Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete

Författare:

Rami Al-Edlah & Chenar Hassan Mostafa - VK14

Handledare:

Carina Faag & Lars Strömberg

Examinator:

Jessica Holmgren

Kvinnors psykosociala hälsa efter mastektomi

En litteraturstudie

Womens´ psychosocial health after mastectomy

A literature review

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i

världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela

bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra

cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan

kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar

kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den

sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte:

Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa

efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga

artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier

och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de

tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete,

sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats:

Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån

deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått

mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse:

Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna

litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors

upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi.

Nyckelord: Bröstcancer, kvinnors upplevelser, mastektomi, psykosocial hälsa.

ABSTRACT

Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women in Sweden

and worldwide. Treatment for breast cancer is usually a surgical procedure where parts of the

breast or the entire breast are removed, a so-called mastectomy. Breasts are seen as a symbol

of femininity, and if removed, the woman's self-image is affected negatively. Previous

research has shown that the operation affects a woman's psychosocial health negatively, and

beside the woman’s own coping skills, social environment does have a central part in the

woman’s psychological health. Aim: The aim of this study was to describe the psychosocial

health after a mastectomy in women with breastcancer. Method: This study is a study based

on ten qualitative, scientific articles. All articles are analyzed and presented under main- and

subcategories. Results: Five major categories and nine sub-categories emerged from the

analysis, the main categories are: personal development, work, activities and economics,

female identity, mental illhealth and social network. Conclusion: Women's psychosocial

health is affected after a mastectomy, but the experience can vary based on their age and how

they cope with their feelings. Mastectomized women need individualized care. Clinical

significance: Nurses must have a good and individualized care towards these women. This

literature study will help nurses to get more knowledge of women with breast cancer

experience and psychosocial health after mastectomy.

Keywords: Breastcancer, mastectomy, psychosocial health, women´s experiences.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ............................................................................................................... i

ABSTRACT ............................................................................................................................... ii

INLEDNING .............................................................................................................................. 1

BAKGRUND ............................................................................................................................. 2

Fakta kring bröstcancer .......................................................................................................... 2

Psykosocial hälsa .................................................................................................................... 3

Omvårdnad och sjukvården .................................................................................................... 4

Bröstrekonstruktion: ............................................................................................................... 5

PROBLEMFORMULERING .................................................................................................... 6

SYFTE ........................................................................................................................................ 6

METOD ...................................................................................................................................... 7

Design ..................................................................................................................................... 7

Urval ....................................................................................................................................... 7

Datainsamlingsmetod ............................................................................................................. 7

Dataanalys .............................................................................................................................. 8

Etiska aspekter ........................................................................................................................ 9

RESULTAT ............................................................................................................................. 10

Personlig utveckling ............................................................................................................. 10

Arbete, sysselsättning och ekonomi ..................................................................................... 11

Kvinnlig identitet .................................................................................................................. 12

Psykisk ohälsa ...................................................................................................................... 13

Socialt nätverk ...................................................................................................................... 15

DISKUSSION .......................................................................................................................... 18

Metoddiskussion ................................................................................................................... 18

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 19

Slutsats ................................................................................................................................. 22

Klinisk betydelse .................................................................................................................. 22

Förslag på vidare forskning .................................................................................................. 23

Författarnas insatser ............................................................................................................. 23

REFERENSER ......................................................................................................................... 24

BILAGOR ................................................................................................................................... i

1

INLEDNING

Bröstcancer är en vanlig cancerform som drabbar främst medelålders och äldre kvinnor. I

Sverige är det ungefär 20 kvinnor varje dag som får bröstcancer. På grund av den tidiga

upptäckten och förbättrade behandlingsmetoder har överlevnaden ökat hos kvinnor med

bröstcancer (Nystrand, 2014). Varje kvinna är unik, hennes livssituation, ålder och tidigare

erfarenheter gör att behovet av information blir individuellt. Det är viktigt att vara

uppmärksam om att dessa kvinnor kan reagerar på olika vis efter en bröstcancerdiagnos. Det

kan förändra självbilden och självuppfattning samt kroppsbilden, vilket orsaka lidande för

kvinnan och hennes psykosociala hälsa och sexliv. Vi har valt att genomföra en

litteraturstudie inom området bröstcancer för att sammanställa den forskningen som finns

kring ämnet, och på så vis öka kunskapen hos läsaren. Vi, författarna till detta arbete har

varken studerat kring ämnet bröstcancer tidigare i utbildningen eller arbetat kliniskt med det.

Dock har vi båda haft våra verksamhetsförlagda utbildningar via högskolan, på gynekologiska

vårdavdelningar, därifrån har intresset för kvinnohälsan vuxit fram.

2

BAKGRUND

Inledningsvis presenteras fakta kring bröstcancer, därefter psykosocial hälsa och slutligen

omvårdnad och bröstrekonstruktion.

Fakta kring bröstcancer

Epidemiologi

Nio tusen cancerdiagnoser av totalt 61000 som ställs årligen i Sverige är bröstcancer.

Medianålder för bröstcancer är 64 år varav fem procent av alla bröstcancerdrabbade är yngre

än 40 år. Incidensen för bröstcancer i Sverige är 80,4 fall per 100 000 personer. Knappt en

tredjedel av alla cancersjukdomar hos kvinnor är bröstcancer, vilket gör det till den vanligaste

cancersjukdomen hos svenska kvinnor. I sällsynta fall kan även män drabbas av bröstcancer

(Nystrand, 2014).

Kliniska fynd

Kardinalsymptomet för bröstcancer är en knöl i bröstet, men andra symptom så som knöl i

armhålan, förstorat och hårt bröst, hudrodnad och “apelsinhud”, hudindragningar, samt

utsöndring av blod och/eller sekret från bröstvårtan kan också vara symptom på bröstcancer.

Hormonella förändringar kan orsaka smärta, det vill säga att det inte är själva tumören som

värker (Nystrand, 2014).

Diagnos

För att diagnostisera bröstcancer används en så kallad trippel-diagnostik, det vill säga att det

utförs palpation, mammografi och biopsi, där den mest precisa diagnostikmetoden är den

sistnämnda. Tumörens storlek avgör om finnåls-, alternativt grovnålspunktion skall användas

och i vissa fall utförs även ett ultraljud för att bekräfta diagnosen (Trinh, 2015).

Behandling

Trinh (2015) menar att det finns olika typer av behandling för bröstcancer. En av dessa

behandlingar är kirurgi, som används som förstahands behandling. Vid kirurgisk behandling

avlägsnas antingen hela bröstet (total mastektomi) eller endast tumören tillsammans med lite

kringliggande vävnad (partiell mastektomi). Vilken typ av mastektomi som utförs beror på

tumörens storlek, läge, tumörens stadie samt patientens egna önskningar. Det finns även andra

3

typer av onkologiska behandlingar, så som: avlägsna en väldigt liten del av bröstet

(lumpektomi), kemoterapi, hormonbehandling alternativt strålbehandling. I många fall

används en kombination av flera olika behandlingar. Patientens ålder vid diagnostisering,

storleken på tumören (reella storleken, sjukliga lymfkörtlar och metastaser) bland andra

faktorer bör ses över innan behandling (ibid.).

Prognos och screening

Under de senaste åren har fem års överlevnad hos bröstcancerdrabbade kvinnor legat kring 88

procent i Sverige, vilket beror på den tidiga upptäckten i höginkomst länder (Trinh, 2015). Ju

tidigare bröstcancer diagnosen upptäcks desto större är chansen för att bli botad, dock kan

prognosen variera mellan kvinnor (Nystrand, 2014). Alla kvinnor i Sverige mellan åldrarna

40-74 erbjuds mammografi screening av landstingen, detta har sänkt dödligheten av

bröstcancer med 16-25 procent (Socialstyrelsen, 2013).

Etiologi och riskfaktorer

Det föreligger många olika faktorer som spelar roll för uppkomsten av bröstcancer. Faktorer

som höjer risken för att drabbas av just denna typ av cancer är bland andra: kvinnligt kön, hög

ålder, ärftliga faktorer, hög postmenopausal BMI(Body Mass Index), tidig menarche, hög

produktion av det kvinnliga hormonet östrogen (Trinh, 2015).

Patologi

Olika tumörceller kan bildas i olika ställen på bröstet så som i mjölkgångarna (kallas då

lobular carcinoma) eller i mjölkkörtlarna (ductal carcinoma), men kan även bildas i bröstens

bindvävnad. Skillnaden från en tumörcelldelning och en vanlig celldelning är att

tumörcellerna förökar sig okontrollerad samt att de inte genomför apoptos, det vill säga dör

när de ska. Med tiden klumpar tumörcellerna ihop sig och bildar en tumör, och om den sprider

sig (metastaserar) blir det en malign tumör, så kallad cancer (Dahllöv, 2015).

Psykosocial hälsa

Psykosocial hälsa är en intersubjektiv relation mellan människans omgivning och dennes

normer, målsättningar och värderingar, det vill säga den sociala aspekten i interaktion med

den psykiska utvecklingen. En persons psykiska hälsa och utveckling påverkas av bland annat

4

familjeliv, relationer, ansvar, ekonomi och roll i samhället (http://www.psykologiguiden.se/).

Feiten et al. (2014) menar att en mastektomi kan påverka en kvinnas relation till familjen

negativt och kan resultera i psykisk ohälsa. Undersökningen gjordes på 734 kvinnor som

genomgått en mastektomi och visar på att 25 procent konstaterade att en förändring i

familjesituationen, framför allt med sin partner skedde. Andelen kvinnor som sökte

psykologisk hjälp innan respektive efter mastektomin är nio procent respektive 19 procent.

I en publikation av Lewis-Smith (2015) påvisades det att bröst är kopplade till en kvinnas

attraktivitet, identitet, sexualitet, kvinnlighet, femininitet och moderskap, därför påverkas

dessa aspekter negativt vid mastektomi. Ett bortopererat bröst och ett operationssår försämrar

kvinnans självbild och känsla av sexualitet. Vidare skrivs det i artikeln att kvinnor som

genomgått total mastektomi har en större risk att utveckla en social isolation och ointresse för

vardagliga aktiviteter, till skillnad från kvinnor som genomgått partiell mastektomi. I en

studie av Primo et al. (2013) framkom det att psykisk ohälsa drabbar fem till 50 procent av de

kvinnor som genomgår mastektomi. Även den finansiella bördan är en komponent som

försämrar den psykosociala hälsan, samtidigt som det är bevisat att kvinnor utan försäkring

mår sämre än de kvinnor som har försäkring (Grunfeld et al. 2004).

Omvårdnad och sjukvården

Ett av statens offentliga utredningars mål i den Nationella cancerstrategin är att förbättra

kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer. Cancersjukdomen försämrar den

drabbades hälsa, styrka, dennes oberoende och förändrar långsiktiga mål och livsplaner.

Tidigare erfarenheter så som patientföreningar och självhjälpsgrupper har en betydelse för

personen som drabbats av cancer. År 2009 fanns det 32 patientföreningar i Sverige, vilket är

många till skillnad mot andra cancerföreningar som arbetar med till exempel lung- och

gynekologisk cancerdrabbade personer (Carlsson, 2011).

Sjuksköterskor har en huvudroll och arbetar ur ett helhetsperspektiv med fokus på patientens

behov, men även närståendes behov och önskningar. Sjuksköterskan är den som involverar

andra professioner som till exempel kurator, då patienten önskar att få professionell hjälp med

att sköta det psykosociala arbetet (Hellblom & Thomé, 2011). Patientens behov styr den

helhetsbaserade cancervården. I den helhetsbaserade cancervården ingår regions- och

5

länsvård, primärvård och kommunalvård. Förutom den onkologiska kliniken kommer

patienten i kontakt med andra kliniker, till exempel patologi-, radiologi- och

anestesiologikliniker bland andra. En god cancervård kräver ett gott samarbete och

kontinuerlig uppföljning. Med en god och organiserad cancervård minskar de psykosociala

problemen som uppstår i samband med en cancersjukdom (ibid.).

I en amerikansk studie av Greaney et al. (2015) är att det framför allt yngre cancerdrabbade

kvinnor som känner sig oroliga över sjukdomen i samband med sin unga ålder, utbildning och

karriär samt sexuella hälsa. Kvinnorna i studien oroar sig över att vårdpersonalen inte är vana

med unga cancer patienter då sjukdomen oftast inträffar i högre ålder och att kvinnor i olika

åldrar har olika vårdbehov. Många av de unga kvinnorna värdesätter utseendet högt och detta

kan påverka cancerbehandlingen. Denna patientgrupp känner sig mer isolerade till skillnad

från äldre cancerpatienter. Dessa faktorer bidrar till en försämrad psykosocial ohälsa (ibid.).

Bröstrekonstruktion:

Bröstimplantat är den vanligaste bröstrekonstruktionen efter en mastektomi som länge haft ett

gott resultat, då implantat är justerbart och uppskattad av kvinnor som drabbats av

bröstcancer. Hur lyckad en bröstrekonstruktion är, beror på det nya bröstets konsistens, form

och operationssår, men även känslan har en betydelse. Sensoriken är något nedsatt på det nya

bröstet, men känseln av att ha ett rekonstruktionsbröst uppskattas av kvinnor (Lagergren,

Wickman och Hansson, 2010). En annan studie visade på att äldre kvinnor föredrog

mastektomi, till skillnad mot yngre kvinnor. Drygt 80 procent av de som valde att genomgå en

cancerbehandling som bevarade brösten var yngre kvinnor (<50 år), medan drygt 50 procent

av de som valde att genomgå en mastektomi var i den åldersgruppen (Gumus et al, 2010). Att

genomgå en bröstrekonstruktion efter mastektomi kan dock leda till ångest och social

isolering. Detta har visats i en studie som gjordes på 132 australienska kvinnor med

bröstcancer som har genomgått bröstrekonstruktion efter mastektomi där 19 procent av

deltagarna visade missnöje med resultatet av bröstrekonstruktionen (Sheehan, Sherman, Lam,

& Boyages, 2008).

6

PROBLEMFORMULERING

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor, ofta används en kirurgisk

behandling för att avlägsna tumören och kringliggande bröstvävnad, och då sker en bestående

kroppsförändring. För många kvinnor kan detta anses som en traumatisk händelse. Det kan

leda till förlust av den kvinnliga identiteten och ett försämrat sexliv. Kvinnan isolerar sig

socialt och drabbas av psykisk ohälsa, och det resulterar till en försämrad psykosocial hälsa

för kvinnan. Efter en mastektomi kan kvinnan utföra en bröstrekonstruktion, men det

psykosociala lidandet kan kvarstå.

SYFTE

Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors psykosociala hälsa efter

en mastektomi.

7

METOD

Design

Syftet ska besvaras i form av en litteraturstudie. Vid en litteraturstudie samlas befintlig

forskning kring ett omvårdnadsrelaterat område för att skapa en översikt över kunskapsläget

(Friberg, 2012).

Urval

Inklusionskriterier var artiklar som var: peer-reviewed, fanns i full-text, originalartiklar, hade

kvalitativ ansats, var engelskspråkiga och publicerade mellan år 2000-2016. Ytterligare

inklusionskriterier var: kvinnor som fått diagnosen bröstcancer och cancerbehandling i form

av mastektomi/lumpektomi.

Datainsamlingsmetod

Innan studien påbörjades gjordes en pilotsökning. Willman et al. (2011) menar att det kan

vara användbart att utföra en pilotsökning för att försäkra sig om att det finns tillräckligt med

vetenskap kring ämnet. Databaserna som användes för datainsamlingen var CINAHL,

MEDLINE och PubMed. Vetenskapliga artiklar från CINAHL och MEDLINE söktes via

sökmotorn EBSCOhost. Både CINAHL och MEDLINE är viktiga elektroniska databaser för

omvårdnadsforskning med en miljon vetenskapliga artiklar om hälsa och omvårdnad.

Under litteratursökningen lästes rubriken i förstahand, därefter lästes sammanfattningen på de

vetenskapliga artiklarna som ansågs relevanta. Sammanfattningen som svarade på syftet lästes

igenom med fokus på resultatdelen (findings). Totalt antal vetenskapliga artiklar som

användes i denna studies resultatdel blev slutligen tio.

Relevanta Medical Subject Heading(MeSH)-termer användes för att underlätta sökningen av

vetenskapliga artiklar. Den MeSH-term som användes i detta arbete var breast neoplasm.

Förutom MeSH-ordet användes fritext sökorden: breast cancer, body image, mastectom*,

nursing, psychosocial, qualitative och surgery. Sökoperatorerna AND, OR och NOT

användes under datainsamlingen. Sökoperatorer används enligt Friberg (2012) för att

bestämma vilket samband sökorden har till varandra. Ännu en teknisk funktion är trunkering

som användes vid sökning för att få fler böjningsformer av ett ord, för detta användes ett

asterisktecken(*) på slutet av ordet (Friberg, 2012; Polit & Beck, 2012).

Sökordskombinationerna presenteras i Tabell 1.

8

Tabell 1. Sökmatris

Dataanalys

De tio vetenskapliga studierna lästes igenom flera gånger enskilt av författarna för denna

litteraturstudie, för att få en så god förståelse som möjlig och för att minimera risken för

feltolkning. Resultaten samt likheter och skillnader diskuterades ett flertal gånger mellan

författarna för att få en noggrann helhetsbild.

Databas(Sökmotor) Sökord Begränsningar Antal

träffar

Lästa

Abstract

Valda till

Analys

Artikel

nummer

Se artikel Nr.

(EBSCOHost)

Breast neoplasm

AND Surgery

AND body image

Peer-reviewed, Fulltext 77 21 2 CINAHL

Piot-Ziegler

et al. (2010)

MEDLINE

Elmir et al.

(2010)

CINAHL

(EBSCOHost)

Breast neoplasm

AND Psychosocial

AND Qualitative*

AND Nursing

Peer-reviewed, Fulltext 58 6 1 Saares

& Suominen

(2005)

Se artikel Nr.

(EBSCOHost)

Breast Neoplasm

AND Mastectom*

AND Body image

Peer-reviewed, Fulltext 69 16 2 CINAHL

Landmark et

al. (2002)

MEDLINE

Freysteinson

et al. (2012)

MEDLINE

(EBSCOHost)

Breast neoplasm

AND Psychosocial

AND Mastectom*

AND qualitative

Peer-reviewed, Fulltext 35 10 2 Kwok &

White (2011)

Denford et al.

(2010)

PubMed Breast Neoplasm

AND Qualitative

AND Mastectom*

Fulltext 33 17 1 Fouladi et al.

(2013)

MEDLINE

(EBSCOHost)

Breast cancer

AND body image

AND Mastectom*

Peer-reviewed, Fulltext 58 18 1 Hill & White

(2008)

(EBSCOHost) Breast neoplasm

AND Psychosocial

AND Qualitative

AND Body image

Peer-reviewed, Fulltext 21 13 1 Marshall &

Kiemle

(2005)

9

Tabell 2. Översikt över artiklar och huvudkategorier

Etiska aspekter

Detta är en litteraturstudie och behöver då inte accepteras av en etisk kommitté. Samtliga

artiklarna som användes i arbetet var etiskt granskade och samtliga deltagare var

avidentifierade. Etiken beaktades under hela arbetets gång: samtliga artiklar var skrivna på

engelska och behövde översättas till svenska, det hade författarna till detta arbete i åtanke

under hela arbetets gång så att texten översattes rätt, samt att författarna var noga med att inte

förvränga budskap från källorna. Författarna till detta arbete har inte plagierat textfragment

från andra litteraturstudier utan omformulerat och tolkat tidigare forskning på nytt.

Kategori

Artikel

Personlig

utveckling

Arbete,

Sysselsättning

och Ekonomi

Kvinnlig identitet Psykiska ohälsa Socialt nätverk

Denford et al. (2011) X X X

Elmir et al. (2010) X X X X

Fouladi et al. (2013) X X X X

Freysteinson et al. (2012) X X X

Hill & White (2008) X X X X

Kwok & White (2011) X X X X

Landmark et al. (2002) X X

Marshall & Kiemle (2005) X X X

Piot-Ziegler et. al. (2010) X X X X

Saares & Suominen (2005) X X

10

RESULTAT

Resultatet presenteras i form av fem kategorier: Andra sätt att leva, Arbete, sysselsättning och

ekonomi, Kvinnlig identitet, Psykisk ohälsa och Socialt nätverk. I tabell 3 presenteras

huvudkategorierna och subkategorierna.

Tabell 3. Översikt över huvudkategorier och subkategorier.

Personlig utveckling

Att bli starkare

Många kvinnor upplevde att hälsan var viktigare än utseendet i relation till att förlora bröstet

(Denford et al., 2011; Freysteinson et al., 2012; Kwok & White, 2011; Saares & Suomine,

2005). Det viktigaste steget efter cancerbehandlingen var att överleva sjukdomen och att

fortsätta leva livet, och kvinnorna upplevde att de blivit emotionellt starkare efter att ha segrat

över sin bröstcancer (Kwok & White, 2011; Saares & Suomine, 2005). Det framkom att vissa

kvinnor skötte hemmet och tog hand om barnen, trots att de genomgått mastektomi och var

under kemoterapi. Alltså att många kvinnor kände sig starka nog för att kunna utföra

Huvudkategorier Underkategorier

Personlig utveckling Att blir starkare

Ett nytt jag

Arbete, Sysselsättning och

Ekonomi

Psykiska ohälsa

Acceptans och Sociala normer

Rädsla för återfall

Skuld och Skam

Stress, oro och ångest

Kvinnlig identitet

Femininitet

Utseende

Socialt nätverk

Interaktion med familjen

Interaktion med omgivningen

11

vardagliga sysslor (Elmir, Jackson, Beale, & Schmied, 2010). Det ansågs att kvinnor som var

färdigbehandlade för bröstcancer blev starkare genom att ge råd, information och att dela med

sig av sina känslor med andra kvinnor som diagnosticerats med samma sjukdom (Hill &

White, 2008; Elmir et al., 2010).

Ett nytt jag

Kvinnorna upplevde att de fick förståelse för livets verkliga innebörd efter sin cancersjukdom

och att bröstcancern gav kvinnorna en andra chans till att leva livet på andra sätt (Piot-Ziegler

Sassi, Raffoul & Delaloye, 2010; Kwok & White, 2011). Även attityder och värderingar

gentemot livet, familjen och omgivningen förändrades efter cancern och behandlingen (Piot-

Ziegler et al., 2010; Hill & White, 2008). Kvinnorna förklarade att bröstcancern gjorde de mer

sympatiska, empatiska och gav en större medkänsla och var orsaken till att de hjälpte andra

kvinnor i samma situation (Hill & White, 2008). Kvinnorna insåg att livet aldrig skulle bli

som det var innan sjukdomen, men bröstrekonstruktion lindrade dem jobbiga minnen från

mastektomin och cancern (Denford, Harcourt, Rubin & Pusic, 2011; Elmir et al. 2010). Vissa

kvinnor kände dock att bröstrekonstruktionen var lyckad och att de fått tillbaka sitt normala

jag (Denford et al., 2011).

Arbete, sysselsättning och ekonomi

Det framkom i Fouladis et al. (2013) verk att om de cancerbehandlade kvinnorna inte kunde

arbeta och betala sina räkningar hamnade de i en ekonomisk press som i sin tur ledde till ökad

oro, stress och större påfrestningar. Alla kvinnor i Elmirs et al. (2010) studie hade ett arbete,

och berättade att de arbetade för att de befann sig i en ekonomisk kris. Efter mastektomin var

kvinnorna tvungna att fortsätta betala av räkningar och samtidigt sköta hemmet. Vidare

förklarar en kvinna att hon var tvungen att sköta hushållsarbetet på egen hand samtidigt som

hon strålbehandlades för sin bröstcancer, och detta upplevdes som något jobbigt, men hon att

hon inte hade något val (Elmir et al., 2010).

Att fortsätta sitt förvärvsarbete gav en positiv utmaning och var energikrävande på ett positivt

sätt hos kvinnor. Arbete gav inte enbart instrumentell- och ekonomiskt stöd, utan ökade även

den emotionella hälsan och sågs som något värdefullt (Landmark, Strandmark & Wahl, 2002;

Elmir et al., 2011; Fouladi et al., 2013). Att stanna hemma på dagarna upplevdes som något

12

påfrestande då kvinnorna tänkte mer på sjukdomen (Landmark et al., 2002). Fouladis et al.

(2013) visade på att en relativ stabil familjeekonomi och en hälsoförsäkring förbättrade

situationen för kvinnan och hennes familj, ökade välbefinnandet och således en god

kontinuerlig cancerbehandling.

Denford et al. (2011) beskrev att målet efter rekonstruktion av det mastektomerade bröstet var

att fortsätta med sina vanliga liv, sysselsätta sig och börja arbeta igen. Slutligen påpekar

författarna att en stor anledning till att kvinnorna valde att rekonstruera bröstet efter

mastektomin var för att kunna fortsätta med sina vanliga rutiner, utan att bli hindrad på något

sätt. Kvinnorna i Kwoks och Whites (2011) studie att det var viktigare för de att ha förmågan

att kunna utföra vardagliga aktiviteter så som att ta hand om barnen och sköta hemmet än att

ha kvar sjuka bröst.

Kvinnlig identitet

Femininitet

Kvinnans femininitet hotas i samband med en mastektomi och ger en känsla av att man är

mindre attraktiva. Ju mer bröstet betydde för kvinnorna innan mastektomin, desto svårare

hade de att hantera känslorna efter ingreppet (Piot-Ziegler et al., 2010; Denford et al., 2011;

Marshall & Kiemle, 2005). Vissa kvinnor upplevde att deras självbild och sexualitet

grundades på deras femininitet, och att självbilden associerades med väl måendet, utseendet

och upprätthållandet av självförtroendet (Marshall & Kiemle, 2005). Även bröstvårtan sågs

som något betydelsefullt för kvinnan, till exempel i sexuella relationer, men även vid amning,

det vill säga att bröstvårtan kopplades till moderskap (Piot-Ziegler et al., 2010).

I studierna (Piot-Ziegler et al., 2010; Elmir et al., 2010) förklarade de deltagande kvinnorna

att de kände en oro att män inte skulle attraheras av dem efter mastektomin. Många av de

deltagande förklarade att de inte kände sig som kvinnor efter mastektomin. Att mastektomin

ändrade på femininiteten och könsidentiteten, då de ansåg att bröst symboliserade kvinnan.

Detta motsägs dock i Kwok och Whites (2011) studie där kvinnorna inte ansåg mastektomin

som något avgörande, då de prioriterade livet och hälsan före brösten.

13

Utseende

För att ersätta det studiedeltagarna ansåg som en av kvinnans viktigaste kroppsdelar, utförde

kvinnorna bröstrekonstruktioner. Det för att se så normal och så kvinnlig ut som möjligt (Hill

& White 2008; Denford et al. 2011; Marshall & Kiemle, 2005). Enligt Piot-Ziegler et al.

(2010) ansåg kvinnor att utseendet var en viktig aspekt för femininitet och den kvinnliga

identiteten. Mastektomi upplevdes inte som en simpel operation som lämnade ytliga

operationssår, utan det upplevdes som ett trauma som skakade om kvinnans liv och

förändrade hennes identitet.

I Marshall och Kiemles (2005) studie förklarar kvinnorna att kroppens utseende efter

mastektomin, och vad utseendet skulle betyda för kvinna, påverkade beslutet om att

rekonstruera bröstet. Förutom att kunna utföra vardagliga aktiviteter, valde kvinnorna att

rekonstruera bröstet för att kunna klä sig som de ville. Detta bekräftades i Denfords et al.

(2011) studie som menade att den största utmaningen för kvinnorna efter en mastektomi var

att se normal ut för andra människor, medan att det svåraste var att hitta kläder som satt bra

och såg bra ut på. Kvinnorna upplevde inte att det rekonstruerade bröstet såg naturlig ut, och

rekonstruktion av bröstvårtan sågs som meningslöst (ibid.).

Psykisk ohälsa

Acceptans och sociala normer

Många kvinnor som hade genomgått en mastektomi berättade att de ständigt försökte få

acceptans från andra människor (Hill & White, 2008). Kvinnorna som hade fått bröstcancer

och som deltog i en studie (Piot-Ziegler et al., 2010) förklarade att mastektomin stred mot den

sociokulturella synen på kvinnor, det vill säga att bröst var något som definierade en kvinna.

Kvinnorna berättade att mastektomin skapade utrymmen för missförstånd och pinsamhet

mellan kvinnorna och människor i hennes omgivning. Vidare berättade de intervjuade att de

valde att bära kläder som inte var allt för visande och detta för att de var oroliga för att

människor skulle stirra och reagera på ett negativt sätt (ibid.). Kvinnorna resonerade att, med

tanke på sina unga åldrar, valde de att genomgå bröstrekonstruktion för att nå upp till

socialstandard. Äldre kvinnor valde också att genomföra en bröstrekonstruktion, då de

förklarade det som att inte ha genomgått en rekonstruktion, sågs som ett misslyckande i

bearbetnings fasen (Hill & White, 2008).

14

Rädsla för återfall

Trots att kvinnorna försökte komma vidare i livet och trots att kvinnorna haft sin mastektomi

flera år innan då deltog i studierna, kände de en rädsla över att cancern skulle komma tillbaka

(Marshall & Kiemle, 2005; Saares & Suomine, 2005). Många av kvinnorna förklarade att

minsta lilla symptom, triggade igång en oro över återkomst av cancern och metastasering.

Detta var en psykisk börda de bar på hela tiden (Kwok & White, 2011). Trots mastektomin,

hade kvinnor en ständig rädsla att cancern hade spridit sig obemärkt (Marshall & Kiemle,

2005).

Skuld och Skam

Kvinnorna kände inte att de kunde berätta om sina sanna känslor för andra människor i

omgivningen (Hill & White, 2008). Vissa kvinnor med kinesiskt påbrå kände skam över att få

bröstcancerdiagnosen, då de trodde att sjukdomen endast drabbade kaukasiska/vita kvinnor

(Kwok & White, 2011). Vidare framkom det även att kvinnorna fick skuldkänslor då de inte

kunde ha samlag och tillfredsställa sina partners efter både mastektomi och

bröstrekonstruktion. Det på grund av smärta och olust samt illamående och trötthet. Det

visade sig att kvinnorna som inte brytt sig speciellt mycket om sina kroppar innan de

diagnosticerades, kände ånger och skuld efter att blivit diagnosticerade med cancer, då de

klandrade sig själva för att ha blivit sjuka (Piot-Ziegler et al., 2010).

Stress, oro och ångest

Kvinnorna använde olika strategier för att hantera ångesten, så som att ta en dag i taget, ha

hopp och distrahera sig själva med aktiviteter bland annat. Kommunikation hade en betydande

roll i att hantera ångesten, framför allt kommunikation med personer i kvinnans närhet.

Kvinnors sexliv påverkas av cancerrelaterad ångest, men också över cancerbehandlingarna.

Efter mastektomin var kvinnor oroliga över hur rekonstruktionen skulle se ut, hur klädseln

skulle passa och framför allt, vad partnern skulle tycka (Marshall & Kiemle, 2005). Många av

kvinnorna använde orden traumatisk kris för att beskriva känslan vid diagnosticering. De

menade att de kopplade cancern till död, smärta, lidande och hopplöshet. Även mastektomin,

det vill säga cancerbehandlingen sågs som något smärtsamt (Kwok & White, 2011).

15

Efter en mastektomi visade kvinnorna på depressiva symptom, grät länge och avstod från att

äta, avstod från att kolla på sina kroppar och isolerade sig, vilket sågs av sjukvården som en

väntad tillfällig reaktion (Fouladi et al., 2013; Freysteinson et al., 2012; Hill & White, 2008).

Men för vissa kvinnor var dessa depressiva symptom inte övergående, det vill säga att vissa

kvinnor fortfarande var deprimerade, trots att det gått månader och/eller år efter att de

insjuknat och behandlats.

Fouladis et al. (2013) studie kom fram till att tidigare problem i samband med en

bröstcancerdiagnos förvärrade den psykiska påfrestningen. Piot-Ziegler et al. (2010) hävdade

att unga kvinnor som drabbades och behandlades av bröstcancer upplevde situationen som

mer smärtsam och ångestfylld, just på grund av sina unga åldrar. Kvinnorna förklarade att det

är jobbigare för yngre kvinnor att drabbas av bröstcancer. Kvinnorna hade en rädsla för att

vara ensamma för resten av sina liv efter mastektomin, vilket gav en osäkerhet inför

framtiden. De kvinnorna i samma studie, som tagit hand om sina kroppar innan bröstcancern,

kände att deras kroppar hade svikit, att kroppen lät en tumör växa trots god kost och god

livsstil (ibid.).

Socialt nätverk

Detta avsnitt handlar inte enbart om stöd från familjen, utan också hur kvinnan påverkar

familjen.

Interaktionen med familjen

Stöd från familjen var det bästa stödet till kvinnorna som drabbades av bröstcancer och som

genom gått en mastektomi. Deras sociala nätverk gjorde dem till starkare individer och fick

dem att kämpa och gå vidare livet (Elmir et al. 2010; Freysteinson et al. 2012). Socialt stöd

och familjära relationer har centrala roller i bearbetning av känslor vid en nydiagnostiserad

bröstcancerdiagnos. Kvinnorna både gav och mottog stöd från familj och vänner (Elmir et al.,

2010; Landmark et al., 2002). De flesta kvinnorna i studierna (Marshall & Kiemle, 2005;

Kwok & White, 2011) berättade samt behandlingen förde familjen närmare. Framför allt det

kommunikativa stödet från familjen var viktig för kvinnan att hantera känslorna efter

bröstcancern och mastektomin (Marshall & Kiemle, 2005). Kvinnorna förklarar även att de

16

fått hjälp med det praktiska från familj och släktingar, till exempel med vissa

läkemedelsadministrationer och andra omvårdnadsåtgärder (Landmark et al., 2002).

Det framkom att kvinnor fick en känsla av att mastektomin hindrade de från att bli mammor

då de inte kunde amma med det sjuka bröstet, och amning är ett sätt för modern att skapa ett

band mellan sig och det nyfödda barnet. Kvinnorna uttryckte även ångest då de förklarade att

risken fanns att cancern skulle kunna föras vidare till deras döttrar (Piot-Ziegler et al., 2010).

Freysteinson et al. (2012) hävdade att kvinnorna upplevde att familj och vänner var väldigt

stödjande. Men kvinnorna i Landmarks et al., (2002) studie upplevde dock att familjen inte

hade tillräckligt med förståelse för den cancerdrabbade, och att kvinnorna kände en

belastningskänsla genom att involvera familjen i sin sjukdom. Barnens attityd mot den

cancerdrabbade modern gav henne en känsla av hopplöshet (ibid.). Kvinnor valde även att

begränsa kommunikationen med familjen, det för att inte chockera och såra personerna i

kvinnans närhet (Piot-Ziegler et al., 2010).

Kvinnorna förklarade att öppen kommunikation, att prata om sina känslor och sina farhågor

förde kvinnan och hennes partner närmare. Trots de kroppsliga förändringarna, upplevdes

även den sexuella hälsan som något positivt, som berodde på den öppna kommunikationen

mellan båda parterna. Medan stängd kommunikation, att kvinnan och/eller partnern inte ville

prata om sina känslor ledde till distansering (Marshall & Kiemle, 2005). I föregående studie

redovisas även att cancerdiagnosen kan bryta upp vissa relationer mellan kvinnor och deras

partners, vilket delvist kan bero på arbetstryck, ekonomisk press, brist på kommunikation och

tidigare konflikter. Marshall och Kiemle (2005) stärker detta genom att argumentera att

kvinnor känner en viss osäkerhet över att visa sina kroppar inför sina makar. Trots detta

framkommer det att makarna accepterar kvinnans nya kropp (ibid.). Slutligen berättade andra

kvinnor att de kände sig respekterade av partners och barn, vare sig de valde att rekonstruera

bröstet eller inte efter mastektomin.

17

Interaktion med omgivningen

Under denna rubrik presenteras resultat om interaktionen mellan kvinnan och hennes vänner,

hennes arbetskollegor och sjukvården samt andra organisationer.

Stöd från vänner och kollegor sågs som något ovärderligt efter en cancerdiagnos. Förstående

och stödjande vänner var till stor hjälp för kvinnorna efter mastektomin. Kvinnorna berättade

även att arbetskollegor var till instrumentell och emotionellstöd. Vidare förklarade kvinnorna

att de kände uppskattning, socialstöd och lättnad när de var på arbetsplatsen. Kollegorna gav

både praktiskt- och emotionellstöd. Dock kände kvinnorna att arbetskollegor ibland var för

närgångna (Landmark et al., 2002).

Kvinnorna upplevde att sjukvården var ett stort stöd, de kände sig sedda och omhändertagna

på ett bra sätt. De kände att sjukvården ökade deras självkänsla och trygghet, både under och

efter cancer behandlingen (Landmark et al., 2002). Att få prata med andra kvinnor i liknande

situation, det vill säga kvinnor som fått bröstcancer och genomgått en mastektomi, ansågs

som något värdefullt för deltagarna i studien, även om mötet skedde via nätet (Landmark et

al., 2002; Freysteinson et al., 2012). Kvinnorna som inte hade samma modersmål som

sjukvårdspersonalen de behandlades av, upplevde språkbarriären och kulturkrocken som

frustrerande, då kvinnorna hade ett högt vård- och omvårdnadsbehov. Detta ledde till brist på

information, försämrad rådgivning och minskad delaktighet för patienterna (Kwok & White,

2011).

Kvinnorna förklarade att relationen mellan de och människor i omgivningen förändrades (Hill

& White, 2008; Landmark et al., 2002). Delade erfarenheter och emotionellstöd skapade ett

starkare band mellan kvinnorna och vännerna. Men vänner som inte förstod sig på

bröstcancern eller som blev rädda drog sig undan från kvinnorna (Hill & White, 2008; Saares

& Suominen, 2005). En kvinna i Saares och Suominens (2005) studie berättade att “I noticed

that some people were avoiding me, but other came towards me. It’s surprising how

differently people can react in this kind of situation” (s. 49).

18

DISKUSSION

Metoddiskussion

Designen för detta examensarbete är litteraturstudie. Endast kvalitativa artiklar användes i

analysen. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) menar att det vetenskapsteoretiska

perspektivet är humanvetenskapligt, där syftet för en forskargrupp är att få förståelse.

Forskningen har då en större helhetssyn och ett humanvetenskapligt perspektiv. I

bakgrundsavsnittet användes kvantitativa vetenskapliga artiklar för att få kunskap om tidigare

forsknings resultat kring psykosocial hälsa hos bröstcancer patienter. De olika

forskningsmetoden i bakgrunds- och resultatdelen användes för att få en variation på låg-

respektive hög strukturerad data för att upptäcka eventuella skillnader. Arbetet har en rikare

variation då artiklarna var från olika länder. Kategoriseringen ses som komplett, all relevanta

data har hamnat under rätt rubrik och allt irrelevant har sorterats bort. De flesta artiklarna har

använt sig av semistrukturerade intervjufrågor, däremot har deltagarna till studierna inte fått

någon fråga som handlar om just den psykosociala hälsan. Den psykosociala hälsan har

identifierats av författarna till analysartiklarna utifrån de inkluderade vetenskapliga artiklarna,

det påverkar detta arbetes pålitlighet. Överförbarheten är hög då de flesta artiklarna är från

olika delar av västvärlden och Australien, och visar på ungefär samma resultat. Artiklar från

andra delar av världen visar på vissa kulturella skillnader i relation till den västerländska

kontexten.

Resultatet kan överföras till många kvinnor som genomgått mastektomi, efter en

bröstcancersjukdom. Dock tar arbetets resultat upp lite om hur olika kulturer ser på cancer,

kvinnan, kvinnans bröst och psykosocialhälsa, detta kan påverka överförbarheten. Författarna

till detta arbete tror att kulturfrågan skulle kunna påverka resultatet. En annan aspekt som

skulle kunna påverka resultatet är upplevelser efter en genomförd mastektomi hos kvinnor i

homosexuella relationer, en svaghet med denna studie var att alla kvinnor som deltog i

analysartiklarna var antingen singla eller gifta med män. Hur som helst var detta inte syftet

med arbetet, och var inte ett fokus.

Som författare till detta arbete höll vi oss transparenta och öppna för den data vi fann. Billhult

och Gunnarsson (2012) hävdar att bias och andra systematiska fel (icke slumpmässiga fel) kan

bidra till att felaktig slutsats dras. Svagheten i datasökningen är att resultatet presenterade

19

forskningsresultat från kostnadsfria vetenskapliga artiklar som finns fritt tillgängliga på nätet.

Pålitligheten kring resultatet kan påverkas då vi inte hade fri tillgång till all forskning som

föreligger kring ämnet. Fulltext var ett inklusionskriterium, där av är det sannolikt att

relevanta artiklar exkluderats. En svaghet som uppmärksammades var att publicerade

vetenskapliga artiklar som söktes inte använde MeSH-termer systematiskt, till exempel en

artikel som använde nyckelordet breast cancer (fritext ord) istället för breast neoplasm

(MeSH-term). Med en sådan felaktighet kan relevanta artiklar missas. En annan svaghet är att

en annan artikel som inkluderades i analysen var hämtad från PubMed. I PubMed kan en inte

filtrera bort icke Peer-Reviewed artiklar, däremot granskades artikeln av oss med hjälp av en

granskningsmall. Förutom den höga/medelhöga kvaliteten som samtliga artiklar hade enligt

vår bedömning, var de även etiskt granskade innan publikation.

Resultatdiskussion

Syftet med detta arbete var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors psykosociala hälsa efter

en mastektomi, för att få svar på syftet presenterades resultaten under fem huvudkategorier:

Personlig utveckling, Arbete, sysselsättning och ekonomi, Kvinnlig identitet, Psykiska ohälsa,

och Socialt nätverk.

Yngre kvinnor känner sig mer oroliga över en mastektomi, och att deras unga ålder kan

påverka valet av cancerbehandling. Quirion (2010) visar vidare på att yngre, gifta, vita

kvinnor som har en högre utbildning och en högre årsinkomst får mer information kring de

alternativen som finns för bröstcancer, och där av ha en större delaktighet i sin cancervård.

Stöd från nära anhöriga och särskild från sin partner är viktigt för kvinnans välbefinnande och

psykosociala hälsa. Familjestödet ansågs som det viktigaste, vilket även styrks av Bloom et al.

(2004), men det skiljde sig i hur kvinnorna upplevde familjestödet. Vissa kvinnor fick det

stödet de behövde, medan andra familjer inte gav tillräckligt stöd. I en studie (Odigie et al,

2010) som gjorde på nigerianska bröstcancerdrabbade kvinnor styrks det att mastektomin

påverkar den psykosociala hälsan negativt. Författaren har fått fram att 39 procent av gifta

nigerianska kvinnor blir lämnade av sina män efter mastektomin och 20 procent av redan gifta

män gifter om sig, en anledning är att polygami är tillåtet och accepterat i Nigeria. Samtliga

analysartiklar tyder på att alla kvinnor som haft en mastektomi känner sig mindre attraktiva

20

för sina partners, men att de fick ändå fick stödet som de behövde, men detta motsäger

Odigies et al (2010) studie.

Stöd från vänner och kollegor är väldigt uppskattat hos kvinnorna. Vänner till en kvinna som

utfört mastektomi, kan delas in i två grupper: Den ena gruppen är vänner som kommer

närmare kvinnan respektive den andra gruppen vänner som drar sig undan. I en studie som

gjordes på ett cancercenter i USA framkommer det att vänners interaktion med kvinnor med

bröstcancer kan ha negativt inverkan på kvinnans hälsa då vännerna inte har förståelse och

erfarandet av sjukdomen skriver Krigel et al. (2014). Vidare stärker Krigel och kollegor

(2014) detta arbetes resultat, om att kvinnorna inte pratar om sina känslor i den mån hon gör

med sin familj. Detta leder förstås till att vänner som inte har någon tidigare erfarenhet av

cancer kan upplevas som oförståeliga.

Krigel et al. (2014) visar även på likheter med ett av detta arbetes huvudfynd. Samtliga

analysstudier är eniga om att stödgrupper ledd av kvinnor som drabbats av bröstcancer och

som haft en mastektomi, är ett effektivt sätt att hjälpa kvinnor som har en pågående

behandling. Det fanns så många som 32 patientföreningar för bröstcancerdrabbade kvinnor år

2009 i Sverige, vilket var sju år sen, och sannolikheten är stor att siffran för dessa föreningar

har växt. Detta är ett bevis på att Sverige utnyttjar den goda påverkan stödgrupper har på

cancerpatienter.

Sysselsättning är något positivt efter en mastektomi, men att utföra aktiviteter är hindrad av

olika faktorer menar Bitsika et al. (2010). Kvinnorna i studien har dock haft en mastektomi i

kombination med cytostatikabehandling och förklarar att det framför allt är tröttheten,

illamåendet och håravfallet som anses som det jobbigaste, alltså biverkningar från cellgiften.

Enbart mastektomin inte hindrar kvinnorna från att sysselsätta sig, utan att

cytostatikabehandlingen är orsaken hos kvinnor som behandlas med båda dessa metoder för

sin bröstcancer. Vidare skriver Bitsika et al. (2010) att livskvaliteten försämras hos kvinnor

som behandlas för bröstcancer, samt att kvinnorna känner mer ångest, depression och har

humörsvängningar, och inte kunna distrahera sig med sociala- och utomhusaktiviteter

förvärrar bara den psykiska ohälsan hos dessa kvinnor.

21

Resultatet visar att psykisk ohälsa är en självklar följd av bröstavlägsnandet, men att en

kvinnas copingstrategier och känsla av sammanhang styr nivån av den psykiska ohälsan och

återupphämtningstiden, då endast en femtedel av dessa kvinnor söker professionell

psykologiskt stöd. En annan faktor som spelar roll för den psykiska ohälsan är om det utförs

en total mastektomi eller bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi). Gumus et al. (2010)

skriver att kvinnor som genomgår partiell mastektomi inte visar på depressiva symptom i

samma utsträckning som mastektomerade kvinnor gör. Samt att kvinnor som genomgått en

total mastektomi visar på mera uppenbara symptom för psykisk ohälsa. Detta är för att det är

jobbigt att förlora en del av bröstet, men ännu mer psykiskt ansträngande att förlora hela

bröstet.

Ett annat värdefullt stöd är det från sjukvården, av författarna till detta arbete, dras slutsatsen

att informativt stöd är det bästa stödet. Kvinnor som utfört mastektomi en årlig uppföljning i

mer än tio år, av samma specialistläkare. Det ger kvinnan trygghet och en säkerhet att ett

eventuellt recidiv cancer inte är obemärkt (Roorda et al., 2015), vilket är ett korrekt antagande

av kvinnan då risken för cancer är hög om en redan haft sjukdomen

(https://www.cancerfonden.se/). Kvinnorna förklarar också att kontinuerlig uppföljning hos

samma specialist ger en känsla av en god patient-läkarrelation (Roorda et al., 2015). Däremot

visar en amerikansk studie på att 37 procent av kvinnorna upplever kommunikations problem

med sina läkare och anser att dem inte har fått den psykologiska hjälpen och stödet som de

behövt (Bloom, Stewart, Chang och Banks, 2004).

Stöd och empati från sjuksköterskan kan vara av stor betydelse för bröstcancerdrabbade

kvinnor. I sjuksköterskans ansvarsområde enligt Socialstyrelsens (2005)

kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska hävdas det att sjuksköterskan ska ha

förmågan att identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga. I en kanadensisk studie

som gjordes på 12 deltagare har det visat sig att patienter var nöjda med sjuksköterskans

insatser till en vis del men samtidigt uttryckte de missnöje på att sjuksköterskorna har inte

kommit fram själva och frågat sina om dem behöver hjälp (Pedersen et al., 2014). Detta kan

tolkas av författarna till detta arbete som att sjuksköterskan inte vill vara för påträngande, på

en patient som går igenom en sådan kris som en bröstcancersjukdom.

22

Däremot visar det sig i Pedersen et al. (2014) studie att sjuksköterskor har varit ett bra stöd för

samtal då bröstcancer drabbade kvinnor behövde samtal när anhöriga inte var på plats.

Förutom att ha en god kännedom om patientens möjligheter och rättigheter samt att kunna

förmedla kontakt med rätt instans (Hellblom & Thomé, 2011; Socialstyrelsen, 2005), bör

sjuksköterskan ha förmåga att ge stöd och vägledning samt möjliggöra en optimal delaktighet

för både patienten och dess anhöriga (Socialstyrelsen, 2005). Resultatet visar på att familjen

behöver minst lika mycket stöd från sjukvården som kvinnan gör, dels för att det drabbar

familjemedlemmarna men också för att den cancerdrabbade kvinnan påverkas av familjens

oro. Vidare hävdar Hellblom och Thomé (2011) att en patient som behandlas för bröstcancer

möter på många olika instanser, med misstag och felbedömningar från sjukvården försämras

hälsan ytterligare, inte minst den psykosociala hälsan.

Slutsats

Studien visar på att kvinnor som genomgått en mastektomi upplever en försämrad

psykosocialhälsa. Sjukvården och familjen har en stor betydelse för kvinnans psykosociala

hälsa efter ingreppet. Dock visar det sig att även på att kvinnor upplever stödet från familj och

sjukvård på olika vis. Kvinnor får stöd från vänner och arbetskollegor, men detta kan ha en

positiv eller negativ inverkan. Bröstrekonstruktioner är den vanligaste åtgärden efter en

mastektomi, men även rekonstruktionen upplevdes olika. Skillnaderna beror troligtvis på att

alla människor är olika, i olika åldrar, med olika familjer, sjukvårdskvaliteter, förutsättningar,

värderingar, kulturer och även olika arvsanlag som även kan avgöra sårbarheten vid

krissituationer. Alla kvinnor behöver individanpassat stöd och bemötande från sjukvården

efter en mastektomi. Stöd från sjukvården och andra stödgrupper behövs även efter en

avslutad behandling.

Klinisk betydelse

l den genomförda litteraturstudien identifieras viktiga omvårdnadsaspekter som hör till

bröstcancerdrabbade kvinnor. Dessa problem som redovisades i resultatdelen är vanligt

förekommande vid cancersjukdomen, således är det av stor betydelse att sjuksköterskor

känner till dessa problem i mötet med denna patientgrupper. Eftersom bröstcancer är en

vanlig cancerform som drabbar kvinnor i Sverige, bör sjuksköterskor och annan vårdpersonal

känna till kvinnans upplevelse och deras psykosociala hälsa efter mastektomi och ha en

23

inblick i vad som händer i kvinnans mental hälsa, dock kan upplevelsen skilja sig från kvinna

till kvinna.

Förslag på vidare forskning

Trots att forskningen kring ämnet upplevelser vid bröstcancer och dess behandling är stor, kan

det behövas mer forskning. Då den psykiska ohälsan, som är en betydande faktor av den

psykosociala hälsan, ökar i samhället framför allt bland unga kvinnor, kan upplevelsen kring

mastektomi förändras inom den närmsta framtiden. Vidare kan forskning behövas då

livslängden är högre, samt att invandringen i Sverige ökar, således ökar behovet av kunskap

kring bröstcancer kopplat till att människor har olika kulturella bakgrunder.

Författarnas insatser

Båda författarna har arbetat tillsammans vid alla moment, det vill säga att syfte och problem

formulerades tillsammans, artikelsökning och -analys genomfördes tillsammans. Författarna

arbetade via Google Drive för att ständigt kunna ta del av varandras texter. Båda parterna av

författarparet har fått fram sina åsikter och har upprätthållit en god stämning under hela

arbetets gång. Författarparet har bidragit till arbetsprocessen på ett likvärdigt vis.

24

REFERENSER

* = Artiklar som ingår i analys.

Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman B-I. (2009). Familj och sociala relationer. I F. Friberg

& J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt (s. 68-87). Lund:

Studentlitteratur.

Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 317-328). Lund: Studentlitteratur.

Bitsika, V., Sharpley, C. F., & Christie, D. H. (2010). 'What made me unhappy'. Experiences

of, and responses to, lifestyle changes in breast cancer patients. British Journal Of Guidance

& Counselling, 38(2), 179-189. doi:10.1080/03069881003601015

Bloom, J. R., Stewart, S. L., Subo Chang, S. L., & Banks, P. J. (2004). Then and now: quality

of life of young breast cancer survivors. Psycho-Oncology, 13(3), 147-160. doi:DOI:

10.1002/pon.794

Bröstcancer. (2013). I A. Dahllöv (Red.), 1177 Vårdguiden. Hämtad 3 februari, 2016, från

http://www.1177.se/Kalmarlan/Tema/Cancer/Cancerformer-och-

fakta/Cancerformer/Brostcancer/

Carlsson, C. (2011). Patientföreträdaren: stöd, samverkan och framtid. I M. Hellblom, & B.

Thomé (Red.), Perspektiv på onkologisk vård. (s. 35-45). Stockholm: Studentlitteratur.

Carlsson, M. (Red.). (2007). Psykosocial cancervård. Lund: Studentlitteratur.

*Denford, S., Harcourt, D., Rubin, L., & Pusic, A. (2011). Understanding normality: a

qualitative analysis of breast cancer patients’ concepts of normality after mastectomy and

reconstructive surgery. Psycho-Oncology, 20(5), 553-558. doi:10.1002/pon.1762

25

Drageset, S., Lindstrøm, T. C., Underlid, K. (2009). Coping with breast cancer: between

diagnosis and surgery. Journal of Advanced Nursing. 66(1), 149-158. Doi:10.1111/j.1365-

2648.2009.05210.x

*Elmir, R., Jackson, D., Beale, B., & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian

women’s experiences of recovery from breast cancer. Journal Of Clinical Nursing, 19(17-18),

2531-2538 8p. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x

Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Feiten, S. Dünnebacke, J., Heymanns, J., Köppler, H., Thomalla, J., van Roye, C., … Weide,

R. (2014). Breast Cancer Morbidity: Questionnaire Survey of Patients on the Long Term

Effects of Disease and Adjuvant Therapy. Deutsches Ärzteblatt International, 111(31-32),

537–544. doi:10.3238/arztebl.2014.0537

* Foulandi, N., Pourfarzi, F., Ali-Mohammandi, H., Masumi, A., Agamohammadi, M., &

Mazaheri, E. (2013). Process of Coping with Mastectomy: a Qualitative Study in Iran. Asian

Pacific Journal of Cancer Prevention, 14(3), 2079-2084. Från

http://www.apocpcontrol.org/paper_file/issue_abs/Volume14_No3/%202079-

84%2010.21%20Nasrin%20Fouladi.pdf

*Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk, A., Wuest, L., & Cesario, S. K. (2012).

The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After a Mastectomy. Oncology Nursing

Forum, 39(4), 361-369. doi:10.1188/12

Gumus, M., Ustaalioglu B. O., Garip M., Kiziltan E., Bilici A., Seker M., & … Turhal N. S.

(2010). Factors that Affect Patients' Decision-Making about Mastectomy or Breast

Conserving Surgery, and the Psychological Effect of this Choice on Breast Cancer Patients.

Medical and Scientific Publisher, 5(3), 164-168. doi:10.1159/000314266

Greaney, M. L., Sprunck-Harrild, K., Ruddy, K. J., Ligibel, J., Barry, W. T., Baker, E., & ...

Partridge, A. H. (2015). Study protocol for Young & Strong: a cluster randomized design to

26

increase attention to unique issues faced by young women with newly diagnosed breast

cancer. BMC Public Health, 15(37). doi:10.1186/s12889-015-1346-9

Grunfeld, E., Coyle, D., Whelan, T., Clinch, J., Reyno, L., Craig C. ... Glossop, R. (2004).

Family caregiver burden: results of a longitudinal study of breast cancer patients and their

principal caregivers. CMAJ, 170(12), 1795-1801. doi: 10.1503/cmaj.1031205

Hellblom, M., & Thomé, B. (2011). Professionsperspektivet. I M. Hellblom, & B. Thomé

(Red.), Perspektiv på onkologisk vård. (s. 47-53). Stockholm: Studentlitteratur AB.

Henderson, P. D., Gore, S. V., Lane Davis, B., Condon, E. H. (2003). African American

Women Coping With Breast Cancer: A Qualitative Analysis. Oncology Nursing Forum.

30(4), 641-647. doi: 10.1188/03

*Hill, O. & White, K. (2008). Exploring women's experiences of TRAM flap breast

reconstruction after mastectomy for breast cancer.Oncology Nursing Forum, 35(1), 81-88.

doi:10.1188/08

Jassim, G. A., & Whitford, D. L. (2014). Understanding the experiences and quality of life

issues of Bahraini women with breast cancer. Social Science & Medicine, 107 189-195.

doi:10.1016/j.socscimed.2014.01.031

*Kwok, C., & White, K. (2011). Cultural and linguistic isolation: The breast cancer

experience of Chinese-Australian women--A qualitative study. Contemporary Nurse: A

Journal For The Australian Nursing Profession, 39(1), 85-94. doi:10.5172/conu.2011.39.1.85

Krigel, S., Myers, J., Befort, C., Krebill, H., & Klemp, J. (2014). ‘Cancer changes

everything!’ Exploring the lived experiences of women with metastatic breast cancer.

International Journal Of Palliative Nursing, 20(7), 334-342.

Lagergren, J., Wickman, M., & Hansson, P. (2010). Sensation Following Immediate Breast

Reconstruction with Implants. Breast Journal, 16(6), 633-638. doi:10.1111/j.1524-

4741.2010.00984.x

27

*Landmark, B., Strandmark, M., & Wahl, A. (2002). Breast cancer and experiences of social

support: in-depth interviews of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Scandinavian

Journal Of Caring Sciences, 16(3), 216-223. doi: 10.1046/j.1471-6712.2002.00059.x

Lewis-Smith, H. (2015). Physical and psychological scars: the impact of breast cancer on

women's body image. Journal Of Aesthetic Nursing, 4(2), 80-83. Från

http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=30&sid=e3d9702f-fede-4da0-8c7c-

fa7fed804e04%40sessionmgr110&hid=129&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCxzaGl

iJnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=103766279&db=ccm

*Marshall, C., & Kiemle, G. (2005). Breast reconstruction following cancer: its impact on

patients' and partners' sexual functioning. Sexual & Relationship Therapy, 20(2), 155-179.

doi: 10.1080/14681990500113310

Mutrie, N., Campbell, A. M., Whyte, F., McConnachie, A., Emslie, C., Lee, L., … Ritchie, D.

(2007). Benefits of supervised group exercise programme for women being treated for early

stage breast cancer: pragmatic randomised controlled trial. BMJ : British Medical Journal,

334(517). doi:10.1136/bmj.39094.648553.AE

Myklebust Sørensen, E., & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I R. Grønseth

(Red.), Klinisk omvårdnad 2 (s. 439-453). Stockholm: Liber.

Odigie V. I., Tanaka R., Yusufu L. M., Gomna A., Odigie E. C., Dawotola D. A., &

Margaritoni M. (2010). Psychosocial effects of mastectomy on married African women in

Northwestern Nigeria. Psycho-Oncology, 19(8). doi:10.1002/pon.1675

*Piot-Ziegler, C., Sassi, M., Raffoul, W., & Delaloye, J. (2010). Mastectomy, body

deconstruction, and impact on identity: a qualitative study. British Journal of Health

Psychology, 15(3), 479-510. doi: 10.1348/135910709X472174

28

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for

nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Primo, C. C., Costa Amorim, M. H., de Castro, D. S., Paraguassú, T. C., Nogueira, T. P.,

Martins Bertolani, G. B., & Costa Leite, F. M. (2013). Stress in mastectomized

women. Investigacion & Educacion En Enfermeria, 31(3), 385-394. Från

http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=28&sid=e3d9702f-fede-4da0-8c7c-

fa7fed804e04%40sessionmgr110&hid=129&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCxzaGl

iJnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=107924997&db=ccm

Quirion, E. (2010). Recognizing and treating upper extremity lymphedema in

postmastectomy/lumpectomy patients: A guide for primary care providers. Journal Of The

American Academy Of Nurse Practitioners, 22(9), 450-459. doi:10.1111/j.1745-

7599.2010.00542.x

Pedersen, A. E., Hack, T. F., McClement, S. E., & Taylor-Brown, J. (2014). An Exploration

of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With Breast Cancer.

Oncology Nursing Forum, 41(1), 77-88. doi:10.1188/14.ONF.77-88

Roorda, C., Geertruida, H., Scholing, C., Meer, K., Berger, M., de Fouw, M., & Berendsen,

A. J. (2015). Patients’ preferences for post-treatment breast cancer follow-up in primary care

vs. secondary care: a qualitative study. Health Expectations, 18(6), 2192-2201. doi:

10.1111/hex.12189

*Saares, P., & Suominen, T. (2005). Experiences and resources of breast cancer patients in

short-stay surgery. European Journal Of Cancer Care, 14(1), 43-52. doi:10.1111/hex.12189

Schubart, J. R., Emerich, M., Farnan, M., Stanley Smith, J., Kauffman, G. L., & Kass, R. B.

(2014). Screening for Psychological Distress in Surgical Breast Cancer Patients. Annals of

Surgical Oncology, 21(10), 3348–3353. doi:10.1245/s10434-014-3919-8

29

Sheehan, J., Sherman, K., Lam, T., & Boyages, J. (2008). Regret associated with the decision

for breast reconstruction: the association of negative body image, distress and surgery

characteristics with decision regret. Psychology & Health, 23(2), 207-219. doi:

10.1080/14768320601124899

Sheppard, L., & Ely, S. (2008). Breast cancer and sexuality. Breast Journal, 14(2), 176-181.

doi: 10.1111/j.1524-4741.2007.00550.x

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen. Artikelnr: 2005-105-1. Hämtad 9 mars, 2016, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-

1_20051052.pdf

Socialstyrelsen (2013). Cancer i siffror: Populärvetenskapliga fakta om cancer (2013-6-5).

Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19108/2013-6-5.pdf

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan

forskning och klinisk verksamhet (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Trinh,T. (2015). Determinants of breast cancer risk: focusing on mammographic density. Från

https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44927/Thesis_Thang_Trinh.pdf?sequ

ence=3&isAllowed=y

i

BILAGOR

Bilaga 1. Artikelmatris

Författare(år), Land & Titel Syfte Urval

(n=Deltagare)

Analys Resultat

kvalitets bedömning

Kval. Bed.

Denford et al. (2011)

USA

Understanding normality: a qualitative analysis of breast

cancer patients concepts of normality after mastectomy

and reconstructive surgery.

Att undersöka begreppen normalitet i ett prov av

bröstcancer på

cancerpatienter som berättigar till rekonstruktiv

kirurgi efter mastektomi.

Kvinnor som har genomgått eller var

på väg att genomgå bröst rekonstruktiv kirurgi

efter mastektomi

(n=35)

Semistrukturerade intervjuer.

Analyserades med hjälp av

tematisk analys

Fyra huvudteman kommit fram efter data analysen

(utseende) Kvinnor som avses ser normal ut

(beteende) att kunna uppfylla vardagliga aktiviteter

(Rekonstruera normalitet) anpassa sig till en ny normala

livet (hälsa) inte vara sjuk

Hög

Elmir et al. (2010)

Australien

Against all odds: Australian women’s experiences of

recovery from breast cancer

Att skapa förståelse för yngre kvinnors

upplevelser av återhämtning från bröstcancer

relaterade till bröstkirurgi och att bidra till

kunskapsbasen för kliniker som utövar på detta

område

Australiska kvinnor under 50 års ålder, som

hade genomgått en operation som en följd av

att diagnosen bröstcancer

(n=4)

Intervju med bandinspelning. Fyra huvudtema har hittades

Att omsluta mig, att besegra, att leva med rädsla och

osäkerhet samt att hitta styrka inom mig.

Medel

Fouladi et al. (2013)

Iran

Process of coping with mastectomy: a qualitative study

in Iran.

Att få klara bild på hur mastektomi påverkar

kvinnans sexualitets och hur den kan leda till

psykiska ohälsa.

Persiska kvinnor som har

genomgått mastektomi

(n=20)

En öppen, halv strukturerade

frågeformulär användes.

Sju kategorier som kan påverka bröstcancerdrabbade

kvinnors coping, reaktioner vid mastektomi: förlust och

överlevnad, rekonstruktion av system för utvärdering,

samtycke till att genomgår mastektomi, reaktioner och

problem efter förlusten, konfrontation förlust och hälsa,

ändring och anpassning efter ändringar

Medel

Freysteinson et al. (2012)

USA

The Experience of Viewing Oneself in the Mirror After

a Mastectomy

Att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp efter

mastektomi

Arton år och äldre kvinnor som har genom

gått mastektomi.

(n=12)

Intervju med

bandspelning under ca 3-12

månadersperiod från tre olika

sjukhus i sydvästra USA.

Spegeltittande efter mastektomi kan ge både energi eller

energiförlust.

Tolkningen ger fyra tema: Jag, jag bestämmer, jag ser,

och jag samtycker.

Medel

Hill (2008)

Australien

Exploring women's experiences of TRAM flap breast

reconstruction after mastectomy for breast cancer

Att utforska och beskriva kvinnors erfarenheter

av

tvärgående rectus abdominus musculocutaneous

och rekonstruktion efter mastektomi för

bröstcancer

Kvinnor från ett privat sjukhus i västra

Australien fem som hade genomgått

omedelbar bröstrekonstruktion och fem som

hade genomgått fördröjd bröstrekonstruktion

(n=10)

Semistrukturerade, intervjuer.

Analyserades med en tematisk

inriktning.

Mättnad nåddes

efter 10 intervjuer.

Tre huvudteman framkom från datan: att förlora ett

bröst, att anpassa sig till en föränderlig

kroppsuppfattning och omdefiniera normalitet

Hög

Kwok & White (2011)

Australien

Cultural and linguistic isolation: The breast cancer

experience of Chinese-Australian women--A qualitative

study.

Att beskriva kinesisk- australiska kvinnors,

upplevelse, uppfattning och innebörden av

diagnosen bröstcancer,

Kinesisk-australienska kvinnor

(n=23)

Intervju på sitt hemspråk,

översättnings material

användes som innehålls analys.

Kulturella skillnaden och bakgrund kan spela en viktig

roll i kvinnans upplevelse och svar på bröstcancer.

Hög

Landmark et al. (2002)

Norge

Breast cancer and experiences of social support: in-

depth interviews of 10 women with newlydiagnosed

breast cancer.

Den beskriver ny diagnostiserad kvinnors

upplevelse av socialstöd runt omkring och vikten

av den

Ny cancer diagnostiserad norska kvinnor

(n=10)

kvalitativ metod baserad på

Grounded Theory modellen,

djup intervju.

Socialt stöd är en viktig del i kvinnans hälsa vid ny

diagnostiserad bröstcancer.

Hög

ii

Marshall & Kiemle (2005).

Storbritannien

Breast reconstruction following cancer: its impact on

patients' and partners' sexual functioning.

Att identifiera

faktorer som påverkar den sexuella relationen

och att utforska klara strategier som används av

patienter och partners, och att belysa dessa

behov

Sammanlagt 12 kvinnor som genomgått bröst

rekonstruktiv kirurgi inom de senaste tre åren.

(n=12)

Grounded theory metod

användes för att analysera data

och identifiera viktiga

kategorier för 12 kvinnor och

10 av deras partners.

Alla kvinnor upplevt någon grad av sexuell förändring i

livet, ångest och en minoritet uppgav en förlust av

sexualiteten. Deras Partners upplevde ångest och stress

över sexualitets förändring

Hög

Piot-Ziegler et. al. (2010)

Schweiz

Mastectomy, body deconstruction, and impact on

identity: A qualitative study.

Att förstå konsekvenserna av kroppen

dekonstruktion genom mastektomi på

kroppslighet och identitet hos kvinnor med

bröstcancer.

Kvinnor som har genomgått mastektomi

(n=19)

Tre semistrukturerade

intervjuer

Mastektomi framkallar en smärtsam upplevelse av

kropps dekonstruktion. Även om omedelbar

rekonstruktion föreslås så är motsats känslor och

missnöje finns blanda dessa kvinnor jämfört med

tidigare naturliga kroppen. Vilket den kan leda till

identitetskris.

Hög