Läsförståelse 100813

2011-01-13

SIDAN 1

201-08-13

SIDAN 1

LäsförståelseInlärd eller medfödd förmåga?

[email protected]

Utbildningsförvaltningen, Stockholm

2010-08-13

SIDAN [email protected]

Utbildningsförvaltningen, Stockholm.

2011-01-13

SIDAN 2

Classroom teaching of literacy is a

multifaceted endeavor

But when I started teaching, we didn´t think about comprehension,

much less rethink it. In those days comprehension was a desirable

outcome, but we had no real understanding of how it worked or

how you taught it. We assumed comprehension was primarily a

matter of intelligence: if your students were smart and could

decode, they would comprehend. But you didn’t teach it. (Block, Gambrell & Pressley 2002:xiii)

2011-01-13

SIDAN 2

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 3

Taget ur en text om utveckling av ÅP

2011-01-13

SIDAN 3

Utifrån uppdraget att utveckla svenskundervisningen i syfte att minska

andelen elever som inte når målen bör den omfattande skriftliga

dokumentation som ligger till grund för åtgärdsprogrammen i ämnet kunna

bearbetas i syfte att öka vår allmänna kunskap om elevers kunskapsbrister

i svenska samt effekten av olika insatser.

[…]

För att kunna göra det som anges ovan krävs att åtgärdsprogrammen

uppfyller en viss lägsta kvalitet. Som underlag för studien välja de

åtgärdsprogram som kan användas för att kartlägga elevers

inlärningssvårigheter (punkt 1). Beroende på programmens kvalitet i övrigt

se hur stor del av programmen som kan användas för analyserna under

punkt 2 och 3.

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 4

Text kopierat ur Windows hjälp

2011-01-13

SIDAN 4

Varför går det inte snabbt att starta och stänga av datorn?Om du märker att datorn stängs av långsamt (eller inte alls),

startar långsamt eller inte kan gå in i energisparlägen kan det bero

på att ett program eller en drivrutin till en enhet stör Windows

energiinställningarna. Du kan använda Prestandainformation och –

verktyg för att försöka identifiera dessa program eller

enhetsdrivrutiner.

Kontrollera prestandarelaterade problem Öppna Prestandaklassificering och -verktyg genom att klicka på Start,

Kontrollpanelen, System och underhåll och Prestandaklassificering och -

verktyg.

Klicka på Avancerade verktyg.

Klicka på de problem som eventuellt anges under Prestandarelaterade problem.

Läs informationen i dialogrutan som visas för att ta reda på vilka program eller

drivrutiner som orsakar problem.

Nonsensexempel av lärobokstyp

En bisk drallade en pirkus. Pirkusen blev kansig och dröftade

knölsigt.

Vad gjorde bisken?

Hur blev pirkusen?

Vad gjorde pirkusen knölsigt?

2010-08-13



2010-08-13



Definitioner av läskompetens

… är förmågan att förstå och använda sådana former av

skriftspråket som krävs i samhället och/eller som är av värde för

individen.(Campbell m.fl. 2001)

Literacy is the ability to identify, understand, interpret, create,

communicate, compute and use printed and written materials

associated with varying contexts. Literacy involves a continuum

of learning to enable an individual to achieve his or her goals, to

develop his or her knowledge and potential, and to participate

fully in the wider society.(UNESCO 2004:13)

2011-01-13

SIDAN 6

Reading literacy is understanding, using and

reflecting on written texts, in order to achieve one’s

goals, to develop one’s knowledge and potential and

to participate in society.(OECD 2006; PISA 2009)

2010-08-13



2010-08-13



4 läsförståelseprocesser

Läsförmågan omfattar fyra läsförståelseprocesser:

1. tillgodogöra sig information

2. dra slutsatser

3. tolka och integrera idéer och förklaringar

4. analysera och värdera innehåll och språklig form

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 9

Resultaten av PIRLS 2006 visar bl.a.:

Lärare läser högt för eleverna en eller flera ggr/veckan

Färre elever har läsande förebilder i hemmet

E. positiva attityder till läsning på fritid har minskat

E. värderar sig själva högt som läsare

De som läser faktatexter oftare når högst resultat

Knappt 20 % av undervisningen i år 4 ägnas åt

läsundervisning/läsaktiviteter

Vi ägnar mindre tid åt formell läsundervisning

80 % av e. läser tyst på egen hand dagligen

E. har svårt för längre texter

2011-01-13

SIDAN 9

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 10

Resultaten av PIRLS 2006 visar (forts.):

Vid arbete med läsförståelse är det vanligaste aktiviteten att

svara på frågor i övningsböcker eller skriva om det lästa. Knappt

hälften får diskutera med varandra om det lästa.

Svenska e. får sällan beskriva stil och struktur i det lästa

Det är ovanligt att lärare undervisar i lässtrategier

E. utmanas sällan i sin läsning

1/3 av lärarna har inte strategier för att hjälpa e. som

stannat i sin läsutveckling

2011-01-13

SIDAN 10

2010-08-13



6 områden relevanta för fortbildning

Undervisning i och om läsförståelsestrategier

Avkodningsstrategier och automatisering av läskoden

Hur läraren kan integrera färdigheter i en helhet; funktion och

formalia i balans med varandra

Uppföljning av elevernas läsutveckling

Hur ALLA elever kan bemötas och ges utvecklingsstöd

Specialpedagogik (Skolverket 2007)

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 12

Mätningar av läsförståelse

”Problemet är att allt inte kan mätas

och det som kan mätas

är inte alltid det som är viktigast att arbeta med

för att få bättre resultat”(Frost 2007)

”Att göra det viktigaste bedömbart och

inte det enkelt mätbara till det viktigaste”(Pettersson 2005)

2011-01-13

SIDAN 12

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 13

Lässtrategilärare

Tar tid att lära sig/bli

Ett annorlunda förhållningssätt

Ger eleverna tid att tillämpa och praktisera olika lässtrategier

Lär elever att läsa utifrån olika syften

Synliggör och lär ut strategier

Betyder mycket för lässvaga elever!

2011-01-13

SIDAN 13

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 14

Läsningens kognitiva yttringar

Avgör vilka tankegångar och teman som är viktigast i en text.

Aktivera förkunskap.

Skapa inre visuella bilder.

Använder hållpunktsstrategier för att sammanfoga helhetsbilden när det blir svårt.

Göra inferenser, och slutledningar utifrån texten.

Återberättar eller sammanfogar den lästa texten.

2011-01-13

SIDAN 14

(Keene & Zimmerman 2006)

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 15

1. Relatera text till egna kunskaper

Kopplingarna antar i allmänhet tre former:

1. Text-till-själv koppling

2. Text-till-text koppling

3. Text-till-världen koppling

2011-01-13

SIDAN 15

ABC

ABC

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 16

2. Inre visuella bilder

”Läsarna plockar ord från boksidorna, tänjer ut dem och

modellerar dem tills en rik berättelse blir till ett rikt minne fyllt

av sinnesupplevelser och inre känslor. Bokens ord samlas

och förankras i en oförglömlig bild som man själv har skapat”

(Keene & Zimmerman 2006:130)

2011-01-13

SIDAN 16

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 17

3. Återberätta/sammanfoga läst text.

Vana läsare tillvaratar den viktigaste informationen och

beaktar sammanhangets betydelse för att bättre förstå det

lästa.

2011-01-13

SIDAN 17

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 18

4. Viktiga tankegångar och teman i texten

Läraren modellerar strategier

Eleverna delger varandra sina tankar; tillsammans i helklass

och/eller i par

Lässamtal om hur läsaren bestämmer sig för vad som är viktigt

i en text

Demonstrationsgrupper

Textpaket – en samling böcker med ett gemensamt drag

Läsarnas workshop avslutas med diskussioner

Kopplingar mellan ”denna” strategi och andra strategier

2011-01-13

SIDAN 18

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 19

5. Inferenser och slutledningar

Olika slags inferenser:

modellbaserade

textbaserade

2011-01-13

SIDAN 19

Inferens… att dra slutsatser

En man körde sin bil på motorvägen utanför Kristinehamn.

Plötsligt sprang en älg ut på vägen. Mannen vaknade upp på

sjukhuset.

Hon oroade sig för att repet skulle gå av.

2010-08-13



2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 21

Schemateori

Tidigt utvecklade grundantaganden och strategier som

aktiveras med automatik. Läraren visar i modellering på nya

scheman och sätt att erövra förståelsen av en text.

Förklarar hur vi:

lagrar vår kunskap,

lär oss och

kommer ihåg det vi har lärt.

2011-01-13

SIDAN 21

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 22

6. Hållpunktsstrategier

Ordnivå – meningsbärande ord är innehållsord.

Meningsnivå – finns oftast nyckelmeningar som är den

främsta meningsbäraren i ett stycke eller textavsnitt.

Textnivå – centrala tankar, begrepp och teman i texten.

Diskutera:

textens syfte

författarens och läsarens värderingar

läsarens förkunskaper

tänkt mottagare för texten

2011-01-13

SIDAN 22

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 23

Samverkande dimensioner i läsutveckling

(Lundberg & Herrlin 2003)

2011-01-13

SIDAN 23

Fonologisk

medvetenhetOrdavkodning

Flyt i

läsningenLäsförståelse Läsintresse

1 3 5 7

2 4 6 8

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 24

Flaskhalsar på vägen till läsförståelse

Ordavkodningsförmåga

Flyt i läsningen

Motivation

Omvärldskunskap

Ordförråd

Självbild och självkänsla

2011-01-13

SIDAN 24

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 25

”The fourth grade slump”

Begreppet används för elever som har klarat av den första

nybörjarundervisningen men som inte längre utvecklas som

förväntat. När texterna med åren blir svårare får eleven allt

svårare att förstå.

Det är inte eleven som blir sämre utan texterna som ställer nya

och större krav på läsaren!

Anledningen kan vara dåligt utvecklade lässtrategier och ett

otillräckligt utvecklat ordförråd.(Chall 1990)

2011-01-13

SIDAN 25

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 26

Idag krävs det av oss att vi kan:

värdera

sortera

kritiskt granska texter

Redan i NP år 3 ska eleverna förstå skillnaden mellan

berättande, beskrivande och instruerande text.

2011-01-13

SIDAN 26

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 27

Olika texttyper har olika syften

(Langer 2005)

2011-01-13

SIDAN 27

Texttyp Syfte

Återgivande text Att berätta vad som hänt

Berättande text Att underhålla och/eller

förmedla kunskap

Beskrivande text Att förmedla information

Instruerande text Att förklara hur något görs

Argumenterande text Att övertala andra, komma

med argument

Att skriva för att upptäcka olikheter

Exempel på rubriker att skriva till

Vad är godis?

Min bästa födelsedag

Historien om godisråttan

Så här gör man en supergod tårta

Varför man inte ska äta godis

2010-08-13



2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 29

Utveckling av läsförståelse

1. Talspråksplattform

utvecklingen av talspråksförståelse och ordförråd har stor betydelse.

2. Kodknäckarfasen

eleven övergår till ortografisk läsning som huvudstrategi, dvs. han känner alltmer

igen ords stavelsemönster, uttal och betydelse. Eleven utvecklar sin läshastighet,

ordförråd och kunskap om olika genrer.

3. Förståelseprocesserna

När grunden är lagd ökar betydelsen av olika förståelseprocesser samt det enskilda

barnets ordförråd, bakgrundskunskap och syntaktiska medvetenhet.

2011-01-13

SIDAN 29

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 30

Reading engagement

”We define reading engagement as the interplay of

motivation, conceptual knowledge, strategies, and

social interaction during literacy activities.”

(Guthrie 2004)

2011-01-13

SIDAN 30

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 31

Läsmotivation viktigt

Två dimensioner:

1. Elevens självkänsla

2. Hur eleven själv värderar läsning

2011-01-13

SIDAN 31

Uppgiftsorientering kan förklaras

med förmåga till:

1. Uppmärksamhet

2. Koncentration

3. Uthållighet

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 32

Självvärdering

1. Att läsa en bok är något som jag tycker om att göra

a) aldrig b) inte så ofta c) ibland d) ofta

2. Jag berättar för mina kompisar om böcker jag har läst


3. Jag tycker om att besöka biblioteket för att låna


4. osv.

2011-01-13

SIDAN 32

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 33

Litterära föreställningsvärldar

1. Att vara utanför och kliva in i en föreställningsvärld

2. Att vara i och röra sig genom en föreställningsvärld

3. Att stiga ut och tänka över det man vet

4. Att stiga ut och objektifiera upplevelsen

Läsaren använder inte dessa faser i en linjär sekvens.

Olika faser får oss att fundera över olika aspekter.

(Langer 2005)

2011-01-13

SIDAN 33

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 34

3 forskningsbaserade modeller

RT – Reciprocal Teaching (Brown)

TSI – Transactional Strategies Instruction (Pressley)

CORI – Concept-Oriented Reading Instruction (Guthrie)

De tre modellerna ska ses som långsiktiga förhållningssätt till

aktiv läsundervisning och de konkurrerar inte med varandra.

RT och TSI vänder sig i första hand till yngre läsare och

CORI till äldre.

2011-01-13

SIDAN 34

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 35

Modellerna i sammandrag

RT

1. Förutspå

2. Ställa frågor

3. Klargöra

4. Summera

TSI

Används under hela

skoltiden och för

alla ämnen.

CORI

Används från år 2-3;

modellen passar

främst NO- och SO

ämnen.

Utgångspunkten är att dialog

och interaktion gynnar

lärandet och att lärarens

uppgift är att explicit

undervisa i lässtrategier.

2011-01-13

SIDAN 35

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 36

RT = Reciprocal Teaching

1. Spågumman

2. Nicke Nyfiken

3. Fröken detektiv

4. Cowboy Jim

2011-01-13

SIDAN 36

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 37

TSI = Transactional Strategies Instruction

Läraren diskuterar med eleverna olika strategier:

– Rubriker

– Förutspå

– Bakgrundskunskap hos läsaren

– Gemensamma diskussioner där eleverna hjälps åt

– Diskutera vad som är viktigt i texten

Lyft olika strategier och hur läsaren kan använda dem.

2011-01-13

SIDAN 37

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 38

CORI = Concept-oriented Reading Instruction

Läsengagemang = modellen eftersträvar en samverkan mellan

motivation, begreppskunskap, strategianvändning och social

interaktion.

aktivera elevens förkunskaper

fokusera centrala begrepp

aktiv informationssökning

organisera kunskap grafiskt; t.ex. teckningar, diagram och

tankekartor.

2011-01-13

SIDAN 38

CORI – pedagogiskt upplägg

Arbetsgången är att en strategi lärs ut varje vecka.

1. Aktivera elevens förkunskaper

2. Fråga

3. Informationssökning

4. Summera

5. Organisera/visa grafiskt

6. Strukturera berättelsen

2010-08-13



2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 40

Faktorer som underlättar/försvårar

2011-01-13

SIDAN 40

Kontextbundet

språk

Kontextreducerat

språk

Kognitivt

enkelt

Kognitivt

svårt

B

C

D

(Cummins)

A

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 41

Faktorer som underlättar/försvårar

2011-01-13

SIDAN 41

Kontextbundet

språk

Kontextreducerat

språk

Kognitivt

enkelt

Kognitivt

svårt

•Ansikte-mot-ansikte samtal

•Köpa något i cafeterian

•Skriva i ett sammanhang

•Läsa kartor

•Se på en film

•Experiment, demonstrationer

•Lektioner som stöds av bild, film osv.

•Enklare matematik uträkningar

•Enkel geometri

•Rita/göra modeller, skisser, bilder

•Telefonsamtal

•Minneslappar på ex frysen

•Skrivna vägbeskrivningar och

instruktioner

•Muntliga presentationer

•Att läsa och skriva för egna behov och

ändamål

•Standardiserade test

•Aritmetiska uppgifter i matematik

•Läromedel

•Föreläsning utan visuellt stöd

•Ämnesrelaterat läsande/ skrivande

•Genomgång och förklaring av abstrakta

begrepp

A

B

C

D

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 42

Exempel på engelska ”läs”-program

Reading to learn, http://readingtolearn.com.au

(Språkforskningsinstitutet ordnade i maj en konferens med bl.a. David Rose

och Claire Acevedo)

Reading 44, http://www.nvsd44.bc.ca/Reading44/main.html

(framtaget av North Vancouver School District, British Columbia, Kanada)

CORI, http://www.cori.umd.edu/

(John T. Guthrie, University of Maryland)

TCRWP, http://rwproject.tc.columbia.edu/

2011-01-13

SIDAN 42

http://readingtolearn.com.au/

http://www.nvsd44.bc.ca/Reading44/main.html

http://www.cori.umd.edu/

http://rwproject.tc.columbia.edu/

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 43

Gemensamt: Reading 44 & CORI

The Twelve Reading Strategies

1. Aktivera bakgrundskunskap2. Förutspå vad du kommer att lära dig respektive kommer att hända3. Lista ut okända ord4. Själv-övervakning och själv-korrigering5. Skapa inre mentala bilder6. Koppla ihop vad du läser med vad du redan vet7. Fastställ de viktigaste tankarna och händelserna och koppla ihop dem8. Hämta information från text, översikter, grafer, kartor och bilder9. Identifiera och förklara litterära delar i olika genrer10. Summera vad du läst11. Gör inferenser och dra slutsatser12. Reflektera och svara

2011-01-13

SIDAN 43

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 44

NRP, National Reading Panel, 2000

7 insatser som vetenskapligt bevisat förbättrar förståelsen

hos ”non-impaired readers”:

1. Comprehension monitoring

2. Cooperative learning

3. Use of graphic and semantic organizers

4. Question answering

5. Question generation

6. Story structure

7. Summarization(NRP 2000:15)

2011-01-13

SIDAN 44

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 45

Flera forskare rekommenderar

Vi ser att vissa förhållningssätt och strategier är

gemensamma för ledande forskare och att det därmed finns

en konsensus för att dessa stödjer läsförståelsen hos

läsaren.

2011-01-13

SIDAN 45

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 46

Faktorer som påverkar elevers resultat

Students

50%

Home

5%

Teachers

30%

Schools

5%

Principals

5%

Per effects

5%

Students

Home

Schools

Principals

Per effects

Teachers

(Hattie 2003)

2010-08-13



2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 48

”Excellence in teaching”

Satsa på att bli en expertlärare!

2010-08-13



2011-01-13

SIDAN 49

2010-08-13


Utbildningsförvaltningen, Stockholm.SIDAN 50

Tack för att du lyssnade!

SIDAN 50SIDAN 50

Välkommen att kontakta mig:

E-post: [email protected]

Tel. 08 – 508 33 848

mailto:[email protected]

A vision of K – 12 learning

Webblänk:

http://www.youtube.com/results?search_query=Vision+of+K+

-+12+learning&search_type=&aq=f

2010-08-13



http://www.youtube.com/results?search_query=Vision+of+K+-+12+learning&search_type=&aq=f




2010-08-13



Läsförståelse

Är det något eleverna kan tillägna sig i din undervisning?

Vad anser du?

2010-08-13



Resurser

All litteratur som ligger till grund för min föreläsning finns

redovisad i min lista över referenslitteratur.

Documents

Läsförståelse 100813