Moment 10 - Människor med missbruksproblem

Moment 10 Socialtjnsten;

Mnniskor med missbruksproblem

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 10 Norrkping

Lrare: Andreas Roup Mnniskor med missbruksproblem

Moment 10 Socialtjnsten; Mnniskor med missbruksproblem

SyDe: A8 lra sig om socialtjnstens insatser i samhllet och vrden vid missbrukproblem. Ml: A8 f de kunskaper som krvs fr a8 kunna ge e8 go8 bemtande, ge god vrd och omsorg All vrdtagare som lider av missbruksproblem.

Planering Moment 10, Vecka 10

Dag Omrde Sidor i boken

Mndag Vad r beroende och missbruk? 201 205 Onsdag Socialtjnstens arbete vid

missbruksproblemaAk samt 205 207 vrd och behandling



Moment 10 Mnniskor med missbruksproblem Bakgrund En av socialtjnstens uppgiLer r a8 arbeta fr a8 frebygga missbruk av a l k o ho l o c h a n d r a b e r o e nde -framkallande medel. Kommunernas socialtjnst ska ka kunskapen om vad missbruk kan leda All och vilka mjligheter All hjlp det nns. Personer som har missbruksproblem ska f std och hjlp fr a8 komma ifrn si8 missbruk. Missbruksproblem r oLa orsak All andra sociala problem och drabbar ven missbrukarens fami l j och andra nrstende.



Vad r beroende och missbruk? Man mste skilja mellan beroende och missbruk. Beroende innebr a8 man anvnder en substans, exempelvis alkohol, narkoAka eller lkemedel, p e8 sdant s8 a8 man inte lngre kan styra ver det. E8 beroende kan startas i samband med a8 man vill dmpa knslor, ssom nedstmdhet och ngest, eller fr a8 man sker spnning. Nr man r beroende av en drog pverkas hjrnan. Hjrnans belningssystem skickar signaler som gr a8 man knner sig lycklig och njd nr man anvnt drogen. Vid beroende klarar man inte lngre av a8 bestmma ver si8 intag av drogen med den egna viljan. Missbruk r nr man vid upprepade Allfllen s8er sig sjlv i svra situaAoner p grund av a8 man anvnt en drog. Man kanske uts8er sig sjlv och andra i fara genom a8 kra raUull. Man kanske upprepade gnger kommer fr sent All jobbet p grund av bakfylla, eller man kanske frstr relaAonen All sin partner/familj fr a8 man vljer drogen i frsta hand.



Hur missbruk leder Lll beroende E8 lngt missbruk leder oDa Lll beroende. Nr personen blir medveten om vilka negaAva konsekvenser missbruket fr med sig kan det g a8 bryta. E8 beroende r svrare a8 ta sig ur och r drfr mycket allvarligare. A8 utveckla e8 beroende tar olika lng Ad eLersom mnniskor r olika knsliga. Dessutom framkallar olika droger beroende olika snabbt. N r m a n a n v n d e r d r o g e r k a r toleransnivn med Aden. Det innebr a8 man med Aden behver allt hgre doser av drogen fr a8 f samma eekt. Man kan inte sjlv sluta anvnda drogen och man kan inte kontrollera anvndandet. Det uppstr e8 starkt begr eller sug eLer drogen som r mycket svrt a8 st emot.



Utveckling av absLnens och dess konsekvenser

Nr man r beroende av en drog, som exempelvis alkohol, fr man absAnensbesvr nr man inte anvnder drogen. AbsAnens-besvr uppstr nr kroppen inte lngre fr den substans som drogen innehller. Symptomen vid absAnens r obehagliga fysiska och psykiska reakAoner ssom skakningar, illamende, ngest, koncen-traAonssvrigheter och smnproblem. Mnniskor som har utvecklat e8 beroende kan strunta i vikAga akAviteter som arbete, skola eller sociala kontakter med familj och vnner. A8 terhmta sig eLer e8 beroende tar lng Ad.



Olika droger Vad r en drog? En drog enligt svensk vrddeniAon r en substans som kan leda All fysisk och/eller psykisk beroendeutveckling. Allts r allt du kan bli beroende av en drog enligt vrden. En drog enligt juridisk deniAon r en substans som framkallar e8 rus. Det nns allts en skillnad mellan vrddeniAon (som kommer frn Socialstyrelsen) och juridisk deniAon. VikAgt r a8 frst a8 inte alla droger r narkoAkaklassade. NarkoAka r en olaglig drog. Exempel p droger som inte r narkoAkaklassade r vissa former av Spice, alkohol och tobak. Exempel p narkoAkaklassade droger r cannabis och kokain. Oavse8 vilken drog en mnniska anvnder innebr det risker. Hur farlig en drog r beror inte bara p om den r ddlig eller om den leder All skador p kroppen. Droger kan frndra och pverka en mnniskas liv p era olika s8. Exempelvis kan alkohol leda All vld och pverka familj och anhriga mycket negaAvt.



Olika droger Beslagtagning 2011 genom Polis & Tull



Olika droger Alkohol Alkohol r en drog som r Allten i vrt samhlle. Det innebr dock inte a8 alkoholen r ofarlig. Missbruk av alkohol leder, precis som missbruk av andra droger, All bde fysiska och psykiska skador. Om man dricker mycket alkohol under en lngre Ad kar risken a8 utveckla e8 beroende. Missbruk av alkohol r e8 stort problem i Sverige. Man rknar med a8 ungefr 1 miljon mnniskor har en riskabel alkoholkonsumAon i Sverige. Det r allts 1 av 10 svenskar! Flera tusen personer dr varje r p grund av sjukdomar eller skador som orsakats av alkoholdrickande. Cirka 20 % av alla paAenter som tas in i akutsjukvrden i Sverige har alkoholproblem och inom den psykiatriska sjukvrden r siran cirka 40 %!



Olika droger Alkohol Man kan sga a8 alkohol stller All med problem p 3 olika s8: 1) Alkohol har en giDig eekt p kroppens vvnader och organ.

Alkohol kan ge upphov All mnga olika sjukdomar p exempelvis lever, hjrta, hjrna och blodkrl.

2) Alkohol leder All berusning som gr aQ omdmet pverkas. En berusad person kan gra saker som hen inte skulle gra i e8 nyktert Allstnd. Det en person gr i berusat Allstnd kan ge upphov All vld eller olycksfall.

3) Lngvarigt anvndande av alkohol leder All e8 beroende som gr a8 mnniskor tappar kontrollen ver si8 drickande.

Frutom a8 man dricker allgr stora mngder alkohol s spelar ven rDligheten en viss roll fr a8 utveckla e8 beroende. Om man har en familjemedlem som r beroende av alkohol lper man strre risk. Av alkoholberoende mn r det ungefr 25 % som har en rLlig form av alkoholberoende.



Olika droger Alkohol, hur frldrars instllning pverkar ungdomar



Olika droger Lkemedel Bakgrund Vissa lkemedel kan framkalla e8 beroende. E8 lkemedelsberoende kan uppkomma eLer det a8 man f8 lkemedel utskrivet av lkare mot oro, smrta eller smnproblem. Den som blir beroende av si8 lkemedel behver eLer en Ad inte lngre lkemedlet fr de symptom som det frn brjan skrevs ut fr. I stllet tar man lkemedlet drfr a8 det ger sAmulans, vlbehag och Allfredsstllelse. Personen fr e8 begr eLer lkemedlet och fr absAnenssymtom utan det. Ungefr 1 miljon svenskar str p regelbunden lkemedelsbehandl ing med lugnande e l ler smrtsAllande lkemedel. Av dem rknar man med a8 cirka 65 000 har e8 skadligt bruk av lkemedel. E8 annat problem som kar r a8 dessa lkemedel gr a8 kpa via internet.



Olika droger Lkemedel, Vanliga lkemedel och tecken

De vanligaste beroendeframkallande lkemedlen r smnmedel och lugnande eller smrtsAllande lkemedel. Personer som sedan Adigare r beroende av alkohol lper strre risk a8 ven drabbas av lkemedelsberoende. Vid e8 beroende ger olika lkemedel olika symptom. Tecken p beroende kan vara sluddrande och frvirrat tal samt svrigheter a8 samordna rrelser och hlla balansen. Andra tecken kan vara viktminskning, tr8het eller humrsvngningar.

Smnmedel

Lugnande medel

SmrtsLllande



Olika droger Lkemedel, Bensodiazepiner E8 lkemedel som p mycket kort Ad, ibland bara 2 4 veckor, kan framkalla e8 beroende r benzodiazepiner. Bensodiazepiner r en grupp lkemedel som anvnds vid behandling av ngeslllstnd och Allflliga smnstrningar. Biverkningarna av bensodiazepiner r mnga: ngest, panik, kraLlshet, smnproblem, overkl ighetsupplevelser, minnes- och koncentraAonsstrningar, muskelkramper, sve8ningar och hallucinaAoner. Bensodiazepiner kan ocks framkalla s kallad pseudodemens hos ldre. Det innebr a8 paAenten fr problem med minnet som kan frvxlas med demens. Bensodiazepiner anvnds oLa i s kallat blandmissbruk. Det innebr a8 man fr a8 frstrka eekten kombinerar olika droger med varandra. Det r exempelvis vanligt a8 man komvinerar alkohol och bensodiazepiner. Det r ocks vanligt a8 missbrukare anvnder bensodiazepiner fr a8 minska sina besvr vid absAnens fr andra droger ssom alkohol och/eller narkoAka.

ngestdmpande

Smnmedel



Olika droger NarkoAka Enligt svensk lag r all hantering och anvndning av narkoAka och dopningsmedel frbjuden. Det enda undantaget r nr man f8 e8 narkoAkaklassat preparat p recept. Det som hnder d r a8 det frlorar sin narkoAkaklassicering just fr den personen som receptet r avse8 fr och endast om personen fljer den angivna dosen. Om personen verdoserar e8 narkoAkaklassat lkemedel som man f8 p recept tergr deniAonen All narkoAkamissbruk. Missbruk och beroende av narkoAka pverkar kroppen bde fysiskt och psykiskt. Det kan leda All allvarliga medicinska symptom och komplikaAoner. en person som r beroende av narkoAka riskerar ocks a8 hamna i kriminalitet.



Olika droger NarkoAka Enligt Socialstyrelsen r ungefr 15 000 20 000 narkoAkamissbrukare aktuella hos socialtjnsten och hlso- och sjukvrden under 1 r. Det nns e8 stort mrkertal med personer som anvnt narkoAka men som inte behvt vrd eller blivit knda p annat s8. Det nns en mngd olika typer av narkoAka. Amfetamin och kokain Allhr gruppen central-s*mulerande medel. Dessa medel har en uppiggande eekt. LSD och Ecstacy r hallucinogena droger. De frndrar verklighetsuppfa8ningen. Hasch och marijuana r de vanligaste formerna av narkoAka som anvnds av ungdomar och Allhr gruppen centraldmpande medel. Hasch och marijuana r lmska droger p s s8 a8 mnga tror a8 den r relaAvt ofarlig a8 anvnda. I verkligen r det s a8 e8 enda rus kan utlsa svra psykiska sjukdomar.

CentralsLmulerande Kokain

Hallucinogena Ectasy



Socialtjnstens arbete med mnniskor med missbruksproblem I socialtjnstlagen str a8 socialtjnsten ska arbeta fr a8 frebygga och motverka missbruk av alkohol och andra droger. Genom informaAon och uppskande verksamhet ska socialtjnsten sprida kunskap om hur missbruk skadar mnniskor och om vilka mjligheter som nns a8 f hjlp och std. Socialtjnsten ska ocks medverka i samhllsplaneringen fr a8 frebygga problem med missbruk. Det kan man exempelvis gra genom a8 se All a8 det nns bostder och arbetsAllfllen. Socialtjnsten har ven ansvar fr a8 en person som r missbrukare fr vrd och std, s a8 hen kan komma ifrn si8 missbruk. Kommunerna har oLa rd- och stdenheter som arbetar med de8a. P dessa enheter grs e8 bedmningssamtal dr man kommer fram All vilken sorts hjlp som kan bli aktuell. Exempel p insatser som man erbjuder r stdsamtal och behandlingsprogram. Rd- och stdenheten samarbetar oLa med andra verksamheter ssom psykiatrin, arbetsfrmedlingen och primrvrden.



Socialtjnstens arbete med mnniskor med missbruksproblem

Andra stdinsatser som kan gras p frivillig vg r: Boendestd; A8 f hjlp och Allsyn i bostaden

Dagverksamhet fr missbrukare; A8 f en syssels8ning fr a8 motverka utanfrskap och ha ngot a8 gra om dagarna

Kontaktperson eller kontakgamilj; A8 f ngon som man kan prata med, umgs med eller f hjlp av

Placering i familjehem eller hem fr vrd och boende (HVB-hem); A8 kunna erbjuda e8 tryggt och drogfri8 boende fr barn och ungdomar.



Vrd och behandling Primrvrden

Nr det gller missbruk och beroende r det b8re ju Adigare man ingriper. Frebyggande tgrder r mycket vikLga. Det r socialtjnsten som har ansvaret fr a8 personer med missbruk och beroende ska f vrd. LandsAngen ansvarar fr den medicinska delen av vrden. Srskilda beroendeenheter kan nnas i bde kommunernas och landsAngens verksamheter. ven inom sjukvrden arbetar man mycket kring mnniskor med missbruksproblem. Man vet a8 en kort rdgivning, nr personer sker vrdcentral, fretagshlsovrd eller akutmo8agning, r en eekAv metod fr a8 minska alkoholkonsumAonen hos personer som har alkoholproblem. Ibland nns det srskilda frgeformulr om alkoholvanor p exempelvis vrdcentralen som man fr svara p nr man sker fr olika besvr. Det grs fr a8 man ska kunna upptcka problem Adigt, innan det hunnit utvecklas All strre fysiska, psykiska eller sociala problem



Vrd och behandling MoAverande samtal och Tvngsvrd

MoAverande samtal r en metod som anvnds fr a8 prata om vanor vid alkoholberoende. Det handlar om a8 personen sjlv ska reektera ver sina problem och komma med frslag All lsning. Mnga mo8agningar arbetar med kogniLv beteendeterapi (KBT). Anonyma alkoholister (AA) och Lnkarna r 2 ideella freningar som arbetar med missbrukar. De ordnar trar i sjlvhjlpsgrupper som ger mnniskor rd a8 bli nyktra. OLa rekommenderar mo8agningar och behandlingshem regelbundna trar i en AA-grupp. De hr organisaAonerna nns ver hela landet. I vissa fall kan det bli aktuellt a8 vrda en person med missbruk mot henoms vilja. Fr a8 man ska kunna gra det krvs a8 vrden inte gr a8 genomfra p frivillig vg, liksom a8 personen uts8er sin hlsa fr allvarlig fara p grund av si8 missbruk. Tvngsvrd kan ocks bli aktuell om en person lper risk fr a8 frstra si8 eget liv, eller kan skada sig sjlv eller andra. SyLet med tvngsvrd r a8 bryta e8 missbruk som r livshotande och a8 moAvera personen All frndring och All en frivillig vrd.



Vrd och behandling LVM, Lagen om Vrd av Missbrukare

Fr a8 socialtjnsten ska kunna omhnderta en vuxen missbruka mot henoms vilka mste exempelvis en anhrig eller en socialsekreterare gra en en anmlan All socialtjnsten. Socialtjnsten startar d en LVM-utredning (utredning enligt lagen om vrd av missbrukare, en tvngsvrdslag). Om utredningen visar a8 personen behver vrd enligt LVM skickas en begran om tvngsvrd All Frvaltningsr8en som kan besluta om tvngsvrd, liknande som vid LVU. De som vrdas enligt LVM har oLa mnga rs drogberoende bakom sig. Vid sidan av missbruket har de ocks oLa stora sociala och psykiska problem.

Vrd sker p srskilda LVM-hem. De kan ha olika inriktningar. Det nns exempelvis hem fr personer med psykiatriska diagnoser, personer som r vldsbengna och fr personer med srskilt omvrdnadsbehov. Det r vanligt a8 landsAngets psykiatri blir inkopplat i behandlingen, framfrallt nr personen ska avgiLas frn sin drog.

Documents

Moment 10 - Människor med missbruksproblem