LÄRLINGSPLAN FÖR FRAMTIDEN

Så anpassar vi lärlingssystemet till de mindre och växande företagens villkor

Rapport 2016:2

Nima Sanandaji och Erik Sjölander

©Småföretagarnas Riksförbund 2016www.smaforetagarna.euinfo@smaforetagarna.eu

Författare: Nima Sanandaji och Erik SjölanderTryck:Tryckservice, Ängelholm

ISBN 978-91-983374-0-2

3

OM SMÅFÖRETAGARNAS RIKSFÖRBUND

Småföretagarnas Riksförbund är en relativt ny intresseorganisation i Sverige, skapad och driven av småföretagare. Förbundet företräder idag cirka 30 000 medlemmar och verkar för att stärka företagandets villkor. På Småföretagarna gör vi skillnad genom att utveckla rela-tioner med våra makthavare, oavsett politisk färg. Vi vill ge dem en inblick i en företagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring.

Tidigare i år gav Småföretagarna ut rapporten ”Ett lärlingssystem i världsklass”. Där lyfte vi fram vad Sverige kan lära av de välutveck-lade lärlingssystem som finns i Tyskland, Österrike, Frankrike, Ne-derländerna och Danmark. I denna uppföljande rapport diskuterar vi hur det svenska lärlingssystemet bör utformas, för att vara anpas-sat till såväl småföretagares som lärlingars behov. Att vidareutveckla lärlingssystemet är avgörande för framtidens arbetsmarknad. Det är också ett pragmatiskt sätt att stärka företagandets villkor runtom i Sverige. Följ oss gärna på smaforetagarna.eu för att läsa mer om lär-lingssystem och andra intressanta företagarfrågor.

4

FÖRORD AV LEIF SVENSSON

Mindre och växande företag är jobbmotorn i svensk ekonomi. Om det tycks politiker från vänster till höger vara ense. Därför borde våra styrande politiker engagera sig starkt i en utmaning som allt-mer hämmar företagens möjligheter att växa, nämligen svårigheten att rekrytera personer med rätt kompetenser. Runtom i landet finns många mindre och medelstora företag som inte vill något annat än att expandera. Dessa planer läggs dock ofta på is, helt enkelt efter-som företagarna inte lyckas rekrytera personal med efterfrågade fär-digheter.

En undersökning som Sydsvenska Industri- och Handelskammaren publicerade i slutet av 2015 visade att två av tre företag som försökt rekrytera det senaste halvåret upplevde svårigheter att få tag på rätt kompetenser. En tiondel av samtliga undersökta företag svarade att de tvingats skjuta upp planerade aktiviteter eller rentav förlorat or-der på grund av svårigheten att anställa.1 En annan undersökning, publicerad av Svenskt Näringsliv, visar att nästan vart femte rekryte-ringsförsök i Sverige misslyckas på grund av att företagen inte får tag på den kompetens som de behöver.

De mindre företagen kan ovanpå detta hamna i en situation där före-tagaren närmar sig pensionsåldern, utan att kunna hitta någon yngre person som har förmågan och viljan att driva verksamheten vidare. Risken blir då påtaglig att lönsamma arbetsplatser helt enkelt läggs ned när företagaren inte längre mäktar med. Det vore en sak om dessa utmaningar fanns i ett samhälle där bristen på arbetskraft var stor. Så ser dock dagens Sverige inte ut. Det finns många långtidsarbetslö-sa, arbetslösa ungdomar och personer med utländskt ursprung som upplever stora svårigheter att få första foten in på arbetsmarknaden. 1 Johansson (2015).2 Karlsson (2014).

5

”De mindre företagen kan ovanpå detta hamna i en situation där företagaren närmar sig pensionsåldern, utan att kunna hitta en yngre person som har förmågan och viljan att driva verksamheten vidare. Risken blir då påtaglig att lönsamma arbetsplatser helt enkelt läggs ned när företagaren inte längre mäktar med.”

Ekonomer brukar säga att den moderna arbetsmarknaden präglas av en mismatch, alltså en situation där de krav som ställs på jobben inte motsvarar de arbetslösas kunskaper. På Småföretagarnas Riks-förbund märker vi tydligt, genom den dagliga kontakten med våra medlemsföretag runtom i Sverige, svårigheten att matcha de till-gängliga jobben med de arbetssökande. Förr i tiden räckte det ofta med lite, ibland ingen, utbildning och tidigare erfarenhet för att få ett jobb i industrin, tjänstesektorn, turismen eller skogsbruket. Så ser det inte längre ut.

De riktigt enkla jobben är få. Teknologisk utveckling, högre kunskap-sinnehåll i samhälle och global konkurrens har lett till en situation där förkunskaper krävs för de allra flesta jobben. Resultatet är ett samhälle där många står utan arbete, samtidigt som företagens till-växt hämmas på grund av kompetensbrist. Det är dags att inse hur skadlig denna situation är, inte bara för enskilda individers eller fö-retagares perspektiv, utan också eftersom det urholkar Sveriges kon-kurrenskraft. Hur ska nya och växande företag expandera om de inte kan få tag på personal med rätt kunskaper och färdigheter?

På Småföretagarnas Riksförbund tror vi att förändring behövs. För att klara framtidens kompetensförsörjning måste yrkesinriktade ut-bildningar få betydligt större utrymme. Det handlar både om rena yrkesutbildningar och om lärlingssystem. Denna rapport är uppfölj-ningen till tidigare publikationer från Småföretagarna om behovet av ett företagarvänligt lärlingssystem. I de tidigare rapporterna lyfte vi fram hur Sverige ligger efter andra europeiska länder när det gäller

6

lärlingssystem. Först under senare år har det gymnasiala lärlingspro-grammet fått något lite större utrymme. Ändå kan vi lära mycket av våra europeiska grannländer när det gäller att utveckla ett välfunge-rande lärlingssystem.3 I denna uppföljande rapport skissar vi på hur lärlingssystemet kan utvecklas, så att det anpassas utifrån de mindre och växande företagens villkor.

Ett perspektiv som vi särskilt vill lyfta fram är hur lärlingssystemet inte bara bör ses som ett alternativ för ungdomar, utan också som ett bra sätt för vuxna som står utan arbete eller vill växla om mitt i livet. Inte minst finns potential för mindre och växande företag att skapa många lärlingsplatser för personer med utländskt ursprung, och därmed bidra till stärkt integration. För att nå dit måste dock det svenska lärlingssystemet, som fortfarande är förhållandevis nytt, förbättras på en rad punkter.

”Vår förhoppning är att partier på olika sidor av blockgränsen tar till sig budskapet i denna rapport och verkar för att anpas-sa sin lärlingspolitik till de mindre och växande företagens villkor.”

Småföretagarnas Riksförbund drivs av en vilja att skapa verklig poli-tisk förändring. Vi inser att de olika riksdagspartierna har olika per-spektiv på frågan om lärlingsutbildningar. Dessutom inser vi att det finns en unik möjlighet att få brett genomslag i denna fråga, då samt-liga åtta riksdagspartier faktiskt stödjer idén om att vidareutveckla lärlingssystemet. Därför fokuserar denna rapport på de grundläg-gande principer som lärlingssystemet ska baseras på. Vår förhopp-ning är att partier på olika sidor av blockgränsen tar till sig budska-pet i denna rapport och verkar för att anpassa sin lärlingspolitik till de mindre och växande företagens villkor.

3 Sanandaji och Sjölander (2015).

7

I Sverige har bara 7 procent av unga vuxna erfa-renhet från lärlingsutbildningar. Det är den lägsta siffran bland västeuropeiska länder, och betydligt lägre än Österrike och Tyskland där majoriteten av de unga har lärlingserfarenhet. Det lyfte Småföre-tagarnas Riksförbund fram tidigare i år, i rapporten ”Ett lärlingssystem i världsklass”. Rapporten, som belyste vad Sverige kan lära av lärlingssystemen i fem andra europeiska länder, finns tillgänglig på www.smaforetagarna.eu.

8

INLEDNING

Ett kompetenslyft behövs för att minska den strukturella arbetslös-heten i Sverige. Regeringen har själv uppmärksammat detta, bland annat i budgetpropositionen för 2016. Där beskrivs investeringar i kompetens och satsningar på att länka ihop arbetsgivare och ar-betssökande som en central samhällsutmaning: ”Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Arbetslösheten är hög, samti-digt som det finns många lediga jobb att söka. För att fler ska komma i jobb behöver vi öka investeringarna och förbättra möjligheterna till utbildning och matchningsinsatser så att människor har den kun-skap och kompetens som efterfrågas.”4

Det traditionella svaret på hur kompetenser kan stärkas, har varit att satsa större resurser på formell teoretisk utbildning. Medan akade-miska utbildningar självklart spelar en viktig roll kan de dock inte ses som hela svaret. En betydande del av de kompetenser som efterfrå-gas på arbetsmarknaden är nämligen inte rent teoretiska, utan ba-seras på praktisk erfarenhet i kombination med teori. Inom alltifrån byggsektorn till industrin, servicenäringar som turismen samt välfär-den finns omfattande behov av personer som har praktisk yrkeskun-skap.

”I många fall måste de anställda på mindre företag kunna skö-ta ett flertalet olika arbetsuppgifter, som till exempel ha koll på ekonomin och pappersarbetet samtidigt som de utför själ-va kärnuppgiften. Ett bra sätt att bygga på den breda kompe-tens som krävs är att under en initial period arbeta som lärling på företaget.”

4 Regeringen (2015).

9

För att klara framtidens kompetensförsörjning behöver yrkesinrik-tade utbildningar med verklighetsanknytning få ett betydligt större inslag i Sverige. Det handlar dels om rena utbildningar, som till exem-pel Yrkeshögskolan, dels om lärlingsutbildningar, där inlärning i stor utsträckning sker vid ett visst företag. Denna rapport riktar fokus mot lärlingsutbildningar. Dessa utbildningar är i synnerhet lämpliga för mindre företag. Anledningen är att de mindre företagen ofta har uni-ka behov och förutsättningar, som de anställda måste lära innan de på allvar kan bidra till verksamheten. I många fall måste de anställ-da på mindre företag kunna sköta ett flertalet olika arbetsuppgifter, som till exempel ha koll på ekonomin och pappersarbetet samtidigt som de utför själva kärnuppgiften. Ett bra sätt att bygga på den bre-da kompetens som krävs är att under en initial period arbeta som lärling på företaget.

Sverige har under en längre tid haft en avsaknad av lärlingar i det tra-ditionella skolväsendet. År 1996 fanns så få som 39 gymnasiala lär-lingar i hela landet. När en ny variant av lärlingsjobb testades under åren 1997 till 2000 ökade antalet gymnasiala lärlingar till 308 styck-en. Även efter denna ökning var dock enbart cirka en av tusen gym-nasielärlingar.5 I december 2007 valde den tidigare alliansregeringen att starta en större försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbild-ning. Tanken var att försöksverksamheten, som påbörjades hösten 2008, skulle ligga som grund för en större gymnasiereform från hös-ten 2011.6

År 2011 blev mycket riktigt lärlingsutbildningen en reguljär del av gymnasieskolans utbildningsutbud. Alliansregeringen tog beslut om, att ekonomiskt och genom olika former av stöd uppmuntra ar-betsmarknadens parter, att sluta avtal om yrkesintroduktion på flera

5 SOU 2009:85.6 Olofsson (2013).

10

branschområden. Denna form av avtal krävs nämligen för att lärling-ar ska kunna verka inom arbetsplatser som täcks av kollektivavtal (vilket gäller för stora delar av arbetsmarknaden). Om fackförening-arna motsätter sig lärlingsplatser kan de i praktiken inte heller er-bjudas. Dessutom skapades ett Lärlingscentrum på Skolverket för att arbeta med pedagogiskt stöd till lärlingsutbildningarna.

”Det är uppenbart att Sverige behöver vidareutveckla syste-met, så att det blir mera attraktivt för såväl arbetsgivare som studenter.”

Enligt forskaren Jonas Olofsson var ambitionerna med reformen långtgående. I samband med reformen talades det om en volym på cirka 30 000 lärlingar per år. I själva verket fanns 7 300 gymnasiala lärlingar under höstterminen 2014, en klar ökning jämfört med tidi-gare men långt under mera ambitiösa målsättningar.7 Siffran ökade till strax över 7 600 elever under vårterminen 2015.8 Det är uppenbart att Sverige behöver vidareutveckla systemet, så att det blir mera att-raktivt för såväl arbetsgivare som studenter. I denna rapport skissar Småföretagarnas Riksförbund på hur ett lärlingssystem, anpassat till de mindre och växande företagens villkor, kan skapas. Utgångs-punkten är en enkätundersökning som genomförts bland förbun-dets medlemmar, lärdomar från andra västeuropeiska länder som har mera utbyggda lärlingssystem än Sverige samt synpunkter som experter och organisationer har lämnat in på hur det förhållandevis nya lärlingssystemet i Sverige kan vidareutvecklas.

7 Olofsson (2015).8 Skolverket (2015).

11

Småföretagarnas Riksförbund genomförde en en-kätundersökning bland sina medlemmar under 2013, där cirka tusen företagare gav sin bild på hur ett företagsanpassat lärlingssystem kan utformas. Inför denna rapport har en ny enkätundersökning genomförts i början av 2016. Som visas i figurerna på följande sida inkluderar båda enkäterna svar från en blandning av mindre och medelstora före-tag, och ger därmed en representativ bild av de ar-betsgivare som spelar en central roll för sysselsätt-ningen i Sverige.9

9 Enkätundersökningarna baseras på svar från 1043 respektive 893 medlemmar. Andelen som ej svarat på enskilda frågor exkluderas i denna rapport från svaren på denna fråga.

12

13

BRETT INTRESSE FÖR LÄRLINGSSYSTEM

En fråga som ställdes i enkätundersökningarna var om företagarna skulle vara intresserade av att ta emot lärlingar, ifall ett arbetsförlagt lärlingssystem i likhet med de som existerar i Danmark, Tyskland och Österrike infördes också i Sverige. Som visas i graferna på nästa sida svarade en stor majoritet av företagarna ja på denna fråga.

I den undersökning som genomfördes år 2013 svarade 60 procent av företagarna att de skulle vara intresserade av att ta emot en lärling medan 16 procent svarade att de skulle vara intresserade av att ta emot mer än en lärling. I undersökningen från 2016 var motsvarande andelar 61 procent respektive 15 procent. Svaren var närmast iden-tiska i de två enkäterna, vilket indikerar att medlemmarna i Småföre-tagarnas Riksförbund har ett stort intresse av arbetsförlagt lärlings-system. I båda undersökningarna svarade tre fjärdedelar att de är intresserade av att ta emot minst en lärling.10

Som man kan förvänta sig skiljer sig svaren något beroende på före-tagsstorlek. Bland företagen som har ingen eller enbart en anställd förutom företagaren själv var det något färre andelar som svarade att de skulle vilja ta emot lärlingar. Störst var andelen bland de nå-got större företagen. De något större företagen angav också i högre utsträckning att de var intresserade av att ta emot mer än en lärling. Att de större företagen har en högre benägenhet att ta emot lärlingar kan förklaras av att de har större verksamheter.

Det är talande att så många av de mindre företagen också vill växa, men även bidra till ökad praktisk utbildning, genom att ta emot lär-

10 Frågan löd: ”Med ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem, som i t.ex. Tyskland, Danmark och Österrike, skulle jag...” och alternativen var ”Inte ta emot någon lärling”, ”Ta emot 1 lärling”, ”Ta emot > 1 lärling”.

14

15

lingar. Om en enskild näringsidkare, som bara har en eller inga an-ställda, tar emot en lärling är det en relativt sett betydligt större för-ändring av verksamheten än när ett företag med över tio anställda gör samma sak.

Resultaten från de två undersökningarna, som Småföretagarnas Riksförbund har genomfört, pekar på en omfattande potential att främja jobbskapande genom att introducera ett företagsanpassat lärlingssystem. I såväl undersökningen från 2013 som från 2016 har 76 procent av företagarna svarat att de vill ta emot en eller fler lär-lingar. I Sverige som helhet finns ungefär 471 000 aktiva företagare. Om företagarna som svarat på enkätundersökningen anses vara representativa för landet i stort kan det uppskattas att 76 procent av 471 000, det vill säga cirka 358 000, företagare är intresserade av att ta emot en lärling. Det är möjligt att de företagare som gjort det aktiva valet att bli medlemmar i Småföretagarnas Riksförbund, och som dessutom svarat på enkäten, har en större preferens för att ta emot lärlingar. Även om andelen som är intresserade bara skulle vara hälften så hög bland samtliga företagare så skulle cirka 179 000 vara intresserade av att ta emot lärlingar.

Det är sannolikt att alla företagare som svarar att de är intresserade av att ta emot en lärling inte skulle realisera detta intresse om ett välfungerande lärlingssystem existerade. Antaget att bara en femte-del av företagarna skulle realisera detta intresse, och att varje företag bara skulle ta emot en lärling, så skulle nära 36 000 lärlingsplatser kunna skapas. Detta är ett försiktigt antagande: om en större andel företag skulle ta emot lärlingar skulle förstås antalet platser vara större. Denna enkla beräkning illustrerar den omfattande möjlighe-ten att skapa nya arbetstillfällen via lärlingsplatser. 11 Ekonomifakta (2016). En stor majoritet av dessa är mindre företag. Bara cirka en bland tusen av företagen i Sverige har fler än 250 anställda.

16

Både under 2013 och 2016 svarade 76 procent av Småföretagarnas medlemmar att de har ett intres-se av att ta emot lärlingar. Antaget att: Samma an-del bara skulle vara hälften så stort bland samtliga företagare i Sverige, att bara en femtedel av företa-garna som är intresserade faktiskt skulle ta emot en lärling samt att varje företag skulle ta emot en-bart en lärling, så skulle nära 36 000 lärlingsplatser kunna skapas bland de mindre företagen. Detta är ett försiktigt antagande: om en större andel företag skulle ta emot lärlingar skulle förstås antalet plat-ser vara större.

17

18

Parvane Saberi är en av de småföretagare i Sverige som är intresse-rad av att växa genom att ta emot lärlingselever. Hon har jobbat som frisör i tretton år, och startade skönhetsgallerian Klippt och Klart i Norrtälje 2009. Salongen, som har fyra anställda, utför förutom klippningar också ansiktsbehandlingar, vaxning och laserbehand-ling. Eftersom salongen är så populär är det ibland svårt att ta emot alla kunder:

19

”Vi har åtta frisörstolar och dessutom flera rum reserverade för an-dra behandlingar, som till exempel laserbehandling. Ytterligare två personer skulle enkelt kunna jobba hos oss. Vi har kundunderlaget och vill gärna växa med fler anställda. Det som hindrar oss från att erbjuda fler arbetstillfällen är att vi inte får tag på lämpliga personer att anställa”, förklarar Parvane. En annan utmaning är att de perso-ner som anställs på salongen ofta har begränsade erfarenheter. ”Vi anställer typiskt personer som har läst 3 års gymnasieskola inom fri-söryrket. Tyvärr ger deras utbildning begränsad praktisk erfarenhet. Det tar därför tid att lära upp dem att utföra olika behandlingar”, för-klarar Parvane och fortsätter: ”Det är duktiga och drivna personer, men de utbildningar som de har gått har alldeles för lite yrkesorien-tering”.

Bristen på yrkesorientering i skolan leder inte bara till att ungdomar-na kommer ut i arbetslivet med bristande kompetenser. Dessutom har många inte fått känna på yrket tillräckligt, och kommer först efter kontakten med arbetsmarknaden på att de egentligen vill göra något annat med sina liv. ”En fördel med lärlingsutbildningar är att de unga snabbare kan se om de verkligen passar som frisörer eller inte”, säger Parvane. ”Vi hade en lärlingselev som kom förra året och stannade en termin”, fortsätter hon. ”Eftersom eleven bor i centrala Stockholm rekommenderade hennes lärare henne att fortsätta vidare på en skönhetssalong där. Trots det var det en mycket positiv upplevelse både för oss och för henne.”

Parvane, som gärna skulle ta emot fler lärlingar, förklarar att det är viktigt med kontroll på arbetsplatser, så att arbetsgivarna är seriösa och satsar på att ge rätt kunskaper till lärlingen. Hon menar också att det är viktigt att arbetsgivaren får ersättning för den tid som den lägger ned på undervisningen. ”När man betalar för något kan man också ställa krav.”

20

EN VÄG IN FÖR DE SOM STÅR UTANFÖR

De företagare som deltog i undersökningen svarade på om de trodde att lärlingsanställningar kunde vara ett sätt att få in ungdomar på arbetsmarknaden. Som visas i figuren på nästa sida höll nästan alla företagare med om detta perspektiv. Enbart 2 procent av företagarna svarade nej medan ytterligare 2 procent svarade att de inte visste. Företagarnas närmast enhälliga tilltro till lärlingssystem som en väg in för de unga i Sverige är något som de politiska beslutsfattarna bör ta i beaktning. 12

”Företagarnas närmast enhälliga tilltro på lärlingssystem som en väg in för de unga i Sverige är något som de politiska be-slutsfattarna bör ta i beaktning”.

Det kan reflektera i att företagarna känner till att systemet fungerar väl i grannländer som Danmark och Tyskland. Det kan även visa på att företagarna, baserat på sin egen vardagliga erfarenhet, drar slut-satsen att arbetsförlagd lärande kan vara ett bra sätt att få in ungdo-mar i arbete. Hursomhelst tycks de personer som skapar arbetstill-fällen i Sverige närmast eniga om att lärlingsutbildningar kan vara ett bra sätt att få ungdomar i arbete.

De företagare som svarade på enkäten hade möjlighet att skriva egna kommentarer kring frågan. Där framkom att flera företagare själva vid ung ålder hade deltagit i lärlingsutbildningar, i Sverige och utom-lands, och därför var positiva till utbildningarna. En företagare skrev som exempel: ”Jag har själv varit lärling på Landskronavarvet. Det var en mycket bra och allsidig utbildning. De flesta fick jobb där efter skolan och skolan värderades mycket högt av andra företag. Så klart vi skall ha lärlingsutbildning. Ingen tvekan.” 12 Frågan löd: ” Tror du lärlingsplatser skulle vara ett bra sätt för att få ungdomar i arbete?” och alternativen var ”Ja”, ”Nej”, ”Vet ej”.

21

22

En fråga som ställdes var huruvida företagarna tror att lärlingssyste-met kan vara en väg in för nyanlända invandrade personer. Andelen som svarade ja på denna fråga var något lägre än kring frågan om unga i arbete. Ändå ser en majoritet av företagarna, bland samtliga storlekskategorier, lärlingsplatser som betydelsefulla också för dem som har invandrad bakgrund. Bland dem som inte svarade ja var det vanligaste svaret vet ej.13

Internationell media har uppmärksammat hur lärlingssystem i län-der som Tyskland och Österrike inte bara ger en möjlighet till unga att bygga upp nödvändiga färdigheter och komma i arbete, utan dessutom lämpar sig väl för vuxna som vill ställa om mitt i livet samt för nyanlända invandrare. För såväl nyanlända invandrare som för barnen till föräldrar som invandrat kan samtidigt bristande kontakt-nät, bristande språkliga kunskaper och bristande kunskaper från grundskolan leda till svårigheter att få en lärlingsplats.14

Även de företagare som gav öppna svar pekade på behovet av språk-lig kompetens. En företagare skrev till exempel: ”Tror inte på lärling för nyanlända invandrare pga språksvårigheter som kan uppstå, vil-ket leder till en osäkerhet hos lärlingen trots att de kan ha jättegoda kunskaper. ”En annan framförde ”Nyanlända måste kunna svenska först o främst man har inte tid att traggla med språket.”

Lärlingsplatser kan därmed ses som en viktig väg in till arbetsmark-naden för de som har invandrat, samt för barnen till föräldrar som invandrat, förutsatt att det kombineras med utbildningssatsning-ar som främjar inlärning av språk och nödvändiga kunskaper från grundskolan. I den moderna kunskapsekonomin kan inte all erfaren-het läras in på lärlingsplatser. Grundläggande kunskaper i språk, ma-tematik och ibland inom till exempel användning av datorer krävs för att kunna börja som lärling. 13 Frågan löd: ” Tror du lärlingsplatser skulle vara ett bra sätt för att få nyanlända invandrare i arbete?” och alternativen var ”Ja”, ”Nej”, ”Vet ej”.14 Se till exempel Wall Street Journal (2015) samt Financial Times (2015).

23

24

Redan som 18 åring började Daniel Smith sin bana som företagare. Idag driver han SPARTA Montagespecialisten i Göteborg tillsammans med Martin Meixner. I byggsektorn, kommer majoriteten av de an-ställda i arbete via det system för vuxenlärling som byggbranschen själv har skapat.

25

”Det som vi i byggsektorn behöver är lärlingsupplägg för olika yrkes-grupper. För vissa, som elektriker och rörmokare, finns bra gymna-sieutbildningar. För andra, som till exempel ställningsmontörer, be-tongmontörer samt rivning och sanering, finns inga bra, eller mycket få, utbildningar i gymnasieform”, förklarar Daniel och fortsätter, ”I min och min kompanjons bolag är vi specialiserade på montering av ställningar. De kompetenser som vi i första hand efterfrågar utbildar man helt enkelt inte till i gymnasiet. Därför använder vi oss av den företagsförlagda vuxenlärlingsutbildningen som byggbranschen i samverkan med facket har skapat.”

Daniel förklarar att det finns vissa eftergymnasiala yrkesutbildning-ar som drivs inom ramen för Arbetsförmedlingen, där deltagarna lär ut kunskaper som skulle kunna vara relevanta för hans företag. Pro-blemet är att många av deltagarna inte är motiverade. ”Därför söker vi aktivt efter personer som är intresserade av att jobba med mon-tering, och tränar själva upp dem via systemet för vuxenlärling som Byggnadsindustrins Yrkesnämnd har skapat.”

Utbildningen är mellan två till tre år lång och fungerar, enligt Da-niel, väl. ”Vi får kvalitet på dem som vi får in som lärlingar. Det bästa vore förstås om lärlingssystemet i gymnasiet lockade till sig många studenter. Det är inte bara vi som skulle välkomna gymnasielärling-ar, utan också många andra arbetsgivare. Lärandet i skolan är ofta väldigt teoretiskt och det man gör på arbetsmarknaden är väldigt praktiskt. Alltifrån andra byggföretag till banker skulle kunna lära upp personer på arbetsplatsen”, avslutar Daniel som gärna ser att byggbranschens egna system för vuxenlärlingar kompletteras med större inslag av lärlingsprogram i gymnasiet riktade mot olika speci-fika yrkesgrupper.

26

ANPASSAT TILL SÅVÄL UNGA SOM ÄLDRE

Lärlingsprogram är i synnerhet väl anpassade till ungdomar som är skoltrötta och/eller intresserade av praktiskt snarare än teoretiskt inlärande och arbete. Samtidigt finns goda skäl att undvika att lär-lingsprogrammen enbart riktar sig till denna grupp. Erfarenheten från övriga Europa indikerar att lärlingsprogram kan bli en viktig del av utbildningsväsendet, och locka till sig också elever som har ett gott läshuvud. Arbetsförlagd lärande kan förmedla viktiga färdighe-ter, och det är viktigt att det inte bara ses som alternativ för de som inte klarar skolan väl. Risken är påtaglig att lärlingssystemen i Sverige blir både smala och får låg status om de enbart attraherar skoltrötta.

De företagare som svarat på Småföretagarnas enkät framhåller bety-delsen av att lärlingsutbildningar är tillgängliga också för vuxna. En annan vanlig kommentar är att de lärlingssystem som redan finns etablerade i Sverige, i enskilda branscher, bör vidareutvecklas. En fö-retagare skriver till exempel ”Vi arbetar inom Glasmästeriskrået och har ett väl inarbetat lärlingssystem sedan gammalt och det fungerar väl då jag personligen tror att liknande system kan appliceras inom fler branscher och verksamheter.”

Hur kan lärlingssystemet anpassas till såväl unga personer som vux-na arbetslösa och nyanlända vuxna invandrade? Det är inte nödvän-digtvis klokt att alla tre grupperna deltar i samma system, men det är betydelsefullt att systemet blir enkelt med så få gränser som möjligt. Den unga person som läser på gymnasiet och inom ramen för det-ta bygger upp kunskaper såväl på en arbetsplats som i skolbänken, har förstås andra förutsättningar och behov jämfört med den vuxna person som för många år sedan klarat gymnasiestudierna och får in en fot på arbetsmarknaden via lärlingsutbildning. När det kommer till nyanlända invandrare behöver lärlingsplatser kombineras med språklig utbildning och eventuellt annan kompletterande utbildning.

27

I samtliga fall behöver programmen anpassas till kunskapssamhäl-lets krav, genom möjlighet till fördjupande studier. Lärlingssystem betraktas ibland som en historisk kvarleva. I själva verket har syste-men i flertal länder inte bara utvecklats genom ökat kunskapsinne-håll, utan dessutom blivit mera populära över tid. Anledningen är att systemen har anpassat sig till det moderna kunskapssamhället ge-nom att inkludera akademisk kunskap.15

”Det är avgörande att lärlingssystemet i Sverige erbjuder möj-ligheten till fördjupning genom vidare yrkesutbildning samt skifte till teoretisk utbildning. När dessa möjligheter saknas är risken påtaglig att lärlingssystemet väljs bort av unga som klarar sig väl i skolan. Även nyanlända och tidigare arbetslösa kan ha behov av vidare utbildning kopplad till lärlingssyste-met för att komma i arbete.”

Det är avgörande att lärlingssystemet i Sverige erbjuder möjligheten till fördjupning genom vidare yrkesutbildning samt skifte till kopp-ling till teoretisk utbildning. När dessa möjligheter saknas är risken påtaglig att lärlingssystemet väljs bort av unga som klarar sig väl i skolan. Även nyanlända och tidigare arbetslösa kan ha behov av vi-dare utbildning kopplad till lärlingssystemet för att komma i arbe-te. En mängd arbeten kan nämligen både ha krav på teoretiskt och arbetsförlagt lärande. Erfarenheten från andra europeiska länder vi-sar på att lärlingsutbildningar också kan spela en roll i utbildningar som traditionellt närmast uteslutande har haft akademisk profil. Till exempel kan personer som läser företagsekonomi, som ett komple-ment till teoretiska kurser, tjäna på ett visst inslag av arbetsförlagd inlärning.16

15 Ett bra exempel är Schweiz. Se Sanandaji och Sjölander (2015).16 I till exempel Frankrike finns inslag av arbetsförlagt lärande inom utbildningar som företagsekonomi. Ibid.

28

ADMINISTRATION, ERSÄTTNING OCH UTBILDNING

Hur kan ett lärlingssystem anpassas till de mindre företagens villkor, inklusive till företag som sköts av en ensam näringsidkare? Denna fråga är viktig att svara på, eftersom de lärlingssystem som idag finns i Sverige framförallt är anpassade till större arbetsgivare där perso-ner på heltid kan sätta sig in i hur handledningen ska utföras. Mindre företag har ofta en vilja att växa genom att locka till sig lärlingar, men har andra förutsättningar. Det ska vara enkelt och framför allt tämli-gen kostnadsneutralt att ta in en lärling i verksamheten och ge denne de kunskaper som fordras för att snabbt bli en tillgång för företaget. Flertal av de företagare som svarat på Småföretagarnas enkät bely-ser dessa perspektiv. En skriver till exempel ”Små företagare har inte råd att både betala lön o ta ut egen lön, därför är det viktigt att man får betalt i ersättning den tid det tar att utbilda personal.”

Småföretagarnas Riksförbund har tidigare, genom kontakt med medlemsföretagen, fått information om att tre frågor är särskilt rele-vanta vid utformningen av ett lärlingssystem, anpassat till de mindre och växande företagens villkor: - Att ersättning ges för den tid som läggs ned vid handledning- Att en extern part sköter administrationen- Att handledaren erbjuds utbildning

I denna rapport har de svarande kunnat rangordna vilken som är den viktigaste respektive näst viktigaste faktorn för växande företag.

29

30

”För mindre företag, som drivs av enskilda näringsidkare eller näringsidkare som har enbart en anställd, kan det upplevas som problematiskt att vid sidan av arbetet och handledning-en av lärlingen också behöva ansvara för administrationen av allt pappersarbete. Om skolan, ett lärlingsråd eller en myn-dighet kan ta på sig rollen att hantera administrationen kan företagarens vardag förenklas.”

Om skolan, ett lärlingsråd eller en myndighet kan ta på sig rollen att hantera administrationen kan företagarens vardag förenklas. Att handledaren erbjuds utbildning identifieras av en femtedel av före-tagarna som den viktigaste faktorn. Många ser det däremot som den näst viktigaste faktorn. För att kunna ge bra stöd till lärlingar behöver företagare nämligen i många fall själva få en utbildning, där de lär sig vad som krävs av dem i rollen som handledare.

För mindre företag, som drivs av enskilda näringsidkare eller näring-sidkare som har enbart en anställd, kan det upplevas som problema-tiskt att vid sidan av arbetet och handledningen av lärlingen också behöva ansvara för administrationen av allt pappersarbete. Om sko-lan, ett lärlingsråd eller en myndighet kan ta på sig rollen att hantera administrationen kan företagarens vardag förenklas.

31

HUR BÖR ERSÄTTNINGEN UTFORMAS?

Det är avgörande att företagen som tar emot lärlingar får offentliga subventioner. Utbildning har ju definierats som en samhällsgemen-sam kostnad. De lärlingssystem som fanns tidigare i Europas histo-ria baserades på att lärlingar arbetade för en låg ersättning så att de kunde lära sig färdigheter via arbetsplatsen. Dagens moderna sys-tem har betydligt större fokus på att lärlingsplatserna är säten för utbildning. Dessutom medför dagens alltmer kunskapsorienterade ekonomi att personer med låga förkunskaper kan bli mer av en kost-nad för arbetsplatsen än en intäkt, eftersom den tid och de resurser som läggs ned på handläggning kan överväga individernas bidrag till verksamheten.

Först när kompetenserna har lärts in och lärlingsutbildningen är slut kan individerna bli eftertraktade medarbetare. I ett modernt lärlings-system är det därmed viktigt att arbetsgivaren får ersättning från det offentliga för att ta emot lärlingar, på samma sätt som skolor får of-fentlig ersättning för att ta emot elever. Frågan är högst aktuell i Sve-rige, då det ofta är svårt att finna arbetsgivare som erbjuder lärlings-platser, trots att antalet lärlingar är relativt begränsat.

”Till en början, när lärlingen precis har börjat, bör ersättning-en för handledning vara hög eftersom lärlingen framförallt kan ses som en student och företagaren måste lägga mycket tid och energi på handläggning. Senare, när lärlingen börjat bygga upp kunskaper, bidrar denna till arbetet och behöver mindre handledning. Därmed kan ersättningen till handleda-ren skalas ned.”

32

Hur hög bör då ersättningen till de personer som handleder lärlingar vara? Det är en av de frågor som ställts i Småföretagarnas enkätun-dersökning. Som visas i figuren på andra sidan har företagare något skilda åsikter om denna fråga. Den vanligaste åsikten är att en er-sättning på mellan 5 000 och 10 000 kronor bör betalas ut per månad för arbetet med handledning. Av de som förordar annan ersättning är det många som lyfter fram betydelsen av att ersättningen ändras med tiden. Till en början, när lärlingen precis har börjat, bör ersätt-ningen för handledning vara hög eftersom lärlingen framförallt kan ses som en student och företagaren måste lägga mycket tid och en-ergi på handläggning. Senare, när lärlingen börjat bygga upp kun-skaper, bidrar denna till arbetet och behöver mindre handledning. Därmed kan ersättningen till handledaren skalas ned.

33

ANSTÄLLNINGSVILLKOREN FÖR LÄRLINGAR

En avgörande insikt vid utformningen av ett välfungerande lärlings-system är att lärlingar inte är anställda i traditionell mening. Det kan finnas goda skäl att ge en viss ersättning till lärlingarna, för att upp-muntra fler att söka sig till programmet, belöna ett gott arbete samt undvika att det blir en gratis form av arbetskraft. Samtidigt är det viktigt att rigida anställningslagar och krav på höga lägstalöner inte omfattar lärlingarna. Sverige har i detta avseende mycket att lära av till exempel Frankrike, där arbetsmarknadens parter inser att de an-nars rigida arbetslagar och minimilöner som finns i landet inte bör omfatta lärlingarna. Lärlingarnas ersättning sätts på en nivå som är betydligt lägre än Frankrikes i övrigt strikta minimilöner. Anledning-en är att det finns en bred förståelse bland arbetsmarknadens parter om att högt satta lärlingslöner underminerar systemet.17

En fråga som ställts i enkäten är vilken ersättning som lärlingarna ska få. De tillfrågade har fått ta ställning till fyra alternativ: - Att ersättningen till lärlingen är samma som studiemedel- Att en fast ersättning på 5 000 kronor per månad betalas ut- Att ersättningen börjar på 2 000 kronor när lärlingen är ny och skalas upp till 15 000 kronor i takt med att denne bygger upp färdigheter- Annan form av ersättning

Som syns i figuren på nästa sida förespråkar den stora majoriteten företagare alternativet med att ersättningen gradvis trappas upp. De företagare som har valt alternativet annan ersättning har i flera fall pekat på att ersättningen bör variera från fall till fall. En företagare förklarar till exempel ” Tror att det måste vara mer individuellt och

17 Steedman (2011).

34

i förhållande till vilket företag/yrke”. En annan argumenterar för att ”Företaget bör få bestämma detta individuellt efter prestation, om företaget ska betala”. Vissa företagare har föreslagit att lärlingser-sättningen ska motsvara en viss procentandel av de ingångslöner som finns i deras branscher.

En vanlig kommentar är att staten inte bör blanda sig i lönesättning-en. En företagare skriver ”Arbetsmarknadens parter ska sluta avtal om lönenivåer, staten ska absolut inte blanda sig i lönesättning!” Andra påpekar att det är svårt att avgöra exakt nivå på ersättning-en, men att det kan vara klokt att trappa upp den med tiden. En företagare skriver till exempel: ”Då jag började min utbildning som tandtekniker 1963, fick jag börja som elev i tre år, därefter tandtekni-kerskolan och till sist ett praktikantår. Då jag började fick jag 100:-/månad, som senare höjdes allt eftersom. Tycker att lärlingssystemet

35

är helt suveränt då det gäller t.ex. hantverk. Svårt att avgöra vilken ersättning som skulle gälla idag. All utbildning kostar, så det borde vara en succesivt höjande ersättning, då man efter ett tag kan utföra saker på egen hand.”

”En särskild anställningsform för lärlingsarbete bör skapas som inte berörs av inlåsningseffekterna i LAS eller kraven på kollektivavtal. Det är klart att krav kan ställas på lärlingsjob-ben, men det bör inte vara samma krav som ordinarie arbe-ten. Det främsta kravet på lärlingsjobben måste handla om de kunskaper och kompetenser som förmedlas.”

Anställningsvillkoren är minst lika relevanta som nivån på eventuell ersättning. En viktig grundprincip är att lärlingar inte är anställda, och inte heller bör omfattas av samma arbetsmarknadskrav som anställda. En särskild anställningsform för lärlingsarbete bör skapas som inte berörs av inlåsningseffekterna i LAS eller kraven på kollek-tivavtal. Det är klart att krav kan ställas på lärlingsjobben, men det bör inte vara samma krav som ordinarie arbeten. Det främsta kravet på lärlingsjobben måste handla om de kunskaper och kompeten-ser som förmedlas. I nästa kapitel visas hur de idéer som lyfts upp i denna rapport, samt i den föregående rapport som Småföretagarnas Riksförbund publicerat, kan användas för att skapa ett bättre funge-rande lärlingssystem.

36

FYRA PRINCIPER VID UTFORMNING AV LÄRLINGSSYSTEM

Småföretagarnas Riksförbund är övertygat om att det som behövs är ett, för Sverige anpassat, arbetsplatsförlagt lärlingssystem. Ett antal försök eller förslag har lagts fram från olika partier eller från annat håll men hittills har responsen varit begränsad. Det finns goda skäl att vidareutveckla det gymnasiala lärlingssystem som den förra re-geringen sjösatte. Experter och organisationer har dock framfört kri-tik mot systemet. Dessa kritiska synpunkter bör tas i beaktande för att skapa ett bättre fungerande system.

Utformningen av ersättning till lärling och handledningEn viktig punkt är att företagen inte får tillräcklig ersättning för att ta emot och undervisa lärlingar. Nationella Lärlingskommittén lyfte upp denna fråga redan i det delbetänkande som publicerades året efter det initiala försöket med det nya lärlingsprogrammet som inför-des 2008.18 Forskarna Jonas Olofsson och Alexandru Panican drar på samma sätt slutstaten att ”stödet till de enskilda företagen sannolikt måste öka om man ska kunna uppfylla målet att skapa goda utbild-ningsmiljöer och ett engagemang för utbildningsfrågor i arbetslivet. Det är också en förutsättning för att man ska kunna ställa krav på företag som tar emot lärlingar. Ekonomiska medel måste omfördelas från skolor till arbetsplatser.”19

Den ersättning som utgår till lärlingarna själva är också relevant att beakta. Bland annat har Statskontoret lyft fram att lärlingar missgyn-nats jämfört med andra elever. Anledningen är att elever som läser på gymnasiet kan äta lunch i skolmatsalen och i regel får månads-kort till kollektivtrafiken eller motsvarande kostnadsfritt. Lärlingar-na måste själva bekosta såväl luncher som resor.20 18 SOU 2009:85.19 Olofsson och Panican (2012).

37

Småföretagarnas Riksförbund föreslår en modell där lärlingslönen sätts till 16 000 kronor per månad. Ersättningar för lärlingssystem räknas som kompetenshöjning och/eller utbildning och belastas inte med arbetsgivaravgifter eller andra offentliga pålagor, men skatte-pliktigt. Detta skapar också enkelhet och tydlighet i systemet som ska vara uthålligt över tid. De första månaderna av lärlingsutbildningen kan ses som en introduktion, då lärlingen kan ses som en novis som behöver mycket handledning och har begränsad arbetskapacitet. Under de första 3 månaderna kan ett lärlingsbidrag, som täcker hela lärlingslönen, betalas ut till arbetsgivaren.

I takt med att lärlingen ökar sina färdigheter kan denne i större ut-sträckning bidra till verksamheten. Med tiden minskar också arbets-givarens behov att investera tid i handledning. Därmed kan lärlings-bidraget läggas på 40 procent av lärlingslönen under de återstående nio månaderna av det första lärlingsrådet. Därefter kan bidraget minska till förslagsvis 30 procent under det andra året och 20 pro-cent under det tredje. Genom kopplingen till prisbasbelopp kopplas ersättningarna till samhällets kostnadsutveckling.21

Under en treårig lärlingsutbildning skulle bidraget därmed samman-lagt uppgå till 16 000 kronor/månad under de första tre månaderna, 6 400 kronor/månad under de nästa nio månaderna, 4 800 kronor/månad under det andra året samt 3 200 kronor/månad under det tredje året. Sammanlagt rör det sig om i genomsnitt 67 200 kronor per år. Antaget att 36 000 lärlingsplatser skulle skapas så skulle kost-naden för lärlingsbidraget som betalas ut till arbetsgivarna uppgå till strax över 2,4 miljarder kronor. Samtidigt skulle medel sparas i takt med att vissa personer som blir lärlingar skulle övergå från att leva 20 Statskontoret (2013).21 Prisbasbeloppet var 44 300 kronor år 2016 enligt SCB (2015). Ersättningen kan därmed läggas på cirka 36 procent av prisbasbeloppet.

38

på olika former av bidrag till arbete, samt eftersom färre skulle del-ta i andra former av utbildning. Dessutom skulle nya skatteintäkter skapas via anställningarna. Genom att stärka övergången till arbete skulle systemet på sikt mycket väl kunna bli en samhällsekonomisk plusaffär.

AnställningsformEn annan vanlig kritik som framförts är att företag utan kollektivavtal utesluts ur systemet. Kollektivavtal förknippas med den så kallade ”Svenska modellen”, och vad som anges som ”Saltsjöbadsandan”. Det råder allmänt ingen stor motsättning kring systemet, men det ska vara frivilligt att teckna avtal. För stora företag är det mer eller mindre nödvändigt att teckna kollektivavtal för att få samarbetet med facket att fungera medan små företag ofta väljer eller tvingas att stå utanför. Att i ett lärlingssystem lägga in krav på kollektivavtal utesluter merparten av dessa från möjlighet att anställa lärlingar.22

Detta sammanhör med att personer som vill bli lärlingar i många fall finner att det är svårt att hitta arbetsgivare som vill ta emot dem.23

Friare regelverk, som gör det möjligt också för de mindre företagen att ta emot lärlingar, skulle självklart öka antalet tillgängliga platser.

Småföretagarnas Riksförbund menar att det är avgörande att en sär-skild anställningsform skapas för lärlingsarbete, som vare sig berörs av inlåsningseffekterna i LAS eller krav på kollektivavtal. Därmed kan fler lärlingsplatser skapas och bli en viktig väg in till arbetsmarkna-den för dem som står utanför.

Teoretisk utbildning som komplement till arbetsförlagt lärandeAnställningen ska kunna kombineras med vidareutbildning i allmän-na teoretiska ämnen om så är önskvärt. Detta ska vara möjligt men inte obligatoriskt. Lärlingen ska kunna välja vad som denne tillsam- 22 Svenska Dagbladet (2014).23 Se till exempel Aftonbladet (2015).

39

mans med handledaren på företaget tycker är bäst. En erfarenhet från omvärlden är att det är viktigt att undvika inlåsning i lärlings-systemet. Det bästa är om goda möjligheter existerar att kombine-ra arbetsförlagt lärande med akademiskt lärande. Under senare tid har efterfrågan för lärlingsutbildningar i Tyskland minskat något. En tänkbar förklaring är att möjligheterna att övergå till högre akade-miska utbildningar är mera begränsade, det vill säga att inlåsnings-effekter existerar.

I Schweiz, där systemet i större utsträckning tillåter en övergång till högre utbildning på särskilda fackhögskolor, har lärlingssystemets popularitet istället ökat. Det finns goda skäl att i detta fall lära av Schweiz, vars system är mera anpassat till det moderna kunskaps-samhället.24 Ett annat bra exempel är Frankrike, där lärlingssystemet sedan slutet på 1980-talet fått större inslag av akademisk inlärning. Antalet som läser lärlingsutbildningar har sedan dess ökat kraftigt.25

När det kommer till lärlingar som har utländskt ursprung kan det finnas skäl, att innan och under lärlingsutbildningen ha språklig un-dervisning. Personer som inte behärskar språket kan inte fungera väl som lärlingar. Personer med utländskt ursprung och långtidsarbets-lösa kan också, beroende på arbetsplats, ha behov av andra utbild-ningar. Till exempel kan de behöva lära sig grundläggande kunskaper i hur man använder en dator innan de påbörjar sin lärlingsutbildning.

Hur och var exakt den teoretiska utbildningen sker varierar förstås från fall till fall. För gymnasielärlingar gäller det förstås att arbets-förlagd utbildning kombineras med teoretisk utbildning i skolan samt eventuellt också (beroende på ämne) även praktisk utbildning i skolan (till exempel att lära sig använda maskiner som inte nödvän-digtvis finns på lärlingens arbetsplats). För nyanlända personer bör 24 Denna fråga har tagits upp i Sveriges Radio P3 (2015).25 Steedman (2011).

40

teoretisk utbildning ske i form av svenska för invandrare (SFI) och eventuell annan form av vuxenutbildning. För vuxna som vill ställa om i livet kan den teoretiska utbildningen antingen ske inom ramen för Komvux (det vill säga ungefär som annan gymnasieutbildning) el-ler yrkesutbildning.

Översyn och kvalitetskontrollDet finns självklart skäl för en tillsyn av lärlingsplatser, så att lärlings-programmen inte utnyttjas som subventionerad arbetskraft utan fyl-ler sin roll som utbildningar. Samtidigt finns goda skäl att undvika överreglering, som framförallt mindre företag kan ha svårt att förhål-la sig till. Balansgången kan nås genom att istället för massiva re-gelverk förlita sig på kvalitetskontroll. Företagarna bör genom regel-bunden kontakt med lärlingsråd och yrkesskolor få råd och tips om hur lärlingsprogrammen kan förbättras. Lärlingsråd och yrkesskolor bör genom dessa dialoger också lyssna på företagarna, så att utbild-ningarna kontinuerligt kan anpassas till arbetsmarknadens skiftan-de förutsättningar. Grundprincipen är att kvalitetskontroll och dialog är bättre styrmedel än rigida regelverk, som företagare kan ha svårt att sätta sig in i.

Systemet borde ha en hög grad av flexibilitet. Anledningen är inte bara att lärlingsjobben behöver anpassas till arbetsgivarnas varie-rande utmaningar och behov, utan också till lärlingarnas förutsätt-ningar. Vissa lärlingar kan vara skoltrötta och vilja lära sig huvudsak-ligen praktiska uppgifter, medan andra i större utsträckning kan vilja kombinera praktisk med teoretisk utbildning. Det är viktigt att ut-bildning erbjuds till de arbetsgivare som vill handleda lärlingar, dels för att säkerställa att lärlingsutbildningarna håller hög kvalitet, dels för att underlätta för den som inte tidigare har tagit emot lärlingar, att våga ta steget. Till sist bör flexibilitet finnas i systemet, så att lär-lingen ges möjlighet att lämna en arbetsplats som denna är missnöjd med samtidigt som arbetsgivaren har samma möjlighet. Därmed un-derlättas matchning i utbildning och på arbetsplats.

41

Utifrån dessa principer menar Småföretagarnas Riksförbund att lär-lingssystemet kan bli betydligt mer välfungerande, för såväl lärling-arna som för de nya och växande företagen som erbjuder lärlings-platser.

Det lärlingsbidrag som Småföretagarnas Riksför-bund föreslår skulle kosta i genomsnitt 67 200 kro-nor per år. Antaget att 36 000 lärlingsplatser skulle skapas så skulle kostnaden för lärlingsbidraget som betalas ut till arbetsgivarna uppgå till strax över 2,4 miljarder kronor. Samtidigt skulle medel sparas i takt med att vissa personer som blir lärlingar skulle övergå från att leva på olika former av bidrag till ar-bete, samt eftersom färre skulle delta i andra former av utbildning. Dessutom skulle nya skatteintäkter skapas via anställningarna. Genom att stärka över-gången till arbete skulle systemet på sikt mycket väl kunna bli en samhällsekonomisk plusaffär.

42

REFERENSER

Aftonbladet (2015). ”Det finns ju inga lärlingsplatser, Löfven”, 2015-08-17.

Ekonomifakta (2016). ”Företagare”. Statistiken inhämtades 2016-04-12 och var då senast uppdaterad 2016-03-21.

Financial Times (2015). “Austria’s teaching system under intense pressure to achieve”, 2015-10-20.

Johansson, P. (2015). ”Två av tre skånska företag har rekryterings-problem”, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren.

Karlsson, P. (2014). ”Rekryteringsenkäten 2014”, Svenskt Näringsliv.

Olofsson, J. och A. Panican (2012). ”Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter”, Ratio.

Olofsson, J. (2013). ”Den svenska yrkesutbildningsmodellen – dess etablering, sentida förändring och framtida utmaningar”, Ratio och Malmö högskola.

Olofsson, J. (2015). ”Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbild-ning till yrkescollege”, Ratio och Malmö högskola.

Regeringen (2015). ”Budgetpropositionen för 2016 – Regeringens proposition 2015/16:1”.

Sanandaji, N. och E. Sjölander (2015). ”Ett lärlingssystem i världs-klass – Vad kan omvärlden lära Sverige om hur ett lärlingssystem, anpassat till också de mindre och växande företagens villkor, kan skapas?”, Småföretagarnas Riksförbund.

43

SCB (2015). ”Prisbasbelopp”. Informationen inhämtades 2016-04-13 och var senast uppdaterad 2015-07-14.

Skolverket (2015). ”Redovisning av uppdrag om statsbidrag för gym-nasial lärlingsutbildning läsåret 2014/15”, Redovisning av regerings-uppdrag 2015-09-28. Dnr:8.1.1–2015:1104.

SOU 2009:85. ”Gymnasial lärlingsutbildning - hur blev det? - Erfaren-heter från första försöksåret”, Delbetänkande av Nationella Lärlings-kommittén, 2009.

Statskontoret (2013). ”Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning”, Remissvar 2013-11-06, diarienr. 2013/221-4.

Steedman, H. (2011). ”Challenges and change: Apprenticeships in German-speaking Europe”, i Dolphin, T. och T. Lanning (red.) “Rethin-king Apprenticeships”, IPPR.

Svenska Dagbladet (2014). ”Minister tror på nytt lärlingssystem”, 2014-01-13.

Sveriges Radio P3 (2015). ”Tyskt lärlingssystem har problem”, 2015-04-14.

Wall Street Journal (2015). “German Companies Race to Sign Up Migrant Workers”, 2015-12-03.

Vi hoppas att du kommer att uppskatta denna rapport, som hand-lar om hur Sverige kan bygga ut lärlingssystemet utifrån företagarnas villkor. Rapporten är en uppföljning på en tidigare rapport, där vi lyfte fram vilka lärdomar Sverige kan dra av våra europeiska grannländer, som har kommit betydligt längre än Sverige med att skapa moderna lärlingssystem.

Småföretagarnas Riksförbund är en relativt ny intresseorganisation i Sverige, skapad och driven av småföretagare. Förbundet har idag cir-ka 30 000 medlemmar och verkar för att stärka företagandets villkor. På Småföretagarna gör vi skillnad genom att utveckla relationer med våra makthavare, oavsett politisk färg. Vi vill ge dem en inblick i en fö-retagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring.

Småföretagarna strävar efter att driva på politikut-vecklingen med företagsamma idéer som både är visionära och fullt möjliga att införa av pragmatiskt sinnade politiker. Ett exempel är boken ”Jakten på företagsamhet”, fylld av konkreta exempel på hur politiker på lokal nivå, nationell nivå och EU-nivå genom smarta åtgärder kan stärka företagarnas villkor och därmed främja jobbskapande. Läs mer om oss och våra idéer på smaforetagarna.eu