Embed Size (px)
Citation preview
PSYKISK HÄLSA
FOTO
: PR
IVAT
Emma Igelström: Det viktigaste är nog att inte lägga energi på att försöka kontrollera det som man inte har någon makt över.
SÅ HITTAR DU BALANS I LIVET
3TIPS
Rickard Bracken Hjärnkoll på psykisk ohälsa
KristinaGliseLär dig att hantera din stress
Hjälp mig att växa upp utan droger!
certification
Rotary Poseidon har i samarbete med Föräldraföreningen Mot Narkotika och SFK Certifi ering tagit
fram en standard: RS 2360:2013 – Certifi ering för en drogfri skola. En certifi ering enligt standarden
hjälper er att systematiskt bekämpa drogbruk i skolan. Läs mer på www.sfkcertifi ering.se
CERTIFIERING FÖR EN DROGFRI SKOLA
Nr. 1
ANNONSHELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
ANNONS
April 2013Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LADDA NER
TIDNINGEN (PDF)
Emma Igelström: Det viktigaste är nog att inte lägga energi på att försöka kontrollera det som man inte har någon makt över.
TIPS
Rickard Bracken Hjärnkoll på psykisk ohälsa
KristinaGliseLär dig atthantera din stress
Nr. 1LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK!
2 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
UTMANINGAR
TÄNK DIG ATT...
”Frågan om den psykiska ohälsan är en angelägenhet för oss alla. Det handlar om att insatser är tillgängliga och kvaliteten är hög när vi själva eller någon närstående till oss är i behov av dem.”
Tänk dig att du som förälder ser att din 11-åriga pojke har svårt komma iväg till skolan eftersom han
måste göra en massa ritualer på ett särskilt sätt, först i badrummet, se-dan vid frukosten och sedan på vä-gen till skolan. Ofta missar han bus-sen. Snart har det gått så långt att han inte kommer i väg tills skolan alls. När du ringer till barn- och ungdomspsykiatrin får du veta att vänte tiden är fl era månader.
...du var i behov av hjälpEller tänk dig att du har en psykisk sjukdom sedan
många år. Sedan en tid tillbaka har du värre biverkningar än förut med krypningar i benen och hän-derna. Någon läkare har du inte träffat det senaste året. Ingen kallar dig och själv orkar du inte försöka ta dig igenom den långa telefonkön som du vet bildas den
korta tiden man kan ringa. Din boendestödjare från kommunen litar du på men du vet att det inte är någon idé att be henne om saker som har med det medicinska att göra. Landstingen och kommunen där du bor har inga rutiner för samarbete och pratar sällan med varandra.
Det är för många som har haft det på det här sätter för länge. Nu ses emellertid tydliga tecken på att en förändring håller på att ske. Familjen i exemplet ovan får i nästan alla landsting hjälp mycket tidigare i dag än för fem år sedan. Majoriteten av landstingen klarar den förstärkta vårdgarantin som regeringen och SKL kommit över-ens om. Det innebär att de kan ge ett första besök inom trettio dagar och att de inleder behandling eller fördjupad utredning inom ytter-ligare trettio.
...du inte fick någon hjälpInom ramen för det utveck-lingsarbete som Regeringen
och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) bedriver tillsam-mans bedömdes förra året alla landsting utan ett ha en överens-kommelse om sitt samarbete med kommunerna. Regeringens sats-ningar på kompetens för att ta fram kunskapsunderlag hos bland annat specialister i psykiatri och resursförstärkningar har påskyn-dat utvecklingen inom området. Vi vet till exempel mer om vilka läke-medel för personer med psykos-problematik som har god eff ekt
och så lite biverkningar som möj-ligt. I dag fi nns riktlinjer för vilka samtalsbehandlingar som kan göra det lättare att hantera röster och hur sysselsättningsåtgärder bör utformas för att de ska leda till-baka i arbete. Psykiatrin är ett om-råde i stark utveckling som väl kan mäta sig med andra kunskapsfält.
Ändå vet vi att den utvecklingen inte på långa vägar kommer alla till del. Många människor med psykisk ohälsa upplever fortfa-rande långa väntetider, ensidig behandling, bristande inflytan-de och långa väntetider. I maj i år beslöt därför regeringen om en plan inom området psykisk ohälsa – PRIO som bland annat innebär att staten förstärker området med 870 miljoner per år. Planen gäller till 2016 och prioriterar just barn och unga och personer med allvar-lig psykisk sjukdom. Det långsik-tiga perspektivet är nödvändigt. Vi får inte tappa taget nu när vi ändå ser att utvecklingen kan vara på rätt väg.
...du inte kände dig tryggNågot som är särskilt priori-terat är att förbättra attity-
derna till människor med psykisk ohälsa. Tänk dig att du åkt in och ut på sjukhus i fl era år och äntligen börjar hitta tillbaka till livet. Du er-bjuds en tids boende i en ny grupp-bostad och ser fram emot att få bo på ett sätt som gör att du känner dig trygg och säkerhet. Du tror mera på dig själv och har bestämt dig för att återuppta dina studier
på universitetet. Första dagen i din nya lägenhet i gruppbostaden slår du upp tidningen och läser om en demonstration. Det är dina gran-nar som demonstrerar. De accepte-rar inte att bo nära personer som har en psykisk problematik. På några sekunder tappar du det självförtroende det tagit fl era år att bygga upp.
...ditt tillstånd var tabuRegeringen har tagit initiativ till ett projekt (Hjärnkoll) om
arbetar för att ändra på negativa attityder och fördomar mot människor med psykisk ohälsa. I kampanjen fi nns tre hundra am-bassadörer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som informerar, utbildar och diskuterar. De är unga och äldre, storstadsbor och små-stadsbor, lärare, administratörer, studenter, journalister, kändisar, vårdpersonal och konstnärer. Pre-liminära resultat tyder redan på att attityder till exempel viljan att bo granne med en person som är psykisk sjuk förbättras i de län där kampanjen bedrivits intensivast.
Frågan om den psykiska ohälsan är en angelägenhet för oss alla. Det handlar om att insatser är till-gängliga och kvaliteten är hög när vi själva eller någon närstående till oss är i behov av dem. Men det handlar också om hur vi ser på den som i dag lever med en psykisk sjukdom, hur vi pratar om ohälsan och vad vi tillsammans gör för att motverka den. Därför måste utvecklingsarbetet fortsätta.
”Bipolär sjukdom kan inte botas, man får lära sig att leva med det.”
ArvidLagercrantzJournalist och författare som lever med bipolär sjukdom.FOTO: ULLA MONTAN
VI REKOMMENDERAR
SIDA 6
Deprimerad innan menstruation s. 5Inger Sundström Poromaa berättar hur du kan minska dina problem.
Anders PrintzSamordnare för statens insatser inom psykisk ohälsa.
PROFIL PSYKISK HÄLSA NR 1, APRIL 2013
Verkställande direktör: Joanna HanssonRedaktionschef: Martin BjöringeAffärsutvecklare: Richard WallerLayout: Emelie Palmcrantz och Daniel Di Meo
Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Anna IngelsonTel: 08-510 053 00E-post: [email protected]
Distribution: Svenska Dagbladet, april 2013 Tryckeri: V-TabRepro: Bert Lindevall
Mediaplanet kontaktinformation:Tel: 08-510 053 00Fax: 08-510 053 99E-post: [email protected]
Vid förfrågningar kontakta:Richard Waller
Citera oss gärna, men ange källan.
Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.
Vi får våra läsare att lyckas!
FOTO
: PA
WE
L FL
ATO
GÅR DET ATT FÖRHINDRASJÄLVMORD?Ja, vi arbetar med attförebygga självmord.
Du kan hjälpa till.
Ge ditt bidrag till:pg 900853-3
En del av Föreningen Psykisk Hälsa, läs mer påwww.psykiskhalsa.se
PRO
TAC
Bo
lldyn
an
PROTAC Bolltäcke
PRO
TAC
Sens
it
Sinnesstimulerande hjälpmedel som lugnar, avgränsar och ger en bättrekroppsuppfattning.
PROTAC Bollväst
Sinnesstimulerande hjälpmedel som lugnar, avgränsar och ger en bättrekroppsuppfattning.
komikapp.se Telefon: 0340-66 68 70Utbildningar/föreläsningar eller
produktvisning se komikapp.se
KomiKapp gör morgondagen meningsfull
komikapp.se
3Beställ vår huvudkatalog!
Så gör du som chef med kollVisste du att psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken? Samtidigt har tre av fyra erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående. Ändå är tystnaden kompakt. Särskilt på våra arbetsplatser som ofta står handlingsförlamade. Med enkla lösningar går det att förändra mycket. Skriftliga rutiner för hur chefer ska agera tidigt är viktiga första steg tillsammans med öppnare samtal på jobbet.
Beställ handledningarna Så gör du som chef och Så gör du som kollega och lär hur din arbetsplats kan jobba bättre. Du betalar bara för portot. Beställ på www.hjarnkoll.se/chefshandledning
Så gör du som kollega– handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Så gör du som chef– handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
□□
Min livsenergi var nästan slut. Hela tillvaron kretsade runt min familj, min make och våra fyra barn. Jag fanns bara till för andra och hade helt tappat bort mig själv. Livet var en kamp och jag kände mig väldigt ensam. Jag förmådde varken be om stöd eller ta emot det som erbjöds, stängde ute mina närmaste och försökte dölja hur jag mådde eftersom jag skulle vara stark. Jag var som ett blankt papper på insidan.
På Mullingstorp startade jag den förändringsprocess som jag tror kommer att fortgå resten av mitt liv. Den fridfulla platsen och de ödmjuka, kärleksfulla och professionella terapeuter som vägledde och stöttade mig där erbjöd all den trygghet jag behövde för att våga öppna upp. Jag fi ck möta mina rädslor och se hur mycket de styrt och begränsat mitt liv. Och möjlighet att för första gången fritt utforska mitt inre och börja sätta ord på mina känslomässiga behov.
Jag kunde förstå mina reaktioner i olika situationer och var allt har sitt ursprung. Det ger mig såväl möjlighet som mod och kraft att förändra. Och jag kunde se att även andra har sin “ryggsäck” fylld med
tidiga upplevelser som påverkat dem och att deras agerande faktiskt inte har med mig att göra. Utifrån den förståelsen kan jag nu möta andra med respekt.
Mullingstorp har gett mig en medvetenhet som ger mig ett friare och rikare liv. Jag kan idag sätta sunda gränser för mig själv och se mitt eget värde. Jag vågar känna alla känslor och vara trygg med dem. Jag vet att jag är bra precis som jag är och kan se att jag själv bär ansvaret för min livssituation. Mitt “blanka papper” är inte så blankt längre.
Nästan exakt ett år efter jag kom till Mullingstorp drabbades min man av svår cancer och det blev en traumatisk tid för oss alla. Hade jag inte gjort min djupa resa på Mullingstorp så hade jag inte klarat denna nya situation på det sätt jag faktiskt gjorde. Genom att jag klarade att kommunicera blev det tryggt även i detta stormiga känslohav. Livet är fullt av glädje och kärlek även i tuffa och svåra stunder.
Vägen till Förändring
D et är mänskligt att oroa sig. Ibland stoppar vi huvudet i sanden för att slippa se verkligheten. Vi fokuserar en stund på mindre viktiga saker som exempelvis
askmoln från vulkaner, sen ankomst till ett viktigt möte eller semester kassan som verkar skral. För andra är vardagen dock mycket mer bekymmersam än så. Varje dag, året om är livet mer eller mindre ett riktigt helvete. 500 000 svenskar lider av
en dödlig beroende sjukdom exempelvis alkoholism. Ytterligare 500
som är direkt drabbade. Cirka 2,5 miljoner människor lever under omständig heter som man önskar var annorlunda. Men lika klart som det inte hjälper att stoppa huvudet i sanden, kan vi inte heller bara önska bort våra stora problem, man måste agera. Ge livet en chans – vi ska göra vad vi kan för att hjälpa dig precis
som de 30 000 som vi redan hjälpt!
Telefonnummer till vår närmsta enhet
hittar du på vår hemsida.
www.namndemansgarden.se
4 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Emma visste redan som sexåring att hon skulle bli bäst i världen i simning. Men efter fyra VM-guld insåg hon att hur bra hon än preste-rade, skulle det ändå aldrig göra henne lycklig.Idag föreläser Emma Igelström om vikten av att hitta en balans i livet.
2004 lade Emma Igelström baddräkten på hyllan. Då trodde hon att det också skulle göra henne fri från problemen med bulimi och depression. Men Emma var van att prestera och snart hittade hon andra arenor.
– Jag gick helt upp i mitt jobb inom fi nansvärlden och mitt liv blev ett VM i karriär. När jag fi ck barn gjorde jag allt för att prestera som mamma, berättar Emma. Så småningom tog alkoholen allt större plats i min tillvaro och det gick så långt att jag inte längre ville leva.
Självmordsförsöket blev en vänd-punkt. Emma Igelström insåg att hon måste hitta andra vägar till lycka. Hon förstod också att hon behövde hjälp, men att be om det är svårt, inte minst när man har det bra.
Prestationsdriven personlighet– Har man vunnit VM-guld är det lätt att tänka att man inte har rätt att må dåligt. Jag hade ju uppnått mina drömmar och BORDE bara vara lycklig, säger Emma. Men då var det någon som sa att det kan göra lika ont att krocka med en cykel som med en Ferrari och så är det ju. Det fi nns inget pris på själslig smärta.
Emma tycker inte att det är idrot-tens fel att hon drabbats av bulimi och
depression . Hon hade blivit högpreste-rande i vilket sammanhang som helst. Och hur gärna hon än skulle vilja göra sig av med prestationstänkandet har hon insett att det inte går.
– Jag skulle älska att sitta i kassan på ICA och vara nöjd med det, men det kom-mer aldrig ske, säger hon. Min personlig-het är prestationsdriven och det måste jag bara acceptera. Den stora utmaningen ligger väl i att hitta en balans och dra nytta av det som är positivt.
Förändra med små stegEn av de saker som Emma tycker är svå-rast att ändra på är hennes behov av kon-troll. Hon tränar fortfarande dagligen på att låta saker och ting bli som de blir och lita på att det löser sig.
– Det viktigaste är nog att inte lägga energi på att försöka kontrollera det som man inte har någon makt över, säger Emma. Jag kan till exempel inte bestämma att alla jag möter måste tycka om mig. Det enda jag kan göra är att vara den jag är och inte försöka förställa mig. Sen får folk tycka vad de vill.
Emma vill också betona hur viktigt det är att gå mot förändringen med små, små steg. Vi söker ofta efter väldigt kortsiktiga lösningar och ger oss inte tid att bygga en stabil grund där vi kan må bra.
– När jag var mitt uppe i min terapi frågade jag min terapeut hur jag låg till,
”Jag har lärt mig att släppa kontrollen”
”Personlig utveckling är en del av livet, helt enkelt och ett arbete som ständigt bör pågå.”
BENEDIKTA CAVALLIN
PERSONLIG UTVECKLING
UTMANIING
INSPIRATION
PROFIL
EmmaIgelström
■ Ålder: 33 ■ Meriter: 4
VM guld, 1 VM silver, 12 EM guld i simning.
■ Aktuell: Som sföreläsare
men det går inte att mäta den typen av arbete, säger Emma Igelström. Man kan inte vinna OS-guld i att bli en helare människa.
Fokusera på det som är braPersonlig utveckling är en del av livet, helt enkelt och ett arbete som ständigt bör pågå, menar Emma. Idag har hon lärt sig att fokusera på det hon är tacksam över i livet och på det som hon redan gör bra. Men det är en förmåga som har fått träna sig till.
– Det är lätt att vi bara ältar våra miss-tag, men ibland måste man stänga av tankarna på det som inte fungerar och bara fokusera på det som är bra. Kom-mer jag hem från en kass dag på jobbet så kanske jag i alla fall kan glädja mig åt en mysig stund i soff an med min dotter och då får det bli det som jag tar med mig från den dan.
VI SER HUR DET ÄR!De patienter som kommer till oss har ofta mycket
traumatiska upplevelser med sig i bagaget, säger Barbro
O’Connor, verksamhetschef på ett av Röda Korsets
behandlingscenter för krigsskadade och torterade.
Det kan ta lång tid innan en flykting kommer i kontakt
med rätt behandling och innan man över huvud taget
orkar tala om sina skador. De är fler än vi vanligen tror
och deras chanser att få den rätta hjälpen måste öka,
både för deras egen skull och för samhällets skull.
VI LEVERERAR HOPP!Eva Hall är chef för Röda Korsets
vårdenhet och fyller i:
– Med kvalificerad hjälp kan man
komma vidare som en helare människa.
Det är den insikten som driver oss i
arbetet! Med över 25 års erfarenheter av
migranthälsa har vi djupgående
kunskaper som vi gärna förmedlar. Röda Korset kan
endast fylla behoven till viss del och därför måste
behandling erbjudas på fler ställen än Stockholm,
Skövde, Skellefteå, Uppsala och Malmö där vi nu finns.
VI PÅVERKAR!Röda Korset går inte bara in när lidandet redan upp-
stått, utan vill även vara en aktiv förebyggande kraft.
Tillsammans med andra organisationer har vi varit
drivande för den rätt till utökade vård som papperslösa
nu erbjuds och med andra mänskliga rättighets-
försvarare trycker vi på för att tortyr ska förbjudas i
svensk lag och att tortyrskadeutredningar skall genom-
föras. Tidig identifikation av skadade kan underlätta
både upprättelsen och lagföringen.
Vill vi också, tillsammans med kollegor över hela
Europa, få beslutsfattare att inse hur viktigt det är
för hela samhället att tortyrskadebehandling får de
resurser den behöver.
Den brännande fråga vi ställer är: – Hur kan ideell sektor tillsammans med det offentliga samhället hjälpa tortyrskadade flyktingar tillbaka till ett värdigare liv?Eva Hall.
VÅRDENHETEN
FOTO: PRIVAT
FOKUSERA PÅ DET SOM ÄR
BRA
FOOKUKUKUKUUKUSESESESESESESERARARARARARARA PPPPÅÅÅ DET SOM ÄR
1TIPS
APRIL 2013 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Inger Sundström PoromaaProfessor i obstetrik och gynekologi
vid Uppsala universitet.
FOTO: UPPSALA UNIVERSITET
Menstruation och depressionDrygt tre procent av alla kvinnor har svåra humör-förändringar och blir deprimerade inför sin menstruation.
Problematiken kallas för pre-menstruellt dysforiskt syn-drom, PMDS och har ofta stora eff ekter på patientens mentala hälsa. Kvinnor ska inte behöva bli deprimerade varje månad, det fi nns hjälp att få. PMDS kan ha stor inverkan på välbefi nnan-det och ofta leda till depressiva tankar, som i allmänhet dyker upp en vecka innan mens och försvinner några dagar efter att mensen startat.
– Drygt hälften av PMDS- patienterna har varit deprime-rade eller haft ångestbesvär tidigare i livet. Många som söker hjälp är mellan 30–40 års ålder och har haft problematiken en längre tid, ofta utan att samman-koppla sin PMDS med sitt psy-kiska välbefi nnande, säger Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.
För dagbokAntidepressiv behandling som endast tas under perioden före mens är ofta den mest eff ektiva behandlingen mot PMDS. Som-liga östrogenprofi lerade p-piller kan också ha en viss eff ekt
– Den som tror sig lida av PMDS bör föra dagbok över symptomen en månad för att säkerställa att den psykiska ohälsan har ett samband med menstruationscykeln. På senare år har det forskats mycket på PMDS, vilket gjort att läkarnas kompetens kring problema-tiken har ökat, säger Inger Sundström Poromaa.
ANNIKA WIHLBORG
”Det är lätt att vi bara ältar våra misstag, men ibland måste man stänga av tankarna på det som inte fungerar och bara fokusera på det som är bra.”EmmaIgelström
”Det finns ett stort behov av stöd för anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Därför arbetar vi för ett mer anhörigvänligt samhälle.”
Nka är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar med att sprida kunskap och erfaren-heter om anhörigfrågor samt stimulera och stödja utvecklingen inom området.
www.anhoriga.se/psykiskohalsa
H Lundbeck A
B • PEX. 22.2012
PMS drabbar kvinnor i olika utsträckning. För de flesta är problemen lindriga och påverkar bara vardagen minimalt men för en del tar känslostormarna över och går ut över både jobb och relationer. Hur påverkas du?
På alltompms.se kan du testa dina symtom, läsa mer om PMS och den svårare formen PMDS samt få råd om hur du bäst kan hjälpas.
6 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Från att den psykiatriska verk-samheten i länet varit spridd på ett tjugotal adresser har huvuddelen av verksamheten nu samlats under gemensamt tak. Åsa Hagberg är chef för psy-kiatridivisionen och ser med stor spänning fram mot utveck-lingen av verksamheten.
– Vi har i princip bara hun-nit fl ytta in men hittills är det nästan bara positiva reaktioner från alla håll. Inte minst från övriga sjukvården som vi nu kan samarbeta med i betydligt högre utsträckning. Här får vi den så viktiga närheten mel-lan öppen och sluten vård inom psykiatrin och vi får en närhet till den somatiska sjukvården vilket är väldigt centralt för bå-da parter. Vidare har vi univer-sitetet nära oss vilket också gör att samverkan mellan klinik och universitet kan utvecklas och vi kan ta del av varandras erfaren-heter och förbättra vården än mer, förklarar Åsa Hagberg.
Ett kreativare arbetsklimatEn stor anledning till den nya lösningen på Akademiska sjuk-huset är för att säkra vården för varje enskild patient bättre. Närheten och den dagliga sam-verkan som sker innebär att tiden det tar för en patient att gå från en vårdform till en annan minimeras. Det blir också en ökad helhetssyn på patienten då de olika vårdformerna kan sam-arbeta på ett mer gränslöst sätt. Vilka är förväntningarna på den nya verksamheten?
– Vi ser hur vi kommer att kunna arbeta betydligt mer eff ektivt i vården och får ett mer kreativt arbetsklimat. Det i sin tur leder till bättre vård för varje enskild patient med ökad hel-hetssyn, mindre byråkrati och en större generell delaktighet i vården för varje individ. Att vi har initierat något som kommer att förbättra vården och som skapat ett intresse från andra landsting, sjukhus och även från utlandet visar de många studie-besök som vi redan hanterat. Själva har vi väldigt högt ställda förväntningar och tror stenhårt på att detta blir en förbättring av den psykiatriska vården här, avslutar Åsa.
I februari i år invigdes Psykiatrins hus inom Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
MINA BÄSTA TIPS!Psykiska funktionsnedsättningar är vanligare än man kan tro. Arvid Lagercrantz lever med diagnosen bipolär sjukdom typ 1 och råkade ut för sitt första skov som 15-åring. Han är i dag pensionär och har hela sitt liv valt att vara öppen med sin sjukdom.
Det går att leva väl trots psykisk funktionsnedsättning
För drygt två år sedan valde Arvid Lagercrantz, som tidigare arbetat som journalist, att ge ut Mitt galna liv, en bok om livet som bipolär. Det dröjde många år innan han ac cepterade sin diag-nos. Medicinering och fasta rutiner bidrar till att hålla sjukdomen i schack.
– Även om jag inte kan medicinera bort min bi-polära sjukdom så har jag haft många symp-tomfria perioder i livet då jag kunnat leva som vanligt. Jag har drabbats av sammanlagt tolv skov, sjukdomsperioder då jag bli-vit manodepressiv. Några gång-er har jag varit inlagd på psykia-trisk klinik och behandlats med elchocker och psykofarmaka, sä-ger han.
Minska fördomarnaArvid Lagercrantz brinner för att öka omgivningens acceptans till och kunskap om psykiska sjuk-domar. Vem som helst kan råka ut för en psykisk sjukdom, det är varken konstigt eller onormalt på något sätt. Bipolär sjukdom räknas, liksom exempelvis ADHD, numera som folksjukdomar efter-som många diagnostiseras med dessa sjukdomar.
– Det sägs ibland att accep tansen för människor med psykiska
sjukdomar har ökat på senare år, men jag upplever att många fort-farande är skeptiska och drar öronen åt sig när någon berättar om sin egen eller en anhörigs psyiska ohälsa. Ökad kunskap och en acceptans för att människor är annorlunda kan minska för-
domarna. Det är också vik-tigt att den som har
någon form av psykisk sjukdom är öppen med
det och vågar dela med sig av sin historia till
omgivningen. På så sätt avdramatiserar vi den här
typen av diagnoser, säger Arvid Lagercrantz.
Kan inte medicineras bortFamiljen och kollegorna har varit ett stort stöd under de perioder då Arvid har varit manodepressiv. Arvid Lagercrantz är i sjuttioårs-åldern och har inte haft något skov på drygt tjugo år. Under årens lopp har han blivi allt bätre på att tolka och hantera de signaler som tyder på att ett skov är på gång.
– Bipolär sjukdom kan inte botas, man får lära sig att leva med det. Det handlar till stor del om att acceptera att man har en bipolär sjukdom och att hitta strategier som gör att man kan må bra såväl under som mellan skoven, säger han.
Arvid LagercrantzJournalist och författare som lever med bipolär sjukdom.Arvid Lagercrantz var anställd på Sveriges Radio mellan 1967 och 1993. Först var han inrikespolitisk chef på Dagens eko under många år och sedan i 10 år vice Vd och Vd för Sveriges Riksradio.FOTO: ULLA MONTANANNIKA WIHLBORG
SÅ LYCKADES HAN
BIPOLÄR SJUKDOM
PROFIL
nligt. Jag
ns
desig
omavdr
typeArvid
ag-stala
n
dom
Nytänk inom psykiatrin
OLA HANSON
KAN HÄNDA ALLAVem som helst kan råka ut för en psykisk sjukdom, det är varken konstigt eller onormalt på något sätt.FOTO: THINKSTOCK
ÅsaHagberg
Chef för psykiatri-divisionen.FOTO: STAFFAN CLAESSON
Framtidens psykiatri finns nu på Akademiska sjukhusets kärnområde!Stora delar av Uppsalas psykiatri samlas i nya lokaler – i ett helt nytt hus.
-
Viktigt med insatser som förebygger psykisk ohälsa hos utsatta grupper
Bli medlem och håll dig informerad
Vi är till för Dig!ROP arbetar för bättre skeletthälsa.
Det är aldrig för sent att bygga ben.Vi har lösningar för en bättre livskvalitet
för osteoporospatienter och deras anhöriga.
Kontakta oss!
Så här når du oss:
Riksföreningen Osteoporotiker, ROP
Tel: 08 - 505 805 74
E-post: [email protected]
www.osteoporos.org
Plusgiro 71 34 89 - 3
Medlemsskap kostar 200 kr.
Kom med i kampen mot osteoporos - benskörhet! 90-kontot kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation
administrerar Bröstcancerfonden
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation
administrerar Bröstcancerfonden
BröstcancerforskningenBröstcancerforskningenStödStöd
Plusgiro Bankgiro
900 591-9 900-59 19
eller
Ring
0939-100 00 25
Och skänk därmed 25 kronor
Kostnaden dras på din telefonräkning.
Uppringningskostnad tillkommer
Forum Funktionshinder– Ett informationscenter som är öppet för alla intresserade
Hos oss hittar du Bibliotek specialiserat på funktionshindersområdet
Kurser och arrangemang för närstående och yrkesverksamma
Rådgivning via e-post och telefon
Informationsmaterial om samhällets stöd, habiliteringens insatser, funktionsnedsättningar med mera
Vårt bibliotek finns på Rosenlund, Tideliusgatan 12, Stockholm.
För öppettider och mer information www.forumfunktionshinder.se 08-123 350 10, texttelefon 08-123 350 40
8 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
Hjärnkoll är ett regeringsupp-drag som drivs av myndigheten Handisam och nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), som representerar tretton organisationer för olika psykia-triska diagnoser. Satsningen pågår fram till 2014.
I begreppet psykisk ohälsa ingår diagnoser som ADHD, Aspberger, schizofreni och manodepressi vi-tet, men även depression, som är en av av de vanligast förekomman-de diagnoserna.
Saknar rutinerMer än varannan chef med perso-nalansvar tror att tio procent eller färre av deras anställda kommer att utveckla psykisk ohälsa någon gång under sitt yrkesliv. Det är en ganska stor missbedömning med tanke på att Socialstyrelsen beräk-nar att 20 till 40 procent av Sveri-ges befolkning lever med psykisk ohälsa. Studien visar att bland de chefer som inte vet om organi-sationen har anställda med psy-kisk ohälsa svarar bara 40 procent att man har rutiner för hur chefer
ska agera vid anställdas psykiska ohälsa.
– En studie visar att fyrtio procent väljer att inte berätta om sin psykiska ohälsa på jobbet, trots att det är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Tystnaden kring psykisk ohälsa måste brytas och att arbetsgivare som skapar ett öppet klimat där medarbetar-na vågar diskutera psykisk ohäl-sa har mycket att vinna, säger Rickard Bracken, projektledare för Hjärnkoll.
Var fjärde personHjärnkoll har utvecklat idén till en ”Psykisk förbandslåda”, som till det yttre påminner om en klas-sisk första hjälpen låda. I stället för plåster och förband innehåller lådan information om samt tips och råd krig hur man som kollega kan stötta en kollega som lider av psykisk ohälsa. Förbandslådan utvecklas och testas i samarbete med några stora svenska företag.
En undersökning från Hjärnkoll visar att 32 procent mår psykiskt dåligt av höga prestationskrav
i arbetet och att 27 procent inte känner sig delaktiga i beslut som fattas på jobbet. 32 procent av tjänstemännen mår psykiskt dåligt av höga prestationskrav på jobbet och en av fyra har egna er-farenheter av psykisk ohälsa. På arbetsplatser som bedriver ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa minskar andelen medarbe-tare som mår dåligt av prestations-krav till 22 procent.
Utbilda fler arbetsgivare– Vi hoppas nå ut till fl er arbets-givare framöver genom att ar-rangera utbildningsdagar kring psykisk ohälsa i samarbete med exempelvis företagshälsovår-den. Om en kollega bryter benet får personen i fråga förmodli-gen många frågor när de kommer tillbaks till jobbet efter en sjuk-skrivning, men medarbetare som varit sjuksrivna på grund av psy-kisk ohälsa möts ofta av en massiv tystnad, säger Rickard Bracken.
HJÄRNKOLL ökar kunskapen om den psykiska ohälsan
ANNIKA WIHLBORG
DU DRICKER FÖR MYCKET. Du har förbrukat familjens förtroende med en strid ström av svek och lögner. Och allra mest ljuger du för dig själv. För nej, du kan inte
sluta precis när du vill. Det är inte så alkoholen arbetar.
bara; mest måndagar, en och annan fredag. Du tror att ingen märker. Någon har märkt men vet inte hur man gör, vad man säger till en arbetskompis som förlorat kontrollen.
Våra utbildningar ger dina kollegor och chefer kunskapen och orden de behöver för att se signalerna och våga fråga på rätt sätt. Vi ger dig det stöd du behöver för att förändra
genom enskilda samtal, gruppträffar, daglig webbkontakt med din terapeut och månadsavstämningar med din chef.
Du kan, men du kan inte ensam. DET VET P-O OCH DET VET DU.
Berätta om Lotusmodellen för din chef eller företagshälsovården på din arbetsplats.
070-625 57 50 lotusmodellen.se
”Jag var klok nog att förstå att jag kunde klara det själv.
Och klok nog att ta hjälp.”
Lotus grundare P-O Mårtensson är uppvuxen i
Södertälje och det var här han nådde sin personliga
bottennivå på grund av alkoholmissbruk. Sedan
1997 hjälper P-O andra som vill bli fria från
missbruk och beroende av alkohol och droger.
LIVET UTAN BEROENDE
Hjärnkoll är en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Satsningen förser såväl chefer som allmänhet med konkreta verktyg som förändrar attityder till och gör det lättare att stötta personer med psykisk ohälsa.
Rickard BrackenProjektledare för Hjärnkoll.
FOTO
: AN
NA
MA
NN
APRIL 2013 · 9HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Hon har sett en successiv föränd-ring där de psykiska problemen ökar, framför allt bland tonåringar.
– Till en del har vi blivit bättre på att upptäcka problemen men främst beror ökningen på att fl er faktiskt får problem. Det jag upp-fattar hos mina patienter och hör av kollegor är att samhällsklimatet och pressen på ungdomarna har blivit större och att fl er därmed får svårt att klara situationen, säger Ewa.
Inom vården är man överens om vikten av tidig diagnos och att så tidigt som möjligt kunna ge stöd. Samtidigt är det ofta just här svårigheterna finns. I dag finns effektiva behandlingsme-toder för exempelvis ungdomar med självskadebeteenden men dessa met oder fi nns inte alltid
tillgängliga för den som behöver hjälp.
På många håll i landet har man ännu inte haft möjlighet att utbilda terapeuter i de metoder som har förankring i forskningen vilket leder till mindre effek-tiv behandling och onödigt samt långvarigt lidande för patienterna . Problembilden riskerar då att försvåras .
Ökad samverkanEwa pekar också på att det fi nns ett tomrum som behöver fyllas och som kräver ett närmare samarbete mellan sjukvården och den öppna vården. Det fi nns i dag väldigt lite hjälp att få för en person i behov av mer än samtalsterapi men som inte är så sjuk att det krävs vård på sjukhus eller institution. Skulle den hjälpen kunna utvecklas skulle det innebära stora fördelar genom kortare rehabilitering och lägre kostnader för vården.
Våga se, våga acceptera– Det handlar mycket om att upp-täcka och förstå i tid. Det i sin tur kräver att omgivningen har större förståelse för psykisk ohälsa, att fl er kan se när någon mår dåligt eller riskerar att hamna i tillstånd som kan leda till stora problem och kanske ett livslångt kämpand . Jag möter dagligen i min verksam-
het ungdomar med svåra själska-debeteenden och många av dessa skulle vi kunnat hjälpa bättre om vi tidigare upptäckt och förstått deras problem. Vågar vi se, vågar vi acceptera och vågar vi prata om det så innebär det ett stort steg mot att bättre kunna hjälpa dem som har problem förklarar Ewa.
■ Finns det någon generell lösning för hur vi ska kunna hjälpa fler och hur ser du på framtiden för arbetet mot psykisk ohälsa?– Nej, det handlar om olika behov, krav och typer av problem så någon enhetlig lösning fi nns inte . Det viktigaste enligt åsikt är att vi alla blir mer öppna och förstår att psykiska problem är något alla kan drabbas av på samma sätt som vi kan skadas fysiskt. Det fi nns inget skamligt i att drabbas och just den insikten är viktig för att de som faktiskt drabbats också kan klara sig tillbaka till ett mer normalt liv. Vi måste också se till att det fi nns kompetent hjälp att få i alla olika skeenden och för alla olika typer av psykiska problem, speciellt för ungdomar med personlighetspro-blematik och självskadebeteen-den, avslutar Ewa.
Våga vara öppna
EwaBrodin HollanderArbetat inom vården och med psykisk ohälsa.FOTO: CHRISTINA ÖSTLUND
OLA HANSON
ÖKA KUNSKAPEN
ÖKÖÖÖKÖKÖKÖKÖKAAAAAA KUNSKAPEN
2TIPS
■ Varför är det viktigt att öka arbetsgivares kompe-tens kring psykisk ohälsa?– Psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjuk-skrivningarna och den näst van-ligaste orsaken till de kortare sjukskrivningarna i Sverige. Många chefer efterfrågar mer kunskap om vad psykisk ohälsa bland medarbetarna innebär och hur de kan hantera med-arbetare som mår dåligt. En hel del arbetsgivare saknar också rutiner för hur man kan bemöta och stötta medarbetare som lider av psykisk ohälsa. Många under skattar hur vanligt psykisk ohälsa faktiskt är.
■ 300 ambassadörer utgör kärnan i Hjärnkoll. Vilken funktion fyller de?– Våra 300 ambassadörer är personer som har eller har haft någon form av psykisk ohälsa. Forskning visar att personli-ga möten med individer som har eller har haft någon form av psykisk ohälsa kan bidra till att förändra människors attityder till psykisk ohälsa.
– Våra ambassadörer medver-kar därför på våra utbildningar, konferenser och i andra sam-manhang där de personifi erar kampanjen. De bidrar till att ny-
ansera föreställningarna om psykisk ohälsa och på så sätt motverka den diskriminering som fi nns
■ Hur kan arbetsgivare förebygga psykisk ohälsa bland sina medarbetare?– Satsa på ett värdegrundsarbete som grundar sig i en respekt för varandras psykiska olikheter. Säkerställ att medarbetarna är delaktiga i beslutsprocesser-na och kan identifi era sig med verksamheten. Undvik onö-dig stress genom att erbjuda arbetsuppgifter som rimmar med individens kompetens.
■ Hur arbetar ni för att stötta chefer i deras arbete med att uppmärksamma medarbetare som drabbats av psykisk ohälsa?– Vi satsar på att erbjuda kon-kreta redskap för hur man kan främja ett bra och öppet arbets-klimat där alla har lika rättighe-ter och möjligheter oavsett psy-kiska olikheter.
– Många chefer upplever det som svårt och jobbigt att ta ett samtal med en medarbeta-re som inte mår bra, men man kommer långt genom att lyssna på och möta medarbetaren med respekt och ödmjukhet.
FYRA FRÅGOR TILL RICKARD BRACKEN
UNGDOMAR
Ewa Brodin Hollander har arbetat inom vården och med psykisk ohälsa sedan början av 90-talet.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPRRRIL 2013 · 9DNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANETTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTT
”Vågar vi se, vågar vi acceptera och vågar vi prata om det så innebär det ett stort steg mot att bättre kunna hjälpa dem som har problem.”Ewa Brodin Hollander
FOTO: THINKSTOCK
Titta in på www.autism.se
DBT, KBT och PEmed dokumenterat resultat
Finjagården erbjuder en småskalig högspecialiseradbehandling av patienter med psykiatrisk problematik. Med lång terapeutisk erfarenhet och bra rutiner har vidokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitets-system med uppföljning för såväl anhöriga som upp-dragsgivare, skapar insikt, medverkan och trygghet. Vi utför även psykiatriska utredningar.
Kontakta oss för mer info. Välkommen på studiebesök.
FINJAGÅRDEN ÄR ETT BEHANDLINGSHEM MED 40 PLATSER SOM IMER ÄN 40 ÅR HAR ARBETAT MED HÖG PERSONALKONTINUITETVILKET GER TRYGGHET OCH STABILITET. VI ÄR ISO-CERTIFIERADEOCH MEDLEM I SVENSKA VÅRD.
finjagarden.se T. 0451 451 40
10 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
Vi översköljs dagligen av mäng-der med information och åsikter från olika möten med människor. Vi förväntas vara trevliga, sociala och praktiska på en och samma gång. En extrovert person vinner fördelar i många sammanhang och det är snarast en norm att vara högpresterande i arbetslivet. – Samhället driver oss, det är en livsstil att orka, menar Ing-Marie Wieselgren, handläggare för psy-kiatrifrågor och projektchef på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).
Lära oss att akta hjärnan Ing-Marie påpekar att vi hela tiden lever i samspel med samhället och att människan vid alla para-digmskiften i historien efterhand lärt sig att anpassa sig efter de nya spelreglerna.
– Likt Ronja Rövardotter testar vi alla farligheter för att förstå hur vi sedan ska kunna undvika dem. Idag handlar det om hur vi ska lära oss att akta hjärnan.
Förr var den fysiska kapaciteten viktigast då den som var starkast klarade sig bäst, idag ställs helt andra krav. – Vi har blivit bättre på att skydda oss rent fysiskt mot kroppsliga sjukdomar och medellivslängden ökar med en dag i veckan, fl er kom-mer att bli 100 år i framtiden. Nu måste vi även ta tag i den psykiska hälsan.
Förebyggande verksamhetEnligt en rapport från Försäk-ringskassan ökar den psykiska diagnosen i alla grupper och utgör också den största andelen bland alla grupper utom hos anställda män. Psykisk ohälsa är överrepre-senterad bland anställda kvinnor samt för arbetslösa kvinnor och män.
– En stor anledning till att många känner av psykisk ohälsa hänger ihop med arbetsplatsen. Jag önskar att arbetsmarkna-den var rörligare vilket skulle öka
chanserna att hitta en arbetsplats där man trivs.
Ing-Marie Wieselgren före-språkar förebyggande verksam-het i form av utbildning i hur man främjar psykisk hälsa. – Vi måste lära oss att se tecknen på psykisk ohälsa och uppmärk-samma det i ett tidigt stadium.
Samhället behöver aktiveras Hon menar att egenvård kan räcka långt och att stöd och behandlingar ska kunna fi nnas lättillgängliga på nätet i form av exempelvis KBT-hjälp (Kognitiv beteendeterapi). – Det gäller att vårda och det går att ta till en del enkla knep med hjälpprogram som kan leda framåt.
SKL har en handlingsplan av-seende psykisk hälsa och en över-enskommelse med Regeringen och Socialdepartementet. Det allmänna målet fram till 2014 är bland annat att förbättra livs-
situationen för den som redan är svårt sjuk, samt att kunna erbjuda tidiga, hälsofrämjande insatser för barn- och unga. Psynk-projek-tets (Psykisk hälsa, barn och unga) uppgift är att samordna insatser-na för barn och ungdomars psy-kiska hälsa så att de får den vård de behöver när de behöver det. Ing-Marie Wieselgren ser ett ökat intresse för frågan ute i landet men konstaterar att det ännu är en lång väg att gå. – Hela samhället behöver aktive-ras. Kunskapen kring hjärnan ökar hela tiden vilket är viktigt efter-som hjärnan styr varenda process i hela kroppen!
Ett sunt livsperspektiv – Vi måste börja med att hantera stressen hemma och även lära bar-nen att hantera livet i ett alltmer individinriktat samhälle. Företagshälsovård, goda arbetsgi-vare och hälsosamma arbetsplat-ser med god stämning är en bra början mot ett sundare samhälle där vi är medvetna om hjärnans begränsningar. – Alla måste upp på banan nu för att bidra till ett sunt livs-perspektiv! För mer information: www.117.se, www.skl.se
Ökad psykisk ohälsa
NYHETER
OFELIA GRAAH HAGELBÄCK
PERSPEKTIV
LABEL XXXX
Sambandet mellan övervikt och psykisk ohälsa kan förebyggas
Studier som publicerats i British Medical Journal visar på ett tydligt samband mellan övervikt och psykisk ohälsa.
Informationssamhället ställer allt högre krav på människors mentala för-måga samtidigt som den psykiska ohälsan bland befolkningen ökar.
En orsak till sambandet är att fetma är stigmatiserat i sam-hället, vilket kan öka övervik-tigas risk för depression- och ångestrelaterade symptom. idiga förebyggande insatser kan minska risken för övervikt bland individer med psykisk ohälsa.
Det fi nns dessutom ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och individers fysiska hälsa , vilket innebär att individer som drabbats av någon form av psykisk ohälsa tenderar att motionera mindre och inte lägga någon energi på att äta en väl sammansatt kost. Ytterligare en bidragande faktor är att som-liga läkemedel som skrivs ut till individer med psykisk ohälsa har biverkningar som kan öka risken för viktuppgång.
”Whitehallstudien”I den brittiska “Whitehall-studien”, som i nitton års tid följt fl era tusen statligt anställ-da medarbetare i Storbritan-nien, har man genomfört ana-lyser som tyder på att psykisk ohälsa ökar risken för övervikt. Studien visade att individer vars psykiska problem är av åter-kommande karaktär löper sär-skilt hög risk att bli överviktiga. Ett tidigt förebyggande arbete med daglig motion och en väl sammansatt kost, är avgöran-de faktor för att förebygga över-vikt bland patienter med psykis-ka besvär, enligt forskarteamet bakom Whitehallstudien.
ANNIKA WIHLBORG
– Barnpsykiatri kännetecknas historiskt sett av ett familje-
orienterat förhållningssätt medan vuxenpsykiatrin varit
mer individbaserat. Vi kombinerar det bästa från båda
världarna och hoppas kunna utveckla något riktigt bra,
säger Anita Ivarsson, verksamhetschef för BUV i Örebro
läns landsting.
PSYKIATRIN ÄR EN SPEGELBILD av det samhälle vi har.
Många unga har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden
och står utanför många av de strukturer som finns. Har
man dessutom en psykiatrisk problematik blir det ännu
svårare. För att den psykiatriska behandlingen ska bli
framgångsrik krävs att patientens hela livssituation beaktas
och psykiatrin har en viktig uppgift i att överbrygga och
samverka.
PSYKIATRIN KAN INTE GÖRA ALLT, men vi kan bidra med
ökad förståelse för våra patienters svårigheter och möjlig-
heter. Det är viktigt i kontakt med t.ex Försäkringskassa
och arbetsförmedling.
Många unga bor fortfarande kvar hemma hos föräldrarna.
Kontakten och samarbetet med familjen är därför extra
viktig. Att de som står närmast patienten får stöd och är
delaktiga är viktigt för att patienten ska kunna utvecklas.
SATSNINGEN PÅ UNGA VUXNA i Örebro är ännu i inled-
ningsskede men chefsöverläkare Antonia Simon-Risberg
hoppas att vi snart är i gång i full skala.
– Fortfarande pågår rekrytering för att få full beman-
ning men det ser bra ut. Det är alltid lockande att få delta i
utvecklingen av något nytt.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING KOORDINERAR RESURSER OCH ARBETAR FLEXIBELT MED UNGA VUXNAÖrebro läns landsting har byggt en organisation för att utveckla metodik och arbetssätt för målgrup-pen unga vuxna. Psykiatrin för Barn och unga vuxna (BUV) skapa något nytt. Det handlar om att utveckla metoder för unga, skapa nätverk och samverka med andra aktörer i samhället.
■ Regeringen har beslutat att avsätta 870 miljoner kronor årligen för att förebygga psy-kisk ohälsa samt förbättra vård för redan drabbade under pe-rioden 2012-2016.
■ SKL ska bidra till att förbättra samordningen med staten och på så vis underlätta för kommuner och landsting att arbeta för att motverka psykisk ohälsa.
FAKTA
10 APRIL 2013 HELA D NONS FRÅNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPPLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLANET
Ing-Marie WieselgrenHandläggare för psykiatrifrågor och projektchef på
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)FOTO: SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
FOTO: THINKSTOCK
FOTO: THINKSTOCK
FOTO: THINKSTOCK
Bättre vård – mindre tvångUnder perioden 2010 till 2012 genomförde 135 team från i stort sett alla psykiatriska klini-
ker i Sverige ett utvecklingsarbete med att bland annat minska behovet av tvångsåtgärder.
Flera team lyckades att halvera antalet tvångsåtgärder genom ett systematiskt utvecklings-
arbete. En viktig framgångsfaktor i arbetet har varit delaktigheten från patienter och anhöri-
ga. Projektet som var en del av en överenskommelse mellan SKL och regeringen har nu fått
sin fortsättning. I år kommer fyra så kallade Genombrottsprogram att genomföras där team
från hela Sverige deltar. Två av Genombrottsprogrammen som startar under hösten kommer
att ha fokus på ”självskador”.
Du som är intresserad kan läsa mer på vår webbsida; www.skl.se/tvangsvard, där du också
kan ladda ner ”Åtta recept för ett lyckat Genombrott”, alla teams rapporter, verktyg för eget
utvecklingsarbete och filmade kunskapsdagar.
– Det går att med små medel förändra och utveckla den psykiatriska vården!Catrin Hägerholm,
projektledare på SKL
www.skl.se/tvangsvard
WWW.CARLANDERSKA.SE/INFO
Svår övervikt? Din nya resa kan börja här!
Mindre än 5% av de som försöker reducera kroppsvikten från en hög nivå uppnår bestående resultat. En magsäcksoperation kan vara ett alternativ för dig, särskilt om
du har viktrelaterade sjukdomar så som sömnapné, typ 2-diabetes, högt blodtryck, infertilitet eller värk-/ledproblem.
Carlanderska Sjukhuset i Göteborg är en icke vinstdrivande stiftelse, som erbjuder dig vård i en trivsam miljö bland personal med mångårig erfarenhet.
Carlanderska sjukhuset - det privata alternativet
Bli delaktig i arbetet för ett drogfritt, mångkulturellt och hållbart samhälle!Alla kan vi solidariskt hjälpas åt i ett förebyggande arbete mot droger liksom att stå upp för missbrukare och deras anhöriga.Gemensamt kan vi skapa ett samhälle där
integration är en naturlig del och där frihet från narkotika ska vara en självklarhet.
www. simon.org.se
Dags att landa och utveckla dig själv.
Vill du vara med och utveckla psykiatrin i Norrbotten
och få en bättre livskvalitet i den hetaste landsänden?
Du kan bli en av våra nyckelpersoner.
Vi söker även dig som är psykolog eller sjuksköterska.
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SÖKERNORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SÖKER
Psykiatriker
www.nll.se/jobb
12 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Hantera din stress rätt
Symptom på stress kan te sig olika för olika individer, likaså hur och när vi upplever stress. Vi människor är olika stresståliga och gränsen för vad vi klarar av påverkas av många olika yttre och inre faktorer.
– Skadlig stress är ett komplicerat spel av olika signaler där en individ utsätts för mer än hon till slut klarar av, förklarar Kristina Glise, Överläkare på Institutet för stressme-dicin i Göteborg.
Stress kan förenklat beskrivas som en oba-lans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dessa krav. Stressyste-met i vår kropp är anpassat för att möta olika stressande händelser som plötsliga fysiska
eller psykiska hot. I dagens samhälle med ökande psykosocial stress handlar det inte längre om att springa ifrån ett lejon utan om att hantera olika situationer som kräver helt andra åtgärder.
Kan leda till psykisk ohälsa Långvarig stresspåverkan utan tillräcklig återhämtning kan leda till psykisk ohälsa som exempelvis utmattningssyndrom. Vanliga symptom på stress kan vara ängslan, ångest, ständig trötthet, värkbesvär i krop-pen som i nacke och skuldror. Psykisk ohälsa och värkbesvär är idag de vanligaste diagno-serna vid nybeviljade sjuk- och aktivitets-ersättningar.
Enligt TCO:s stressbarometer från 2012 svarade personer i arbete att de främst led
av sömnsvårigheter och att de inte längre orkade umgås med folk på sin fritid för att de upplevde negativ stress. Hårdast drabbade är unga kvinnor.
Omgivningen bör vara uppmärksam – Många stressymptom är jobbrelaterade idag och när organisationer slimmas leder det till ökad arbetsbelastningen för många. De som har dåligt stöd från chefer samt släkt och vänner blir extra utsatta.
Omgivningen bör vara uppmärksam på om en person inte agerar som vanligt och exempelvis plötsligt visar sig aggressiv , kommer för sent, arbetar långsamt och
överlag får svårare att hantera mänskliga relationer.
– Då är det dags att fråga hur personen ifråga egentligen mår. Det är svårt att upp-täcka stress då man är mitt uppe i det.
En ond spiralKristina Glise konstaterar att människor som är stressade ofta själva drar igång en ond spiral som ökar stressen ytterligare.
– Man slutar umgås med vänner, slutar att motionera, äter slarvigt och vänder på dyg-nen exempelvis. Man plockar lätt bort det grundläggande och viktiga som gör att vi mår bra.
Hon förespråkar rutiner, god sömn och sunda kostvanor.
– Sätt dig ner på fredagen och summera din vecka. Såg den ut som du vill ha den? Om inte, vad kan du ändra på och förbättra inför kommande vecka? Det fi nns olika verktyg för stresshantering och viktigast är att till-lämpa dem i sitt vardagliga liv för att de ska göra någon nytta.
■ Fråga: Varför har den psykiska ohälsan ökat i samhället och vad kan vi göra för att skydda oss mot den?
■ Svar: Orsaken är multifaktoriell, dagens globaliserade samhälle ställer högre krav på människor. Med regel-bundna rutiner, planering och sunt leverne kan stressmoment avvärjas.
OFELIA GRAAH HAGELBÄCK
STRESSHANTERING
BALANS
Kristina GliseÖverläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg.FOTO: PRIVAT
”Sätt dig ner på fredagen och summera din vecka. Såg den ut som du vill ha den? Om inte, vad kan du ändra på och förbättra inför kommande vecka?”
12 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR ENN AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAANNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNONS FRÅNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEDIAPLANET
”Många stressymptom är jobbrelate-rade idag och när organisationer slimmas leder det till ökad arbetsbelast-ningen för många.”Kristina Glise
FOTO: THINKSTOCK
SKAFFA RUTINERSKSKSKKSKAFAFAFAFAFAFFFAFAFAFAFA RUTINER
3TIPS
NEUROPSYKIATRISKA UTREDNINGAR
ADHD/Aspergers syndrom
www.vgregion.se/stressmedicin
Institutet för stressmedicin informerar
Institutet för stressmedicin är Västra Götalandsregionens kunskapscentrum inom stressområdet.
Vi bedriver forskning, behandling och utvecklingsarbete samtidigt som vi förmedlar kunskaper och erfarenheter om stress, hälsa och psykosocial arbetsmiljö.
Läs mer på vår webbsida www.vgregion.se/stressmedicin eller prenumerera på vårt Nyhetsbrev, som ges ut med fyra nummer per år.
Selene-kollektivet är inriktat på behandling av kvinnliga missbrukare. Vi har vår verksamhet förlagd i lantlig miljö på Gotland.Målet är att stärka självkänsla och komp-etens hos klienterna så att de ser, och vågar välja, andra vägar än tidigare och komma bort från missbruk och destruktiva livsmönster.
Behandlingshemmet för
kvinnliga missbrukare
tel: 0498-48 10 76www.selene-kollektivet.se
Sverige håller på att gå in i väggen! – Vad gör vi?
Hjärnforskning visar att vi kan påverka vår förmåga att leva mer i balans.
Mindfulness visar vägen hur...
Vi använder den vetenskapligt beprovade stresshanteringsmetoden, mindfulness, som bas och bygger sedan våra utbildningar på vårt eget
framtagna medvetenhetsprogram. Ökad medvetenhet utvecklar vår för-måga att använda våra inre resurser, inte bara vår inlärda kunskap.
Vi är experter på mindfulnessbaserade kompetensutbildningar för ledare, medarbetare, elever och personer i människorelaterade yrken.
[email protected] - 653 54 00
20% rabatt om du anger
“SvD hälsa” vid anmälan
Aleris erbjuder tjänster inom sjukvård, äldreomsorg & psykisk hälsa och är ett av Nordens ledande privata vårdföretag. Vi finns idag i Sverige, Norge och Danmark. Aleris ägs av svenska Investor. Läs mer på www.aleris.se
Läs mer om oss på www.aleris.se/strandhagensavsjo
Framgångsrik behandling vid självskadebeteende. Strandhagens behandlingshem, vackert beläget på det småländska höglandet, bedriver DBT-behandling (Dialektisk beteendeterapi) för kvinnor över 18 år med allvarliga självskadebeteenden.
Vår personal har hög kompetens inom området och specialistläkare i psykiatri finns knuten till verksamheten.
BEHANDLING /
MULTIMODAL REHABILITERING
www.stressmottagningen.com
UTBILDNINGAR /
FÖRELÄSNINGAR
Vad du behöver veta för att behandla stress
Vad du behöver veta för att behandla sömnproblem
Rehabprocessen vid stressrelaterad ohälsa
Vad en sjukgymnast kan göra vid stressrelaterad ohälsa
Stressprevention för dig i arbetslivet
Stress är vår vardag
14 · APRIL 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PERSONLIG INSIKT
Stora framsteg
När man tänker på psykisk ohälsa ser man ofta för sig de allra allvarligaste psykiatriska tillstånden, som schizofreni, bipolära syndrom, ångesttill-stånd och demenssjukdomar.
Framstegen inom di-agnostik och behand-ling av dessa tillstånd har varit stora, mest imponerande kanske för de bipolära syn-dromen. Människor
som tidigare kunnat förvänta sig ett kaotiskt liv med långa perio-der på sjukhus, kan med behand-ling planera och leva som vem som helst.
Men de flesta fallen av psy-kisk ohälsa hör inte till någon av dessa mer uppenbart psykiskt sjuka grupper. Sjukskrivnings-statistiken visar att ”depression” är den näst vanligaste diagnosen bland de sjukskrivna med psykisk ohälsa . Den vanligaste är stressre-laterad psykisk ohälsa.
Många tolkningarDet fi nns många tolkningar av ordet ”stress”. I medicinska sam-manhang betecknar ordet krop-pens mobilisering för att bemöta ett hot mot den egna existensen. Det är en försvarsreaktion, med en omställning av hjärnan, hjärtat,
ämnesomsättningen och immun-försvaret till fl ykt eller försvar. Den som inte kan mobilisera en stress-reaktion överlever helt enkelt inte länge. Stress är alltså en ända-målsenlig reaktion.
Ger upphov till ohälsaUnder vissa omständigheter kan stressen ge upphov till ohälsa. En överväldigande skräck kan ge upp-hov till ett posttraumatiskt stress-syndrom, som hos fl yktingen som utsatts för tortyr, eller den våld-tagna kvinnan, eller den anställde som mobbas av sin chef. En stress-situation som hör till det vanliga livets villkor - man blir övergiven eller förlorar någon närstående, blir skadad, eller förlorar sitt jobb,kan för den som är känslig eller drabbas på en särskilt öm punkt ge en anpassningsstörning, som är en krisreaktion som nästan alltid går över efter en viss tid.
Om påfrestningen är långvarig men inte livshotande, och det inte fi nns tillräcklig tid för återhämt-ning, som vid övermäktig arbets-belastning, kan resultatet bli ett
utmattningssyndrom. Ofta ter sig insjuknandet vid ett utmattnings-syndrom akut och dramatiskt (man ”går i väggen”) men i själva verket har varningstecken nästan alltid funnits länge, kanske fl era år. Utmattningssyndromet är ett jätteproblem, eftersom arbets-förmågan ofta blir nedsatt under lång tid med allt vad det innebär av sociala och ekonomiska problem, som kan förvärra läget. Utmatt-ningssyndrom är svårbehandlat, men lätt att förebygga.
Lära sig hantera stressenDet fi nns två huvudsakliga vägar att gå vad gäller prevention. Den ena är att förbättra den psykoso-ciala arbetsmiljön, och alltid hålla i minnet att personalneddrag-ningar och omorganisationer som kanske ter sig nödvändiga på kort sikt kan skapa kostnader i form av psykisk ohälsa hos personalen på längre sikt. Den andra är att lära individerna bättre sätt att hantera stressen. Där kan internetbaserade metoder som för diagnostik och prevention visa sig värdefulla.
Åke NygrenMarie ÅsbergSenior professor. Stressrehab KIDS Dande-ryds sjukhus, professor em. i personskadeprevention. Överläkare, StressRehab.
Stressrehab KIDS Danderyds sjukhus Hus 47.Professor emerita i psykiatr , särskilt behandlingsforskning.
TIDNINGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGGG ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR EEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEENNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAANNON
PSYKISK OHÄLSA
■ Hur många i Sverige köper sex eller använder sex på ett tvångsmässigt sätt?– Det brukar sägas att 12 procent av svenskarna köpt sex någon gång. Men för många av dessa handlar det om en engångs-företeelse på semestern eller liknande . Av dem som kommer in i det tvångsmässiga beteen-det är mörkertalet stort och det är svårt att se över. Detta är inget folk vill prata högt om, i stället känner man skuld och skam och är rädd att förlora sin familj och sina vänner.
■ Vilken hjälp kan erbjudas till dessa personer?– I Stockholm, Malmö och Göteborg fi nns KASR, Socialför-valtningen, som vänder sig till dem som köper sexuella tjäns-ter och tvångsmässiga sexuella beteenden eller som har några funderingar kring det. Många vill inte visa sig för att de är
rädda för att bli igenkända och då fi nns det möjlig het till både tele-fon- och mailrådgivning. Men av dem som haft detta under en tid blir ofta tryggare efter ett tag och törs komma på personliga besök till slut. De fl esta som kommer hit orkar inte med sitt beteende längre och vill ta sig ur detta. De är oerhört motiverade vilket ofta leder till bra resultat.
■ Vad kan man göra som utomstående?– Tillhör man familjen eller bekantskapskretsen så är man välkommen att följa med hit för några samtal. Efter behandling-en brukar förhållanden ofta stär-kas och en del påbörjar också parterapi eller familjerådgivning.
– Som samhällsmedlem be-höver man kanske någonstans sluta att kategorisera. En sexkö-pare handlar inte på grund av njutning utan det ligger ofta nå-got annat bakom som den perso-nen behöver hjälp med. Anar man att det fi nns ett problem hos nå-gon så måste man våga fråga och försöka påvisa att det fi nns hjälp. Vågar man fråga så vågar också personer öppna sig.
Det fi nns hjälp att fåMarie JohnssonSocionom och samtals-behandlare.FOTO: PRIVAT
LINDA KANTE
Många tittar på dem som samhällets slamkrypare. Men vi måste se människorna bakom dem som köper sex och dem som utövar sex på ett tvångsmässigt sätt och erbjuda dem hjälp. Det menar socionomen och samtalsbehandlaren Marie Johnsson.
– Vi behöver inte tycka att deras handlingar är okej, men vi måste inse att det handlar om människor som har problem.
FRÅGOR & SVAR
MISSA INTE!
Klimakteriet?Nu finns ett nytt enkelt test
-Svar direkt!Klimakteriet med sjunkande nivåer östrogen är en stor riskfaktor för hjärt -kärlsjukdomar, urinvägsinfektioner, skeletturkalkning och ökad risk för benbrott mm.
Komplettera med ett lika enkelt test för blod i avföringen & öka chansen att tidigt upptäcka dolda tumörsjukdomar i mag- tarmkanalen!
Utvecklar Hälsa
Genom att tidigt veta om man är i klimakteriet, kan man tidigare förebygga dess följdsjukdomar.
Läs mer och beställ dina test via www.prokalma.se
SOCIALFÖRVALTNINGENKAST - KÖPARE AV SEXUELLA TJÄNSTER
Köper du sexuella tjänster?Välkommen attkontakta oss
TELEFON
020 - 220 440E-POST
Det är kostnadsfritt och dukan vara anonym.
Vill du sluta köpa sex, porrsurfa eller ha telefonsex? Vill du prata med någon om det?
Stockholms stad erbjuder dig rådgivning och samtal via telefon, e-post eller tidsbokade besök.
Du är välkommen oavsett kön eller sexuell identitet.
www.stockholm.se/kast
Vi är ensamma i Sverige om tillverkning av heltäckande müsli- och flingsortiment helt fria från nötter och mandel. Dessutom är de allra flesta av våra produkter nyckelhålsmärkta och utan tillsatt socker. Helt enkelt nyttigt, gott och fritt från nötter! www.frebaco.se.
BLÅSTEST FÖR DETEKTION AV DROGPÅVERKAN!Nu erbjudes detta kommersiellt.SensAbues erbjuder en provtagare.Redan utprovat på fängelse och rehabilitering.
För mer information kontakta:[email protected] · Bo Hammarlund · 070-741 26 22 · [email protected]
Enkelt, Säkert och ej personligt kränkande drogtest med högsta tillförlitlighet!
1 Amfetamin2 Metamfetamin3 Morfi n4 Heroin (6-AM)5 Cannabis, THC
6 Diazepam7 Oxazepam8 Benzoylcgonin9 Kokain10 Buprenorfi n
11 Codeine12 MDMA, ecstasy13 Metadon14 Nikotin15 Kotonin
16 MDPV17 Zolpiden
Droger som kan upptäckas med ExaBreath®
En 9-panel LC-MS screeningoch konfi rmering erbjudsför substanserna nr 1-9
Vilka är de stora fördelarna med SensAbues®
utandningsprov ExaBreath®?
BEMER – en fysikalisk vaskulär terapiNy forskning visar vägen!
15 års beprövad erfarenhet har i användar-studiet visat på 69% besvärsfrihet och 21% som är på bättringsvägen redan efter 6 – 8 veckors användning. Endast 10% är i behov av längre tid och kan behöva en kombination av annan terapi.
Säkerställda mätresultat från forskningen visar på:
nätet
Diagrammet visar olika behandlingsmetoders inverkan på spontan (lokal) arteriolär vasomotion (A) under 30 dagars rehabilitering av patienter som varit exponerade för infektioner och stress.
AVM [Förändring i %]
30
25
20
15
10
5
55 10 15 20 3025 4035
Mätpunkter [dagar]30 dagars behandlingsintervall
Sjukgymnastik
Intravenös terapi (kemiska preparat)
BEMER-behandling
BEMER-behandling + sjukgymnastik
Åtta minuter motsvarar i genomblödning och cirkulation en tre timmar lång promenad, dessutom med en efterverkan som varar i minst tolv timmar
TimeOut studioBEMER SWEDEN
08-556 531 [email protected]
Vila dig i form. Unikt sömnprogram stödjer kroppens återhämtning
Vila dig i form! Bromsa ditt åldrande! Åtta minuters daglig användning två gånger om dagen aktiverar ditt kärlsystem.
Distributionen av blodet i kapillärområdet förbättras genom stimulering av mikrokärlens vasomotion. Detta är avgörande för kroppens förmåga att läka, bibehålla hälsan och öka prestationsförmågan.
I mikrocirkulationen utförs livsviktiga transport-
av syre och näring, ämnesomsättningens avfalls- produkter transporteras bort och ditt immun- system aktiveras. En minskad eller störd mikro-
annan känd terapi som har denna påverkan på kroppens mikrocirkulation. BEMER samverkar mer än väl med andra terapeutiska insatser.
ww
w.a
-sre
klam
.se
Clas Björling, Triathlet Svensk mästare & rekordhållare i Ironman.
Cannabis är den narkotika som missbrukas allra mest, särskilt bland unga personer. Drogvaneundersökningar visar att samti-digt som alkoholdrickandet minskar bland ungdomar i Sverige så ökar cannabisbruket.
-
-
--
--
-
-
-
Vill du veta mer?Cannabisanvänd-
ning bland ungdomar. En sammanställning av
-
Vi vet mycket om cannabis – nu måste kunskapen nå ut och användas!
