Natur, Kropp

och Ståndpunkt Situering och feminismens roll i

en era av global klimatförändring

Aina-Maria Ojutkangas

Handledare: Lisa Folkmarson Käll

Centrum för genusvetenskap

Uppsala universitet

HT 2010

C-uppsats

2

Abstract

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats

inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens

roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig

kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens

analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap.

I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag

kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur

förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa

underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.

Kroppsligheten får en framträdande roll i vår situering i både det sociala och i ett ekologiskt

sammanhang. Eftersom vår situering utgör en epistemologisk begränsning kan vi utifrån vår kropp och

sociala position endast nå begränsad kunskap om vår omvärld. Härav följer att vissa dimensioner av

mänsklig interaktion med naturen ur dominerande gruppers perspektiv, lätt förblir diffusa och

abstrakta. Detta kan ha allvarliga konsekvenser, bland annat eftersom det dominerande perspektivet så

starkt formar den värld vi alla lever i. Jag vill med hjälp av teoretiker som Donna Haraway, Sandra

Harding, Vandana Shiva och Val Plumwood visa att intagandet av icke-dominanta ståndpunkter är

viktigt för att på djupet förstå klimatkrisen och vår ekologiska situering.

3

Innehållsförteckning

Inledning............................................................................................................................... 4

Bakgrund................................................................................................................................... 4

Syfte, problemformulering och frågeställningar....................................................................... 5

Naturen är politisk!................................................................................................................... 6

Begreppsapparat och teoretiska utgångspunkter....................................................................... 7

Ekologisk situering................................................................................................................... 8

Metod........................................................................................................................................ 9

Natur...................................................................................................................................... 9

Naturbegreppet......................................................................................................................... 9

Maskuliniseringen av världen och naturens död..................................................................... 10

Kontrollen av naturen – och klimatet?.................................................................................... 12

Kropp.................................................................................................................................... 16

Den levda kroppen utmanar gränser och pekar på situering................................................... 18

Situerade kroppar, situerade blickar........................................................................................ 19

Vetenskap och objektivitet...................................................................................................... 20

Kunskap............................................................................................................................... 22

Situerad kunskap..................................................................................................................... 23

”...man kan inte stoppa ner vett i någons skalle utan det måste den svälja själv...”................ 24

Världen sedd genom maskinens ögon..................................................................................... 26

Universell kunskap och lokal kunskap.................................................................................... 29

World travelling och loving perception................................................................................... 31

Avslutning........................................................................................................................... 34

Vad kan en feministisk ståndpunkt avslöja om relationen mellan människa och natur?........ 36

Vidare frågor........................................................................................................................... 37

Källförteckning....................................................................................................................... 39

4

Inledning

Bakgrund

Den utveckling på den ekologiska fronten vi sett under den senaste tiden förändrar ramverket för hur vi

kan beskriva den problematiska situation vi försatt oss i med tanke på globala klimatförändringar,

resursförbrukning, artutrotning samt sociala klyftor å ena sidan, samt marginalisering och fattigdom å

andra. Man talar inte längre om enstaka miljöproblem utan det rör sig snarare om en omfattande

ekologisk kris med redan katastrofala följder på många håll. Miljöfrågan, om vi nu kan kalla den för

det, är brinnande aktuell – ett fortsatt ökat feministiskt intresse angående relationen människa/natur

likaså. Just svårigheten att sätta ord på var problemet egentligen ligger, och att man ofta betraktar det

sociala och frågor gällande miljö som två olika världar, illustrerar en slags dualism i vårt sätt att

uppfatta människan gentemot naturen. Att ekologiska och sociala problem går hand i hand och inte kan

ses som isolerade från varandra, visar väl på att kultur och natur inte går att sära på. Ted Toadvine

skriver att den problem-/lösningsorienterade synen på den ekologiska krisen är felaktig, eftersom så

kallade ”miljöproblem” inte finns i den natur som beskrivs av vetenskapsmannen, utan är snarare

kulturella, politiska, etiska och filosofiska problem.1

Huvudfokus i min uppsats ligger på relationen mellan människa och natur, en diskussion som

har långa rötter inom västerländsk tanketradition. Inom filosofin går diskussionen om relationen mellan

människa och natur långt tillbaka till antiken, och inom ekofeminismen har frågor kring natur och

speciellt feminiseringen av naturen, och de mekanismer som ligger bakom överexploateringen av

naturen, länge varit på agendan. I enlighet med ekofeminister och olika teoretiker som betonar

kopplingen mellan det sociala och ekologiska, ser jag klimatkrisen som en kris som uppstått som en

följd av ohållbar interaktion mellan människa och natur på grund av en förvrängd perception av naturen

och vår relation till den. Den ekologiska krisen överlag tolkar jag som en följd av en otillräcklig

förståelse av vår ekologiska situering, som i sin tur beror på de dominerande epistemologiska ramverk

vi alla förhåller oss till och har att tillgå för att förstå världen. Jag kommer bitvis att illustrera min text

med hjälp av olika exempel som på olika sätt kopplar till kunskap och ekologisk situering och

exemplifierar vad intagandet av olika ståndpunkter kan avslöja om vår ekologiska situering.

Klimatkrisen är ett slags ramverk som synliggör vår ständiga situering och gör den akut

5

angelägen. Klimatkrisens och andra miljöproblems ökande synlighet i den dominerande världsbilden,

genom förmedling av media, forskning, internationell politik och vetenskap gör det intressant att prata

om den utifrån frågor som feministisk epistemologi ställer.

Syfte, problemformulering och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att undersöka betydelsen av begreppet situering, som den utvecklats inom

feministisk teori, i förståelsen av den ekologiska krisen. Syftet inbegriper att synliggöra hur feministisk

teori är angelägen på områden som inte bara rör marginaliserade grupper utan också den dominerande

kulturen och jag undersöker hur feministisk teori kan vara användbart för att förstå våra relationer till

andra och vår omvärld, i ett större perspektiv. Jag kommer att kritiskt närma mig ett dominerande

epistemologiskt ramverk, som jag menar förnekar vår situering. För att förstå vad det egentligen

innebär att vara situerad och ekologiskt situerad kommer jag att diskutera situering utifrån tre

underteman: Natur, Kropp och Kunskap. Dessa teman och närliggande begrepp använder jag som vägar

att förstå hur vår situering yttrar sig. De belyser olika men tätt sammanvävda dimensioner av vår

situering och belyser också aktualiteten av situering. Begreppet situering är centralt eftersom det

utmanar det dominerande ontologiska och epistemologiska ramverket, utifrån vilket vi förstår oss

själva i förhållande till andra, naturen och världen runt omkring oss.

Det övergripande problemet jag vill granska är vad det egentligen innebär att vara situerad och

hur begreppet situering kan öppna upp för en ny och breddad naturförståelse. Jag vill i likhet med

ståndpunktsteoretiker som Sandra Harding, Nancy Hartsock och Donna Haraway hävda att vi ständigt

är situerade i en social position. I en tid av accelererande ekologisk förstöring och global

klimatförändring vill jag dock betona och särskilt understryka att vi också ständigt är situerade i en

ekologisk kontext. Jag kallar vår ständiga situering i ett ekologiskt sammanhang för ekologisk

situering. Jag menar att kroppen är central i både vår sociala och ekologiska situering, och kroppen

kommer därmed också att ha en central roll i min uppsats. Frågeställningar som styr min diskussion är:

1) Hur kan situering, som den formulerats inom feministisk teori, vara användbart i att tänka

kring vår relation till det vi kallar för naturen? Detta menar jag är viktigt att undersöka i

relation till klimatkrisen och den ekologiska krisen överlag och innefattar en utredning av

naturbegreppet.

2) Vad har kroppen för betydelse i situering och vad hur inverkar förståelsen av kroppen på

förståelsen av vår plats i och relation till naturen? Detta innefattar att undersöka vilken roll

1 Ted Toadvine, Merleu-Ponty's Philosophy of Nature, Northwestern University Press, Evanston 2009, s. 3.

6

kroppen har i kunskapsproduktionen, vad som är ett legitimt kunskapssubjekt och vilka

öppningar som kan skapas genom en omformulering av det kroppsliga i förhållande till

subjektivitet.

3) Vad kan olika ståndpunkter, och intagandet av en feministisk ståndpunkt, avslöja om relationen

mellan människa och natur, som den formulerats utifrån en dominant position? Detta innebär

att förhålla ståndpunktsteoretiska resonemang till feministisk kritik som kan belysa vår relation

till naturen och som jag kopplar till ekologisk situering.

Naturen är politisk!

Feminister har varit intresserade av ekologi, miljöförstöring och den filosofiska diskussionen kring

naturen sedan årtionden tillbaka. Karen Warren gör klart redan i rubriken till första kapitlet av sin bok

Ecofeminist philosophy: a western perspective on what it is and why it matters att “nature is a feminist

issue”1 och konstaterar därmed, i enlighet med många andra ekofeminister både innan och efter henne,

att domineringen av naturen är tätt sammanlänkat med domineringen av både mänskliga och icke-

mänskliga Andra. Också Donna Haraway gör oss uppmärksamma på att vad som räknas och inte räknas

som natur genom historien varit en i hög grad politisk fråga2. Detta eftersom grupper som avvikit från

den vita, manliga normen, som representerat en universell mänsklig norm, systematiskt associerats

närmare naturen i dikotomier som kultur/natur, människa/natur3, förnuft/kropp och så vidare. Naturen

och icke-mänskliga varelser ses i förhållande till det mänskliga subjektet som den yttersta Andra, och

en liknande logik ligger bakom både nedvärderingen och marginaliseringen av vissa grupper av

människor som bakom förtrycket av det icke-mänskliga. Feministisk kritik, till exempel i form av

feministisk vetenskapskritik, ekofeminism och posthumanism4, kan synliggöra fallocentrism,

etnocentrism och antropocentrism, samt kopplingarna mellan dessa sätt att se världen.

I och med klimatkrisen konfronteras vi med ohållbarheten i kärnan av det oljeberoende

samhälle vi byggt upp, och som ligger till grund för den välfärd en begränsad skara tillåts åtnjuta.

Därmed anser jag att feministisk teori och feministiskt engagemang med inriktning mot ekologi, är mer

1 Karen J. Warren, Ecofeminist Philosophy:a western perspective on what it is and why it matters, Rowman & Littlefield,

Lanham 2000.

2 Donna Haraway/Thyrza Nichols Goodeve, How Like A Leaf: Donna J. Haraway. An interview with Thyrza Nichols

Goodeve,, Routledge New York/London 1998, s. 50.

3 Val Plumwood, Feminism and the Mastery of Nature, Routledge London/New York 1993. I boken förklarar Plumwood

att hur vi förstår relationen kultur/natur är allegoriskt med människa/natur.

4 Donna Haraway nämns ofta som en av grundarna till posthumanismen. Se till exempel Donna J. Haraway, When Species

Meet, University of Minnesota Press, Minneapolis, 2008. En annan teoretiker som rör sig inom det posthumanistiska

fältet är Karen Barad.

7

aktuell än någonsin förut och att vi bör ta på allvar den feministiska kritik av dominerande ideologier

som varit en bidragande orsak till den ekologiska krisen. Jag menar, med stöd av de teoretiker jag i min

uppsats använder mig av och i relation till den accelererande ekologiska förstörelse vi nu konfronteras

med, att det inte finns utrymme för omnipotenta ideologier som förnekar vår kroppslighet och därmed

vår oskiljbarhet från naturen, och som fortsätter blunda för vår sårbarhet genom en övertro på ny

teknologi och det mänskliga förnuftets förmåga att ”lösa” problemen, och fortsättningsvis manipulera

de ekologiska system vi på ett fundamentalt sätt är beroende av för vår överlevnad.

Begreppsapparat och teoretiska utgångspunkter

Kritik mot den dominerande förståelsen av relationen mellan människa och natur har kommit från

feministiska teoretiker som Carolyn Merchant, Val Plumwood, Vandana Shiva, Genevieve Lloyd och

Susan Bordo. Med ekofeministisk teoribildning och många kända ekofeministers resonemang som

utgångspunkt, menar jag att denna dominerande förståelse av relationen mellan människa och natur

historiskt blivit formulerad och formuleras fortsättningsvis utifrån en dominant och socialt privilegierad

position, och faktiskt ger en felaktig bild av verkligheten. Detta kommer jag att koppla till feministisk

vetenskapskritik och vidare argumentera för med stöd av teoretiker som Donna Haraway, Sandra

Harding och Nancy Hartsock och utgå från förståelsen av kunskap som situerad och ståndpunktsteori.

Analysdelen i min uppsats kommer att kretsa kring tre underteman som kommer att strukturera min

text. Dessa är: 1) Natur 2) Kropp och 3)Kunskap.

1. Natur. I naturavsnittet kommer jag att ge en bakgrund till problemet utifrån ekofeministisk

teoribildning. Jag ska synliggöra, ge en bakgrund till och kritiskt diskutera det dominerande ramverket

som sätter villkoren för mänsklig interaktion med naturen, med stöd av teoretiker som Carolyn

Merchant, Genevieve Lloyd, Val Plumwood, Vandana Shiva och Susan Bordo. För att förstå

innebörden av ekologisk situering ska jag utreda naturbegreppet och kritiskt granska konceptualisering

av naturen i västerländsk tanketradition och kultur. Hur har sättet man begreppsliggjort naturen och

människan i relation till det naturliga, fungerat som en kulturell hämning gentemot det icke-mänskliga

eller legitimerat olika ingrepp i naturliga system?

2. Kropp. För att förstå begreppet situering behövs en utredning av kroppslighetens struktur och

hur vi finns till som subjekt i världen. Vi är situerade i världen i egenskap av att vi är kropp och

förståelsen av oss som kroppsliga och ständigt förkroppsligade hänger ihop med förståelsen av oss som

situerade i en kropp, på en plats, en social position och i en historisk kontext. Förståelsen av mig som

förkroppsligad är en förutsättning för förståelsen av mig i relation till naturen, det vill säga som

8

ekologiskt situerad. För att förstå situering måste jag utreda och diskutera begreppen kropp och

förkroppsligande/embodiment och jag kommer att belysa förkroppsligandet ur feministiska och

fenomenologiska perspektiv, bland annat genom Simone de Beauvoir. Jag kommer att diskutera

begreppet levd kropp och dess koppling till subjektivitet som den formulerats av de Beauvoir och

Maurice Merleau-Ponty, som ett steg på vägen att utmana en dualistisk världsbild och förstå vår

situering i relation till naturen, dvs. vår ekologiska situering. För att på djupet kunna förstå situering

och och kroppslighet behöver vissa saker angående subjektivitet och relationen mellan subjekt och

värld utredas närmare, men det finns inte utrymme för i denna uppsats. Vad jag i huvudsak vill

understryka med avsnittet om levd kroppslighet, är att kroppen blir en slags vändpunkt som pekar på

vår situering och en ny förståelse av kunskap och våra relationer till omvärlden. Efter kroppsavsnittet

vänder jag mig till en annan kunskapssyn, nämligen förståelsen av kunskap som situerad, vilket också

bär med sig en annan naturförståelse.

3. Kunskap. Kunskap om min situation och faktorer som påverkar den är en förutsättning för

vår överlevnad som levande organism. Det dominerande epistemologiska ramverket, som tenderat att

sträva efter en oförkroppsligad och distanserad syn på världen och reducerar både kroppen och naturen

(och grupper av människor som historiskt associerats närmare naturen) till ett passivt epistemologiskt

objekt, kommer jag att belysa och kritisera med hjälp av feministiska filosofer som Sandra Harding och

Donna Haraway. Jag kommer att här argumentera för att en förståelse av kunskap som situerad leder till

en starkare objektivitet i erhållen kunskap om omvärlden, och mer specifikt kunskap om

klimatförändringar och vår ekologiska situering.

Efter min utredning av de centrala begreppen, som på olika sätt utgör vägar för att förstå

situering, kommer jag att diskutera vad intagandet av en annan ståndpunkt faktiskt kan innebära. Hur

tar jag del av en annans upplevelse av världen? Jag kommer här att fördjupa, problematisera och berika

förståelsen av ståndpunkt med hjälp av Maria Lugones teori om ”world travelling” genom ”loving

perception”5.

Ekologisk situering

Vi är ständigt situerade i en värld, och därmed i en specifik kontext som består av en mängd sociala och

materiella relationer. Vi är också ständigt ekologiskt situerade. Kunskap om vår ekologiska situation är

inte minst viktig i en tid av global klimatförändring. Begreppet situering är ett välförankrat och

väletablerat begrepp i feministisk teori och kan enligt min mening vara kraftfullt i att på ett fruktbart

5 Maria Lugones, ”Playfulness, ”World”-Travelling, and Loving Perception”, Hypatia Vol. 2 No. 2 (Summer, 1987), pp. 3-

9

sätt bredda vår förståelse av relationen mellan människa och natur. Jag ser begreppet som användbart

för att förstå och bemöta klimatkrisen samt i att belysa situationen vi försatt oss i genom att luckra upp

dikotomin mellan kultur och natur. Klimatproblematiken är en yttring av den ekologiska krisen och är

ett illustrerande symptom på ohållbarheten i det samhälle vi byggt upp. Den blottlägger också vår

situering i ett ekologiskt sammanhang, och synliggör att den djupgående distinktionen mellan människa

och naturliga system, mellan kultur och natur, är problematisk utgår delvis från ett privilegierat

perspektiv på världen. För att förstå relationerna mellan mänskliga samhällen och det vi uppfattar som

naturen samt den ekologiska krisen som idag yttrar sig på allt mer akuta sätt, är det viktigt med en

medvetenhet om att hur vi uppfattar oss själva gentemot naturen delvis inte är något universellt eller

frånskiljd från historiska processer, utan är situerad och har formulerats utifrån en dominerande

ståndpunkt. Härmed skulle också en diskussion om hur vi skulle kunna förstå och praktisera denna

relation på ett annat sätt, kunna växa fram och leda till en omförhandling av det mänskliga, vår syn på

oss själva och den dominerande, klart destruktiva världsbilden – som vi med hjälp av feministisk teori

kan kritisera.

Metod

Min metod är kritisk feministisk läsning av människa och natur genom specifika begrepp och jag

närmar mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk utifrån feministisk teoribildning. Genom

att jag utifrån feministiska teorier närmar mig situeringsbegreppet utifrån en diskussion kring

naturbegreppet, kunskap och kroppen leds jag till en diskussion om det globala och lokala, och vidare

mot ett nytt epistemologiskt ramverk som tar på allvar betydelsen av ståndpunkt och lokaliserbarhet i

en globaliserad värld som står inför stora globala problem. Alla begrepp utöver situering är vägar för att

förstå situering och vad det innebär att vara situerad. Jag har tre underteman som jag skriver om för att

visa hur situering yttrar sig, och dessa är som sagt natur, kropp och kunskap. Dessa underbegrepp till

situering har vuxit fram under skrivandeprocessen och när jag gått igenom olika teoretiker har dessa

teman varit punkter som kopplar samman olika tänkare. Jag har jag kommit fram till dessa teman på

grund av att jag sett att de är fruktbara ingångar att tala om situering just i relation till det ekologiska

och klimatkrisen. Det finns självklart också andra ingångar till situeringsbegreppet.

Natur

Naturbegreppet

19, Blackwell Publishing on behalf of Hypatia, Inc.

10

För att förstå vår ekologiska situering krävs en utredning av naturbegreppet. Berättelser om naturen och

det naturliga fungerar fortfarande idag som förklaringar i diskussioner om hur världen fungerar och

legitimeringen av olika sociala ordningar6. Naturalisering och feminisering har gått hand i hand i

legitimering av förtryck av olika slag, i allt från kolonialism till sexistiskt förtryck samt exploatering av

icke-mänskliga djur och det vi kallar naturen. Därför är naturen en i hög grad feministisk fråga. Enligt

min mening är vi ekologiskt situerade och agerar gentemot den icke-mänskliga naturen på olika sätt

beroende på hur vi förstår oss själva i relation till naturen samt hur vi ramar in och konceptualiserar

naturen. Naturen har konceptualiserats på vissa dominerande sätt, och vissa berättelser om människans

roll gentemot naturen har genom tiderna vunnit mer terräng på bekostnad av andra, beroende av olika

historiska omständigheter. Filosofen Genevieve Lloyd pekar på en sedan länge etablerad aversion

mellan kvinnlighet och aktiv manlig natur inom västerländsk kultur. Enligt Lloyd finns det inom denna

tanketradition en lång historia av att betrakta kvinnor som närmare naturen och det Kroppsliga, medan

män setts stå för det rationella och Förnuftet, som ansetts råda över de oordnade krafter som associerats

med det feminina och naturen. Den västerländska kulturen har enligt Lloyd därigenom kommit att

uppfatta sig i motsats till naturen som följd av sökandet av rationell kunskap, vilket i princip setts som

liktydigt med kulturens överskridande av naturen.7

Maskuliniseringen av världen och naturens död

Både Carolyn Merchant och Susan Bordo lyfter fram den vetenskapliga revolutionen som en historisk

vändpunkt i den europeiska kulturens förhållningssätt gentemot naturen. 8

Merchant visar i sin bok

Naturens död – Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen på sambandet mellan natursyn

och kvinnosyn genom olika tider och beskriver den vetenskapliga världsbildens uppkomst och

förvandlingen av naturen från något levande till en maskin. Innan industrialiseringen hade man en

organisk natursyn skriver Merchant9. I denna natursyn identifierades naturen med en självutgivande

moder och i pastoralt bildspråk sågs både naturen och kvinnan som något passivt. Fram till 1500-talet

6 How like a leaf (2008), s. 54, 55. Haraway har i bl.a. Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Nature (1990)

visat betydelsen av evolutionära berättelser i ras- och genushistoria. Primatologi/apforskning handlar om ”the origin and

nature of man” och har haft en nyckelroll i reformeringen och rekonstruktionen av den mänskliga naturen. Primatologi

kan enligt Haraway läsas som ännu ett västerländskt representationssystem som handlar om västerländsk

självkonstruktion genom termer som ”djur”, ”natur”, ”kropp”, ”primitiv”, ”feminin” etc.

7 Genevieve Lloyd, Det manliga förnuftet, Thales Stockholm 1993 [1984], s. 23. För övrigt både finns och behövs

motstånd mot till exempel berättelsen om homo economicus – en mänsklig norm som samhällsplanering ganska långt

utgår ifrån. Det finns andra förståelser av människan än den om människan som rationell egoist.

8 Carolyn Merchant, Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen, Brutus Östlings Förlag

Stockholm 1994 [1980]. Susan Bordo, ”The Cartesian Masculinization of Thought”, Signs, Vol. 11, No. 3. (Spring,

1986), pp. 439-456.

9 Merchant 1994, s. 23.

11

och även under renässansen fungerade bilden av världen som ett organiskt kosmos människan var en

del i (dock i en särställning i förhållande till andra former av liv) och jorden som en levande organism

och livgivande moder, som en kulturell hämning som begränsade människors handlingar och inte tillät

långtgående exploatering av naturen, menar Merchant.

Man dräper inte gärna en mor, gräver i hennes inälvor efter guld eller stympar hennes kropp, trots

att den kommersiella gruvdriften snart skulle kräva det. Så länge jorden ansågs vara levande och

känslig kunde det betraktas som ett brott mot normerna för etiskt beteende bland människorna att

utföra destruktiva handlingar mot den.10

Synen på naturen som välvillig moder levde, och lever delvis kvar genom metaforer i nutida diskurser,

parallellt med en uppfattning om naturen som vild och oordnad. Den senare bilden gav enligt Merchant

upphov till en viktig modern tanke, nämligen idén om herravälde över naturen. Merchant menar att

man under tidsepoken 1500-1700 konstruerade en mekanistisk natursyn 11

, vilket innebar att synen på

världen som en organism gradvis kom att ersättas med en maskinmetafor och en syn på naturen som

mekaniskt fungerande och kvantifierbar, död materia – ett passivt objekt som det ur etisk synpunkt var

fritt fram att utnyttja. Susan Bordo undersöker i sin artikel The Cartesian Masculinization of Thought

den vetenskapliga revolutionens och cartesianismens omvälvande effekt på den europeiska kulturens

tankevärld. Hon beskriver skiftet Merchant kallar för ”naturens död” som en flykt från det feminina och

en omformulering av världen och kunskap som maskulin. Detta innebar i sin tur en mekanisering av

världsbilden och en omdefinition av naturen som passivt objekt. Hon beskriver den cartesianska

kosmologin och eran utifrån dialektiken mellan begreppen separation och individuation, termer först

introducerade inom psykologin av bland annat Margaret Mahler12

. Skiftet representerar enligt Bordo en

separation från medeltidens organiska kosmos och naturen som moder. Den ”cartesianska ångesten”,

som anses karaktärisera denna tidsperiod på 1600-talet, tolkar Bordo som en separationsångest. 13

Merchant påpekar att detta skifte, som Bordo beskriver som en maskulinisering av

tankevärlden, skedde i samband med andra historiska processer under samma tidsperiod och beskriver

hur man i och med det framväxande kapitalistiska systemet och gruvdriftens nya behov var tvungen att

organisera verkligheten på ett annat sätt. Oavsett om naturen sågs som levande eller död, som organism

eller maskin, hade feminiseringen av naturen en slags legitimerande funktion. För att illustrera

konceptualiseringen av naturen som kvinnlig tar Merchant som exempel Francis Bacon (1561-1621),

10 Merchant 1994, s. 24, 25.

11 Merchant 1994, s. 194.

12 Bordo 1986, s. 441, 444.

12

som lovprisats som den moderna vetenskapens fader. Bacon använde direkt sexuella metaforer i sin

beskrivning av naturen, och begreppsliggjorde explicit Naturen som kvinna, som genom vetenskapliga

metoder skulle genomträngas och tvingas ”avslöja sina hemligheter”, ”bindas till tjänst”, göras till en

”slavinna” samt ”dissekeras”, ”danas” och exploateras.14

Liksom den vilda, kaotiska naturen måste

kvinnor kuvas och hållas på plats. Naturen kunde också manipuleras och förbättras för att bättre vara

anpassad till människans och kapitalismens behov. Den vetenskaplig-mekaniska världsbilden

formulerades av Bacon och hans efterföljare i en filosofi, ett vetenskapligt maktspråk och en mekanisk

utopi som baserade sig på patriarkal kontroll av både kvinnor och natur.15 Eftersom naturen genom

historien begreppsliggjorts som kvinnlig kom den vetenskapliga revolutionen att förstärka den

dualistiska världsbilden som funnits sedan Platon och innebar en förändring i synen på både naturen

och kvinnan i Väst16

. Den kom också att innebära en förändring på synen av det icke-mänskliga och det

kroppsliga överhuvudtaget.

Kontrollen av Naturen – och klimatet?

Merchant beskriver hur den mekaniska ordningen och beskrivningen av världsalltet med metaforen

maskin, först utarbetades av Mersenne, Gassendi och Descartes i början på 1600-talet, även om de

mekanistiska teorierna långsamt framträtt sedan senmedeltiden.17

Man uppfattade under denna tid att

det rådde oordning i naturen, vilket uppfattades som ett problem man kunde få bukt på med hjälp av

modern vetenskap och omformuleringen av världen som maskin. Ett rationellt ordnande av

verkligheten med hjälp av vetenskapen syftade till att kontrollera och ta makten över naturens oordnade

krafter, som liksom jag tidigare nämnt, identifierades med det feminina.18

Omdefinitionen av

verkligheten med hjälp av den nya maskinmetaforen var ett sätt att återta rationell kontroll över

naturen, samhället och jaget. Merchant illustrerar tydligt hur den mekanistiska världsbilden och

definitionen av världen som passiv fungerade som ett verktyg för dominans och maktutövning.

Merchants identifikation av mekaniseringen av den feminina naturen som ett försök att kontrollera och

höja sig över naturen med hjälp av modern vetenskap, samt Bordos beskrivning av den cartesianska

13 Bordo 1986, s. 441

14 Merchant 1994, s. 190

15 David Kronlid, Miljöetik i praktiken: Åtta fall ur svensk miljö- och utvecklingshistoria, Studentlitteratur AB, Lund

2005:75-78; Merchant 1994, s. 187,188.

16 Merchant 1994

17 Merchant 1994, s. 213

18 Plumwood 1993, s. 194. Val Plumwood visar hur det koloniserande perspektivet är blint för intrikata mönster i

naturen och endast i den ser en oordnad Annan i behov av rationell ordning genom utveckling och förädling.”The

coloniser perspective is blind to the intricate pattern and workings of nature, seeing only a disorderly other in need

of the imposition of rational order via development.”

13

världsbildens strävan att separera sig från ett organiskt feminint kosmos, återkommer i upplysningens

frihetsideal. Bland annat Vandana Shiva och Maria Mies beskriver upplysningstidens förståelse av

frihet som beroende av en frigörelse från och dominans över naturen med hjälp av Förnuftet.19

Denna

tanke har varit vanlig också i socialistiska utopier och feminismen, och är inte främmande inom dagens

jämställdhetsdiskurs.

Hur återspeglas denna syn på frihet som kopplad till oberoende från naturliga system, i dagens

diskussion kring klimatförändringar och miljöproblem? Ett starkt fokus verkar ligga på ny teknologi

som det främsta sättet att nå utsläppsminskningar och hållbarhet, men hur hoppingivande framstegen

inom miljövänlig teknik kan verka, är det oerhört problematiskt att förlita sig på teknologi som en slags

”lösning”. Detta kan kopplas direkt till mekaniseringen av tankevärlden och naturen, som blivit en del

av modern vetenskap. Merchant beskriver till exempel hur manipulationen av nukleära processer i ett

försök att utnyttja och kontrollera naturen genom teknik ledde till kärnkraftshaveriet på Three Mile

Island i USA 197920

. Hon tar denna händelse som exempel för att illustrera de problem som uppstått i

samband med ”naturens död”, och reduktionen av naturen och människor som lever i direkt koppling

till den reduceras till ett vetenskapligt objekt som man kan distansiera sig från och kontrollera.

Merchant skriver att här sattes kraftbolagets långsiktiga ekonomiska intressen och allmänna anseende

högre än folkets omedelbara trygghet och jordens hälsa.21

Efter att Merchant skrev sin bok har mycket

hänt, inte minst Tjernobyl-olyckan, som var mycket mer omfattande än Three Mile Island-olyckan

1979. Vi står också inför problem som blivit allmänt kända först under det senaste årtiondet. Den

globala temperaturökningen har uppmätts till ett genomsnitt av 0,8 grader Celsius och jordens glaciärer

smälter snabbare än de mest pessimistiska forskare hade förväntat sig. Oavsett en viss övertro på

forskarnas förmåga att överhuvudtaget beräkna konsekvenserna av utsläppen av växthusgaser

industrialiserade samhällen i allt högre takt dumpar i vår gemensamma atmosfär, beräknas ökningen i

den globala temperaturen vara mellan 2 och till och med 6 grader.22

Om de exakta siffrorna tvistas

19 Maria Mies & Vandana Shiva 1993, Ecofeminism, Zed Books, London, s.6. Shiva och Mies uppmanar feminister att

avfärda idén om att frihet och lycka hänger ihop med en ”ongoing emancipation from nature, on independence from, and

dominance over natural processes by the power of reason and rationality.” Detta bland annat för jämlikhetssträvanden

som grundar sig på en motsättning mellan frihet och natur bygger på en dikotomi mellan förnuft och kropp, som grundar

sig på en dualistisk världssyn, som Shiva och Mies menar är falsk.

20 Merchant 1994, s. 315.

21 Ibid

22 Earth Observatory NASA 2010, "Global Warming" [www]; Schwartz, Peter & Randall, Doug, 2003, "An Abrupt

Climate Change Scenario and Its Implications for United States National Security" [www]; IPCC, 2007, [www].

Klimatförändringen har på många sätt fått genomslag inom mainstream politik och dominerande gruppers världsbild och

beskrivs som en säkerhetspolitisk angelägenhet i bl.a. USA. Klimatproblemet ramas förstås in utifrån de dominerande

gruppernas perspektiv och de prioriteringar de formulerat. Få nationer blundar dock för problemet. Att till och med

NASA erkänner och anser klimatförändringen vara av hög prioritet visar att problemet redan ligger högt på den

säkerhetspolitiska agendan. Också en rapport från Pentagon förutspår potentiellt katastrofala följder av

14

fortfarande, då de är omöjliga att räkna ut på grund av det komplexa system det är frågan om.

Oåterkalleliga tröskeleffekter i klimatet och sammankopplade naturliga system som följd av

exempelvis uppvärmningen av världshaven eller smältande permafrost har bland ledande forskare23

världen över stärkt uppfattningen att vi faktiskt har att göra med något vi inte kan ha kontroll över och

att mycket står på spel. Men på samma gång råder det i den allmänna diskussionen fortfarande en

uppfattning om att vi kan lösa klimatkrisen med hjälp av teknik och genom att vi genom teknologier

kan återfå kontroll över klimatet.

Ett exempel som förutom att det visar på att klimatförändringen inom vetenskapliga samfund

upplevs som ett globalt hot också illustrerar en ”techno-fix”- förhållningssätt gentemot naturliga

system, är Royal Societys utredning av möjligheten till s.k. Geoengineering, som ett sätt att hantera

klimathotet. Storbritanniens ledande forskarsamfund med högt anseende, konstaterar i en rapport som

gavs ut 2009, att eftersom globala försök till utsläppsminskningar hittills inte visat sig tillräckliga för

att i det långa loppet förhindra farlig klimatförändring ser vi nu ett ökat intresse för geoengineering-

teknologi, som Royal Society definierar som ”the deliberate large-scale manipulation of the planetary

environment to counteract anthropogenic climate change”.24

Tidningen Nature skriver dock att de flesta

geoengineering-strategier som i studien rankats högst på listan av tänkbara metoder kan ha potentiellt

katastrofala bieffekter. Till exempel kan idén om att släppa ut svavel i atmosfären för att kyla ner

planeten hota ozonlagret och förändra monsunregnen, och därmed påverka miljarder av människors liv

– människor som redan är utsatta på grund av klimatförändringen, miljöförstöring och fattigdom25

.

Enligt Sandra Harding bör vi se all kunskap som situerad och utgå från en icke-priviligierad position

när vi bedriver vetenskap både för att maximera objektivitet när det gäller att se vissa dimensioner av

verkligheten, och för att undvika att producera vetenskap som marginaliserar vissa grupper26

. Jag

menar med stöd att Harding att exemplet ovan bland annat visar att vissa sätt att angripa ett globalt

problem som klimatförändring, och ”lösningar” som syftar till att med hjälp av teknologi manipulera

och återfå kontroll över klimatet, inte utgår från marginaliserade liv utan marginaliserar, skadar och

osynliggör istället dem ytterligare

klimatförändringen.

23 K. M. Walter & S. A. Zimov & J. P. Chanton & D. Verbyla & F. S. Chapin III, 2006, ”Methane bubbling from siberian

thaw lakes as a positive feedback to climate warming”, Nature, Vol 443, 7 September 2006, [www]

doi:10.1038/nature05040

24 Royal Society, 2009, ”Geoengineering the Climate: Science, Governance and Uncertainty” [www]. Rapporten som

undersöker möjligheten att använda sig av geoengineering kan ses som ett tecken på att geoengineering-metoder börjar

bli aktuella.

25 Geoff Brumfiel, 2009, ”Climate control plans scrutinized – The Royal Society reviews options for fighting global

warming with geoengineering” [www].

26 Sandra Harding, ”Rethinking Standpoint Epistemology: What is ”Strong Objectivity””, ur Feminist Epistemologies, eds.

15

Vetenskap har varit ett livsviktigt verktyg för produktionen av kunskap om global

klimatförändring och teknologi har spelat och kommer med sannolikt att spela en avgörande roll, på

både gott och ont, i att hantera de enorma problem vi står inför. Harding påmminner oss dock om hur

vissa grupper, till exempel kvinnor, systematiskt exkluderats från vetenskap och pekar på hur

västerländsk kunskapsproduktion och modern vetenskap historiskt tenderat att gynna redan politiskt

och ekonomiskt privilegierade grupper27

. Enligt min mening är också ett problem- och

lösningsorienterat angreppssätt med fokus på ny teknologi fel väg att gå, om målet är långsiktig

hållbarhet, eftersom klimatförändringen och den ekologiska krisen i huvudsak är ett kulturellt

problem28

, och kräver mer omfattande strukturella förändringar, något teknologi visserligen kan spela

en roll i.

Illusionen av att kunna stå över, eller ställa sig utanför ekologiska system tolkar jag som en

oförmåga att situera sig i ett ekologiskt sammanhang och låter bekant i samband med klimatdebatten.

Även om vi, som Haraway och Harding påpekar, och som idén om den levda kroppen pekar på,

ständigt är förankrade i världen är att kunna överblicka sin situering i en globaliserad värld, minst sagt

en utmaning. Det är svårt att förstå sin plats i en värld där vi genom vår involvering i olika globala

system, både ekonomiska, teknologiska och sociala nätverk, är direkt kopplade till olika platser,

människor och ekosystem världen över, på samma gång som vår koppling till ”konkreta” platser suddas

ut av olika globala processer, som i allt större utsträckning reducerar människor till konsumenter och

leder till både lokal och global miljöförstöring, och som begränsar vissa grupper samtidigt som den gör

världen mer tillgänglig för andra. Det finns förstås en mängd psykologiska orsaker som kanske kan

förklara människors oförmåga att genom omfattande strukturella omställningar, reagera på alla

oroväckande och skrämmande besked som tyder på att vår civilisation och det globala ekonomiska

systemet vilar på en ostadig grund och att vi nu riskerar att göra denna planet till en riktigt besvärlig

plats att bo på, vilket den redan är på många sätt. Det finns dock en stark maktdimension, som jag

menar är en stor bidragande orsak. Ekofeministen Val Plumwood, som jag återkommer till senare,

förklarar de dominerande gruppernas oförmåga att agera som en följd av en förvrängd perception av

verkligheten som resulterar i en bristfällig bild av relationen mellan människa och natur29

. I likhet med

Plumwood och med stöd av ståndpunktsteorin, vill jag också hävda att det beror till stor det på att de

som har makten, och som i första hand står för uppkomsten av de problem vi står inför, också har

Linda Alcoff & Elizabeth Potter, Routledge, London & New York, 1993, s. 54, 56

27 Sandra Harding, ”Science, Multiple Modernities, and Culture”, Graduate School of Education and Information Studies,

University of California, Los Angeles, s. 3-5

28 Toadvine 2009, s. 3.

29 Plumwood 1993, s. 194

16

makten och privilegiet att, så långt det går, värja sig från dessa problem. Miljöproblem har nämligen

länge, i det globala system vi lever i, haft en tendens att lokaliseras där de som har minst makt –

färgade, kvinnor, barn och människor av lägre klass och kast – befinner sig30, och därmed kan de

osynliggöras i den dominerande berättelsen av hur världen fungerar. Det mekanistiska

kunskapsparadigmet strävar mot icke-situerad kunskap samtidigt som den ekologiska krisen lyfter fram

vår nödvändiga situering.

Kropp Både synen på människan som antingen en del av naturen/världen och människan som frånskild

naturen, människan som antingen biologisk/kemisk/materiell eller upphöjd över naturen, kan tolkas

som en produkt av ett dualistiskt sätt att konceptualisera världen31

. Synen på människan som antingen

helt formad av det sociala eller styrd av det biologiska, är bekant även inom feminismen och

genusvetenskapen. Denna strikta uppdelning har dock inom feminismen kritiserats, bland annat genom

att vissa delar av verkligheten tenderar att berövas all agens genom att det stämplas som natur. Man har

inom feminismen försökt överbrygga denna klyfta mellan kultur och natur, bland annat genom att

teoretisera kring kropp och kroppslighet, och sett att gränsen mellan det sociala och naturliga är en

gräns etablerad av en viss sorts världsbild. Det innebär inte att det sociala och naturliga inte skulle

finnas, men att de går in i varandra och konstituerar varandra. Bland annat inom fenomenologin har

filosofer som Maurice Merleau-Ponty visat att det alltid finns en dubbelhet i vårt sätt att vara i världen

och att vi samtidigt är en del av världen som vi har en blick på den32

. Det är perspektivet på världen

som gör oss till levande, kroppsliga subjekt.

Feminister har länge varit intresserade av kroppen, eftersom koloniserade, kvinnor, och djur

inom västerländsk tanketradition setts som mer styrda av sin kropp än vita, västerländska,

heterosexuella icke-arbetarklassmän, som ansetts vara i högre grad styrda av Förnuftet. Vissa grupper

har systematiskt kategoriserats som kroppsliga, primitiva, oordnade, obehärskade och smutsiga i

motsats till det manliga Förnuftet. De har ofta setts som naiva eller barnsliga, i behov av ordnande kraft

30 Barry Commoner, “Environmental Racism” i Ecology: Key Concepts of Critical Theory 2

nd Edition, edt. Carolyn

Merchant, Prometheus Books, Amhurst, 2008.

31 Man kan hävda att detta dualistiska sätt att konceptualisera världen i hög grad är västerländskt. Detta är onekligen sant

att den dualistiska världsbilden i fråga är framvuxen ur en dominant västerländsk tanketradition, men det är också

problematiskt att se det som ”typiskt” västerländskt. Detta eftersom till exempel fenomenologin, som är en filosofisk

gren starkt förankrad i kontinental filosofi och är därmed en del av västerländsk tanketradition, kritiserat dikotomin

mellan till exempel förnuft och kropp. Många västerländska feminister har också dekonstruerat och strävat att komma

ifrån det dualistiska sättet att begreppsliggöra världen.

32 Lisa Folkmarson Käll, ”A being of two leafs”, Body Claims, ed. Janne Bromseth, Lisa Folkmarson Käll & Katarina

17

och civilisering, och har därför omyndigförklarats och inte sällan målats upp som ett hot som kuvas

genom våldsamma åtgärder. Sammankopplandet av kvinnor med oordning och irrationalitet kan

kopplas till beskrivningar av den kvinnligt könade kroppen i motsats till den mer definierbara, och

”ordnade” manliga kroppen. Enligt Nancy Hartsock utgör moderskap, graviditet, menstruation och

andra biologiska processer som associeras kvinnokroppen, ett hot mot kroppsliga gränser 33 som de

definierats i en patriarkal kultur, och hotar därmed den rigida separationen mellan subjekt-objekt,ett arv

från Cartesianismen som går längre tillbaka, till Platon. Därmed hotar kvinnliga kroppsliga processer

också subjektiviteten, såsom den konstruerats i en patriarkal kultur. Som en slags försvarsmekanism

mot kvinnokroppens destabiliserande kraft har kvinnor (av män) genom inom västerländsk kultur

associerats närmare naturen och det djuriska (än män själva). I Det Andra Könet skriver Simone de

Beauvoir om hur kvinnor konstrueras som den formlösa, oordnade och kroppsliga Andre, som det

manliga Subjektet konstrueras sig själv i opposition till.34

Ett begrepp som Nancy Hartsock använder för att synliggöra, beskriva och delvis förklara

uppkomsten och reproduktionen av den dualistiska och värdehierarkiska världsbilden är abstract

masculinity. Hon utgår från och omformar Marx teori om skillnaderna i herrens och slavens

medvetanden och syn på världen. Enligt Hartsock sätter upplevelsen av att leva i en könad kropp i ett

samhälle och materiell verklighet som struktureras av en sexuell arbetsdelning ramarna för dessa

kroppar, och ger upphov till och formar en särskild epistemologi och ontologi som är beroende av

ståndpunkt och social position. Hon menar att det härmed uppstår skillnader i hur män och kvinnor

upplever sig själva, sin kropp och sin relation till världen. Den abstrakta maskulina världsbilden

karaktäriseras av en rigid gräns runt egot, och världen består av sådant som är ”mig” och ”inte mig”

och det uppstår en dualism i kärnan av både det samhälle män tillåts konstruera och den

maskulinistiska världsbild genom vilken de förstår sina liv. Hartsock betonar att det är mäns, och inte

kvinnors, erfarenheter och aktivitet reproduceras i samhällets hierarkiska och dualistiska institutioner.

Mattson, skrifter från Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, 2009, s. 112, 114

33 Nancy Hartsock, ”The Feminist Standpoint: Developing the Ground for a Specifically Feminist Historical Materialism”,

ur Sandra Harding & Merrill B. Hintikka Discovering Reality, s. 283-310, D.Reidel Publishing Company, 1983, s. 16-

19. Begreppsliggörandet av naturen som kvinnlig och av kvinnan som naturlig kan kopplas till abstract masculinity.

Maskulinitet konstrueras, enligt Hartsock, i opposition till den konkreta världen som karaktäriserar dagligt liv och

”hushållet”, en sfär som identifieras med det feminina medan offentligt liv ses som en maskulin värld. Denna uppdelning

av feminina och maskulina världar upprepas, enligt Hartsock, genom konstruktionen av ett klassamhälle och en

maskulinistisk världsbild, och resulterar i en djupgående och hierarkisk dualism. Erfarenheten av två världar – en

värdefull, men abstrakt och kanske onåbar, den andra mindre värd och till och med förnedrande, dock konkret och

nödvändig – ligger enligt Hartsock till grund för en mängd dualismer där den första delen associeras med det manliga.

Abstrakt maskulinitet har länge levt kvar inom västerländsk tanketradition och social organisation, visar Hartsock.

Platon konstruerade en idévärld med en uppdelning mellan idé/form och materia och förespråkade en kärlek för

kunskap, där sann kunskap måste vara separerad från och inte färgas av inflytande från ”den konkreta” världen av form.

34 Simone de Beauvoir, Det Andra Könet, Nordsteds Förlag, Stockholm, 2006, [1949]

18

Det räcker därför inte heller med att kvinnor får mer makt att fatta beslut (genom tillgång till

institutionerna) om hela samhället struktureras utifrån en maskulinistisk, dualistisk förståelse av

världen, och de maskulina erfarenheterna fortsätter att reproduceras och institutionaliseras. Hartsock

illustrerar hur kunskapssubjektet alltid är förkroppsligad i en värld som skiktas av maktrelationer, och

hur kunskapen om världen är situerad och vissa dimensioner av världen ser annorlunda ut beroende på

utifrån vilken social position man betraktar den. Därmed påverkar till exempel funktionsnivå, kön, ras,

sexualitet och klass vår upplevelse av världen.

Den levda kroppen utmanar gränser och pekar på situering

En förståelse av kroppslighetens roll i vår upplevelse av och införskaffandet av kunskap om världen,

gör att vi bättre kan förstå situering och därmed ta ansvar för all kunskapsproduktion. En grundlig

utredning av kroppens struktur är dock här inte mitt syfte. Jag vill peka på och föreslå att förståelsen av

subjektet som levd kropp är fruktsam och central på vägen mot en ny situerad kunskapssyn och

förståelse av oss själva som ständigt situerade i ett ekologiskt sammanhang, med vissa begränsningar.

Fenomenologers och feministers teoretiserande kring kropp och kroppslighet också kan vara

användbart för att bredda vår förståelse för vår relation till naturen. För att förstå var det innebär att

vara situerad måste vi beskriva hur vi egentligen finns till som subjekt i världen, och jag föreslår, i

likhet med flera fenomenologer och feminister att vi finns till som levd kropp.

En fenomenologisk förståelse av kroppen i termer av levd kropp, som förstår kroppen som den

plats där både det kroppsliga, naturliga och kulturella möts och olika sociala betydelser skrivs in, kan

hjälpa oss att förstå vår situering, i både det sociala och naturliga, genom att dualismen mellan de två

(natur och kultur) överbryggas. Att börja förstå kroppslighet, och utgå från en förståelse av självet som

förkroppsligat, är ett steg på vägen mot en ny förståelse av oss som ekologiskt situerade. Att tänka

kroppen i termer av levd kropp istället för en rent fysikalisk eller biologisk kropp öppnar upp för ett

icke-dualistiskt förhållningssätt till det vi kallar för naturen. Kroppen blir därmed en slags vändpunkt i

vår förståelse av oss själva i förhållande till naturen. Vi är

varken helt sociala eller helt naturliga. Människan är inte ”härskaravkodaren”35

som ensamt ger världen

mening, och utan vilken universum rasar samman tom och utan betydelse. Naturen är inte passiv men

35 Donna Haraway, ”Situated knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective”, ur

Feminist Studies, Vol. 14 No. 3 (Höst 1988), pp. 575-599, s. 596f. Haraway kritiserar passiviseringen av världen och

naturen som ett epistemologiskt objekt, som berövas all agens, och som av det maskulint konnoterade Subjektet i

kunskapsprocessen kan dechiffreras och definieras. Som ett mer fruktbart förhållningssätt, än människan som

”härskaravkodare” av naturen, föreslår Haraway en omformulering av världen som en ”Trickster” som vetenskapen kan

hjälpa oss att samtala med.

19

lika lite finns det något av naturen givet. En grundläggande fenomenologisk insikt om vad levd kropp

innebär är, liksom Ted Toadvine visar i sin bok Merleau-Ponty's Philosophy of Nature, att vi som

kroppsliga subjekt både är en del av världen samtidigt som vi har ett perspektiv på världen. Toadvine

visar på en grundläggande ambiguitet rörande vår plats i naturen. Vi är samtidigt ofrånkomligt

sammankopplade med det materiella, kroppsliga och naturliga, genom vårt förkroppsligande, men på

samma gång finns en distans till världen, och vi har förmågan att förhålla oss som subjekt gentemot

världen36

. Med detta sagt vill jag påpeka att detta inte implicerar reduktionen av världen till objekt,

eller utesluter andra blickar på världen. På samma sätt som våra kroppsliga förutsättningar ger oss ett

unikt perspektiv på världen finns det också icke-mänskliga subjekt och en blick på en värld förmedlad

genom icke-mänskliga kroppar.

Situerade kroppar, situerade blickar

Som levande organismer är vi alla förkroppsligade och situerade, men på olika sätt. Simone de

Beauvoir beskriver i enlighet med Maurice Merleau-Ponty kroppen, inte som en biologisk eller fysisk

”bas”, utan som en situation, som alltid innefattar ett begränsat antal möjligheter att transcendera denna

situation37

. Dominerande diskurser formar starkt villkoren för materiellt liv, liksom det materiella

strukturerar det sociala, och skapar därmed olika förutsättningar för olika kroppar. Vissa liv, är på

grund av olika samverkande maktstrukturer som definierar vår materiella verklighet och tillgång till

materiella behövligheter, mer i kontakt med de faror världen representerar för kroppen som sådan och

förkroppsligat liv. På grund av sin sociala position är kroppar på olika sätt i kontakt med köttets

sårbarhet och tvingas utarbeta strategier för att hantera olika hot, att anpassa sig, och att göra motstånd,

att lära sig att på olika sätt samtala med världen och naturen. I en global kontext marginaliseras

människor på grund av kön, funktionsnivå, klass, ålder, etnicitet, ras och sexualitet38

. Olika hot och

t.ex. våld mot vissa kroppar normaliseras, för att dessa kroppar faller utanför normen, och de kan

36 Toadvine 2009, s. 10. Naturen är enligt Toadvine och andra fenomenologer något vi både är och inte är i. ”The

ambiguity of our understanding of the human place in nature, then, is reflected in our ambiguous, even paradoxical,

understanding of nature itself. ..we have thought..of humanity as being a component of nature even as we have

conceptualized nature as absolute otherness to humanity. 'Nature' is in this sense both that which we are not and that

which we are within”

37 Kristana Arp, ”Beauvoir's Concept of Bodily Alienation”, ur Feminist Interpretations of Simone de Beauvoir, edt.

Margaret A. Simons, The Pennsylvania State University, 1995, s. 165

38 Shiva1993, s. 164. Vandana Shiva identifierar den patriarkala världsbilden som ett hot mot både biologisk och

kulturell mångfald. Den ser mannen som måttet på allt värde, och har inget utrymme för diversitet, bara för

hierarki. De som avviker, till exempel kvinnor, behandlas som ojämlika och underlägsna. Naturens mångfald ses

inte som värdefullt i sig utan dess värde omsätts endast genom ekonomisk exploatering för kommersiell vinst.

Marginaliseringen av kvinnor och förstörandet av biodiversitet går hand i hand. Förlust av mångfald är priset som krävs

i den patriarkala modellen för framsteg som ständigt strävar efter monokulturer, likformighet och homogenitet.

20

därmed inte ses som en källa för objektiv kunskap. De stämplas som annorlunda, på något sätt mer

kroppsliga.

Vetenskap och objektivitet

Det finns inom västerländsk vetenskapstradition ett antagande om en grundläggande skillnad mellan

kunskapssubjekt och -objekt. Den aktiva komponenten är det avförkroppsligade Subjektet, som är

frånskilt det studerade objektet, som i sin tur är passivt och definierbart. Detta anses vara en

förutsättning för erhållandet av objektiv kunskap, i termer av universell kunskap. Det traditionella

vetenskapsidealets strävan efter icke-situerad objektivitet och illusionen om att alla gränser kan

transcenderas är också ohållbar ur ekologisk synpunkt. Idén om ett distanserat subjekt som varken

formar eller formas av det som studeras, har lett till att människan nödvändigtvis inte ses om en del av

ekologiska system. Oppositionen mellan subjekt och objekt inom vetenskapen är en opposition som

förvränger verkligheten och den har historiskt använts i exploateringen av marginaliserade folk39 och

naturen. Det finns tydliga kopplingar mellan det traditionella icke-situerade och distanserade

vetenskapliga idealet om objektivitet som stänger av dialektiken mellan subjekt och objekt, och

förståelsen av världen ur ståndpunkten av abstrakt maskulinitet som jag menar, i enlighet med

Hartsock, utgör en destruktiv utgångspunkt för vetenskapande. 40

Den biologiska kroppen är inte av naturen given, men i egenskap att vi är situerade i världen

genom vår levda kropp, formar beskrivningar av vår kropp (som enligt fenomenologin är en situation),

exempelvis via vetenskapliga diskurser, vår upplevelse av världen och sociala relationer. 41 Kirkman

39 Harding 1993, s. 73.

40 Hartsock 1983. Se tidigare not (nr. 26) om abstract masculinity. Som alltid finns både problem och möjligheter.

Ekofeminismen har också av andra feminister kritiserats, men ofta på grund av missförstånd. Det finns naturligtvis en

risk att man reproducerar och förstärker existerande mönster och konceptualiseringar, till exempel föreställningen om att

kvinnor är närmare naturen än män eller föreställningen om kvinnor som enhetlig grupp. Värdet av förenklingar och

sammankopplandet av liknande förtrycksmekanismer måste dock lyftas fram och kopplingen mellan kvinnor och natur,

en koppling som varit stark genom tiderna, bör undersökas. Under kolonialismen feminiserades och naturaliserades de

koloniserade, vilket legitimerade objektifiering och exploatering. På samma sätt naturaliseras och feminiseras också

Naturen och reduceras till ett objekt för att exploateras. Bara genom att kvinnor historiskt, och idag, associeras och

placerats närmare naturen och det kroppsliga än män, har kvinnor i egenskap av att uppleva världen genom en kropp

som är kvinnlig en annan erfarenhet av sociala relationer och relationen med det s.k. naturliga än vad en man har. I till

exempel Hartsocks teori om abstract masculinity, som förstås är en ganska grov förenkling och har kritiserats för det,

talar man inte om alla kvinnor och män utan det handlar dels om symboliska förståelser och värderingen av manligt och

kvinnligt som får konkreta materiella konsekvenser för män respektive kvinnor. Men någon nödvändig koppling finns

inte.

41 Beauvoir 2006, s. 47, 71, 93. Simone de Beauvoir pekar i många avsnitt i sin bok på att det inte är den kvinnliga

biologin i sig som gör henne i den Andre utan att det är hur den beskrivs, definieras och värderas i en patriarkal kultur

som begränsar kvinnan. Förankrad i fenomenologisk teoribildning beskriver hon kroppen som den levs i situationen av

att vara ”kvinna”; Judith Butler, Gender Trouble: Feminism and The Subversion of Identity, Routledge, New York &

London, 1990, s. 2, 3. Butler pekar på att det inte finns någon rent biologisk kropp, en bas som genus sedan konstrueras

”uppe på”. Det biologiska är diskursivt konstituerat som fördiskursivt och det finns därmed kan man inte skilja på det

21

lyfter fram hur subjektet genom sitt förkroppsligande aldrig kan höja sig över världen för att i högmod

titta ner på den från en fullständigt säkrad ståndpunkt.42

Jag kan inte kliva ut ur världen för att

”objektivt” betrakta det utifrån, lika lite som jag kan kliva ut ur min kropp. Kroppen är en förutsättning

för att vi överhuvudtaget ska kunna uppleva eller veta något om världen, och vi är ständigt

förkroppsligade och därmed bräckliga.43

Endast genom kroppen och våra sinnen och genom att vi är

tidsliga och rumsliga varelser, kan vi erfara världen, och genom våra sinnen lära oss att förstå olika

fenomen, erfara problem, och försöka lösa dem. För att överhuvudtaget kunna veta något om något

måste vi vara i relation till detta ”något”. Vi vet om världen genom vår relation till den, och genom vara

involverade och förkroppsligade i den. 44

Jag vill i likhet med fenomenologer som Kirkman och Merleau-Ponty hävda, att den levda

kroppen och förkroppsligandet i världen, därmed vår situering i den, är en fundamental förutsättning

för att jag överhuvudtaget ska kunna ha kunskap om min omvärld – men på samma gång är också

sårbarhet en ofrånkomlig aspekt av förkroppsligat liv. Jag hävdar att socialt privilegierade liv och

kroppar har bättre förutsättningar att till en viss gräns värja sig mot hot mot den egna kroppen, och är

inte nödvändigtvis på ett akut sätt i kontakt med dimensionen av sårbarhet i kroppslig tillvaro, som

alltid är en fundamental aspekt av förkroppsligandet. Jag menar – i enlighet med Haraways och

Hardings teori om att vissa dimensioner av verkligheten förblir osynliga sett ur en dominant position,

att den som lever i en skyddad tillvaro – att den som till exempel inte upplevt hunger, våldtäkt,

förstörelse av hem och livsförutsättningar, att ens värld rasar samman på sätt som endast tenderar

drabba vissa grupper, inte heller på samma sätt kan se dessa saker som ”allmänna” problem. Men jag

vill också argumentera för att det är möjligt att ta del av dessa erfarenheter genom förmedling av andra.

Genom att röster – och kroppar – som upplevt dessa dimensioner av förkroppsligande, som är osynliga

eller abstrakta utifrån en privilegierad position, inkluderas i t.ex. ett vetenskapligt,

sociala och biologiska könet.

42 Robert Kirkman, ”A little Knowledge of Dangerous Things: Human Vulnerability in a Changing Climate”, ur Merleau-

Ponty and Environmental Philosophy. Dwelling on the Landscapes of Thought, State University of New York Press,

Albany, 2007,s. 23.

43 Kirkman 2007, s. 24. Ett citat av fenomenologen Robert Kirkman illustrerar sårbarheten som är en nödvändig

dimension av förkroppsligat liv: ” I gaze down from a high balcony to a marble floor several hundred feet below,

and in a moment of vertigo I am for myself a fragile being of bone and sinew and weight...in seeing each of these

things I am made more sharply aware of my own fleshly life and the ease with which I can be pierced, sliced,

drowned, burned, and crushed.”

44 Kirkman 2007, s. 28. Vetenskap om olika fenomen kan produceras genom många olika verktyg och på många olika sätt

och naturvetenskapen, som vi i dagens samhälle ger auktoriteten att producera legitima kunskapen om

klimatförändringar är också en form av kroppslig erfarenhet. Kirkman skriver att forskare inom teknovetenskap ägnar

sig åt specialiserade aktiviteter i världen genom olika verktyg och mätinstrument, och kallar teknovetenskap för ”the

technological extension of primary perception through instrumentation”.

22

kunskapsproducerande samfund – kan nya frågor ställas och gamla omprioriteras 45

Enligt

ståndpunktsteorin kan dock marginaliserade liv endast bidra med de vetenskapliga problemen och

forskningsagendorna, och inte färdiga lösningar46

. För att kunna ta del av någons erfarenheter måste vi

också se varandra som, vad Maria Lugones beskriver som, ”sanna subjekt”47

. Jag kommer senare att

diskutera vad det innebär att se en annan som subjekt, samt vad subjektivitetens gränser är, med hjälp

av Maria Lugones samt Simone de Beauvoir.

Kunskap

Det traditionella vetenskapliga idealet innebär ett distanserat kunskapsideal som innefattar en

oöverkomlig klyfta mellan subjekt och objekt och innebär en alienering, inte bara från naturen utan

också från den egna kroppen. Eftersom natur och kropp historiskt uppfattats som motpoler till förnuft

och kultur, som följd av en dualistisk, cartesiansk tanketradition, kan kroppen spela en avgörande roll i

omformulerande av människans förhållningssätt till det icke-mänskliga och öppna upp för en icke-

dikotom relation som inte baseras på en distanserad härskarrelation. I enlighet med tankar formulerade

inom feministisk vetenskapskritik, och med stöd av fenomenologins förståelse av kroppen, menar jag

att varken naturen eller kroppen kan reduceras till ett passivt objekt. För att förstå vad det innebär att

vara situerad måste vi vända oss till en annan förståelse av kroppen, till exempel idén om den levda

kroppen, vilket föreslogs i föregående avsnitt.

Genomgången av naturbegreppet och kroppens roll leder oss till en diskussion om hur kunskap

om vår ekologiska situering är beroende av ståndpunkt. Synen på subjektivitet som förkroppsligat och

tanken om den levda kroppen öppnar upp för och pekar på en annan kunskapssyn och ett

epistemologiskt ramverk som inte blundar för vår ständiga situering. Genom en förståelse av kroppen

och förkroppsligandet i världen som en grundförutsättning för erhållandet av kunskap kan vi komma

ifrån den kunskapssyn som ser distansering och total objektifiering, och synen på naturen som passiv,

som en förutsättning för erhållandet av kunskap till att se kunskap som situerad och oss själva som

förkroppsligade i världen och i ett ekologiskt sammanhang. Detta är nästan tvärtom det Cartesianismen

säger och det fortfarande vedertagna kunskapsidealet om att vi endast kan erhålla objektiv kunskap

genom att distansiera oss och genom att inte vara i en relation till det vi studerar. För att förstå och

överhuvudtaget kunna uppfatta det komplexa och oförutsägbara fenomenet global klimatförändring

45 Harding 1983, s. 54, 56.

46 Hartsock 1983, s. 62.

47 Lugones, Maria, ”Playfulness, 'World-Travelling', and Loving Perception”, Hypatia Vol. 2 No. 2 (Summer, 1987),

pp. 3-19, Blackwell Publishing on behalf of Hypatia, Inc.

23

behöver vi kunskap och vetenskap av olika slag. Kirkman skriver att vi för att varsebli

klimatförändringen behöver annat än ohjälpt perception, det vill säga har den kunskap vi samlat på oss

om den krävt teknologiska verktyg, datoriserade beräkningar och mätinstrument av olika slag.48

. Men

vetenskap om olika fenomen kan produceras genom många olika verktyg och på många olika sätt och

naturvetenskapen, som vi i dagens samhälle ger auktoriteten att producera legitim kunskap om

klimatförändringar är också en form av kroppslig erfarenhet.

Situerad kunskap

Enligt Sandra Harding utgör ens sociala position och situering alltid en epistemologisk

(kunskapsteoretisk) begränsning och vi kan aldrig få en heltäckande bild av verkligheten. Men genom

vetskapen att vissa dimensioner av världen framträder mer tydligt ur vissa perspektiv och positioner,

kan vi genom att integrera olika perspektiv ge en maximalt objektiv bild av verkligheten. Denna

feministiska objektivitet innebär enligt Donna Haraway situerad kunskap49

och innebär bland annat,

liksom Harding beskriver, att det finns vissa perspektiv på samhället utifrån vilka, hur välmenande de

än må vara, de verkliga relationerna mellan människor och till naturen förblir osynliga50

.

Kunskapssynen och vetenskapsprojekten som växer fram utifrån insikten om subjektet som

förkroppsligat och kunskap som situerad, i en värld som bestäms i förhållande till makt och där vi alltid

är ekologiskt situerade, låter sig inte luras av stämplar som ”vetenskaplig” eller ”västerländsk” i att

bedöma om kunskapsanspråk är legitima eller inte.

Enligt förståelsen av kunskap som situerad, och alltså beroende av ståndpunkt, är karaktären av

vissa relationer ur en marginaliserad position mer synliga än ur en annan, mer dominant position. En

ståndpunkt annan än den privilegierade avslöjar mellanmänskliga relationer som uttryck för olika

maktstrukturer. Marginaliserade ståndpunkter kan alltså blottlägga och synliggöra vissa dimensioner av

verkligheten vi alla lever i. Sociala relationer strukturerar och struktureras av materiellt liv. Därmed är

den sociala verkligheten aldrig isolerad från det vi kallar för naturen. Enligt Hartsock 51

strukturerar

materiella relationer förståelsen av sociala relationer och relationen till naturliga processer. Därmed är

det inte bara sociala relationer som ser annorlunda ut beroende på ståndpunkt – också relationen mellan

människa och natur ser annorlunda ut, beroende på vilken position man har i ett samhälle. En

dominant position utgör en epistemologisk begränsning ur vilken till exempel den direkta interaktionen

48 Kirkman 2007, s. 27

49 Haraway 1988, s. 592 .

50 Harding 1983, s. 54.

51 Hartsock 1983.

24

mellan människa och natur förblir osynlig. Synen på människans situering i ett ekologiskt sammanhang

är alltså beroende av ståndpunkt, och denna ståndpunkt menar jag bestäms, förutom av situering i en

social position, också genom social situering i relation till ekologiska förutsättningar och geografisk

situering samt situering i en specifik miljö.

"...man kan inte stoppa ner vett i någons skalle utan det måste den svälja själv...”

Ett exempel som visar på att kunskap och erfarenhet om till exempel klimatförändringar är rumsligt

och tidsligt situerat i ett specifikt ekologiskt sammanhang, samt synliggör att det nere på marken inte är

någon nyhet att vi står inför allvarliga problem, är Samuel och Mariela Idivuomas dokumentär Nya

Vädrets Offer52

, som för första gången sändes i SVT 2009. Dokumentärserien granskar

klimatförändringen utifrån sex familjer i området kring Arktis. Dessa är inuiter på Grönland och i

Alaska, nenetser i Sibirien och indianer i Kanada och Alaska som i huvudsak lever på jakt och

renskötsel. Programledaren Samuel Idivuoma, är själv renskötare och har sett de problem det ”konstiga

vädret” orsakar på nära håll. Här är ett utdrag ur en intervju i Dagens Nyheter där han berättar varför

han valt att göra en dokumentär där han utgår ifrån de människors liv han träffar på sin resa runt

Arktis.53

Jag tänkte att om klimathotet redan är så verkligt, hur kommer det sig då att folk inte tar det till sig?

Kanske beror det på att så mycket handlar om fakta och tabeller...Det är forskare som oroar sig för

isbjörnar som hotas - men människorna som bor i Arktis är faktiskt lika utrotningshotade...Det

finns ett samiskt talesätt som heter "man kan inte stoppa ner vett i någons skalle utan det måste den

svälja själv”. 54

Idivuoma säger att om tittarna får vara med och uppleva och se klimathotets verkliga konsekvenser kan

det göra en skillnad. Idivuomas dokumentär är ett försök att föra klimatproblemet närmare oss genom

att visa att det är ett konkret hot som hotar människors liv och vardag, genom att den rubbar naturliga

system på ett sätt som försvårar eller omöjliggör kunskap om hur världen och de system vi är beroende

av, fungerar. I enlighet med Kirkman villa jag påpeka att vi, för att kunna anpassa oss till nya

förhållanden, måste veta och i alla fall i någon utsträckning kunna räkna ut vilka dessa förhållanden är.

Vi är som levande organismer beroende av en någorlunda stabil miljö. Som dokumentärserien Nya

Vädrets Offer visar, är klimatproblemet inte en abstraktion förmedlad genom tabeller, utan kan vara så

konkret som att en familjemedlem gått genom isen och drunknat, att bitar av kusten du bor på i

52 Nya Vädrets Offer (2009)

53 Rydman, Annika, 2009, ”Klimatet hotar urfolken”, Dagens Nyheter 07/05/2009 [www].

25

samband med stormarna eroderas och ramlar ner i havet, med hus och allt, efter att isen som skyddat

kustlinjen smält55

.

Ekofeministen Val Plumwood beskriver i Feminism and The Mastery of Nature en härskarlogik,

som hon menar ligger bakom den ohållbara relationen mellan människa och natur. Även om hon själv

inte nämner epistemologi, kan hennes kritik av den dualistiska härskarvärldsbildens förvrängda

perception av världen direkt kopplas till ståndpunktsepistemologi. På liknande sätt som Haraway och

Harding skriver att ur en dominerande position förblir vissa dimensioner av verkligheten osynliga, visar

Plumwood att i det i den dominerande kulturens syn på världen finns så kallade blind spots, 56

det vill

säga blinda punkter i förståelsen av världen. Dessa blinda punkter skapas av härskarlogiken och

dualismens djupstrukturer och är en oförmåga att se viktiga kopplingar i hur allt hänger ihop, menar

Plumwood. Dessa blinda punkter, eller epistemologiska begränsningar, leder till att den dominerande

kulturens förståelse av dess relationer till biosfären och det icke-mänskliga förblir bristfällig, vilket

resulterar i en förståelse av världen som förnekar beroende och sammankoppling i relation till det icke-

mänskliga. Enligt Plumwood är också de förvrängda varseblivningar och förnekelsemekanismer som

växer fram ur den dominantas rationalitet är, en viktig förklaring till varför den dominanta kulturen inte

i tillräcklig grad responderar med den biosfäriska krisen och den accelererande degraderingen av

jordens naturliga system. 57

Idivuomas tidigare uttalande om att man inte kan stoppa ner vett i någons skalle utan det måste

den välja själv, kan kopplas till Plumwoods teori om den dominerande kulturens oförmåga att se, också

för den själv livsviktiga dimensioner, i hur världen hänger ihop. Det jag genom ståndpunktsteorin vill

visa, är att världen framträder på olika sätt ur olika ståndpunkter och att maktstrukturer lätt kan dölja

viktiga aspekter av den. Jag vill emellertid påpeka att jag inte menar, eller tolkar det som att Plumwood

hävdar, att världen hänger ihop på ett visst sätt. I likhet med Harding visar Plumwood att genom att

utgå från ståndpunkter som marginaliseras av den dominerande berättelsen av hur världen fungerar, kan

vi synliggöra aspekter av verkligheten som kan bidra till allas förståelse av den komplexa värld vi lever

i. Cartesianismens bild av hur världen fungerar, eller den dominerande kulturens syn på världen, som

Plumwood beskriver den, utgör onekligen ett logiskt sammanhängande system – om vi bortser ifrån att

vi är kroppsliga, sårbara, levande delar i ett ekologiskt system och på ett fundamentalt sätt beroende av

vissa förutsättningar för att överhuvudtaget kunna överleva. Vi behöver till exempel ett någorlunda

54 Ibid.

55 Nya Vädrets Offer, SVT, 2009

56 Plumwood 1993, s. 194f

57 Ibid.

26

stabilt klimat samt föda, vatten och luft. Om vi tar dessa aspekter i beaktande, är härskarens ståndpunkt

irrationell och kan bära med sig katastrofala följder för för både mänskligt och icke-mänskligt liv,

eftersom förståelsen för livsviktiga kopplingar och relationerna mellan mänsklig aktivitet och naturen

förblir, som tidigare redogjorts för, bristfällig.

Världen sedd genom maskinens ögon

Den dominerande kulturen kan förutom sin epistemologiska begränsning som skymmer viktiga

samband, också välja att inte agera på grund av att de konkreta problemen lokaliseras någon

annanstans, drabbar ”någon annan” och förblir därmed diffusa och lätta att blunda för. Robert Kirkman

frågar sig hur vi kan känna klimathotet ”in our bones” och konstaterar att klimatkrisen är svår att

uppfatta på grund av att det är så abstrakt. Jag håller med Kirkman om att klimatförändringen för

många förblir en abstraktion, men hänvisar tillbaka till Harding och hävdar att dessa människor ofta är

privilegierade på olika sätt och kan därigenom distansera sig från problemet. Till skillnad från Kirkman

vill jag också påpeka att naturvetenskaplig forskning på hög nivå inte är det enda sättet jag kan få

kunskap om klimathotet, utan den kan också förmedlas genom andra människor via kunskap som

baserar sig på mer direkt erfarenhet, och det som kallas lokal eller traditionell kunskap58

. Eftersom

kunskap alltid är kroppslig erfarenhet, och teknovetenskap endast ”förlängning av kroppslig erfarenhet

genom instrumentation” borde andra människor kunna fungera som lika bra förmedlare av objektiv

kunskap som mätinstrument av olika slag. Klimathotet kan också konkretiseras genom att vi ser den

genom andras ögon, att den förs närmare oss samt det vi håller kärt och kan relatera till.59

Genom att vetenskap på detta sätt alltid är förkroppsligat kan den inte vara ett sätt att höja sig

över världen eller ett sätt att fly situering. Haraway undersöker seendets betydelse för olika

vetenskapliga projekt och understryker att det inte finns något omedierat fotografi eller passivt camera

obscura i vetenskapliga redogörelser av kroppar eller maskiner. Det finns bara väldigt specifika

visuella förutsättningar, varje med ett detaljerat, aktivt och partiskt sätt att organisera världar. Haraway

påpekar att dessa bilder av världen, sedda genom vetenskaplig teknologi, inte borde vara allegorier för

gränslös mobilitet eller utbytbarhet – utan snarare för utstuderad specificitet och skillnad. De pekar på

den kärleksfulla omsorg med vilken människor lär sig att se världen genom en annans synvinkel, även

när denna andre är vår egen maskin.60

Haraway menar därmed att vi redan lärt oss att se världen

58 Det är missvisande att kalla viss sorts kunskap för lokal kunskap eftersom all kunskap är lokal kunskap, visar Harding

och Haraway.

59 Kirkman 2007, s 30.

60 Haraway 1988, s. 583.

27

genom en andres ögon, nämligen maskinens, och har med framgång inkorporerat teknologiernas och

mätinstrumentens syn på världen i vår egen kroppsliga erfarenhet av världen. Vi använder teknologier

för att förstärka våra sinnen, förbättra våra kroppar och vi litar kanske på att världen vi ser, mäter och

kvantifierar genom de tekniska instrumentens ögon är mer objektiv, mer förnuftig än den vi lärt oss

erfara genom våra sinnen.

Men en maskins syn på världen berättar inte hela sanningen om vad det innebär att vara en

människa och en levande organism och kan inte berätta var den ekologiska krisens ursprung ligger.

Ståndpunktsteorin argumenterar för att vi i vårt tänkande bör utgå från marginaliserade gruppers liv när

vi bedriver forskning. Enligt Harding kommer vi med dessa liv som startpunkt att kunna generera

belysande och kritiska frågor som inte automatiskt skulle växa fram i tänkande som tar sin

utgångspunkt i den dominanta gruppens liv. Alla kunskapsanspråk är socialt situerade och somliga

sociala placeringar lämpar sig helt enkelt bättre än andra, att fungera som utgångspunkt för

kunskapsprojekt som utmanar fundamentala antaganden i den vetenskapliga världsbilden, och den

västerländska tanketradition som tar vetenskapen som sin modell för produktionen av kunskap.61

Marginaliserade erfarenheter och liv tillhandahåller betydelsefulla problemformuleringar eller

forskningsagendor, men dessa erfarenheter och liv har blivit nedvärderade eller ignorerade som en källa

för objektivitetsmaximerande frågor.62

Haraway understryker att allt seende är förkroppsligat, men att seendet och det sensoriska

systemet inom vetenskap och politik använts för att signifiera ett språng ut ur den markerade kroppen,

till en erövrande blick från ingenstans, i tjänst av olika projekt som syftar till att distansera det vetande

subjektet från alla och allt. Detta seende från ingenstans markerar kroppar medan den själv förblir

omärkt, och gör anspråk på makten genom att se men inte bli sedd. Denna blick signifierar den omärkta

positionen som man och vit, och det är ur denna position det osynliga subjektet kan uttala legitima

kunskapsanspråk på en objektiv verklighet. Det är ur denna position Subjektet ser och vet om en

objektiv och fullständigt definierbar, och genom detta allsmäktiga Subjekts gudsblick, kontrollerbar,

värld. 63

Teorin om situerad kunskap förespråkar en förkroppsligad objektivitet, eftersom det är just

förkroppsligandet som binder ihop oss med världen och möjliggör att vi kan veta något om det.

Eftersom kroppslighet är politiskt och olika kroppar ges olika betydelser och märks på olika sätt, är vi

situerade på olika sätt i världen. Vetenskap om det biologiska, om det naturliga och världen blir då en

61 Harding 1993, s. 56.

62 Ibid, s. 54

63 Haraway 1988, s. 581, 583, 591. Se också tidigare not (26) om abstrakt maskulinitet.

28

högst politisk verksamhet. Feministisk objektivitet, till skillnad från det traditionella objektivitetsidealet

som strävar efter absolut transcendens, plats- och gränslöshet och oförkroppsligande, argumenterar för

situerade och förkroppsligade kunskaper, och mot olika former av olokaliserbara och ansvarslösa

kunskapsanspråk, som ingen behöver stå till svars för, förklarar Haraway.64

Situering hänger alltså

starkt ihop med ansvar, och att framställa sig som icke-situerad är ett anspråk på makt utan ansvar.

Enligt Harding tenderar Kunskapssubjektet som ser sig som ett subjekt av ”verklig kunskap”,

framställa sig som oförkroppsligad och osynlig i motsats till subjekt som endast anses uttrycka åsikter,

på samma gång som deras kunskapsobjekt är fast lokaliserade i det sociala och historiska och är

kontextberoende.65 Att inte situera sig i kunskapsprocessen och på samma gång synliggöra den Andre

som situerad är en flykt från ansvar, menar Harding.

Haraway beskriver i likhet med Shiva, Mies och Plumwood en ”dominansens

tillgodogörelselogik” i de västerländska binariteternas traditioner och den kapitalistiska kolonialismen.

Hon hänvisar till Zoe Sofoulis som identifierar strukturen hos detta sätt att veta inom teknovetenskapen

som en ”resursgörelse” av världen och människans pånyttfödelse genom att homogenisera världens

hela kropp till en resurs för hans förvända projekt.66

Detta kan kopplas till Vandana Shivas diskussion

om logiken bakom monokulturer och den homogeniseringen av biodiversitet och omformandet av

naturen och andra kulturer för att bättre efterlikna en västerländsk utvecklingsmodell och kapitalismens

behov, enligt ett sätt att konceptualisera världen som är självidentiskt och uppfattar sin syn på världen

som universell och den enda rationella.67

Här kan också hänvisas till Beauvoirs diskussion om

konstruktionen av den Andre, i detta fall naturen, som ett verktyg för det enda sanna subjektets

självförverkligande.68

Naturen är bara kulturens råmaterial, tillgodogjort, bevarat, förslavat, upphöjt

eller på annat sätt gjort medgörligt av kulturen så att den kan avyttras enligt den kapitalistiska

kolonialismens logik. Enligt Haraway förvandlar ”det vita kapitalistiska patriarkatet”allting till en

resurs för tillgodogörande och ett kunskapsobjekt, med resultatet att världen och naturen, till slut bara

blir ett material för den vetandes makt och skapandekraft.69

Hon pekar på att objektet både garanterar

och förbättrar den vetandes makt, men måste måste i kunskapsproduktionen nekas allt aktörskap.

64 Haraway 1988, s. 583.

65 Harding1993, s. 73.

66 Haraway 1988, s. 592.; 2008, s. 243. Enligt Haraway kräver situerade kunskaper ”att kunskapsobjektet framställs som en

aktör och agent, inte som en projektionsskärm eller en grund eller en resurs, aldrig i sista hand som en slav under en

härskare som stänger av dialektiken genom sin unika verksamhet och genom att författa ”objektiv” kunskap.”

67 Jag hänvisar också på sidan 27 till Shivas (1999) diskussion.

68 Beauvoir 2006, s. 26, 27.

69 Haraway 2008, s. 243. Enligt Haraway konceptualiseras också kön på liknande sätt som endast materialet till genus

handling och denna produktionistiska logik verkar vara ofrånkomlig i de västerländska binariteternas traditioner. Kön

”resursgörs” inför sin re-presentation som genus, som ”vi” kan kontrollera.

29

Haraway synliggör hur världen ur ”det vita kapitalistiska patriarkatets” synvinkel och de villkor det

dikterat, måste objektifieras som ett ting. Därmed reduceras det till ett material i självformeringen av

den enda sociala varelsen i kunskapsproduktionen, nämligen människan som vet.70

Här blir det återigen

tydligt att en förståelse av kroppen som levd, och inte reducerbart till ett objekt för vetenskapen, bidrar

till att synliggöra orimligheten och ohållbarheten av en alltför enkel och reducerande objektifiering av

världen och naturen överhuvudtaget.

Universell kunskap och lokal kunskap

Vad är lokal kunskap i förhållande till så kallad universell kunskap, och vice versa?71

Som vi har sett

ovan bygger det dominerande vetenskapsparadigmet med dess förståelse av kunskap, på distansering.

Till skillnad från distanseringsprincipen har så kallad lokal kunskap ansetts i högre utsträckning bygga

på närhet och situering. Lokal kunskap lyfts ofta upp i diskussioner om t.ex. ursprungsbefolkningars

och lokalsamhällens (traditionella) kunskap om den plats de lever på och de ekologiska system de lever

av och som de lärt sig känna och leva efter under århundraden, kanske till och med årtusenden. Det är

viktigt att synliggöra lokal, ekologisk kunskap som unik kunskap som byggts upp och anpassats under

lång tid, något som handlar om människors, kulturers och ekosystems sammanflätade överlevnad. 72

Det pågår ständigt intressekonflikter där lokal, livsviktig kunskap, ogiltigförklaras och förstörs, i

förmån för kunskap som framställer sig som icke-situerad. Men vad är det för sorts kunskapsnorm som

lokal kunskap kontrasteras emot, och som förblir osynlig? Lokal kunskap målas upp som något statiskt

70 Donna Haraway, Apor, Cyborger och Kvinnor: Att återuppfinna naturen, Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2008, s.

242

71 Plumwood skriver i Feminism and The Mastery of Nature (s.194) : ”Since culture was shaped around the written word in

Plato's time, the ruling elites (whose identities are condensed in the master Subject) which stand at the apex of various

forms of domination have been able through their command of social resources to exercise control over culture

disproportionate to their numbers. They have made much of it as their instrument and in their image.” Val Plumwood

identifierar den dualistiska världsbilden med en koloniserande härskarlogik och spårar den tillbaka till när kulturen

började formas kring det skrivna ordet på Platons tid. Plumwood beskriver ”master forms of consciousness”. Denna

härskaridentitet, som finns som det neutrala och osynliga subjektet i olika kulturella narrativ, är en form av rationalitet

och ett ramverk för ”selfhood” och relationer, som genom appropriering av kulturen, har kommit att forma oss alla.

Enligt Plumwood är de djupa strukturerna av dominering, och härskarlogiken, inbäddad i det västerländska tänkandets

fundament, i dess intellektuella ramverk och konceptuella historia . Denna logik lever bland annat kvar i

konceptualiseringen av Förnuftet både historiskt och i nutid inom olika vetenskapliga discipliner samt politik och

ekonomi Liksom Hartsock och Harding skriver i sin beskrivning av vad som karaktäriserar en ståndpunkt belyser

Plumwood hur den dominerandes syn på världen formar oss alla och har makten att definiera den verklighet, och diktera

de sociala relationer och ekonomiska villkor vi alla tvingas delta i. Den etablerar också en slags mänsklig norm. Vi är

därmed alla på ett eller annat sätt en del av den dominerande kulturen och att ställa sig eller tänka utanför det är lättare

sagt än gjort. Det är dock ofta lättare om man redan är utanför, eller marginaliseras av den.

72 I samband med klimatförhandlingar i Köpenhamn 2009 och Cancún 2010 har många organisationer med delvis

framgång strävat efter att synliggöra lokal kunskap som ett motstånd i förhållande till multinationella företag och

privatisering. Också så kallade alternativa klimattoppmöten har ordnats, i till exempel Cochabamba i Bolivia där det

talades om ”Moder Jords rättigheter”. Se till exempel BBC News 19/04/2009 [www].

30

och oföränderligt medan det finns ett antagande om en universell, ahistorisk kunskapstradition som inte

antas vara kontextberoende, nämligen västerländsk tanketradition.

Med hjälp av Harding och Vandana Shiva vill jag visa att synen på västerländska

kunskapssystem och modern västerländsk vetenskap som progressiv, utvecklad och nytänkande i

förhållande till statisk, lokal kunskap, är felaktig. Jag vill understryka att västerländsk

kunskapstradition är situerad, och menar att det är viktigt att lyfta fram den kunskap som målats upp

som något stillastående och oprogressivt, som en form av legitim kunskap som bör tas på högsta allvar

inför de utmaningar och krav på förändring vi står inför. Den kunskap kan nämligen synliggöra ett

icke-situerad kunskapssubjekt som situerad i en på många sätt irrationell och ohållbar kultur. Harding

understryker att västerländsk tanketradition också är ett lokalt kunskapssystem. Ingen kultur skulle

nämligen kunna överleva utan intresse och försök att förstå empiriska regelbundenheter och kausala

tendenser i den naturliga och sociala värld den är beroende av, skriver Harding. Dock har bara det

västerländska kunskapssystemet vunnit dominans globalt sett, och därmed fått bestämma och definiera

mänskliga och naturliga världar samt relationen mellan dem. Vandana Shiva skriver i Monocultures of

the mind om försvinnandet av lokal kunskap till förmån för det dominanta västerländska

kunskapssystemet, och av flera olika kunskapssystem i förmån för ett enda. Detta skriver Shiva, är lätt

genom det globaliserande dominanta systemets distanserade blick. Både Harding och Shiva påpekar

hur västerländska kunskapssystem, felaktigt nog, setts som platslösa och universella. Det dominerande

systemet är också ett lokalt system, uppkommen och alltid situerad i en social och historisk kontext,

med sin sociala bas i en specifik kultur, klass och ett specifikt kön.73

Modern västerländsk vetenskap

och teknologi, har dock haft ett intresse att framställa sig som icke-situerad eftersom det, liksom

Harding påpekar, haft en tendens att gynna redan ekonomiskt och politiskt priviligierade grupper.

Liksom Val Plumwood visar, etablerar den dominerande kulturens dualistiska logik en slags

mänsklig norm som inte är öppen för existensen av andra logiker och sätt att konceptualisera världen.

Den ser i det som är annorlunda endast en oordnad och irrationell annan i behov av rationell ordning,

genom påtvingande av den dominerande kulturens egna logik.74 Den globala framgången av moderna

västerländska teknologier och vetenskap är, understryker Harding, i minst lika hög utsträckning en

konsekvens av euro-amerikansk kapitalism, imperialism och kolonialism som de varit en följd av

metod, ontologi, kritiskt förhållningssätt gentemot traditionella trosföreställningar, eller något annan

förmodat ”internt” drag hos dessa, som påstås vara orsaken till de västerländska vetenskapernas

73 Sandra Harding, ”Science, Multiple Modernities, and Culture”, s. 6 [www];Vandana Shiva,”Monocultures of the mind”,

1993, s.2 [www].

74 Plumwood 1993, s. 194.

31

teknologiska överlägsenhet och globala spridning. Dessa teknologier och vetenskaper är dock lokala

kunskapssystem, i lika hög grad som ”de Andra” lokala kunskapssystem, de strävat efter att övervinna

och ersätta.75

Harding lyfter fram att de moderna vetenskapernas uppkomst i Europa gick hand i hand

med kolonialismens upptäcktsfärder76

, och har faktiskt på många sätt varit beroende av approprieringen

av lokal kunskap på olika håll77

.

Enligt Shiva, förnekas lokal kunskap status av systematisk kunskap genom utpekandet av det

som ”primitivt” och ”ovetenskapligt” medan det västerländska systemet antas vara unikt

”vetenskapligt” och universellt. Shiva påpekar att denna syn på västerländsk kunskap som unikt

vetenskapligt har mer att göra med makt än det egentligen har att göra med kunskap men att prefixet

”vetenskaplig” ger västerländska kunskapssystem en sorts social immunitet.78

Den dominanta

vetenskapliga kunskapen sprider en ”tankens monokultur”, för att låna Shivas ord, genom att utrota

lokala alternativ, på samma sätt som monokulturer i jord- och skogsbruk förstör lokal diversitet.

Dominant kunskap förstör också förutsättningarna för att alternativ överhuvudtaget ska kunna existera,

på samma sätt som monokulturer förstör förutsättningarna för existensen av en mångfald av arter.79

Jag har med hjälp av ståndpunktsteorin velat betona vikten av att, i klimatfrågan utgå från den

ståndpunkt som inte är privilegierad och vill här vända mig till Lugones för att begreppsliggöra hur det

är möjligt att närma sig andras ståndpunkter och vad det kräver för ens egen situering. Men om nu

kunskap alltid är situerad i kroppslig subjektivitet som är sammanbunden med sin omgivning, hur är

det möjligt att överbrygga gränserna mellan olika subjektiviteters perspektiv? Om kunskap produceras

lokalt, hur kan den föras vidare och få betydelse i andra sammanhang än just där den produceras? När

vi nu har sett hur natur, kropp och kunskap utgör viktiga dimensioner av situeringsbegreppet och

synliggör dess betydelse, är det viktigt att också tydliggöra hur situering alltid är relationell och hur

kroppslig subjektivitet alltid är intersubjektiv. För att göra det vänder jag mig till Maria Lugones

beskrivning av world travelling och loving perception som utvecklar ståndpunktsteorin på fruktbara

sätt.

World travelling och loving perception

Vetenskapen är, som Haraway, Harding och fenomenologin visar, förkroppsligad och situerad, hur

75 Harding “Science, Modernity, and Multiple Cultures”, s. 6 [www].

76 Sandra Harding ”Postcolonial and feminist philosophies of science and technology: Convergences and dissonances”

Postcolonial Studies, 1466-1888, Vol 12, No. 4, 2009, pp. 401 – 421.

77 Londa Shiebinger, ”Feminist History of Colonial Science” 2004 [www].

78 Shiva 1993, s. 3, 4.

79 Ibid.

32

specialiserad den än är. Om vi genom teknologins förmedling kan komma åt tidigare dolda dimensioner

av verkligheten borde vi också genom andra människors och andra levande organismer producera

maximalt objektiv kunskap. Detta skulle kunna vara en viktig utgångspunkt för att till exempel

klimatförändringen och ekologisk förstöring överhuvudtaget, som utgör hot mot vår existens som

levande organismer, inte ska förbli en abstraktion80

, något diffust vi kan välja att bortse ifrån. Vad som

är närmast oss verkar för oss framstå som det viktigaste, och vi måste uppleva klimatförändringen som

ett konkret hot för att agera. I fråga om klimatförändringen är det enligt min mening speciellt viktigt att

vi lär oss att se världen genom icke-dominanta gruppers ögon och människor som har

förstahandserfarenhet av problemet, men det finns också risker med att göra anspråk på att se ”genom

den Andres” ögon. Lugones teori om ”world travelling” både problematiserar och berikar

ståndpunktsteorin genom att peka på både möjligheter och begränsningar av att ta del av en annans syn

på världen, och (inter-)subjektivitet överhuvudtaget.81

I likhet med Haraway och Harding betonar

Lugones att de marginaliserades perspektiv är att föredra på grund av att de med minst sannolikhet kan

glömma eller ignorera och trolla bort problemet. De har inte privilegiet att göra anspråk på att se allt på

samma gång de är ingenstans. Men att lära sig se genom marginaliserade ståndpunkter är en riskfylld

verksamhet och är varken lätt eller oproblematiskt, understryker Haraway. Hon varnar för en

romantisering och appropriering av seendet underifrån genom anspråken på att se från de underkuvades

position82

, men det är inte mindre nödvändigt för det.

Lugones vidareutvecklar Marilyn Fryes teori om ”lovin perception” genom att lägga till

nödvändigheten av lekfull ”world travelling”, vilket innebär att se den andra som subjekt till skillnad

från ”arrogant perception”, som innebär en blick utan identifikation. Hon talar om svårigheten att

”resa” mellan varandras världar, som formas av kön, ras- och klassgränser, men understryker också

nödvändigheten av att vi lär oss att se varandra, och världen utifrån andras perspektiv med ”loving

perception”, oavsett (men utan att försöka sudda ut) olikheter. Lugones pekar på hur färgade kvinnor i

USA ofta tvingas ta del av den dominerande kulturen, och av vita/angloamerikanska kvinnors värld,

genom exempelvis arbete, men osynliggörs, stereotypiseras, lämnas ensamma och tolkas som galna av

kvinnor i denna dominerande kultur. Människor är helt beroende av andras förståelse för att uppfattas

80 Kirkman 2007, s. 30.

81 Sara Heinämaa, ”Simone de Beauvoir's Phenomenology of Sexual Difference”, Hypatia , Vol. 14, No. 4, Höst 1999, pp.

114-132, Indiana University Press, s. 125. Möjligheten av att se den andre som subjekt lyfts också fram inom

fenomenologin. Som Sara Heinämaa tydliggör innebär att se den andra som ett subjekt och en medveten varelse att se en

annan person och att därigenom se någon som liknar dig i sitt seende.

82 Haraway 1988, s. 584.

33

som begripliga, rationella, synliga och inte bristfälliga.83

Lugones belyser hur människor som hamnar

utanför de dominerande samhällsskikten, av nödvändighet och materiellt behov redan är ”world

travellers”.84

Detta kan kopplas till att den dominerandes ståndpunkt alltid strukturerar den materiella

verklighet och sociala relationer vi alla på ett eller annat sätt deltar i. Därför är det svårare för den

underordnade att bortse från en dominerande struktur, än det är för den dominanta gruppen, som inte

ser eller kan välja att blunda för hur det faktiskt ser ut.

Postkoloniala feminister som Chandra Talpade Mohanty har i likhet med teoretiker inom

feministisk epistemologi lyft fram betydelsen av ståndpunkt i diskussionen kring och kritiken av de

globala processer vi alla, på ett eller annat sätt, är involverade i. Hon uppmanar till försök att tänka

utifrån marginaliserade liv och belyser hur den sociala positionen hos fattiga och färgade kvinnor i

tvåtredjedelsvärlden kan utgöra en avgörande utgångspunkt för feministisk analys. Hon skriver i likhet

med ståndpunktsteorin när hon säger att ”det är just dessa kvinnogruppers potentiella kunskapsmässiga

övertag som skapar utrymme för att avmystifiera kapitalismen samt att föreställa sig social och

ekonomisk rättvisa över gränser.”85

Vi måste enligt henne ”i vårt tänkande vara lika rörliga som

kapitalet, om vi ska kunna spåra dess färdvägar och föreställa oss alternativa destinationer”, för att

åstadkomma en feministisk solidaritet som sträcker sig över skiljelinjer baserade på plats, identitet,

klass, arbete, tro och så vidare, i en tid och i en fragmenterad värld där sådana allianser är både

nödvändiga och svåra att skapa. Den globala kapitalismen omintetgör möjligheter, men skapar också

nya, skriver Mohanty.86

Också Haraway efterlyser ett skapande av en slags kollektiv subjektsposition

som grundar sig i situerad kunskap och olika ståndpunkter. För att nå situerad kunskap och de oväntade

öppningar som den för med sig behövs partiska perspektiv och begränsade röster. Hon menar att det

enda sättet att finna ett större seende är att vara på en särskild plats, och eftersom vi inte kan vara på

alla platser samtidigt behöver vi andra människor. Situerade kunskaper, utlovar enligt Haraway inte

flykt eller överskridande av gränser, eller en gudsblick som kan bestämma världen ovanifrån, men kan

istället genom föreningar av partiella synpunkter och vacklande röster bidra till att skapa en kollektiv

subjektsposition87

Denna skulle kunna fungera som en stark röst i att kritisera det dominerande

epistemologiska ramverk som skapat den ekologiska krisen, och peka mot en ny förståelse av kunskap

och vad det innebär att vara en människa situerad i ett ekologiskt sammanhang, i relation till både andra

människor och det icke-mänskliga.

83 Lugones 1987, s. 6,7.

84 Ibid.

85 Mohanty 2003, s. 275.

86 Mohanty 2003, s. 276.

87 Haraway 2008, s. 241.

34

Avslutning

Begreppet ”situering” träder idag fram i sin aktualitet i förhållande till de förändringar och utmaningar

vi står inför med tanke på global klimatförändring, som är ett tydligt symptom bland många, på att

systemet vi byggt upp – som både kräver och ger vissa privilegierade grupper överflöd, mobilitet,

gränslöshet och kommunikation, och vars förutsättning är ett resursgörande av naturen och gränslös

tillgång till fossila bränslen – är ohållbart. Klimatkrisen lyfter fram och blottlägger vår ekologiska

situering på ett kanske mer tydligt och påtagligt sätt än annars och gör den akut angelägen. Den tvingar

oss att konfronters med vår situering och vår sårbarhet, som vi förstår är ofrånkomlig när vi väl tar vårt

förkroppsligande på allvar, och förstår kunskap som kroppsligt förankrat. Klimatkrisen blottlägger

också den ojämlikhet som är så påtaglig när man tittar på vilka det är som orsakat problemen och som

har makten att hålla dem på avstånd, och vilka som i första hand får ta konsekvenserna och försöka

anpassa sig till dem. Jag har närmat mig klimatkrisen utifrån en samling feministiska teoretiker och

filosofer och diskuterat vad det egentligen innebär att vara situerad – och varför det är angeläget att

förstå oss som situerade och på vilket sätt, i en värld som, redan nu, ur ett ekologiskt perspektiv ser

annorlunda ut än den vi lärt oss att anpassa oss till.88

Det behövs ett feministiskt och intersektionellt

perspektiv för att klimatkrisen ska kunna tacklas och att vi behöver inta andra ståndpunkter än den

privilegierade osynliggjorda, som också osynliggör många av klimatkrisens problem. Det traditionella

vetenskapsidealets strävan efter icke-situerad objektivitet är ohållbar och att förståelsen av kunskap

som situerad är livsviktig i den tid vi lever i, där forskning, i huvudsak naturvetenskap förkroppsligad i

transnationella forskarsamfundet IPCC89

, i allt större omfattning styr politiken. Hartsock frågar sig vad

som händer när marginaliserade grupper börjar vinna en offentlig röst. Som jag visat ovan är det viktigt

att låta marginaliserade gruppers problemformulering i större utsträckning styra diskussionen om

klimatförändringar och ”hållbar utveckling”, samt forskning och klimatpolitik. Redan länge har nya

88 Haraway 1988, s. 593, 594. Situerad kunskap motsätter sig och kan synliggöra den etnocentriska, androcentriska och

antropocentriska världsbilden och människoartens arrogans i förhållande till icke-mänskliga andra. Denna vetenskap,

som inte gör en uppdelning mellan det kroppsliga och det rationella (och prioriterar det senare) är maktkänslig och ser

vår sårbarhet i en föränderlig och i många fall oförutsägbar värld. Som med Haraways Trickstern, behöver vi lära oss att

samtala med den för att överleva. Vissa kulturer har av olika anledningar varit mer framgångsrika i detta projekt än

andra.

89 Intergovernmental Panel on Climate Change(IPCC) står för produktionen av klimatforskning och styrdokument som

klimatpolitiken bör utgå ifrån.

35

subjekt trätt fram som en röst i klimatdebatten, på den globala arena som tidigare varit ett forum för

privilegierade grupper. Med hjälp av globala kommunikationssystem, inte minst internet , kan rörelser

av organiserade ursprungsbefolkningar, kvinnor och småjordbrukare formulera sina egna mål och sin

kritik mot de globala system som marginaliserar och osynliggör dem. 90

De som avvikit från den etnocentriska, manliga normen har setts och konstruerats som mer

stagnerade, outvecklade, primitiva eller djuriska i motsats till förnuftig kultur. Den kritik mot hur

naturen begreppsliggjorts genom historien som förts fram från både feministiskt och postkolonialt håll,

tolkar jag som att vissa grupper, på grund av de maktrelationer som formar deras liv, befinner sig i en

position utifrån vilken den dualistiska och hierarkiska uppdelningen av världen och dess invånare, kan

synliggöras som en del av ett sexistiskt och kolonialt tänkande, en slags dominansens logik91

. De

mekanismer som ligger bakom det dominerande sättet att konceptualisera naturen har nämligen likheter

med sättet att konceptualisera djur, människor och natur på ett sätt som tjänar vissa dominerande

gruppers intressen. Kolonialismen är ett tydligt exempel.

Nödvändigheten av situering gäller i ännu högre grad i en globaliserad värld där både forskning

om problemet som problemens uppkomst och legitim vetenskap om dess effekter, i hög grad

produceras av samma grupper – grupper som inte är de första i att uppleva klimatförändringen som

något som påverkar deras vardag, livsmöjligheter, nära och kära. Vetenskapen som produceras ur

priviligierade positioner – utifrån vilken klimatförändring och vår ekologiska situering förblir en

abstraktion – kan inte ge en tillräcklig bild av vår situation. Makten över politiken, ekonomin och över

de utsläppssproducerande industrierna ligger i händerna hos människor och de sociala och geografiska

grupper som har både privilegiet att distansiera sig från problemen och definiera verkligheten vi alla

lever i genom vetenskap, medier och olika kommunikationssystem. Förståelse för ståndpunkters

betydelse i maximerandet av objektivitet angående klimatförändringen är en fråga om överlevnad, och

forskning, som aldrig är isolerad från ekonomiska och politiska intressen, måste utgå från andra

perspektiv än dessa gruppers. Det är viktigt att granska globala processer ur de perspektiv som

marginaliseras av denna process. Intagandet av olika ståndpunkter utanför den vita, manliga, normen,

kan avslöja inslagen av eurocentrism och sexism i det dominerande globaliseringsnarrativet och kan

bidra till starkare objektivitet i beskrivningen av sådana komplexa processer, som vi ändå behöver

teoretisera kring för att förstå världen vi lever i och vår plats i den.92

90 Se till exempel Via Campesinas (global rörelse bestående av organiserade småjorbrukare) hemsida. [www]

91 Kronlid 2005, s. 82,83. David Kronlid redogör för Karen Warrens utstuderade teori om dominansens logik i västerländsk

kultur. Warren menar att dominansen av naturen följer samma mönster som den logik som legitimerat kolonialt förtryck

och mäns förtryck av kvinnor.

92 Chandra Talpade Mohanty visar hur könade metaforer och symboler är verksamma i globaliseringens språk, där vissa

36

Jag har visat hur begreppet situering kan vara betydelsefullt i vår förståelse av oss själva i

relation till naturen. Dess sprängkraft ligger i sättet den situerar oss som både sociala och naturliga

varelser och binder ihop därmed samman subjekt-objekt-relationen mellan dem. Många ekofeminister

har pekat på att beroende på hur vi konceptualiserar naturen, agerar vi också gentemot den och

beskrivningar av naturen påverkar vår situering. Det finns ett maktintresse i att begreppsliggöra naturen

på vissa sätt. Så länge naturen ramas in som något passivt och av människan definierbart och

reducerbart till epistemologiskt objekt, kan den också resursgöras för att tjäna som resurs för mänsklig

kultur. Detta sätt att konceptualisera naturen i vetenskapliga och ekonomiska termer, och vägran att

situera det mänskliga subjektet i ett ekologiskt sammanhang har i västerlandet kommit att uppfattas

som det enda rationella förhållningssättet gentemot det icke-mänskliga. En fenomenologisk förståelse

av subjektet som levd kroppslighet överbryggar motsättningen mellan Förnuft och Kropp – som i sin

tur är analogt med de binära oppositioner som konstruerats mellan kultur/natur, man/kvinna, vit/svart –

en uppdelning med långa rötter västerländsk kultur. Den förankrar och situerar oss också på ett

fundamentalt sätt i världen utan att beröva det icke-mänskliga agens. Kunskapssprocessens kroppsliga

dimension och vetenskap som kroppslig erfarenhet tydliggör hur kunskap alltid är socialt situerat och

produceras utifrån ett perspektiv, genom förmedling av en kropp som bestäms i relation till olika

maktförhållanden.

Vad kan en feministisk ståndpunkt avslöja om de verkliga relationerna mellan

människa och natur?

The master's denial of dependency an his self-deception with respect to the conditions of his own

life carry grave dangers, which include, of course, self destruction. Since he is on a course of

devouring the other who sustains him, the story must end either with the death of the other on

whom he relies, and therefore with his own death, or with the abandonment of mastery, his failure

and transformation. 93

aktörer privilegieras över andra: marknaden över staten, det globala över det lokala, spekulationskapital över produktion,

finanspolitik över socialpolitik och konsumenter över medborgare. De senare i ledet i dessa begreppspar, i enlighet med

dominansens och dikotomiernas logik, feminiseras medan de förra maskuliniseras. Detta könande naturaliserar de

hierarkier som globaliseringen kräver för att kunna fortgå, menar Mohanty. Intressant i relation till Mohantys

redogörelse om globaliseringsdiskursernas dikotoma logik pekar både Harding och Hartsock på att en feministisk

ståndpunkt avslöjar hur kvinnor tar hand om kroppar och platser och associeras med kroppar och platser. Detta kan

kopplas till tendenser att konceptualisera det lokala och konkreta platser konceptualiseras som en feminin kroppslig sfär

och avslöja sexistiska drag i processer som globalisering och hur de beskrivs av den dominanta kulturen. Denna

process/ideologi, vars kännetecken än mobilitet och rörlighet är beroende av en konceptualisering av något som

stillastående och stagnerade, plats och det lokala, för sin sin transcendens av dessa.

93 Plumwood 1993, s. 195.

37

Den dominerande förståelsen av relationen mellan människa och natur har, som framkommit i

uppsatsen, formulerats utifrån en privilegierad position. Sättet att konceptualisera och omforma världen

utifrån ett dominant perspektiv och maktposition kan ha otroligt destruktiva konsekvenser för alla.

Detta är värt att tänka på i förhållande till vem som har tolkningsföreträde att definiera och rama in

klimatkrisen. Andra ståndpunkter än den privilegierade, kan avslöja saker och lära oss om världen vi

alla lever i och vilka perspektiv vi bör ta som utgångspunkt för att försöka hantera krisen på bästa sätt.

En rationell kultur skulle, enligt Val Plumwood, inte blunda för kopplingen till naturen.

Härskarförhållandet till naturen kommer enligt Plumwood att, förr eller senare att misslyckas, eftersom,

som bland annat Haraway argumenterar, naturen inte kan reduceras till passivt objekt som vi kan

distansera oss ifrån. Plumwood varnar, att genom förnekelsen av beroendet av jorden som en

livsuppehållande “annan”, missförstår ”härskaren” villkoren för sin egen existens och brister i

känslighet för gränser och trösklar. ”Härskarens” förnekelse av beroende och självbedrägeri med tanke

på hans egna livsförutsättningar bär med sig allvarliga konsekvenser, inklusive självdestruktion.94

Den dominantas perspektiv säger föga om den verkliga interaktionen och beroendeförhållandet

mellan människor och naturliga system, men på samma gång har den tolkningsföreträde att definiera

relationen mellan människa och natur. Detta perspektiv avsäger sig både sin situering i en kropp och i

naturen och har delvis makten att göra detta (under en tid), naturligtvis på bekostnad av både andra

grupper av människor, andra arter och ekosystem som även den själv är beroende av. En annan

ståndpunkt än den privilegierade har dock potentialen att avslöja epistemologin och logiken som växer

fram ur den dominanta positionen, som falsk. Som jag visat i min uppsats, är den dualistiska

världsbilden och hur den omsätts i ekonomisk, vetenskaplig och politisk praktik, allt annat än rationell

och speglar ett grundläggande självbedrägeri gällande vår ekologiska situering och vårt beroende av en

mängd sammanvävda sociala och ekologiska system. Förnekandet av både de begränsningar och

möjligheter som går hand i hand med förkroppsligande och ekologisk situering, kan i det långa loppet

inte leda till annat än antingen total förstörelse eller transformation av den dominanta. Personligen

tycker jag transformation låter mycket trevligare, och om ståndpunkter kan hjälpa oss på vägen att

bredda vår förståelse för vår situering och rekonstruera vår plats i förhållande till andra och naturen, är

situering och ståndpunkter underifrån livsviktiga och mer aktuella än någonsin.

Vidare frågor

Som avslutning vill jag peka på att det finns fruktbara kopplingar mellan feministisk epistemologi och

94 Ibid.

38

ekofeministisk teoribildning, och vill uppmana att undersöka och utveckla dessa kopplingar vidare. I

denna tid då tidigare marginaliserade röster strävar att göra sig hörda i klimatdebatten, är det speciellt

viktigt att se ståndpunkters betydelse, och ta vissa gruppers potentiella kunskapsmässiga övertag på

allvar, när det gäller kunskap om globala överlevnadsfrågor.

Under mitt uppsatsarbete har jag också allt mer uppmärksammat hur en breddad förståelse av

kroppen blir en slags vändpunkt där vi kan vända oss till en ny förståelse av både kunskap och naturen.

Kroppslighetens roll är än så länge ett relativt outforskat område inom ekofeministisk teoribildning.

Också vikten av både teoretisering och i allt högre utsträckning praktiskt engagemang i frågor kring hur

vi kan åstadkomma de strukturella förändringar som krävs, är i en tid som denna svårt att överskatta.

Den feministiska filosofen och psykoanalytikern Luce Irigaray, uttalade i en intervju 1994 att en

vägran att vara den Andre genom att bli ”den samme”, är fel väg att gå. Hon betonar istället vikten av

att bli ”en radikalt Annan”95

och menar att det är nödvändigt för att komma ifrån en hegemonisk och

totaliserande horisont. Vad kan detta innebära? Ja, vi måste utan tvekan bli en radikalt annan i alla fall i

förhållande till det destruktiva, oändligt transcenderande, oförkroppsligade och överkonsumerande

globala Subjektet, för att undvika en ekologisk katastrof. Kanske kan vi med hjälp av ståndpunkter och

genom att bli denna Annan, situera oss som förkroppsligade i världen igen, och eventuellt undvika att

gå en riktigt besvärlig framtid till mötes.

95 Elizabeth Hirsh & Gary A. Olson, ”`Je – Luce Irigaray´: A meeting with Luce Irigaray”, JAC, Vol 16, No 3 [www].

Irigaray kontrasterar sig mot Simone de Beauvoirs beskrivning av ”den Andra”. Det exakta citatet är ” Once again, the

question of the Other as she treats it, and the question of the Other as I treat it, as I was just saying, are radically

39

Källförteckning

Böcker och artiklar:

Arp, Kristana (1995), ”Beauvoir's Concept of Bodily Alienation”, ur Feminist Interpretations of Simone de Beauvoir,

edt. Simons, Margaret A., The Pennsylvania State University, 1995.

Beauvoir, Simone de (2006), Det Andra Könet, Nordsteds Förlag, Stockholm, 2006, [1949].

Bordo, Susan (1986), ”The Cartesian Masculinization of Thought”, Signs, Vol. 11, No. 3., Vår 1986, s. 439-456.

Commoner, Barry (2008), “Environmental Racism” i Ecology: Key Concepts of Critical Theory 2nd

Edition, ed. Carolyn

Merchant, Prometheus Books, Amhurst.

Haraway, Donna (2008), Apor, Cyborger och Kvinnor: Att återuppfinna naturen, Brutus Östlings bokförlag Symposion,

Rönneholm.

Haraway, Donna & Goodeve, Thyrza Nichols (1998), How Like A Leaf: Donna J. Haraway. An interview with Thyrza

Nichols Goodeve, Routledge New York/London.

Haraway, Donna (1988), ”Situated knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial

Perspective”, ur Feminist Studies, Vol. 14 No. 3 (Höst 1988), s. 575-599.

Harding, Sandra (1993), ”Rethinking Standpoint Epistemology: What is ”Strong Objectivity””, ur Feminist

Epistemologies, eds. Linda Alcoff & Elizabeth Potter, Routledge, London & New York, 1993.

Harding, Sandra (2009), ”Postcolonial and feminist philosophies of science and technology: Convergences and

dissonances” Postcolonial Studies, 1466-1888, Vol 12, No. 4, 2009, s. 401 – 421.

Heinämaa, Sara (1999), ”Simone de Beauvoir's Phenomenology of Sexual Difference”, Hypatia , Vol. 14, No. 4, Höst

1999, pp. 114-132, Indiana University Press.

Kirkman, Robert (2007) ”A little Knowledge of Dangerous Things: Human Vulnerability in a Changing Climate”, ur

Merleau-Ponty and Environmental Philosophy. Dwelling on the Landscapes of Thought, State University of

New York Press, Albany.

Kronlid, David (2005), Miljöetik i praktiken: Åtta fall ur svensk miljö- och utvecklingshistoria, Studentlitteratur AB,

Lund.

Käll, Lisa Folkmarson (2009) ”A being of two leafs”, Body Claims ed. Janne Bromseth, Lisa Folkmarson Käll & Katarina

Mattson, skrifter från Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala.

Lloyd, Genevieve (1993), Det manliga förnuftet, Thales Stockholm, [1984].

Lugones, Maria (1987), ”Playfulness, ”World”-Travelling, and Loving Perception”, Hypatia Vol. 2 No. 2, Sommar,

1987, s. 3-19, Blackwell Publishing on behalf of Hypatia, Inc.

Merchant, Carolyn (1994), Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen, Brutus Östlings Förlag

Stockholm, [1980].

Mohanty, Chandra Talpade (2007), ”Feminism utan gränser”, Tankekraft Förlag, Hägersten.

Plumwood, Val (1993), Feminism and the Mastery of Nature, Routledge London/New York.

Toadvine, Ted (2009) Merleu-Ponty's Philosophy of Nature, Northwestern University Press, Evanston.

Warren, Karen J. (2000), Ecofeminist Philosophy:a western perspective on what it is and why it matters, Rowman &

different. She refuses to be Other and I demand to be radically Other in order to exit from a horizon.”

40

Littlefield, Lanham.

Elektroniska resurser:

“Bolivia hosts talks on rights of Mother Earth”(2009), BBC 19/04/2009 [www]. Tillgänglig på

http://news.bbc.co.uk/2/hi/8629155.stm. Hämtad 1 februari 2011.

Brumfiel, Geoff (2009), “Climate Control Plans Scrutinized – The Royal Society reviews options for fighting

global warming with geoengineering”, Nature, 1 September 2009, vol. 461, 19 [www]. Tillgänglig

på http://www.nature.com/news/2009/090901/full/461019a.html. Hämtad 1 februari 2011.

"Global Warming" (2010), Earth Observatory NASA [www]. Tillgänglig på

http://earthobservatory.nasa.gov/Features/GlobalWarming/. Hämtad 1 februari 2011.

Harding, Sandra, ”Science, Multiple Modernities, and Culture”, s. 6 [www]. Tillgänglig på

http://www.ww05.org/english3/speech/5.5.SandraHarding.pdf. Hämtad 10 december 2010.

Hirsh, Elizabeth &Olson, Gary A. (1995), ””Je – Luce Irigaray”: A meeting with Luce Irigaray”, JAC, Vol. 16, Nr 3.

[www]. Tillgängligt på

http://www.jacweb.org/Archived_volumes/Text_articles/V16_I3_Hirsh_Olson_Irigaray.htm. Hämtad 1 februari

2011.

Intergovernmental Panel on Climate Change (2007), “IPCC Fourth Assesment Report: Climate Change 2007” [www].

Alla rapporter är tillgängliga på http://www.ipcc.ch/. Hämtad 16 december 2010.

La Via Campesina – International Peasant Movement. Hemsidan tillgänglig på: http://viacampesina.org. Hämtad

15 januari 2011.

Royal Society (2009), ”Geoengineering the Climate: Science, Governance and Uncertainty” [www]. Tillgänglig på

http://royalsociety.org/geoengineering-the-climate/ Hämtad 20 november 2010.

Rydman, Annika (2009) ”Klimatet hotar urfolken”, Dagens Nyheter 07/05/2009. Artikeln finns tillgänglig på

http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/klimatet-hotar-urfolken-1.794006. Hämtad 20 november 2010.

Schwartz, Peter & Randall, Doug (2003), "An Abrupt Climate Change Scenario and Its Implications for United States

National Security" [www]. Tillgänglig på http://www.climate.org/topics/PDF/clim_change_scenario.pdf. Hämtad 1

december 2010.

Shiebinger, Londa (2004), ”Feminist History of Colonial Science” [www]. Tillgänglig på http://muse.jhu.edu/ Hämtad 5

januari 2011

Shiva, Vandana (1993), ”Monocultures of the mind” [www]. Tillgänglig på

http://www.trabal.org/ad_ict4d_reader/shivamono1993.pdf. Hämtad 17 december 2010.

Walter, Katey M. & S. A. Zimov & J. P. Chanton & D. Verbyla & F. S. Chapin III (2006) ”Methane bubbling from siberian

thaw lakes as a positive feedback to climate warming”, Nature, Vol 443, 7 September 2006 [www]. Tillgänglig på

http://ine.uaf.edu/werc/wp-content/uploads/2010/04/Walter_nature05040.pdf. Hämtad 17 januari 2010.

TV-program:

Nya Vädrets Offer (2009) SVT 1, (TV). En dokumentärserie i 6 delar som skapad av Samuel och Mariela Idivuoma. Serien

visades första gången vårvintern 2009 och gick i repris hösten 2010.