Nov-2003

Informationsblad från Kringelfjordens Samfällighetsförening

www.kr ingel f jordens-stugby.se

KRIN

GELFJORDS

NYTTNYTT25:e årgången 1986 – 2011

Utkommer 2 gånger om året • Vinter & Sommar nummer

Kringelfjords-NyttNyheter och informationför dej som bor i

Kringelfjorden

— eller gästar

SÄRNA-IDREGRÖVELSJÖN

*****

sommaren 2011

SmåsjödalenFoto: H. Forsslund

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt2

Lägre elräkning– redan nästa månad!

Sverigepumpen Superscroll kan spara upp till 65% av din värmekostnad. Kontakta oss för en kostnadsfri husanalys!

DALARNAHÄRJEDALEN

JJ OO NN EE SS EE LL AA BBBYGDENS ELPROFFS

JONES EL AB Idre Industriområde • 0253-203 32 • Bengt-Arne 070-661 69 71 • Bernt 070-661 69 51

Hemsida: www.comea.se

EL: Vi är Er lokala elinstallatör som utför alla slags elinstallationer vid

om och tillbyggnader, installationer, reparationer, service m.m.

RADIO/TV: Försäljning, montering och service av: Paraboler, TV, DVD,

Video m.m.

BYGGVAROR:Försäljning av byggvaror, virke, plåt,

rännsystem och allt som hör till en

fullsortiments bygghandel.

ÖPPETTIDER:

Butiken är öppen:

måndag till fredag 08.00 -17.00

Lunch 12.00 - 13.00

Telefon: 0253-203 32

Fax: 0253-204 25

KRINGELFJORDEN NYTTRedaktör och ansvarig utgivare:Materialadress:Kringelfjordens Samfällighetsför.

c/o Hans Forsslund

Klockvägen 4

135 55 Tyresö.

Telefon: 070-683 78 44

E-post: hans@bergodahl.comwww.kringelfjordens-stugby.se

Omslagsbild: Småsjödalen

Foto: H. Forsslund

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 3

SPONSORER SOM BIDRAR TILL UTGIVNING AV KRINGELFJORDS NYTT

Vi tackar alla nedanstående företagför bidrag till utgivningen av vårtidning:Abris Sjö & Snö - SärnaBerg & Dahl - TyresöBrötas AB - SärnaEllo Trading - SärnaEmeretssons Gräv & Entr. - IdreFalks Räddningskår - Särna - IdreFastighetsbyrån - IdreFjätervålen - SärnaFjällpumpen - SälenGrövelsjöns Fjällstation - GrövelsjönHarrysons Rörservice - IdreHåkas Djurbutik - SärnaHåkas Gården - SärnaHåkas Häst & El - SärnaICA Idre Bua - IdreIdre Bygg & Järn - SärnaJones El - IdreKonsum - Särna - Idre Kurvans / Syrran & jag - IdreLissåvallen - IdreShell - IdreSkido & Lynxhallen - IdreStorsätra / Sylöra - GrövelsjönStråkens El - ElSärna-Idre Fiskevårds För. - SärnaSärnaffärn - SärnaWalls Grus & Åkeri - Särna

OBS!Hantverkare både från Särna och Idreservar Kringelfjorden.

Gå inte över ån…Stöd våra lolala sevicenäringar ochbutiker så vi får behålla vår service.

En trevlig sommarsäsong

Hans Forsslund och Kringelfjordens

Samfällighetsförening

Välkommen till sommarfjällen! - men först lite resumé av vintern som gått.

Kallaste vintern i landet sedan mätningarna började.Visst händer det varje vinter att temperaturen går ner mot minus trettio grader. Men den gångna vintern slog mångaköldrekord. Enligt metereolog Lage Larsson var december 2010 den kallaste månaden sedan mätningarna börjadenågon gång på 1700-talet.

30 graders skillnad på två dygn!Natten till juldagen sjönk temperaturen ner till minus 36 grader i Kringelfjorden, men redan på annandagen kunde viåka halvmilspåret i endast -12 grader, och dagen därpå var temperaturen uppe i behagliga -6°.Snödjupet i julas var inte så mycket att skryta med, bara 30 cm mot 60 cm i Stockholm och hela 84 i Blekinge! Värmeslingorna i vattenledningarna i stugbyn som normalt brukar sättas på i mars fick sättas på redan före julhelgenefter att en vattenledning redan då hade fryst. Sedan har eländet med frysta vattenledningar fortsatt. Mer om det på föreningssidan.

Rekordtidig vår i Särna-idre Grövelsjöfjällen Påskhelgen bjöd på barmark i byn och skidspåren lämpade sig bäst för vandring. Idre Fjäll hade bara ett 5 km spåröppet och utförsåkningen i vare sig Fjätervålen eller Idre Fjäll var inte mycket att skryta med. På Idre Fjäll var tempe-raturen 16,9 grader i skuggan och liftspåren flöt bort. Under Annandagen fick flera av släpliftarna stängas. Men densom hittade lä från vinden kunde i alla fall bygga upp en fin solbränna. Idre fjäll hade dock öppet ända till 1:a maj.På annandag påsk gick isen på Särnasjön!Pimpeltävlingen med 150 pimpelfiskarna i det årliga “Särnanappet” som traditionsenligt skulle gått av stapeln påSärnasjöns is på annandagen hade turligt nog flyttats till Grövelsjöns is som då fortfarande bar.- Det här måste vara ett rekord när det gäller tidig vår.Aldrig tidigare tror jag att Särnasjön varit isfri redan den 25 april, säger Elon Andersson i Särna.- Stora musöron på björkarna 1:a maj, rapporterar Inga wall från Särna, 4 veckor för tidigt....!

Nya sommarminnen ochupplevelser väntar runthörnet…Försök att njuta dessa medans de pågår, njutav livet och stunden just i denna stund, det ärfaktiskt bara exakt just nu som livet pågår.Fånga dagen, fånga stunden…Visst det är lätt att säga, men det låter sig inte så lätt göras.Det är lättare att tänka; och vad det skall bli mysigt när jag skall göra det och det, eller vad mysigt det var då den gången. - Nej vi är inte så bra på att fånga dagen och stunden utan vi längtar oftast, eller sitter och minns händelser som varit.Minnena och längtan är visserligen väldigt viktiga för vår mentala överlevnad. Längtan och framtida planer driver ossoch vår utveckling framåt. Men själva livet är nu, precis just nu när du läser dessa rader, och så är det hela livet. Livetpågår egentligen endast just exakt nu! Med detta vill jag säga; stressa inte bara framåt och längta inte bara någon annanstans, utan sug i dig och njut av allt detfina precis medans det pågår.

Alla vägar går till Särna - Idre- Grövelsjöfjällen…

NYHETSKÄLLOR:Källorna för nyhetsartiklarna i dennatidning kommer till stor del frånDalarnas Tidningar. Artiklarna är omskrivna av upphovs-mannarättsliga skäl, men självanyhetsinnehållet är korrekt återgivet.

Forts på sid. 4

Jag vet att det inte är helt lätt,man sitter där i den sena ljum-ma sommarkvällen och sersolen går ner bakom fjällen ochhimlen färgas sakta gulorange.

Fjällen och skogen i förgrunden tapparsina detaljer, bildar en grönsvart silu-ett som speglar sig i en exakt kopia idet spegelblanka vattnet. Ett vattensom endast krusas av ringar eftervakande fisk på jakt efter kvällens slän-dor, och man hör lommens vildmark-skri rullar över den annars tysta Älv-rosfjorden.

Du sitter där och tänker; kan det blivackrare! Men ändå så är det som duinte kan suga i dig allt det där vackraoch stundens känsla tillräckligt. Detvackra finns där, men du känner attdu skulle vilja ta det till dig mer, få detliksom inombords, låta skönheten ochupplevelsen sakta rinna ner för stru-pen som ett moget rätt tempereratsmakfullt rödvin, känna värmen närdet når magen och sedan spara detkonkret någonstans i kroppen. Men detblir bara ett ännu ett vackert minne.

Att vara tillsammans…Självklart kan jag njuta av härligavandringar och vackra vyer helt förmig själv, men inget går upp mot attdela upplevelser med andra medmän-niskor. Man liksom faktiskt fångardagen och stunden mycket lättare då. När jag är helt ensam kan jag iblandkänna mig mer som en åskådare ändeltagare. Delat glädje är dubbel gläd-je, det är en gammal känd sanning.Min levnadskamrat Eva har förgylltoch förhoppningsvis och även framle-des förgyller otaliga fjäll- och skogs-vandringar, toppbestigningar, skär-gårdsseglatser, nattfisken och inteminst skidturer. Men allra roligast och mysigast är närjag har hela min familj med mig påfjälläventyr eller får visa mina gamlavänner något av mina guldkorn i vårfantastiska natur.

En riktigt härlig sommar medmånga små och stora äventyroch naturupplevelser. Njut av det ymnighetshorn som livetoch vardagen är, njut av alla stundermedans de pågår, och dela upplevelser-na med familj och vänner, - men glöminte heller alla vackra gamla minnenoch glöm inte längta.Livet väntar inte, - det pågår!

Hans

Jag fortsätter här min lillakulturhistoriska vandringbland vårt områdes gamlafäbodar.I vintras kom jag i kontakt medAnnika Söderqvist som bor vidSynnanåtvägen i Idre. “Synnanåt“är säkert lika obekant för er somdet var för mig när jag fick höranamnet. Men om jag säger att detär början på Gammelsätervägenfrån Idre, sett så tror jag att mångavet. (Gammelsätervägen är en delav den skogsväg vi kan komma utpå via Kringelfjordsvägen).

Annika Söderqvist berättar omLissåvallen:- Min morfar Högs Per Erik Perssonoch min mormor Hilma köpte mar-ken vid Lissåvallen år 1918. Vallenhar fått sitt namn av den lilla närbe-lägna ån Lissån. (”liss” dialektalt förliten).

Morfar började bryta mark, byggaväg och bostäder till folk och djur. Jagvistades på vallen nästan alla somrarunder min uppväxt. Det är ljusa min-nen som alltid kommer att följa mig ilivet. Vi var flera generationer på val-len samtidigt. Mormor och morfar,plus min familj som bestod avmamma, pappa, jag och min bror, minmoster Elsa med sin man Johan ochfem pojkar. Det var ett härligt liv därså många generationer levde, arbeta-de tillsammans och många gånger åttillsammans.

En samvaro över generations-gränserna som berikade allasvåra liv. Alla behövdes!

Från den lille sjuåringen som fick läraav de äldre att locka iväg korna påbete i skogen varje dag, till gamlamormor som kärnade smör, kokademessmör etc. Det hände ofta att vibarn var ensamma med att få utkorna på skogen, men i bland varäven någon vuxen med. Korna drevsi olika riktningar varje dag för attsöka nytt bete. De djur som fanns påvallen den här tiden var häst, kor, get-ter, hund, katt och naturligtvis sko-gens djur som ofta kom på besök.

Förutom vår stora familj hade viäven grannar på vallen. Familjen Skogs Rudolf, FamiljenHögs John. För er som kommersöderifrån kanske det låter lite kons-tigt med dessa efternamn.Förklaringen är att ”Skogs” och”Högs” är gårdsnamn och det följdemed som efternamn i allmänt tal.Ibland hade vi baracker uppställda påvallen som tillfälliga skogsarbetarbos-täder. Far i huset (baracken) höggtimmer i skogen och ibland var helafamiljer med hit upp under sommar-tid.

Morfar och mormor hade faktiskten fäbodvall till, Garsjövallen. Där vistades de ibland under minmammas uppväxt. Det var inte ovan-ligt att jordbrukarna i Särna hade entill tre fäbodvallar samtidigt på denhär tiden. Förklaringen låg i att mankanske hade ärvt vallarna och iblandräckte inte betet till för gårdens djuren hel sommar och då flyttade mandem mellan fäbodarna. Före Morfaroch mormor bodde mina förfäder påKlorvallen.

Det fanns även några andra fäbo-dar i grannskapet:Tvärvallen, Siavallen, Strandvallen,Öråvallen och Vålhån. Några skogs-stationer fanns också i närheten. Enskogsstation var en arbetarbostad förskogsarbetare med tillhörande stall.Oftast fann det även en anställdkocka för mathållningen. Dessaskogstationer användes sommar somvinter. Flera sådana skogsstationerfrån olika tid finns att beskåda påSkogsmuseet i Särna.Från Lissåvallen till Särna är detungefär ett par tre mil.Till Njupeskär/Mörkret två mil ochtill Sälenvägen är det 8 km. Innanbilen blev var mans egendom och dju-ren skulle drivas per fot till fäbodval-larna kändes Lissåvallen inte så cen-tralt precis. Nu när alla har bil och desom har djur kan köra dem i hästsläpeller kofinka så är det ganska enkeltatt ta sig till och från fäbodvallen.Själva bor vi i Synnanåt i Idre, vidGammelsätervägen som går mellanIdre och Mörkret. (Man kan även tasig till Kringelfjorden ochSärnaheden via Gammelsätervägen).Vi tar naturligtvis den vägen tillLissåvallen och det blir 50 km enkelväg och tar ca 50 min.När morfar och mormor intelängre fanns hos oss övertogmina föräldrar korna och fäbod-vistelsen. Mina föräldrar vistades påfäboden så länge de hade ork, mentill sist blev även de gamla och tröttaoch orkade inte med fäbodbruket.Vallen stod sedan öde mellan 80 och2000-talet förutom lite sporadiskabesök av oss yngre i släkten.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt4

Bäckens guld Foto: H. Forsslund

LISSÅVALLEN - lite fäbodistoria Foto: Familjealbum

Berättat av Annika Söderqvist och nedtecknat av Hans Forsslund

Fäbodgatan på Lissåvallen- någon gång i början på 50-talet

Forts från sid. 3

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 5

Året 2007 kände jag attlängtan till min barndomsfäbod blev för stark. Jag kände att jag gärna ville bo på val-len från vår till höst igen och upplevaskogens och naturens lugnandeinverkan på kropp och själ.Jag fick då idén att starta serve-ringen Fäbodro på vallen. Kände att det skulle vara roligt attdela med mig lite av Lissåvallen ochnaturens skönhet runt vallen tillintresserade besökare. Dessutomskall man ju ha något trevligt att pyss-la med och kanske få träffa männi-skor från olika delar av världen däru-te, - långt från fjäll och skog.

Eftersom jag mer eller mindre äruppväxt på Lissåvallen så kan jag visahur fäbodlivet gick till ”när det begavsig”, vad vi gjorde på dagarna, vad viåt, arbetade och lekte. Även hur näradjur och människor stod varandra,något som känns tusen år bort närman läser i tidningar och ser på tevehur djurhållning och slakt går till nuför tiden.Under de åren som gått sedanstarten 2007 har jag blivit meroch mer intresserad av vårtgamla kulturarv här upp i fjäll-bygden.Försöker samla på mig så mycketkunskap som möjligt. Något som jaghar haft mycket glädje av då intressetär stort från våra besökares sida att fåveta hur livet på fäbodvallarna ochskogen var i en tid som ändå inte ärallt för långt borta.

I år är det 5:e sommaren med”Fäbodro”En sommar som vi verkligen serframemot, det här är så roligt att vi iprincip inte hinner göra vinter på val-len för än vi börjar planera för kom-mande sommar!Vi hälsar alla i Kringelfjordareoch alla andra läsare välkomnaatt hälsa på oss i vår fäbodidyll.Vill ni bara hälsa på och titta hur vihar det så går det naturligtvis jät-tebra, men vi kommer även att ha liteannat att erbjuda för de som är intres-serade; Natur, kultur och hantverkfrån orten. Naturligtvis har vi vårtlilla fäbodkafé öppet för den som ärsugen, här serverar vi kokkaffe somvi kokt över öppen eld, hembakt kaf-febröd, smörgåsar, kolbullar etc.Dessutom trivsam samvaro ochmöten med medmänniskor i rofylldprimitiv fäbodmiljö, uppleva litet avhur fäbodlivet var i en tid, inte allt förlångt borta. För den som så önskarerbjuder vi även mysigt men primitivtboende med frukost.Trevlig sommar önskarAnnika med familj

Några små utdrag ur enelvaårig fäbodjäntas(Annika Söderqvist) dagbokfrån Lissåvallen 1959.För oss på vallen var varje dag ettäventyr men det hände sällan någrariktigt dramatiska saker på vallen.Inga vargar som rev djuren, ingaskogsrår eller spöken. Det mest dra-matiska jag hörde berättas i minbarndom var om en häst som gickner sig. Det vi var mest rädda för varhäftiga åskväder och brand. Näråskan gick som värst efter Fulufjälletså var det så marken skakade.

Jag vill i alla fall dela med mig avnågra av dagarna en sommar i slutetpå 50-talet för att ni skall få lite inblickhur det kunde vara att bo på vallen påden tiden.Särna 13 juni 1959Pappa och två bekanta kom hem frånen fisketur i Fjäten kl. ett på natten.Dom hade fått rätt mycket fisk. Påmorgonen skulle vi buföra tillLissåvallen. Morfar och mor-mor ochdjuren åkte med kofinkan. Moster m.familj och vår familj åkte efter. Snartvar vi framme, skakade sängkläderoch packade upp. Vi barn lekte speladetennis, hoppade höjdhopp och börjadebygga en koja. Vi åt havregrynsgröt påkvällen.Lissåvallen 14 juniVi vaknade kl. 5.00, läste en stund.Pajo o Mickus (hund och katt) lektemed varandra. Jag eldade, sedan gickvi ner till mor-mor och fick the ochskorpor. Sedan gick vi och fiskade i ån,sedan hämtade vi *saltkupparna ochlockade iväg korna till skogen, Vi gickmot Tvärvallen. En älg kom och titta-de på oss, den stod uppe i Siabacken.Vi lämnade korna och gick hem. Närvi nästan var hos Skogs Rudolf &Johan kom Lita och Sissi (getter) efteross. När vi kom hem fick vi kolbotten.8 juliI dag högg vi ved i skogen, lekte medfjädrar och kottar och badade.

10 juliRegndag. Pappa och jag åkte till bynoch handlade, hämtade posten åt mor-far, plockade spenat o blommor. Vi stan-nade till i Vålhån hos Ingeborg på hem-vägen. Fiskade, pappa fick en gädda.När vi kom hem fick vi laxöring, pot,spenat till middag. Jag räfsade och gickefter vatten, sen fiskade vi.

24 juliPappa högg ved i skogen. Min bror ochjag cyklade dit. Vi drog fram ved tillvägen, sen regnade det. Vi fiskade iFulan och kom hem genomblöta.

25 juliHjälpte mor-mor med mjölkningen. Viåkte till Strupen och Klorvallen påutflykt. Fiskade och kokade kaffe.

26 juliI dag plockade vi hjortron sommamma kokade sylt av i störröset.

29 juliI dag fyllde jag 11 år och min kusinhade namnsdag. Jag hade kalas ute kl.11.00. Fick en 5:a av mormor ochmorfar, 2 kr av Skogs Johan, kläder avmamma o pappa och en kalypso blus avmoster. Vid 4:a tiden var det namns-dagskalas. Vi hade in hö. Nu är bådaladorna fyllda. Vi hoppade i höet.

30 juliKl. 7.00 mjölkade vi. Jag mjölkadeMolik o Lita, (ko och get) sopade fjösetoch släppte ut korna. Vi lockade utkorna, åt frukost och började ysta. Vihjälpte mor-mor och hade egna småostkärl. Vi släppte ut kalven somsprang rätt i morotslandet. Vi fiskadeoch rensade fisk, åt tjockmjölk, fickfrämmande som bjöds på kolbotten. Vilekte sista och åkte karusell. Pappa hargjort en karusell åt oss. Sedan lekte viindianer och byggde kojor.

Så såg några av mina dagar påvallen ut en underbar sommar islutet på 50-talet.

En trevlig sommar önskar jag allaläsare.

Annika Söderqvist

Kom till rofylld fäbodmiljöServering i störrös med öppen eld. Kolbullar, smörgåsar,

hembakat, kaffe, souvenirer, en liten loppis samt

mysigt men primitiv boende med frukost.

ÖPPET: 25 juni - 25 augusti kl. 11-18. tisd-sönd.

OBS. V.29 stängt (Då hittar ni oss på festveckan i Särna)

JUBILEUMSDAGSöndag 10 juli kl. 11-21 firar vi 5 år på Fäbodro

Vi bjuder på kaffe& bröd. Övrig servering öppen.

FÄBODMINNENAS KVÄLLKom, trivs och lyssna på berättelser om gamla tiders fäbodliv

där så och trivsdana skall berättas på en stämnigsfull fäbod.

FÄBODGUDSTJÄNST25/6 kl. 14.00. Servering

Hitta till ossLissåvallen ligger mellan Mörkret och Sälen.

Karta finns på informationstavlan i Kringelfjorden.

Slå oss gärna en signal.Vi har telefontid 09.00-10.00 alla dagar. 070-691 89 61, 0253-202 46

Annika Söderqvist på Lissåvallen tillsammans med sin morsommaren 1956

* Saltkuppar= påse i läder eller tyginnehållande en blandning av mjöl ochsalt för att locka korna med.

Flottar kärlek…Jag var ung en gång för länge sen, enflottare med färg. Alla jäntor var somvax uti min famn. I alla torp, i allabyar hade jag en liten vän ifrånNorderås till skiljet ner vid Berg.Haderian hadera, haderian hadera,Ifrån Norderås till skiljet ner vidBerg.Jag har spelat för de kära, där somnorrskensflammor går över sätrarnavid Östervåla fjäll. Jag har slumrat imin farkost där som vildmarkspulsarslå medan stjärnorna gått vakt påhimlens päll. Haderian hadera, hade-rian hadera, medan stjärnorna gåttvakt på himlens päll.

I dag tror jag man törs säga attden mest kända flottaren inte ärSnoddas utan Stor Per Svensa.”Sveriges starkaste man”. I alla fall den mest kända i Idre ochSärna socknar. På SärnaSkogsmuseum berättas hela historien.Flottarna, vattenrallarnas och livvar nog inte alltid så romantisktsom visan beskriver, men de fles-ta tyckte det var bättre än att gå iskogen och hugga timmer.Att beskriva flottarnas allmänna livs-villkor sammanfaller till stor del medskogsarbetarnas då nästan alla flotta-re också var skogsarbetare vintertid.

Men även om visa grundförutsätt-ningar för arbetet och levnadsför-hållandena var gemensamma, vardet också mycket som skiljde: Det hårda slitet vid flottningen varinte likt det hårda slitet i vid skogs-huggningen, tillvaron om våren vidflottarkojorna var inte detsamma somlivet i skogshuggarkojorna om vin-tern. Skillnaderna hängde mycketsamman med den korta säsongenoch den starka rörlighet som prägla-de arbetsvillkoren. Men viktigastevar kanske ändå årstiden. Även omjobbet var hårt, även om arbetarensagt sig att han inte skulle fortsättaflotta, var det svårt att hålla sigundan, när ljuset kom åter och smält-vattnet började porla i bäckar och åar.Flottningssäsongen blev för mångaförknippad med en stämning och för-väntan och kanske till och med litefest och glädje.

Flottningen pågick väl si så därhundra år häruppe i större skalaäven om det flottades tidigare.Carl von Linné skrev t.ex. redanunder sin Dalaresa 1734 om flottning-en i Österdalälven:”Kabbarna läggas i strömmen, släppasmed floden neder, hwarest åtskilligakarlar skola wara tillstädes med båtarat skjuta dem från landet, lossa dem iforsarna etc., hwilket är ett nog hazar-derligt arbete.”

Även om flottning pågick i Österdaläl-ven redan när Linne färdades iDalarna 1734 hade troligen inte flott-ningen hunnit så högt upp som tilltrakterna runt Särna och Idre. Detförstår man när man läser Linnésanteckningar från dalaresan, när hankom till Särna i juli månad samma åroch han gjorde följande anteckningarvid framkomsten till Särna."Den stora skogen, fast så mycket för-därvad, gör publicum ingen nytta medsina härliga timmerstockar, mastträdoch skeppsvirke, vore possibelt att fåhonom genom Dalälven ned till havetutanför stor depens, funnes här en långtid tillräckligt virke”..

I början så var det mest så kalladdimensionshuggning här uppe dvs.man tog bara de största träden.Man kan nog säga att flottningen häruppe inte tog riktig fart tog fart för änpå mitten av 1850-talet i sambandmed den ökade exporten av sågadeträvaror.

1899 lär det ha flottats 590 000 stock-ar ner från Särna Idre Socknar. Ettrekord som inte slogs för än 1944. I början på 1900-talet kom papperstill-verkningen i gång på allvar. Flottningen på Österdalälven nåddenog sin kulmen och på 50-talet, och ibörjan på 70-talet flöt de sista stockar-na förbi Kringelfjorden mot kusten.

FLOTTARMINNENBerättare: Elon Hedlund.Nedtecknare: H. Forsslund

En som minns flottningsti-den är Elon Hedlund frånSärnaheden.För andra sommaren i rad sitterjag hemma hos Elon och ävenden här gången handlar det omtransporter. Dock inte på järnvägsom i sommarnumret 2010.Utan den här gången handlar detom transporter på åar, älvar ochsjöar inom Särna och IdreSocknar.

Farsan Emil, var flottningsför-man för Särna flottarlag.Så det var väl inte så konstigt att manbörjade som flottare. Jag var bara 16år när jag började i flottarlaget. Jagjobbade mycket ihop med farsan ochmin bror Evert.

Vi hade flottbåten i viken vidudden mitt emot nuvarandeKringelfjordsvägen, där husvag-narna brukar stå nu för tiden.Där i viken hade vi båthus och lite bas,som man säger. Där hade vi alla flott-båtar och även de koppel som mansammanfogade länsarna med upplag-da. Det finns inget kvar där av vår basmer än plinten till spelet som vi hadeför att spela upp motorekan med.

Det var noga med att ta hand omstopplänsarna och de där kedjekopp-lena som man kopplade ihop länsarnamed. Det fick man göra varje år när vitagit in länsarna. De skulle läggas uppoch torkas för att användas nästa år. Länsarna strölades för att de skulleligga luftigt. Det var tunga saker dedär länsarna. Vi fick bogsera länsar-na med motorbåten till upplägget,sedan drog farsan upp dem på landmed hästen. Det var även ett par mansom strölade länsarna för tork.

De var många hundra bitar, baraden där högvattenslänsen som var ensärskild läns, en som användes somstoppläns, den hade ingen bit som varunder 10 tum i topp mot de vanligalänsarna som inte var mer än 6 tum itopp, De här bitarna var av torrträsom vi bilat av all barken på och låtittorka för att den skulle flyta högt såinget timmer skulle kunna gå övereller under.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt6

JAG UTFÖR ALLA TYPER AV GRÄVJOBB:

Schaktning för husgrunder

Dränering • Dikning

Kabel- och rörschakter

Enskilda avloppsanläggningar

och mycket mer...

Jag utför även:

Buskröjning vid vägkanter

Snöröjning

KOSTNADSFRI KONSULTATION

30 års erfarenhet av mark- och anlägg-

ningsarbete ger dig trygghet och kunnande.

Välkommen att höra av digMats Emretsson

Emretssonsgräv & entreprenad AB

Emretssons Gräv & Entreprenad I Särna-Idre AB

Hallonstigen 4 • 790 91 IdreTelefon: 0253 - 205 89 • Mobil:070 - 258 06 08

E-Post: mats@emretssons.se • Hemsida: www.emretssons.se

Om flottarkärleksjöng Gösta "Snoddas" Nordgren.

Snoddas var flottare tillyrket och bandyspelare i Bollnäs GIF. Gösta slog igenom somsångare den 26 januari 1952 i Lennart Hylands legendariska radiopro-gram Karusellen. Han sjöng låten Flottarkärlek. Efter denna succé blev han "Snoddas" med hela folket och vi drabbadesav snoddasfeber.

Foto: Vännäsbergets Intresseförening

FFlloott ttaarr kkäärr lleekk

Elon HedlundFoto: H Forslund

Flottarhake

När vi fått ut alla länsar vidSandön och uppströmsHedsundet så kunde timret gåfritt ända ner till Lemåmagasinet.Där buntade man ihop timret i ”storaflot”, som vi säger. De här ”floten” spe-lade vi ner med båtar och släpptesedan ner i ”Suget” i Storån som vi sa. Med Storån menade vi Österdalsäl-vens utlopp ur Särnasjön. Själva”Suget” ligger ungefär en halvmil ned-ströms Östomsjön. Det ligger en gam-mal fäbodvall där. Strax ovanför denvallen börjar själva draget där timret”sugs” med och kan gå självt igen.

När vi då bogserat ner de här tim-merfloterna till Suget så öppnade videm i ändarna, sedan så drog timretiväg av sig själv och vi bogserade uppflotlänsarna tillbaka tillLemåmagasinet för att hämta nya flo-ter. Man hade väl en tre fyra styckensådana här floter på gång hela tiden.

De var mycket timmer, för de flot-tades även på Lemån som hade ettstort flottningsområde. Lemån har juförbindelse med Svartsjörna,Garsjön, Lomsjön, Vecksjön m.fl. Vetfasen inte alla de sjöar och smååarsom har förbindelse med Lemån. Så Lemån var ingen liten virkesleve-rantör. Ån kan ju verka liten så här isommartid men de var ju dämmenuppströms efter många sjöar, så närman släppte på våren då var hon min-sann inte så liten!

Även Fjätälven som rinner ut nedan-för Särna levererade stora mängdertimmer. Men det timret hade vi inteså mycket att göra med då det gickfritt från Fjätälven ner till suget.

FlottbåtarnaEn del av flottbåtarna var rättstora. Särnabåten gick ju här, ochOlle hette en. En av de första båtarna som kom hithette Bäcka-Lisa, men jag minns denbara liksom lite svagt från den gång-en när de kom med den för å ochhämta farsan till nått jobb. Det varmånga båtar här uppe på den härtiden.

Det var som jag minns förutomBäckalisa, Primus som kom redan på1890 talet, men den tror jag kördesväl mest som turistbåt. Senare komSärna, Olle, Hormund, Torsong ochIdre. Primus var väl störst och var välca. 15 m lång. Primus, Hormund,Torsong och Idre var täckta båtar.Sedan hade vi Laura och Gylfe somvar öppna mindre flatbottnade båtarmed motorn mitt i. Skulle tippa attLaura och Gylfe inte var mer än ca 4m långa. De här båtarna användeman där det var för grund för de stör-re båtarna.

Alla båtarna hade en kraftig järnski-da under propellern som skydd vidgrundkänning och man hade även ettslags metallskydd runt propellrarnaför att man inte skulle få in timret idem, eftersom man var tvungen attköra i timret när man skulle kopplasläpen. Båtarna flyttades mellan allasjöar, ända uppifrån norska gränsenoch ner mot Trängslet. Man kördebåtarna på lastbilar mellan sjöarna.

Ibland kom man inte ända intill sjö-kanten med lastbilen, då användeman spelet på båten för att dra nerbåten till sjön. Man kopplade bortkylvattenslangen från bottenventiloch utkast, fyllde en hink med vatten,

och la ner kylvattenslangens intag

lade bägge slangarna i den och star-tade motorn och sedan spelade nerbåten till sjön.

Från Särnasjön kunde man köraända upp förbi Hea,Kringelfjorden och Älvros, nästanända upp till Brattströmmen.Uppe vid Älvros hade man en tippkajdär de tippade virket direkt från bilar,ja gammalt körde man förståss medhäst och timmerkälkar. De är ju lugnvatten där vid Älvros, ågrunt som fasen, så vi fick spela utvirket till strömmen och sen vi fick juha båtar till å dra loss timmer somfastna efter älvkanterna.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 7

Välkommen till vår NYA bensinstation

SHELL IDRE

I vår nyrenoverade moderna butik hittar du:Drivmedel, livsmedel, butiksbageri, smörgåsar, sallader,

korvmenyer, videdouthyrning, släpvagnsuthyrning

Vi har fullserviceverkstad och däckverkstad.Biltillbehör, Bildelar ordnar vi på i regel en dags leverans tid.

Välkommen till Shell Idre

Macken mitt i byn

Byvägen 24 • 790 91 Idre • Tel. 0253-20112

ÖPPETTIDERVardagar 7 - 21 Lör, sön 8 - 21

Kvarglömt länskoppel i SmåsjödalenFoto: H. Forsslund

Primus förtöjd i Särna omkring 1890Foto: DT/Särna Fornminnesförening

Flottare vid Sjungarebygget mellan Särna och ÄlvdalenFoto: Dalarnas Flottleds Förvaltning

När spelningen eller bogseringen välkomit igång kunde det bli en paus ochden medhavda matsäcken dukas upp, alltmedan ett vakande öga hölls på flotet.Denna typ av öppna motorbåtar kom i flitig användning under 1950 talet.

Foto: Erik Fornstedt Falun

Forts. på sid. 8

Ibland hände det olyckor.Jag minns att i Fuluälven drunknadeen man nedanför Sydre Fulusjön därman byggt stenkistor efter stranden.Timret hade brötat sig och det var enkille från Särnaheden som höll på att försöka få loss bröten där. Plötsligtslog en stock upp och fällde ut den härkillen i älven så han drunknade. Hanvar från Buskgården, den gården somblir den första gården man får på väns-ter sida i byn när man kommer frånSärna, precis där man åker upp till därAnna-Lisa Ström bodde. Ja nu bor välhennes pojk Erik Ström där med sinKerstin, dom som har IdrefjällensSport i Idre du vet. Han som strökmed han var bror till den där Busk-Alfred och den här grabben boddeockså i den där gården.

Flottning och flottareDimensionsstämplingarna börjadenågon gång under slutet av 1800-taletoch då började man flotta i lite störreskala, men mina minnen är naturligt-vis av något senare datum.

Flottarna och de som röjde älvfåror-na var oftast skogarbetare från orten. Vi som jobbade efter Österdalsälvenmed biflöden från Särnasjön och uppmot gränsen kom från Särna, Heden,Idre och byarna ovanför Idre.

De som jobbade efter Fuluälvenmed biflöden kom från Mörkret,Gördalen, Sörsjön och Sälen.Det fanns mycket folk här uppe påden här tiden. Bara på Héa bodde detväl 250 personer på 30-40-talet. Jagtror att de flesta av gårdarna finnskvar än idag. Man kan kanske tyckaatt det skulle finnas fler hus med så

många innevånare, men man skalltänka på att det fanns de var 6-7 upptill 10 barn i en del gårdar. Vi var t.ex.sju barn som växte upp under trettiooch fyrtiotalet.

Flottningen var väl inget manlängtade efter att få vara med på,men man var tvungen!Det fanns ju nästan ingenting annatän skogen och flottningen häruppe,och det var slitsamt göra. Men ändåså tävlades man om platserna i flottla-gen. Jag vet att de var de som hotadeatt spöa upp farsan för att de inte kommed i laget. Farsan tog ju naturligtvisförst de som var familjeförsörjare föratt de skulle få jobb. Men de här "halväxtingarna" somgick och drällde kunde bli väl sturskaibland. Det var 18-20 åringar somgick och var stöddiga och ville åt far-san, speciellt när det var fest å så.Men farsan var av den sorten somklarade det mesta! Ja det var myckettjabbel och även jag fick väl min dosav elakheter. Mest för att jag hade enfarsa som var förman och att jag oftafick jobb på sommarn.

Betalningen var rätt skral, jag minns att jag hade 96 öre i tim-men när jag börja med flottningen.Långa arbetsdagar var det också,man började klockan sex på morronoch slutade klockan sex på kvällenoch sen räknade de bort vilotidernadessutom. Det stod väl inte på för ändet blev lite kortare arbetsdagar, mende första åren var det på det här sät-tet. Det blev även bättre betalt medtiden och så var det ju lättsammareatt vara vid flottningen än att huggaoch köra timmer.

När jag var ung var jag med far-san och årensa. Farsan hade sprängkort så jag varmed honom och borra. Jag minns engång jag var med farsan uppe iBrattströmmen. Där fanns en hel delstora stenar som inte var bortrensade.

Vi rodde upp i strömmen medforsbåt, när det inte gick att rolängre så ställde farsan sig längstbak i flottbåten med en sån därlång stake och stakade sig upp-för.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt8

HÅKAS HÄST&ELNÄR DET GÄLLER!• Nyinstallationer• Reparationer• Service• Besiktning

Kontakta mig gärna för kostnadsförslag

Anders Johnson

Starrbacksv. 14 • 790 90 SÄRNATelefon: 0253 - 106 31 • Mobil: 070-622 62 38.

hakas_hast_el@msn.com

Utn

yttja

RO

T-av

drag

et!

Virkesgång i Kringelfjorden sedd från Hedesundsbron 1951Foto: Dalarnas Flottleds Förvaltning

Fortts. sid 10

Trängsletbröten 1920Foto: Olov Waltin

Välkommen till

— IDRE BUA • Tel : 0253-200 03 • www.ica.se/ idrebua

—med BANK och MINUTEN i samma hus

Välkomna!

Den vänliga butikenBra råvaror till bra

pris är kockensbästa recept!

ICA IDRE BUAhjälper även dig att

lyckas i köket.Fräscha frukt, kött

ochgrönsaksdiskar är

en självklarhethos oss!

Här hittar du:• Stor sortering på LIVS & HUSGERÅD

• CHARKAVDELNING med grillat

• SMÖRGÅSTÅRTOR på beställning

• IDREKORV & RENKÖTT

• Eget BUTIKSBAGERI med CAFÉ

• TÅRTOR på beställning

• SNITTBLOMMOR & KRUKVÄXTER

• Vi är ombud för:

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 9

ÖPPETTIDERV26 – V33 9 — 19

ALLA DAGAR

ÖVRIGA VECKORMÅND — FRED 09.00 — 19.00

LÖRDAG 09.00 — 18.00

SÖNDAG & HELGDAG12.00 — 18.00

"Vi finns även på Facebook"

När vi kom fram till den storstenenfick jag stå slå med släggan på borrensom farsan satt där och vred ochvände mens jag slog med en sån därsmal slägga på borren. Man fick juborra så man kunde ladda med dyna-mit ordentligt så det räckte attspräcka stenen. Stora stenar som denhär stod man uppe på, om de varmindre, ja då fick man stå i vattnet.

Att jag minns just den här gångenså tydligt var för att det var förstagången jag var med och borra.Jag var väl bara 16 år kan jag tänkaoch skulle slå med den där smalasläggan på den smala borren som far-san satt och vred på. – Slå på pojkfan! skrek farsan, inte stådär å hytta! Du vet jag slog för svagtså det hände väl inte mycket, men jagvar ju livrädd att jag skulle missa å slåpå farsan.

Det var min första lärdom på sånt.Sen fick jag vara med när han ladda.Han hade en laddstake gjord av enbjörk som passa i det där hålet vi bor-rat. Sen stoppade vi ner dynamitenoch staka ner så många gubbar sombehövdes. Han visste precis hurmånga som behövdes.

De var skillnad på dynamit ochnitrolit.Nitroliten, han lyfte liksom men dyna-miten var kraftigare och explosivareoch sprängde sönder mera. Iblandkunde man mixa för önskat resultat.Man kunde t.ex. lägga fyra nitrolitoch en dynamit och sedan linda mandet som en paket och gjorde hål ipaket och satt i knallhatten. Sedanavvägde man hur långt man skulle

behöva hinna för att få skydd, senkapade man till en lämplig bit stubinoch fäste i knallhatten.

Om det var mindre stenar somman inte behövde borra hål i så ”vat-tensköt” man. Man tog ett spett ochgjorde ett hål för laddningen understenen, sköt in laddningen, sen laman spettet på änden på det där så attdet hela skulle ligga kvar till smällen.Sen tände man och tog sig i land ochin i skogen och ställde sig bakom nåtträd och väntade.

Farsan lärde upp mig så att ävenjag fick sprängkort. Jag var faktiskt den enda som hadesprängkort när jag började påBesparingsskogen. Dessutom fickjag nytta av det där kortet då jagkunde extraknäcka med sprängningåt folk runt i utbyarna, såna skulledra vattenledningar och så.

Men det här med att spränga sten iåar och älvar var ingen engångshän-delse. Varje år så fanns det nya stenaratt ta hand om. Det var ju ofta dåligtrensat från början så det rullade utnya stenar varje vår, och timmer sombrötat sig kunde också riva ut storablock.

Foskån och Brunnaån fick vi rensanästan varenda år efter flottningen,för de grävde alltid fram nya stenar.Tog man inte väck de där så brötadessig timret och kunde ge upphov tillenorma brötar som nästan var omöjli-ga att lösa upp. I bland fick man ta till dynamiten, devar ju både farligt och förstördemassa virke.

StrandskoningDär det var låga stränder så gjorde vinågonting som vi kallade för "risleda".Det var en slags strandskoning för attinte virket skulle fastna på land och attinte torver och elände skulle spolas utfrån ängar och myrar och ut i älven.Strax nedanför där Foskån rinner ut iÖsterdalälven, där finns på höger sida-fortfarande en risleda kvar som jagoch en farbror till mig gjort. Den harväxt igen men finns under skogensom kommit där nu. Man började att med att fläta ihop ris åslanor med vidjor, från botten och upp.När man gjorde de här skoningarna

så gjorde man dem i ungefär tvåme-ters stycken och i ändarna på de härfyllde man på med sten och grus. Närman var klar med det så planterademan videbuskar och sånt som kundestå i vatten. Sen växte det här ihop och höll kvarskoningen.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt10

Vi servar

IDRE - SÄRNAMed:

BÄRGNING • STARTHJÄLP LÅSÖPPNING • JOURREPARATIONER

••• 0253 •••

240 56BÄRGNINGSLARM

DYGNET RUNT

Din räddningsförsäkringgäller hos oss!

Om brötarna inte nåddes från land fick ett par man ge sig ut med forsbåten. Medan den ene höll båten så försökte den andre finna “låset” i bröten.Brötar av det här slaget uppstod ofta i flottlederna.

Foto: Börje Oljelund. 1969

“En vändas väg” Bilden är tagen vid Älvros.

Timret var hugget högt upp i sluttningarna på Grängesåsvålen (Idre Fjäll). Ungefär där Ostliftarna ligger i dag. Det var för brant att köra ner timret med häst såman lät stockarna rulla utför branten, timret lastades sedan på timmerkälkar förvidare färd ner till avlägget vid Älvros. Det gick åt en hel arbetsdag att få fram ettlass från fjället ner till Älvrosfjorden och gick därför under namnet “en vändas väg”.

Virket strölades sedan för att torka.När vårfloden kom vältades timret i och flottades vidare med vårfloden.

Fotot är utlånat av Elon Andersson, Särna och är tagen av Ester Bergsten

Strölagt timmer

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 11

Stora stenkistan ovanförBrattströmmen Den här kistan byggdes under en sånhär kristid 1932-33. Det var sådanadär AK jobbare som kom hit, alltsåsådana som var arbetslösa, och så vardet naturligtvis folk ifrån byn. Det varett jättearbete och de höll på längemed den där kistan. Att man byggdekistan var för att stänga av en bifåraså inte timret tog den här vägen ochbröta ihop sig. En biforkation somman säger när en del av älven tar enegen väg en bit för att sedan kommaatt rinna in igen.

Jo det har faktiskt strukit med tvåunga killar vid den platsen ävenom det inte var samtidigt.Den här grabben som jag tänker påhan var bara 15 år, Joel hette han ochjobbade vid bygget av kistan.Grabben jobbade där tillsammansmed en som hette Erik Olsson somvar en svåger åt han. Jag tror Joel varmed bara för att köra hästen. Joelskulle gå upp i strömmen, vet inte omhan skulle bada eller om han snubblaeller vad som hände, han drunknadedå i alla fall. Joel var lika gammal somHerman brorsan min.

Efter stenkistebygget blev det entorrfåra med bara lite vatten kvarsom letar sig runt den granmor somtidigare varit omsluten av vatten. Den andre grabben som strökmed uppe vid den här bifåran varen släkting till morsan. Det här var före att stenkistan komtill, kanske på 1920-talet och kansketill och med innan. Det var ett pargrabbar som rodde ut med forsbåtenför att försöka lossa en timmerbröt.När de kom i närheten av den härbifåran vid granmoren så börjadebåten sugas in mot fåran. Vet inte hurdet kom sig, om de rodde för dåligteller… De fick i alla fall vatten i fullabåten och den ene grabben var sådjävla dum så han tog tag i en gren-som hängde ut från granmoren, såhan fick den vattenfyllda båten att

svänga tillbaks ut i forsen igen. Hansom blev kvar i båten blev så skräck-slagen att han kastade sig ur båten uti forsen och drunkna.

ELLO TRADINGFullständig Antenn & Parabolservice

Särnavägen 22 • 070-333 61 55

VIASAT underhållning 14 kanaler:•Satelitmottagare •Parabolskål •Installation.Startavgift 695 kr, Månadsavgift 129 kr/mån.(första halvåret ingår i startavgift). Månadsavg. 129 kr/mån • Kortavg. 299 kr/halvår

VIASAT SPECIAL, 6 kanaler: SVT 1 • SVT 2 • SVT 24 • Barn- & KunskapskanalenTV4 • TV6 • Satelitmottagare •Parabolskål •Installation

Monterat och klart 3.295 kr.Kvartalsavgift 169:-

112299:: --/mån

TV-tittare KringelfjordenVi har tidigare gått ut med info om kringelfjordens vanskliga läge för att få in TV4 med

vanlig TV-antenn. Nu finns två bra parabolkampanjer från Viasat där bl.a. 4:an ingår

Kampanjepriser

När vårfloden kom vältade man i timret som flottades vidare med vårfloden.

Timmeravlägg vid Österdalälven omkring sekeskiftet. Foto: Olov Waltin

Timmer körning vid Älvros omkring 1910. Bilden är tagen precis där nuvarandevägen upp mot Fjätervålen går. Huset på bilden finns kvar men är inbäddad i skog.

Foto: Ester Bergsten

Fors, eller ströbåtar som de också kallades var specialbyggda för att kunnata sig både upp- och nerför i strömmande vatten.

Fotot är taget av B. Oljelund 1969.

Forts. på sid.13

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt12

Mesta flottningsruschen igamla tider var nog på 1880och 90-talen. Men det var först på 1910-20 talenman kom igång med den där stord-rivningen, dimensionshuggningenman kallade det när man tog nästanalla riktigt stora träd som fanns häruppe. Men totalt sett flottades de fles-ta stockarna under 30, 40 och 50-talet, sedan blev det ju mer transportpå landsväg.

Sista stockarna flöt från de härtrakterna 1970 (eller möjligen något år senare).Otroliga mängder timmer har flotta-des ut från fjällskogarna häruppe påden här tiden. Det finns en skylt nerevid Fulufallen i Fulubågan inte långtfrån Tjärnvallen vid Fulufjället. Därstår att en sommar passerade det40.000 stockar bara nedför den därlilla ån.

Stor-Per SvensaDen mest kända flottaren här uppevar nog Stor-Per Svensa. Han högg ilag med farsgubben i början på 1900-talet. Han minns jag väl. Brorsan minEvert bröt benet 1933 och kom påsjukstugan i Särna och jag var medhonom där på sjukstugan. Plötsligtkom det en stor karldjävul vet du, denstörsta karl jag sett! Jag var bara elvaår då, så jag satt väl och tittade på dendär karln. Han gick där å språka medfolk så det brumma om det. Och närhan sen gick ut så röt brorsan Evert

åt mig – Du ska int blänge på karl pådet där viset. Stor-Per var mycket in åspråka med brorsan, han låg ju förhan hade ju brutit benet, men vad detvar för fel på en Stor-Per vet jag inte.Stor-Per han blev aldrig frisk för handog 1935 om jag inte minns fel.

Virket kördes ut vintertid och tip-pades i stora välter vid timmerav-lägg vid sjöar och åar. Så fort det gick på våren strölade vivirket med vissa mellanrum, så detskulle torka. Sen kom flottarna ochvälte i timret. Men innan dess hademan lagt ut kopplade länsar. Det gjor-de man direkt efter “tumningen” somvirkesmätning kallas. Man valde utde längsta bitarna som man sedanskulle ha till länsar. Sedan drog manut länsarna som seriekopplades medspeciella kedjekoppel.

När flottbron vidHedesundet flög i luftenMilitären kom på våren 1940 ochsatte upp en stor barack nedströmsden gamla Hedesundsbron vidKringelfjorden. Man ser fortfarandebrofästena från den gamla bron.Under beredskapstiden så grävdesskyttevärn och bunkrar på udden därdet nu är sån där lägerplats för hus-vagnar och husbilar.

Bunkrarna och en del av skyttegra-varna finns ju kvar där på udden.Evert, brorsan var med där när mili-tären kom. Militären satte genastigång och minerade bron så manskulle kunna spränga den om tyskar-na kom. Mineringen bestod av trotyl-stavar man staplat på brofästena.Man grävde även skyddsgravar läng-re ner i byn efter bäckdalen ner motsjön. Forts. på sid. 14

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 13

! ! S N A B B S E R V I C E ! !LARS-ÅKE: 070-338 15 28

STRÅKENS EL AB

Begär gärna offert/broshyrer

Vi säljer även

Cylinda vitvaror

Utför allt i EELL

Harryssons RörserviceAllt inom

VVS

Din närmaste fackman inomVVS

Välutrustad servicebil

Mobil: 070-5460477Byvägen 9 • 790 91 IDRE

När flottbron vid Hedesundet vidKringelfjorden flög i luften!

Stor-Per och Lill-Hassepå skogsmuseet i Särna

Gamla flottbron vid Hedesundet vid Kringelfjorden omkring 1910. Bygget av nya bron pågår.Den gamla vägen går som synes betydligt längre söderut på udden än dagens bro.Större delen av vägsträckningen mellan Särna och Idre gick för det mesta betydligtlängre från vattnet än dagens vägsträckning.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt14

På morgonen dagen före bronfor i luften hämtade jag enlänsstump med båt vid bron. Det var då jag fick se de där konstigavita. – Va fan är det här då? tänkte jag,och gick och titta, å då såg jag de därtrotylstavarna. Jag ringde till en somhette Lindgren, han gifte sig förestenmed en jänta från byn som hetteEster. Hon jobbade som kocka åt dedär gänget i baracken vid bron, så detvar väl så de kom ihop. De var före-sten två flickor från byn som jobbadeåt de där som bodde där i baracken.

Jo, som sagt jag ringde den därLindgren och fråga om han var medoch minera? – Näe, sa han, det varsärskilt folk som kom upp frånStockholm för det, sa han. Jag undrade också om det hette tro-tylstavar det där de hade mineratmed? för dynamit och nitrolit detkände jag ju till, för det använde vi vidsprängningar när vi rensa i åarna närjag var med farsan ute å jobba. Farsanvar ju flottningsbas han och hade jusånt där jobb.

Jag, brorsan Evert och så var deten till med som jag tror hette ErikÖstensson, vi hade åkt upp tillSandön nedanför bron. Vi höll på att rensa där och sätta utnya såna där länsar som var stopplän-sar som hjälpte till och styrde upp närvi tappade timret genom brosundet.Vi hade ju styrlänsar på alla ställen

efter flottlederna där det fans risk föratt timret skulle fastna på myrar ochgrunda vikar och stränder. Vårt jobbvar reparera länsar och koppel därup-pe runt Sandön.

Vi satt nu där på Sandön och vilanär vi plötsligt såg en svart stråle,och sen kom en sju jävla smäll!

– Nu jävlar! sa brorsan, nu måstedom ha sprängt flottbron!

Medan vi satt där fick vi se Hedqvist,flottningsinspektorn komma åkandeupp mot bron. Hedqvist han hadevarit helt ovetandes, det fick vi vetasedan. Hedqvist hade en A-Ford, enbrun A-Ford. Det var ju inte så myck-et bilar på den här tiden så den kändevi väl igen. På den här tiden var inteskogen i vägen heller så vi såg hurhan kom ut uppifrån berget vidKnappgården. Vägen gick där uppebakom Knappgårn på den tiden.

Vi på Sandön satt där och resoneraom det var flottbron som flugit i luf-ten eller vad det nu kunde vara?Medans vi satt å resonera kom A-for-den tillbaka, å då körde den som själ-va fasiken! Vi fick ju höra sen att han hade plockat upp en kille som suttitfastklämd uppe vid bron och bl.a. fåttena benet av. Och nu bar det iväg ner till sjukstu-gan i Särna med han.

Det skulle ha varit en kille tilldär uppe vid bron, menhonom hittade de inte igen.

De hade varit två där som gått vakt,en vid varje broända. Kanske de gåttut på bron och stått å språka eftersombägge två kom med i explosionen.Den killen som försvann hitta dominte igen, hur de än sökte. Farsan sa åt dom att – Sök där nerevid stubben som sticker upp, där ärdet bakvatten, där flyter han opp,eller flyter dit, sa farsan. Men du vettala med militären, de går ju inte.

Vi fick order att spela bort bråtenefter flottbron så timret skulle kunnakomma igenom, och det gjorde vi.

Forts. på sid. 16

Särna–Idre FiskevårdsområdeSärna –Idre Fiskevårdsområde omfattar Särna och Idre Socknar, med 17 mil större strömvatten, 6000 ha sjöar och massor av mindre strömvatten: ungefär 400 000 ha landområde. Sveaskogs vatten ingår och genom samförvaltningsavtal de flesta reservatsvatten utom i Fulufjällets nationalpark och Hävlingesystemet.

Fiske i Särna och Idre socknars världsberömda strömvatten!Strömfiske efter öring och harr kommer i regel igång framåt midsommar. Vid lämpligt väderlek kan dagsfisket på vissa sträckor vara bra även tidigare. Nattfisket brukar vara fenomenalt i början av juli i vissa vatten: ex Storån, Grövlan, Sörälven, Guttan m.fl. Andra halvan av juli blir vakperioderna kortare. De största öringarna tas i regel på nattfiske.Höstfiske med fluga efter harr är tillåtet i alla harrvatten utom Fjätälven (och de avlysta sträckorna). Höstharrfisket är bra vid rätt väder. Det går ofta att hitta harrstimmen i de lugnare delarna av strömmarna.

Sjöar, vinter- och sommarfiske efter röding.Särna-Idre FVOF sätter ut röding i ett stort antal vatten: Burusjön, Bålsjön, Hellsjön, Näcksjön, Öresjön Idre, Öresjön Särna, Glytjärnsområdet,Trollsjön, Djuptjärn, Valltjärn, Tjärn 87, Slättåtjärn, Mellersta Långsjön, Gyttjetjärnarna, Långtjärn, Ögåvalltjärnarna, Bumlingtjärnarna. Fisket på röding är bäst maj-juni, då rödingen hugger bra både på långedrag och fluga vid nattliga vakperioder.

FISKEBESTÄMMELSER OCH KORTPRISER (Fiskebestämmelserna är tryckta på baksidan av fiskekorten)Flugfiskesträckor och minimimått 35 cm i av Storån (två sträckor) och Fjätälven, (45 cm i Österdalsälven). I flugfiskevatten och sjöar med utsättning av laxfisk gäller max 5 fiskar/kort & dag. Fiskekort: Endygns- 60:-, tvådygns 100, tredygns- 120:-, vecko- 300:-, säsongskort 400:- (make+ maka 600:-)FISKEVÅRDInom området pågår ” Projekt storöring ”. Det syftar till att bevara och bygga upp den storvuxna Siljansöringen.Fiskeförbud på följande sträckor: Sörälven; från dammen vid Båthusströmmen till Lisstranån, Fulan; från SödraFulusjön till Stråfulan, Grövlan; från Rångbäcken (kraftledningen) ner till Storån. Förbuds- och flugfiskesträckor skyltas.Harrfisket med flugspö på hösten är tillåtet i alla harrvatten där det finns harr 1/9 – 31/10Med undantag för Fjätälven, och de vatten där fisket är avlyst, dvs: Grövlan mellan Rångbäcken och Storån.Sörälven från Båthusströmmens kraftverksdamm till Lisstranån, och Fulan från Stråfulan till södra Fulusjön. Avstängning av vissa vattenPå grund av fiskevårdande åtgärder är fiske avstängt i Hällsjön, Burusjön, Öresjön Idre, Öresjön Särna, Djuptjärn,Trollsjön, Näcksjön, Siktjärn och Bumlingtjärnarna från 2011-10-24.

HAR NI FRÅGOR: Ring fiskevårdsområdets telefon: 0253-102 10Hemsida. www.sarnaidrefvo.se Särna–Idre Fiskevårdsområde

FOTO: IDRE TURISM

Trevlig fiskesäsong önskar vi alla glada laxar

Slutrensning av Brattströmmen 1970 Foto: DLars Öberg

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 15

KONSUM SÄRNA Tel 0253-101 07 • KONSUM IDRE Tel 0253-201 28

Välkommen till butikerna som erbjuder:

FullserviceVi har inte låtit snabbköpsprincipen slå fullt ut i våramoderna butiker. Här finns alltid kunnig och vänligpersonal som gör sitt bästa för att ta hand om dig.

Färsk frukt och gröntTrots de långa transporterna hit upp till fjällvärlden,har vi satt en ära i att visa upp snygga montrar medde friskaste och härligaste frukter och grönsaker.

Kött, fisk och delikatesserVår välsorterade charkdisk innehåller mycket gottatt botanisera bland. Naturligtvis erbjuder vi lokalaspecialiteter som älg, ren och fjällröding m.m.

Inte bara livsmedel Här hittar du det mesta för hushållet

på ett och samma ställe!

Naturligtvis är vi snälla mot plånboken också!

Välkommen!

Öppettider: IDRE:

Månd-lörd 09.00–20.00 • Söndag 11.00–20.00

Fr. V 26 09.00-20.00 alla dagar

SÄRNA:

Mån-fred 09.00–18.00 Lördag 09.00 –17.00Söndag 11.00-17.00

VECKA 25 - 39 Mån-fred 09.00–19.00 Lördag 09.00 –17.00Söndag 11.00–17.00

FRÅN VECKA 40Mån-fred 09.00–18.00 Lördag 09.00 –17.00Söndag stängt

Lägre priser!

Dessutom

återbäring!

Det mesta av det bästa • Välkomna

Alltid färsk frukt och grönsaker

Alltid aktuell - säsongsanpassade råvaror

KONSUM NORRA DALARNASÄRNA • IDRE

IDRE

SÄRNA

Välkommen till din konsumbutik!

IDREBUTIKENÄR OMBUD FÖR:

•Systembolaget •Apotek •Lotter •Post

SÄRNA ÄR OMBUD FÖR:•Post

Forts. När flottbron vid Hedesundet…

18 dygn efter sprängningen hitta-de man kroppen i bakvattnet, justvid den där stubben. Jag var ute i båten å farsan var med.Han var ofta med mig i båten. Hanstod där bakpå som han bruka, å dåfick han se något, – Sväng dit ropahan å peka, å jag svängde dit å då syn-tes den där saknade mannen. Han lågå flöt i bakvattnet. Han hade flyti uppefter 18 dygn, precis där som farsansagt.

Jag minns att ingenjörstruppernafrån Stockholm kom upp lite senare åla en sån där tillfällig pontonbro översundet i stället för den som flög i luf-ten, så man i alla fall kunde kommaöver med lätta bilar å så.

Man spekulerade i att det varblixten som antänt mineringen.Men jag tvivlar storligen än i dagpå det resonemanget. Brorsan Evert och jag hörde dåingen åska den dan. Regna lite det gjorde det, men det varbara några stänk för vi var ju ute åjobba utan regnkläder. Det gickmycket spekulationer om sabotageoch så på den tiden. Kort eftersprängningen hittade man en okändman som tagit livet av sig uppe vidFjäten. Han hade haft en lätt motorcy-kel stående där. Spekuleringarna varsom sagt många, men vad jag minnsså var det blixten som fick skulden islutändan.

Vi lagade stopplänsen påKringelfjordssidan av bron ochstängde där.Timret gick ju mer eller mindre frittdit. Ja förutom de där kopplena jagpratade om tidigare som skulle hind-ra virket att driva in i vikar å så. Jo för-ståss vi fick ju stänga av helt vidByggningån och hela den sidan medöarna och viken där stugbyn nu lig-ger, och sedan ner mot det vi kalladeVilholmen. På Vilholmen vilade vi all-tid på den fina sandstranden, ja niKringelfjordare har väl den som bad-strand nu tror jag. Vi gick ju med”rumpa” som vi sa, å rensa. Efter allasträckor fanns alltid vissa favoritstäl-len som vi stannade på för att vila.

När vi stängt för vid stopplänsendär ovan brosundet rensade viupp, tog bort all bråte och satteut nya länsar så att timret skullegå fritt igen. Vi höll på där några dagar och spelaloss virke och fick ihop den därstopplänsen. Det var den uppgiften vi hade. Sen var det ju militärer där ocksåsom kapade upp all bråte å så. Senbyggde vi upp ett nytt fundament åtbron mitt i sundet som vi fyllde medsten. Tror nog det finns rester av detdär fundamentet än i dag. Ja, den här tiden med flottningenoch skogsarbetet innan skogspro-cessorerna kom var nog den härbygdens storhetstid! – Aldrig har det funnits så mycketbofast folk med jobb. Ja bygden levdeoch det var liv i luckan, inte minst närdet var dans.

Så mindes Elon Hedlund, en av desista flottarna från bygden flottarti-den. Nedan: filmaffisch från 1953

FLOTTARROMATIKDet har funnits ett särskilt skimmerkring Flottarlivet. Vid sidan av rallar-na torde det vara få yrkesgruppersom blivit mer legendomspunna änjust flottarna. Uttryck för detta finnervi bl.a. i raden av skönlitterära verk,filmer och slagdängor som framstäl-ler flottaren i romantiskt skimmer:han ränner nedför strida forsar, river

brötar som tornat upp sig farligt näraforsnacken och han springer övertimmerstockar med osviklig preci-sion. Efter arbetsdagen samlas lagettill en värmande brasa i kvällsskym-ningen. Man dricker kaffe, röker pipaoch berättar mustiga historier i alloändlighet.

Och där flottarna drar fram blir detoro i bygden. Bonddrängarna villegärna mäta sig mot de vilda forsrän-narna och pigor och bonddöttrarsmälter för deras oemotståndligacharm. Romanserna avlöser varandramed samma tempo som flottarnavandrar ifrån fors till fors.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt16

SSÄÄRRNNAAFFFFÄÄRRNNVälkommen till det

“LILLA VARUHUSET” i Särna - mitt i byn

(fd. Språngs)

HÄR HITTAR DU bl.a:

Järnvaror •Färg •Tapeter •Vitvaror •Fiskeut-rustning/kort •Kartor •Leksaker •Sodastream•Återförsäljare för Garmin produkter, tillbehör och mycket mer.

Vi är även ombud för: SYSTEMBOLAGET och SWEDBANK

UTTAG & INSÄTTNINGSärnaffärn • Särnavägen 33 • 0253-104 30

Nu även minikafé i butiken

Större delen av vägsträckningen mellan Särna och Idre gick för det mesta betydligtlängre från vattnet än dagens vägsträckning.

Vykort från 1930 talet. Bilden är utlånad av Elon Andersson Särna.Fotograf: Reimers Gefle

Vi höll på att rensa där och sätta ut nya såna där länsar som var stopplänsar somhjälpte till och styrde upp när vi tappade timret genom brosundet.

Foto: Dalarnas Flottleds förvaltning

Forts. sid 18

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 17

0253-201 80

fastighetsbyran.se/idre

Välkommen tillNorra Dalarnas

ledande fastighetsmäklareStörsta utbudet av fjällstugor,

villor, bostadsrätter och tomter.

Funderar du på att sälja,

erbjuder vi bl.a:

- Kostnadsfri värdering

- Utställning och presentation av våra

försäljningsobjekt på vårt kontor vid

Swedbank Idre och på Idre Fjäll.

- Internetpresentation

- Snabb visningsservice

- Bud-on-line för bästa pris

- Trygghetsförsäkring mot dolda fel

- Miljöcertifiering enl ISO 14001

VVälkommen till vårt kontor i IDRE

Forts. Flottarromantik…

Vissa litterära skildringar. t.ex.Albert Vikstens och GustavHedenvid-Erikssons böcker, har enstark realistisk prägel, vilket framförallt kan ses mot bakgrund av förfat-tarnas personliga erfarenheter avden miljö de skildrade. För övrigtmåste dock sägas att litteraturensoch bildkonstens version av flottar-vardagen dåligt stämmer överensmed verkligheten.

Flottarromantik av annan karak-tär finner vi i 1970-taletsvemodsfyllda tillbakablickandepå en svunnen näring och enannorlunda landskapsbild.Flottningen har också kommit att blien symbol för den "levande" älven.Pa många håll i landet har älvregle-ringar och nedläggning av flottning-en skett ungefär samtidigt. Vilket för-stärkt intrycket av älvens "död'.Dånet och rörelsen i de strida forsar-na har upphört, timret är borta ochflottningsarbetarna likaså.

Tack…Förutom till Elon Hedlund som beståttmed den huvudsakliga informationentill denna artikel, vill jag även riktaett stort tack till Stig Eriksson, Östoms-jön och Elon Andersson, SärnaFornminnesförening som på olika sätthjälpt mig med faktaunderlag och bilder.

/Hans

KÄLLOR: Flottningen i dalaälven /Gösta Hellstrand.Strömkarlarna / Sven Rydberg /Barbro Flodin / Sören Jansson /Göran Rosander

Fulufallen - en (nästan) oupptäckt pärla!

I artikeln om flotttarna och flottning-en nämner jag att det sitter en skyltvid Fulufallen där det står att det flot-tas på en och samma sommar över40.000 stockar. En helt otroligt antaldå Fulubågan som älven heter inte ärmer dubbelt så stor som vår egen lillaByggningå.

Vi har besökt fallen några gånger dåvi varit och hälsat på våra vänner iTjärnvallen Leif och IngegerdFrölander.Stigen ner till fallen börjar precis mittför Tjärnvallen.

Jag minns speciellt en gång när vivar vid fallen när barnen var småoch man ringmärkte strömstararsom häckade i under fallen.

De som märkte fåglarna lät våra barnLina och Gustaf släppa iväg ett parefter märkningen. Det hade varit enmärklig känsla att hålla i dem hadebarnen tyckt, - “för dom vägde precisingenting”, som dom sa efteråt.

Fulufallen är en naturpärla somfå hittills har upptäckt, men somvi varmt kan rekommendera enutflykt till.Över en sträcka på ca. 400 meter kas-tar sig Fulubågan utför inte mindreän 8 forsar och fall med en samman-lagd fallhöjd på 80 meter. Ett eldorado för naturfotografer somvill fånga vattnets lekfulla väg motFuluälven.

Den ca 1,5 kilometer långa vand-ringen fram till fallen går genomvacker och omväxlande skogs ochmyrmiljö. Leden är till viss del spång-ad och upplagd som en naturstig. Häroch var finns skyltar uppsatta sominformerar om de växter och djur dumed lite tur kan se längs leden.

Jag vill minnas att det satt en skyltvid en liten gran som växte på ensten. Skylten påstod (om jag minnsrätt) att den lilla granen var tusen år.Stigen är lättgången och omväxlandeoch naturen växlar karraktär helatiden så även rätt små barn tycker detär kul och spännande. Nere vid fallenfinns en slogbod med eldstad perfektför korvgrillning. Med här gäller detatt hålla koll på ungarna så de inte fal-ler i de brusande forsarna.Fallen är relativt lättillgängligaoch parkering finns där natursti-gen börjar.Åk från Mörkret ca. 5 kilometer motGördalen. Vid Tjärnvallen finns enparkering på höger sida. Skyltar visarvägen från parkeringen till fallen.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt18

■■

■■

Walls Åkeri

UTHYRNING: skotrar, pulkor, kälkar, kläder och vedeldad pool.SERVICE OCH FÖRSÄLJNING: skotrar - Yamaha, nytt & begagnat.

Tel. 0253-310 77 • Mobil. 073-08 55 602hem.passagen.se/skoterturer

Walls Grus Åkeri och Entreprenad AB, Särna

Hyr en vedeldad pool

till partyt!

GRUS, GÅRDSGRUS SAND direkt till din tomteller bygge.CHAKTNINGGRÄVNING PLANERING

Vandringen till Fulufallen och andra vandringar i Särna, Idre, Grövelsjön kan du läsaom i boken “Vandringsturer i Norra Dalarna” av Jonas Gardsiö. Boken finns att köpa på turistbyråerna. Foto: Jonas Gardsiö

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 19

Välkomna tillGrövelsjöns Fjällstation

Svenska Turistföreningens sydligaste fjällstation. Här blandas gamla traditioner och gemytlig miljö med nya fräscha grepp.

Här slutar bilvägen och fjällederna tar vid. Fjällstationen är ett givet utflyksmål för dig som besöker Grövelsjön.

Grövelsjöns Fjällstation information och bokningstelefon: 0253-59 68 80

www.stfgrovelsjon.com GRÖVELSJÖNS FJÄLLSTATION

RESTAURANG OCH CAFÉ

Vår restaurang med Slow Food inriktning har en mäktig utsikt över denorska fjällen. Ät buffé, à la carte eller en ekologisk våffla med ekologiska tillbehör.SPA

Unna Er en lugn stund med en av våra sköna behandlingar. - Må gott och ladda nya krafter!BUTIK

Välsorterat sortiment av friluftskläder och utrustning. Allt vad du be-höver för fjällturen. Livsmedel, tidningar, hantverk och souvenirer.UTHYRNING

Välsorterad uthyrning av friluftsutrustning till vettiga priser. Här finns allt som behövs för fjällveckan.GUIDADE VANDRINGAR - TEMAVECKOR

Hela sommarsäsongen anordnas turer med färdledare och olika te-maveckor. Ring eller besök vår hemsida för information.

Forts sid. 20

Efter 30 år hittar jag fortfaran-de nya guldkorn häruppe.Sommaren 2010 hittade vi ettännu ett nytt paradis som fak-tiskt ytterst få verkade besöka.

Det kunde vi utgå ifrån efter-som området saknade ellerhade knappt skönjbara stigar.Jag tror inte jag överdriver omjag påstår att det är ett av devackrare områdena häruppe.

Mitt sämre jag säger att jagborde hålla tyst och inteberätta var detta paradis lig-ger, men mitt bättre jag vill sågärna berätta och dela medsig så jag kan glädja ävenandra naturintresserade ochskönhetstörstande medvand-rare på livets ibland lite ojämna stig.

SMÅSJÖARNA- ännu ett litet äventyrGenom åren har jag stått otaligagånger uppe på Uggarna norr omNipfjället och tittat norrut över sjönsom ortsbefolkningen kallarStenåssjön eller St. Harundsjön somdet står på kartan, blickat ut övermilsvida skogar, fjäll och slätter. Jaman har faktiskt en strålande utsiktfrån dessa små toppar vars högstapunkt ligger på 901 meter.

I bra väder ser man ända tillHelax väldiga massiv. Uggarna är faktiskt en upplevelse isig som gett oss många härliga dagar.En liten bit lättgången, stiglös ochorörd natur (om man bortser frånrenbetet) där vi aldrig mött en männi-ska men björnen ständigt är närva-rande.

Nästan rakt norrut på andra sidanStenåssjön så ligger inbakad i fjälls-kogen ett spännande glitter. Ett pärl-band av skimrande vatten. Mångagånger har jag sagt till min Eva att viborde ta oss dit och se hur det ser ut.Eva har inte tyckt att det sett likalockande ut som jag upplevt det. Detverkar så skogigt och sankt, det ärnog fruktansvärt myggit har det bl.a.hetat. Så under många år harSmåsjöarna fått legat ifred för våravandringskängor.

En solig dag i juli 2010 blevSmåsjödalen verklighet.Jag ville inte riskera att Eva bromsa-de det hela så jag sa att vi skulle ivägtill Uggarna för att titta om falkarnafått ungarna på vingar. När vi väl par-kerat bilen vid Stenåssjön berättadejag om mina planer. Till min förvå-ning sa Eva, - jättespännande, menvarför sa du att vi skulle till Uggarna?Över en kopp kaffe vid sjön tittade vinärmare på kartan och upptäckte tillvår förvåning att det som såg såavlägset ut från Uggarna låg om inteett stenkast från Stenåsjön så i alla fallbara ett böss-skott bort.

Småsjöarna och småsjödalenÄnnu ett litet paradis upptäckt… Text och foto: H. Forsslund

Bösskott går rakt – men detgör inte stigar.Det skulle visa sig att närheten varlite bedräglig eftersom det blevmycket kringelikrok runt myrar ochvikar på vår vandring.

Vi startade vår vandring vid sand-stranden vid Stenåssjön på vars sydsi-da Uggarna och Nipfjällsmassivet tor-nar upp sig.

Vi tänkte följa den gamla stigenmot Stenåsens fäbodvall ochsedan gå efter den västra och tor-rare stranden av ån som kommeruppifrån Småsjöarna. Enligt kartan kunde man följa stigenfrån raststugan över några småmyraroch talldungar för att sedan via en broeller spång gå över ån. Stigen visadesig vara en ganska blöt historia somgick i en vid sväng innan vi kom framtill ån. De öar av skog vi passeradebjöd på en del fantastiska trädkonst-verk skulpterade av moder natursinte alltid så varsamma hand.

Träd med en enorm envishet ochstyrka. Träd som endast svarat på vin-terstormens vredesutbrott med etthyssjande, schsssss, schsssss,schsssss och fortsatt sin vintersömn.om än något litet ledbruten.

Stigen över myrbiten ner mot denlilla ån visar spår av att här har engång människor, hästar och kor vand-rat mot Stenåsen. Det är rester av enmyrväg med tvärlagda stockar meden bredd av ca 150 cm.

Framme vid ån visade sig att avspången fanns bara rester kvar.Dagens invånare på Stenåsen tar sigdit med båt och har inte brytt sig attunderhålla spången. Det fanns medandra ord ingen bro eller spång! Baralite gamla ruttna rester återstod.Själva ån var inte större än vår egenlilla Byggningå som rinner ut straxnorr om stugbyn i Kringelfjorden.

Ån såg lite djup ut här och såorkade vi inte ta av oss och vadaså vi bestämde att vi skulle följa denlilla ån uppströms för att se om detvar lättare att komma över högre upp.Eva hade ”lite att bestyra” så jag gickföre upp efter ån. Till min förvåningdök första lilla sjön eller ”hån” i sjö-systemet upp ganska omgående. Så fantastiskt nära det var hit upp!Bara några hundra meter uppströmsden lilla hån låg en gammal torrgranvindfälld över ån. Jag bestämde migför att försöka gå över ån via trädet.Upptäckte rätt snart att ”gå” medryggsäck nog inte var det bästa alter-nativet, så jag kröp över, vilket var en

nog så stor utmaning för ”gubben”med ryggsäck och allt. Jag kom lyck-ligt över och inväntade Eva som neka-de bestämt att ta samma väg, så härskiljdes våra vägar för ett tag.

Vi travade på en bit på var sida omden lilla ån och kom relativt omgåen-de till nästa lilla sjö. Här öppnade sigden tidigare redan glesa skogen tillett otroligt vackert landskap.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt20

Hos oss hittar du tyger i alla smaker • Vi syr gardiner på beställning

Kläder för dam, barn, herr • Snösmycken • garn mm.

Lakan • dukar • ljus • lampor • mattor • handdukar • skor mm.

0253-205 03

Öppettider för båda butikernaMåndag - Fredag 10:00 - 18.00 Lördag 10:00 - 13:00Söndag Stängt

VVälkomna önskar personalen!

Välkommen till vår stora butik!Kläder och tyger i mängder!

Välkommen till vår butik mitt i bynHeminredning för alla

Småsjöarna…

Stenåssjöns fina sandstrand

På andra sidan Stenåssjön tornar Nipfället och Slagubäckstäten upp sig

Eva nekade bestämt att ta samma väg

Här öppnade sig nästa lilla sjö…

Vilt men ändå vänligt, nästanparklikt. Sjön övergick till å igen en liten bit,sedan öppnade sig ett vatten ochslingrade sjösystem med massa vikaruddar och sund som kunde få självaKringelfjorden att avundas.

Inloppet från sjön i ån visade sigvara rätt brett och grunt, så här räck-te det med att Eva bara tog av sigkängorna och vada över. Visst hadedet gått människor efter strändernaoch visst bar landskapet spår efterskogsavverkning en gång för längesedan, men det fanns inget spår avegentliga stigar. Det finns en stigutmärkt på kartan men den stigengår längre inåt land, under åsen ochvidare upp mot ett rengärde ochnågon form av stuga eller vindskydd.

Då eva var över så gick vi vidareefter den västra stranden ochrunt viken. Det var myggfritt,varmt, soligt och bara små lätta som-marmoln som speglade sig i det spe-gelblanka vattnet. Framför oss lite tillvänster reser sig som vi tycker är enliten ås. Vi blir mäkta förvånade närkartan visar att den lilla åsens högstapunkt ligger på 880 meter.

Vi ser också att vi själva befinneross på 750-metersnivån så det är välförklaringen att åsen verkar så låg.När man vände sig om reste sig detpampiga Nipfjällsmassivet över sko-gen och på viken seglade gula näck-rosor. Efter strandbrinken växte fan-tasifullt skulpterade träd, träd somunder en mörk ovädersnatt säkertskulle skrämma vetet ur oss, såg nu

denna otroligt vackra sommardag utsom de skönaste konstverk!

Vår vandring slog inga hastighets-rekord precis …beroende på att efter var och varan-nan meter så måste vi stanna till,vända oss runt och titta på allt detvackra i detta spännande landskap.

Jag kände den där sällsynta käns-lan av vördnad inför den någorlundaorörda natur som finns kvar, lyckaoch glädje av att finnas till, att jag fåruppleva detta. En känsla som man inte får upplevaså många gånger om året. Det varinte utan att en sentimental glädjetårträngde fram i ögonvrån. Att vi inte varit de enda som varit här

förstod vi när vi såg en södergrävdmyrstack och ett träd som barkenrivits av och man såg spår av klor iden vita underbarken.

På kartan såg vi att det skulle fin-nas en damm mellan de två stör-re sjöarna i systemet.Vi bestämde oss att försöka ta ossöver på den östra sidan via dammen.Väl framme vid dammen visade sigatt tidens tand gnagt lite för flitigt påden för att vi skulle kunna ta oss över.Jag försökte balansera på en stocksom gick tvärs över, men den svikta-de och knakade betänkligt och denbit som spikats upp som handledarehade definitivt sagt upp jobbet somsådan.

Forts. på sid 22

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 21

HÅKASDJURBUTIK

— VÅRT SORTIMENT —

Håkas Häst&elStarrbacksv. 14 • 790 90 SÄRNA

Telefon: 0253-106 31 • Mobil: 070-622 62 38

hakas_hast_el@msn.com

ÖPPETTIDER

Mån-fred 9-17.00

(Övriga tider ring innan)

HästutrustningRidutrustningAllt till hunden

Flexikoppel till hundenÅterförsäljare Axess&Standart hundfoder

SCLEICH figurerPresentartiklar

Återförsäljare Dalviks KvarnStatoils oljesortiment

Stina /Håkas

Välkomna till oss på:

HÅKASGÅRDENStarrbacksv. 14 • 790 90 SÄRNA

Telefon: 0253 - 106 31 • Mobil: 070-622 62 38

hakas_hast_el@msn.com

HÅKAS GÅRDEN

HÄSTAKTIVITETER- när det är somroligast!

- Turridning - Häst & vagn - HästhanteringFör vuxna och barn, företagsaktiviteter. m.m.

HÅKASDAGARNA V. 29 - 31. Mellan kl 11-15. Tisd. & torsd.

V. 29 Särnas festvecka har vi specialprogram.

Välkomna och titta på alla djuren, fika, åka häst och vagn,

provapåridning. Även stompbak, korvgrillning och loppis.

Gruppaktiviteter / företagsaktiviteterKontakta oss gärna för förslag.

Vi har gosiga smådjur som katter, marsvin, kaniner och minigrisarna Flisan och Nellie som kan dansa m.fl.

Åsens högsta punkt låg på 880 m

Dammen som tidens tand gnagt på

Här precis vid den lilla damm-bron fanns några riktigt gamlaträd med stora ”brandljud”,- märken som visade att de överlevtåtminstone en skogsbrand. På enannan tall hängde ett gammalt kvar-glömt kedjekoppel sedan flottningsti-den. Ett sådant koppel man fogadeihop länsar med, länsar som skullestyra timret rätt på sin väg ner motStenåssjön och vidare genomHarrundan, Grundöjan ner till Storånsom i sin tur rinner ut i Österdalälveni Idre. För att föra timret till sjönsutlopp i Harundan fick man säker haen liten motordriven flottbåt till hjälp.

När man tittar på den lilla muntraån som man i det närmaste kanbetrakta som bäck har man svårt attförstå att den har varit en viktig trans-portled av tusen och åter tusen stock-ar på sin väg från den vilda fjällsko-gen till havet. Kanske det var här denlilla Plupp i sagan började sin resa tillhavet sittande på ryggen av någon avfjällskogens giganter som rövats bortmed yxa och såg.Jag vände tillbaka i tiden i mittsinne, lyssnade efter yxhugg,glada skratt, svordomar, slamretmed kaffemuggar, drog in luftgenom näsan för att känna rök-lukten av gubbarnas pipor ochkaffeelden.Men det enda jag hörde var åns mun-tert brusande och de enda dofter jagkände var, doften av ungbjörk, varmtallskog och myr och det var nog bätt-re, inte minst för miljön. Men visstskulle man gärna vilja flytta sig tillba-ka till den tiden då huggarna och flot-tarna jobbade här, åtminstone för endag för att få uppleva hur det verkli-gen var, en tid långt före de alltslu-kande och markförstörande skogs-monstren tillkomst.Över dammbron kom vi inte.Jag tog av mig kängor och byxor ochförsökte vada över ovan bron. Såg lättut men botten var full av stora stenarsom man halkade av så det gick inteatt hålla balansen. Vi traskade barfotaner efter den lilla åsträckan som intevar mer än 50-100 meter till den nedrestorsjön. Precis vid utloppet var enliten udde översållad med gräs ochprästkragar, och i den glittrande sjöns

nedre ända en gles granmor somNipfjällsmassivet höll ett vakande ögaöver. Magen kurrade och kan manhitta en vackrare rastplats? Vi luncha-de här, lade oss att vila i gräset ochlyssnade till åns porlande, drog inlukten av ungbjörk, prästkrage ochvåtmyr och slumrade till en stund idet konstigt nog helt mygg- ochknottbefriade landskapet.Efter lunchen vadade vi över ån.Jag ville gå vidare runt den övrestorsjön men Eva tyckte att vi skullegå tillbaka till Stenåssjön och sparaden biten till nästa sommar och då tamed oss tält. På vägen tillbaka på denöstra sidan om å- och sjösystemetgick vi över mycket myrmark. Vi sågockså en båt uppdragen i en vik ochtill viken gick spår av en fyrhjulingöver myrarna, så någon hundrapro-centig ödemark var detta dock inte.Väl tillbaka på parkeringen tog vi enfika vid bänken vid sjön och tittade påklockan. Förvånade konstaterade viatt vi varit borta i nästan sex timmar.En blick på kartan visade att vi intekan ha avverkat mer än max 5-6 kilo-meter? Det var ingen snabbvandringprecis, men upplevelser tar ochmåste få ta sin tid! Att ha bråttom inaturen är att springa förbi.

EN OMISTLIG SKATT! Småsjöarna och Småsjödalen, ärett av Särna-Idre-Grövelsjöfjäll-ens större guldkorn och måstebevaras för kommande genera-tioner. Här känns inte forna tiders skogsbrukoch flottning som något hemskt och hot-fullt, snarare tillför det området enextra dimension som gör att man kankänna våra arbetsamma förfäders när-varo, höra minnenas yxhugg och histo-riens vingslag - högre än kungsörnens.

SMÅSJÖARNASmåsjöarna ligger ca. 10 km nord-väst om Fjätervålen. Ta av till väns-ter där det står Stenåssjön. Namnetkan verka förvillande då det intefinns någon sjö på kartan med det namnet. På kartan heter sjön St.Harundsjön, men ortsborna har all-tid kallat sjön för Stenåssjön. Du följer sedan bara den bitvis dåli-

ga skogsvägen fram till sjön där dukan parkera. Börja din vandring vidden lilla raststugan. Håll koll baraså du inte tar leden mot Klutsjön.

ATT TÄNKA PÅOrdentliga väl smorda vandrings-kängor eller ett par stabila och fot-vänliga stövlar rekommenderas. Vandringen är mycket lättgången påde flesta bitarna men ett par vadöver ån kan det bli om ni väljersamma tur som vi gjorde. De härvaden är lätta men kan säkert varanågot besvärliga efter en regnpe-riod. Bitarna över myrmark kännslite i knäna (i alla fall i mina), så även om sträckan jag beskrivit

här bara är 5-6 kilometer så soverman gott kommande natt – ochmed vackra drömmar.

Man kan säkert utan vidare gåsträckan på 3-4 timmar. Men här ärinte själva vandringen huvudsaken -utan naturupplevelserna.

Vill du njuta av bilderna frånSmåsjödalen i färg?Då går du in på vår hemsida:www.kringelfjordens-stugby.seDär finns tidningen helt i färg

Go tur…Hans

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt22

BBRRÖÖTTAASS AABB

Brötas AB • Domänslingan 2 • 790 90 Särna

Hjälper dej - med allt inom: Bygg, snickeri och grundarbeten

Kontakta oss på tel: 070-684 54 50 Mvh. Dan Spånberg

NYHET

Nu säljer vi även kapad kluven ved.

Löst, storsäck eller småsäck.

Fraktfritt från 5 kubik.

Vår vackra rastplats med Nipfjället i fonden

Grövelsjön åretsfjällstation 2010Källa: FK

Svenska Turistföreningens (STF:s)sydligaste fjällstation, GrövelsjönsFjällstation, fick 2010 utmärkelsen“Årets Fjällstation”. Det var STF:smedlemmar och gäster som röstatfram STF i Grövelsjön till årets fjäll-station.

Motiveringen löd: Ett äkta ekologisktansvarstagande som engagerar ochgör gästerna delaktiga. PåGrövelsjön respekteras naturensbehov före människans krav.Underbara måltider i professionellrestaurang. Grövelsjön har allt.

- Vi har jobbat under snart 20 årmed ett aktivt miljöarbete med syfteatt leda oss till hållbar turism. Undermina 25 år som platschef iGrövelsjön har jag märkt hur våragäster värnar om natur, miljö ochkultur. Medvetenheten hos oss inomde här områdena har blivit allt störreoch självklara och den här finautmärkelsen som vi verkligen upp-skattar är ett bevis på att vi gjort rätt,säger platschef Charlie Ekberg.

Inget Systembolagi Idre i år Källa: FK

Inget är som väntans tider…heter det. Frågan är om inte väntanbörjar kännas för lång efter vårtefterlängtade systembolag. En vän-tan som kan ta ytterligare ett år.

- Vi ser just nuingen möjlig-het att ha enetablering iIdre klar

under det här året, sägerSystembolagets presschef LennartAgén.

Man väntar på en lämplig lokaloch den frågan ligger just nu hosnäringslivet och fastighetsägare.

Som man ser det i dag finns det tvåalternativ. Det ena handlar om enombyggnation av Konsum så dethuset inrymma Systembolaget, detandra alternativet är ett ett handels-center på Prästjolet, mitt emot Shell.Prästjolet kan bli en plats för handeloch bostäder. Två byggnader somlämnar utrymme så Prästgårdeninte göms. Prästgården får dock enny infart från Kyrkvägen.

- Då Idre byn inte är så stor så kandet naturligtvis finnas andra alterna-tiv, säger Lennart Agén.

Systembolagets representanter harbesökt Idre vid flera tillfällen och för-handlingar har inlets med blandannat Konsum.

- Vi har presenterat ett förslag ochäven KF-fastigheter håller på ochser över olika alternativ, sägerMattias Svensson som är förening-schef för Konsum Norra Dalarna.

Det andra alternativet är att bygga enny handelsplats mellan Konsum ochICA, vid Prästjolet vilket man ävenhåller på att jobbar med. Det har blivitmöjligt sedan kyrkan begärt en plan-ändring av området vid Prästjolet.

- Det är med det uppdraget som vinu har ett samråd för Prästjolet, för-klarar stadsarkitekt Tomas Jonsson.

De planer som finns är att kunnagöra Prästjolet till en handelsplatsmed bostäder i två fastigheter.

- Vem eller vad som ska rymmas ifastigheterna är inte kommunens

ansvar, men självklart finns behovetav lokaler för systembolaget med ibilden.

En annan tanke som dykt upp är attutnyttja det naturområde som i dagär ett våtområde med en å och enliten damm mellan prästgården ochnågra fastigheter för att kunnaskapa parkeringsplatser.

Under ett samrådsmötet kom detäven upp ett förslag om att kommu-nen bör lösa in den så kalladedomänfastigheten nedanförHembygdsgården för att skapa ettnytt grönområde.

- Vad kommunen nu gör är att vi för-ändrar detaljplanen så att det ska-pas en möjlighet för en utveckling avområdet, förklarar Tomas Jonsson.

När det gäller Prästjolet och byggna-tion där så kan det ta tid innan detfinns en möjlighet att sätta spaden ijorden.

- För vår del ser vi Prästjolet som ettbra alternativ för systembolaget, omdet skapas nya parkeringsplatserdär, säger Mattias Svensson.

Naturligt är att Konsum hoppas påatt systembolaget ska etablera sig ideras fastighet.

- Vi inser att vi inte hinner bli klaraunder det här året med en etableringi Idre. Men så fort vi har en lokalsom passar oss så ska det gå fort,lovar Lennart Agén.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 23

■■■■

www.storsatra.se telefon 0253-231 50 www.sylora.se, telefon 070-336 25 80

Grövelsjön 10.00 11.30 15.30Sylen 10.45 12.15 16.15

BOKNINGBokningen är öppen varje dag mellan kl 08.00-20.0020 juni - 3 oktober. Bokning sker på telefon 070-336 25 80och är obligatorisk. Från utlandet + 46 70 336 25 80.

PRISLISTA 2011Vuxen enkel tur SEK 100Hund enkel tur SEK 40Barn under 4 år GratisRyggsäck för dagtur GratisTung ryggsäck/packning för längre fjällvistelse SEK 40Tur och retur Sylen samma dag SEK 160Sylöra går även extraturer efter överenskommelse. Minimiagift SEK 500

Våra gäster trivs och maten är nog det som upp-skattas allra mest. Våra fantastiska kockar läggernerbåde känsla och kärlek inför varje ny buffé.Bo med helpension eller Bed & Breakfast.Men du behöver inte bo på hotellet för att kännadig som gäst hos oss. Många av våra gäster slin-

ker inpå en lunch eller en mumsig våffla. Andra kommer hit efter kl 18 då vår relaxavdel-ning och badtunnagår att boka även för dig som

inte bor på hotellet. Eller kom förbi och ta endrink i baren, kanske är vårpianist på plats vid

flygeln. Vill ni göra oss sällskap till middagen bervi er att boka bord dagen innan.

VÄLKOMMNA

HOTELL • SERVERING • BÅTTRANSFER

Båtturer på Grövelsjön

Storsätra FjällhotellGRÖVELSJÖN - ÄVENTYR I DE NORSKA & SVENSKA FJÄLLEN

Storsätra Fjällhotell i Grövelsjöfjällen

Gäller alla dagar utom söndagar, 4 juli - 3 oktober. Turen tar ca 35 min.Vid stark vind kan turer ställas in av säkerhetsskäl. Turer utan förbokade passagerare ställs automatiskt in.

Tur nummer 1 2 3

Smått & GottFRÅN ORT å STÄLLE

Nyheter och information

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt24

Elvis Presleys &Jimmy Hendrixgitar r leverantörhar gått ur tiden.Källa: Älvdalens Kommun / Barke

Direktör Karl Erik Hagström, Älv-dalen, har stilla somnat in påMora Lasarett. Karl ErikHagström blev 78 år.

Direktör Karl Erik Hagström, ABAlbin Hagström, Älvdalen, har stillasomnat in på Mora Lasarett.

Karl Erik Hagström tog över rodretöver dragspelstillverkningen vid ABAlbin Hagströms fabriker i början av60-talet, några år efter hans farsAlbins bortgång.

Karl Erik var den som initieradegitarrtillverkningen som startadevid Älvdalsfabriken 1958, ochledde företaget från huvudkonto-ret i Älvdalen fram till nedlägg-ningen 1983.

Karl Erik Hagström fick besked omhan led av Parkinsons sjukdom i mit-ten av 90-talet, och har alltsedandess fört en hård kamp mot sjukdo-men. Kampen är nu över.

Karl Erik Hagström blev 78 år. Hansörjes närmast av hustru Maria ochtvå vuxna barn.

Många internationellt kändamusiker spelade påHagströminstrument.

Jimi Hendrix, Noel Redding, FrankZappa, Larry Coryell och FleetwoodMac var några som spelade påHagströmsinstrument. Även "TheKing", Elvis Presley körde medHagströms gitarr.Stora svenska affischnamn varSven-Ingvars, Charlie Normanskvartett, Slam Creepers med BjörnSkifs och på slutet även ABBA.

Hagströms gitarrer hade ocksåfinesser som stod sig i konkurren-sen med andra kvalitetsmärken, T.ex. den H-profilerade dragstångensom höll halsarna raka och fina.Hagströms 60-talsgitarrer fanns iolika kategorier, de allra enklastekallades för Kent. Hagström Kentvar hyggliga nybörjargitarrer till ettöverkomligt pris. Snäppet över Kent både i pris ochkvalité fanns modellerna H I, H IIsamt H III. Av dessa fanns en mot-svarande basmodell. Dessa model-ler var ganska Fenderinfluerade.

1952 låg man på toppen när detgällde byggandet av dragspel. Dåtillverkades ca 15 000 dragspelper år.En mycket stor sorg drabbadeHagströmsbolaget detta år, firmans

chef Albin Hagström avlider bara 47år gammal.

Det var under 50-talet som denstora försäljningskedjanHagström Musik byggdes upp.Som mest hade Hagström Musik 48butiker i hela norden. Som främstaaffischnamn kunde Hagström stolt-sera med Carl Jularbo. Under mittenav 50-talet började Rock’n’rollen attkomma till Sverige och 1958 byggdeHagström sina första gitarrer. Första året gjordes ca 600-700 gitar-rer. Dragspelsbyggandet satte sinaspår även på gitarrerna i början.

I stället för att lackera kropparna såklädde man dem med glittrig celluid(et mycket brandfarligt material somanvändes till att klä dragspel ) ochpärlemorimitation. Man hade ocksåtryckregister för att ändra ljudetmed, precis som på dragspelen.Dessa gitarrer kallas i amerikanskasamlarkretsar för "mother of toilet-seat".

När popvågen sköljde över Sverigepå 60-talet byggde Hagströms ca 7 000 gitarrer om året.

Lilla Ävldalen var ett vida känt namn!

■■

Bilden visar Karl Erik Hagström utanför Porfyr- och Hagströmmuseet i Älvdalen i samband med lanseringen av nytillverkningen av Hagströmgitarrer i USAoch China år 2005. Foto: Älvdalens kommun

Här säljer vi kvalite, komfort, säkerhet, gediget kunnande! Vår goda service får du på köpet!

Ski-doo & Lynx HallenIdre Indstriområde (Mitt emot Jones EL)

ÖPPETIDER: Vardagar 09-17.00 (maj månad stängt) • Tel. 0253 - 205 01 • www.idreskoter.com

ATV-produkter • Gräsklippare RESERVDELAR & KRINGUTRUSTNING

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 25

Strippklubb i SärnaKälla: FK. Foto: H. Forsslund

Det var i början av året om denminst sagt uppmärksammadestrippklubben i Särna öppnade.

Den som låg bakom klubben varden minst sagt omstridde företaga-ren Dragan Bratic. En man somockså äger flera andra strippklubbarrunt om i riket.

Särna fick nu Dalarnas förstastrippklubb och Dragan tyckte lägetvar bra. Han hade tänkt att det skul-le det ha blivit Idre, men så blev enlokal ledig i Särna.

Alla i Särna var inte heller positivatill att byn fått en strippklubb.Folket på orten började protestera,bland annat startade man en nam-ninsamling mot strippklubben. Andra menade att en strippklubbkunde dra till sig folk från blandannat Norge och Idre.På strippklubben fanns både strip-pande killar och tjejer. När RadioDalarna frågade varför Bratic öpp-nade i just Särna blev svaret:

- Varför inte? Särna är ett fantastisktställe. Här finns alla förutsättningar.Efter att vintersäsongen gick mot sittslut beslutade Dragan Bratic sig föratt försöka sälja sin verksamhet. De långa resorna från hemmet iHabo utanför Jönköping blev förmycket.

– Det har varit jobbigt, jag har åkttill Särna minst 35 gånger sedan idecember, det blev väldigt mycketresande, säger Dragan Bratic.

Samtidigt som han nu säljer verk-samheten här uppe i Särna säljerhan även sin strippklubb iKarlskrona efter nio år.

– Man hinner inte vara överallt. Senhar jag två barn också

Verksamheten i Särna har dock gåttbra under vintern och Dragan Braticförnekar att det skulle vara för lågomsättning som gör att han nu säljerverksamheten.

– Det har varit bättre än alla minaförväntningar. Det är dessutom trev-ligt folk i Särna.Dragan vill ha 450 000 kronor.förfastigheten inklusive affärsrörelsen

– Det får man ju inte ens ett garageför där nere i Jönköping. Fastighetenär verkligen bra.

Två nya böckerfrån Särna och IdreKälla: FK. Foto: Vito DellÓrtos

Det har har på kort tid släppts tvåböcker i Särna. I vintras kom bokenom Särnmål. Nu har naturfotografenVito Dell´Ortos släppt ännu en fan-tastisk bok "My Sweden" med bilderhan tagit här uppifrån.

"My Sweden" är en bok på engelskaoch italienska. En bok som egentli-gen inte behöver någon text.Bilderna talar sitt eget språk ochmerparten av de otroligt vackra bil-derna kommer från Särnas och Idre.Vitos böcker med bilder från Särna-Idre-Grövelsjön bör stå i varje stugahär uppe.

- Jag började besöka Sverige 1997och blev förälskad i naturen, berättarVito.

Sedan några år är Vito bosatt iSärna där han tillsammans med sinfru driver vandrarhemmetLänsmansgården. Men det är mestfrun som driver vandrarhemmet. Vitotrivs bäst ute i naturen med sinkamera och det är därför som valetföll på Särna.

- Särna med omnejd ger mig alltman kan önska sig, massor av sjöar,åar samt en nationalpark och enotroligt fantastisk natur säger Vito.

Boken är ett måste för oss som äls-kar naturen häruppe. Bilderna ärhelt fantastiska och bygger på kom-binationen av att iakta skönheten inaturen med tekniskt fotokunnande.

Den som har boken i sin hand inserdirekt hans känsla för bilden, därtillen mustig berättelse om den naturhan dokumenterar.

Mygga ett fantas-tikt myggmedel.I min tideräkning brukar jag angelivet före och efter myggmedlet“Myggas” tillkomst. Innan kunde vis-telserna här uppe vara nog så plåg-samma när man var utomhus. Inga myggmedel hjälpte! En en svensk kvinna kom på lösning-en. Hon tänkte i nya banor. Inte attnågon lukt skulle avskräcka utan hen-nes tanke var att att myggan inte skul-le hitta till våra läckra kroppar. Honskapade ett myggmedel som nästanär helt luktfritt för oss mäniskor ochgör att myggen helt tappar oriente-ringen mot det tilltänkta offret.

Men observera att mygga kan gefläckar på kläder och inte minst lack-ade eller vinylgolv så var försiktig.

Idre Fjäll bygger utför 90 miljonerKälla: DD

Nu ska också Idre Fjäll bygga entoppstuga. Dessutom får östraskidområdet en ny nedfart och tvånya liftar. - En rejäl satsning,säger vd Joacim Johansson.

I år ska man bygga en 700 kvadrat-meter stor toppstuga i två plan, medplats för 200 restauranggäster.- I många år har man efterlyst entoppstuga. Vi har tänkt att ha någon form avrestaurang i toppstugan. Vi är inteklara med vilken typ av restaurangännu.

Efter norra och västra skidområ-dena har turen nu kommit till östraområdet, som i dag har åtta backar.Där ska en ny nedfart anläggas ochtre befintliga förlängas, med 300meter. Tre gamla liftar tas bort ochersätts av två nya: en knapplift ochen sexstolslift.Toppstugan, liftarna och nedfarternaska vara klara innan nästa vintersä-song startar i november. Hela inve-steringen kostar 90 miljoner kronor,och även om Tillväxtverket bidrarmed tio procent i regionalt investe-ringsstöd så är det en riktigt storsatsning för Idre Fjäll.

Världsnaturfondenvill att ortsbornaskall vara med ochförvalta fjällen iTranstrand, Särnaoch Idre DD 2011-01-10

Det är viktigt att lyssna till lokalbe-folkningens röst när det gäller denlångsiktiga förvaltningen av fjällom-rådena i nordvästra Dalarna. Manstartar nu ett projekt som ska hittaett sätt att ta tillvara lokala åsikteroch skapa mer dialog mellan myn-digheter och ortsbor.

Boende i Transtrand, Särna ochIdre får nu möjlighet att få inflytandenär det gäller hur fjällområdena skaförvaltas. Projektet lokal förvaltning ifjällområden får 220 000 kronor ibidrag från Världsnaturfonden,WWF.

Det här projektet är ett av nio pro-jekt som får dela på två miljoner kro-nor i WWF:s satsning på framsyntnaturvård i Sverige. - Vi är ett avtre projekt som handlar om lokal för-valtning, så det är uppenbarligen enprioriterad fråga. Det känns som omvi ligger rätt i tiden, säger kon-taktperson Kristian Olofsson.

I Transtrand har lokalbefolkningeni flera år arbetat för att höja ochutveckla kompetensen kring förvalt-ningen av de naturresurserna i fjäll-området. Det här är helt i linje med hur rege-ringen vill utveckla lokal delaktighetoch mer dialog mellan myndigheteroch medborgare.

- Man kan inte lyckas med skydd avnatur och specifika arter om maninte har befolkningen med sig. Denhär stöttningen i vårt arbete är myck-et viktig säger Kristian Olofsson.

Projektet, som nu startar och skallhålla på i ett och ett halvt år, handlarom att utveckla modeller för hur detlokala inflytandet bäst ska utformas ide här delarna av fjällen. I vissa avbyarna i områdena byar finns kan-ske organisationer som kan ta tag iäven fjällförvaltningen, på andra hållfår man nog bygga upp något nytt.

- Det här är ett väldigt viktigt inslagär ökad lokal demokrati, påpekarKristian Olofsson. Transtrandsbornasamarbetar redan med Särna- ochIdrebor men hoppas få med sig flerunder projektets gång.

Varg skjuten i Idre

Källa: FKEn varg sköts vid Långfjället norrom Idre den 11 maj.Vargen blev skjuten av en renägarefrån Idre Sameby efter att vargenrivit flera renar. Samebyn har underfler dagar försökt skrämma bort var-gen, utan att framgång.

Under första delen av maj månadhar en varg uppehållit sig i norraDalarna. Man tror att vargen eventu-ellt härstammar från Jämtlands län.Vargen har tidigare flyttats från ensameby i Jämtland ner till Örebro länför att förhindra att den angrepprenar, men vargen började sedanvandra norrut. Enligt de senasterapporterna ska dock den vargendock ha lämnat länet och befinnersig i Härjedalen. Enligt SVTGävledala hade vargen ingen sän-dare, vilket i så fall skulle betyda attden skjutna vargen är en annan vargän den flyttade vargen.Svergies regering har beslutat att viskall va 210 vargar. Dalarnas ytatäcker 7% av Svergies yta. 7% av210 vargar är 14st. Det är precis vadvi skall ha, varken mer eller mindre.I bara Dalarna finns ca 150-170stutspridda på 17 revir.

Rishögs mysteriet.Alla har vi väl sett dessa högar medtunna träd, kvistar och grenar medpappersremsor på och undrat varfördessa pappersremsor?

Nu har jag förklaringen.Dessa rishögar skall bli energi inågot värmeverk så småningen om.Högarna skall ligga till sig och torkaoch alla barr skall ramla av och stan-na kvar som näring i skogen.Remsorna hindrar att riset packarihop sig vilket ökar rötrisken ochminskar risken att allt bara är en isk-lump om man hämtar upp högarnapå våren.

■■

■■

■■

■■ ■■

■■

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt26

■■

Hänt sen sist…Efter en sagolik vinter medrikligt med snö, och strängkyla går vi nu mot en som vihoppas, sommar med mycketsol och värme. Det kommeratt bli en välförtjänt kontrasttill en vinter som jag inte upp-levt sedan början av 80-talet.

Mycket frusna ledningar och vat-tenläckor i vinter.Driftsenheterna klarade sig med nor-malt underhåll fram till i januari då vidrabbades av en stor vattenläcka ochunder resten av vintern en hel delfrysskador av olika kaliber inomområdet.

Det mest omfattande var att finnaett avbrott på huvudledningen motdelar av tomtområdet. Att lösa detta isträng kyla och mycket snö var intedet enklaste jobb vi haft. Först arbetemed att söka möjligheter att få tag imätutrustning för lokalisering av ska-dan, sedan grävarbete, och efter etttidsödande jobb kunde skadan tillfäl-ligt åtgärdas genom förbigång avdensamma.

En andra frysskada var vid infar-ten till bortre delen av stugbyn somvisade sig vara värre än tidigare år.

Slutgiltig återställning av dessa ska-dor kommer att ske under somma-ren.Tyvärr kan vi inte rå på vädretsmakter… - som på detta sätt kommer att påver-ka oss även ekonomiskt vilket vi tillsstämman i höst vet omfattningen av.SnöröjningKostnaderna för snöröjningen haräven de påverkats av den stränga vin-tern vilket också kommer att särskiltberöras under kommande stämma.Dalelvsbyn AB:s konkurs När det gäller Dalelvsbyn AB har degått i konkurs och har genom Ahlfordadvokatbyrå försålt anläggningen tillny ägare som föreningen träffat ochtalat om de villkor som gäller i för-eningen. Styrelsen har även varit ikontakt med lantmäteriet. Styrelsenåterkommer när vi fått full informa-tion i denna affär. I övrigt är det pla-nerat ett visningshus som är underbyggnad. För mer info se deras hem-sida: www.dalelvsbyn.seTill sist glöm inte bort årsmötet Bystugan den 10 september kl. 09.00

Rolf LindbergKringelfjordens samfällighets- förening

Då vi inte hade mer att berätta frånföreningen så fyller vi på med lite…

Sent inkomna nyhe-ter från orten…Lomkällan öppen isommar trots ned-läggningshot.Källa Radio Dalarna

Sedan den ideella förening somtidigare drivit Lomkällan gav upp ihöstas har det varit oklart omLomkällan skulle kunna öppnas isommar.Nu ser det ut som om ÄlvdalensTuristförening tar över verksamheten.

Lomkällan med restaurang, utställ-ningar och utomhusmuseum harunder många år drivits av den ideel-la föreningen Särna skogsmuseum,men sedan i höstas orkar inte för-eningen längre.

– Älvdalens Turistförening ser detsom en vidareutveckling av denverksamhet vi bedriver i Navardalen,säger ordförande Benny Tator.

– Vi har ett skogligt intresse iNavardalen som kan utvecklas däroch Lomkällan skulle passa perfektför oss som en nordlig utpost, fort-sätter han.

Nu finns ett preliminärt avtal mel-lan kommunen och Älvdalensturistförening om att föreningenska hyra själva fastigheten och fåett kommunalt bidrag för att skötaskogsmuseet.I veckan ska såväl kommunstyrelseni Älvdalen som turistföreningens sty-relse ta ställning till avtalsförslaget.Om allt går i lås öppnar museet ochrestaurangen i sommar.

– Första året, i sommar, ska vi baradriva verksamheten och lära oss hurdet fungerar. År två ska vi försökavidareutveckla Lomkällan tillsam-mans med lokala entreprenörer,framför allt i Särna men också Idre.Turistföreningen hoppas på ett sam-arbete med Idre sameby för attkunna visa och marknadsföra detsamiska inslaget i norra Dalarna.

Himmelfjäll har fåttny byggherre ochtillika ordförande.Källa: mejl till Samfälligheten

Den nya ordföranden heter ConnyHansen och kommer från Mora. Vd Staffan Derling ser det som enmycket bra lösning då Conny har föt-ter i byggbranschen. Speciellt nu närvi går in i byggandet av Himmelfjällanläggning och stugor.

Staffan Derling har kunnat glädjas åtatt ha sålt flera tomter under påsk-helgen. Runt 15 tomter är redan sålda vilketär fler än planerat. Inför kommande period planerasfortsatt arbete med skidnedfart fråntoppen med ett antal backar.

Under säsongen 2012-2013 kom-mer anläggningen att kopplas sam-man med Idrefjäll.

Var vänlig använd vår återvinnings-central till det den är avsedd för!

Inget byggavfall, TV-aparater,wc-stolar, kylskåp, vindsröjning.

Det finns skyltat vad som får slängas och i vilka kärl de

skall ligga. I stort sett är annläggningenendast till för hushållsavfall.Resterande skall köras till:Återvinningscentralerna i

Särna och Idre

Återvinningscentralernas Öppettider (Nya):

SÄRNA Mån 15-17. Torsdag 14-1815 maj – 15 aug Lördagar 9-13 (Jämna veckor)

IDRETis 14-18. Fredag 15-1715 maj – 15 aug Lördagar 9-13 (Udda veckor)

En riktigt fin fjällsommar - önskar jag och styrelsen Er alla!Hans

Förenings-nyheterna

Samfällighetsförening

Annonsera gratisSom medlem i Kringelfjordens

Samfällighetsförening kan du annonsera gratis i tidningen.

Skicka bara in din text till Hans Forsslund.

Adressen hittar du på sidan tre.

Missa inte “Östomsjöns dag” under Särnas festvecka!En härlig nostalgitrip för 50 och 60-talister. “Nästan precis som när vi var barn”… Foto: H. Forsslund

■■

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt28 KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt

SERVICE OCH FÖRSÄLJNING:nytt & begagnat

Välkommen till oss i Särna - torget i fd. Icahallens lokaler

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA OSS GÄRNA:

Särna: 0253-100 10 • Mora: 0250-59 35 00 • Leksand: 0247-346 32

Båtar • Kanoter • Båtmotorer • Motorsågar

Röjsågar • Gräsklippare • Tillbehör

Vi har fullservice verkstad för alla våra produkterBesök gärna vår utställning och butik i Särna

BåtARÄVEN PAKETPRIS

Båt + motor

Linder båtar &kanoter i lager

www.abris.se

Särna

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 27

Det kompletta Bygg- och Järn-varuhuset med de BÄSTA priserna!

I våra varuhus hittar Du allt från grund till skorsten!

TEL: 0253-707 80 TEL: 0280-757 60 TEL: 0280-593 500

När du handlar hos oss får du alltid låna släpvagn gratis.

ALLTID BRAERBJUDANDEN!

Vi hjälper dig hitta rätt produkter som ger dig rent hus, rena kläder och ett

trivsamt hem!

TVÄTTSTUGAN KÖKET

NORDSJÖ!

FJÄ

LL

PO

ST

EN

varuhuset med Det kompletta

de BÄSTA prisea Bygg- och Jär

erna!rn-

När du hanNär du han

ndlar hos oss fåndlar hos oss få

år du alltid lånaår du alltid låna

a släpvagn grata släpvagn grat

tis.tis.

KKrriinnggeellffjjoorrddss — Nytt 27

Det kompletta Bygg- och Järn-varuhuset med de BÄSTA priserna!

I våra varuhus hittar Du allt från grund till skorsten!

TEL: 0253-707 80 TEL: 0280-757 60 TEL: 0280-593 500

När du handlar hos oss får du alltid låna släpvagn gratis.

ALLTID BRAERBJUDANDEN!

Vi hjälper dig hitta rätt produkter som ger dig rent hus, rena kläder och ett

trivsamt hem!

TVÄTTSTUGAN KÖKET

NORDSJÖ!

FJÄ

LL

PO

ST

EN

varuhuset med Det kompletta

de BÄSTA prisea Bygg- och Jär

erna!rn-

När du hanNär du han

ndlar hos oss fåndlar hos oss få

år du alltid lånaår du alltid låna

a släpvagn grata släpvagn grat

tis.tis.