1Konkret1/2013 •

Nytt i gamlafuktdebatten

»Lidas« nya karriärer hemma i SverigeLidas nya karriärer hemma i SverigeNybyggaren

Anna Christians gjuternytt liv i ett gammalt fat

KonkretEn kundtidning från Combimix. nr 1/2013

Skanskasnollvision

2 Konkret • 1/2013

Innehållet till ett nytt nummer av Combimix kundtidning Konkret är pre-cis färdigt. Jag blir ombedd att sammanfatta innehållet och komma med lite framtidsfunderingar för branschen och för Combimix. Bland de utmaningar som finns i branschen är flera inte möjliga att prata om som framtidsfrågor. Framtiden är nu i många fall.

Nu finns möjligheter att skapa förändringar och förutsättningar för att vara ett miljövänligare alternativ. Därför jobbar vi sedan flera år för att skapa ett starkt miljöprogram för att kunna förbättra samtliga produkter. Vi vill att våra kunder ska känna sig trygga när de får material från oss. Därför testas nya produkter för att uppfylla miljökraven som vi ställer innan de kommer ut på marknaden.

Nya produktlösningar är också något vi jobbat länge med. Vi har på fasadsi-dan skapat ett system (Combi-Drain) för att undvika fuktproblem och nu bygger vi dessutom in mätpunkter i fasaden för att säkerställa kvaliteten på systemen. Läs gärna den ingående artikeln om fuktdebatten av fukt- och energiexperten Per Karnehed på sid 20.

Det är inte bara produkterna som förbättras. Arbetsmiljön är lika viktig, både för dem som arbetar med själva tillverkningen och för våra entreprenörer som ska använda produkterna ute i fält. Därför har vi till exempel utvecklat dammreducerande produkter som förbättrar luften på arbetsplatserna. Sedan 11 år har vi använt en lättare säck (20 kg) för att spara på ryggar. Ett företag i byggbranschen som satsar på arbetsmiljön är Skanska, läs intervjun med deras arbetsmiljöchef, Ulrika Dolietis på sid 14. Ulrika har en rad viktiga synpunkter på hur branschen kan bli säkrare. Tyvärr finns det inga genvägar för att hitta förbättringar. Det krävs ett stort engagemang från samtliga i företaget. Genom kunskap i kombination med nyfikenhet och utbildning hos våra medarbetare kan vi bli bäst. Och det sker nu. Apropå att vara bäst, läs gärna artikeln om Nicklas Lidström på sid 8. Nicklas har fått epitetet ”the perfect human”. Tänk om Combix kan få epitetet ”the perfect company”. Det vore något.

Ansvarig utgivare: Gunnar Lund, CombimixProjektledare: Jessica Lund, CombimixGrafisk form: Adrian JayewardeneTryck: TMG SthlmOmslagsfoto: Adrian Jayewardene

Combimix är ett ungt svenskt företag med flera hundra års erfarenhet. Combimix tillverkar mineralbaserade produkter för byggindustrin. I sortimentet finns bl.a. produkter för golvavjäm-ning, fasadputsning, murning, gjutning, betongrenovering, restaureringsbruk för kulturbyggna-der m.m. Försäljning sker i Sverige, Danmark, Norge och USA.

Ledare

Framtiden är nuGunnar Lund, VD Combimix

Skanna av QR-koden med din smartphone för att ladda ned hela tidningen i PDF-format.

Tillbaka påhemmaplan

8

3Konkret1/2013 •

Innehåll

Med siktepå OS 12

16 Nytänkaren i Hedemorahemmaplan

servicegraden Bauhaus höjer

18

4 Konkret • 1/2013

»Jag bokför både träningar och tävlingar

ytterst noggrant, minsta avvikelse från tidigare

träningar skriver jag in...«

Foto: Adrian Jayewardene

5Konkret1/2013 •

Vid sidan av jobbet som produktionschef på Combimix är Martin Andersson landslagsman

inom lerduveskyttegrenen Sporting. Sporting och Engelsk Sporting som grenarna formellt kallas, är två av fle-ra olika discipliner inom lerduveskyt-tet. Dubbeltrap är kanske den mest kända eftersom grenen har OS-status och Sverige fick OS-silver i London 2012 tack vare Håkan Dahlby. Men om man ska tro Martin är Sporting den tuffaste grenen av lerduveskytte eftersom skyttet sker under jaktlika förhållanden. »Som skytt känner du inte till bana eller hastighet på duvan i förväg, i trap och dubbeltrap är du mer som en förprogrammerad maskin som gör om exakt samma rörelse igen och igen«, menar Martin.

I lerduveskytte gäller det att göra en koordinerad kroppsrörelse, en så kallad sving och få en mjuk anläggning av hagelgeväret. Inom Sporting använder du dig av fem olika svingtekniker som du nöter in och sedan använder dig av reflexmäs-sigt vid varje skjutning. Teknikerna sitter i ryggmärgen och drillas genom träning, träning och åter träning. Vilken teknik som Martin använ-der vid varje skott kan han tydligt

redogöra för i efterhand. »Jag bokför både träningar och tävlingar ytterst noggrant, minsta avvikelse från tidigare träningar skriver jag in. Jag vill alltid kunna gå tillbaka och se om jag kan hitta orsaker till olika resultat på tävlingar. Är det något jag förändrat, är det något moment jag glömt bort att praktisera? På så sätt kan jag gå tillbaka och kanske hitta orsaken till det ena och det andra i mitt skytte«, säger Martin. Faktum är att han är precis lika metodisk i arbetet, vilket gör honom till en duk-tig och uppskattad produktionschef.

Under skyttesäsongen, som sträcker sig mellan april och septem-ber, tränar Martin sju dagar i veckan. Det innebär att det inte blir mycket till socialt umgänge under den perio-den. »Det går inte att dricka vin kväl-len innan träning, då kan man lika gärna låta bli att träna«, säger Martin. Hans seriösa inställning grundar sig på ett djupt intresse för sporten och som funnits länge i familjen. »Jag är faktiskt fjärde generationen som utövar skytte på tävlingsnivå.« Allt började givetvis med ett luftgevär i ti-diga tonåren. Tittar han tillbaka idag så kan han konstatera att han utövat Sporting i 24 år. Under 13 av dessa har han varit med i landslaget. På merit-

listan finns några SM-guld och brons i lag-VM. »Individuellt ligger jag nog på plats 20-25 i världen«, säger Martin.

Sporting har haft ett skamfilat rykte eftersom ett förbund använde sig av levande duvor under 80-talet. Men idag är sporten fri från levande duvor och därmed är den också mer etablerad. »Tyvärr finns det några länder som fortfarande använder sig av levande duvor, Spanien till exempel«, säger Martin. Det är också en av anledningarna till att grenen inte har OS-status. Något som fått Martin att fundera på att byta gren. »Sysslar man med Sporting får man bekosta det mesta ur egen ficka, jag måste till exempel avstå från VM i Engelsk Sporting i år och bara delta i EM och VM i Sporting, jag har inte råd helt enkelt«, konsta-terar Martin. Ett faktum som har lett till att Martin börjat sikta in sig på OS-grenen skeet istället. Så håll ögon och öron öppna efter Martin under OS i Rio de Janeiro, Brasilien 2016. Om du vill träffa honom innan dess är han med största sannolik-het på skyttebanan i Uddevalla. Men det är nog bäst att boka en tid med honom, under tävlingssäsongen är inte spontanitet hans starka sida. ■

Hallå där

Krut och betongSkyttesporten är världens största

individuella sport med cirka 50 miljoner utövare. Faktum är att skytte är fjärde

största sporten överhuvudtaget. I Sverige finns cirka 180 000 utövare, vilket gör den till den sjunde största

sporten i landet. Möt en av våra främsta utövare, Sportingskytten

och Combimixmedarbetaren Martin Andersson.

6 Konkret • 1/2013

USA måste sägas vara landet framför andra när det gäller kundservice. Om man till detta adderar faktumet att amerika-nare gärna inte kliver ur sina bilar i onödan, så är det ganska naturligt att de första Drive-in och Drive-thrus startade i USA. Redan i början på 1930-talet kunde man på vissa banker deponera pengar utan att kliva ur bilen. Snabbmatskedjorna var snabba på att följa efter. Vilken restaurang som var först råder det dock lite olika uppfattningar om. Det finns även lite mer udda exempel på Drive-thrus som begravningar och giftermål (i Las Vegas såklart). Låt oss förtydliga be-greppen; en drive-thru kör du igenom och bilarna bildar en kö i en riktning och det går inte att parkera. I en Drive-in däremot kan du parkera bilen och till exempel bli serverad mat, titta på en film eller spela bingo. Drive-in och Drive-thrus är en del av den amerikanska kulturen sedan länge. I Europa har det tagit lite längre tid att etablera fenomenet, men idag måste man nog konstatera att det är etablerat, i synnerhet som en del av McDonalds serviceerbjudande.

Men en Big Mac & Co är relativt enkel att bära, bygg-material är ofta desto otympligare. Alltså vore det perfekt

att ha en drive-in på ett byggvaruhus. Därför anammade byggvaruhuset Bauhaus idén tidigt i Tyskland och 2003 öppnade det första drive-in-varuhuset i Göteborg. Idag växer drive-in-ytorna hela tiden. »Kunderna uppskattar verkligen vår Drive-in, de spar tid och man slipper lasta om sina varor, utan lastar dem direkt i bilen«, säger Dirk Schmidt, inköps-chef på Bauhaus huvudkontor i Barkarby, utanför Stockholm. Drive-in-idén har faktiskt flera positiva effekter. Eftersom ytan är ouppvärmd beskattas den också lägre än uppvärmd yta. »Det är givetvis positivt för företaget Bauhaus, men även kunderna får ta del av detta genom lägre priser«, säger Dirk.

Dirk har varit med och utvecklat Bauhaus i snart 20 år. Först i Tyskland och de senaste åtta åren i Sverige. Han har sett hur Sverige, och framförallt Stockholm, utvecklats från att vara lite av en solitär i Europa till att bli som vilken storstad som helst där allt går snabbare och där människor har mindre och mindre tid. Det är också en förklaring till att Drive-in på Bauhaus är så uppskattat, speciellt i storstads-regionerna. Dirk återkommer till tidsfaktorn som den stora uppsidan för kunderna. »Det ställer också höga krav på oss

McBauhausDrive-in, vägen framåt Bauhaus är en av de mest framgångsrika byggvarukedjorna, både i Europa och i Sverige. Bakom framgången finns en vilja att hela tiden förbättra varuhusen för kunderna. Drive-in-hallar är bara ett exempel på denna ambition. Text: Lasse Linder

7Konkret1/2013 •

som jobbar i varuhusen. Drive-in-konceptet är känsligt för oordning, då bildas lätt köer och det skapar irritation bland kunderna«, menar Dirk. Att Drive-in-konceptet är framgångs-rikt är tydligt när man bygger nya varuhus. »Drive-in-delen växer hela tiden på varuhusen«, säger Dirk. När det största Bauhaus-varuhuset i Sverige öppnar i Västerås under våren på ca 22 000 kvm tar drive-in-ytan upp cirka 30%.

Drive-in-konceptet är bara en del i Bauhaus strategi för att bli bäst på service inom bygghandeln. För två år sedan inleddes ett förändringsarbete med ett enda syfte: nöjdare kunder genom bättre service. Därför har det blivit fler säljare i varuhusen, både på privatkundssidan och på företagssidan. Dessutom placerades de mest erfarna och kunniga säljarna på företagssidan eftersom proffsen är betydligt mer krävande. Genom att ta fram ett nytt bonus-system märker säljarna snabbt när deras insats gör skillnad. »Bauhaus har vuxit organiskt i 60 år, det ska vi fortsätta med och då måste man hela tiden bli bättre«, säger Dirk. ■

Combimix produkter hittar du i Drive-in-hallarna hos Bauhaus. Combimix produktutbud hos Bauhaus växer kontinuerligt. Bakom det framgångsrika samar-betet ligger ett ömsesidigt förtro-ende för varandra. »Med Combimix har vi en enormt bra dialog, vi vet att vi får leveranser i tid, deras pro-dukter håller hög kvalitet och deras servicenivå är hög. Det inte konstigt att Combimix ett flertal gånger blivit utsedd till ”Årets leverantör” hos oss«, förklarar Dirk Schmidt, inköpschef på Bauhaus.

Relationer

Mer service hos Bauhaus » Webshopen växer. I

dagsläget finns 5 000 produkter i lager, inom ett år ska det finnas 10 000 produkter.

» Montageservice väntas växa. Utöver Badrums-världen, som erbjuder kompletta badrum, från kakelplattor till färdiga badrum, är Montage-service en ny tjänst för de som vill ha enklare hantverkshjälp.

» Bauhaus satsar mer på Kids Zone som är en lekyta för barn där utbildad personal leker med barnen medan föräldrarna kan handla i lugn och ro.

» Hemleveranserna som Bauhaus erbjuder blir allt vanligare och där-med också billigare.

8 Konkret • 1/2013

Porträtt

9Konkret1/2013 •

Hemma bäst

Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

En av våra absolut största hockeyspelare genom tiderna är tillbaka. Efter över 20 år i NHL och mer än halva sitt liv i USA byggerNicklas Lidström och hans familj ett nytt liv hemma i Sverige.

Combimix fick förmånen att träffa ”the perfect human”.

Borta bäst

10 Konkret • 1/2013

Ett mejl och några timmar senare ringer Nicklas Lidström upp. Att boka in en intervjutid med en av världens största NHL-spelare är förvå-

nansvärt enkelt. »I NHL stod alltid dörren öppen till media. Man fick alltid vara beredd på att ställa upp och efter matcher var det full access till vårt omklädningsrum och till oss spe-lare, speciellt som lagkapten. Så det är nog därifrån jag fått med mig att alltid vara tillgänglig«, säger Nicklas Lidström när vi möts på ett café i Rocklundahallen i Västerås. Det var också här allt började, nej det stäm-mer inte riktigt. Nicklas är uppvuxen i Avesta, och började sin hockeykar-riär i Skogsbo SK. Under sin uppväxt varvade han fotboll med ishockey och även lite basket. »När jag blev uttagen till Dalarnas TV-pucklag 1985 var jag tvungen att bestämma mig. Det var tur att jag valde hockeyn, jag var aldrig bra på fotboll«. En parantes; i samma TV-pucklag spelade också Tony Rickardsson, han valde senare speedway istället. Med facit i hand ett ganska klokt val det också.

En kort resume av Nicklas höjd-punkter i karriären är på sin plats för att förstå hur stor han är: OS-guld (sköt det avgörande målet), VM-guld, Fyra Stanley Cup-segrar och NHL s bäste back vid sju tillfällen.

Till denna meritlista kan läggas 21 säsonger i NHL, 1827 NHL matcher och utsedd till Detroit Red Wings mest värdefulla spelare fyra gånger.

Efter grundskolan valde Nicklas idrottsgymnasiet i Västerås. Det var också här han för första och sista gången fick prova på ett vanligt jobb. Det blev 12 veckors praktik på dåva-rande Televerket bland kablar och fi-kapauser. Men sedan i höstas har han faktiskt ett nytt jobb; projektledare för familjens husbygge. »Vi skaffade tomten för tio år sedan för att flytta hit när min karriär var över. Nu är bygget snart klart och det har varit en hel del beslut att fatta på vägen dit«,

berättar Nicklas. Det nya huset som ska stå klart under våren ligger vid Mälaren och blir väldigt likt det hus de hade i USA. »Ja, det är mycket som påminner om vårt hus i Detroit, men vi har valt bort lite onödiga saker som ett extra vardagsrum som är vanligt i USA. Det rummet använde vi bara vid julafton och var bara ett rum vi passe-rade resten av året, ganska onödigt«. PEAB är entreprenör för bygget och de tog fram flera alternativa fasad-lösningar. Att valet föll på Combimix Tradition var tack vare utseende och funktion. »Vi gillade fasaden och förlitar oss på PEAB vad gäller funk-tion. Jag ska erkänna att jag inte är jättehändig så vi låter PEAB ta ansva-ret«, säger Nicklas. Med flera hundra miljoner inspelade kronor behöver han inte vara händig. Men att prata pengar med Nicklas känns irrelevant. Han ger inte intrycket av att vilja visa upp sin rikedom. »Jag har ingen önskan att bygga ett monument över mig själv«, som han uttrycker saken. Att Nicklas är en person med båda fötterna på jorden kommer säkerligen från hans uppväxt i Avesta där pap-pan var vägmästare och mamma stod i matbespisningen. Och när vi pratar om hur hockeyn utvecklats till en rikemanssport så ser Nicklas det som ett problem, men tycker att det går att lösa genom att alltid leta begag-nade prylar på exempelvis Blocket. I Västerås finns även möjligheten att låna hockeyutrustning för de som vill testa på. »Det är viktigt att hockeyn bygger på bredd, att sporten inte blir en exklusiv sport för välbärgade famil-jer, då är vi illa ute«, menar Nicklas.

Att stanna kvar i USA har aldrig varit aktuellt trots att deras fyra söner är födda och uppvuxna här. »Visst kan vi sakna livsstilen i USA, men hemma är Sverige, här har vi tillbringat alla våra somrar och vi har alltid varit väl-digt noga med att prata svenska med barnen så att det blir enkelt för dem den dag vi flyttar hem«, säger Nicklas.

Själva flytten har gått smidigt, det svåra har varit att skriva in sig

i landet igen. Kontakten med skat-teverket, försäkringskassan och andra myndigheter har varit desto rörigare. »Vi kan det amerikanska systemet, men har aldrig behövt sätta oss in i det svenska, det har tagit tid«, konstaterar Nicklas.

En stor skillnad mellan livet i USA och Sverige är det privata livet där svenskar har större respekt för den privata sfären. »I USA kom männ-iskor fram även när jag var ute med familjen och ville prata och be om autografer. De är mycket mer påträng-ande. Jag uppskattar den svenska blygsamheten och respekten för det privata«, säger Nicklas. Att Nicklas antagligen är en betydligt större stjär-na i USA än i Sverige kan också vara en förklaring till skillnaden. På frågan om han saknar hockeylivet i Detroit medger han att det finns några saker som han saknar. »Kamratskapen, resorna och inte minst adrenalinet av 20 000 jublande människor på läktarna, ja det kan jag sakna. Men samtidigt vet jag vilka krav som ställs. Under mina drygt 20 år i NHL var jag nästan aldrig sjuk, även om jag faktiskt var det. Jag minns att jag en gång var kräksjuk en hel natt och ringde in på morgonen och sa att jag inte mådde något vidare. Det upp-skattades inte, på eftermiddagen fick jag dropp och därefter kontrollerade läkaren mig och konstaterade att jag kunde spela och så blev det. Den delen saknar jag inte«, berättar Nicklas.

Att flytta hem har alltså inte varit en fråga om om, endast när. »Vår äldste son flyttade till och med hem två år innan oss för att gå på hockeygymnasiet här i Västerås. Så det var egentligen ingen diskussion om saken«. Och idag är familjen med hustrun Annika och deras fyra söner Kevin, 18 år, Adam, 17 år, Samuel, 12 år och Lucas, 9 år samlade i Västerås. Alla fyra söner spelar hockey och Kevin spelar till och med back. Ett inte helt enkelt val med tanke på de förväntningar och jämförelser som ➔

11Konkret1/2013 •

»Kamratskapen, resorna och inte minst adrenalinet av 20.000

jublande människor på läktarna,

ja det kan jag sakna«

12 Konkret • 1/2013

det finns en uppenbar risk för. »Jag har varit tydlig med att de ska försöka skapa sig egna roller, inte fundera så mycket på vad jag tycker och tänker. Men visst, de har inte gjort det lätt för sig genom att välja hockeyn, speciellt inte att välja backpositionen. Men det är deras val och de är egna individer och jag vet att de kan hantera sina karriärer«. Fyra barn som spelar hockey innebär en hel del träningar och matcher. Ett faktum som innebär att Nicklas inlett en ny karriär som ”hockeyfarsa”. »Under mina år i NHL har jag missat en hel del tid med bar-nen. Det var mycket resor, träningar

och andra hockeyrelaterade aktivite-ter. Det tar jag igen nu«, säger Nicklas. Han är till och med assisterande tränare i näst yngste sonens lag, Västerås IK s P:00-lag. »Jag försöker också se alla matcher killarna spelar.«

Han jobbar dessutom åt Detroit Red Wings och håller koll på några svenska spelare åt dem. Han är även ambassadör för hockey-VM här i Sverige tillsammans med Peter Forsberg och Mats Sundin. Så det är ganska mycket hockey i Nicklas liv fortfarande kan man lugnt säga. Att han själv håller sig i form råder det

ingen tvekan om. Han tränar nästan dagligen, både kondition och styrka. På frågan om hur lång tid det skulle ta honom att vara spelklar, svarar han utan att tveka »Två veckor«. Ett svar som nästan låter som om han tänkt tanken och det har inte heller sak-nats förfrågningar. Men Nicklas har konsekvent tackat nej. Kanske ligger en tränarkarriär närmare. »Det vet jag inte idag, men det är väl det närmaste man kan komma känslan av publik och spänning«, konstaterar Nicklas. Och kanske blir det så i framtiden, han saknar nämligen bara en sak på meritlistan; att vinna elitserien. ■

»Under mina år i NHL har jag missat en hel del tid med barnen. Det var mycket resor, träningar och andra hockeyrelaterade aktiviteter. Det tar jag igen nu«

13Konkret1/2013 •

» Tidningen Driva eget har tagit fram apparna Kalkyl och Momskalkylator som bland annat hjälper dig med momsen och löner. Samtliga är gratis.

» aTimeLogger hjälper dig att mäta vad du lägger ner tid på i ditt arbete så att du und-viker att jobba gratis. Appen är gratis.

» Varningslistan. Svensk Handels listar här blufföretag som du ska undvika. Du kan även kolla upp fakturor som du misstänker vara bluffakturor. Appen är gratis.

» Min fi rma hjälper dig med enskild fi rma att bland annat hålla koll på hur mycket lön du kan ta ut ur företaget. Pris 15kr.

Notiser

Det skotska företaget Gray Concrete har tagit fram en exakt kopia av en Chesterfi eldsoffa i betong. Perfekt att ha i trädgården, året runt. Om den är lika bekväm som en vanlig Chesterfi eld framgår inte. Men snygg är den i alla fall. Fler bilder och andra roliga saker i betong hittar du på:www.grayconcrete.co.uk

En Chesterfi eldsoffa. I betong!

Do it yourself eller DIY är något vi svenskar fått i oss via modermjölken tack vare IKEA. När övriga Europa sett en tydligare trend från DIY till DIFM (do it for me) det senaste decenniet har gör-det-själv-trenden hållit i sig i Sverige. Den är fortfarande stark, men det fi nns signaler om att DIFM är på väg att få rejält fäste här. »Vi märker det framförallt i storstadsregionerna där tiden är knapp. Därför erbjuder vi numer enklare hant-verkshjälp. Det innebär till exempel att du kan köpa en ytterdörr hos oss och även få den monterad till ett fast pris«, säger Dirk Schmidt, inköpschef på byggvaruhuset Bauhaus.

Gör-det-åt-mig vinner mark

i gör-det själv-landet

Den når 101 meter och har därför fått namnet Pump 101. Det är den kinesiska tillverkaren av betongutrustning - Zoomlion – som har visat upp världens högsta betongpump. Bommen har sju sektioner, varav de fyra yttersta i kolfi ber. Scania fi ck i uppdrag av Zoomlion att tillhandahålla en lastbil för den pump som slutligen skulle bryta den magiska 100-metersgränsen.

Den når 101 meter och har därför fått namnet Pump 101. Det

Världens högstabetongpump

Smarta appar för småföretagare

Du som är enmansföretagare och har kontoret på fi ckan kan få hjälp med mycket genom fl era småföretagar-appar som fi nns till smartphones. Här listar vi några som hjälper dig med löner, skatter, moms och en hel del an-nat som kan gynna företaget.

14 Konkret • 1/2013

Satsning påarbetsmiljön

ger resultat

15Konkret1/2013 •

Skanska har under de senaste sju åren jobbat stenhårt för att göra arbetsplat-serna säkrare. Byggbolaget har kommit en bra bit på väg i sin nollvision, men det finns mycket kvar att göra. »Genom att bland annat få till en gemensam bransch-standard kan vi göra arbetsplatserna ännu säkrare«, säger Ulrika Dolietis, arbets-miljöchef, Skanska Sverige.

»Det handlar om människor, allt annat är sekundärt«, säger Ulrika Dolietis om varför arbetsmiljön är så viktig. Samtalet men Skanskas arbetsmiljöchef i Sverige går i ett högt tempo. Ulrika vet precis vad hon pra-tar om, vad hon vill och hur hon ser på framtiden. Men bortom statistik och kostnader återkommer hon hela tiden till de mänskliga aspekterna när det gäller olyckor på arbetsplatser. Därför är också det primära att ta hand om människorna vid en olycka. Rutinerna för hur olyckorna hanteras är noggrant utarbetade och dessvärre har Skanska haft möjlighet att se hur dessa fungerar i verkligheten. »Vilken typ av insats vi genomför beror givet-vis på hur allvarlig olycka som inträf-fat. En stukad fot går inte att jämföra med de mekanismer som startar i och med ett dödsfall«, säger Ulrika.

När en allvarlig olycka sker, så stoppas först och främst allt arbete på platsen, och krisjouren kontaktas. Deras uppgift är att förse arbets-platsen med stöd i form av krissam-ordnare. »Vid en allvarlig olycka så behövs stöd till alla på arbetsplatsen. Stödet anpassas efter hur många som är drabbade och ser lite olika ut be-roende på om hur berörd man är. Det handlar mycket om att vara medmän-niska«, berättar Ulrika. När arbetet stoppats, så samlas alla på arbets-platsen för att få information om vad som hänt. »Det är viktigt att stoppa ryktesspridning genom tydlig och kor-rekt information«. Krissamordnarna berättar även hur vi människor kan reagera vid en kris och ser till att alla ges tillfälle att få prata av sig.

Parallellt startar en rad praktiska mekanismer. Till exempel brukar po-lis och arbetsmiljöverket komma till platsen och ställa frågor till de som

sett vad som skett och till chefen på arbetsplatsen. »Vår interna utredning startar först någon dag senare. De för-sta dagarna fokusera vi på att ta hand om det mänskliga«, fortsätter Ulrika. Om olyckan är ett dödsfall, eller att någon är mycket allvarligt skadad ak-tiveras även ett kristeam i ett krisrum på Skanskas kontor. »VD, berörd vice VD och regionchef brukar ofta besöka arbetsplatsen, men de är inte där som chefer som ska leda något arbete, utan som medmänniskor, vilket är viktigt att poängtera«, säger Ulrika. Dag två efter olyckan är det alltid en samling med alla på arbetsplatsen, och då medverkar även en psykolog. »Alla behöver bearbeta olyckan och gör man inte det finns risken att man kan få problem i framtiden om man hamnar i en annan krissituation.«

Utöver allt mänskligt lidande betyder en allvarlig olycka att många personer dras in i utredningar och delar av arbetsplatsen kan vara stängd under en längre tid. Med andra ord så kostar även olyckorna rent eko-nomiskt. »I runda slängar kostar en dödsolycka flera miljoner kronor, men det är inte det som är det viktiga. Som företag kan vi fortsätta trots att det kostat oss pengar, men för den som mist sin förälder, sitt barn eller sin ar-betskamrat, så blir aldrig livet sig likt. Man får aldrig en andra chans när det gäller liv och hälsa«, förklarar Ulrika.

Arbetsmiljöfrågorna är givetvis nå-got Skanska arbetat med länge, men de kom verkligen i fokus år 2005 tack vare den dåvarande koncernchefen Stewart Graham. »Han gjorde ett stort avstamp för att förbättra säkerheten och lyfte frågan till den dignitet den har idag. Hans vision var tydlig; vi ska ha 0 arbetsplatsolyckor«, säger Ulrika. Skanskas nuvarande koncern-

chef, Johan Karlström har fortsatt i samma anda, och han har till och med skruvat upp tempot ytterligare. Att det långsiktiga arbetet har gett resultat visar också statistiken. Sedan år 2006, då Skanska också införde ett enhetligt sätt att mäta olycks-statistiken på, har olyckorna mer är halverats. »Det är vi givetvis mycket glada över men det finns fortfarande mycket kvar att göra«, säger Ulrika.

Hur Skanska och byggbranschen ska bli bättre vill Ulrika uppnå genom att lära av hur andra länder arbetar vad gäller säkerhetsarbetet. Inom Skanska är Latinamerika, England och USA bäst på dessa frågor. »Jämför vi Skanskas olycksfallsfrekvens i Sverige med Englands så är deras bättre«, förklarar Ulrika. En av an-ledningarna till att England lyckats är att de större företagen frivilligt enats i branschen och har bland an-nat utarbetat en överenskommelse kring att dela lärdomar och att ha en miniminivå på utbildningar till alla på arbetsplatsen. En liknande bran-schöverenskommelse är något som Ulrika tror skulle få stora positiva effekter i Sverige. »Jag hoppas mycket på det arbete som bedrivs i Sveriges Byggindustrier för att förbättra sä-kerheten på våra byggarbetsplatser.«

Men bortom gemensamma stan-darder, statistik och ekonomiska konsekvenser återvänder Ulrika till de mänskliga aspekterna men att frågan om säkrare arbetsplatser även handlar om Skanskas framtid. »Vi vill rekrytera de bästa medarbe-tarna och självklart även behålla all vår duktiga personal, så då är det en självklarhet att vi tar hand om de som arbetar på våra arbetsplatser.« ■

Kunskap

Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

16 Konkret • 1/2013

Blomman

Ingen vet vem Thomas Blomström är. Men säger man Blomman vet alla vem man pratar om. Blommans företag Nordic Pump i Hedemora tillverkar och säljer egenutvecklade blandarpumpar för betong, golvspackel och putsbruk. Tack vare dessa pumpar har han nyligen blivit nominerad till Årets Nytänkare i Dalarna 2012. Själva nytänkandet handlar om att göra pumparna mer användarvänliga. »Jag har själv jobbat många år i bygg-branschen och vet hur slitigt det är att bära tunga cement-säckar, så jag tyckte det var på tiden att förbättra arbets-miljön för golvläggare och plattsättare«, säger Blomman.

När han inledde utvecklingsarbetet utgick han helt enkelt utifrån sina egna önskemål på en blandarpump. »Den måste vara enkel att använda, lätt och förhållande-vis billig så att även mindre byggfirmor kan köpa den.« Det var Blommans uppdragsbeskrivning till sig själv.

Det är fyra år sedan han började skissa på sin pump. I januari 2011 började han bygga den första säljbara pumpen. Idag har han sålt ett 40-tal. Nu håller han på och utvecklar en mindre pump. »Utmärkelsen har hjälpt mig att kunna vidareutveckla nästa produkt, en mindre pump än den första och som fungerar som en

transportör för mindre läggningar. Om den första mo-dellen lämpar sig för något större läggningar, som till exempel när man ska lägga flera badrum på ett vånings-plan så är den mindre pumpen lämpad för enstaka läggningar«, berättar Blomman om sitt nya projekt.

De pumpar han utvecklar är en förädling av de van-liga pumpar som funnits på marknaden sedan länge. »Det som förvånade mig mest är att det krävs så lite för att göra jobbet så mycket enklare«, säger Blomman. Men någon uppfinnare vill han absolut inte kalla sig. »Nej, pumpen är ingen uppfinning, det är en förädling, där jag framförallt gjort den mer användarvänlig. Enklare att starta, enklare att göra rent, lättare att flytta, lättare att byta mellan olika material«. Att bli kallad uppfinnare får Blomman att rod-na. Men han är otroligt tacksam över den uppmärksamhet han fått i och med nomineringen. »Den har gett mig både självförtroende och inspiration. Dessutom har jag tack vare skriverierna i tidningarna fått kontakt med en duktig svetsare som numera jobbar här på verkstaden«, berät-tar Blomman. Annars föredrar han att verka i det dolda. Själva nomineringen ser han som pinsam. »Men jag har nu lärt mig att ta den som en man«, skrattar Blomman. ■

Framgång

Med ett förflutet inom byggbranschen blev Blomman nyligen nominerad till Årets Nytän-kare 2012 i Dalarna tack vare en blandarpump som gör jobbet enklare för många golvlägga-re. Nomineringen är en bekräftelse på att han har hittat sin grej och något han numera kan ägna all sin tid åt.

har slagit ut

Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

17Konkret1/2013 •

Mälardalens

Över en kopp kaffe och en saftig wienerlängd berättar Daniel Svensson om hur läget för Mälardalens Mur & Puts ser ut. Företaget grundades år 2000 och har idag 30 anställda, varav 25 murare. »Vi har hittat en storlek som passar oss och som är lönsam, vi har trimmat organisationen och effektiviserat, ett tag var vi 40 personer, men vi fick aldrig någon bra lönsamhet då. Dessutom har vi minskat eftermarknaden markant, nu gör vi rätt från början«, berättar Daniel.

Företaget arbetar framförallt med fasadarbeten. Huvudsakliga uppdrags-givare är de stora byggbolagen som JM, NCC, PEAB och Skanska, men även kommunala bolag, privata fastighets-bolag och privatkunder finns med på kundlistan. Under en period har det varit färre jobb. Men i dagsläget ser Daniel en ljusning på marknaden. »Det har varit trögt ett tag, men nu har det dragit igång en del byggstarter och i dagsläget vet vi att vi har jobb för 15 murare i ett år framöver, det tycker jag är mycket bra. Det verkar som om konjunkturen bottnat.« På frågan om hur de skulle göra om de tvingades jaga jobb blir

Daniel osäker. »Vi har sällan behövt jaga jobb, vi har bra avtal och bra kontakter med till exempel JM. Men jag gissar att om jobben började sina så skulle vi börja ringa runt, kolla i Byggfakta och prata med våra kontakter. Men jag antar att vi har varit bortskämda som inte haft problem med att få jobb«, säger Daniel. En av anledningar till detta måste självklart vara att företaget har gott rykte och gör bra jobb. »Ja, jag tror att vi har ett gott rykte, vi gör kvalitetsjobb och håller alltid tiden, det är några av våra viktigaste framgångsfaktorer.«

En tydlig trend som Daniel ser i branschen är att murade fasader ökar markant, många vill ha slitstarkare ma-terial med mindre underhåll. »Dessutom byggs det mer stenhus, vilket givetvis är roligt, det ger oss mer jobb«, säger Daniel. Men trenden ställer också nya krav på företaget. »Ja, det är ont om erfarna murare och vi vidareutbildar vår personal kontinuerligt inom bland annat murning och puts. Även om de kan mura behöver de mer rutin. Eftersom det i stort sett bara handlat om puts-ning de senaste åren har de som är

födda på 1970-talet och senare aldrig behövt jobba med murning, så där har vi en stor utmaning«, konstaterar Daniel. Annars tycker Daniel att rekryteringen är relativt lätt, byggnadsarbetare är ett rörligt släkte och det hör ständigt av sig personer som söker jobb, så en första gallring sker redan i telefon. De som verkar intressanta bokas in på ett personligt möte och när behov uppstår kontaktar man de som man träffat och gillat. »Personligen tror jag inte på felfria personer, de som påstår att de aldrig gör fel och säger sig kunna allt. Jag ser hellre att man inser sina brister och är en glad och positiv person«, säger Daniel.

I dagsläget jobbar Mälardalens Mur & Puts med olika leverantörer, bland annat Combimix och Weber. Detta ser företaget som något positivt. »Det är bra att inte lägga alla ägg i samma korg. Jag tror också att man genom att jobba med olika leverantörer kan korsbefrukta dem och på så sätt göra dem bättre, det utvecklar hela branschen.« Daniel tar en bit wienerlängd till och smut-tar på kaffet som nu blivit kallt. ■

Möte

Hur ser konjunkturen ut? Vilka utmaningar står för dörren? Trender i branschen? Combimix har träffat Daniel Svensson, en av de två delägarna på Mälardalens Mur & Puts i Enköping, för att lyssna påhur de ser på branschen just nu.Text: Lasse Linder Foto: Adrian Jayewardene

Mur & Puts

18 Konkret • 1/201318 Konkret • 1/2013

Gjut nytt liv i ett gammalt fat. Om du frågar formgivaren Anna Christians så är betong ett fantastiskt material att arbeta i. Här hjälper hon dig att gjuta ett vackert fat i betong med hjälp av ett gammalt fat i nysilver.

Foto

: Adr

ian

Jaye

war

dene

19Konkret1/2013 •

Gör-det-själv

Det här behöver du:Ett gammalt fat, glättigt ritpapper eller en skivaformplyfa (ca 50x50 cm),CM 920 Industri, borrmaskin med visp eller en matvisp, avstängarlist (50x50 mm),gammal t-shirt, matolja,pensel, sandpapper,andningsskydd och handskar.

1Skapa formen genom att lägga ett glättigt ritpap-per på en stabil yta eller

använd en skiva formplyfa. Lägg fatet upp och ner. Sätt en avstängarlist runt fatet så nära kanten som möjligt. Skär av av-stängarlisten med en mattkniv eller använd en sax. Pressa fast listen mot underlaget.

2Ta bort fatet. Lägg en gammal t-shirt eller något annat stretchigt

tyg i/över formen och lägg tillbaka fatet. Spänn tyget runt avstängarlisten och nåla fast det.

3Olja in fatet med ett tunt lager olja. Det behövs mindre än vad man tror.

Blir det för mycket så kan man torka bort överfl ödet med en trasa.

4Nu är det dags att blanda till massan. Glöm inte att använda

andningsskydd (vid hantering av torrt bruk) och skyddshand-skar. Följ blandningsanvisning-arna på säcken. Det är enklast att blanda med en borrmaskin och visp, men det går även att använda en vanlig matvisp. Blanda/rör om tills du har en slät och fi n massa.

5Häll nu i massan i formen. Det är viktigt att du täcker fatet ordent-

ligt, kontrollera tjockleken på massan genom att sticka ner en pinne vid högsta punkten. Det ska vara ca 1 cm vid det tunnaste partiet. När du är färdig gör du rent hinken och verktygen med vatten.

6Låt det nu stå och torka i ett dygn och sen kan du avforma försiktigt. 7Fatet bör nu få härda ett

dygn innan du jämnar till kanterna och even-

tuella skavanker med ett fi nt sandpapper.

» Låt fantasin fl öda när det gäller for-mar. Tänk bak och fram, ut och in!

» Varför inte låta allt plastemballage få jobba ett varv till innan det går till återvinningen? När man väl kopplar på ”formtänket” så ser man formar överallt!

Tips!

Så här gör du:

20 Konkret • 1/2013

Putsade fasader har en lång tradition inom husbyggnation. Först användes puts för att täta hus byggda av sten, tegel och lera genom att den applicerades invändig eller utvändigt. Senare blev putsen en viktig produkt för att gestalta och framhäva en byggnads este-tiska värden och förmedla arkitektens och byggherrarnas tankar och drömmar.

En typ av system som i Sverige etablerades under 1980-talet, var puts på isolering med en bakomliggande trästomme. Tekniken började användas i större bostads-projekt där stommen utgjordes av bärande innerväggar av betong, medan laster i fasadliv bars upp med stålpelare. Mellan dessa stålpelare monterades sedan olika grad av prefabricerade lättregelväggar med gipsskivor, träreglar och mellanliggande isolering. Insidan var även försedd med en plastfolie som fungerade som ett ångskydd och

FuktdebattenDebatten om enstegstätade puts-fasader på träregelstomme har pågått sedan 2007. Civilingenjör Per Karnehed, fukt- och energi-expert på Karnehed Design & Con-struction AB gör en tillbakablick, en nulägesanalys och kikar även in under skynket för nya, betydligt effektivare fasadsystem.Text: Per Karnehed

Foto

: Adr

ian

Jaye

war

dene

21Konkret1/2013 •

konvektionsskydd. Utanpå detta monterades sedan en 50 till 80 mm tjock isolerskiva som sedan putsades. Fasaden efterliknade då en murad konstruktion som putsats, men byggtiden var avsevärt kortare, kostnaderna lägre och energieff ektiviteten betydligt bättre än med en motsvarande massiv stomme. Byggtekniken slog snartigenom på bred front och samtliga svenska byggbolag använde i någon form byggsättet i sin bostadsproduktion. Enligt uppskattningar i branschen har minst 10 miljoner kvadratmeter enstegstätade puts-fasader på träregelstomme byggts under de senaste trettio åren.

I maj 2007 publicerade SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut en rad artiklar om skadefall i

enstegstätade putsfasader på träre-gelstomme. På enstaka objekt hade inträngande regnvatten orsakat regelrätta rötskador och träreglar i väggar var i så dåligt skick att deras bärförmåga var nedsatt. I de fl esta fall bestod skadorna av mögelpåväxt och liknande mik-robiella angrepp på skivmaterial och träreglar inne i väggen. Oavsett utbredningen, insåg man snabbt att dessa skador kunde härledas till fasadkonstruktionens bristande förmåga att hantera inläckande vat-ten alternativt stänga inne byggfukt.Konstruktionen var helt enkelt inte tillräckligt robust och förlåtande gentemot mindre fel och undermå-liga plåtbleck, fönster och andra infästningsdetaljer i fasaderna.

Den konstruktion som beteck-nas som riskkonstruktion, enstegstä-tade fasader på träregelstomme, har uppskattningsvis använts på drygt 10 miljoner kvadratmeter fasadyta under samma tidsperiod. Det innebär att fastighetsägare och boende som har denna typ av fasadkonstruktion nu lever med en risk för att skador fi nns inne i väggen utan att det är synligt från utsidan. Just detta faktum att skadorna ofta inte är synliga från utsidan gör att osäkerheten ökar och risker ibland mörkas eller inte lyfts fram eftersom det ofta gäller stora belopp i samband med fastighetsaff ärer. Kostnaden för att åt-gärda en kvadratmeter fasadyta och återställa den med ett tvåstegstätat fasadsystem har i några projekt landat

på mellan 1 500 kr och 2 500 kr per kvadratmeter. Det är bara att gissa hur många procent av det totala antalet utförda kvadratmeter som är skadat så får man snabbt ast-ronomiska belopp. Frågan kvarstår dock: vem ska betala?

Vems är då felet när nyproducerade hus får fukt-, mögel- och rötskador? Fukt-, mögel- och rötskador som uppstår i enstegstätade putsfasader på träregelstomme som är projekterade och utförda efter 2007, har sannolikt

ett inbyggt fel eftersom branschen vid denna tidpunkt faktiskt blivit både medveten och upplyst om ris-kerna med konstruktionen. Eftersom bygglagstiftningen med PBL och BBR ofta föreskriver funktionsansvar, kan då inte en konsult, byggare eller entreprenör påstå att de inte visste att enstegstätade putsfasader på träregelväggar var en riskkonstruk-tion. Ansvaret för eventuella fukt-, mögel eller rötskador torde då vara deras. Denna del har mig veterli-gen inte prövats i allmän domstol, men det är nog bara en tidsfråga innan de första fallen dyker upp.

SBUF-väst fi nansierade ett utvecklingsprojekt och SP var sammanhål-lande i den process som

ledde fram till rapport 2009:16 där problematiken med fasadkonstruk-tionen belystes. I rapporten lyftes även förbättringsförslag in och olika varianter med tvåstegstätning ansågs ha bra möjligheter att öka säkerheten i konstruktionen om träreglar och skivmaterial skulle användas i ytterväggen. Problemen med fukt-, mögel och rötskador fanns ju bara på denna typ av lätt-regelväggar medan puts på tunga stommar erbjöd en helt annan nivå av säkerhet eftersom fukttåligheten

i massiva, tunga stommar är betydligt bättre. Enstegstätning är i sig själv ingen brist, utan det är i kombination

med träregelväggar och skivmaterial som riskerna ökar.

Utan tvekan är då en tvåstegstätad putsfasad ett både fuktsäkert, robust, energieff ektivt och ekonomiskt intressant alternativ. Genom sin tunna uppbyggnad med bibehållen isolerförmåga, kan ytterväggen göras tunnare vilket leder till fl er kvadratmeter invändig yta. Laster i ➔

Debatt

vid denna tidpunkt faktiskt blivit både medveten och upplyst om ris-kerna med konstruktionen. Eftersom bygglagstiftningen med PBL och BBR ofta föreskriver funktionsansvar, kan då inte en konsult, byggare eller entreprenör påstå att de inte visste att enstegstätade putsfasader på träregelväggar var en riskkonstruk-tion. Ansvaret för eventuella fukt-, mögel eller rötskador torde då vara deras. Denna del har mig veterli-gen inte prövats i allmän domstol, men det är nog bara en tidsfråga innan de första fallen dyker upp.

Sledde fram till rapport 2009:16 där problematiken med fasadkonstruk-tionen belystes. I rapporten lyftes även förbättringsförslag in och olika varianter med tvåstegstätning ansågs ha bra möjligheter att öka säkerheten i konstruktionen om träreglar och skivmaterial skulle användas i ytterväggen. Problemen med fukt-, mögel och rötskador fanns ju bara på denna typ av lätt-regelväggar medan puts på tunga stommar erbjöd en helt annan nivå av säkerhet eftersom fukttåligheten

Fönster där kall luft och regnvatten kan läcka in runt ett fönster som är bristfälligt monterat

Lufttätande, dränerande och isolerande puts-system för träregelstommar har framtiden för sig. De fungerar både i teori och praktik.

22 Konkret • 1/2013

Varför startades SPEF?

- När SPEF grundades 1966 var det fram-förallt mest en intresseorganisation för branschen. Sedan dess har organisationen utvecklats, inte minst under de senaste fem– sex åren. SPEF kom till på grund av de stora omväxlingar som skett på det här området. Det fanns cirka 90 specialfi rmor i landet och det var efter påtryckningar och önskemål från fl era av dessa som Ernström & Co AB och dotterföreta-get Mosaikbolaget i Örebro tog initiativet till bildandet av den nya branschorganisationen.

Vad gör SPEF?

- SPEF har en styrelse som består av sju ledamöter och en sekreterare från Sveriges Byggindustrier.

byggnaden kan hanteras med slanka konstruktioner i fasaden och köldbryggor som kantisolering vid bjälklag, balkonginfästningar etc. löses elegant med utanpåliggan-de fasadisolering. Materialresurser och råvaror utnyttjas på ett bra sätt när varje material kan optimeras för en funktion och inte behöver göras överdrivet dyr eller bra för att fungera som universalprodukt. Isoleringen håller värmen, putsen sköter estetiken, stommen tar laster osv.

I gemensamma tester och erfarenhetsutbyten kunde alla se att tvåstegstätning av fasaderna skulle ge en betydligt bättre säkerhet och ro-busthet än tidigare lösningar. Sådana system

skulle helt enkelt tillåta både större vingelmån under byggtid samt öka säkerheten gentemot inäckande vat-ten under en byggnads livstid, även om slagregnen skulle öka i och med eventuella klimatförändringar. Men äntligen fi nns tvåstegstätade, dränerade putsade fa-sadsystem på den svenska marknaden. De är då både fung-erande ur fuktsynpunkt, kontrollerade ur brandsynpunkt och erbjuder kostnadseff ektiva lösningar för den nya tidens passivhus och även plusenergihus. Säkerheten för både konsulter, byggherrar och entreprenörer liksom fast-ighetsägare och boende har då ökat markant. Säkerheten mot fukt ligger nu helt i nivå med vissa murade ytterväg-gar och värmeisoleringen jämfört med motsvarande vägg-tjocklek utförd med murad yttervägg är betydligt bättre.

Tekniken för att bygga betydligt bättre fi nns, vilket inte minst den smått revolutionerande tekniken med tvåstegstätade, lufttätande och dränerande fasadsystem faktiskt innebär. Både frågan om utifrån kommande slag-regn liksom beräkningar av hur byggfukt och vattenånga i driftsskedet hanteras i den sammansatta konstruktion som ytterväggen är, kräver nya verktyg och betraktelse-sätt. Byggfysik med fukt- och energistudier på detaljnivå kommer att ge nya principer för hur en vägg ska konstru-eras. Det är då viktigt att verkligen ta reda på hur detaljer ska lösas på byggplatsen och även i senare driftsskede. En sak är säker, utvecklingen går hela tiden framåt och nya utmaningar kommer att dyka upp inom en snar framtid! ■

SPEFCombimix vet att Sveriges mur-nings- och putsningsentreprenö-rers förening (SPEF) gör ett fantas-tiskt jobb för branschen. Det vill vi gärna att fl er ska få reda på. Därför ställde vi SPEFs ordförande Gino Carinci mot fasaden och bad om svar på lite grundläggande frågor om SPEF.

gör skillnad

Läs hela artikeln om fuktdebatten på wwwcombimix.se. Skanna av QR-koden med din smartphone för att komma till sidan.

SPEFs ordförande Gino Carinci

23Konkret1/2013 •

Kunskap

Styrelsens främsta arbetsuppgift är att säkerställa och stärka det murade och putsade byggandet i Sverige samt att möta historiens hantverk med da-gens moderna teknik. Arbetsuppgifter fördelas ut till kansliet och följande kommittéer av styrelsen.

Kansliet har hand om det administrativa arbetet. Kansliet leder, fördelar och utför styrelsens arbets-uppgifter/beslut.

Utbildningskommittén håller i våra kurser så som Murning och putsning Klass 1, varav Murning Klass 1 är ett myndighetskrav. CFE certifi ering av samtliga anställda. Murarmästare & gesäll utbildningen mm.

Tekniska kommittén har arbetat fram Handboken Rätt murat & Putsat som idag används som kurslitteratur på byggutbildningar över hela landet. Dessutom ligger den på fl era arkitekters, konsulter och beställares skrivbord. Kommittén har även tagit fram en plåtbrosch med anvisningar och detalj-ritningar för plåtar som ansluter till puts & tegel mm. Kommittén fung-erar även som bollplank till våra samarbetspart-ners och leverantörer gällande frågor kring material och maskiner.

Marknadskommittén ansvarar för marknadsfö-ringen av SPEF, hemsidan, broschyrmaterial, mäss-sor, SPEF-dagen mm.

Inköpskommittén har kontakt med och tecknar avtal med samarbets-partners och leverantörer som idag är 30 st.

Vad får entreprenörerna ut av att vara med i SPEF?

- Att vara medlem i SPEF utgör en kvalitetsstäm-pel, kunder som anlitar en SPEF-entreprenör får en garanterat hög kvalitet. Detta säkerställs genom tillhandahållande och genomförande av våra utbild-ningar och certifi eringar av våra medlemsföretag. På detta område ligger SPEF i framkant. Man får bl.a. även tillgång till ett omfattande nätverk.

Hur många medlemmar har SPEF?

- Totalt fi nns idag 246 putsföretag i Sverige varav 54

är medlemmar i SPEF, vilket motsvarar 22 % av mark-naden. Av Sveriges totala omsättning i mur- och puts-branschen står SPEF-företagen för 52 % av marknaden.

Vad innebär er nya certifi ering som ni lanserade under Nordbygg?

- Det är en kompetensutbildning som alla fören-ingens medlemsföretag genomgår. En garanti att det blir rätt murat och putsat! Oavsett vilken mur- el-ler putsteknik man ska använda och oavsett vad man ska bygga är det A och O att man anlitar kunniga hantverkare – personer med yrkesbevis. Vår målsätt-ning är att våra kunder ska känna tryggheten i att anlita ett SPEF-företag, hos oss fi nns kunskapen.

Hur kan SPEF påverka den negativa fuktde-batten? Har debatten skadat branschen?

- SPEF tycker att putsen har fått för mycket nega-tiv kritik i massmedia. Vi skulle vilja säga att den stora boven i denna debatt är den bakomliggande gipsskivan som nu har bytts ut mot en typ av meneritskiva. Om man utför fasadsystemen enligt fabrikanternas anvis-ningar och ser till att plåt-anslutningar utförs på rätt sätt så har vi inga problem.

Därför utför vi våra kompetenshöjande kurser. Dessutom har vi tagit fram en plåtbroschyr som är en vägled-ning oavsett vilket putssystem som används.

Utöver fuktdebatten vilka andra frå-gor är uppe "på tapeten” hos SPEF?

- Utbildningsfrågor, vi gör skillnad! Vi är exper-ter inom murning och putsning och det gäller hela föreningen. Vi har tagit fram Gesäll- och Mästarbrev för våra murare. Vi skapar utbildningar för arbets-ledare och företagsledare, utbildningar som vi gör i samråd med våra beställare som till exempel Statens Fastighetsverk. Det krävs utbildad kunnig personal för att hålla den höga kvalitén som SPEF står för. Vi slåss för att denna kompetens ska fi nnas i våra företag. ■

Hur kan SPEF påverka den negativa fuktde-batten? Har debatten skadat branschen?

har fått för mycket nega-tiv kritik i massmedia. Vi skulle vilja säga att den stora boven i denna debatt är den bakomliggande gipsskivan som nu har bytts ut mot en typ av meneritskiva. Om man utför fasadsystemen enligt fabrikanternas anvis-ningar och ser till att plåt-anslutningar utförs på rätt sätt så har vi inga problem.

Baksida

020-21 21 00

order@combimix.se Janneth Matoniemi Maria Nylund Linda Karlsson

Nu är det gratis att ringa till oss!

Scanna in QR koden

för att lägga in våra

uppgifter i din telefon