Mat på hållbar väg I I · Biologi Centralt innehåll i årskurs 7-9 Natur och samhälle • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsu¬ment

UTBILDNING

Mat på hållbar väg I I

2 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II

Ett av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste uppdrag är att arbeta för ett hållbart nyttjande av jordens resurser. Trycket blir allt större på vår planet, det förbrukas mer än vad jorden förmår att producera och den biologiska mång-falden minskar stadigt. Vår konsumtion av mat och dess effekter i naturen har blivit en het fråga. Ett alltmer intensivt jordbruk tömmer sjöar och vattendrag på vatten, fisket dammsuger haven på fisk och tropiska skogar får ge vika för stora plantager. Men, vi har stor möjlighet att påverka genom våra val av mat.

Var med och vänd trenden! För att klara det måste vi både veta, vilja och kunna. Miljöperspektivet och lärandet för en hållbar utveckling är ett viktigt uppdrag för skolan.

Vi hoppas att detta material skall inspirera hela arbetslag att arbeta med mat – på hållbar väg!

Text- och ursprungsidéHelene Wåhlander och Anna Freij Fiskespelet är utformat av Wolfgang Brunner

Bearbetning och redigeringEva-Lena Larsson, Kennert Danielsson och WWF.

Illustrationer Maj-Liz Hedendahl (Rollspelet)

Foto Eva-Lena Larsson, Mona Sundell,Sven Ängermark

LayoutMasonit Design, Sven Ängermark Tryck: Gävle offset

Beställes via: Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna tel: 08-624 74 00

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgo-dose sina behov. Vi behöver ett samhälle som är ekonomiskt livskraftigt, socialt attraktivt och ekologiskt hållbart. För en hållbar utveckling behövs en helhetssyn och ett samspel mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.


INNEHÅLLSå här använder du materialet ”Mat på hållbar väg II” 4

Varför arbeta med mat och hållbar utveckling? 5

VAD SKALL VI ÄTA TILL MIDDAG? ‒ ETT ROLLSPELRollspelet 7

Upplägg och diskussionsfrågor 8

ROLLER I ROLLSPELETFarmor 11

Pappa 13

Mamma 15

Son 17

Dotter 19

Observatör 21

MATERIAL TILL ROLLSPELET Exponeringskort 24

Plockkort (kopieringsunderlag) 39

VAD TYCKER DU? – en värderingsövning 45

MAT I SKOLAN PÅ HÅLLBAR VÄGGillar du din skollunch? 47

Laga till något smart! 48

Påverka skolmaten! 49

MAT FRÅN HAVET PÅ HÅLLBAR VÄGFiskespelet – Räcker fisken? 50

Räkdilemmat! 52

MAT FRÅN JORDEN PÅ HÅLLBAR VÄGKalasmiddag - ditt val spelar roll! 53

Andra skolmaterial om mat och hållbar utveckling 56


Så här använder du materialet ”Mat på hållbar väg II”Det tryckta häftetDetta material riktar sig främst till skolår 7-9 och gymnasiet. Det består av två delar. Den ena delen är det häfte du håller i din hand.

Här finns:

• Rollspel om mat

• Fiskespelet – Räcker fisken?

• Tävling om bästa hållbara måltid

• Ytterligare övningar på tema mat och hållbar utveckling

(se innehållsförteckning på föregående sida!)

Material på WWFs webbplatsDen andra delen finns på WWFs webbplats, www.hallbarmat.wwf.se

Här hittar du:

• Fakta om mat och hållbar utveckling

• Litteraturtips

• Länkar till aktuella hemsidor

• Science centers, museer med flera som tar emot studiebesök på detta tema

• Rollspelet i en engelsk version

• Inspirationsmaterial från bland annat

• Stavreskolan och Ledetskolans matvecka!

• Mer tips och övningar

Varför arbeta med mat och hållbar utveckling?


Mat är förknippat med glädje och gemenskap. Mat visar vilken kultur du kommer ifrån och kanske vilken religion du tillhör. Men mat kan också vara ett ständigt bekymmer om det finns för lite av den.

Hur fördelar vi den mat vi har? Hur skapar vi en hållbar utveckling där den mat som produceras idag inte minskar chansen för framtida generationer av människor att äta sig mätta? Hur kan vi äta på en hållbar planet utan att fördärva ekosystemen? Utan mat förmår vi inget och vad vi äter påverkar oss till kropp och själ. Men vårt val av varor påverkar också människor och miljö både här hemma och på andra delar av jordklotet där de varor vi konsumerar odlas och hanteras.

Det spelar stor roll vad vi äter! Varje svensk konsumerar 70 ton mat och dryck under sin livstid och maten står för 20% av Sveriges totala energianvändning. Genom svenska bostäder strömmar mängder av energi och material. I snitt är flödet av mat 450 kilo, vatten 70 000 liter och hushållssopor 200 kilo för en person under ett år. Hushållen i Sverige bidrar till 60% av metallutsläppen, 40% av utsläppen av organiska miljögifter och upp emot 50% av övergödande fosfor och kväveutsläpp.

Att äta på en hållbar planet …De som representerar våra länder och fattar beslut om jordbrukspolitik, skatter och tullar har ett stort ansvar för vår hälsa och vår miljö. Men ansvaret finns också på lokal nivå, till exempel bland dem som sköter kommunens upphandling till skolbespis-ningen. Vi konsumenter kan också styra en hel del enligt principen: ingen efterfrågan - ingen produktion. Köper ingen jätteräkor så försvinner marknaden.

Köps det bara KRAV-bananer så odlas det bara KRAV-bananer. Lagar och avtal kan hjälpa oss på rätt spår, men din egen konsumtion och ditt eget val av mat har en avgö-rande betydelse i sammanhanget! Mat är oerhört centralt om vi skall lära oss att förstå principen för hållbar utveckling och för att vi skall kunna leva efter den!

I Lgr 11 kan man läsa:

Skolans uppdrag Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållnings-sätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en håll-bar utveckling, Många av övningarna i häftet ”Mat på hållbar väg” passar väl för undervisning i Hem- och konsumentkunskap, men tit-tar man närmare på tema mat och hållbar utveckling famnar det de flesta av skolans ämnen. Genom argumentation och aktiva värde-

ringar övas färdigheter i både svenska och samhällskunskap. Inom biologi, fysik, teknik, matematik och kemi finns de kunskaper om

kemiska, mekaniska och ekologiska förlopp som krävs för en förståelse av jordklotets begränsningar. Varför inte prova på att argumentera på

till exempel engelska för att träna färdigheter i ett annat språk?


Lgr 11: Här följer ett axplock ur Lgr 11 där matens betydelse lyfts fram i olika ämnen.

Hem och konsumentkunskapSyfteGenom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna samman¬fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Centralt innehåll i åk 1-6

Miljö och livsstil

• Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.

• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påver¬kar miljö och hälsa.

• Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

• Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

Centralt innehåll i åk 7-9

Miljö och livsstil

• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.

• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

SamhällskunskapCentralt innehåll i årskurs 1-3

• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

BiologiCentralt innehåll i årskurs 7-9

Natur och samhälle

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsu¬ment och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.


VAD SKALL VI ÄTA TILL MIDDAG?- ett rollspel

På sidan 42 finns en kompletterande värderingsövning. Gör den gärna före och efter rollspelet och se om klassens värderingar har förändrats av diskussionerna!

Syfte

Rollspelet gör eleverna mer medvetna om vad som styr valet av mat. Vid genom-förandet får de insikt i hur andra människor tänker och en förståelse för andra människors val. Rollspelet är dessutom en bra inkörsport för kommande diskus-sioner om mat och hållbar utveckling.

Övningen kan ge förståelse för argument som ligger till grund för olika männis-kors ställningstaganden om mat. Deltagarna lär sig förhandla om olika möjlighe-ter, men också att samarbeta för att kunna genomföra den gemensamma måltiden som tillfredställer alla de olika familjemedlemmarnas behov och önskemål.

What’s for dinner?

Rollspelet finns även på engelska!

Då skall familjen laga en fisksoppa. Passar extra

bra för er som vill inrikta er på ett tema om fiske.

Du kan ladda ner den engelska versionen från

webbplatsen: www.hallbarmat.wwf.se


Hur går rollspelet till?KlassenKlassen delas i grupper om fem elever. Varje grupp bildar en familj som kan utökas med en observatör vars uppgift är att iaktta och anteckna vad som händer. För yngre elever kan observatörens roll vara något otydlig och kan då helt utgå utan att rollspelet som hel-het påverkas. Varje familjemedlem har ett visst karaktärsdrag som framgår av instruktio-nerna. Det är elevens uppgift att med fantasi tolka karaktären. Var och en i familjen skall inhandla ingredienser till en måltid: spaghetti och köttfärssås. Matvarorna inhandlas helt fritt i en simulerad affär.

Affären“Affären” görs i ordning på ett bord där varje vara utgörs av ett exponeringskort och flera plockkort. Exponeringskorten finns färdigtryckta i detta häfte och plockkorten finns i form av kopieringsunderlag. För en helklass behövs 15 plockkort av varje sort. När eleven skall handla mat till sin version av spagetti och köttfärssås, tolkad utifrån sin rollkarak-tär, plockas de valda korten med till själva diskussionen.

DiskussionenVarje grupp placerar sig runt ett mindre bord, “köksbordet”. Hur enas en familj med så skilda åsikter runt en gemensam måltid? Observatörens roll är att fånga upp olika syn-punkter. Använd gärna ”observatörens protokoll” på sidan 23 i materialet. Diskussionen kan börja!

Förhoppningsvis flyter diskussionen av sig själv och slutar i en middag där alla kan känna sig belåtna. Behöver ni hjälp i diskussionen kan ni använda några av följande funderingar!

Vad tycker de olika rollfigurerna i följande frågor:Transporter En del mat har färdats långt med båt, flyg och lastbil. En banan kan ha vuxit i Sydame-rika, åkt båt till Europa, åkt lastbil till en omlastningscentral och vidare med lastbil till butiken där ni handlar den. Sedan har du åkt till affären för att handla den. Hur påverkar långa transporter:

• priset?

• miljön?

• människor – vad tycker din rollfigur?


FörpackningarDet är stor skillnad på olika förpackningar och deras påverkan på miljö och pris. Hur resonerar medlemmarna i din familj?

• Hur mycket av varans pris står förpackningen för?

• Tar förpackningen stor plats vid transporten så att till exempel lastbilarna egentli-gen kör halvfulla och resten är luft i förpackningen?

• Vilka typer av förpackningar tror du belastar miljön minst? Tillagningsmetoder • Vilken av familjens rätter drar mest/minst energi vid tillagningen?

• Hur måste matvarorna förvaras till de olika varianterna av spagetti och köttfärs-sås? Kräver de kyl/frys för att hålla? Vad kräver mest/minst energi?

Miljö- och rättvisemärkningHur stort är intresset i din familj för att handla ekologiska varor?

• Tycker alla i familjen att det finns någon vinst med att köpa ekologiskt?

• Är det värt att lägga extra pengar på ekologiska varor som ofta kostar något mer?

• Det finns olika märkningar av livsmedel. Känner alla i familjen igen:

• KRAV / EU-märkt

• Rättvisemärkt – egentligen ingen miljömärkning men handlar ändå om hållbar utveckling. Låt de olika familjemedlemmarna diskutera.

Utbud och efterfrågan• Hur ser familjen på den enskildes möjlighet att påverka vilka varor som finns att

köpa i affären?

• Vad påverkar din rollfigurs val av mat mest?

• Kostnad

• Smak

• Näring och energi

• Kvalitet

• Miljö

SäsongTidigare åt man jordgubbar på sommaren och apelsiner på vintern. Nu finns dessa varor tillgängliga året om. Vintertid importeras jordgubbarna från Italien eller Afrika och sommartid kommer apelsinerna från bland annat Sydafrika.

• Diskutera om vi “behöver” ha alla varor tillgängliga under hela året. Vad finns det för för- och nackdelar?

• Vad finns det för för- och nackdelar med att vissa grönsaker och frukter bara finns säsongvis?

AvfallshanteringSopor, sopor, sopor. Allt skall tas omhand på ett eller annat sätt om det så är via av-loppssystemet, sophämtningen eller återvinningsstationen.

• Förpackningar, skal och matrester skall tas omhand. Kan man handla smart i af-fären så att man slipper en del av problemen? Hur resonerar din rollfigur?

• Vilka förpackningar belastar miljön mest/minst? Foto: Germund Sellgren


Uppfödning och odling Kan alla i familjen enas om vilken typ av köttfärs som skall användas?

Fundera över ert val av kött.

• Spelar det någon roll hur djuren är uppfödda?

• Vad har de ätit under sin livstid?

• Hur påverkar det i sin tur miljön eller de människor som äter köttet?

Fundera över hur växterna odlats:

• Spelar det någon roll nu och i framtiden hur man odlar de växter vi äter?

• Spelar det någon roll för din rollkaraktär hur människorna har det där maten odlas, till exempel arbetsvillkor, kemikalieanvändning med mera?

Ekonomi och rättvisa

• Mat kostar pengar. Vem är det som tjänar pengar på den middag ni till slut valt att laga? Spelar det någon roll var vinsten hamnar? Vad tycker din rollfigur?

• Spelar det någon roll om ert val av middagsmat gör att andra inte får en bra middag?

• Hur många generationer in i framtiden skall vi bry oss om?

Att diskutera efteråt:

Rollerna är tillspetsade för att vara så olika varandra som möjligt. Fundera över följande:

• Hur jämställd är familjen?

• Är rollerna typiska för kvinnor/män eller tjejer/killar?

• Har åldern hos dottern, mamman och pappan någon betydelse för rollens utform-ning? Kan farmors rollbeskrivning byta plats med sonens så att sonen blir mån om väldens rättvisa och farmor vegan?

• Om man skrev nya roller, hur skulle de se ut i så fall? Hitta på en ny familj och testa hur diskussionen runt matbordet skulle bli då!

Vad tycker du själv, inte din rollkaraktär, i dessa frågor? Diskutera med de andra med-lemmarna i ”din familj” eller i klassen.

• Vad är viktigt när du äter mat? Tänker du på smak, hur maten ser ut, näringsin-nehåll, hur säden är odlad och hur djuren är uppfödda? Är rättvisetankar runt mat viktiga för dig?

• Brukar du tänka på att den mat vi äter påverkar andra människor och natur, både positivt och negativt, på många platser på vår jord?

• Har rollspelet påverkat ditt sätt att tänka runt mat?

KRAV-märkt matOdlingen sker utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Genom att välja KRAV-märkt mat bidrar du till en bättre miljö och till ett öppet landskap med biologisk mångfald

MSCMSC:s program för certifiering av fisken och miljömärk-ning av fisk och skaldjur ger erkännande och uppmuntran åt hållbara fisken. MSC är en internationell organisation som arbetar tillsammans med fisken, företag, forskare, och miljöorganisationer samt med allmänheten för att främja det bästa miljövalet för fisk och skaldjur.

RättvisemärktNär du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsätt-ningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Läs mer på www.fairtrade.se

FARMORDu skall spela farmor i en familj som består av fem familjemed-lemmar – farmor, pappa, mam-ma, son och dotter. Välj tillsam-mans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.

Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskriv-ning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.


FARMORBeskrivning av din roll Du tänker på miljön och vill att det skall vara rättvisa i välden. Alla skall ha det bra, så väl människor som djur och natur.

Du är 68 år och pensionär sedan 5 år. Du har tidigare arbetat med växter på en handelsträdgård och har en universitetsutbildning på området. Du är en levnadsglad och rättvis människa som gärna delar med dig av dina kunskaper och mer än gärna lyssnar på vad andra har att säga. På dagarna brukar du påta i det egna landet där det bland annat växer morötter, potatis och gräslök. Ditt intresse för naturen och vad den har att erbjuda är stort. Det är viktigt för dig att värna om miljön. Du handlar i stort sett bara miljömärkta och närproducerade produkter och är medlem i en miljöorganisation. I två år har du vän-tat på att få operera en dålig höft. Din framkomlighet är begränsad på grund av höftskadan och därför så handlar du gärna i närliggande butiker.

UppgiftFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.

Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.

Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? !

Kom ihåg

att spela din roll under hela uppgiften!

PAPPADu skall spela pappan i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dot-ter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.

Nedan finns en beskrivning av famil-jen och din rollfigur. Läs beskrivning-en så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.


PAPPABeskrivning av din roll Du är stressad och vill att allt skall ske snabbt. Du tänker mycket på ekonomin och tycker inte om när saker och ting kostar för mycket.

Du är 46 år gammal och är en glad och utåtriktad person som gillar när det händer saker. Du gillar att överraska andra och uppskattar när andra gör liknande saker för dig. Du arbetar som sjukgymnast på ett stort sjukhus. På sjukhuset jobbar också din fru – det var där ni träffades. Efter jobbet vill du gärna komma hem så fort som möjligt. Dina vänner och din familj beskriver dig som stressad, ekonomisk och snäll, vilket stämmer väldigt bra. Så fort du vistas utanför hemmet är du den som drar upp tempot. Du tycker inte om att gå och strosa i butiker, mataffärer och liknande, men kommer du ut i skog och mark, på hal is, fotbollsplanen eller liknande så är du den som rör sig snabbast, skrattar mest och som alla vill vara med. Du vill ha koll på ekonomin och är den i familjen som håller hårdast i plånboken.




Kom ihåg


MAMMADu skall spela mamman i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.



MAMMABeskrivning av din roll Du vill att andra människor skall ha det bra. Du är mycket omtänksam och vill att alla familjemedlemmar skall vara friska och ha en bra hälsa.

Du är 45 år gammal och en omtänksam människa som gillar att hjälpa andra. Du arbetar som läkare på ett stort sjukhus och är stolt över dig själv och din familj och gör allt för att alla skall må bra. På sjukhuset jobbar också din man – det var där ni träffades. Du arbetar för det mesta på dagen, men ibland blir det nattpass eftersom du också har jour. På fritiden gillar du att röra på dig, du tränar på Friskis och Svettis regelbundet 3 dagar i veckan. Något som du prioriterar högt är hälsosam och näringsriktig mat. Det är viktigt för dig att du och de andra familjemed-lemmarna får i sig allt ni behöver för att hålla er friska och krya.



Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?

!

Kom ihåg att spela din roll

under hela uppgiften!

SONDu skall spela sonen i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.

Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.


SONBeskrivning av din roll Du hittar ofta på nya saker. Du tänker mycket på framti-den och gillar att lösa problem.

Du är 17 år och studerar på gymnasiet. Du går andra året på det estetiska programmet med inriktning mot konst och har ett otroligt sinne för färg och form. Du är den i fa-miljen som utmärker sig mest. Du skiljer dig mycket från de andra och det är något som du vill. Du gillar att sätta i gång diskussioner och uttrycka dina åsikter. Att få din röst hörd och föra fram dina budskap är något som är viktigt för dig. Detta gör du delvis genom din konst men också genom de val du gör i livet. Du har bland annat valt att av-stå från att äta allt från djurriket och äter bara vegan mat. Detta för att du anser att djuren i vårt samhälle behandlas på ett dåligt och långt ifrån godtagbart sätt.



Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?!

Kom ihåg


DOTTERDu skall spela dottern i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dot-ter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.



DOTTERBeskrivning av din roll Du gör saker utan att tänka efter och vill bestämma i fa-miljen trots att du är yngst. Du vill på alla sätt få din vilja igenom.

Du är 9 år och går i tredje klass. Du är en rar, liten tjej och spelar gärna fotboll. Efter skolan brukar du leka med dina vänner hemma på gatan. Två dagar i veckan skjutsar pappa eller mamma dig till fotbollsklubben för träning. När du inte får som du vill är du en ganska gnällig tjej. När familjen är ute och handlar är det smarriga varor som du vill ha ned i shoppingvagnen, det vill säga allt som innehåller mycket fett och socker. Att påverka andra är inte alltid lätt men du gör allt för att få någon att ta ditt parti för att få din vilja igenom. Det är inte lätt att förut-spå hur du kommer att handla, du gör det som faller dig in för stunden.



Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?

!

Kom ihåg att spela din roll

under hela uppgiften!

OBSERVATÖRDu är observatören i ett rollspel om mat och personliga val. Din uppgift är att granska vad som händer i ett rollspel och föra anteckningar över detta. För att du skall kunna göra det måste du veta lite om vad rollspelet går ut på och vad deltagarna i spelet har för uppgifter.

Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.


OBSERVATÖRBeskrivning av din roll Du skall övervaka rollspelet utan att ge synpunkter.

Som observatör deltar du inte i rollspelet, du är dig själv. Din uppgift är att föra anteckningar över de olika familje-medlemmarnas val av varor och vilka synpunkter de har om dessa – Vad tycker de är bra eller dåligt med de varor de valt? Tänk på att det är rollspelsdeltagarnas åsikter om varorna som du skall anteckna, inte dina egna. Om du har några idéer eller tankar som rör rollspelet kan du dock anteckna dessa som underlag för en diskussion efter det att spelet avslutats. Det är inte tänkt att du skall lägga dig i spelet. Prata inte med dem som spelar utan lyssna på vad de säger.

Om du vill kan du använda observatörsmallen för dina anteckningar.




Kom ihåg


Pappa

Mamma

Farmor

Son

Dotter

Har valt dessa varorPositiva synpunkter

Negativa synpunkter

Intressant (Observatörens kommentarer)

Observatörens protokoll


EXPONERINGSKORT OCH PLOCKKORTExponeringskorten, sidan 25-37, klipps ut ur häftet. Plockkorten, sidan 39-41, kopieras i önskat antal. I en klass med fem grupper är det lagom med 15 exemplar av varje plock-kort. Plockkorten skall ligga under respektive exponeringskort i affären.

Följande varor ingår i butikens sortiment:Tomatprodukter

• Tomater i plåtkonserv

• Tomater i pappkartong

• Tomater i pappkartong - ekologisk

• Tomatpuré tub

• Tomatpuré glasburk

• Tomatpuré glasburk - ekologisk

• Ketchup

• Ketchup - ekologisk

Grönsaker

• Svensk gul lök

• Svensk gul lök - ekologisk

• Svensk morot

• Svensk morot - ekologisk

• Morot i plåtkonserv

• Vitlök

• Vitlök – ekologisk

• Vitlökspulver

Köttfärs och alternativ till färs

• Svensk nötfärs

• Svensk nötfärs - ekologisk

• Svensk blandfärs

• Importerad quorn

• Importerade röda linser

• Svenska gula ärtor - ekologiska

• Färdiglagad köttfärssås på burk

Pasta

• Spaghetti

• Spaghetti - ekologisk

Buljong

• Buljongpulver

• Buljongtärningar

Följande information kommer på korten för varje produkt:

• Pris

• Märkning

• Näringsinnehåll

• Ursprung

• Förpackning

• Säsong

• Avfallshantering

• Förvaring

• Transport

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Expo

nerin

gssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

PRIS

: För

pack

ning

med

400

g (2

40g

tom

ater

och

160

g to

mat

juic

e) k

osta

r 4.9

0kr

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL:

Pro

tein

1g/

100g

, ko

lhyd

rate

r 6,5

g/10

0g, f

ett 0

g/10

0g.

UR

SPR

UN

G: I

talie

n.FÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etal

lbur

kSÄ

SON

G: O

bero

ende

av

säso

ngAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: M

etal

låte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

yl e

fter ö

ppna

ndet

, kor

t hå

llbar

hets

tid p

å gr

und

av a

tt pr

oduk

ten

inte

inne

hålle

r kon

serv

erin

gsm

edel

TRA

NSP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n Ita

lien

Tomatp

uré i g

lasbur

kPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 2

50g

kost

ar 9

kr (

36 k

r/kg

)M

ÄR

KN

ING

: -

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: P

rote

in 4

g/10

0g,

kolh

ydra

ter 2

0g/1

00g,

fett

0,5g

/100

g E

nerg

i 420

kJ/

100g

UR

SPR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasb

urk

med

met

allo

ckSÄ

SON

G: O

bero

ende

av

säso

ngAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: G

las-

och

met

allå

terv

inni

ngFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

efte

r öpp

nand

et, k

ort h

ållb

arhe

tstid

på

grun

d av

att

prod

ukte

n in

te in

nehå

ller k

onse

rver

ings

med

elTR

AN

SPO

RT:

Med

last

bil f

rån

Italie

n

Hela t

omate

r i plå

tkonse

rv

Tomatp

uré i g

lasbur

k - ek

ologis

kPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 2

00g

kost

ar

14,5

0 kr

(87,

00 k

r/kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL:

Pro

tein

4g/

100g

, ko

lhyd

rate

r 20g

/100

g, fe

tt 0,

5g/1

00g

UR

SPR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasb

urk

och

met

allo

ckSÄ

SON

G: O

bero

ende

av

säso

ngAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: G

las-

och

m

etal

låte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

yl e

fter ö

ppna

ndet

, kor

t hål

lbar

hets

tid p

å gr

und

av a

tt pr

oduk

ten

inte

inne

hålle

r kon

serv

erin

gsm

edel

TRA

NSP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n Ita

lien

Tomatp

uré i t

ubPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 2

00g

kost

ar 9

,90

kr (4

9,50

kr/k

g)M

ÄR

KN

ING

: -

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: -

Pro

tein

4g/

100g

, ko

lhyd

rate

r 20g

/100

g, fe

tt 0,

5g/1

00g.

UR

SPR

UN

G: S

pani

en, f

ärdi

gstä

lls i

Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Met

all o

ch p

last

SÄSO

NG

: Obe

roen

de a

v sä

song

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Met

all-

och

plas

tåte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: I ru

mst

empe

ratu

r, öp

pnad

i ky

lskå

pTR

AN

SPO

RT:

Med

last

bil f

rån

Spa

nien

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Expo

nerin

gssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Krossa

de to

mater

i papp

karton

g - ek

ologis

kaPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar 4

,90

kr

(9,8

0 kr

/kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: P

rote

in1g

/100

g,

kolh

ydra

t 6,5

g/10

0g, f

ett <

0,5g

/100

g.

Ene

rgi 1

25 k

J/10

0gU

RSP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Kar

tong

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: P

appe

rsåt

ervi

nnin

gSÄ

SON

G: Å

ret o

mFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

efte

r öpp

nand

et, k

ort h

ållb

arhe

tstid

på

grun

d av

att

prod

ukte

n in

te in

nehå

ller k

onse

rver

ings

med

el.

TRA

NSP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n Ita

lien

Krossa

de to

mater

i papp

karton

gPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

00g

kost

ar 4

,50

kr

(9,0

0 kr

/kg)

MÄ

RK

NIN

G: -

N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

1g/1

00g,

ko

lhyd

rat 6

,5g/

100g

, fet

t 0g/

100g

E

nerg

i 125

kJ/

100g

UR

SPR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: K

arto

ngAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: P

appe

rsåt

ervi

nnin

gSÄ

SON

G: Å

ret o

mFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

efte

r öpp

nand

et, k

ort

hållb

arhe

tstid

på

grun

d av

att

prod

ukte

n in

te in

nehå

ller k

onse

rver

ings

med

elTR

AN

SPO

RT:

Med

last

bil f

rån

Italie

n

Ketch

upPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 16,

90 k

rM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

1,5

g/10

0g,

kolh

ydra

ter 2

6g/1

00g,

fett

< 0,

5g/1

00g.

E

nerg

ivär

de 4

60 k

J U

RSP

RU

NG

: Ita

lien

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stfla

ska

SÄSO

NG

: Pro

dukt

en h

ar s

äson

g år

et ru

ntAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: P

last

åter

vinn

ing

FÖR

VAR

ING

: Öpp

nad

flask

a fö

rvar

as k

allt

och

skak

as o

m fö

re a

nvän

dnin

gTR

AN

SPO

RT:

Med

last

bil f

rån

Italie

n

Ketch

up - e

kologi

skPR

IS:

Förp

ackn

ing

med

1 k

g ko

star

26

,90

krM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

1,5

g/10

0g,

kolh

ydra

t 26g

/100

g, fe

tt <0

,5g/

100g

. E

nerg

i 460

kJ/

100g

UR

SPR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

last

flask

aSÄ

SON

G: P

rodu

kten

har

säs

ong

året

runt

AV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: P

last

åter

vinn

ing

FÖR

VAR

ING

: Öpp

nad

flask

a fö

rvar

s ka

llt o

ch

skak

as o

m fö

re a

nvän

dnin

gTR

AN

SPO

RT:

Med

last

bil f

rån

Italie

n

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Expo

nerin

gssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Gul lö

k PR

IS: 7

,90

kr/k

g M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

1,2

g/10

0g,

kolh

ydra

t 6,0

g/10

0g, f

ett 0

,1g/

100g

E

nerg

i 26

kJ/1

00g

UR

SPR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: l

ösvi

ktSÄ

SON

G: J

uli -

mar

s, a

pril

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Kom

post

erin

gFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt

och

sva

ltTR

AN

SPO

RT:

Frå

n Ö

land

och

frak

tad

med

last

bil t

ill

övrig

a S

verig

e

Gul lö

k - ek

ologis

kPR

IS: 1

2,90

kr/k

gM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

1,2

g/10

0g,

kolh

ydra

t 6,0

g/10

0g, f

ett 0

,1g/

100g

U

RSP

RU

NG

: Sve

rige

(Got

land

)FÖ

RPA

CK

NIN

G: P

appe

rspå

seSÄ

SON

G: J

uli-

mar

s, a

pril

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Pap

pers

åter

vinn

ing

och

kom

post

erin

gFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt

och

sva

ltTR

AN

SPO

RT:

Med

båt

och

frak

tad

med

la

stbi

l till

övr

iga

Sve

rige

Moröt

terPR

IS: 5

,50

kr/k

gM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

1g/

100g

, ko

lhyd

rat 9

,7g/

100g

, fet

t 0,2

g/10

0g.

Ene

rgi 1

80 k

J/10

0gU

RSP

RU

NG

: Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stpå

seSÄ

SON

G: Å

ret r

unt

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Kom

post

erin

g oc

h fö

rbrä

nnin

g av

pla

stFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt

och

sva

ltTR

AN

SPO

RT:

Med

last

bil f

rån

Skå

ne ti

ll öv

riga

Sve

rige

Moröt

ter - e

kologi

skaPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 12

,90

kr

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: P

rote

in 1

g/10

0g,

kolh

ydra

t 9,7

g/10

0g, f

ett 0

,2g/

100g

. E

nerg

i 180

kJ/

100g

UR

SPR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

last

påse

SÄSO

NG

: Åre

t run

tAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: K

ompo

ster

ing

och

förb

ränn

ing

av p

last

FÖR

VAR

ING

: Mör

kt o

ch s

valt

TRA

NSP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n H

alla

nd ti

ll öv

riga

Sve

rige

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Expo

nerin

gssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Konse

rverad

e morö

tter

PRIS

: För

pack

ning

med

400

g ko

star

6,9

0 kr

(1

7,25

kr/k

g)M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Ene

rgi 8

5 K

J/10

0g,

prot

ein

0,6g

/100

g, k

olhy

drat

4g/

100g

, fet

t 0,

2g/1

00g

UR

SPR

UN

G: B

elgi

enFÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etal

lbur

kSÄ

SON

G: Å

ret r

unt

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Met

allå

terv

inni

ngFÖ

RVA

RIN

G: H

elko

nser

vTR

AN

SPO

RT:

Med

last

bil f

rån

Bel

gien

Konse

rverad

köttf

ärsås

PRIS

: För

pack

ning

med

525

g ko

star

26,

50 k

r (5

0,50

kr/k

g)M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

5g/

100g

, ko

lhyd

rat 6

g/10

0g, f

ett 7

,5g/

100g

, en

ergi

500

kJ/

100g

UR

SPR

UN

G: S

verig

e FÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etal

lbur

kSÄ

SON

G: Å

ret r

unt

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Met

allå

terv

inni

ngFÖ

RVA

RIN

G: K

an fö

rvar

as i

norm

al

rum

stem

pera

tur

TILL

AG

NIN

G: K

an ti

llaga

s bå

de i

mik

ro o

ch i

kast

rull

TRA

NSP

OR

T: M

ed la

stbi

l frå

n S

kåne

till

övrig

a S

verig

e

Gula ä

rter -

ekolog

iska

PRIS

: För

pack

ning

med

500

g ko

star

7, 9

0 kr

(1

5, 8

0 kr

/kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: P

rote

in 2

2g/1

00g,

ko

lhyd

rat 4

6g/1

00g,

fett

2g/1

00g

UR

SPR

UN

G: S

verig

eFÖ

RPA

CK

NIN

G: L

åda

av k

arto

ngSÄ

SON

G: S

äson

g år

et ru

nt (d

e to

rkas

)AV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: p

appe

rsåt

ervi

nnin

gFÖ

RVA

RIN

G: F

örva

ras

torr

tTI

LLA

GN

ING

: Ärte

rna

ska

ligga

i bl

öt i

ca 8

tim

mar

, dä

refte

r kok

as p

å sp

isen

i ca

40

min

- 1

timm

e.TR

AN

SPO

RT:

Båt

och

last

bil.

Ärto

rna

är o

dlad

e i d

e sy

döst

ra d

elar

na a

v S

verig

e in

klus

ive

Öla

nd o

ch G

otla

nd

Röda

linser

PRIS

: För

pack

ning

med

500

g ko

star

17

,00

kr (3

4 kr

/kg)

M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

24

,7g/

100g

, kol

hydr

at 6

0g/1

00g,

fett

1g/1

00g

UR

SPR

UN

G: U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Milj

övän

lig p

olye

tenp

last

SÄSO

NG

: Im

porte

ras

året

runt

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: För

brän

ning

av

plas

tFÖ

RVA

RIN

G: F

örva

ras

torr

tTI

LLA

GN

ING

: Kok

as p

å sp

isen

i ca

10

min

. Kor

tare

kok

tid o

m d

e lig

ger b

löt i

nnan

.TR

AN

SPO

RT:

Båt

och

last

bil

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Expo

nerin

gssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Nötfä

rsPR

IS: 5

9.90

kr/k

gM

ÄR

KN

ING

: Anl

äggn

ings

num

mer

so

m a

nger

sla

kt o

ch s

tyck

stäl

le o

ch

refe

rens

num

mer

som

ang

er g

ård

där

kötte

t är p

rodu

cera

t.N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

20g

, ko

lhyd

rat 0

g, fe

tt 7,

6gU

RSP

RU

NG

: Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Om

slag

spap

per (

färs

en

mal

s di

rekt

i af

färe

n)SÄ

SON

G: Å

ret r

unt

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: För

brän

ning

av

papp

erFÖ

RVA

RIN

G: I

kyl

skåp

elle

r fry

sTR

AN

SPO

RT:

Las

tbil

Nötfä

rs - ek

ologis

kPR

IS: 6

9 kr

/kg

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

+ a

nläg

gnin

gsnu

m-

mer

som

ang

er s

lakt

och

sty

ckst

älle

och

re

fere

nsnu

mm

er s

om a

nger

går

d dä

r kö

ttet ä

r pro

duce

rat.

UR

SPR

UN

G: S

verig

eN

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

20g

, ko

lhyd

rat 0

g, fe

tt 7,

6gFÖ

RPA

CK

NIN

G: F

rigol

itfat

med

pla

stfil

mSÄ

SON

G: Å

ret r

unt m

en b

rist k

an u

ppst

å i b

utik

erna

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: För

brän

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

ylsk

åp e

ller f

rys

TRA

NSP

OR

T: L

astb

il

Quorn

färs

PRIS

: För

pack

ning

med

180

g ko

star

27,

90

kr (1

55 k

r/kg)

MÄ

RK

NIN

G: N

ycke

lhål

smär

ktIN

NEH

ÅLL

: Sva

mpp

rote

in, v

atte

n, lö

k,

äggv

ita, n

atur

iden

tisk

arom

, mjö

lkpr

otei

n,

tapi

okas

tärk

else

, pek

tin, n

atur

lig o

ch

natu

riden

tisk

vitlö

ksar

om.

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: P

rote

in 1

5g/1

00g,

ko

lhyd

rat 1

,5g/

100g

, fet

t 3g/

100g

, Ene

rgi

400

kJ/1

00g

UR

SPR

UN

G: S

torb

ritan

nien

FÖR

PAC

KN

ING

: Pla

stpå

seSÄ

SON

G: Å

ret r

unt

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: För

brän

ning

av

plas

tFÖ

RVA

RIN

G: F

rys

TRA

NSP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Blandf

ärs (5

0% flä

sk, 50

% nöt)

PRIS

: 49:

90 k

r/ kg

MÄ

RK

NIN

G:-

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: P

rote

in 1

8,8g

, ko

lhyd

rat 0

g, fe

tt 13

gU

RSP

RU

NG

: Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Frig

olitf

at m

ed p

last

film

SÄSO

NG

: Hel

a år

et. I

ngen

bris

tand

e til

lgån

g på

van

lig b

land

färs

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: För

brän

ning

FÖR

VAR

ING

: I k

ylsk

åp e

ller f

rys

TRA

NSP

OR

T: L

astb

il

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Expo

nerin

gssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Buljon

gtärni

ngar

PRIS

: För

pack

ning

med

12

styc

ken

tärn

inga

r kos

tar 1

4.90

kr (2

.49k

r/l)

MÄ

RK

NIN

G: -

N

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: 5 k

cal/1

00 m

lU

RSP

RU

NG

: Sve

rige

FÖR

PAC

KN

ING

: Kar

tong

, fol

ieSÄ

SON

G: Å

ret o

mAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G:

Kar

tong

åter

vinn

ing

och

förb

ränn

ing

av

folie

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt ej

öve

r rum

stem

pera

tur

TRA

NSP

OR

T: L

astb

il

Spagh

etti

PRIS

: För

pack

ning

med

1kg

kos

tar 1

2,90

kr

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: P

rote

in 1

2g/1

00g,

ko

lhyd

rat 7

1g/1

00g,

fett

2g/1

00g,

ene

rgi

1500

kJ/

100g

UR

SPR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

last

förp

ackn

inge

n be

står

av

PE

T/P

E

SÄSO

NG

: Åre

t run

tAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: F

örbr

änni

ng a

v pl

ast

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt, e

j öve

r nor

mal

rum

stem

pera

tur

TRA

NSP

OR

T: L

astb

il

Vitlök

PRIS

: 69k

r/kg

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: R

ik p

å ka

lciu

m o

ch

vita

min

CU

RSP

RU

NG

: Arg

entin

aFÖ

RPA

CK

NIN

G: S

akna

sSÄ

SON

G: Å

ret o

mAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: K

ompo

ster

ing

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt oc

h sv

alt

TRA

NSP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Spagh

etti -

ekolog

iskPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 1

kg k

osta

r 13,

50 k

rM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Pro

tein

11,5

g/10

0g,

kolh

ydra

t: 75

g/10

0g, f

ett 1

,5g/

100g

, en

ergi

: 153

0 kJ

/100

g

UR

SPR

UN

G: I

talie

nFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

olye

tenp

last

SÄSO

NG

: Åre

t run

tAV

FALL

SHA

NTE

RIN

G: F

örbr

änni

ng a

v pl

ast

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt, e

j öve

r nor

mal

rum

stem

pera

tur

TRA

NSP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Expo

nerin

gssko

rt

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Mat

på

hållb

ar v

äg II

Vitlök

– ekol

ogisk

PRIS

: 120

kr/k

gM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: Rik

på

kalc

ium

oc

h vi

tam

in C

UR

SPR

UN

G: H

olla

ndFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

last

nät

SÄSO

NG

: Åre

t om

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Kom

post

erin

g oc

h fö

rbrä

nnin

g av

pla

stFÖ

RVA

RIN

G: T

orrt

och

sval

tTR

AN

SPO

RT:

Båt

och

last

bil

Grönsa

ksbuljo

ngPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 2

50g

kost

ar 5

7kr

(4,0

7kr/l

)M

ÄR

KN

ING

: Eko

logi

sk e

nlig

t EU

-la

gstif

tnin

gN

ÄR

ING

SIN

NEH

ÅLL

: 199

kcal

/100

g U

RSP

RU

NG

: Tys

klan

dFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasb

urk

SÄSO

NG

: Åre

t om

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Gla

såte

rvin

ning

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt, e

j öve

r rum

stem

pera

tur

TRA

NSP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Vitlök

spulve

rPR

IS: F

örpa

ckni

ng m

ed 5

0g k

osta

r 27k

r (5

40kr

/ kg)

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSI

NN

EHÅ

LL: -

UR

SPR

UN

G: P

ulve

r fra

mst

ällt

i Väs

tra

Göt

alan

d, S

verig

e av

vitl

ökar

från

K

alifo

rnie

n, U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Gla

sbur

k m

ed p

last

lock

SÄSO

NG

: Åre

t om

AVFA

LLSH

AN

TER

ING

: Gla

s- o

ch p

last

åter

vinn

ing

FÖR

VAR

ING

: Tor

rt oc

h m

örkt

TRA

NSP

OR

T: B

åt o

ch la

stbi

l

Plockkort

Hela tomater i plåtkonserv PR

IS: Förpackning m

ed 400g (240g tomater och 160g

tomatjuice) kostar 4.90kr

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: P

rotein 1g/100g, kolhydrater 6,5g/100g, fett 0g/100g.U

RSPR

UN

G: Italien.

FÖR

PAC

KN

ING

: Metallburk

SÄSO

NG

: Oberoende av säsong

AVFALLSH

AN

TERIN

G: M

etallåtervinningFÖ

RVA

RIN

G: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på

grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel

TRA

NSPO

RT: M

ed lastbil från Italien

Tomatpuré i glasburkPR

IS: Förpackning m

ed 250g kostar 9 kr (36 kr/kg)M

ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g,

fett 0,5g/100g E

nergi 420 kJ/100gU

RSPR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Glasburk m

ed metallock

SÄSO

NG


AVFALLSH

AN

TERIN

G: G

las- och metallåtervinning

FÖR

VAR

ING

: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på grund av att produkten inte innehåller konserveringsm

edel TR

AN

SPOR

T: Med lastbil från Italien

Tomatpuré i glasburk - ekologiskPR

IS: Förpackning m

ed 200g kostar 14,50 kr (87,00 kr/kg)M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g,

fett 0,5g/100gU

RSPR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Glasburk och m

etallockSÄ

SON

G: O

beroende av säsongAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Glas- och m

etallåtervinningFÖ

RVA

RIN



TRA

NSPO

RT: M


Tomatpuré i tubPR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: - Protein 4g/100g, kolhydrater

20g/100g, fett 0,5g/100g.U

RSPR

UN

G: S

panien, färdigställs i Sverige

FÖR

PAC

KN

ING

: Metall och plast

SÄSO

NG


AVFALLSH

AN

TERIN

G: M

etall- och plaståtervinningFÖ

RVA

RIN

G: I rum

stemperatur, öppnad i kylskåp

TRA

NSPO

RT: M

ed lastbil från Spanien

Krossade tomater i pappkartong - ekologiska

PRIS

: Förpackning med 500g kostar 4,90 kr (9,80 kr/kg)

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: P

rotein1g/100g, kolhydrat 6,5g/100g, fett <0,5g/100g. E

nergi 125 kJ/100gU

RSPR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Kartong

AVFALLSH

AN

TERIN

G: P

appersåtervinningSÄ

SON

G: Å

ret omFÖ

RVA

RIN



TRA

NSPO

RT: M


Krossade tomater i pappkartongPR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein1g/100g, kolhydrat 6,5g/100g,

fett 0g/100g E

nergi 125 kJ/100gU

RSPR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Kartong

AVFALLSH

AN

TERIN

G: P

appersåtervinningSÄ

SON

G: Å

ret omFÖ

RVA

RIN



TRA

NSPO

RT: M


KetchupPR

IS: Förpackning m

ed 1kg kostar 16,90 krM

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 1,5g/100g, kolhydrater

26g/100g, fett < 0,5g/100g. Energivärde 460 kJ

UR

SPRU

NG

: ItalienFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastflaskaSÄ

SON

G: P

rodukten har säsong året runtAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Plaståtervinning

FÖR

VAR

ING

: Öppnad flaska förvaras kallt och skakas om

före användningTR

AN

SPOR


Ketchup - ekologiskPR

IS: Förpackning m

ed 1 kg kostar 26,90 krM

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 1,5g/100g, kolhydrat 26g/100g,

fett <0,5g/100g. Energi 460 kJ/100g

UR

SPRU

NG

: ItalienFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastflaskaSÄ

SON

G: P

rodukten har säsong året runt AVFA

LLSHA

NTER

ING

: Plaståtervinning

FÖR

VAR

ING

: Öppnad flaska förvars kallt och skakas om

före användningTR

AN

SPOR


Gul lök PR

IS: 7,90 kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: P

rotein 1,2g/100g, kolhydrat 6,0g/100g, fett 0,1g/100g E

nergi 26 kJ/100gU

RSPR

UN

G: S

verigeFÖ

RPA

CK

NIN

G: lösvikt

SÄSO

NG

: Juli - mars, april

AVFALLSH

AN

TERIN

G: K

ompostering

FÖR

VAR

ING

: Mörkt och svalt

TRA

NSPO

RT: Från Ö

land och fraktad med lastbil till övriga

Sverige

Plockkort

Nötfärs - ekologiskPR

IS: 69 kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

+ anläggningsnumm

er som anger slakt

och styckställe och referensnumm

er som anger gård där köttet

är producerat.U

RSPR

UN

G: S

verigeN

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 20g, kolhydrat 0g, fett 7,6g

FÖR

PAC

KN

ING

: Frigolitfat med plastfilm

SÄSO

NG

: Året runt m

en brist kan uppstå i butikernaAVFA

LLSHA

NTER

ING

: FörbränningFÖ

RVA

RIN

G: I kylskåp eller frys

TRA

NSPO

RT: Lastbil

QuornfärsPR

IS: Förpackning m

ed 180g kostar 27,90 kr (155 kr/kg)M

ÄR

KN

ING

: Nyckelhålsm

ärktIN

NEH

ÅLL: S

vampprotein, vatten, lök, äggvita, naturidentisk

arom, m

jölkprotein, tapiokastärkelse, pektin, naturlig och naturidentisk vitlöksarom

. N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 15g/100g, kolhydrat 1,5g/100g,

fett 3g/100g, Energi 400 kJ/100g

UR

SPRU

NG

: Storbritannien

FÖR

PAC

KN

ING

: Plastpåse

SÄSO

NG

: Året runt

AVFALLSH

AN

TERIN

G: Förbränning av plast

FÖR

VAR

ING

: FrysTR

AN

SPOR

T: Båt och lastbil

BuljongtärningarPR

IS: Förpackning m

ed 12 stycken tärningar kostar 14.90kr (2.49kr/l)M

ÄR

KN

ING

: - N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: 5 kcal/100 ml

UR

SPRU

NG

: Sverige

FÖR

PAC

KN

ING

: Kartong, folie

SÄSO

NG

: Året om

AVFALLSH

AN

TERIN

G: K

artongåtervinning och förbränning av folieFÖ

RVA

RIN

G: Torrt ej över rum

stemperatur

TRA

NSPO

RT: Lastbil

Spaghetti - ekologiskPR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein11,5g/100g, kolhydrat:

75g/100g, fett 1,5g/100g, energi: 1530 kJ/100g U

RSPR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Polyetenplast

SÄSO

NG

: Året runt

AVFALLSH

AN

TERIN


FÖR

VAR

ING

: Torrt, ej över normal rum

stemperatur

TRA

NSPO

RT: B

åt och lastbil

SpaghettiPR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 12g/100g, kolhydrat 71g/100g,

fett 2g/100g, energi 1500 kJ/100gU

RSPR

UN

G: Italien

FÖR

PAC

KN

ING

: Plastförpackningen består av P

ET/P

E

SÄSO

NG

: Året runt

AVFALLSH

AN

TERIN


FÖR

VAR

ING

: Torrt, ej över normal rum

stemperatur

TRA

NSPO

RT: Lastbil

VitlökPR

IS: 69kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: R

ik på kalcium och vitam

in CU

RSPR

UN

G: A

rgentinaFÖ

RPA

CK

NIN

G: S

aknasSÄ

SON

G: Å

ret omAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Kom

posteringFÖ

RVA

RIN

G: Torrt och svalt

TRA

NSPO

RT: B

åt och lastbil

Vitlök – ekologisk PR

IS: 120kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: R

ik på kalcium och vitam

in CU

RSPR

UN

G: H

ollandFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastnätSÄ

SON

G: Å

ret omAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Kom

postering och förbränning av plastFÖ

RVA

RIN

G: Torrt och svalt

TRA

NSPO

RT: B

åt och lastbil

VitlökspulverPR

IS: Förpackning m

ed 50g kostar 27kr (540kr/ kg)M

ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: -U

RSPR

UN

G: P

ulver framställt i V

ästra Götaland, S

verige av vitlökar från K

alifornien, US

AFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasburk med plastlock

SÄSO

NG

: Året om

AVFALLSH

AN

TERIN

G: G

las- och plaståtervinningFÖ

RVA

RIN

G: Torrt och m

örktTR

AN

SPOR

T: Båt och lastbil

GrönsaksbuljongPR

IS: Förpackning m

ed 250g kostar 57kr (4,07kr/l)M

ÄR

KN

ING

: Ekologisk enligt E

U-lagstiftning

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: 199kcal/100g

UR

SPRU

NG

: TysklandFÖ

RPA

CK

NIN

G: G

lasburkSÄ

SON

G: Å

ret omAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Glasåtervinning

FÖR

VAR

ING

: Torrt, ej över rumstem

peraturTR

AN

SPOR

T: Båt och lastbil

Plockkort

Gul lök - ekologiskPR

IS: 12,90 kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: K

RAV

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: P

rotein 1,2g/100g, kolhydrat 6,0g/100g, fett 0,1g/100g U

RSPR

UN

G: S

verige (Gotland)

FÖR

PAC

KN

ING

: Papperspåse

SÄSO

NG

: Juli- mars, april

AVFALLSH

AN

TERIN

G: P

appersåtervinning och kompostering

FÖR

VAR

ING

: Mörkt och svalt

TRA

NSPO

RT: M

ed båt och fraktad med lastbil till övriga

Sverige

MorötterPR

IS: 5,50 kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: -

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: P

rotein 1g/100g, kolhydrat 9,7g/100g, fett 0,2g/100g. E

nergi 180 kJ/100gU

RSPR

UN

G: S

verigeFÖ

RPA

CK

NIN

G: P

lastpåseSÄ

SON

G: Å

ret runtAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Kom

postering oc förbränning av plastFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt och svaltTR

AN

SPOR

T: Med lastbil från S

kåne till övriga Sverige

Morötter - ekologiskaPR

IS: Förpackning m

ed 1kg kostar 12,90 kr M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 1g/100g, kolhydrat 9,7g/100g,

fett 0,2g/100g. Energi 180 kJ/100g

UR

SPRU

NG

: Sverige

FÖR

PAC

KN

ING

: Plastpåse

SÄSO

NG

: Året runt

AVFALLSH

AN

TERIN

G: K

ompostering och förbränning av

plastFÖ

RVA

RIN

G: M

örkt och svaltTR

AN

SPOR

T: Med lastbil från H

alland till övriga Sverige

Konserverade morötter PR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Energi 85 K

J/100g, protein 0,6g/100g, kolhydrat 4g/100g, fett 0,2g/100gU

RSPR

UN

G: B

elgienFÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etallburkSÄ

SON

G: Å

ret runtAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Metallåtervinning

FÖR

VAR

ING

: Helkonserv

TRA

NSPO

RT: M

ed lastbil från Belgien

Konserverad köttfärsåsPR

IS: Förpackning m


ÄR

KN

ING

: -N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 5g/100g, kolhydrat 6g/100g, fett

7,5g/100g, energi 500 kJ/100gU

RSPR

UN

G: S

verige FÖ

RPA

CK

NIN

G: M

etallburkSÄ

SON

G: Å

ret runtAVFA

LLSHA

NTER

ING

: Metallåtervinning

FÖR

VAR

ING

: Kan förvaras i norm

al rumstem

peratur TILLA

GN

ING

: Kan tillagas både i m

ikro och i kastrull TR

AN

SPOR

T: Med lastbil från S

kåne till övriga Sverige

Gula ärter - ekologiskaPR

IS: Förpackning m

ed 500g kostar 7, 90 kr (15, 80 kr/kg)M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 22g/100g, kolhydrat 46g/100g,

fett 2g/100g U

RSPR

UN

G: S

verigeFÖ

RPA

CK

NIN

G: Låda av kartong

SÄSO

NG

: Säsong året runt (eftersom

de torkas)AVFA

LLSHA

NTER

ING

: pappersåtervinningFÖ

RVA

RIN

G: Förvaras torrt

TILLAG

NIN

G: Ä

rterna ska ligga i blöt i ca 8 timm

ar, därefter kokas på spisen i ca 40 m

in - 1 timm

e.TR

AN

SPOR

T: Båt och lastbil. Ä

rtorna är odlade i de sydöstra delarna av S

verige inklusive Öland och G

otland

Röda linserPR

IS: Förpackning m

ed 500g kostar 17,00 kr (34 kr/kg) M

ÄR

KN

ING

: KR

AVN

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 24,7g/100g, kolhydrat

60g/100g, fett 1g/100gU

RSPR

UN

G: U

SA

FÖR

PAC

KN

ING

: Miljövänlig polyetenplast

SÄSO

NG

: Importeras året runt

AVFALLSH

AN

TERIN


FÖR

VAR

ING

: Förvaras torrtTILLA

GN

ING

: Kokas på spisen i ca 10 m

in. Kortare koktid om

de ligger blöt innan.TR

AN

SPOR

T: Båt och lastbil

NötfärsPR

IS: 59.90 kr/kg

MÄ

RK

NIN

G: A

nläggningsnumm

er som anger slakt och

styckställe och referensnumm

er som anger gård där köttet är

producerat.N

ÄR

ING

SINN

EHÅ

LL: Protein 20g, kolhydrat 0g, fett 7,6g

UR

SPRU

NG

: Sverige

FÖR

PAC

KN

ING

: Om

slagspapper (färsen mals direkt i affären)

SÄSO

NG

: Året runt

AVFALLSH

AN

TERIN

G: Förbränning av papper

FÖR

VAR

ING

: I kylskåp eller frysTR

AN

SPOR

T: Lastbil

Blandfärs (50% fläsk, 50% nöt)PR

IS: 49:90 kr/ kg

MÄ

RK

NIN

G:-

NÄ

RIN

GSIN

NEH

ÅLL: P

rotein 18,8g, kolhydrat 0g, fett 13gU

RSPR

UN

G: S

verigeFÖ

RPA

CK

NIN

G: Frigolitfat m

ed plastfilmSÄ

SON

G: H

ela året. Ingen bristande tillgång på vanlig blandfärsAVFA

LLSHA

NTER

ING

: FörbränningFÖ

RVA

RIN

G: I kylskåp eller frys

TRA

NSPO

RT: Lastbil


Syfte

Genom att ta ställning till olika påståenden måste varje elev aktivt tänka igenom sin ståndpunkt. Följande värderingsövning kan användas för att se om den diskus-sion klassen för påverkar gruppen i ena eller andra riktningen. Använd den till exempel före och efter ”Rollspelet” och ”Räkdilemmat”. Dokumentera resultatet för en jämförelse!

VAD TYCKER DU?

Vad vi handlar och vad vi äter är oftast en vana. Vi tänker kanske inte på vad vi stoppar i oss. Bor man hemma är det oftast föräldrarnas val som styr. Men fakta och diskus-sioner kan påverka oss i ena eller andra riktningen. Gör följande värderingsövning före och efter rollspelet och se om klassens åsikter har förändrats av diskussionerna. Här är det inte figuren i rollspelet som svarar utan eleverna själva.

Gör så här:Eleverna placerar sig på en tänkt linje. Presentera frågeställningen och be dem be-stämma sig för den siffra som de vill ställa sig på innan alla börjar placera ut sig. Detta för att var och en skall ges tillfälle till att tänka själv och för att om möjligt undvika ”kompisval”. De som sedan ställt sig på samma siffra resonerar med varandra om var-för de valt just det alternativet, och berättar sedan om sitt val för övriga grupper. Det är naturligtvis tillåtet att byta plats om man ändrar sig.

Börja gärna med något som är lätt att ta ställning till, till exempel:

• Jag gillar att laga mat!

• Jag handlar gärna mat i affären!

Därefter kan man gå in på mer aktiva ställningstaganden:

• Den här typen av tomat skulle jag helst äta!

• Om jag handlade skulle jag köpa den här typen av pasta, köttfärs (eller någon an-nan vara som ingick i måltiden som lagades i rollspelet).

• Det är viktigt hur människor och miljö påverkas av:

• den mat jag äter.

• Mitt val av mat påverkas mest av:

• smak

• pris

• att den ser god ut

• näring

• energiinnehåll

• hur den påverkar miljön


Jag väljer Ekologiskt/Rättvisemärkt

Jag väljer omärkt! 1

2

3

4

5

6

VILKA TOMATER VÄLJER DU? Markera 6 positioner på golvet genom att lägga ut lappar från 1-6.

Ytterlighetsalternativen representerar siffra 1 respektive 6.


Gillade du din skollunch?

Elever i svenska skolor har en unik fördel jämfört med många andra barn runt omkring i världen? De får ett gratis lagat mål mat om dagen. Hur är elevernas inställ-ning till den mat som serveras? Hur skall en bra skollunch egentligen vara? Kanske är lunchmatens sammansättning väl genomtänkt, men vad och hur mycket åt varje elev – och hur mycket slängdes.

Hämta en tallrik med dagens skollunch och välj en portion som är tänkbar för en genomsnittselev i klassen.

Diskutera fritt med lunchtallriken som utgångspunkt. Det kan till exempel gälla smaken, vem som lagat maten, vad den kostar, hur den tillagats, vem som planerat matsedeln eller hur maten har transporterats fram till dess att den har hamnat hos er. Sammanfatta era kunskaper tillsammans, gärna i form av en mind-map = tankekarta.

Beräkna hur mycket mat som slängs varje dag på skolan. Är det 1/3 eller ¼ av varje portion? Vad blir skolans kostnader för detta? Räkna om till svinn på ett läsår.

• Ta reda på var maten som slängs tar vägen!

• Vad skulle skolan kunna köpa istället?

Syfte

Här får eleven förståelse för hur en skollunch planeras och att även den mat som inte äts upp kostar!

Skolmat för miljoner slängs

Mat för minst 200 miljo-ner kronor slängs varje år i skolornas matsalar.

Naturvårdsverket har beräknat att mellan 10

000 och 20 000 ton fullt ätbar mat slängs. Om man skulle minska matavfallet

med hälften skulle man kunna spara 10 000 till 30

000 ton koldioxid per år.


Laga till något SMART!

Vad måste man tänka på om man vill laga en hållbar måltid? Hur påverkar till exem-pel olika tillagningssätt, transporter och odlingsförhållanden miljön? Ät S.M.A.R.T., Tallriksmatchen och Miljömätaren, som du finner information om på sidan 54, hjälper dig på traven. Det är tre internetbaserade läromedel som du får använda fritt. Skapa en middagsmeny utifrån hållbart tänkande. Du kan du tänka på flera saker. Energi, transporter, bra djurhållning och odling utan kemiska bekämpningsmedel är några exempel. Tänk också på dig själv och vad din kropp behöver för att må bra. Skapa hållbara måltider för ett hållbart liv!

Här är några tumregler, främst baserade på Centrum för Tillämpad Näringsläras rekom-mendationer utifrån dagens forskning på hälso- och miljöområdet:

Rekommendation

1. Ät mer grönsaker och mindre andel kött!

2. Ät mat efter säsong som odlats på friland och transporterats kort väg! Undersök var maten producerats!

3. Ät mer ekologiskt odlad mat!

4. Ät mat som går att laga energi-snålt!

5. Minska svinnet, använd allt som går på råvarorna, ta tillvara och använd rester så de inte hamnar i soporna!

Effekt

Minskar energianvändning. Minskar mängden klimatpåverkande gaser.Minskar övergödande utsläpp.

Minskar transporter och energiåtgång.Minskad klimatpåverkan.Minskar försurande utsläpp.

Ingen användning av konstgödsel vilket bl a minskar energi-åtgång och tillförsel av kadmium till jorden.Ingen användning av kemiska bekämpningsmedel minskar gifterna i miljön.Större djurhänsyn.

Mindre energianvändning och därmed mindre klimatpåverkan och försurning.

Mindre energiåtgång och minskat resursslöseri i alla led.

Syfte

Övningen hjälper eleven att reflektera över hur en hållbar måltid kan planeras och tillagas. Arbetet kan genomföras under en hem- och konsumentkunskapslektion el-ler ges i läxa att göra med familjen.


Syfte

Demokrati i teori och praktik hänger ihop med hållbar utveckling. Genom att fundera över skolmatens villkor kan eleverna få större kunskap om och förståelse för den mat som serveras. Hur kan man minska skolans miljöbelastning genom medvetna val och hantering av mat? Hur kan skolan bli en positiv förebild i sam-manhanget?

Påverka skolmaten

Hur tillagas den skollunch ni äter? Görs huvudrätten i ett centralt storkök medan till exempel pastan kokas på er skola? Vem bestämmer vad som serveras och hur mycket får varje portion kosta? Ta reda på fakta och intervjua någon som arbetar i ert skolkök. Här är några exempel på frågor ni kan ställa:

• Hur mycket kostar råvarorna till en portion?

• Hur många portioner lagas varje dag?

• Var och vem lagar maten?

• Vem planerar maten, hur köps den in, vilka regler gäller för inköp i kommunen?

• Hur går näringsberäkningen till?

• Använder skolan ekologiska varor?

Ställ samman era kunskaper och låt dem ligga till grund för det matråd som skissas här brevid.

Matråd – ett sätt att påverka! Ett matråd med representanter från elever och skola kan vara ett sätt att påverka skol-lunchens innehåll.

• Skriv en plan för hur man kan starta ett matråd på skolan. Planen skall vara möjlig att använda. Det skall framgå vilka personer som kan ingå i matrådet, hur ofta de kan träffas och förslag på vilka mål som finns för arbetet.

• Iscensätt matrådets första möte som ett rollspel.

• Diskutera mål för förändring av skolmaten så att den blir mer hållbar.

• Sammanfatta och dokumentera förslaget skriftligt och lämna det till skolledningen.

• Gör en liten utställning som berättar om planerna på ett matråd och placera den i till exempel matsalen. Berätta också om matrådets syfte och lyft fram frågor om mat och hållbar utveckling.


Fiskespelet - Räcker fisken?– ett spel om att gynna fisken för att gynna fisket av Wolfgang Brunner

Du behöverSpelplan i form av en sjö eller ett hav. Det kan vara en riktig eller en enkel handritad karta över till exempel Östersjön. Stor tändsticksask, 2 stycken per grupp. En tuschpenna.

Förberedelser

1. Dela in er i grupper om fem och förse er med tändsticksaskar och tuschpenna.

2. Färglägg tio tändstickor med tuschpennan, de kan fungera som “fiskväxel” ifall det blir stora mängder att hantera: En ofärgad sticka = 1 ton fisk En färgad sticka = 10 ton fisk

3. Lägg 40 ton fisk i form av tändstickor i sjön, övriga stickor i askarna bildar den så kallade “fiskebanken”.

4. Läs igenom reglerna och bestäm dig för en taktik. Du får inte diskutera eller samar-beta med någon annan i gruppen.

5. Den som är yngst i gruppen får börja.

Syfte

”Fiskespelet” ger kunskap om att havens resurser inte är oändliga. Genom att tänka taktiskt kan man gynna både fisk och fiske. Spelet ger eleverna idéer om hur detta kan lösas.


Regler (första omgången)1. En spelomgång omfattar tio rundor.

2. Den spelare som inleder första omgången avslutar nästa runda. På så sätt kommer alla spelare ha inlett två gånger vardera när de tio rundorna är över.

3. Du fiskar genom att ta fisk, det vill säga ta tändstickor ur sjön. Du bestämmer själv hur stor fångst du tar varje runda. Men fångsten begränsas av följande villkor:

• Din fiskebåt kan maximalt ta upp 6 ton = 6 ofärgade stickor/runda.

• Den kostar i drift 1 ton/år, oavsett hur stor fångst du tar upp, alltså även om du blir utan fångst eller avstår att ta upp fisk. Driftskostnaden betalas till “Fiske-banken” efter varje runda.

• Efter varje avslutad runda förökar sig fisken på så sätt att det tillförs lika mycket fisk som det finns kvar i sjön, men det kan aldrig finnas mer än 80 ton fisk samtidigt i sjön. (Lägg gärna stickorna i högar om tio så blir det lättare att räkna.)

Vinnare i första omgångenDen spelare som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst.

Regler (andra omgången)Gruppen får nu rätt att föra taktikdiskussioner, och ni kan samarbeta på alla tänkbara sätt. Målet är att gruppen ska uppnå så stor sammanlagd fångst som möjligt, och samtidigt lämna en sjö eller ett hav efter sig, där era barn har minst lika god tillgång på fisk som ni själva hade i starten, det vill säga 40 ton. Ni kan köpa in flera båtar om ni vill och även äga dem gemensamt.

Vid båtköp gäller

• liten båt kostar 6 ton fisk i inköp och 1 ton fisk i drift/runda.

• stor båt kostar 12 ton fisk i inköp och 2 ton fisk i drift/runda. Den stora båten kan max fånga 12 ton fisk åt gången. I övrigt gäller samma villkor som under första spelaromgången.

Vinnare i andra omgångenDen grupp som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst, och dessutom lämnar en sjö efter sig med minst 40 ton fisk.

Att fundera över Kan man både gynna fisket och fisken på en och samma gång? Hur ser det ut i verkligheten? Hur kan ett lands lagar styra utvecklingen i till exempel Östersjön? Diskutera vikten av samarbete mellan olika länder som delar samma fiskevatten.

Vill ni jobba mer med tema fisk och fiske?Gå in på WWFs webbplats, www.naturvaktarna.wwf.se. Under Naturväktarna, Hav och kust, finns fler uppgifter!


Räkdilemmat!

Hur kan vårt val av mat påverka andra människors livsvillkor? Hur kan importerade jät-teräkor ställa till med stora ekologiska problem så långt bort från vårt eget middagsbord? Vad påverkar vårt val? Olika argument står mot varandra.

Deltagarna delas i två grupper som skall förbereda sig för en debatt om jätteräkor där den ena gruppen är för och den andra gruppen är emot. Deltagarna får information så att de kan företräda de två olika åsikterna och kan argumentera för dem.

• För: Jag älskar thaimat med läckra jätteräkor! Är det min sak att de påverkar natur och människor i tropikerna negativt? Varför säljs de då i affären?

• Plocka fram (i kokböcker eller via Internet) läckra recept med jätteräkor.

• Emot: Jag älskar thaimat men kan inte tänka mig att köpa jätteräkor när jag vet hur de odlas! Läs om hur räkorna förstör mark och vatten i stora områden i världen. An-vänd information i WWFs tidning ”Våra Ekologiska fotavtryck”, som kan laddas ner från www.wwf.se. Ladda ner eller beställ gärna WWFs fiskguide ”Fisk till middag”. På Naturskyddsföreningens webbplats: www.snf.se finns mer material, till exempel en Grön guide.

• Diskutera av hjärtans lust och kom ihåg att du spelar en roll vars åsikter du företrä-der!

• Olika åsikter som dykt upp under debatten sammanfattas med hjälp av en mind-map (tankekarta) där jätteräkor är utgångspunkten. På detta sätt kan åsikter och argu-ment bli tydliga och bearbetas i en diskussion.

• Diskutera utifrån mind-mapen, tankekartan, hur argument uppfattas när de bygger på olika grund, personliga åsikter kontra fakta från forskning. Fördjupa kunskaperna genom att bygga vidare i mind-mapen.

• Avsluta med en sammanfattning om olika dilemman man kan hamna i när det man vill äta för att det är gott kolliderar med villkor för människor och miljö i andra delar av världen.

• Har diskussionen påverkat deltagarnas inställning till jätteräkor? Hur? Använd gärna värderingsövningen ”Vad tycker du” på sidan 42 i detta häfte.

Syfte

En värderingsövning där eleverna lär sig argumentera utifrån olika ståndpunkter. I diskussionen väcks frågor om hur vår konsumtion här kan få konsekvenser för män-niskor i andra länder.

Diskutera av hjärtans lust och kom ihåg att du spelar

en roll vars åsikter du före-träder!


Syfte

Målet är att eleverna får kunskap om våra vanliga husdjur, de lär sig motivera val och åsikter och hantera begrepp som biologisk mångfald och ekologiska fotav-tryck.

Kalasmiddag - ditt val spelar roll!

Vilket val ur kalasmiddagens meny ger energi och näring utan att fördärva eller använ-da onödigt mycket resurser här i Sverige eller någon annanstans på jorden? Här sätter vi särskilt fokus på valet av kött. Det handlar om vilket som är bäst i den hållbara utvecklingen, den biologiska mångfalden – för vår och jordens hälsa.

Övningen handlar om de problem och möjligheter som finns vid köttproduktion men som konsumenten oftast inte känner till, tänker på eller förtränger. Vi skall fokusera på husdjurens liv och påverkan på miljön och vad olika val av maträtter betyder för hållbar utveckling.

Kalasmiddag Halstrade kycklingbröst med tomat- och mozzarellarisone samt tapenade

Grillad oxfilé med potatis och rotfruktspytt, tomatsalsa, kryddsmör och färska bönor

Senapsmarinerad karré bakad potatis med örtagårdsröra, tomatsallad

Grillad lammytterfilé med ratatouille och guacamole, serveras med en friterad potatiskaka

125 Kr

165 Kr

145 Kr

175 Kr


Arbetsgång Övningen sker i sex steg: Steg 1 och 2 är inledning och motivationsövning. Steg 3 innehåller traditionell undervisning som läraren förbereder och genomför utifrån gruppens förkunskaper och behov. Steg 4 låter eleven arbeta individuellt med att sätta gamla och nya kunskaper i ett sam-manhang. Steg 5 innehåller redovisning, reflektion och argumentation, och är ett spel. Steg 6 avlutar med en utvärdering efter de mål som finns i syftet.

Steg 1: Inledning Varje elev väljer sin maträtt efter menyn ovan. Gör detta innan arbetet pre-senteras eftersom eleverna inte ska vara medvetna om att deras val innebär inriktning i ett temaarbete.

Steg 2. Inventering av kunskap Genom denna snabbtest ska varje elev bli varse om sin kunskap eller okunskap i frågor om jord och djur. Låt tempot vara högt och markeringen av kunskapen blir tydlig. Rätt eller ja - stå upp! Fel eller nej - sitt ner! Nötkreatur och kyck-ling i frågorna handlar om djur som är avsedda för köttproduktion, inte djur som används för mjölk respektive ägg produktion.

1. Alla djur äter samma saker.

2. Många raser av nötkreatur och får mår bra om de får beta ute under hela året. På vintern behöver de ett tillskott av hö.

3. Gris och kyckling behöver ungefär samma föda som vi – det är bara bords-skicket som är annorlunda.

4. Foder till de allra flesta nötkreatur, kycklingar och grisar innehåller soja.

5. Vi svenskar äter för lite protein.

6. Fåren föder sina lamm på hösten.

7. Grisar och kycklingar måste ha protein precis som vi.

8. En hushållsgris lever gott på köksavfall. Så var det förr men det gäller inte för de flesta grisar idag.

9. Sojabönor odlas i Norge.

10. I betade hagar finns många olika blommor och insekter.

11. Jag vet vad biologisk mångfald är.

12. På åkrarna odlas bara mat som ska ätas av oss människor.

13. Gödsel är bra för djur.

14. Gödsel är bra för djurens mat.

15. En del av djurens gödsel, och en del av den konstgödsel man sprider ut på åkrarna, rinner ut i vattendragen.

16. Östersjön håller på att dö på grund av för mycket näring.


Gör om övningen, men nu får deltagarna samarbeta i små grupper och lämna in skriftliga svar. De ska också markera de frågor de är oense om och om de är osäkra på svaret.

Steg 3. Mer kunskap Låt grupperna samla mer kunskap. Tillgänglig tid, visade förkunskaper och deltagarnas motivation sätter gränserna. Välj ett eget upplägg som passar för att lotsa eleverna vidare.

Steg 4. Fördjupning Individuellt arbete om gris, får, nötkreatur eller kyckling utifrån det val av middagsrätt som gjordes i inledningen. Följande innehåll gäller för arbetet:

1. Uppfödning; Följ djuret från födsel till slakt. Har det fötts upp inomhus i stallar eller har det betat utomhus? I hagar eller på gödslade betesmar-ker? Fundera över uppfödningens energi- och vattenförbrukning under djurets livstid – jämför till exempel får och gris. Vad är kraftfodrets inne-håll och ursprung samt fodrets ekologiska fotavtryck, se sid 54.

2. Näringsläckage; Fosfor och kväve läcker från jordar som gödslas. Hur föds djuret upp? Odlas fodret i samma trakt som djuruppfödningen? Vad kan man göra åt problemet?

3. Vår och jordens hälsa; Olika kötträtter har olika ekologiska fotavtryck - hur ser ditt val ut? Ta reda på vårt behov av protein och hur mycket protein vi i genomsnitt äter här i Sverige. Vad finns det för andra möjliga proteinkällor?

Tänk också på djurens hälsa och våra behov av en vacker natur!

Steg 5 Redovisning, reflektion och argumentation Övningen, ett spel, tränar deltagarna i att använda fakta, helhetstänkande och att formulera en åsikt samt att motivera och testa sina argument. Det är viktigt att stämningen i gruppen är generös och tillåtande.

Steg 6 Utvärdering Inledningsvis finns mål för temaarbetet. Återkoppla genom att eleverna utvärderar temaarbetets plus och minus, gör en kunskapstest och/eller skri-ver en debattartikel.

Spelregler (steg 5)

Hållbar utveckling uppnås om man på olika nivåer gör kloka val där man tar med ekologiska samt sociala och ekonomiska perspektiv. Övningen kan genomföras utomhus på till exempel en gräsmatta där deltagarna tar ett steg framåt eller bakåt allt efter spelets gång. Det kan också spelas på ett rutat papper. Deltagarna arbetar i par eller i grupper om tre. En deltagare är mid-dagsgäst som ska försvara sitt val av rätt till kalasmiddagen som gjordes inled-ningsvis. Den eller de andra deltagarna är opponenter, de skall ifrågasätta valet av mat. Sedan byter deltagarna roller. Ett steg åt rätt håll för hållbar utveckling = ett kliv framåt Ett steg åt fel håll för hållbar utveckling = ett kliv bakåt Tveksamt, lite det beror på – korta av steget framåt eller bakåt Det är middagsgästen och opponenterna som avgör steglängden. Oenighet får man lösa med demokratiska spelregler precis som i samhället i stort.


Andra skolmaterial om mat och hållbar utvecklingÄt S.M.A.R.T. (Centrum för tillämpad näringslära)Materialet bygger på rapporten ”Ett första steg mot hållbara matvanor” och de svenska näringsrekmmendationerna i kombination med de svenska miljömålen. Ät S.M.A.R.T. förmedlar hur man kan äta så att både kroppen och miljön mår bra.

OH-material och flera faktahäften. Ät S.M.A.R.T. finner du på: www.folkhalsoguiden.se

Våra ekologiska fotavtryckHur hänger en vanlig svensk grillkväll ihop med förvandling av tropiska skogar? Mer än vi tror påverkar vi miljön i länder långt bort, vi gör ekologiska fotavtryck. En uppsättning elevblad informerar om odling, handel och konsumtion av palmolja, soja och tropiskt timmer. Lärarhandledningen ger förslag på metoder och aktiviteter i många ämnen. Rapporter finns för fördjupning. Riktar sig till skolår 7-9 och gymnasiet.

”Våra ekologiska fotavtryck” finner du på: www.wwf.se/utbildning Ett tryckt exemplar per skola skickas gratis mot fraktkostnad.

Det finns också en tillhörande video ”Maten som skövlar” att låna på landets AV-centra-ler.


Att mäta sitt ekologiska fotavtryckIdag är vi snart 7 miljarder människor på jordklotet som alla behöver mat och lämnar efter sig diverse avfall. År 2050 är vi kanske 9 miljarder eller ännu fler människor. Kommer maten att räcka? Vilka effekter har produktion och konsumtion av mat? Kan man mäta vilka avtryck som vi gör när vi äter isbergssallad och tomater? En del svar kan man få genom att mäta sitt ekologiska fotavtryck i en kalkylator. WWF har speci-aldesignat en skol-och elevkalkylator, se www.wwf.se/fotavtryckskalkylator. Här kan du testa hur stort ekologiskt fotavtryck du har. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på den yta som krävs för din konsumtion och den yta som krävs för allt avfall som du bidrar med. Om alla i världen levde som vi i Sverige skulle det behövas tre jordklot, men vi har bara en planet att leva på.

Skolkalkylatorn omfattar sex behovsområden: vatten, mat, energi, transporter, bygg-nader och avfall. Här kan elever och personal testa och synliggöra resultatet av arbetet med att minska sin skolas ekologiska fotavtryck.

I elevkalkylatorn kan du testa ditt ekologiska fotavtryck inom fem områden: mat, energi, transporter, kläder och avfall.

Det behövs energi för att värma upp bostaden du bor i, för att driva det motorfordon som kanske tar dig till skolan, du behöver mat varje dag och så vidare. Allt detta ska-par också avfall som måste tas om hand för att påverka miljön så litet som möjligt.

Knappa in värden för din familjs energianvändning i hemmet, den mat du brukar äta, hur du tar dig till och från skolan och hur mycket vatten familjen konsumerar. När du har knappat in dina värden om exempelvis mat så trycker du på knappen ”Uppdatera”. Kalkylatorn beräknar då ditt ekologiska fotavtryck. (» Se även användarhjälpen)

De olika delavtrycken (mat, energi, transporter och avfall) ger tillsammans ett värde på hela ditt ekologiska fotavtryck.

OBSERVERA att veckovärden anges i mat- och transportdelen och att årsvärden anges i energi- och avfallsdelen! Anpassa således din mätperiod så att de motsvarar dessa perioder!

Kalkylatorn räknar också ut hur mycket koldioxid som bildas. De alltmer ökande växt-husgaserna, bland annat koldioxid, orsakar den pågående klimatförändringen. När du har fått värdet för ditt eget ekologiska fotavtryck kan du jämföra det med andras avtryck. Vad kan du och din omgivning göra för att minska det ekologiska fotavtrycket och utsläpp av koldioxid?

Nu kan alltså skolan och dess elever få ett mått på matens och avfallets ekologiska fotavtryck. Gå till www.wwf.se/fotavtryckskalkylator

Hur väcker man engagemang för mat och hållbar utveckling?Ett rollspel med utgångspunkt i en gemensam middag, där familjemedlemmarna har olika åsikter om vilka råvaror som skall användas, kan vara ett sätt. Ett fis-kespel, där man samarbetar för att få så stor fångst som möjligt utan att fördärva förutsättningarna för kommande generationer, ett annat. Detta och flera andra övningar finns i häftet ”Mat på hållbar väg II” som du just nu håller i handen. På WWFs webbplats finns dessutom en kompletterande del med bland annat fakta, litteraturtips och en engelsk version av rollspelet.

Vår förhoppning är att häftet ”Mat på hållbar väg II” skall inspirera hela arbetslag och skolans elever att arbeta med dessa frågor. Det riktar sig framför allt till skolår 7-9 och gymnasiet.

Innovative recycling

www.stenametall.com

MIXEDSOURCES

• MAT PÅ HÅLLBAR VÄG IIWWF.SE

SE

If there is no URL

With URL - Regular

OR

Därför är vi härFör att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.

Därför finns vi

www.wwf.se

Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöeroch bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.

Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna. Telefon 08-624 74 00.

[email protected], plusgiro 90 1974-6, bankgiro 901-9746

Documents

Mat på hållbar väg I I · Biologi Centralt innehåll i årskurs 7-9 Natur och samhälle • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsu¬ment