Upload
others
View
11
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd
- en möjlig väg att påverka känsla av sammanhang
Systematisk litteraturstudie
Författare Handledare
Emma Jidhamre Anncarin Svanberg
Klara Lithammer Examinator
Gunnel Larsson
Examensarbete i omvårdnadsvetenskap 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2017
2
I will pick a song and then we’ll start humming.
The melody alone will trigger an emotion . . . and as I will manage to sing it,
I will have cured or expressed this part of me that’s hurting (participant 2).
(Lagacé, Briand, Desrosiers & Larivièr, 2016)
3
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Det finns vetenskaplig evidens för att körsång har en positiv inverkan på hälsan, både fysiskt
och psykiskt. Körsång kan bland annat påverka andningsmönster, hjärnfunktion,
kommunikationsförmåga, välbefinnande och livskvalitet. Enligt Antonovskys teori om känsla
av sammanhang (KASAM) ökar hälsan genom graden av begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet.
Syfte
Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller
bodde på ett omvårdnadsboende, samt om körsång kunde vara en påverkande faktor för
patientgruppens känsla av sammanhang.
Metod
Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan
2006 och 2017. Artikelsökning skedde i databaserna ASSIA, CINAHL, PsychINFO och
PubMed. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar.
Resultat
En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kunde vara en icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras
hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart
resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i
vissa fall på grund av bortfall.
Slutsats
Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang vara ett verktyg för patienter att hantera sin
hälsoproblematik. För att stärka graden av hälsa och höja livskvaliteten i samhället bör körsång
tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder.
Nyckelord: Känsla av sammanhang, hälsa, kör, sjunga.
4
ABSTRACT
Background
There is scientific evidence that choir singing has a positive impact on health, both physically
and mentally. Choir singing can affect, among other things, respiratory patterns, brain function,
communication skills, well-being and quality of life. According to Antonovsky’s theory of
sense of coherence health increases through the degree of comprehensibility, manageability and
meaningfulness.
Aim
The aim is to compile knowledge about choir singing as a non-pharmacological therapy
measure for patients who seek outpatient care or are living in a nursing home, as well as to
research if choir singing can be an influencing factor for the patient's sense of coherence.
Method
Systematic literature study based on ten scientific original articles published between 2006 and
2017. The article search took place in the ASSIA, CINAHL, PsychINFO and PubMed
databases. Review of original articles according to quality review templates.
Results
A majority of the studies examined showed that choir singing could be a non-pharmacological
therapeutic measure when interventions improved the participants' management of their health
problems. Even the sense of coherence increased among the participants. A generalized result
can not be guaranteed since the number of participants in most studies was not enough, in some
cases due to non-response.
Conclusion
Choir singing can be a tool for patients to handle their health problems through an increased
sense of coherence. In order to strengthen the level of health and raise the quality of life in
society, choir singing should be used as one of several non-pharmacological therapeutic
measures.
Keywords: Sense of Coherence, Health, Choir, Singing.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ............................................................................................................ 3
ABSTRACT .............................................................................................................................. 4
BAKGRUND ............................................................................................................................. 6 Teoretisk utgångspunkt .................................................................................................................... 7 Professionens roll .............................................................................................................................. 8 Centrala begrepp .............................................................................................................................. 8 Problemformulering ......................................................................................................................... 9 Syfte .................................................................................................................................................... 9
METOD ................................................................................................................................... 10 Design ............................................................................................................................................... 10 Sökstrategi ....................................................................................................................................... 10 Forskningsetiska överväganden ..................................................................................................... 11 Bearbetning och analys ................................................................................................................... 12
Kvalitetsanalys .............................................................................................................................. 12 Resultatanalys ............................................................................................................................... 12
RESULTAT ............................................................................................................................ 14 Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd ................................................................. 14 Körsång en faktor till känsla av sammanhang ............................................................................. 16
Begriplighet .................................................................................................................................. 16 Hanterbarhet ................................................................................................................................. 16 Meningsfullhet .............................................................................................................................. 18
DISKUSSION ......................................................................................................................... 20 Resultatdiskussion ........................................................................................................................... 20
Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd ................................................................... 20 Begriplighet .................................................................................................................................. 23 Hanterbarhet ................................................................................................................................. 23 Meningsfullhet .............................................................................................................................. 25 Kliniska implikationer .................................................................................................................. 26
Metoddiskussion .............................................................................................................................. 28 Urval ............................................................................................................................................. 28 Kvalitets- och resultatanalys ......................................................................................................... 28 Studiens styrkor och svagheter ..................................................................................................... 29 Etiska overvaganden ..................................................................................................................... 30 Vidare forskning ........................................................................................................................... 30
Slutsats ............................................................................................................................................. 30
REFERENSER ....................................................................................................................... 31
BILAGA 1 ............................................................................................................................... 36
BILAGA 2 ............................................................................................................................... 39
BILAGA 3 ............................................................................................................................... 41
BILAGA 4 ............................................................................................................................... 44
6
BAKGRUND
I svensk hälso- och sjukvård tillämpas icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. En icke-
farmakologisk omvårdnadsåtgärd är en omvårdnadsåtgärd vilken inte baseras på farmakologisk
behandling. Inom psykiatrin kan exempelvis målning, modellering, drama, musik eller dans
tillämpas som en form av terapi (Lepp, 2014). Avslappningsövningar, stillhet, tystnad och taktil
beröring är alternativ på icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid sömnproblematik (Asp
& Ekstedt, 2014). Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) innebär att nerver under huden
stimuleras av elektriska strömmar och blockerar därmed andra smärtimpulser till medvetandet
(Larsson, 2013). TENS och fysioterapi är två former av icke-farmakologiska
omvårdnadsåtgärder vid smärtproblematik vilka förekommer frekvent inom svensk hälso- och
sjukvård (Bergh, 2014). På särskilda boenden förekommer vårdhundar i syfte att förbättra de
boendes hälsa och välbefinnande (Socialstyrelsen, 2014).
Det har sedan lång tid tillbaka i historien diskuterats och debatterats om körsångens inverkan
på hälsan, till exempel hur sångutövning i kör påverkar andningsmönstret (Geisler, 2012).
Redan i 1700-talets Sverige fanns observationer vilka talade för att individer med afasi kunde
bli hjälpta av sång och rytm med sin kommunikationsförmåga (Benton & Joynt, 1960).
Theorells (2014) studier på deltagare, vilka var fysiologiskt och psykologiskt friska, visar att
det finns en märkbar skillnad mellan hjärnfunktionen hos professionella sångare och
hjärnfunktionen hos individer vilka inte utövar sång i någon form. Theorell genomförde
forskning med individer vilka lyssnade på musik eller musicerade. Denna forskning visar att
musik kan hämma intensiteten och frekvensen av känslostimuli. Vid lugn musik sjunker
hjärtfrekvensen, kroppens muskulatur blir avslappnad, immunförsvaret stärks och andningen
blir djupare och långsammare. Musikterapi är en evidensbaserad terapiform vilken visar att
musik har en effekt att kunna utveckla nya copingstrategier. Studier visar även att musikterapi
ger en positiv effekt hos individer med exempelvis kronisk smärta, depression,
sömnproblematik, posttraumatisk stress eller neurologiska sjukdomar samt vid rehabilitering.
Theorell påpekar dock att olika former av musik påverkar individer på olika sätt. Det beror
exempelvis på musikens form, harmonier, styrka och tempo samt på individens behov. Musik
kan även ge en negativ effekt på individer (Theorell, 2014).
Studier av individer på särskilda boenden visar att sång, i samband med omvårdnad, underlättar
bland annat kommunikations- och samarbetsförmågan mellan vårdgivare och vårdtagare
7
(Hammar, Emami, Götell, & Engström, 2011). Georgsson (2007) och Theorell (2014) visar att
körsång som fritidsaktivitet leder till ett ökat välbefinnande, oberoende av studiedeltagarnas
individuella hälsonivå. Bungay och Skingley (2008) menar att körsång ger bättre möjligheter
att interagera med andra individer, i jämförelse med att sjunga ensam eller att ta del i en annan
social aktivitet. Att sjunga tillsammans ger en känsla av jämlikhet och leder till ökat
självförtroende och minskad isolation. Bailey och Davidson (2003) lyfter fram musikens och
körsångens förmåga att höja livskvaliteten hos studiedeltagarna i deras studie, vilka samtliga
var hemlösa män med varierande psykisk hälsa.
Teoretisk utgångspunkt
Aaron Antonovsky (1987) var professor i medicinsk sociologi. Då han inte var
omvårdnadsteoretiker definierade han inte omvårdnadsteorins konsensusbegrepp människa,
hälsa, miljö och omvårdnad (Flensner, 2014). Istället formulerade han en medicinskt
sociologisk teori angående hur människan kan uppnå hälsa med hjälp av olika resurser. Dessa
resurser kan vara människan själv, människor i individens närmiljö och omvårdnaden vilken
människan mottar (Antonovsky, 1987).
Antonovsky (1987) myntade begreppet salutogenes vilket betyder hälsans ursprung.
Salutogenes innebär hög livskvalitet och innehavande av hälsa. Motsatsen till salutogenes är
patogenes vilket betyder det som gör människan sjuk och innebär därmed sjukdom och låg
livskvalitet. Människan befinner sig mellan dessa två ständiga dikotomier i konstant utveckling
och föränderlighet. Antonovsky studerade framför allt människans förmåga att vara
motståndskraftig mot stressorer för att uppnå salutogenes. Han menade att känsla av
sammanhang, KASAM, är den faktor vilken avgör huruvida en människa uppnår salutogenes
eller patogenes . KASAM är således en resurs människan kan använda för att hantera de
stressorer vilka kan leda till ohälsa. Denna resurs kan människan finna inom sig själv, men även
i den miljö vilken omger henne.
Vidare delade Antonovsky in KASAM i tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Antonovkys definition av begriplighet innebär huruvida människan upplever
yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt gripbara. Människor med hög känsla av begriplighet
räknar med att framtidens stimuli är förutsägbara. Om stimulit istället kommer som en
överraskning anser människor med hög känsla av begriplighet att stimulit är möjligt att ordna
och förklara. Hanterbarhet definieras som människans upplevelse av att det finns resurser till
8
att hantera de stimuli hon utsätts för. Dessa resurser kan finnas inom människan, men resurserna
kan även återfinnas hos individer människan känner att hon kan lita på, exempelvis människans
partner, vänner eller körledare. Slutligen definierar Antonovsky komponenten meningsfullhet
som att människan ska finna att livet har en känslomässig innebörd och att åtminstone en del
av de utmaningar människan möter genom livet är värda engagemang. Enligt Antonovskys teori
besvarar således KASAM på i vilken grad människan har möjlighet att möta livets utmaningar
och samtidigt bevara en rörelse i riktning mot salutogenes (Antonovsky, 1987; Benz, Bull,
Mittelmark & Vaandrager, 2014).
Professionens roll
Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa (SFS 2017:211). Detta är en av
grundstenarna för sjuksköterskans profession (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Sjuksköterskan ska bland annat ställa kritiska frågor och aktivt involvera både patienter och
närstående i förbättringsarbetet. Sjuksköterskan ska även söka, värdera och sammanställa
vetenskaplig litteratur för att möjliggöra en evidensbaserad vård samt tillämpa ett
kostnadseffektivt förhållningssätt (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014; Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan har även ett ansvar för att identifiera och främja
insatser vilka tillgodoser allmänhetens hälsa och behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Sjuksköterskan ska även beakta fyra etiska koder i sin arbetsutövning: främja hälsa, återställa
hälsa, förebygga sjukdom och främja lidande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014). Ett
möjligt alternativ till att följa dessa etiska koder är icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder,
vilka har vetenskaplig evidens. En sådan omvårdnadsåtgärd är till exempel möten mellan
patienter i grupp, då ett inkluderande gruppsammanhang i sig främjar hälsa (Theorell, 2014).
Centrala begrepp
Enligt författarna till detta examensarbete används dessa begrepp i betydelse:
Körsång är en aktivitet genomförd av en organiserad grupp av sångare vilka under ledning av
en musikalisk ledare sittandes eller ståendes sjunger en följd av toner i olika röstlägen.
Omvårdnadsboende är ett boende för individer vilka är i behov hjälp med basal omvårdnad.
Patient är en individ vilken är i behov av och mottar vård.
9
Stimuli kommer från latinets “stimulus”, vilket betyder något som framkallar en reaktion hos
en organism. Denna reaktion kan vara både fysiologisk och psykologisk.
Problemformulering
Musik, sång och körsång ökar välbefinnande och livskvalitet (Bailey & Davidson, 2003;
Georgsson, 2007). Det är därför av intresse att undersöka om körsång kan tillämpas som en
icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd inom öppenvården och på omvårdnadsboenden. I den
svenska hälso- och sjukvården används flera former av icke-farmakologiska
omvårdnadsåtgärder, exempelvis vårdhund, fysisk aktivitet och drama. Detta visar att icke-
farmakologiska omvårdnadsåtgärder är genomförbara och att de ger positiva resultat. Därav är
det relevant att utöka utbudet av dessa omvårdnadsåtgärder. Körsång är en uttryckande och
fysisk aktivitet, vilken förutsätter att individer vilka genomför aktiviteten har förutsättningar
för detta. Dessa förutsättningar är att individen inte är sängbunden och kan delta under en längre
period då körsång är en återkommande aktivitet. Därav är det väsentligt att inkludera
studiedeltagare i denna studie vilka har dessa förutsättningar. Dessa studiedeltagare kan, enligt
författarna, återfinnas bland individer vilka uppsöker öppenvård eller bor på
omvårdnadsboenden.
Om detta går att visa följer frågan om det finns en relation mellan patient, hälsa, körsång och
KASAM, innefattande begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det är därför av vikt att
utreda detta för att få en djupare förståelse för hur körsång kan påverka individens salutogenes
och behov. Körsång kan då vara ett verktyg för sjuksköterskan att använda som en icke-
farmakologisk omvårdnadsåtgärd.
Syfte
Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsöker hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bor
på ett omvårdnadsboende, samt om körsång som omvårdnadsåtgärd kan vara en påverkande
faktor för patientgruppens känsla av sammanhang.
10
METOD
Design
Designen i detta examensarbete var en systematisk litteraturstudie. En systematisk
litteraturstudie kan exempelvis besvara frågan om en särskild behandling eller
omvårdnadsåtgärd har ett vetenskapligt underlag. Examensarbetet var baserat på
originalartiklar inom områdena hälsa, körsång och KASAM i relation till patienter inom
öppenvård och patienter vilka bodde på ett omvårdnadsboende. Utifrån detta framkom ett brett
spektrum av originalartiklar vilka genererade i examensarbetets resultat (Forsberg &
Wengström, 2016).
Sökstrategi
Författarna valde att söka efter artiklar i databaserna ASSIA (Applied Social Sciences Index
and Abstracts), CINAHL, PsycINFO och PubMed. Första sökningen utfördes med sökorden:
(song OR singing OR singer*) “sense of coherence”. Antalet träffar var vetenskapliga 91
artiklar. Den andra sokningen i ASSIA utfordes med sokorden: (choir OR choral) “group
singing”. Antalet traffar var 12 vetenskapliga artiklar. Den tredje sokningen utfordes i CINAHL
med sökorden: (choir OR choral) (song OR singing OR singer*). Antalet träffar var 100 stycken
vetenskapliga artiklar. Den fjärde sökningen, även denna i CINAHL, utfördes med sökorden:
“group singing”. Antalet traffar var 122 vetenskapliga artiklar. Den femte sokningen utfordes i
databasen PsycINFO med sökorden: (choir OR choral) (song OR singing OR singer*). Antalet
träffar var 253 vetenskapliga artiklar. Den sjätte sökningen utfördes i databasen PubMed med
sökorden: (choir OR choral) (song OR singing OR singer*). Antalet träffar var 160
vetenskapliga artiklar (Tabell 1).
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga etiskt godkända
originalartiklar om körsång. Originalartiklarna skulle vara studier gällande körsångens inverkan
på hälsa hos patienter, vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett
omvårdnadsboende. Artikelsökningen utfördes i databaser vilka godkänts av Uppsala
universitet och enbart artiklar vilka tillhandahölls av universitetet inkluderades i studien.
Artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan datumen 1 januari 2006
och 18 september 2017 samt vara publicerade på svenska eller engelska. Deltagarna i studierna
skulle vara över 18 år. Ingen begränsning fanns till länder, kön, etnisk eller kulturell härkomst.
Författarna ansåg att de inte var aktuella kriterier då studien fokuserade på samband mellan
11
patienter och KASAM, och önskade inte begränsa sig inom dessa parametrar.
Exklusionskriterierna var studier innefattande patienter vilka vårdades inom slutenvård och
patienter vilka vårdades palliativt. Dessa kriterier fanns då författarna önskade begränsa
målgruppen. Dessutom exkluderades studier med professionella sångare inom yrkena
körsångare och solist.
Samtliga titlar av utfallet lästes. De titlar vilka ansågs relevanta i relation till denna studies syfte
valdes ut för vidare granskning. Samtliga utvalda artiklars abstracts granskades, varav 33
artiklar därefter kvalitetsgranskades.
Tabell 1. Artikelsökning.
Databas Sökning Sökdatum Utfall Lästa
abstracts
Kvalitetsgranskade
artiklar
Valda
artiklar
ASSIA (song OR singing
OR singer*) ”sense
of coherence”
18
september
2017
91 2 0 0
ASSIA (choir OR choral) ”group singing”
18
september
2017
12 3 2 0
CINAHL (choir OR
choral) (song OR
singing OR singer*)
18
september
2017
100 7 6 1
CINAHL ”group singing” 18
september
2017
122 4 7 2
PsycINFO (choir OR choral)
(song OR singing
OR singer*)
18
september
2017
253 15 12 2
Pubmed (choir OR
choral) (song OR
singing OR singer*)
18
september
2017
160 14 6 5
738 45 33 10
Forskningsetiska överväganden
Denna systematiska litteraturstudie följde de etiska aspekter vilka finns gällande god medicinsk
forskning genom att enbart inkludera originalartiklar vilka fått godkänt av en etisk kommitté.
Studien redovisade samtliga originalartiklar och deras resultat, inte enbart de artiklar vilka
bekräftade studiens hypotes. Författarna har även genomfört etiska överväganden beträffande
urval och presentation av resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Då detta är ett examensarbete
på kandidatnivå inom omvårdnadsvetenskap behöver inte en etisk kommitté ha godkänt studien
(Sandman & Kjellström, 2013).
12
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Författarna genomförde kvalitetsanalys separat utefter valda kvalitetsgranskningsmallar för
kvantitativa RCT-studier, kvantitativa kvasi-experimentella studier och kvalitativa studier
(Forsberg och Wengström, 2016) (Bilaga 1, 2 & 3). Mallarna användes för att granska bland
annat studiedeltagarna, vilka mätmetoder som använts, metod för datainsamling, validitet och
reliabilitet. Därefter jämförde författarna sina granskningar för att kunna fatta gemensamma
beslut angående kvaliteten på de granskade artiklarna. De tio originalartiklar vilka värderades
ha medelhög eller hög kvalitet inkluderades i studien (Bilaga 4).
Resultatanalys
De återstående tio originalartiklarna lästes i sin helhet av författarna separat. Författarna
analyserade artiklarna separat utifrån Antonovskys (1987) teori om KASAM, inklusive
begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, för att sedan diskutera och analysera
detta tillsammans. Det resulterade i en gemensam gruppering av studiernas resultat utifrån
Antonovskys egna definitioner. Under resultatanalysen fann författarna att de respektive
studiernas studiedeltagare hade liknande upplevelser av körinterventionerna. Dessa upplevelser
kategoriserades av författarna tillsammans utifrån resultatets innehåll. Kategorierna var:
hantering av andras känslor, hantering av sjukdomsstimuli, inflytande på sinnesstämning,
känsla av tillhörighet, känsla av välbefinnande, negativa känslor, självuppfattning, ändrade
rutiner och ökad motivation (Tabell 2). En översikt över inkluderade originalartiklar redovisas
i bilaga fyra.
13
Författare Hantering
av andras
känslor
Hantering
av
sjukdoms- stimuli
Inflytande på
sinnesstämning Känsla av
tillhörighet Känsla av
välbefinnande Negativa
känslor Självuppfatt- ning
Ändrade
rutiner Ökad
motivation
Clements-
Cortes, 2013 0 7 13 9 0 0 0 0 1
Dingle et
al., 2012 0 1 9 8 2 2 7 3 0
Eyre, 2011 1 5 8 7 0 1 4 3 5
Fogg-
Rogers et
al., 2015
0 14 5 3 0 0 0 0 2
Hopper et
al., 2016 0 10 4 8 3 0 11 1 4
Lagacé et
al., 2016 0 11 0 6 0 0 4 2 8
Petchkovsky
et al., 2013 0 1 1 1 2 0 0 0 0
Reagon et
al., 2016 0 7 1 9 0 0 2 0 2
Tamplin et
al., 2013 0 11 10 9 0 2 5 0 5
Werner et
al., 2017 0 0 0 0 0 4 0 0 0
Tabell 2. Redovisning av kategorier. Siffrorna representerar antalet gånger kategorin förekom i respektive originalartikel.
14
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturstudie baserades på tio originalartiklar vilka använde kvantitativ
och/eller kvalitativ design (Bilaga 4). Studierna utfordes mellan år 2011 och 2017 i landerna
Australien, Kanada, Nya Zeeland, Storbrittanien, Tyskland och USA. Sju av dessa artiklar
varderades hålla en medelhög kvalitet, medan tre ansågs hålla en hog kvalitet. Samtliga studier
innefattade en intervention i form av körsång. De tre kvantitativa studiernas resultat grundades
på enkäter med patienter vilka hade depressionssymtom, en depressionsdiagnos eller kronisk
psykisk ohälsa. De två kvalitativa studiernas resultat grundades på halvstrukturerade intervjuer
med patienter vilka dels hade kronisk smärta och dels psykisk, fysisk eller intellektuell
funktionsnedsättning. De fem studier vilka använde både kvantitativ och kvalitativ metod
grundade sina respektive resultat på enkäter, halvstrukturerade intervjuer och fokusgrupper.
Dessa studier inkluderade patienter med afasi, psykisk sjukdom, demenssjukdom, Parkinsons
sjukdom, kognitiv nedsättning, kronisk fysisk sjukdom eller patienter vilka drabbats av cancer
eller stroke. I två av dessa studier genomfördes halvstrukturerade intervjuer med patienternas
närstående. Denna litteraturstudie redovisar resultat från körinterventioner. Resultaten
redovisas utifrån Antonovskys (1987) begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Dessutom presenteras de kategorier vilka framkom under författarnas analys av de ingående
studierna.
Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd
Den psykiska hälsan förbättrades under tiden för körinterventionerna och efter att den avslutats.
Detta resultat fanns i studier där studiedeltagare hade en psykisk diagnos, men även i studier
där studiedeltagare inte hade en psykisk diagnos (Clements-Cortes, 2013; Dingle, Brander,
Ballantyne & Baker, 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper, Curtis Hodge &
Simm, 2016; Lagacé, Briand, Desrosiers & Larivièr, 2016; Petchkovsky, Robertson-Gillam,
Kropotov & Petchkovsky, 2013; Reagon, Gale, Dow, Lewis & van Deursen, 2016; Tamplin,
Baker, Jones, Way & Lee, 2013). Studiedeltagare med diagnostiserad depression fick minskade
depressionssymtom och ett ökat välbefinnande efter åtta veckors körintervention (Petchkovsky
et al., 2013). Även andra symtom orsakade av sjukdomarna, så som trötthet och
depressionssymtom, minskade under körinterventionen (Fogg-Rogers et al., 2015; Tamplin et
al., 2013). Det var vanligt förekommande att körsång upplevdes som avslappnande och flera
deltagare uttryckte att deras stressnivåer sjönk i samband med körinterventionerna (Clements-
Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Reagon et al., 2016). Även graden av ångest
15
påverkades i positiv riktning (Clements-Cortes, 2013, Reagon et al., 2016). Körsång
utvecklades till att bli en copingstrategi för att hantera stress och oro relaterat till sin diagnos
(Eyre, 2011; Dingle et al., 2012), exempelvis ansågs körsången vara en positiv distraktion
(Clements-Cortes, 2013; Reagon et al., 2016). Däremot skattade studiedeltagare i Werner,
Wosch och Gold (2017) sina depressionssymtom högre enligt ifyllda MADRS-enkäter efter sex
respektive tolv veckors körintervention. Flera deltagare uttryckte även rädsla inför
framträdanden med kören och rädsla för att inte vara nog duktiga (Dingle et al., 2012; Tamplin
et al., 2013). Ett obehag inför dålig stämning och motsägelser inom gruppen framkom i Eyres
(2011) studie.
Även den fysiska hälsan och kognitiva förmågor förbättrades under körinterventionerna hos
deltagare med kronisk smärta, afasi, Parkinsons sjukdom och deltagare med fysisk
funktionsnedsättning (Clements-Cortes, 2012; Dingle et al., 2012; Fogg-Rogers et al., 2016;
Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). Flera deltagare menade att körsången gav dem ny
energi (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). Studiedeltagare med
kronisk smärta berättade under intervjuer att de inte behövde ta smärtstillande läkemedel under
dagen för körinterventionen och de hade lättare att hantera och acceptera smärtan, vilken även
uppfattades som minskad under körinterventionen (Hopper et al., 2016). Några av deltagarna
med psykisk ohälsa avslutade sin läkemedelsbehandling, dock ospecificerat vilken form av
läkemedelsbehandling (Dingle et al., 2012). ). Hos individer med afasi visades förbättringar på
röst, språk och andning (Fogg-Rogers et al., 2015). Samtidigt visade Tamplin et al. (2013) att
individer med afasi inte fick någon signifikant fysisk förbättring av afasin, men att
kommunikationsförmågan förbättrades. För samtliga studiedeltagare med afasi ledde den
förbättrade kommunikationsförmågan till ett mer socialt liv (Fogg-Rogers et al., 2015; Tamplin
et al., 2013). Studiedeltagare med dels psykisk ohälsa och dels afasi uttryckte en ökad
motivation till att utföra meningsfulla aktiviteter, exempelvis att återuppta sociala aktiviteter
vilka deltagarna var engagerade i innan sjukdomsdebuten (Lagacé et al., 2016; Tamplin et al.,
2013). Även nyskapandet av rutiner och struktur i vardagen var ett återkommande tema i flera
studier, då köraktiviteten hjälpte deltagarna att planera (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper
et al., 2016; Lagacé et al., 2016).
Studiedeltagare vilka begränsats i sitt deltagande i gruppsammanhang på grund av sin psykiska
ohälsa upplevde ökad bekvämlighet i gruppsammanhang (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011;
Lagacé et al., 2016). Flera deltagare med olika sjukdomsbilder underströk vikten av att få möta
16
andra individer med samma hälsoproblematik. Detta var ett sätt för studiedeltagarna att hantera
den egna sjukdomen och sjukdomens stimuli (Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016;
Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013).
Körsång en faktor till känsla av sammanhang
Begriplighet
Av de innefattande tio studierna var det sex studier vilka gav exempel på begriplighet hos
studiedeltagarna. Denna begriplighet var ett resultat av körinterventionerna. De kategorier vilka
härleds till begriplighet var hantering av sjukdomsstimuli och självuppfattning.
Studiedeltagarna fick insikt i att sången hjälpte dem och andra deltagare att förstå och hantera
de negativa stimuli vilka framkallades av sjukdomen (Legacé et al., 2016; Fogg-Rogers et al.,
2016).
Studiedeltagarna uttryckte utvecklad förmåga av självuppfattning, det vill säga hur deltagarna
uppfattade sig själva, uppfattade sig själva i ett sammanhang samt hur de uppfattade sig själva
i relation till andra individer (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,
2016; Tamplin et al., 2013). Ett exempel på ökad självuppfattning var att studiedeltagarna
upplevde en återupptäckt av sin identitet i samband med körinterventionerna, dels med
förmågan att se sig själv som en social individ och dels genom förmågan att se sig själva ur ett
nytt positivt perspektiv (Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). En större förmåga
att förstå sina känslor och hur körsång kan vara ett verktyg att hantera dem var ytterligare ett
exempel på deltagarnas förbättrade självuppfattning (Eyre, 2011). Några av studiedeltagarna
uttryckte att de förstod att de hade förutsättningar i sig själva för att sjunga i kör och att de
kunde bidra till kören, vilket gav dem en positiv känsla (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011). De
uttryckte även en ökad förmåga att se, förstå och acceptera problem hos andra individer i kören
(Tamplin et al., 2013).
Hanterbarhet
Av de innefattande tio studierna var det nio studier vilka gav exempel på ökad hanterbarhet hos
studiedeltagarna. De kategorier vilka härleds till hanterbarhet var hantering av sjukdomsstimuli,
känsla av tillhörighet, hantering av andras känslor, självuppfattning, inflytande på
sinnesstämning, ökad motivation och ändrade rutiner.
17
Körsången blev ett verktyg för deltagarna att hantera sjukdomsstimuli (Clements-Cortes, 2013;
Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,
2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). En anledning till
förbättrad hantering av sjukdomen var att deltagare fann en ömsesidig förståelse för den
hälsoproblematik de upplevde (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-
Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et
al., 2013). Den förbättrade hanteringen var även möjlig genom att deltagare bland annat
övervann svårigheter med sin sjukdom, uttryckte sina känslor genom sång, fick ett mer positivt
perspektiv på sig själva och därmed kunde utveckla sina förmågor (Dingle et al., 2012; Eyre,
2011; Lagacé et al., 2016).
Det vanligaste exemplet på kategorin känsla av tillhörighet var att studiedeltagarna förbättrade
sin sociala förmåga i samvaron med andra deltagare och med sina familjemedlemmar (Dingle
et al., 2012; Lagacé et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Körinterventionerna gjorde att deltagarna
lärde sig att relatera och förbättra sin samarbetsförmåga till övriga deltagare då interventionerna
var ett socialt sammanhang (Eyre, 2011; Lagacé et al., 2016). Körsången förbättrade även
deltagarnas hantering och accepterande av andras känslor (Eyre, 2011). Likaså gav körsången
studiedeltagarna en förändrad självuppfattning då deras självförtroende förbättrades och de blev
mindre självkritiska (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Lagacé et al.,
2016; Tamplin et al., 2013). Det ökade självförtroendet ledde till att deltagarna insåg att de var
kapabla till att förvärva glömda eller nya förmågor (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012;
Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016). Körsången var således en aktivitet där deltagarna
förändrade sina känslor från negativa till positiva (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016).
Körinterventionerna förbättrade även deltagarnas sinnesstämning i stort då de bidrog till att
deltagarna upplevde sig vara mer stabila i sina känslor (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper
et al., 2016; Tamplin et al., 2013).
I de fall då körinterventionerna kunde erbjuda rätt form av stöd till deltagarna för att övervinna
rädslor, ledde de till ökad motivation för att delta i kören och engagera sig i andra intressen och
aktiviteter (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Tamplin
et al., 2013). Denna motivation ingav hopp hos deltagare och de upplevde att de funnit en ny
mening i vardagen (Hopper et al., 2016). Den ökade motivationen ledde även till att deltagarna
utvecklade struktur och nya rutiner, exempelvis sovrutiner, matrutiner, sköta sitt hem,
18
motionera, återgå till sitt arbete och delta i sociala aktiviteter (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011;
Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016).
Meningsfullhet
Av de innefattande tio studierna var det nio vilka gav exempel på ökad meningsfullhet hos
studiedeltagarna. De kategorier vilka härleds till meningsfullhet var inflytande på
sinnesstämning, känsla av tillhörighet, känsla av välbefinnande, självuppfattning och ökad
motivation.
Körinterventionerna hade ett positivt inflytande på deltagarnas sinnesstämning genom att skapa
en känsla av tillfredsställelse och optimism (Clements-Cortes, 2013; Eyre, 2011; Fogg-Rogers
et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al.,
2016; Tamplin et al., 2013). Flera deltagare berättade i intervjuer att de ansåg körsången vara
en meningsfull aktivitet vilken bidrog till den förbättrade sinnesstämningen (Dingle et al., 2012;
Fogg-Rogers et al., 2015; Tamplin et al., 2013). Även deltagarnas upplevda välbefinnande
ökade i samband med interventionerna (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Petchkovsky
et al., 2013). Fogg-Rogers et al. (2015) visade dessutom att deras studiedeltagare hade en högre
självskattad livskvalitet än andra individer med funktionsnedsättningar.
En ökad meningsfullhet hos deltagarna uttrycktes i att körinterventionerna och deras sociala
sammanhang gav dem en förändrad självuppfattning i form av ett ökat självförtroende, känslan
av att kunna prestera och känslan av att de var uppskattade av andra deltagare (Clements-Cortes,
2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et
al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Deltagarna uttryckte en stolthet över deras
egna insats i kören och att de kände sig hedrade av att få vara en del av kören (Dingle et al.,
2012; Eyre, 2011; Lagacé et al., 2016). Den ökade motivationen bland deltagarna gjorde att
körinterventionerna var meningsfulla aktiviteter och något de såg fram emot (Clement-Cortes,
2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Tamplin et al.,
2013).
Körinterventionerna ledde till en känsla av tillhörighet hos deltagarna, framför allt då deltagarna
hade liknande erfarenheter av sin hälsoproblematik, vilket ledde till en gemensam
gruppidentitet och en vänskap även utanför interventionerna (Clements-Cortes, 2013; Dingle
et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin
19
et al., 2013). Flera deltagare fick även förbättrade relationer till sina familjer och vänner (Dingle
et al., 2012; Hopper et al., 2016).
20
DISKUSSION
En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kan vara en icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras
hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart
resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i
vissa fall på grund av bortfall.
Resultatdiskussion
Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd
Den fysiska hälsan förbättrades hos studiedeltagarna under körinterventionerna (Clements-
Cortes, 2012; Dingle et al., 2012; Fogg-Rogers et al., 2016; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,
2016). Kören uppfattades som avslappnande av studiedeltagarna (Clements-Cortes, 2013;
Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Reagon et al., 2016). Geisler (2012) nämner att
sångutövning påverkar andningsmönstret. Theorell (2014) skriver om musikens påverkan på
individer, hur pulsen sjunker, musklerna blir mer avslappnade, immunförsvaret stärks och hur
andningen blir djupare och långsammare. Vidare skriver Theorell (2014) om hur valet av musik
kan påverka hjärtfrekvensen. En sång med långsamt tempo leder till en sänkt hjärtrytm och
sänkt hjärtfrekvens, medan en sång med högt tempo leder till ökad hjärtfrekvens och även ökad
energi hos kördeltagarna. Författarna menar att deltagarnas upplevelse av att bli mer
avslappnade kan vara detsamma som muskelavspänning, lugnare andning och sänkt puls.
Innevarande studie presenterar således nya resultat där patienter blev avslappnade av
körinterventionerna. Detta är relevant enligt författarna för att vidare tillämpa körsång som en
avslappnande omvårdnadsåtgärd. Då fysisk aktivitet tillämpas som omvårdnadsåtgärd vid
stressymtom då det är avslappnande (Skärsäter, 2014), bör även körsång tillämpas som
omvårdnadsåtgärd mot stressymtom enligt författarna då innevarande studies resultat visar att
det är avslappnande.
Det finns även evidens vilken styrker att musikterapi hjälper vid kronisk smärtproblematik
(Theorell, 2014), likt de resultat Hopper et al. (2016) beskriver. Det går alltså att se flera likheter
mellan resultaten från de originalartiklar vilka inkluderats i denna studie med tidigare forskning
om körsång, musikterapi och musikens inverkan hos individer. Detta styrker teorin om att
körsång kan tillämpas som en omvårdnadsåtgärd. Även det faktum att flera av originalartiklarna
redovisar studiedeltagarnas ökade förmåga att hantera sina sjukdomsstimuli, både fysiska och
21
psykiska (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015;
Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin
et al., 2013), visar att körsång kan tillämpas som en omvårdnadsåtgärd enligt författarna.
Således finns ny evidens för att körsång som omvårdnadsåtgärd kan underlätta hantering av
sjukdomsstimuli, vilket kan vara en av flera terapiformer för bland annat patienter med kronisk
smärtproblematik. Körsång kan utvecklas till ett värdefullt komplement för redan existerande
smärtbehandling anser författarna.
Den psykiska hälsan förbättrades under tiden för körinterventionerna och efter att de avslutats
(Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et
al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al.,
2013). Flera deltagare med olika sjukdomsbilder underströk vikten av att i en neutral miljö få
möta andra individer vilka hade förståelse för individens hälsoproblematik, detta möjliggjorde
hantering av sjukdomsstimuli (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-
Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon
et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Skärsäter (2014) menar att ett socialt sammanhang har en
betydande roll för förbättrad psykisk hälsa. Författarna till denna studie menar att det är
problematiskt att bedöma om förbättringen i resultat på den psykiska hälsan beror på körsången
i sig som aktivitet eller enbart på det sociala sammanhanget. Reagon et al. (2016) beskriver att
körsången fungerade som en copingstrategi vilken minskade stressen, då det blev en distraktion
från sjukdomen. Detta stöds av Theorell (2014) då han beskriver körsång som en copingstrategi
och musik i ett större perspektiv som en copingstrategi vilken minskar stress och blir en
distraktion från negativa stimuli. Innevarande studie bekräftar således tidigare forskning vilken
menar att det är körsången i sig, den aktiva aktiviteten, vilken leder till ett ökat psykiskt
välmående.
Två studier presenterade resultatet att studieteltagare valt att minska eller avsluta sin
läkemedelsbehandling med anledning att körinterventionerna kunde tillfredsställa deras behov
istället för läkemedel under kortare eller längre tid (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016).
Hur detta skedde, om det enbart var på grund av kören som det blev möjligt att avsluta
läkemedelsbehandling helt, hur länge individerna var utan läkemedel, samt vilken eller vilka
läkemedelsbehandlingar det rörde sig om presenteras inte i originalartiklarna. Enligt författarna
saknas vidare information om minskad eller avslutad läkemedelsbehandling i originalartiklarna,
då resultatet är av stor vikt i diskussionen om hur körsång kan tillämpas som icke-
22
farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Om det går att bevisa att körsång kan komplettera eller
ersätta viss läkemedelsbehandling är det enligt författarna ett starkt argument för att tillämpa
körsång som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet då vissa läkemedel kan tillföra negativa
biverkningar.
Fysisk aktivitet minskar exempelvis depression, ångest och stressymtom, men är även en viktig
faktor under behandling av stroke, Parkinsons sjukdom och olika cancerformer (Rydholm
Hedman, 2014; Skärsäter, 2014). Fysisk aktivitet tillämpas inom svensk hälso- och sjukvård
som en omvårdnadsåtgärd i syfte att förbättra både fysisk och psykisk ohälsa. Den psykologiska
förklaringen till varför det hjälper är att motion kan bryta negativa och destruktiva tankar och
tankemönster. Den fysiska aktiviteten kan även innebära ett nytt givande socialt sammanhang
(Skärsäter, 2014). Författarna ser tydliga likheter med denna beskrivning av den fysiska
aktivitetens inverkan på både fysisk och psykisk hälsa och de resultat vilka framkommit i de
originalartiklar vilka granskats i denna studie (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre,
2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al.,
2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Författarna anser således att innevarande
studie återigen bekräftar att körsång kan fungera som omvårdnadsåtgärd, vilket är viktiga
resultat i relation till innevarande studies syfte.
Något som talar mot körsång som omvårdnadsåtgärd är Werner et al. (2014) studie vilken visar
att depressionssymtom förvärrades hos de studiedeltagare vilka deltog i körinterventionen.
Flera negativa återkopplingar från andra studier förekom i form av oro och stress inför
körframträdanden (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Theorell
(2014) skriver att musik kan ge negativ såväl som positiv inverkan hos individer och att
musikterapi inte bör innebära prestationskrav för att det ska leda till positiva resultat.
Körframträdanden, vilket genomfördes i flera av körinterventionerna, kan upplevas som ett
prestationskrav för deltagarna (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Tamplin et al., 2013).
Möjligen kan körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd få mer fruktsamma resultat
om körframträdanden uteblir. Samtidigt kan ett körframträdande, under kontrollerade former,
fylla en viktig funktion för att patienterna ska få en möjlighet att övervinna rädslor (Eyre, 2011).
Därmed är det av stor vikt enligt författarna att föra en diskussion kring det eventuella
körframträdandets funktion och syfte när körsång genomförs som en omvårdnadsåtgärd.
23
I fem av de tio originalartiklarna förekom bortfall i olika storlek (Bilaga 4). Bortfallen berodde
oftast på att studiedeltagarna valde att avsluta sitt deltagande i köraktiviteten. Detta kan vara ett
mörkertal av negativ respons på körinterventionen och vara en orsak till eventuellt felaktiga
och icke-generaliserbara data i originalartiklarna. Det kan tyda på att körsång inte är en
aktivitet vilken ger positiv påverkan hos alla individer, utan enbart för de vilka är intresserade
av och bekväma med körsång. Samtidigt går det inte att dra några slutsatser kring bortfallet då
det i flera studier inte var möjligt att kontakta de deltagare vilka avslutade sitt medverkande
(Dingle et al., 2012; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Werner et al., 2017).
Begriplighet
Antonovsky (1987) definierar begreppet begriplighet som att människan har förståelse för de
stimuli vilka hen utsätts för. Dessa stimuli kan finnas i människans miljö men även inom
människan, så som känslor. Ett resultat vad gäller begriplighet fanns i studiedeltagarnas
självuppfattning, till exempel hur deltagarna förstod sin hälsoproblematik, hur de förstod sig
själva i ett nytt sammanhang och hur de uppfattade sig själva i relation till andra individer
(Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2016; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,
2016; Tamplin et al., 2013).Studiedeltagarna upplevde en återupptäckt av sin identitet, kunde
se sig själva som sociala individer och fick ett nytt positivt perspektiv på den egna identiteten
(Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). Allgulander (2016) förklarar att nya
erfarenheter, i detta fall körsång, leder till nya tankesätt. Det kan förstärka möjligheten att
förbättra begripligheten. Således finns det resultat i denna studie vilka visar på ökad
begriplighet hos studiedeltagarna, både vad gäller att förstå stimuli från sin egen
hälsoproblematik och stimuli inifrån sig själva. Detta är nya resultat vilka bekräftar att körsång
som aktivitet kan vara en väg till salutogenes.
Hanterbarhet
Hanterbarhet innebär att människan har resurser till sitt förfogande för att kunna hantera de
stimuli vilka människan utsätts för. Dessa resurser kan finnas hos människan men även hos
andra individer vilka finns i människans närhet (Antonovsky, 1987). Enligt denna studies
resultat blev körsången en resurs för deltagarna att hantera sjukdomsstimuli (Clements-Cortes,
2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et
al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Hantering av
sjukdomsstimuli var grunden i diskussionen ovan om körsång som omvårdnadsåtgärd. Det är
24
även grunden till en ökad hanterbarhet enligt författarnas förståelse av Antonovskys (1987)
definition av hanterbarhet.
Körinterventionen förbättrade deltagarnas hantering av känslostimuli då de upplevde sina
känslor som mer stabila (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Tamplin et al.,
2013). Detta resultat styrks av Theorell (2014) då han redogör för att musik kan hämma
intensiteten och frekvensen av känslostimuli. Även en förändrad självuppfattning i form av ökat
självförtroende ledde till att deltagarna förstod att de var kapabla till att förvärva glömda eller
nya förmågor (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et
al., 2016). Det ökade självförtroendet hos deltagarna blev en resurs för att uppleva sig själva
som kapabla till att hantera stimuli. Författarna menar att deltagarnas ökade självförtroende kan
vara en av de faktorer vilka leder till det ökade psykiska välbefinnandet hos studiedeltagarna.
Detta resonemang återfinns även hos Bailey och Davidson (2003) där studiedeltagarnas
självkänsla är en av anledningarna till ökad livskvalitet. Likaså menar Georgsson (2007) då hon
redovisar en relation mellan ökat självförtroende och ökat välbefinnande. Dessa resultat är ny
värdefull kunskap vilka stödjer författarnas tes att körsång kan tillämpas som
omvårdnadsåtgärd utifrån teorin om KASAM.
Körinterventionerna ledde i flera fall till utvecklad struktur och nya rutiner i vardagen för
studiedeltagarna (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016;
Lagacé et al., 2016). Författarna menar att körsångens inverkan på motivationsgraden var ett
verktyg för att kunna skapa rutiner och strukturer. Detta är ett tecken på ökad hanterbarhet hos
deltagarna, då de var kapabla till att hantera vardagen. Rutiner kan vara ett verktyg för att
förbättra den psykiska hälsan (Skärsäter, 2014). I flera studier påverkade det även
studiedeltagarnas fysiska hälsa i och med mer regelbundna ät- och sovvanor (Eyre, 2011). Detta
menar författarna visar på en relation mellan den fysiska och psykiska hälsan, vilket visar på
möjligheterna med körsång som omvårdnadsåtgärd i ett bredare perspektiv.
I de fall då körinterventionerna kunde erbjuda rätt form av stöd till deltagarna för att övervinna
rädslor, ledde interventionerna till ökad motivation för att delta i kören och engagera sig i andra
intressen och aktiviteter (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,
2016; Tamplin et al., 2013). Detta tyder på en ökad hanterbarhet hos deltagarna, men vad
innebär rätt form av stöd? Antonovsky (1987) menar att andra individer, exempelvis
körledaren, kan vara ett verktyg för att öka hanterbarhet. Därför menar författarna till denna
25
studie att körledaren är en form av stöd i körinterventionen. Om körledaren inte är kompetent
nog att vägleda individer med olika hälsoproblematik kan körsången bli en källa till obehag
eller ouppnådd salutogenes. Detta återfanns i Werner et al. (2017) där depressionssymtomen
förvärrades hos studiedeltagarna. I denna studie var körledaren en professionell musiker utan
terapeututbildning. I resterande nio studier hade körledarna antingen en
musikterapeututbildning eller erfarenhet av att leda patienter i körsång. Författarna menar att
detta kan betyda att körledaren har en väsentlig roll i körinterventionernas resultat, då
körledaren både är ett stöd och ett verktyg för att kunna påverka deltagarnas hanterbarhet. Om
körsång ska vara en väl fungerande omvårdnadsåtgärd är detta en väsentlig aspekt att ta hänsyn
till enligt författarna.
Meningsfullhet
Meningsfullhet innebär att livet har en känslomässig innebörd i människans vardag, att livets
göromål är värda en känslomässig investering och ett engagemang (Antonovsky, 1987). Ett
resultat vilket visade på ökad meningsfullhet hos deltagarna var att de genom körinterventionen
fick en känsla av tillhörighet. Detta berodde framför allt på att deltagarna hade liknande
erfarenheter av sin hälsoproblematik, vilket ledde till en gemensam gruppidentitet och en
vänskap även utanför interventionen (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011;
Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013).
Körinterventionerna lade inte någon större vikt vid specifika diagnoser, utan det väsentliga var
körsången, gruppen och dess medlemmar (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre,
2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016;
Tamplin et al., 2013; Werner et al., 2017). Detta menar författarna kan vara en anledning till
känslan av tillhörighet då det var individen och sången som stod i centrum istället för
sjukdomen. Dock kan den gemensamma hälsoproblematiken skapa en trygghet för deltagarna
då det i gruppen fanns en ömsesidig förståelse. Bungay och Skingley (2008) menar att sång i
grupp ger en större känsla av jämlikhet och möjlighet att integrera med andra individer i
jämförelse med andra sociala aktiviteter. Körsången blev således viktig för deltagarna i sin
vardag då den ledde till att de var en del av ett sammanhang och genom detta utvecklade en
vänskap till andra deltagare (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Tamplin et al., 2013).
Vänskapen gav i sin tur deltagarna ett känslomässigt engagemang i körinterventionen vilket
ökade graden av meningsfullhet. Denna studies resultat bekräftar således Bungay och Skingleys
(2008) teori om att körsång är en betydelsefull aktivitet. Detta anser författarna styrker
26
innevarande studies tes om att införa körsång som omvårdnadsåtgärd i hälso- och sjukvården,
särskilt då körsång tydligt påverkar graden av meningsfullhet.
Bailey och Davidsons (2003) studie, där deltagarna var hemlösa män med varierande psykisk
hälsa, visar att körsång kan höja livskvaliteten. Innevarande studie visade att
körinterventionerna hade ett positivt inflytande på studiedeltagarnas sinnesstämning genom att
de skapade en känsla av tillfredsställelse och optimism hos deltagarna (Clements-Cortes, 2013;
Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et
al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Även detta var ett exempel på hur
körsången ökade studiedeltagarnas grad av meningsfullhet, då känslan av tillfredsställelse och
optimism gav en känslomässig innebörd till körinterventionen (Antonovsky, 1987). Detta är ett
nytillkommet exempel på hur körsång kan påverka graden av meningsfullhet och därmed
tillämpas som omvårdnadsåtgärd enligt författarna.
Komponenten meningsfullhet anses även vara begreppet KASAM:s motivationskomponent.
Om en människa finner ökad motivation till att genomföra en aktivitet, så som körsång, ökar
även graden av meningsfullhet (Antonovsky, 1987). Denna studies resultat fann flera exempel
på att ökad motivation gjorde att deltagarna ansåg att körsången var meningsfull och att de såg
fram emot nästa körrepetition (Clement-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper
et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Detta resultat tillsammans med övriga
resultat ovan om KASAM ger enligt författarna en tydlig bild av att körsång kan och bör
tillämpas som en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd inom svensk hälso- och sjukvård.
Kliniska implikationer
Genom att oka kunskapen om icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan vården utveckla
sin verksamhet och erbjuda fler behandlingsalternativ. Körsång är ett kostnadseffektivt
alternativ då det är en gruppaktivitet vilken kan genomföras med endast en körledare (Geisler,
2012). Körsång som omvårdnadsåtgärd kan appliceras som exempelvis terapi för individer med
psykisk sjukdom eller talterapi för individer med afasi (Theorell, 2014; Zumbansen, Peretz &
Hébert, 2014). Körsång kan även vara ett socialt sammanhang och en copingstrategi för
individer med kronisk sjukdom (Theorell, 2014).
Utanförskap riskerar att leda till ohälsa (Uppsala kommun, 2013), bland annat då individen inte
har de resurser till förfogande för att uppnå salutogenes i enlighet med Antonovskys (1987)
27
huvudkomponent hanterbarhet. I Sverige består lite mer än en tredjedel av alla hushåll av
ensamhushåll. I genomsnitt uppger sexton procent av befolkningen att de känner sig ensamma
(SCB, 2016). Att sjunga i kör är en möjlig väg att erhålla nya bekantskaper samt känna en
gemenskap och en känsla av tillhörighet (Bungay & Skingley, 2008; Dingle et al., 2012).
Ensamhet är således en form av utanförskap, segregation likaså. I dagens samhälle är det många
vilka invandrar till Sverige. År 2016 var var sjätte individ vilka bodde i Sverige födda
utomlands (SCB, 2017). Författarna menar att språket kan upplevas vara ett hinder för
individen, men är en väsentlig faktor för att bli en del av samhällets gemenskap. Eyre (2011)
visade däremot att språkskillnader inte är ett hinder för körsång. Författarna anser att körsång
är relevant för att skapa en väg till integration i samhället då det, vilket nämnts ovan, är en
inkluderande aktivitet även om individen har språkliga hinder.
Innevarande studie har visat att körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd är
genomförbar i flera patientgrupper, så som patienter med kronisk smärta, afasi, fysiska
funktionsnedsättningar, cancerpatienter och patienter med olika former av psykisk ohälsa.
Författarna har däremot sett ett möjligt hinder för att delta i körsång om patienten är
sängbunden. Trots detta hinder är körsång en inkluderande omvårdnadsåtgärd då ett brett
spektrum av patienter kan delta. Således utesluter inte denna omvårdnadsåtgärd någon individ
utifrån en specifik diagnos, menar författarna. Det finns istället en möjlighet till inkludering av,
om inte alla, många patientgrupper. Körsång är en relevant framtida icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd för att skapa förutsättningar för en jämlik hälso- och sjukvård.
Det finns redan flera tillämpade icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vilket nämnts ovan,
exempelvis vårdhund, fysisk aktivitet och taktil beröring (Asp & Ekstedt, 2014; Bergh, 2014;
Skärsäter, 2014; Socialstyrelsen, 2014). Författarna menar att körsång som icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd är en möjlig väg att vidareutveckla den icke-farmakologiska komponenten
inom den svenska hälso- och sjukvården. Körsång är en del av de aktiviteter vilka tillämpas vid
musikterapi, men innevarande studie bevisar att körsång i sig bör utgöra en separat
omvårdnadsåtgärd.
Körsång är en aktivitet vilken möjligen inte passar för alla individer. Detta är något de
inkluderade originalartiklarnas bortfall eventuellt talar för, även om det inte går att dra några
slutsatser därom. Innevarande studie har dock visat att körsång är en icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd vilken passar för flera patientgrupper och ger positiva resultat utifrån
28
Antonovskys (1987) teori om hur människan uppnår salutogenes. Författarna anser att detta bör
beaktas vid tillämpning av körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd.
Metoddiskussion
Urval
Författarna valde att använda designen systematisk litteraturstudie i denna studie då den
designen bäst besvarade studiens syfte, nämligen att sammanställa redan existerande forskning.
Artikelsökningen utfördes i databaser vilka godkänts av Uppsala universitet och enbart artiklar
vilka tillhandahölls av universitetet inkluderades. Inkluderade studier skulle vara etiskt
godkända originalartiklar om körsångens. Studierna skulle vara publicerade på engelska eller
svenska i vetenskapliga tidskrifter mellan år 2006 och 2017 med studiedeltagare över 18 år.
Dessa inklusionskriterier fanns för att finna internationell forskning med vuxna studiedeltagare.
Dessutom skulle studierna behandla körsångens inverkan på hälsa hos patienter vilka uppsökte
hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett omvårdnadsboende. Detta
inklusionskriterium fanns för att besvara studiens syfte. Ingen begränsning fanns till länder,
kön, etnisk eller kulturell härkomst då författarna ville fokusera på sambandet mellan patienter,
körsång och KASAM. Ett av studiens exklusionskriterier var patienter vilka vårdades inom
slutenvård eller palliativ vård. Dessa kriterier fanns eftersom författarna ville utesluta
sängbundna patienter då körsång är en fysisk aktivitet vilken kan påverkas av kroppsposition
(Malde, Allen & Zeller, 2009). Dessutom exkluderades studier där studiedeltagarna var
professionella sångare inom yrkena körsångare och solist. Detta exklusionskriterium fanns då
dessa studier inte hade ett tydligt patientperspektiv.
Kvalitets- och resultatanalys
For att forsakra sig om en tillforlitlig objektiv kvalitetsgranskning studerade författarna
metodlitteratur och använde framtagna mallar for kvalitetsgranskning (Forsberg & Wengström,
2016). Den första kvalitetsgranskningen utfördes av författarna var för sig utefter valda
kvalitetsgranskingsmallar (Bilaga 1, 2 & 3). Därefter diskuterade författarna sina respektive
kvalitetgranskningar och värderade originalartiklarnas kvalitet tillsammans. Vid frågor
konsulterades forfattarnas handledare. Mallarna hjälpte författarna att besvara frågor om
studiernas kvalitet. Däremot var mallarna inte anpassade för att granska studier vilka var av
både kvantitativ och kvalitativ karaktär eller kvantitativa studier vilka saknade kontrollgrupper.
Detta ledde till att författarna valde, efter råd av handledaren, att använda mallar till studier
vilka de inte var anpassade för. Det kan innebära en risk för att kvalitetgranskningens arbete
29
inte var tillförlitlig, trots gediget arbete. Denna brist på välanpassade
kvalitetsgranskningsmallar skapade ett hinder för att genomföra denna sorts litteraturstudie.
För att minska risken för en subjektiv resultatanalys utfördes denna individuellt av respektive
författare. Sedan identifierade författarna tillsammans återkommande teman i de olika
originalartiklarna. Dessa teman delades upp i nio kategorier (Tabell 2). Originalartiklarna
granskades gemensamt ytterligare en gång och förekomsten av kategorierna beräknades utifrån
var ny gång en kategori framkom i en originalartikel.
För att kunna besvara studiens första del av syftet, att utreda om körsång kan vara en
omvårdnadsåtgärd, fokuserade författarna på kategorin hantering av sjukdomsstimuli. Även
kategorin negativa känslor redovisades för att besvara denna del av syftet. För att kunna besvara
syftets andra del, om denna hypotetiska omvårdnadsåtgärd kunde relateras till KASAM
(Antonovsky, 1987), användes åtta av nio identifierade kategorier. Författarna utgick från
Antonovskys egna definitioner av KASAM-begreppen. Kategorin negativa känslor redovisades
inte i detta sammanhang då den kategorin inte kunde härledas till något av KASAM-begreppen.
Några av studiens kategorier återkommer i samtliga KASAM-begrepp då dessa kategorier är
väsentliga för både begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta genomförde
författarna utifrån Antonovskys egna definitioner och redogörelser för hur människan uppnår
salutogenes genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Studiens styrkor och svagheter
De tio inkluderade originalartiklarna hade kvantitativ och/eller kvalitativ design. Samtliga
originalartiklar uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna, var etiskt godkända av en etisk
kommitté samt ansågs hålla en medelhög till hög kvalitet. Originalartiklarna var från olika
länder och inkluderade individer med olika kön, åldrar och kulturell tillhörighet. Detta styrker
litteraturstudiens tillförlitlighet. De olika studierna hade deltagare vilka skilde sig åt gällande
hälsoproblematik, vilket leder till att resultaten kan generaliseras till ett brett spektrum av
patienter.
Antalet originalartiklar var få vilket kan minska tillförlitligheten i denna litteraturstudie. Stark
evidens för interventionens specifika påverkan hos patientgrupperna kunde inte redovisas. Flera
av originalartiklarna hade stora bortfall i sina studier, vilket riskerar att leda till missvisande
data. Enbart en studie hade en kontrollgrupp vilken de kunde jämföra interventionsresultaten
30
med. Resterande originalartiklar svarade enbart på hur en specifik grupp påverkades av
körinterventionerna, men inte i jämförelse med andra grupper vilka inte sjunger i kör. Samtliga
originalartiklar var skrivna på engelska, vilket inte är ett modersmål för författarna och därmed
utgjorde en risk för feltolkning av resultaten i originalartiklarna.
Etiska overvaganden
För att studien skulle hålla hög kvalitet inkluderades endast originalartiklar vilka fått
godkännande av en etisk kommitte. Det ledde till att författarna, förutom i början av studien,
inte var i behov av att granska samtliga originalartiklars etiska överväganden. Författarna
reflekterade över etiska aspekter i den egna studien och redovisade samtliga resultat utifrån de
inklusions- och exklusionskriterier vilka fanns.
Vidare forskning
Vidare forskning rekommenderas då det nuvarande utbudet av aktuell forskning inom amnet ar
begränsat. Det saknas i synnerhet forskning med randomiserade kontrollgrupper, vilket är en
nödvändighet för att få generaliserbara och signifikanta resultat. Interventioner vilka pågår
under längre tid än ett år är önskvärt. Även mer forskning med körinterventioner är nödvändig
hos samtliga patientgrupper, vilka uppsöker öppenvård och vilka bor på omvårdnadsboenden,
för att utröna generaliserbara resultat för specifika patientgrupper såväl som för allmän
omvårdnad.
Slutsats
Resultaten av denna studie betonade värdet av körsång som en icke-farmakologisk
omvårdnadsåtgärd vid olika former av ohälsa. Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang
vara ett verktyg för att hantera hälsoproblematik hos patienter vilka uppsöker öppenvård samt
vilka bor på omvårdnadsboenden. För att uppnå salutogenes och höja livskvaliteten hos
individer i samhället bör körsång tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska
omvårdnadsåtgärder. Med ett bra ledarskap och en trygg miljö kan känsla av sammanhang öka
hos patienterna på ett relativt enkelt och kostnadseffektivt sätt.
31
REFERENSER
Allgulander, C. (2016). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Asp, M. & Ekstedt, M. (2014) Trötthet, vila och sömn. I H. Wjik & A-K. Edberg (Red.).
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., ss. 364-412). Lund: Studentlitteratur.
Bailey, B.A. & Davidson, J.W. (2003). Amateur Group Singing as a Therapeutic Instrument.
Nordic Journal of Music Therapy, 12:1, 18-32. doi: 10.1080/08098130309478070
Benton, A.L. & Joynt, R.J. (1960). Early Descriptions of Aphasia. Archives of Neurology, (3)2,
205-222. doi: 10.1001/archneur.1960.00450020085012
Benz, C., Bull, T., Mittelmark, M. & Vaandrager, L. (2014). Culture in salutogenesis: the
scholarship of Aaron Antonovsky. Global Health Promotion, 21(4), 16-23. doi:
10.1177/175797591452855044
Bergh, I. (2014). Smärta. I H. Wjik & A-K. Edberg (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och
ohälsa (2. uppl., ss. 421-436). Lund: Studentlitteratur.
Bungay, H. & Skingley, A. (2008). The Silver Song Club Project:Summary of a Formative
Evaluation. Hämtad 18 september, 2017, från http://www.canterbury.ac.uk/health-and-
wellbeing/sidney-de-haan-research-centre/sidney-de-haan-research-centre.aspx
Clements-Cortes, A.A. (2013). Buddy’s Glee Club: Singing for Life. Activities, Adaption &
Aging, 37, 273-290. doi: 10.1080/01924788.2013.845716
Dammen Mosand, R. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I H.
Almås, D-G. Stubberud & R. Gronseth (Red.) Klinisk omvårdnad 1. (2. uppl., ss. 499-527).
Stockholm: Liber.
32
Dingle, G.A., Brander, C., Ballantyne, J. & Baker, F.A. (2012). ‘To be heard’: The social and
mental health benefits of choir singing for disadvantaged adults. Psychology of Music, 41(4),
405-421. doi: 10.1177/0305735611430081
Eyre, L. (2011). Therapeutic Chorale for Persons with Chronic Mental Illness: A Descriptive
Survey of Participant Experiences. Journal of Music Therapy, 48(2), 149-160.
Flensner, G. (2014). Det vetenskapliga ämnet. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.). Att bli
sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne (ss. 85-120). Lund: Studentlitteratur.
Fogg-Rogers, L., Buetow, S., Talmage, A., McCann, C.M., Leão, S.H.S., Tippett, L., Leung,
J., McPherson, K.M. & Purdy, S.C. (2015). Choral singing therapy following stroke or
Parkinson’s disease: an exploration of participants’ experiences. Disability and Rehabilitation:
An international, multidisciplinary journal, 38(10), 952-962. doi:
10.3109/09638288.2015.1068875
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Geisler, U. (2012). Choral Research 1960-2010 Bibliography. Lund: Media-Tryck.
Georgsson, K. (2007). Körsång som fritidsaktivitet: en källa till välbefinnande. Stockholm:
Stockholms Universitet. Hämtad den 30 augusti, 2017, från http://su.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A197572&dswid=-9571
Hammar, L.M., Emami, A., Götell, E. & Engström, G. (2011). The impact of caregivers' singing
on expressions of emotion and resistance during morning care situations in persons with
dementia: an intervention in dementia care. Journal of Clinical Nursing, 20 (7-8), 969-78. doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03386.x.
Hammarström, B., Holwaster, M. & Leo Svenne, C. (2014). Vägen tillbaka. Uppsala:
Landstinget i Uppsala län.
33
Hopper, M.J., Curtis, S., Hodge, S. & Simm, R. (2016). A qualitative study exploring the effects
of attending a community pain service choir on wellbeing in people who experience chronic
pain. British Journal of Pain, 10(3), 124-134. doi: 10.1177/2049463716638368
Lagacé, M., Briand, C., Desrosiers, J. & Larivière, N. (2016). A qualitative exploration of a
community-based singing activity on the recovery process of people living with mental illness.
British Journal of Occupational Therapy, 79(3), 178-187. doi: 10.1177/0308022615599171
Larsson, O. (2013). Smärta. I N. Grefberg (Red.). Medicinboken: Orsak, symtom, diagnostik,
behandling (5. uppl., ss. 659-670). Stockholm: Liber.
Lepp, M. (2014). Kreativitet och skapande. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens
grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2. Uppl., ss. 539-563). Lund: Studentlitteratur.
Malde, M., Allen, M. & Zeller, K.A. (2009). What every singer needs to know about the body.
San Diego: Plural Pub.
Petchkovsky, L., Robertson-Gillam, K., Kropotov, J. & Petchkovsky, M. (2013). Using QEEG
parameters (asymmetry, coherence, and P3a Novelty response) to track improvement in
depression after choir therapy. Advances in Mental Health, 11(3), 257-267.
Reagon, C., Gale, N., Dow, R., Lewis, I. & van Deursen, R. (2016). Choir singing and health
status in people affected by cancer. European Journal of Cancer Care. doi: 10.1111/ecc.12568
Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A-K. Edberg & H. Wjik
(Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., ss. 333-359). Lund:
Studentlitteratur.
Sandman, L. & Källström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
SCB (2016). Undersökningar om levnadsförhållanden. Stockholm: Statistiska centralbyrån..
Hämtad 20 november, 2017, från http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-
statistik/sok/?query=ensamhet&Tab=
34
SCB (2017). Invandring och utvandring i Sverige över tid. Stockholm: Statistiska
centralbyrån. Hämtad 20 november, 2017, från http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-
statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/
SFS 2017:211. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 23 maj,
2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Skinner, J.S., Cooper, A. & Feder, G.S. (2007). Secondary prevention for patients following a
myocardial infarction: summary of NICE guidance. Heart, 93(7), 862-864. doi:
10.1136/hrt.2007.124321
Skärsäter, I. (2014). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa
- på grundläggande nivå (2. uppl., ss. 99-127). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2014). Vårdhund för personer i särskilt boende. Hämtad 19 oktober, 2017,
från
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/vardhu
nd
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder:
Hälsa och ohälsa (2. uppl., ss. 611-642). Lund: Studentlitteratur.
Svensk Sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening.
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Tamplin, J., Baker, F.A., Jones, B., Way, A. & Lee, S. (2013). ‘Stroke a Chord’: The effect of
singing in a community choir on mood and social engagement for people living with aphasia
following a stroke. NeuroRehabilitation, 32, 929-941. doi: 10.3233/NRE-130916
35
Theorell, T. (2014). Psychological Health Effects of Musical Experiences. Berlin: Springer.
Uppsala kommun (2013). Definition av begreppet utanförskap. Uppsala: Uppsala kommun.
Hämtad 21 november, 2017, från
https://www.uppsala.se/contentassets/e990921650754149a109bd5947d6ffd3/ks-arende-18-
definiation-av-begreppet-utanforskap.pdf
Werner, J., Wosch, T. & Gold, C. (2017). Effectiveness of group therapy versus recreational
group singing for depressive symptoms of elderly nursing home residents: pragmatic trial.
Aging & Mental Health, 21(2), 147-155. doi: 10.1080/13607863.2015.1093599
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandstrom, B. (2016). Evidensbaserad
omvardnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Zumbansen, A., Peretz, I. & Hébert, S. (2014). Melodic Intonation Therapy: Back to Basics
for Future Research. Frontiers in Neurology, 5(7). doi: 10.3389/fneur.2014.00007
36
BILAGA 1
Checklista för kvantitativa artiklar – RCT(randomiserade kontrollerade studier)
A. Syftet med studien?
Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja☐ Nej☐
Är designen lämplig utifrån syftet?
Ja☐ Nej☐
B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna?
Vilka är exklusionskriterierna?
Är undersökningsgruppen representativ?
Ja☐ Nej☐
Var genomfördes undersökningen?
När genomfördes undersökningen?
Är powerberäkningen gjord?
Ja☐ Nej☐
Vilket antal krävdes i varje grupp?
Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive kontrollgrupp (KG)?
EG= KG=
Var gruppstorleken adekvat?
Ja☐ Nej☐
C. Interventionen Mål med interventionen?
Vad innehöll interventionen?
Vem genomförde interventionen?
37
Hur ofta gavs interventionen?
Hur behandlades kontrollgruppen?
D. Mätmetoder Vilka mätmetoder användes?
Var reliabiliteten beräknad?
Ja☐ Nej☐
Var validiteten diskuterad?
Ja☐ Nej☐
E. Analys Var demografiska data liknande i EG och KG?
Ja☐ Nej☐
Om nej, vilka skillnader fanns?
Hur stort var bortfallet?
Kan bortfallet accepteras?
Var den statistiska analysen lämplig?
Ja☐ Nej☐
Om nej, varför inte?
Vilka var huvudresultaten?
Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG?
Ja☐ Nej☐
Om ja, vilka variabler?
Vilka slutsatser drar författaren?
Instämmer du?
Ja☐ Nej☐
38
F. Värderingar Kan resultaten generaliseras till annan population?
Ja☐ Nej☐
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ja☐ Nej☐
Överväger nyttan av interventionen ev. risker?
Ja☐ Nej☐
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
Ja☐ Nej☐
Motivera:
39
BILAGA 2
Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella studier
A. Syftet med studien?
Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja☐ Nej☐
Är designen lämplig utifrån syftet?
Ja☐ Nej☐
B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna?
Vilka är exklusionskriterierna?
Vilken urvals metod användes?
☐ randomiserat urval
☐ obundet slumpmässigt urval
☐ kvoturval
☐ klusterurval
☐ konsekutivt urval
☐ urvalet är ej beskrivet
Är undersökningsgruppen representativ?
Ja☐ Nej☐
Var genomfördes undersökningen?
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
C. Mätmetoder Vilka mätmetoder användes?
Var reliabiliteten beräknad?
Ja☐ Nej☐
Var validiteten diskuterad?
Ja☐ Nej☐
D. Analys
40
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
Ja☐ Nej☐
Om nej, vilka skillnader fanns?
Hur stort var bortfallet?
Finns en bortfallsanalys?
Ja☐ Nej☐
Var den statistiska analysen lämplig?
Ja☐ Nej☐
Om nej, varför inte?
Vilka var huvudresultaten?
Erhölls signifikanta skillnader?
Ja☐ Nej☐
Om ja, vilka variabler?
Vilka slutsatser drar författaren?
Instämmer du?
Ja☐ Nej☐
E. Värdering Kan resultaten generaliseras till annan population?
Ja☐ Nej☐
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ja☐ Nej☐
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
Ja☐ Nej☐
Motivera:
41
BILAGA 3
Checklista för kvalitativa artiklar
A. Syftet med studien
Vilken kvalitativ metod har använts?
Är designen för studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja☐ Nej☐
B. Undersökningsgrupp Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna).
Ja☐ Nej☐
Var genomfördes undersökningen?
Urval- finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?
Vilken urvalsmetod användes?
☐ Strategiskt urval
☐ Snöbollsurval
☐ Teoretiskt urval
☐ Ej angivet
Beskriv undersökningsgruppen(ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).
Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja☐ Nej☐
C. Metod för datainsamling Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang sjedde datainsamling)?
Ja☐ Nej☐
Beskriv:
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)?
Beskriv:
Ange datainsamlingsmetod:
☐ ostrukturerade intervjuer
42
☐ halvstrukturerade intervjuer
☐ fokusgrupper
☐ observationer
☐ video-/bandinspelning
☐ skrivna texter eller teckningar
Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/ studieprotokoll)?
Ja☐ Nej☐
D. Dataanalys Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?
Ange om:
☐ teman är utvecklade som begrepp
☐ det finns episodiskt presenterade citat
☐ de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är
beskrivna
☐ svaren är kodade
Resultatbeskrivning:
Är analys och tolkning av resultaten diskuterade?
Ja☐ Nej☐
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?
Ja☐ Nej☐
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens pålitlighet)?
Ja☐ Nej☐
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
Ja☐ Nej☐
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
Ja☐ Nej☐
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?
Ja☐ Nej☐
E. Utvärdering Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
Ja☐ Nej☐
Stöder insamlade data forskarens resultat?
43
Ja☐ Nej☐
Har resultaten klinisk relevans?
Ja☐ Nej☐
Finns risk för bias?
Ja☐ Nej☐
Vilken slutsats drar författaren?
Håller du med om slutsatserna?
Ja☐ Nej☐
Om nej, varför inte?
Ska artikeln inkluderas?
Ja☐ Nej☐
44
BILAGA 4
Författare,
land, årtal Titel Syfte Design, metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet
Clements-
Cortes,
Kanada, 2013
Buddy's Glee
Club: Singing for
Life
Att undersöka vilka
fördelar patienter,
vilka hade demens,
fysisk eller psykisk
sjukdom, upplevde av
att delta i en kör ledd
av en musikterapeut.
Studiens inriktning var
inom områdena hälsa,
välbefinnande och
framgångsrikt
åldrande.
Longitudinell
deskriptiv kvantitativ
och kvalitativ design.
Kvantitativa enkäter
baserade på Stanford
Chronic Disease
Self-Management
Program
Questionnaire,
SGSES, PANAS,
AQoL, vilken
fylldes i innan kören
startade och då den
pågått i 16 veckor. Kvalitativa
halvstrukturerade
intervjuer
genomfördes då
kören pågått i 16
veckor.
Kvantitativ:
28 (0) Kvalitativ: 28 (0)
Interventionen
resulterade i minskad
ångest, ökade positiva
känslor och ökad känsla
av tillhörighet hos
deltagarna.
Hög
Dingle et al.,
Australien,
2012
‘To be heard’:
The social and
mental health
benefits of choir
singing for
disadvantaged
adults
Att utforska vilka
erfarenheter
kördeltagande gav
patienter i relation till
välbefinnande.
Patienterna hade en
psykisk, fysisk eller
intellektuell
funktionsnedsättning.
Longitudinell
deskriptiv kvalitativ
design. Kvalitativa
halvstrukturerade
intervjuer utifrån
IPA- metoden innan
kören startade, efter
6 månader respektive
12 månader i kören.
6 (15)
Interventionen
resulterade i en ny och
uppskattad gruppidentitet
vilken ledde till
förbättringar för
deltagarnas psykiska och
fysiska hälsa.
Medelhög
Eyre, USA,
2011 Therapeutic
Chorale for
Persons with
Chronic Mental
Illness: A
Descriptive
Survey of
Participant
Experience
Att utreda relationen
mellan livskvalitet och
deltagande i en
tvåspråkig terapeutisk
kör hos patienter vilka
hade kronisk psykisk
ohälsa.
Deskriptiv
kvantitativ studie.
Kvantitativa enkäter
vilka besvarades med
likertskala. Frågorna
var designade av
författaren.
16 (0)
Interventionen
resulterade i ökad
självkänsla, nya
copingstrategier för att
hantera stress, ökad
förmåga att uttrycka
känslor, förbättrad
sinnesstämning, ökad
bekvämlighet i
gruppsammanhang och
etablerandet av
regelbundna rutiner hos
deltagarna.
Hög
Fogg-Rogers
et al.,
Storbritannien,
2015
Choral singing
therapy following
stroke or
Parkinson’s
disease: an
exploration of
participants’
experiences
Att utforska
erfarenheterna av att
delta i körterapi, samt
vilka faktorer som
påverkade deltagandet
i körterapi hos
individer vilka hade
drabbats av stroke,
patienter vilka hade
Parkinsons
sjukdom samt deras
närstående.
Deskriptiv
kvantitativ och
kvalitativ design.
Kvantitativa enkäter
utifrån WAB-R,
MDS-
UPDR,WHOQOL-
BREF, WHOQOL-
DIS, SIPSO. Kvalitativa
halvstrukturerade
intervjuer.
Kvantitativ:
23 (0) Kvalitativ: 23 (0)
Interventionen
resulterade i ett positivt
inflytande på
sinnesstämning samt
positiva förbättringar på
röst, språk och andning.
Deltagarna menade att
interventionen var en
angenäm social aktivitet.
Medelhög
Resultatanalys. Sammanställning av inkluderade artiklar (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandstrom, 2016).
45
Hopper et al.,
Storbritannien,
2016
A qualitative
study exploring
the effects of
attending a
community pain
service choir on
wellbeing in
people who
experience
chronic pain
Att undersöka hur
körsång påverkar
patienter vilka hade
kronisk smärta och hur
aktiviteten enligt
patienterna påverkade
deras välbefinnande,
självförmåga samt
relationen till deras
kroniska smärta.
Deskriptiv kvalitativ
design. Kvalitativa
halvstrukturerade
intervjuer med
patienter vilka
sjungit i kören i 2-18
månader.
7 (0)
Interventionen
resulterade i positiv
inverkan på deltagarnas
fysiska hälsa samt en
potentiell långverkande
effekt på deltagarnas
självförmåga och
psykiska välbefinnande.
Medelhög
Lagacé et al.,
Kanada, 2016 A qualitative
exploration of a
community-based
singing activity
on the recovery
process of people
living with
mental illness
Att utforska fördelarna
med körsång hos
patienter vilka hade en
psykisk sjukdom.
Vidare skulle studien
identifiera orsakerna
till de potentiella
fördelarna med
körsång.
Deskriptiv
longitudinell
kvantitativ och
kvalitativ design. Kvantitativ
demografisk och
klinisk enkät när
studien startade. Kvalitativa
halvstrukturerade
intervjuer i
fokusgrupp efter att
aktiviteten pågått i 8
månader.
Kvantitativ:
12 (6) Kvalitativ: 13 (5)
Interventionen
resulterade i återupptäckt
identitet, ökat
självförtroende, ökat
engagemang i
meningsfulla aktiviteter,
ökad förmåga att hantera
sociala sammanhang,
förbättrad fysisk hälsa
och förbättrade kognitiva
förmågor hos deltagarna.
Medelhög
Petchkovsky
et al.,
Australien,
2013
Using QEEG
parameters
(asymmetry,
coherence, and
P3a Novelty
response) to track
improvement in
depression after
choir therapy
Att undersöka
huruvida körsång
visade någon
fysiologisk förändring
i hjärnan hos patienter,
vilka hade depression.
Om sådant var fallet
skulle studien utreda
vilken fysiologisk
förändring som skedde
samt om patienterna
skattade sin psykiska
hälsa annorlunda efter
kördeltagandet.
Kvantitativ
experimentell studie. Mätning av QEEG.
Enkät utifrån BDI II när studien startade
och efter 8 veckor.
32 (0)
Interventionen
resulterade i ökat
välbefinnande,
förebyggande av
välbefinnande och en
förbättrad sinnesstämning
hos deltagarna.
Deltagarna uppskattade
även det sociala
sammanhanget.
Medelhög
Reagon et al.,
Storbritannien,
2016
Choir singing and
health status in
people affected
by cancer
Att undersöka om
körsång kan erbjuda
ett stöd till patienter
vilka hade cancer och
deras närstående.
Observationsstudie
med kvantitativ och
kvalitativ design. Kvantitativa
longitudinella
enkäter baserade på
RAND SF-36 och
HAD-skalan innan
kören startade samt
efter 3 respektive 6
månader. Kvalitativa
halvstrukturerade
intervjuer i slutet av
studien.
Kvantitativ:
203
(612) Kvalitativ: 29 (1)
Interventionen
resulterade i förbättrad
sinnesstämning, nya
copingstrategier, ökat
egenvärde, ökad
meningsfullhet och ökad
självmedvetenhet hos
deltagarna. Deltagarna
menade att körsången var
en positiv distraktion.
Medelhög
Tamplin et al.,
Australien,
2013
‘Stroke a Chord’:
The effect of
singing in a
community choir
on mood and
social
engagement for
people living
with aphasia
Att utforska
körsångens effekter
hos patienter vilka
hade afasi, gällande
deltagande i sociala
sammanhang,
kommunikation och
sinnesstämning.
Deskriptiv
kvantitativ och
kvalitativ design. En kvantitativ
enkät baserad på
GHQ-12, VAMS,
SIS-3 och SoBI i
studiens början samt
12 respektive 20
Kvantitativ:
9
(4) Kvalitativ: 7 (0)
Interventionen
resulterade i ökat
självförtroende, känsla av
tillhörighet, kamratskap,
förbättrad
sinnesstämning, ökad
motivation och förbättrad
kommunikationsförmåga
hos deltagarna.
Hög
46
following a
stroke veckor efter att kören
startade. Kvalitativa
halvstrukturerade
intervjuer.
Werner et al.,
Tyskland,
2017
Effectiveness of
group music
therapy versus
recreational
group singing for
depressive
symptoms of
elderly nursing
home residents:
pragmatic trial
Att utforska skillnader
i effekt mellan
interaktiv musikterapi i
grupp och körsång hos
patienter vilka bodde
på ett
omvårdnadsboende
och hade
depressionssymtom.
RCT-studie med
kvantitativ design. En kvantitativ MADRS enkät
fylldes i innan kören
startade samt efter 6
och 12 veckor.
113 (4)
Interventionen
resulterade i ökade
depressionssymtom hos
de deltagare vilka deltog
i körsång.
Medelhög