Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 … · 2010-09-14 · ESRI (2004) Getting to Know ArcGIS Desktop. Second Edition Updated for ArcGIS 9. ESRI Press

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och

gymnasieskolan

Ämne: geografi

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 3

LGE015 Geografi för ämneslärare 1

15 högskolepoäng Geography for Teachers,

15 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den första kursen av åtta.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs

4. Innehåll Kursen ges på heltid under 10 veckor och består av följande delkurser:

Delkurs 1. Introduktion 5 hp Här ges en introduktion till geografiämnets grundläggande begrepp och karaktär, samt dess ställning och roll inom såväl utbildning som forskning. Delkursen behandlar ämnets framväxt, och ger geografiska aspekter på dagsaktuella problemställningar, från det lokala till det globala. Speciellt fokuseras klimatfrågan och genus i geografin utifrån begreppet hållbar utveckling. Kartan är ett centralt begrepp inom geografiämnet och moment med grundläggande kartografi, fjärranalys och

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN LGE015 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

geografiska informationssystem, GIS, (datorbaserad och digitaliserad form av kartografi) ingår. I delkursen introduceras ämnesdidaktik som integrerar geografins innehåll med undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet geografi, där analys av kursplaner och läromedel ingår. Vanliga elevuppfattningar inom skolämnet geografi och betydelsen av dessa uppfattningar för lärande och undervisning problematiseras.

Delkurs 2: Naturgeografi – Processer i naturen, 5hp

Delkursen behandlar bergarter och mineral och hur dessa genom skilda processer bryts ned, omvandlas, transporteras och sedimenteras. Vidare behandlas jordartslära och jordmånsbildande processer. Moment med grundläggande väderlekslära, Sveriges klimat och lokalklimat, moln- och vädersystem samt lokala och globala klimatfrågor ingår. Delkursen omfattar även exkursioner, fältstudier och övningar.

Delkurs 3: Kulturgeografi – Människans aktiviteter och nyttjande av jordens resurser, 5hp

Med utgångspunkt i naturförhållanden studeras människors vardagsliv och samhällets förändringsprocesser ur ett geografiskt perspektiv. Delkursen ska ge förståelse för hur samhället och landskapet förändras, beroende av sociala, ekonomiska, kulturella och politiska faktorer, vilka belyses utifrån olika geografiska nivåer med visst fokus på svenska förhållanden. Här behandlas hur befolkningsutveckling och resursfördelning påverkar olika näringars lokaliseringsmönster och bebyggelsens struktur. Exkursion ingår.

Genomförande

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, exkursioner och fältövningar. Deltagande i seminarier, laborationer, exkursioner och fältövningar är obligatoriskt.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs ha:

• Kunskap och förståelse för geografiska begrepp

• Kännedom om olika geografiska verktyg och elementär färdighet och förmåga att behandla geografisk information

• Grundläggande förståelse för processer i naturen

• Grundläggande förståelse för samhälls- och landskapsförändringar

• Kritiskt tolka information och identifiera geografiska problemställningar i samhället

• Diskutera och kritiskt reflektera över undervisning och elevers lärande av skolämnet geografi i relation till styrdokument och elevers olika förutsättningar


Sidan 3 av 3

6. Former för bedömning Delkurs 1. Skriftlig rapport och muntlig redovisning Didaktik, obligatorisk seminariebehandling

3 hp 2 hp

U/G/VG 1)

U/G/VG 1) Delkurs 2. Skriftlig tentamen

4 hp

U/G/VG 1)

Övningar och exkursion 1 hp U/G Delkurs 3. Skriftlig tentamen Övningar och exkursion

4 hp 1 hp

U/G/VG 1)

U/G

1) Sammanvägt betyg bestämmer kursens slutbetyg vilket utfärdas först när samtliga moment godkänts.

För betyg på hel kurs krävs att samtliga, inklusive obligatoriska moment är godkända.

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

10. Övrigt Viss undervisning kan i förekommande fall ges på engelska.

Sidan 1 av 1


Grundkurs, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur Litteratur som används på flera kurser i utbildningen markeras med (*).

Delkurs 1. Introduktion

* De Blij HJ, Muller P0 & Williams RS: Physical Geography of the Global Environment. senaste uppl. Wiley, Kapitel 1.

Forsberg G (2003) Genusforskning inom Kulturgeografin - en rumslig utmaning, Högskoleverket, Nationella sekretariatet för genusforskning. (Laddas ner från Internet) http://www.genus.se/Publikationer/genusskrifter/?languageId=100000

* Knox P L & Marston S A (2009): Fifth Edition Human Geography, Places and Regions in a Global Context, Pearson international Edition, kap 1 39s

* Hall, Alm, Ene, Jansson (2003): Introduktion till kartografi och geografisk information. Studentlitteratur

Åquist, Ann-Cathrine (1994): ”Kulturgeografins idéhistoria – en översikt.” I: Öhman, Jan (red): Traditioner i Nordisk kulturgeografi. Uppsala: Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrift, (s 1-13). (Laddas ner från GUL)

Artiklar

Didaktik

* Firth, Roger,. & Winter, Christine. (2007). Environmental Education Research, Volume 13, Issue 5 November 2007, pages 599 – 619. Constructing education for sustainable development: the secondary school geography curriculum and initial teacher training. 22 s. (Laddas från GUL)

* Lambert, D., & Balderstone, D. (2008). Learning to teach Geography in the Secondary school. London: Routledge. Hämtas på kursportalen. 15 sidor.

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET LITTERATURLISTA LGE015 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 2

* Kılınç, A., Stanisstreet, M., & Boyes, E. Turkish Students’ Ideas about Global Warming. International Journal of Environmental & Science Education, 2008, 3(2), 89 – 98. (Laddas ner från GUL)

* Möller, Jens Peter (2003). Geografididaktik. Perspektiv och exempel. Stockholm: Liber. 120 s. * Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och

vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.

* Skolverket (2004). Nationell utvärdering av grundskolan 2003 � Naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning i årskurs 9 (NU�03). Rapport 252, 51�107. Hämtas från www.skolverket.se

Urval av artiklar från svensk och internationell didaktisk litteratur.

Delkurs 2. Naturgeografi – Processer i naturen

* De Blij HJ, Muller P0 & Williams RS: Physical Geography of the Global Environment. senaste uppl. Wiley

* Bogren J, Gustavsson T & Loman (2008). Klimatförändringar. Studentlitteratur, Lund.

* Sveriges National Atlas (2003): Berg och Jord. SNA förlag.

Delkurs 3. Kulturgeografi – Människans aktiviteter och nyttjande av jordens resurser

*Knox PL & Marston SA (2009): Fifth Edition Human Geography, Places and Regions in a Global Context, Pearson international Edition, kap 1 39s.

Andersson Roger (2006): ’Breaking segregation’-rhetorical construct or effective policy? The case of the metropolitan development initiative in Sweden Urban Studies vol 43, No 4 s 787-799. www.ub.gu.se/e-tidskrifter/UrbanStudies

Kompendium/artiklar meddelas senare.

Referenslitteratur: Sveriges Nationalatlas (1997). Befolkningen. 2 utg. Höganäs: SNA/Bra böcker förlag. 150 s. Sveriges Nationalatlas (1995). Industri och service. Höganäs: SNA/Bra böcker förlag. 150 s. Sveriges Nationalatlas (2003). Västra Götaland., 8�80. Gävle: SNA förlag.

Sidan 1 av 3








Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den andra kursen av åtta.

3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs:

• LGE015 Geografi för ämneslärare 1




Sidan 2 av 3

Delkurs 1: Geografiska informationssystem, GIS 1, 7,5 hp

Delkursen ger en teoretisk och praktisk introduktion till geografiska informationssystem och olika principer för tillämpningar med GIS. Här behandlas centrala GIS-begrepp, metoder och teorier, datastrukturer, datafångst och grundläggande databashantering. Kursen innehåller ett antal övningar och obligatoriska inlämningsuppgifter i GIS vilket ger studenten grundläggande träning i att använda olika GIS-program varav en eller flera kan kopplas till delkurs 2, regionalgeografi.

Delkurs 2: Regionalgeografi, 7,5 hp

Med avstamp i en närmiljö knyts de olika delarna i LGE015 och LGE030 samman genom regionalgeografiska studier. Utgångspunkten är att analysera olika regioner och följa förändringsprocesser i landskapet utifrån ett geografiskt perspektiv i olika geografiska skalor. Studenten samlar in, bearbetar, tolkar, värderar och förmedlar geografisk information och visualiserar detta i kartor och/eller GIS. Fältstudier ingår. Ämnesdidaktik integrerar geografins innehåll i hela delkursen med undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet geografi, där analys av kursplaner och läromedel ingår. Didaktikinslagen integreras i hela kursen. Genomförande

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, exkursioner och fältmoment. Deltagande i seminarier, exkursioner och fältmoment är obligatoriskt.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

• Identifiera principer för tillämpningar med Geografiska Informationssystem (GIS) • Självständigt tillämpa GIS-teknik för enklare geografiska problemställningar • Förklara och motivera tillämpning av GIS som verktyg för att lösa enklare rumsliga problem

• Grundläggande kunskaper för att använda regionen som analysverktyg för att förstå

geografiska samband och sammanhang

• Beredskap att såväl ämnesteoretiskt som didaktiskt undervisa i geografi från en vetenskaplig grund

• Förståelse för hur kunskaper om grundläggande geografiska begrepp bedöms och betygsätts

6. Former för bedömning Delkurs 1. Skriftlig tentamen Övningar och inlämningsuppgifter

4 hp 3,5 hp

U/G/VG 1)

U/G Delkurs 2. Muntlig redovisning och skriftlig rapport

4,5 hp

U/G/VG 1)

Didaktik, obligatorisk seminariebehandling 3 hp U/G/VG 1)


Sidan 3 av 3

1) Sammanvägt betyg bestämmer kursens slutbetyg vilket utfärdas först när samtliga moment godkänts. För betyg på hel kurs krävs att samtliga, inklusive obligatoriska moment är godkända.





Sidan 1 av 1

LGE030, Geografi för ämneslärare 2 Grundkurs, 15 högskolepoäng


Delkurs 1. Geografiska informationssystem GIS I

Arnberg W (2006): Starta med Geografiska Informationssystem. ISBN 91-44-04544-1. Studentlitteratur, Lund. 99s.


* Harrie, L. (2008). Geografisk informationsbehandling: Teori, metoder och tillämpningar. Formas. ISBN 978- 9-540-6015-3.

ESRI (2004) Getting to Know ArcGIS Desktop. Second Edition Updated for ArcGIS 9. ESRI Press.

572 sidor. Mitchell, Andy (1999) The ESRI Guide to GIS Analysis. Volume I: Geographic Patterns

&Relationships. Environmental Systems Research Institute, Inc. 186 sidor. Aktuella artiklar Referenslitteratur Böcker Brodersen, Lars (2002) Kommunikation med kartor: Teori Och Metoder Inom Kartografi. Liber. Dorling, Daniel och Fairbairn, David (1997) Mapping. Ways of Representing the World. Longman,

Harlow. Granath, Lars och Elg, Margareta (2006) Konsten att framställa kartor – en handledning i kartdesign.

Studentlitteratur, Lund. 198 sidor. Kraak, Menno-Jan (2000) Web Cartography. Taylor & Francis Ltd.




Sidan 2 av 2

Delkurs 2. Regionalgeografi

Halvorsen K (1992): Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund

Kompendium: Regionalgeografi (Laddas ner från GUL)

Litteratur i anslutning till vald region och projektarbete

Didaktik

* Firth, Roger,. & Winter, Christine. (2007). Environmental Education Research, Volume 13, Issue 5 November 2007, pages 599 – 619. Constructing education for sustainable development: the secondary school geography curriculum and initial teacher training. 22 s. (Laddas från GUL)


* Kılınç, A., Stanisstreet, M., & Boyes, E. Turkish Students’ Ideas about Global Warming. International Journal of Environmental & Science Education, 2008, 3(2), 89 – 98. (Laddas ner från GUL)

* Möller, Jens Peter (2003). Geografididaktik. Perspektiv och exempel. Stockholm: Liber. 120 s. * Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och


* Skolverket (2004). Nationell utvärdering av grundskolan 2003 � Naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen och problemlösning i årskurs 9 (NU�03). Rapport 252, 51�107. Hämtas från www.skolverket.se


Sidan 1 av 3








Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den tredje kursen av åtta.




KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för

examenstillståndsansökan


Sidan 2 av 3


Delkurs 1: De stora systemen 7,5 hp

Med start i plattektoniken studeras det nuvarande landskapets utseende och de processer som skapat detta samt hur processerna ibland drabbar människor i form av s.k. naturkatastrofer. Vidare studeras jordens klimat�, jordmåns� och vegetationszoner och de olika förutsättningar dessa ger för mänsklig verksamhet och de annorlunda förhållanden en eventuell klimatförändring kan ge. Ämnesdidaktik integrerar delkursens innehåll med undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet geografi, där analys av kursplaner och läromedel ingår. Delkurs 2: Nord-Syd relationer och globala perspektiv 7,5 hp

Under delkursen studeras och problematiseras samband och beroenden mellan olika delar av världen bl.a. i form av den internationella arbetsfördelningen, handelsrelationer, resursfördelning och internationellt samarbete, men även den historiska bakgrunden till dessa relationer. Här introduceras även olika teoretiska perspektiv på utvecklingsfrågan, varvid olika kulturella, sociala och politiska system/strukturer studeras. I delkursen uppmärksammas även samband mellan genus och utveckling. Ämnesdidaktik integrerar delkursens innehåll med undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet geografi, där analys av kursplaner och läromedel ingår. Genomförande

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer, exkursioner och fältövningar. Deltagande i seminarier, laborationer, exkursioner och fältövningar är obligatoriskt.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:

• Redogöra för och analysera regionala variationer avseende förutsättningar och risker i världens natursystem och samhällets sårbarhet

• Redogöra för klimatvariationer- och förändringar över tid samt vilka konsekvenser det innebär för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor

• Redogöra för och analysera regionala variationer avseende resursfördelning i världen och betydelsen av internationella relationer

• Ha förståelse för ekologisk, ekonomisk och social hållbar samhällsutveckling

• Kunna diskutera hållbar utveckling med utgångspunkt i grundläggande geografiska kunskaper

• Ha tillägnat sig kunskap och färdigheter för att såväl ämnesteoretiskt som didaktiskt undervisa i geografi om naturliga risker, klimatförändringar, internationellt samarbete och hållbar utveckling


Sidan 3 av 3

6. Former för bedömning Delkurs 1. Skriftlig tentamen

4,5 hp

U/G/VG 1)

Övningar Didaktik, obligatorisk seminariebehandling

1,5 hp 1,5 hp

U/G U/G/VG 1)

Delkurs 2. Skriftlig tentamen

4,5 hp

U/G/VG 1)

Övningar 1,5 hp U/G Didaktik, obligatorisk seminariebehandling 1,5 hp U/G/VG 1)







Sidan 1 av 1

LGE045 Geografi för ämneslärare 3 Fortsättningskurs, 15 högskolepoäng


Delkurs 1. De stora systemen i naturen

* De Blij HJ, Muller P0 & Williams RS: Physical Geography of the Global Environment. senaste uppl. Wiley.

Bogren J, Gustavsson T & Loman G (1998): Klimatförändringar. Studentlitteratur, Lund.

Keller E & Blodgett R (2006): Natural Hazards. Earth’s processes as hazards, disasters and catastrophes. Pearson Prentice Hall

Delkurs 2. Nord-Syd relationer och globala perspektiv

* Knox P L & Marston S A (2009): Human Geography, Places and Regions in a Global Context, Pearson international Edition. (valda delar)

Williams G, Meth P & Willis K (2009): Geographies of developing areas. The global South in a changing world, Routledge: New York (428 sidor)

Kompendium: “Nord-Sydrelationer och globala perspektiv”

Didaktik inom båda delkurserna

* Lambert, D., & Balderstone, D. (2008). Learning to teach Geography in the Secondary school. London: Routledge. 15 s. (Laddas från GUL)

* Lindström, L. & Lindberg. V. (red). (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. HLS förlag.



Sidan 2 av 2

* Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se

Artiklar för nedladdning från GUL

Authentic learning for sustainable education

Blir världen bättre

Slum. Världens storstäder

Sidan 1 av 1








Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den fjärde kursen av åtta.





4. Innehåll Kursen ges på heltid under 10 veckor och består av ett självständigt arbete på 15 hp varav 2 hp utgörs av integrerad ämnesdidaktik. Arbetet utgör en fördjupning och specialisering inom ett av geografins ämnesområden och syftar till att utveckla förmågan till självständigt vetenskapligt arbete. Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om planering, materialinsamling, bearbetning och redovisning




Sidan 2 av 2

av projektarbete under lärares ledning. Under arbetet ska studenten använda lämpliga digitala verktyg som kan nyttjas i olika lärandesituationer. Vidare ingår en oppositionsuppgift samt deltagande i seminariebehandling av andra uppsatsarbeten.

Genomförande

Undervisningen består av handledning. Kursen ges på heltid under 10 veckor och kan med fördel förläggas utomlands. Studenten skall i så fall ha en handledare vid GU.


• Självständigt planera, genomföra samt redovisa en mer omfattande studie från det geografiska problemområdet samt därvid kunna tillämpa vetenskapliga metoder

• Visa förmåga att kritiskt tolka information, identifiera problemställningar, genomföra arbetet inom vissa bestämda tidsramar samt visa förmåga att presentera arbetet på ett vetenskapligt relevant sätt

• Värdera möjligheter och begränsningar med olika digitala verktyg i relation till specifika lärandesituationer vid genomförande av undervisning

• I form av en oppositionsuppgift kunna genomföra en kritisk analys och diskussion rörande ett geografiskt arbete

6. Former för bedömning Skriftlig uppsats och muntlig presentation 15 hp U/G/VG





Sidan 1 av 1

LGE060, Geografi för ämneslärare 4 Fortsättningskurs, 15 högskolepoäng


Självständigt arbete

Halvorsen K (1992): Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund

Litteratur i anslutning till valt arbete

Referenslitteratur Lindblad I-B. (1998): Uppsatsarbete: en kreativ process, Studentlitteratur, Lund.

Widerberg K. (1995): Att skriva vetenskapliga uppsatser, Studentlitteratur, Lund.


Didaktik

* Lambert, D., & Balderstone, D. (2008). Learning to teach Geography in the Secondary school. London: Routledge. 15 s. (Laddas från GUL)


* Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från www.skolverket.se C:a 100 s.




Sidan 2 av 2

Artiklar för nedladdning från GUL

Authentic learning for sustainable education

Blir världen bättre

Slum. Världens storstäder


Sidan 1 av 3


Fördjupningsnivå 15 högskolepoäng Geography for Teachers,






Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den femte kursen av åtta.









Sidan 2 av 3

Delkurs 1a: Specialisering mot naturgeografi 7,5 hp

Delkursen ger vidgade och fördjupade insikter i naturgeografins huvudområden. Människans påverkan på mark, luft och vatten beaktas speciellt. I anslutning till de olika momenten genomförs praktiska övningar inom naturgeografisk undersökningsmetodik och GIS. En exkursion ingår.

Delkurs 1b: Specialisering mot kulturgeografi 7,5 hp

Delkursen innebär en fördjupning i miljögeografi. Samspelet mellan samhälle och miljö behandlas dels ur landskapsperspektiv, med fokus på bevarandefrågor och naturvård, och dels ur rörlighets- och flödesperspektiv, med särskild vikt på resvanor.

Delkurs 2: Det föränderliga landskapet 7,5 hp I delkursen behandlas landskapets framväxt och förändring. Samspelet mellan människans aktivitet och naturens processer problematiseras utifrån olika landskapstyper och fördelningen stad – land. Under kursen utförs ett projektarbete som integrerar ämnesdidaktik och geografins innehåll med undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet geografi, där analys av kursplaner och läromedel ingår.

Genomförande



• Ha fördjupade kunskaper inom natur- eller kulturgeografi

• Ha ökade insikter i hur det geografiska landskapet förändras i olika tidsskalor

• Utifrån eget val ha ingående kunskaper om forskning, teoriutveckling, angreppssätt och metoder inom något av geografins områden

6. Former för bedömning Delkurs 1a. Skriftlig tentamen

3,5 hp

U/G/VG 1)

Övningar Exkursion

2 hp 2 hp

U/G U/G

Delkurs 1b. Skriftlig tentamen Övningar

4,5 hp 3 hp

U/G/VG 1)

U/G Delkurs 2. Projektarbete

5,5 hp

U/G/VG 1)

Didaktik, obligatorisk seminariebehandling 2 hp U/G/VG 1)



Sidan 3 av 3





10. Övrigt Exkursionen i delkurs 1a medför merkostnader för studenten.

Viss undervisning kan i förekommande fall ges på engelska.

Sidan 1 av 1


Grundkurs, 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Delkurs 1a. Specialisering mot naturgeografi

Climate Change 2007: The Physical Science Basis - Summary for policy makers http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-spm.pdf - Chapter 1 Historical Overview of Climate Change Science http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-chapter1.pdf - Chapter 3 Observations: Surface and Atmospheric Climate Change http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-chapter3.pdf

Summerfield M.A (1999): Global Geomorphology: An Introduction to the Study of Landforms Artiklar

Delkurs 1b. Specialisering mot kulturgeografi

Purvis M & Grainger A. (ed.): Exploring Sustainable Development. Geographical Perspectives.

Earthscan Publ. Ltd. (401 s) Artikelsamling i Miljögeografi (Handelsboden på Handelshögskolan) Två valfria artiklar i vetenskapliga tidskrifter inom relaterade ämnen

Delkurs 2. Det föränderliga landskapet

**) Carlestam & Solbe (1991) Om tidens vidd och tingens ordning. Sid 19-97 Byggforskningsrådet 1991

PREL LITTERATURLISTA för examenstillståndsansökan KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07



Sidan 2 av 2

*) Fredén, C. (1998) Landskapets förändring. Sid 192-197. I SNA Berg och Jord, Curt Fredén (red).

*) Goudie, A. (2000) Kap 2. The human impact on vegetation. Sid 23-64. I The human impact on

the natural environment. 6th ed. Blackwell. *) Lidmar, K. (1998) Berggrundens ytformer. Sid 44-49. I SNA Berg och Jord, Curt Fredén (red). **) Muir, R. (1999) Approaches to Landscape. 303 sid. MacMillan Press. *) = naturgeografilitteratur **) = kulturgeografilitteratur

Didaktik

Litteratur som används på flera kurser i utbildningen markeras med (*).

* Lambert, D., & Balderstone, D. (2008). Learning to teach Geography in the Secondary

school. London: Routledge. Hämtas på kursportalen. 15 sidor.


* Pettersson A. (2007): Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. Lärarförbundet

* Samuelsson Jansdotter M & Nordgren, K. (red). (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups



Granskning av prov, skapar egna prov, bedömningsmallar och bedömningskriterier.

Analys av läromedel som finns på marknaden

Sidan 1 av 3








Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet och utgör den fjärde kursen av åtta.










Sidan 2 av 3


Delkurs 1: Geografiska dilemman – hållbar utveckling 7,5 hp

Mänsklig verksamhet på jorden, såväl produktion (jord- och skogsbruk, industriell verksamhet och transporter) som konsumtion får konsekvenser med lokal, regional och global räckvidd. Samhällets olika handlingsalternativ för hållbar utveckling behandlas. Vattenresursfrågor samt det växande problemet med avfallshantering är exempel på geografiska dilemman som behandlas under delkursen. Fältmoment och exkursion ingår. Ämnesdidaktik integrerar delkursens innehåll med undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet geografi, där analys av kursplaner och läromedel ingår.

Delkurs 2: Geografiska informationssystem, GIS 2, 7,5 hp

Delkursen ger en fördjupning och praktisk tillämpning av geografiska informationssystem och olika principer för tillämpningar med GIS. Under kursen lär sig studenten att själv skapa en digital karta, koppla denna karta till statistiska data och analysera resultatet med hjälp av de analysmetoder som finns tillgängliga i GIS-programvaran. Under kursen utförs ett projektarbete där kursdeltagaren tillämpar GIS-metodiken på ett problem inom sitt specialområde. Arbetet kan utföras enskilt eller i mindre grupp. Här ges också en möjlighet till fördjupning inom något specialområde inom GIS. Ämnesdidaktik integrerar delkursens innehåll med undervisning och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till kursens innehåll och skolämnet geografi, där analys av kursplaner och läromedel ingår.

Genomförande

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, exkursioner och fältövningar. Deltagande i seminarier, exkursioner och fältövningar är obligatoriskt.


• Ha förståelse för ekologisk, ekonomisk och social hållbar samhällsutveckling

• Ha medvetenhet om geografiska dilemman och kunna relatera samband mellan naturförhållanden, samhällsorganisation och resursanvändning i såväl ett regionalt som globalt sammanhang

• Grundläggande geografiska kunskaper för att kunna problematisera människors hanterande av jordens resurser och gestalta det i elevers läroprocesser

• Ha färdigheter i att kunna skapa och använda digitala kartbaser med hjälp av GIS-programvara

• Ha förmåga att kunna genomföra ett GIS-projekt på egen hand eller i grupp


Sidan 3 av 3

• Ha tillägnat sig kunskap och färdigheter för att såväl ämnesteoretiskt som didaktiskt undervisa i geografi om internationellt samarbete och hållbar utveckling

6. Former för bedömning Delkurs 1. Skriftlig tentamen Exkursion Didaktik, obligatorisk seminariebehandling

4,5 hp 1,5 hp 1,5 hp

U/G/VG 1)

U/G U/G/VG 1)

Delkurs 2. Skriftlig rapport och muntlig redovisning Övningar Didaktik, obligatorisk seminariebahandling

4,5 hp 1,5 hp 1,5 hp

U/G/VG 1)

U/G U/G/VG 1)






10. Övrigt Exkursionen innebär merkostnader för studenten

Viss undervisning kan i förekommande fall ges på engelska.

Sidan 1 av 3

LGE090 Geografi för ämneslärare 6 Fortsättningskurs 15 högskolepoäng


Delkurs 1. Geografiska dilemman – hållbar utveckling

Sveriges Nationalatlas (1997): Miljön. 2 utg. SNA/Bra böcker förlag. Sveriges Nationalatlas (2003): Västra Götaland. SNA/Bra böcker förlag. Wärneryd O, Hallin P-O & Hultman, J (2002): Hållbar utveckling, Studentlitteratur, Lund.

Planera med miljömål! En vägvisare (2000). Rapport inom SAMS-projektet. Boverket och Naturvårdsverket (http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/ )

Stenseke M (2000): En orientering i fysisk planering. Kompendium/ bokhandeln Handelshögskolan. Artiklar/stenciler

Delkurs 2. Geografiska informationssystem GIS 2


* Harrie, L. (2008). Geografisk informationsbehandling: Teori, metoder och tillämpningar. Formas. ISBN 978- 9-540-6015-3.

ESRI (2004) Getting to Know ArcGIS Desktop. Second Edition Updated for ArcGIS 9. ESRI Press.

572 sidor. Mitchell, Andy (1999) The ESRI Guide to GIS Analysis. Volume I: Geographic Patterns

&Relationships. Environmental Systems Research Institute, Inc. 186 sidor.



Sidan 2 av 3

Referenslitteratur Böcker Brodersen, Lars (2002) Kommunikation med kartor: Teori Och Metoder Inom Kartografi. Liber. Dorling, Daniel och Fairbairn, David (1997) Mapping. Ways of Representing the World. Longman,

Harlow. Granath L & Elg M (2006) Konsten att framställa kartor – en handledning i kartdesign.

Studentlitteratur, Lund. 198 sidor. * Hall, Alm, Ene, Jansson (2003): Introduktion till kartografi och geografisk information.

Studentlitteratur

Kraak, Menno-Jan (2000): Web Cartography. Taylor & Francis Ltd. Artiklar Harris, Trevor M; Weiner, Daniel; Warner, Timothy A och Levin, Richard (1995) Pursuing Social

Goals Trough Participatory Geographic Information Systems. I: Pickles, John (red) (1995) Ground Truth – The Social Implications of Geographic Information Systems. Guildford Press, New York.

Ek, Richard (2001) ”Behovet av ett reflexivt förhållningssätt till GIS”. Nordisk Samhällsgeografisk

Tidsskrift, nummer 33, sidor 25-46. Kwan, Mei-Po (2004) “GIS Methods in Time-Geographic Research: Geocomputation and

Geovisualization of Human Activity Patterns”. Geografiska Annaler, volym 86, nummer 4, sidor 267-280.

Pavlovskaya, Marianna (2002) “Mapping Urban Change and Changing GIS: other views of economic

restructuring”. Gender, Place and Culture - A Journal of Feminist Geography, Volym 9, nummer 3, sidor 281-289.

Sick Nielsen, Thomas Alexander och Harder Hovgesen, Henrik (2005) ”Urban fields in the making:

new evidence from a Danish context”. Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie, volym 96, nummer 5, sidor 515-528.

Didaktik



* Pettersson A. (2007): Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. Lärarförbundet

* Samuelsson Jansdotter M & Nordgren, K. (red). (2008). Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups


Sidan 3 av 3



Granskning av prov, skapar egna prov, bedömningsmallar och bedömningskriterier.

Analys av läromedel som finns på marknaden

Sidan 1 av 3




Avancerad nivå/Second Cycle



2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet och utgör den sjunde kursen av åtta.








PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan PREL KURSPLAN för



Sidan 2 av 3


Delkurs 1a: Specialisering mot naturgeografi – Klimatförändringar 7,5 hp

Delkursen avser att ge studenten kunskap i historisk, nuvarande och framtida status på klimatförändringar, markanvändning, skog och dess förändring. Speciellt fokus ligger på markanvändning och klimat samt de processer som orsakar markanvändningsförändringar i utvecklingsländer.

Delkurs 1b: Specialisering mot kulturgeografi 7,5 hp

Delkursen behandlar geografins idéhistoria och utveckling som vetenskap, dess uppdelning på olika inriktningar (kulturgeografi, ekonomisk geografi och geografi) samt olika teoretiska perspektiv och forskningsinriktningar. Vidare behandlas kvalitativa och kvantitativa metoder samt uppsats- och forskningsmetodik.

Delkurs 2: Geografiskt läromedel 7,5 hp

Delkursen integrerar didaktik, teori, praktik och lärande med utgångspunkt i läraryrket. Ämnesdidaktikens grundfrågor, ”vad, varför, hur och för vem” ställs i relation till de tidigare kursernas innehåll och skolämnet geografi. Studenterna ska gruppvis tillverka ett geografiskt läromedel inklusive lärarhandledning.

Genomförande



• ha grundläggande kunskap och färdighet om klimatförändringsteori, scenariobildning och tillförlitlighet i klimatscenarier (delkurs 1a)

• ha insikt om markanvändning och skog i relation till klimatförändringar/variationer och

samhällsbehov (delkurs 1a)

• vara väl förtrogen med och ha insikt om geografins idéhistoriska utveckling (delkurs 1b)

• vara väl förtrogen med, ha insikt om samt kritiskt kunna bedöma olika vetenskapsuppfattningar (delkurs 1b)

• visa insikt om dels hur samhällsutvecklingen under olika tidsepoker har påverkat

geografiämnets utveckling, samt dels ha insikt om kunskapens roll i samhället i stort och människors ansvar för dess användning och därvid vara väl förtrogen med etiska krav och aspekter på forskningen (delkurs 1b)

• producera ett läromedel på vetenskaplig grund


Sidan 3 av 3

• välja, anpassa och tillgängliggöra information för att utveckla ett djupinriktat lärande

• värdera möjligheter och begränsningar med olika digitala verktyg, material och medier i relation till specifika lärandesituationer vid utveckling och genomförande av undervisning

• självständigt i lärarrollen använda sina kunskaper i geografi och didaktik med reflekterade val

av arbetssätt och modeller och med hänsyn till förutsättningar, aktuell forskning och beprövad erfarenhet

6. Former för bedömning Delkurs 1a. Skriftlig tentamen Muntlig redovisning och skriftlig rapport

5 hp 2,5 hp

U/G/VG1)

Delkurs 1b. Skriftlig tentamen Skriftlig rapport Delkurs 2. Läromedel Didaktik, obligatorisk seminariebehandling

5 hp 2,5 5 hp 2,5 hp

U/G/VG1) U/G U/G/VG1)

U/G/VG1) 1) Sammanvägt betyg bestämmer kursens slutbetyg vilket utfärdas först när samtliga moment godkänts. För betyg på hel kurs krävs att samtliga, inklusive obligatoriska moment är godkända.





Sidan 1 av 1

LGE105 Geografi för ämneslärare 7 Fördjupningsnivå 15 högskolepoäng


Delkurs 1a. Specialisering mot naturgeografi

Goudie, A. (2006): The human impact on the natural environment. Past, present and future. 6th edition, Blackwell 357 s.

Delkurs 1b. Specialisering mot kulturgeografi

Flowerdew R & M D (Eds.) (2005) Methods in Human Geography. A guide for students doing a research project, second edition, Pearson: Harlow, 337 sidor Gren M & Hallin P-O (2003): Kulturgeografi – en ämnesteoretisk introduktion, Liver: Malmö, 214 sidor Thuren, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare, andra upplagan, Liber: Malmö, 176 sidor

Kompendium och artiklar: ca. 110 sidor Delkurs 2: Geografiskt läromedel

Hedman, Jenny, Lundh, Anna (2009), Informationskompetenser, Carlssons bokförlag Karlson, Tomas (red), 2009, Teknik och lärande, Carlssons bokförlag * Lambert, D., & Balderstone, D. (2008). Learning to teach Geography in the Secondary

school. London: Routledge. Hämtas på GUL. 15 sidor.

Larsson, Göran (red) 2009, Organisation, teknik och lärande, Carlssons bokförlag Linderoth, Jonas, 2009, Individ, teknik och lärande, Carlssons bokförlag



Sidan 2 av 2

* Lindström, L. & Lindberg. V. (red). (2005). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma

och utveckla kunskap. HLS förlag.



Läromedel som finns på marknaden

Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och


Sidan 1 av 1




Avancerad nivå/Second Cycle



2. Inplacering Kursen ges på avancerad nivå.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasiet och utgör den sista kursen av åtta.











Sidan 2 av 2

4. Innehåll Kursen ges på heltid under 10 veckor och består av ett självständigt examensarbete på 15 hp. Arbetet utgör en fördjupning och specialisering inom ett av geografins ämnesområden och syftar till att utveckla förmågan till självständigt vetenskapligt arbete. Kursens syfte är att ge kunskaper om planering, materialinsamling, bearbetning och redovisning av projektarbete under lärares ledning. Det självständiga arbetet skall förena två verksamheter, lärarens och forskarens. Studenten skall genom examensarbetet kunna visa att hon eller han kan använda sig av vetenskapliga metoder och teorier både i sitt kommande yrkesarbete och som en förberedelse för en eventuell forskarutbildning.

Genomförande

Undervisningen består av handledning. Kursen ges på heltid under 10 veckor och kan med fördel förläggas utomlands. Studenten skall i så fall ha en handledare vid GU.


• Självständigt kunna planera, genomföra samt redovisa en mer omfattande studie från det geografiska problemområdet samt därvid kunna tillämpa vetenskapliga metoder

• Visa förmåga att kritiskt tolka information,identifiera problemställningar, genomföra arbetet inom vissa bestämda tidsramar samt visa förmåga att presentera arbetet på ett vetenskapligt relevant sätt

6. Former för bedömning Skriftlig uppsats och muntlig presentation

15 hp

U/G/VG





Sidan 1 av 1

LGE120 Geografi för ämneslärare 8 Fördjupningsnivå 15 högskolepoäng

Obligatorisk litteratur

Artiklar och aktuell litteratur inom valt forskningsområde.

Referenslitteratur: Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och


Bjereld, U. m fl. (2009). Varför vetenskap? Lund, Studentlitteratur. 115s. Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund,

Studentlitteratur. 260s.


Sidan 1 av 3

VFU 1 7,5 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.


GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 3

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.


- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.


Sidan 3 av 3

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]


9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 2 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den andra av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll

VFU2 är ämnesrelaterad och utgör den första av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att utveckla en handlingskompetens utifrån de kunskaper som har vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. Den förmåga till observation som utvecklats under VFU1 tar studenten med sig även i genomförande VFU, men här riktas också blicken mot sig själv och sitt handlande.

Under VFU 2 ska studenten analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som i tidigare kurser har behandlats under den högskoleförlagda



Sidan 2 av 2

delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig lägger grunden till förmågan att reflektera över sitt handlande i skolan och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- visa bredd och djup inom sitt ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt

- visa förmåga att samarbeta med lokala lärarutbildare

- kunna utgå ifrån elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling

- visa förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med viss självständighet

- visa förmåga att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling

- visa grundläggande digital kompetens och självständigt kunna använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

- i sitt pedagogiska arbete kunna utgå från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- visa förmåga till tydlighet och struktur i sitt ledarskap

- kunna identifiera konfliktsituationer samt försöka hantera dem utifrån en demokratisk värdegrund

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under



Sidan 2 av 2

den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt

Documents

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 … · 2010-09-14 · ESRI (2004) Getting to Know ArcGIS Desktop. Second Edition Updated for ArcGIS 9. ESRI Press