www.vasek.fi

FRAMTIDENS BYGGANDE

2

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK

Nedre Torget 1 A (3 våningen)

65100 Vasa

www.vasek.fi

Byggbranschen hänger inte med

i EU:s direktiv om energieffektivitet ____________________ 4

På pilotområdet i Hiukkavaara löses

byggbranschens utmaningar __________________________ 5

Nytänkande inom byggbranschen i Umeå _______________ 6

Existerande byggnaders energieffektivitet

spelar nyckelrollen ___________________________________ 8

Ett ekologiskt och giftfritt passivhus reser sig i Sundom __ 9

Energisparandet och kulturarvet

i gamla hus en utmanande kombination ________________10

Innehållsförteckning

Den byggda miljöns andel

EU:s 20-20-20 mål fram till år 2020

av sysselsättningen

Sänkt energiförbrukning

Minskning av växthusgaser

Höjd andel förnybar energi

I internationella diskussioner har man som mål att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till max +2 °C fram till år 2100.

20 %

70 %38 % 42 %

av nationalförmögenheten av emissionerna av energiförbrukningen

20% 20% 20%

3

Denna publikation innehåller ett urval av artiklar om de åt-

gärder som utförts inom det EU-finansierade projektet ”Håll-

bart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen”. Under

projektets gång har man för byggnadsbranschen anordnat

sju studieresor, åtta skolningar och sju seminarier för att öka

kunskapen inom hållbart och energieffektivt byggande. Antalet

deltagare i dessa tillfällen uppgick till över tusen. Deltagarna

representerade över hundra olika företag.

Orsaken till att projektet påbörjades var EU:s krav på en

övergång till så gott som nollenergibyggande före år 2020.

Byggnadsbestämmelserna blev mer komplicerade, och allt

mer tidsenlig faktakunskap behövdes för de som planerar och

bygger. Små och medelstora företag har ett pressat schema

och de har svårt att hitta tid att på egen hand ta reda på nya

bestämmelser och skyldigheter, samt hur de borde förbereda

sig inför dem.

Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen

Projektets målgrupper har varit husfabriker, planeringsbyråer,

byggföretag, tillverkare av byggprodukter, kommunernas bygg-

nadstillsyner och planläggningsavdelningar samt byggherrar.

Indirekta målgrupper har varit även de som bygger och bor i

egnahemshus.

Projektets syfte var alltså att öka kunskapen om hållbart

och energieffektivt byggande inom byggnadsbranschen i Vasa-

regionen. Genom de åtgärder som genomförts har vi också

kunnat uppnå detta mål. Förutom själva tillfällena som ord-

nats har man även jobbat hårt med informationsspridning och

kommu nikation, för att även de som inte haft möjlighet att delta

ska kunna få del av den information och kunskap som delgivits.

Även efter att projektet har tagit slut så är byggnads-

branschens företag och aktörer mer än välkomna att ta kontakt

med Vasaregionens Utveckling Ab VASEK för rådgivning som

har med byggnadsbranschens utmaningar att göra.

Mauritz Knuts

projektchef

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK

Projektet finansierades av Europeiska socialfonden.

Projekttid 1.5.2012–30.4.2015

4

Hösten 2014 ordnade VASEK en skol-

ningsdag med temat lågenergi- och

passivhuskonstruktioner och deras ut-

maningar. Skolningsdagen riktade sig

till de som jobbar inom byggbranschen

i Vasa regionen. Som dagens föreläsare

fungerade Juha Vinha, professor i bygg-

nadsteknik på Tammerfors tekniska uni-

versitet.

Vinha är orolig över utvecklingen

som skett inom byggnadsbranschen. En-

ligt honom gör EU och staten nya direktiv

i energieffektivitetens namn, innan vi har

erfarenhet av hur direktiven påverkar

själva byggandet.

– Då direktiven gäller sådant som vi

inte har mycket erfarenhet av växer ris-

ken för att vi bygger fel. Att det byggs fel

är inget nytt fenomen, för det finns alltid

de som går där ribban är lägst. Förr hade

vi ändå mer information om fungerade

lösningar innan direktiven skärptes yt-

terligare, konstaterar Vinha.

Byggbranschen som en helhet kla-

rar inte av att följa de nya snabbt föränd-

rade direktiven.

Byggbranschen hänger inte med i EU:s direktiv om energieffektivitet

– Ett bra exempel på detta är då be-

stämmelserna gällande värmeisolering

skärptes med 30 % år 2010. Bestämmel-

serna trädde i kraft, även om forskningen

kring hur de nya bestämmelserna skulle

påverka konstruktionerna bara hade

börjat. Inte ens forskningen hänger med

i svängarna.

Juha Vinha undrar varför dagens

hus inte ses som helheter. Varför försö-

ker vi endast optimera en bråkdel, det vill

säga husens energiförbrukning?

Det största problemet enligt Vinha

är att byggnaderna inte längre ses som

helheter. Direktiven försöker optimera

endast en bråkdel, det vill säga byggna-

dernas energieffektivitet. Det installeras

husteknik i byggnaderna, vars uppgift är

att styra byggnadernas energiförbruk-

ning. Detta är kanske inte så kostnads-

effektivt i längden, då tekniken måste

servas och upprätthållas. I värsta fall är

hustekniken så komplicerad att husets in-

vånare inte kan använda den. Då är huset

inte ens energieffektivt längre.

Juha Vinha, professor i byggnadsfysik, undrar varför dagens hus inte ses som helheter. Varför försöker vi endast optimera en bråkdel, det vill säga husens energiförbrukning?

Allt hopp är ännu inte förlorat. En-

ligt Vinha kan läget fås under kontroll

genom att forska i hur de olika direktiven

kan tas i beaktande i byggnadernas ar-

kitektur, konstruktioner, tekniska system

och i själva byggprocessen. Nu måste

branschen vara beredd på ett nytt sätt

att bygga hus som blir helheter.

DAGENS UTMANINGAR ÄR VÄRME-

ISOLERING OCH KLIMATFÖRÄNDRING

Vi behöver mycket information om hur

tilläggsisolerandet och klimatföränd-

ringen påverkar konstruktionerna inom

nybygge, men speciellt vid renoveringar.

– Då värmeisoleringens tjocklek ökar

i de energieffektiva husen, blir de yttre

delarna av konstruktionerna kalla re. Mö-

geltillväxtens omständigheter blir gynn-

sammare, då värmen som tidigare läckte

ut ur husen inte längre torkar konstruk-

tionerna. Detta betyder att allt mindre

skador i konstruktionerna kan leda till

problem. Därför bör byggandet vara av

hög kvalitet, understryker Vinha.

5

Salen är fullsatt då Juha Vinha berättar om forskningsresultaten som Tammerfors teknis-ka universitet fått fram om energieffektiva huskonstruktioner.

I september 2014 ordnade VASEK en studieresa via projektet Hållbart byggande

till Hiukkavaara i Uleåborg. Hiukkavaara har tidigare fungerat som försvarsmak-

tens skolningsområde, men efter att Uleåborg stad köpt området började de

planera ett pilotområde för förnybar energi som skulle placeras där.

Då gruppen på 15 personer anlände till Uleåborg berättade Pekka Seppälä,

som jobbar på Uleåborgs byggnadsinspektion, om pilotområdet i Hiukkavaara.

Pilotområdet har ingen fjärrvärme och därför erbjuder området en ypperlig

chans för företag att testa framtidens lösningar. Områdets tomter tilldelades

företagen med vissa krav. Företagen skulle bygga hus där värmeförlusten och

E-talet är minst 30 procent lägre än vad de nuvarande byggbestämmelserna

kräver. Genom att lova ännu högre besparingar ökade företagen sin chans att

få en tomt. Enligt Seppälä blev företagen ivriga, alla tomter gick åt och för

tillfället byggs det cirka 10 000 m2 av egnahemshus och radhus på området.

TEKES fungerar som delfinansiär i projektet.

TRE TYDLIGA UTMANINGAR

Enligt Seppälä har byggnadsbranschen tre tydliga utmaningar som företagen

försöker lösa på pilotområdet i Hiukkavaara. Utmaningarna är fukt och hur

det ska kontrolleras, kunskaper i energiplanering, och att automations- och

regleringstekniken ska fungera som en helhet, det vill säga att byggnaden ut-

nyttjar rätt energikälla vid rätt tidpunkt. Bland annat följande lösningar testas

på området: kombinerad el- och värmeproduktion från träflis som ordnas upp

kvartersvis, ett hus som är utrustat med 40 m2 solpaneler och ett hybridhus

med jordvärme och vattenmantlad öppen spis.

– Vi försöker hitta de bästa regleringarna för varje byggnad som finns

på pilotområdet. Utvecklingen stannar ändå inte här, utan jag hoppas att vi i

framtiden kan bygga ett helt område vars energiförbrukning och regleringar

vi kan följa, målar Seppälä upp.

På pilotområdet i Hiukkavaara löses byggbranschens utmaningar

Pekka Seppälä (till höger) visade pilotområdet i Hiukkavaara.

Han är medveten om att byggtakten

är hård, och därför hinner eller vill inte

många byggare utbilda sig enligt de nya

direktiven. Vi kan hämta värdefull infor-

mation från Sverige, där byggbranschen

hunnit längre än i Finland.

– Sveriges energieffektiva byggna-

der har redan sådana problem i praktiken,

som vi bara har kunnat misstänka inom

forskningen i Finland. Just när vi börjar

lära oss av tidigare problem skärps direk-

tiven ytterligare. Nu är önskemålet nära

nollenergihus. Vi skulle också behöva

forskningsmaterial från dessa innan vi

börjar bygga dem, beklagar Vinha.

Dessutom blir vårt klimat varmare

på grund av klimatförändringen. Vinha

gissar att Finlands södra delar har lik-

nande väderförhållanden om 20–30 år

som Södra Sverige har idag.

– Därför kan vi inte heller säga att vi

ska fortsätta bygga så som vi gjort förr.

Vid minusgrader växer inget mögel på hu-

sens yttre väggar. De perioder då vi har

minusgrader har förkortats, vilket i sin tur

har lett till att de fuktiga perioderna bli-

vit längre. De skador som fukten orsakar

kommer fram snabbare än tidigare. Detta

gäller speciellt byggnader av trä >>>

6

I April 2014 ordnades en studieresa till

Umeå. Resan var avsedd för yrkesmän

från Vasaregionens byggbransch, och

de 20 platserna blev snabbt fullbokade.

Under båtresan över Kvarken hölls de

första föreläsningarna.

– Sören Öhberg, som är certifierad

passivhusplanerare, höll en föreläsning

om hur man planerar ett hus för att det

ska kunna bli ett passivhus. Efter Sören

höll Vasaregionens energirådgivare Mika

Korpi från Vasa yrkeshögskola VAMK en

föreläsning om lufttäthet i byggnader,

vilket är ett område som blivit viktigare

än någonsin inom byggandet, berättar

projektchef Mauritz Knuts.

Nytänkande inom byggbranschen i Umeå

WORKSHOPPEN GAV IDÉER FÖR

SAMARBETE STÄDERNA EMELLAN

Följande dag bekantade sig gruppen

med pilotområdet och träffade där-

efter representanter från Uleåborgs

Centre of Environment and Energy,

CEE i Uleåborg universitets skyddade

1960-tals miljö. Både Vasa och Uleå-

borg har flera projekt och olika utveck-

lingsarbeten på gång. Det är dags att

få städernas kunskapsområden att

mötas under en workshop för att skapa

nytt samarbete städerna emellan.

– Workshoppen gav förvånans-

värt mycket. Städernas kunskap och

den forskning som görs i dem komplet-

terar varandra väl. Därför tror jag att

vi har många områden där vi kan sam-

arbeta, menar projektchef Mauritz

Knuts som ansvarat för studieresans

arrangemang.

– Vi planerar ett energieffektivt

bostadsområde i Vasa som en av åtgär-

derna inom INKA. Vi får säkert många

idéer till områdets förverkligande från

Uleåborg

En del av byggnaderna på området var redan färdiga.

>>>

I Umeå möttes gruppen av arki-

tekten Thomas Greindl, som fungerade

som guide under dagen, och av Christer

Svärling som är kommunens byggpro-

jektledare. Sweco Architects, där Greindl

jobbar, bjöd Vasa-gruppen på besök till

Umeå. Greindl har tidigare föreläst i Vasa

om energieffektivt och hållbart byggande.

VÄRLDENS NORDLIGASTE PASSIVHUS

Resans första etapp i Umeå blev Hed-

lunda förskola, som kommer att fungera

som ett kommunalt daghem. Förskolan

kommer att bli världens nordligaste pas-

sivhus. Byggnaden ska certifieras enligt

de internationellt giltiga passivhuskri-

Externa solskydd på fönstren hindrar för höga inomhustemperaturer sommartid, men de släpper in optimalt med solljus under vinterhalvåret.

Studieresans deltagare inspekterar Dragonskolans

passivhus. Byggnaderna görs täta genom att giftfria OSB-skivor

används istället för byggplast.

terierna (PHI). Den kommer också att

erhålla ett hållbarhetscertifikat enligt

BREEAM (Building Research Establish-

ment Environmental Assessment Metho-

dology), som är en allmänt använd metod

för mätning av byggnaders hållbarhet.

– Umeå kommun har verkligen sat-

sat. Att få en byggnad certifierad enligt

de internationella passivhuskriterierna

på dessa breddgrader är redan en otro-

lig prestation. Att kommunen dessutom

beslutat att uppfylla ekologiska hållbar-

hetskriterier för byggnaden börjar vara

imponerande på en ny nivå. Att byggna-

den inte är ett vanligt litet egnahemshus,

utan en offentlig daghemsbyggnad på

1 600 m2 är rätt ofattbart. Denna sam-

Dragonskolans ekologiska passivhus på Tavleliden.

Husen på Tavleliden byggs inne i tält för att förhindra eventuella fuktskador orsakade under byggnadstiden.

manflätning är unik för Sverige, antagli-

gen unik för hela Norden, menar Knuts.

STUDERANDE LÄR SIG

BYGGA PASSIVHUS

Från Hedlunda åkte gruppen till Tav-

leliden, där Dragonskolans studerande

bygger egnahemshus. Egnahemshusen

uppfyller både kraven för ekologiska hus

och passivhus. Framme möts gruppen av

Örjan Westmann som jobbar som lärare

på Dragonskolan. Han presenterar husen

på Tavleliden, som kommer att bli Sveri-

ges första miljöcertifierade egnahems-

hus och samtidigt passivhus. Eleverna

involveras i hela byggprocessen. Skolan

har önskat att eleverna ska lära sig bygga

vanliga hus på samma gång som de lär

sig bygga passivhus.

– Denna önskan har projektplane-

rarna uppfyllt genom att göra husen än-

nu mer imponerande. Först byggs husen

upp enligt vanliga krav. Utanpå byggs de

konstruktioner som gör att husen upp-

fyller kraven för passivhus. Den mängd

tankearbete som lagts ner på detaljer och

en fungerande helhet, som uppfyller alla

dessa kriterier och önskemål, är häpnads-

väckande, konstaterar Knuts

Hedlunda Förskola är en offentlig ekologisk passivhus-byggnad av trä. På bilden från vänster

Karl-Gustaf Hietanen (Yrkesakademin i Österbotten, YA!), Johan Klemets (Ingenjörsbyrå Mathias Smeds) och

Magnus Nyholm (Yrkesakademin i Österbotten, YA!).

8

i Tammerfors. Det är ännu oklart när

byggnaden kommer att renoveras.

I det presenterade fallet var mål-

sättningarna att få nivån av utsläpp till

noll, beakta den urbana livstilen och na-

turen runt omkring och samtidigt skapa

ett koncept som förverkligas lokalt i sam-

arbete med flera yrkesmän från olika yr-

ken. Det är tänkt att energieffektiviteten

ska nås genom att minska byggnadens

totala energikonsumtion och jämna

energikonsumtionens toppar genom

att bland annat flytta tidpunkten från

mitt på dagen till morgonen eller kväl-

Mauritz Knuts, projektchef för projektet Hållbart byggande, fick äran att öppna seminariet inför en fullsatt sal. Åhörarna hade samlats för att lära sig mer om nära nollenergibyggande.

Under Energy Week 2014 i Vasa fick

Mauritz Knuts, projektchef för projek-

tet Hållbart byggande, äran att öppna

seminariet inför en fullsatt sal. Åhörarna

hade samlats där för att lära sig mer om

nära nollenergibyggande.

Energieffektivitet och stegen, som

tas för att nå den är inte endast en kost-

nad, utan också en investering med hög

avkastningsprocent. Projektchef Sara

Kunkel från Buildings Performance In-

stitute Europe menar att de europeiska

direktiven lägger en bra bas för nära noll-

energibyggande. Byggbranschen inne-

har nyckelpositionen då det kommer till

energieffektivt byggande, men byggar-

nas och planerarnas insats räcker inte.

Också kunskapen hos fastighetsägarna

måste öka för att beteendemönstren ska

ändras. Nyckelfrågan är de existerande

Existerande byggnaders energieffektivitet

spelar nyckelrollen

byggnadernas energieffektivitet, inte en-

dast energieffektiviteten i de nybyggda

byggnaderna.

Professor Jarek Kurnitski påmin-

de om att det som byggs enligt dagens

lagstiftning om nollenergibyggande inte

egentligen är nollenergibyggande. Han

frågade också vilka energiströmmar som

tas i beaktande i nollenergibyggandet.

Inom Miljöministeriets, Rakennusteol-

lisuus ry:s och Teknologiateollisuus ry:s

gemensamma projekt FInZEB fastställs

vad som menas med EU:s nära nollenergi-

hus i Finland och på vilken nivå de olika

byggnadstypernas energieffektivitets-

krav ska ligga.

Under sitt uppmuntrande anförande

koncentrerade sig Ville Reinikainen på

en gammal kontorsbyggnad som byggs

om till ett nära nollenergihus. Projektet

var inte färdigt eller ens halvfärdigt,

utan ett tävlingsbidrag av Granlund Ab

till utmaningen Nordic Built. Byggnaden

i fråga kallas för Hippostalo och den bär

titeln som den andra fulaste byggnaden

9

Professor Jarek Kurnitski påminde om att det som byggs enligt dagens lagstiftning om nollenergibyggande inte egentligen är nollenergibyggande.

len. Reinikainen ser också justeringen

av energikonsumtionen till de optimala

nivåerna under sommaren och vintern

som en utmaning.

Under eftermiddagens anföranden

fick seminariedeltagarna också bekan-

ta sig med Lappeenranta universitets

gröna campusområde, och nära noll-

energibyggandets nuvarande situation

och framtid i Sverige. Åsa Wahlström

underströk att Sverige är det enda lan-

det där byggnadernas energieffektivet

verkligen granskas då byggnaderna är

klara, så att energieffektiviteten ligger på

den planerade nivån. I Finland är energi-

certifikatets förbrukningssiffra E endast

kalkylerad. Att kalkylen stämmer behö-

ver inte bevisas med hjälp av mätningar.

Centralt inom nära nollenergibyg-

gandet är smarta elnätverk och frågan

hur elen som byggnaderna producerar,

exempelvis via solenergi, kan överföras

till elnätverket då byggnaden producerar

mer el än den förbrukar. Harri Liukku

från ABB talade om dessa saker

Att bygga ett ekologiskt, giftfritt passivhus är inte det enklaste projektet att

genomföra, speciellt inte i Finland. Detta har Daniel Ström, som jobbar som

lärare inom byggbranschen, märkt efter att han börjat bygga sig ett sådant hem.

– Mitt intresse för ekologiska passivhus vaknade under föreläsningar och

studieresor till Sverige, som Mauritz ordnat via sitt projekt. Efter att jag suttit

på en kaffepaus med en kollega sommaren 2013 ändrades mina byggplaner

också mot giftfritt byggande, berättar Ström.

Ett passivhus är så väl isolerat att värmetillförseln till huset kan minimeras.

Byggnaden värms upp av solen och av de som bor i huset då de exempelvis

lagar mat, badar eller använder elektriska apparater. Med hjälp av isoleringen

går inte värmen förlorad under vintern.

Enligt Ström blev förverkligandet av hans passivhus genast knepigare då

han skulle ha tag i ekologiska och giftfria byggmaterial.

– I Finland är det ganska lätt att få tag på ekologiska byggmaterial, vars

framställning varit så gynnsam för miljön som möjligt. Därefter är materialen

ändå behandlade med olika medel som inte alltid är hälsosamma för människan.

Ström var tvungen att beställa sitt byggmaterial från utlandet, det vill

säga direkt från importörerna, för att få precis sådana material han vill ha. Han

har sågat allt sitt virke själv och han har inte tänkt anställa någon att hjälpa

honom med bygget.

– Just nu är mitt hus speciellt. Jag tror och hoppas ändå att det här sättet

att bygga är helt vanligt i Finland år 2020 och att lösningarna ska ingå i de nya

byggbestämmelserna

Läs mera: www.vasek.fi/vasaregionens-utveckling-ab-vasek/ kommunikation/nyheter/vasas-forsta-ekologiska-giftfria-passivhus-reser-sig-i-sundom-2

Ett ekologiskt och giftfritt passivhus reser sig i Sundom

Ström bygger in fönsterkarmarna för att få så lite köldbryggor i dem som möjligt. – Fönstren blir nog lika stora som hålen i husstommen. Om man vill kan man sedan lägga fönsterkarmar på utsidan som dekoration, menar han.

10

Sekelskiftet 1900 med stora bondgårdar

som omges av mindre byggnader så som

bodar, fähus och bagarstugor, samt den

tidens hantverksskicklighet är starkt när-

varande då dagens yrkesmän inom bygg-

branschen, planerare, byggnadsvårdare

och privatpersoner samlades vid musei-

området Stundars i Solf för att delta i

seminariet Energi och Gamla hus i början

av februari 2014.

EXPERT SER UNDANTAGSTILLSTÅND

SOM KLOKT ALTERNATIV

Under dagen diskuteras EU:s nya ener-

gikrav på byggnader och hur dessa kan

tillämpas på gamla hus. Flera av de nord-

iska experterna som kommit för att före-

läsa är av åsikten att tilläggsisolering kan

förstöra ett gammalt hus värde. Konst-

historikern Lars Sjöberg från Stockholm

säger:

– Jag ifrågasätter EU:s direktiv. Jag

vill att Sverige ska ansöka om undantags-

tillstånd, eftersom direktiven förstör vårt

kulturarv. Museiverket i Finland borde

absolut göra det samma.

Sjöberg anser det utopistiskt att

försöka följa EU:s direktiv och förvandla

de byggnader som är byggda i Sverige

före 1900-talet till energieffektiva. En-

ligt honom borde undantagstillståndet

gälla just dessa byggnader. Finland kun-

de däremot ansöka om ett undantags-

tillstånd för byggnader som är byggda

Energisparandet och kulturarvet i gamla hus en utmanande kombination

Sekelskiftet 1900 med stora bondgårdar samt den tidens hantverksskicklighet är starkt närva-rande då dagens yrkesmän inom byggbranschen, planerare, byggnadsvårdare och privatperso-ner fyller salen vid museiområdet Stundars i Solf för att delta i seminariet Energi och Gamla hus.

Konsthistoriker Lars Sjöberg vill bevara Sveriges och Finlands kulturhistoriska byggnader.

på den svenska eller ryska tiden, det vill

säga före 1917. Sjöberg uppskattar att

de kulturhistoriska byggnadernas andel

är kring 3–4 % av alla byggnader och

menar att om de lämnas oisolerade på-

verkas inte den totala mängden utsläpp

nämnvärt. I Finland finns cirka en miljon

egnahemshus.

– Det svåra med EU:s direktiv är ju

att samma direktiv gäller för hela EU.

Byggkulturen i södra och norra Europa

har ändå varit helt annorlunda. Visst kan

de lägga tilläggsisolering på sina stenhus i

söder, men våra trähus ruttnar bort om de

isoleras enligt direktiven, konstaterar han.

Sjöberg har undervisat i byggteknik

på Stockholms universitet under flera de-

cennier och vet att dagens allmänhet är

obildad i historiska byggnader.

– Kunskap förmedlar och väcker

intresse. Nationell självkänsla förutsät-

ter att man känner till sitt lands historia

och kan stå upp och försvara det som är

historiskt värdefullt då det behövs.

FRÅN EN YTTERLIGHET

TILL EN ANNAN

Under dagen föreläste flera experter an-

gående energi och gamla hus från olika

synvinklar. Professor Eigil Roaldset från

Narvik i Norge har en gedigen erfarenhet

av gamla hus, men han har även varit i

Ryssland och byggt passivhus. Han ta-

lade om de nordiska husens utveckling

ända från de första som byggdes till da-

gens energisnåla byggnader. Enligt Ro-

aldset har byggtekniken utvecklats i det

stora hela åt rätt håll och han ser stora

möjligheter i den teknik som används i

dagens passivhus.

Som motvikt till Sjöbergs synpunkt

presenterade PD Manager Jukka Se-

vón från Paroc Ab ett frontmannahus

från 1948 som renoverats till ett nära-

noll energihus. I detta pilotprojekt fick

frontmannahuset bland annat 0,5 me-

ter tjockare väggar åt alla håll tack vare

tilläggsisoleringen, maskinell ventilation

och solfångare. Pilotprojektet orsakade

både förskräckelse och nyfikenhet bland

publiken, eftersom många ansåg att re-

noveringen förstört huset.

Seminariet lämnade projektchef

Mauritz Knuts med en fundering:

– EU:s direktiv är en svår fråga. Alla

på seminariet var överens om att vi be-

höver hitta sätt genom vilka vi kan spara

energi, men direktiven väckte mycket

bra diskussioner om framtiden. Borde

vi hitta en gyllene väg mellan de två

ytterligheterna? Det vill säga ska man

endast restaurera till ursprungligt skick,

eller ska man göra energieffektivitets-

åtgärder och hur stora ska ingreppen i

så fall vara?