VT 2016 Examensarbete (C-uppsats), 15 hp Programmet för journalistik, 180 hp Handledare: Roger Jacobsson

 

Ligue 1 och Zlatan Ibrahimović  En kvantitativ och kvalitativ jämförande studie av Sportbladets bevakning av den franska fotbollsligan.

Christoffer Söderlund Elin Öhlund Svensson

  2  

Abstract Ligue 1 and Zlatan Ibrahimović

In this essay, we have studied whether the Swedish newspaper Sportbladet reporting on the

French football league (Ligue 1) is different from the season before to season after Zlatan

Ibrahimovic’s arrival at Paris Saint-Germain FC in the summer of 2012. The teories that we

applied were news values, framing and personalization. In order to complete our

investigation, we used two different methods: a quantitative content analysis and critical

discourse analysis to see if the news valuation and framing are different, but also to see what

impact Zlatan Ibrahimovic’s arrival has on the media coverage of the league. The result of the

quantitative content analysis and the critical discourse analysis shows huge differences

between 2011/12 and 2012/13 seasons.

Sportbladet published ten times as many articles during Zlatan’s debut season in the league in

comparasion with the previous season. The articles became generally larger, better placed in

the newspaper and contained more columns about the subject. We could also note more focus

on individuals in the articles. This change is mainly explained by the increased geographical

and cultural proximity during the 2012/13 season, which arose in connection with

Ibrahimovic’s transfer from Milan to Paris Saint-Germain. The result was pretty much as we

had expected. The 2012/13 season was way more covered with a particular focus on Zlatan

and his team in the articles. That shows what kind of importance a national super star like

Zlatan Ibrahimovic has on the reporting from the French league.

Keywords: Ligue 1, Zlatan Ibrahimovic, Paris Saint-Germain, football, news values, framing,

personalization.

  3  

Innehållsförteckning 1. Inledning Sid 4

1.1 Syfte Sid 5

1.2 Frågeställningar Sid 5

2. Bakgrund Sid 6

2.1 Zlatan – resan från Rosengård till Paris Sid 6

2.2 Paris Saint-Germain och Ligue 1 Sid 6

2.3 Nasser Al-Khelaifi och Qatar Sports Investments Sid 7

2.4 Sportbladet och Zlatans relation till media Sid 8

3. Tidigare forskning Sid 9

4. Teori Sid 12

4.1 Nyhetsvärdering Sid 12

4.2 Gestaltningsteorin Sid 14

4.3 Personifiering Sid 15

5. Material och metod Sid 16

5.1 Material och avgränsning Sid 16

5.2 Kvantitativ innehållsanalys Sid 19

5.3 Variabler Sid 20

5.4 Provkodning Sid 21

5.5 Reliabilitet och validitet Sid 22

5.6 Kritik till metoden Sid 22

5.7 Kritisk diskursanalys Sid 23

6. Resultat och analys Sid 27

6.1 Kvantitativ innehållsanalys Sid 27

6.2 Kritisk diskursanalys – säsongen 2011/12 Sid 41

6.3 Kritisk diskursanalys – säsongen 2012/13 Sid 46

6.4 Kritisk diskursanalys – sammanfattning Sid 50

7. Slutdiskussion Sid 51

7.1 Förslag till framtida forskning Sid 53

8. Källförteckning Sid 55

9. Bilagor Sid 58

  4  

1. Inledning Statistik visar att fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic är Sveriges överlägset mest omskrivna

idrottsprofil. Under 2015 skrevs det om honom i snitt var tionde minut i svenska medier och

totalt förekom han i nästan 20 000 fler artiklar i jämförelse med hela kungafamiljen.1

Som en av världens främsta fotbollsspelare2 har Zlatan oundvikligt blivit en person med stor

medial dragningskraft. Mer eller mindre varje fotsteg han tar såväl på som utanför

fotbollsplan noteras och granskas av journalister i den svenska pressen.

Men vilka blir bieffekterna av punktmarkeringen av den svenske superstjärnan? Hur påverkas

egentligen mediebevakningen av den miljö som han verkar inom? Detta förhållningssätt

skapar enligt oss en intressant situation för hur sportjournalistiken som genre hanteras. Att

bevakning av idrottsstjärnor – och då i synnerhet fotbollsspelare – är ett vanligt

förekommande inslag på sportsidorna är väldokumenterat och i sig inget anmärkningsvärt.

Däremot blir konsekvensen av en alltför omfattande rapportering kring en enskild

stjärna/individ att den rimligtvis sker på bekostnad av andra ämnen i en större utsträckning än

vanligt. Den naturliga effekten blir således att media tvingas prioritera och därmed även

begränsa urvalet av övriga sportnyheter, vilket innebär att rapporteringen kring ett specifikt

område kan komma att variera kraftigt beroende på tidpunkt. Då media har en stor påverkan

på människor i samhället finner vi det nödvändigt att belysa de konsekvenser som den stora

fokuseringen kring en enskild individ kan medföra.

Det bevakningsfält som denna studie kommer att koncentrera sig på är den franska

fotbollsligan Ligue 1 – ligan där Zlatan Ibrahimovic för tillfället spelar i. När Zlatan

sommaren 2012 bytte klubb från det italienska fotbollslaget Milan till Paris Saint-Germain

(PSG) har vi upplevt en skillnad i rapporteringen kring Ligue 1, bland annat genom att den nu

fått ett större medialt utrymme mot hur det såg ut före svenskens ankomst.

                                                                                                               1 Ibrahimovic mest omskriven för femte året i rad. Fotbollskanalen. 2015-10-10. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/ibrahimovic-mest-omskriven-for-femte-aret-i-rad/ (Hämtad 2016-02-05). 2 Zlatan nominerad till Ballon d’Or. Aftonbladet. 2015-10-20. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article21613994.ab (Hämtad 2016-02-05).

  5  

Vi menar att Zlatan Ibrahimovics ligabyte har haft en betydande inverkan i denna förändring.

Något som även hans agent Mino Raiola uttryckte när han i december 2015 fick frågan om

Zlatans betydelse för utvecklingen av den franska ligan:

När Zlatan gick till Paris var det ett svårt val. Alla talar om Messi eller

Ronaldo i dag, men kom ihåg att Zlatan satte Paris på fotbollskartan. Vi

känner till fransk fotboll på grund av Zlatan.3

Stämmer verkligen vår och Raiolas föreställning om att medierapporteringen kring ligan har

förändrats eller är det en myt? Vår förhoppning är att en undersökning av detta slag kommer

att leda till en djupare inblick i hur svenska medier, i detta fall Sportbladet, bevakar en av

landets största idrottare genom tiderna.

1.1 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att jämföra hur Aftonbladets sportbilagas rapportering kring

den franska fotbollsligan Ligue 1 skiljer sig från säsongen innan till säsongen efter Zlatan

Ibrahimovics ankomst till Paris Saint-Germain FC sommaren 2012.

1.2 Frågeställningar För att kunna besvara syftet kommer undersökningen att utgå från följande tre

frågeställningar:

1. Hur skiljer sig nyhetsvärderingen av ligan mellan säsongerna?

2. På vilket sätt påverkar Zlatan Ibrahimovics övergång från Milan till Paris Saint-Germain

den förändrade rapporteringen kring ligan?

3. Hur skiljer sig gestaltningen av ligan mellan säsongerna?

                                                                                                               3 PSG : comment Zlatan est revenu au top. RMC Sport.  2015-­‐12-­‐15.  http://rmcsport.bfmtv.com/football/psg-comment-zlatan-est-revenu-au-top-937322.html (Hämtad 2016-02-05).  

  6  

2. Bakgrund 2.1 Zlatan – resan från Rosengård till Paris Zlatan Ibrahimovic har sammanlagt vunnit tio guldbollar (Fotbollgalans pris till bäste manliga

fotbollsspelare) och ett Jerringpris, han har spelat för sex olika toppklubbar i Europa och gjort

flest mål i herrlandslaget.

Zlatan har spelat i några av världens mest kända lag, bland annat gick han från det italienska

laget Inter till topplaget Barcelona 2009 för motsvarande 700 miljoner kronor. Där var Zlatan

den första någonsin att göra mål i alla sina fyra första matcher och han blev hyllad av fans och

media.4 Han gjorde 16 mål på 29 matcher och Barcelona vann ligan.

Efter Barcelona gick han tillbaka till Italien - till klubben Milan den här gången.

Här tog han hem ännu en ligatitel, vilket gjorde honom till den enda spelaren att vinna åtta

raka ligatitlar med fem olika lag.5

2012 var det dags för Zlatans hittills senaste övergång.

Tillsammans med Thiago Silva gick Zlatan till Paris Saint-Germain, för ungefär 180 miljoner

kronor. Den prislappen är inte en av de högsta, men hans lön är det. Den blev nyligen höjd när

han gick från 700 000 euro i månaden till 1,5 miljoner euro i månaden. Och utöver pengarna

är det också det som många tror lockade Zlatan eftersom han aldrig vunnit Champions

League.6

2.2 Paris Saint-Germain och Ligue 1 Paris Saint Germain är en historisk klubb på många sätt. Klubben har efter många år av

mindre framgångar bland annat gjort det inget franskt lag tidigare har gjort, nämligen vunnit

de tre titlarna som utgör den franska trippeln: den franska cupen, ligacupen och serien.7 Detta

skedde under sommaren 2015 men PSG har haft en storhetstid innan dess också.

                                                                                                               4 Thurban, Christian (2014). Zlatan : Allt om fotbollshjälten. (org titel: ”Zlatan Ibrahimovic. The Ultimate Fan Book”). Göteborg: Tukan förlag. Sid 38-39. 5 Ibid, 61.  6 Jörnmark, Moa. Alla fotbollsexperter om Zlatans PSG-flytt. Expressen. 2012-07-17. http://www.expressen.se/sport/alla-fotbollsexperter-om-zlatans-psg-flytt/ (Hämtad 2016-02-18). 7 Sveidquist, Gustav. PSG tog historisk trippel. SVT. 2015-05-30. http://www.svt.se/sport/fotboll/psg-tog-hem-historisk-trippel/ (Hämtad 2016-02-18).

  7  

Christian Sundqvist kallade laget för ”en före detta storklubb som gick i graven”8 i hans

krönika. Detta eftersom Sundqvist menar att klubben var överlägset under 1990-talet och

formulerar sig ”PSG har inte alltid varit vad man är idag, för en tid sedan så var man rentav

större än så”.9

Den första stora titeln för Paris-laget kom säsongen 1981/82 när laget vann franska cupen och

det följde man också upp året efter.10 Klubben tog totalt hem nio titlar under 90-talet, men det

var också därefter som framgångarna dalade och PSG mer och mer glömdes bort. Sundqvist

menar att svackan höll i sig tills Nasser Al-Khelaifi och pengarna kom in i bilden: ”I och med

Qatar Investment Authoritys köp av klubben har man nu inlett något av en

återuppståndelse”.11 Det var 2011 som klubben blev helt Qatar-ägd och också näst rikast i

världen efter Manchester City.12

Året efter var det dags för den ena rekordövergången efter den andra i form av just Zlatan

men också Thiago Silva, Marco Verratti och liknande spelare vilket gjorde att klubben

spenderade över en miljard kronor på spelare.13

Och varje år sedan dess har klubben vunnit den franska ligan.14

2.3 Nasser Al-Khelaifi och Qatar Sports Investments Nasser Al-Khelaifi är bland annat ordförande för Qatar Sports Investments och president för

Paris Saint-Germain.15 Det är också genom Qatar Sports Investments som han äger 70 procent

av PSG, där han blev ordförande i början av 2000-talet.16

När Nasser Al-Khelaifi och hans Qatar Sports Investments köpte PSG var han och övriga

                                                                                                               8 Sundqvist, Christian. PSG – en storklubb i graven. Silly Season. 2013-08-25. http://Sillyseason.se/fotboll/sondagskronikoren-psg—en-storklubb-i-graven-19141/ (Hämtad 2016-02- 18). 9 Ibid. 10 Ibid. 11 Ibid. 12 PSG köpte spelare för över en miljard. Dagens Nyheter. 2012-08-14. http://www.dn.se/ekonomi/psg-kopte-spelare-for-over-en-miljard/ (Hämtad 2016-02-28). 13 Ibid. 14 Bochenski, Kamil. LISTA: Här är alla Zlatans ligatitlar. Fotbollskanalen. 2015-05-16. http://www.fotbollskanalen.se/franska-ligan/lista-har-ar-alla-zlatans-ligatitlar/ (Hämtad 2016-02-28). 15 Qatar Power List 2015. Arabian business. http://www.arabianbusiness.com/qatar-power-list-2015-612180.html?view=profile&itemid=612131#.VqZl_ZrhDIU (Hämtad 2016-02-28). 16 Whitwell, Laurie. Meet Nasser Al-Khelaifi. Daily Mail. 2015-08-06. http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-3186905/Meet-Nasser-Al-Khelaifi-former-tennis-pro-masterminded-PSG-s-rise-table-European-football.html (Hämtad 2016: 02: 28).

  8  

Qatar Sports Investments tydliga med att de hade pengar att spendera för att nå deras mål,

som var att vinna Champions League.17

2.4 Sportbladet och Zlatans relation till media

Sportbladet är en bilaga till Aftonbladet och anses av många vara den största sporttidningen i

Skandinavien. Sportbladet har många stora namn som skribenter, bland andra Robert Laul,

Johanna Frändén, Erik Niva och Simon Bank. Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan

Hierta18, och Sportbladet kom ut första gången år 2000.19

Zlatans Ibrahimovics relation till media - och speciellt Sportbladet - har kantats av misstro

och kyla genom åren. I sin bok, som han skrev tillsammans med David Lagercrantz, berättar

han om hans inställning till tidningen men också om hur relationen blivit bättre genom åren.

Och det faktum att han kände stor avsky mot Sportbladet var välkänt, bland annat skrev Johan

Såthe för Journalisten ”En värld där fixstjärnan Zlatan Ibrahimovic vägrar tala med

Skandinaviens största tidning” när han analyserade landslagets relation till media.20 Såthe

menar att det finns en rad olika anledningar till Zlatans starka känslor mot tidningen, bland

annat att ”tidningen vid ett tillfälle publicerat en fejkad kontaktannons på sportsidorna”.21

När Aftonbladet och främst Robert Laul som gjort annonsen försökte att fixa relationen till

Zlatan slutar det med att de får en vattenflaska slängda på sig, vilket Zlatan också berättar om

i sin bok.22

                                                                                                               17 Karlsson, Erik. PSG-shejken: ”Vi har pengar kvar att spendera”. Aftonbladet. 2012-07-13. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article15112813.ab (Hämtad 2016-02-28). 18 Aftonbladet. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aftonbladet (Hämtad 2016-02-28). 19 Rågsjö Thorell, Andreas. Så skapades Sportbladet. Resumé. 2015-12-24 http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2015/12/24/sa-skapades-sportbladet/ (Hämtad 2016-02-28). 20 Nilsson, Julia. Landslaget och mediehatet. Journalisten. 2007-11-15. http://www.journalisten.se/nyheter/landslaget-och-mediehatet-0 (Hämtad 2016-02-28). 21 Ibid. 22 Ibid.  

  9  

3. Tidigare forskning Det har ännu inte presenterats någon tidigare forskning om rapporteringen kring den franska

fotbollsligan i vare sig Aftonbladet eller övriga svenska och utländska medier.

Överhuvudtaget har forskning om sport och medier länge varit eftersatt på grund av dess låga

akademiska status – trots att medierad sport existerat sedan 1700-talet.23 Emellertid finns det

ändå ett antal arbeten och uppsatser som behandlar snarlika problemområden.

Bland annat har Ulf Wallin skrivit avhandlingen Sporten i spalterna (1998)24 med det

övergripande syftet att belysa utvecklingsdragen i svensk sportjournalistik under tidsperioden

1895-1995. Detta genom en analys av sammanlagt sju olika svenska dagstidningar med

målsättningen att kunna ge en bild av hur innehållet på sportsidorna har förändrats, varför

sportjournalistiken utvecklats som den gjort samt hur de journalistiska formerna och

uttryckssätten förändrats över en hundraårsperiod. Precis som denna uppsats ämnar, använde

sig Wallin i huvudsak av en kvantitativ innehållsanalys kompletterat med en kvalitativ metod.

Även om avhandlingen, som ovan nämnt, inte har någon direkt koppling till vare sig Zlatan

Ibrahimovic eller den franska fotbollsligan bedöms den ändå vara relevant ur synvinkeln att

resultatet av studien i vissa delar överensstämmer med vår teoretiska ansats för uppsatsen. Till

exempel är några av de slutsatser som Wallins undersökning kom fram till att sportmaterialet

ökat kontinuerligt under hela perioden, att fotboll varit den dominerande sporten i tidningarna

ända sedan 1915 och att artiklarna i genomsnitt blivit större men för den sakens skull inte

längre. Det beror framförallt på att bildernas och rubrikernas andel av sportutrymmet ökat

kraftigt.

Vidare visar resultatet av undersökningen att medierapporteringen om sport genom åren

generellt sett har blivit mer dramatiserad, person- och elitinriktad samt att en snabbt växande

andel av sportmaterialet kommer från utlandet – och då i synnerhet Norden, väst-Europa och

USA. Detta sker alltså på bekostnad av lokal och nationell idrott, och Ulf Wallin förutspår att

det internationella elitmaterialet på sportsidorna bara kommer att fortsätta öka i framtiden.

Wallins slutsats om att det rapporteras alltmer om utländsk sport bekräftas även genom

                                                                                                               23 Dahlén, Peter (2008). Sport och medier – en introduktion. Kristiansand: IJ-förlaget. Sid 16-17. 24 Wallin, Ulf (1998). Sporten i spalterna – sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.  

  10  

Thomas Östbergs (1992) arbetsrapport.25 I undersökningen, vilken hittills är en av de mest

omfattande kvantitativa beskrivningar som hittills gjorts av sportjournalistiken i Sverige,

framhäver Östberg just vikten av svenska internationella framgångars betydelse för urvalet på

sportsidorna.26

Vi är dock väl medvetna om att bägge studierna i skrivande stund är 18 respektive 24 år

gamla och därför kanske inte fullt ut är tillämpbar som stöd för denna uppsats. Betydligt mer

aktuella är då i sådana fall de handfull svenska C-uppsatser som hittills analyserat hur Zlatan

Ibrahimovic framställs i såväl inhemska som utländska medier. Då utgångspunkten för denna

undersökning är att Zlatans ankomst till PSG har varit den utlösande faktorn i den förändrade

medierapporteringen om franska fotbollsligan finner vi således dessa uppsatser vara relevanta.

Exemplet som gränsar allra närmast vår studie avseende ämne, teori, material och metod är

Daniel Bengtssons och Felicia Waernqvists uppsats Bilderna som Sportbladet skapar av

Zlatan Ibrahimovic (2012).27 I denna studie har författarna använt sig av metoderna netografi

samt kritisk diskursanalys för att kunna utläsa vilka bilder som Sportbladet målar upp av den

svenske fotbollsstjärnan. Genom att ha tagit del denna uppsats känner vi att vi fått en ökad

förståelse för hur och varför Sportbladet skriver om Zlatan – kunskap som kommer att vara

värdefullt att ha med sig under hela arbetsprocessen.

2013 genomförde Emil Berglund och Oscar Idemark studien Zlatan Ibrahimovic och

Cristiano Ronaldo (2013),  som  handlar  om hur olika länders tidningar skriver om Zlatan

Ibrahimovic och Portugals motsvarande nationalikon Cristiano Ronaldo.28 Det som

framförallt gör denna undersökning intressant är att författarna angriper forskningsproblemet

utifrån till stora delar samma teoretiska perspektiv som även denna uppsats avser göra. I

uppsatsen tillämpas teorier om nationella stereotyper, idrottsstjärnor inom sportjournalistiken

samt nyhetsvärdering och medielogik för att lättare kunna urskilja hur olika länder framställer

de båda fotbollsstjärnorna.

                                                                                                               25 Östberg, Thomas (1992). Sportjournalistik – en analys av fyra dagstidningar 1961-1991. Arbetsrapport från Institutionen för journalistik och masskommunikation i Göteborg. 26 Wallin, Ulf (1998). Sporten i spalterna. Kungälv: Livréna Grafiska AB. Sid 74. 27 Bengtsson, Daniel & Waernqvist, Felicia (2012). Bilderna som Sportbladet skapar av Zlatan Ibrahimovic. C-uppsats. Högskolan i Halmstad. 28 Berglund, Emil & Idemark, Oscar (2013). Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo – en studie om hur olika länders tidningar skriver om Sveriges och Portugals nationalhjältar. C-uppsats. Södertörns högskola.  

  11  

2011 skrev Sara Fridh och Daniel Wilhelmsson vid Mittuniversitetet C-uppsatsen Det finns

bara en Zlatan (2011) om varför Zlatan Ibrahimovic är den mest omskrivna sportprofilen i

svensk press.29 Genom att intervjua sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tog de

reda på vad det är som gör honom så fascinerande att skriva om. Det som gör uppsatsen

särskilt relevant ur vårt perspektiv är det faktum att den till viss del belyser de konsekvenser

som kvällstidningarnas bevakning får på grund av den stora fokuseringen kring Zlatan

Ibrahimovic. Därför vore det inte otänkbart om vi kunde hitta stöd för vår hypotes i

analysdelen av uppsatsen.

En annan uppsats, som visserligen inte har någon direkt koppling till franska fotbollsligan

eller Zlatan Ibrahimovic men som vi ändå troligen kommer att kunna hämta inspiration från,

är Sportens nyhetsvärdering i svensk kvällspress.30 I denna studie från 2009 har Katarina

Strömgren och Sara Strandlund med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys tagit reda på vilka

kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen – med den slutgiltiga

målsättningen att skapa en helt egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik.

Det finns även exempel på tidigare internationell forskning om sportjournalistik som handlar

om hur idrottens kommersialisering bidrar till känslan av nationell kollektiv tillhörighet31,

något som lämpar sig väl i denna typ av undersökning. Bland annat diskuterar Amir Saeed i

en artikel publicerad i antologin Sport, Media, Culture: Local and Global Dimensions (2003)

hur den amerikanske proffsboxaren Muhammad Alis koppling till den så kallade Black

Power-rörelsen bidrog till att skapa en global idé om en föreställd gemenskap som sträckte sig

utanför rörelsen.32 Även Berger (2010) har skrivit en artikel på liknande tema, men som mer

specifikt problematiserar hur journalistiken skulle kunna undvika att återskapa föreställningar

om förhållandet mellan ras, nation och idrott.33

                                                                                                               29 Fridh, Sara & Wilhelmsson, Daniel (2011). Det finns bara en Zlatan. C-uppsats. Mittuniversitetet. 30 Strömgren, Katarina & Strandlund, Sara (2009). Sportens nyhetsvärdering i svensk kvällspress. C-uppsats. Mittuniversitetet.    31  Carlsson,  Eric  &  Enbom,  Jesper  (2015).  ”Sportjournalistik”.  I  Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur. Sid 214. 32  Saeed, Amir (2003). ”What’s in a Name? Muhammad Ali and the Politics of Cultural Identity”. I Bernstein, Alina & Blain, Neil (red). Sport, Media, Culture: Local and Global Dimensions. London: Frank Cass. Sid 65-84. 33  Berger, Guy (2010). ”Image Revisions: South Africa, Africa, and the 2010 World Cup”. Ecquid Novi: African Journalism Studies 31 (2). Sid 174-190.  

  12  

4. Teori

4.1 Nyhetsvärdering Även om begreppet nyhetsvärdering inte rymmer någon tydligt avgränsad definition brukar

den i allmänhet användas som beteckning för den process som har med nyhetsmediernas urval

av händelser att göra. Genom att studera nyhetsvärdering kan således analys av resultaten

över nyhetsurvalet i press, radio och tv möjliggöras.34 Teorin är både relevant och tillämpbar i

denna undersökning, då vi bland annat avser studera vilken av säsongerna i den franska

fotbollsligan som prioriteras i Aftonbladets sportbilaga.

Begreppet är dock betydligt mer mångdimensionellt än att enbart stirra sig blind på vilka

händelser som prioriteras på nyhetsplats. Vad som påverkar nyhetsurvalet bestäms i själva

verket av en rad faktorer. Det kan dels bero på från vilket perspektiv som man analyserar vad

som blir nyheter, dels olika bakomliggande psykologiska och strukturella aspekter. Det kan

till exempel vara det politiska och sociala system som det aktuella mediet verkar inom

alternativt strukturella faktorer hos nyhetssystemet själv och av de människor som med olika

bakgrund deltar, påverkar nyhetsprocessen.35

Medieprofessorn Håkan Hvitfelt har i boken På första sidan – en studie i nyhetsvärdering

(1985) tagit fram en egen nyhetsvärderingsformel innehållandes tio olika kriterier. Han menar

att sannolikheten för att något ska bli en nyhet och publiceras på förstasidan i medierna ökar

om det uppfyller ett eller flera av dessa kriterier. Hvitfelt är dock noga med att understryka att

kriterierna inte ska tolkas som likvärdiga med varandra, då vissa egenskaper ibland kan

komma att vara viktigare än andra beroende på genre och sakområde. Men ju fler av

kriterierna som uppfylls, desto större är i alla fall chansen att något skall bli en nyhet.36

Av listan framgår att nyhetsvärdet stiger ju mer den handlar om ett traditionellt, viktigt eller

relevant sakområde som ligger nära såväl kulturellt som geografiskt och kan relateras till

faktiska händelser. Dessutom bör händelsen helst beskrivas på ett tillräckligt enkelt sätt, vara

sensationell eller överraskande samt beröra enskilda individer med elitpersoner som källor.

                                                                                                               34 Hvitfelt, Håkan (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Norstedts Förlag. Sid 20. 35 Ibid. 36 Ibid, 120.  

  13  

Det förefaller även sannolikt att nyheten värderas högre om händelsen utspelas under kort tid

men som del av ett tema samt har negativa inslag.37

Det har genom åren gjorts många studier kring nyhetsvärdering. I Björn Hägers bok Reporter

(2013) presenteras exempelvis de norska medieforskarnas Johan Galtungs och Mari Ruges

formel från 1965, som kommit att bli en av de nyhetsvärderingsformler som fått störst

genomslag på området. I formeln, bestående av tolv punkter, går att finna alla de kriterier som

ryms i Hvitfelts motsvarighet. Skillnaden här är dock att Galtung och Ruge även tar hänsyn

till journalisternas egna betydelse för nyhetsvärdet. De menar att det som medierna själva

antar eller önskar ska ske har större chans att bli nyheter. Vidare hävdar Galtung och Ruge att

fyra av kriterierna är särskilt utmärkande för det ”nordvästliga hörnet av världen”, vilka

innefattar länderna Norge, Sverige och USA. Dessa är inslag av elitnationer, elitpersoner,

personifiering och negativitet.38

Då vi är synnerligen väl medvetna om att egenskaperna i Galtung och Ruges samt Hvitfelts

nyhetsvärderingsformler avser allmännyheter i synnerhet och alltså inte sportnyheter, har det

passande nog för denna undersökning även gjorts forskning om nyhetsvärdering kopplat till

sportjournalistiken. I boken Sports journalism (2009) förekommer bland annat en lista på sju

punkter som bedöms påverka urvalet av sportnyheter. I denna framgår att sannolikheten för

att en sportnyhet ska publiceras på förstasidan ökar ju mer nyheten är aktuell, ligger nära

geografiskt och kulturellt samt berör konflikter, framgångar eller en händelses påverkan eller

konsekvens. Nyheten värderas också högre om händelsen handlar om en idrottares (som

bedöms vara tillräckligt allmänintressant) privata situation eller om det är en händelse sticker

ut från det som vanligtvis förekommer på sportsidorna.39

I Sverige har även medieforskaren Ulf Wallin i boken Sporten i spalterna (1998)

konkretiserat vilka faktorer som påverkar sportnyheter i svensk dagspress. Utöver de redan

nämnda punkterna lyfter han fram klimatet som en aspekt som antagligen påverkar urvalet av

sportnyheter. Vidare menar han att identifikation med huvudpersoner har en större betydelse

än geografiskt och kulturellt avstånd vid nyhetsvärdering om sport. Likaså spelar troligtvis

                                                                                                               37 Ibid. 38 Häger, Björn (2013). Reporter – en grundbok i journalistik. Stockholm: Norstedts förlag. Sid 111. 39 Stofer, Kathryn T; Schaffer, James R; Rosenthal, Brian A (2009). Sports journalism. Plymouth: Rowman & Littlefield Publishers. Sid 134-141.  

  14  

inte även källorna en lika viktig roll som inom vissa andra journalistiska områden, då sporten

till mycket stor del är planeringsbar.40

4.2 Gestaltningsteorin Gestaltningsteorin är översättningen av det engelska ordet framing och betyder inramning.

Det är ursprungligen en psykologisk teori från den amerikanska forskningen, men som under

1990-talet också började användas allt oftare inom den politiskt-kommunikativa forskningen.

På ett grundläggande plan kan gestaltningsteorin sägas handla om hur olika problem eller

beskrivningar gestaltas av medierna och hur dessa sedermera påverkar medborgarna och

mediekonsumenten i deras gestaltningar.41 Denna teori är relevant i denna undersökning då vi

ämnar utläsa om det finns några skillnader i hur den franska fotbollsligan ramas in i

Aftonbladets sportbilaga mellan två olika säsonger.

Gestaltningsteorin utgår huvudsakligen från två åtskilda, men ändå relaterade, fenomen eller

fakta. Det ena är att alla de beskrivningar som skildrar verkligheten på något sätt måste vara

begränsade, vilket framförallt är en nödvändighet hos medier som konkurrerar med varandra

om människors uppmärksamhet. Den andra aspekten handlar om själva beskrivandet i sig, där

vissa attribut framhålls medan andra väljs bort. På så sätt kan varje beskrivning av något ses

som en gestaltning av det beskrivningen handlar om. Jesper Strömbäck (2000) menar att

gestaltningar innehåller fyra egenskaper. Den första egenskapen är att gestaltningar i ett första

skede definierar problemen, som därefter leder vägen in till den andra egenskapen till vad

som ska ses som problemets orsak. Den tredje egenskapen är att gestaltningar uttrycker någon

form av värdering medan den fjärde och sista egenskapen belyser faktumet att en gestaltning

inbjuder en bild av möjliga lösningar.42

Det är viktigt att ha med i beaktande att en kommunikationsgestaltning både kan vara

resultatet av en tydligt medveten strategi från medieföretaget likväl som det kan vara inslag av

helt omedvetna processer som styr hur journalisterna väljer att presentera nyheter. Adam

Shehata presenterar i boken Medierna och demokratin (2012) de effekter som uppstår genom

gestaltning, där han urskiljer två typer av framingeffekter – ekvivalensgestaltningar och

                                                                                                               40 Wallin (1998). Sporten i spalterna. Sid 38-42. 41 Strömbäck, Jesper (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Lund: Studentlitteratur. Sid 216. 42 Ibid.  

  15  

sakgestaltningar. Den förstnämnda handlar om hur olika ord och formuleringar som är

åtskilda, men ändå logistiskt likvärdiga, påverkar människors uppfattningar eller attityder

medan sakgestaltningar istället fokuserar på de gestaltningar som tillämpas, i synnerhet av

politiker, i deras opinionsbildning.43

4.3 Personifiering Det grundläggande konceptet med personifiering är att det fokuseras mer på individer än på

en stor grupp, mycket för att det gör det hela mer greppbart men också lockar publiken mer

när man har en specifik person i strålkastarljuset. Personifiering är alltså att tidningar och

övriga medier har en ökad bevakning kring en person som är en del av något större. Till

exempel kan det vara en politiker ur ett parti, en sångare i ett band eller som vi ska använda

det i vårt fall: en spelare ur ett klubblag eller i ett landslag.44

En av teoretikerna till personifiering är Gudmund Hernes, en norsk författare och tidigare

politiker, som menar att personifiering är att ge ett ansikte åt en händelse för att göra

händelsen just mer greppbar och därmed också intressant.45

Om vi ska ta ett exempel till kan det vara att några av Sportbladets journalister själva

personifieras och blir till kändisar då det lockar till mer läsning. De får stort medieutrymme

och bland annat är stora på sociala medier som Johanna Frändén eller Erik Niva, som lockar

till klick och läsning på en tidning och därför blir som en del av tidningens själva

marknadsföring. Håkan Hvitfelt (1985) menar att tidningars texter bör handla mycket om

enskilda individer för att höja läsarintresset, då vissa personer har ett högt nyhetsvärde.46

Personifiering syftar också till att saker och ting får större tyngd och blir mer slagkraftigt om

man sätter dit ett namn eller ett ansikte istället för kanske en klubb eller ett lag. Om Zlatan

säger något kanske det är större än om man skriver att landslaget gör det. Åsikter från

personer kan också bli starkare än på annat sätt presenterad fakta.

                                                                                                               43 Shehata, Adam (2012). ”Medierna och makten över publiken”. I Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red). Medierna och demokratin. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Sid 328-329. 44  Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 162-163.  45 Hernes, Gudmund (1984). ”Media: struktur, vridning och drama”. I Nytt norsk tidskrift, nr2. Oslo: Universitetets förlag. Sid 44. 46 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 162-163.  

  16  

5. Material och metod

5.1 Material och avgränsning Den franska fotbollsligan Ligue 1 avgörs varje säsong mellan augusti och maj. Då syftet med

denna undersökning är att ta reda hur Sportbladet rapportering kring ligan skiljer sig från

tiden innan till tiden efter Zlatan Ibrahimovics ankomst till Paris Saint-Germain väljer vi att

inkludera två olika säsonger i analysen för att därigenom kunna ställa dem i kontrast till

varandra. De berörda säsongerna gäller dels 2011/12 (säsongen innan Zlatan värvades till

PSG), dels säsongen 2012/13 (som var Zlatans första säsong i klubben). Det optimala hade

varit att även inkludera säsongerna 2009/10, 2010/11, 2013/14 samt 2014/15 för att få en så

heltäckande bild av verkligheten som möjligt, men på grund av denna studies tidsram (15 hp)

är detta inte genomförbart. Därför finner vi dessa två utvalda säsonger lämpligast att analysera

för att kunna besvara syfte och frågeställningar.

Den första säsongen (2011/12) inleddes den 6 augusti 2011 och avslutades den 20 maj 2012,

medan den andra säsongen (2012/13) premiärspelade den 10 augusti 2012 för att avverka sista

omgången den 26 maj 2013. I den franska högstaligan i fotboll för herrar deltar till vardags 20

lag, där lagen under säsong möter varandra två gånger – en gång på hemmaplan och en gång

på bortaplan. Detta innebär att ligan avgörs över sammanlagt 38 spelomgångar per säsong,

där så gott som alla matcher – med undantag för några enstaka omgångar – avgörs i samband

med helgerna (fredag-söndag).

Eftersom vi inte har tidsmässigt utrymme att koda samtliga sju veckodagar under säsong

väljer vi endast att koda Sportbladets upplagor på lördagar, söndagar och måndagar under de

veckor som ligan inte av olika anledningar har speluppehåll (som t.ex. i samband med

landslags- och juluppehåll). Även om syftet med denna undersökning inte är att specifikt

inrikta sig på matchbevakningen utan snarare på ligarapporteringen i sin helhet, så bedömer vi

ändå att dessa veckodagar sannolikt kommer att ligga till grund för att ge den mest

representativa bilden av rapporteringen. Detta enligt principen att det oftast skrivs mer i

samband med matcher.

  17  

När vi tittade närmare på spelschemat upptäckte vi att spelupplägget mellan säsongerna skiljer

sig åt en aning. Det visade sig nämligen att säsongen 2011/12 hade tre renodlade

veckoomgångar (med matcher tisdag-torsdag) under säsongen (omgång 7, 19, 35), medan

säsongen 2012/13 bara hade veckoomgång vid ett enda tillfälle (omgång 17). Då avsikten

med undersökningen är att ge bägge säsongerna så likvärdiga förutsättningar som möjligt

väljer vi att lösa detta genom att helt stryka upplagorna (totalt sex stycken) i samband den

sjunde samt 35:e omgången från säsongen 2012/13.

Detta innebär således att vi i vår kvantitativa undersökning slutligen kommer att ha kodat

totalt 210 upplagor av Sportbladet, varav 105 per säsong. Säsongen 2011/12 noterades nio

artiklar om franska ligan, medan säsongen 2012/13 innehöll 109 artiklar. Därmed kommer

sammanlagt 118 artiklar att analyseras genom den kvantitativa metoden.

Viktigt att betona är att vi endast väljer att analysera Sportbladet ur den tryckta pressen, vars

material vi smidigt kommer att kunna få tag på genom att ladda ner pdf-filer från

mediearkivet Retriever. Förklaringen bakom att vi väljer just Aftonbladets sportbilaga som

analysenhet bottnar sig i att den, som nämnt i bakgrundskapitlet, är Sveriges största dagliga

sporttidning med flertalet profilerade skribenter med internationell fotboll som fokusområde.

När det gäller urvalet till den kritiska diskursanalysen väljer vi att göra ett strukturerat urval

utifrån den kvantitativa analysen genom att analysera en krönika från vardera säsonger när

PSG förlorat/tappat viktiga poäng i toppstriden, en artikel från varje säsong där PSG vunnit,

en artikel från varje säsong där PSG spelat oavgjort samt en artikel från varje säsong dagen

efter att ligatiteln säkrats.

Anledningen till urvalet handlar mycket om att vi vill se på vilka sätt det skiljer sig mellan två

likvärdiga prestationer beroende på huruvida Zlatan spelat i laget eller inte.

Är en förlust värre när Zlatan spelat, väger en vinst tyngre när han spelat och är en ligaseger

större när han varit inblandad?

  18  

De totalt åtta stycken artiklar från Sportbladet som vi kommer att göra en kritisk

diskursanalys på är följande:

KRÖNIKA DAGEN EFTER FÖRLUST/POÄNGTAPP/BESVIKELSE FÖR PSG:

2011-08-07, sid 11 (Säsongen 2011/12)

”Magplask, PSG” (Krönika av Simon Bank efter PSG:s 0-1-förlust i ligapremiären)47

2012-08-12, sid 15 (säsongen 2012/13)

”Ny klubb, nytt kapitel – och Zlatan gör skillnaden” (Krönika av Jennifer Wegerup efter

matchen PSG-Lorient, 2-2)48

ARTIKEL DAGEN EFTER OAVGJORT RESULTAT FÖR PSG:

2012-02-26, sid 5 (Säsongen 2011/12)

”Hoarau hjälte i målfest” (Mindre nyhetsartikel efter matchen Lyon-PSG, 4-4)49

2012-08-12, sid 14 (Säsongen 2012/13)

”Här presenterar sig svensken för Paris – med en stormatch” (Fullstor nyhetsartikel efter

matchen PSG-Lorient, 2-2)50

ARTIKEL DAGEN EFTER ATT PSG VUNNIT:

2012-03-12, sid 13 (säsongen 2011/12)

"Räddade PSG på stopptid - kvar i ligatoppen: Vi visade prov på karaktär” (Mindre

nyhetsartikel efter att PSG avgjort mot Dijon, 2-1, på stopptid)51

2012-09-03, sid 2 (säsongen 2012/13)

”Zlatans tid för mirakel: 27 sekunder” (fullstor nyhetsartikel efter att Zlatan blivit

matchhjälte med två mål i 2-1-segern borta mot Lille)52

                                                                                                               47 Bank, Simon (2011). Magplask, PSG. Aftonbladet, 7 augusti. 48 Wegerup, Jennifer (2012). Ny klubb, nytt kapitel – och Zlatan gör skillnaden. Aftonbladet, 12 augsuti. 49 Karlsson, Emil (2012). Hoarau hjälte i målfest. Aftonbladet, 26 februari. 50 Wegerup, Jennifer (2012). Här presenterar sig svensken för Paris – med en stormatch. Aftonbladet, 12 augusti. 51 Öhrling, Petter (2012). Räddade PSG på stopptid – kvar i ligatoppen: ”Vi visade prov på karaktär”. Aftonbladet, 12 mars. 52 Frändén, Johanna (2012). Zlatans tid för mirakel: 27 sekunder. Aftonbladet, 3 september.

  19  

ARTIKEL DAGEN EFTER ATT LIGATITELN SÄKRATS:

2012-05-21, sid 14 (säsongen 2011/12)

”Kaosscener när Montpellier firade ligaguld” (Mindre nyhetsartikel efter att Montpellier

säkrat ligatiteln)53

2013-05-13, sid 2 (säsongen 2012/13)

”Tionde ligatiteln för Zlatan – den tillägnade han sin döde vän: En jobbig tid” (Fullstor

nyhetsartikel efter att PSG säkrat ligatiteln)54

5.2 Kvantitativ innehållsanalys

Den kvantitativa innehållsanalysen är en effektiv metod som med fördel används när man vill

göra ett göra ett större material tillgänglig för analys. Vid tillämpandet av metoden är ett

systematiskt och formaliserat upplägg en direkt förutsättning, och nödvändigt, om man på

statistiska grunder vill kunna dra generella slutsatser av resultaten. Den kvantitativa

innehållsanalysens adelsmärke är alltså att den utan undantag syftar till att lyfta upp det

enskilda – med sikte på det generella.55 Ur detta avseende lämpar sig metoden mycket väl för

denna undersökning, då en större mängd material kommer att behöva analyseras för att

besvara syfte och frågeställningar.

Även om den kvantitativa innehållsanalysens förtjänster och brister har debatterats flitigt

under åren så har diskussionerna oftast utmynnat i fyra begrepp som blivit grundläggande för

den klassiska kvantitativa innehållsanalysen. Det första rymmer begreppet objektivitet, som

betonar betydelsen av att den forskare som utför analysen av ett innehåll skall vara oberoende.

Det andra begreppet, systematik, innebär att analysens tillvägagångssätt skall vara klart och

tydligt definierat. Det tredje begreppet, kvantitet, berör vikten av att variablerna skall kunna

beskrivas i kvantitativa termer medan det fjärde och sista begreppet, manifest, handlar om att

innehållet i texten måste kunna vara tillgängligt för varje iakttagare.56

                                                                                                               53 Thorén, Petra (2012). Kaosscenter när Montpellier firade ligaguld. Aftonbladet, 21 maj. 54 Frändén, Johanna (2013). Tionde ligatiteln för Zlatan – den tillägnade han sin döde vän: ”En jobbig tid”. Aftonbladet, 13 maj. 55 Nilsson, Åsa (2013). ”Kvantitativ innehållsanalys”. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Sid 119. 56 Nilsson (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 121-122.

  20  

Den kvantitativa innehållsanalysen karakteriseras därutöver av att forskaren kronologiskt

följer ett antal delmoment under arbetsprocessen. Tillvägagångssättet kan enklast

sammanfattas i sex punkter, där den första punkten handlar om att definiera

forskningsproblemet. Därefter går processen vidare till att definiera urvalet, variabler och

variabelvärden innan det blivit dags att upprätta ett kodschema som i sin tur möjliggör

kodning. När kodningen är klar genomförs slutligen validering och analys av datamaterialet.57

5.3 Variabler

I den kvantitativa innehållsanalysen väljer vi att använda oss av totalt 20 variabler med

tillhörande variabelvärden för att på bästa sätt kunna urskilja hur Sportbladet rapporterar om

den franska fotbollsligan. Vår första variabel är ”Antal Ligue-1-artiklar”. I uppsatsen

tillämpas bland annat nyhetsvärdering som teoretisk utgångspunkt och genom denna variabel

kommer vi att kunna få ett exakt mått på hur många artiklar som skrivits om ligan under de

två olika säsongerna. Notabelt är artikeln måste ha Ligue 1 som huvudfokus för att kunna

räknas som en Ligue 1-artikel. En artikel som till exempel vinklats på Marseilles senaste

match i Champions League kommer således inte att kodas som en ”Ligue 1-artikel”. Variabel

2-3 handlar istället om på vilken sida i tidningen som artikeln blivit placerad på – i början,

mitten eller slutet. Detta anser vi också vara intressant att undersöka eftersom ju längre fram i

tidningen artikeln placeras, desto viktigare bedöms den rimligtvis vara.

Av ungefär motsvarande anledning finner vi det även relevant att undersöka storlek på artikel

(variabel 4-5) samt artikeltyp (variabel 5-6) för att kunna utläsa mönster i hur ligan framställs,

något som i sin tur går att koppla till teorin om gestaltning. Vidare ämnar vi titta närmare på

innehållet (variabel 8-9) i själva artikeln för att få svar på vad Sportbladet fokuserar allra mest

på i sina artiklar om ligan. Eftersom vi här har med ”stjärnspelare/individ” som potentiellt

värde blir denna variabel särskilt relevant då undersökningen utgår från hypotesen att det är

Zlatan Ibrahimovics ankomst till PSG som har bidragit mest till den förändrade

medierapporteringen. För att ge ytterligare tyngd åt teorin om personifiering kompletteras

undersökningen med variablerna ”Antal Ligue 1-artiklar där Zlatan Ibrahimovic nämns”

(variabel 10), ”Antal Ligue 1-artiklar där Paris Saint Germain nämns” (variabel 11) samt

”Nationalitet på huvudperson i Ligue 1-artikel” (variabel 12-13).

                                                                                                               57 Nilsson (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 127.  

  21  

Vidare tycker vi även att det vore angeläget att titta på hur stor andel av artiklarna som

faktiskt skrivs av närvarande journalister på plats i Frankrike (variabel 14-15), då vi anser att

nyheten ur många avseenden värderas högre om tidningen har reportrar ”ute på fältet”. Denna

variabel tror vi dessutom kan ge intressanta resultat ur synvinkeln att två svenska spelare finns

representerade i franska fotbollsligan under bägge säsongerna. 2011/12 spelade Kim

Källström (Lyon) och Dusan Djuric (Valenciennes), medan Zlatan Ibrahimovic (Paris Saint

Germain) och ovan nämnde Djuric (Valenciennes) stod för den blågula representationen i

ligan säsongen 2012/13. Därav tror vi att resultatet från denna variabel skulle kunna ge ett

intressant mått på Zlatan Ibrahimovics dragningskraft och status hos Sportbladet. Variabel 16-

17 i vår kvantitativa innehållsanalys handlar om hur många personer som tillåts framträda

genom citat i artikeln medan de tre sista variablerna (variabel 18-20) undersöker bildernas

dimension i rapporteringen.

Fullständiga definitioner till samtliga variabler finns att läsa i bilaga 1.

5.4 Provkodning En kvantitativ innehållsanalys är helt och hållet beroende av hur frågeställningarna är

operationaliserade till mätbara variabler. Graden av definierade variabler och variabelvärden

som är uttömmande och ömsesidigt uteslutande får alltså avgörande konsekvenser för de

resultat som skall presenteras i ett senare skede.58

Jan Hartman (2004) nämner giltighet, pålitlighet, användbarhet och tydlighet som de fyra

grundläggande krav som operationaliseringen måste uppfylla vid utformandet av kvantitativa

undersökningar.59 För att säkerställa att varje enskild variabel och variabelvärde fungerar fullt

ut förespråkar den kvantitativa innehållsanalysen att man innan påbörjar kodningsarbetet ska

testa sitt kodschema.60

I samband med provkodningen upptäckte vi således att kodschemat, trots på förhand noggrant

uttänkta variabler och variabelvärden, uppvisade en del brister som behövde korrigeras. Ett

dilemma som framförallt återkom var hur vi skulle tolka och räkna bilder (variabel 18-20). I

Sportbladet den 6 augusti 2011 framträder till exempel den nuvarande PSG-spelaren Javier

                                                                                                               58 Nilsson (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 135-141. 59 Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Sid 240-241. 60 Nilsson (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 146.  

  22  

Pastore genom en bild från en match i hans förra klubb Palermo i Italien. Detta till trots valde

vi ändå räkna bilden som en Ligue 1-bild då bilden visades i ett sammanhang där

huvudartikeln hade ett tydligt Ligue 1- och PSG-fokus.

Ett annat exempel som uppstod var, som nyss nämnt, kvantifieringen av bilderna.

I Sportbladet den 7 augusti 2011 finns bland annat en faktaruta i anslutning till en Ligue 1-

artikel innehållandes ett antal mindre bilder på spelare med koppling till ligan. Här funderade

vi på huruvida denna skulle räknas som en enda bild eller flera, men bestämde oss till sist för

att koda den som flera stycken bilder.

5.5 Reliabilitet och validitet Vid genomförandet av kvantitativa undersökningar måste man vara särskilt uppmärksam på

dess reliabilitet och validitet. Med reliabilitet menas undersökningen ska vara tillförlitlig så

att inte slumpen påverkar resultatet. Oberoende av vem som utför kodningen ska resultatet bli

densamma för att en undersökning ska kunna anses ha hög reliabilitet.61

Vår undersökning kan anses hög reliabilitet då vi har tydligt utformade och definierade

variabler och variabelvärden. Mycket tack vare att vi i samband med provkodningen kunde

korrigera det fåtal brister som upptäcktes i kodschemat.

Validitet innebär å sin sida att man verkligen har undersökt det man vill mäta, och ingenting

annat. I den kvantitativa innehållsanalysen blir reliabiliteten betydelselös om inte även

validiteten är hög.62 I denna undersökning vill vi ta reda på hur Sportbladet nyhetsvärderar

den franska fotbollsligan mellan två olika säsonger samt vilka aspekter som lyfts fram i

artiklarna. Detta tycker vi att vi kommer att få svar på genom våra variabler samt kritiska

diskursanalys av texterna, något som gör att denna kvantitativa undersökning ur det

perspektivet även kan anses ha förhållandevis hög validitet.

5.6 Kritik till metoden Vi har tidigare redogjort den kvantitativa innehållsanalysens fördelar. I detta avsnitt kommer

därför den övergripande kritik som föreligger mot metoden att presenteras. Kritiken som

riktas är bland annat att allt inte är meningsfullt att kvantifiera. Att något förekommer ofta i

                                                                                                               61 Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2 uppl. Stockholm: Liber. Sid 26-27. 62 Ibid.  

  23  

texter behöver inte per automatik betyda att det är viktigare än något annat. I vissa

sammanhang, som till exempel vid politikeruttalande, kan det vara mer angeläget att titta på

hur något sägs snarare än hur många gånger. Andra invändningar mot metoden är att dess

inriktning på det manifesta textinnehållet sker på bekostnad av det underförstådda och

outtalade.63

Kritik riktas därutöver mot att metodens strikta analystekniker gör att texter inte tillåts ”tala” i

tillräckligt hög utsträckning samt att metoden lägger för lite vikt sammanhangets betydelse,

någon som i sin tur kan skapa validitetsproblem. Likaså bedöms utrymmet för tolkning – att

till exempel två forskare tolkar samma material på olika sätt – vara en begränsning med den

kvantitativa innehållsanalysen.64

Det är bland annat mot bakgrund av denna kritik som vi väljer att även göra en kritisk

diskursanalys av datamaterialet. Detta eftersom vår ambition är undersökningen skall uppnå

en så stor vetenskaplig tyngd som möjligt, något som vi menar att den kritiska

diskursanalysen kan bidra till.

5.7 Kritisk diskursanalys Till skillnad från den kvantitativa analysen används kritisk diskursanalys till att gå djupare in

på texter och analysera det som skrivits, hur det har skrivits och varför. Man ska kunna se

"osynliga" strukturer i en text, hur en text är uppbyggd beroende på just vad för sorts text det

är och vad det får för konsekvenser. Eftersom vi vill undersöka skillnader/likheter i

rapportering och inte huruvida skribenterna använder sig av ideologi i sina texter, eller om det

finns ställningstagande eller propaganda kommer vi inte att tillämpa den delen av kritisk

diskursanalys. Vi kommer snarare att utgå från van Dijks mikro- och makronivå samt Peter

Berglez analysschema.

Kritisk diskursanalys har otaligt många olika versioner beroende på vem som utför analysen

och vi har valt att utgå från Berglez version i vår analys. Kritisk diskursanalys är väldigt

komplext och kan användas till alla olika typer av texter och medier.

                                                                                                               63 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2013). ”Innehållsanalys”. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red). Textens mening och makt. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. Sid 81-85. 64 Ibid.

  24  

Berglez använder sig mycket av Teun van Dijks tolkningar av diskursanalys som menar att en

nyhetstext aldrig på något sätt är en slumpmässig kombination av ord utan är en del av en

strukturell händelse.65

Enligt Berglez är den stora samhällsövergripande diskursen den mest traditionella ideologin

som har fokus på mer abstrakta strukturer i samhället, värderingar och normer.66 Van Dijks

inriktning skiljer sig från de andra två som Berglez menar är de största inom metoden på det

sätt att Fairclough och Wodak står för en lingvistisk inriktning medan van Dijks inriktar sig åt

ett mer sociokognitivt håll.67

Det grundläggande i den diskursiva analysen menar han är att man ska fråga sig vad det man

granskar är del av i samhället eller vad den försöker att motverka.68 När Berglez talar om

nyhetsrapportering och framställning i medier menar han att verkligheten paketeras på ett

visst sätt efter deras dolda agendor, värderingar och intressen. Och det som vi ska ta reda på

med en kritisk diskursanalys är: "varför är texten som den är?".69

Eftersom vi kommer att använda oss av Berglez och van Dijks versioner av kritisk

diskursanalys kommer vi att analysera våra utvalda texter på både mikro- och makronivå. På

makronivå analyseras de mer övergripande egenskaperna av en text, de tematiska och

schematiska strukturerna. Medan det mikronivå innebär är att man tittar djupare i texten för

att bland annat se vilka ord som valts och vad det innebär för texten. Tillsammans ska dessa

skapa en helhet som svarar på varför texten är som den är och vad det innebär.70

Peter Berglez förslag på analysschema ser ut så här:

• Redogör rapporteringens huvudsakliga innehåll och kartlägg de eventuella bilder och

faktarutor som är med för att komplettera artikeln

• Nyhetstextens tematiska struktur (makro)

• Nyhetstextens schematiska struktur (makro)

                                                                                                               65 van Dijk, Teun (1988). News as discourse. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates Publications. Sid 199.    66 Berglez, Peter (2013). ”Kritisk diskursanalys”. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. Sid 273. 67 Ibid. 68 Ibid, 274. 69 Ibid, 273-274. 70 Ibid, 275.

  25  

• Mikroorienterad analys av texten

• Sociokulturella kontextualiseringar71

Detta innebär att man då börjar sin analys med att ta reda på vad texten handlar om och varför

eventuella faktarutor eller bilder är med. Vad gör dessa för nytta och vad vill skribenten

förmedla genom dem? Det här är som ett steg som underlättar för det som man senare ska

analysera.72

Sedan går man ner på en djupare nivå när man går vidare till den del av analysen som sker på

makronivå. Man tittar på hur texten är uppbyggd, vad som kommer i vilken ordning och vad

det har för betydelse. Här kan man se strukturer som återkommer genom ett flöde av texter,

alltså inte bara i den specifika texten man analyserar.73

Det tredje steget är också på makronivå men analyserar den schematiska strukturen istället för

den tematiska som steg två gjorde.74 Man tittar på vad som sägs i rubrik och ingress, vilka

personer, organisationer eller liknande som är omskriven och varför, vilken

bakgrundsinformation får man och hur mycket av en specifik händelse får man ta del av i

texten, vilka förslag på konsekvenser eller följder finns i texten utifrån vad som hänt (här kan

det vara journalisten själv som spekulerar) och till slut vem/vilka sammanfattar eller drar

slutsatser om det som skett?75

Det näst sista steget är det som ser till detaljer och mer noggrant till vad som hänt. Det börjar

med att man analyserar koherens och textuella luckor vilket är den information som inte

förmedlas i texten.76 Till exempel hur mycket information man själv behöver ha med sig in till

läsandet för att förstå texten. Sedan fokuserar man på det som faktiskt finns i texten såsom

huruvida det finns delar i texten som inte behöver vara där, saker som inte gör någon nytta i

texten. Det sista man gör är att analysera ordvalen som både journalisten gör men också de

som finns med i texten.77

                                                                                                               71 Ibid, 277.  72 Ibid. 73 Ibid. 74 Ibid. 75 Ibid, 278. 76 Ibid. 77 Ibid.

  26  

Det slutliga steget i Berglez analysschema är att se till sociokulturella kontextualiseringar.78

Det innebär att hela den analys man gör, ända från det första steget, måste ske i förhållande

till de kulturella och samhällsenliga strukturerna vi lever i. Späder saker och ting i den här

texten på redan befintliga normer eller försöker den att motverka dessa?

Detta är modellen vi kommer att utgå ifrån – men med tanke på vårt urval och ämne kommer

vi i analysen att fokusera mer på olika punkter. Till exempel i krönikor är detaljnivån väldigt

väsentlig då det är en subjektiv text där journalisten själv står för åsikterna och ordvalen visar

vilka åsikter personen har.

                                                                                                               78 Ibid.  

  27  

6. Resultat och analys

6.1 Kvantitativ innehållsanalys FIGUR 1.

Resultat: Vad gäller antalet artiklar om Ligue 1 som publicerades i Sportbladet råder en stor

skillnad mellan de två jämförande säsongerna. Säsongen innan Zlatan Ibrahimovics ankomst

till PSG, 2011/12, var en mager säsong där det bara skrevs totalt nio stycken artiklar med

koppling till den franska fotbollsligan. Anmärkningsvärt är det inte förekom en enda artikel

kring Ligue 1 i någon av tidningens lördags-, söndags- och måndagsupplagor från

tidsperioden 6 augusti till 10 december 2011. Säsongen 2012/13 – vilken var Zlatans

debutsäsong i ligan – skedde dock en markant, tiodubblad ökning av artiklar. Av sammanlagt

105 kodade upplagor noterades hela 109 artiklar, vilket ger ett snitt på drygt en artikel per

upplaga under säsongen.

Analys: Resultatet från Figur 1 bekräftar hypotesen för denna undersökning om att det skrevs

betydligt fler artiklar säsongen 2012/13. Detta faktum kan vi bland annat koppla till teorin om

nyhetsvärdering enligt principen att ju fler artiklar som skrivs om ett visst ämne, desto större

Antal  Ligue  1-­‐artiklar  

Säsongen  2011/12  

Säsongen  2012/13  

   9  (8%)  

109  (92%)  

                   n  =  118  

  28  

är nyhetsvärdet.79 Vår övertygelse är att Sportbladets ökade rapportering i stor utsträckning

har att göra med Zlatan Ibrahimovics ankomst till ligan. När det plötsligt sker en sådan

omfattande ökning av artiklar från ena säsongen till den andra kring en företeelse som till

vardags verkar inom ett område som relativt sett ligger långt från Sverige avseende kulturellt

och geografiskt, måste det vara något alldeles extraordinärt som ligger bakom förändringen.

Vi tror att det faktum att landets största fotbollsstjärna anslöt till PSG inför säsongen har

bidragit till att Sportbladet helt enkelt bedömde den franska ligan vara mer intressant att

rapportera från. Och i takt med Zlatans individuella framgångar på fotbollsplan – han vann

skytteligan den säsongen med 30 fullträffar – blev artiklarna kring Ligue 1 också än mer

frekventa. Att svenska internationella framgångar har en stor påverkan för urvalet på

sportsidorna är något som dessutom Thomas Östberg belyser i sin arbetsrapport.80

FIGUR 2.

Resultat: Av de totalt nio stycken Ligue 1-artiklar som skrevs var variabelvärdena ”Sida 4-5”

och ”Sida 10-13” vanligast, med tre stycken artiklar vardera. Noterbart är att ingen av

                                                                                                               79 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 20. 80 Östberg (1992). Sportjournalistik – en analys av fyra dagstidningar 1961-1991.  

0  

0,5  

1  

1,5  

2  

2,5  

3  

3,5  

Etta  (förstasida)  

Sid  2-­‐3   Sid  4-­‐5   Sid  6-­‐9   Sid  10-­‐13   Sid  14>  

Sidplacering  av  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2011/12   n  =  9    Antal  

 3  (33%)      

     1  (11%)    

         3  (33%)  

       2  (22%)  

  29  

artiklarna som kodades under säsongen 2011/12 var placerad på förstasidan eller det första

uppslaget i tidningen.

Analys: På grund av det relativt få antal artiklar som skrevs om den franska fotbollsligan är

det svårt att kunna utläsa någon generell trend i Sportbladets resonemang gällande

sidplacering av artiklarna. Dock kan konstateras att det faktum att det under hela den kodade

perioden inte placerades en enda artikel länge fram än sida fyra i tidningen tyder på att ligan

inte hade tillräckligt högt nyhetsvärde. Detta tror vi i stora drag har att göra med att den

franska ligan inte har samma historiska förankring i det svenska folkhemmet som andra

konkurrerande fotbollsligor, exempelvis Allsvenskan eller för den delen engelska Premier

League. Enligt Hvitfelt stiger nyhetsvärdet ju mer något handlar om ett traditionellt, viktigt

eller relevant sakområde som ligger nära såväl kulturellt som geografiskt.81 Inget av dessa

kriterier kan riktigt bedömas uppfyllas i denna variabel.

FIGUR 3.

Resultat: Resultatet visar på en förhållandevis jämn spridning av artiklarnas sidplacering

under säsongen 2012/13. Allra vanligast var att artikeln publicerades någonstans mellan sida

10-13 i tidningen, där 29 av sammanlagt 109 artiklar hamnade. Till skillnad från Figur 2 kan

därutöver konstateras att variabelvärdet ”Sida 2-3” finns representerad i denna variabel.                                                                                                                81 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 120.

0  

5  

10  

15  

20  

25  

30  

35  

Etta  (förstasida)  

Sid  2-­‐3   Sid  4-­‐5   Sid  6-­‐9   Sid  10-­‐13   Sid  14>  

Sidplacering  av  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2012/13  Antal   n  =  109    

             25  (23%)  

       12  (11%)  

         24  (22%)  29  (27%)  

             19  (17%)  

  30  

Analys: Att hela 25 artiklar publicerades på det första uppslaget i tidningen tolkar vi som att

Sportbladet tyckte att säsongen 2012/13 hade ett högre nyhetsvärde än säsongen innan då vi

anser att ju längre fram i tidningen artikeln publiceras, desto större är nyheten. Anledningen

bakom det ökade intresset tror vi främst bottnar i att det var under denna säsong som de

pengastinna ägarna Qatar Sports Investment verkligen började investera på allvar i Paris

Saint-Germains lagbygge, bland annat genom profilstarka värvningar av först Zlatan

Ibrahimovic och senare under säsongen även den engelska fotbollsikonen David Beckham.

Genom dessa händelser förankrades en annan kulturell närhet jämfört med tidigare, vilket är

ett av kriterierna som ingår i Håkan Hvitfelts krav för ökat nyhetsvärde.82

FIGUR 4.

.

Resultat: Av kodningen från säsongen 2011/12 att döma kan vi se att det kategoriserades lika

många fullstora som mindre artiklar medan en artikel noterades vara kortare än 25 rader, det

vill säga ”notis”.

Analys: Den jämna fördelningen av fullstora och mindre artiklar i kombination med det

relativt få antal artiklar som publicerades stärker vår tes om att 2011/12 var en säsong som

Sportbladet inte gav någon nämnvärd uppmärksamhet. Gestaltningsteorin handlar på ett                                                                                                                82 Ibid.

Storlek  på  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2011/12  

1-­‐25  rader  (notis)  

26-­‐65  rader  (mindre  artikel)  

66>  rader  (fullstor  artikel)  

 1  (11%)  

4  (44%)  

4  (44%)  

                                       n  =  9  

  31  

grundläggande plan om hur man genom olika beskrivningar kan påverka medborgarna.83 Av

detta resultat kan inte skönjas att Sportbladet hade någon direkt strategi om att påverka

läsarnas intresse kring den franska fotbollsligan genom storleken på sina artiklar.

FIGUR 5.

.

Resultat: Genom att ta del av detta resultat och ställa den i kontrast till säsongen innan kan

man konstatera att det råder en väsentlig skillnad mellan säsongerna. Andelen fullstora

artiklar ökade nämligen från 44 procent säsongen 2011/12 till hela 80 procent säsongen

2012/13.

Analys: En av de slutsatser som Ulf Wallins undersökning kom fram till var att artiklarna i

svenska dagstidningar sedan 1915 i genomsnitt blivit större men inte längre.84 Då denna

variabel endast har räknat artiklarnas storlek i antal satta rader utan att ta någon hänsyn till

varken rubrik eller bild kan vi här konstatera att resultatet står i motsättning till Wallins

analys. Utöver teorin om gestaltning kan detta resultat även kopplas till nyhetsvärdering.

Precis som analysen i Figur 3 föreskriver vi även här att förklaringen till den massiva

                                                                                                               83 Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216. 84 Wallin (1998). Sporten i spalterna – sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år.  

Storlek  på  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2012/13  

1-­‐25  rader  (notis)  

26-­‐65  rader  (mindre  artikel)  

66>  rader  (fullstor  artikel)  

                               n  =  109                4  (4%)  

18  (17%)  

87  (80%)  

  32  

ökningen av fullstora artiklar framförallt bottnar i att Sportbladets kulturella närhet med

franska ligan blivit större.85

FIGUR 6.

Resultat: Av de nio Ligue 1-artiklarna publicerades sju stycken enligt formen av en

traditionell nyhetsartikel. Därutöver kodades en artikel vardera som krönika respektive

reportage.

Analys: Det faktum att fem av artiklarna kodades som ”mindre artikel” eller ”notis” (se Figur

4) i kombination med resultatet från denna variabel, som visar att sju av artiklarna kodades

som en vanlig nyhetsartikel, vittnar återigen om att den franska ligan vid tillfället inte stod

högst på Sportbladets agenda. I sådana fall tror vi att man hade skrivit fler krönikor i ämnet.

Frånvaron av denna artikeltyp tror vi framförallt har att göra med bristen på geografisk och

kulturell närhet, vilka är faktorer som bedöms ha en betydande påverkan för urvalet av

sportnyheter.86

                                                                                                               85 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 120. 86 Stofer; Schaffer; Rosenthal (2009). Sports journalism. Sid 134-141.  

0  

1  

2  

3  

4  

5  

6  

7  

8  

Krönika     Vanlig  nyhetsartikel  

Insändare   Reportage   Övrigt  

Artikeltyp  Ligue  1  säsongen  2011/12  Antal   n  =  9  

1  (11%)  

7  (78%)  

 1  (11%)  

  33  

FIGUR 7.

Resultatet: Vanliga nyhetsartiklar fortsätter alltjämt att vara det överlägset mest noterade

variabelvärdet, med 75 av 109 kvantifierade artiklar. Det mest uppseendeväckande med detta

resultat är annars att andelen krönikor från denna säsong motsvarar 28 procent av det totala

antalet artiklar – jämfört med endast 11 procent säsongen 2011/12.

Analys: Den nästintill tredubbla ökningen av antalet krönikor tolkar vi som att Sportbladets

engagemang för den franska fotbollsligan blivit större jämfört med säsongen innan i

bemärkelsen att de valde att uttrycka fler egna åsikter kring ämnet. Denna utveckling tror vi

kan bero på att tidningen – till skillnad från säsongen 2011/12 – hade reportrar stationerade på

plats i Frankrike under i stort sett hela säsongen i form av Johanna Frandén och Jennifer

Wegerup. Detta gav Sportbladet inte bara en kulturell – utan numera även en geografisk –

samhörighet med Ligue 1 jämfört med tidigare. Därav skrev reportrarna inte sällan krönikor

som tillägg till de vanliga nyhetsartiklarna i samband med att de var utsända att bevaka

matcher för tidningens räkning. Enligt Hvitfelt tenderar olika strukturella aspekter att påverka

nyhetsurvalet87, och just det faktum att Sportbladet möjliggjorde för sina journalister att

bevaka ligan på plats anser vi till viss del förklarar den ökade andelen krönikor.

                                                                                                               87 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 20.

0  

10  

20  

30  

40  

50  

60  

70  

80  

Krönika     Vanlig  nyhetsartikel  

Insändare   Reportage   Övrigt  

Artikeltyp  Ligue  1  säsongen  2012/13  Antal            n  =  109  

31  (28%)  

         75  (69%)  

2  (2%)      1  (1%)  

  34  

FIGUR 8.

Resultat: Figuren ovan illustrerar att två av sex variabelvärden finns representerade som

huvudtema i Ligue 1-artikel säsongen 2011/12. Fem av artiklarna hade huvudfokus på lag

medan fyra stycken vinklades på stjärnspelare eller annan person med koppling till den

franska fotbollsligan.

Analys: Som tidigare nämnt är det svårt att dra alltför stora växlar på grund av relativt få

analyserade artiklar. Dock bedömer vi att anledningen till att tidningen valde att lägga störst

vikt vid ”stjärnspelare/individ” samt ”lag” i sina artiklar troligen kan förklaras med att ligan –

även innan Zlatan Ibrahimovics ankomst – innehöll flertalet internationellt kända profiler

tillhörande några av landets största klubbar. Detta i kombination med Montpelliers

överraskande ligatitel gör sammantaget resultatet inte särskilt anmärkningsvärd. Bland andra

Galtung och Ruges lyfter i sin nyhetsvärderingsformel fram den betydelse som enskilda

individer samt sensationella händelser har för urvalet av nyheter.88

                                                                                                               88 Häger (2013). Reporter – en grundbok i journalistik. Sid 111.  

0  

1  

2  

3  

4  

5  

6  

Huvudtema  i  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2011/12  

 Antal   n  =  9  

     4  (44%)      5  (56%)  

  35  

FIGUR 9.

Resultat: Till skillnad från Figur 8 kan vi i denna variabel notera en större spridning, där

samtliga värden utom kategorin ”övrigt” finns representerade i variabeln. Även denna säsong

kan vi se att ”stjärnspelare/individ” samt ”lag” fortsatte att vara de två mest förekommande

huvudteman i artiklarna, men att det förstnämnda nu passerat som det vanligaste temat

motsvarande drygt hälften av den totala andelen Ligue 1-artiklar.

Analys: Det faktum att andelen artiklar med ”stjärnspelare/individ” som huvudtema har stigit

från 44 procent till 52 procent tolkar vi som en ökad personfixering kring ligan. Det

grundläggande konceptet med teorin om personifiering, som är en av de teoretiska

utgångspunkterna som tillämpas i denna undersökning, är att den fokuserar mer på individer

än på en stor grupp. Detta mot bakgrund av att det i mångt och mycket lockar publiken mer

när man också har en specifik person i strålkastarljuset.89 Då det i denna kvantitativa

undersökning även framgick att svenskar som huvudpersoner i Ligue 1-artiklar ökade kraftigt

under säsongen 2012/13 (se redovisning av variabel 12 och 13 i bilaga 2) förstärker resultaten

från denna variabel vår hypotes ytterligare om att det framförallt är Zlatan Ibrahimovics

ankomst till ligan som har legat bakom Sportbladets alltmer frekventa rapportering kring

ligan.

                                                                                                               89 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 162-163.

0  

10  

20  

30  

40  

50  

60  

Huvudtema  i  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2012/13  

 Antal          n  =  109  57  (52%)  

       29  (27%)  

     8  (7%)          14  (13%)  

     1  (1%)  

  36  

FIGUR 10.

Resultat: Av Sportbladets nio artiklar från säsongen 2011/12 nämndes Zlatan Ibrahimovic

inte en enda gång i dess texter om Ligue 1. Däremot förekom den svenske fotbollsstjärnan i

hela 101 av 109 artiklar säsongen därpå.

Artiklarna: Att Zlatan inte nämndes alls i artiklarna säsongen 2011/12 är i sig inte särskilt

uppseendeväckande eftersom han denna säsong fortfarande tillhörde den italienska

fotbollsklubben Milan. Anledningen till varför vi ändå valde att undersöka hans

representation i Ligue 1-artiklarna under säsongen 2011/12 var för att kunna se huruvida

ryktet om hans övergång till PSG redan då hade fått något fotfäste. Detta kan vi nu konstatera

att så inte var fallet. Att Zlatan nämndes i så många som 101 av 109 artiklar under den andra

analyserade säsongen är dock desto mer notabelt. Detta fenomen anser vi bland annat går att

koppla till gestaltningsteorin. Sportbladets medvetenhet om att Zlatan Ibrahimovic är en

person som väcker intresse och engagerar läsarna, vilket även tidigare forskning bekräftar90,

tror vi framförallt är orsaken till att de valde att nämna honom så frekvent i artiklarna. Enligt

Adam Shehata kan en kommunikationsgestaltning vara resultatet av en tydligt medveten

strategi från medieföretaget i syftet att till exempel uppnå ekvivalensgestaltningar – en typ av

                                                                                                               90 Fridh & Wilhelmsson (2011). Det finns bara en Zlatan.  

Antal  Ligue  1-­‐artiklar  där  Zlatan  Ibrahimovic  nämns  

Säsongen  2011/12  

Säsongen  2012/13  

n  =  118  

     101  (100%)  

  37  

framingeffekt som grundläggande handlar som handlar om hur olika ord och formuleringar

påverkar människors attityder.91

FIGUR 11.

Resultat: Åtta stycken artiklar skrevs av journalister som inte befann sig på plats i Frankrike.

Vid endast ett tillfälle – när reportern Michael Wagner träffade mittfältaren Kim Källström i

Lyon – hade Sportbladet en representant närvarande.

Analys: Den bristfälliga närvaron av journalister tolkar vi ännu en gång som att den franska

fotbollsligan under säsongen 2011/12 inte hade särskilt högt nyhetsvärde på Sportbladet.

Något som mest sannolikt även här kan förklaras genom att länderna Sverige och Frankrike

ligger relativt långt från varandra geografiskt och därav saknar den nödvändiga geografiska

närheten för att kunna bevaka ligan oftare på plats.92

                                                                                                               91  Shehata (2012). Medierna och demokratin. Sid 328-329.  92  Stofer;  Schaffer;  Rosenthal  (2009).  Sports  journalism.  Sid  134-­‐141.  

Journalist-­‐/er  på  plats  i  samband  med  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2011/12  

Ja  

Nej  

     n  =  9  

   1  (11%)  

8  (89%)  

  38  

FIGUR 12.

Resultat: Vi kan här notera att en kraftig majoritet, närmare 80 procent, av Sportbladets

artiklar säsongen 2012/13 skrevs av journalister på plats. Bara 23 av de 109 artiklarna gjordes

av journalister från svensk mark.

Analys: Den massiva ökningen av utsända journalister visar enligt oss på en uppenbar

skillnad i Sportbladets värdering av den franska fotbollsligan. Medan säsongen 2011/12

endast innehöll en enda skriven artikel av närvarande journalist hade tidningen reportrarna

Johanna Frändén och Jennifer Wegerup stationerade i Paris under hela säsongen 2012/13 med

uppdraget att rapportera från Ligue 1. Anledningen bakom denna strukturförändring anser vi

bottnar i Zlatan Ibrahimovics ankomst till fransk fotboll. Det faktum att han är ensam svensk i

PSG – i kombination med att laget nämns så ofta i artiklarna (se redovisning av variabel 11 i

bilaga 2) – gör att vi ser tydliga samband av något som närmast kan liknas vid en

punktbevakning av Zlatan Ibrahimovic.93

                                                                                                               93  Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 162-163.  

Journalist-­‐/er  på  plats  i  samband  med  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2012/13  

Ja  

Nej  

n  =  109  

23  (21%)  

         86  (79%)  

  39  

FIGUR 13.

Resultat: Säsongen 2011/12 noterades 16 bilder i de 105 upplagorna av Sportbladet.

Säsongen därpå ökade antalet bilder kraftigt till 213 stycken, vilket motsvarar drygt 90

procent av den totala andelen Ligue 1-bilder.

Analys: Trots att resultatet visar på en mångfaldig numerär ökning av bilder låg den

genomsnittliga mängden kvar på knappt två stycken bilder per varje publicerad artikel även

under säsongen 2012/13. Med detta förhållningssätt går det således inte att finna någon

nämnvärd skillnad mellan de olika säsongerna. Detta faktum tror vi inte har något direkt

samband med nyhetsvärderingen kring ligan att göra, utan snarare på att Sportbladet är en del

av en tidning som av tradition tenderar att ha mycket bilder i sina upplagor. Detta för att i

sann ”kvällstidningsanda” väcka uppmärksamhet hos läsaren, då man i mångt och mycket

lever på intäkterna från sin lösnummerförsäljning. Därför tror vi att orsaken till att ökningen

inte blivit ännu större är att utrymmet i tidningen helt enkelt inte räcker till för fler bilder. Och

gestaltningsteorin utgår bland annat från fenomenet att alla de beskrivningar som skildrar

verkligheten på något sätt vara begränsade.94

                                                                                                               94 Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216.

Antal  Ligue  1-­‐bilder  

Säsongen  2011/12  

Säsongen  2012/13  

     n  =  229  

 16  (7%)  

 213  (93%)  

  40  

FIGUR 14.

Resultat: Av figuren ovan att döma kan vi fastställa att Zlatan Ibrahimovic inte framträdde i

en enda Ligue 1-bild säsongen 2011/13, men att han däremot fanns representerad i 133 av 213

bilder säsongen 2012/13.

Analys: Mot bakgrund av att Zlatan inte nämndes i någon Ligue 1-artikel säsongen 2011/12

(se Figur 10) är det inte förvånande att han under samma säsong inte heller förekom på bilder

med koppling till ligan. Detta eftersom han då alltjämt tillhörde den italienska fotbollsklubben

Milan. Att han däremot förekom i över 60 procent av liga-bilderna säsongen därpå vittnar

tydligt om att Sportbladet valde att fokusera mer på honom än på en större grupp, mycket för

att det gör det hela mer greppbart men också lockar publiken mer när man har en specifik

person i strålkastarljuset.95

Redovisning av resultaten från variabel 11, 12, 13, 16, 17 och 20 finns att läsa i bilaga 2.

                                                                                                               95  Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 162-163.  

Antal  Ligue  1-­‐bilder  där  Zlatan  Ibrahimovic  förekommer  

Säsongen  2011/12  

Säsongen  2012/13  

 n  =  133  

133  (100%)  

  41  

6.2 Kritisk diskursanalys – säsongen 2011/12 Vi har valt att ställa upp den kvalitativa analysen på så sätt att vi utgår från just säsongerna.

Vi börjar med säsongen 2011/12 och går sedan in på säsongen efter. Eftersom det är en

kvalitativ textanalys kommer analysen att innehålla resultat och vi kommer att hänvisa till de

olika säsongerna när vi jämför.

Den inriktning vi utgår från i vår analys är Berglez som i sin tur utgår från Van Dijk.96 Det

finns väldigt många versioner och inriktningar inom diskurs och flera andra som också skulle

kunna tillämpas i vår forskning, men efter att ha gått igenom olika kom vi fram till att det var

den här som vi ville använda oss av. Vi tycker att den passar bäst i och med det vi vill

analysera, då till exempel ordval och vad som placerats i vilken ordning visar vad dessa

skribenter valt att vinkla sina texter mot/på.

1. ”Magplask, PSG” (Sportbladet, 2011-08-07)

Av alla texter från 2011/12 som vi har analyserat var det här den största. Den hade mest text,

störst bild och tog upp mest plats. Enligt gestaltningsteorin kan vi anta att de som har

strukturerat tidningen tycker att det finns ett uppenbart läsarvärde i den här texten och därför

får texten det utrymme och den position samt bild som texten har.97

Den huvudsakliga handlingen i den här texten är ganska klar. Rubriken är kort och koncist

och refererar till något smärtsamt och misslyckat. Underrubriken säger kanske inte

jättemycket i förhållande till rubriken utan att man själv har med sig en viss

bakgrundsinformation in i läsandet, medan ingressen vittnar även om att ”magplasket” inte

bara handlar om en specifik match – utan om en större helhet.98

Sättet Simon Bank visar detta på är också genom bilder.99 Bilden är stor och täcker nästan ett

helt uppslag. Bilden är på när en boll går in i PSG:s mål, målvakten ligger på marken och ser

efter bollen och det är två spelare som också är vända mot målet och tittar på bollen. Det kan i

sammanhanget betyda ett nederlag, alltså att de har släppt in ett mål som betyder mycket med

                                                                                                               96  Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 273.  97  Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216.  98  Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 275.  99 Ibid.

  42  

tanke på hur spelarna ser ut på bilden. Bilden är antagligen vald för att matcha Banks vinkel:

nederlag.100 Och när vi läser bildtexten bekräftas den teorin då det står: ”Lorients anfallare

Julien Quercia har precis gjort 1-0 mot PSG. Målet blev matchavgörande”. Alltså är bilden

tagen från stunden då matchen avgjordes och det var då en negativ sekvens för PSG.

När vi sedan läser själva brödtexten förstår vi underrubriken: Bank ansåg att PSG tyckte att de

var en storklubb och att laget hade allt runtomkring förutom just det fotbollsmässiga. Men att

fotbollsmatchen kom i vägen för det faktum att laget är ett storlag och det är när man väl

kommit så långt in i brödtexten som rubrik, underrubrik och ingress verkligen hör ihop och

hela texten knyts ihop. Alltså har Bank, precis som Berglez menar att en skribent gör för att

visa vad som är viktigt, byggt upp sin text genom att ta det huvudsakliga i rubriken och sedan

senare i texten tagit med sekundära men ändå viktiga saker.101

Det den här texten har mycket av är textuella luckor.102 Har man ingen kunskap om PSG

kanske man inte förstår vad Bank menar i sin ingress, medan någon som har bättre koll på

PSG kan se att han menar att det laget en gång stod för är långt borta. ”Leonardo skickade ut

sin nya leksak i regnet på Parc des Princes” kräver att man vet vem Leonardo är (i det här

fallet är det PSG:s sportchef) och det som menas med en ny leksak kräver också att man vet

lite om hur PSG har förändrats genom åren, hur värvningarna har sett ut osv. Och genom hela

texten skriver Bank på ett sätt att han använder mycket namn, fotbollstermer och man antas

veta skillnaderna mellan de båda lagen som figurerar i texten men också mellan de spelare

som nämns och även vad som innebär med att Qatar har gått in i klubben (se bakgrund).

Det underlättar om man vet att Qatar tänkt lägga in tillräckligt med pengar i klubben för att få

spelare som kan ta dem till Champions League och sedan och till vinst av den cupen (som är

den största tävlingen du kan vinna som europeiskt klubblag). Men texten är en ganska allmän

text som lägger ungefär lika stor tyngd på alla som figurerar i texten, det är alltså inte någon

specifik person eller organisation som krönikan är vinklad mot utan den är vinklad mot

klubben, deras utmaningar och hur de ska tänkas lösa problemen de har. Personifieringen är

alltså låg.103

                                                                                                               100 Ibid. 101 Ibid. 102 Ibid, 276.  103 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 162-163.

  43  

Han använder begreppet ”storklubb” redan i underrubriken vilket visar på att ordet är väl valt

utifrån det Bank vill förmedla, vilket vi rimligen kan anta är att PSG haft en storhetstid men

att han tror att laget har en lång väg att gå innan det kommer att närma sig en ny trots att PSG

själva verkar tro att tiden närmar sig.

Det man kan läsa mellan raderna är att Bank tycker att PSG har alla förutsättningar för att bli

ett storlag utom just att laget inte har fått bitarna på plats och blivit ett riktigt lag. Han

hänvisar bland annat till att ”vanliga, trygga Lorient” vann matchen mot PSG vilket i

sammanhanget kan få oss att anta att det han menar kanske är just att det är det som PSG

saknar, trygghet.104 Men genom hela texten är det tydligt att den viktigaste aktören är just

PSG och lagets utmaningar inför framtiden, inte en person.

2. ”Hoarau hjälte i målfest” (Sportbladet, 2012-02-26)

Artikeln är belägen till höger om den ”stora” nyheten vilken handlar om två svenska

fotbollsspelare. Den liknar mer en notis än en artikel vilket alltså ur ett framingperspektiv kan

få oss att anta att den här texten inte anses som särskilt viktig eller anses ha högt

allmänintresse för läsare.105 Bilden är väldigt liten och inte av den bästa kvalitén då ansiktet är

suddigt på killen man ser. Han ser inte jätteglad ut, men lättad. Efter bildtexten kan man

utläsa att personen är Guillaume Hoarau och av rubriken förstår vi att han mest troligt hade en

stor betydelse för sitt lag i matchen då han benämns som ”hjälte”.106 Ingressen bekräftar också

det då den berättar att Hoarau i den fjärde övertidsminuten kvitterade för PSG. Men artikeln

är inte bara positivt vinklad då vi i ingressen också kan utläsa att laget kanske inte borde vara

nöjda.

Detta eftersom Hoarau berättar att de har blandade känslor då man inte har råd att släppa in så

många mål. Uppbyggnaden av texten visar på att det viktigaste är att Hoarau kvitterade sent

och blev hjälte eftersom det, som vi nämnt, är i rubriken och det är det som man lägger märke

till först. Men ingressen vittnar om att det är av betydelse att PSG i ett större perspektiv även

har problem. Alltså är artikeln ursprungligen positivt vinklad men inte endast. Det

huvudsakliga är att laget vann, men det är ändå viktigt att veta att laget har problem.

                                                                                                               104 Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 275. 105 Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216. 106 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 162-163.  

  44  

Om man ska se utifrån nyhetsvärdering kan man anta att den är något bortprioriterad på grund

av att det är geografiskt en bit bort och att det inte var någon med svensk anknytning i PSG.107

Kim Källström spelade i Lyon som var motståndarlaget och nämns därför men eftersom han

inte gjorde något speciellt i matchen och Lyon inte låg på en speciell plats gentemot deras

vanliga vore det för tunt att göra något på.

3. ”Räddade PSG på stopptid - kvar i ligatoppen: Vi visade prov på karaktär” (Sportbladet, 2012-03-12)

En mindre artikel som ligger under huvudartikeln med en liten, ganska suddig bild där det är

svårt att urskilja spelarna. Den ligger vid sidan av en annan, större artikel vilket vittnar om att

den inte är lika viktig.108 Rubriken berättar att någon hade en stor del i att PSG vann – men

det faktum att hans namn inte står med säger oss att personens namn kanske inte är så

slagkraftigt att ha med i en rubrik. Utifrån till exempel att personen antagligen inte är svensk

eller har någon specifik anknytning till Sverige.109

Journalisten kan ha gjort avvägningen att det kanske till och med gav mer att inte säga då fler

blir nyfikna. När vi kommer till ingressen inleds den med att berätta att PSG är i fortsatt

ligaledning vilket rubriken också tog upp, och det är svårt att riktigt avgöra här vilken vinkel

som journalisten tycker är viktigast. Men det är en ganska allmän text, inte så många aktörer

med som för någon talan.110

Aktörerna är PSG som man kan säga representeras av både tränaren Carlo Ancelotti och

anfallaren Kevin Gameiro även fast man också kan se det som att det är tre olika aktörer. Den

sista aktören är laget Dijon. De som kommer till tals i texten är Gameiro och Ancelotti och de

tillsammans representerar PSG som vi förstår vann en viktig match. Det märks att det är mer

fokus på att PSG kan vinna serien än det är på att Dijon troligtvis åker ur ligan. Så

bakgrundsinformation som man själv behöver ha med är att PSG haft en tid då de varit

överlägsna och anses som en stor klubb medan Dijon inte gör det och att det allmänna

intresset antagligen är större kring PSG. Även fast det inte verkar vara lika stort som kring

historien över som handlar om toppstriden i engelsk fotboll.

                                                                                                               107 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 120. 108 Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216. 109 Hvitfelt (1985). På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Sid 120. 110 Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 275-276.  

  45  

4. ”Kaosscener när Montpellier firade ligaguld” (Sportbladet, 2012-05-21)  

Rubriken tyder på att laget Montpellier kommit etta i ligan. I ingressen får man också reda på

att det inte var något många trott innan säsongen eftersom journalisten använt ordet

”skrällaget” när hon berättar om lagets ligavinst. Så det finns ett sekundärt fokus som ligger

på Montpellier men om man tittar sett över vad som journalisten tycker är mest intressant så

är det just ”kaoset” och att det var mycket problem i matchen, som fansen stod för. Det är

första ordet i rubriken och även det som får mest utrymme i ingressen. Men själva texten

känns bortprioriterad då den är väldigt kort, är bland spel-/resultatsidorna och inte har särskilt

stora bilder med tanke på att laget vunnit guld.111

I slutet av texten får man reda på att laget kampades om guldet mot PSG.

Precis som i de andra texterna behöver man ha med sig bakgrundsinformation själv för att

fylla i de textuella luckorna.112 Ligue 1= franska ligan, Auxerre = motståndarna, matchen

avbröts = betyder inte att den slutar, utan i fotboll händer det att man avbryter för att lösa

vissa saker innan man fortsätter.

Aktörerna är då fansen, de båda lagen som spelat matchen, det andra lagets fans och i en

mening finns även PSG med eftersom laget kom tvåa i ligan efter vad som verkar ha varit ett

tight race om förstaplatsen. Den sista aktören som får väldigt lite utrymme är John Utaka som

gjorde avgörande målet. En spelare som lyckas med sådant skulle kunna vara med i rubriken

men eftersom han inte är någon anknytning till Sverige och inte heller är någon väldigt känd

spelare kan nyhetsvärderingen ha sett ut på så vis att det allmänna intresset för att veta att det

var just han som gjorde målet ganska lågt.113

Därav är också personifieringen väldigt låg i den här texten, vilket stämmer överens med de

andra texterna som också är från första säsongen även fast Simon Banks krönika använder sig

av mer namn. Men skillnaden här jämfört med Banks text är att Bank hade fler välkända

namn att använda sig av, då Qatar betalade väldigt mycket pengar för att få in just kända

spelare. Precis som de andra vi har analyserat från säsongen 2011/12 är aktörerna i texten

                                                                                                               111 Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216. 112 Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 276. 113 Wallin (1998). Sporten i spalterna. Sid 38-42.  

  46  

väldigt subtila och huvudfokus är på lagen och själva händelsen, inte någon specifik spelare

eller dennes del i händelsen.

6.3 Kritisk diskursanalys – säsongen 2012/13

1. ”Ny klubb, nytt kapitel – och Zlatan gör skillnaden” (Sportbladet, 2012-08-12)

Jennifer Wegerups krönika har fått ett ganska bra utrymme, ganska högt upp vilket säger oss

att hennes text är prioriterad och ramas in på ett sätt som medför att den syns mer än många

andra.114 ”Ny klubb, nytt kapitel – och Zlatan gör skillnaden igen”, den rubriken skvallrar om

att det viktiga här är Zlatan Ibrahimovic och man kan anta att han har presterat tidigare med

tanke på ”igen”. Men det huvudsakliga känns som att det är en text som mest hyllar Zlatan.

Även ingressen fortsätter på samma spår då Zlatans namn är med tre gånger och krönikören

skriver: ”det känns som att jag har skrivit den här texten förut”, vilket vi kan anta betyder att

Zlatan har åstadkommit alla de saker hon skriver i ingressen tidigare. I den sista meningen i

ingressen nämns PSG vilket förstärker intrycket av att det viktiga är Zlatan – inte PSG.

I brödtexten fortsätter krönikören på samma spår då hon skriver om Zlatan hela vägen fram

till en mellanrubrik. Det är också först där som man får veta något om själva matchen förutom

det Zlatan har gjort. Det vi vet är att han gjort ett avgörande mål och blivit hjälte men det är

först här som vi får läsa något som kan uppfattas som negativt. Här är det faktiskt likt Banks

krönika från säsongen innan, då Wegerup skriver ”men matcherna ska spelas också” efter att

hon berömt Zlatan och inramningen för matchen. Detta tyder på, precis som den andra

krönikan, att något inte varit optimalt vilket vi också kunde utläsa i och med att Wegerup

skriver att Zlatan vände matchen. Alltså måste den ha vänts från ett underläge.

Vi får veta att PSG i halvtid låg under mot Lorient. Den textuella luckan här är att vi inte får

någon riktig information om det laget men följer man ligan vet man att Lorient är ett

mittenlag och kanske inte anses ska kunna hota ett topplag. Thiago Silva är en mittback som

är känd för sitt lugn och sin klass – han kom också till PSG den säsongen. Även att PSG anses

vara en storklubb är utelämnat. Ancelotti är tränaren.

                                                                                                               114  Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216.  

  47  

När det gäller ordval och meningar gör Wegerup det väldigt uttänkt. Hon fortsätter på

konceptet att Zlatan är lite speciell, att han kommer sent till presskonferenser och att han är

stjärna både på och utanför planen. Detta genom att använda sig av två ordspråk: ”den som

väntar på något gott väntar aldrig för länge” där hon menar att reportrarna lätt kunde vänta för

att få träffa Zlatan och hon stärker det med det andra ordspråket som kommer direkt efter och

lyder ”fint folk alltid kommer sent” där hon också får fram just det – att Zlatan är en stjärna

värd att vänta på.

I ingressen får hon fram hur mäktig hon tycker att Zlatan är i och med ”det känns som att jag

har skrivit den här texten förr”, alltså att Zlatan har varit hjälte innan. Att PSG ”tackar och tar

emot” kan ge känslan att Zlatan är större än PSG och att PSG ska vara glada att ha honom.

Jämför man med Banks krönika så är ingen aktör större än laget medan i Wegerups krönika är

PSG en sekundär del och Zlatan är huvudfokus vilket gör den här texten till en med otroligt

hög personifiering då vinkeln är att Zlatan är en nyhet.115

2. ”Här presenterar sig svensken för Paris – med en stormatch” (Sportbladet, 2012-

08-12)

Rubriken är ett citat och efter att man sett bilden och läst underrubrik och ingress förstår man

att det är Zlatan. Han anges som ”svensken” i underrubriken men hans namn finns med både i

bildtexten och i ingressen. Valen av rubrik och ingress berättar alltså för oss att det är Zlatan

som är huvudfokus här men att fansen spelar en stor roll i hur han känner för sin nya klubb.

Fansen får vara en aktör som visar på ett större perspektiv än bara matchen och eftersom

ingressen börjar med att berätta att det inte var någon drömstart för PSG, men för Zlatan inser

vi att det viktiga är inte PSG utan klubben bara är en aktör som får en sekundär plats i texten.

PSG är med i handlingen för att Zlatan är där och den största handlingen är hur Zlatan trivs i

klubben. Att det inte var någon drömstart för PSG är inget som får någon stor plats i artikeln,

vilket säger oss att det inte är poängen med artikeln och alltså inte särskilt viktigt i förhållande

till hur Zlatan har det. Artikeln är fullstor och nästan täcker två sidor. En stor bild på Zlatan,

med öppen mun och armarna i luften, finns i mitten. Bildtexten inleds med: ”Han är redan en

ledargestalt”, vilket berättar för oss att bilden symboliserar en akt där han visar att han är

ledare genom att han ”manar på sina lagkamrater” som bildtexten fortsätter med.

                                                                                                               115  Hernes (1984). Nytt norsk tidskrift, nr2. Sid 44.  

  48  

3. ”Zlatans tid för mirakel: 27 sekunder” (Sportbladet, 2012-09-03)

Den här artikeln har fått ett helt uppslag med saker relaterade till artikeln. Först och främst en

väldigt stor rubrik och till höger om den en bild som täcker en hel sida. Under rubriken är den

text som vi ska analysera och till höger är det två små bilder. Alla bilder (tre) till artikeln är på

Zlatan och han är alltså också med i alla texter. I rubrik, underrubrik, bildtext, ingress och

brödtext. Under artikeln är det en krönika som också är om PSG och Zlatan.

Rubriken lyder: ”Zlatans tid för mirakel: 27 sekunder”, där siffran 27 är i rött. Underrubriken

är: ”Jag vet inte om jag gjort något snabbare mål”. Alltså kan vi anta att handlingen i den här

artikeln är att Zlatan gjort ett tidigt mål. När vi sedan tittar på bilderna och bildtexterna får vi

veta att ett ytterligare fokus i den här artikeln är att Zlatan gjorde sammanlagt två mål och att

han har gjort mycket mål och fått en ”stark start” i PSG. Eftersom Zlatan är med i de delar

som avgör vad skribenten valt att vinkla mot kan vi anta att personifieringen är hög.116 Han är

det som anses som det viktiga baserat på uppbyggnaden av texten.117

När vi läser ingressen står det också om laget, PSG, och att den här matchen var viktig för

laget efter en svag inledning på säsongen. Efter den infon är det Zlatan som resten av

ingressen handlar om. Ett citat som är exakt som underrubriken är med och efter har

journalisten skrivit ”efter att han skjutit PSG till säsongens första seger”, vilket vi kan anta

betyder att journalisten tycker att Zlatan ligger bakom PSG:s seger.

När brödtexten sedan börjar får vi veta att det här var en viktig vinst för PSG som på tre

matcher innan inte hade vunnit. ”För att inte halka efter i tabellen” kan vara både att laget inte

vill ligga i botten men det kan också betyda (vilket det i det här fallet gör om man har

bakgrundsinformationen) att laget vill haka på i toppen av tabellen. Journalisten har valt sina

aktörer ganska noggrant då vissa blir kallade efter namn och andra efter vad för roll de har.

Till exempel är Zlatan såklart Zlatan medan Lilles målvakt är just ”Lilles målvakt” vilket vi

kan anta betyder att journalisten har bedömt att Zlatan är ett namn som folk känner igen och

som lockar till läsning medan målvaktens namn inte har samma kraft.

                                                                                                               116  Hernes (1984). Nytt norsk tidskrift, nr2. Sid 44.  117  Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 275-276.  

  49  

Enligt Berglez bestämmer journalisten vad som är viktigt i en artikel baserat på i vilken

ordning det kommer. Alltså kan vi här ganska säkert säga att journalisten tycker att det är

Zlatan som är viktig.118

4. ”Tionde ligatiteln för Zlatan – den tillägnade han sin döde vän: En jobbig tid” (Sportbladet, 2013-05-13)

Det här är en artikel som är skriven dagen efter att PSG säkrat ligatiteln, alltså dagen efter att

Ligue 1 avgjorts och kan därför jämföras bäst med texten om när Montpellier säkrade sitt

ligaguld säsongen innan. Den artikeln minns vi inte hade särskilt starka aktörer (starkast var

nog fansen) utan var en ganska allmän text utan någon personifiering, det var alltså inga namn

som användes för att locka läsare.

Den här gången har det efter avgörandet i Ligue 1 fått ett helt uppslag vilket gör så att vi

förstår att det här är en stor och viktig nyhet 119. Högst upp står det ”guldextra”, under den är

det som ett bildspel där det står: ”Här är Ibras alla titlar” och efter det börjar sidan med

huvudrubriken: ”Jag vann åtta ligatitlar på raken och så inte förra året” och sedan i större stil:

”Men nu är jag tillbaka”. Rubriken är satt som ett citat. Under rubriken är det en stor bild som

har flera små bilder runt sig. Rubriken som är för vår artikel berättar för oss att det är tionde

gången Zlatan vinner ligatitel och att han tillägnar den till en vän som gått bort. I ingressen får

vi reda på att det är PSG som har vunnit ligatiteln.

Eftersom journalisten har lagt upp det så, alltså att Zlatan är den som nämns först kan vi anta

att det är det faktum att han har vunnit en ligatitel som är viktigast.120 Eftersom PSG nämns

först i ingressen kan vi anta att laget är en viktig aktör – men inte viktigast eftersom laget inte

nämns innan.121 Den avlidne vännen är någon som artikeln också är vinklad mot, eftersom

denne är med både i rubriken, ingressen och i brödtexten.

Brödtexten berättar mer om laget, som inte vunnit en titel på många år vilket vi kan anta

betyder att den här titeln var väldigt viktig för klubben. De personer som får komma till tals är

Zlatan och hans tränare Ancelotti. Zlatan står för sju citat i brödtexten och Ancelotti för ett.

                                                                                                               118  Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 275.  119 Strömbäck (2000). Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Sid 216. 120 Berglez (2013). Metoder i kommunikationsvetenskap. Sid 275. 121 Ibid.  

  50  

Därför kan vi ana att det är Zlatans ord som är viktigast och är det som journalisten har byggt

sin artikel kring. Nyhetsvärderingen i den här artikeln kan vi alltså anta är att många kommer

att vilja läsa om att Zlatan med sitt PSG har vunnit serien, eftersom det är många bilder och

ett stort utrymme. Journalisten använder sig alltså av Zlatan för att locka till sig läsare.

6.4 Sammanfattning – kritisk diskursanalys Den största skillnaden mellan säsongerna är att PSG verkar få ett lyft

nyhetsvärderingsmässigt. Fler tecken, större utrymme och bättre plats i tidningen.

Personifieringen ökade lavinartat mellan säsongerna från att ha varit ganska neutral mot alla

inblandade aktörer till att handla absolut mest om en – Zlatan. Zlatan är med i rubrikerna, i

ingresserna och i brödtexterna. Det är en av fyra rubriker där hans namn inte står – men då

står det ”svensken” vilket syftar till honom. Så fokus flyttades från PSG vilket verkade ha ett

måttligt allmänintresse till Zlatan som verkar ha ett betydligt större.

Och han är en stor del av vinkeln oavsett hur han eller laget lyckats. Bara av att Zlatan spelar i

laget oavsett om han lyckas, misslyckas eller ens är med i matchen. Därav är också

personifieringen mellan säsongerna markant skiftande. Säsongen innan Zlatans ankomst hade

PSG ett väldigt begränsat utrymme i Sportbladet och även vid matcher som kan anses som

signifikanta blev man placerad vid sidan av eller under en annan större text. Men säsongen

2012/13 var det förändrat och man fick istället en större text och bättre placering än året

innan. Ordvalen visar också på att det just är Zlatan som är viktig. Man fokuserar på att han är

stjärna, hjälte, att han låter journalister vänta, att han bär laget som han gjort i tidigare lag och

PSG blir som en sekundär aktör i texterna.

 Tillsammans med resultaten från den kvantitativa analysen står det klart att det inte bara är

skillnader från respektive säsonger – utan att dessa skillnader är markanta. Bevakningen blir

inte riktigt av ligan eller laget när det är sådana enorma skillnader utan bevakningen handlar

om Zlatan. Om personen, spelaren och underhållaren Zlatan eftersom det handlar om honom

oavsett resultat och oavsett hur matchbilderna har varit. Om man ser till den kvalitativa

analysen är det inte en enda gång som Zlatan inte är huvudaktören säsongen han kom till PSG

till skillnad från säsongen innan då huvudaktören oftast var PSG och om inte skiljde det sig

från match till match.

 

  51  

7. Slutdiskussion  Denna undersökning gjordes i syftet att ta reda på hur Sportbladets rapportering kring den

franska fotbollsligan Ligue 1 skiljer sig mellan två olika säsonger. Vi valde att analysera och

jämföra säsongen 2011/12 med säsongen 2012/13 eftersom vi upplevde att det framförallt var

under dessa säsonger – i skarven mellan Zlatan Ibrahimovics ankomst till PSG sommaren

2012 – som bevakningen kring ligan tilltog och förändrades. I synnerhet ur avseendet att ligan

plötsligt fick betydligt mer utrymme i tidningen, men även vad gäller själva innehållet i

artiklarna.

Det har de senaste åren, som nämndes i kapitlet ”Tidigare forskning”, gjorts en handfull

undersökningar som visar på hur Zlatan Ibrahimovic som individ gestaltas i den svenska

pressen. Däremot fanns det ingen vetenskaplig studie som huvudsakligen fokuserat på de

konsekvenser som det perifera området eventuellt kan ge upphov till på grund av svenskens

närvaro (eller bristen på den). För att bistå forskningsfältet en ny dimension ansåg vi att en

sådan här typ av undersökning var nödvändig att genomföra för att därigenom ytterligare

kunna framställa den mediala dragningskraft som en av Sveriges största idrottare genom

tiderna uppenbarligen besitter.

För att få ett mått på hur prioriteringen av ligan skiljer sig mellan säsongerna samt titta

närmare på den rent innehållsmässiga förändringen utformades undersökningen utifrån tre

separata frågeställningar, som alla ämnades besvaras genom en i huvudsak kvantitativ

innehållsanalys kompletterat med en kritisk diskursanalys av datamaterialet. Tanken bakom

valet av metoderna var att den kvantitativa innehållsanalysen skulle fungera som stöd till den

kritiska diskursanalysen.

Utan den kvantitativa innehållsanalysen som grund till den kritiska diskursanalysen anser vi

att undersökningen hade saknat en tillräcklig akademisk tyngd och mestadels bestått av lösa

spekulationer. Vice versa hade enbart en kvantitativ innehållsanalys av materialet riskerat att

bli alltför enkelspårig utan fördjupning genom den kritiska diskursanalysen. Därför bedömde

vi att dessa metoder tillsammans skulle ge oss bäst förutsättningar att ta reda på det vi ville

undersöka.

  52  

Genom den första frågeställningen ville vi se huruvida nyhetsvärderingen skiljer sig mellan

säsongerna. Svaret på denna fråga är att Sportbladet värderar Zlatans debutsäsong i ligan

betydligt högre än säsongen 2011/12. Något som dels kan bevisas genom resultaten från ett

flertal variabler och dels genom vår kritiska diskursanalys av de noga utvalda artiklarna.

2012/13 publicerade tidningen exempelvis hela tio gånger så många artiklar om den franska

fotbollsligan kontra säsongen innan. Likaså var Sportbladet klart mer angelägna om att

placera artiklarna längre fram i tidningen, där hela 25 stycken artiklar placerades på det första

upplaget (sida 2-3). Detta att jämföra med ingen artikel alls säsongen 2011/12. Även andelen

fullstora artiklar ökade radikalt, från 44 procent till 80 procent under den andra kodade

säsongen. Anledningen till att Sportbladet nyhetsvärderade ligasäsongen 2012/13 högre tror

vi främst att den ökade kulturella och geografiska närheten som uppkom i samband med

Zlatan Ibrahimovics övergång från Milan till Paris Saint-Germain, bidrog till.

Med sin status som superstjärna i en global sport var Zlatan Ibrahimovic vid denna tidpunkt

redan ett etablerat namn och varumärke som många i Sverige var intresserade av att följa.

Därav tror vi att Sportbladet, i sin roll som medieaktör att locka läsare, fick upp ögonen för

den franska ligan på ett annat sätt än tidigare. Något som inte minst symboliseras av det

faktum att tidningen valde att ha minst en reporter (Johanna Frändén) stationerad på plats i

Paris för att punktbevaka Zlatans hela debutsäsong i ligan.

Genom den andra frågeställningen var avsikten att på ett ännu mer konkret sätt kunna

tydliggöra Zlatans Ibrahimovics betydelse och roll i den förändrade medierapporteringen.

Genom analys av materialet framkom att svenskens ankomst till ligan utan tvekan har haft en

stor påverkan i den förändrade rapporteringen. Att hans övergång från Milan till PSG skulle

bidra till en ökad bevakning av ligan kom förvisso inte som någon överraskning, men att den

skulle få en sådan omfattande betydelse var desto mer anmärkningsvärt. Av de 109 artiklarna

från säsongen 2012/13 nämndes hans namn i 101 stycken. Därutöver ökade andelen svenskar

som huvudperson i artiklarna från 22 procent till 59 procent säsongen därpå. Allt detta

sammantaget visar på den oerhörda betydelse som Zlatan Ibrahimovic ankomst har haft i den

förändrade medierapporteringen kring ligan.

Med den tredje och sista frågeställningen ville vi se hur gestaltningen av ligan skiljer sig

mellan säsongerna. Precis som svaren från de tidigare frågeställningarna gav kan vi även här

  53  

konstatera vissa skillnader mellan de olika säsongerna. Mest notabelt är att andelen krönikor

av artiklarna ökade från 11 procent säsongen 2011/12 till 28 procent säsongen 2012/13 och att

”stjärnspelare/individ” som huvudtema i artiklarna ökade från 44 procent till 52 procent. I vår

kritiska diskursanalys kunde vi även se uppenbara skillnader där två likvärdiga prestationer

gestaltas annorlunda beroende på säsong. Medan artiklarna från säsongen 2011/12 förhöll sig

tämligen neutral mot alla inblandade aktörer kom säsongen 2012/13 att handla absolut mest

om en: Zlatan Ibrahimovic.

7.1 Förslag till framtida forskning Då tidsaspekten mer eller mindre tvingade oss att begränsa materialet till att endast jämföra

två säsonger vore en undersökning inom samma ämne, men där det inkluderas fler säsonger,

intressant att ta del av. När detta skrivs är Zlatan Ibrahimovic inne på sin fjärde raka säsong i

fotbollslaget Paris Saint-Germain. Därmed skulle det vara genomförbart att förslagsvis

analysera säsongerna 2013/14, 2014/15 samt 2015/16 och sedan ställa dessa i jämförelse med

exempelvis säsongerna 2008/09, 2009/10 samt 2010/11 för att se hur Sportbladets bevakning

av den franska fotbollsligan har förändrats över en längre tidsperiod.

En sådan typ av undersökning skulle sannolikt bidra till en mer träffsäker bild av den

inverkan som Zlatan Ibrahomivic har haft på den förändrade medierapporteringen. Det skulle

även vara spännande att applicera en liknande jämförande studie inom någon av de andra

fotbollsligor i Europa där Zlatan har varit i tidigare för att ta reda på om medierapporteringen

kring just dessa ligor fick motsvarande konsekvenser som Ligue 1 till följd av svenskens vara

eller icke vara.

Dessa konsekvenser leder samtidigt en naturlig väg in till en ny möjlig aspekt att studera,

nämligen vad Zlatan Ibrahimovics varumärke har för betydelse ur ett politisk-ekonomiskt

perspektiv, mer konkret varför man väljer att skriva så mycket om Zlatan och vad artiklarna

om honom genererar i intäkter. Här skulle det förslagsvis vara intressant att inkludera ett

flertal tidningar i undersökningen, både lokalt och rikstäckande, för att därigenom kunna

jämföra och urskilja mönster i deras förutsättningar och sätt att resonera.

En annan tänkbar ingång skulle vara att genom kvalitativa intervjuer alternativt enkäter vinkla

problemområdet mot supportrarna och undersöka vad fotbollsfansen egentligen tycker om till

  54  

exempel kvällspressens nyhetsurval. Rapporteras det för mycket eller för lite om Zlatan? Är

representationen av honom i tidningarna befogad?

  55  

8. Källförteckning

Tryckt material Bengtsson, Daniel & Waernqvist, Felicia (2012): Bilderna som Sportbladet skapar av Zlatan Ibrahimovic. C-uppsats. Högskolan i Halmstad. Berger, Guy (2010). ”Image Revisions: South Africa, Africa, and the 2010 World Cup”. Ecquid Novi: African Journalism Studies 31 (2). Berglez, Peter (2013): ”Kritisk diskursanalys”. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Berglund, Emil & Idemark, Oscar (2013): Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo – en studie om hur olika länders tidningar skriver om Sveriges och Portugals nationalhjältar. C-uppsats. Södertörns högskola. Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2013): ”Innehållsanalys”. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red). Textens mening och makt. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. Carlsson, Eric & Enbom, Jesper (2015). ”Sportjournalistik”. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur. Dahlén, Peter (2008): Sport och medier – en introduktion. Kristiansand: IJ-förlaget. Fridh, Sara & Wilhelmsson, Daniel (2011): Det finns bara en Zlatan. C-uppsats. Mittuniversitetet. Hartman, Jan (2004): Vetenskapligt tänkande. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Hernes, Gudmund (1984): ”Media: struktur, vridning och drama”. I Nytt norsk tidskrift, nr2. Oslo: Universitetets förlag. Hvitfelt, Håkan (1985): På första sidan – en studie i nyhetsvärdering. Stockholm: Norstedts Förlag. Häger, Björn (2013): Reporter – en grundbok i journalistik. Stockholm: Norstedts förlag. Nilsson, Åsa (2013): ”Kvantitativ innehållsanalys”. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Saeed, Amir (2003). ”What’s in a Name? Muhammad Ali and the Politics of Cultural Identity”. I Bernstein, Alina & Blain, Neil (red). Sport, Media, Culture: Local and Global Dimensions. London: Frank Cass. Shehata, Adam (2012): ”Medierna och makten över publiken”. I Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red). Medierna och demokratin. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Stofer, Kathryn T; Schaffer, James R; Rosenthal, Brian A (2009): Sports journalism. Plymouth: Rowman & Littlefield Publishers.

  56  

Strömbäck, Jesper (2000): Makt och medier – en bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Lund: Studentlitteratur. Strömgren, Katarina & Strandlund, Sara (2009): Sportens nyhetsvärdering i svensk kvällspress. C-uppsats. Mittuniversitetet. Thurban, Christian (2014): Zlatan : Allt om fotbollshjälten. (org titel: ”Zlatan Ibrahimovic. The Ultimate Fan Book”). Göteborg: Tukan förlag. Thurén, Torsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. 2 uppl. Stockholm: Liber. van Dijk, Teun (1988): News as discourse. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates Publications. Wallin, Ulf (1998): Sporten i spalterna. Kungälv: Livréna Grafiska AB. Wallin, Ulf (1998): Sporten i spalterna – sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Östberg, Thomas (1992): Sportjournalistik – en analys av fyra dagstidningar 1961-1991. Arbetsrapport från Institutionen för journalistik och masskommunikation i Göteborg. Artiklar publicerade på webben Bochenski, Kamil. LISTA: Här är alla Zlatans ligatitlar. Fotbollskanalen. 2015-05-16. http://www.fotbollskanalen.se/franska-ligan/lista-har-ar-alla-zlatans-ligatitlar/ (Hämtad 2016-02-28). Jörnmark, Moa. Alla fotbollsexperter om Zlatans PSG-flytt. Expressen. 2012-07-17. http://www.expressen.se/sport/alla-fotbollsexperter-om-zlatans-psg-flytt/ (Hämtad 2016-02-18). Karlsson, Erik. PSG-shejken: ”Vi har pengar kvar att spendera”. Aftonbladet. 2012-07-13. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article15112813.ab (Hämtad 2016-02-28). Nilsson, Julia. Landslaget och mediehatet. Journalisten. 2007-11-15. http://www.journalisten.se/nyheter/landslaget-och-mediehatet-0 (Hämtad 2016-02-28). Okänd författare. Aftonbladet. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aftonbladet (Hämtad 2016-02-28). Okänd författare. Ibrahimovic mest omskriven för femte året i rad. Fotbollskanalen. 2015-10-10. http://www.fotbollskanalen.se/sverige/ibrahimovic-mest-omskriven-for-femte-aret-i-rad/ (Hämtad 2016-02-05). Okänd författare. PSG : comment Zlatan est revenu au top. RMC Sport. 2015-12-15. http://rmcsport.bfmtv.com/football/psg-comment-zlatan-est-revenu-au-top-937322.html (Hämtad 2016-02-05).

  57  

Okänd författare. PSG köpte spelare för över en miljard. Dagens Nyheter. 2012-08-14. http://www.dn.se/ekonomi/psg-kopte-spelare-for-over-en-miljard/ (Hämtad 2016-02-28). Okänd författare. Qatar Power List 2015. Arabian business. http://www.arabianbusiness.com/qatar-power-list-2015-612180.html?view=profile&itemid=612131#.VqZl_ZrhDIU (Hämtad 2016-02-28) Okänd författare. Zlatan nominerad till Ballon d’Or. Aftonbladet. 2015-10-20. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article21613994.ab (Hämtad 2016-02-05). Rågsjö Thorell, Andreas. Så skapades Sportbladet. Resumé. 2015-12-24 http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2015/12/24/sa-skapades-sportbladet/ (Hämtad 2016-02-28). Sundqvist, Christian. PSG – en storklubb i graven. Silly Season. 2013-08-25. http://Sillyseason.se/fotboll/sondagskronikoren-psg—en-storklubb-i-graven-19141/ (Hämtad 2016-02- 18). Sveidquist, Gustav. PSG tog historisk trippel. SVT. 2015-05-30. http://www.svt.se/sport/fotboll/psg-tog-hem-historisk-trippel/ (Hämtad 2016-02-18). Whitwell, Laurie. Meet Nasser Al-Khelaifi. Daily Mail. 2015-08-06. http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-3186905/Meet-Nasser-Al-Khelaifi-former-tennis-pro-masterminded-PSG-s-rise-table-European-football.html (Hämtad 2016: 02: 28). Undersökta tidningsartiklar Bank, Simon (2011). Magplask, PSG. Aftonbladet, 7 augusti. Frändén, Johanna (2012). Zlatans tid för mirakel: 27 sekunder. Aftonbladet, 3 september. Frändén, Johanna (2013). Tionde ligatiteln för Zlatan – den tillägnade han sin döde vän: ”En jobbig tid”. Aftonbladet, 13 maj. Karlsson, Emil (2012). Hoarau hjälte i målfest. Aftonbladet, 26 februari. Thorén, Petra (2012). Kaosscenter när Montpellier firade ligaguld. Aftonbladet, 21 maj. Wegerup, Jennifer (2012). Ny klubb, nytt kapitel – och Zlatan gör skillnaden. Aftonbladet, 12 augsuti. Wegerup, Jennifer (2012). Här presenterar sig svensken för Paris – med en stormatch. Aftonbladet, 12 augusti. Öhrling, Petter (2012). Räddade PSG på stopptid – kvar i ligatoppen: ”Vi visade prov på karaktär”. Aftonbladet, 12 mars.

  58  

9. Bilagor Bilaga 1: Kodschema Variabel 1: Antal Ligue 1-artiklar Nyhetsartikel, krönika, insändare, reportage eller liknande i tidningen där författarens namn framkommer genom byline. Artikeln skall ha ett huvudfokus på Ligue 1 för att kunna kodas som en artikel. Enkäter, faktarutor eller liknande räknas ej som artikel. 1. Säsongen 2011/12 2. Säsongen 2012/13 Variabel 2: Sidplacering av Ligue 1-artikel säsongen 2011/12 Sida i tidningen där artikeln publicerats. Om artikeln överlappar sidintervallen skall artikeln endast noteras från den sida där artikeln inleddes. 1. Etta (förstasida) 2. 2-3 3. 4-5 4. 6-9 5. 10-13 6. 14> Variabel 3: Sidplacering av Ligue 1-artikel säsongen 2012/13 Sida i tidningen där artikeln publicerats. Om artikeln överlappar sidintervallen skall artikeln endast noteras från den sida där artikeln inleddes. 1. Etta (förstasida) 2. 2-3 3. 4-5 4. 6-9 5. 10-13 6. 14> Variabel 4: Storlek på Ligue 1-artikel säsongen 2011/12 Artikelns storlek räknat i antal satta rader. 1. 1-25 rader (notis) 2. 26-65 rader (mindre artikel) 3. 66> rader (fullstor artikel) Variabel 5: Storlek på Ligue 1-artikel säsongen 2012/13 Artikelns storlek räknat i antal satta rader. 1. 1-25 rader (notis) 2. 26-65 rader (mindre artikel) 3. 66> rader (fullstor artikel)

  59  

Variabel 6: Artikeltyp Ligue 1 säsongen 2011/12 Vilken typ av artikel som publicerats. 1. Krönika 2. Vanlig nyhetsartikel 3. Insändare 4. Reportage 5. Övrigt Variabel 7: Artikeltyp Ligue 1 säsongen 2012/13 Vilken typ av artikel som publicerats. 1. Krönika 2. Vanlig nyhetsartikel 3. Insändare 4. Reportage 5. Övrigt Variabel 8: Huvudtema i Ligue 1-artikel säsongen 2011/12 Det huvudsakliga temat i artikeln. Om två eller fler variabelvärden bedöms som kodningsbara avgörs vad som framhävs mest i rubrik och ingress. 1. Stjärnspelare/individ 2. Lag 3. Liga 4. Konflikt/negativa händelser 5. Expert/källa 6. Övrigt Variabel 9: Huvudtema i Ligue 1-artikel säsongen 2012/13 Det huvudsakliga temat i artikeln. Om två eller fler variabelvärden bedöms som kodningsbara avgörs vad som framhävs mest i rubrik och ingress. 1. Stjärnspelare/individ 2. Lag 3. Liga 4. Konflikt/negativa händelser 5. Expert/källa 6. Övrigt Variabel 10: Antal Ligue 1-artiklar där Zlatan Ibrahimovic nämns Huruvida ”Zlatan Ibrahimovic” (eller ”Zlatan”) nämns minst en gång i artikeln. 1. Säsongen 2011/12 2. Säsongen 2012/13 Variabel 11: Antal Ligue 1-artiklar där Paris Saint-Germain nämns Huruvida ”Paris Saint-Germain” (eller ”PSG”) nämns minst en gång i artikeln. 1. Säsongen 2011/12

  60  

2. Säsongen 2012/13 Variabel 12: Nationalitet på huvudperson i Ligue 1-artikel säsongen 2011/12 Den nationalitet som huvudpersonen i artikeln äger. Om artikeln skulle ha två olika huvudpersoner, som vid exempelvis en konflikt mellan Zlatan Ibrahimovic (Sverige) och Leonardo (Brasilien), skall artikeln kodas under variabelvärdet ”Både och”. 1. Svensk (person med svenskt medborgarskap) 2. Övrigt 3. Både och Variabel 13: Nationalitet på huvudperson i Ligue 1-artikel säsongen 2012/13 Den nationalitet som huvudpersonen i artikeln äger. Om artikeln skulle ha två olika huvudpersoner, som vid exempelvis en konflikt mellan Zlatan Ibrahimovic (Sverige) och Leonardo (Brasilien), skall artikeln kodas under variabelvärdet ”Både och”. 1. Svensk (person med svenskt medborgarskap) 2. Övrigt 3. Både och Variabel 14 Journalist-/er närvarande på plats i samband med Ligue 1-artiklel säsongen 2011/12 Har artikeln skrivits av journalist-/er på plats i Frankrike? 1. Ja 2. Nej Variabel 15: Journalist-/er närvarande på plats i samband med Ligue 1-artiklel säsongen 2012/13 Har artikeln skrivits av journalist-/er på plats i Frankrike? 1. Ja 2. Nej Variabel 16: Antal personer som framträder med citat i Ligue 1-artikel säsongen 2011/12 Hur många personer som journalisten citerar i artikeln. 1. 0 2. 1 3. 2 4. 3 5. 4 6. 5 7. 6 Variabel 17: Antal personer som framträder med citat i Ligue 1-artikel säsongen 2012/13 Hur många personer som journalisten citerar i artikeln.

  61  

1. 0 2. 1 3. 2 4. 3 5. 4 6. 5 7. 6 Variabel 18: Antal Ligue 1-bilder Alla bilder i tidningen som på något sätt går att koppla till Ligue 1, där även bildmontage och bilder i faktarutor kvantifieras som bilder. Faktarutor utan minst en bild kodas däremot inte. 1. Säsongen 2011/12 2. Säsongen 2012/13 Variabel 19: Antal Ligue 1-bilder där Zlatan Ibrahimovic förekommer Alla bilder i tidningen på Zlatan Ibrahimovic som förekommer i samband med Ligue 1-artiklar. Bild på Zlatan Ibrahimovic i exempelvis en svensk landslagströja räknas ej. 1. Säsongen 2011/12 2. Säsongen 2012/13 Variabel 20: Antal Ligue 1-bilder där Paris Saint Germain förekommer Alla bilder i tidningen på där fotbollsklubben Paris Saint-Germain representeras i ett Ligue 1-sammanhang. Bilder i anslutning till artiklar kring lagets deltagande i Champions League eller andra inhemska cuper räknas ej. 1. Säsongen 2011/12: 2. Säsongen 2012/13:

  62  

Bilaga 2: Redovisning av variabel 11, 12, 13, 16, 17 och 20

VARIABEL 11.

VARIABEL 12.

Antal  Ligue  1-­‐artiklar  där  Paris  Saint-­‐Germain  nämns  

Säsongen  2011/12  

Säsongen  2012/13  

   8  (7%)  

     108  (93%)  

n  =  118  

Nationalitet  på  huvudperson  i  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2011/12  

svensk  

Övrigt  

Både  och  

         n  =  9  

 2  (22%)  

6  (67%)  

   1  (11%)  

  63  

VARIABEL 13.

VARIABEL 16.

Nationalitet  på  huvudperson  i  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2012/13  

svensk  

Övrigt  

Både  och  

n  =  109  

 64  (59%)  

   19  (17%)  

26  (24%)  

0  

0,5  

1  

1,5  

2  

2,5  

3  

3,5  

4  

4,5  

Ingen  person   1  person   2  personer    3  personer   4  personer   5  personer   6>  personer  

Antal  personer  som  framträder  med  citat  i  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2011/12  

 n  =  9  Antal  

 1  (11%)  

 4  (44%)  

   3  (33%)  

1  (11%)  

  64  

VARIABEL 17.

VARIABEL 20.

 

0  

10  

20  

30  

40  

50  

60  

Ingen  person   1  person   2  personer    3  personer   4  personer   5  personer   6>  personer  

Antal  personer  som  framträder  med  citat  i  Ligue  1-­‐artikel  säsongen  2012/13  

         n  =  109  Antal  

         30  (28%)  

 48  (44%)  

 25  (23%)  

   5  (5%)        1  (1%)  

Antal  Ligue  1-­‐bilder  där  Paris  Saint-­‐Germain  förekommer  

Säsongen  2011/12  

Säsongen  2012/13  

     n  =  209  

 6  (3%)  

 203  (97%)