeleverna på Tensta gymnasium ska i samarbete med ett företag eller forskningsinstitut utveckla ett virtuellt exploratorium, dvs. en testbädd, på Internet där vanliga medborgare kan testa olika tjänster och applikationer inom ramen för E-tjänster samt ge förslag på utveckling av befintliga E-tjänster och nya utvecklings-områden inom IKT.

Det virtuella exploratoriet ska även fungera som en informationskanal och diskus-sionsforum där ungdomar diskutera frågor som t.ex. vad en e-tjänst egentligen är och vilken nytta den tillför samhället.

2.8.3 Tidsperiod ICT Exploratorium löper i ca nio månader med start i augusti 2009 i samband med terminstart på Tensta Gymnasium. Blir projektet framgångsrikt finns det förhopp-ningar om att gymnasieskolorna i Stockholm Stad vill permanenta ICT Exploratorium till ett fortlöpande tema för projektarbeten.

2 Program för att utveckla stadens verksamheter med IT, bland annat öka antalet e-tjänster.

20


2.8.4 Resultat Projektet är nystartat och det finns ännu inga resultat att tillgå.

2.8.5 Utlåtande från uppföljning Det finns ännu ingen uppföljning gjord av pilotprojektet.

2.8.6 Länkar och referenser Finns inga för närvarande.

21


22

2.9 ITQ Sverige ITQ är ett nätverk inom intresseorganisationen Dataföreningen.TP

3PT Under 1990-talet

såg Dataföreningen att det fanns ett behov av ett forum för flera av föreningens kvinnor. ITQ Sverige startades år 1996. ITQ finns idag spritt över hela landet - i Gö-teborg, Malmö, Umeå, Stockholm, Örebro, Sundsvall och Linköping. Nätverken har ingen koppling till varandra och utformas helt efter de behov och önskemål som finns inom respektive ITQ. ITQ Stockholm har fått utgöra ett exempel på deras verk-samhet. I nedanstående del presenteras ITQ Stockholms aktiviteter.

2.9.1 Syfte, mål och målgrupp ITQ riktar sig till kvinnor som utvecklar och använder IT. Syftet är att nätverka och stödja varandra i olika yrkesroller och möjliggöra erfarenhetsutbyte. Arbetet syftar även till att påverka befintliga strukturer utifrån ett kvinnligt perspektiv. Målen är bland annat att:

• Öka antalet medlemmar • Rekrytera in fler yngre tjejer i nätverket • Genomföra 8 aktiviteter om året • Att aktiviteterna ska bidra till något positivt för respektive medlem


Initiativet är ett nätverk på ideell basis. Eventuella kostnader för att driva nätverket täcks av intäkter från medlemsavgiften till Dataföreningen och intäkter i utbildnings-företaget DF-Kompetens som ägs av Dataföreningen. Nätverket drivs av motorer, (fungerar som projektledare) som ser till att det löpande genomförs aktiviteter. Nätverket är inte kompetensspecifikt och de enda kravet för att delta är att vara kvinna med intresse för IT- och telekom. Aktiviteterna inom nätverket är i huvudsak kvällsmöten, workshops, seminarier och förläsningar. Under år 2004 och 2005 ordnade ITQ Stockholm även mentorskaps-program på ideell basis för intresserade kvinnor i yrkeslivet. Mentorskapsprogram-met har kommersialiserats till Dataföreningens projektledare med ambition om att återinföra programmet. ITQ Stockholm har även planer på att starta ett fadderprogram för kvinnor som stu-derar IT- och telekom på högskola eller universitet. Fadderprogrammet ska främst syfta till att hjälpa studenterna att skapa kontakter inom branschen. I dagslägen har två studerande tjejer valts ut med var sin fadder från näringslivet. Framtida planer för ITQ Stockholm är att starta ett nätverk för kvinnor som jobbar som säljare inom IT- och telekombranschen. Utformningen för detta är inte klar ännu.

2.9.3 Tidsperiod

Initiativet ITQ Sverige startade år 1996 och är inte tidsbegränsat.

TP

3PT Dataföreningen är en ideell och oberoende föreningen som arbetar med IT och IT-relaterade uppgifter. Dataföreningen har

25 000 medlemmar.


2.9.4 Resultat Ett av resultaten för ITQ Stockholm är att antalet aktiviteter har fördubblats och att även antalet deltagare på aktiviteterna har fördubblats. Nätverket ITQ Stockholm har ökat successivt under åren och är nu uppe i omkring drygt 550 medlemmar. An-talet medlemmar sammanlagt inom ITQ Sverige uppgår i dag till omkring 1030 kvin-nor. Ett annat resultat är att de har genererat ideella mentorskapsprogram.


Det finns hittills ingen uppföljning av ITQ eftersom de inte anser att det behövs. Nätverket har löpt på och det växer sig större för varje år som går.

2.9.6 Länkar och referenser Länk till hemsidan: http://www.dfs.se/ITQ/

23

http://www.dfs.se/ITQ/


2.10 N4C N4C (Networking for Communcations Challenged Communities: Architecture, Test Beds and Innovative Alliances) är ett forskningsprojekt inom EU:s sjunde rampro-gram som Luleå tekniska universitet är koordinator för. Projektet syftar till att arbeta med kommunikationslösningar för områden som idag saknar nättäckning för tele-kommunikation. Projektet har bland annat två testplatser, en i Lappland och en i Slovenien och den teknik som ska utvecklas kallas fördröjningstolerant nätverkstek-nik (Delayed Tolerant Network).

Projektet har sin bakgrund ett projekt som startades av kvinnliga renskötare i Jokk-mokk för att öka andelen kvinnliga renskötare. I det projektet användes tidigt tek-niska lösningar för att underlätta arbetet för kvinnor, det första steget var att få ett fungerande mobiltelefonnät. Detta har sedan utvecklats till att bli ett EU-projekt. Jämställdhetsarbetet är en central del inom projektet och utgör även ett av kriterier-na för att få medel för att driva projektet.

2.10.1 Syfte, mål och målgrupp Syftet är att öka tillgängligheten för IT i otillgängliga områden och skapa jämställd-het inom IT-branschen så att kvinnor stannar kvar i dessa miljöer. Detta görs genom att ge möjligheter till att kunna använda teknik för att kommunicera med resten av samhället, trots att det handlar om avlägsna platser. Projektet vill påverka teknikut-vecklingen och låta allmänheten ta del av den på ett bra sätt. Målgruppen för jäm-ställdhetsarbetet är framförallt de kvinnor som redan finns i det konsortium som sköter projektet, där nya rutiner skapas för att få med kvinnor i alla de olika mo-menten inom projektet.

2.10.2 Utformning och aktiviteter Inom N4C är jämställdhet en integrerad del av projektet och finns som inslag i många av projektets aktiviteter, såsom det tekniska fältarbetet med bland annat un-derhåll. N4C föregår även med ett gott exempel och har kvinnor som utför delar av projektets fältarbete, och de har en seminarieserie där jämställdhet och genus tas upp. Vidare arbetar N4C för att kvinnor ska utför delar av projektet, även de teknis-ka bitarna som traditionellt varit förknippat med män.

2.10.3 Tidsperiod N4C-projektet pågår under tiden 2008-2011 och det finns ännu inga planer på en fortsättning. Det beror på hur en eventuell finansiering kan lösas. Jämställdhetsarbe-tet fortsätter dock och finns med som en viktig punkt i flera olika projekt som pågår.

2.10.4 Resultat N4C:s projektledare menar att det skapats ett projekt med IT-inriktning som har en större andel kvinnor än andra IT-projekt. Själva projektet i sig är ett resultat av det ursprungliga projektet som syftade till att öka andelen kvinnliga renskötare.

2.10.5 Utlåtande från uppföljning Ingen uppföljning har gjorts ännu.

2.10.6 Länkar och referenser N4C:s svenska hemsida: http://www.n4c.eu/SvenskaSE.htmKoordinatorshemsidan

24

http://www.n4c.eu/SvenskaSE.htm


2.11 SuperMarit Gotlands kommun och Genderinstitutet4 påbörjade under år 2003 diskussioner om initiativtaganden för att öka kvinnors delaktighet i IT- och telekombranschen. Ett in-tresse var då att öka kvinnliga studenter på Genderinstitutets utbildningssatsning inom området spelutveckling och programmering. Genderinstitutet kontaktade tre kvinnor som antog sig uppdraget att starta ett initiativ som behandlade spelfrågor och genus. De gjorde en förstudie under år 2004 och sparkade igång initiativet Su-perMarit.

2.11.1 Syfte, mål och målgrupp Grundtanken med projektet var att locka fler kvinnor till spelutbildningen och spel-branschen som innebär utveckling och programmering av spel. En annan tanke var även att locka kvinnor som var lärare på spelprogrammet till att delta i projektet. Målet för SuperMarit var att synas ute på gymnasieskolor och i näringslivet på Got-land samt öka antalet kvinnor på spelprogrammet under projekttiden.

2.11.2 Utformning och aktiviteter Projektet var ett EU- mål 2 projekt under förra programperioden. SuperMarit syftade dels till att attrahera fler kvinnliga studenter, dels till att hjälpa företagen att attra-hera fler kvinnliga anställda. Projektet arbetade även mycket med flickor i grundsko-lan som de bland annat besökte och försökte få intresserade av spelyrket, så som spelprogrammering och nätbaserade spel, genom att spela spel ihop och lägga upp egna spelkoncept. Workshops var den huvudsakliga aktiviteten inom projektet. När det gäller studen-terna så jobbade SuperMarit mycket med stödkoncept och utvecklingsmetodik samt hjälpte Genderinstitutet med att utforma handlingsplanen för spelutbildningarna.

2.11.3 Tidsperiod Projektet var ett treårigt projekt som påbörjades år 2004 och avslutades 2007.

2.11.4 Resultat Projektet SuperMarit har fått bra återkoppling av dem som har deltagit i projektet. De som har varit på workshops har berättat att de genom SuperMarit har fått bra kontakter i näringslivet samt att de har fått ett starkare självförtroende som gör att de exempelvis kan kräva högre löner när de söker jobb. SuperMarit har dessutom bidragit till att spelutbildningen på Genderinstitutet har bildat ett nätverk och tar in jämställdhetsaspekten i sin marknadsföring.

2.11.5 Utlåtande från uppföljning SuperMarit är inte utvärderat, däremot finns en slutrapport som denna kartläggning tyvärr inte kunnat ta del av.

2.11.6 Länkar och referenser Hemsida under uppbyggnad: www.supermarit.com

Mer information om initiativet finns på: www.ltu.se/arb/d1691/d3453/d3670/1.9147

4 En organisation med säte på Gotland som syftar till att öka kunskaper om genus och kön inom olika områden i samhället.

25

http://www.supermarit.com/

http://www.ltu.se/arb/d1691/d3453/d3670/1.9147


En av projektledarna, Annika Olofsdotter Bergström, har skrivit en Lic. avhandling som delvis berör SuperMarit; ”Befria datorhjältinnorna från pojkrummet”, som finns under följande länk:

http://www.ltu.se/forskning/1.16009?pureId=2413104l=en&pureFamily=dk.atira.pure.families.publication.shared.model.Publication

Artikel i SvD om Super-Marit: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_350972.svd

26



http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_350972.svd


27

2.12 WiTEC WiTEC (The European Association for Women in Science, Engineering and Technolo-gy) är ett europeiskt nätverk som startade på Sheffield University i Storbritannien år 1988. Nätverket startades som ett samarbete mellan olika universitetsinstitutioner i Europa, ett så kallat UETP (University, Enterprise, Training Partnership) inom EU:s dåvarande program COMETT. Nätverksbyggandet mellan universitet/högskolor, före-tag och organisationer i Sverige startade år 1992 vid Högskolan i Halmstad. Sedan år 2000 har WiTEC varit en europeisk association med elva europeiska med-lemsländer; Sverige, Estland, Storbritannien, Nederländerna, Spanien, Grekland, Ita-lien, Ungern, Tyskland och Österrike. Det europeiska nätverket WiTEC är till för uni-versitet/högskolor, företag och organisationer som arbetar för att stärka kvinnors ställning inom traditionellt mansdominerande branscher. WiTEC har sedan start i hu-vudsak arbetat med att stärka kvinnors ställning inom teknik och naturvetenskapliga områden, men började år 2006 även med projekt för att främja kvinnors deltagande inom IT- området.

2.12.1 Syfte, mål och målgrupp Det övergripande målet för WiTEC är arbeta för ökad jämställdhet i arbetslivet och därigenom bidra till ökad kvalitet och beredare rekryteringsmöjligheter på arbets-marknaden. Nätverket syftar till samarbete mellan akademi och näringsliv med fokus på teknik, entreprenörskap och IT, jämställdhet och internationalisering.

WiTEC arbetar även för att komplettera och förstärka aktiviteter som redan görs av olika samhällsaktörer och som syftar till att öka kvinnors deltagande inom naturve-tenskap, teknik, entreprenörskap och IT. I målgruppen för nätverket ingår universitet/högskolor, företag och andra organisa-tioner som arbetar för att stärka kvinnors deltagande inom nätverkets prioriterade områden. Projekten som sedan genomförs riktas främst mot kvinnor som studerar inom områdena.


WiTEC:s verksamhet drivs till största del genom gemensamma projekt inom det eu-ropeiska nätverket, men länderna driver även ett stort antal självständiga projekt. Inom IT-området har WiTEC genomfört tre projekt under de senaste åren; Indi-Cam@ICT, GIT - Genus, Integration och Teknologi och IFAC: Information for a choi-ce - Empowering Young Women through Learning for Technical Professions and Sci-ence career. Projektet IFAC löpte under åren 2006-2008 och är det senaste projektet som inklu-derar IT-området. Projektet syftade bland annat till att:

• göra information om vetenskapliga och tekniska karriärvägar lättillgängligt för kvinnor,

• leda kvinnor mot vetenskapliga och tekniska karriärer genom framgångsrika förebilder,

• skapa ett långvarigt verktyg för att göra projektets resultat och mål tillgäng-liga för alla

• ge förslag på policys genom publikationer i ”the Policy Paper”


28

Projektet genomfördes i samarbete med Grekland, Sverige, Holland, Österrike, Tysk-land och finansierades av FP6 (Sjätte ramprogrammet för forskning).

2.12.3 Tidsperiod Nätverket har inga planer på att avslutas och ambitionerna är att fortsätta växa. Idag ingår utöver Högskolan i Halmstad även Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola. Under år 2009 pågår en förankringsprocess på Högskolan i Halmstad, som senare kommer att arbeta mer för att locka företag till att bli samar-betspartners i nätverket.

2.12.4 Resultat Nätverket WiTEC har genererat olika resultat inom de olika delprojekten. Bland an-nat har GIT-projektet lett till ökat samarbete med Cisco Networking Academy Pro-gramTP

5PT. Nya kurser har utvecklats i entreprenörskap. Vidare har nätverket hjälpt ny-

utexaminerade tjejer ut i arbetslivet genom stipendier och hjälp med praktikplatser. WiTEC har även bidragit till nya forskningsprojekt inom jämställdhet och teknik, na-turvetenskap och IT.

2.12.5 Utlåtande från uppföljning WiTEC genomförde en utvärdering år 2002. Därefter har det endast genomförts mindre utvärderingar.

2.12.6 Länkar och referenser WiTEC hemsida: HTwww.witec.se TH

Relevanta rapporter:

• WiTEC (European Association for Women in Engineering, Science and Tech-nology) – ett europeiskt nätverk med svenskt sekretariat vid Högskolan i Halmstad

• WiTEC Sweden – Strategi (Lägesrapport 2001-01-12)

TP

5PT Cisco Networkning Academy Program är företaget Cisco Systems utbildningsverksamhet. Utbildningsprogrammet syftar till att

säkerställa tillgången på kompetens inom datakommunikation, med betoning på företagets egna produkter.


2.13 IBM – Women in technology Women in technology drivs av IBM. Bakgrunden är att IBM vill ha fler kvinnor i före-taget på längre sikt, och även hjälpa de kvinnor som redan finns inom företaget. För att ändra attityden till IT och teknik bland unga flickor med invandrarbakgrund, in-ledde IBM Sverige projektet Mentorplace/Women in Technology (WiT), där två globa-la IBM-initiativ kombineras för att nå ut till flickor med budskapet att IT är roligt, ger bra yrkesmöjligheter och absolut är något för flickor. År 2003 kontaktades stads-delsnämnden i Rinkeby för att se om intresse fanns för att starta ett projekt riktat till yngre tjejer, och gensvar var starkt. Syftet var att få tjejer på högstadiet mer intres-serade av IT och teknik, eftersom andelen kvinnliga studenter sjunker på landets högskolor.

2.13.1 Syfte, mål och målgrupp Syftet är att inspirera tjejer och få dem att bli intresserade av IT, få dem att se vilka möjligheter det finns inom branschen. Initiativet vänder sig till tjejer på högstadiet för att de ska kunna fångas upp innan de gör sina val till gymnasiet. Hittills har pro-jektet varit mest inriktat på förorter till Stockholm som Rinkeby och Botkyrka, där många elever har invandrarbakgrund.

2.13.2 Utformning och aktiviteter Initiativet består framförallt av mentorskap, programmeringskurser och besök där tjejerna får en bild om vilka yrkesmöjligheter som finns inom IT-sektorn. Mentorska-pet är till för att vidga vyerna hos tjejerna och lära dem mer om ITK-sektorn. En del av mentorerna är anställda av IBM medan andra är studenter på KTH. Mötena med mentorerna sker under skoltid och syftar till att informera och skapa diskussion.

2.13.3 Tidsperiod Initiativet startade 2003 och det kommer att fortsätta så länge det finns intresse från skolor.

2.13.4 Resultat Projektledaren menar att det är svårt att se konkreta resultat, då det är svårt att veta hur många som väljer ett annat gymnasieprogram än vad de annars skulle ha gjort. Men det upplevs ändå att initiativet hjälper till att skapa en ny bild av IT-branschen.


En uppföljning som gjordes 2008 från projektet i Rinkeby vittnar om att det är ett uppskattat initiativ från deltagarnas sida.

2.13.6 Länkar och referenser Om projekten i Botkyrka och Rinkeby: http://www-05.ibm.com/se/ibm/ibmgives/mentorplace/botkyrka.html

Rinkeby: http://www.tema-fsa.se/intressanta-exempel/ibm-rekryterar-tjejer-till-teknik/

Botkyrka: http://www.botkyrka.se/fittjaskolanbotkyrkanorra/arkivnyheter/30154.html

29

http://www-05.ibm.com/se/ibm/ibmgives/mentorplace/botkyrka.html

http://www-05.ibm.com/se/ibm/ibmgives/mentorplace/botkyrka.html

http://www.tema-fsa.se/intressanta-exempel/ibm-rekryterar-tjejer-till-teknik/

http://www.tema-fsa.se/intressanta-exempel/ibm-rekryterar-tjejer-till-teknik/

http://www.botkyrka.se/fittjaskolanbotkyrkanorra/arkivnyheter/30154.html


2.14 Womentor Womentor är ett mentorskapsprogram för kvinnor inom IT- och telekombranschen som påbörjat sin karriär som chefer och vill vidareutvecklas. Programmet drivs av IT & Telekomföretagen inom Almega för att stödja branschen till att i större utsträck-ning ta tillvara och utveckla kvinnors kompetens som framtida ledare. Det praktiska mentorskapsprogrammet har IT & Telekomföretagen uppdragit åt ledarutvecklingsfö-retaget Ardida.

Programmet startade som ett pilotprojekt under år 2006 av Post och Telestyrelsen som fick i uppdrag av regeringen att i arbeta med att stödja kvinnor inom IT- och te-lekombranschen. Satsningen fick enligt projektledaren på företaget Ardida ett stort genomslag bland företag i branschen; bland annat för att det tidigare inte funnits något mentorskapsprogram med denna branschinriktning. Intresset och uppskatt-ningen från flera företag inspirerade IT & Telekomföretagen till att gå vidare med satsningen. År 2009 löper programmet för tredje året i rad under namnet Womentor 3.0.

2.14.1 Syfte, mål och målgrupp Programmet syftar till att gynna IT- och telekombranschens framtida chefsförsörj-ning genom att tillvarata och utveckla kvinnor som en viktig kompetens- och rekry-teringsbas av framtida ledare i branschen. Syftet är även att hjälpa de kvinnor som deltar i programmet att utöka och utveckla sina nätverk. Programmet vill även lyfta fram företag och kvinnor som deltar som goda exempel för andra medverkanden och kvinnor i ledande positioner. De goda exemplen ska då inte bara verka som förebil-der utan även hjälpa till att visa möjliga karriärvägar inom branschen. Målet är att stärka och utveckla medverkande kvinnors självinsikt och självförtroen-de i deras roll som chef inom IT- och Telekombranschen. Som en del av programmet ska medverkande företag sätta upp en karriärsplan för adepten med konkreta och tydliga mål som framtida chef. Ett annat mål är att företagen som deltar även ska sätta upp interna mål om hur de i större utsträckning tillvaratar och utvecklar kvin-nors kompetens och resurs i arbetet med ledningsförsörjningen under programåret. Womentor vänder sig till kvinnor som primärt befinner sig på första linjens chefsnivå och som bedömts har goda karriärmöjligheter av företaget. Programmet har sitt säte i Stockholm men vänder sig till företag över hela Sverige som är intresserade av att delta. Varje företag deltar med en adept och två mentorer.


Programmet Womentor löper årsvis och omfattar sex utbildningsdagar samt löpande mentorsamtal varje månad. Företag som är intresserade av att delta i mentorskaps-programmet måste anmäla en adept och två mentor. Mentorerna kan vara antingen män eller kvinnor med minst 10 års erfarenhet inom branschen som chefer samt vill dela med sig av sin erfarenhet. De bör även befinna sig i en koncern- eller företags-ledning. När det gäller adepten bör hon ha minst haft en befattning som första linje-chef, samt vill fortsätta sin chefskarriär. Hon ska även av sin chef ha bedömts ha god potential och förutsättningar att utvecklas som chef.

Adepter och mentorer matchas ihop efter antagning genom intervjuer. I matchning-en tas det även hänsyn till eventuella konkurrensaspekter.

30


Adepten och mentorn får inledningsvis en tvådagars introduktion av mentorskaps-programmet. Under programtiden genomförs även tre heldagsseminarier där kun-skapsmomenten är kommunikation, motivation, vision och värderingar. Som avslut-ning på programmet bjuds alla som deltagit i programmet in för en dags uppsumme-ring av erfarenheter, framåtblickar, inspiration och utvärdering.

2.14.3 Tidsperiod Det finns det ingen utsatt tidsperiod för hur länge Womentor kommer att drivas. Ambitionen är att programmet ska drivas vidare av branschorganisationen så länge branschen ser ett värde och en nytta i att delta. Programmet drivs om ett projekt ut-ifrån en självkostnadsprincip.

2.14.4 Resultat Företagen har fått rapportera uppföljningen av sina mål från första programtiden. Av 30 deltagande företag hade 24 företag levt upp till sina uppsatta mål. Utvärderingen baserades i stor utsträckning på bedömningen av de adepter, mentorers och företa-gens som deltagit i programmet.


En utvärdering genomfördes efter pilotprojektet – Womentor 1.0 där adepterna, mentorerna och företagen ger programmet ett gott betyg. Uppföljningen visade även att 24 av 30 företag helt eller delvis uppfyllde målen som de själva satt upp för sin medverkan i programmet. Efter stort visat intresse av branschorganisationen IT & Telekomföretagen inom Almega, beslutades det därför att de fortsätter driva pro-grammet vidare. I de efterföljande programmen görs uppföljning kontinuerligt. Det finns även planer på att genomföra en större utvärdering av programmet efter den tredje omgången som genomförs i år.

2.14.6 Länkar och referenser

Länk till Womentors hemsida: www.womentor.se Länk till utvärdering av Womentor 1.0: http://womentor.se/news/view/nyhet-gott-betyg-at-mentorskapsprojektet-womentor

31

http://www.womentor.se/

http://womentor.se/news/view/nyhet-gott-betyg-at-mentorskapsprojektet-womentor

http://womentor.se/news/view/nyhet-gott-betyg-at-mentorskapsprojektet-womentor


2.15 Årets IT-Tjej Årets IT-tjej är en utmärkelse där Microsoft vill premiera en kvinna som studerar på en IT-relaterad utbildning med goda resultat. Utmärkelsen ska gå till en kvinna som sticker ut och som kan vara en god förebild och inspirationskälla för andra IT-studerande kvinnor. Vinnaren ska bland annat ha inspirerat till utveckling och nya idéer och lösningar under studietiden.

2.15.1 Syfte, mål och målgrupp Årets IT-tjej har syftar till att:

1) Att inspirera tjejer till att studera eller fortsätta studera IT 2) Locka tjejer till IT-branschen 3) Synliggöra Microsoft som arbetsgivare

2.15.2 Utformning och aktiviteter Årets IT-tjej är ett projekt som löper årsvis och genomförs i år för femte året i rad. Microsoft presenterar Årets IT-tjej i samband med Årets Student på Universum Awards 2009. Vinnaren får sedan presentera Microsoft under ett år samt agera före-bild för andra IT-studerande tjejer. Vinnaren lyfts fram i marknadsföring med assi-stans av Universum på universitet och högskolor, mässor, föreläsningar, seminarier, i litteratur och i tidningar. Microsoft vill även att Årets IT-tjej hålla föredrag eller presentationer på universitetet hon studerar för att inspirera tjejer till att fortsätta studera IT. Hon ska även infor-mera om Microsoft som arbetsgivare samt vad utmärkelsen Årets IT-tjej har innebu-rit för henne.

2.15.3 Tidsperiod Utnämnelsen Årets IT-tjej har nu pågått under fem år och det finns inga planer på att avsluta det årliga eventet. Intresset har ökat sedan start och utvärdering av Årets IT-tjej genomförs efter varje avslutat år. Planer på hur det kommer att se ut framöver är oklara, men Microsoft lägger stor vikt i att hålla en god dialog med högskolorna och universiteten kring frågor som rör kvinnliga studenter inom området IT.

2.15.4 Resultat Årets IT-tjej har enligt Microsoft hittills varit framgångsrikt bland högskolor, universi-tet och studerande tjejer inom IT-området. Dels har antalet sökande till utnämnel-sen ökat varje år, dels har vinnaren varit färgstark och inspirerande med goda stu-dieresultat. Vinnaren har under sitt år som IT-tjej fått flera fördelar och lärdomar av Microsoft som hon kan bära med sig i sina studier och i sin framtida karriär. Årets IT-tjej bidrar även med kontakter till Microsoft, synliggör Microsoft som bra och spännande arbetsgivare och ger värdefull kunskap till Microsoft om frågor som stu-derande IT-tjejer diskuterar och tankar som uppstår bland dem kring IT-branschen. Genom att vara i kontakt med Microsoft får Årets IT-tjej en bra bild av Microsoft som ofta gör att de söker sig till Microsofts traineeprogram.

2.15.5 Utlåtande från uppföljning Årets IT-tjej följs upp efter varje avslutat år. Vid uppföljningen undersöker Microsoft vad som har fått Årets IT-tjej att fungera bra samt mindre bra under året. I uppfölj-

32


ningen vill de även fånga in förslag på hur projektet kan profileras ytterligare samt hur statusen för utmärkelsen kan höjas.

2.15.6 Länkar och referenser Årets IT-Tjej på Microsofts hemsida: http://www.microsoft.com/sverige/msab/communityaffairs/project/arets_it-tjej.mspx

Årets IT-Tjej på Universums hemsida: http://www.universumawards.com/

33

http://www.microsoft.com/sverige/msab/communityaffairs/project/arets_it-tjej.mspx

http://www.microsoft.com/sverige/msab/communityaffairs/project/arets_it-tjej.mspx

http://www.universumawards.com/


2.16 Avslutande reflektioner Kartläggningen har inte syftat till att ge en heltäckande bild av samtliga initiativ som genomförs för att stimulera kvinnors delaktighet i IT- och Telekombranschen. Av den anledningen är det inte möjligt att dra generella slutsatser utifrån kartläggningen. Däremot har de initiativ som omfattats av kartläggningen väckt ett flertal frågor. I denna avslutande del presenteras några övergripande reflektioner och observationer som har gjorts i samband med kartläggningen. Initiativens målgrupper Kartläggningen visar att huvudparten av initiativen som har beskrivits i denna kart-läggning omfattar kvinnor och tjejer som redan är intresserade av IT och Telekom och/eller redan är verksamma inom IT- och Telekombranschen. Att initiativen till största del riktar sig till de redan ”frälsta” är rimligt utifrån målsättningen att behålla och tillvarata kvinnor som redan är verksamma inom IKT-bransch. Samtidigt kan det även vara relevant med initiativ som riktar sig mot de ”icke-frälsta” - kvinnor och tjejer som tidigare aldrig har intresserat sig för IT-och Telekom - för att därigenom öka antalet kvinnor i denna sektor. Observationen väcker frågor om vilka kvinnor som bör ingå i målgruppen – det vill säga vilka är kvinnorna som bör beröras av initiativ och satsningar som syftar till att främja kvinnors delaktighet inom IT- och telekomsektorn? Initiativens geografiska spridning På liknande sätt som kartläggningen väckt frågor om vilken den relevanta målgrup-pen för initiativen är så väcks också frågan om den geografiska spridningen av initia-tiven. Med utgångspunkt i denna övergripande kartläggning förefaller det som ett flertal initiativ bedrivs i Stockholmsregionen, vilket kan förklaras av IKT-sektorns dominans in denna region. Samtidigt är det relevant att reflektera över vilka geogra-fiska områden som främst bör beröras av initiativ som ska stärka kvinnors delaktig-het inom IKT-sektorn och varför. Initiativens omfattning En relevant fråga som väckts utifrån kartläggningen är initiativens omfattning. Med omfattning avses här deras räckvidd – det vill säga hur många kvinnor som initiati-ven berör och omfattar. Att bedöma hur många kvinnor som berörs av initiativen i kartläggningen är inte möjligt att avgöra. Däremot kan det konstateras att vissa av initiativen har stor räckvidd då de exempelvis omfattar en stor andel av kvinnor på tekniska utbildningar i Sverige eller riktar sig till samtliga kvinnor inom ett företag. Andra initiativ har ett begränsat antal aktiviteter och omfattar endast en mindre grupp kvinnor. Med utgångspunkt i den tidigare diskussion om vilka kvinnor som bör ingå i mål-gruppen för denna typ av satsningar är det även relevant att undersöka hur många kvinnor i målgruppen som verkligen omfattas av pågående initiativ. Initiativens karaktär Kartläggningen har visat på en mångfald av initiativ. De skiljer sig åt med avseende på målgrupp – ålder, utbildningsnivåer, yrkeserfarenhet och erfarenhet av IKT. Vida-re tar de sig i uttryck av olika former av aktiviteter - nätverksträffar, kurser, forsk-

34


ningsprojekt, mentorskap, utmärkelser etc. De olika aktivitetsformerna beror fram-förallt på att initiativen har olika målsättningarna, målgrupper och avsändare. Flera av initiativen drivs av privata aktörer som framförallt vill säkerställa möjligheten att behålla och rekrytera kompetent personal framöver. För dem är det viktigt att främ-ja kvinnors karriärvägar, visa på förebilder och stimulera till erfarenhetsutbyte. För andra aktörer är det centralt att arbeta med attitydförändringar och skapa ett ökat intresse för IKT bland tjejer och kvinnor, vilket innebär att de arbetar med andra ak-tiviteter. För ytterligare en grupp aktörer – såsom forskare – är de viktigt att arbeta med förändringar på en strukturell nivå genom att lyfta genusfrågorna i IKT-forskning. Utifrån denna observation är det relevant att ställa frågan om vilken form eller vilka former av initiativ det krävs för att stärka kvinnors delaktighet inom IKT-sektorn. Är det viktigare med vissa former av initiativ än andra? Krävs det ökade utbildnings-satsningar för ökad kompetens? Fler förebilder som bidrar till attityd förändring och verkar intresseskapande? Fler nätverk som stimulerar till erfarenhetsutbyte och främjar karriärvägar? Mer forskning som kan bidra till strukturella förändringar? Initiativens uppföljning och utvärdering Med utgångspunkt i kartläggningen har det observerats att endast ett fåtal av initia-tiven genomför utvärderingar. En tänkbar förklaring till detta är att endast ett fåtal av initiativen har offentliga finansiärer där sådana krav ställs. Då inga utvärderingar genomförs är det svårt att bedöma initiativens egentliga verkan och vilka resultat som initiativen genererar.

35

Documents

kartlägging kvinnor och ITK_Nutek_090327