KLOSS AkUt Förord från styrgruppen för KLOSS AkUt Kopplat till Vinnovas uppdrag från regeringen att utveckla bedömning och värdering av samverkan vid Sveriges lärosäten startades

KLOSS AkUt

Kunskap och Lärande om

Strategisk Samverkan

– Akademi Ut

Slutrapport

KLOSS AkUt – Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan – Akademi Ut

Erfarenheter från ett projekt där 11 lärosäten samarbetat och prövat utåtgående personrörlighet.

2

3

Förord från styrgruppen för KLOSS AkUt Kopplat till Vinnovas uppdrag från regeringen att utveckla bedömning och värdering av samverkan vid Sveriges lärosäten startades ett stort antal utvecklingsprojekt. Ett av dem var KLOSS, Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan, som omfattade sex delprojekt och genomfördes i samarbete mellan nio lärosäten.1

KLOSS-projektet var lärorikt på många olika sätt, och skapade inte minst ett förtroendefullt samarbetsklimat mellan lärosätena – vi har kunnat dela erfarenheter och inspirera varandra, vilket har inneburit god utveckling för våra respektive lärosäten.

Ett av KLOSS-projekten avsåg Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektet gav mersmak och påvisade en brist på samlad erfarenhet av former för akademiska lärare och forskare att tillbringa tid i externa organisationer. Vi initierade KLOSS AkUt – som står för Akademi Ut.2

Till KLOSS AkUt anslöt sig ytterligare två intresserade lärosäten. Sammanlagt har alltså elva lärosäten samarbetat för att pröva och utvärdera utåtriktad personrörlighet från akademi till omvärld. Tidigare erfarenheter från andra personrörlighetsprojekt har visat på att personrörlighet skapar förutsättningar för värdeskapande utbyten som gynnar både lärosätenas relevans och kvalitet i såväl utbildning som forskning, men också att det medverkar till nytta i det omgivande samhället. Ambitionen med KLOSS AkUt har varit att öka kunskapen om hur utåtgående personrörlighetsinitiativ ska utformas för att kombinera god förankring till lärosätenas mål och strategier och på bästa sätt sprida och nyttiggöra kunskap och teknik till omvärlden.

Erfarenheterna från KLOSS AkUt visar att det är värdefullt när lärosätena tar ett helhetsgrepp för utformning och genomförande av program med personrörlighet. Det leder till väl förankrade och relevanta projekt. I KLOSS AkUt har lärosätena själva identifierat, valt partner, resurssatt och följt upp personrörlighetsprojekten. Varje lärosäte har således anpassat sina projekt till egna strategier för samverkan, utbyten har skett med en rad olika typer av organisationer, företag, offentliga och ideella organisationer.

Sammanlagt har 40 anställda forskare och lärare från de elva lärosätena tillbringat tid hos en annan organisation. Resultat och effekter har följts upp hos såväl värdorganisation som hos lärosätet, och en sammantagen analys har också genomförts med en rad olika metoder, med professor Peter Dobers som ansvarig forskare för detta.

Det är viktiga erfarenheter som har samlats, delats och utvecklats. Resultaten utgör en god grund för att vidareutveckla ett nationellt rörlighetsprogram för akademiska lärare, ett program som ger struktur för konstruktiva och lärande vistelser i organisationer utanför högskolan.

Styrgruppen för KLOSS AkUt riktar ett varmt tack till vår uthålliga projektledning, delprojektledarna vid lärosätena samt till alla akademiker i rörelse och värdorganisationer som medverkat och delgett oss sina reflektioner och erfarenheter! Tack även till alla övriga engagerade och till Vinnova. Hoppas att du som läser hittar något som är intressant och inspirerande för din och er vidare utveckling!

Stockholm i december 2016

Styrgruppen för KLOSS AkUt genom Margareta Norell Bergendahl

Vicerektor för samverkan, KTH, ordförande KLOSS AkUt styrgrupp

1 Finns rapporterat här: http://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss.

2 Finns rapporterat här: http://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss/kloss-akut.

4

Styrgrupp

Chalmers Anders Wennberg, ansvarig för näringslivssamverkan vid Ledningsstöd

Göteborgs universitet Helena Lindholm, professor och prorektor

Jönköping University Lars Niklasson, professor och prorektor

KTH Margareta Norell Bergendahl, professor och vicerektor

Linköpings universitet Peter Värbrand, professor och vicerektor

Lunds universitet Klas Malmqvist, professor och sektionschef

Mälardalens högskola Yvonne Eriksson, professor och före detta prodekan

Stockholms universitet Mats Danielson, professor och rektorsråd

Sveriges lantbruksuniversitet Erik Fahlbeck, vicerektor och Johan Schnürer, professor och vicerektor

Umeå universitet Agneta Marell, professor och vicerektor

Uppsala universitet Anders Malmberg, professor och prorektor

5

Projektkansli

KTH Margareta Norell Bergendahl, vicerektor och ordförande styrgrupp

KTH Johan Blaus, samordnande projektledare

KTH Peter Dobers, professor och akademisk ledare

Delprojektledare

Chalmers Charlotte Emlind Vahul, innovationsrådgivare, Chalmers Innovationskontor

Göteborgs universitet Jonas Rimbäck, innovationsrådgivare, Forsknings- och innovationskontoret

Jönköping University Mats Ekholm, projektledare

KTH Sara Nyberg, utbildningsutvecklare och projektledare

Linköpings universitet Karin Ström Lehander, samverkanskoordinator

Lunds universitet Åsa Grunning, projektledare och Lisa Thelin, avdelningschef, Samverkan

Mälardalens högskola Peter Dobers, delprojektledare

Stockholms universitet Charlotte Rossland och Johanna Tollbäck, samverkanskoordinatorer, Samverkansavdelningen

Sveriges lantbruksuniversitet Sara Brännström, samverkanskoordinator, Planeringsavdelningen

Umeå universitet Mats Falck och Boel Elmroth, projektsamordnare, Enheten för externa relationer

Uppsala universitet Lars-Eric Larsson, seniorrådgivare

Övre raden från vänster: Jonas Rimbäck, Mats Falck, Mats Ekholm, Johan Blaus, Charlotte Rossland

Nedre raden från vänster: Karin Ström Lehander, Charlotte Emlind Vahul, Åsa Grunning, Peter Dobers

Saknas på bilden: Sara Nyberg, Sara Brännström, Lars-Eric Larsson

Fotograf: Peter Jönsson, oktober 2016

6

Innehållsförtecking

Förord från styrgruppen för KLOSS AkUt 3

Styrgrupp 4

Projektkansli 5

Delprojektledare 5

Läsanvisning 8

Sammanfattande rekommendationer och vidare effekter av projektet 9

Utveckla utåtgående personrörlighet för hela universitetssektorn 9

Rapportens rekommendationer i punktform 9

Mervärden 10

Vidare effekter av projektet 11

Kvarvarande utmaningar 12

Bakgrund till projektet 13

Inledning 13

KLOSS AkUt (Akademi Ut) – En fortsättning av KLOSS 14

KLOSS AkUt-projektets syfte 14

Utgångspunkter 15

KLOSS AkUt-projektets utformning 16

Övergripande struktur 17

Central projektledning och projektkansli 17

Delprojekt vid varje lärosäte 17

Tillvägagångssätt för datainsamling 20

Inledande beskrivning 20

Lärosätesbaserade fokusgrupper 21

Nationella fokusgrupper den 2 juni 2016 22

Tillvägagångssätt för att skapa intryck från fokusgrupper 23

Intryck från fokusgrupper på lärosätesnivå 24

Intryck från fokusgrupper på nationell nivå 39

Intryck från loggböcker 53

Inledning 53

Intryck från akademikers loggböcker 53

Intryck från värdars loggböcker 57

Enkät 59

Enkätens upplägg och genomförande 59

Övergripande resultat i enkät 59

Analys av enkäten 60

7

Dokumentation från lärosäten 66

Inledning 66

Chalmers 67

Göteborgs universitet 70

Jönköping University 72

KTH 74

Linköpings universitet 78

Lunds universitet 81

Mälardalens högskola 83

Stockholms universitet 85

Sveriges lantbruksuniversitet 88

Umeå universitet 90

Uppsala universitet 93

Syntes och rekommendationer 95

Bilagor och tips för läsning 102

Information om bilagor som finns med i rapporten 102

Bilagor som hänvisas till och finns på hemsida 103

Tips för ytterligare läsning 104

Bilaga 1: Tidigare utvärderade mobilitetsprogram 105

Bilaga 2: Upplägg och uppföljning. Metoder och principer. 109

Bilaga 3: KTH utlysning 2015 115

Bilaga 4: Mälardalens högskola utlysning 2015 117

Bilaga 5: Stockholms universitet utlysning 2015 119

Bilaga 6: Umeå universitet utlysning 2015 123

Bilaga 7: Uppsala universitet utlysning 2015 125

8

Läsanvisning

Projektet KLOSS AkUT är ett program för personrörlighet där 40 akademiker vistats hos

värdorganisationer. Rapporten beskriver hur det har organiserats, dokumenterats och analyserats. I sin

helhet är det en unik samling av erfarenheter och kunskap kring personrörlighet från akademin ut till

samhället under 2015 - 2016.

Vi rekommenderar följande läsning: Kapitel

För alla Inledning, Sammanfattande rekommendationer

och vidare effekter av projektet, Syntes och

Rekommendationer, Enkät

För värdar och akademiker Intryck från fokusgrupper på lärosätesnivå,

Intryck från fokusgrupper på nationell nivå,

Intryck från loggböcker

För projektledare och akademiskt ansvariga Bakgrund till projektet, Tillvägagångssätt för

datainsamling, Dokumentation från lärosäten

För dig som vill veta mer Bilagor och tips för läsning

Trevlig läsning!

Peter Dobers och Johan Blaus

Peter Dobers ([email protected]) Johan Blaus ([email protected])

9

Sammanfattande rekommendationer och vidare

effekter av projektet

Utveckla utåtgående personrörlighet för hela universitetssektorn

Sammantaget ser vi att KLOSS AkUt varit lyckat och uppskattat och lett till fördjupad samverkan.

Genom ökad kunskap om utåtgående personrörlighet har KLOSS AkUt-projektet visat att

personrörlighet från akademi till omvärld kan utgöra en viktig samverkansplattform inom ramen för

lärosätenas samverkansstrategier. Det finns därför skäl att överväga, både på nationell nivå och inom

enskilda lärosäten, att fortsätta arbeta med liknande upplägg, där lärosätena hanterar utlysningar och

tillsättningar av akademiker i rörelse. Ett mervärde därvid är gemensamt lärande. Man kan exempelvis tänka sig att flera lärosäten fortsätter med vistelser med samma upplägg som detta projekt med 2-års

cykler där gemensamt lärande byggs in för progression i utvecklingen. Vidare bör kopplingen mellan

utveckling av personrörlighet och meriteringsfrågan kunna stärkas väsentligt. En positiv bieffekt av att

både KLOSS och KLOSS AkUt-projektens styrgrupper bestått av samverkansansvariga på

ledningsnivå vid tiotalet svenska lärosäten är att de kommit att bilda ett nätverk som bidragit till en nationell kraftsamling för att utveckla samverkansuppgiften i högskolesektorn.

Rapportens rekommendationer i punktform

1) Stimulera samverkansskicklighet och personrörlighet i styrdokument och resurstilldelning!

2) Använd personrörlighet som ett av flera verktyg i ett paket av samverkansaktiviteter och som ett sätt att stärka relevans och kvalitet i utbildning och forskning!

3) Använd personrörlighet i arbetet med att bygga och vårda långsiktiga relationer med omgivande samhälle!

4) Säkerställ ledningens stöd, att personrörlighet och samverkansskicklighet blir meriterande för lärare och forskare, samt att individers engagemang i dessa aktiviteter tas tillvara för verksamheten!

5) Använd program med personrörlighet för att utveckla struktur och långsiktighet för relationen mellan lärosäten och externa parter och för att möjliggöra gemensamt lärande!

6) När ett program med personrörlighet ska lanseras bör lärosätet analysera sina relationer till externa parter, strukturen för personrörlighet samt vilka särskilda stödaktiviteter som kan behövas!

7) Diskutera hur relationen mellan akademiker och värdar för varje utbyte ser ut och vad den kan innebära för relationen, strukturen för personrörlighet samt särskilda stödaktiviteter som kan tänkas behövas!

8) Goda förberedelser, planering och framförhållning, inte minst i värdorganisationen, ger förutsättningar, systematik och struktur åt program med personrörlighet!

9) Använd fokusgruppsamtal medvetet som ett viktigt stöttande verktyg för kalibrering av förväntningar, fördjupad förståelse och utbyte av erfarenheter inför, under och efter perioder med personrörlighet!

10) Särskild finansiering för akademikers "arbetstid i rörelse" tycks fortsatt vara nödvändig!

Rekommendation:

Fortsätt sektorsövergripande erfarenhetsutbyte och utveckling av program kring utåtgående

personrörlighet samt dess meritvärde!

10

Mervärden

Inledning

Akademiker i rörelse kan ge mervärden på flera sätt. Detta framkommer i de samtal i fokusgrupper, loggböcker och enkäter som genomförts inom KLOSS AkUt, men även via en broschyr som tagits

fram med exempel på utbyten där akademiker och värdar intervjuats. Vistelsernas upplägg, karaktär

och syfte varierar. Det kan handla om att fördjupa och fokusera befintliga relationer eller att bredda

samverkan och att öppna upp nya möjligheter. Det är dock slående hur stora likheter det är i

uppfattningen av vilka värden som utåtgående personrörlighet kan skapa oberoende vilka lärosäten, ämnen och externa verksamheter det handlar om.

Det är viktigt att alla inblandade respekterar att universitet och högskolor respektive externa

organisationer är olika och har olika uppdrag, kulturer och mål. Samtidigt innebär olikheterna stor

potential för att skapa mervärden. I ett program för personrörlighet är det konstruktivt att sätta mål,

men de behöver inte vara helt gemensamma. Positiva mervärden kan skapas för var och en av

parterna ändå – det viktiga är främst att säkerställa att det finns en ömsesidig vilja och öppenhet för olika mervärden för parterna.

En lärdom är att vistelserna verkligen upplevs som utvecklande och lärande för båda parter genom att

se sin egen organisation med andra ögon. En vistelseperiod innebär därför ur flera aspekter en

lärandeprocess, att löpande reflektera och dokumentera lärdomar bidrar till ökat lärande. Loggböcker

har visat sig vara ett användbart verktyg för reflektion.

Mervärden för akademiker

I den återkoppling som kommit från akademiker kring deras erfarenheter nämns stimulans, personliga

kontakter, nya idéer och nyttan av att se den egna organisationen med andra ögon som tydliga

mervärden.

Genom vistelser i externa organisationer erhålls kunskaper och insikter om de problemställningar, system och metoder som används i praktiken och som sedan kan relateras till i program och kurser

samt i pågående eller kommande forskning inom lärosätet. Därtill knyts kontakter som kan vara

användbara för fortsatt samverkan i forskning eller i utbildning. Dessutom får akademikern en

erfarenhet som kan bli meriterande.

För akademikernas hemmiljöer bidrar vistelserna med nya eller fördjupande kontakter, uppslag för fortsatt samverkan och impulser för att utveckla utbildnings- och forskningsagendor på hemmaplan.

Att även kortare perioder av personrörlighet som i KLOSS AkUt möjliggör fortsatt samverkan visas i

resultaten genom att i 70 % av fallen så sker en fortsatt samverkan. För var femte vistelse fortsätter på

något sätt när perioden är slut.

Nedan några citat från akademiker i rörelse från KLOSS AkUt:

”Kursernas innehåll i våra program måste relatera till den verksamhet och det yrke som studenterna utbildar sig till.”

”Vi håller kontakten och en annan form av samverkan har uppstått mellan parterna, samverkan som kan bli en långvarig kunskapsutbytesrelation mellan parterna.”

11

”I mitt område (teknik) är samverkan fundamental för akademins förståelse för industrins utmaningar, samt för att kunskap och forskningsresultat skall kunna överföras till praktisk nytta.”

”Utan KLOSS AkUt hade det varit svårt att få till det nya samverkansprojektet, ett projekt som också gör att det kan gå att bygga större samverkansprojekt.”

”Har gett material som jag kan använda i egen forskning. Har gett ett kontaktnät som eventuellt kan användas för egeninitierade forskningsprojekt i framtiden.”

”Bidrar till min meritportfölj inom samverkan.”

”Min forskning och karriär har fått ett rejält lyft genom KLOSS AkUt.”

Mervärden för värdar och värdorganisationer

Genom att ta emot en akademiker i rörelse kan externa organisationer uppnå en rad mervärden

utöver eventuella konkreta projektresultat. Några exempel är möjligheten att lära känna

forskningsfronten, få tillgång till forskningstänkande och metodik, en extrakapacitet som kan dyka ner på djupet i vissa frågeställningar och tillgång till unik utrustning på universiteten. En akademiker

kan ge uppdaterade insikter om dagens utbildning samt vara en kontakt för fortsatt samverkan inom

utbildningen. Förskola, grundskola och gymnasium skall utveckla och bedriva en undervisning som

vilar på vetenskaplig grund enligt nya Skollagen från 2010. Akademiker i rörelse är en insats som kan

möta detta utvecklingsbehov.

Inom skolvärlden finns ett probelm – när forskarutbildade anställs av skolor eller kommuner har de

inte längre samma access till forskningsdatabaser. Detta försvårar forskningsarbete inom skolan. En

akademiker i rörelse skulle kunna bidra till ökad access till forskningsdatabaser.

Det kan dock konstateras att det är vissa skillnader mellan stora och små organisationer. Samarbetet

med en akademiker kan stärka befintliga relationer och ämnesområden alternativt identifiera nya områden för stora organisationer. I små organisationer kan en akademiker bidra till att stärka hela

organisationens utvecklingskapacitet. Flera av de mindre verksamheter som varit involverade i

KLOSS AkUt vittnar om att akademikern nästan varit som en ”skänk från ovan”.

Nedan några citat från deltagande värdar i externa organisationer i KLOSS AkUt:

”Samverkan mellan näringsliv och akademi är en förutsättning för ett framtida gott näringslivsklimat och god innovationskraft i Sverige.”

”Leder till ökad kvalitet på avdelningarna i vår verksamhet.”

”Resulterat i tre modeller för samverkan som vi kan bygga vidare på.”

”Erfarenheterna har skapat en insikt som kommer att leda till fler utbyten.”

Vidare effekter av projektet

Erfarenheterna och rekommendationerna från projektet utgör en grund för att utforma en mer

permanent nationell satsning med syfte att skapa förankrade och strategiskt relevanta

personrörlighetsprogram som kompletterar befintliga. Effekter kan även förväntas avseende kunskaps- och beslutsunderlag för universitetsledning, politiker, forskningsfinansiärer samt

mottagande organisationer. Dessa underlag förmedlar en fördjupad förståelse av vilka värden

personrörlighet från akademi till omvärld kan skapa samt hur dessa värden är beroende av de

förhållanden som beskrivs under urvalsförfarandet (forskningsfält, akademisk nivå, akademisk miljö,

mottagande miljö).

12

Projektet förväntas även leda till praktiskt användbara resultat och ökad kännedom om vad akademin

kan bidra med av värde för de externa organisationer som deltar i sådan verksamhet. Förväntade

resultat från KLOSS AkUt är att personrörlighet ut från akademin ytterligare kan stimuleras och

förstärkas med avseende på mekanismer som behövs för att stödja personrörlighet, förståelse för hur

individer motiveras till personrörlighet och hur värdet av att verka i en extern organisation kan specificeras i meritportfölj för akademiker.

Erfarenheterna av KLOSS AkUt kan ge en grund för personrörlighetsdimensionen i en

vidareutveckling av den modell för samverkansutvärdering vid svenska lärosäten som Vinnova har

prövat under senare år.

I enlighet med den forskningspropositionen som lagts hösten 20163 kommer universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället att få stort fokus de närmaste åren. I det ljuset

kan personrörlighet vara ett viktigt verktyg värt att utveckla och sprida i arbetet med att stärka kvalitet

och relevans i utbildning och forskning.

Kvarvarande utmaningar

En kvarvarande utmaning är hur personrörlighet från akademin ut till externa parter och omgivande

samhälle kan mätas med befintliga administrativa stödsystem vid lärosäten.

Det finns vidare ett behov av att tydliggöra och fastställa typer och nivåer av utåtgående

personrörlighet. Detta möjliggör en gemensam terminologi vilket leder till ökad tydlighet internt inom lärosäten samt utåt mot externa organisationer. Dessutom ökar möjligheten för sektorsgemensam

datafångst för att kunna följa och fortsatt utveckla utåtgående personrörlighet.

3 Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (Prop. 2016/17:50).

13

Bakgrund till projektet

Inledning

Samverkan med det omgivande samhället är sedan 1998 lagstadgat för svenska lärosäten. Under

senare år har samverkan kommit allt högre på agendan och det pågår vid svenska lärosäten ett

intensifierat arbete med att utveckla samverkan och hur man mer strategiskt ska samverka med

externa organisationer.

Framtidens utmaningar gör att samverkan mellan lärosäten och omgivande samhälle blir allt viktigare. Svenska lärosäten arbetar med att förstärka sin förmåga till långsiktig och strategisk samverkan med

det omgivande samhället genom att öka kvalitet och relevans i utbildning och forskning och genom

att skapa och nyttiggöra kunskap utanför akademin.

Strategisk samverkan utgår från ledningen på lärosätet. Samtidigt växer många aktiviteter som utgör

strategisk samverkan fram ur starka akademiska miljöer. Diskussionen kring strategisk samverkan

fortgår och fördjupas inom akademin i samspel med externa parter. Den är nödvändig för att frågorna om hur samhällsutveckling, som baseras på vetenskapliga rön, också ska kunna skapa förutsättningar

för högklassig utbildning och forskning.

Strategisk samverkan fördjupar vidare lärosätets roll som långsiktig kompetensresurs och ett

kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutveckling. Samverkan med det omgivande samhället är en

grundläggande individuell och gemensam angelägenhet för att uppnå hög kvalitet i forskning och utbildning och för att högskolan ska bidra till hållbar samhällsutveckling. De hinder som kan finnas

vid ett lärosäte för samverkan behöver undanröjas och incitament för samverkan stärkas.

I sin mest grundläggande form sker samverkan mellan två människor. I mötet mellan en akademiker

och en extern part kan frön till fruktbar samverkan sås. En särskild form av samverkan är

personrörlighet mellan lärosäten och externa parter. Ett vanligt upplägg har varit att experter från samhällets olika delar knutits till lärosätet som adjungerade, affilierade eller gäster för en definierad

period. Denna form av personrörlighet har blivit allt mer organiserad och vid en del lärosäten ingår

den som en självklar del av verksamheten.

Organiserade satsningar på personrörlighet från akademin ut till externa parter har varit mindre

vanliga. Sådana initiativ har under de senaste åren tagits vid 11 lärosäten i Sverige inom KLOSS AkUt-

projektet. I den här rapporten har erfarenheter förts samman från 40 externa organisationer. Rapporten redovisar kunskaper om hur personrörlighet från akademin kan organiseras och

genomföras, vilka bidrag den kan ge till ökad relevans och kvalitet i utbildning och forskning. Den

innehåller också viktiga erfarenheter som kan användas av dem som är värdar för akademiker vid

sådana vistelser.

14

KLOSS AkUt (Akademi Ut) – En fortsättning av KLOSS

Bakgrunden till KLOSS AkUt är projektet KLOSS (Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan)

som genomfördes 2013 - 2015 där nio lärosäten deltog.4 KLOSS utgjorde en arena där lärosätena stöttade varandra i arbetet med att utforma och implementera nya arbetsformer, verktyg och modeller

för långsiktig samverkan som stärker relevans och kvalitet i forskning, utbildning och utveckling.

I KLOSS-projektet utgjorde temat personrörlighet ett av sex delprojekt. Inom ramen för detta

delprojekt genomfördes en inventering av befintliga personrörlighetsaktiviteter på respektive lärosäte

för att skapa en gemensam kunskapsbas inom området. Ett av resultaten i detta delprojekt är att de

personrörlighetsinitiativ som genomförts har haft en relativt svag koppling till lärosätenas strategiska samverkansarbete. Personrörlighetsprojekt baseras oftast på individuella initiativ, det vill säga det är i

första hand individerna som söker möjligheter för personrörlighet, snarare än att det är ett resultat av

ett uttryckt behov från miljön där individen är verksam. Ytterligare ett resultat är att formen där lärare

eller forskare verkar på deltid utanför lärosätet i annan organisation är relativt oprövad. Det finns ett

betydande intresse hos omvärlden för sådan rörlighet. Det finns således ett behov av att utveckla mer systematiska arbetssätt och processer som är strategiskt förankrade i sina miljöer framförallt för den

utåtriktade personrörligheten. För det omvända fallet av personrörlighet, det vill säga för att

underlätta för externt verkande forskare att arbeta inom akademin, har majoriteten av lärosätena

väletablerade och mer systematiska processer (exempelvis adjungerade professorer,

industridoktorander, affilierad fakultet).

Personrörlighet är identifierad som en kritisk mekanism för samverkan, men kunskapen om hur

denna ska utformas på bästa sätt inom olika forskningsområden är sparsam. Man vet att det är stora

skillnader när samverkan sker inom mer grundforskningsnära områden jämfört med mer tillämpade

områden. Det krävs således fördjupad kunskap om hur personrörlighetsinitiativ ska anpassas och

utformas för att på bästa sätt stödja olika discipliner och former av utbildning och forskning.

Med utgångspunkt i behovet av mer strategiskt förankrade personrörlighetsprogram och baserat på den kunskapsbas som byggts upp inom KLOSS initierades därför ett projekt för utåtriktad

personrörlighet från akademi till omvärld – KLOSS AkUt. Konstellationen som samarbetar

utvidgades med ytterligare två lärosäten.

I KLOSS AkUt har lärosätena identifierat, valt ut, resurssatt och följt upp vilken personrörlighet (ut

från akademin) som ska stimuleras och prövas. Urvalet av individer har speglat mål som respektive lärosäte har för samverkan.

KLOSS AkUt-projektets syfte

Det övergripande syftet med samarbetsprojektet har varit att bygga kunskap om och ta fram förslag på hur välförankrade och strategiskt relevanta personrörlighetsinitiativ och program ska utformas och

genomföras. Syftet är vidare att ytterligare stimulera och förstärka samverkan och i förlängningen

medverka till att lärosätets verksamhet skall komma att skapa nytta i det omgivande samhället samt

öka kvalitet och relevans av högre utbildning och forskning.

4 http://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss

15

Den bredd av forsknings- och utbildningsområden som de olika lärosäten i KLOSS AkUt

representerar gör att resultatet för hur personrörlighet kan skapa ökat ömsesidigt mervärde kommer

att vara användbart inom breda fält. De rekommendationer och förslag som kommer från KLOSS

AkUt bör ses som komplement till redan befintliga nationella program (se bilaga 1 Tidigare

utvärderade mobilitetsprogram). Ytterligare syften har varit:

Bereda väg för tydligare arbete från lärosätenas sida med att främja personrörlighet som en

del av lärosätets samverkansstrategi. Former där lärare och forskare ges aktivt stöd för att verka på deltid utanför lärosätet i en annan organisation har identifierats som särskilt

intressanta.

Identifiera, pröva och utveckla former för att underlätta för lärare och forskare vid deltagande lärosäten att tillbringa viss tid inom ett företag eller annan organisation utanför

akademin i sex månader på deltid eller kortare period på heltid.

Skapa och följa upp direkt påverkan hos både extern och akademisk part. I projektet har olika modeller för personrörlighet utåt jämförts med varandra genom gemensam

uppföljningsmetodik. I uppföljning och analys har tabell 15 om beprövade mobilitetsprogram utgjort en utgångspunkt (se tabell 1 i bilaga 1 Tidigare utvärderade

mobilitetsprogram). Påverkan har studerats avseende såväl individnivå som den miljö

individen verkar inom.

Utgångspunkter

Den grundläggande utgångspunkten för KLOSS AkUt är att personrörlighet utgör en av de mest

centrala mekanismerna för samverkan mellan akademi och externa organisationer. Genom

personrörlighet skapas förutsättningar för att lärosätets forskning skall komma att skapa nytta i det

omgivande samhälle och samtidigt bli en kvalitetsdrivande faktor för den högre utbildningen.

Individer som har personliga erfarenheter av arbete såväl i den akademiska sfären som från externa organisationer bidrar på ett viktigt sätt till kunskapsöverföring och till uppbyggnaden av personliga

och organisatoriska gränsöverskridande nätverk.

Detta skapar betydande värde för de inblandade parterna, och för det vidare samhället. För svenska

företag och organisationer är direkta kontakter med lärare och forskare det kraftfullaste sättet att lära

känna forskningsfronten på ett visst område och att få tillgång till forskningsbaserad kunskap. När dessa impulser bidrar till innovationer och verksamhetsutveckling skapas de viktiga ringarna på vattnet

genom vilken akademisk forskning stärker den ekonomiska utvecklingen.

Men även verksamheter vid lärosätena har fördelar att vinna på personrörlighet. Genom rörlighet in

till lärosätena berikas såväl utbildning som forskning genom att erfarenheter och nätverk från viktiga

avnämarkretsar görs tillgängliga för lärosätets personal och – såväl indirekt som direkt – dess studenter. Det finns goda exempel på hur sådan personrörlighet hjälpt till att knyta samman olika

akademiska miljöer kring gemensamt mångvetenskapligt arbete inom ett problemområde.

5 Tabell 1: Mobilitet från akademi till näringsliv. Vittnesbörd inom programmet ”Strategisk mobilitet", SSF. (Se bilaga 1

Tidigare utvärderade mobilitetsprogram.)

16

Studier av temporär personrörlighet från lärosäten till deras omvärld visar att erfarenheter från arbete i

en verksamhet utanför lärosätet ofta ger viktiga uppslag till nya forskningsinriktningar och nya

arbetssätt. En sådan form av personrörlighet kan även stärka kvalitet i utbildningen. Sammantaget

påverkas forskning och utbildning på ett sätt som höjer dess relevans och – i förlängningen – kvalitet.

Trots detta är det inom akademien svårt att skapa denna personrörlighet, delvis på grund av finansiering men även för att sådana vistelser traditionellt inte värdesätts tillräckligt när det handlar om

meritering till akademiska tjänster. Det finns även praktiska utmaningar såsom exempelvis hur tid ska

kunna allokeras samt hur arbetsuppgifter vid institutionen ska kunna omfördelas till andra under den

tid en lärare och forskare genomför en vistelse.

Att ett lärosäte själv lyser ut och fördelar stöd till rörlighet bland lärare och forskare har ett antal viktiga fördelar när det gäller att stärka behovet av ökad förankring och strategisk relevans.

1. För det första blir de beslut om stöd till rörlighet som fattas direkt kopplade till lärosätets

övergripande prioriteringar och samverkansstrategier. Därigenom ökar sannolikheten att den

personrörlighet som kommer till stånd får långsiktiga positiva effekter för såväl lärosätet som

den organisation i vilken vistelsen sker.

2. För det andra blir den personrörlighet som kommer till stånd efter att stöd sökts från och delats ut av lärosätet självt mer tydlig som en möjlig meriteringsgrund för den enskilde

forskaren och läraren. Lärosätet kan exempelvis koppla genomförd personrörlighet till

befintliga eller nya satsningar inom utbildningsutveckling och inom forskningen, och

tydliggöra att aktiviteten är meriterande för förtroende- och ledningsuppdrag.

3. För det tredje åstadkoms viktiga signalvärden om att rörlighet aktivt bejakas av lärosätet, som en viktig förutsättning för utveckling av dess verksamhet.

KLOSS AkUt-projektets utformning

Projektet startades vid årsskiftet 2014 - 2015. Den totala projekttiden har varit 24 månader.

Övergripande har projektet haft 3 faser.

1) Förberedelse (ca 6 månader)

2) Genomförande (ca 12 månader)

3) Analys, lärande och rekommendationer (6 månader)

Projektet har eftersträvat en bredd av olika typer av personrörlighet från akademi till omvärld, denna

bredd avser ämnesområden, akademisk nivå samt typ av mottagande organisationer. På så vis vidgas

den gemensamma kunskapsbasen eftersom vistelserna blir olika beroende av lärosäte samt

mottagande organisation.

Var och en av de medverkande lärosätena har haft ansvar för sina projekt med personrörlighet, som

ett delprojekt inom KLOSS AkUt. Tre till sex vistelser har ingått vid varje lärosäte. Varje akademiker

(lärare eller forskare) har varit vid värdorganisationen motsvarande 20 % deltid i sex månader, oftast

en dag i veckan men annan fördelning av tid har förekommit. Det handlar således om vistelser under

en relativt kort tid, särskilt om man jämför med befintliga övriga mobilitetsprogram.

17

I projektet har vi prövat hur förankring ska ske och förutsättningar byggas upp för utveckling av

personrörlighet, så att de kan komma till ömsesidig nytta för både individer och lärosäten, samt för

utveckling av de sektorer där personrörlighet genomförts. En aktiv mottagande organisation har fått

tillgång till ny kunskap samt skapat eller fördjupat relationer som kan leda till framtida samarbeten

mellan akademi och externa organisationer. Projektet har även arbetat med att stimulera realisering av mervärden och ytterligare förstärkt dem genom koordination och lärande mellan de ingående

lärosätena.

Övergripande struktur

Deltagande lärosäten i KLOSS AkUt är Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

universitet, Stockholms universitet, KTH, Mälardalens högskola, Linköpings universitet, Göteborgs

universitet, Chalmers, Jönköping University och Lunds universitet.

KLOSS AkUt har använt sig av KLOSS tidigare etablerade struktur för styrgrupp samt övergripande

projektledning. Styrgruppen är ytterst ansvarig för projektet och har en ledamot per lärosäte.

Ordförandeskapet och projektkansliet har legat på KTH.

Central projektledning och projektkansli

Det har varit projektkansliets ansvar att koordinera mellan delprojekt, designa och koordinera uppföljningsaktiviteter och samlad analys, adressera frågeställningar till styrgrupp, förbereda

styrgruppsarbetet samt att samordna gemensamma aktiviteter.

Delprojekt vid varje lärosäte Varje lärosäte har haft en delprojektledare som hanterat koordinering, administration samt

uppföljande aktiviteter för KLOSS AkUt vid lärosätet tillsammans med styrgruppsdeltagare vid

lärosätet. Delprojektledarna har även samlats i gemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte och

gemensamt lärande.

Urval av vistelser

Projektet inleddes under våren 2015 med att de elva styrgruppsledamöterna ansvarade för dialoger

inom lärosätet för att identifiera de vistelser som skulle ingå i delprojekten. En viktig dimension har

varit att vistelserna är förankrade och strategiskt relevanta för varje lärosäte, och med fördel ingått i ett större sammanhang, exempelvis som en del av en större satsning. Inom lärosätenas delprojekt har

motivation och kriterier för urval av vistelser samt förväntade resultat specificerats.

Tabell 1 (se bilaga 1 Tidigare utvärderade mobilitetsprogram) har använts som stöd i detta arbete för

uppslag på positiva möjligheter som skulle kunna utvecklas och förstärkas samt utmaningar och

svårigheter att överbrygga.

Projektet har eftersträvat spridning av olika typer av personrörlighet från akademin. Styrgruppen

fastställde den samlade portföljen av vistelser så att den eftersträvade sammantagna blandningen

uppnåddes i projektet.

18

Under perioden vår 2015 – höst 2015 bemannades och inleddes de flesta vistelserna. Några av de

tillvägagångssätt som lärosäten har använt för att bemanna sina vistelser är:

1) Bred utlysning eller riktad utlysning till lärare och forskare för att finna kandidater och sedan

identifiera värdorganisationer.

2) Inledande dialog med mottagande organisationer för att senare genomföra riktad utlysning inom identifierade ämnesområden.

Riktlinjer för genomförande

Riktlinjer och rekommendationer i samband med bemanning av vistelserna har varit:

Vistelsen hos värdorganisation bör värderas som ett strategiskt samarbete.

Akademiker i rörelse bör under vistelserna få en helhetsblick för värdorganisationernas uppdrag och affär.

Ledningsengagemang samt engagemang på relevant nivå i organisationen är en absolut förutsättning för framgång.

Värdorganisationen ska avsätta resurser för en mentor och eventuell internutbildning.

Förväntningar och plan för vistelsen upprättas av båda parter.

En nära dialog mellan lärosäte och samverkanspart skall ske under genomförande.

Inledande, halvtids- och avslutande avstämning rekommenderas.

Läraren och forskaren ska bli en aktiv ”medarbetare” och ha en fysisk arbetsplats för att kunna vara närvarande och aktivt delta i verksamheten.

Läraren och forskaren förväntas bidra med sina akademiska erfarenheter samt även sprida kunskap om lärosätets verksamhet hos den mottagande parten.

Förberedelser: januari 2015 - juni 2015

Övergripande gemensamma frågeställningar fastställdes

Styrgruppsledamöter och delprojektledning inom respektive lärosäte valde prioriterade personrörlighetsprojekt samt värdorganisation eller värdorganisationer

Dialoger med värdorganisation eller värdorganisationer kring förutsättningar och upplägg

Projektplan för uppföljning och analys utvecklad av huvudprojektledning

Utformning av utlysningar eller motsvarande vid respektive lärosäte

Frågeställningar och projektplan för uppföljning fastställda av styrgrupp

Delprojektens vistelser fastställda och resurssatta

Genomförande: augusti 2015 - juni 2016

Genomförande av vistelser

Erfarenhetsutbyte mellan lärosäten kring processer att identifiera och välja kandidater

Förberedelse och genomförande av fokusgruppsamtal vid varje lärosäte

19

Analys, lärande och rekommendationer: juli 2016 - dec 2016

Erfarenhetsmöte den 2:a juni. Samtliga som deltagit i KLOSS AkUt bjöds in till ett erfarenhetsmöte. Återkoppling av exempel och preliminära resultat samt genomförande av fokusgruppsamtal.

Sammanställning av erfarenheter och erfarenhetsutbyte mellan delprojekt

Genomförande av enkät

Analysarbete och framtagande av slutrapport

Projektet avslutades den 17 januari 2017 genom en avslutande konferens för spridning av resultat, rekommendationer och diskussion om vägen framåt.

Deltagare vid KLOSS AkUt konferens den 2 juni 2016.

Fotograf: Jann Lipka

20

Tillvägagångssätt för datainsamling

Inledande beskrivning

För att följa upp och analysera projektet har fokusgrupper, loggböcker och en enkät genomförts6. De

utgör en bra metodmix för att uppnå bredd och djup i uppföljningen, och ska tillsammans dokumentera personrörlighet på ett sådant sätt att projektets frågor för uppföljning besvaras.

Metoderna som ingår är:

fokusgruppsamtal med minst tre par av akademiker och värdar som leds av delprojektledare

loggböcker för akademiker och värdar

enkät till alla inblandade

KLOSS AkUt är mycket informationsrikt i såväl mängd som djup. Vi har i analysarbetet zoomat in i

beskrivningar från de olika metoderna som använts och lyft fram vanliga begrepp, frågor och

exempel. Utifrån dessa redogörelser har samlade intryck beskrivits i kapitlet Syntes och

rekommendationer.

Fokusgrupper

Inför perioder med personrörlighet har deltagande lärosäten under ansvar och ledning av

delprojektledare genomfört ljud- och videoinspelade fokusgruppsamtal. Samtalen följde en förbestämd

intervjuguide som utvecklades av projektkansliet (bilaga Intervjuguide, se kapitel Bilagor och tips för

läsning). I samtalen deltog i idealfallet grupper om tre akademiker samt deras tre värdar under ledning av lärosätets delprojektledare. Samtalet föregicks av skriftlig information och instruktioner, dels till

deltagare, dels till delprojektledare. Samtalen inleddes med att delprojektledaren förklarade upplägg

och syfte med fokusgruppen, och hur dokumentationen är tänkt att användas (se de fyra huvudkraven

nedan i metod-etiska principer). För att fokusgrupperna skulle hålla en hög kvalitet, och

delprojektledarna skulle känna sig förberedda inför uppgiften, genomfördes en arbetsdag den 9

september 2015 med Victoria Wibeck, författare till boken Fokusgrupper7. Boken delades ut till delprojektledarna i maj 2015.

Loggböcker

Varje deltagare i projektet, dels läraren eller forskaren från lärosätet, och dels värden från mottagande

organisation, har tillfrågats om att skriva ned tankar och reflektioner i en loggbok, en slags dagbok som dokumenterar reflektioner, funderingar, frågor, slutsatser, glädjeämnen, bekymmer; helt enkelt

spontana intryck och reflektioner kring hur samverkan och samarbete under dagen har gått. Värd från

mottagande organisation gör detsamma, men mer sällan (2 gånger i månaden). Syftet är att löpande

fånga utmaningar och möjligheter, framgångar och motgångar, på individnivå.

6 All dokumentation finns samlad här: https://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss/kloss-akut.

7 Victoria Wibeck: Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Andra upplagan 2010. Lund:

Studentlitteratur. Denna bok utgör utgångspunkt för delprojektledarnas förberedelser av fokusgruppsamtalen, inklusive en

genomförd arbetsdag med författaren den 9 september 2015.

21

En enkel dokumentmall togs fram av projektkansliet för att underlätta och stimulera akademikern och

värden att löpande skriva i loggböckerna (bilaga Loggbok värd och bilaga Loggbok akademiker, se

kapitel Bilagor och tips för läsning).

Enkät

För att fånga in intryck på gruppnivå genomfördes en webbaserad enkät i slutet av perioden med

personrörlighet med alla dem som varit involverade i KLOSS AkUt. Enkäten kunde fyllas i på ett par

minuter där en del frågor är identiska med frågor som använts i utvärderingar från andra projekt med

personrörlighet, som "Strategisk Mobilitet" (Stiftelsen för Strategisk Forskning) och "Flexit" (Riksbankens Jubileumsfond). Vid varje frågeställning var det även möjligt att lämna kommentarer.

Lärosätesbaserade fokusgrupper

Fokusgrupper som metod har varit den huvudsakliga källan till nytt material i projektet. Fokusgrupp har i KLOSS AkUt inneburit ett semistrukturerat samtal som äger rum mellan ett antal inbjudna

deltagare. I det här avsnittet beskriver vi förberedelser och processen inför genomförandet av

fokusgrupper, själva genomförandet, liksom hanteringen av fokusgrupper i efterhand.

Processen inför fokusgrupper

Projektkansliet tog fram förslag på vilka metoder som kunde användas för uppföljning av projektet.

Idéerna diskuterades såväl i delprojektledargruppen som i styrgruppen. Fram växte ett övergripande

dokument (se bilaga 2 Upplägg och uppföljning. Metoder och principer.) som dels var tänkt att skapa

samsyn mellan delprojektledare, dels vara information för dem som senare skulle delta i projektet som

antingen akademiker eller värd.

Andra dokument som arbetades fram för att underlätta för delprojektledare och skapa samsyn är en

gemensam intervjuguide (bilaga Intervjuguide, se kapitel Bilagor och tips för läsning), en mall för mail

för att bjuda in deltagande akademiker och värdar till fokusgruppsamtalet (bilaga Mail till deltagare, se

kapitel Bilagor och tips för läsning), samt en samtyckesblankett där deltagare dokumenterade sitt

samtycke att delta i fokusgruppssamtalet liksom under vilka förutsättningar det står varje deltagare fritt att avbryta sitt deltagande i KLOSS AkUt (bilaga Samtyckesblankett, se kapitel Bilagor och tips för

läsning).

Allt material var framtaget på svenska, men vid två lärosäten genomfördes fokusgruppen helt eller

delvis på engelska, varpå underlaget även togs fram på engelska. Varje delprojektledare var ansvarig

för att vid sitt lärosäte planera, bjuda in till och genomföra fokusgrupper samt säkerställa att de spelades in både på video och som ljud. Allt för att säkerställa utskrifter av hög kvalitet. Deltagare vid

lärosätenas fokusgrupper var deltagande akademiker och värdar. De flesta lärosätena hade ett samtal,

men några genomförde flera för att kunna samla så många deltagare som möjligt.

22

Genomförande och efterarbete av själva fokusgruppen

Delprojektledaren hade ansvar att med hjälp av teknisk personal säkerställa inspelningen av

fokusgrupperna (teknikstandard för ljud var mp3, för bild mp4). Deltagarna fick förnyad information om projektet, detaljerad information om samtyckesfrågan och ombads att skriva under

samtyckesblanketten.

Fokusgrupper genomfördes mellan hösten 2015 och våren 2016. I syfte att dokumentera och följa

upp projektet spelades både ljud och bild in av fokusgrupperna för att tydligt kunna identifiera

kategorierna "akademiker" och "värdar" när beskrivande utsagor väljs ut i rapporten. De inspelade

fokusgrupperna transkriberades sedan via transkriberingsfirma för att få utskrifter för beskrivning och analys. Att arbeta med dokumentation på detta sätt ställer krav på teknik, format för inspelning,

överföring av filer och transkribering som framtida projektkanslier bör reflektera kring.

Nationella fokusgrupper den 2 juni 2016

Processen inför fokusgrupper

Ett moment i spridningen av erfarenheter var att samla alla deltagare i KLOSS AkUt till ett

erfarenhetsutbyte och mingel den 2 juni 2016. Ungefär hälften av alla deltagare kom. Liksom vid redan genomförda fokusgrupper på lärosätesnivå framgick att ett stort mervärde för deltagarna i

fokusgrupperna var just samtalet med kollegor från lärosäte och externa parter.

När anmälningstiden för det nationella eventet hade gått ut delade projektledningen in akademiker

och värdar i sammantaget fem olika fokusgrupper. Upplägget skulle säkerställa en progression i

lärandet för deltagare och för uppföljningen. Ambitionen var att inga akademiker från samma lärosäte

skulle delta i samma fokusgrupp, liksom att deltagande värdars kontakter härrörde från andra lärosäten än deltagande akademikers lärosäten. Vi kunde därför denna gång etablera fem helt nya

nationella samtal mellan 6 - 8 akademiker och värdar. En justerad intervjuguide togs fram av

projektkansliet för dessa samtal (bilaga Intervjuguide 2 juni, se kapitel Bilagor och tips för läsning).

Genomförande och efterarbete av själva fokusgruppen

Fokusgruppernas samtal leddes av var sin delprojektledare. Deltog gjorde även styrgruppsledamöter,

som endast lyssnade för att senare under 2 juni-dagen i plenum rapportera samlade intryck från

diskussionerna. Även här spelades fokusgruppsamtalen in med ljud och bild och transkriberades för

uppföljningen och analys.

23

Tillvägagångssätt för att skapa intryck från fokusgrupper

En genomgång av utskrivna fokusgrupper visar på påfallande intressanta och stimulerande samtal mellan akademiker och värdar. Det har alltid varit minst en akademiker och minst en värd närvarande

vid fokusgrupperna; oftast mellan 4 - 6 personer, men vid enstaka tillfällen också 2 - 3 personer och

vid något tillfälle 7 eller mer. Om gruppens sammansättning av akademiker och värdar inte har varit

jämnt fördelad har antalet akademiker oftare varit i majoritet jämfört med antalet värdar.

Könsfördelningen bland akademiker och värdar befinner sig i jämställdhetsintervallet 40 - 60.

Åldersmässigt har deltagarna främst befunnit sig i åldersspannet 45 till 60 år; sällan yngre och sällan äldre än så. Dock har varken kön eller ålder framgått av utskrifterna när genomgången väl gjordes. På

så vis är läsningen och redogörelsen köns- och åldersoberoende.

Innehållsmässigt har utskrivna fokusgrupper i olika grad följt intervjuguidens frågeföljd. Detta innebär

att vissa frågor diskuterats oftare än andra, och vissa frågor mindre ofta. Sammantaget har en tämligen

god bild över vad akademiker och värdar har diskuterat vuxit fram, vilka frågor och teman som föreligger bland dem. Den här genomgången illustrerar därför varierade yttranden och funderingar,

och till antalet fler eller färre, till ställda frågor beroende på hur väl diskussionen flöt samt i vilken grad

intervjuguiden följdes.

Frågornas huvudsakliga formulering återges i fet stil medan varianter eller uppföljning på

huvudfrågorna i intervjuguiden återges i kursiv stil. Citat från deltagare i fokusgrupper anges i särskilt format och med citattecken; kortare citat om 1 - 2 rader i sammanhängande text. Citaten är varsamt

redigerade för att polera bort talspråk och öka läsbarheten. Citaten är sammanlänkande med och

föregås av kommenterande texter; citaten och de kommenterade texterna kan läsas var för sig, men

kan med fördel också läsas tillsammans, i ett flöde som återges i detta avsnitt liksom i nästa om de

nationella fokusgrupperna från den 2 juni 2016.

24

Intryck från fokusgrupper på lärosätesnivå

Vad tänker ni på när ni hör ordet samverkan?

Vad förknippar ni med begreppet samverkan? Vad är det första ni kommer att tänka på när ni hör mig säga ordet

samverkan? Vad innebär samverkan för er?

Ett första intryck är ord som kort och gott presenterades eller nyckelord som nämndes innan

resonemangen kom igång (jfr Figur 1 nedan).

Figur 1: Ordmoln över vad akademiker och värdar tänker på vid ordet "samverkan" (www.wordle.net).8

Ordmolnet ger en känsla för väsentliga kvaliteter som akademiker och värdar förknippar med

samverkan i allmänhet givet deras begynnande erfarenheter från projektet med personrörlighet. Ordet

samverkan har de senaste åren inför 2017 blivit ett allt mer nyttjat ord inom högskolesektorn, men för

externa parter till lärosäten är begreppet fortfarande rätt okänt. Trots den ökande medvetenheten om samverkan och samverkansbegreppet inom lärosätessektorn framstår begreppet som vagt och

svårgreppbart, och måste förstås fyllas med innehåll när två eller fler parter närmar sig varandra:

Akademiker om att begreppet är vagt och svårgreppbart: ”Det vi har landat i är att det handlar om en dialog som ska gynna minst två och kanske fler parter. Att det inte bara är att 'Jag ska ut och mala på om min forskning och så har någon lyssnat och då har jag varit ute och samverkat'. Utan att det ska vara något som knyter an så att båda parter får ut någonting. Det är ett ganska vagt, eller svårgreppbart, begrepp.”

* * *

8 Mål. Givande. Tagande. Jämbördighet. Partners. GöraSakerTillsammans. GemensamNytta. Erfarenhetsutbyte.

SammaVillkor. Intressegemenskap. SammaVillkor. GemensamNytta. Partners. Ömsesidighet. Samtal. Respekt. Respekt.

Lärande. Samarbete. Givande. GemensamtMål. Ömsesidighet. GemensamtMål. Glädje. Utbyte. Förtroende. Förtrogenhet.

Nätverkande. Konferenser.

25

”Gemensamt mål” och ”Gemensam nytta” är två begrepp som flera har nämnt under

fokusgrupperna. En viktig insikt här är att det inte behöver vara samma mål som eftersträvas av

parterna, men att det bör vara mål som gynnar båda parterna. Om än detta är en övervägande

uppfattning finns också uppfattningen om att personrörlighet helt enkelt är finansierad forskningstid.

Akademiker: ”Det behöver inte vara samma mål man har men det måste gynna båda parter.”

Värd: ”Att man har någonting att vinna på det och att man kan enas om ett syfte tillsammans, att man har samma målsättning. Att man bara kan vinna på det. Sen kan den vinsten i sig vara olika beroende på de olika parterna.”

Akademiker: ”Detta är ju finansierad forskningstid som alla forskare vill ha!”

* * *

Det gemensamma som förknippas med samverkan fångar också upp dimensionen av ömsesidighet.

Om att båda parter går varandra till mötes med en vilja av att förstå den andre, tillskriva den andre en

lika stor delaktighet och lika stort ansvar för att exempelvis formulera problem, projektets genomförande eller vad som kan anses vara ett resultat av vistelsen.

Akademiker: ”Samverkan handlar om en ömsesidighet. Där man kan samverka. Jag tänker att det är två eller flera aktörer som har sina egna identiteter och där samverkan är beroende av den här ömsesidigheten som handlar om respekt för varandra och tillit till varandra i lika mått för att man tillsammans ska kunna verka i mellanrummet mellan sig själv och den andra aktören.”

Akademiker: ”Att man tänker sig någon sorts symbios i att man har någon sorts förståelse och intresse för varandra.”

* * *

En annan viktig insikt beskrivs av en akademiker. Inför en ny aktivitet kan det vara svårt att veta vad

det är som vi ger oss in på. Först när vi erfar vad det innebär att "samverka", först när vi tillsammans i mötet mellan två människor för oss skapar vad det för oss innebär att "samverka", kan vi utveckla en

förståelse för och med ord fånga och beskriva våra erfarenheter med samverkansaktiviteter. Vilket

betonar att samverkan som med alla aktiviteter är grundad i en praktik, ett görande, och därmed i

någon mån kan vara en färdighet, en skicklighet som kan beskrivas, dokumenteras och övas.

Akademiker: ”Jag kanske får en fördjupad förståelse för vad samverkan är när jag själv samverkar. Vi kan prata om samverkan i mer eller mindre abstrakta termer men det är någonting annat att samverka. (...) Samverkan är någonting man gör. Det är ingenting man tänker. Hur smakar ett äpple liksom. Låt oss prata om hur ett äpple smakar. Det är först när vi smakar äpplet som vi kan prata om det.”

* * *

Lärarutbildningen och utbildningsvetenskaplig forskning identifierades av flera lärosäten som strategiska utvecklingsområden för sina personrörlighetsprojekt. En anledning som hänvisas till av

både akademiker och värdar är att 2010 års skollag har en ny bestämmelse: ”Utbildningen ska vila på

vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (1 kap. 5§ tredje stycket Skollagen 2010:800). Samtidigt

som begreppen ”vetenskaplig grund” och ”beprövad erfarenhet” har fått stort genomslag i skolor runt

om landet, har de inte fått någon ytterligare precisering i Skollagen. Flera av deltagande lärosäten har

valt nya eller befintliga relationer med värdar inom skolvärlden och akademiker från det

26

utbildningsvetenskapliga området på lärosäten. Dessa möten har varit viktiga för hur lärarutbildningen

kan förändras och utvecklas.

Akademiker: ”Viktigt på en högskola att man är insatt i vad som händer ute i samhället, kontakten med både skolor och förskolor och fritidshem och så vidare.”

Värd: ”Jätteviktigt för oss i verksamheten att vara nära högskolor där det finns forskningsbaserad kunskap och för att de har en vetenskaplig grund.”

Värd: ”Tillsammans med högskolan fick vi ändå möjlighet att vara forskande lärare i praktiken. Intresset kom från oss. Vad vill jag veta i min undervisning och hur kan jag dra nytta av det? Och utifrån det kunde jag skapa en forskningsfråga som jag kunde ta hjälp av det vetenskapliga härifrån; 'Hur ska jag gå vidare med detta?' och 'Vad finns det för hinder för att fördjupa sig i det?'.”

* * *

Fördjupade eller fler möten mellan akademiker och lärare inom skolvärlden, tycks vara ett angeläget

område. Förändringen i Skollagen ligger förvisso ett par år tillbaka (2010), men fortfarande tycks en

del värdar inom skolvärlden söka efter vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär i klassrummet.

Värd: ”Jag tänker att om högskola och skola ska ha en kontakt, då måste man veta vad målet är med det. Om nu målet är att undervisningen ska vila på beprövad erfarenhet och metoder, ja då måste det ju också ut till eleverna. Det räcker inte med att vi lärare sitter och läser och forskar, om vi inte tar med oss det i klassrummet. Så det måste ju också få ges tid. Det räcker inte med att: 'Jaha, har du bara läst den här forskningsrapporten så kan du bocka av den vetenskapliga biten', utan man ska också låta det ta tid att våga testa de vetenskapliga metoderna som man har läst in sig på.”

* * *

Ett återkommande tema är vilka (olika) roller som exempelvis lärosäten, industriföretag, kommuner

och offentlig sektor har i samhällsutvecklingen, och därmed vilka ingångsvärden dessa aktörer kan ha avseende samverkan i allmänhet och personrörlighet i synnerhet. Men att det gemensamma värdet av

samverkan, om än de kan se olika ut för lärosätet eller för industrin enligt exemplen nedan, bör vara

stort för inblandade parter.

Akademiker: ”Jag tänker också att samverkan är ett sätt att börja förstå att universitetet inte är ett elfenbenstorn, utan det är i grund och botten väldigt beroende av det som ibland benämns som ”verkligheten utanför”, även om det är en ganska reell verklighet även när vi är inne. Idén om att kunskap bara produceras på ett enda ställe tycker jag är problematiskt och en utmaning för universitetet.”

Värd från industrin: ”Jag tänker på att högskolan behöver få studenten att vara redo att förstå vad man gör ute på en arbetsplats. Varför är det viktigt att leverera, gör man det tillräckligt bra. Att förstå yrkeslivets villkor samtidigt som den här akademiska aspekten också behöver komma in i företagen för ibland är vi för snabba på lösningar och börjar springa åt ett lösningshåll innan vi har hittat rotproblemet. Det ser jag som en samverkan.”

Akademiker: ”För att det i praktiken ska fungera behöver det vara en symbios, men rent formellt är det en skillnad på högskolan som har sitt uppdrag rent formellt att man ska samverka medan samverkan för Storföretag 1 och Storföretag 2 tjänar ett annat syfte: man bygger kunskap för att kunna bli bättre på en kärnverksamhet eller en stödverksamhet.”

27

Värd från storföretag: ”I slutändan handlar det väldigt mycket om att båda parter måste få ut någonting väldigt bra. Ett givande och tagande från båda sidor. Att båda ska se att de växer av det. Det ska vara en fördel för högskolan men även för Storföretaget. Det tycker jag vi ser väldigt tydligt att vi får ny kunskap och lär oss saker som vi behöver kunna för framtiden medan högskolan får relevanta problem att forska på. Att man har den här symbiosen. Det är en grundförutsättning för att samverka.”

* * *

Det finns några samtal som handlar om djupet i samverkan, respektive att det finns olika grader av samverkan. En vanlig beskrivning med ökande djup och frekvens av samröre mellan

sektorsövergripande parter bidrar orden "samarbete och samverkan" med, där samarbete kan vara en

enstaka gemensam aktivitet av engångskaraktär där huvudsakligen en ansvarar för genomförandet,

samverkan kan vara en mer återkommande aktivitet som betonar ett ömsesidigt ansvar för

problembeskrivning och genomförande. Samverkan kan också ses som ett mer strukturerat

samarebete.

Värd från storföretag: ”Sedan är det en skillnad på samverkan och samarbete. Samverkan är mer att man sitter väldigt tight ihopkopplad då blir det väldigt företagskänsligt att man delar ut saker som man egentligen inte är helt bekväm med att dela ut alltid men att man ändå känner att man måste göra det för att man ska kunna nå längre.”

Akademiker: ”När man samarbetar då kan man göra det genom att hjälpa varandra. Medan samverkan är mer en djupgående förståelse, ett lärande och ett kunskapsutbyte på en djupare nivå så det kräver lite mer än att bara skapa utbildningen i ett samarbete.”

* * *

Värd: ”Samverkan för mig handlar om att organisera ett samarbete, alltså att ge någon typ av ram.”

Värd: ”att hitta strukturer och modeller för att kunna mötas på olika nivåer.”

Akademiker: ”En förutsättning för samverkan är att man skapar mer institutionella överbyggnader så att det finns mer regelbundenhet i den här samverkan som vi har. Det finns olika samverkansmodeller som lärosätet har oftast är det personliga saker som man gärna skulle vilja se på mer fast basis.”

Värd: ”Samverkan betyder att vi är större än om man vore själv.”

Värd: ”På olika sätt har vi försökt få till formella strukturer för samverkan men det har inte funnits ett så stort intresse för det. Det är det jag ser utifrån vårt perspektiv. Det är en väldig möjlighet för att skapa formella strukturer som i det här med samverkan. Vi har gått väldigt mycket på individ. Det är ju väldigt sårbart… den dagen du och jag inte finns där längre så kanske det slutar.”

* * *

Vad har ni för erfarenheter av personrörlighet mellan akademi och externa parter? Vad har ni

för erfarenheter av personrörlighet från akademi ut till externa parter?

Dessa två frågor är snarlika och svaren till varje delfråga gav ingen väsentlig skillnad varpå svaren slagits samman i redovisningen. Vid frågor om tidigare erfarenheter av personrörlighet mellan

akademi och externa parter nämns och beskrivs en stor variation av olika samverkansaktiviteter (jfr

ordmolnet i Figur 2), om än flera inte har tidigare erfarenheter från personrörlighetsaktiviteter.

28

Figur 2: Ordmoln över samverkansakademiker som akademiker och värdar har när de redogör för tidigare erfarenheter från

personrörlighet mellan akademin och externa parter (www.wordle.net).9

Citaten nedan bekräftar ovanstående ordmoln i att erfarenheter från personrörlighet lika ofta handlar om kortare engångsaktiviteter (exempelvis föreläsningar och seminarier) som längre aktiviteter som

sträcker sig över flera år (exempelvis exjobb, doktorander, forskningsprojekt och laborationer).

Akademiker: ”Som handledare och examinator för examensarbeten på diverse olika företag.”

Värd: ”Jag har genom åren varit på gästföreläsningar, vi har hållit laborationer, simuleringar, tagit emot exjobbarna naturligtvis och det är väldigt värdefullt för oss och vi har feedbackat exjobbarna och de har också tyckt att det var värdefullt.”

Akademiker: ”Vi bjuder in till seminarieaktiviteter eller workshops.”

Värd: ”Det är bra att det finns industridoktorander som finns ute. Det skapar kontakter.”

Akademiker: ”Vi har myndighetsdoktorander och vi har också samarbete med industrin i olika projekt.”

Värd: ”Det handlar väldigt mycket om att man bjuds in till föreläsningar.”

Värd: ”Finansierat industridoktorander. Haft exjobbare. Examensarbeten. Forskningsprojekt.”

* * *

Om vi fördjupar oss i akademikers beskrivningar av tidigare erfarenheter av personrörlighet beskrivs

samverkan inom teknikområdet som en självklar del av och metod för främst forskning och uppdragsarbete. Undervisning inbegrips också, om än inte lika självklart av denna samverkansmetod.

Humaniora och samhällsvetenskaper ser på senare åren en viss förekomst av personrörlighet av

disputerad personal ut till andra institutioner utanför akademin.

9 Gästföreläsningar. Industridoktorander. Exjobbare. Examensarbeten. Industridoktorander. Gästföreläsningar.

Laborationer. Simuleringar. Exjobbare. Myndighetsdoktorander. Seminarier. Workshops. Examensarbeten.

Forskningsprojekt. Uppdragsutbildning. Praktikstudenter. Seminarier. Uppdrag. Utvärderingar. Utredningar.

Uppdragsforskning. Kommundoktorander. Vinnova-projekt. Industridoktorand.

29

Akademiker: ”Vid den centrumbildning som jag är föreståndare för jobbar vi väldigt mycket med samverkan och är gränsöverskridande. Där skulle jag säga att kanske hälften av det vi gör är samarbete med omvärlden. Vi har precis utvärderats av en extern utvärderare som pekade ut vår verksamhet som exemplarisk när det gäller samverkan. En fjärdedel av verksamheten, inte undervisningen men forskningen och uppdragsverksamheten, som skulle kunna falla under den uppdragsfinansierade uppgiften, löses i samverkan.”

Akademiker: ”Vårt lärosäte har personer som har delad tjänst mellan universitetet och företag. En person från företaget kan vara inblandad i grundutbildning och skriver tentor och undervisar på den nivån och andra bedriver forskning. Det finns också exempel på personer som har varit i industrin och som kommer tillbaka och jobbar.”

Akademiker: ”Jag tror man har sett forskarutbildningen som en väg att förse lärosätet med forskare. Det är först på senare år som vi har haft disputerad personal på arkiv, museer och andra institutioner utanför akademin.”

Akademiker: ”Jag har ju både aktivt sökt mig till olika samarbeten med externa parter som att de bjuder in mig. Ett exempel är att Myndigheten där jag nu är akademiker har bett mig delta i chefsutbildningar och föreläst om min forskning men också diskuterat med dem, men också till exempel Museer som jag arbetat med i gemensamma projekt, där jag har börjat bjudas in som en del av en referensgrupp. Senare har det också ingått allt från att skapa populärhistoriska verk i samarbete med dem till att de ska göra utställningar som baseras på min forskning, där vi diskuterar till exempel hur utställningstexter ska utformas.”

* * *

Några nämner att just personrörlighet är en lämplig metod för samverkan då kunskaps- och erfarenhetsutbytet sker mest självklart mellan människor, när människor möts, växelverkar och har

möjlighet att påverka varandra.

Akademiker: ”Jag har på många olika sätt varit med om samverkan med industrin och jag måste säga att flytta på folk är det enda sättet som funkar. Du kan ha tidsbundna projekt, du kan ha möten, du kan träffa människor en gång i veckan, varannan vecka eller en gång i månaden. Men att flytta på människor... Kunskapsutbyte, möjligheten att påverka andra hur de jobbar och att verkligen visa färdigheter och förmågor kräver att vi är rörliga. Olika miljöer kräver att vi flyttar på oss till andra platser. (...) Personrörlighet har verkligen den högsta effekten, den högsta impakten av all samverkan. Annars är det svårt att få till kunskapsutbyte.”

* * *

När personrörlighet är som mest lyckad uppstår långvariga relationer. Mötet mellan människor, om än

till en början slumpartade, kan leda till långvariga yrkesrelationer, också över organisationsgränser. En

lyckad, långvarig yrkesrelation kan sedan leda till mer institutionaliserade former av samverkan när också organisationerna bakom individerna ingår avtal för att uppnå exempelvis en centrumbildning.

Akademiker: ”När jag flyttade till Lärosätet i Staden för tio år sedan skickade min chef ett mail och frågade 'Vem vet någonting om Det Här vid Lärosätet?' och jag svarade med att skriva 'Jag vet lite grand, men det finns säkert andra som vet mer'. Men det var ingen annan som visste mer, så han satte mig i kontakt med den där Externa Parten. Det var så det började och sedan dess har vi fortsatt och fördjupat vår samverkan med varandra.” Akademikerns värd fortsätter: ”Till en början var det alltså som så att vi finansierade en särskild forskare, men nu går vi genom det här Kunskapscentret istället, så jag kanaliserar Företagets pengar här istället. För egen del är jag inte lika operativ längre, utan samverkar genom att sitta i styrgrupper.”

* * *

30

Några av de värdar som har kommit att engagera sig i samverkansprojekt med lärosäten i allmänhet,

och personrörlighet mellan lärosäten och externa parter i synnerhet, visar sig ha bred personlig

erfarenhet av personrörlighet. Med sin erfarenhet av samverkansaktiviteter utgör dessa värdar en stor

tillgång.

Värd från offentlig sektor: ”Jag har i 25 år varit rörlig halvtid på lärosäte respektive inom kommunens förvaltning. Men det är väldigt få som jag. När man berättar det så säger människor att det måste vara fantastiskt att ha den kopplingen mellan myndighetsarbete och forskning. Det har ju varit stimulerande. Samtidigt som det blir mycket jobb, det blir nästan dubbelt. Tidigare på vår institution har vi haft folk från ett statligt verk som har suttit hos oss under något halvår för att få inblick i forskningen. (...) Ofta ska man ha referensgrupper i våra forskningsprojekt och då är det ofta myndighetspersoner som är med.”

Värd från ett storföretag: ”Vi har ledarskapsutvecklingsprogram och då har vi tidigare haft program för seniora ledare som är väldigt duktiga men som behöver få en boost på något sätt. Sådana kurser har vi haft på Lärosätet och då kommer ett gäng från branschen dit. Jag känner själv att när jag går igenom biblioteket här att jag är klart över medelåldern men kommer man hit och träffar människor från andra företag och Lärosätes-representanter så skapas det en dialog, ett gemensamt tänkande och ett nätverk. Det tror jag också är högintressant framåt. Både för er att komma ut i industrin och att för oss från industrin att komma till Lärosätet och lära sig.”

* * *

Några värdar resonerar kring hur viktiga möten mellan människor från olika organisationer är i sig för

att möjliggöra och öka förståelsen för varandras förutsättningar, drivkrafter och förväntningar. Det i

sin tur ökar förutsättningar för bra överenskommelser över vad som ska uppnås, vilka metoder och

arbetssätt som kan vara lämpligast för att uppnå uppsatta mål.

Värd från storföretag: ”Även om vi har relativt många disputerade så är det ändå en ganska dålig förståelse för akademiska samarbeten. Om man startar ett nytt doktorandprojekt, det har gått två veckor de har inte gjort någonting, och vi inser 'Att, nej, det är femårsprocesser, kurser och så'. Vissa av oss har inte riktigt förstått förväntningarna på en doktorand men ändå finns det relativt många sådana exempel. Jag tror att den här förståelsebiten ska man alltid jobba med.”

Värd från kulturområdet: ”Det har ju funnits begreppet 'Artist in residence', där man tar in konstnärer som är i en organisation och ser vad som händer. Men jag är ute efter 'Researcher in residence', alltså vad händer när man byter miljö och får in forskare i vår organisation. Vad händer med samtalen och kunskapsutbyte och respekt för varandras kunnighet? Det är ju väldigt fascinerande och intressant, alltså var uppstår de här tankesmedjorna liksom? Det är ju mötet mellan människor. Att se till att folk också träffas, vid fikabordet och så.”

* * *

Den här förståelsen för varandra uttrycks ibland också i termer av att personer har särskilda

kompetenser, som exempelvis mottagar- och beställarkompetens för att uppdrag ska kunna fullföljas framgångsrikt.

Värd: ”Jag hade ju som sagt förmånen att vara industridoktorand under sju år, så då fick jag vara med i båda miljöer. Att samverka med akademin för min del och att få vara där så länge. I mitt nuvarande jobb blir det samverkan med akademin, alltså att se till att fler av våra organisationer samverkar. Vi brukar prata om det, för visst är det så att ni i akademin då 'Kommer ut i verkligheten', men det handlar ju också om att vi – alltså organisationerna – skaffar sig vad vi brukar kalla för mottagarkompetens- och

31

beställarkompetensfrågor. Att man har personal som kan ha en dialog med akademin. Alltså, när jag började som industridoktorand så kom en del arbetskollegor till mig i Organisationen och undrade 'jaha ska du bli professor nu?'. Man har ingen aning om hur forskningsvärlden ser ut.”

Värd: ”Jag hade ansvar för en FOU-avdelning när jag jobbade där tidigare. Och jag kan säga att min uppgift som FOU-chef gentemot resten av Företaget var då att vara FOU och inte UFO. Och det var ju på grund av den brist på mottagar- och beställarkompetens som finns inom företag.”

* * *

Om du skulle övertyga en kollega om varför du deltar i det här projektet, vad skulle du säga

då?

Hur har du övertygat din chef om att medverka i KLOSS AkUt-projektet? Vad är ditt motiv som akademiker? Vad

är ditt motiv som värd?

Figur 3: Ordmoln över vilka motiv som akademiker och värdar har för att delta i projekt med personrörlighet mellan

akademin och externa parter (www.wordle.net).10

Några personliga motiv till personrörlighetsprojekt, bortom det mer uppenbara, kom upp. En

akademiker lyfte att det tar lång tid för forskning att bli använd bortom den akademiska sfären, och

konstaterar att det genom personrörlighet går snabbare att påverka samhället på detta sätt i jämförelse

med att publicera ytterligare vetenskapliga uppsatser.

Akademiker: ”En motivation har varit att ha kommit närmare kortare bollar och se verksamheten som har närmare till hälsoeffekter och klimatförändringar.”

Värd: ”Insikten att när jag gör det själv så gör jag som jag brukar göra, och när jag gör det tillsammans med andra så får jag andra erfarenheter.”

Akademiker: ”Det här är ju oerhörda vinster, för forskning och för undervisning och för mig, oerhört stimulerande.”

* * *

10 Forskningsfinansiering. Utbyte. Utveckling. ÖkadKonkurrenskraft. Stimulerande. Organisationsutveckling. Lärorikt.

32

I fokusgrupperna nämndes organisatorisk utveckling, och viljan att bidra till metod- och

organisationsutveckling, trots allt oftare som anledning till att engagera sig i personrörlighetsprojekt än

personlig utveckling.

Akademiker: ”Jag skrev i min ansökan att det handlar om att hitta en modell för institutionaliseringen av den här samverkansverksamheten. Vi bygger nämligen upp en plattform för samverkan mellan externa parter och lärosätets institutioner för forskning som baserar sig på problem identifierade ute i praktiken.”

Värd från bred näring: ”Jag är helt övertygad om att om min Näring i Sverige ska kunna överleva och förbli konkurrenskraftig så måste vi kunna samverka mellan forskare och oss. Då kan detta vara en pytteliten del av något som man kan göra tillsammans. En övergripande uppgift som jag och min Organisation har, är att närma oss högskolan och jobba tillsammans för att stödja Näringen. Så det var nog den viktigaste drivkraften. Detta var ett perfekt tillfälle.”

Akademiker: ”Jag tänker att KLOSS AkUt kan ju inte vara att jag lär mig jättemycket mer, bara jag, utan det måste ju på något sätt spridas, det måste ju ge något i längden för organisationen. Vad kan det här bidra till för nya arbetsformer? ”

* * *

En särskild form av organisationsutveckling som flera fokusgrupper identifierade var att förskola,

grundskola och gymnasium behöver utveckla och bedriva en undervisning som vilar på vetenskaplig grund enligt nya Skollagen från 2010. Här nedan följer ett samtal mellan tre värdar från skolvärlden

som diskuterar motiv till att söka närmare relationer med lärosäten:

Värd 1: ”Att vi får vetenskapligt stöd i det här vi gör. Det gör det ju mycket mer värdefullt, tycker jag.”

Värd 2: ”De här frågorna handlar om evidens för vår del, alltså det som vi tittar på nu, det har ju också bäring på det som är evidens och det finns också ett slags legitimitet här tänker jag i det som vi presenterar, när det har en direkt koppling till forskning. Det är stor nytta.”

Värd 3: ”Vi behöver ju akademikers frågor. (...) Det är där vi behöver ha forskaren som säger att 'Jag söker efter det här och jag söker på det här och det här sättet, och jag ser den metoden utifrån den forskningsinsikt jag har med mig.' Om vi då har strukturerat materialet på ett helt annat sätt, då är det svårt att få ut något ur det. Vi behöver den hjälpen genom en akademikers frågor, för att göra det här mycket mer tillgängligt, eller se att det är något som saknas. Den kompetensen har vi väldigt svårt att ha själva. Vi behöver den från den professionella forskaren.”

* * *

Vad förväntar du dig av rollen som värd? Hur tolkar du det uppdraget? Vad förväntar du dig

av rollen som akademiker? Hur tolkar du det uppdraget?

Gemensamt för värdar och akademiker är att uppdraget går ut på flera saker, som att exempelvis vara

en ambassadör för den egna verksamheten, vara en guide för den andre in i den egna verksamheten, att vara brygga mellan akademin och externa parter.

Akademiker 1: ”Min roll är att vara bryggan mellan akademin och den här myndigheten, att se till att inte förutfattade meningar sprids, utan att jag kan vara en slags kvalitetskontroll.”

Akademiker 2: ”Att vara en brygga, att ta dit lite kunskap, men också att ta hem kunskap.”

33

Värd: ”Om vi nu ska tala om brobygge så kan man väl säga att jag ser till att ni får ett brofäste i näringslivet som är bra.”

* * *

Vilket värde skapas av utåtgående personrörlighet hos lärosäte och externa parter?

Uppföljning: På vilket sätt stärker projektet relevans och kvalitet i utbildning? På vilket sätt stärker projektet relevans

och kvalitet i forskning? På vilket sätt stärker projektet verksamheten i värdars organisationer?

Figur 4: Ordmoln över vilket värde som skapas hos lärosäte och externa parter av personrörlighet från akademi ut till externa

parter (www.wordle.net).11

Inte sällan sätts samverkan i samband med forskningsaktiviteter. Genom att ta emot en akademiker i

rörelse kan externa organisationer uppnå en rad mervärden utöver konkreta projektresultat. Några

exempel är möjligheten att lära känna forskningsfronten, tillgång till forskningstänkande och

metodik, en extrakapacitet som kan dyka ner på djupet i vissa frågeställningar och tillgång till unik

utrustning på lärosäten. Genom att ta emot en akademiker i rörelse som har fokus på utbildning så

får värdorganisationen uppdaterade insikter om dagens utbildning samt en kontakt för fortsatt samverkan inom utbildningen. Det är därför intressant att ta fasta på de röster som också lyfter fram

kopplingen mellan samverkan med utbildningsaktiviteter, och att en ömsesidig förståelse byggs upp

även inom det området.

Akademiker: ”När det gäller undervisning som jag jobbar med, är det viktigt att den delen också samverkar. Vi håller på med att skriva färdigt utbildningsplaner för våra nya program som ska börja i höst, de här reviderade programmen, och jag upplever att vi behöver få förankring med hur programmen möter företagens behov. Och överhuvudtaget vad företagens behov är. Så här ser jag en möjlighet att stärka lärosätets verklighetsuppfattning och att jag som person är nyfiken och ser en annan del av verkligheten, helt enkelt för att kunna stärka mig själv också.”

11 Kontakter. Nätverk. Insikter. Behovsanpassning. Förståelse. Anställningsbarhet. Konkurrenskraft. Relevans. Vardagsflykt.

Relevans. Samhällsrelevans. Metodutveckling.

34

Värd: ”Vi har fått en inblick i hur högre utbildning egentligen organiseras.”

Akademiker: ”Till exempel för den här kursen vi har för studenterna. För där handlar det ganska mycket om att vara yrkesförberedande, 'Vad är det studenterna ska kunna?' När studenterna kommer ut i arbetslivet, för den här kursen handlar mycket om kommunikation och projektledning, är det några som vill bli konsulter och vad är det då som krävs för att bli konsult? ”

* * *

Vid andra illustration ovan har argument förts fram att personrörlighet bidrar till att öka svensk industris konkurrenskraft, och den kopplingen görs förvisso till rekryteringsperspektivet ovan, om att

skapa relevanta utbildningsprogram, men kanske än mer till akademikers forsknings- och

utvecklingskapacitet.

Värd från en bred näring: ”Ett värde som skapas av personrörlighet är att stärka svensk industris konkurrenskraft och i det ligger väldigt mycket att man är duktig på att ta till sig forskningsresultat och gör nya saker av det. Det är liksom framtid. Och då ska jag på olika sätt försöka underlätta det, och att delta som värd i KLOSS AkUt är ju ett sätt att dra mitt strå till stacken.”

Akademiker: ”Jag ser värdet i en förankring i verkligheten och ett utvecklat nätverk, och jag hoppas att jag ska kunna hålla kontakten med Myndigheten i framtiden också. (...) Nätverk, och en fördjupad förståelse för eller inblick i andra verksamheter. Och förhoppningsvis nya forskningsidéer. Uppslag till nya ansökningar.”

* * *

Sedan finns det mycket mer näraliggande värde som skapas genom personrörlighet som glädje,

stimulans, ett utökat personligt kontaktnät.

Värd från näringslivet: ”Sen personligen så tycker ju jag, att eftersom jag själv har fått ha förmånen att vara i akademin, så tycker jag att jag vill liksom bjuda tillbaks. Jag ser hur värdefullt det är och tycker också att det är kul.”

Akademiker: ”Möjligheten att fysiskt vara någon annanstans var jättelockande.”

Värd efter ett resonemang om att ökad kontaktyta är ett bra värde som projektet har givit: ”Det är många hos oss som överhuvudtaget inte träffar på akademin. Det i sig, att det finns en sån person hos oss, att det blir personifierat hos oss, det kan ge oanade effekter.”

* * *

En intressant diskussion kom upp när en akademiker och en värd inom humaniora och kultursektorn

diskuterade värde och nytta för samhället med samverkan mellan lärosäten och externa parter inom

deras ämnesområde. Här beskrevs samhällsrelevans i lärosätens verksamhet som en nyckelfråga och

att det här projektet med personrörlighet finansierad av tredje part gav möjligheter till att få pröva nya vägar utan att en direkt nyttoaspekt görs till förutsättning för att kunna medverka.

Akademiker: ”Det har varit en väldig debatt inom humaniora om just nyttobegreppet och ekonomisk nytta. Av förklarliga skäl, för det finns kanske inte något direkt samband där, mellan konst och kultur och att det direkt gör någon nytta. Men det här begreppet samhällsrelevans är ju väldigt intressant. Och det finns också ganska mycket bra kritiskt uppdaterad och globalt förankrad forskning, kring konstens förmåga att till exempel hantera psykologisk komplexitet, trauma och så vidare. Den sortens parametrar är intressanta och väldigt komplexa, och där tror jag att man ändå kan visa på intressanta exempel som inte arbetar med förenklat nyttotänkande och direkt utväxling, utan tar ett annat, mer komplext, grepp.”

35

Värd: ”Det som är vår paradox är att vi är finansierade av offentliga medel, men vi har också ett väldigt tydligt uppdrag om att vara samhällskritiska och debatterande. 'Vad är det som händer i vårt samhälle med kulturarv?' Och där är vi ju precis i en kärnpunkt där konst är väldigt intressant som samhällskritisk form, som teater eller dans också. Så att det är en konstform eller en kulturyttring som är väldigt viktig att få in i våra processer. Där har vi ju en sådan diskussion. Men det som jag tänker på i det här projektet som jag tycker är så himla viktigt, det är att man behöver något slags bonus för att få testa former, för att kunna utvecklas, att här har vi möjlighet att få pröva något nytt och liksom testa lite annorlunda och tycka att 'Ja, men det goda samtalet vi gör här, det ger väldigt mycket' och pröva det. Utan att behöva vara nyttomaximerande initialt, för det finns press att 'Har du levererat lille vän?'. I KLOSS AkUt kan vi få pröva detta, och det tycker jag är jättespännande. För kan detta falla väl ut så blir det mycket lättare för mig att argumentera för att vi behöver sådana buffertar i andra projekt.”

* * *

Hur tror du att dina kollegor ser på dina erfarenheter efter denna period av personrörlighet

Akademi-Ut? Hur kan dina erfarenheter vara värdefulla för din fortsatta karriär?

Uppföljning: på vilket sätt tror du dig kunna använda dig av erfarenheter från det här programmet med personrörlighet?

Diskussionerna som följde på de här två frågorna kom att likna varandra. Det positiva och det

negativa som kollegor ser på erfarenheter efter ett sådant här projekt av personrörlighet kom att ligga mycket nära om individen ansåg vistelsen vara meriterande eller ej meriterande.

* * *

Det är alltid värdefullt när akademikers chefer ser positivt på den här typen av samverkansaktivitet

respektive när en värd hänvisar till det värdefulla i ett projekt med personrörlighet som metod och en

period med personrörlighet uppfattas som en merit.

Akademiker: ”Min närmsta chef ser väldigt positivt på den här typen av samverkan. I min lilla grupp så tror jag att man kan se att det här är jätteviktigt.”

Värd: ”I min organisation kanske man tänker 'Samverkan?'. Det finns ex-jobb, det kanske finns en diffus bild av en doktorand som de har hört talas lite om. Och så kanske man bjuder in en forskare för att föreläsa. Men sen är det inte så mycket mer. Därför tror jag att det här kan få upp ögonen, att man upptäcker att det finns andra sätt, att det finns en hel verktygslåda som man kan använda. Och kanske om vår akademiker kommer vidare att man kan gå ännu djupare, man ser mer och mer möjligheter som man inte tänkt på tidigare.”

Akademiker: ”Vi har ju meritportföljer, och där finns det någon sorts struktur där det absolut passar, tänker jag. Särskilt om det är kopplat till olika forskningsfrågor, projekt och så, så skulle jag kunna tänka mig att det absolut har ett värde.”

Värd: ”Ja, det är en värdefull erfarenhet. Visst borde det vara meriterande.”

* * *

Värdens avslutande kommentar om att ”Visst borde det vara meriterande” är förstås intressant, eftersom ett sånt uttryckssätt används när det inte är meriterande, respektive inte lika meriterande som

inblandade personer tycker det borde vara. Nedanstående citat illustrerar en övervägande uppfattning

hos deltagarna att de som varit med i projektet med personrörlighet tillmäter ett stort positivt värde

till personrörlighet och samverkansaktiviteter, samtidigt som det akademiska systemet, den

akademiska kulturen, inte värdesätter samverkan och personrörlighet som meriterande vid sidan av vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet.

36

Akademiker: ”Jag blev oerhört glad när jag blev utvald. För mig var detta en chans att få betalt för att vidareutveckla det som jag verkligen ville göra, att få lära mig mer om den organisation som jag forskade om, att få möjligheten att följa en av de personer vars befattning jag har forskat om, dess historia och samtidigt kunna bidra med mina forskningsresultat och kommunicera dem i just det här ge- och ta-förhållandet. Eftersom jag forskade utan fast anställning så var det en förutsättning för att jag skulle kunna göra detta, då jag de senaste åren har blivit rådd att skära ner på tredje uppgiften därför att det har tagit rätt mycket av min tid och meriteringsmässigt inte ger mig någonting.”

Akademiker: ”Jag fick faktiskt invändningar, både av min närmaste chef och min prefekt, att 'Det här gynnar ju inte dig, i din karriär. Ska du verkligen lägga tid på det här?' undrade de.”

Värd: ”Det finns inga tunga incitament om man vill göra karriär inom akademin att samverka, man plockar nästan minuspoäng. Och då är det inte konstigt att sådana kommentarer kommer. Hade det blivit guldstjärna för sånt, och att man blev meriterad för det, då hade ju fler än ni gjort det.”

Akademiker: ”De som jobbar med samverkan eller rådgivning eller så, att de tycker det är spännande och vill veta vad som händer. Men att många andra ser det som jag sa förut, att jag inte fokuserar på min karriär ordentligt. Det är inte riktigt så fint.”

* * *

Nämn tre framgångsfaktorer för att stimulera personrörlighet Akademi-Ut?

Figur 5: Ordmoln över framgångsfaktor som kan tänkas för att stimulera personrörlighet från akademin ut till omgivande

samhällsaktörer (www.wordle.net).12

Ett vanligt förekommande argument om att ledningens tydlighet och stöd behövs för att förändringar

och organisationskultur liksom organisationsstruktur. Det nämns även i fokusgrupperna, men framför allt lyfts argumentet fram att samverkan liksom personrörlighet som en metod för samverkan måste

bli mer meriterande än vad som är fallet idag (meritvärde).

Akademiker: ”Det måste meriteras.”

Värd: ”Jag tror att det i det här fallet är viktigt att rektorn, är väldigt tydlig och säger att det här är prioriterat. Och det gäller alla organisationer, att man verkligen uttalar det. Det tror jag är viktigt.”

12 Incitament. Pengar. Meriteringsvärde. Nyfikenhet. Samverkansskicklighet. Rektorsstöd. Långsiktighet. Ödmjukhet.

37

Akademiker: ”Man kan påverka och se till att det arbetas in en samsyn, att man värdesätter vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet och samverkansskicklighet till lika stor del.”

* * *

Intressant är också att ödmjukhet och respekt inför den andres kunskaper lyfts fram som

framgångsfaktor; ödmjukhet inför kollegor i vid mening, om än det är kollegan från andra sektorer

som avses här.

Akademiker: ”Jag vet inte om det är en framgångsfaktor, om detta är på rätt nivå, men jag tror att ödmjukhet är väldigt viktigt. Ödmjukhet för kunskap, och de olika sorternas kunskap som akademin har och som praktiken har. För det är väl där den här clashen uppstår, när vi akademiker försöker tala om att 'Nej men så här är det', och så står de som jobbar med det i verkligheten med helt andra sorters kunskap. Och att det är en ödmjukhet inför att det är olika typer av kunskap, och det kanske är där man kan samverka. I kunskapen. Ja, ödmjukhet för den andra sidans kunskaper helt enkelt.”

* * *

Nämn tre farhågor som du ser med personrörlighet Akademi-Ut!

Den här frågan ställdes sällan, men ett av svaren som gavs är kort och gott liknande det som gavs kring att det upplevs vara en framgångsfaktor att samverkan ska vara meriterande. I det här fallet är

det alltså en farhåga om samverkan inte har stort meritvärde.

Akademiker: ”Samverkan ger ganska lite i meritvärde.”

* * *

I något fall bestod fokusgruppen endast av en akademiker och dennes värd. Trots att idén med

fokusgruppen på lärosätesnivå var just att låta akademiker och värdar träffas för att dela och utbyta

erfarenheter och därmed bidra till kunskaps- och metodutveckling, var det inte möjligt i något enstaka fall. Därför är det intressant att notera, att i ett sådant samtal kom kommentaren om att det hade varit

värdefullt att få träffa flera i samma situation. Det stärker oss i tanken att fokusgrupper är en bra

metod för reflektion och kunskapsutbyte och bör användas när lärosäten planerar program av

personrörlighet.

Värd: ”Det vore väldigt intressant att få träffa någon av de andra akademiker-värd-paren, ett gemensamt seminarium då så man fick dela med sig.”

Akademiker: ”Det jag tyckte var bra är att höra andras ord på något liknande. Som till exempel det här att 'Vad ska komma ut ur det här?' och 'Vad är det som är viktigt här?' och 'Hur kan man motivera det?'. Det låter ju så solklart, men jag måste ändå säga att jag tycker det är en bra upplevelse att få andra människors röster, och särskilt egentligen sådana som man inte alls har träffat tidigare.”

* * *

38

Ett annat citat illustrerar betydelsen av personliga färdigheter som ödmjukhet, öppenhet och

nyfikenhet, liksom att vara agil för nya processer och nya möten.

Värd om personliga färdigheter som öppenhet och nyfikenhet: ”När det blir bra så handlar det ändå om vad som händer mellan personerna ute på fältet. Det går liksom inte att sätta någon där som inte vill det, som inte aktivt driver de här frågorna. Jag har haft erfarenhet av både och, där det har fungerat jättebra och där det inte har fungerat. (...) Att man inte, som man kanske vanligtvis gör, definierar sina roller när man är ute utan att man snarare öppnar upp då. Och att man snarare går in i ett samverkansskede där man inte är så tydlig över var mitt uppdrag börjar och var det slutar? (...) Och att det där finliret inte sker då i styrgrupper eller referensgrupper, utan att det sker ute.”

* * *

Ett ytterligare citat tar upp olika ämnestraditioner och att olika ämnen på lärosäten kan tänkas ha olika samverkansformer som fungerar bättre än andra.

Värd: ”Vi har samverkat på ett sätt med arkeologer, och på ett annat sätt med socialt arbete, och på ett tredje sätt med konstvetare.”

* * *

39

Intryck från fokusgrupper på nationell nivå

När du tänker tillbaka på perioden med KLOSS AkUt, vad är då det första du tänker på (som

värd eller som akademiker)?

Figur 6: Ordmoln över vad akademiker och värdar vid den nationella fokusgruppen tänker på när de tänker tillbaka på den

genomförda perioden av personrörlighet (www.wordle.net).13

Ett samlat intryck vid de nationella fokusgrupperna när värdar och akademiker tänker tillbaka på perioden med personrörlighet är att det varit roligt, spännande eller rent av jättespännande. Ett

intressant inslag är en diskussion om att det rådde viss förvirring till en början i projektet, som sedan

mynnade ut i att nyfikenhet krävs.

Värd 1: ”Förvirring.”

Intervjuare: ”Sa du förvirring? ”

Värd 1: ”Ja, i början. Innan min akademiker och jag hittade formerna. Vad vi skulle inrikta oss på. Men det löste vi och det har fallit ut väldigt bra. Han har varit med som en guide så att jag har hittat rätt inom universitetsvärlden. Vi har kunnat hämta en hel del hjälp därifrån till vår verksamhet.”

Värd 2: ”Jag har fått bekräftat många gånger förut att det är spännande när två världar möter varandra. Det händer spännande saker i mötet mellan olika områden, olika aktörer och olika människor. I det här fallet i mötet mellan näringsliv och akademi.”

Akademiker 1: ”Jag förstår vad du menar. Jag har en liknande tanke. Människor från lärosäten klagar ofta på att de inte förstår sig på näringslivet. Och människor från näringslivet klagar ofta på att de inte förstår sig på lärosäten. Det har jag ofta hört. Så jag var verkligen nyfiken på hur olika vi egentligen är.”

13 Roligt. Möjligheter. Jättespännande. Roligt. Jätteroligt. Jättevärdefullt. Tillfredsställelse. Möjlighet. Spännande. Stolt.

Spännande. Stimulans. Relationsbyggande. Lärorikt. Roligt. NyaProjekt. Relationer. Legitimitet. Nyfikenhet. Förvirring.

Sekretess. Bredd. Konkret.

40

Värd 3: ”Jag känner igen förvirringen i början. 'Vad skulle det här ge?' eller 'Hade det varit enklare att ta in en konsult?' Så kunde man definiera, 'Det här vill jag ha levererat'. Men nu fick vi en bredd på ett annat sätt. Kanske inte det jag tänkt mig från början, men ett annat djup som kan ge oss mer. Sen hoppas vi att det ger något för akademikern också, inte bara för oss som företag.”

* * *

Ofta har lärosäten enklare att få till samverkansprojekt med större organisationer, som också har

resurser för att formulera och sätta en struktur för samverkansaktiviteter som personrörlighet. Det

finns även en tendens för detta i KLOSS AkUt. Intressant är därför att lyfta fram värden som berättar

om hur positivt det här projektet har varit för organisationer med färre än 30 anställda.

Värd: ”Vi är en relativt liten organisation som har funnits i nästan 100 år. Vi har stora behov av att höja kompetensen och ligga i fronten där nya idéer kring vård och behandling finns. Då har vi som en liten organisation ingen utvecklingsavdelning. Vi är inte så många anställda, det är jag och så är det några stödfunktioner, ekonomi. Vi måste tvingas att jobba med de här frågorna själv om vi ska göra ett kvalitativt språng. Då fanns den här möjligheten att få den här akademikern, som jag lärde känna för många år sedan när jag var chef för en vårdavdelning. Så hen tog kontakt med mig och var intresserad av de frågor vi jobbar med, och hen har spetskompetens där. Så det var en skänk från ovan att få in en forskare. Hen fick ett rum, hen kom in till oss en dag i veckan, och så kunde vi börja jobba ihop idéer och utveckla verksamheten. Det har faktiskt mynnat ut i tre stycken konkreta affärsprojekt som vi tänker sälja in till vården. Det har varit helt fantastiskt.”

* * *

När du tänker tillbaka på tillsättningen till KLOSS AkUt, uppstarten och första kontakterna,

vad är då det första du tänker på (som värd eller som akademiker)?

Ett sätt att tänka kring program av personrörlighet, både från lärosätens sida liksom från värdars och

värdorganisationers sida, är att fokusera på befintliga samverkansformer liksom befintliga

frågeställningar och utmaningar. Det skulle innebära ett fokus på frågor som är aktuella och som inte har förändrats eller påverkats av aktuella skeenden. En fråga som tog Sverige med storm var den stora

migrationsströmmen 2015. Vistelser som ägde rum i skolmiljöer är ett utmärkt exempel på hur

akademikers perspektiv på samhällsutmaningar har vidgats och utvecklats, respektive hur skolors

kunskapsbehov tillgodosetts, tack vara vistelseperioden hos en värdskola eller värdkommun.

Akademiker om uppstarten av KLOSS AkUt med en skolförvaltning.

Akademiker: ”När det började hade vi ett möte tillsammans med dem på skolförvaltningen, ett öppet möte om vad vi skulle kunna börja samverka kring som var meningsfullt för alla parter. Då blev fokus på alla nyanlända som kommer och hur skolorna ska kunna bemöta och ta emot alla nyanlända. Vi gjorde det även i kommuner runt omkring så vi var sex kommuner som byggde upp ett nätverk. Vi träffades fem eller sex gånger det här året och det tror jag var väldigt givande för alla parter. Jag lärde mig jättemycket. Vi märkte också att många från de olika kommunerna hade olika behov. Man ville höra berättelser och beskrivningar av hur andra gjorde. Man visste inte alltid hur man skulle göra. 'Nu har vi 120 nyanlända ungdomar, hur ska vi göra för att möta dem på bästa sätt och organisera skolor?'. Många kommuner fick bygga upp helt nya skolor när befintliga skolor inte räckte till. Så var det för mig. För mig var det inte definierat från början att exakt det här ska vi samarbeta om, utan vi byggde ömsesidigt upp samverkan om olika saker. Sen fortsatte det med att Kommunen var i behov av olika kurser i språkutvecklande arbetssätt, kring nyanlända och migration, och då hjälpte jag till att

41

fånga in den kompetensen vi hade. Så det blev en fortbildningssatsning under ett helt år med olika föreläsningar och seminarier kring de teman man hade behov av. Så det har känts meningsfullt.”

* * *

När du tänker på den första fokusgruppen (givet att du deltagit), liksom på loggboken, hur

har de verktygen hjälpt er i KLOSS AkUt (som värd eller som akademiker)?

Fokusgruppsamtalen som fördes dels på lärosätesnivå under hösten 2015 till våren 2016, dels på den

nationella nivå vid KLOSS AkUt erfarenhetsdag den 2 juni 2016 var generellt sett mycket

uppskattade. Deltagare uppgav hur intressant det var att träffa andra akademiker och värdar, till en början från och runt det egna lärosätet, och vid det andra tillfället från och runt andra lärosäten.

Fokusgruppsamtalen tycks vara uppskattade former av möten där kunskaps- och erfarenhetsutbyten

sker.

Akademiker: ”Fokusgruppsamtalet som du frågade om tyckte jag var givande. Det fick upp lite frågor och det var roligt att träffa de andra. 'Jaha, tycker du också så' och så vidare. Det hela kom i en kontext.”

Värd: ”Kanske just kring det här arbetssättet vi har nu [nationella fokusgrupper]. Att vi möts med olika forsknings- och yrkeserfarenheter. Det är alltid bra. Jag uppskattar den här modellen. Den första svängen var vi Lärosätets-gänget med akademiker och värdar. Då hade vi våra interna frågor och diskussioner som också behövdes. Men det skapar ett steg till att vi nu är en blandad grupp.”

Akademiker: ”Jag skulle vilja säga att det finns en tredje variant också. Jag har haft fokusgruppsamtal med akademiker och värdar från vårt Lärosäte, och sen det här [nationella], men jag hade gärna sett något liknande som det här där jag fick sitta med andra samhällsvetare eftersom det är en specifik problematik. Samhällsvetare och humanister som jobbat på liknande sätt men ändå inte. Det skulle varit intressant.”

* * *

Loggböckerna ger däremot en mer splittrad bild. Vissa deltagare säger att den varit meningsfull och

användes varje tillfälle. Andra deltagare säger att det var frustrerande att försöka skriva, med oklart

syfte och använde den därför inte. Överlag tycks en större andel av akademiker ha fyllt i den medan en större andel värdar inte har fyllt i den.

Några röster från akademiker om loggböcker:

Akademiker 1: ”Jag är van att dokumentera från mitt tidigare arbete. Man vill gärna efter

varje dag få tid att skriva och att det ska bli bra, men gud vad tid det tar.”

Akademiker 2: ”Jo de är vettigt att ha både enkäter, fokusgrupp och loggbok. Jag har varit duktig och skrivit loggbok.”

Akademiker 3: ”Jag har skrivit loggbok men kanske inte så utförligt. Jag har skrivit de dagar som jag varit hos min värd.”

Akademiker 4: ”Jag var ovan att skriva dagbok. Jag är mer van att skriva rapporter. Men jag tyckte att det var trevligt att skriva och fundera lite. Och så var det roligt att läsa igenom det sen. Det fanns fördelar med den.”

Akademiker 5: ”För mig har det inte varit problematiskt, det är ett redskap jag arbetar med i vanliga fall som forskare så det är inget konstigt. Jag hade också uppfattat att det skulle användas i forskningssyfte och inte som ett reflektionsredskap, men jag tror att det skulle varit spännande. (...) Syftet var oklart. Om det här ska fungera som empiriskt

42

material sen, vad är det för fenomen som det här materialet ska handla om? Det var oklart i instruktionerna.”

Samtal mellan akademiker och värd om loggböcker:

Akademiker: ”Jag tycker att det har varit svårt att beskriva. Jag tänker att det är till för något slags forskningssyfte och då har jag gjort det men mig har det inte hjälpt.”

Värd: ”Poängen med att dokumentera är ju att man får syn på nya saker. Att det blir ett förändringsarbete och att utveckling sker. Det tänker jag är viktigt i våra verksamheter.”

Akademiker: ”Ja du har rätt i det. Till exempel när jag undervisar så kan jag skriva någon slags kursdagbok men i det här sammanhanget har jag nog bara tänkt att någon bett mig göra det och då gör jag det. Jag har inte tänkt på mig själv.”

Några röster från värdar om loggböcker:

Värd 1: ”Nej, jag har inte skrivit.”

Värd 2: ”Jag får vara ärlig och erkänna att loggbok inte fungerar när man är värd. Jag får inte in det i min tid. Däremot tror jag att det är viktigt utifrån en akademikers perspektiv.”

Värd 3: ”När min akademiker kom till oss på våra nätverksträffar så skrev vi samtidigt anteckningar. Det blev sen vår loggbok. Sista tillfället har vi sen som rutin att göra utvärderingar. Så det är det vi kallar loggbok. Men annars är det mest akademikern som skrivit loggbok. Och den har ju vi läst och fått respons ifrån. Jättekul, för det ger ju nya tankar och också bekräftelse.”

* * *

En idé som kom upp i några av fokusgruppsamtalen är att loggboken borde ses som ett verktyg till att

fördjupa samtalen mellan akademiker och värdar. Genom att skriva på en gemensam loggbok finns

möjligheter att samtala kring frågor och stämma av förväntningar, erfarenheter och möjliggöra kunskapsutbyte på andra vägar än under själva vistelsen.

Akademiker 1: ”Jag uppfattade aldrig loggboken som ett verktyg för mitt arbete. Vi hade gjort upp en plan för vad som skulle göras. Loggboken uppfattade jag som projektets behov, inte mitt behov. Jag har försökt svara mot vad det är för information som behöver komma in i loggboken för att de ska kunna förstå något av det jag håller på med.”

Värd 1: ”Jag instämmer. Jag såg det mer som aktiviteter att föda in i forskningsprojektet KLOSS AkUt.”

Akademiker 2: ”Man visste också att man inte kan påverka vår vistelse på något sätt eftersom loggboken bara kommer att läsas i efterhand.”

Akademiker 3: ”Jag håller med. Det tar tid att skriva. Men jag ser fördelarna med det. Det kan hända många olika saker under en dag och det är ett sätt att reflektera över dagen. Att skriva ner några goda exempel från dagen.”

Akademiker 1 igen: ”Ett misslyckande är lika framgångsrikt som en effektiv lösning. En effektiv lösning kan bli mer 'Okej, då behöver vi inte ägna mer tid åt det'. I relation till det hade jag inte hjälp av loggboken men det skulle kanske ha varit intressant att ha ett incitament för att tänka efter. Ett likadant incitament som skulle varit intressant är att ha en gemensam loggbok som avstämts en gång i veckan. Vad har varit intressanta utmaningar? Vad har vi blivit förvånade över? Snarare än att jag redogör för vad jag funderat på och min värd redogör för vad hon funderat på. Egentligen har vi aldrig haft tid att diskutera gemensamma erfarenheter av projektet eftersom vi alltid jobbat praktiskt och konkret med våra frågor. Det skulle kunna varit ett instrument att driva arbetet.”

* * *

43

När du tänker tillbaka på vistelsen, vad har varit bra och vad har kunnat vara bättre? (som

värd eller som akademiker)?

Inom ramen för KLOSS AkUt bekräftas bilden av att personrörlighet som metod har uppenbart goda

förutsättningar till gott relationsbyggande: att skapa nya relationer, fördjupa befintliga relationer,

bredda kontaktnät osv.

Värd från offentlig sektor: ”Det som varit bra är att få den här närmare relationen med läraren som kommit till oss. Tillgången till hennes kunskap och hennes forskning som vi har kunnat dra nytta utav bland våra förskollärare när vi har haft de nätverken som vi tidigare haft och som vi jobbar med kontinuerligt med.”

Värd från näringslivet: ”Vi har mycket närmare kontakt nu med akademin än tidigare.”

Akademiker: ”Det här har skapat en ytterligare möjlighet. Och det får verkligen konsekvenser för väldigt många fler. Att nätverk skapas och att elever kommer kunna få annan undervisning är ju fantastiskt.”

* * *

På vilket sätt har ni berört frågan om en eventuell fortsättning av ert nya samarbete?

Inte bara inom teknikämnen har goda möjligheter till att fortsättningar bygga vidare på den relationen

som har skapats genom projektet. I fokusgrupperna har fortsättningar nämnts av både värdar och akademiker, inom teknik och samhällsvetenskapliga ämnen, inom näringsliv som offentlig sektor.

Akademiker: ”Jag har blivit ombedd att vara kvar.”

Värd: ”Vi kommer att fortsätta samarbeta men det får vi betala.”

Akademiker: ”Nu när vi har lärt känna varandra har vi lagt grunden för att samarbeta framöver.”

Värd från industriföretag: ”Vi har en industridoktorand som jobbar nu, och det finns ett förslag på att vi får en till som kommer. Och jag vet att det finns fler projekt planerade. Så det finns jättemycket samarbete.”

Akademiker till offentlig sektor: ”Flera kommundoktorander kommer tillsättas där jag kan vara handledare för några av dem. Jag kommer vidare ta hand om en bryggkurs för tjugo lärare som ska bli fil. kand. inom ramen för sin tjänst som en fortbildningssatsning.”

Akademiker från samhällsvetenskaper: ”Vår vision är att söka pengar och förlänga projektet. Det är lite kort med sex månader tycker jag om det ska bli en win-win för alla.”

Akademiker från teknikvetenskaper: ”Det är lätt att säga att det är för lite tid, men jag vet inte om lösningen är mer tid. Det fungerar väl som en teaser på något sätt. Jag vet inte hur mycket tid som skulle vara tillräcklig tid. Och de här pengarna tas väl från annan forskning. Så det kanske är en bra balansgång.”

* * *

Projektet var en test på hur program med personrörlighet från akademin ut till externa parter kan

organiseras och genomföras vid elva lärosäten. Styrgruppen och projektledning har aktivt arbetat med

information i projektets olika faser. Samtidigt finns dock en känsla av att lärosätena kan vara ännu

bättre på att informera inför en vistelseperiod, och i synnerhet då i fråga om hur relationen kan fortsätta även efter perioden: idén om att vistelseperioden borde vara ett första skede på något längre,

och att vägledas inför vistelseperioden med information om andra vägar att växla upp och fortsätta

när väl testperioden är över.

44

Akademiker 1: ”Jag tycker att det saknas stöd och rekommendationer för hur man kan gå vidare, egentligen redan från början. Nu har jag hittat egna vägar att växla upp tid, pengar och aktivitet.”

Akademiker 2: ”Min värd sa redan från början att varför vi inte tar in en konsult, det beror på att vi vill se om det här kan leda till en fortsättning. Just den delen av Företaget har inte haft så mycket med Lärosätet som håller på med IT-system att göra, utan det är lite nytt för företaget. Så de kanske ser det som en pilot ur deras perspektiv.”

Akademiker 3: ”Mitt projekt var sådant, det var framåtsiktande. Jag skulle göra ett grundjobb under det här året för att sätta igång en utbildning i höst där både Företaget 1 och Företaget 2 har verksamhetsbaserad utbildning. Hela grejen blir då att bygga kontakter som kommer att förvaltas och utvecklas.”

* * *

Om du skulle övertyga en kollega om ett likadant projekt, vad skulle du säga då?

Hur har du övertygat din chef om att medverka i KLOSS AkUt-projektet? Vad är ditt motiv som akademiker? Vad är ditt motiv som värd?

Figur 7: Ordmoln över vad akademiker och värdar vid den nationella fokusgruppen skulle säga om de ville övertyga en

kollega till att delat i ett likadant projekt med personrörlighet (www.wordle.net).14

* * *

14 Nytt. Meriterande. Nytt. Attraktivt. Nyhetsvärde.

45

Vad har varit värdefullt för dig med den här perioden av personrörlighet?

Uppföljning: på vilket sätt stärker projektet relevans och kvalitet i utbildning? På vilket sätt stärker projektet relevans

och kvalitet i forskning? På vilket sätt stärker projektet verksamheten i värdars organisationer?

Figur 8: Ordmoln över vad akademiker och värdar vid den nationella fokusgruppen tycker har varit värdefullt med den här

perioden av personrörlighet (www.wordle.net).15

Även i den nationella fokusgruppen lyfter en akademiker fram det ibland försummade fokus på

samverkan inom utbildningsområdet.

Akademiker: ”Som jag har tolkat det när man pratar om samverkan så är det forskning man tänker på. Som studierektor brinner jag för utbildning och har sett till att kunna ta med saker till mina studenter. Man skulle behöva trycka på mer för att samverkan skulle kunna betyda mer för utbildning och inte bara för forskningen. Doktorander är en sak men studenter på grundnivån som ofta undrar vad de kan bli, där känner jag att det har varit bra att kunna prata med dem om alla jag träffat.”

* * *

Att bygga relationer har varit ett värdefullt resultat av personrörlighetsprojektet och inte minst då för

att formulera nya sätt att samverka på:

Värd från skolförvaltning: ”Det här skapar en massa möjligheter. Vårt samarbete med Lärosätet syftade till att bygga modeller för samarbete i redan pågående arbeten. De möten som har skett på Lärosätet och inom vår förvaltning, men också i andra skolkommuner här i länet, har satt igång väldigt mycket intresse. Det har också resulterat i tre modeller för samverkan som vi kan bygga vidare på.”

* * *

Värdarna inom skolvärlden talar i mycket positiva ordalag om projektet. De upplever att samverkan

genom personrörlighet är en ypperlig väg för att bygga utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad kunskap. Utbyte med och stöd av forskare från lärosäten utgör en viktig pusselbit i

kommuners och skolors utvecklingsarbete av sina utbildningar.

15 Stimulans. Förkovran. Möten. Vänskap. Kontakter. Nätverk. Lärorikt. Kompetensutveckling. Kontakter. Idéer.

Kunskapsfördjupning. Kontaker. Legitimitet.

46

Värd: ”Det jag ser som värd är att vi har ett uppdrag som ska bygga på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärosätet har hjälpt oss att få fatt i det. Och det i sig leder till en ökad kvalitet på avdelningarna. Det kan jag säga är en direkt konsekvens.”

Värd inom skolvärlden: ”Inom utbildningen där jag verkar där ska man gå ner till klassrumsnivå. Där ska undervisningen bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Det här har under senare år gått upp för lärare och det har blivit ett större intresse för att forska. I en av våra skolor har alla på skolan gått in i en forskningsstudie. Målet var att alla skulle bli magistrander. Så vi har ju en viss kontakt med forskarvärlden, men i och med att akademikern kom in så har vi speedat upp farten och under det här året så har vi jobbat väldigt konkret. I början av den här perioden var det mycket nyanlända asylsökande. Det vet ni alla att det var ju kaos. Vi skulle ordna skola för dem och då diskuterade vi och tog fram två mottagningsskolor som hen är väldigt intresserad av att forska på. Vad hen kunde göra var att hjälpa mig att ta fram olika föreläsningsserier som lärosätet kunde hjälpa till med. Så vi hade en föreläsningsserie på sex föreläsningar om nyanländas lärande. Det var etthundrafemtio deltagare. Sen hade vi en föreläsningsserie om det kollegiala lärandet. Också för hundrafemtio personer. Det var det första. Sen såg vi som ett resultat utav Skolan att det fanns ett fortsatt sug, så vi har tagit fram ekonomi så att sju stycken lärare kan gå in som doktorander nu till hösten. Vi har ett problem inom skolvärlden och det är om man vill gå vidare. Har du en examen före 2002 så måste du komplettera den för att överhuvudtaget kunna läsa vidare.”

* * *

Nedanstående citat återger en intressant sekvens som dels beskriver hur värdar upplever två goda

egenskaper av akademiker när de inledande kontakterna togs (nyfikenhet och beslutsamhet), dels

speglar den betydelsen av att det centrala samverkansstödet vid lärosätet fungerar bra på att vid extern

förfrågan para ihop externa intressenter med lämpliga akademiker.

Värd 1: ”Nyfikenhet hos akademikern. Det märktes att hen var ärligt och djupt intresserad om att få veta mer. Och det har naturligtvis funnits kvar men det var väldigt tydligt att hen tyckte 'Vad spännande att få vara här'.”

Värd 2: ”Jag blev kontaktad och först trodde jag att de ville få mer exjobbare hos oss. Så det var nog en lite otydlig presentation först av vad programmet är. Sen åt vi lunch tillsammans och så förstod jag var det var. Men jag hade ingen forskarbakgrund och akademikern hade inga kontakter med mig eller mig grupp tidigare utan han hade hört av sig till lite gamla bekanta och fått mitt namn. Så det var inte högskolan eller företaget som parade ihop oss utan det var akademikerns beslutsamhet som såg till att det blev ett projekt.”

Akademiker 1: ”Jag tror att alla våra möten har varit unika. När vi startade så var det min värd och jag som planerade kontakten tillsammans och gjorde en gemensam ansökan till lärosätesledningen som sen skulle gallra ut vilka projekt som skulle vara med. Så vi såg att vi kunde göra något mer tillsammans och få en ingång in i lärosätet. Så det var mycket mer utifrån. Jag brukar säga att jag jobbar inifrån lärosätet med ett utifrånperspektiv inåt. Det här har handlat om att göra vissa saker man inte annars kan göra, med ett gemensamt intresse från värd och akademiker.”

Akademiker 2: ”För min del var det en ganska konstig ingång. Det började med att min värd och chef på Organisationen, tog kontakt med mitt ämne vid Lärosätet för några år sedan och frågade om vi kunde göra något ihop och få dit studenter på något sätt. Så vi började göra lite bussfärder dit. Sen kom det här med KLOSS AkUt och då har vi en samverkanskoordinator. Hen tog kontakt med mig och sa 'Kolla, det här finns, nu kan ni göra något mer av det här'. Och på den vägen är det. Så båda parter visste om varandra innan, men vi kunde inte göra något innan pengarna fanns. Det var verkligen en vall som togs ner. Och jättespännande för min del att komma in i en annan värld och jobba i en helt annan miljö, som inte är akademin men där legitimiteten man kommer med från

47

universitetet är rätt häftig. De vill ha den och man kan komma med många saker dit som de efterfrågar och tvärtom. Jag har verkligen positiva erfarenheter.”

* * *

Vad är det som krävs av personer som engagerar sig i personrörlighet? (både från värd- och

från akademiker-perspektiv)

Figur 9: Ordmoln över vad akademiker och värdar vid den nationella fokusgruppen tycker krävs av personer som engagerar

sig i personrörlighet (www.wordle.net).16

I någon mån är det vanliga så kallade sociala egenskaper som nämns när värdar och akademiker får

frågan om vad som krävs av medarbetare som ska gå in i yrkessituationer (jfr Figur 9 ovan): att vara

nyfiken, ödmjuk, öppen, prestigelös är några ord som nämndes ett par gånger. En viktig iakttagelse som lyfts fram i nedanstående citat visar på att ansvaret att skapa mötesplatser, sådana mötesformer

som KLOSS AkUt och personrörlighetsprojektet har varit. Bör finansiärer, lärosäten eller någon

annan ta ansvar för detta?

Värd: ”Jag tror att man kan vara kvar i akademin och kvar i näringslivet utan att röra på sig, men att mötas mer, att det finns någon form av mötesplatser och att underlätta för de här mötesplatserna är något man kan rigga för i samhället. Det tycker jag att forskningsråden och forskningsfinansiärerna borde göra mer. Nu är det nästan bara utlysningar och det är inte steget innan, där man riggar mötesplatser så att de här parterna kan hitta gemensamma problemställningar och sen söka utlysningar. Man har överhuvudtaget inget förstadium. Det jobbar vi mycket med att få till stånd.”

* * *

16 Lyhörd. Prestigelös. Nyfiken. Nyfiken. Prestigelös. Vilja. Social. Nyfiken. Social. Ödmjuk. Öppen. Nyfiken. Lyssnande.

Tålmodig. Långsiktig. Öppenhet. Nyfiken. Ödmjuk. Initiativkraftig. Möjlighetsfokus. Flexibel. Öppen. Ödmjuk.

48

Nämn tre framgångsfaktorer för att stimulera personrörlighet Akademi-Ut!

Figur 10: Ordmoln över vad akademiker och värdar vid den nationella fokusgruppen tycker om vad som krävs av personer

som engagerar sig i personrörlighet (www.wordle.net).17

* * *

Ett återkommande tema i fokusgrupperna har varit tiden som varit möjlig i projektet för akademiker

att vistas vid externa parter. Grundidén har varit att projektet möjliggör personrörlighet om 20 %

under 6 månader, med utgångspunkt en dag i veckan under ett halvt år. De flesta vistelser har testat

det här upplägget, men det har samtidigt funnits avvikelser där exempelvis någon har vistats hos

externa partners mer intensivt, kanske en eller två veckor åt gången, och sedan haft paus i några månader; eller två dagar i veckan under tre månader. Upplägget har därmed varit flexibelt. En

återkommande kommentar bland akademiker har varit att 20 % under ett halvår har varit för lite för

att arbeta när väl relationen är påbörjad och utvecklad. Men det handlar också om lärosätets

möjligheter till framförhållning som att tjänsteplanering av undervisning kräver flera månaders

framförhållning, vilket projekt som detta inte alltid har kunnat ge sina akademiker i planeringen.

Ibland har denna brist på tid lett till förseningar.

Akademiker: ”Det var nyttigt att vara på plats. Något som skulle kunna bli bättre är tiden. Det var väldigt kort.” En annan akademiker fortsätter: ”Att vara på plats är väldigt värdefullt. Att få in en fot. Det som hade kunnat förbättras är att det varit svårt även för värdorganisationerna att hitta tid att sätta sig ner med mig ibland och prata om vart vi är på väg. Det kändes ibland som att de också kastades in i det.”

Akademiker inom samhällsvetenskap: ”Jag tyckte att allting gick för långsamt. Det blev för sent. Det var på håret att vi fick ihop det. Jag vet inte hur ni har det i era organisationer men att få veta i november att man ska vara tjugo procent någonstans under våren, det är för sent. Min tjänsteplan är ju lagd ett år framåt i princip. Sen är det klart att det går att göra förändringar i anslag och sådär, men det var för sent. Nästan så att det inte gick att få till. Det ställer till det för anda kollegor och det ger inte KLOSS AkUt ett bra rykte. Det har ju att göra med att er process inom projektet var sen, utifrån ett tjänsteplaneringsperspektiv på högskolan. Det finns säkert en massa skäl till det, det förstår jag också, men jag tyckte att det var struligt i uppstarten eftersom en massa andra kollegor fick gå in och göra det jag skulle göra på tjugo procent. Jag sitter ju inte och väntar på att min tid ska fyllas upp med tjugo procent.”

Akademiker från annat lärosäte: ”På mitt ställe var det annorlunda. Man blev glad och tyckte 'Åh vad roligt att du får nätverka åt oss och vi får tjugo procent av din lön'. Men det var inte så att någon hjälpte mig plocka bort tjugo procent av det jag skulle göra.”

* * *

17 Framförhållning. Tid. Pengar. Meriteringsvärde. Status. Ledningsstöd. Meriteringsvärde. Struktur. Struktur. Utbytet.

Personkemi. Ledningsstöd. Pengar.

49

Här bekräftar en värd vad en akademiker inom samhällsvetenskapen konstaterar, att det också handlar

om hur länge relationerna möjliggörs, att det inte enbart handlar om 20 eller 40 % under en period,

utan att också själva perioden bör vara längre än ett halvår. Intressant är också den inledande

kommentaren om att akademikern ser tiden som skild mellan samverkan (personrörligheten) och att

bearbeta materialet från det erfarna och observerade i projektet till vetenskaplig text.

Akademiker från samhällsvetenskaper: ”Nu har jag ingen tid kvar så nu måste jag skapa resurser för att kunna bearbeta materialet. Visst, jag kan ge tillbaka på workshopar och på koncernledningsnivå men för att det ska bli vetenskapliga artiklar av det så måste jag lägga väldigt mycket mer tid. Och då räcker inte de här tjugo procenten överhuvudtaget. Då har jag behövt lägga dem, kan jag tycka, på att skapa ett gediget material. Den problematiken har vi hela tiden som forskare. Vi måste hela tiden tänka hur vi finansierar så att vi kan gå vidare med det här materialet vi har eller testa vår modell. Jag sitter nu på ett fantastiskt material och har ingen tid att jobba med det under hösten. Det är synd.”

Värd från stora företaget fortsätter: ”Det är klart att tid alltid är bra. Jag tror också på att bygga en långsiktighet så att man kan hålla på en dag i veckan eller varannan vecka. Jag tror inte att det behöver vara jättemycket men att man behöver göra det under en lång tid. (...) Jag tror inte att man ska prata om det som ett projekt utan som en del av den löpande verksamheten.”

* * *

Det som kan ligga till grund för ett systematiskt samverkansarbete, liksom ett paket med flera

samverkansprojekt där ett program med personrörlighet kan vara ett utvecklande inslag, är en

medveten struktur för personrörlighet som passar lärosätet och dess intentioner.

Akademiker: ”Strukturbygge för samverkan är så jätteviktigt. Inget sker av sig självt. Ofta blir det ad hoc: 'Någon är engagerad där, någon känner någon där'. Att bygga strukturer är tålamodsprövande, långsiktigt arbete som kräver många olika krafter. (...) Kan man skapa delade tjänster? Personrörlighet är en jättefråga. Det är en möjlighet till ömsesidig förståelse. Det är ju otroligt viktigt att våga kliva utanför sin egen box. Hela kompetensförsörjningsfrågan är ju bunden av personrörlighet.”

Värd 1: ”Om man inte själv är driven och vill samverka, då kommer det ju aldrig bli prioriterat för forskare. Det märker jag litegrann också att de som kom till oss är sådana som har haft väldigt mycket samverkan. Så det är en intressant fråga i att öka samverkan, hur gör man det lättare för forskare och även företagen att få till det? Och det är inte bara tiden utan även med rättigheter och patent, i alla fall på vårt företag. Det är svårt när man jobbar med lärosätet.”

Värd 2: ”Det tycker jag är värdefullt i det här projektet, att det lyfter fram vissa hinder i ljuset som man kanske måste sätta en resurs på att identifiera och sedan hantera. Det är lätt att säga att visst vi kan handleda ett examensarbete men då blir det orimligt att handleda även juridiska och institutionella strukturer som måste förändras för att det ska kunna genomföras. (...) Att ha en avlönad akademiker från universitetet har underlättat jättemycket för mig. Annars hade jag behövt krångla väldigt mycket med att göra en anställning för att få ut personen. Det hade varit jättebesvärligt i min verksamhet.”

* * *

För att nå framgång med personrörlighet krävs att meriteringssystemet för akademiker förändras och

försöker fånga in samverkan som meriterande. Frågan lyfts oftast av akademiker, men finner

förståelse också bland värdar.

Akademiker: ”Vad vill vi ha forskningen och akademin till för i ett samhälle? Det är intressant att samverkansfrågan har kommit skarpare i fokus, inte bara i Sverige utan också internationellt. Men då måste man också se över incitamenten naturligtvis. Ska det

50

bara vara på den enskildes intressefält? Den klassiska frågan, vad är akademins roll och uppgift i samhället? Är det att vara fri och bidra till bildningen eller är det nyttan för samhället? Och vad är nytta och för vem? Där tror jag efter att ha jobbat som lärare och nu med samverkansfrågor att vi hamnar. Och det är intressanta diskussioner men det blir också systemfrågor. Vill man se en utökad samverkan och forskning som bidrar till praxisutveckling inom olika branscher och fält så måste man kanske se över meriteringssystemen.”

En annan akademiker fyller i: ”Det är meriteringen som är nyckeln.”

Värd: ”Meriteringssystemet är ju ett uppenbart sätt man kan ändra på så att det blir mer intressant. (...) Jag börjar ana en förändring också. På Lärosätet har man börjat ändra lite i prestationsutvärderingar och forskare och personal har börjat lägga in parametrar om extern samverkan. Jag tror att det kommer. Sen måste vi få departementet att ändra men jag tror att det händer så småningom.”

* * *

Ytterligare kommentarer kring Samverkansskicklighet som en aspekt av meritering:

Akademiker: ”Den hårda delen av universitetsvärlden är inte riktigt anpassat till det här om man tänker meritering. Att bara åka ut och samverka för samverkans skull, det anses ju fullständigt meningslöst. Om det ska göras så måste man tänka lite framåt, för min egen del kan jag räkna in det i forskningsmeriteringen men det har jag ju sett till.”

Värd: ”För att du anpassat det så att det går in i din forskning? ”

Akademiker: ”Ja, och det är ju inte den här KLOSS AkUt på tjugoen dagar utan för att jag växlat upp det själv på en massa olika sätt. Pedagogisk meritering kan man tänka sig, där finns det finesser om man verkligen ägnar sig åt kunskapsöverföring. Det skulle jag kunna skriva in i min portfolio även om jag inte orkat göra det. Ordet samverkansmeritering har jag aldrig hört talas om förut.”

Värd 1: ”Samverkan leder ju till möjligheter att söka och starta nya projekt, få resultat och skriva papers. Att bara samverka för att det är trevligt att vara tillsammans kan ju inte vara syftet, utan samverkan måste ändå i slutändan vara att man gör något tillsammans som kan bidra till att du får bättre forskningsresultat, och då får ju du lika väl som jag ett resultat som gör att jag kan sälja mina produkter.”

Akademiker 1: ”Nu tänker vi teknikvetenskap och där går det att applicera.”

Värd 2: ”Fast det är ju ett uttalat uppdrag åt universitetssektor från staten att man ska samverka för sin egen skull.”

Värd 1: ”Men definitionen att samverkan bara är samverkan? ”

Värd 2: ”Ja, att överföra kunskap till samhället har liksom ett egenvärde. Det är klart då att det är en stor nackdel att det inte är meriterande. Men det har också varit viktigt att för att få de här forskarna att komma ut till oss, för att vi ska vara intressanta för dem så måste vi anpassa våra behov så att det blir meriterade, så att det blir ett forskningsprojekt som kan bli publicerat.”

* * *

51

Nämn tre farhågor som du ser med personrörlighet Akademi-Ut!

Den egentliga farhågan med personrörlighet som togs upp i de nationella fokusgrupperna är när

relationerna mellan lärosätet och värdorganisationen kräver formella avtal som hanterar så kallade

"non-disclosure-agreement" (NDA), patenträttigheter "intellectual property rights" (IPR). Strukturer

för samverkan inbegriper således inte sällan avtal. Särskilt vanligt förekommande är det inom teknikrelaterade kontakter med näringslivet.

När frågan om sekretess dyker upp och vem som äger den framväxande kunskapen finns det

uppenbara problem att hitta en väg fram. Det gäller inte minst mot bakgrund av det rådande så

kallade lärarundantaget som gör att lärare och forskare vid svenska lärosäten äger alla sina

intellektuella tillgångar som skapas i sin anställning. Denna rättighet är svår att förhandla bort. I de flesta andra organisationer är det arbetsgivaren som äger intellektuella tillgångar som skapas inom

ramen för tjänsten. Vissa projekt har till och med varit i farozonen att alls bli av på grund av detta.

Svårigheter kring formella avtal kvarstår som område där både lärosäten och externa parter bör se

över sin praxis.

Värd från industriföretag: ”Ett problem med en fortsättning av KLOSS AkUt som kanske är unikt för industrin är det som heter NDA18 och IPR19 som är hemligheter. Om en akademiker ska vara välkommen till oss, och för att han över huvud taget ska komma in i byggnaden, måste han skriva på ett NDA. Han kollade då med sina jurister på Lärosätet och de sa då att det här kan du inte skriva på, om du skriver på det så är det inte giltigt. Han skrev på i alla fall eftersom han inte fick komma in om han inte skrev på. Det där är ett jätteproblem och det är det alltid när vi jobbar med akademin. Det är olöst fortfarande. Det finns ett forskningsinstitut som heter SICS som jag tror skapades bara för att lösa just det här problemet. De kan göra forskning åt oss och de kan skriva på de här avtalen om att det är hemligt. Det andra är IPR och det betyder rättigheter till patent och uppfinningar. Det är också ett jätteproblem eftersom saker man uppfinner på Företaget tillhör Företaget men det är en annan grej på akademin och de två går emot varandra. Så båda de här två sakerna är jättehinder i samverkan.”

Akademiker från lärarutbildningen: ”Vi har sett hinder för samverkan just vad det gäller forskarutbildade som kommer ut tillbaka till Kommunen eller till sina skolor. När de inte längre är anställda av ett lärosäte har de inte access till alla forskningsdatabaser. Hur ska man kunna bygga en skola från grunden när man inte ens har access där kunskapsbanker byggs? Det är en jättefråga för oss. Det finns en rad systemkrockar inom olika branscher som vi borde identifiera och hitta lösningar på.”

* * *

Här nedan följer även ett intressant utbyte där frågan om arbetsmiljöansvar reses från en värd i

kultursfären.

Värd: ”Även hur man reglerar arbetsmiljöansvar. Det finns en mängd olika utbildningar på Lärosätet som är relevanta för vår ganska breda verksamhet som går från turism till jordbruk och däremellan historieforskning, en massa olika praktikmöjligheter som är relevanta. Men i några av de här organisationerna vill man absolut inte ha in någon praktikant eftersom man då blir arbetsmiljöansvarig. Där ägnar de sig åt farliga saker, de kör maskiner som man kan skada sig på, på olika sätt. Det måste vi hitta ett sätt att reglera. Som säkert finns. Om du är på ett Företag så har de säkert system för det här, men kulturella inrättningar i Sverige har inga system för att hantera arbetsmiljöfrågor.”

18 NDA = non-disclosure-agreement (sekretessavtal).

19 IPR = intellectual property rights (äganderätten kring idéer och forskningsresultat).

52

Akademiker: ”Så har vi. Om det är en universitetskurs så har vi arbetsmiljöansvaret för studenten när den är på praktikplatsen.”

Värd återkommer: ”Ja fast det måste regleras i ett avtal eftersom jag är ansvarig för arbetsplatsen enligt arbetsmiljölagen, om jag inte skriftligt kommer överens med motpart. Det kan säkert vara så att lärosäten gör så, men min sektor vet inte om att det finns. Det är bra då att projektet visar att här är ett exempel på en sak som behövs. Det finns mängder av andra sådana saker.”

* * *

En mindre farhåga som lyfts är en spegling av vad som också kan vara en framgångsfaktor: om

samverkan och personrörlighet inte blir meriterande, är det en farhåga för att personrörlighet helt

enkelt inte blir av.

Akademiker: ”Det handlar också om vår meritering. Jag blev som sagt avrådd av mina chefer att ta det här för att min tid skulle bli splittrad.”

* * *

53

Intryck från loggböcker

Inledning

Loggböcker introducerades som ett kompletterande verktyg till fokusgrupper för att stimulera

reflektion och samtal hos akademiker och värdar. Mallar togs fram för akademiker (bilaga Loggbok akademiker, se kapitel Bilagor och tips för läsning) och för värdar (bilaga Loggbok värdar, se kapitel

Bilagor och tips för läsning) för att så långt som möjligt underlätta för deltagarna att använda max 15

minuter av sin arbetsdag till att reflektera. Medan flertalet akademiker användes sig av och lämna in

sina loggböcker var det få värdar som hade tiden. Se också avsnittet kring ”Intryck från fokusgrupper

på nationell nivå” där deltagarna diskuterar förtjänster och tillkortakommanden med loggböcker, där exempelvis idén om en gemensam loggbok för akademikern och värden att skriva som ett ytterligare

sätt att öka möjligheten till samtal om förväntningar och metodutveckling. Här nedan följer

tematiserade utdrag från loggböcker.

Intryck från akademikers loggböcker

Här nedan är några nyckelord från akademikers loggböcker.

Figur 11: Nyckelord från akademikers loggböcker (www.wordle.net).20

20 Samverkan. Dialog. Intressant. Givande. Ambition. Artikel. Entusiastisk. Stimulerande. Intensivitet. Bra. Tillfälle. Glädje.

Spännande. Utveckling. Inspiration. Förvåning. Roligt. Bidrag. Fokus. Avtalsstrul. Resurskrävande. Glädje. Resurskrävande.

Intressant. Stimulerande. Roligt. Positivt. Tvärvetenskapligt. Stolthet. Tillgång. Reflektion. Öppenhet. Förståelse. Insikter.

Utbyte. Uppslag. Diskussion. Samarbete. NyaForskningsämnen. NyaVärden. Konkret. Givande. Roligt. VälFörberett.

Kontakter. Relationsbyggande. Socialt. Intervjuer. Observationer. Intryck. Ledningsstöd.

54

Om det positiva med personrörlighet.

Akademiker: ”Min erfarenhet av KLOSS AkUt är väldigt positiv.”

Akademiker: ”Intressant med fokusgruppsamtalet. Märker att jag börjat identifiera en del nya värden med KLOSS AkUt-projektet som jag inte såg är jag skrev ansökan i somras. Hittills har projektet varit över all förväntan.”

Akademiker: ”En mycket givande dag. Har bland annat fått många uppslag för framtida forskningsprojekt som jag ser fram emot att diskutera närmare med min värd under utbytet, samt en bättre förståelse av vad jag kan konkret bidra med under samarbetet.”

Akademiker: ”Mitt besök är mycket bra förberett av värden. Passerkort, datorkonto, dator, sittplats är ordnat på bästa sätt, mycket smidigt. Roligt att komma igång med projektet.”

* * *

Första dagen är ansträngande och mycket är nytt.

Akademiker: ”Jättetrött efter denna första dag som ”akademiker i rörelse”. Eftersom jag inte bara gör intervjuer, utan också observerar den miljö jag är i, och kontinuerligt skriver ner det jag upplever, är dagen väldigt intensiv. Men det har varit en väldigt spännande dag med massor av nya intryck.”

* * *

Om betydelsen av relationsbyggande och sociala aktiviteter.

Akademiker: ”Denna vecka har haft ett mycket stort inslag av sociala aktiviteter vilket har varit mycket trevligt och skapat ett både bredare och fördjupat kontaktnät.”

Akademiker: ”En lärdom från projektet är hur otroligt viktig den sociala biten är. Den går inte att skilja från den rent professionella.”

* * *

Om vikten för värdar att skapa ett positivt bemötande och värdet av en förutbestämd

arbetsplats. Och att de sociala relationerna är viktiga.

Akademiker: ”Jag har fortfarande inte fått en plats att sitta på, utan får tjuva lite på platser som frånvarande anställda har. Det funkar bra, men det vore bättre att ha en långsiktig lösning på plats. Jag fortsätter att fundera på hur jag ska integreras lite bättre i verksamheten – men på en nivå som inte suger upp mig helt. Folk här är naturligtvis upptagna med sina dagliga projekt och tiden de kan lägga på mig (om jag inte är kopplad till deras projekt) är begränsad.” [Två veckor senare skriver akademikern i sin loggbok] ”Mycket produktiv dag. Positivt. Var också och åt med en del folk jag inte träffat förut. Jag ser ett stort värde i att också få denna typ av kontakter, som kanske inte är direkt nödvändiga för det arbete jag är tänkt att göra, men som ändå hjälper till att få en känsla för och en samhörighet med värdorganisationen.”

* * *

Om stöd från ledningen, men att också andra medarbetares intressen finns med:

Akademiker: ”I dag gjorde jag mina två första intervjuer med personer som inte är VD:n. Jag insåg att det inte enbart har sina fördelar att vara på företaget på VD:ns inbjudan, för allt hen gör uppskattas ju inte, och detta ”spiller över” på mig. Bara för att VD:n tycker att KLOSS AkUt-arbetet är bra betyder alltså inte att alla andra tycker det, vilket märktes i intervjuerna på så sätt att det fanns – åtminstone hos en av mina

55

informanter – en viss skepsis till mig. Jag kommer att få jobba på att vinna folks förtroende…”

* * *

Om fördelarna med att kunna fokusera på ett projekt – utan avbrott från andra uppgifter.

Akademiker: ”Genom att vara hos Företaget kan jag fokusera bättre. Jag kommer framåt i arbetet mycket bättre än om jag hade jobbat på Lärosätet. Det är så många fragmenterande uppgifter på Lärosätet, många olika möten, handledning och läsning av studentuppsatser på avancerad och forskarnivå, och skriva själv förstås. Alla dessa saker gör det svårare att fokusera på en sak. Här vid Företaget jobbar jag bara på ett specifikt projekt och har kanske något möte med min värd. Inget som stör. Det känns jättebra att få saker gjorda här.”

* * *

Om problematiken med att ta fram fungerande avtal för denna typ av samverkan.

Akademiker: ”Det har stundtals varit frustrerande och tidskrävande att få fram avtal för mig som akademiker att få jobba på Företaget på grund av IPR-frågor (Intellectual Property Rights). Som forskare och akademiker vill jag säkerställa att jag kan använda projektet i min framtida forskning medan företaget vill säkerställa att det inte behöver betala för denna kunskapen senare. Det gäller både projektet som personrörlighet liksom att hyra in en forskare och akademiker som konsult.”

* * *

Om idén att vistelsen i sig, samtalen med en akademiker, ger möjlighet till reflektion och

kunskapsutveckling.

Akademiker: ”Utifrån tidigare erfarenheter vet jag att det inte alltid är så lätt att få folk att ställa upp på intervjuer; man kan ha mycket att göra och 1-timmars intervjuer är vad man siktar på. I det här fallet är de flesta intervjuerna 1,5 - 2 timmar långa; någon till och med längre än så. Och det är inte bara för att jag ställer frågor utan för att informanterna har behov av att prata. Ett par av dem jag intervjuat har till och med tackat mig för att jag tagit mig tid att lyssna till dem. I slutet av dagen hade jag ett kort möte med min värd och jag lyfte upp detta. Vi konstaterade att detta är ett värde i sig i vår variant av KLOSS AkUt: att någon – som inte är chef eller har andra intressen i företaget (som exempelvis en konsult) – faktiskt har tid att lyssna på medarbetarna.”

Akademiker: ”Vaknar och är krasslig så jag bestämmer mig för att stanna hemma. Min värd är på semester hela veckan vet jag. Jag har två intervjuer inbokade men mailar dem jag ska träffa och sekreteraren som bokade in intervjuerna och ber henne boka om tiderna. Några timmar senare har jag fått nya kalenderinbjudningar och ett mail från en av dem jag skulle träffa där hon önskar ”krya på mig” och dessutom skriver att ”ser fram emot intervjun. Mina kollegor tyckte att det var ett jättebra samtal!”. Roligt att höra tycker jag och blir påmind om att ett av värdena med KLOSS AkUt-projektet för företaget verkar vara att jag är där och lyssnar på folk; att de får tala till punkt om sådant som rör deras arbete med någon som är intresserad och (alltmer) insatt och som inte för vidare vad enskilda individer säger. Samtalen verkar på så sätt fylla ett terapeutiskt syfte för de anställda.”

* * *

56

Om vikten av förståelse för varandras “verkligheter”. I kontrast till att det är bra ifall värden

har doktorerat eller haft akademisk karriär på forskarnivå.

Akademiker: ”Jag är jätteglad över att jag hade tidigare erfarenheter från utvecklingsfrågor i industrin innan jag började forska. Jag kan skapa mycket av nödvändig infrastruktur själv och jag kan enkelt förstå vad andra behöver. Forskningsansatsen kräver så många olika miljöer, verktyg och erfarenheter för att fungera. Jag är glad att jag har kunnat använda de flesta, jag är glad över att jag har lärt mig så mycket, men inser hur mycket arbete som krävs för att gå från teoretiska insikter till praktisk omsättning i ett företag. Jag uppskattar verkligen hur mycket Företaget har försökt att använda mina forskningsmodeller.”

Akademiker: ”Jag är imponerad över hur många personer som är inblandade i att få det här projektet att fungera på ett bra sätt. Inom forskningen fokuserar vi kanske för mycket på att komma på nya idéer utan att se om de fungerar i praktiken. Det är tämligen imponerande att se hur mycket tid och resurser som behövs för att stödja och förklara vissa aktiviteter.”

* * *

Om vikten av att akademiker förstår att de har mycket att bidra med utanför akademin och

att företagen visar intresse för framtida samarbete. Finns inte detta kommer inga fler

akademiker åka ut.

Akademiker: ”Att ha fått tillgång och kontakt med värdorganisationen bortom själva KLOSS AkUt-perioden är jättebra tror jag. Jag tar det som kvitto på att värden och jag har byggt upp en bra och långsiktig relation och nätverk.”

Akademiker: ”Jag kände att detta var en bra chans och blev stolt att bli utvald. Inte minst för att Lärosätet tyckte jag kunde få göra detta.”

* * *

Om att företag har engagemang och förtroende för akademin och akademiker i rörelse.

Akademiker: ”De jag pratat med är överraskande öppna om de tekniska och administrativa problemen som de har.”

Akademiker: ”Tydligaste reflektionen är att vi börjar känna varandra så väl att tonläges höjs och det blir intensiva diskussioner om inriktningar och vägval.”

Akademiker: ”Reflektion, stor öppenhet och vilja att dela med sig av relevant och exklusiv information, som att få ”privatlektioner”.”

* * *

Om positiva effekter av personrörlighet på forskning.

Akademiker: ”Idag var även deadline för forskningsansökningar till FORTE: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Har tillsammans med en kollega från annan disciplin skickat in en ansökan (...). Projektidén är till stor del resultatet av forskningsinventeringen och de tankar som väckts under arbetet med KLOSS AkUt.”

Akademiker: ”Den här dagen diskuterade vi mycket vilken ambition man kan ha för en avslutande rapport – från en utvecklingsartikel till peer-review forskningsartiklar.”

Akademiker: ”I ledningen diskuterade vi vidare hur modellen för problemkartläggning kan utformas. Hur ska man kunna kombinera ett stöd för pågående FoU projekt med en mera systematisk kartläggning. Och hur kan man stötta de mera vetenskapliga aspekterna i de lokala FoU projekt.”

57

Intryck från värdars loggböcker

Det andra ordmolnet från loggböckerna lyfter fram det som värdar skrivit om i sina loggböcker.

Figur 12: Nyckelord från värdars loggböcker (www.wordle.net).21

* * *

Personrörlighet är berikande och värdefull. Värden uttryckte för egen del och hänvisade till andra i

värdorganisationen som tyckte det var värdefullt med en akademiker som vistades i organisationen.

Inte minst gav det möjligheter till kunskapsöverföring.

Värd: ”Det var väldigt berikande att akademikern var med (...). Det gav oss tid att diskutera hela projektet och vi fick värdefulla reflektioner”

Värd: ”Ledningsgrupp mycket positiva till möjligheter att föra in forskning och evidens i metodutveckling.”

Värd: ”Stor nytta för oss i organisationen.”

* * *

Nya perspektiv in i verksamheten. Kunskaps- och erfarenhetsöverföring är några viktiga bidrag

som personrörlighet kan bidra med, men också funktionen som bollplank och att värden får en utomstående person att anförtro sig åt och reflektera med.

Värd: ”Mycket intressant med akademikerns kunskap och erfarenheter kring mina frågor om ledarskap och organisation. Jag får någon att bolla med som förstår mina funderingar och frågor kring organiseringens olika dilemman. Inte trott att det så direkt skulle ge mig stöd i mina funderingar.”

21 Förväntansfullt. Bidrag. Kunskap. Perspektiv. Påverkan. Studie. Positivt. Samarbete. Strategiskt. Förvåning. Entusiams.

Uppdatering. Legitimitet. Metodutveckling. Evidens. Berikande. Positivt. Värdefullt. Värdefullt. ForskarensÖgon. Bollplank.

Givande. Slutprodukt. Framtid. ExternPerspektiv. Intressant. Stöd.

58

Värd: ”Intressant att se skillnad i forskares ’ögon’ på verksamheten kontra med var vi internt upplever som ’good enough’-nivå för att inrikta verksamheten.”

Värd: ”Bra att forskaren kunde bidra med vetenskapliga teorier.”

Värd: ”Mycket bra diskussioner med akademikern i Gruppen, ca 10 medarbetare (alla män, otroligt när vi har en arbetsdag för jämställdhetsfrågor) med olika sakområdeskompetens avseende statistik, öka andel kvinnor-projekt, forskare, arbete för attraktion och behålla, arbete för jämställd design och utrustning. Syfte att ge vår samarbetspartner en helhetsbild av genomförda studier för att bygga vidare på. Detta har också givit arbetsgivaren en tydlig plattform att visa att jämställdhetsområdet söker sig brett ut i verksamheten och vill inte arbeta i stuprör, utan integreras och samverka.”

* * *

59

Enkät

Enkätens upplägg och genomförande

En webb-baserad enkät kring erfarenheterna i KLOSS AkUt genomfördes under perioden 14 oktober – 8 november 2016 och skickades ut till alla deltagarna i projektet. Enkäten bestod av en

inledande fråga om vilken grupp respondenten tillhör i projektet och sedan sammanlagt sju frågor

eller påståenden som respondenten ombads att ta ställning till. Det var en relativt enkel enkät som

tog kort tid att fylla i (drygt en minut). Det fanns även möjlighet att lägga till kommentarer till varje

fråga.

Syftet med enkäten är att komplettera information som kommit från fokusgruppsamtal och loggböcker med uppföljning en tid efter genomförda utbyten. Några av frågeställningarna i enkäten

korresponderar med tidigare utvärderingar av rörlighetsprogram. Dessa kommenteras längre ned i

texten under respektive del.

Enkäten var anonym och sändes till berörda via mail av delprojektledarna. Enkäten sändes till de

rörliga akademikerna, värdarna, delprojektledare och styrgruppsledamöter. Totalt 112 respondenter fick enkäten.

Grupp Antal svar:

Akademiker: 33 stycken

Värdar: 30 stycken

Delprojektledare: 14 stycken

Styrgruppsledamöter: 11 stycken

Totalt: 88 stycken

Svarsfrekvens 86 %

Tabell 1: Svarsfrekvens och -fördelning mellan olika grupper. Anledningen till att antal svar på delprojektledare överstiger

antal lärosäten beror på att några delprojektledare har bytts under projektets gång.

Övergripande resultat i enkät

Samtliga respondenter anser att samverkan är viktig eller mycket viktig för svenska lärosäten.

Det finns en samsyn att utåtgående personrörlighet är viktig framför allt för relationsbyggande, med potential att utveckla kunskapsutbyte och värdeskapande.

Trots att KLOSS AkUt innebar relativt kort vistelseperiod har 70 % av fallen konkretiserats till fortsatt samverkan.

Samtliga akademiker skulle rekommendera en kollega att genomföra en liknande vistelse

som skett i KLOSS AkUt.

Sammantaget visar enkäten att KLOSS AkUt har upplevts positivt för samtliga involverade.

Samtidigt finns det funderingar kring meriteringsvärdet för akademiker för utåtgående personrörlighet. Detta perspektiv bör ingå i den vidare diskussionen och utvecklingen av

meriteringsvärde av samverkan.

60

Analys av enkäten

Nedan följer en analys av de olika delarna i enkäten. Uppenbara skillnader i uppfattning mellan de

olika svarsgrupperna belyses. Ett urval av de inlämnade kommentarerna redovisas.

Fråga 1: Hur viktig är samverkan för svenska lärosäten?

Samtliga respondenter anser att samverkan är viktig eller mycket viktig för svenska lärosäten.

Man kan skönja en fallande prioritering där nästan 100 % av de ansvariga för KLOSS AkUt

(delprojektledare och styrgrupp) ser samverkan som mycket viktig för svenska lärosäten medan

Akademiker ligger på ca 85 % och Värdar 80 %. Exempel på övergripande kommentarer:

”Samverkan viktig för alla aktörer och allt viktigare”

”Min uppfattning är att den är Viktig men borde vara Mycket viktig.”

”Samverkan viktig för alla aktörer och allt viktigare”

* * *

Figur 13: Ordmoln över vad respondenterna svarade på frågan ”Hur viktig är samverkan för svenska lärosäten?”

Kommentarer på fråga 1:

Akademiker:

”Kursernas innehåll i våra program måste relatera till den verksamhet och det yrke som studenterna

utbildar sig till.”

”I mitt område (teknik) är samverkan fundamental för akademins förståelse för industrins

utmaningar, samt för att kunskap och forskningsresultat skall kunna överföras till praktisk nytta.”

”För mitt ämne är det extremt viktigt.”

”En framkomlig väg för humaniora att ta sig in i ett nytt paradigmskifte”

61

Värdar:

”Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

”Forskning överförs bäst i ett par skor! ”

”Samverkan mellan näringsliv och akademi är en förutsättning för ett framtida gott näringslivsklimat och god innovationskraft i Sverige.”

”Utan samverkan finns risk att man börjar ägna sig åt navelskåderi. Samverkan med andra lärosäten, särskilt utanför Sverige är också viktigt.”

”Kopplingen till omvärlden är central för att forskning och utbildning ska kunna leverera

färdigbakade studenter som kan lyckas i arbetslivet.”

* * *

Fråga 2, 3 och 4: Hur viktig är personrörlighet från akademi UT till omgivande parter för:

Relationsbyggande, kunskapsutbyte och värdeskapande?

Respondenterna fick uttala sig separat för var och en av de tre kategorierna Relationsbyggande, Kunskapsutbyte och Värdeskapande.

Sammantaget är det en samstämmig bild att personlig rörlighet är viktig eller mycket viktig ur alla tre

perspektiv. Alla svarsgrupper anger att utåtgående rörlighet framför allt är viktig för

relationsbyggande.

Figur 14: Fördelning svar fråga 2, 3 och 4.

Värdar tenderar dock att värdera perspektiven kunskapsutbyte och värdeskapande högre än övriga

svarsgrupper.

Värdar Övriga grupper

Kunskapsutbyte 79 % 62 %

Värdeskapande 66 % 48 %

Tabell 2: Fördelning svar mycket viktigt fråga 3 och 4.

62

Kommentarer kring frågorna 2, 3 och 4.

Värdar:

”Expertmyndigheter är starkt beroende av att få in expertkunskap, men har inte möjlighet att anställa alla typer av experter. Viss expertkunskap är inte heller möjlig att få in genom upphandling av konsulter. Genom att akademin kommer ut till myndigheten etableras förståelse och insikt i

respektive organisationers uppdrag och behov och gemensamt diskutera detta. Kunskap kan komma till stor nytta för myndigheten samtidigt som akademin kan se tillämpbarheten av forskning och forskningsbehov.”

”Personlig rörlighet såsom i KLOSS AkUt underlättar relationsbygge och kunskapsutbyte i stor omfattning då tid finns till diskussioner både inom projektet men också under luncher eller fikaraster.

Tiden och samlokaliseringen hjälper också att bygga upp denna relation då båda parter träffas regelbundet.”

Akademiker:

”Mycket lätt att vidarebefordra kontakter! Förmedling och ett hum om vad som pågår är jätteviktigt åt båda håll.”

”I bemärkelsen att vi inte får forskningsanslag utan samverkan med näringsliv som i sin tur bygger på

att man har relationer till näringsliv och att näringslivet känner till hur akademin funkar är det mycket viktigt.”

* * *

Fråga 5: Har vistelsen i KLOSS AkUt lett till fortsatt kontakt, fortsatt vistelse eller annan

samverkan mellan de båda organisationerna?

Denna fråga bedöms främst vara relevant för akademiker och värdar att svara på. Detta har även

framkommit i kommentarer till frågan. Analysen baseras därför på dessa två gruppers svar.

I enkäten gick det endast att välja ett av alternativen fortsatt kontakt, fortsatt vistelse, annan samverkan mellan de båda organisationerna, nej eller vet ej. Ett flertal kommentarer har visat att

flera av alternativen är aktuella.

Figur 15: Fördelning svar fråga 5 för grupperna värdar och akademiker samt total för båda grupperna.

63

I nästan 20 % av fallen fortsätter vistelsen på något sätt. Enbart 3 stycken (5 %) anger att ingen

fortsatt kontakt eller samverkan sker.

Vid nedbrytning av svaren kan man skönja en skillnad i uppfattningar mellan akademiker och värdar.

Av värdar är det 57 % som anger att annan samverkan har initierats, medan det för akademiker

endast är 48 %.

En likartad frågeställning användes i uppföljning av SSF:s program ”Strategisk mobilitet”, där det var

enbart akademiker som uttalade sig. Vid jämförelsen av svar i KLOSS AkUt och SSF så visar svaren

i SSF en högre grad av konkretisering av fortsatt samarbete. Ca 90 % i SSF har resulterat i fortsatt

samarbete medan KLOSS AkUt har en motsvarande siffra på 70 %. Sannolikt förklaras skillnaden i

att SFF innebar en vistelseperiod på 2 år jämfört med 6 månader i KLOSS AkUt.

Värdar:

”Vi håller kontakten, har initierat nya samarbeten, och en liknande vistelse fortsätter med andra medel.”

”Utbytet har varit mycket givande för båda parter. Därför fortsätter vistelsen och ny projektansökan är skickad.”

”Erfarenheterna har skapat en insikt som kommer att leda till fler utbyten.”

”Akademikern har fått en visstidsanställning på 20 procent under hösten. Vi diskuterar även industridoktorander mellan organisationerna.”

”Vi fortsätter och utvidgar projektet.”

Akademiker:

”Vi håller kontakten och en annan form av samverkan har uppstått mellan parterna, samverkan som

kan bli en långvarig kunskapsutbytesrelation mellan parterna.”

”Det är min starka ambition, och jag upplever att det också är ”värdens”. Sen verkar det finnas lite tid att diskutera konkret fortsättning och även tid att diskutera vem som betalar eventuella resor och

vistelser.”

”Vi har sökt medel för ett större forskningsprojekt som bygger på fortsatt samverkan.”

”Jag fortsätter att vistas en dag i veckan på värdorganisationen.”

”Utan KLOSS AkUt hade det varit svårt att få till det nya samverkansprojektet, ett projekt som också gör att det kan gå att bygga större samverkansprojekt.”

* * *

Fråga 6: Vistelsen i KLOSS AkUt innebär en positiv effekt på min karriär.

70 % av Akademikerna menar att det har varit positivt för deras karriär. I utvärderingen av SSF:s

program ”Strategisk mobilitet” var det 94 % av deltagande akademiker som menade att det var

positivt för deras karriär (se bilaga 1 Tidigare utvärderade mobilitetsprogram). Att siffran är högre i

SSF:s fall beror sannolikt på att programmet var 2-årigt medan KLOSS AkUt handlade om 6-

månaders vistelse. Att 70 % av akademikerna i KLOSS AkUt anser att vistelsen varit positiv för karriären får i sammanhanget ses som en relativt hög siffra med tanke på den korta vistelsetiden.

64

Ca 50 % av Värdarna anger att det har varit positivt för deras karriär.

Värdar:

”Vetenskapligt utbyte har definitivt en positiv inverkan på min karriär.”

”För mig personligen som värd, ingen inverkan på karriären. För företaget, positiv effekt. För gästen, positiv effekt.”

Delprojektledarna anger även att KLOSS AkUt varit positivt för karriären.

Delprojektledare:

”Som delprojektledare har jag fört flertalet dialoger både internt på lärosätet och med externa parter så jag antar att därigenom har jag kunnat exponera mig själv och därmed har det förhoppningsvis haft en positiv effekt på min karriär.”

* * *

Nedan återges några kommentarer som pekar på utmaningen kring meritering av samverkan för akademiker. I kommentarerna finns en tendens till att utåtgående personrörlighet är mer meriterande

för lärarrollen snarare än forskarrollen.

Akademiker:

”Egentligen så har jag publicerat mindre på grund av projektet alltså blir min meritering försenad.”

”Bidrar till min meritportfölj inom samverkan. Har gett material som jag kan använda i egen forskning. Har gett ett kontaktnät som eventuellt kan användas för egeninitierade forskningsprojekt i framtiden.”

”I mitt fall har vistelsen inte handlat om min egen forskning; den har berörts och hjälpt mig förstå samhällets behov av den. Forskarkarriären har därmed inte fått sig en skjuts utan kanske i värsta fall fått en nedgång (ingen publikation). Min andra karriär som lärare bör KLOSS AkUt-vistelsen ha haft

en positiv effekt på. Även så om jag lämnar universitetet för annat jobb.”

”Den bidrar till karriären på något sätt, men det ses inte som viktigt vid medarbetarsamtal och dylikt.

Kanske även tvärtom - min närmsta chef ser det som en bra grej, men inte lika värdig som exempelvis att söka medel. Jag själv ser detta som mycket positivt - min forskning har blivit mycket mer tillämpad, undervisningen har fått mera fäste i industrin.”

”Min forskning och karriär har fått ett rejält lyft genom KLOSS AkUt.”

Värd:

”Håller med, men med tvekan. Det är inte uppenbart att denna typ av aktiviteter har en direkt positiv inverkan på en akademisk karriär. Däremot kan det finnas en indirekt positiv effekt genom den

personliga kompetensutvecklingen som det medför.”

* * *

65

Fråga 7: Skulle du rekommendera andra att delta i en liknande vistelse som har skett i

KLOSS AkUt?

Det finns en samstämmighet bland samtliga respondenter att rekommendera andra att delta i

liknande vistelse (ja eller definitivt ja). Grupperna: Värdar, Styrgrupp och Delprojektledare är dock mer positiva än Akademiker. 67 % svarar definitivt ja sammantaget i de tre grupperna medan

Akademiker ca 55 %.

Akademiker:

”Jag tycker själv det var väldigt givande. Stimulerande att få komma ut och träffa andra människor och att ens kunskaper efterfrågas, samtidigt som jag lärde mig mycket om den miljö jag besökte.

Skulle gärna delta igen om tillfälle ges.”

”Jag anser att liknande akademikerprogram borde vara något permanent på vårt universitet. Kanske så att alla i fakulteten erbjöds en möjlighet att skicka ut en person per termin. Kanske kan man räkna

in detta i kompetensutvecklingen eller skapa särskilt program för att höja kompetensen.”

”Båda parterna måste definiera vad samarbetet ska innehålla så att ömsesidigt värde skapas.”

”Det är nog viktigt för den enskilde individen och forskaren att samverka med organisationer där det finns en viss förståelse för forskningens förutsättningar. Det blir sällan bra om man blir sedd som en konsult med ett leveransuppdrag.”

”Svaret ("definitivt ja") är dock givet att man själv är intresserad av direktkontakt med praktiken och beredd att medverka på deras villkor. Så det passar nog inte alla.”

Värd:

”Absolut ja, ingen tvekan. Viktiga kontakter har skapats och kunskaper spridits.”

* * *

Riksbankens jubileumsfond hade en liknande frågeställning i utvärdering av sitt Flexit-program (se

bilaga 1 Tidigare utvärderade mobilitetsprogram). Samtliga intervjuade forskare rekommenderade

att Flexit bör fortsätta. Flexit-projekten har många gånger satt forskarna på prov på sätt de inte

riktigt kunnat föreställa sig. Men det samstämmiga intrycket är att det har varit något av det mest

lärorika man har gjort ur flera aspekter. Exempelvis har Flexit-projekt lett till personlig utveckling, förbättrad förmåga att sätta gränser, möjlighet att se akademi och näringsliv med andra ögon, ökad

förståelse för näringslivets villkor och konkurrens, utvecklad förmåga att kommunicera forskning,

utvecklad kunskap som samverkansförmedlare eller agent mellan akademi och näringsliv, ett

modigare förhållningsätt gentemot både näringsliv och akademi, kunskaper att skapa en ny roll och

nya arbetsuppgifter inom akademin. Forskarna har vidare lärt sig ett nytt språk som beskrivs som mer kommersiellt och säljande och de har fått insikt om hur viktigt det är att kunna båda språken

för ett gott forskningssamarbete med näringslivet i framtiden. Dessa erfarenheter och lärdomar har

bidragit till personlig utveckling som skulle vara svårt eller rent av möjligt att erhålla om forskaren

enbart varit kvar inom akademin.

66

Dokumentation från lärosäten

Inledning

I det här avsnittet har styrgruppens ledamot och delprojektledare från varje lärosäte dokumenterat och reflekterat kring projektet. Ambitionen har varit att i avsnittet ”Sammanhang” beskriva hur projektet har varit inbäddat i lärosätets samverkansstrategi, i avsnittet ”Syfte” försöka fånga lärosätets specifika syfte med personrörlighetsprojektet, och i de därpåföljande avsnitten beskriva och reflektera kring hur projektet ägde rum på varje specifikt lärosäte.

67

Chalmers

Anders Wennberg, ansvarig för näringslivssamverkan vid Ledningsstöd Charlotte Emlind Vahul, innovationsrådgivare, Chalmers Innovationskontor

Sammanhang

Personrörlighet mellan Chalmers och externa samverkanspartners förstärker förmågan till långsiktig kompetensförsörjning till näringsliv och samhälle genom att möjliggöra att inkludera ett externt perspektiv och externa utmaningar i forskning och utbildning. Historiskt har personrörlighet från partner till Chalmers dominerat, exempelvis i form av adjungeringar och industridoktorander. KLOSS AkUt ger möjlighet att pröva utåtriktad personrörlighet med ett urval av Chalmers strategiska samverkanspartners.

Syfte

Chalmers åtta styrkeområden karaktäriseras av att de skall vara skyltfönster för utmaningsdrivna och gränsöverskridande satsningar och en ingång för externa intressenter. KLOSS AkUt är ett intressant verktyg att inkludera i dessa styrkeområdens portfölj och erbjudande. Baserat på erfarenheterna från KLOSS AkUt kan vidareutveckling ske av satsningar på personrörlighet med styrkeområdena som bas.

Tillvägagångssätt

På Chalmers fanns det tidigt en tydlig plan om hur detta projekt skulle kunna ytterligare förstärka relationerna mellan några av våra strategiska partners och våra styrkeområden. Vi valde att rikta erbjudandet om medverkan i KLOSS AkUt till tre av våra strategiska partners – ABB, Ericsson och Volvo Cars, kopplat till styrkeområdena Energi, Informations- och kommunikationsteknik samt Transport. Detta föranledde en process med ett avgränsat urval där styrkeområdesledningen valde ut ett antal lämpliga forskare för att komplettera eller expandera samverkansområden. Dessa presenterades sedan för de industriella parterna och de gjorde ett urval av individ. Detta kan ses som piloter för denna typ av utbyte. Detta för att få en spridning över flera partners och styrkeområden, utan att behöva genomföra en bred utlysning. Projekten startades under hösten och vintern 2015.

Som koncept var denna process effektiv och har lett till fördjupade men även breddade samverkansaktiviteter mellan Chalmers och de strategiska parterna. Det möjliggjorde även en relativt snabb tillsättningsprocess. En framtida möjlighet är att detta upplägg ska kunna breddas till fler strategiska parter och ytterligare styrkeområden över tid (utan finansiering från KLOSS AkUt). På det sättet har tillsättningsprocessen varit lyckad och ett steg i den riktning vi som lärosäte vill röra oss.

Att använda sig av eget avgränsat urval medför dock att programmet ej erbjudits till en bredare målgrupp på Chalmers och därmed riskerar vi ha missat möjligheten att påbörja nytänkande projekt som spänner över olika forskningsområden och med andra typer av aktörer.

Fokusgruppsamtalen

Genomförandet av fokusgruppsamtal gick över förväntan. Tyvärr hade vi ett bortfall men hälften av deltagarna i programmet deltog och både industri- och akademi var representerade.

Samtalet flöt på bra och moderatorn behövde ej använda sig av hela frågebatteriet för att driva samtalet framåt. Dessutom fanns det en god balans mellan deltagarna och alla individer kom till tals.

68

Samtalet fortsatte även efter kameran stängts av.

Det uttrycktes intresse att få ta del av andra lärosätens fokusgruppsamtal för att höra resonemangen där – speciellt intressant bedömdes lärosäten med humsam-fokuserade projekt då deltagarna såg möjligheten att anförskaffa sig nya dimensioner på begreppet ”personrörlighet”.

Det givna underlaget inför fokusgruppsamtalet var bra. Det var väldigt bra att materialet översattes till engelska så att alla deltagare kunde delta på lika villkor. Dock kändes vissa frågor överflödiga då de naturligt besvarades under diskussionerna av tidigare frågor. Därav ställdes inte dessa frågor specifikt för att undvika att gruppen upplevde samtalet som repetitivt.

Loggböcker

Vid Chalmers har alla parter lämnat in loggböcker vid ett eller flera tillfällen. Vid ett utbyte har

akademikern och värden kommit överens om att skriva en gemensam loggbok baserat på de samtal som de fört på veckobasis.

Det är tydligt i loggböckerna att olika individer har olika starka behov av att reflektera över utbytet

varav både textmängd i loggböckerna samt hur ofta individerna tar sig tid att göra inlägg. Det känns

som om akademiker skriver inlägg med av en mer personlig karaktär än värdar. Då vi på Chalmers har

haft en variation i upplägg av fördelning av tid på plats hos värd (1 dag i veckan alternativt helveckor)

så kan man även se hur detta påverkar inläggens omfång.

Det som har varit väldigt givande är industrins reaktion på loggböckerna där man först uttryckt viss

skepticism men där man sedan uttrycker sig positivt i termer av ”It has been really good in terms of

setting goals and problem definitions.”

Exempel på spridning av initiativet

KLOSS AkUt-programmet har tagits upp och diskuterats bland annat på möten mellan

styrkeområdeskoordinatorer där man har sett ett starkt behov att arbeta mer aktivt med olika former

av personrörlighet mellan akademin och primärt industrin.

På ledningsnivå har man påbörjat dialoger om hur man mer strategiskt kan arbeta med liknande

program såsom Vinnovas ”Nationell individrörlighet” och SSFs program för ”Strategisk mobilitet” men även hur man kan skapa möjligheter att driva denna typ av program ”internt” på Chalmers.

Överlag är alla parter positiva och det skulle medföra en tydligare process mot externa parter som

önskar delta i sådana projekt.

Vi har genomfört ett arbete för att dokumentera KLOSS AkUt-utbytena genom intervjuer med

deltagarna. Detta material kommer sedan användas för att påvisa möjligheterna med personrörlighet – både internt och externt – och även för att ytterligare lyfta fram de tre deltagarna och deras

erfarenheter från lärosätet. Under detta arbete togs ett beslut att dokumentationen bäst lämpade sig i

formen av ca 4 minuter långa filmer och att, då det var möjligt, även låta värdar delta i filmerna. Båda

våra akademiker och värdar har varit mycket positivt inställda till hela processen och våra akademiker

ser att dessa filmer är ett verktyg för dem framöver i flertalet sammanhang. Exempel på detta är att en

av våra akademiker har valt att inkludera filmen i en forskningsansökan och ett av våra styrkeområden har lagt upp filmen på sin profilsida. Utöver nyttan för våra akademiker ser vi även hur dessa filmer

kan användas i kommunikationen med övriga strategiska partners för att påvisa nyttan av

personrörlighet mellan organisationerna samt även internt för att lyfta fördelar med personrörlighet i

riktningen från akademin till industrin.

69

Tillgång till nämnda filmer återfinns bland annat under Chalmers Innovationskontors hemsida.22

Exempel på vad som gick bra

Generellt har projektet flutit på väldigt bra! Speciellt givande är att höra hur ett av utbytena har

möjliggjort att både akademiker och värd har upplevt ett godkännande från högre ledning att genomföra ett projekt som, även om det har stor vikt för att förbättra kunskapsnivåerna hos både

lärosäte och industri, inte är kopplat till ett specifikt forskningsprojekt och därmed inte ger definitiva

forskningsresultat eller innovationer. Båda individerna upplever att de har fått en exponering mot sina

respektive ledningar som de annars hade haft svårt att få vilket har skapat en legitimitet för projektet

på en högre nivå.

Detta utbyte har valt att fortsätta med programmet, dock utan någon extra finansiering från endera part. Istället förs en dialog mellan akademikern, värdföretaget och institutionen om hur tid kan

frigöras från akademikern för att säkerställa att utbytet kan fortlöpa. Detta har skapat ett vidare

intresse från andra individer vid berörd institution som nu även de efterfrågar möjligheten till liknande

programupplägg inom personrörlighet.

Ett annat gott exempel är att i ett annat utbyte har industriparten visat så starkt intresse för projektet att man valt att på egen hand ytterligare finansiera projektet – gällande omfattning av tid och längd

(dvs. ökat % -del och förlängt till årets slut). Även i det tredje utbytet har man påbörjat dialoger för

hur man kan vidareutveckla konceptet och förlänga existerande utbyte.

Exempel på utmaningar

Då flertalet av våra akademiker är primärt engelsktalande så har det varit svårt för dem att ta till sig all

information och mycket har skett via samtal med delprojektledaren. Samtalen i sig har varit mycket bra men det har skapat en viss onödig initial förvirring hos deltagarna. Det har därför varit en

självklarhet att material och information (loggböcker, fokusgruppsunderlag etcetera) även funnits på

engelska. Det har varit svårt att få till ett generellt gällande avtal med industriparterna. Då lärosätet har

finansierat projektet gentemot industriparterna så har äganderätten till eventuella intellektuella

tillgångar så som patent reglerats på annat sätt än om industriparten finansierat projektet. Detta möter

dock visst motstånd då projektet genomförs på plats hos industriparten. Denna situation är säkerligen inte applicerbar på alla typer av KLOSS AkUt-utbyten då inte alla projekt har varit av

forskningsintensiv karaktär. Men denna typ av processer tar längre tid än vad man först antar.

22 https://innovationskontor.chalmers.se/sv/content/praktiska-exempel.

70

Göteborgs universitet

Helena Lindholm, professor och prorektor

Jonas Rimbäck, innovationsrådgivare, Forsknings- och innovationskontoret

Sammanhang

Göteborgs universitet har ingen separat samverkansstrategi, utan samverkan ses som en i

kärnverksamheten integrerad funktion. Att främja samverkan och utbyten av olika slag är emellertid

en viktig aspekt av och del i universitetets övergripande styrdokument, Vision 2020.

Gränsöverskridande samverkan och samarbete som skapar ömsesidig nytta och gemensamma värden

är avgörande för universitetets långsiktiga framgång och personrörlighet är en självklar del av detta förhållningssätt.

Syfte

KLOSS AkUt är ett sätt att utveckla formerna för personrörlighet och att kanske särskilt fokusera på det humanistisk och samhällsvetenskapliga området, då exempelvis adjungeringar eller samverkan som

innebär konkreta placeringar hos andra aktörer inte är lika vanliga som exempelvis inom ramen för det

medicinska och hälsovetenskapliga området, eller som den samverkan som finns med näringslivet

inom exempelvis ekonomi. Sättet att arbeta är dock nytt, men ger möjlighet att långsiktigt utveckla

liknande samverkansformer.


Det bedömdes som viktigt att den lokala förankringen var stark. Därför hanterades processen helt och

hållet på fakultets-och institutionsnivå med stöd av projektledaren, se nedan. Tillsättningsprocessen

efter avgränsning avseende områden på Göteborgs universitet som skulle innefattas gick från prorektor till dekaner för två av Göteborgs universitets fakulteter (samhällsvetenskapliga och

humanistiska fakulteten). Frågan gick sedan vidare till prefekter på fakulteternas institutioner att

inkomma med förslag. Delprojektledaren var med i processen. Totalt tre institutioner (på

samhällsvetenskapliga fakulteten: Socialt arbete och Förvaltningshögskolan, och på humanistiska

fakulteten: Kulturvetenskaper) inkom med var sitt förslag på akademiker och värdorganisation.

Tillsättningen fungerade bra såvida att det ur processen kom fram tre utbyten med god strategisk relevans och utvecklingspotential, med tre motiverade akademiker respektive värdar. Det var dock en

relativt utdragen process som krävde ett icke ringa arbete för att verkställas.

Fokusgruppsamtalen

Vid Göteborgs universitet genomfördes fokusgruppen den 2 februari 2016. Samtliga akademiker och värdar medverkade. Delprojektledaren höll i fokusgruppen i utgångspunkt från den framarbetade frågemallen. Med under hela fokusgruppen var även en medarbetare respektive fotograf från Kommunikationsenheten vid universitetet som svarade för att ljud och bild höll hög kvalitet. Rummet för samtalet ordnades också som en mindre TV-studio med stativ för kamera och mikrofon samt fika och dryck på bordet vilket skapade en professionell inramning.

Frågemallen för fokusgruppen fungerade väl även om det var lite stramt att hinna gå igenom alla delfrågor i den på slutet vilket löstes genom prioritering från delprojektledaren. Alla medverkande på fokusgruppen var mycket skärpta och engagerade under samtalet vilket skapade en god atmosfär för ett bra resultat.

71

Loggböcker

Samtliga medverkande var positivt inställda till att skriva loggböcker. Det var en del skillnad i hur man

noterade i loggböckerna, allt ifrån bara en eller ett par rader till mycket detaljerade beskrivningar. Bra också att be värdar och akademiker om att inkomma med deltidsversioner (vilket de flesta också

gjorde), både för att det är enklare att skriva löpande än att skriva i slutet av projektet samt också för

att delprojektledaren skall kunna ge feedback till noterandet för resten av projekttiden.


Alla tre utbytena har på olika sätt arbetat med spridning av information om projektet och om

personrörlighet. Exempelvis inom utbytet med akademiker från institutionen Förvaltningshögskolan

och värdorganisationen Ale kommun har spridning skett också internationellt genom det projekt kring

medborgardialog mellan Ale kommun och Ghanzi i Botswana som varit en central del av utbytet.


Tillsättningsprocessen gav ett bra resultat - engagerade och motiverade akademiker och värdar. Akademiker har uttryckligen sagt att ”Detta är ju finansierad forskningstid som alla forskare vill ha!” vilket är mycket positivt. Fokusgruppen blev mycket bra med en öppen dialog i lagom strukturerad form och där en professionell inramning också bidrog till en välkomnande atmosfär för ett gott samtalsklimat. Bra och viktigt med ledningsengagemang genom hela linjen. Utbyten som bygger på tidigare samarbeten men som nu får en ytterligare fördjupning i och med utbytena. I synnerhet bör man lyfta fram akademiker och värdars positiva erfarenheter kring personrörlighet, något som bör kommuniceras mera till den tänkta målgruppen, som nationellt inte ser ut att visa på så stort intresse för personrörlighet ut från akademin. En reflektion här är att det rimligen finns ett kunskapsglapp om vad personrörlighet ut från akademin kan innebära.

Samtliga akademiker i Göteborgs universitets tre utbyten inom KLOSS AkUt var intresserade av en fortsättning och arbetade också tillsammans med delprojektledaren och andra medarbetare på Forsknings- och innovationskontoret med ansökningar till Vinnovas utlysning ”Stöd till nationell individrörlighet för innovation och samhällsnytta” med inlämningsdatum 16 juni 2016. Mycket glädjande fick sedan två av utbytena beviljade medel från utlysningen till en fortsättning av samarbetet.


Tillsättningsprocessen var relativt tids- och arbetskrävande. Tog också lite längre tid än förväntat att komma igång med själva utbytena.

Övrigt

Avseende projektets mål med ”praktiskt användbara resultat för de organisationer som deltar” har

feedbacken från deltagarna varit mycket positiv vilket också det stora intresset för Vinnovas utlysning ”Stöd till nationell individrörlighet för innovation och samhällsnytta” för att skapa möjlighet till en

fortsättning av projekten visar på. Förbättringspotential kan vara tidsaspekten för själva processen att

hitta bra samarbeten för projektet, se ovan.

72

Jönköping University Lars Niklasson, professor och prorektor Mats Ekholm, projektledare

Sammanhanget

KLOSS AkUt hakar helt och hållet i den strategi som vi har för samarbete med organisationer i en bredare region kring högskolan. Samarbeten och samverkan sker på många plan för att utveckla verksamheter, produkter och tjänster inte minst för att intressera verksamheter i regionen för att ta fram ny kunskap. Det aktuella sättet att samverka, där forskare deltar i att vidga kunskaperna inom angelägna områden, bildar en spets i högskolans samverkansarsenal.

Syftet

De tre forskare som ingår i andra organisatoriska sammanhang än det högskoleinterna förväntas bidra till att utveckla verksamheter inom värdorganisationerna. Vi har också förväntningar på att deras insatser ska komma att bidra till att öppna intresset, framförallt från lärarutbildarnas sida, för att interagera mer intensivt med regionens skolor. Detta så att man i samverkan ska kunna förstärka den vetenskapliga grund som skolarbetet och förskolearbetet ska baseras på.


Vi bjöd in tre lektorer att använda en del av sin arbetstid för att delta i kommuners förskole- respektive skolverksamhet med det syfte som beskrivits ovan. Ingen utlysning skedde, utan inbjudan riktades till tre lektorer som förväntades kunna genomföra den här typen av uppdrag på ett föredömligt sätt. En av de tre lektorer som deltar i andra organisationers verksamhet har lagt ner mellan en och två dagar i veckan under våren i den andra organisationen. Denne lektor kom igång med sitt arbete redan i slutet av hösten 2015. Den andra lektorn har deltagit en dag i veckan i den andra organisationen, men kom igång först i februari 2016. Den tredje lektorn sköt upp starten på sin insats till senvåren 2016 på grund av hälsoproblem.

Fokusgruppsamtal

Det fokusgruppsamtal som genomfördes var problemfritt och användbart. Det bidrog till att såväl värdar som de tre lektorerna fick mer klart för sig hur man kan se på insatser från högskolepersonalens sida och hur man tillsammans kan verka så att ny kunskap bildas.

Loggböcker

Att skriva loggbok under arbetets gång har uppfattats positivt för att de egna iakttagelserna och erfarenheterna ska kunna sparas. De har legat till grund för reflekterande samtal mellan de tre lektorerna och delprojektledaren. Dessa diskussioner har resulterat i att samtal kommer att hållas med högskolans ledning om en del förändringar av förhållandena som råder när högskolans personal samverkar med andra organisationer för att utveckla aktuella kunskapsfält.

73

Spridning av initiativet

Det är för tidigt att läsa av några tecken på att initiativet kommit att få någon spridning inom högskolan. Några tecken finns dock på att initiativet uppfattats som stimulerande. Andra lektorer vid högskolan har i samverkan med skolförvaltningen engagerats i utvärderingsinsatser som ligger nära den initierade verksamheten och en av de tre lektorer som deltar i KLOSS AkUt har sökt och erhållit medel från Vinnova för personrörlighet mellan akademi och offentlig verksamhet.

Vad går bra och vilka utmaningar återstår

Interaktionen mellan lektorerna och skolverksamheten löper på bra och kommer att leda till fler interaktioner och bidra till en gemensam kunskapsutveckling. En av de tre lektorerna kommer sent att få fart på sin insats och där kommer fler erfarenheter att göras. När den understödda perioden är klar återstår det för oss att dra lärdomar av insatserna inåt sättet att arbeta vid högskolan.

Övrigt

Vi fann det stimulerande att delta i ett samarbete med ett så rikt urval av andra lärosäten som KLOSS AkUt inneburit.

74

KTH

Margareta Norell Bergendahl, professor och vicerektor

Sara Nyberg, utbildningsutvecklare och projektledare

Sammanhang

KLOSS AkUt har en väldigt stark koppling till den strategi för personrörlighet som lyftes fram i samband med utarbetandet av både Vision 2027 och KTH Utvecklingsplan 2013 - 2016. I dessa dokument har man lyft fram att samverkan med omgivande samhälle skall förstärkas och personrörligheten till och från KTH skall öka. 2010 tillsattes på KTH en ny funktion i form av vicerektor med ansvar för att utveckla former för strategisk samverkan med 10 - 12 viktiga partnerorganisationer samt att systematiskt öka rörligheten mellan KTH och omgivande samhälle. Sedan 2011 har antalet adjungerade och affilierade personer knutna till KTH med anställning utanför KTH ökat radikalt. Det finns flera skäl till att detta skett, dels att man har tydliggjort möjligheterna och utvecklat tillsättningsförfarandet, dels att de goda relationerna med strategiska partners hjälpt till att hitta kandidater, vilket sammantaget har inspirerat även andra organisationer. Dock har personrörligheten ut från KTH varit lägre, även här finns flera skäl – ett är att det inte funnits etablerade former för utåtgående personrörlighet, ett annat att det inte har uppfattats som meriterande att tillbringa tid i externa organisationer.

Syfte

Det är KTH:s intention att utifrån resultat och reflektioner från KLOSS AkUt etablera en praxis för lärare som vill utveckla sin gärning genom att tillbringa tid i en relevant organisation utanför lärosätet.

Intresset från lärare att gå in i personrörlighetsaktiviteter har successivt ökat – redan 2012 - 2014 drev KTH tillsammans med SU ett projekt NOTIS där lärare fick möjlighet att utöka sin kunskap om arbetslivet utanför akademin. Detta skedde genom bland annat mentorprogram och studiebesök för fakulteten. Projektledaren för NOTIS har också varit delprojektledare för KTH:s AkUt-aktiviteter.

Det övergripande syftet är att KTH-lärare skall stärka sin kännedom om arbetslivet utanför akademin, att hen skall utveckla kontakter som kan stärka relevans och bidra till kvalitet i forskning och utbildning vid KTH. I förlängningen är avsikten att lärare bättre skall förstå den arbetsmarknad hen utbildar sina studenter för.


I detta projekt valde KTH att samarbeta med tre av sina strategiska partners, Scania, Ericsson och Saab Technology. En riktad intern utlysning genomfördes i maj 2015 och kandidaternas profil matchades sedan gentemot de 3 företagens önskemål och behov. Detta arbetssätt innebar att KTH inte begränsade utbytet till särskilda ämnesområden inom lärosätet, utan personer och ämnen bestämdes utifrån ett matchningsförfarande och behov. Varje lärosäte inom projektet hade finansiering för tre utbyten men KTH beslöt att dubblera till sex personer för att öka erfarenhetsutbytet. Utlysningen (se bilaga 3 KTH utlysning 2015) resulterade i 10 ansökningar varav 3 kvinnor. Kandidaterna intervjuades sedan av delprojektledaren varav sex personer valdes ut i samråd. Urvalet baserades på intresse och förståelse för samverkansfrågor, skoltillhörighet, kön samt kunskapsnivå inom valda arbetsområden.

75

Då KTH valde en kombination av utlysning och urval fick vi på så sätt ett lämpligt och hanterbart antal kandidater. En ämnesmässigt bredare utlysning hade varit mer tidskrävande. Vid enbart riktat urval, hade möjligheten till nya relationer mellan värd och KTH begränsats. De 6 slutgiltiga personerna blev en gynnsam kombination av 4 etablerade och 2 nya relationer. Upplägget var lyckat och samma princip skulle ha använts vid ytterligare utlysning med liknande förutsättningar.

Fokusgruppsamtalen

I början av projektet genomfördes fokusgruppsamtal med akademiker och värdar. Vid tiden för samtalet hade 3 av 6 akademiker nyligen börjat sitt utbyte. I samtalet deltog 4 akademiker och 2 värdar, delprojektledare från KTH samt en person från projektgruppen KLOSS AkUt. Fokusgruppsamtalet tog 2 timmar och deltagarna var engagerade, lugna och samtalade aktivt. Några var till en början obekväma inför kameran, men det förändrades när diskussionerna tog vid. Introduktionen av samtalet tog längre tid än beräknat och det uppstod en diskussion kring sekretessavtal som vi fick senarelägga. Diskussionen i fokusgruppsamtalet upplevdes som positiv, relevant och intressant och frågorna gav bra resultat och höjd i diskussionerna. Efter samtalet betonade deltagarna att deras syn på begreppet samverkan vidgades på ett positivt sätt genom att samtalsledaren inledde med en öppen fråga; Vad förknippar ni med begreppet samverkan?

Fokusgruppsamtalet förkortade troligen deltagarnas introduktion på företaget, då partnerna tydligt fick beskriva och förtydliga sina förväntningar och farhågor. Deltagande akademiker och värdar kunde bredda perspektivet på hur arbetet kunde läggas upp samt hur man som handledare kan bidra på bästa sätt. Flera av deltagarna uttryckte även en önskan om fokusgruppsamtal vid projektets slut för att få ta del av varandras upplevelser under utbytet.

Loggböcker

Loggböcker var en fungerande metod för akademiker men resulterade inte i samma mängd material från deras värdar. Företagen har i genomsnitt haft ca 3 kontaktpersoner för varje utbyte varav en övergripande ansvarig, en kontakt inom HR och en handledare i linjen.

Det har varit svårt att få respons från handledarna på företagen via reflektioner. Handledarna har oftast blivit utsedda i ett senare skede och inte fått tillräckligt med information från den ursprungliga, mer insatta person, som har varit inledande beslutsfattare och kontaktperson. KTH har istället för loggböcker från värdar valt att kontakta dem via telefon efter genomfört uppdrag.


Vid val av utbyten fanns en intention att initiativet skulle nå så många av KTH:s 10 skolor som möjligt. Resultatet blev att de 6 utbytena representerade 5 skolor, delprojektledaren tillhör den 6:e.

Projektledaren har erhållit frågor från ytterligare en strategisk partner om möjlighet att genomföra liknande projekt. I de sammanhang där projekt KLOSS AkUt har presenterats internt har synpunkter varit positiva men inga aktiva handlingar om ytterligare utbyten har kommit projektledaren till kännedom. Med tanke på att det initialt krävs betydande tid och administration för att starta en process med personutbyten är det inte sannolikt att denna typ av process sker utan en KTH-övergripande process. Det finns andra exempel inom KTH på personer och utbildningsprogram som genomför utbyte mellan företag och akademi men det handlar om en handfull personer.

76


Projektet KLOSS AkUt har varit ett lyckat projekt för KTH med givande diskussioner kring personrörlighet och engagerade deltagare. Glädjande var också att våra strategiska partners var nöjda med utfallet. Loggböckerna visar på att våra akademiker har blivit väl mottagna och att företagen delat med sig av både ny kunskap och utmaningar. Exempel på detta finns i en av loggböckerna: - ”Jag tyckte att hela projektet var upplysande hur vi forskare kan samverka med forskare i industrin, vilka prioriteringar och arbetssätt som finns hos företagen och vad deras intressen är.” Förhoppningsvis kan dessa utbyten stödja framtida kontakter inom både forskning och utbildning. Några sådana exempel har vi redan tagit del av, som vi kan se är en följd av KLOSS AkUt. En av de sökande kandidaterna, som inte blev utvald till projektet, har blivit erbjuden plats hos ett av företagen för att planera och arbeta med gemensamma projekt tillsammans med dem.

Det är viktigt att lyfta möjligheten till utbildningsutveckling genom den kunskap om företagsstruktur, framtida utveckling och yrkesroller som utbyten har gett lärarna och forskarna. En av de 6 lärarna och forskarna deltog i utbytet med syfte att skapa en gedigen och korrekt uppfattning om framtida utmaningar inom sin bransch. Kunskapen har legat till grund för uppbyggnad av ett nytt programspår inom KTH och KLOSS AkUt har gett detta programspår en stark arbetslivsanknytning och en innehållsmässig kvalitetssäkring. En förhoppning är att de akademiker med undervisning i sin tjänst, har fått nya och utmanande verklighetsanknutna exempel, som kan motivera studenterna samt tidigt skapa en förståelse för framtida yrkesroller.


Som tidigare sagts upplevde projektledaren en utmaning i att säkra engagemang hos handledarna samt att ta dela av deras erfarenheter via loggböckerna. Vårt förslag är att besöka arbetsplatserna inför start av utbyte, för att förankra och skapa starkare personliga kontakter med handledarna.

En utmaning för KTH blir att hitta processer och strategier för personrörlighet och meritering inom samverkan som blir en naturlig del av kompetensutveckling för forskare och lärare. För att nå dit har KLOSS AkUt varit en mycket bra möjlighet för att skapa erfarenheter inom lärosätet. Efter projektet ska vi satsa på att sprida material och resultat från projektet för att skapa ytterligare och starkare intresse för att tillbringa tid i en extern organisation.

Löpande utbyten mellan fakultet och strategiska partnerskap bör systematiseras och anges i den avsiktsförklaring som definierar parternas årliga mål. Utbyten kan skynda på utveckling av gemensamma projekt och hjälpa till att snabbt hitta lämpliga personer hos båda parter. Vikten av personliga kontakter, förståelse för kollegors och motpartens arbetsmiljö, behov och problem ska inte underskattas.

Ytterligare en utmaning kan vara att samarbeta med nya aktörer och partnerorgan, öka antalet utbyten och samtidigt bibehålla hög kvalitet. För att kunna skapa en aktiv process bör respektive skola inom KTH vara engagerad i processen. En lämplig roll för detta kan vara impactansvarig som via projektet Impact 3C finns implementerad på varje skola sedan 2015.

Vad som är viktig för varje enskilt lärosäte, men som i detta fall ligger utanför projektet, är att samla resultat och identifiera synergier som gäller lärosätets akademiker och värdar, inte enbart se resultaten på övergripande projektnivå. Hur kan vi få en kunskapsöverföring att ske från varje akademiker till egna arbetsgruppen, kollegorna resepktive organisationen? KTH har samlat sina akademiker för att ge dem en gemensam erfarenhet. Genom att stödja dem att bli interna ambassadörer kommer förhoppningsvis intresset för personrörlighet att öka.

77

Övrigt

En farhåga kring problem om finansieringsmodellen diskuterades i KLOSS AkUt projektet. Problem och diskussioner kring ekonomin och finansieringen för akademiker var dock ingen diskussionsfråga hos varken akademiker eller värd. Båda parter accepterade den ekonomiska omfattningen och det har inte förekommit kritiska kommentarer i loggböckerna. Båda parter verkar ha sett nyttan av att genomföra projektet tillsammans och har lagt ner tid och energi på att få ett bra resultat. Akademiker påpekar dock att genom en ekonomisk ersättning visar lärosätet på vikten av denna typ av aktivitet.

En av våra värdar presenterade projektet i samband med en intern utställning av pågående forskningsprojekt. Projektet beskrev ett gemensamt projekt mellan akademiker och värd med hänvisning till KLOSS AkUt med underrubriken “A collaborative project funded through Vinnova to get academics out to industry”.

78

Linköpings universitet Peter Värbrand, professor och vicerektor Karin Ström Lehander, samverkanskoordinator

Sammanhang

Projektet ligger helt i linje med Linköping universitets strategikarta, där samverkansmålet är att bidra till en samhällshällsutveckling baserad på kunskap och detta ska åstadkommas genom att vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. Strategikartan följs årligen upp av universitetsstyrelsen och när det gäller samverkan finns det två ”temperaturindikatorer” fastställda. Den ena handlar om att attrahera externa samverkansmedel och den andra försöker just fånga personrörlighet. I dagsläget har vi enbart data för riktningen in till akademin (adjungeringar, industridoktorander med mera), men vi letar intensivt efter ett sätt att också mäta rörligheten ut från akademin. Projektet KLOSS AkUt var i det sammanhanget ”mitt i prick”.

Syfte

Brist på tid är ofta något som lyfts fram som ett hinder för samverkan. Speciellt i ett tidigt skede var det oklart om ett win-win upplägg skulle lyckas, vilket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar samverkan. Efterfrågan på ”smörjmedel” i det tidiga skedet är därför stort. Det kunde vara så kallade VFS-medel (Verifiering För Samverkan) eller som i KLOSS AkUt-projektet – att skapa möjlighet att under en lite längre tid vistas i varandras miljöer.

Linköpings universitet valde därför att fokusera på möjligheten till nya samarbeten. Det kunde handla om för Linköpings universitet helt nya kontakter, eller något nytt område med en redan befintlig samarbetspartner. Förhoppningen var förstås att nya samarbeten skulle initieras och som sen kan drivas vidare av egen kraft. Men om något projekt inte går vidare, trots att man haft god tid att ”prata sig samman”, så är det också en lärdom som vi vill dokumentera. Samverkan är ju inte målet i sig, utan ett medel för att göra utbildningen eller forskningen ännu mer framgångsrik. I förlängningen är det därför rimligt att samverkansaktiviteten kan finansieras av medel för forskning eller utbildning.


Tidigare erfarenheter från utlysning av VFS-medel (se ovan) gjorde att vi inte tordes göra en allmän utlysning i KLOSS AkUt. Vi ville inte riskera att många skulle söka – och då många skulle behöva delges ett avslag. Åtminstone inte när man i en pilot försöker skapa intresse för ett nytt initiativ. Med facit i hand kanske det ändå hade varit det bästa, det var inte så lätt att handplocka kandidaterna som vi kanske hade trott. Vårt mål var att utse 4 akademiker – en per fakultet, men vi nådde inte ända fram. En fakultet, den medicinska, blev utan – medan en fakultet, den utbildningsvetenskapliga, fick två!

Ytterligare en annan lärdom är att det inte är så lätt att styra när i tiden vistelserna kan ske – och egentligen är kanske inte det så konstigt. Det ska ju passa båda parter och då måste man ta hänsyn till de förutsättningar som råder. Men det är ju en problematik som inte finns i ett ”skarpt läge” utan hänger samman med den begränsade projekttid som vi här hade att förhålla oss till. Med det övergripande syftet att genom KLOSS AkUt-projektet möjliggöra nya samverkansutbyten sökte vi intresserade lärare och forskare vid fakulteterna vid Linköpings universitet.

79

I projektet ingick fyra akademiker, två kvinnor och två män, enligt tillsättningsprocessen nedan:

En ansvarig professor inom Utbildningsvetenskap tillfrågades om intresse för rörlighetsprojektet och föreslog två lektorer som båda var mycket intresserade och motiverade att få delta i projektet. En akademiker från Filosofiska fakulteten fanns i nätverket kring delprojektledaren och tillfrågades om intresset för rörlighetsprojektet. Han och hans värd var mycket intresserade och tackade ja direkt. Akademikern från Tekniska fakulteten valdes ur strategisk och verksamhetsmässig synvinkel och var även han intresserad av att delta i projektet.

Fokusgruppsamtalen

Det var svårt att hitta datum för ett gemensamt fokusgruppsamtal, eftersom deltagarna i projektet var uppbokade av undervisning, resor och diverse projekt och åtaganden av olika slag. Vi fick därför lov att arrangera tre olika fokusgruppintervjuer; en i IKT-Studion på Campus Linköping, en på Campus Norrköping och en i Stadshuset i Söderköping.

Fokusgruppsintervjuerna blev lyckade. Tekniken fungerade och vi delprojektledare hade fått en bra genomgång av hur samtalen skulle genomföras. Lite krångel att överföra de ”tunga filerna” från filminspelningarna över nätet löstes med hjälp av USB-stickor.

Det var mycket intressant att lyssna på akademikerna och värdarna och höra dem berätta om projekten; hur projekten fungerade, om framgångar, svårigheter och förbättringsmöjligheter och om deras inställning till samverkan och personrörlighet. Eftersom det var få personer vid intervjutillfällena hade deltagarna gott om tid att berätta om sina upplevelser av och förväntningar på projektet. Alla intervjufrågor blev noga belysta.

Loggböcker

Loggböckerna har fungerat bra. Deltagarna fick vid projektets uppstart information om att de förväntades delta i fokusgruppintervju, föra loggbok och svara på en enkät. Deltagarna har sett nyttan av och möjligheten till reflektion i sina respektive projekt genom loggböckerna.


Det finns ett ökande intresse för samverkan, exempelvis detta personrörlighetsprojekt, internt inom LiU. Flera kollegor säger att de är intresserade av att delta i liknande samverkansprojekt framöver. Man inser att man som universitetsanställd är en del i det omgivande samhället. Det går inte att sitta som i ett elfenbenstorn, istället behövs inspiration och information från det omgivande samhället till akademin, på samma sätt som samhället behöver kunskap och erfarenhet från akademin.


Värdarna och akademikerna hade alla en mycket positiv inställning till samverkan generellt och till detta specifika samverkansprojekt. Värdarna ser den nytta som projektet medfört för den egna verksamheten, men även konstateras behovet av samverkan inom Sverige i den ökande internationella konkurrensen. Akademikerna uppskattade att få en möjlighet att arbeta praktiskt med forskning, i sina respektive områden, eller prova nya samarbeten och samarbetsformer. Värden i ett av skolprojekten var oerhört tacksam över att ha haft ett par extra ögon i klassrummet genom forskaren, något de inte skulle haft resurser till på egen hand. Projektet har gjort stor nytta i verksamheten.

80


Alla akademiker hade velat ha mer tid hos sina värdorganisationer och anser att 20 % under sex månader är lite tid. Några anser dock att det är bättre än ingenting, och är mycket tacksamma för att ha fått möjligheten att delta.

Ett av projekten blev försenat på grund av oförutsedda händelser både för värden och akademikern. Oförutsedda händelser som hindrar verksamheten och kräver förändringar i tidsplaneringar inträffar. Det går inte att tvinga fram snabba lösningar i ett projekt som dessa, som bygger på ömsesidig samverkan, samarbete och motivation.

Samverkan i stort är något vi lärosäten behöver jobba mer med. Det har framkommit många kommentarer från värdar, om hur svårt det är att hitta en ingång till universitetet, oavsett om värden är myndighet, företagare eller småföretagare. KLOSS AkUt-projektet och andra liknande personrörlighetsprojekt är således efterfrågade av samhället!

Det återstår behov av att utveckla formerna kring datafångst av utåtgående personrörlighet.

Övrigt

Det har varit lärorikt som delprojektledare att få följa projekten och se nyttan och vikten av samverkan i olika former.

Om vi skulle göra om KLOSS AkUt-projektet skulle de fyra fakulteterna delta och vi borde då prova att söka deltagare genom utlysning, för att få större spridning av informationen kring projektet. Det är en avvägning; att handplocka personer eller ha utlysning. Risken med utlysning är att få ett stort antal sökande och tvingas tacka nej till många. Redan nu, i denna omgång fanns fler intresserade av att delta, än vi hade platser. De personer som inte fick plats i projektet blev besvikna. Att handplocka motiverade deltagare fungerar fint, men risken är att man inte sprider informationen om projektet inom hela universitetet och därmed inte ger alla möjlighet att delta.

Ett datum för fokusgruppintervjuer bör bokas redan vid starten av projektet, för att säkerställa att alla deltagare har möjlighet att delta – vid samma tillfälle. Å andra sidan, eftersom det var så få deltagare vid intervjuerna vid Linköpings universitet hade varje person gott om tid på sig att berätta om sina upplevelser av och förväntningar på projektet. Det var givande för både värdar och akademiker att reflektera över projektet, vilket resulterade i ett fylligt innehåll i intervjuerna.

81

Lunds universitet Klas Malmqvist, professor och f.d. sektionschef på sektion Forskning, Samverkan och Innovation Åsa Grunning, projektledare vid Samverkan Lisa Thelin, avdelningschef vid Samverkan

Sammanhang

Vid Lunds universitet har sedan länge förekommit omfattande samverkan med omgivande samhälle

både inom forskning och utbildning. I det breda universitet som Lunds universitet utgör med en rad

starka fakulteter med olika kultur så ser formerna för samverkan olika ut. Inom exempelvis teknisk och medicinsk fakultet finns en utpräglad tradition av samverkan inom forskning med såväl näringsliv

som samhällsaktörer. De har också sedan länge använt omfattande adjungerade anställningar för att

skapa kontakter med omvärlden.

För att ytterligare framhäva vikten av samverkansfrågor inom hela universitetet har nuvarande

universitetsledning tillsatt en vicerektor för samverkan och inom ramen för arbetet med en ny strategisk plan lyfts behovet att utveckla samverkan fram särskilt.

Syfte

Personrörlighet, nationellt och internationellt, inom ramen för det traditionella vetenskapssamhället

har förekommit i modern tid och ses som mycket viktigt inte minst från en karriärsynpunkt vilket skapar starka incitament. Sett över hela universitet har annan personrörlighet i huvudsak begränsats

till rekrytering av olika experter från omvärlden i form av adjungerade läraranställningar,

industridoktorander samt kommundoktorander. Inom teknisk fakultet har också förekommit delade

anställningar så att lärare också varit anställda i näringslivet på deltid. Det har emellertid inte

förekommit några gemensamma initiativ för att bidra till att lärare verkar i omvärlden under

begränsade perioder. KLOSS AkUt-projektet har öppnat en sådan möjlighet och strategin för genomförandet vid Lunds universitet har varit att rikta satsningen speciellt mot en fakultet med

traditionellt låg personrörlighet och att värdinstitutionerna ska vara av olika karaktär.


Initialt gjordes en strategisk prioritering att rikta satsningen med KLOSS AkUt på de fakulteter och

sektorer som tidigare haft en låg personrörlighet. Därför sattes fokus på sektorer riktade mot forskare

på den samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteten. Vi valde sedan att i så stor utsträckning

som möjligt ha ett utifrån och in perspektiv på urval av potentiella personrörlighetsprojekt. Genom

vår hantering i ”LU kontakt” som vidarebefordrar kontakter inom universitet och vårt centrala CRM

system kunde ett antal aktörer identifieras. Ett flertal av dessa aktörer hade vi redan träffat i våra relationskapande samtal och några hade vi redan ett utvecklat partnerskap med som den externa

parten gärna ville bredda alternativt fördjupa. Ett tjugotal externa aktörer kontaktades med anledning

av KLOSS AkUt-projektet och ungefär hälften var det meningsfulla att fördjupa.

För att sedan göra ett urval av dem valdes att dela in i tre kategorier. 1. Helt nya relationer med stor

potential, 2. Befintliga relationer som man skulle kunna stärka genom personrörlighet, 3. De som tidigare haft personrörlighet och nu ville stärka den samma med ett akademi-ut-perspektiv. Nästa

raster var att Lunds universitet i största möjliga mån ville sprida personrörlighetsprojekten inom olika

sektorer så att vi både kunde se utmaningarna inom myndigheter och näringsliv. När väl dessa raster

hade lags var det efter fördjupade samtal med tilltänkta akademiker tre projekt som trädde fram.

82

Dessa kontaktades och uppstartningssamtal påbörjades direkt. Efter detta kontaktade akademikern

själv sin prefekt och egna personalavdelning för att lägga upp personalplaneringen. I många fall var

det ett mycket angeläget behov hos avnämarna och därför tilläts de som kunde starta sina

personrörlighetsperioder omgående också göra så. Vad som var centralt var att i så stor möjlighet inte

begränsa projekten genom brist på flexibilitet och att låta de engagerade värdarna och akademikerna lägga pusslet för att kunna optimera den begränsade tiden.

Fokusgruppsamtalen

Fokusgruppsamtalet genomfördes vid ett tillfälle. Tyvärr kunde enbart en värd delta i samtalet vid

det valda datumet. En vistelse hade dessutom redan avslutats och slutrapporterats vid tillfället. Samtalet var annars väldigt informativt och givande, både för forskarna som fick en chans att träffas

för första gången och jämföra sina erfarenheter samt för projektledarna som fick en del värdefull

input gällande administrativa utmaningar och förslag på förändringar som skulle kunna göra

processer smidigare för framtida personrörlighet.

Loggböcker

Loggböcker har ej använts vid Lunds universitet, till stor del på grund av att personrörligheten redan

hade påbörjats när beslutet kring loggböcker togs. Forskarna har istället skickat in slutrapporter efter

avslutad vistelse.


Inga exempel på spridning i lärosätet föreligger.


Alla vistelser har fungerat väldigt väl med de förutsättningar som har funnits när det gäller avsatt

längd på personrörligheten. En av akademikerna har dessutom fortsatt sin samverkan genom att

värden nu har fått en industridoktorandtjänst på universitet, med forskaren som handledare.


Det har inte funnits några speciella utmaningar med själva vistelsen. Utmaningarna har snarare handlat

om tidsplanen inom projektet. Eftersom vi inte hade en utlysning utan istället handplockade forskare

så kom akademikerna igång med en gång när beslutet om medverkan var taget. Detta innebar att vi

var i slutfasen samtidigt som flera andra lärosäten inte ens hade påbörjat projektet. Att lärosätena har

legat i lite olika faser har varit både svårt men också positivt då man har haft möjlighet att kunna bidra med olika erfarenheter och tips till de som ligger senare i sin process.

83

Mälardalens högskola Yvonne Eriksson, professor och före detta prodekan Peter Dobers, projektledare

Sammanhang

Mälardalens högskola (MDH) har en mycket uttalad samverkansstrategi. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden 2013 - 2016 ingår samproduktion vid sidan av akademisk excellens och internationalisering som en av tre kärnprocesser som högskolans strategi vilar på och som den föregående forsknings- och utbildningsstrategin 2009 - 2012 också vilade på. Samverkan och samproduktion har därmed haft en stor betydelse för utvecklingen av forskning, utbildning och forskarutbildning sedan mitten av 2000-talet. Den kommande forsknings- och utbildningsstrategin 2017 - 2022 betonar ytterligare vikten av samproduktion i forskning och utbildning. För Mälardalens högskola är samproduktion ett medel för att uppnå såväl akademisk som pedagogisk excellens.

Det var därmed naturligt när dåvarande prodekan för forskning och forskarutbildning 2013, Yvonne Eriksson, fick frågan om Mälardalens högskola ville vara med i den första KLOSS-omgången 2014 - 2015. Yvonne fick rektors uppdrag att vara styrgruppsledamot i KLOSS, och dåvarande dekan, Peter Dobers, fick rektors uppdrag att vara processledare för KLOSS vid MDH. När sedan KLOSS AkUt föddes ur KLOSS var det naturligt för denna personkonstellation att fortsätta sina uppdrag. Styrgruppsledamoten har löpande rapporterat till rektor liksom till ordförande i samverkansrådet, prorektor.

Syfte

Mälardalens högskola har en tradition av så kallade gränsgångare, personer som rör sig mellan akademi och näringsliv. Det har främst varit frågan om adjungerade forskare och professorer liksom affilierade forskare. Dessa har bidragit till att stärka forskningsmiljöerna vid högskolan, dels med sin medverkan dels genom att de har kunnat lyfta för industrin relevanta och viktiga utmaningar. När personrörlighetsprojektet med KLOSS AkUt startade ville Mälardalens högskola satsa på seniora forskare inom högskolan för att undersöka på vilket sätt akademiker i industriell miljö kan bidra till att utveckla forskning och forskningsprojekt i likhet med adjungerade forskare vid Mälardalens högskola. Syftet med KLOSS AkUt har varit att stärka redan befintliga samverkansplattformar. Det föll sig då naturligt att vända sig till företag med vilka högskolan redan har befintliga strategiska partnerskap. ABB Sverige, AB Volvo samt VAFAB Miljö AB valdes.


Tillsättningsmetoden vid Mälardalens högskola har varit både utlysning mot kollegiet samt ett urval av

aktuella strategiska partnerskap. En utlysning formulerades av styrgruppsledamoten och

delprojektledaren under sommaren 2015 och stämdes av med rektor. I mitten av augusti 2015 tillkännagavs utlysningen (se bilaga 4 Mälardalens högskola utlysning 2015) via

kommunikationssektionen samt att akademichefer liksom forskningsledare spred information om

möjligheten till vistelseperioder finansierade av Vinnova och KLOSS AkUt. Deadline var 21

september 2015. Fyra ansökningar kom in varav en inte var behörig (ej tillsvidare anställd). Svar om

antagning kunde därför mailas ut under oktobers andra hälft till respektive akademiker inom

akademin och värdar vid ABB, Volvo samt VAFAB. Varje par ombads att ta kontakt med varandra för att planera vistelseperioden. I samtliga fall inföll vistelseperioden under första halvåret 2016 med

ett ungefärligt upplägg om 1 dag i veckan under 5 - 6 månader.

84

Urvalet av partnerorganisationer diskuterades med rektor och följde tanken att fördjupa redan etablerade partnerskap av stor betydelse för MDH. Mycket goda relationer med kontaktpersoner för dessa strategiska partnerskap var avgörande. Efter avstämning även med dem kunde vi därför identifiera ABB, Volvo samt VAFAB som de organisationerna som skulle delta i projektet.

Fokusgruppsamtalen

Planeringen av datum för fokusgruppsamtalen tog längre tid än vi trodde. Den 1 november 2015, strax efter att vi hade beviljat tre sökande en plats i KLOSS AkUt, mailade delprojektledaren ut en doodle med förslag på tider då vi kunde genomföra fokusgruppsamtalet. Det visade sig ganska snart att endast ett tillfälle av ett dussintal alternativ var möjlig för samtliga deltagare; 3 akademiker och 3 värdar. Så det blev den 1 februari, 2016. Den framtagna mallen för fokusgruppsamtal (bilaga Intervjuguide, se kapitel Bilagor och tips för läsning) visade sig fungera mycket väl. Alla tre akademiker och tre värdar deltog, och det blev ett livligt och stimulerande samtal.

Loggböcker

Loggböckerna har fungerat väl för främst akademiker, men också värdar. Endast i ett fall har loggboken inte använts (en värd). Loggboken har givit varje deltagare en god möjlighet att reflektera kring sin vistelse och den kunskapsbildning och kunskapsspridning som de varit delaktiga i.


Information om projektet har spridits på intranätet och följts upp vid en av akademierna (institutionerna) där akademiker arbetar. På eget initiativ har akademiker och delprojektledare skrivit förslag på artiklar till institutionens interntidning. Därutöver har ledamoten i styrgruppen löpande informerat rektor, liksom vinnlagt sig om att få informera om projektet vid rektorsrådet för samverkan.


Kontakterna med akademiker och värdar, liksom mellan akademiker och värdar, har varit mycket bra. Projektet har vidare fått bra uppbackning från förvaltning för att ta fram utlysningstext och inbjudan till att delta. Utlysningstexten tror vi är en bra illustration för hur man skulle kunna bjuda in akademiker.


Projektet har kunnat fångas upp bättre på högskolans olika akademier, inom kollegiet och inte minst

högskolans ledning. Trots rektors uppbackning av projektet har det inte blivit föremål för fortsatta

diskussioner i olika delar av högskolan, vilket hade inneburit att erfarenheterna hos både styrgruppsledamoten samt delprojektledaren hade tagits tillvara.

85

Stockholms universitet Mats Danielson, professor och rektorsråd Charlotte Rossland, samverkanskoordinator, Samverkansavdelningen Johanna Tollbäck, samverkanskoordinator, Samverkansavdelningen

Sammanhang

Stockholms universitet är ett starkt decentraliserat universitet där områden, fakulteter och institutioner i stor utsträckning själva beslutar i vilken grad och på vilket sätt man använder sig av personrörlighet för att stärka sin samverkan. Det finns centrala direktiv och anvisningar som reglerar inadjungeringar men det berör bara de formella förhållandena och en lika viktig del är hur de inadjungerades deltagande och bidrag till verksamheten tillvaratas.

För att bredda och fördjupa möjligheterna till personrörlighet är utadjungering en viktig komponent. Den är i sin mer formaliserade form relativt okänd på lärosätet och KLOSS AkUt har varit ett utmärkt tillfälle att samla erfarenheter och generalisera dessa för framtida bruk. Inte minst gäller detta för professionsutbildningar och professionsliknande utbildningar där arbetslivsanknytning är extra viktigt och där det finns en plan för att på sikt se över anställningsformerna för lärare i syfte att stärka kopplingen till arbetslivet.

Syfte

Stockholms universitet satsar på samverkansfrågorna. 2015 inrättades Samverkansavdelningen som ska stärka nyttiggörande av universitetets forskning och utbildning och göra den kunskap och kompetens som finns vid universitetet tillgänglig för det omgivande samhället. Samverkan ska vara ett ömsesidigt idé- och kunskapsutbyte mellan universitetet och andra aktörer. Ett sätt att stödja samverkan är att identifiera olika former och verktyg och här kommer KLOSS AkUt in som en möjlighet att utforska samverkansformen personrörlighet för lärarkategorin av anställda.

Projektet kan också kopplas till ett tidigare Vinnova-stött projekt på Stockholms universitet som innefattar personrörlighet med ambitionen att identifiera sätt att underlätta administrativa processer och öka intresset för personrörlighet bland lärare och forskare och studenter. KLOSS AkUt kopplar således tillbaks till tidigare delar av Vinnova-utlysningen.


Stockholms universitet hade en öppen utlysning kombinerat med en given fördelning på en plats var för det naturvetenskapliga området, det humanvetenskapliga området och lärarutbildningarna. Alla tre utlystes samtidigt under en period av en dryg månad från 15 april 2015 (se bilaga 5 Stockholms universitet utlysning 2015). Det rönte ett stort intresse och totalt inkom 14 ansökningar.

En evalueringskommitté med rektorsråd och representanter från Samverkansavdelningen utvärderade de sökande och rangordnade dem per område. De tre som kom högst upp i varje urvalsgrupp kontaktades och samtliga accepterade sin KLOSS AkUt-adjungering. Den avsedda starttiden för utadjungeringarna var höstterminen 2015 och tiden ute hos samverkansparten var 20 % av heltid under sex månader. Två av de tre startade 1 oktober, den tredje 1 januari 2016 då samverkansprojektet (miljömätningar) bara kunde genomföras under en viss period på året.

Ett urvalskriterium var att den sökande skulle vara tillsvidareanställd lärare och forskare. Avsikten med det var att säkrare tillvarata erfarenheterna såväl centralt som på individnivå och institutionsnivå på berörda institutioner.

86

Ett annat krav var att det redan fanns en befintlig samverkan, helt enkelt för att fokusera på att prova ut själva samverkansformen, inte etablera ny samverkan. Om det inte funnits etablerad samverkan skulle det vara svårt att särskilja problem med samverkansformen från generella problem att etablera samverkan med den externa parten.

Fokusgruppsamtalen

De som kunde delta tyckte att fokusgruppsamtalet var intressant och givande främst för chansen att

träffa de andra och höra om deras erfarenheter, eller snarare om deras förväntningar inför utadjungeringen eftersom samtalet hölls innan de dragit igång.

Loggböcker

Samtliga deltagare var mer eller mindre tveksamma till värdet av loggböcker. De har haft svårt att uppbära energi nog att vara konsekventa i sitt skrivande och hamnade lätt i ett krystat upprepande ju längre tiden gick. De upplevde det som något oklart vad som egentligen ska noteras. En av akademikerna lyfte visserligen att det åtminstone inledningsvis var en hjälp att samla tankar och dessutom synliggjordes att också administrativa och praktiska uppgifter kräver tid.


Stockholms universitet genomförde ytterligare en omgång utadjungeringar med uppstart i september

2016. Det är tre forskare som antagits enligt samma modell om 6 månader och 20 % av heltid, men

utan given fördelning på områden. Ett vägande syfte är att ge universitetet fler praktiska erfarenheter

av denna samverkansform. Projektet finansieras av centrala projektmedel via Samverkansavdelningen.


Alla involverade uttrycker att utadjungeringarna varit högst givande, både för individerna och deras

respektive organisationer, och det har varit avhängigt att de fått möjligheten att avsätta tid till

samarbetena. De har alla lyckats med den mer konkreta föresatsen – som ett forskningsresultat,

praktisk tillämpning eller organisering av en gemensam fråga (med ett visst förbehåll på grund av oförutsedd frånvaro).

Några av de större dragen är annars att utadjungeringarna har möjliggjort en ökad förståelse för

varandras organisationer, öppnat kontaktvägar, identifierat mötespunkter och parterna har kunnat

sprida kunskap om varandras verksamheter inom sina respektive sammanhang. De har plockat upp

nya samarbetsmöjligheter, sett potentiell utveckling av utbildningsområden och identifierat forskningsämnen. Utadjungeringarna har alltså haft både direkta resultat för deltagarna och deras

hemvister och öppnat för kommande samarbeten.

Några axplock av erfarenheter på en lite mer detaljerad nivå är exempelvis att utadjungeringens

formulerade mål och resultat gav legitimitet och synlighet till den samverkan som annars inte alltid ses

som något som ligger i tjänsten. Det var också lyckat att få formulera uppdraget själva, ihop med värden, i motsats till att exempelvis möta en styrd utlysning. De i förväg nedskrivna planerna och

formulerade förväntningarna gav bra styrfart och något greppbart att jobba mot och i slutändan

redovisa att akademikern bekostas av universitetet och inte av mottagande organisation stärkte

forskarens legitimitet när hen var hos värden.

87

En av akademikerna uttryckte att det var intressant och givande på flera sätt att pröva sin kompetens

och sitt forskningsområde (ekonomi- och genushistoria) utanför akademin och i ett samtida

sammanhang, ”alltså göra det som jag i forskning och till studenter argumenterar för - vikten av att ha historiska

perspektiv för att förstå vår samtid och för att försöka identifiera framtida utmaningar”.

En värd upptäckte att samarbetet med Stockholms universitet förstärkt partens förtroende mot andra myndigheter och företag som de har kontakter med. Det finns olika uppfattningar om omfattningen

(20 % i sex månader), men sammantaget verkar det vara en lagom omfattning som också kan ge

givande resultat. Det beror förstås på vilken typ av projekt och samarbete som genomförs, men om

tiden används väl, så hinner man med en hel del och kan bygga upp relationer mer långsiktigt.


Stockholms universitet hade som förutsättning i utlysningen att det redan fanns någon typ av

samarbete och det är möjligt att det svepte undan en del möjliga utmaningar. Det som kommer fram

har mindre med själva utadjungeringstiden att göra och mer med projektformen och administrativa

frågor.

Få problem lyfts fram i relation till själva vistelsen hos mottagande part men alla framhåller vikten av

att ha tydligt avstämda förväntningar, för bägge parter, i förväg eller åtminstone initialt.

Målsättningarna behöver inte nödvändigtvis vara identiska, men om de inte är uttalade så finns risk att

samarbetet inte faller lika väl ut. En forskare insåg att den gemensamma tidsplanen var lite

optimistiskt utformad och att de kunde ha vunnit på att vara än mer detaljerade från början och med en tydligare aktivitetsplan.

Det kan också vara av värde att projektledningen har tydliga avstämningar med akademikern och

värden under tiden. Både för att ge eventuellt stöd om inte allt rullar på som den ena eller andra

parten önskat, men kanske främst för det uppmuntrande i att uppmärksamma det som faktiskt

händer.

Vad det gäller KLOSS AkUt som nationellt projekt så efterfrågas en större tydlighet inledningsvis om hur mycket tid som deltagarna förväntats lägga ner på projektadministration (fokusgruppsamtal,

möten, rapporter, återkopplingar etcetera). En forskares tips: ange i loggbok att exempelvis totalt XX

timmar eller dagar kan förväntas behöva läggas på detta. En del administrativa frågor inom

universitetet behöver också klargöras (som rutiner för ersättningen av lön).

Övrigt

Vi har uppfattat att de involverades erfarenheter av utadjungeringarna varit över förväntan. En

akademiker uttrycker till och med att utadjungeringsmodellen borde kunna vara en del av en

akademikers tjänst. En intressant utveckling är att en av deltagarna numera är kontrakterad på deltid

som adjungerad professor på en skola. Det är frukten av ett långtgående samverkansengagemang, också utöver denna utadjungeringen. Det finns en utmaning i att få till finansiering för

samverkansformen. Var ska medel komma ifrån när det inte finns nationella projektmedel att hämta?

88

Sveriges lantbruksuniversitet Erik Fahlbeck, vicerektor samt Johan Schnürer, professor och vicerektor Sara Brännström, samverkanskoordinator, Planeringsavdelningen

Sammanhang

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sitt ursprung i tre praktiskt inriktade högskolor som samlades

till ett gemensamt universitet 1977. Universitetet har alltid haft ett tydligt fokus på att nyttiggöra

kunskap till gagn för de areella näringarna och den gröna sektorn i vid mening. Detta innebär att

organisation och medarbetare av tradition är inriktade mot samverkan med både näringarna och med

samhället i stort. Detta tydliga samverkansfokus förstärks av den särskilda förordning för Sveriges

lantbruksuniversitet (1993:22) som klart anger sektorsinriktningen för SLU:s forskning, forskarutbildning, fortlöpande miljöanalys och yrkesinriktade grundutbildningar. I universitetets

verksamhetsidé betonas nyttiggörande av kunskapsutvecklingen om de biologiska naturresurserna och

betydelsen av samverkan med det omgivande samhället, utryckt som att: ”SLU utvecklar kunskapen

om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta

sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället”. Genom att samverkan, förvaltning och hållbart nyttjande är tydligt nämnda redan i verksamhetsidén,

universitetets själva grundbult, blir det lätt att motivera internt varför vår forskning, fortlöpande

miljöanalys och utbildning skall bidra till samhällets och våra sektorers utveckling. Det blir också

tydligt för omvärlden att SLU verkligen vill samverka, vilket får stor strategisk betydelse för våra

externa kontakter. KLOSS AkUt-projektet går i linje med SLU:s tydliga samverkanstradition och blir en ny samverkansform som lärosätet tidigare inte arbetat med.

Syfte

De gröna sektorerna har mycket höga förväntningar på SLU:s samverkan. Universitetet har därför sett

KLOSS AkUt som ytterligare en möjlighet att öka kontakterna med strategiskt viktiga partners. I denna omgång valde SLU ut följande mottagande organisationer: Hushållningssällskapens förbund för

att fördjupa samarbetet med den största rådgivningsorganisationen inom lantbruksnäringen,

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen för att koppla ihop forskningen kring

livsmedelsproduktionen med förädlingsleden, samt Boverket för att knyta SLU:s forskning och

utbildning inom landskapsområdet närmare en viktig myndighet inom området. SLU har gjort en särskild satsning på den akademiska anställningsformen samverkanslektor. Samverkanslektorerna vid

SLU skall aktivt verka för att vetenskaplig kunskap på bästa sätt bidrar till utveckling i samhället kring

frågor som rör det hållbara nyttjandet och förvaltningen av de biologiska naturresurserna i Sverige och

världen. I uppdraget ingår även att bidra till att SLU:s omvärldssamverkan höjer kvaliteten på

forskning och utbildning vid universitetet. I dagsläget finns ett 20-tal samverkanslektorer vid SLU och

universitetet har den strategiska ambitionen att utöka antalet för att kunna bidra till en ännu bättre samverkan med SLU:s hela bredd av intressenter. I nästa skede av denna satsning kommer frågor om

personrörlighet att bli än viktigare och lärdomarna från KLOSS AkUt kommer då att bli mycket

viktiga.


SLU hade en öppen utlysning. Samverkansrådet hade i förväg valt ut de parter som SLU ville ha som

värdorganisationer och gjorde därefter en utlysning där de sökande fick ange vilken värdorganisation

89

de var intresserade av. Intresset var betydligt lägre än förväntat vilket kan ha berott på att

utlysningsperioden var relativt kort (3 veckor). 4 ansökningar kom in till 3 utlysta platser, samtliga

sökande var kvinnor.

Fokusgruppsamtalen

Vid fokusgruppsamtalet var 5 av 6 deltagare med. En av deltagarna var med via video vilket fungerade

över förväntan bra. Dock var lokalen som hade möjlighet till videouppkoppling en fast möblering

vilket hämmar samtal där alla deltagare ska vara aktiva. Lokalens möblering var alltså ett större hinder

än videodeltagandet. Deltagarna uppfattade samtalet som givande och man gav varandra utrymme för

både resonemang och frågor till varandra. Ett bra sätt att få en grupp personer som aldrig tidigare träffats att samtala givet en del inledande frågor.

Loggböcker

Loggböckerna har fungerat väldigt olika för deltagarna. Variationen är stor vad gäller kontinuitet,

mängd reflektioner och text. Alla har dock varit införstådda med loggböckernas syfte och vad det kan ge både dem själva och projektet.


Det har funnits ett intresse från flera institutioner att också ha en KLOSS AkUt-deltagare och några av SLU:s samverkanslektorer har uppmärksammat formen som intressant även för dem. Några av

deltagarna har varit med i andra samverkanssammanhang och berättat om sitt utbyte och vad det gett

för dem respektive något som uppskattats av åhörare och blir ett tydligt exempel på vad samverkan

kan vara.


Samtliga deltagare har uppskattat projektet och i samtliga fall har det lett till en fördjupad dialog mellan SLU och värdorganisationen. Det har också skapat en del SLU-intern dialog kring denna typ av personrörlighet vilket är positivt för den strategiska utvecklingen för lärosätet. Alla som deltagit har varit engagerade och delat med sig av sina kompetenser till varandra på ett mycket givande sätt. Det har varit mycket bra att varje deltagare har fått utforma sitt utbyte fritt och i dialog med värdorganisationen så att man kunnat genomföra det som behövts för både individen och organisationerna.


En stor utmaning för lärosätet är att hitta en modell för finansiering av denna typ av utbyte. Det blir lätt en fråga om ekonomi för institutionen och svårt att se vinningen i längden av satsningar som denna. En stor utmaning är också att se till att erfarenheterna inte stannar hos individen så att en institution kan se personrörlighet som både en personlig kompetensutveckling och en investering i omvärldsspaning för många anställda vid institutionen.

Övrigt

Om vi skulle genomföra KLOSS AkUt igen skulle vi ha en helt öppen utlysning utan förutbestämda värdorganisationer för att få en större spridning av deltagare vid alla fakulteter och nivåer i den akademiska karriären.

90

Umeå universitet Agneta Marell, professor och vicerektor Mats Falck, projektsamordnare, Enheten för externa relationer Boel Elmroth, projektsamordnare, Enheten för externa relationer

Sammanhang

Vid Umeå universitet menar vi att kvalitetsdrivande samverkan uppnås när samverkansaktiviteterna

genom systematik och kvalitetssäkring integreras i utbildning och forskning. Detta förhållande tar vi

fasta på i Umeå universitets Vision 2020 och i många av de utvecklingsprojekt som drivs vid lärosätet. I Vision 2020 framgår bland annat att det för Umeå universitet är viktigt att skapa förutsättningar för

anställda och studenter att röra sig mellan olika miljöer, möta personer med olika perspektiv och olika

kompetenser. I våra strategier liksom i vår verksamhet anses därmed också rörlighet ge positiva bidrag

till kvaliteten i forskning och utbildning och till utvecklingsmöjligheter hos våra partners. Företag och

organisationer ges bättre förutsättningar för förnyelsearbete och innovation genom tillgången till akademiska nätverk, dessutom öppnas en väg att behålla och rekrytera rätt kompetens.

Ur akademins perspektiv ger personrörlighet tillgång till kunskap förankrad i praktisk verksamhet,

något som kan bidra till vassare frågeställningar och tydligare utmaningar för studentgrupper. Genom

att i högre grad vända oss utåt, lär vi oss mer om våra samarbetspartners verksamhet vilket ger oss

goda exempel på hur samverkan kan leda till ömsesidig nytta och utveckling. Av samma anledning är

det självklart även positivt när medarbetare från externa aktörer tillbringar delar av sin arbetstid vid Umeå universitet. För universitetet är det därför ett prioriterat mål att uppmuntra och premiera

rörlighet åt båda hållen.

Syfte

Vid framför allt universitetets medicinska fakultet finns en lång tradition av personrörlighet. Ett av

Umeå universitets initiala bidrag till KLOSS var att föreslå personrörlighet som ett arbetsområde i

projektet eftersom det finns ett behov att öka graden av personrörlighet även vid våra andra fakulteter

och vid Lärarhögskolan. Det gäller både den inåtgående och utåtgående rörligheten. Att undanröja

hinder och skapa goda förutsättningar för personrörlighet är därför en viktig strategi och ett ständigt

pågående utvecklingsarbete vid universitet.


Tillsättningsmetoden att erbjuda platser till respektive fakultet i en utlysning via det strategiska rådet

för samverkan och innovation valdes för att uppnå en bred förankring av och djupare förståelse för

projektet (se bilaga 6 Umeå universitet utlysning 2015).

Vid Umeå universitet tillsattes KLOSS AkUt akademiker på två olika sätt. De första fyra tillsattes i samråd med Strategiska rådet för samverkan och innovation. Samtliga fyra fakulteters representanter i rådet fick erbjudande om en resurs vardera. Erbjudandet resulterade i att två av fakulteterna, Samhällsvetenskaplig och Humanistisk fakultet, tillsatte två platser vardera. Då det utöver dessa visade sig finnas ekonomiskt utrymme för ytterligare en resurs genomfördes i oktober 2015 en utlysning riktad mot Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, vilket resulterade i ytterligare en akademiker. Umeå universitet har inte valt ut värd och externa partners i förväg utan valet var helt och hållet utifrån akademikerns behov och intressen.

91

Det avgränsade urvalet hade fördelen att rådsmedlemmarnas kännedom, om institutionernas behov av att stärka och bredda befintliga externa samarbeten, eller skapa helt nya, blev styrande för vilka typer av utbyten och personer som gavs stöd. Utlysningen hade fördelen att omfattning av uppdraget och de krav som ställdes på akademiker och värd för deltagande i projektet blev tydligare eftersom förväntad nytta och planerade arbetsuppgifter skulle tydliggöras redan i ansökan.

Fokusgruppsamtalen

Ett fokusgruppsamtal har genomförts med deltagare från tre av utbytena. Tre akademiker och två värdar deltog vid detta. Fokusgruppsamtalet fungerade väl. Alla deltagare hade via mail i förhand fått information om hur samtalet skulle genomföras och vad som förväntades. KLOSS AkUts mallar för inbjudan och information samt intervjuguide användes med viss anpassning till både situation och deltagare. Samtalet flöt bra och alla deltog. En deltagare var inte svensktalande men hade förståelse för talad svenska, vilket medförde att samtalet delvis genomfördes på två språk.

Ytterligare ett samtal med alla akademiker som deltagit i KLOSS AkUt genomfördes efter att alla utbyten var genomförda. Skälen till det samtalet var främst internt lärande och erfarenhetsutbyte.

Loggböcker

Loggböcker har ej använts vid Umeå universitet då deltagarna inte upplevde att det fanns tid till detta i utbytena. Däremot har fokusgruppsamtal och erfarenhetsutbyten genomförts.


Initiativet med personrörlighet specifikt via KLOSS AkUt har väckt visst intresse inom Umeå universitet. Vid fokusgruppintervjun framgick att en akademiker har fått frågor från kollegor som undrat över hur hen fått denna möjlighet. Enheten för externa relationer har fått frågor om det finns fler resurser möjliga att söka, om utlysning liknande KLOSS AkUt kommer att återkomma samt ”hur man gör om man vill ut”, det vill säga om det finns andra vägar till personrörlighet för den som vill tillbringa tid i extern verksamhet.


Projektledaren upplever att det varit relativt lätt för akademikerna att hitta plats för utbytet då finansiering fanns. Inför kontakt med tilltänkta platser har ett par akademiker haft dialog med projektledaren och fått stöd i att ställa krav på att komma överens om arbetsuppgifter och praktiska förutsättningar för vistelsen. Det kan vara en viktig framgångsfaktor om parterna gemensamt tänker igenom och formulerar förväntningar, vilka arbetsuppgifter som ska utföras samt hur resultatet kan spridas.


Det finns också en mängd utmaningar när det gäller personrörlighet. Det kan, vid sidan om värdering

av samverkan som merit, röra sig om allt ifrån oväntade effekter orsakade av socialförsäkrings- och

pensionssystem till bristande rutiner hos det egna lärosätet. Ytterligare en utmaning med delade

anställningar är att i realiteten ta tillvara den kompetensförstärkning som personrörlighet innebär i

respektive verksamhet.

En kvarvarande utmaning är hur vidarespridning av kunskap och erfarenheter ska säkerställas i båda organisationer. På individplanet, för både akademiker och värdar, är nyttan oftast uppenbar och

92

direkt. Akademikerns kollegor vid institutionen eller på värdens arbetsplats upplever troligen inte lika

tydligt vad utbytet kan bidra med. Spin-offer i form av kontakter och fortsatt samarbete samt bidrag

till kvalitet i forskning och undervisning kan också visa sig efter lång tid. Dessa utmaningar

understryker vikten av ett projekt som KLOSS AkUt. För Umeå universitet har det inneburit

möjligheter att utreda och i skarpt läge testa förutsättningar, såväl möjligheter som utmaningar, att vidareutveckla personrörlighet vid lärosätet.

Övrigt

Om det blir aktuellt för lärosätet att utlysa denna typ av samlad resurs igen finns det fördelar med en formell utlysning framför ett avgränsat urval. Det ger större synlighet åt initiativet, är en form som forskarna är bekanta med och det är positivt om arbetsuppgifter och överenskommelser finns nedtecknade redan vid ingången av utbytet. En utlysning kan givetvis också riktas mot exempelvis strategiska partners eller andra externa partners som lärosätet av någon anledning vill stärka relationerna till.

Under arbetet med frågor kring personrörlighet, både inom KLOSS AkUt och inom andra projekt vid Umeå universitet, har det framkommit att utåtgående personrörlighet kan genomföras även utan särskild finansiering, trots att just frågan om extern finansiering ibland har lyfts fram som en nödvändig förutsättning. Vid Umeå universitet finns ett antal exempel där kompetensutvecklingstid, forskningstid eller post-docs använts för vistelser i annan sektor. För dessa individer har drivkraften varit att utveckla sin kompetens inom ett specifikt område.

93

Uppsala universitet Anders Malmberg, professor och prorektor Lars-Eric Larsson, seniorrådgivare

Sammanhang

Uppsala universitet är ett fullskaligt, forskningstungt och decentraliserat lärosäte med starka

ämnesdiscipliner som i sin tur grupperas i starka, i hög grad självstyrande fakulteter och

vetenskapsområden.

Detta breda lärosäte fordrar ett brett samverkansbegrepp, som omfattar samverkan och nyttiggörande

kopplat till såväl forskning som utbildning av ämnesmässigt mycket olikartad karaktär. Samverkan

omfattar dessutom ett brett spektrum av samverkansformer med olika typer av medaktörer i näringsliv och samhälle: Företag, kommuner och landsting, statliga myndigheter, skola, sjukvård,

kultursektorn, samfund och civilsamhällets organisationer.

Enskilda lärare och forskare eller grupper av lärare och forskare driver en mångfald av projekt och

utbyten tillsammans med externa aktörer utifrån ett vetenskapligt engagemang och en tydlig

medvetenhet om universitetets samverkansansvar, utan att universitetet nödvändigtvis valt att prioritera särskilda insatsområden för samverkan.

Syfte

KLOSS AkUt är ett delprojekt inom Uppsala universitets utveckling av samverkan med

organisationer i det omgivande samhället. Avsikten är att stärka och utveckla relationen till såväl gamla som nya partners genom att stimulera till ökad personalrörlighet.


Uppsala universitet valde att genomföra en öppen utlysning som annonserades på universitetets websida via större samlingsmail (se bilaga 7 Uppsala universitet utlysning 2015).

Vi enades om att viktiga urvalskriterier skulle vara just mervärdet för båda parter, möjligheterna till

fortsatta samarbeten och mottagande organisations befintliga eller potentiella partnerskap med Uppsala universitet.

Antalet ansökningar blev färre än förväntat, fyra stycken, och eftersom vi planerat att finansiera tre

utbyten med KLOSS AkUt-medel så valde rektor att skjuta till medel så vi kunde bevilja alla fyra

ansökningarna. Mottagande organisationer var tre stora företag (Astra Zeneca, ABB, Assa Abloy) och

ett SME (Defense Equipment Sweden). På akademikersidan fördelade sig ansökningarna över tre från teknik och naturvetenskap och en från medicin och farmaci. Samtliga disputerade forskare. Således

tyvärr ingen från humaniora och samhällsvetenskap vilket vi hade förväntat med tanke på att

ansökningar därifrån dominerar samverkansprogrammet VFS (Verifiering för Samverkan) där

samverkansprojekt finansieras.

Fokusgruppsamtalen

Fokusgruppsamtalen har varit svåra att koordinera, inte minst av geografiska skäl. Det är mycket

begärt att mottagande organisation ska spendera minst en hel dag för att delta i samtalet. Vi kunde

dock arrangera ett inspelat samtal där restiden för representanten från mottagande organisation var

94

relativt kort (ca en timme). Samtalet löpte på bra och en del intressanta synpunkter framfördes. Ett

annat akademiker-värd par deltog sedan vid konferensen i juni och kunde där framföra sina

reflektioner.

Loggböcker

Kompletta loggböcker från akademiker har varit lätta att få in. Däremot har ingen sådan inkommit

från mottagande organisationer, men loggböckerna från akademiker ger ändå en bra bild av hur

samarbetet förlöpt. I ett fall tyckte vår akademiker att mallen var svår att anpassa sig till och valde

därför en loggbok i essäform.


För närvarande har inga spridningsaktiviteter genomförts.


De projekt som startade har varit lyckosamma. I ett av fallen har man gått vidare finansierade av

Vinnovas mobilitetsprogram. Akademiker har varit entusiastiska och lätta att arbeta med.


Som tidigare nämnt fick vi färre ansökningar än vi hoppats på. Om det berodde på att vi inte nådde ut till alla delar av universitetet, trots annonsering på universitetets hemsida, eller om intresset är

begränsat är svårt att avgöra.

Ett av de beviljade projekten startade inte beroende på att mottagande organisation, företaget,

hoppade av. Dels beroende på att man startade andra samarbetsprojekt med Uppsala universitet, men

också beroende på att man tyckte det verkade bli för mycket administrativt krångel för ett så pass litet projekt.

En möjlig lärdom är att inte begära alltför stora insatser (fokusgrupper, loggböcker, etcetera) vid

kopplat till utbyten för de mottagande organisationerna, då det i sammanhanget är relativt små projekt

som detta trots allt rör sig om. Ett samlat intryck är att längre projekttid är önskvärt.

Vi hade ambitionen att skriva avtal avseende rätten till resultat med mera mellan akademiker och mottagande organisation. Diskussioner har förts och avtalsmallar har utväxlats men vi nådde inte i

något fall fram till signerade avtal.

95

Syntes och rekommendationer I denna syntes knyts intryck från fokusgrupper, loggböcker och enkäten samman i några

grundläggande tankar och rekommendationer.

KLOSS AkUt är mycket informationsrikt i såväl mängd som djup. Vi har i analysarbetet, i tidigare

kapitel i denna rapport, zoomat in i beskrivningar från de olika metoderna för datainsamling som

använts och lyft fram vanliga begrepp, frågor och exempel. Utifrån dessa redogörelser har samlade

intryck beskrivits nedan med tillhörande rekommendationer.

Samverkansskicklighet och personrörlighet bör stimuleras

Samverkan och personrörlighet är i grunden inlärda aktiviteter och grundad i en praktik, som någon gång görs för första gången och sedan fördjupas. De är därmed grundade i ett görande och utgör en

färdighet, en skicklighet som kan beskrivas, dokumenteras och övas. Om akademiker och värdar ser

ett stort värde i personrörlighet, om ett lärosäte bedömer att samverkan och samverkansskicklighet i

allmänhet, liksom personrörlighet i synnerhet, bör stimuleras, kan det förstås göras på många olika

sätt. Exempelvis kan de se dem som dimensioner av utbildning och forskning eller som en

självständig dimension vid sidan av vetenskaplig skicklighet och pedagogisk skicklighet för att tydliggöra dem i rekryterings- och meriteringssammanhang.23

Personrörlighet som del av ett paket av samverkansaktiviteter

Personrörlighet mellan akademin och omgivande samhälle utgör ett viktigt verktyg för systematiskt

samverkansarbete. Samverkan bygger ytterst på två eller fler människor som möts för att söka och formulera ömsesidigt berikande mål som inte behöver vara identiska. Att då komma varandra till

mötes i både tid och rum som en akademiker uttryckt det, att den ene parten rent praktiskt och fysiskt

beger sig till den andre partens arbetsplats och "hemmaplan" för att delge egna samt möta andras

erfarenheter och kunskap, blir ett viktigt steg utmed hela samverkansprocessen.

Förutsättningarna hos de medverkande lärosätena i projektet är olika. Ett perspektiv är exempelvis att

hos de stora lärosätena är initiativ som KLOSS AkUt ett mycket litet projekt; frågan där kan vara hur man växlar upp och integrerar utåtgående personrörlighet i hela sitt samverkanserbjudande? En annan

aspekt är skalan på samverkansintensitet i personutbyten, det kan vara allt från att man gör sitt vanliga

arbete på en annan plats till konkreta större samverkansprojekt.

Personrörliget kan vidare utgöra ett verktyg för att underlätta diskussion mellan lärosäten och omvärld

inom långsiktig kompetensförsörjning. Genom ömsesidiga insikter om utbildningens förutsättningar skapas en grund för fruktbar dialog.

23 Se också boken: Samverkansskicklighet. För personlig och organisatorisk utveckling som uppstod genom det första KLOSS-

projektet. Av Cecilia Bjursell, Peter Dobers och Anna-Carin Ramsten (Lund: Studentlitteratur, 2016).

Rekommendation 1:

Stimulera samverkansskicklighet och personrörlighet i styrdokument och resurstilldelning!

Rekommendation 2:

Använd personrörlighet som ett av flera verktyg i ett paket av samverkansaktiviteter och som ett sätt att stärka relevans och kvalitet i utbildning och forskning!

96

Relationer är grunden för samverkan och personrörlighet

Underlaget lyfter fram ett behov av att förtydliga begreppet, vad samverkan innebär för ett lärosäte

utifrån dess förutsättningar som inbegriper en geografisk kontext liksom dess uppdrag nationellt, internationellt och regionalt. Strategiska partnerskap är ett sätt att möjliggöra, fördjupa och vårda

långsiktiga relationer mellan lärosäten och externa parter i det omgivande samhället, för att stärka

kvalitet och relevans i både utbildning och forskning. Därvid utgör personrörlighet ett kanske

synnerligen lämpligt samverkansverktyg för många deltagare att samlas kring. Samverkan och

strategiska partnerskap bygger på och kräver en systematik och struktur för att ge kraft åt vald

strategisk riktning som samverkan och personrörlighet ska bidra till. Personrörlighetsprogram kan bidra till en bredare samsyn mellan externa organisationer och akademin beträffande vad samverkan

är och hur samverkan kan utvecklas.

Personrörlighet kräver ledningens stöd, ett tydligt meritvärde samt individens

engagemang

Ofta sägs att ledningens tydlighet och stöd behövs för att förändringar av organisationskultur liksom

organisationsstruktur ska bli möjliga. Rektor måste återkommande ge uppmärksamhet åt det positiva värdet av personrörlighet och samverkan. Rektor måste också säkerställa att lärosätet i dess olika

beståndsdelar, och med olika medel, tillskriver personrörlighet och samverkanskicklighet24 ett tydligt

meritvärde i anställningsordning, mallar för rekryteringar, vid utlysning, bedömning och tillsättning av

tjänster, i instruktioner för sakkunniga. Samtidigt är det viktigt att ta tillvara på de inblandade

personernas engagemang, då personrörlighet också kräver vissa personliga sociala förmågor som att vara nyfiken, ödmjuk, öppen, prestigelös (jfr figur 9 ovan).

I det fortsatta arbetet för att utveckla värdet av personrörlighet enligt ovan så har det i KLOSS AkUt

formulerats ett antal idéer som kan vara användbara. Det finns flera vittnesmål i KLOSS AkUt som

föreslår att utåtgående personrörlighet skulle kunna eller rentav borde införas i tjänsten som forskare

och lärare för att säkerställa relevans. Man skulle kunna sätta samman en logik för innehåll i olika typer av tjänster, till exempel för forskare (regelbunden tid hos en värd), doktorander (del av

forskarutbildning), respektive lärare (utbildningens uppbyggnad och innehåll: tid hos flera som

exempelvis programansvarig, utbildningsansvarig).

För att stärka systematik i den fortsatta utvecklingen av utåtgående personrörlighet finns ett behov av

att klarställa olika typer och nivåer, i likhet med inåtgående personrörlighet.

Det finns ett fortsatt behov av att tydliggöra de mervärden utåtgående personrörlighet ger för utbildning och forskning, eftersom det skapar större möjligheter till värde i meritering.

24 Se exempelvis boken Samverkansskicklighet. För personlig och organisatorisk utveckling som uppstod genom det första KLOSS-

projektet. Av Cecilia Bjursell, Peter Dobers och Anna-Carin Ramsten (Lund: Studentlitteratur, 2016)

Rekommendation 3: Använd personrörlighet i arbetet med att bygga och vårda långsiktiga relationer med

omgivande samhälle!

Rekommendation 4: Säkerställ ledningens stöd, att personrörlighet och att samverkansskicklighet blir meriterande

för lärare och forskare, samt att individers engagemang i dessa aktiviteter tas tillvara för

verksamheten!

97

Personrörlighet och samverkan bidrar till struktur för samarbete (absorptive

capacity)

Om fokusgrupper bidrar till en struktur för personrörlighet är nästa steg att personrörlighet och

samverkan bidrar med struktur för samarbete. Struktur för samverkan ger en kvalitet som går bortom

entusiastiska akademiker och värdar, och möjliggör för både lärosäten och externa parter att försöka

fånga individens relationer och samverkansförmåga i det som Leif Edvinsson på 1990-talet myntade

som strukturkapital25 eller överlappar med begreppet som Cohen och Levinthal kallar absorptive capacity26. Båda begreppen fångar en kapacitet hos organisationer att nyttja individernas förmåga att

se värdet av ny information, kunna hantera det genom att exempelvis sätta in det i en relevant kontext

för organisationen och omsätta den till framgångsrik utveckling. Några värdar har nämnt att

personrörlighet bidrar till att öka svensk industris konkurrenskraft, men kanske än mer till

akademikers forsknings- och utvecklingskapacitet. För att öka nyttan på lärosätet av en akademiker i

rörelse bör en plan finnas för hur akademikern kan skapa lärande i sin hemorganisation efter avslutad vistelse. Det finns flera vittnesmål som berättar att förståelsen i den externa organisationen för

akademiker i rörelse underlättas om värden är forskarutbildad, samtidigt kan det vara minst lika viktigt

att utveckla relationer med externa organisationer och individer som inte har denna bakgrund för att

med tiden utveckla en förmåga till att samverka med akademin.

Relationer mellan organisationer för personrörlighet

Urval av värdorganisationer och huruvida befintliga relationer fördjupas eller nya relationer söks, blir

en taktiskt viktig fråga för hur syftet med ett program med personrörlighet kan formuleras. Chalmers,

KTH, Mälardalens högskola och SLU använde projektet till att vända sig till tre av sina strategiska

partners; i Chalmers fall även med fokus på tre av sina styrkeområden och i Mälardalens högskolas fall

för att etablera relationer i nya områden med strategiska partners. Göteborgs universitet använde

projektet till att fokusera personrörlighet till humanistiska och samhällsvetenskapliga områden. Jönköping University använde projektet till att fokusera personrörlighet mot lärarutbildning och

skolor. Linköpings och Lunds universitet valde att rikta sig mot nya relationer, antingen med nya

organisationer eller nya områden hos befintliga relationer. Uppsala och Umeå universitet eftersträvade

en bred spridning av sina projekt över många av universitetens områden.

Ett återkommande diskussionstema hos både värdar och akademiker är vilka (olika) roller som exempelvis lärosäten, industriföretag, kommuner och offentlig sektor har i samhällsutvecklingen och

vilka olika slags ingångsvärden dessa aktörer kan ha när det gäller samverkan i allmänhet och

personrörlighet i synnerhet. Vilken förståelse för varandras roller de ingående parterna har påverkar

naturligtvis förväntningar, upplägg och resultat från utåtgående personrörlighet. Tidiga insatser för att

skapa ökad förståelse för rollerna blir en kvalitetshöjande faktor.

25 Se exempelvis boken: Det intellektuella kapitalet av Lief Edvinsson och Michael Malone (Malmö: Liber ekonomi, 1997).

26 Cohen och Levinthal (1990), "Absorptive capacity: A new perspective on learning and innovation", Administrative Science

Quarterly, volym 35, nr 1, sid. 128-152.

Rekommendation 5:

Använd program med personrörlighet för att utveckla struktur och långsiktighet för relationen

mellan lärosäten och externa parter och för att möjliggöra gemensamt lärande!

98

Det är en mycket stor bredd av erfarenheter av samverkan hos de personer som deltagit i KLOSS

AkUt, hela skalan från ”nybörjare” till mycket erfarna. I vittnesmålen i KLOSS AkUt visas att

samverkansbegreppet tolkas på olika sätt beroende på om individen är från ett lärosäte eller extern

organisation samt hur omfattande erfarenheter organisationen och individerna har av samverkan

sedan tidigare.

I diskussionen kring relationens karaktär skapas en bild av realistiska förväntningar. En metafor som

använts av flera av deltagarna i KLOSS AkUt är att akademikerna kan få rollen att bli en brygga eller

bro mellan akademin och externa parter. En sådan metafor kan utvecklas ytterligare genom att

artikulera vad det är för karaktär på relationen idag och hur den kan utvecklas, är det en spång eller en

bred, stabil bro, finns det brofästen, vad skall utvecklas?

Figur 16: Två typsituationer i relationen mellan lärosäte och värdorganisationer i personrörlighetsprojekt (egen bild).

Relationer mellan individer för personrörlighet

Lärosäten som ingick i projektet är väldigt olika; det är några äldre universitet och några yngre

högskolor; det är några lärosäten med en fakultet och några med flera fakulteter; det är några stora

och mindre stora lärosäten; det är några lärosäten som har arbetat mycket systematiskt med olika samverkansaktiviteter och några som gör det först tack vare projektet; och det är några som endast

arbetat med personrörlighet och andra som har arbetat med ett paket av samverkansaktiviteter som

exempelvis olika former av mötesarenor och nätverk. I avsnittet ”Dokumentation från lärosäten”

avspeglas denna mångfald. Vad som dock är kärnan i dessa relationer mellan organisationer enligt

figur 16 ovan, är den mellan en akademiker och en värd. Rapporten vill uppmuntra till ett systematiskt arbete med personrörlighet. Tabell 3 visar var akademiker, värdar och lärosäten befinner sig i denna

process.

Det finns behov av inspiration och vägledning inför vistelseperioden inklusive olika vägar att växla

upp och fortsätta när väl vistelseperioden är över. Man kan med fördel skapa vägledning och

Rekommendation 6:

När ett program med personrörlighet ska lanseras bör lärosätet analysera sina relationer till

externa parter, strukturen för personrörlighet samt vilka särskilda stödaktiviteter som kan

behövas (jämför exempelvis figur 16)!

99

stimulans från andra som har erfarenheter från personrörlighet. Den broschyr som tagits fram i

KLOSS AkUt är ett exempel på detta. Akademiker i rörelse bör även få direktkontakt med personer

som har erfarenhet för att få uppslag på vägar att växla upp. Detta kan handla om

samverkanskoordinatorer eller andra akademiker.

Akademiker Värdar Vad innebär detta för relationen?

Vilka stödaktiviteter är möjliga?

Ny Ny

Ny Erfaren

Erfaren Ny

Erfaren Erfaren

Tabell 3: Olika situationer som relationen akademiker och värd står inför i projekt med personrörlighet beroende på om de

har tidigare erfarenhet av personrörlighet (erfaren) eller inte (ny) (egen tabell).

Observera att ovan nämnda tabell 3 och figur 16 mycket väl kan kombineras för att diskutera hur stöd

och kringaktiviteter kan utformas. Om dokumentation av individers relationer kan sammanställas i

tabell 3, kan varje relations dokumentation tänkas in i den ena eller andra ovalen i figur 16 och därmed

erbjuda ett tankemönster för hur personrörlighet kan utvecklas på organisations- respektive individnivå. Det finns flera vittnesmål som visar att uppstarten av vistelserna innebär en del

utmaningar gällande förväntningar och vad som ska göras under vistelsen. Det innebär att det finns

behov av att anpassa aktiviteter i uppstarten beroende på vilken relation det finns mellan lärosätet och

den externa organisationen sedan tidigare samt hur vana akademikern och värden är av samverkan.

Medvetenhet och förberedelse hos värdorganisationen samt god tid för planering

hos lärosätet

Att ta emot en akademiker i rörelse bör ses som ett strategiskt samarbete som kopplas mot prioriteringar inom verksamheten. Ledningsengagemang och engagemang på rätt nivå i organisationen

är en förutsättning för framgång. Det är också viktigt att säkerställa att en värdperson till akademikern

i rörelse finns utpekad och att tidsresurser finns avsatta för detta. Se till att det planeras aktiviteter för

att sätta in akademikern i organisationens uppdrag samt hur man kan använda akademikern för att

sprida kunskap om lärosätets verksamhet inom organisationen. Det är även viktigt att planera vilka personer som akademikern bör träffa samt informera medarbetare inom den externa organisationen

när akademikern är på plats. I planeringen är det även av vikt att värdorganisationer förbereder

praktikaliteter kring akademikernas vistelser. Detta innefattar praktiska frågor som arbetsplats,

inpasseringskort, tillgång till datanätverk med mera men även att relevanta personer har avsatt tid för

att träffa akademikern under vistelsen. Akademikern som vistas i värdorganisationen bör vara en aktiv

Rekommendation 7:

Diskutera hur relationen mellan akademiker och värdar för varje utbyte ser ut och vad den kan innebära för relationen, strukturen för personrörlighet samt särskilda stödaktiviteter som kan

tänkas behövas (se tabell 3)!

100

”medarbetare” och ha en fysisk arbetsplats för att kunna vara närvarande och aktivt delta i

verksamheten. Planera detta innan utbytet inleds. Det är också viktigt att avsätta tid för löpande

avstämning och dialog med akademikern.

Det är vidare av vikt även för lärosätet att ha planering med lång framförhållning inför ett program

med personrörlighet eller en enskild vistelse. Förutom en projektplan kring vad vistelsen skall fokusera på handlar det mycket om hur vistelsen skall gå till. Det gäller då att planera vilka dagar

akademikern skall vistas i den externa organisationen så att det kan planeras i kalendrar. Vidare syftar

akademikerns så kallade tjänsteplanering till att i god tid skapa förutsättningar för utbildningsinsatser

av hög kvalitet. Anställda som har en undervisningstjänst i botten för sin tjänst har ofta sina

undervisningsåtaganden planerade 3 - 4 månader innan terminen startar. Då hjälper det föga om möjligheten att delta i personrörlighetsprojekt dyker upp 1 - 2 månader innan terminen ska starta.

Ofta har projekten i KLOSS AkUt planerats och beslutats mindre än 2 månader innan uppstartstiden,

och det är normalt sett för sent och med för lite framförhållning. En realistisk tidsplan för ett lärosäte

som vill starta upp ett program med en handfull projekt med personrörlighet, är att man under termin

1 formulerar vem som är ansvarig för hur man vill att värdorganisationer liksom akademiker och

värdar ska utses. Under termin 2 sker en utlysning, granskning, matchning samt inledande fokusgruppsamtal för att informera samt kalibrera förväntningar med både akademiker och värdar.

Och själva utbytet startar troligen först under termin 3.

I samband med vistelsen kan frågor om sekretess dyka upp samt vem som äger den framväxande

kunskapen. Offentlighetsprincipen och det så kallade lärarundantaget är härvidlag två lagstadgade

fenomen som värdorganisationerna bör vara medveten om. Lärarundantaget innebär att lärare och forskare vid svenska lärosäten äger alla sina intellektuella tillgångar som skapas i tjänsten, i utbildning

som i forskning. I de flesta andra organisationer är det arbetsgivaren som äger intellektuella tillgångar

som skapas inom ramen för tjänsten. Offentlighetsprincipen och lärarundantaget kan leda till

utmaningar att finna framkomliga vägar för ett personutbyte, men fullt möjliga att lösa om dialog och

förberedelse sker i god tid.

Fokusgrupper bidrar till struktur för personrörlighet

Fokusgrupper har använts i projektet. Det har varit semistrukturerade samtal med normalt sett 4 - 6

deltagare, med vägledning av en facilitator. De genomfördes vid elva lärosäten liksom fem gånger nationellt, främst för att dokumentera projektet inför uppföljningen. Överlag har deltagandet i

fokusgrupper uppfattats som mycket positivt av både akademiker och värdar med stort personligt

värde för erfarenhetsutbyte och ökad förståelse; kring personrörlighet generellt, sin egen roll i utbytet,

respektive för den andre parten. Projektet har fokuserat på fokusgrupper med akademiker och värdar.

Under projektets gång har idéer kommit upp om att man skulle kunna organisera fokusgruppsamtal

på ett flertal andra sätt, exempelvis med endast värdar, eller endast akademiker, endast akademiker från ett specifikt ämnesområde eller endast organisationer inom ett gemensamt verksamhetsområde.

Fokusgrupper har ett stort värde för kalibrering av förväntningar inför ett igångsättande av

personrörlighetsprogram, liksom för utbyte av erfarenheter inför, under och efter perioder med

personrörlighet. De behöver därför planeras och förberedas mycket väl och stöttas av centrala

samverkansresurser som exempelvis vicerektor för samverkan respektive samverkanskoordinatorer.

Rekommendation 8:

Goda förberedelser, planering och framförhållning, inte minst i värdorganisationen, ger

förutsättningar, systematik och struktur åt program med personrörlighet!

101

Nöjda deltagare och nöjda lärosäten; fortsatt finansiering hjälper

Ett inledande konstaterande är att många av deltagarna tycker att själva vistelseperioden av en

akademiker hos en värd och dess organisation har varit rolig, spännande och mycket meningsfull.

Ordmolnet i figur 6 visar på de många positivt laddade orden som deltagarna tänker på när de tänker

på KLOSS AkUt. Det har visserligen inte alltid varit många sökande till platserna bland de lärosäten

som lyste ut projekten, men de flesta som varit med vittnar om stor glädje och inspiration bland både akademiker och värdar.

40 akademiker fick möjligheten att vistas hos lika många värdorganisationer bortom akademin, varav

33 finansierade av Vinnova, 3 ytterligare av KTH, 2 ytterligare av Umeå och 1 ytterligare av Uppsala

respektive Linköping. Totalt ett tiotal projekt vid drygt hälften av alla lärosäten har förnyade projekt

med personrörlighet, dels finansierade av Vinnovas mobilitetsstöd, dels av egna medel.27 Akademiker i rörelse fortsätter alltså vid drygt hälften av de deltagande lärosätena. Det är uppenbart att fortsatt

finansiering hjälper.

27 Vinnovas mobilitetsstöd: Göteborgs universitet 2 stycken; Jönköping University och Linköpings universitet 1 stycken var.

Vid Stockholms universitet används medel från samverkansavdelningen för 3 helt nya projekt med akademiker i rörelse. Vid

Chalmers används forskningstid för 1 akademiker i rörelse och vid Mälardalens högskola betalar värdföretaget en

fortsättning.

Rekommendation 9: Använd fokusgruppsamtal medvetet som ett viktigt stöttande verktyg för kalibrering av

förväntningar, fördjupad förståelse och utbyte av erfarenheter inför, under och efter perioder

med personrörlighet!

Rekommendation 10: Särskild finansiering för akademikers ”arbetstid i rörelse” tycks fortsatt vara nödvändig!

102

Bilagor och tips för läsning Information om bilagor som finns med i rapporten

Vi har låtit ett urval av bilagor finnas med på traditionellt sätt längst bak i rapporten. För andra bilagor

anges en länk till webben där dessa bilagor finns tillgängliga för den vetgirige, för nedladdning och

fördjupning. De bilagor som som finns med i rapporten är

Tidigare utvärderade mobilitetsprogram (bilaga 1).

Beskrivning av upplägget för dokumentation och analys av KLOSS AkUt:s 40 exempel på personrörlighet från akademin ut till externa organisationer (bilaga 2).

En handfull med illustrativa exempel på hur lärosäten har formulerat och formgivit utlysningar för sitt program med personrörlighet (bilaga 3 - 7). Dessa har fått egna bilage-

rubriker och återfinns längre ned i rapporten.

De ovan angivna bilagorna finns även att ladda ned separat på webben.28

28 https://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss/kloss-akut/dokument-1.595792

103

Bilagor som hänvisas till och finns på hemsida

Bilagor finns som PDF på en särskild hemsida.29 Namnen på filerna för ett handfull av projektets

processdokument (som exempelvis intervjuguider för lärosätesbaserade respektive för den nationella fokusgruppen), utseendet på samtyckesblanketten som deltagare i fokusgrupper har skrivit under,

liksom mallar för loggböcker för akademiker och värdar, listas här nedan.

Intervjuguide_2_juni.pdf

Intervjuguide.pdf

KLOSS_AkUt_inbjudan_2_juni_2016.pdf

KLOSS_AkUt_inbjudan_17_januari_2017.pdf

KTH_utlysning_2015.pdf

Loggbok_akademiker.pdf

Loggbok_värd.pdf

Mail_till_deltagare.pdf

Mälardalens_högskola_utlysning_2015.pdf

NOTIS_la rare.pdf

RJ_Flexit_2013.pdf

Samtyckesblankett.pdf

Spridning_CTH_ABB.pdf

Spridning_CTH_VolvoCars.pdf

Spridning_CTH.pdf

Spridning_GU.pdf

Spridning_LiU.pdf

Spridning_SU_Forsvarsmakten.pdf

Spridning_SU_Sthlms_Stad.pdf

SSF_Ro rlighet_befrämjar utvecklingen.pdf

Stockholm_post_AkUt_utlysning.pdf

Stockholms_universitet_utlysning_2015.pdf

SUHF_Manifest_2013.pdf

Tidigare_utva rderade_mobilitetsprogram.pdf

Umea _universitet_utlysning_2015.pdf

Uppla gg_och_uppföljning_Metoder_och_principer.pdf

Uppsala_universitet_utlysning_2015.pdf

29 https://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss/kloss-akut/dokument-1.595792

104

Tips för ytterligare läsning

Tips om andra KLOSS AkUt-relaterade texter

Tre rapporter från det första projektet, KLOSS, som genomfördes 2013 - 2015: https://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss

Lättfattlig, illustrativ broschyr om KLOSS AkUt: https://www.kth.se/samverkan/arenor/kloss/kloss-akut/dokument-1.595792

Tips om vad andra har skrivit om personrörlighet

SNS Utbildningskommissions rapport (Vinnova) ”Utbildning, forskning, samverkan - Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?” Se exempelvis sid 12 under ”Rekommendationer” kring personrörlighet: http://www.vinnova.se/upload/EPiStorePDF/UtbildningForskningSamverkan.pdf

Tips om vad lärosäten har skrivit om KLOSS AkUt

I Me & JU diskuteras hur akademiker kan bli rörliga i förhållande till sin omgivning: http://ju.se/download/18.5768b449151aa56d81e1df8a/1450711682279/MeAndJU_nr2_dec2015_webb.pdf

Omnämning av KLOSS AkUt-projektet vid Stockholms universitet: http://www.su.se/lararutbildningar/samverkan/stort-intresse-f%C3%B6r-utvecklad-samverkan-1.289159

Omnämning av KLOSS AkUt-projektet vid Umeå universitet: http://www.umu.se/samverkan

Tips om vad andra har skrivit om KLOSS AkUt

Omnämning i Folkbladet av KLOSS AkUt-projektet vid Linköpings universitet: http://folkbladet.se/nyheter/norrköping/studenter-fick-elev-lektion-om4027344.aspx

Omnämning hos Erlaskolan om KLOSS AkUt-projektet vid Linköpings universitet: https://erlaskolan.se/2016/02/17/erlaelever-presenterar-hur-de-anvander-digitala-verktyg-for-lararstudenter

Omnämning hos Försvarsmakten om KLOSS AkUt-projektet vid Stockholms universitet: http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/07/chefer-fordjupade-sig-i-hbtq-fragor-under-pride/

Tips om vad EUA har skrivit om "mobility"

European University Association (EUA) är ett slags europeisk motsvarighet till vad Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är för svenska sektorn i högre utbildning. EUA har

publicerat två större rapporter kring mobilitet, som främst berör mobilitet av yrkesverksamma mellan

lärosäten i Europa. Det är intressant att notera att mobilitet mellan högskolesektorn och övriga

samhället, oavsett riktning, alltså inte har dokumenterats på EU nivå. KLOSS AkUt utgör en viktig

nationell studie som kan påverka hur mobilitet akademi - ut i Europa kan se ut.

2012: Mobility: Closing the gap between policy and practice

http://www.eua.be/Libraries/higher-education/eua-maunimo-(1).pdf?sfvrsn=0

2014: Connecting mobility policies and practice: Observations and recommendations on national and institutional developments in Europe http://www.eua.be/Libraries/publications-homepage-list/EUA_MPPC_Mobility_policies_Web

Tidigare utvärderade mobilitetsprogram och deras rekommendationer

Bakgrund till tidigare utvärderade mobilitetsprogram är skriven av projektkansliet för KLOSS AkUt vid KTH. Kontakt: Johan Blaus ([email protected])

I Sverige har ett antal mobilitetsprogram genomförts. Några av de större mobilitetsprogrammen som prövats i Sverige är Vinnovas VINNMER och Mobility for Growth, SSF:s program ”Strategisk mobilitet” samt Rikbankens jubiliumsfonds Flexit-program.

Vinnova fick 2009 i regeringsuppdrag att belysa hinder och möjligheter för disputerade forskares rörlighet mellan akademi och företag. Detta rapporterades i ”Kunskapsöverföring genom personrörlighet mellan akademi och näringsliv – en explorativ analys av offentlig statistik”. Där belyses de påtagliga rörlighetseffekter som Vinnovas och Energimyndighetens kompetenscentrumprogram 1995 - 2005 lett till. I Vinnovas summering anknyts till skrivningarna i VINNFORSK sju år tidigare: Mobilitetsfrämjande är en central mekanism för att utveckla en högskolas samverkansförmågor. Insatser för att stärka mobilitet ytterligare bör prioriteras.

Noterade rörlighetsbrister inom det svenska forskarkollektivet var utgångspunkt för Vinnovas VINNMER-program. Fokus låg på kvinnliga forskare, med några års meritering inom behovsmotiverad forskning efter disputation. Programmets syfte var att stimulera till fortsatt meritering i en kompletterande, attraktiv och samverkansinriktad forskningsmiljö.

Det rörde sig således inte om post-doktorstjänster i vanlig mening utan om positioner som också utvecklade forskarens förmågor att leda och samverka inom behovsmotiverad forskning och med innovativa förtecken. Programmet startade under 2007 och pågick till 2012 då det ersattes av programmet ”Mobility for Growth”. Totalt beviljades 102 större ansökningar med totalt VINNOVA-stöd om runt 240 MSEK. Stödet skulle motsvara halv lön plus kringkostnader under tre år. Mobility for Growth startade i slutet av 2012 och pågår fortfarande. I programmet är även manliga forskare inkluderade och fokus läggs på mobilisering av parter från näringslivet. De formella kraven har justerats så att även personer med minst fyra års forskarerfarenhet men utan doktorsgrad kan komma ifråga. Genom tre utlysningar under åren 2013 - 2014 har 26 forskare fått finansiering.

SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, har sedan år 2008 avsatt 15 miljoner kr årligen för en satsning på strategisk mobilitet. Programmet stödjer rörlighet mellan näringsliv och akademi som idag är starkt begränsat också finansiellt i jämförelse med det välfungerande internationella forskarutbyte som kännetecknar svensk akademi. Bidragen täcker en forskares lön under en fyra till tolv månaders utbytestjänstgöring inom annan sektor än den där personen är anställd. Syftet är, utöver att utgöra en mekanism för att sprida kunskap och teknik, att öka förståelsen för olika sektorers verksamheter och särdrag. I en extern utvärdering från 2012 baserad på intervjuer med personer inom 31 slutförda projekt har de perspektiv och effekter som identifierats som kritiska sammanställts och redogjorts för (se Tabell 1). I sammanställningen framgår de olika värden som mobiliseringen medfört tillsammans med de

hinder eller svårigheter man har upplevt på individnivå samt inom akademi och näringsliv. Utvärderingsgruppens samlade omdöme är att programmet har…”skapat värden för näringslivet som vida överstiger satsade medel och att programmet har utgjort en hävstång till vidare utveckling inom näringsliv och akademi”.

Riksbankens jubileumsfond har sedan 2009 genomfört ett mobilitetsprogram, Flexit. Det handlar då om relativt långa personrörlighetsinitiativ. Anställningarna är maximalt tre år och utgörs av 75 procent forskning och 25 procent tjänstgöring inom företaget/organisationen. De två första åren är anställningen knuten till företaget/organisationen och det tredje året till en akademisk institution och fortsätter där med kontakterna med företaget/organisationen. År 2013 genomfördes en utvärdering av Flexit, då intervjuades de 10 forskare som vid tillfället hittills deltagit i Flexit.

Insikter om personrörlighetens betydelse är numera väl dokumenterade och vitt spridda bland svenska beslutsfattare och experter. Ändå kan man konstatera att personrörligheten vid svenska lärosäten är begränsad. Svårigheter som identifierats gäller övergripande institutionella förhållanden, som att utbyten inte värderas som meriterande vid befordran eller tillsättning av tjänster inom akademin, men också konkreta praktiska problem som frågor om pensionsrätter och hur arbetsuppgifter vid institutionen skall kunna omfördelas till andra den tid en forskare/lärare är i ett utbyte.

Baserat på Vinnovas, SSFs och Riksbankens jublileumsfonds erfarenheter och utvärderingar framgår tydligt vikten av fortsatta mobiliseringssatsningar. Rekommendationerna om hur mobilitetsprogrammen bör utvecklas understryker behovet av att identifiera mekanismer för att öka nyttiggörande och spridningseffekter av de erfarenheter som den individuelle forskaren skaffar sig. Fler individer bör engageras runt mobilitetsaktiviteterna och en förlängning/breddning av lyckade projekt möjliggöras.

Vidare vill man att utbytet kopplas tydligare till individuella forskares kompetensutveckling samt till befintliga forskningssatsningar inom strategiskt viktiga områden.

Dessa rekommendationer reflekterar en önskan om att utbytet ska utgöra en del av en strategisk samverkan istället för att ses som ett isolerat initiativ. Hur detta ska göras på bästa sätt finns idag ingen samlad kunskap om och det är i detta behov som KLOSS AkUt tagit sin utgångspunkt.

Tabell 1

Mobilitet från akademi till näringsliv. Vittnesbörd inom programmet ”Strategisk mobilitet”1, SSF.

Perspektiv Positivt Negativt

Individ • Positivt för karriären

• Stimulerande/omväxlande/nyttigt

• Förståelse för det industriella systemet

• Skapar långsiktiga relationer

• Blev brobyggare för kompetensöverföring

• Uppslag till nya forskningsinriktningar

• Krångel medadministration/förmåner/pensionsavgifter etc

• Bromsande för den akademiskakarriären

• Svårt att få tillgång till infor-mation om gränsgångaren inteär anställd hos företaget

• Svårt att omhänderta IPR frånpublikationer på grund avbegränsad tid i projektet

Akademi • Nya problemformuleringar

• Nya arbetssätt, tillgång till industrinsresurser

• Ytterligare tvärkompetens/nätverk

• Hög status på många lärosäten/institutioner

• Stora inslag av kompetensutveckling hospersonalen

• Engagerat nya doktorander och exjobb iutvidgade eller nya projekt

• Spin-off ny utbildning

• Tidspress på grund av dubblajobb, speciellt undervisninggenom dess bundenhet vidtider

• Vissa problem med publiceringvad gäller sekretess ochförseningar

• Sämre status på institutionermed stärkt fokus på akademiskpublicering

Näringsliv • Högkvalitativa resultat i form avförbättrade produkter och processer

• Tillgång till unik utrustning på universitet

• Lär känna forskningsfronten

• Tillgång till forskningstänkande ochanalytisk tool-box

• Extrakapacitet som kan dyka ner på djupeti vissa problemställningar

• Kompetensutveckling/nätverk

• Hävstång i involverade personer ochprojekt

• Svårt att prioritera tidsåtgångensom krävs

• Kritisk till universitetensadministrativa rutiner

1 ”Rörlighet befrämjar utvecklingen – en utvärdering av programmet Strategisk mobilitet”, SSF (2012)

1 (5) 6 oktober 2015

KLOSS AkUt 2015-2016 Upplägg och uppföljning. Metoder och principer

Bakgrund 1 Roller och struktur 1 Frågor för uppföljning 2 Metodupplägg 2 Uppföljning, analys och forskning säkerställs genom fokusgrupper, loggböcker och enkäter 4 Principer: fyra huvudkrav på projektets uppföljning, analys och forskning 4

Bakgrund Den här texten fördjupar upplägg och uppföljning liksom metoder och principer för det Vinnova-finansierade projektet: “KLOSS AkUt. Sektorsförankrad personrörlighet” 2015-2016. Det projektet är i sig en fördjupning av ett delprojekt om personrörlighet i det Vinnova-finansierade projektet ”KLOSS – Kunskapsutbyte och lärande om strategisk samverkan” 2014-2015. Det har presenterats och diskuterats vid ett projektmöte med AkUt delprojektledare den 11 maj 2015 och godkänts vid AkUt styrgruppsmöte den 19 augusti 2015. Därefter har metod-etiska principer tillkommit. Målet med KLOSS AkUt är ”ett väl förankrat förslag på hur personrörlighet kan stimuleras och förstärkas inom ett brett fält av för Sverige strategiskt relevanta forskningsområden, i kombination med praktiskt användbara resultat för de organisationer som deltar”.1

Roller och struktur Varje lärosäte beslutar själva vilka personalkategorier samt personer som ingår i utbytena. Så långt möjligt bör perioden med personrörlighet vara påbörjad oktober 2015 och vara fullt genomförd vid utgången av maj 2016. Projektkansliet vid KTH bistår med en akademisk ledare för uppföljning och analys av projektets personrörlighet. Akademiska ledaren har dels en referensgrupp till förfogande (3-4 personer från KLOSS AkUt styrgrupp), dels ett stöd från projektkansliet. En delprojektledare per lärosäte har ansvaret för att koordinera KLOSS AkUt lokalt och vara länk mellan lärosätets arbete med personrörlighet och dess dokumentering, och projektkansliet vid KTH. Delprojektledare ansvar för att varje mover har en host vid 1 Sid 1 ur ansökan ”KLOSS AkUT. Sektorsförankrad personrörlighet”, daterad 24 oktober 2014.

2 (5) 6 oktober 2015

partnerorganisationen där utbytet ska ske. Med 11 lärosäten och tre projekt med personrörlighet vid varje lärosäte innebär det en grupp om 11 delprojektledare samt minst 66 personer som deltar i själva utbytet (33 movers från lärosäten, 33 hosts från partnerorganisationer). I de fall ett lärosäte har fler projekt med personrörlighet än tre bör ytterligare en grupp om sex personer eftersträvas (tre movers och tre hosts). Relevanta chefer för movers och hosts som är sponsorer för personernas deltagande (sponsorer), delprojektledare liksom styrgruppens ledamöter kommer också ingå i uppföljningen. Akademiska ledaren har sin främsta kontakt med delprojektledarna, men kan också komma ha direkt kontakt med movers och hosts.

Frågor för uppföljning Övergripande frågeställningar för uppföljning av KLOSS AkUt enligt ansökan till Vinnova är:

• Vilka värden skapas av personrörlighet AkUt hos lärosäte och extern part och för lärosätenas del, hur stärker utbyten relevans och kvalitet i utbildning och forskning?

• Vilka mekanismer (processer/arbetssätt) krävs för att få till denna typ av personrörlighet och hur motiveras individer till personrörlighet ut från akademin?

• På vilket sätt förankras AkUt-projektet i befintliga strategier för samverkan, forskning och utbildning inom respektive lärosäte, vilka är de gemensamma urvalskriterierna och processerna och hur skiljer sig dessa åt mellan de olika lärosätena?

• Hur mäts, rapporteras, implementeras meritvärde av personrörlighet i meritportföljer och vilka kritiska faktorer bör tas hänsyn till för att skapa förankrade och strategiskt relevanta personrörlighetsprogram?

Metodupplägg För att följa upp och analysera KLOSS AkUt-projektet2 har KLOSS AkUt styrgrupp beslutat om att genomföra fokusgrupper, loggböcker och enkäter. De utgör en bra metodmix för att uppnå bredd och djup i uppföljningen, och ska tillsammans dokumentera personrörlighet på ett sådant sätt att projektets frågor för uppföljning besvaras. Det rör sig om:

• loggböcker för movers och hosts på individnivå, • enkäter på gruppnivå (movers, hosts, sponsorer, delprojektledare, styrgrupp), • inspelade fokusgruppsamtal med minst tre par av movers och hosts som leds av

delprojektledare, på institutionell nivå. Loggböcker Efter varje vistelse vid partnerorganisationen, men gärna vid fler tillfällen, dokumenterar movers sina reflektioner, funderingar, frågor, slutsatser, glädjeämnen, bekymmer; helt enkelt spontana intryck och observationer kring hur samverkan och samarbete under dagen har gått. Hosts gör detsamma, men mindre ofta (2 gånger i månaden). Syftet är att

2 https://www.kth.se/samverkan/kloss/kloss-akut (åtkomst 21 september 2015).

3 (5) 6 oktober 2015

löpande fånga utmaningar och möjligheter, framgångar och motgångar, på individnivå. Enklast i ett elektroniskt dokument per person som används anonymt och förtroligt. Enkäter För att fånga in effekter och intryck på gruppnivå genomförs webbaserade enkäter inför, under och efter perioden med personrörlighet med personer kring movers och hosts: chefer och kollegor vid både lärosäte och mottagande organisationer. Fokusgrupper3 Inför och efter perioder med personrörlighet genomför deltagande lärosäten under ansvar och ledning av delprojektledare videoinspelade fokusgruppsamtal. Lärosätet ordnar med lämplig lokal och att teknik för video- och ljudinspelning finns tillgänglig (tekniker ska bokas för ändamålet). I samtalen deltar grupper om tre movers, deras tre hosts under ledning av lärosätets delprojektledare. Samtalet föregås av skriftlig information och instruktioner, dels till deltagare, dels till delprojektledare. Samtalen inleds med att delprojektledaren förklarar upplägg och syfte med fokusgruppen, och hur dokumentationen är tänkt att användas (se fyra huvudkraven nedan i metod-etiska principer). Gruppstorleken om sju personer är mycket lämplig för sådana fokusgruppsamtal. I de fall ett lärosäte har fler projekt med personrörlighet än tre bör ytterligare en grupp om sex personer eftersträvas. För att fokusgrupper ska hålla en hög kvalitet, och delprojektledare ska känna sig förberedda inför uppgiften, har en arbetsdag den 9 september 2015 genomförts med Victoria Wibeck, författare till boken Fokusgrupper. Boken delades ut till delprojektledare i maj 2015. Tillsammans ger ovan nämnda metoder ett underlag om ca 22 inspelade fokusgruppsamtal, minst 33 loggböcker av movers, minst 33 loggböcker av hosts, och ett större antal ifyllda enkäter. En högst relevant dokumentation för fortsatt uppföljning och analys av personrörlighet och samverkan i KLOSS AkUt till värde och nytta för samhället. Förväntad arbetsinsats av movers Movers har sitt grundläggande uppdrag att arbeta vid partnerorganisationen; enligt projektansökan motsvarar det minst 20% under 6 månader, dvs minst 170 timmar. Samtidigt förväntas movers hjälpa till med dokumentation för att möjliggöra och underlätta uppföljning och analys. Nedan återfinns en uppskattning av tidsåtgång för varje delmoment i dokumentering vilket endast då möjliggör analys av personlig rörlighet, ett viktigt syfte med KLOSS AkUt: 5,5 tim skriva loggbok, max 15 min (en kvart) efter varje arbetsdag i

partnerorganisationen (170 timmar motsvarar drygt 21 arbetsdagar, vilket max motsvarar ”21 st kvartar”)

5 - 10 tim delta i ett fokusgruppsamtal om två timmar, inkl 3 tim restid per tillfälle (med möjlighet till deltagande i ett andra den 2 juni 2016)

1,5 tim enkäter, fylla i enkäter: 20 min per enkät, max 4 enkäter 12 - 17 tim 12 - 17 timmar vilket motsvarar mindre än 10% av uppdraget

3 Se också: Victoria Wibeck: Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Andra upplagan 2010. Lund: Studentlitteratur. Denna boken utgör utgångspunkt för delprojektledarnas förberedelser av fokusgruppsamtalen, inklusive en genomförd arbetsdag med författaren den 9 september 2015.

4 (5) 6 oktober 2015

Därutöver kommer KLOSS AkUt erbjuda alla movers och hosts att under juni 2016 delta i ett erfarenhetsutbyte tillsammans med delprojektledare och styrgruppsledamöter.

Uppföljning, analys och forskning säkerställs genom fokusgrupper, loggböcker och enkäter KLOSS-kansliet vid KTH har tillsammans med en akademisk ledare det operativa ansvaret för att genomföra uppföljning och analys på lämpligt sätt och möjliggöra framtida forskning. Uppföljningens metoder i korthet: Loggböcker. Movers förväntas skriva loggböcker om max 15 minuter efter varje vistelse vid partnerorganisationen. Hosts skriver sina loggböcker mer sällan. I loggboken har movers och hosts möjligheten att reflektera kring personrörlighet, samverkan och dess förutsättningar. Fokus är mönster i beskrivningar från grupperingar av olika slag som exempelvis movers och hosts, och inte främst vad enstaka personer eller representanter för enstaka organisationer skriver. Enkäter. Enkäter riktas till fler grupper bortom movers och hosts: det kan exempelvis vara närmsta kollegor och sponsorer till movers och hosts, styrgruppens ledamöter och delprojektledare. Fokus är mönster i svar från grupperingar av olika slag, och inte främst svar från enstaka personer eller representanter för enstaka organisationer. Fokusgrupper. Vid varje lärosäte genomförs fokusgrupper med grupper om movers och hosts under ledning av lärosätets delprojektledare för KLOSS AkUt. Bild och ljud av dessa samtal om max två timmar spelas in. 2 juni 2016 ges möjligheten till en ytterligare fokusgrupp med movers från olika lärosäten och hosts från olika partnerorganisationer. Anonymiserad utskrift ligger sedan till grund för uppföljning och analys. Fokus är mönster i beskrivningar från grupperingar av olika slag som exempelvis movers och hosts, och inte främst beskrivningar från enstaka personer eller representanter för enstaka organisationer.

Principer: fyra huvudkrav på projektets uppföljning, analys och forskning Det här avsnittet vänder sig till dig som deltar i fokusgrupper, skriver loggböcker och besvarar enkäter. Inför din medverkan i uppföljning och dokumentering av KLOSS AkUt ger avsnittet ger dig en förståelse för hur underlag från fokusgrupper, loggböcker och enkäter kommer att användas. De metodetiska principerna vilar på vedertagen praxis formulerad i Vetenskapsrådets ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning”4 med syfte att säkerställa en säker och för dig trygg hantering av underlaget inför uppföljning, analys och forskning av KLOSS AkUt. KLOSS AkUt vill säkerställa att projektet lever upp till fyra huvudkrav som du ska känna dig trygg med:

4 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (åtkomst 21 september 2015).

5 (5) 6 oktober 2015

Informationskravet. KLOSS AkUt ska informera dig som deltagare om din uppgift i uppföljningen och vilka villkor som gäller för ditt deltagande, att det är frivilligt och att du har rätt att avbryta din medverkan även när fokusgruppen är genomförd, loggböcker inlämnad och enkäter besvarade. När du tagit del av denna text inkl hänvisade texter är informationskravet uppfyllt. Samtyckeskravet. KLOSS AkUt ska inhämta deltagares samtycke. Det innebär att du inför det att du deltar i fokusgrupper, börjar skriva loggböcker, respektive deltar i enkäter samtycker med projektets användning av material. Samtyckeskravet anses uppfyllt när du vid fokusgrupper har skrivit under en kortfattad blankett, och när du börjar skriva loggböcker och fylla i enkäter. Du kan när som helst i efterhand återkalla ditt samtycke till att just dina utsagor i anonymiserad form kan användas. Konfidentialitetskravet. KLOSS AkUt vill säkerställa att alla i undersökningen ingående personer ska ges största möjliga konfidentialitet så att enskilda människor inte kan identifieras av utomstående. Detta krav gäller också deltagande personer i fokusgrupper respektive skribenter av loggböcker. Konfidentialitetskravet är uppfyllt av varje deltagare i fokusgruppen när de inte berättar vidare om vad enskilda deltagare har sagt. Konfidentialitetskravet är uppfyllt av KLOSS AkUt genom att uppföljning och analys sker med hjälp av anonymiserade utskrifter av fokusgrupper, loggböcker och enkäter. Nyttjandekravet. Obearbetat material framtaget av ett lärosäte ägs av det lärosätet. Det rör sig om video- och ljudinspelning från fokusgrupper samt loggböcker i obearbetat skick. Obearbetat material från enkäter ägs och kan användas av alla KLOSS AkUt lärosäten (då enkäter till skillnad från fokusgrupper och loggböcker administreras centralt av KLOSS AkUt kansli). Bearbetat material där anonymisering säkerställs ägs och kan användas av alla KLOSS AkUt lärosäten; det rör sig här om filer av anonymiserade fokusgrupper, filer med anonymiserade loggböcker, samt anonymiserade enkätsvar. Samlad arkivering av allt bearbetat material i KLOSS AkUt säkerställs av KLOSS AkUt kansli; samlad arkivering av varje lärosätes obearbetade material (originalkällor) säkerställs på motsvarande sätt av lärosätets styrgruppsledamot. KLOSS AkUt säkerställer att insamlade uppgifter i anonymiserad form endast får användas för uppföljning och analys av projektet liksom för forskning och publicering av vetenskapliga texter. Insamlade uppgifter får exempelvis inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-akademiska syften. Genom detta är nyttjandekravet uppfyllt av KLOSS AkUt. Forskare som vill kan ta del av det anonymiserade materialet, med undantag för det material där enskilda deltagare ej har givit sitt samtycke, eller för det material där deltagare i efterhand har dragit tillbaka sitt samtycke. Vid frågor, hör gärna av dig till:

- Delprojektledare vid ditt lärosäte eller det som du samverkar med: http://www.kth.se/samverkan/kloss/kloss-akut/kontakt-1.586316

- Johan Blaus, projektledare, KLOSS AkUt kansli: [email protected]

- Peter Dobers, akademisk ledare, KLOSS AkUt kansli: [email protected]

1 (2)

Projekt för ökad rörlighet

Akademi Ut - AkUt

Projektet Akut handlar om att stimulera rörligheten mellan akademin och omgivande samhälle. 11 av Sveriges lärosäten samarbetar för att systematiskt pröva och utveckla hur strategiskt relevanta personrörlighetsinitiativ ska kunna utformas och genomföras på bästa sätt. Projektet ska:

I. Bereda väg för tydligare arbete från lärosätenas sida med att främja personrörlighet som en del av lärosätets samverkansstrategi.

II. Identifiera, pröva och utveckla former för att underlätta för lärare/forskare att tillbringa viss tid inom ett företag eller annan organisation utanför akademin

III. Skapa och följa påverkan hos både extern och akademisk part.

2015

www.kth.se

Omfattning och målgrupp AkUt pågår från april 2015 till och med årsskiftet 2016/2017. KTH har inom ramen för AkUt valt fokusera på seniora lärare/forskare och samarbetar med tre av sina strategiska partners som mottagare; Scania, Ericsson och Saab.

§ Omfattning 3-6 personer/utbyten vid KTH, § Ett utbyte innebär motsvarande minst 20% deltid under 6 mån § Respektive utbyte skall inledas senast oktober 2015 och bör vara avslutat i mars

2016. § Placering hos mottagande part bör ske minst 1 dag/veckan men gärna 2 dagar i

veckan under en inledande fas.

Urval och uppdrag Uppdraget ska vara berikande för samarbetet mellan KTH och mottagande part. Arbetsuppgifterna kommer att stödja pågående arbete hos mottagande part och kommer inte presenterat som ett separat projekt/uppdrag enbart för AkUt. Arbetsuppgifterna ska kunna upplevas som en utmaning och personen ska ges möjlighet att utveckla sin kompetens, inom tex projektledning, aktuella arbetsverktyg och framtida behov inom ämnet.

Val av person sker i dialog med mottagande organisation för att välja de som kan bidra på ett önskvärt sätt. Besökande fakultet behöver ha godkännande av sin avdelningschef.

Dokumentation och uppföljning Erfarenheter kring processen från utbyte följs upp och dokumenteras löpande via delprojektledaren på KTH och forskare inom projektet. Återkoppling kring resultat av arbetet hos mottagande part ingår inte i projektet. Aktiva parter deltar i erfarenhetsåterföring via enkäter och regelbunden dagbok för reflektion kring erfarenheter och upplevelser under arbetets gång.

Hur går ansökan till? § Ansökan ska innehålla en motivering på ¼ sida

om varför du önskar delta i utbytet, inom vilket av de angivna ämnen du önskar bidra samt vilket av företagen det gäller. Du beskriver kort din bakgrund inom ämnesområdet samt ger ett förslag på tidplan för när du kan tänkas starta utbytet. Meddela även om du har några hinder att resa utanför Stockholm samt att kunna följa önskemålen ovan.

§ Ansökan ska i förväg vara godkänd av din chef.

§ Skicka email till delprojektledare Sara Nyberg, [email protected] senast den 15 juni 2015.

§ Svar sker via email till alla sökanden senast 24 juni 2015

Kontaktpersoner Delprojektledare KTH Sara Nyberg, KTH/ECE/ [email protected] Ev bild Huvudprojektledare Johan Blaus, KHT/UF [email protected]

KLOSS AKUt: AKAdemi Ut vid mäLArdALenS högSKOLA

Utbyte som ger nytta och värdeAkUt är en enkel finansieringsform för att stimulera personrörlighet mellan akademi och omgivande samhälle. Elva svenska lärosäten* samarbetar för att dokumentera, utvärdera och stärka utåtriktad personrörlighet från akademi till omvärld som del av fördjupad sam-verkan och samproduktion.

Studier visar att medarbetare som tillfälligt vistas i verksamheter utanför lärosätet ofta får viktiga uppslag till nya forskningsinriktningar och nya arbetssätt i utbildningen. Sammantaget påverkas forskning och utbildning på ett sätt som höjer dess relevans och, i förlängningen, kvalitet. Samtidigt ökar och förstärks överföring av kunskap, metoder och teknik till partnerorganisationen.

Utbytet inom KLOSS AkUt ska vara till ömsesidig nytta för deltagande organisationer. MDH har kommit överens med ABB Sverige, Volvo Construction

Equipment och VafabMiljö om att vara partners för tre projekt med

personrörlighet. Det finansiella stödet betalas ut till den akademiska parten.

Partnerorganisationen bör avsätta resurser för en värd. Ledningsengagemang samt engagemang på relevant nivå i organisationen är en förutsättning för att projektet ska kunnas genomföras. Personen från MDH bör ha tillgång till en fysisk arbetsplats hos värdföretaget för att aktivt kunna delta i verksamheten. Vidare förväntas personen från MDH bidra med sina akademiska erfarenheter samt även sprida kunskap om lärosätets verksamhet hos partnerorganisationen.

Yvonne eriksson [email protected] – 15 36 99

Peter dobers [email protected] 021 – 10 73 52

KONTAKT

* I KLOSS AkUt, som är ett Vinnova-finansierat projekt, ingår11 svenska lärosäten (UmU, SLU, UU, SU, KTH, MDH, LiU, HiJ, GU, Chalmers och LU).

FinAnSieringInom ramen för AkUt kommer max tre utbyten att kunna beviljas finansiering med upp till 150 000 SEK (genom Vinnova). Finansieringen avses motsvara minst 20 procent deltid i sex månader för varje MDH-medarbetare.

PrOjeKtPeriOdProjektperioden ska infalla mellan HT 2015 och VT 2016.

viLKA KAn SöKA? Du som har en tillsvidareanställning som lektor eller professor har möjlighet att söka. Särskilt meriterande är att ha blivit utnämnd till docent eller vara anställd som professor.

AnSöKAnAnsökan om max två A4-sidor ska mailas till kontaktpersoner (se första sidan) senast 21 september 2015. Besked om medverkan i projektet ges under oktober med start oktober/november 2015. Ansökan ska beskriva:

din expertkunskap och samverkansskicklighet,

argument för val av Partner (ABB Sverige, Volvo Construction Equipment, VafabMiljö),

argument för att du ska bli vald att delta i projektet,

ditt bidrag till partnerorganisationen.

Dokumentation och uppföljning är ett viktigt inslag i KLOSS AkUt. Du förväntas bidra i detta arbete med 10% av projektets omfattning.

****

Utadjungering av la rare och forskare

Stockholms universitet kan nu genom ett VINNOVA-finansierat projekt erbjuda lärare och forskare

möjlighet att tillbringa del av sin tid hos en samarbetspart i näringsliv, offentliga eller ideella

organisationer, s.k. utadjungering. Utlysningsperiod 15 april-1 juni 2015.

Individer som rör sig mellan akademi och omgivande samhälle skapar förutsättningar för

kontinuerligt kunskapsutbyte. Erfarenheter från arbete i en verksamhet utanför lärosätet ger

uppslag till nya forskningsinriktningar och nya arbetssätt. Fördjupning och utveckling av samarbeten

leder ofta till ökad kvalitet i verksamheten och inte sällan dessutom till en utvidgning av omfånget av

samarbetet. Exempel på personrörlighet in till akademin är adjungerade professorer/lärare och

industridoktorander.

Att lärare eller forskare verkar på deltid utanför lärosätet i annan organisation har visat sig vara

relativt oprövat enligt den inventering av personrörlighet som genomfördes inom det nationella

VINNOVA-finansierade projektet KLOSS – ”Kunskap och lärande om strategisk samverkan” under

2014. Detta har lett till en ny gemensam satsning i projektet AkUt (Akademi Ut) där elva av landets

lärosäten provar olika former för utåtriktad personrörlighet från akademi till omvärld.

Ett övergripande syfte med AkUt, utöver att det ska vara meriterande och relevant för den lärare

och forskare som deltar i projektet, är att det under projektperioden ska ge Stockholms universitet

erfarenheter och input till hur samverkan med externa parter kan utvecklas vidare.

AkUt möjliggör för en lärare/forskare att tillbringa 20 % av heltid i 6 månader hos samverkanspart.

Förutsättningen är att det finns någon form av existerande samarbete med parten idag. För individ

och institution ger detta:

o Möjlighet att förstärka samarbeten och skapa långsiktiga relationer

o Uppslag till forskning/utbildning och nya gemensamma projekt

o Förståelse för annan organisation vilket underlättar relationsbyggande

o Inspiration till nya arbetssätt

o Utökat nätverk

o Kompetensutveckling

Utlysningen sker under senare delen av VT 2015, genomförande sker under läsåret HT2015-VT 2016

(varje utvald person använder en sexmånadersperiod), analys och redovisning av hela projektet sker

HT 2016. Projektet finansieras i sin helhet av centrala medel i form av att lönekostnaden för

ersättning av läraren/forskaren i det dagliga arbetet konteras på Samverkansavdelningen.

Det finns medel för totalt tre personer i detta pilotprojekt. De fördelas med en person vardera till

områdesnämnderna NAT och HJS samt en person till Samordningsgruppen för lärarutbildningarna,

den senare tänkt för skolsamverkan.

Vilka vänder vi oss till?

Exempel:

Nydisputerade forskare utan större arbetslivserfarenhet utanför akademin som vill bygga

upp kontaktnät och identifiera nya samverkansformer

Adjunkter som har anställts på grund av sin professionskompetens och som vill återanknyta

kontakter med arbetslivet

Seniora forskare som har varit inom akademin under en längre tid och vill knyta kontakter

med arbetslivet.

Mottagande organisation Ett antal minimikriterier måste uppfyllas hos mottagarorganisationen innan utbytet inleds:

En mentor som kan stå som värd

Plan (skiss) för utbytet

Arbetsplats

HR inkopplade/medvetna om utbytet

Uttryckt förväntat bidrag till mottagarorganisationen

Ev. avtal om sekretess klart

Mottagarens övergripande syfte med att satsa på utbyten

Mentor och lärare/forskare träffas fysiskt innan utbytet påbörjas

Ansökningar Ansökningar skickas senast 1 juni 2015 direkt till Avdelningen för externa kontakter (se nedan) som

handlägger processen. Av inkomna ansökningar prioriteras en fördelning av möjliga kandidater med

en person vardera till områdena NAT och HJS samt en person till Samordningsgruppen för

lärarutbildningarna, den senare tänkt för skolsamverkan.

Kriterierna för urval är:

Existerande samarbete finns med mottagande organisation

Utvecklande för individen

Utvecklande för institutionen

Utvecklande för mottagarorganisation

Urvalet sker i samråd mellan Rektorsråd Mats Danielson och Samverkansstrateg Eva Klasson Wehler

med stöd från Områdeskanslierna.

Varje ansökan bör vara högst 2 A4-sidor och innehålla:

Kort beskrivning av den sökandes nuvarande arbete på SU (forskningsprojekt, undervisning,

samverkan med externa parter)

Varför du vill delta i projektet och hos vilken annan organisation du vill tillbringa din tid

Hur samarbetet med den andra organisationen ser ut idag

Syfte och mål med utbytet

Förväntade resultat och skiss för vad tiden ska användas till

Ansökningar skickas senast 1 juni 2015 till [email protected].

Vid frågor kring utlysningen av dessa medel, kontakta Eva Klasson Wehler, email

[email protected], tel. 073-461 2040; eller Johanna Tollbäck, email [email protected],

tel. 070-788 6268

Ansökan senast 19/10Personutbyte till näringslivet - för dig inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet

Projekt KLOSS, AkUt (Akademi Ut)

Projekt KLOSS AkUt (Akademi Ut) är ett Vinnova-finansi-erat projekt inom vilket 11 lärosäten samlats för att utveck-la arbetssätt för att stödja lärare och forskares rörlighet ut från akademin för att under en tid vara involverade i verksamhet vid företag och organisationer. Individer som rör sig mellan akademi och omgivande samhälle skapar förutsättningar för kunskapsutbyte. Erfarenheter från arbete i en verksamhet utanför lärosätet leder till nya uppslag för forskning och bidrar till nya arbetssätt.

Inom projektet finansieras totalt 40 utbyten, varav 4-5 case av utgående personrörlighet kommer att genomföras vid Umeå universitet.

Urval och uppdragDe personer som medverkar kallas AkUt-movers. Vid Umeå universitet är målet att få AkUt-movers vid alla fakulteter. I dagsläget saknas det en mover inom teknisk-naturveten-skaplig fakultet, varför denna utlysning riktar sig speciellt till dig som är lektor eller professor vid institution inom denna fakultet. Vi ser gärna att personutbytet sker med ett företag.

AkUt-movers kan vara del av ett långsiktigt pågående samarbete, eller användas för att stärka ett nystartat samarbete genom forskare/lärares vistelse i den externa verksamheten. Uppdraget i den externa verksamheten ska vara berikande för de personer som deltar, samt vara till ömsesidig nytta för deltagande organisationer. Personen som väljs ut som mover förväntas bidra med sina erfaren-heter samt även sprida kunskap om lärosätets verksamhet hos partnerorganisationen.

Vistelse hos partnerorganisationenDen som söker förväntas själv ta kontakt med det företag som man vill tillbringa tid som AkUt-mover hos. Innan ut-byte kan startas skall en plan tas fram som beskriver syfte, omfattning, arbetsuppgifter och förväntat resultat av ut-bytet. Planen tas fram gemensamt av parterna för utbytet.

Arbetsuppgifterna ska stödja pågående arbete hos mot-tagande part och inte utgöra ett separat projekt/uppdrag enbart för projekt AkUt. Arbetsuppgifterna ska kunna up-plevas som en utmaning och ge den som deltar möjlighet att utveckla sin kompetens. AkUt-movern skall ha en fysisk arbetsplats hos den externa parten samt vara närvarande och aktivt delta i verksamheten där.

Företag som är mottagare av AkUt-mover skall erbjuda en arbetsplats samt utse en kontaktperson som skall stå som värd för den person som kommer från akademin.

Omfattning och tidplanUtbytet skall genomföras under minst motsvarande 20% deltid under 6 månader. Detta ska godkännas av prefekt och tidsmässigt planeras in i BPS. Annan fördelning av tid kan diskuteras. Utbytet skall genomföras under perioden 2015-09-01-2016-11-01.

ErsättningFör varje utbyte finns medel för att ersätta institutionen för kostnader motsvarande lön inklusive OH och eventu-ella reskostnader, upp till 150 000 kr. Faktiska kostnader faktureras i efterhand. Ersättning utgår ej till mottagande organisation.

Dokumentation och uppföljningProjektet som helhet vid de 11 lärosätena följs och ut-värderas av forskare. Såväl den som deltar som AkUt-mov-er och värd hos mottagande organisation förväntas delta i erfarenhetsåterföring via enkäter, fokusgruppsintervjuer samt i korta dagboksnoteringar reflektera över kring perso-nutbyte som form för samverkan.

Ansökan och kontaktAnsök senast 19 oktober. Ansökan mailas till projektledare Boel Elmroth, [email protected] Externa relationer.

Ansökan (max två A4-sidor) ska innehålla:• Kort beskrivning av den sökandes nuvarande arbete

(forskningsprojekt, undervisning).• Beskrivning av den sökandes externa

samverkan idag och vad deltagande i projektet kan tillföra i form av kompetensutveckling och bidrag till forskning och undervisning.

• Den sökandes kompetens och hur den bidrar till part-nerorganisationens verksamhet.

• Uppgift om företag/arbetsplats och namngiven kon-taktperson.

• Kort beskrivning av de tänkta arbetsuppgifterna.

mailto:[email protected]

AkUt är en enkel finansieringsform för att stimulera personutbyte mellan akademi och kommun, landsting, myndighet, företag eller annan organisation. Elva svenska lärosäten samverkar för att utvärdera och stärka utåt riktad personrörlighet från akademi till omvärld.

Studier av temporär personrörlighet från lärosäten till deras omvärld visar att erfarenheter från arbete i en verksamhet utanför lärosätet ofta ger viktiga uppslag till nya forskningsinrikt-ningar och nya arbetssätt. Sammantaget påverkas forskning och utbildning på ett sätt som höjer dess relevans och, i förlängningen, kvalitet. Samtidigt ökar och förstärks överföring av kunskap och teknik till mottagande organisation.

AkUt är en enkel finansieringsform för att stimulera personutbyte mellan akademi och kommun, landsting, myndighet, företag eller annan organisation. Utbytet kan variera i omfattning och inriktning och ska vara till ömsesidig nytta för deltagande organisationer. Ansökan om finansiering görs av parterna gemensamt. Det finansiella stödet betalas ut till den akademiska parten.

Den mottagande parten bör på rätt nivå i organisationen avsätta resurser för en mentor och eventuell internutbildning. Ledningsengagemang samt engagemang på relevant nivå i organisationen är en absolut förutsättning för framgång. Personen från Uppsala universitet ska bli en aktiv ”med arbetare” och ha en fysisk arbetsplats för att kunna vara närvarande och aktivt delta i verksamheten. Vidare förväntas personen från Uppsala universitet bidra med sina akademiska erfarenheter samt även sprida kunskap om lärosätets verksamhet hos den mottagande parten.

Innan ansökan lämnas in förväntas sökanden ha kommit överens med mottagande organi-sation om arbetsuppgift, kontorsplats, eventuellt utnyttjande av utrustning och namngiven ansvarig person.

Inom ramen för AkUt kommer utbyten att kunna beviljas finansiering med upp till 150 000 SEK. Finansieringen avses motsvara minst 20% deltid i sex månader för varje utbyte (UU-medarbetare)under projektperioden. Annan fördelning av tid kan väljas. Alternativt kan vid behov berörd institution/avdelning ansöka om finansiering av ersättare för samma period.

Utbyte som ger mervärde

AKADEMIKER UT (AkUt)

KONTAKT

LarsEric Larsson

Uppsala universitet Innovation

lars[email protected]

Telefon: 018471 7139

BEDÖMNINGSKRITERIER

• Mobilitetsprojektets syfte och mål

• Mervärde för båda parter

• Plan för-/idéer om fortsatt samarbete efter mobilitetsprojektets slut

• Genomförbarhet

• Den externa organisationens strategiska värde (forskning och/eller utbildning) för Uppsala universitet

VAD KAN FINANSIERAS INOM AkUt?

• Lön för medarbetaren från Uppsala universitet

• Resor

DÄREMOT FINANSIERAS INTE:

• Uppdrag

• Konsultverksamhet

UTLYSNING OCH ANSÖKAN

• Utlysningsperiod: 1 maj– 1 juni, 2015

• Besked lämnas senast 1 juli

• Ansökningsblankett: www.uuinnovation.uu.se

• Ansökan skickas till [email protected]

• Ansökan ska vara undertecknad av båda parter och institutionens prefekt.

AkUt är en del av ett Vinnova-finansierat projekt där elva svenska lärosäten deltar med KTH som koordinator.

106

Produktion KTH Näringslivssamverkan Grafisk form Marita Öhman

Fotografer Bland annat: Peter Jönsson, Jann Lipka, Patrik Svedberg, Jenny Svennås-Gillner

Tryck USAB, januari 2017

107

www.kth.se/samverkan/kloss/kloss-akut

KLOSS AkUt har genomförts med stöd av Vinnova.

Documents

KLOSS AkUt Förord från styrgruppen för KLOSS AkUt Kopplat till Vinnovas uppdrag från regeringen att utveckla bedömning och värdering av samverkan vid Sveriges lärosäten startades