Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och … · 2010-09-14 · Kursen 1-15 hp består av följande två delkurser: Kontrastiv grammatik och skriftlig

Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och

gymnasieskolan

Ämne: engelska

Preliminära kursplaner och litteraturlistor

Sidan 1 av 5

Engelska för ämneslärare 1 15 högskolepoäng

English for Teacher Education and Training, Introductory Course 1 15 higher education credits

Grundnivå/First Cycle

1. Fastställande Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen. Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.

Ansvarig institution: Medverkande institutioner: Utbildningsområde:

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den första kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den första kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den första kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den första kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.

Kursen kan även ingå i en generell examen.

3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställt) För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv B samt En B eller motsvarande. Dessutom följande godkända kurser:

KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för

examenstillståndsansökan

GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx

Sidan 2 av 5

4. Innehåll Kursen 1-15 hp består av följande två delkurser: Kontrastiv fonetik, uttal och muntlig framställning 7,5 hp och Engelska: lärande, undervisning och bedömning 7,5 hp.

Konstrastiv fonetik, uttal och muntlig framställning (7,5 hp) Contrastive phonetics, pronunciation and oral proficiency (7.5 hecs) Engelskan ljudsystem studeras under kontrastiva jämförelser med i första hand svenskan, men också men några i Sverige vanliga modersmål bland invandrarelever. Studenterna får öva sig i att läsa fonetisk transkription och i att själva transkribera ord och text. Den egna förmågan att uttala engelska och genomföra muntliga framträdanden tränas. Denna muntliga framställning tränas genom presentationer av ämnesområden som är professionsanknutna genom sitt innehåll. Det egna uttalet tränas i bl a språklabb och med hjälp av webbapplikationer, uttalsfel analyseras och metoder att avhjälpa dessa studeras. Studenterna får också en orientering om betydande regionala varianter av engelska.

Engelska: lärande, undervisning och bedömning I, 7,5 hp English: Learning, Teaching and Assessment I, 7.5 hecs I kursen ingår en översikt av ämnesdidaktisk forskning om lärande och undervisning i språk förr och nu och Europarådets arbete med språkundervisning samt internationella studier presenteras. Gällande styrdokument som kursplanen i engelska för grundskolan och ämnesplanerna för gymnasieskolan analyseras i samband med diskussioner om hur elevernas receptiva, produktiva och interaktiva färdigheter kan utvecklas i språkklassrummet. Nationella diagnos- och provmaterial i engelska analyseras och bedömning och betygssättning behandlas. Alternativa bedömningsformer som främjar elevers lärande diskuteras.

5. Mål Som första kurs inom ämnesstudier i engelska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i engelska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika komponenter till att ge studenten ökad praktisk förmåga att använda engelska i muntlig kommunikation och ökade kunskaper om lärande, undervisning och bedömning i engelska. Under kursen skall studenterna få del av forskningsrön inom för yrket relevanta områden som språkvetenskap och språkdidaktik.

Studenten förväntas efter avslutad kurs

1. ha kännedom om och förmåga att analysera, beskriva och förklara centrala egenskaper i det engelska språkets uttalsstruktur ur ett kontrastivt perspektiv med språkvetenskapliga termer och begrepp för att kunna stödja elevers muntliga språkutveckling


Sidan 3 av 5

2. kunna tala och samtala på på engelska med gott uttal och utan störande fel samt kunna ge en muntlig presentation inför gruppen 3. ha goda kunskaper om och förtrogenhet med målen för skolans språkundervisning enligt kursplan och ämnesplaner samt känna till forskning om språkinlärning och kritiskt kunna granska och beskriva språkinlärningsmetoder och processer samt utvärdera dessa utifrån grundläggande språkdidaktiska kunskaper

4. kunna beskriva vad en kommunikativ, funktionell språksyn innebär för lärande och undervisning samt kunna använda alternativa bedömningsformer (formativa och summativa) för att kunna dokumentera och betygssätta elevers språkliga förmåga i relation till mål och kunskapskrav

6. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat.

För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter.

Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro.

För student som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får inte delta i nya prov för högre betyg. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

7. Betyg Fylls i av UFL:s kansli.

8. Kursvärdering Fylls i av UFL:s kansli.

9. Kurslitteratur Se separat litteraturlista.

10. Övrigt Undervisningsspråk är engelska (huvudsakligen) och svenska.


Sidan 4 av 5

Engelska för ämneslärare 1, 15hp Preliminär litteraturlista

Kontrastiv fonetik, uttal och muntlig framställning 7,5 hp

Dalton, Christiane & Seidlhofer, Barbara (1994). Pronunciation. Oxford: OUP. 206 s.

Roach, Peter (2001). Phonetics. Oxford: OUP. 128 s.

Fonetik: Övnings- och kompletteringskompendium

Stott, Rebecca, Young, Tory & Bryan, Cordelia (2001). Speaking Your Mind – Oral Presentation and Seminar Skills. Harlow: Longman. 136 s

Engelska: Lärande, undervisning och bedömning I, 7,5 hp

Hedge, Tricia (2000). Teaching and Learning in the Language Classroom. Oxford: OUP. C:a 170 s.

Skolverket (aktuella styrdokument). Grundskola och gymnasieskola. Kursplan och ämnesplaner i engelska

Skolverket (2001). Språkboken. Stockholm: Liber Distribution. C:a 265 s. Kan laddas ned från: www.skolutveckling.se/publikationer

Rapporter och övrig litteratur på webben enligt anvisningar under kursen.

Exempel på referenslitteratur:

Skolverket (aktuella läroplaner)

Norstedts stora engelsk-svenska ordbok, 3rd ed. 2000.

Norstedts stora svensk-engelska ordbok, 3rd ed. 2000.

Norstedts svensk-engelska ordbok 2nd ed. 1994.

Norstedts engelsk-svenska ordbok 2nd ed. 1994.

Prismas stora engelska ordbok 1997.

Svensk-engelsk ordbok (Natur och Kultur, new 1992).

Cambridge Advanced Learner's Dictionary. (CUP, new 2003).

Collins COBUILD English Dictionary for Advanced Learners (Collins, 4th ed. 2003).


Sidan 5 av 5

Longman Dictionary of Contemporary English (Longman, 4th ed. 2003).

Longman Pronunciation Dictionary (paperback, Longman, 2nd ed. 2000).

Macmillan English Dictionary for Advanced Learners (Macmillan, new 2002).

Oxford Advanced Learner's Dictionary of Current English (OUP, 6th ed. 2000).

Random House Webster's Dictionary of American English (Random House, new 1997).

The American Heritage Dictionary of the English Language (paperback, Dell Publishing Co. 4th ed. 2000).

The Concise Oxford Dictionary. (OUP 10th ed. 2000).

För förbättrad vokabulär rekommenderas som stöd:

Hargevik, Stieg & Stevens, Michael. English Synonyms and False Friends. Liber (1978 eller senare upplagor).

Hübinette, Lars & Odenstedt, Bengt. Useful Expressions in English .(Studentlitteratur 1993).

McCarthy, Michael & O’Dell, Felicity. English Vocabulary in Use – Upper-Intermediate. (CUP, 2001).

McCarthy, Michael & O’Dell, Felicity. English Vocabulary in Use – Advanced. (CUP, 2002).

Seidl, Jennifer & McMordie, W. English Idioms and How to Use Them (OUP, 5th ed. 1988).

Sidan 1 av 5

Engelska för ämneslärare 2 15 högskolepoäng

English for Teacher Education and Training, Introductory Course 2 15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den andra kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den andra kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den andra kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den andra kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställda) För tillträde till kursen krävs grandläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv B samt En B eller motsvarande. Dessutom följande godkända kurser:

PREL KURSPLAN för examenstillståndsansökan


Sidan 2 av 5

4. Innehåll Kursen 1-15 hp består av följande två delkurser: Kontrastiv grammatik och skriftlig språkfärdighete del I (7,5 hp) och Text & kultur med inriktning mot ungdomslitteratur 7,5 hp.

Kontrastiv grammatik och skriftlig språkfärdighet, del I (7,5 hp) Contrastive Grammar and Written Proficiency, Part I (7.5 hecs)

Delkursen består av två spår: det ena med förklarande grammatik och det andra med det egna skrivandet i fokus, båda med ett givet kontrastivt perspektiv. Efter en inledande genomgång av centrala termer och begrepp studeras engelskans grammatiska system under jämförelser med i första hand svenskan, med också med några i Sverige vanliga modersmål bland invandrarelever. Den egna förmågan att tillämpa standardspråkets krav i fråga om grammatik tränas.

Skrivdelens kärna är skrivövningar som tränar såväl grammatisk korrekthet som presentationsstruktur, ordval och stil. Här görs språkligt kontrastiva jämförelser av olika slag med det egna materialet som underlag. Skrivträningen är processinriktad, kamrat- och lärarrespons ingår och man lär sig arbeta med texter som ett medel att förbättra sitt eget språk och sin språkliga medvetenhet, bl a genom s k ’intensive reading’. Studenterna får också en orientering om aktuella centrala referensverk. Vidare får studenterna göra en granskning av digitala verktyg som kan användas dels för den egna språkfärdigheten men även i den pedagogiska verksamheten.

Text & kultur med inriktning mot ungdomslitteratur 7,5 hp Text and Culture including Fiction in English for and about Young People (7.5 hecs)

Kursen innebär studium och diskussion av tryckta texter, inklusive genomgång av relevant terminologi för textanalys, men det ingår också arbete med andra medier. Delkursen behandlar kultur- och samhällsförhållanden i anslutning till de texter som läses och därvid behandlas t ex genusperspektiv och migrationsfrågor. Engelskspråkig litteratur skriven för ungdomar läses och studeras ur olika aspekter. Vidare betonas textläsningens betydelse för egen and andras språkutveckling.

5. Mål Som andra kurs inom ämnessstudier i Engelska syftar kursen till att hos studenterna lägga en grund för utveckling av sådana kunskaper och färdigheter som gör att de kan undervisa i engelska i enlighet med intentionerna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner som gäller för den svenska skolan.

Tillsammans syftar kursens olika komponenter till ökad praktisk förmåga att använda engelska och ökade kunskaper om språk och litteratur samt om lärande, undervisning och bedömning i engelska. Under kursen skall studenterna få del av forskningsrön om för yrket relevanta områden som litteraturvetenskap, språkvetenskap och språkdidaktik.


Sidan 3 av 5


1. ha kännedom om och förmåga att analysera, beskriva och förklara centrala egenskaper i det engelska språkets grammatiska struktur ur ett kontrastivt perspektiv med språkvetenskapliga termer och begrepp

2. kunna redogöra för systematiska grammatiska skillnader mellan engelskan och framförallt svenskan (men även vanliga invandrarspråk) och kunna diskutera hur och varför dessa skillnader kan leda till systematiska svårigheter hos elever

3. kunna självständigt skriva sammanfattningar på engelska med god presentationsstruktur och utan störande avvikelser från standardspråket, samt arbeta aktivt med texter för att förbättra egna och andra kunskaper inom t ex vokabulär, fraseologi och grammatisk struktur

4. kunna redogöra för och kritiskt granska användningen av digitala verktyg i undervisningen

5. kunna redogöra för kultur- och samhällsförhållanden i några engelskspråkiga länder på ett medvetet sätt och diskutera skönlitterära texter (från tiden efter 1900) från olika delar av den engelskspråkiga världen skrivna för ungdomar eller fokuserade på ungdomars levnadsvillkor, samt ha kännedom om litteraturvetenskapliga centrala termer och begrepp


För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. Normalt prövas både specifikt ämnesinnehåll och didaktiska aspekter. Kursinslag av examinerande typ, t ex muntliga redovisningar, enskilt eller i grupp, kräver obligatorisk närvaro.







Sidan 4 av 5


Kontrastiv grammatik och skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp

Textkompendium med övningar. The Use of Grammar. 100 s.

Ljung, Magnus & Ohlander, Sölve (1992). Gleerups engelska grammatik. Gleerups. 323 s.

Övningskompendium. English Grammar Study Questions. C:a 40 s.

Smitterberg, Erik (2007). Spotting the Error. A Problemsbased Workbook on English Grammar and Usage. Lund: Studentlitteratur. 156 s.

Språkfärdighetskompendium. ca 55 s.

Estling Vannestål, Maria (2009) Lära påInternet. Lund: Studentlitteratur. 138 s.

Swan, Michael & Smith Bernard (2001 2nd ed) Learner English.. A teacher's guide to

interference and other problems. Cambridge: CUP. ca 350 s.

Text och kultur, inklusive engelskspråkig ungdomslitteratur, 7,5 hp

* Dahl, Roald Witches. ca. 100 s.

Griffith, Kelley. Writing Essays About Literature. Thomson. C:a 200 s.

*Morrison, Toni. Sula. 170 s.

Reynolds, Kimberley (2004). Modern Children’s Literature. Palgrave. C:a 100 s.

*Russell, Willy. Educating Rita. 140 s.

*Swindells, Robert. Stone Cold. 144 s.


Skolverket (aktuella läroplaner, kursplan och ämnesplaner)





Sidan 5 av 5



















OBS! * framför böcker i listan markerar skönlitteratur.

Sidan 1 av 5

Engelska för ämneslärare 3,

15 högskolepoäng English for Teacher Education and Training, Intermediate Course 3

15 higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den tredje kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den tredje kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den tredje kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den tredje kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställda) För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Dessutom följande godkända kurser:

Engelska för ämneslärare, grundkurs 1


KURSPLAN XXX111 Gäller fr.o.m. ht 07 PREL KURSPLAN för

examenstillståndsansökan


Sidan 2 av 5

4. Innehåll Kursen består av följande två delkurser: Konstrastiv grammatik och skriftlig språkfärdighet del II, (7,5 hp) och Kultur, litteratur & språkets variationer i samhället (7,5 hp)

Kontrastiv grammatik och skriftlig språkfärdighet del II (7,5 hp) Contrastive Grammar and Written Proficiency, Part II (7.5 hecs)

Delkursens grammatiska del bygger vidare på motsvarande moment i grundkursen för att fördjupa kunskaperna i engelsk grammatik och utöka dem med semantiska och pragmatiska resonemang. Engelskans grammatiska system studeras ur ett fördjupat språkvetenskapligt och didaktiskt perspektiv med användning av modern grammatisk terminologi. Delkursen innehåller också diskussion av grammatiska problem från olika teoretiska utgångspunkter, inklusive ett visst mått av multikontrastivt perspektiv.

Kursen syftar också till att ge ökad säkerhet vad beträffar ordförråd, form, fraseologi samt strukturering av text. Undervisningen omfattar produktion av t ex kortare texter, uppsatser och översättningar samt diskussion av de texter som producerats. Uppsatserna skrivs delvis med processinriktad metodik.

Kultur, litteratur & språkets variationer i samhället (7,5 hp) Culture, Literature and Language Variation in Society (7.5 hecs)

Delkursen har två spår som tillsammans ger en grundläggande litterär och språklig översikt. Det ena spåret bygger vidare på grundkursens fonetik och grammatik och belyser det engelska språkets utveckling dels i ett historiskt perspektiv och dels som en översikt över andra viktiga aspekter på språklig variation i engelskan . Till dessa aspekter hör t ex regionala, sociala variationer eller könsperspektivet på språket, som faktorer att räkna med vid språklig kommunikation. Begrepp som Global English och dagens utveckling av engelskan ingår också. Valda delar ut texter om det engelska språket och dess variationer läses, liksom korta, kulturhistoriskt viktiga textexempel, som belyser den språkliga utvecklingen.

Det andra spåret bygger vidare på och fördjupar kunskaper om kultur och litteratur genom läsning och diskussion av ett urval brittiska skönlitterära texter från renässansen, upplysningstiden och romantiken, ett begränsat antal litteraturkritiska texter samt texter som ger en översikt över periodernas litterära och kulturella kontext.

Denna delkurs läses under den utlandsförlagda vistelsen om 5 veckor som erbjuds inom Engelska fortsättningskurs 3. I delkursen ingår föreläsningar och workshops som bl a tar upp datorn i undervisningen, litteraturpedagogik m m. Inom kursen görs studiebesök på skolor, kulturinstitutioner m m.


Sidan 3 av 5

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs

1. på ett övergripande sätt kunna redogöra för den engelskpråkiga ungdomlitteraturens historiska utveckling och dessutom kunna diskutera ungdomslitteraturens tradition utifrån olika litteraturkritiska/teoretiska perspektiv

2. kunna visa på interkulturella aspekter samt belysa hur dessa kan användas i språkundervisningen

3. ha kännedom om olika språkliga variationsperspektiv, såsom historiskt, socialt, regionalt, stilistiskt, genremässigt, samt kunna diskutera och förklara språkliga förhållanden i den moderna engelskan i relation till språkhistoriska företeelser och begrepp

4. ha kännedom om engelskans moderna utveckling

5. kunna redogöra för och ha kännedom om hur kulturstudier kan användas i undervisningen samt kunna göra jämförelser med utbildningsystem några engelskspråkiga länder

6. på ett klart och överskådligt sätt, och på god engelska, kunna redogöra för vad som i grova drag kännetecknar den brittiska litteraturen och dess sociala och kulturella kontext under renässansen, upplysningstiden och romantiken, visa kännedom om ett antal representativa författare från vardera av dessa perioder, samt kunna diskutera och analysera ett urval av deras verka både som enskilda texter och i förhållande till respektive periods rådande stil- och tankeideal.








Sidan 4 av 5


Kontrastiv grammatik och skriftlig spårkfärdighet del II, 7,5 hp

Johansson, Stig & Lysvåg, Per (1987). Understanding English Grammar. Part l: An Overview. Scandinavian University Press. C:a 300 s.

Textkompendium. LEN 210 Grammar Course Text Compendium. C:a 30 s.

Övningskompendium . Study question and Key (Kursportalen).

Artikar enligt anvisningar under kursen. Ca 12 s.

Swan, Michael & Smith Bernard (2001 2nd ed) Learner English.A teacher's guide to

interference and other problems. Cambridge: CUP. ca 350 s.

Referenslitteratur

Ljung, Magnus & Sölve Ohlander (1992). Gleerups engelska grammatik. Gleerups förlag. (Alternativt: Svartvik/Sager (1996) Engelsk Universitetsgrammatik)

Kultur, litteratur och språkets variationer i samhället 7,5hp

Aitchison, Jean (2001). Language Change; Progress or Decay? C:a 300 s.

Crystal, David (1997). The Cambridge Encyclopaedia of the English Language.

Textkompendium. Del I. From Indo-European to Modern English. C:a 70 s.

Textkompendium. Del II. Variation in English. C:a 40 s.

Shakespeare, Macbeth

The Norton Anthology of English Literature. 8th ed. Vol B. The Sixteenth Century/ The Early Seventeenth Century

The Norton Anthology of English Literature. 8th ed. Vol C. The Restoration and the Eighteenth Century

The Norton Anthology of English Literature. 8th ed. Vol D. The Romantic Period




Sidan 5 av 5





Svensk-engelsk ordbok (Natur och Kultur, ny 1992).

Cambridge Advanced Learner's Dictionary (CUP, ny 2003).



Macmillan English Dictionary for Advanced Learners (Macmillan, ny 2002).


Random House Webster's Dictionary of American English (Random House, ny 1997).

The Concise Oxford Dictionary (OUP 10th ed. 2000).

The American Heritage Dictionary of the English Language (paperback, Dell Publishing Co., 4th ed. 2000).

Wells, John C. Longman Pronunciation Dictionary (paperback, Longman, 2nd ed. 2000.

For increased vocabulary:

McCarthy, Michael & Felicity O’Dell. English Vocabulary in Use – Upper-Intermediate (CUP, ny 2001).

McCarthy, Michael & Felicity O’Dell. English Vocabulary in Use - Advanced (CUP, ny 2002).

Hargevik, Stieg & Michael Stevens. English Synonyms and False Friends. Liber 1978 eller senare upplagor av andra förlag.

Hübinette, Lars & Bengt Odenstedt (1993). Useful Expressions in English. Studentlitteratur).

Seidl, Jennifer & W. McMordie. English Idioms and How to Use Them. OUP, 5th ed. 1988.

Sidan 1 av 5

Engelska för ämneslärare 4,

15 högskolepoäng English for Teacher Education and Training, Intermediate Course 4





2. Inplacering

Kursen ges på grundnivå och ingår dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7-9 där den utgör den fjärde kursen av sex (totalt 90hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den fjärde kursen av tre (totalt 45hp) som andra eller tredjeämne; dels i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den fjärde kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbete) som förstaämne alternativt den fjärde kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne.


3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställda) För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Dessutom följande godkända kurser:





Sidan 2 av 5

4. Innehåll Kursen består av följande två delkurser: Kulturstudier och ungdomlitteratur för lärare (7,5 hp) och Engelska: lärande, undervisning och bedömning, del II (7,5 hp)

Kulturstudier och ungdomlitteratur för lärare (7,5 hp) Cultural Studies and Youth Fiction for Teachers (7.5 hecs) Delkursen består av två spår: den ena, Kulturstudier (Cultural Studies), för samman tre nyckelområden – kultur, litteratur och pedagogik – och omfattar diskussion kring kulturstudier, både ur historisk och pedagogisk synvinkel och tar upp hur studiet av litterära ungdomstexter, klassiska som moderna, kan fungera som en viktig resurs i engelskspråkiga kulturmöten i klassrummet.

I det andra spåret läses och diskuteras ett urval klassiska och moderna skönlitterära texter skrivna för ungdomar, samt ett begränsat antal litteraturkritiska texter som get ett mer analytiskt perspektiv på den engelskspråkiga ungdomslitteraturens historiska utveckling och teoribildning.

Engelska: lärande, undervisning och bedömning, del II (7,5 hp) English: Learning, Teaching and Assessment, Part II (7.5 hecs) I kursen fördjupar studenterna sina språkdidaktiska kunskaper om lärande, undervisning och bedömning i engelska för grundskolan (åk7-9) och gymnasieskolan. Planering av engelskundervisning fokuseras och undervisningsmaterial granskas och analyseras utifrån olika faktorer som främjar elevernas språkutveckling och kommunikativa kompetens. Didaktiska perspektiv ges på hur ungdomslitteratur kan användas i språkundervisningen och det vidgade textbegreppet presenteras, bl a digitala medier. En fördjupad analys görs av hur olika bedömningsformer (formativa och summativa) påverkar elevers lärande.

5. Mål Kursens allmänna syfte är att med grundkursen som bas ge fortsatt utbildning för yrkesverksamhet som lärare i engelska. Detta mål skall uppfyllas via utbildningsmoment som ger fördjupade kunskaper om kultur och ungdomslitteratur, samt ökad kunskap inom språkdidaktik, inklusive tillämpningar i skolundervisningen. Under utbildningen skall studenterna också få del av forskningsrön inom för yrket relevanta områden som språkvetenskap och språkdidaktik.


1. kunna redogöra för kultur- och samhällsförhållanden i några engelskspråkiga länder på ett medvetet sätt och kunna relatera ungdomskultur till litterära texter

2. redogöra för litteraturens roll i språkundervisningen samt hur arbete med litteratur i olika åldersgrupper kan bedrivas på ett språkutvecklande sätt


Sidan 3 av 5

3. kunna planera, genomföra och utvärdera lärande och undervisning i olika målgrupper och kritiskt kunna använda och analysera olika undervisningsmaterial och digitala verktyg för språkinlärning

4. bedöma och betygsätta elevers språkliga förmåga i relation till kunskapskrav i kursplan och ämnesplaner







10. Övrigt

Undervisningsspråk är engelska (huvudsakligen) och svenska.


Sidan 4 av 5


Kulturstudier och ungdomslitteratur för lärare 7,5hp

Collie, Joanne & Slater, Stephen (1987). Literature in the Language Classroom. Cambridge: Cambridge UP. C:a 270 s.

Higson, Charlie. Silverfin. C:a 300 s.

Ballantyne, R.M. The Coral Island. C:a 260 s.

Reynolds, Kimberley (2004). Modern Children’s Literature. Palgrave. C:a 200 s.

Engelska: lärande, undervisning och bedömning II 7,5hp

Hedge, Tricia (2000). Teaching and Learning in the Language Classroom.. Oxford: OUP. C:a XXX s.

Skolverket (aktuella läroplaner, kursplan och ämnesplaner)

Skolverket (2001). Språkboken. Stockholm: Liber Distribution. Kan laddas ned från: www.skolutveckling.se/publikationer

Rapporter och övrig litteratur på webben enligt anvisningar under kursen.

Ytterligare litteratur enligt senare planering tillkommer.







Svensk-engelsk ordbok (Natur och Kultur, ny 1992).

Cambridge Advanced Learner's Dictionary (CUP, ny 2003).



Macmillan English Dictionary for Advanced Learners (Macmillan, ny 2002).


Sidan 5 av 5


Random House Webster's Dictionary of American English (Random House, ny 1997).

The Concise Oxford Dictionary (OUP 10th ed. 2000).

The American Heritage Dictionary of the English Language (paperback, Dell Publishing Co., 4th ed. 2000).

Wells, John C. Longman Pronunciation Dictionary (paperback, Longman, 2nd ed. 2000.

For increased vocabulary:

McCarthy, Michael & Felicity O’Dell. English Vocabulary in Use – Upper-Intermediate (CUP, ny 2001).

McCarthy, Michael & Felicity O’Dell. English Vocabulary in Use - Advanced (CUP, ny 2002).

Hargevik, Stieg & Michael Stevens. English Synonyms and False Friends. Liber 1978

eller senare upplagor av andra förlag.

Hübinette, Lars & Bengt Odenstedt (1993). Useful Expressions in English. Studentlitteratur).

Seidl, Jennifer & W. McMordie. English Idioms and How to Use Them. OUP, 5th ed. 1988.

Sidan 1 av 6

Engelska för ämneslärare 5

15 högskolepoäng English for Teacher Education and Training, In-depth Course 5





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den femte kursen av åtta (totalt 120hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den femte kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen.

3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställda) För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Dessutom krävs följande godkända kurser:

Engelska för ämneslärare, grundkurs 1 Engelska för ämneslärare, grundkurs 2


4. Innehåll Kursen består av följande delkurser: Skriftlig språkfärdighet och stilistik (7,5hp) och



Sidan 2 av 6

Modern engelskspråkig litteratur (7,5hp)

Skriftlig språkfärdighet och skrivande (7,5hp)

Written Proficiency and Writing

Skriftlig framställning omfattande t.ex. sammandrag, utredande och argumenterande texter. Större krav än på grundkursnivå och fortsättningskursnivå ställs på grammatisk korrekthet och känsla för stilistik och presentationsstruktur. Följande moment behandlas: lärares feedback och bedömning av den egna och andras skriftliga produktion, språklig medvetenhet om stilnivåer och texttyper för att bl.a. förbereda det akademiska skrivandet av examensarbete 2 samt fördjupad kunskap om olika variationer i språket. Dessa moment utgör basen för en utökad förståelse vad gäller elevers språkfärdighet kontrastiva skillnader/likheter mellan språk.

En valbar kurs i engelskspråkig litteratur 7,5hp

Elective in English literature

Väljs ur ett urval temakurser som ges enligt kurskatalog, tex:

Temakurs: Brittisk litteratur från 1820 till 1960 (British Literature from 1820 to 1960), 7,5 hp

Läsning och diskussion av ett urval brittiska skönlitterära texter från viktoriansk och modern tid, ett begränsat antal litteraturkritiska texter samt texter som ger en översikt av periodernas litterära och kulturella kontext.

Temakurs: Brittisk litteratur efter 1960 (British Literature after 1960), 7,5 hp

Läsning och diskussion av texter omfattande brittisk skönlitteratur, litteraturhistoriska och litteraturkritiska texter samt sakprosa som behandlar tidens politiska och kulturella förhållanden.

Temakurs: Amerikansk litterär översiktskurs från 1800 till 1960 (American Literary Survey Course from 1800 to 1960) 7,5hp

Läsning och diskussion av ett urval engelskspråkiga skönlitterära texter från de romantiska, realistiska och moderna perioderna i amerikansk litteratur, ett begränsat antal litteraturkritiska texter samt texter som ger en översikt av periodernas litterära och kulturella kontext.

Temakurs: Amerikansk litteratur efter 1960 (American Literature after 1960), 7,5 hp

Läsning och diskussion av texter omfattande engelskspråkig amerikansk


Sidan 3 av 6

skönlitteratur, litteraturhistoriska och litteraturkritiska texter samt sakprosa som behandlar tidens politiska och kulturella förhållanden.

5. Mål Kursens allmänna mål är att ge vidgade kunskaper om det engelska språket och den engelskspråkiga världens litteratur, kultur, och samhällsförhållanden samt förbättrad praktisk språkfärdighet.


- ha uppnått ökad färdighet i framför allt argumenterande skriftlig framställning vad beträffar disposition, sammanhang, stil, ordförråd, grammatik, fraseologi och stavning.

- ha en bredare kunskap om synonymer, nära synonymer och så kallade "false friends". Dessa områden utgör basen för en utökad förståelse vad gäller elevers språkfärdighet, och kontrastiva skillnader och likheter mellan språk

- besitta kunskap om ett antal representativa författare från litterärt signifikanta perioder under den tidsrymd som täcks av kursen, samt kunna diskutera och analysera ett urval av deras verk både som enskilda texter och i förhållande till respektive periods rådande stilideal och tankeströmningar

- ha en uppfattning om samspelet mellan samhälle, kultur och litterär förnyelse under den tidsrymd som täcks av kursen

- ha utökat sin kunskap om litterära former och genrer av betydelse under de olika litterära perioder som ingår i kursen






Sidan 4 av 6


10. Övrigt

Undervisningsspråk är engelska (huvudsakligen) .


Sidan 5 av 6

Engelska för ämneslärare 5, 15hp

Preliminär litteraturlista

Skriftlig språkfärdighet och skrivande (7,5hp)

Compendium of exercises

Björk, Lennart & Räisänen, Christine. Academic Writing: A University Writing Course

Ytterligare kurslitteratur planeras tillkomma senare

Valbar kurs i engelskspråkig litteratur 7,5hp

3-5 litterära verk typiska för tidsperioden plus kompendium beroende på val av delkurs.

















Sidan 6 av 6








Sidan 1 av 5

XXX111, Engelska för ämneslärare 6, 15 högskolepoäng English for Teacher Education and Training, In-depth Course,





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och ingår i Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan där den utgör den femte kursen av åtta totalt 120hp inklusive examensarbeten) som förstaämne alternativt den femte kursen av sex (totalt 90hp) som andraämne. Kursen kan även ingå i en generell examen.

3. Förkunskapskrav (studiegångar ej fastställda) För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och godkänd kurs (betygskrav G/3) Sv B alt. Sv2 B samt En B eller motsvarande. Dessutom krävs följande godkända kurser:



4. Innehåll Kursen består av två delkurser om vardera 7,5hp som väljs ur ett urval temakurser som ges enligt kurskatalog, t ex:



Sidan 2 av 5

Språkliga kurser, t ex:

Populärkultur och det engelska språket 7,5 högskolepoäng (Pop Culture and the English Language)

I delkursen används en eklektisk metod för språkvetenskaplig analys av populärkultur på engelska. De studerande får en kort genomgång av lämpliga metoder inom sociolingvistik, konversationsanalys, diskursanalys och semiotik som exemplifieras och studeras med hjälp av utvalt material som t.ex. sångtexter, tidningsspråk, dialoger i TV-program och film, reklamspråk, elektronisk kommunikation, osv.

Språkinlärningsteorier med fokus på engelska som andra och främmande språk (Second and Foreign Language Learning Theories with Special Reference to English) 7,5 högskolepoäng

Studium och diskussion av forskningsrön inom områden som språkinlärningsteorier, språkvetenskap och språkdidaktik. Genomgång av språkinlärningsteorier och forskningsrön samt deras tillämpning i engelskundervisningen. Diskussion kring ett antal "case studies" inom språkinlärningsforskningen. Analys av centrala begrepp som strategier, språklig medvetenhet, kontrastiva studier mm.

Litterära kurser, t ex:

Temakurs: Postkolonial engelskspråkig litteratur efter 1945 (Postcolonial Literature in English after 1945) 7,5 högskolepoäng

Läsning och diskussion av engelskspråkig skönlitteratur, litteraturhistoriska och litteraturkritiska texter samt sakprosa som behandlar människors villkor i en postkolonial situation samt relevanta kulturella och politiska förhållanden, främst utanför Storbritannien och USA.

Temakurs: Temakurs med litterär/kulturell inriktning (Thematic Literary/Cultural Course) 7,5 högskolepoäng

Studier och diskussion av ett urval engelskspråkiga skönlitterära texter, litteraturhistoriska och/eller litteraturkritiska texter samt i förekommande fall övrig sakprosa eller andra medier (t.ex. film) av relevans för temat.

5. Mål Temakurs: Populärkultur och det engelska språket (Pop Culture and the English Language)

Efter avslutad kurs ska studenten:

- kunna använda populärkulturella medier (t.ex. film, musik, TV, internet, osv) för språkvetenskapliga studier av det engelska språket

- kunna förstå samspelet mellan språkbruket i populärkultur och språket i vardagssituationer, dvs. hur språket i populärkultur dels formas av och dels


Sidan 3 av 5

formar den allmänna kommunikationen människor emellan

- kunna redogöra för hur språket i populärkultur kan skapa och förmedla identitet och grupptillhörighet

- kunna beskriva utvalda icke-standardvarianter som förekommer i engelskspråkig populärkultur och förklara hur och varför de skiljer sig från så kallad ’standardengelska’

- kunna förstå hur språkliga representationer i populärkultur skapar och främjar olika sätt att betrakta sociala variabler såsom etnicitet, kön, socialgrupp, osv

- kritiskt kunna analysera språkbruket i massmedia med speciellt fokus på dess makt att vinkla språket i syfte att övertyga

Temakurs: Språkinlärningsteorier med fokus på engelska som andraspråk och främmande språk (Second and Foreign Language Learning Theories with Special Reference to English)


- känna till och kunna förklara de vanligaste centrala begrepp som används inom språkforskning och engelsk språkvetenskap inom området

- kunna redogöra för de vanligaste språkinlärningsteorierna och deras innehåll

Temakurs: Postkolonial engelskspråkig litteratur efter 1945 (Postcolonial Literature in English after 1945)


- ha inhämtat kunskap om engelskspråkig litteratur från t ex Afrika, Australien, Indien, Kanada, Nya Zeeland, och Västindien

- förstå och kunna på ett klart och överskådligt sätt, och på god engelska, redogöra för karakteristiska drag i berörda länders litteratur, kulturhistoria och politiska förhållanden

- ha fördjupat sin förmåga att handskas med begrepp som ofta används i beskrivningar av postkoloniala förhållanden, som t.ex. “multiculturalism”, etnicitet och ras

Temakurs: Temakurs med litterär/kulturell inriktning (Thematic Literary/Cultural Course)


- ha fördjupat och breddat sin kännedom om en avgränsad del av


Sidan 4 av 5

engelskspråkig litteratur och kultur

- kunna på ett klart och överskådligt sätt, och på god engelska, redogöra för de inhämtade kunskaperna i tal och skrift

6. Former för bedömning Varje delkurs examineras genom muntliga och/eller skriftliga tentamen (se beskrivning under respektive delkurs).




10. Övrigt

Undervisningsspråk är engelska (huvudsakligen) .


Sidan 5 av 5


Exempel på kurslitteratur valbara språkliga kurser:

Lightbown & Spada How Languages Are Learned

Brown & Rodgers Doing Second Language Research

samt kompendier för relevant delkurs.

Valbar kurs i engelskspråkig litteratur 7,5hp

3-5 litterära verk typiska för tidsperioden plus kompendium beroende på val av delkurs.

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 1, 15 högskolepoäng

Kursens engelska beteckning, xx higher education credits



Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta första självständiga arbete (Examensarbete 1) genomförs på grundnivå och fokuserar på forskningkonsumtion. I detta tränas studenten i att kritiskt och aktivt ta del av aktuell forskning inom sitt ämnesområde, liksom i att sammanställa och kommunicera detta i en vetenskaplig rapport. Examensarbetet genomförs med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnes-begrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 1 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet ska lägga grunden till studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten i direkt förhållande till sitt ämnesområde. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet ska alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet, med fokus på granskning av material framtaget med hjälp av olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan komma att organiseras i mindre grupper. Studentens självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet lägger studenten grunden till förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten ska efter avslutad kurs kunna: - självständigt identifiera ett utbildningsvetenskapligt problem,

- samla in, tolka, värdera och bearbeta empiriskt material och kunna argumentera för valda utbildningsvetenskapliga begrepp, metoder och teorier,

- visa förmåga att på vetenskapligt vis använda och bearbeta relevant litteratur, forskning och forskningsetiska förutsättningar,

- självständigt utarbeta en utbildningsvetenskaplig uppsats, där de vetenskapliga och didaktiska slutsatserna, liksom undersökningens betydelse för yrkesområdet klart kommuniceras

- kritiskt och konstruktivt granska slutsatserna och arbetsprocessen i det egna examensarbetet och att vid granskningen av densamma kunna motivera såväl de teoretiska och metodiska valen, som resultat och slutsatser,


Sidan 3 av 3

- med utgångspunkt i examensarbetets slutsatser identifiera behov av ytterligare kunskap för att kunna utveckla didaktisk och annan yrkesrelevant kompetens.

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.

7. Betyg Tregradig skala + individuell prestation.

8. Kursvärdering Återkoppling etc.


10. Övrigt

Sidan 1 av 3

XXX111, Självständigt arbete (examensarbete) 2, 15 högskolepoäng


Avancerad nivå/Second Cycle


Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt

2. Inplacering Kursen ges på [xxx] nivå.

Kursen ingår i [ange examen och inriktning] och utgör den [först, andra, etc.] kursen av [xxx]

3. Förkunskapskrav Se riktlinjer.

4. Innehåll Detta andra självständiga arbete (Examensarbete 2) genomförs på avancerad nivå och fokuserar på forskningproduktion. Detta innebär att studenten ytterligare tränas i att genomföra ett eget forskningsarbete med en tydlig och integrerad tillämpning av de metoder och teoretiska perspektiv som berörs i den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnestudierna och där erfarenheter från VFU beaktas och integreras. Examensarbetet ska ha utbildningsvetenskaplig inriktning. Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärarprogrammets olika delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-, grupp- som samhällsperspektiv.



Sidan 2 av 3

Examensarbete 2 innebär att skriva en vetenskaplig uppsats som syftar till att hos studenten utveckla ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till sin yrkesverksamhet. Examensarbetet skall även fördjupa studentens förmåga att självständigt och metodiskt bearbeta den kommande pedagogiska och didaktiska yrkesverksamheten. Det skall ske genom en tillämpning av och träning i att använda vetenskapliga teorier och metoder. Examensarbetet riktas också mot den kommande yrkesverksamheten genom att denna träning syftar till att man som lärare i framtiden bättre skall kunna granska och ta del av aktuell utveckling och forskning, och kunna integrera detta i verksamheten. Utbildningsvetenskapliga och professionsaspekter skall alltid beaktas och lyftas fram vid ämnesval och genomförande och då på ett integrerande sätt.

I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. I examensarbete ingår att redovisa resultaten i en vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig och konstnärlig praxis. Examensarbetet skall alltid baseras på vetenskapliga teorier och genomföras med vetenskapliga metoder som har relevans för det kommande läraryrket och dess pedagogiska och didaktiska verksamhet. Examensarbetet kan om så krävs innehålla olika former av metoder, material och gestaltning (t.ex. tillverkning, utställning eller direkt framförande; experiment eller simulering; text- och dokumentanalys, observation, intervju med kvalitativ eller kvantitativ ansats, enkät eller analys av befintligt källmaterial). En skriftlig rapport och diskussion kring teori och metodval i relation till valt problemområde skall alltid förekomma i alla former av examensarbeten, även de som innefattar någon form av gestaltning. Undervisningen består av handledning och seminarier. Handledning kan organiseras i mindre grupper. Studenternas självständiga arbete innefattar litteraturstudier, fältstudier, experiment och annan materialinsamling samt analyser med tillämpliga metoder samt författande av rapport.

5. Mål Det övergripande målet med kursen är att studenten ska fördjupa sin förmåga att planera och genomföra en utbildningsvetenskaplig uppsats av yrkesrelevans, för att ytterligare utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt till och i kommande yrket. Genom examensarbetet fördjupar studenten förmågan att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom området, liksom förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Studenten förväntas efter avslutad kurs: - visa en förmåga att självständigt formulera ett utbildningsvetenskaplig problem så att

komplexiteten i det valda problemet klart kommuniceras, och därvidlag kunna beakta och inbördes relatera etiska, vetenskapliga, kulturella, samhälleliga och individuella aspekter,

- visa en förmåga att självständigt motivera valt utbildningsvetenskapligt problemområde, teori(er),

metod(er) och empiriskt underlag, samt i analysen kunna relatera resultaten till såväl den


Sidan 3 av 3

verksamhet som examen avser, som aktuell forskning och vetenskaplig praxis inom området, - visa fördjupad kunskap om centrala begrepp inom huvudområdet samt dessas relevans för den

verksamhet som examen avser, - visa en hög hantverksskicklighet i förmågan att analysera och hantera utbildningsvetenskapliga

begrepp, metoder, teorier och aktuellt forskningsmaterial, samt i förmågan att dra slutsatser utifrån examensarbetets resultat,

- kunna identifiera en kunskapsutveckling i relation till aktuell forskning på det valda

problemområdet, - kunna självständigt kritiskt och konstruktivt granska det egna examensarbetet, genom att sätta in

detta i ett vidare teoretiskt och forskningsbaserat sammanhang, - kunna relatera undersökningens resultat till den verksamhet som examen avser på ett sådant sätt

att detta på ett reflekterat och bearbetat sätt integreras i hela examensarbetet, - visa god förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå och identifiera sitt behov av

ytterligare kunskap i syfte att utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet, - kunna ansvara för en vetenskapligt och didaktiskt konstruktiv muntlig seminariediskussion kring

sitt eget och en annan students självständiga arbete (examensarbete).

6. Former för bedömning Kursen examineras dels genom den vetenskapliga uppsatsen och eventuella övriga redovisningsformer som sammantaget utgör det självständiga arbetet, dels genom kursens avslutande seminarium (opposition), där studentens förmåga att vetenskapligt och didaktiskt konstruktivt diskutera det egnas och en annan students arbete bedöms.

Det självständiga arbetet genomförs i normalfallet individuellt och examinationen, inklusive kursens avslutande seminarium, genomförs på ett sådant sätt den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas.




10. Övrigt

Sidan 1 av 3

VFU 1 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt]

Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt]

Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering [Kursen ges på grundnivå inom respektive programs första termin.]

3. Förkunskapskrav [ännu ej fastställt]

4. Innehåll I VFU 1 lägger studenten grunden till sin förmåga att verka som lärare. Innehållet i VFU:n är nära sammankopplat med innehållet i de två delkurserna Lärande, utveckling och didaktik (UK 1B) och Styrsystem, organisation och bedömning (UK 2A).

Teman som tas upp i dessa kurser är skolan som organisation och bedömningens roll i denna, lärandeteorier, didaktiska modeller samt barns/elevers identitetsskapande. Särskilt problematiseras kommunikationens och informationsteknikens funktion inom dessa teman. VFU1 utgör dessutom en erfarenhetsbas för frågeställningar som behandlas i nästkommande kurs.



Sidan 2 av 3

Under VFU-kursen får studenten kännedom om lokal styrning och organisering av verksamheten, samt om olika former av kollegialt samarbete. Studenten ska utveckla kunskaper om hur lärare tillämpar styrdokument, hur stoff väljs ut och förmedlas, hur läromedel används och hur undervisningsinnehåll genomförs.

Kursen avser att utveckla studentens förmåga att systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar. Fokus ligger på undersökande VFU där studenten observerar den verksamhet man befinner sig i, och sedan reflekterar samt analyserar det man observerat med hjälp av de teoretiska verktyg den högskoleförlagda delen av utbildningen gett. I denna första VFU närmar sig studenten dessutom lärarrollen och skall pröva och ta ansvar för något eller några moment, det vill säga pröva på genomförande VFU. Med hjälp av didaktikens begrepp vad, hur och varför reflekterar studenten sedan över planeringen och genomförandet av dessa moment.

Som stöd för observationer och reflektioner som studenten gör under denna VFU-period deltar studenten i praxisseminarium som synliggör reflektioner kring undervisning och lärande, samt lyfter fram VFU:n som en möteplats för de olika aktörer som deltar i lärarutbildningen.

5. Mål Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- kunna analysera lärandesituationer utifrån minst två olika lärandeteorier

- kunna använda någon didaktisk modell för att planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet

- visa kunskap om bedömningens roll för elevers lärande och utveckling i den pedagogiska verksamheten på VFU-platsen

- kunna reflektera över informations- och kommunikationsteknikens betydelse i den pedagogiska verksamheten, både för lärandet och elevers gemensamma identitetsskapande

- kunna redogöra för vilka styrdokument som är styrande för den aktuella skolformen samt kunna reflektera över hur dessa omsätts i didaktisk verksamhet

- observera och reflektera över kommunikationens roll för den pedagogiska verksamheten,samt själv på ett aktivt och tydligt sätt kunna kommunicera med barn/elever/kollegor

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och en skriftlig VFU-rapport. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag inhämtas från lokal lärarutbildare [och eventuellt VFU-ledare] i ett särskilt utformat bedömningssystem.

Obligatorisk närvaro [omfattning ej fastställd]

7. Betyg Tregradig skala.


Sidan 3 av 3

[Regelverket anger att kriterier för G/VG ska finnas tillgängliga på förhand, men inte var.]


9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 4)

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 2 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng




Ansvarig institution: [ännu ej fastställt] Medverkande institutioner: [ännu ej fastställt] Utbildningsområde: [ännu ej fastställt]

2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den andra av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll

VFU2 är ämnesrelaterad och utgör den första av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att utveckla en handlingskompetens utifrån de kunskaper som har vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. Den förmåga till observation som utvecklats under VFU1 tar studenten med sig även i genomförande VFU, men här riktas också blicken mot sig själv och sitt handlande.

Under VFU 2 ska studenten analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som i tidigare kurser har behandlats under den högskoleförlagda



Sidan 2 av 2

delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig lägger grunden till förmågan att reflektera över sitt handlande i skolan och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.

5. Mål

Studenten förväntas efter avslutad kurs:

- visa bredd och djup inom sitt ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt

- visa förmåga att samarbeta med lokala lärarutbildare

- kunna utgå ifrån elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling

- visa förmåga att planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med viss självständighet

- visa förmåga att bedöma och dokumentera elevers lärande och utveckling

- visa grundläggande digital kompetens och självständigt kunna använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten

- i sitt pedagogiska arbete kunna utgå från vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

- visa förmåga till tydlighet och struktur i sitt ledarskap

- kunna identifiera konfliktsituationer samt försöka hantera dem utifrån en demokratisk värdegrund

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

VFU 3 för ämneslärare 7,5 högskolepoäng





2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den tredje av fyra VFU-kurser.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 1, samt [ännu ej fastställt] [för ämneslärare är VFU 2 placerad under samma del av samma termin, varför ett godkänt resultat på VFU 2 inte är rimlig].

4. Innehåll VFU3 är ämnesrelaterad och utgör den andra av två ämnesrelaterade VFU-kurser. Ett övergripande syfte med kursen är att bredda och fördjupa den handlingskompetens som vunnits tidigare under utbildningen. Fokus ligger på genomförande VFU där studenten utvecklar sin förmåga att agera i pedagogisk verksamhet inom sina ämnesområden. De förmågor som har utvecklats under VFU1 och VFU2 tar studenten med sig och utvecklar vidare.

Under VFU3 ges studenten tillfälle att vidareutveckla sin förmåga att analysera och reflektera över sina erfarenheter med utgångspunkt i vetenskapliga teorier och perspektiv som har behandlats under



Sidan 2 av 2

den högskoleförlagda delen av utbildningen. Detta ger en möjlighet att distansera sig från sitt eget handlande, vilket i sig möjliggör att reflektera över sitt handlande och vidareutveckla sin lärarskicklighet. Studenten får också utrymme att pröva sin didaktiska förmåga och att bearbeta dessa erfarenheter.


- visa förmåga till att aktivt delta i kollegialt samarbete för planering av undervisning inom sina ämnen

- självständigt kunna planera sin pedagogiska verksamhet och kunna relatera den till såväl kortare som längre perioder

- kunna analysera och bedöma elevers kunskaper utifrån befintliga betygskriterier

- visa förmåga att utifrån gjorda erfarenheter i sin pedagogiska verksamhet utveckla sin lärarskicklighet såväl generellt som inom aktuella ämnesområden

- kunna reflektera över, använda och stimulera elevers användning av informationsteknik som ett redskap för lärande

- kunna reagera konstruktivt i konfliktsituationer samt däri inbegripet förmåga att följa upp dessa

- visa självkännedom och empatisk förmåga

6. Former för bedömning

Kursens mål examineras genom praxisseminarier och ämnesdidaktiska besök. VFU-loggbok är underlag för övriga examinationsformer.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt].





9. Kurslitteratur

10. Övrigt

Sidan 1 av 1

XXX111, VFU 4, 7,5 högskolepoäng Kursens engelska beteckning, xx higher education credits




2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och utgör den fjärde av fyra VFU-kurser.

Kursen ingår i ämneslärarexamen.

3. Förkunskapskrav Godkänt resultat på VFU 3, samt [ännu ej fastställt].

4. Innehåll I VFU 4, som är den avslutande VFU-delkursen, skall det ske en syntes av de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under lärarprogrammets tidigare delar. Under denna kurs ska studenten ges möjlighet att utveckla en förmåga till spontant handlande, till en omdömesgillhet i sin värdering av det egna handlandet samt inse att utbildningens olika delar var för sig inte är tillräckliga i lärares yrkesutövning. Studenten ska ges ett ökat ansvar för lärararbetets alla delar och därigenom få möjlighet att utveckla sin professionella lärarroll. Detta inbegriper ett ledarskap såväl i klassrummet som i arbetet på skolan som helhet där främst arbetet med skolutveckling fokuseras i denna kurs.

Ett speciellt fokus under VFU 4 knyter an till centrala innehållsområden i 4B: Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete. Det handlar om att tillsammans med andra på skolan identifiera, initiera och genomföra ett utvecklingsarbete där relevanta forskningsmetoder tas i bruk för att åstadkomma såväl professionell utveckling (utveckla förståelsen) som skolutveckling (förbättring av praktik).



Sidan 2 av 2


- visa förmåga att omsätta goda och relevanta kunskaper i sina ämnen/ämnesområden samt ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper så att alla barn/elever ges möjlighet att lära och utvecklas

- kritiskt kunna analysera genomförandet av pedagogisk verksamhet, arbetssätt och metoder, att ge förslag till vad som krävs i aktuella situationer, samt att ge förslag till möjlig skolutveckling

- kunna ta ansvar, visa tydlighet, struktur och demokratisk öppenhet i sitt ledarskap

- självständigt och tillsammans med andra kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap

- kritiskt och självständigt kunna tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat och att därigenom bidra till utveckling av den egna praktiken samt skolans utveckling

- kunna analysera och granska det egna utvecklingsarbetets genomförande och betydelse för verksamheten generellt samt yrkets utveckling och kunna använda digitala redskap för presentation

6. Former för bedömning Kursens mål examineras genom praxisseminarier där en digital presentation av skolutvecklingsarbetet ska bedömas.

Bedömningsunderlag skapas i ett särskilt utformat VFU-bedömningssystem, där underlag kan inhämtas via lokal lärarutbildare, VFU-ledare och/eller ämnesdidaktiska besök [ännu ej fastställt]. Där bedöms studentens förmåga att ta ansvar för och genomföra lärarens arbete som helhet.





9. Kurslitteratur Björndal, Cato (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber. 152 s. (används även i VFU 1)

10. Övrigt

Documents

Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9 och … · 2010-09-14 · Kursen 1-15 hp består av följande två delkurser: Kontrastiv grammatik och skriftlig