View
582
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Presentation från seminariet "Naturvitenskap i felt" vid Kulturhistorisk Museum, Oslo 2011-03-31. Av Ylva Bäckström och Niklas Stenbäck
Citation preview
Osteologi i felt
Ylva Bäckström
&
Niklas Stenbäck
SAU
Innehållsöversikt
• Det osteologiska materialets potential• Osteologi inom uppdragsarkeologin i Sverige• Hur ska man värdera den osteologiska potentialen?• Hur påverkar osteologiska frågeställningar
undersökningsmetoden?• Hantering av ben
Potential - vad kan osteologin erbjuda vid fältundersökningar?
• Massmaterial• Underutnyttjat• Bevarandegrad • Tafonomi
Ben från brandlagerBen från gravurna
Tafonomi
Ekonomiska förhållanden
Boskapsskötsel och åkerbruk
Jakt och fiske
Bosättningssäsong
Sociala förhållanden
StadLandsbygd
Aristokrati
Hantverksproduktion
Rituella handlingar
Husoffer och andra rituella spår på boplatser
Delar av två hästskelett (kranier och mellanhand-/mellanfotsben) under en härd i ett
hus på Öland.
• Obrända tänder
• Koncentrationer av brända djurben
Hälsa, diet och sjukdom
Krig och olycksfall
Läkekonst
Boplatsstruktur och aktiviteter på boplatsen• Finns särskilda ytor med bearbetade ben, brända ben, slakt- och matavfall?
• Förekommer t ex områden med gnagda ben eller mekaniskt vittrade ben?
Avfallshantering
• Var har olika typer av avfall deponerats?
• Hur har avfallet deponerats – öppet eller slutet?
• Har avfallet bränts?
Skälby, VästmanlandBoplatslämningar, järnålder – en studie av djurhållning och den rumsliga spridningen av brända ben, bearbetade ben, slakt- och matavfall
• Benfria ytor - ingägomark, d v s åker och ängsmarker
• Husen och gårdarna ligger vanligen inom de olika benytorna
• Brända ben
• Bearbetade ben
FAS II – yngre förromersk järnålder – äldre romersk järnålder
Områden med slakt- och matavfall
Områden för tillagning av mat finns direkt invid, eller endast på ett kort avstånd från
ett av husen på gården, gärna norr om husen eller mellan husen på gården
Områden för slakt finns på längre avstånd, omkring 20 meter eller längre från
gårdarna, och vanligen söder om dessa
Uppdragsarkeologin i Sverige
Länsstyrelserna – ansvariga myndigheter
Anbudsförfarandet (konkurrens) – upphandling (krav över 20 basbelopp, ca 800 000 SEK)
Den uppdragsarkeologiska processens tre steg:
1. Utredning 2. Förundersökning 3. Särskild undersökning
Osteologin i de uppdragsarkeologiska projekten
Projektledaren – involvera osteologin i den arkeologiska processen
• Förberedelserna – i undersökningsplanen
• Fältfasen – bedömningar och prioriteringar i fält
• Efterarbetet och rapportering – möjligheter till omprioriteringar
SAU – osteologer (2 + 1) som också är arkeologer
Projektledaren har möjlighet att ge osteologerna goda förutsättningar!
Att värdera den osteologiska potentialen
• Förundersökningen viktig – grunden för en bedömning av benmaterialets bevarandegrad och potential
• Tidig kontakt med osteolog
Hur påverkar osteologiska frågeställningar undersökningsmetoden?
• Undersökningsplanens frågeställningar styr
• Tafonomiskt/rumsligt perspektiv – bensample av samtliga kontexter
• Insamlingen av ben måste vara kontextbunden
• Mer dateringar av ben
• Sållning
Hantering av ben i och efter fält• Låt inte ben ligga i direkt solljus
• Avlägsna jord, framför allt inuti rörben, innan placering i påsar/behållare
• Tvätta med försiktighet – ljummet vatten (ibland inte alls)
• Benmaterialet lufttorkas
• Minimera mängden (inmätta) benpåsar i fält så mycket som möjligt, t ex per kontext
• Större depositioner av ben – kontakta osteolog/fotografera
• Kontakt med osteolog vid behov via– e-post eller telefon (fotografier)
Osteolog i felt
- Hela fältsäsongen, kortare perioder eller
fältbesök
Några avslutande synpunkter
• Benens potential styrs av bevarandegraden
• God kvalitét på förundersökningen ger goda förutsättningar för slutundersökningen
• Dialogen mellan osteologer och arkeologer
• Mer osteologiska synteser
SAUGamla ObservatorietKyrkogårdsgatan 8A752 12 Uppsala tel: 018- 10 79 30www.sau.se
http://www.slideshare.net/SAUuppsala