NetSim Användarmanual - Vitec Softwaredoc.energy.vitec.se/ManualData/ve/sv/NetSim/pdf/NetSim.pdf · NetSim använder dimensioner från en ledningskatalog, vilket säkerställer att

NetSim

Användarmanual

av Vitec Energy

NetSim Användarmanual Innehåll iii

Innehåll

Introduktion 1

Vad är NetSim?.......................................................................................................................... 1 Manualen ................................................................................................................................... 1

Grundläggande principer 2

Grundläggande element ............................................................................................................. 2 Knutar ........................................................................................................................................ 2 Ledningar ................................................................................................................................... 4 Randvillkor ................................................................................................................................ 6 Dimensionering.......................................................................................................................... 7 Dynamiska beräkningar ............................................................................................................. 8 Ångmodul .................................................................................................................................. 9 Årssimulering ............................................................................................................................ 9 Fjärrkyla ..................................................................................................................................... 9

Hur gör jag? 10

Inledning .................................................................................................................................. 10 Starta NetSim ........................................................................................................................... 10 Rörtyper ................................................................................................................................... 10

Skapa en ny rörtyp ..................................................................................................... 11 Skapa ny modell ...................................................................................................................... 11 Skapa ledningar ....................................................................................................................... 11

Skapa den 1:a ledningen ............................................................................................ 12 Skapa den 2:a och följande ledningar ........................................................................ 12 Dela befintlig ledning ................................................................................................ 13 Ta bort objekt ............................................................................................................ 13 Beräkningsbart nät ..................................................................................................... 13

Komplettera modellen med förbrukning/kunder ...................................................................... 21 Skapa kund via kunddataformuläret. ......................................................................... 21 Importera kund från extern fil. .................................................................................. 21

Flera produktionsanläggningar ................................................................................................ 23 Produktionsanläggningar ........................................................................................... 23 Placera en värmeväxlare ............................................................................................ 23

Tryckregleringar ...................................................................................................................... 23 Definiera en tryckstegringsstation. ............................................................................ 23 Definiera en tryckreducering ..................................................................................... 23

Analysera beräkningsresultat ................................................................................................... 24 Sammanfattade beräkningsresultat ............................................................................ 24 Kartplottningar .......................................................................................................... 24 Grafer ........................................................................................................................ 24 Tabelldata .................................................................................................................. 24

NetSim systemöversikt 25

Vitec Nova Start ...................................................................................................................... 25 Vitec Release manager............................................................................................................. 25 Modellering ............................................................................................................................. 26 Beräkning ................................................................................................................................. 26

iv Innehåll NetSim Användarmanual

Resultatanalys .......................................................................................................................... 27

Modellering 28

Användargränssnitt .................................................................................................................. 28 Allmänt om formulär ............................................................................................................... 29 Grafikfönster ............................................................................................................................ 30 Meny Arkiv .............................................................................................................................. 31

Anslut databas ........................................................................................................... 31 Uppdatera aktuell modell .......................................................................................... 31 Modell ....................................................................................................................... 31 Beräkning... ............................................................................................................... 31 Importera DWG (tilläggsfunktion) ............................................................................ 35 Importera beräkningsfil... .......................................................................................... 35 Kunddata ................................................................................................................... 35 Ladda bakgrund... ...................................................................................................... 36 Ta bort bakgrund... .................................................................................................... 36 Spara ritning som... .................................................................................................... 36 Skriv ut... ................................................................................................................... 36 Avsluta NetSim ......................................................................................................... 36

Meny Visning .......................................................................................................................... 37 Bakgrundsfärg ........................................................................................................... 37 Lagerhantering ........................................................................................................... 37 Text (tilläggsfunktion) ............................................................................................... 37 Zoom fönster ............................................................................................................. 38 Zoom gränser ............................................................................................................. 38 Zoom knut ................................................................................................................. 38 Zoom ledning ............................................................................................................ 38 Zoom föregående ....................................................................................................... 38 Panorera ..................................................................................................................... 38 Filtrera fram i grid ..................................................................................................... 38 Visa markeringar på kartan........................................................................................ 38 Visa nivåindelning ..................................................................................................... 39

Meny Verktyg .......................................................................................................................... 39 Avisering ................................................................................................................... 39 Gör nivåindelning ...................................................................................................... 39 Reducera ledningsantal .............................................................................................. 40 Inställningar ............................................................................................................... 40

Meny Moduler ......................................................................................................................... 41 Meny Rapporter ....................................................................................................................... 41 Meny Hjälp .............................................................................................................................. 41 Verktygslådor .......................................................................................................................... 42

Databas ...................................................................................................................... 42 Moduler ..................................................................................................................... 42 Verktyg ...................................................................................................................... 42 Egen verktygslåda ..................................................................................................... 42

Modelldataformulär ................................................................................................................. 43 Knutformulär ............................................................................................................. 44 Ledningsformulär ...................................................................................................... 45 Produktionsanläggningsformulär ............................................................................... 46 Pumpformulär ............................................................................................................ 47 Ventilformulär ........................................................................................................... 49 Värmeväxlarformulär ................................................................................................ 50 Ackumulatorformulär ................................................................................................ 50 Kundformulär ............................................................................................................ 52 Årsdataformulär ......................................................................................................... 53

Systemdataformulär ................................................................................................................. 54 Ledningstyper ............................................................................................................ 54 Pumptyp .................................................................................................................... 55 Ventiltyp .................................................................................................................... 55

NetSim Användarmanual Innehåll v

Kundtyp ..................................................................................................................... 56 Temperaturkurvor ...................................................................................................... 57 Knuttyp/Tidsserier ..................................................................................................... 57

Statuslisten ............................................................................................................................... 58

Beräkning 59

Filtyper ...................................................................................................................... 60

Resultatanalys 61

Map............................................................................................................................ 62 Charts ........................................................................................................................ 64 Knuttabell .................................................................................................................. 65 Ledningstabell ........................................................................................................... 66 Out ............................................................................................................................. 66 Animering .................................................................................................................. 66

Modellhantering 68

Allmänt .................................................................................................................................... 68 Modellberepp ........................................................................................................................... 68 Modellspecifika data ................................................................................................................ 69

Objekt ........................................................................................................................ 70 Modell ....................................................................................................................... 70 Katalogdata ................................................................................................................ 70 Översikt objektsdata - modelldata ............................................................................. 71

Skapa ny modell ...................................................................................................................... 72 Kopiera modell ........................................................................................................................ 72 Ta bort modell.......................................................................................................................... 72

Tryckregleringar – pumpar och ventiler 73

Placering av pumpar och ventiler ............................................................................................ 73 Exempel ..................................................................................................................... 74

Import från CAD 77

Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion) ............................................................................. 77 Ritmanér .................................................................................................................... 77 Tolkning .................................................................................................................... 78 Specificera ritningslager ............................................................................................ 79 Namngivningsmetoder och prefix ............................................................................. 80 TOLKNING .............................................................................................................. 80 Skapa beräkningsbar modell ...................................................................................... 81 Lägga samman tolkad modell med befintlig modell ................................................. 81 Redigering av ritning i tolkningsmodulen ................................................................. 82

Dataimport från nätinformationssystem 83

Förbrukningsdata 84

Importfil för kunddata .............................................................................................................. 84 Beredning av importfil .............................................................................................. 84 Import av kunddata till NetSims databas ................................................................... 85 Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata .................................................... 85 Kunddata fältbeskrivning .......................................................................................... 85 Indata generellt .......................................................................................................... 87 Summering av kunddata till knut ............................................................................... 87 Faktorstyrd effekt ...................................................................................................... 88 Faktorstyrd avkylning ................................................................................................ 89

vi Innehåll NetSim Användarmanual

Beräkningsmodulens indatafil 91

Sammanfattning ....................................................................................................................... 91 Dataformat ................................................................................................................. 91 Översikt nyckelord .................................................................................................... 92

Nyckelord ................................................................................................................................ 92 Nyckelordet *ACCU ................................................................................................. 92 Nyckelordet *ATMP ................................................................................................. 93 Nyckelordet *COOL ................................................................................................. 93 yckelordet *DIAM..................................................................................................... 93 Nyckelordet *FFAC .................................................................................................. 94 Nyckelordet *FORW ................................................................................................. 95 Nyckelordet *HEAT .................................................................................................. 95 Nyckelordet *ILIM .................................................................................................... 95 Nyckelordet *VERS .................................................................................................. 96 Nyckelordet *LDIM .................................................................................................. 96 Nyckelordet *NODE ................................................................................................. 97 Nyckelordet *PFAC .................................................................................................. 97 Nyckelordet *PIPE .................................................................................................... 98 Nyckelordet *PSUP ................................................................................................... 99 Nyckelordet *PUMP ................................................................................................. 99 Nyckelordet *PQTA ................................................................................................ 100 Nyckelordet *SHNT ................................................................................................ 100 Nyckelordet *STEA ................................................................................................ 101 Nyckelordet *STOP................................................................................................. 101 Nyckelordet *TEMP ................................................................................................ 101 Nyckelordet *TITL .................................................................................................. 101 Nyckelordet *VALV ............................................................................................... 102 Nyckelordet *DYNP ............................................................................................... 102 Nyckelordet *YEAR ............................................................................................... 103

Tidsserier ............................................................................................................................... 105 Nyckelordet *QFAC ................................................................................................ 105 Nyckelordet *EFAC ................................................................................................ 106 Nyckelordet *TINL ................................................................................................. 106 Nyckelordet *OFAC ................................................................................................ 107 Nyckelordet *OUTP ................................................................................................ 108

Felmeddelanden ..................................................................................................................... 109

Matematiska och fysikaliska grunder 114

Beräkningsprocedur ............................................................................................................... 114 Indata ....................................................................................................................... 114 Tryck ....................................................................................................................... 114 Temperatur .............................................................................................................. 115 Ventiler och pumpar ................................................................................................ 116 Bypass ..................................................................................................................... 116 Densitet och viskositet ............................................................................................. 117 Ångmodul ................................................................................................................ 117 Shuntventil............................................................................................................... 118 Ackumulatorer ......................................................................................................... 118

Ledningstyper 119

Exempel ledningstyper .......................................................................................................... 119

Glossary of Terms 123

Index 125

NetSim Användarmanual Introduktion 1

Introduktion

Vad är NetSim? { XE "Vad är NetSim?" }

NetSim är ett interaktivt verktyg för beräkningar av ledningsnät för fjärrvärme,

fjärrkyla och ånga.

Med NetSim kan du:

Dimensionera ledningsnät

Optimera pumpningar

Optimera framledningstemperaturer

Minimera värmeförluster

NetSim innehåller:

Ett kraftfullt grafiskt gränssnitt genom vilket du definierar

ledningsnäten och beräkningsförutsättningarna.

En effektiv beräkningsmodul

En kraftfull grafisk presentation av beräkningsresultaten i form av

kartor, diagram och tabeller.

Kraftfulla exportverktyg som direkt exporterar data till Excel-format,

DXF/DWG samt ett antal rasterformat.

Kraftfulla importverktyg för importer av data från ett flertal

nätinformationssystem på marknaden.

Manualen { XE "Manualen" }

Denna manual omfattar NetSim release Epsilon

2013-09-27: Uppdaterad manual

Observera att ändringar i program utförs utan att manualen uppdateras.

2 Grundläggande principer NetSim Användarmanual

Grundläggande principer

Grundläggande element { XE "Grundläggande element" }

Beräkningsmodellen av ett nät består av de grundläggande elementen knutar och

ledningar. All numerisk information är knuten till dessa element. En knut

representeras i kartan av en cirkel, medan en ledning (bestående av fram- och

returledning) representeras av en linje mellan två knutar.

Beräkningsmodell av fjärrvärmenät. Knutar och ledningar.

Knutar { XE "Knutar" }

Följande kan simuleras i knutpunkter:

Belastningar som tagits fram ur nominella eller mätta värden på

förbrukarnivå. Förbrukningen kan alternativt anges som noll.

Termostatisk bypass

Bypass med fast diameter eller Kv-värde

Produktionsanläggningar

Shuntventiler

NetSim Användarmanual Grundläggande principer 3

Ackumulatorer

Dessutom är knuten en koppling mellan en eller flera ledningar (max. 8 st). I

modellen, beskrivs knutarna med namn, koordinater, en elevation, avkylnings-

eller returtemperatur samt information om bypasser.

Modell av en knut och dess möjliga kontroller.

Förbrukarna kan indelas i kategorier. Detta gör det möjligt att genomföra en

simulation med varierande belastningsfaktorer beroende på förbrukarkategori.

Förbrukarkategorierna definieras av användaren. Upp till 99 olika kategorier kan

definieras. Kategorin kännetecknas av kategoritypnummer (1 – 99) och

korresponderande namn. För varje kategori anges som funktion av

utomhustemperaturen en faktor varmed kundens registrerade effektbehov skall

multipliceras. På motsvarande sätt definieras typkurvor för kundens avkylning

som funktion av utomhustemperatur och returtemperatur som funktion av

utomhustemperatur.

Varje förbrukare kan endast tillhöra en kategori, men en knut kan stå i

relation till många förbrukare med olika kategorier.

En enkel knutpunkt, såsom en förgrening är samma sak som en knut

utan belastning.

En produktionsanläggning är en knut, där tillägg gjorts i

knutinformationen för tilloppstemperatur, möjlig produktionskvantitet

och absolut tryck.


Ackumulatorerna arbetar på två sätt:

Ackumulatorn kan ges en okänd effektförbrukning. Detta kan vara

användbart när beräkningarna ska användas som

dimensioneringsverktyg för ackumulatorer.

Ackumulatorn kan ges en given effektförbrukning med en uppsättning

effektfaktorer. På detta sätt kan en ackumulators uppförande

kontrolleras.

Ackumulatorerna i fråga förväntas uppträda på följande sätt:

Lagring av effekt sker vid en konstant returtemperatur som är samma

som ackumulatorns minimitemperatur, Tmin, beroende på vätskans

skiktning i ackumulatorn.

När effekt utvinns sker det vid en konstant temperatur som är samma

som ackumulatorns maximitemperatur, Tmax, beroende på vätskans

skiktning i ackumulatorn.

Ledningar { XE "Ledningar" }

Ledningarna i modellen är kopplingar mellan knutarna. Pumpar, ventiler och

värmeväxlare kan kopplas till ledningar. En ledning karakteriseras genom

namnet på de anslutande knutarna, längd, innerdiameter, råhet,

värmeöverföringskoefficient, individuell förlust, två tryckförluster i båda

ändarna samt flödet i ledningen.

Modellen antar att nätet är geometriskt symmetriskt från inlopp till retur. Olika

fysiska storheter som diameter, värmeöverföringskoefficient, individuell förlust,

längd och råhet kan anges. Pump och ventil kan kopplas antingen till

ledningsänden upp- eller nedströms, se fig.


Ledningsmodell definierad med längder och tryck.

En pump kan antingen beskrivas med en tryckstegring, ΔP, eller genom en

pumpkarakteristik, där trycket beräknas som en funktion av flödet i ledningen.

Pumpens varvtal kan också beräknas, när trycket och flödet beskrivs m.h.a.

karakteristikan. Pumpkarakteristikan anges med upp till 12 punkter som beskrivs

med tryck, flöde och effektförbrukning vid ett specifikt varvtal för pumpen.

Beräkning av ΔP interpoleras ur karakteristikan.

Angivande av pumpkarakteristika

En ventil anges antingen genom en anbringad tryckförlust eller genom

ventilkarakteristik där tryckförlusten beräknas som funktion av flödet i ledningen

vid en given ventilinställning. Karakteristikan måste anges som en uppsättning

av driftpunkter som bestäms av värden på ventilinställning och ventilkoefficient.

Upp till 10 punkter kan anges för bestämning av karakteristikan.

Angivande av ventilkarakteristika


En värmeväxlare kan kopplas till en ledningsände. Värmeväxlaren beskriver helt

enkelt en ökad eller minskad temperatur för vattnet i ledningen. Effekten som

levereras eller tas ut genom värmeväxlaren är en linjär funktion av temperaturen

uppströms i ledningen.

Randvillkor { XE "Randvillkor" }

Likt alla andra beräkningsmodeller behöver NetSim specifika indata. Dessa krav

är alla ganska enkla och naturliga. En beräkningsmodell måste uppfylla några

hydrauliska och termiska krav, innan ett problem blir definierat och kan lösas.

Fundamentalt måste följande villkor uppfyllas:

Flöde eller effektförbrukning måste anges i alla knutar utom en.

Ett absoluttryck måste vara givet.

Ett differenstryck måste vara givet.

I alla knutar med förbrukning måste avkylnings- eller returtemperaturen

anges.

Vid produktionsanläggningar (producenter) måste temperaturen i

framledningen anges.

Tryckfall i en enkel ledning

Det enklast möjliga systemet - en ledning och två knutar - visas i fig. ovan. Detta

system uppfyller kraven för så väl tryck och differenstryck som att flödet i alla

knutar är känt, så när som i en. Det har ingen betydelse i vilka knutar flöde och

tryck är givna.

I vissa fall måste mer än en tryckkontroll anges. Till exempel om en

tryckstegring eller ett tryckfall i en ventil skall beräknas. I dessa fall måste mer

än ett tryck vara känt, ett för varje ΔP som ska beräknas. Den okända

tryckändringen måste vara placerad mellan de kända absoluta trycken i relation

till vätskans strömningsriktning.


Modell av ett ledningsnät försett med en pump styrd att hitta ett fast tryck i

ändpunkten

Tryckgradienter för modellen definierad i figuren ovan

De två följande exemplen visar undantag som kan uppträda från det som

beskrivits ovan:

Om det okända trycket P sätts i en ledning som är en del av ett system,

innehållande ringförbindelser.

I en knut kan det kända flödet ersättas av ytterligare ett känt tryck. Då

beräknas flödet på grundval av de beräknade tryckprofilerna

Dimensionering { XE "Dimensionering" }

NetSim kan användas för dimensionering av ledningar. Användaren kan ange

vilket av tre kriterier som ska användas:

1. Maximalt tillåten hastighet i ledningen.

2. Maximalt tillåten gradient i ledningen.

3. Dimensionsberoende kriterium där ett hastighetskriterium används om

diametern är mindre än en av användaren bestämd diameter och ett

tryckgradientkriterium används om diametern är mindre än den av

användaren angivna diametern.


Det är möjligt att ange kriteriet som ett globalt kriterium dvs. det används för

alla ledningar som ska dimensioneras. Det är också möjligt att ge individuella

kriterier till ledningarna.

NetSim använder dimensioner från en ledningskatalog, vilket säkerställer att

kriteriet inte bryts.

Det finns ingen gräns för hur många ledningar som kan dimensioneras, men

antalet ledningstyper att välja emellan är begränsat till 20 olika

typer/dimensioner. För varje ledningstyp anges ett namn, innerdiameter, råhet

och värmeförlustfaktor.

En lednings diameter dimensioneras om ledningens diameter från början inte är

definierad. NetSim utser en diameter till ledningen, som väljs bland

ledningstyperna i den aktiva katalogen. Om ledningens råhet inte är definierad,

väljs även ledningens råhet.

Användaren måste vara medveten om att det är möjligt att definiera problem

rörande ledningsdimensionering som saknar hydraulisk lösning. Ett exempel är

ett loopat system. Om ledningen som ska dimensioneras är en del av en loop och

två olika tryckgradienter är givna, existerar inte nödvändigtvis en hydraulisk

lösning. I fall som detta, kommer NetSim inte fram till någon lösning och

maximala antalet iterationer kommer att överskridas.

Ett olösbart dimensioneringsproblem

I exemplet ovan, måste användaren ange minst en av dimensionerna.

Observera att det kan finnas kombinationer av dimensioneringskriterier,

ledningslängder och tryckbörvärden i en modell, som trots allt har en hydraulisk

lösning. I exemplet ovan kan man finna en lösning, om de två tryckgradienterna

och de två ledningarna är lika stora.

Dynamiska beräkningar { XE "Dynamiska beräkningar" }

Ändamålet med den dynamiska modulen är att simulera ändringar i

ingångstemperaturer och belastningar som funktion av tiden.

Genom att använda den dynamiska modulen kan användaren studera hur

temperaturfronter bereder ut sig i ledningsnätet som funktion av tiden.

Tidsskalan för den dynamiska beräkningen sträcker sig från minuter till 24

timmar.

Tryckslag kan inte simuleras med hjälp av de dynamiska beräkningarna

beroende på tidsskalan för tryckslag, normalt mindre än en tiondels sekund.

Resultatet presenteras i tabeller, grafer och plottningar.

Simuleringen genomförs som en serie av stationära beräkningar åtskilda av ett

användardefinierat tidsintervall där föregående tidsstegs resultat justerat med

tidsberoende faktorer utgör indata till nästkommande tidsstegs beräkning.


För att ändra belastningen i olika delar av nätet med tiden kan knutarna kopplas

till en av tio tänkbara kategorier. För varje kategori kan belastningen skalas med

hjälp av en tidsberoende faktor. På liknande sätt kan tilloppstemperatur och

produktionspris för produktionsanläggningarna ändras under dygnet.

Ångmodul { XE "Ångmodul" }

Ångmodulen används som den ordinarie vätskefasmodulen, förutom att systemet

förutsätter ånga i framledningen och vätskefas i returledningen.

Det tas hänsyn till latent värme när en fasförändring sker i

värmeväxlarna.

Ångans kompressibilitet är integrerad i tryckfallsberäkningarna.

Årssimulering { XE "Årssimulering" }

Årssimuleringen utvidgar en stationär simulering till ett antal simuleringar alla

med olika belastningar, temperaturförhållanden, produktionskostnader,

marktemperaturer och produktionsfördelning. Avsikten är att simulera

driftskostnaderna för ett år genom att ackumulera de stationära fallen med hjälp

av olika belastningar som användaren angivit.

In en årssimulering skall flöde anges som förbrukning (kg/s) och ej effekt (kW).

Resultatet presenteras i tabell och grafisk form.

Fjärrkyla { XE "Fjärrkyla" }

När beräkningen avser ett fjärrkylenät anpassas vattnets fysikaliska egenskaper

till de temperaturer som används i fjärrkylenät. In- och utdata anpassas för

förhållandet att energi bortförs i produktionsanläggningarna. Du bör vara

uppmärksam på att ”tumregler” från fjärrvärmedistribution inte rakt av gäller.

Det är små temperaturdifferenser, och i förhållande till effekt stora vattenflöden i

näten!

10 Hur gör jag? NetSim Användarmanual

Hur gör jag?

Inledning { XE "Inledning" }

I detta manualavsnitt beskrivs hur du använder NetSim. Det sker i form av ett

exempel där en helt ny modell skapas. Modellen kompletteras stegvis på med

funktioner i NetSim. När du behöver mer detaljerade beskrivningar av

funktioner, menyer och formulär i NetSim söker du upp dessa beskrivningar i

respektive manualavsnitt.

Starta NetSim { XE "Starta NetSim" }

Starta NetSim från startmenyn.

Välj därefter Arkiv →Anslut databas

Ange ditt användarnamn, lösenord och databasens namn. Om du bockar för Kom

ihåg användarnamn/lösenord så sparas din inloggning till nästa gång du startar

NetSim.

När du anslutit till databasen kan du välja en befintlig modell varvid innehållet

från NetSims databas laddas upp.

Samtidigt ritas nätet i modellen upp i grafikfönstret och modelldataformulären

fylls med data för modellen.

Är det första gången finns ingen modell utan den måste skapas. Se nedan.

Rörtyper { XE "Rörtyper" }

Om din NetSim är konverterad från en tidigare version av NetSim så finns redan

typdata installerad. Likaså om typdata installerats vid installationen av NetSim.

Annars skall du nu, innan vi skapar den första modellen i NetSim, skapa en eller

flera rörtyper som skall tillknytas ledningar i modellen.

NetSim Användarmanual Hur gör jag? 11

Skapa en ny rörtyp { XE "Skapa en ny rörtyp" }

Gå till fliken Ledningstyp och högerklicka i grid:et. Välj i menyn Skapa ny... Nu

öppnas detaljformuläret för ledningstyper. Ge typen ett namn (rekommenderas

max 25 tkn), ange yttre diameter för mediaröret (mm), inre diameter för

mediaröret (mm), rörråhet (mm) och U-värde (W/m°C). Observera att u-värdet

(värmekoefficienten) avser det enskilda mediaröret. Markera att typen är

godkänd för dimensionering. Skapa de ytterligare rörtyper som du behöver.

Skapa även en typ som du ger namnet som ”?” (utan ”) och inre diameter 0.00

mm med rörråhet 0.05 och värmeledningstal 0.25. Denna typ sätter vi på

ledningar som skall dimensioneras.

(I slutet på manualen finns ett förslag på ledningstyper, stål och kopparrör, som

du kan använda som förlaga).

Skapa ny modell { XE "Skapa ny modell" }

Välj i menyn Arkiv →Modell →Skapa ny... Nu öppnas beräkningsformuläret.

Det är ifyllt med en rad förinställda värden som du inte behöver ändra på i detta

skede. Möjligen bör du redan nu markera typ av nät, kyla eller ånga, om det inte

är ett fjärrvärmenät. Ge ett namn på modellen i fältet modellnamn och spara

modellen.

Stäng beräkningsformuläret och välj i verktygslådan Databas din nya modell.

Skapa ledningar { XE "Skapa ledningar" }

Du skall nu skapa den första ledningen i modellen. För att den skall hamna ”rätt”

geografiskt hämtar vi in en karta som bakgrund i grafikfönstret. Bakgrundskartor

kan vara i dxf- eller dwg-format. Bakgrundskartor kan vara rena grundkartor

men kan likaväl vara en ledningskarta. Viktigt är att skalningen är rätt. I NetSim

tolkas en ritningsenhet som 1 m. Hämta bakgrundskartan genom att i menyn

välja Arkiv→ Läs in bakgrund. När kartan laddats, välj i högerklickmenyn Zoom

gränser.


v-klick

v-klick

v-klick

Placera dig rätt på kartan med Zoom fönster ur högerklickmenyn. Ett annat sätt

att zooma in är att scrolla med rullen på musen. Det kan vara smidigare ibland.

Det kan vara vettigt att rensa bakgrundskartan från onödig information innan

man laddar in den i NetSim.

Skapa den 1:a ledningen { XE "Skapa den 1:a ledningen" }

Välj i högerklicksmenyn Rita ledning och vänsterklicka där ledningen skall

starta. För markören dit ledningen skall gå och vänsterklicka på varje plats där

ledningen ändrar riktning. När du är framme vid den första förgreningen eller

dimensionsändringen, vänsterklickar du för att få koordinaten på denna punkt,

därefter högerklickar du för att avsluta ritkommandot och definiera data för

ledningen.

Om ledningen inte skapas väljer du i högerklicksmenyn Rita knut istället.

Därefter rita rör.

Viktigt: Ritkommandot söker snap mot cirklar (knutar) och om bakgrundskartan

innehåller sådana element fångas ofta dessa istället för en eventuell knut. Slå av

snap genom att klicka på OSnap nere på statuslisten!

Nu öppnas ett antal dialoger som leder dig genom skapandet av ledningen.

Dialogen Spec. startknut öppnas och här kan du eventuellt ändra föreslaget

knutnamn (max 8 tecken i föreliggande version). Välj Skapa knut. Dialogen

visar nu data för knuten. Observera att z-koordinaten är 0. Ändra detta till

aktuellt värde och spara därefter.

Därefter öppnas dialogen med värden för slutknuten. Observera z-koordinaten,

den kopieras från närmsta knut i modellen. Spara knuten och stäng.

Sist öppnas dialogen för ledningen (en ledning i NetSim innehåller alltid både

fram- och returledning). Överst visas mellan vilka knutar ledningen blir kopplad.

Du kan om du vill ändra föreslaget rörnamn (max 8 tecken i föreliggande

version). Välj därefter typ av rör i listboxen. Välj därefter Skapa ledning.

Dialogen visar nu data för ledningen. Här kan du eventuellt ändra rörlängd och

ledningstyp för fram- och returledning. Välj Spara för att avsluta skapandet.

Ledningen är klar och du kan nu se ditt rör i ledningsformuläret och knutarna i

knutformuläret.

Om du väljer Avbryt istället för Spara... i dialogerna, kommer det objekt

dialogen hanterar, startknut, slutknut eller ledning, inte att skapas och

kommandot avslutas.

Skapa den 2:a och följande ledningar { XE "Skapa den 2:a och följande ledningar" }

När nästa ledning skall skapas och den ledningen skall ansluta till den förra

ledningen för du markören mot cirkeln som utvisar knuten. Börja med att

högerklicka och välja Rita ledning. För markören mot knuten. När du har

kontakt med knuten visas detta med en indikering. VIKTIGT! Du skall

vänsterklicka för att starta ritkommandot medan indikeringen är tänd. Om

indikeringen inte syns när du startar ritningen skapas en ny knut när du börjar

ritandet och du får inte den avsedda förbindelsen mellan ledningarna som tänkt.

Man kan se det genom att det är en ny startknut som skapas och inte en slutknut.

Avbryt då och gör om!

Du kan självklart både starta och avsluta ledningen i en befintlig knut. Om du

vänsterklickar på en knut som indikerar att den träffats och därefter direkt

högerklickar kopplas ledningen till den markerade knuten.


Viktigt: I NetSim-versioner tidigare än 3.0.54 kunde du kan skapa en ledning

med längden 0 m genom att högerklicka direkt efter att du startat ritandet vid den

första ledningen. Den ledningen kan inte beräknas! Om du uppdaterat från en

tidigare version, sortera ledningstabellen efter längd för att hitta ledningarna med

0-längd. Ge akt på slutknutens namn (kopiera den till urklippet med Ctrl+C).

Välj i högerklick-menyn Ta bort objekt. Öppna knuttabellen, markera

knutkolumnen och välj i högerklick-menyn Sök, klistra in knutnamnet med

Ctrl+V i sökrutan så visar knuttabellen nu den sökta knuten. Välj i högerklick-

menyn Ta bort objekt så försvinner den oönskade knuten. Vi väljer denna väg

istället för att i kartan peka ut knuten därför att den ligger med exakt samma

koordinater som en annan knut och det är därför svårt att välja rätt knut för

borttagning!

Dela befintlig ledning { XE "Dela befintlig ledning" }

Kommandot Dela av ledning i högerklicksmenyn delar en befintlig ledning i två

delar där du pekar på ledningen och placerar en knut i delningen. Kommandot

fortsätter därefter som ett ritkommando så du får möjlighet att direkt rita den

ledning som ansluter i delningen. Du har dock möjligheten att avsluta ledningen

såväl med en ny knut som till en befintlig knut eller till en befintlig ledning

genom att dela även den ledningen!

Se till att vara tillräckligt inzoomad när du ska markera ledning eller knut, så att

inte snapfunktionen väljer någonting i bakgrundskartan.

Ta bort objekt { XE "Ta bort objekt" }

Helt säkert kommer du att skapa ledningar och knutar som du behöver ta bort!

I kartbilden högerklickar du och väljer Ta bort objekt. Peka därefter på objektet

som skall tas bort. Pekar du på en ledning, försvinner ledningen. Pekar du på en

knut, försvinner knuten och de ledningar som utgår från knuten.

Beräkningsbart nät { XE "Beräkningsbart nät" }

När du skapat alla ledningar i nätet och dessa ledningar är kopplad till varandra

till ett sammanhängande nät är det dags att kontrollera att nätet hydrauliskt sitter

ihop.

Skapa produktionsanläggning { XE "Skapa produktionsanläggning" }

Markera den knut i nätet som skall hålla produktionsanläggningen.

Öppna tabellen Produktionsanläggning, högerklicka i den tomma kolumnen

längst till vänster och välj Skapa ny.

Nu öppnas detaljformuläret för produktionsanläggningar.

Ge anläggningen ett namn (max 8 tecken)

Ange framledningstemperatur.

Lämna fälten aktuellt flöde och aktuell effekt tomma.

Placera anläggningen i en knut genom att välja knut i listan, eller välj

”jordgloben” om du markerat knuten i kartan.

Markera Tryckhållning retur och ange därefter det statiska trycket.


Produktionsanläggningen är definierad. Välj Spara för att spara den och stänga

formuläret.

Skapa förbrukning i modellen { XE "Skapa förbrukning i modellen" }

Markera en knut i nätet (inte produktionsanläggningen). I knuttabellen visas nu

knuten du markerat. Ange effekt [kW] och returtemperatur [°C]. Spara

ändringarna.

Ange beräkningsvillkor { XE "Ange beräkningsvillkor" }

Välj i menyn Arkiv →Beräkning. Beräkningsformuläret öppnas. För att kunna

göra en beräkning måste en del saker definieras i beräkningsformuläret.

Det ska finnas ett differenstryck i den hydrauliska modellen, dvs. en

tryckskillnad mellan fram- och returledning. I verkligheten är ofta detta

differenstryck långt ut i nätet. Ska man göra en beräkning för första gången kan

man sätta differenstrycket i samma knut som produktionsanläggningen.

Högerklicka till vänster om Differenstryck och välj Skapa ny. Ange

differenstryck samt den knut där produktionsanläggningen finns.

När differenstryck är angett sparar du det.

Nästa sak att konfigurera är var beräkningarna ska sparas. Det gör man genom

att klicka på Ange sökväg i formuläret. Spara det gärna med ett relevant namn så

att du kan hitta beräkningen senare.


Nu är beräkningen konfigurerad och beräkningsformuläret är ifyllt med

grunddata.

Välj Spara och Stäng för att avsluta.

Utför beräkning { XE "Utför beräkning" }

Identifiera hål i modell (tilläggsfunktion) { XE "Identifiera hål i modell (tilläggsfunktion)" }

Man kan nu göra en beräkning, men innan man gör det kan man se om nätet

håller ihop hydrauliskt samt om det finns ”dubbla knutar”, d.v.s. två eller flera

knutar som är mycket nära varandra men inte sammanbundna med rörledning.

Detta gör man med valet Identifiera hål i modell som finns under Verktyg.

Resultatet presenteras grafiskt i NetSim och man kan snabbt se var felet är och

rätta till det.

Se till att båda valen är i bockade. Identifiera hydrauliska nät kontrollerar om

ledningsnätet håller ihop hydrauliskt och Knut på knut kontrollerar om det är

knutar som är på varandra eller väldigt nära varandra utan att vara

sammanbundna med röledningar. Det avståndet kan ställas in. Tryck på Esc för

att ta bort markeringen av ledningarna om nätet är ok.


Identifiera hål i modell är en tilläggsmodul som kan beställas från Vitec Energy.

Beräkna { XE "Beräkna" }

För att göra en beräkning väljer man i menyn ArkivBeräkning. Därefter

trycker man på knappen Beräkna. Då genereras indatafilen till räknaren.

Det finns en ruta som är ikryssad, Visa manuella inställningar. Låt den rutan

vara ikryssad när modellens beräkningsstorhet är okänd.

Man kan nu välja typ av beräkning. Antingen en statisk beräkning, med de data

man angett, eller en dynamisk beräkning. En dynamisk beräkning är ett antal

statiska beräkningar under en viss tid, även kallad tidsserieberäkning. Denna

beskrivs längre fram i manualen.

Välj Starta. Beräkningen påbörjas.

Beräkningen stannar när den är klar, och antingen har den gått igenom eller så är

det något fel någonstans. Det står i rutan Beräkningsstatus.

Om den har gått igenom stannar den då stoppkriteriet är mindre än det värde man

ställt in i beräkningsfönstret. Stoppkriteriet är som standard 0.005. I detta fall är

resultatet mindre än 0.005

Antalet beräkningar eller iterationer ser man också, i detta fall 25 st.


Om beräkningen inte gått igenom syns det i rutan Beräkningsstatus, och genom

att klicka på knappen Chk kan man öppna det felmeddelandet i en texteditor för

att analysera felet.

Resultatet från beräkningen ser genom att klicka på knappen Out. Samma fil kan

man se i Analyse, se längre fram i avsnitt om Resultatanalys.

Felsök modell { XE "Felsök modell" }

Om beräkningen inte gått igenom står det i rutan Beräkningsstatus, och genom

att klicka på knappen Chk kan man öppna det felmeddelandet i en texteditor för

att analysera felet.

För vissa typer av fel skrivs i Chk-filen radnummer i netsim-filen där räknaren

erhållit problem.

Öppna beräkningsfilen och granska raderna som uteslutits.

Det finns en lista med felmeddelanden i slutet av manualen. Där kan man se vad

ett felmeddelande betyder.

Felfri modell { XE "Felfri modell" }

Modellen fungerar nu hydrauliskt, den sitter ihop. I nästa moment anger vi de

faktiska förbrukningar och produktionsanläggningar som skall finnas i nätet.

Sektioneringsmöjlighet (tilläggsfunktion) { XE "Sektioneringsmöjlighet (tilläggsfunktion)" }

Stänger man både fram- och returledningen tvingar man vattnet att ta en annan

väg, om det finns rundmatningsmöjlighet. I annat fall blir det en avstängning av

ett större eller mindre område. Hur stor området är samt vilka som berörs av

avstängningen kan grafiskt visas i funktionen Sektioneringsmöjlighet.

I fliken Ledning väljer man den ledning som man vill stänga. Enklast är att

klicka på ledningen i kartan, och på så sätt få fram ledningen i tabellen. I griden

går du till tabellen Avstängningsstatus. Stäng både fram- och returledning genom

att välja Helt stängd. Glöm inte att spara genom att högerklicka och välja Spara.

När ledningen är stängd är ett område avstängt.


Välj VerktygAvisering. Nedan ruta dyker upp.

De trycklösa delarna i nätet presenteras med svart färg.

Man markerar den delen som är trycklöst och de kunderna som berörs exporteras

till en textfil som kan kopplas till t.ex. ett Worddokument. Skriv ut. Posta. Klart!

Kunden är nu aviserad om en planerad avstängning!

Funktionen kan beställas. Kontakta Vitec Energy.

Dela modell (tilläggsfunktion) { XE "Dela modell (tilläggsfunktion)" }

Vill man dela en modell, t.ex. ta bort en stadsdel gör man det enkelt med

funktionen Dela modell.

Börja med att kopiera den modell du vill dela. Stäng sedan ledningar så att det

blir två st. hydrauliska nät. Både fram- och returledning ska stängas. I nedan

exempel valdes även kommandot VerktygTextRita om nätet för att se den

stängda ledningen innan delningen. Det är inte nödvändigt att göra det.


Ledning stängs. Välj VerktygDela modell. En kontrollfråga dyker upp.

Det ”gröna nätet” markeras och ska alltså behållas.

Det är endast nedanstående nät som är kvar


Modellen fungerar nu hydrauliskt, den sitter ihop. I nästa moment anger vi de

parametrar som måste vara uppfyllda för att kunna göra en beräkning: En

produktionsanläggning med tryckhållning, ett differenstryck, en förbrukning

eller flöde och returtemperatur i en knut.


Komplettera modellen med förbrukning/kunder { XE "Komplettera modellen med förbrukning/kunder" }

Skapa kund via kunddataformuläret. { XE "Skapa kund via kunddataformuläret." }

En beräkning kan ske om man har minst en förbrukning i en modell. Denna

förbrukning är i knut. Förbrukningen kan vara antingen kopplad till en kund eller

direkt angiven på knuten.

I de fall förbrukningen är inlagd direkt på knuten skall effekt eller flöde anges

Importera kund från extern fil. { XE "Importera kund från extern fil." }

Formatet för import av kunddata är beskrivet i manualavsnittet

Förbrukningsdata. Ett mycket enkelt sätt för dig att skapa en mall för importen

är att skapa en ”exempelkund” i NetSim och därefter exportera kunden till en

textfil!

Öppna en modell i NetSim. Det måste finnas minst en knut i modellen!

Gå till fliken kund

Välj i högerklickmenyn Create new

Fyll nu i fälten med värden som du enkelt känner igen i den

exporterade kunddatafilen.

Välj i menyn Arkiv -> Kunddata -> Export av kunddata. Öppna den

exporterade filen i anteckningar, markera raden och klistra in raden i

Excel.

ANLID¤KUNDID¤KUNDNAMN¤FASTIGHETSBETECKNING¤ADRESS¤N766¤N766¤N766¤1¤16¤1¤31¤2300¤2012¤100¤1¤230¤0¤4497¤0¤45¤50¤0¤0¤¤¤¤¤¤

Filen ser ut som ovan (radbruten). Om du vill ha med

aviseringsinformation lägger du till denna mellan dom 4 sista

fältseparatorerna.


Kolumnseparera filen i Excel, separator är tecknet ¤

Skapa nu nya rader i Excelfilen för dina kunder. Använd din

exempelkund som mall. När du är klar, tag bort exempelkunden, ställ in

nationella inställningar till att använda tecknet ¤ som kolumnseparator.

Observera att numeriska värden skall vara heltal utan decimaler. Spara

arket i csv-format.

Importera filen via meny Arkiv-> Kunddata-> Importera alla

Kunderna är på plats!


Flera produktionsanläggningar { XE "Flera produktionsanläggningar" }

Produktionsanläggningar { XE "Produktionsanläggningar" }

När en anläggning är definierad i en modell kan ytterligare en eller flera

anläggningar läggas till på samma sätt genom kommandot Skapa ny.

Effekt eller flöde skall vara angivet för alla produktionsanläggningar utom en.

Framledningstemperatur skall vara given för alla anläggningar och endast en

anläggnings trycksättning skall vara aktiverad.

Om nätet består av flera separerade nät gäller ovanstående per nät.

Placera en värmeväxlare { XE "Placera en värmeväxlare" }

Med en värmeväxlare placerad i en ledning kan energi bortföras eller tillföras en

ledning. För en närmare beskrivning av detta, se avsnitt Värmeväxlarformulär.

Tryckregleringar { XE "Tryckregleringar" }

Definiera en tryckstegringsstation. { XE "Definiera en tryckstegringsstation." }

Med en tryckstegringsstation avses en pumpstation där en tryckförändring sker.

Tryckförändringen kan vara på fram- eller returledningen eller på båda

ledningarna. För en närmare beskrivning av detta, se Pumpformulär.

Definiera en tryckreducering { XE "Definiera en tryckreducering" }

Med en tryckreducering avses en tryckförändring i en ledning där en ventil i

ledningen påverkar trycket. Ventilen kan placeras i antingen fram- eller

returledningen. För en närmare beskrivning av detta, se Ventilformulär på annan

plats i manualen.


Analysera beräkningsresultat { XE "Analysera beräkningsresultat" }

Sammanfattade beräkningsresultat { XE "Sammanfattade beräkningsresultat" }

I NetSim Analyse presenteras beräkningsresultatet. I fliken Out finns samtliga

värden som gäller för beräkningen. Längst ned i fliken visas min- och

maxvärden för t.ex. temperatur och tryck.

Det går att söka fram var dessa värden är genom en sökfunktion, antingen direkt

i kartan eller i knut- eller ledningstabellen.

Lite längre upp i fliken Out presenteras effektbalansen för

produktionsanläggningarna.

Ledningar som dimensionerats av NetSim presenteras under rubriken Pipe

Dimensioned.

Kartplottningar { XE "Kartplottningar" }

Det går att skriva ut kartan från Analyse. Utskriften definierar man i

ArkivSkriv ut.

Grafer { XE "Grafer" }

Grafer är beskrivna under Diagram i kapitlet om Analyse.

Tabelldata { XE "Tabelldata" }

I Knut- och Ledningstabellen visas beräkningsresultatet i tabellform. Var

uppmärksam på är om värden är rimliga.

NetSim Användarmanual NetSim systemöversikt 25

NetSim systemöversikt

Vitec Nova Start { XE "Vitec Nova Start" }

Vitec Nova Start är en applikation som underhåller din NetSim

installation. Applikationen sköter huvuddelen av installationen

och kontrollerar att du använder den senaste versionen av

NetSim. När senare versioner utges av Vitec, hämtar den

automatiskt den nya versionen och installerar den.

Vitec Release manager { XE "Vitec Release manager" }

Release manager ersätter i de

flesta fall Vitec Nova Start i

installationerna av NetSim.

Release manager visar installerade produkters version och om en senare version

tilldelats installationen av Vitec visas denna version och markeras produkten

med en avvikande färg i release manager. Klicka då på info-knappen för att

åtgärda produkten.

Här kan du ladda ned en evetuell

uppdatering med knappen Download.

Det sker alltså ingen automatisk

uppdatering uten det krävs att du

aktiverar nedladdningen och

uppdateringen. Det krävs att du har

rättigheter att hämta uppdateringar över

internet och rättighet att ändra

innnehållet i din NetSim-installation för

att det skall fungera! NetSim och

Analyse är copy-deploy installationer.

Dvs allt som behövs för programmens funktion undantag för Oracle-klienten och

.Net är samlade i respektive programs programmapp. Om nedladdning inte tillåts

26 NetSim systemöversikt NetSim Användarmanual

kan uppdateringen kopieras till datorn från ett media som skapats från en dator

där nerladdning tillåts.

Modellering { XE "Modellering" }

NetSim version 3 är det grafiska verktyget för att administrera dina

beräkningsmodeller i NetSims modelldatabas. I de följande beskrivs de menyer

och formulär som du finner i NetSim 3. Vissa formulär med central funktion,

t.ex. beräknings-formuläret beskrivs detaljerat medan andra formulär med mera

”perifer” betydelsen beskrivs översiktligt. Allmänt gäller att:

formulär och fönster innehåller en högerklicksmeny med funktioner.

dubbelklick i gridformulärens mest vänstra kolumn öppnar

detaljformulär för posten om detaljformulär finns till gridformuläret.

formulär och verktygslådor fritt kan placeras av användaren.

en ändring av data kan ångras till senast utfört spara-kommando men

inte längre bakåt.

kopiering (Ctrl+C/Ctrl+V) mellan celler i formulären är tillåtet om det

värde som klistras in är kopierat från samma kolumn.

om flera användare samtidigt är inloggade mot samma databas att

senast sparat värde gäller.

Beräkning { XE "Beräkning" }

Räknaren i

NetSim startas antingen direkt från menyn under Moduler, automatiskt av

NetSim när data exporterats från formuläret Beräkning till räknaren eller direkt

från utforskaren genom att aktivera en beräkningsfil från NetSim.

Från räknaren når du direkt tillhörande beräkningsresultat.

NetSim Användarmanual NetSim systemöversikt 27

Resultatanalys { XE "Resultatanalys" }

Analysen

av beräkningsresultaten sker i NetSim Analyse. Analyse är en fristående produkt

som presenterar beräkningsresultaten som nivåindelade kartor, diagram och

tabeller.

Du startar Analyse direkt från menyn under Moduler.

Du kan som i NetSim använda externa dwg/dxf-filer som bakgrunder, plotta och

spara i dwg/dxf- och rasterformat.

28 Modellering NetSim Användarmanual

Modellering

Användargränssnitt { XE "Användargränssnitt" }

NetSims programfönster innehåller i grundkonfigurationen ovanstående block.

Ett grafikfönster i vilket nätkartan visas, en meny, en list med verktygslådor, ett

formulär med flikar som innehåller modelldata, ett formulär med flikar som

innehåller systemdata och högerklicksmenyer. Du har stor frihet att flytta

blocken, skapa separata block, docka och låsa och dölja block, skifta

ordningsföljd mellan kolumner mm efter eget önskemål. Det är strängt taget

endast meny, kartfönster och statuslist som är fasta. Du kan alltid återställa

utseendet till ursprungsläget med ett kommando under Hjälp i menyn. Utnyttja

möjligheten att anpassa utseendet så att det passar dig bäst! Smart är att göra en

egen ”verktygslåda” där man har egna snabbknappar till de vanligaste

kommandona, se närmare i stycket som beskriver Grafikfönster.

NetSim Användarmanual Modellering 29

Allmänt om formulär { XE "Allmänt om formulär" }

Du når datat i NetSims databas primärt via ett gridformulär där datat för ett

objekt visas i kolumner. Här visas som exempel ledningar. Gridet visar alla

ledningar i modellen. När du markerar en ledning i kartbilden blir denna ledning

markerad i gridet, likaså är den markerade ledningen i gridet också markerad i

kartbilden.

I griden visas de fält som är ”huvudinformation” om ledningen. Start- och

slutknut, ledningstyp mm. Du når samtliga data om en ledning i ett

detaljformulär. Detaljformuläret öppnas om du dubbelklickar i kolumnen längst

till vänster. Värden som listas ur en annan tabell, t.ex. ledningstyp väljs ur

dropdown-listor. Med dubbelklick i kolumnrubriken, sorteras formuläret efter

markerad kolumn.

I högerklicksmenyn ges fler möjligheter. Sök- och filtrering, Spara eller

återställa (icke sparade) ändringar. Skapa nya och ta bort objekt samt export till

Excel.

Ändrade fält visas med en avvikande färg tills dess du sparat eller ångrat

ändringen.

I regel kan du markera ett antal fält i en kolumn och klistra in ett värde i de

markerade fälten.


Detaljformulär för ledning. Här når du samtliga data som gäller för ledningen!

Om du väljer ett värde ur en ”drop-down” lista så kan du återställa fältet till ett

”tomt fält” genom att välja det ”tomma” värdet i listan.

Grafikfönster { XE "Grafikfönster" }

Grafikfönstret i NetSim är en cad-komponent som koordinatriktigt visar

ledningsnätet i den valda modellen.

Du kan som bakgrunder till ledningsnätet använda kartfiler, scheman, mm i

dwg/dxf-format. Bakgrunderna kan även innehålla grafik som ortofoton.

I grafikfönstret skapar du och tar bort ledningarna i nätet. Pekar och öppnar

formulären i databasen.

Du kan spara nätbilden från grafikfönstret i dwg/dxf + ett antal rasterformat och

skriva ut hela eller delar av nätet i valfri skala.

Med lagerhanteraren under Inställningar i menyn kan du välja färger och

linjevidder i kartbilden för bästa presentation av ledningsnätet.


Meny Arkiv { XE "Meny Arkiv" }

Anslut databas { XE "Anslut databas" }

Här öppnar du anslutningen till NetSims modelldatabas. Ange ditt

användarnamn, ditt lösenord och namnet på databasen. Om du markerar

kryssrutan Spara användarnamn/lösenord så sparas din inloggning.

Uppdatera aktuell modell { XE "Uppdatera aktuell modell" }

Funktionen sparar alla ändringar i formulären som ännu inte är sparade.

Modell { XE "Modell " }

Skapa ny... { XE "Skapa ny..." }

Funktionen skapar en ny modell i databasen. Formuläret Beräkning öppnas med

en rad förinställda värden för modellen. Ge modellen ett namn i fältet

Modellnamn. Spara därefter modellen med Skapa-funktionen i formuläret. Du

kan nu välja modellen som aktuell modell i modellväljaren.

Kopiera... { XE "Kopiera..." }

Med funktionen gör du en identisk kopia av din aktuella modell. En dialog

öppnas där du ger kopian ett namn. I kopian kan du ändra det mesta i

förhållande till förlagan utan att förlagan förändras. Se avsnitt Modellhantering

Ta bort... { XE "Ta bort..." }

Med funktionen kan du ta bort din aktuella modell ur modelldatabasen. En

dialog öppnas där du väljer om du vill ta bort modellen eller avbryta funktionen.

Beräkning... { XE "Beräkning... " }

I beräkningsformuläret konfigureras och aktiveras beräkningen.


Förbrukningsfaktor: Givet värde i knut, flöde eller effekt multipliceras

med faktorn i indatat till räknaren.

Δt faktor: Givet värde i knut för avkylning multipliceras med

faktorn i indatat till räknaren.

Returtemp. faktor: Givet värde i knut för returtemperatur multipliceras

med faktorn i indatat till räknaren.

Värmeförl. faktor: Givet värde för rörtypernas värmeförlustfaktor

(W/m°C) multipliceras med faktorn i indatat till

räknaren.

Nätnivå: Ange 1, 2 eller 3 för beräkning av samtliga ledningar i

modellen, fördelnings- och huvudledningar eller

endast huvudledningar.

Omgivn. temp: Den globala omgivningstemperatur som alla

ledningars värmeförluster beräknas mot förutom de

ledningar som har en lokal omgivningstemperatur

angiven.

Modelltyp: Planerad eller normal.

Ledningsdiam: (mm) Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan

Hastighet: (m/s) Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan

Gradient: (Pa/m) Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan

Default ledn. typ: Ingår i dimensioneringskriterierna, se nedan

Dimensioneringskriterier

Ledningar med okänd inre diameter dimensioneras

enligt följande: Programmet väljer bland rörtyper som

är godkända att användas för dimensionering en

rörtyp som ger högst den angivna hastigheten. Om

denna valda rörtyps inre diameter överstiger värdet

givet för diameter väljs istället en rörtyp som ger


högst den angivna tryckfallsgradienten. Om samtliga

ledningar i en ringförbindelse skall dimensioneras

använder programmet på en av ledningarna i

ringförbindelsen den typ som angett som default.

Ledningstyp ? får inte finnas i listan.

Tryckförlustfaktor 1: Kalibreringsfaktor för tryckfallsberäkningen, se

nedan.

Tryckförlustfaktor 2: Kalibreringsfaktor för tryckfallsberäkningen, se

nedan.

Tryckfallskalibrering

Som tryckfall i en ledning redovisas beräknat

tryckfall i ledningen × med faktor1 samt adderat med

beräknat tryckfall × faktor 2 × ledningen inre

diameter. Standardvärde är 1 och 0. Vanligt

förekommande värden för faktor 1 är i intervallet 1,05

– 1,1.

Differenstryck, knut: I den angivna knuten skall tryckskillnaden mellan

fram- och returledning vara det givna värdet. För

varje separat hydrauliskt nät i modellen skall ett

differenstryck och knut anges.

Rubrik 1, 2 och 3: Texterna passerar ut i indata till räknaren och vidare

till resultatfilerna.

Ångsystem, Årskörning..: Markera om modellen avser ett nät för ånga och

kondensat, ett fjärrkylenät, om beräkningen skall

utföras som en årskörning eller om endast

framledningen skall beräknas.

Utetemp.: Ange den utetemperatur för vilken faktorer för effekt,

avkylning samt returtemperatur skall beräknas vid

uppdatering av knutar från kunddata. Värdet används

också vid bestämning av framledningstemperatur från

produktionsanläggningarna.

Metod: Markera vilket värde som skall används vid

uppdatering av knutar från kunddata.

Nätnivå: Markera till vilken av kundernas nivåer: servis-,

fördelnings- heller huvudledningsnivån som kundens

data skall skrivas vid uppdatering av knutar från

kunddata.

Returtemp/Δt: Markera vilket av värdena som skall användas vid

uppdatering av knutar från kunddata.

Uppdatera knutar: Genomför summering av effekt/flöde, returtemp/Δt

från kunddata till knutar. NB Om du byter nivå, utför

först en ”städning” av knutdata (Verktyg → Generell

uppdatering ).

Bypass: Genomför summering av bypasser från kunddata till

knutar.

Stoppkriterium: Beräkningen fortgår tills dess skillnaden i tryck

mellan två iterationer är mindre än detta värde,

normalt 0,005. Om beräkningen inte finner en lösning

innan maximalt antal iterationer överstigits ändras

detta till det värde som räknaren nått ner till. Om


värdet inte överstiger 0.09 är resultatet i regel

nöjaktigt.

Relaxation: Det värde med vilket räknaren skall justera indata till

nästa itertion. Normalt värde 0,5. Om räknaren inte

når fram till en lösning, ändra detta värde till 0,8 eller

0,9.

Ange sökväg: I fältet visas sökväg och filnamn för den senaste

beräkningsfilen. Klicka för att ändra / filnamn.

Version: Ange 1 eller 2. Påverkar räknarens lösningsmetod.

Standardvärde 1. Ändra värdet till 2 om beräkningen

inte konvergerar.

Visa manuella inställningar: Markeras denna så startas inte beräkningen

automatiskt när indatafilen till räknaren är klar, utan

presenteras först räknarens dialog för val av

beräkningstyp när indatafilen är färdig.

Beräkna: Indatafil till räknaren genereras och beroende av

inställning (ovan) startas räknaren.

Kommentar: Ett ”fritextfält”. Använd fältet för att dokumentera

giltiga kalibreringsfaktorer mm.

Spara: Använd funktionen för att spara aktuella inställningar

i formuläret.

Avsluta: Stänger formuläret utan spara-funktion.


Importera DWG (tilläggsfunktion) { XE "Importera DWG (tilläggsfunktion)" }

Med funktionen Importera DWG konfigureras en import av ledningsnät från en

DWG-fil till en modell. Funktion är en tilläggsfunktion till NetSim och kan

beställas från Vitec. Funktionen beskrivs separat på annan plats i manualen.

Importera beräkningsfil... { XE "Importera beräkningsfil..." }

Med funktionen Importera beräkningsfil kan du importera en beräkningsfil (se

avsnitt Beräkningsmodulens indatafil). Filen kan vara en ”komplett”

beräkningsbar beräkningsfil eller en fil endast innehållande definitioner av

geometrin för modellen. Exempelvis tillverkad från en CAD-fil eller exporterad

från ett nätinformationssystem. Importen adderar informationen till modellen

och behöver inte vara en komplett modell. Du skall vara observant på vilka

namn som ledningar och knutar har i importfilen i relation till vilka namn du

använder på ledningar och knutar i modelldatabasen du importerar till. Om

knutar/ledningar existerar med samma namn i importfilen och databasen erhåller

knuten i databasen de koordinater som den har i importfilen. Likaså får

ledningen i databasen den geometri som den har i importfilen. I import-

funktionen kan du välja om knutar, ledningar eller både knutar och ledningar

skall namnändras, eller om importnamnet skall vara orört när namn i databasen

och importfilen sammanfaller.

En importfil kan inte fullständigt bygga upp samtliga randvillkor i

modelldatabasen. För t.ex. pumpar gäller att ett eventuellt börvärde som pumpen

regleras efter kan inte sättas upp av importfunktionen. Detta måste du manuellt

tillföra modellen efter import.

Kunddata { XE "Kunddata" }

Med funktionerna under kunddata importerar och avlägsnar du information om

kunder (förbrukningsdata) i modellen. Importfilens format är beskrivet i avsnittet

förbrukningsdata.

Kunddata är organiserat i tre kategorier av information.

Allmänna uppgifter, id, namn, adresser osv.

Förbrukningsinformation, effekt, energi, avkylning mm.

Knutreferenser, till vilken knut i respektive modell är kunden relaterad i

respektive nivå (servis, fördelning, huvudledning)

Uppgifterna i den allmänna kategorin är gemensam för alla modeller där kunden

används medan uppgifterna i de andra kategorierna är specifika för varje modell.

Importera endast nya... { XE "Importera endast nya..." }

Funktionen öppnar en filöppningsdialog där du väljer vilken kunddatafil som

skall importeras. Funktionen skapar i modellen de kunder i kundatafilen som

inte finns i modellen. Kunder i kunddatafilen som redan finns i modellen berörs

inte.

Importera alla... { XE "Importera alla..." }


Funktionen öppnar en filöppningsdialog där du väljer vilken kunddatafil som

skall importeras. Funktionen skapar i modellen de kunder i kundatafilen som

inte finns i modellen och ersätter informationen för alla kunder som finns både i

kunddatafilen och i modellen med informationen från kunddatafilen. Kunder

som finns i modellen men inte i kunddatafilen berörs inte.

Kopiera kunder… { XE "Kopiera kunder…" }

Funktionen kopierar kunddata mellan modeller i databasen. Funktionen öppnar

en dialog där du väljer från vilken modell du skall kopiera data till den aktuella

modellen. Du väljer om samtliga data om kunden skall kopieras, d.v.s.

förbrukning och koppling till knutar skall kopieras eller om endast

förbrukningsdata skall kopieras (se avsnittet förbrukningsdata).

Ta bort kunder... { XE "Ta bort kunder..." }

Med denna funktion tas alla kunddata bort från aktuell modell. Andra modellers

kundinformation berörs inte av funktionen.

Exportera kunddata { XE "Exportera kunddata" }

Med denna funktion skrivs data för samtliga kunder i modellen ut till en textfil.

Textfilen är formaterad som en importfil för kunder, se avsnitt

Förbrukningsdata.

Ladda bakgrund... { XE "Ladda bakgrund..." }

Med funktionen har du möjlighet att lägga in en eller flera kartor som

bakgrunder i det grafiska fönstret. Rensa bakgrundskartan innan, om det är en

tung fil.

Ta bort bakgrund... { XE "Ta bort bakgrund..." }

Med funktionen tar du bort bakgrundskartor från det grafiska fönstret. En dialog

visar de kartor som finns inlagda som bakgrunder och du markerar vilka som

skall tas bort.

Spara ritning som... { XE "Spara ritning som..." }

Du kan spara modellen en fil i en rad vektor- och rasterformat som dwg, dxf,

dgn, jpg, tiff och pdf.

Skriv ut... { XE "Skriv ut..." }

Funktionen öppnar utskriftshanteraren. Du kan välja skrivare, pappersformat,

utskriftsskala, utskriftsområde mm.

Avsluta NetSim { XE "Avsluta NetSim" }

Funktionen avslutar NetSim.


Meny Visning { XE "Meny Visning" }

Bakgrundsfärg { XE "Bakgrundsfärg" }

Öppnar en dialog där du väljer bakgrundsfärg till det grafiska fönstret.

Lagerhantering { XE "Lagerhantering" }

Öppnar inställningsdialogen för lager i det grafiska fönstret. Du kan här

påverkan vilka färger och linjevidder som NetSim använder för ledningar och

knutar och markeringar.

Du kan också här påverka presentationen av de bakgrunder som du lyft in i

NetSim.

Text (tilläggsfunktion)

{ XE "Text (tilläggsfunktion)" }

En tilläggsfunktion i NetSim är att nu få text på knutar, ledningar samt vilken

effekt det är hos en kund. När man markerat vad man vill ha text på redigerar

man textstil, storlek och färg för att kunna se det i NetSim.

Markera vad du vill ha text på.

Under Style Name väljer du de olika lager som du vill ha text på. Ställ in Font,

höjd mm.


Rita om nätet gör exakt det, d.v.s. ritar om nätet. Texten blir synlig i kartan.

Observera att ev. bakgrundskartor försvinner när man väljer Rita om nätet.

Zoom fönster { XE "Zoom fönster" }

En klassisk funktion där man kan zooma in en del av nätet.

Zoom gränser

{ XE "Zoom gränser" }

En funktion som ser till att hela nätet syns. Kan vara bra att ta till om man vill

återgå till en slags ”startnivå”, om man råkat vara inzoomad.

Zoom knut { XE "Zoom knut" }

Har du markerat en knut i knutlistan kan du välja Zoom knut för att centrera den i

kartan och zooma in på knuten.

Zoom ledning { XE "Zoom ledning" }

Har du markerat en ledning i ledningslistan kan du välja Zoom ledning för att

centrera den i kartan och zooma in på ledningen.

Zoom föregående { XE "Zoom föregående" }

Med Zoom föregående går du tillbaka ett steg i taget till den inzoomade

”skärmbild” som du såg tidigare. Du kan backa flera steg.

Panorera { XE "Panorera" }

Med Panorera tar du tag i hela kartan genom att hålla ned vänster musknapp ,

och kan då dra den åt valfritt håll, utan att graden av inzoomning ändras. Man

kommer ur kommandot genom att trycka Esc. eller en gång till på kommandot.

Filtrera fram i grid { XE "Filtrera fram i grid" }

Om du har markerat ett område eller markerat ledningar och knutar kan du välja

Filtrera fram i grid och får då fram dem i knut- resp. ledningslistan. Du kan då

t.ex. välja att exportera till Excel. Obs att man får göra två exporter, en för knut-

och en för ledningslistan.

Observera att knutar kan filtreras fram först då du är tillräckligt inzoomad i

kartan.

Visa markeringar på kartan { XE "Visa markeringar på kartan" }


När man markerar en eller flera knutar och/eller ledningar i griden kan du se var

de är i kartan. Välj Visa markeringar på kartan när du är klar med dina val i

knut- och ledningsgriden. Man kan markera fler om man håller ned Ctrl

samtidigt som man vänsterklickar.

Visa nivåindelning { XE "Visa nivåindelning" }

Med Visa nivåindelning ser man i kartan vilka ledningar som är klassade som

huvudledningar, fördelningsledningar och serviser. De visas med varsin färg i

kartan. Man ser enkelt om man klassat ledningarna fel.

Meny Verktyg { XE "Meny Verktyg" }

Funktionerna i meny Verktyg återfinns även i grafikfönstrets högerklickmeny och

i verktygslådan Verktyg. Menyn innehåller zoom- och panoreringskommandon,

markeringskommando och kommandon för att skapa ledningar och knutar och

för att ta bort ledningar och knutar. I menyn finns även kommandot Generell

uppdatering. Med generell uppdatering kan du ändra ett antal värden på

samtliga ledningar eller knutar med ett enda kommando. För knutar kan du ändra

effekt, flöde, avkylning, returtemperatur och bypassdiameter. För ledningar kan

du ändra motståndstal och längd för fram- och returledning. Du kan applicera de

fyra räknesätten på det värde du vill ändra eller ange ett fast värde som ersätter

det värde som knuten/ledningen har. Använd denna funktion för att snabbt

”nollställa” t.ex. förbrukning i modellen när du byter nivå i beräkningarna av

nätet.

Avisering { XE "Avisering" }

Se texten om Sektioneringsmöjlighet tidigare i manualen. Här är det möjligt att

stänga av ett område.

Gör nivåindelning { XE "Gör nivåindelning" }

Med denna funktion kan man bestämma vilka ledningar som ska klassas som

servisledningar.


Man måste innan detta sker ha bestämt vilka ledningar som ska vara

huvudledningar, nivå 3. Viktigast om man har ledningar med mindre dimension

som är huvudledningar.

Välj Visa för att se klassningen av ledningar i kartan. Ändra klassningen om du

vill. Välj Kör om du vill applicera Max innerdiameter OCH Längd på

ledningsnätet.

Beräkningsmässigt kan man göra snabbare beräkningar på endast

huvudledningar om man har ett stor ledningsnät med många ringmatningar.

Flytta i så fall kundeffekten till huvudledningen innan.

Reducera ledningsantal { XE "Reducera ledningsantal" }

Denna funktion reducerar antalet ledningar som har liknande egenskaper i en

modell.

Ställ in vilka längder, samt skillnader i inre diameter och värmeledningstal som

ska gälla för ledningarna. Tryck sedan Förbered. Sedan Kör.

Detta kan göra flera gånger då den endast kollar två ledningar i taget.

Inställningar { XE "Inställningar" }

Storlek zoomruta (meter) styr hur stort område som skall visas i det grafiska

fönstret när du zoomar till knutar och ledningar.

Storlek på knutar och annat ställs även in här. Har man problem med att snappa

på knutar kan den inställningen vara lite större (2 % kanske).

När knutar ska tändas ställs in här. Prova vad som verkar rimligt…200 eller

2000 kanske.

Autozoom efter markering. Välj det om du vill att knut eller ledning ska zoomas

in direkt efter att du markerat det i griden. I kombination med en lämplig storlek

på zoomrutan är det ett effektivt verktyg.

Automatisk anslutning till databas vid uppstart. Det är vad den funktionen gör

om det bockas i.


Språk. Svenska är standard, men man kan byta till engelska.

Sökväg till Analyse anges här. Förinställt är den sökväg som Analyse normalt

installeras under.

Meny Moduler { XE "Meny Moduler" }

Räknare startar räknarens inställningsformulär med senast beräknade modell

förvald. Du har möjlighet att välja en annan fil eller beräkningstyp eller öppna de

kontrollfiler som räknaren skapat.

Analyse startar Analyse med den senast beräknade filen vald.

Meny Rapporter { XE "Meny Rapporter" }

Välj den rapport som skall köras på aktuell modell.

Rapportens resultat presenteras i ett grid vilket du kan exportera till Excel eller

kopiera till urklippshanteraren.

Rapporter i föreliggande version är:

Produktionsanläggning Sammanställning av total produktion och total

definierad förbrukning i modellen.

Tekniska nyckeltal Sammanställning av tekniska nyckeltal för modellen.

Status I rapporten redovisas samtliga styrande parametrar för

modellen, produktion, pumpning, börvärden mm.

Summerade rörlängder I rapporten summeras samtliga längder grupperade

per dimension (rörtyp)

Pris I rapporten summeras samtliga längder och kostnader

grupperade per priskategori.

Kommentarer Rapporten redovisar samtliga kommentarer om getts

på objekt i databasen.

Meny Hjälp { XE "Meny Hjälp" }

Manual på webben öppnar manualen i webbläsaren.

Team Viewer. Startar onlinesupport med Vitec Energy. Kontakta någon av Vitec

Energys konsulter och avtala tid så kan de instruera dig eller fjärrstyra din

NetSim. Du lämnar ditt ID och lösenord som visas i dialogrutan.

Internetuppkoppling krävs!


Om Vitec NetSim visar vilken version de installerade modulerna i NetSim har.

Med Återställ dockningsfönster återställer du konfigurationen till den

grundinställning som finns vid leveransen. Har man ”lossat” på t.ex. Lednings-

typskatalogen kan man enkelt fästa den igen med nämnd funktion.

Verktygslådor { XE "Verktygslådor" }

Verktygslådorna kan vara flytande eller dockade till huvudbildens ram.

Databas { XE "Databas" }

I listboxen väljer du bland modellerna i databasen vilken som skall vara din

aktuella modell.

Moduler { XE "Moduler" }

Se Meny Moduler.

Verktyg { XE "Verktyg" }

Se Meny Verktyg.

Egen verktygslåda { XE "Egen verktygslåda" }

Med en egen verktygslåda kan man ha knappar till de funktioner som man oftast

använder. Skapa en egen genom att högerklicka, välja Customize, och Ny. Sedan

döper du den till t.ex. ditt eget namn. Den skapas och du kan nu välja den.


Därefter tar du och väljer Customize och drar du från Commands önskade

funktioner till den.

Modelldataformulär { XE "Modelldataformulär" }

Modellformulären består av ett gridformulär som visar huvuddata för

objektstypen (se avsnitt Modellbegrepp). Ett detaljformulär som visar samtliga

data om objektet öppnas om du dubbelklickar i radnummerkolumnen till vänster

i gridformuläret.

Till gridformulären hör en högerklickmeny med funktioner för formuläret, t.ex.

spara, ångra och ta bort. Gridformulären kan filtreras, sorteras och exporteras till

Excel.

Modelldataformulären är:

Knut -grid, -detalj

Ledning -grid, -detalj

Produktionsanläggning -grid, -detalj

Pump -grid, -detalj

Ventil -grid, -detalj

Värmeväxlare -grid, -detalj

Ackumulator -grid, -detalj

Kund -grid, -detalj (endast vid skapa ny kund)

Årsdata -grid, -detalj


Knutformulär { XE "Knutformulär" }

Gridformuläret för knutar visar samtliga knutar i modellen. Du kan här byta

namn på knuten, ange effekter/temperaturer, mm. Den knut som är markerad i

formuläret indikeras i kartbilden. Likaså visas knutformuläret med markerad

knut när du i kartan markerar en knut.

I kartbilden finns kommandot Zoom knut som centrerar kartbilden över markerad

knut i gridformuläret. Högerklickmenyn i formuläret innehåller utöver de

generella funktionerna kommandot Visa kunder som öppnar kundformuläret

filtrerat med det markerade knutnamnet.

Med ett dubbelklick i kolumnen

radnummer öppnas detaljformuläret för

vald knut. I detaljformuläret finns

samtliga upplysningar som kan ges till

en knut presenterade.


Ledningsformulär { XE "Ledningsformulär" }

Gridformuläret för ledningar visar samtliga ledningar i modellen. Du kan här

byta namn på ledning, byta start- slutknut på ledning, välja ledningstyp, ändra

längd och öppna/stänga ledningar. Den ledning som är markerad i formuläret

indikeras i kartbilden. Likaså visas ledningsformuläret med markerad ledning

när du i kartan markerar ledning.

I menyn finns kommandot Zoom

ledning som centrerar kartbilden över

markerad ledning i gridformuläret .

Med ett dubbelklick i kolumnen

radnummer öppnas detaljformuläret för

vald ledning. I detaljformuläret finns

samtliga upplysningar som kan ges till

en ledning presenterade.

Nivå: ledningen kan tillhöra någon av

nivåerna servis- (1) , fördelning- (2),

huvudledning (3). Nivåer skall väljas

så att nivå 3 skall bilda ett

sammanhållet hydrauliskt nät, nivå 3 +

nivå 2 skall bilda ett sammanhållet

hydrauliskt nät, nivå 3 + nivå 2 + nivå

1 skall bilda ett hydrauliskt

sammanhållet nät. ( se

Produktionsanläggningsformulär och

meny Beräkning...).

Ändra riktning: Funktionen vänder ledningens definitionsriktning (knut 1 och

knut 2 byter plats) och inverterar ordningsföljden för ledningens koordinater.

Funktionen används där fasta tryckändringar sker och flödet är motsatt

definitionsriktningen.

Lokalt dimensioneringskriterie:

för varje ledning som skall dimensioneras kan anges ett lokalt

dimensioneringskriterie som ersätter det globala dimensioneringskriteriet (se

meny beräkning). Välj om kriteriet skall appliceras på fram- retur- eller båda

ledningarna samt värden för hastighet, gradient och maxdiameter (se även

nyckelordet *LDIM).

Fiktiv: ledningen medräknas ej i rapporter för längd och volym.


Produktionsanläggningsformulär { XE "Produktionsanläggningsformulär" }

Gridformuläret för produktionsanläggningar visar samtliga produktions-

anläggningar i modellen. Du kan här ange produktion, temperaturer och nätets

trycksättning. Den knut som anläggningen är placerad i markeras i kartbilden när

du markerar anläggningen i gridformuläret. Detaljformuläret för anläggningarna

öppnas om du dubbelklickar i radnummerkolumnen längst till vänster.

För att skapa en ny anläggning i modellen väljer du i högerklickmenyn Skapa ny

varvid detaljformuläret öppnar sig.

Ge anläggningen ett namn eller välj

en befintlig anläggning ur listan

uppe till höger. Koppla

anläggningen till en knut, ikonen

närmast till höger om fältet hämtar

den knut som är markerad i kartan.

Ikonen intill visar den valda knuten i

kartan. Du bör placera anläggningen

i änden av en ”appendixledning”. I

den knut där du placerar

anläggningen skall inga andra

värden dvs. effekter, temperaturer,

shuntar eller bypasser anges!

Ange endera effekt eller flöde, ange

framledningstemperatur. Ange eventuellt en pumptyp och eventuell

trycksättning av nätet. Fälten max och min effekt är endast upplysningar du ger

för att inte definiera anläggningen utanför sitt arbetsområde. I modellen skall för

varje separat hydraulisk krets finnas 1 och endast 1 anläggning utan angiven

effekt eller flöde. Likaså skall i en modell för varje separat hydraulisk krets

finnas 1 och endast 1 anläggning med data för trycksättning av modellen (statiskt

tryck). I gridformuläret kan du knyta en temperaturkurva till anläggningen (se

avsnitt Temperaturkurvor under Systemdataformulär).


Pumpformulär { XE "Pumpformulär" }

Gridformuläret för pumpar innehåller samtliga pumpar i modellen. Du har i

formuläret direkt överblick över hur pumpningarna är ställda i modellen. I

kartbilden markeras den ledning som pumpen är placerad i när du markerar

pumpen i gridformuläret. De data du ger för en pump avser endast den aktuella

modellen. Samma pump kan alltså användas i flera modeller med skilda

inställningar!

Vissa av kolumnerna innehåller ”drop-down” ikoner som är inaktiva. Dessa

värden kan istället ändras i pumpens detaljformulär som du öppnar genom att

dubbelklicka i radnummer-kolumnen längst till vänster.

För att skapa en ny pump väljer du i högerklickmenyn Skapa ny.

Ge pumpen ett namn eller välj en

befintlig pump i listan uppe till

höger. Om en pumptyp skall

kopplas till pumpen, välj typen ur

listan. Pumpen tillhör ledningen

och kan avse en tryckändring i

såväl fram-, retur- som både

fram- och returledning. Du skall

därför ge värden för både fram-

och returledning.

Denna pump lyfter såväl i fram-

som returledning. Vilket är

markerat i avsnittet ”Placerade

vid”. Pumpens lyft är okänt

därför är fältet i lyft tomt i både

fram- och returledning. Kvoten

mellan lyften fram- och retur-

ledning förhåller sig som 70/30.

D.v.s. 70% av tryckändringen

skall ske i framledningen. Detta

anges i fältet ”Kvot (F/R)”.

Pumpningen styrs att hålla 150

kPa differenstryck i knuten S3

(markera typ av börvärde). Pumpen är placerad i ledningen F4-F5 intill knut F4.

Med ikonen närmast till höger om fältet ledningsnamn hämtas den ledning som

du har markerat i kartbilden, ikonen till höger om denna visar i karbilden den

ledning du valt. Likaså hämtar ikonen till höger om börvärdesknuten den knut

som du markerar i kartan och ikonen till höger om denna visar i kartan den knut

du valt. Max pumplyft och massflöde är information som skickas till funktionen

pumpkontroll i Analyse. Värdena begränsar inte pumpens arbete i beräkningen

men ger i Analyse information om pumpen arbetar utanför sin egentliga

kapacitet. Om pumpens lyft är bestämt, kan du inte ge ett börvärde. Ange då som

börvärdestyp inga börvärden. Om du väljer en pumptyp och anger ett varvtal är

pumpens lyft bestämt genom karaktäristikan för pumptypen. Då skall fältet för

lyft vara tomt och börvärdestypen vara inga börvärden. Se även avsnittet

Tryckregleringar – pumpar och ventiler. Även om det i många fall är giltigt är

det i de flesta fall att föredra att pump/ventil placeras intill knut 1 i ledningen.


Vidare gäller att om pumplyft definieras i både fram- och retur i ledningen att

pumpning inte får placeras i angränsande ledningar.


Ventilformulär { XE "Ventilformulär" }

Gridformuläret för ventiler innehåller samtliga ventiler (för tryckreglering) i

modellen. Du har här direkt överblick över hur ventilerna är ställda i modellen.

I kartbilden markeras den ledning som ventilen är placerad i när du markerar

ventilen i gridformuläret. Om du dubbelklickar i kolumnen radnummer öppnas

detaljformuläret för den markerade ventilen.

För att skapa en ny ventil högerklickar du i gridformuläret och väljer Skapa ny.

Då öppnas ett detaljformulär där du definierar ventilens funktion.

Ge ventilen ett namn eller välj en

befintlig ventil ur listan uppe till

höger. Denna ventil har en typ

kopplad till sig (RV250) och en

öppningsgrad (15° från stängt läge)

är inställd. Börvärdes typen skall

därför sättas till inga börvärden .

Ventilen är placerad i ledning

L0169 i framledningen intill knut

515-11 därför är fältet för fast

tryckreducering i framledning tomt

och för returledningen är den fasta

tryckreduceringen satt till 0 (kPa).

När en fast tryckreducering eller en

öppningsgrad getts kan du inte

använda dig av ett börvärde. På

samma sätt som för pump (se ovan)

får du hjälp av ikonerna intill

ledningsnamn och knutnamn för att

placera ventilen i modellen. De värden du ger till en ventil gäller endast för den

aktuella modellen. Samma ventil kan alltså användas i flera modeller med skilda

inställningar! Se även avsnittet Tryckregleringar – pumpar och ventiler.


Värmeväxlarformulär { XE "Värmeväxlarformulär" }

Värmeväxlare placeras i ledningar. Med värmeväxlaren tillförs eller bortförs

energi ur den vattenmängd som strömmar i röret. För att skapa en ny

värmeväxlare högerklickar du i gridformuläret och väljer Skapa ny. Ett

detaljformulär öppnas där du definierar

växlaren. De data du ger till växlaren

gäller endast aktuell modell. Samma

växlare kan alltså användas i flera

modeller med skilda data!

Ge ett namn för värmeväxlaren eller välj

en befintlig växlare i listan uppe till

höger. En värmeväxlares effekt (kW)

anges med en grundeffekt (kW) + en

temperaturberoende komponent kW/°C

där temperaturen avser temperatur på

inkommande vatten i växlaren. Negativ

effekt innebär att energi bortförs från

vattnet (temperatursänkning), positiv

effekt innebär att energi tillförs vattnet i

röret. Denna växlare tillför energi med effekten 4000 kW, oavsett inkommande

vattentemperatur, är placerad i returen i ledning L0188 intill knuten 502-05.

Ackumulatorformulär { XE "Ackumulatorformulär" }

Du skapar en ny ackumulator genom att högerklickmenyn välja Skapa ny.

Ge ett namn för ackumulatorn eller välj en befintlig i listan uppe till höger io

formuläret.

Ange den knut som ackumulatorn skall placeras i. Som för

produktionsanläggningar gäller att ackumulatorn bör placeras i änden på en

”appendix”-ledning och att inga andra värden som effekt/temperaturer/bypasser

mm skall finnas i knuten. Ikonen till vänster om fältet knut hämtar namnet för

markerad knut i kartan. Ikonen till höger om denna, visar vald knut i kartan.


Volym (m3): Ackumulatorns aktiva volym.

Nom. Effekt (kW): Nominell effektförbrukning. Lämnas värdet obestämt

avgör effektbalansen i nätet om ackumulatorn laddas

eller töms. (N.B. alla produktionsanläggningars effekt

skall då vara givna). Anges ett värde (med tecken)

arbetar ackumulatorn med detta värde under

beräkningen ( N.B. en produktionsanläggning i

modellen skall ha obestämd effekt).

Värmekoeff. (kW/°C): Värmeförlustfaktor som multiplicerad med

differensen mellan ackumulatorns medeltemperatur

och omgivningstemperaturen ger ackumulatorns

värmeförlusteffekt kW.

Omgivn.temp. (°C): Den omgivningstemperatur mot vilken ackumulatorns

värmeförluster beräknas.

Min. temp. (°C): Minimal temperatur i ackumulatorn vid beräkningens

start.

Max. temp. (°C): Maximal temperatur i ackumulatorn vid beräkningens

start.

Genomsn. temp: (°C): Initial medeltemperatur i ackumulatorn vid

beräkningens start.


Kundformulär { XE "Kundformulär" }

Gridformuläret för kunder skiljer sig från andra gridformulär såtillvida att

samtliga data för kunden visas i griden. Det är främst med hänsyn till export till

Excel.

När du skapar en ny kund, markera först den knut som är kundens nivå 1-

placering. Välj därefter i kundformuläret Skapa ny. Då öppnas ett detaljformulär

med vilket du skapar kunden.

Ange anläggningsid, ge ett värde i minst ett av fälten kundid, kund,

fastighetsbeteckning eller adress.

Ange ett relevant kategorital (h)

Klicka på ikonen närmast till vänster om fältet knutnivå 1 så hämtas den

markerade knutens namn till knut nivå 1, 2 och 3.

Ange värden i fälten för effekt, förbrukning, avkylning och returtemperatur.

Skriv i 0 (noll) i de fält du ej ger värden för. Välj kundtyp för effekt, avkylning

och returtemperatur. Spara därefter kunden. Du kan därefter redigera alla data

för kunden i gridformuläret.


Årsdataformulär { XE "Årsdataformulär" }

I årsdataformulären definieras data för en årskörning. Datat presenteras endast

för beräkningsmodulen om årskörning markeras i beräkningsformuläret. Du

anger för upp till 12 perioder, periodens längd i timmar och periodens

omgivningstemperatur (den temperatur mot vilken värmeförluster beräknas). I

beräkningsresultatet för en årskörning redovisas för varje period och totalt för

samtliga perioder summerad värden för producerad energi (värme), förbrukad

energi, värmeförluster, pumpenergi och energi och pumpningskostnader.

För varje period anges för varje förekommande knuttyp (1 – 10) i modellen:

Flödesfaktor: Givet flöde i knuten multipliceras med

faktorn.

ΔT-faktor: Given avkylning multipliceras med faktorn.

Tilloppstemperatur (°C): Framledningstemperatur för produktionsanl.

Returtemperaturavvikelse (°C): Adderas med tecken till given

returtemperatur i knuten.

Produktionskostnad (/kWh): Given produktionskostnad för produktions-

anläggning.

Lägg märke till att:

förbrukningen skall anges som ett flöde i denna typ av beräkning!

anläggningens topologi kan inte ändras, d.v.s. ledningar kan inte

stängas mm. under beräkningen.

Gridformulär Årsdata. Skapa erforderligt

antal poster med funktionen Skapa ny i

högerklick-menyn. Ange därefter

periodlängder och

omgivningstemperaturer.

Öppna detalj formuläret för varje period genom att högerklicka i

radnummerkolumnen.1


Skapa erforderligt antal knuttyper med funktionen Skapa ny i högerklick-menyn.

Ange därefter värden för varje knuttyp.

Systemdataformulär { XE "Systemdataformulär" }

Systemdata är data som inte är modellspecifik utan generell för alla modeller i

hela installationen. Ett exempel är ledningstyper. Systemdataformulären är

uppbyggda på motsvarande sätt som modelldataformulären med ett grid som

visar huvuddata och ett detaljformulär innehållande samtliga upplysningar för

posten.

De olika typerna är:

Ledningstyp -grid, -detalj

Pumptyp -grid, -detalj

Ventiltyp -grid, -detalj

Kundtyp -grid, -detalj

Temperaturkurvor -grid, -detalj

Knuttyp/tidsserier -grid, -detalj

Generellt gäller att man skapar en ny ledningstyp, pump mm genom att

högerklicka och välja Skapa ny i nummerkolumnen för den typ man vill skapa.

Ledningstyper { XE "Ledningstyper" }

Ange minimum ett namn (rekommenderas max 25 tkn, får EJ innehålla

blanktecken), inre diameter (mm),

råhetstal (mm) samt värmeledningstal

(U-värde, W/m°C) för rörtypen.

Om typen skall vara tillgänglig för

dimensionering av ledningar skall du

markera detta. Högst 20 st. rörtyper kan

väljas till dimensionering. Inre diameter

0 mm signalerar till räknaren att

ledningen skall dimensioneras! Skapa

gärna en rörtyp med namn ? som har inre

diameter 0.00 mm. Detta för att tydligare

se vilka ledningar som dimensioneras.

Du kan ge ytterligare information till

typen som närmare beskriver typen, t.ex.

material, fabrikat mm. Priskategorierna utnyttjas av prisrapporten där ledningens

priskategori anges med ett värde 1 till 6 och priset hämtas från rörtypens

motsvarande värde.


Pumptyp { XE "Pumptyp" }

I formuläret definieras pumpkaraktäristikan för en pumptyp som därefter kan

nyttjas till en eller flera pumpanläggningar. Ange pumptypens namn (max 8 txn),

det varvtal (varv/sekund) för vilken karaktäristikan är definierad. Ange därefter i

stigande ordning med avseende på flöde, korresponderande värden för flöde

(kg/s), pumplyft (kPa) och pumpeffekt (kW). Upp till 12 punkter kan anges i

karaktäristikan. ”Stäng”

kurvan i båda ändar, dvs.

ange värden för flödet 0

kg/s och lyftet 0 kPa.

Du kan utförligare ge

beskrivande information

om pumptypen t.ex.

fabrikat och modelltyp.

Fälten max. varvtal (rps),

- effekt (kW) och – ström

(A). Spänning (V) och

märkeffekt (kW) är

värden som sänds till

funktionen Pumpkontroll

i Analyse.

Värdena begränsar inte pumpens funktion i beräkningen, men signalerar i

Analyse om pumpen arbetar utanför sitt kapacitetsområde.

Ventiltyp { XE "Ventiltyp" }

I formuläret definieras karaktäristikan för en ventiltyp. Karaktäristikan anges

som öppningsgrad 0 – 90° från helt stängt läge och korresponderande

kapacitetsvärde Kv

(ton/h)/bar½). Dvs 0° är helt

stängd ventil och 90° helt

öppen ventil. Karaktäristikan

kan anges med upp till 10 st.

punkter. När en ventiltyp

kopplas till en ventil, anger

du för ventilen aktuell

öppningsgrad och tryckfallet

över ventilen beräknas då

utifrån den givna

karaktäristikan.

Du kan utförligare ge

beskrivande information om

ventiltypen t.ex. fabrikat och

modelltyp.


Kundtyp { XE "Kundtyp" }

Till samtliga kunder skall relateras en typ för effekt, returtemperatur och

avkylning som funktion av utetemperatur.

Gridformuläret visar typens namn och det id som typen har i databasen. N.B i

importfilen för kunder är det typens id som skall anges! Om importfilen

innehåller typer som inte existerar i databasen skapas dessa typer i databasen

med en linjär funktion som du kan anpassa till önskat utseende efter import. Upp

till 99 olika typkurvor kan specificeras i databasen.

Ange i stigande ordning med avseende på utetemperatur den faktor med vilken

kundens effekt, returtemperatur och avkylning skall multipliceras för att anpassa

värdet till given utetemperatur (lastfall). I formuläret beräkning anges


utetemperatur för lastfallet och använd kurvorna ovan för att summera kundernas

effekt/avkylning/returtemperatur till knutarna.

Temperaturkurvor { XE "Temperaturkurvor" }

Du kan här definiera temperaturprogram för produktionsanläggningar.

Ange med stigande värden, utetemperatur och för utetemperaturen

korresponderande framledningstemperatur.

Välj i formuläret Produktionsanläggningar vilken temperaturkurva som skall

användas för anläggningen. När lastfall anges i beräkningsformuläret hämtar en

funktion framledningstemperatur för lastfallet ur angiven kurva.

Knuttyp/Tidsserier { XE "Knuttyp/Tidsserier" }

Knutar i NetSim indelas i upp till 10 olika typer. Varje typ kan individuellt styras

i en dynamisk beräkning med avseende på flöde, effekt och framlednings-

temperatur. Typiskt tilldelas alla knutar typen 1 utom produktionsanläggningar

som ges individuella typer. Vidare kan enskilda knutar med avvikande

förbrukningsmönster vid behov tilldelas en egen typ. För varje typ av värde

anges tidpunkt (decimal-timme) och korresponderande faktor. Tidsserien

innehåller högst 24 värden och avser som mest ett dygn.


Ange ”brytpunkterna” i tidsserien. Tidpunkterna 0 och 23 fångar således ett helt

dygn! I beräkningen interpoleras värden för mellanliggande tidpunkter fram ur

de givna värdena.

Statuslisten { XE "Statuslisten" }

I statuslisten visas xy-koordinat för markörens position i det grafiska fönstret,

inställning för objektsnap i det grafiska fönstret. Du kan ställa av/på

objektsnapen genom att klicka på fältet Osnap. Och styra mot vad som skall

snappas (End/Center/Insertion/Nearest) genom att klicka i fältet OsnapMode.

Använd denna funktion när du skapar ledningar i NetSim och en eventuell

bakgrundskarta innehåller cirklar/bågar som fångar ditt ritkommando.

NetSim Användarmanual Beräkning 59

Beräkning

Räknaren i NetSim startas antingen direkt från menyn under Moduler,

automatiskt av NetSim när data exporterats från formuläret Beräkning till

räknaren eller direkt från utforskaren genom att aktivera en beräkningsfil från

NetSim.

Modellfil: i fältet visas den fil som är vald för beräkning: Du kan med filväljaren

till höger välja fil för beräkning och med granskningsikonen intill, öppna filen i

Anteckningar för granskning/redigering (se avsnitt Beräkningsmodul indatafil).

Resultatkatalog: den katalog där resultaten från beräkningen sparas.

Beräkningstyp: Du kan växla beräkningstyp mellan stationär och dynamisk

beräkning. Om du väljer dynamisk beräkning skall du välja tidsseriefil med

filväljaren till höger. Du kan likaså öppna tidsseriefilen i Anteckningar med

ikonen längst till höger.

Tidsserieberäkning: Vid dynamisk beräkning skall du ange starttid, tidsstegets

längd och antal tidssteg (Se avsnittet dynamisk simulering).

Beräkningsstatus: Beräkningsstatus visar beräkningens förlopp.

60 Beräkning NetSim Användarmanual

Resultat: Med ikonerna till höger kan du öppna den textbaserade resultatfilen

(.OUT), kontrollfilen (.CHK) som visar eventuella fel i indata och filen

innehållande valda dimensioner för ledningar som skall dimensioneras (.PTY).

Med mjuk- och snabbstoppsfunktionerna kan du avbryta en pågående simulering

med eller utan resultatutskrift. Du använder dessa funktioner i de fall

simuleringen inte syns konvergera.

Filtyper { XE "Filtyper" }

Indata till beräkningsmodulen är:

Beräkningsnamn.netsim (alternativ Beräkningsnamn.dat). Nyckelord.

Beräkningsnamn.lmt XML-fil. Gränsvärden för pumpar.

Beräkningsnamn.cf1 Tidsserier till dynamisk beräkning.

Resultatfiler från beräkningsmodulen är:

Beräkningsnamn.out resultatutskrift i textformat.

Beräkningsnamn.plw binär resultatfil.

Beräkningsnamn.plg binär resultatfil.

Beräkningsnamn.xml resultatsammanfattning i XML-format.

Beräkningsnamn.plp XML-fil. Resultat gränsvärden för pumpar.

Beräkningsnamn.pty Textfil. Dimensioner för dimensionerade ledningar.

Beräkningsnamn.sss -

Beräkningsnamn.rou Textfil. Knutnamn för tryckstyrande väg genom nätet.

Beräkningsnamn.chk Kontrollfil, felmeddelanden.

Beräkningsnamn.log Kontrollfil, felmeddelanden.

NetSim Användarmanual Resultatanalys 61

Resultatanalys

NetSim Analyse är ett verktyg för analys och presentation av beräkningsresultat

producerade av NetSim’s beräkningsmodul.

Programmet är en självständigt arbetande modul som endast kräver tillgång till

simuleringsresultat producerade med NetSim.

Analyse startas antingen direkt från menyn under Moduler eller direkt från

utforskaren genom att aktivera en resultatfil från NetSim. Analyse kan även

startas från verktygsfältet.

För att ett beräkningsresultat skall kunna öppnas fodras att filerna

beräkningsnamn.PLW, beräkningsnamn.PLG och beräkningsnamn.OUT finns

tillgängliga i samma bibliotek.

Programmet är uppbyggt med menyer och flikar för presentation av resultat, som

kartor, grafer samt textbaserade tabeller.

Fliken Overview visar sammanställningar av resultat för beräkningen. Klicka på

länkarna till vänster så länkas du till de olika avsnitten i översikten

Fliken Node table visar knutresultat från beräkningen och vissa indata till

beräkningen.

Fliken Pipe table visar ledningsresultat från beräkningen och vissa indata till

beräkningen.

Fliken Charts, visar grafer för valda resultat ur resultatfilen. Grafen konfigureras

via Inställningar.

Fliken Map, visar med nätets geometri resultatplottningar och kan visa

kompletterande bakgrundskartor i dwg-format.

Fliken Animation visar grafiskt resultatet av en dynamisk beräkning.

Menyn innehåller 3 paneler, arkiv, chart tools och map tools.

I Arkiv kan du Öppna en befintlig beräkning, Spara innehållet i fliken Map till

olika vektor och rasterformat, t.ex DXF, DWG, JPEG. Med Print kan du skriva

ut innehållet i fliken Map. En dialog öppnas där du konfigurerar plottningen.

Pumps öppnar en dialog där du för varje pump i beräkningen kan redigera

dimensionerande villkor för pumpen, exempelvis max. tillåten lyfthöjd. (Se

formulär pump och pumptyp). Reset docking state, återställer de dockningsbara

fönstren i NetSim till det fördefinierade läget. About NetSim Analyse visar

versionsinformation. Exit, avslutar NetSim analyse.

Dockningsbara fönster

På samma sätt som i NetSim kan du ta tag i en flik och dra den ut till ett separat

fönster eller docka fliken till ett annat fönster. Prova hur det fungerar! Kom ihåg

att du kan återställa utseendet med Reset docking state!

62 Resultatanalys NetSim Användarmanual

Map { XE "Map" }

I

f

l

i

k

e

n

M

a

p

g

e

n

e

I fliken Map skapas ur resultatfilens geometribeskrivning en kartbild av

ledningsnätets. Som komplement till denna bild kan en kartbakgrund i

DWG/DXF-format hämtas in. Valda beräkningsresultat och indata visas som

"tool tips" när markören förs intill objektet. Knutar visas som en fylld cirkel

(grön färg). Produktionsanläggningar visas med röd färg. Knutar med

förbrukning visa med färgen magenta. Ledningar visas med eller utan färger

beroende om plott av resultat markerats eller ej.

Panelen Map tools öppnas när du väljer fliken Map.

Layer settings

Här kan du välja om ledningar (pipes), knutar (nodes) flödes riktning (flow) och

rubrik och legend (comments) skall visas eller döljas.

Zoom

Du finner även dessa kommandon i högerklickmenyn. Zoom pipe och zoom node

markerar och centrerar kartan över den ledning och knut som är markerad i Pipe

table respektive Node table.

Pipe settings

Markera om kartan skall visa resultat för fram (supply pipes) - eller

returledningar (return pipes). Ange ett värde för skalering av ledningsdimension

(Scale factor for pipe dimension). Skalfaktor 1 visar ledningen utan skalning.

100 visar ledningen skalad med 100 x dimensionen. Med skalning kan du tydligt

se vilka ledningar som har stor respektive liten dimension. Applicera ditt val

genom att trycka på Apply.

Plot limit

Välj vilket värde som skall plottas i kartan. Du kan välja mellan flöde (kg/s),

velocity (m/s), temperature (°C), pressure (kPa), pressure difference (kPa),

pressure level (kPa), pressure gradient (Pa/m). Välj alternativet Don’t show om

du inte vill visa något resultat utan endast ledningsnätet. Välj med hur många

färger (intervall) som resultaten skall visas. Ange övre och undre gräns (upper

limit, lower limit) för intervallen. Största och minsta värde som förekommer i

resultatfilen visas inom parenteser intill fälten. Om du till exempel anger 3

intervall och sätter övre gräns till 100 och undre gräns till 50 kommer alla värden

upp till 50 att visas med en färg, alla värden från 50 upp till 100 med nästa färg

och alla värden över 100 visas med den tredje färgen. Applicera dina

inställningar genom att trycka på Apply.


Tooltip

När du för markören i kartan över en ledning eller en knut kan visas

beräkningsdata i en dialog intill knuten/ledningen. Markera för ledningar och

knutar vilka data du vill se i dialogen. För knutar kan du visa namn, nivå (m),

tryck i fram- respektive returledning (kPa), temperatur i fram- respektive

returledning (°C), temperaturdifferens (°C), flöde från framledning till

returledning i knuten (kg/s), bypass flöde i knuten(kg/s) och effekt (kW). För

ledningar kan du visa namn, diameter, tryckgradient i fram- respektive

returledning (Pa/m), hastighet i fram- respektive returledning (m/s), flöde i

fram- respektive returledning (kg/s), Värmeförlustvärde i fram- respektive

returledning (W/m°C).

Text

Markera Add legend och peka i kartan där du vill placera legenden. Om du vill

flytta legenden, tag kommandot på nytt och peka på det nya stället. Markera Add

title om du vill visa rubrikerna ur modellen. Du anger rubrikerna i

beräkningsformuläret i NetSim. (Se även Legend window).

Route

Med denna funktion pekar du ut en väg genom nätet längs vilken du kan visa

tryck, temperatur och tryckgradient i ett diagram. Du skall ange i vilken knut

sträckningen skall starta och var den skall sluta. Rutinen finner själv vägen

genom nätet mellan knutarna som du pekat ut. Rutinen väljer i en förgrening att

följa den ledning som har största diametern. Du kan styra vägen som rutinen

väljer genom att peka på knutar som sträckningen skall passera genom innan du

pekar på slutknuten. Den väg som rutinen valt indikeras i kartan allt eftersom du

pekar. Tänk på att du kan låta en sträckning gå ut till en ändpunkt och återvända

därifrån genom att fortsätta utpekningen av knutar. När du startat utpekningen av

knutar med Add node(s) to route fortsätter rutinen att välja knutar så länge du

pekar på knutar. Avsluta utpekningen av knutar med Esc. Du kan ta bort alla

knutar i sträckningen genom att trycka på clear route. Om du har en sträckning

definierad kan du bygga på sträckningen med Add node(s) to route eller ta bort

knutar med Undo select.

Route-funktionen finns även i kartans högerklickmeny.

Select objekt

Med funktionen select objekt som finns i kartans högerklickmeny kan du peka

på en ledning eller en knut och om du växlar till fliken Pipe table eller Node

Table är datat för det valda objektet markerat i tabellen.

Clear selections

Funktionen clear selections i kartans högerklickmeny tar bort de markeringar i

kartan som du fått när du i flikarna Pipe table eller Node Table valt att visa

markerade ledningar eller knutar i kartan.


Create animation

Funktionen skapar en slide show ur en tidsserieberäkning. Se avsnittet om

tidsserieberäkningar.

Background maps..

Med denna funktion kan du lyfta in bakgrundskartor till din beräkning.

Funktionen öppnad en dialog där du väljer karta som skall visas. Formatet kan

vara dwg, dxf eller dgn. Dialogen stannar kvar öppen så att du kan välja fler

kartor eller ta bort kartor som du lyft in som bakgrunder.

Legend window:

Du kan i högerklickmenyn tända ett flytande fönster som visar intervallgränserna

i kartan.

.

Charts { XE "Charts" }

Fliken Charts visar i diagramform valt beräkningsvärde längs den sträckning

genom nätet som du skapat i kartan. Du konfigurerar diagrammet med verktygen

i panelen chart tools och i högerklickmenyn.

Plot settings

Välj vilket beräkningsvärde som skall visas i diagrammet. Du kan välja mellan

tryck och trycknivå i enheterna kPa, mvp och bar, Tryckgradient i enheterna

Pa/m och bar/km och temperatur °C. Markeras kavitationstryck (Cavitation

pressure) så visas gränsen för kavitation i fram- och returledning. Markera Show

level om du vill via knutarna elevation.

Construction curve 1

Ange ett namn och värde och markera om temperatur i framledning eller

returledning skall ligga till grund densitetsberäkning och det är ett tryckvärde

som du anger. Kurvan kan t.ex. visa var 16 bars tryck ligger längs sträckningen i

en plott av trycknivå. Markera/avmarkera Show för att tända/släcka kurvan.

Construction curve 2

Samma funktion som Construction curve 1.

Zoom funktion


Du kan förstora ett avsnitt av diagrammet. Håll nere markören och dra den åt

sidan. Återställ diagrammet med Undo zoom i högerklickmenyn.

Markera datapunkt

Klicka på en pynkt i diagrammet så visas i övre högra hörnet koordinaterna för

punkten i diagrammet. I nedre vänstra hörnet visas Knutnamnet och kurvornas

värden. Du kan med piltangent vänster/höger vandra längs en kueva och med

piltangent upp/ned växla mellan kurvorna.

Högerklickmeny

Med högerklickmenyn kan du spara diagrammet till fil/utklipp i en rad

format/skrivare. Kontrollera diagramaxlarnas skalning, tända/släcka grid i

diagrammet och anpassa färger och maner för kurvorna.

I diagrammets nedre högra hörnet visas vilket tidssteg som resultat visas från.

Totala antalet tidssteg som beräkningen innehåller. Om beräkningen innehåller

mer än ett tidssteg kan du välja tidssteg med < >.

Knuttabell { XE "Knuttabell" }

Knuttabell visar alla beräkningsresultat för knutarna i ett grid.

D

u

k

a

n

f

i

l

t

r

e

r

a

o

c

h

sortera i gridet och kopiera data därifrån ut till Excel. Kolumnerna kan man

flytta på så man har den sortering som passar en själv. Ta tag i en kolumn och

dra åt höger eller vänster för att flytta på den. Tabellflikarna sorteras med

dubbelklick i tabellkolumnens rubrik. Om du högerklickar i rubrikraden kan du

släck/tända kolumner.

I högerklicksmenyn kan du välja att se en knut i kartan, välj Show on map. Se till

att du en gång klickat på Karta för att ladda den innan. Man kan markera flera

knutar i tabellen genom att hålla ned Ctrl eller Shift. Du kan markera enskilda

eller flera rader med Shift/Ctrl och med urklippshanteraren kopiera till text eller

Excel-fil med Ctrl+C / Ctrl+V.

Du kan söka på knutnamn med högerklickmenyn.

Med filtefunktionen kan du filtrera fram värden mindre än, större än , mellan

gränsvärden och utanför gränsvärden.

I nedre högra hörnet visas vilket tidssteg som resultat visas från. Totala antalet

tidssteg som beräkningen innehåller. Om beräkningen innehåller mer än ett

tidssteg kan du välja tidssteg med < >.


Ledningstabell { XE "Ledningstabell" }

Ledningstabell visar alla beräkningsresultat för ledningarna i ett grid.

Du kan filtrera och sortera i gridet och kopiera data därifrån ut till Excel.

I nedre högra hörnet visas vilket tidssteg som resultat visas från. Totala antalet

tidssteg som beräkningen innehåller. Om beräkningen innehåller mer än ett

tidssteg kan du välja tidssteg med < >.

Tabellflikarna sorteras med dubbelklick i tabellkolumnens rubrik.

M

e

d

f

i

l

t

e

r

f

u

n

k

t

i

o

n

en kan du filtrera vald kolumn i tabellen.

I högerklicksmenyn kan du välja att se en ledning i kartan, välj Show on map. Se

till att du en gång klickat på Karta för att ladda den innan. Man kan markera

flera ledningar i tabellen genom att hålla ned Ctrl eller Shift.

I högerklickmenyn finns även sökkommado som söker på ledningsnamn. Du kan

markera enskilda eller flera rader med Shift/Ctrl och med urklippshanteraren

kopiera till text eller Excel-fil med Ctrl+C / Ctrl+V.

Kolumnerna kan man flytta på så man har den sortering som passar en själv. Ta

tag i en kolumn och dra åt höger eller vänster för att flytta på den.

Out { XE "Out" }

Fliken Out visar indata till beräkningen och beräkningsresultat för knutar,

ledningar, pumpar, produktionsanläggningar mm. De ledningar som NetSim

dimensionerat finns även här, liksom kostnadskalkyl om det specificerats i

beräkningen. Längst ned ser man min/max-värden för knutar och ledningar.

De dimensionerade ledningarna är endast förslag och måste föras in i NetSim för

att gälla.

Animering { XE "Animering" }

Fliken Animering visar grafiskt resultatet av en dynamisk beräkning, en

tidsserieberäkning. Man kan simulera en kallpropp eller visa hur det ser ut när


man laddar nätet. Ska man göra en tidsserieberäkning måste man konfigurera

indatafilen inför beräkningen. Hur man konfigurerar den är beskrivet under

Modellering/Systemdataformulär lite tidigare i manualen.

68 Modellhantering NetSim Användarmanual

Modellhantering

Allmänt { XE "Allmänt" }

I NetSim sammanfattas definitionen av det hydrauliska nät som skall beräknas

under ett modellnamn. Det betyder att de ledningar och knutar,

produktionsanläggningar, pumpar mm som skall ingå i nätet alla har data i den

modell som skall beräknas. Beskrivningen av knutar, ledningar mm är i NetSim

fördelad mellan två typer av datatabeller, objekts- och modelldatatabeller. I

objektstabellerna registreras namn, koordinater, längder. I modelldatatabeller

registreras kopplingar mellan objekt (ledning – knut, ledning–pump osv),

driftsdata t.ex. effekt, avkylning, lyfthöjd, ledningsdimension.

Modellberepp { XE "Modellberepp" }

En modell i NetSim är uppbyggd av:

En nätgeometeri - ett antal ledningar förbundna med varandra i knutar

Randvillkor - Värden för tryck, flöden effekter och temperaturer som

ges till knutar och ledningar. Dessa värden kan ges direkt till

ledningarna och knutarna men också påföras dessa indirekt via andra

objekt som pumpar och produktionsanläggningar m.m.

Beräkningsparametrar som generell belastningsfaktor,

omgivningstemperatur etc.

I NetSim finns alla objekt som ledningar, knutar, pumpar etc. samlade i samma

databas och modellen utgör i egentlig mening den "uppkoppling" av ovanstående

data som skett under ett modellnamn i databasen. Detta innebär att ett och

samma objekt kan ingå i flera modeller i databasen. Det underlättar för

förståelsen om objekten betraktas som verkliga fysiska objekt, vilka kan ges

olika egenskaper i olika modeller.

NetSim Användarmanual Modellhantering 69

Objekt i databasen identifieras av ett internt id och ett unikt namn. Det innebär

som exempel att två ledningar i två modeller med samma namn är ett och samma

objekt men med två uppsättningar av attribut. En uppsättning attribut i vardera

modellen.

Modeller kan vara av två olika slag, normalläge eller planerat läge.

I databasen förutsätts att en modell av ett ledningsnät beskriver normalläget.

Denna modell ges typen normalläge i modellformuläret. Alla andra modeller där

knutar och ledningar ur denna modell ingår är planeringsmodeller och ges typen

planeringsmodell.

Det är rekommenderat att när en modell som beskriver normalläget finns, en

planeringsmodell som är en kopia av normallägesmodellen skapas och att denna

kopia ges modelltypen planering. I denna planeringsmodell kan ledningar och

knutar tas bort och läggas till utan att påverka normallägesmodellen.

När ett objekt, knut eller ledning, finns i två modeller och objektet tas bort i en

av modellerna, är det endast i denna modell objektet försvinner. Objektet finns

fortfarande kvar i den andra modellen. Först när objektet endast finns i endast en

modell tas objektet också bort i databasen.

Det kan förväntas att en planeringsmodell blir inaktuell efterhand som

normallägesmodellen förändras. Därför bör en planeringsmodells innehåll

kontrolleras mot det underlag den bygger på om den tas i användning efter en

tids vila. Denna kontroll kan ske grafiskt genom att en ritning från respektive

modell jämförs visuellt eller genom att applicera ett lämpligt formulerat SQL-

script som jämför de båda modellernas innehåll och pekar ut differenserna

mellan modellerna.

Modellspecifika data { XE "Modellspecifika data" }

Det är av väsentlig betydelse för rätt handhavande av NetSim att förstå hur

programmet skiljer mellan data som är objektspecifika och vilka som är

modellspecifika. I figuren visas vilka data som hör till respektive grupp för


objekten i NetSim. I figuren visas inte alla data. Data som sällan används och

data som inte inverkar på beräkningen visas inte

Objekt { XE "Objekt" }

Med objekt avses i NetSim ledningar, knutar, produktionsanläggningar,

ackumulatorer, värmeväxlare, pumpar och ventiler. Objektet har ett internt id,

dolt för användaren och ett namn som är unikt inom objekttypen. D.v.s. det finns

t.ex. endast en ledning med namnet P1189 men det kan gott finnas en knut med

samma namn! Till varje objekt hör ett antal upplysningar bundna till objektet

självt och ett antal upplysningar bunda till varje objekts förekomst i en modell.

Modell { XE "Modell" }

En modell i NetSim kopplar samman ledningar och knutar till ett nät och till

detta nät kopplas de andra objekttyperna.

Exempel:

Du gör en kopia av en modell och byter i kopian ledningstyp i en

ledning. I orginalmodellen har ledningen fortfarande samma

ledningstyp som tidigare.

Du vill placera en tryckstegringsstation i en ledning i kopian. Du kan då

välja att placera i ledningen en tryckstegringsstation som du tidigare

skapat i en annan modell. Vardera tryckstegringsstationen har därefter

egna data i de båda modellerna.

Du tar bort en ledning i kopian. Ledningen finns fortfarande kvar i

orginalmodellen.

Du skapar en ny ledning i kopian. Den nya ledningen finns endast i

kopian, ingen annan modell.

Till modellen hör även en rad data som styr beräkningens förlopp och resultat.

Katalogdata { XE "Katalogdata" }

Exempel på katalogdata är ledningstyper, pumptyper, kundtyper.

NetSim Användarmanual Modellhantering 71

Översikt objektsdata - modelldata { XE "Översikt objektsdata - modelldata" }

Objektspecifika data Produktionsanläggning

ID

Namn

Kommentar

Ackumulator

ID

Namn

Kommentar

Värmeväxlare

ID

Namn

Kommentar

Pump

ID

Namn

Kommentar

Ventil

ID

Namn

Kommentar

Ledning

ID

Namn

Kommentar

Längd fram-/returledning [m]

Koordinater för riktningsändringar

Omgivningstemperatur [°C]

Knut

ID

Namn

Kommentar

Typ

x-koordinat

y-koordinat

z-koordinat

Modellspecifika data Temperatur [°C]

Effekt [kW]

Flöde [kg/s]

Statiskt tryck/Placering [kPa]

Pumptyp

Max/min effekt

Temperaturprogram

Volym [m³]

Max./min.temperatur [°C]

Initial temperatur [°C]

Nominell effekt [kW]

Värmeförlust [kW/°C]

Omgivningstemperatur [°C]

Grundeffekteffekt [kW]

Temperaturberoende [kW/°C]

Placering fram-/returledning

Placering knut 1/2

Fixt lyft fram-/returledning [kPa]

Varvtal fram-/returledning [varv/s]

Placering knut 1/2

Pumptyp

Börvärdesknut

Börvärdestyp

Börvärde [kPa]

Fixt tryckreducering fram-/returledning [kPa]

Placering knut 1/2

Öppningsgrad [0-90°]

Ventiltyp

Börvärdesknut

Börvärdestyp

Börvärde [kPa]

Ledningstyp fram-/returledning

Stängningsläge

Nätnivå

Motståndstal fram-/returledning

Dimensioneringskriterier

Effekt [kW] / Flöde [kg/s]

Avkylning/ returtemperatur [°C]

Shunttemperatur [°C]

Bypass [mm] alt. Kv-värde


Skapa ny modell { XE "Skapa ny modell" }

Anslut till databasen (Meny → Arkiv → Anslut databas )

Välj i arkivmenyn ModellSkapa ny.

Ge ett namn på modellen i fältet modellnamn. Namnet får innehålla

max 255 tecken, men vi rekommenderar inte så långa

beskrivningar!

Den nya modellen har skapats med en rad fördefinierade värden för

faktorer och dimensionering. Granska och ändra dessa till vad som

skall gälla i din modell och spara modellen med knappen Skapa.

Om du använder knappen Avbryt, skapas ingen modell.

Välj din nya modell som aktuell modell i verktygslådan Modell.

Du kan nu skapa ledningar i den nya modellen eller importera en NetSim -

beräkningsfil i modellen.

Kopiera modell { XE "Kopiera modell" }

Med denna funktion skapas under ett nytt namn en fullständig kopia av den

modell du väljer att kopiera. I kopian kan du lägga till/ta bort ledningar och

knutar, byta dimension på ledningar, ändra lastfall, produktion, pumpningar mm

utan att förlagan till kopian påverkas. Vad du inte bör göra om du vill att

förelagan skall vara opåverkad är att ändra geometri (längder och koordinater) på

ledningar och knutar som är gemensamma i de båda modellerna!

Anslut till databasen (Meny → Arkiv → Anslut databas )

Välj i arkivmenyn ModellKopiera.

Ge ett namn på modellen i fältet. Namnet får innehålla max 255

tecken, men vi rekommenderar inte så långa beskrivningar!

Den aktuella modellen kopieras och skapas när du trycker OK!

Om du använder knappen Avbryt, skapas ingen kopia.

Välj din nya modell som aktuell modell i verktygslådan Modell.

Ta bort modell { XE "Ta bort modell" }

Med denna funktion kan du ta bort en modell ur databasen.

Om du tar bort din aktuella modell bör du ansluta till databasen på nytt och välja

en modell för att uppdatera informationen i grafik och formulär.

Anslut till databasen (Meny → Arkiv → Anslut databas)

Välj i arkivmenyn ModellTa bort.

Förvalt är din aktuella modell. Bekräfta med knappen Ja eller

avbryt med knappen Nej.

NetSim Användarmanual Tryckregleringar – pumpar och ventiler 73

Tryckregleringar – pumpar och ventiler

Vår erfarenhet är att tryckregleringar i form av pumpar och ventiler är det

område som användaren i allmänhet har störst svårighet att överblicka! Det krävs

att samtliga tryckstyrningars inverkan över hela nätet beaktas och att användaren

ger tillräckligt med randvillkor för de frihetsgrader som införs i varje

tryckreglering.

Placering av pumpar och ventiler { XE "Placering av pumpar och ventiler" }

Pump/Ventil är en tryckändring i ledningen ”mellan” ledningen och knut 1 eller

knut 2 i fram- retur- eller

båda rören. En ledning

innehåller alltså 4 positioner

där det kan ske

tryckändringar.

Tryckändringen kan vara fast

eller styrd av ett börvärde.

Endast i en av dessa

positioner kan tryckändringen vara okänd. Alla de andra tryckändringarna i en

ledning måste vara givna på något sätt. Ett undantag finns för pumpar placerade

fram- och returledning i samma ledning och intill samma knut. Om båda

pumparnas lyft är okänt och ett börvärde styr pumpningen fördelas lyften mellan

pumparna enligt en kvot som ges i indatat till räknaren. Även om det i många

fall är giltigt är det i de flesta fall att föredra att pump/ventil placeras intill knut 1

i ledningen. Vidare gäller att om pumplyft definieras i både fram- och retur i

ledningen att pumpning inte får placeras i angränsande ledningar.

Tryckändringarna kan ytterligare beskrivas genom att definiera PUMPAR och

VENTILER som kopplas till dessa positioner ledningen.

När ”obestämda” tryckändringar införs i ledningarna måste korresponderande

börvärden för tryck införas i modellen. Det sker genom att ange knutar och tryck

i dessa knutar. De givna trycken i dessa knutar avser antingen framlednings-,

returledningstryck eller skillnaden mellan fram- och returtrycket,

differenstrycket.

Såväl pump som ventil kan kompletteras med en karaktäristika. I pumpens fall

för ett givet varvtal sambandet mellan flöde, tryck och effektbehov. I fallet ventil

anges sambandet mellan öppningsgrad och kapacitet (kv-värde). Dessa

karaktäristika presenteras för räknaren i beräkningsfilen via nyckelorden *PUMP

och *VALV. Endast om karaktäristika definierats, skickas nyckelorden till

beräkningsfilen.

74 Tryckregleringar – pumpar och ventiler NetSim Användarmanual

En pump eller ventil kan ses som ett ”ramverk” för att i nyckelordet *PIPE styra

tryckändringarna i de fyra nämnda positionerna och i nyckelordet *NODE styra

fram-, retur- eller differenstryck och tillse att randvillkoren är tillräckliga i

modellen.

I nyckelordet *PUMP anges pumpens placering: fram+retur, fram, retur eller i

knut. (Det sista alternativet används endast för pumpar i

produktionsanläggningar). Aktuellt varvtal för placering i framledning, aktuellt

varvtal för placering i returedning följt av karaktäristikan. Observera att i vilken

ände av ledningen pumpen är placerad ges i *PIPE.

I *VALV anges ventilens placering: fram+retur, fram eller retur. Aktuell

öppningsgrad 0 – 90° från stängt läge, följt av karaktäristikan. Observera att

samma öppningsgrad gäller för både fram- och returledning och att

öppningsgraden alltid är given. Det medför att karaktäristika aldrig anges för en

reglerande ventil.

I beräkningsfilen namnges pump och ventil med ledningens namn. Det innebär

att endast en karaktäristika kan ges till respektive ”ledning” av vardera pump och

ventil.

Det finns alltså en mängd både giltiga och ogiltiga kombinationer som kan anges

av användaren.

Exempel { XE "Exempel" }

I tabellen nedan visas ett antal kombinationer av placering av pumpar och

ventiler i en och samma ledning med och utan börvärden. * i ett fält innebär att

värdet beräknas.

(*) Placering 0 : placerad både i fram- och returledning, 1: placerad i

framledning, 2: placerad i returledning

Börvärden i knutar: Om flera börvärden getts i ett fall kan det avse samma eller

olika knutar. Viktigt är att tryckregleringarna har auktoritet över givet börvärde.

Knut 1 Knut 2 Knut 1 Knut 2 Fram Retur

Fall ΔP kPa ΔP kPa ΔP kPa ΔP kPa

Kvot

(F/R) P kPa P kPa ΔP kPa

Placering

0 1 2 Fram Retur

Placering

0 1 2

Öppnings-

grad.

A 0 0 0 0

B 200 0 0 0

C * 0 0 0 300

D * 0 200 0 300

E * 0 * 0 0 20 15

F * 0 * 0 300 0 * 20

F2 * 0 0 * 300 0 * 20

F3 * 0 0 * 300 2 20

F4 * 100 0 0 300

G * 0 -200 0 300 1 *

H * 0 * 0 1000 500 1 *

I * 0 * 0 1000 500

J 0 0 * 0 2 5

K * 0 * 0 0 5

L * 0 0 * 300 1 * 2 5

M * 0 * 0 50 300 0 * *

varvtal. (rps)

LEDNING KNUT Pump-karaktäristika Ventil

Fram Retur Börvärde

A: Ledning utan pump eller ventil (tryckhöjning/tryckreduktion).

B: Pump i framledning vid knut 1, lyfter 200 kPa.

NetSim Användarmanual Tryckregleringar – pumpar och ventiler 75

C: Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i

börvärdesknut är 300 kPa.

D: Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i

börvärdesknut är 300 kPa. Pump i returledning vid knut 1, lyfter 200

kPa.

E: Identiska pumpar i fram- och returledning vid knut 1 med olika

varvtal. Lyft i respektive ledning funktion av varvtalet.

F: Identiska pumpar i fram- och returledning vid knut 1 med olika

varvtal. Lyft i returledningledning funktion av givet varvtal. Lyft i

framledning beräknas så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtalet

beräknas.

F2: Ej giltigt! Identiska pumpar i fram- och returledning men placerade i

varsin ände av ledningen!

F3: Pump i varsin ände av ledningen i fram- och retur. Frampump lyfter

så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtal beräknas EJ!

Returpump arbetar med fast varvtal.

F4: Pump i samma ände av ledningen i fram- och retur. Pumparna lyfter

gemensamt så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtalet beräknas

för fram- resp. returpump. Pumparnas lyft förhåller sig till varandra

som värdet som getts i Kvot (F/R).

M: Pump i samma ände av ledningen i fram- och retur. Pumparna lyfter

gemensamt så att DP i börvärdesknut är 300 kPa. Varvtalet beräknas

för fram- resp. returpump. Pumparnas lyft förhåller sig till varandra

som värdet som getts i Kvot (F/R).

G: Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i

börvärdesknut är 300 kPa. Ventil i returledning stryper 200 kPa

H: Ej lösbart! Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att

framtryck i börvärdesknut är 1000 kPa. Ventil i returledning stryper så

att returtryck i börvärdesknut är 500 kPa. Pumpvarvtal beräknas!

I: Lösbart! Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att framtryck

i börvärdesknut är 1000 kPa. Ventil i returledning stryper så att

returtryck i börvärdesknut är 500 kPa. Pumpvarvtal beräknas ej!

J: Returstrypning vid knut 1. Ventilen öppen 5°, tryckändringen

beräknas.

K: Fram- och returstrypning vid knut 1. Ventilen öppen 5°,

tryckändringarna beräknas.

76 Tryckregleringar – pumpar och ventiler NetSim Användarmanual

L: Lösbart om pump och ventil placeras i varsin ände av ledningen!

Pump i framledning vid knut 1, lyft beräknas så att DP i

börvärdesknut är 300 kPa. Ventil i returledning öppen 5°

NetSim Användarmanual Import från CAD 77

Import från CAD

Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion) { XE "Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion)" }

Med denna modul i NetSim kan du konvertera innehållet i en dwg-fil till en

beräkningsmodell i NetSim. Dwg-filen skall vara konstruerad enligt några enkla

regler för att vara tolkningsbar. Modulen innehåller verktyg med vars hjälp du

kan redigera/skapa filen som skall tolkas. Modulen är en tilläggsfunktion till

NetSim som kan beställas från Vitec Energy.

Ritmanér { XE "Ritmanér" }

Ledning:

En 2D-polyline eller 3D-polyline. Alla ledningar som ansluter till ett T-stycke

skall vara uppbrutna i T-stycket. (Endast 2D informationen ur en 3D-polyline

nyttjas).

78 Import från CAD NetSim Användarmanual

Elevation:

En textsträng (Single line text). Värden anges i meter. Decimalavskiljning skall

göras med punkt. Eventuell inledande text, t.ex. z eller motsvarande ignoreras.

Om elevation inte ges vid ledningsänden sätts den till 0. Tolken rapporterar vilka

knutar som saknar elevation.

Ledningstyp:

En textsträng (Single line text). Max 80 tecken. Strängen skall inte innehålla

blanktecken. Kontrollera att NetSim innehåller de ledningstyper som

förekommer i ritningen innan du tolkar den. Tolken väljer en befintlig rörtyp ur

NetSim’s typkatalog om typen saknas och ersättningar visas i en rapport.

Knutnamn:

En textsträng (Single line text). Knutnamnet skall inte innehålla fler än 8 tecken.

Om du anger ett knutnamn som redan finns i NetSim ersätts namnet med errorN.

där N är ett löpnummer. Det kontrolleras i NetSim så att N är större än de N som

ev. förekommer på knutar i NetSim som heter errorN. Konsekvensen är att

tolkningen inte skapar en knut med samma namn som en befintlig knut i NetSim.

Det behvs ingen symbol för knuten i sig, den skapas under tolkningen men det

förenklar ditt arbete om du placerar en cirkel där knuten skall vara!

Ledningsnamn alt. Prefix till ledningsnamn:

En textsträng (Single line text). Max 8 tecken. Observera att om prefix används

skall antalet tecken i prefixet inte vara fler än att prefix + littrering ryms inom 8

tecken. Om prefix används littreras ledningarna löpande inom prefixet. Namnet

kontrolleras i databasen för att förhindra dubbletter. Om du sätter ett

ledningsnamn i ritningen som redan existerar i NetSim byts detta namn ut mot

errorN där N är ett löpnummer. Om du använder prefix räknas litterat upp med

de ledningsnamn som finns med detta littera i databasen. Konsekvensen är att

tolkningen inte skapar en ledning med samma namn som en befintlig ledning i

NetSim.

Placera knutnamn och elevation intill änden på ledningarna.

Placera ledningsnamn och ledningstyp ”mitt på” ledningarna. Tänk på att det är

textens insättningspunkt som avstånden räknas till.

Tolkning { XE "Tolkning" }

Starta tolkningsmodulen från NetSim’s meny Arkiv-Importera DWG.

Öppna filen som skall konverteras.


Samtliga lager i filen presenteras i modulen. Du skall markera vilka lager som

inte innehåller information och klassificera vilken typ av information som finns i

de lager innehåller data till din modell.

Specificera ritningslager

Som du ser kan ett lager innehålla flera typer av data om det är olika

entitetstyper (TEXT/POLYLINES) och samma datatyp kan finnas i flera lager.

Det är emellertid både bekvämt för dig och säkrare om du begränsar antal lager

i ritningen till endast de som krävs. Dvs städa bort bakgrundskartor,

tappningar/luftningar etc. så blir ditt arbete enklare!

D

u

s

k

a

l

l

m

Markera i kolumn Ignorera de lager som finns i ritningen som INTE innehåller

data som skall bearbetas.


Markera vilket/vilka lager som innehåller ledningsgeometrin (polylines).

Markera vilket/vilka lager som innehåller knutnamn (TEXT), ledningsnamn

(TEXT), ledningstyp (TEXT), Z-nivå (text).

Namngivningsmetoder och prefix { XE "Namngivningsmetoder och prefix" }

Prefix ledningsnamn:

ledningsnamnen skapas som givet prefix + ett löpnummer.

Prefix knutnamn:

Knutnamnen skapas som givet prefix + ett löpnummer.

Distans:

Det avstånd inom vilket text söks till ledningar och knutar.

Hämta prefix ut karta:

Om detta alternativ markeras kommer alla ledningsnamn givna i kartan som

överensstämmer med de värden du gett i fältet att få detta prefix + ett

löpnummer.

Varje värde i listan skall åtskiljas med semikolon, använd inte blanktecken i

listan, identifieringen är shift-känslig.

TOLKNING { XE "Tolkning" }

Tolkningen startar när du aktiverar knappen Tolka.

Ritningen analyseras och en logg öppnas när processen är klar. Tolkningen har

skapat en modell som har samma namn som den ritning som du tolkat.


Analysera loggen. Om den innehåller ”många” anmärkningar. Rätta då i

ritningen, spara ritningen och stäng ritningstolken. Tag bort modellen som

skapats och öppna ritningen på nytt i tolken. (Om du inte ta bort modellen

kommer de ledningar och knutar som finns i den modellen att spärra de knut-

och ledningsnamn som du har i ritningen).

Skapa beräkningsbar modell { XE "Skapa beräkningsbar modell" }

Öppna modellen som din tolkning skapat. Den har samma namn som

ritningsfilen.

Skapa en produktionsanläggning, koppla den till en knut i modellen. Ange i

produktionsanläggningen framledningstemperatur, statiskt tryck och hur

trycksättningen är placerad, i fram- retur- eller mellan fram- och returledning och

då även hur nära framledningen i procent.

Ange en effekt och avkylning eller returtemperatur i en knut.

Öppna beräkningsformuläret och ange där differenstryck i en knut, globala

faktorer dimensioneringskriterier och tryckkalibreringsfaktorer.

Peka ut och namnge en beräkningsfil och utför en beräkning.

Det kan vara ide att innan du beräknar, göra en kontroll av att nätet sitter ihop.

Använd Identifiera hål i modell ur verktygsmenyn i NetSim.

Lägga samman tolkad modell med befintlig modell

{ XE "Lägga samman tolkad modell med befintlig modell" }

Här är stegen inte så många!

Öppna beräkningsformuläret, peka ut och namnge en beräkningsfil, markera

Visa manuella inställningar och tryck på knappen Beräkna.

Starta inte räknaren utan öppna beräkningsfilen i Anteckningar (knappen längst

upp till höger)

Sök upp första raden som börjar med *NODE, tag bort alla rader ovanför denna

rad och spara filen. Om du gör detta behåller du modellens alla rubriker och

faktorer oförändrade.

Stäng räknaren, öppna i NetSim den modell som du skall komplettera med

ledningar från din tolkade ritning. Välj i menyn Arkiv - Importera beräkningsfil


och peka ut din fil. De ledningar och knutar som finns i filen blir nu medlemmar

av modellen!

Viktigt!

Ledningarna som du importerar skall i en eller flera fall kopplas till en befintligt

knut i modellen som du importerar till. Om du tar filen som den är skall du söka

upp ”kopplingsplatserna” och där markera den ”nya” ledningen och skifta knut

från den knut som kom med importen till den knut som redan fanns i modellen

på ”kopplingsplatsen”. Nu blir det en knut över i modellen utan ledningar till

den, denna knut skall du ta bort, sök upp den i knut tabellen och välj Ta bort

objekt.

Du kan självklart byta ut knutnamnen direkt i importfilen, kom då ihåg att

namnet skall bytas både i nyckelordet *NODE och där det förekommer i

nyckelordet *PIPE. Säkrast är att använda sök/ersätt när du gör detta!

Redigering av ritning i tolkningsmodulen { XE "Redigering av ritning i tolkningsmodulen" }

Ritningsfunktionen i tolkningsmodulen är en CAD-komponent. Det betyder att

du kan redigera, lägga till och skapa ledningar inne i modulen med ”vanliga

CAD-kommandon” som finns i menyerna Edit, Draw och Modify och spara dina

ändringar via File-menyn.

NetSim Användarmanual Dataimport från nätinformationssystem 83

Dataimport från nätinformationssystem

Med NetSims datalagring i en kraftfull relationsdatabas är det som regel en

okomplicerad procedur att från varierande nätinformationssystem motta

dataexporter och bygga beräkningsmodell i NetSim. Vitec Energy har utarbetade

rutiner för import från de flesta större system som finns i marknaden.

Kontakta Vitec för närmare information.

84 Förbrukningsdata NetSim Användarmanual

Förbrukningsdata

Importfil för kunddata { XE "Importfil för kunddata" }

Kunddata kan importeras till NetSims databas via en ASCII-fil i ett fixt format.

Alla data tillhörande en kund (en post i importfilen) ges på en och samma rad där

varje fält skall åtskiljas med tecknet ¤ (ASCII tecken nr 164 ).

Varje post (rad) skall innehålla 29 fält. Om sista fältet Memo och fältseparatorn

¤ utelämnas mellan 24:e och 25:e fältet, registreras i fältet Memo värdet 0.

Fälten skall ges i den ordningsföljd som visas i figur 1 nedan. I fält som

markerats NOT NULL, måste ett värde finnas. Övriga fält kan vara blanka.

I fält med datatyp VARCHAR2 kan alfanumeriska teckensträngar ges med

maximalt det antal tecken som anges inom ( ). I fält med datatyp NUMBER kan

endast numeriska tecken ges med maximalt det antal tecken som anges inom ( ).

NUMBER(15,3) innebär att i fältet kan ges 15 siffror varav 3 är decimaler.

NUMBER(2) innebär att tal mellan 0 och 99 accepteras. Se även avsnitt Indata

generellt nedan.

Exempel, figur 1: 2250¤12250¤ACME AB¤Kv Bofinken 4¤Trastvägen 3,

Solna¤2250¤LA102¤LA102¤1¤22¤7¤37¤1700¤2007-09-

02¤256¤1.222¤191¤0¤3368¤0¤50¤46¤0¤0¤Ny kund¤¤¤¤¤

Beredning av importfil { XE "Beredning av importfil" }

Om användaren själv skall tillverka importfilen ur en export från ett

debiteringssystem, sker detta enklast i kalkylprogram som Excel eller

motsvarande om inte debiteringsprogrammet levererar datan direkt i avsett

format.

1. Importera datan till kalkylprogrammet.

2. Ordna datan i kolumner i samma ordningsföljd som i figur 1 ovan.

Se Kunddata fältbeskrivning, nedan.

3. Beräkna de fältvärden som ej erhållas ur debiteringsprogrammet i

kalkylprogrammet, eller ge lämpligt default värde. Kontrollera att max

antal tecken i respektive fält ej överskrids.

4. Öppna kontrollpanelen och nationella inställningar. Ange som

listseparator under fliken tal tecknet ¤

5. Spara kalkylarket i semikolonseparerat format med extension TXT

NetSim Användarmanual Förbrukningsdata 85

6. Stäng kalkylarket.

7. Återställ listseparatorn i nationella inställningar till sitt ordinarie värde.

Import av kunddata till NetSims databas { XE "Import av kunddata till NetSims databas" }

1. Starta NetSim, anslut till databasen och välj modell.

2. Välj i menyn Arkiv →Kunddata.

3. Välj vad du vill göra.

Följande alternativ finns: Importera endast nya, Importera alla,

Kopiera kunder, Export kunddata eller Ta bort alla .

Välj Lägg endast nya, om endast nya kunder skall upprättas och

befintliga kunder i databasen ej skall uppdateras.

Välj Importera alla om de data som finns i importfilen skall ersätta de

data som finns i NetSim.

Välj Kopiera kunder om kunder skall kopieras från en annan modell till

den aktuella modellen. Importfilen används inte i detta alternativ

4. Peka ut filen.

5. Ett meddelande ges när importen är klar och en logg visas där

eventuella felaktigheter i importfilen visas.

Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata

{ XE "Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata" }

Vid uppdatering av knutar med förbrukning från kunddata summeras alla

kunders belastning till den knut som kunden är relaterad till. Den resulterande

avkylning eller returtemperatur som skrivs till knuten är ett viktat medelvärde för

alla kunder anslutna till knuten. Uppdateringen berör endast den aktiva

modellen.

1. Starta NetSim, anslut till databasen och välj modell.

2. Välj i menyn Arkiv →Beräkning.

3. Ange i avdelningen kundfaktorer värde för utetemperatur.

4. Ange ur vilket kunddatafält som kundens effekt skall beräknas

5. Ange till vilken nätnivå summeringen skall ske

6. Välj om avkylning eller returtemperatur skall överföras till knutarna.

8. Tryck på knappen Uppdatera knutar eller tryck på knappen Bypass om

bypasser hos kunderna skall summeras till knutarna.

9. Stäng formuläret.

Kunddata fältbeskrivning { XE "Kunddata fältbeskrivning" }

MODELL: Anges ej i importfil. Vid import binds kunden

via de knutreferenser som getts till kunden och

aktiv modell till modell. Om inga knutar ges

vid importen binds ej kunden till någon specifik

modell.

1.ANLÄGGNINGS ID: Den unika kod som identifierar kunden och

platsen. NULL: Nej. VARCHAR2(40).


2.KUND ID: Den kod som identifierar kunden, kan skilja sig

från anläggnings ID.

3.KUND: Kundens namn

4.FAST.BETECKNING: Eventuell fastighetsbeteckning

5.ADRESS: Adress

6.KNUT NIVÅ 1: Den knut som kunden tillhör i modellen i

nivå 1. Knuten skall tillhöra modellen.

7.KNUT NIVÅ 2: Den knut som kunden tillhör i modellen i

nivå 2. Knuten skall tillhöra modellen.

8.KNUT NIVÅ 3: Den knut som kunden tillhör i modellen i nivå

3. Knuten skall tillhöra modellen.

9.STATUS: Kunden är befintlig eller planerad.

Ange värdet 1 för befintlig kund och 2 för

planerad kund i importfilen.

10.KUNDTYP EFFEKT: Ange nummer för typkurva.

Typkurva 1- konstant faktor 1.0 är

förinstallerad. Styr vilken typkurva som skall

utnyttjas för kunden för effektbehov. Om

angiven kurva saknas skapas en ny kurva med

faktor = 1.

11.KUNDTYP AVKYLNING: Ange nummer för typkurva.

Typkurva 1 - konstant faktor 1.0 är

förinstallerad. Styr vilken typkurva som skall

utnyttjas för kunden för avkylning. Om angiven

kurva saknas skapas en ny kurva med faktor =1.

12.KUNDTYP RETURTEMP: Ange nummer för typkurva. Typkurva 1 –

konstant faktor 1.0 är förinstallerad. Styr vilken

typkurva som skall utnyttjas för kunden för

returtemperatur. Om angiven kurva saknas

skapas en ny kurva med faktor = 1.

13.KATEGORITAL: När energiförbrukning summeras till knutar,

divideras energiförbrukningen med

kategoritalet.

14.PERIOD: Exporten från kunddata kan innehålla uppgift

om vilken period som uppgifterna är tagna från.

NULL: Nej. VARCHAR2(30).

15.NOMINELL EFFEKT: Kundens nominella effekt kW

16.NOMINELLT FLÖDE: Kundens nominella flöde kg/s

17.VÄRMEFÖRBRUKNING I: Förbrukad energi period 1 MWh

18.VÄRMEFÖRBRUKNING II: Förbrukad energi period 2 MWh

19.VATTENFÖRBRUKNING I: Förbrukad vatten period 1 m3


20.VATTENFÖRBRUKNING II: Förbrukad vatten period 2 m3

21.MEDELAVKYLNING: Kundens medelavkylning, grader C.

Antingen innehåller kunddata uppgift om

medelavkylning, eller medelreturtemperatur.

Vid import av kunddata anges 0 som

indatavärde för den av parametrarna som inte

ges.

22.MEDELRETURTEMP: Kundens medelreturtemperatur, grader C.

23.AREA/VOLYM: Yta eller volym (m2 eller m3). Vid summering

av kundbelastning till knutar omsätts värdet till

kW (1:1)

24.BYPASS DIAMETER: Bypass i FC mm. Vid summering av

kundbelastning till knutar summeras samtliga

bypasser i FC och en ekvivalent bypass

beräknas för knuten.

25.KOMMENTAR: Fritt textfält

REGDATUM (TODAY): Anges ej i importfil. Fältet visar när

registreringen i NetSim gjordes. Fältet ifylls

automatiskt med systemets tidsangivelse för när

importen gjordes.

26.POSTADRESS: Postadress när aviseringsfunktionen används.

27.AVISERING 1: Kundens namn när aviseringsfunktionen

används.


används.


används.

Indata generellt { XE "Indata generellt" }

I fält med datatyp VARCHAR2 kan alfanumeriska teckensträngar ges med

maximalt det antal tecken som anges inom ( ). I fält med datatyp NUMBER kan

endast numeriska tecken ges med maximalt det antal tecken som anges inom ( ).

NUMBER(15,3) innebär att i fältet kan ges 15 siffror varav 3 är decimaler.

NUMBER(2) innebär att tal mellan 0 och 99 accepteras. Se även avsnitt Indata

generellt nedan.

Summering av kunddata till knut { XE "Summering av kunddata till knut" }

Index I indikerar den i:te kunden av n st. relaterade till en knut.

Summering av energi period 1:


n

i

iii FaktorlKategoritaMWhIukningVärmeförbrtSummaEffek1

/1000)(

Summering av energi period 2:

n

i

iii FaktorlKategoritaMWhIIukningVärmeförbrtSummaEffek1

/1000)(

Summering av nominell effekt:

n

i

ii FaktorkWeffektNominelltSummaEffek1

)(

Summering av area/volym:

n

i

ii FaktormmvolymAreatSummaEffek1

32 ),(,

Summering av nominellt flöde:

n

i

ii FaktorskgflödeNominelltskgFlödeSumma1

)/()/(

Summering av vattenförbrukning period 1:

n

i

iii FaktorlKategoritamIrukningVattenförbskgFlödeSumma1

3 /6.3)()/(

Summering av vattenförbrukning period 2:

n

i

iii FaktorlKategoritamIIrukningVattenförbskgFlödeSumma1

3 /6.3)()/(

Summering av avkylning:

n

i

iii

kWEffektSumma

avkylningFaktorAvkylningkWEffektAvkylning

1 )(

)(

Summering av returtemperatur:

n

i

iii

kWEffektSumma

raturreturtempeFaktorraturReturtempekWEffektraturReturtempe

1 )(

)(

Summering av ekvivalent bypass:

n

i

i mmdiametermmbypassEkvivalent1

2 )()(

Faktorstyrd effekt { XE "Faktorstyrd effekt" }

Funktionen "Faktorstyrd effekt" innebär att när effekt och avkylning summeras

från kunddata till knutarna i modellen, anges en temperatur som parameter.

Temperaturen som anges är utomhustemperaturen för det aktuella

belastningsfallet. Till varje abonnent finns en typ angiven som svarar mot en

typkurva. I typkurvan anges för olika utomhustemperaturer med vilken faktor

kundens nominella effekt skall korrigeras för att den normala effekten vid detta

driftsfall skall erhållas. Se exempel i diagrammet nedan.


Faktorstyrd avkylning { XE "Faktorstyrd avkylning" }

I kunddataregistret lagras för kunden uppgift om medelavkylning under den

period för vilka uppgifterna gäller (normalt ett år). Funktionen "Faktorstyrd

avkylning" innebär att när effekt och avkylning summeras från kunddata till

knutarna i modellen, anges en temperatur som parameter. Temperaturen som

anges är utomhustemperaturen för det aktuella belastningsfallet. Till varje

abonnent finns en typ angiven som svarar mot en typkurva. I typkurvan anges

för olika utomhustemperaturer med vilken faktor årsmedelavkylningen skall

korrigeras för att den normala avkylningen vid detta driftsfall skall erhållas. Se

exempel i diagrammet nedan.

Det program som summerar belastningen från kunddata interpolerar/extrapolerar

ur kurvan fram den faktor som gäller för varje typ för den temperatur som ges

som parameter vid summeringen.


Vi förutsätter att kundtypen, sett ur denna aspekt inte finns registrerad i

kunddatabasen sedan tidigare. Därför skall varje kund tilldelas kundtypen 1 vid

import. Denna kundtyp 1 är en linjär kurva med värdet för faktorn satt till 1.0

och är fördefinierad i tabellen.

Faktorstyrd returtemperatur

Om vi förutsätter att den returtemperatur som registreras är

årsmedelreturtemperaturen, kan vi utnyttja kundtypen ovan på motsvarande sätt

som faktorerna för avkylning. Vi förutsätter att kundtypen, sett ur denna aspekt

inte finns registrerad i kunddatabasen sedan tidigare. Därför skall varje kund

tilldelas kundtypen 1 vid import. Denna kundtyp 1 är en linjär kurva med värdet

för faktorn satt till 1.0 och är fördefinierad i tabellen.

NetSim Användarmanual Beräkningsmodulens indatafil 91

Beräkningsmodulens indatafil

Sammanfattning { XE "Sammanfattning" }

Beräkningsmodulens indatafil kan användas av en erfaren användare för att

direkt skapa indata till beräkningsmodulen och definiera mer komplexa

randvillkor än vad som är möjligt i databasen.

Indatafilen baseras på ett koncept med nyckelord kombinerat med fri text. Den

kan skapas manuellt med en editor eller från en NetSim databas. Editorns enda

restriktion är att indatafilen måste sparas som en ASCII-fil. Det går naturligtvis

bra att använda en indatafil skapad av NetSim som förelaga och manipulera

denna i en editor.

Dataformat { XE "Dataformat" }

Innehållet i indatafilen är nyckelord. Till varje nyckelord är ett specifikt antal tal

och textsträngar knutna. Nyckelord, tal och textsträngar kan skrivas in fritt, med

undantag för följande regler:

Nyckelord måste börja i kolumn 1.

Endast nyckelord tillåts i kolumn 1

Den angivna sekvensen av tal och textsträngar måste följas.

Ett tal känns bara igen som ett tal om det finns ett mellanslag på vardera

sidan om det.

En textsträng känns bara igen som en textsträng om den står inom

citattecken(" ").

Ett okänt värde kan anges med en stjärna "*" eller talet 9.9999E+30

Text och tal till ett nyckelord får inte överskrida kolumn 72.

Det är tillåtet att förklarande text skrivs in i ett nyckelord. All text, som inte är

ett tal eller en textsträng enligt definitionen ovan ignoreras. Följaktligen är

nyckelorden i exemplet nedan alla identiska: *PFAC 1.3 0.3

*PFAC Faktor 1: 1.3 Faktor 2: 0.3

*PFAC k = 1.3 + 0.3 * Diameter.

92 Beräkningsmodulens indatafil NetSim Användarmanual

Ordningen på nyckelorden är inte fri. Ett nyckelord som refererar till ett annat

nyckelord måste definieras efter det primära nyckelordet. Ett exempel är

ledningsnyckelordet som refererar till namn på knutar. Därför måste

ledningsnyckelordet placeras efter knutnyckelordet.

Översikt nyckelord { XE "Översikt nyckelord" }

All indata för beräkningsmodulen kan anges med följande nyckelord:

- Ackumulator *ACCU

- Avsluta indata *STOP

- Dimensionering *DIAM

- Flödesfaktor *FFAC

- Fram/retur *FORW

- Implicit definierad hydrofor *PSUB

- Knut *NODE

- Ledning *PIPE

- Lokal ledningsdimensionering *LDIM

- Omgivningstemperatur *ATMP

- Pump, booster eller vanlig *PUMP

- Pumpadministration *PQTA

- Shuntventil *SHNT

- Simulering kyla *COOL

- Stoppkriterium *ILIM

- Beräkningsmod *VERS

- Temperatur *TEMP

- Titel *TITL

- Tryckförlustskorrektion *PFAC

- Tryckslagsberäkning *DYNP

- Ventil *VALV

- Värmeväxlare placerad i en ledn *HEAT

- Ånga i framledning *STEA

- Årssimulering *YEAR

Nyckelord { XE "Nyckelord" }

Nyckelordet *ACCU { XE "Nyckelordet *ACCU" }

Nyckelordet *ACCU används för att definiera en ackumulator i en knut.

FORMAT:

*ACCU <KnutID, Tmax, Tmin, Volacc, Hloss, Tini, Ts, Pnom>

Där:


KnutID: Knutidentifikation

Tmax: Den maximala temperaturen i ackumulatorn. (°C).

Tmin: Den minimala temperaturen i ackumulatorn. (°C).

Volacc: Ackumulatorns aktiva volym. (m3).

Hloss: En värmeförlustskoefficient som multiplicerad med

medeltemperaturen i ackumulatorn och medeltemperaturen hos

omgivningen ger förlusten i kW. (kW/°C).

Tini: Initial medeltemperatur i ackumulatorn. (°C).

Ts: Omgivningens medeltemperatur. (°C).

Pnom: Nominell effektförbrukning. Om simuleringen används för

dimensionering av ackumulatorer får Pnom inte anges dvs.

9.9999E+30 eller "*" anges. (kW).

Observera att nyckelordet *ACCU måste anges efter nyckelordet *NODE .

Observera att om knuten är försedd med en ackumulator är inga andra

anordningar tillåtna i knuten (t.ex. en by-pass).

Nyckelordet *ATMP { XE "Nyckelordet *ATMP" }

Nyckelordet *ATMP ska användas för att ange individuell omgivnings-

temperatur.

FORMAT:

*ATMP < ledningsid, omgivn.temp>

Där:

ledningsid: ledningsidentifikation

omgivn.temp: specifik omgivningstemperatur för ledningen. (C)

Detta nyckelord kan anges först efter *PIPE, där alla ledningsidentifikationer

skrivs in. Om nyckelordet anges tidigare erhålls ett felmeddelande, eftersom

ledningen är okänd i detta skede.

Nyckelordet kan utelämnas helt.

Exempel: *ATMP ledning: "A3F" omgivn. temp.: 10 C

Observera att om möjligheten att variera marktemperaturen i en årskörning

används, bortser programmet från temperaturvariationen i de ledningar som getts

en individuell temperatur genom *ATMP nyckelordet.

Nyckelordet *COOL { XE "Nyckelordet *COOL" }

Nyckelordet används för att beräkna ett kylsystem istället för som normalt ett

värmesystem.

Nyckelordet har inga argument.

yckelordet *DIAM { XE "yckelordet *DIAM" }

Nyckelordet används för att definiera ledningskatalogen som används för

dimensionering av en eller flera ledningar. Detta nyckelord måste komma före

ledningsnyckelordet.

FORMAT:

*DIAM <krit1 krit2 LIM "typ"

"typ1" d1 v1 k1


"typ2" d2 v2 k2

. . . .

"typ20" d20 v20 k20 >

Där:

krit1: är hastighetskriteriet i m/s.

krit2: är gradienten i Pa/m.

LIM: är ledningsdiametern i mm under vilken hastighetskriteriet

och över vilken gradienten ska användas.

Typ: Standardledningstypen används för en möjlig strömningsväg

genom en ringförbindelse. Dimensionen används bara när alla

ledningar i en ringförbindelse har okänd dimension. I detta

fall, kommer typen att anges som "typ" oavsett

dimensioneringskriterium. Den möjliga strömningsvägen

markeras med en * i indatadelen av utskriften.

typ1: namn på ledningstypen (max. 8 tecken inom citattecken)

d1: innerdiametern för ledningstypen (mm)

v1: värmeöverföringskoefficient (W/(°C × m))

k1: råhet för ledningstypen (mm)

Listan kan innehålla upp till 20 olika ledningstyper. Om mindre är 20 typer är

givna måste tabellen avslutas med en "/" (slash).

Observera att om t.ex. hastighetskriteriet (1 m/s) ska användas till alla diametrar

skall krit1, krit2 och LIM vara: 1.0 respektive * och *. På motsvarande sätt om

gradientkriteriet på 103 Pa/m ska användas till alla diametrar då ska krit1, krit2

och LIM vara: * respektive 103.0 och *.

Exempel: *DIAM Hastighetskriterium 3.0 m/s

Gradientkriterium 1.0 Pa/m

Gräns 75.0 mm

Default ledningstyp "N200"

Typ I.Diam v k

-----------------------------------

"N050" 48.7 0.330 0.05

"N100" 89.3 0.350 0.05

"N125" 114.7 0.320 0.05

"N150" 156.8 0.340 0.05

"N200" 189.6 0.550 0.05

"N250" 215.4 0.440 0.05

"N300" 313.4 0.550 0.05

/

Nyckelordet *FFAC { XE "Nyckelordet *FFAC" }

Nyckelordet används för att specificera en flödesfaktor. Flödesfaktorn är en

konstant som multipliceras med alla flöden och effekter.

FORMAT:

*FFAC <faktor>

Där:

faktor: Konstant att multiplicera med alla flöden och effekter.

Om *FFAC inte anges, används värdet 1.0.

________________________________________________________________

Exempel:

*FFAC Flödesfaktor : 1.25

________________________________________________________________


Nyckelordet *FORW { XE "Nyckelordet *FORW" }

När nyckelordet *FORW är specificerat genomförs endast en beräkning av

framledningen. Om inget anges beräknar programmet alltid både fram och retur.

Observera att statiskt tryck och villkor för pumpar och ledningar skall anges i

framledning och att avkylning med inte returtemperatur skall anges som

parameter för förbrukare.

FORMAT:

*FORW

Nyckelordet kan utelämnas helt.

Exempel: *FORW Endast framledning beräknas.

Nyckelordet *HEAT { XE "Nyckelordet *HEAT" }

Nyckelordet används för att beskriva den mängd energi som tillförs systemet via

en värmeväxlare i ledningen. Standard är att värmeförsörjning sker i en knut.

Energin som tillförs systemet är beror av absoluttemperaturen i ledningen.

Effekten definieras som:

Effekt = A + B * T

där A: Konstant

B: Konstant

T: Temperatur uppströms värmeväxlaren i grader Celsius.

FORMAT:

*HEAT <ledningsid> <ände> <sida> <faktor A> <faktor B>

<pris1> <pris2> <pris3> <pris4>

Där:

Ledningsid: Namn på ledning inom citattecken.

Ände: Uppströms- eller nedströmsände för placering av

värmeväxlare. Ange 1 för uppströms- och 2 för nedströmsände.

Sida: Varmvattenberedaren kan placeras antingen i fram- eller

returledning.

Ange 1 för framledning och 2 för returledning.

faktor A: Till ledningen avgiven effekt i enheten kW.

faktor B: Till ledningen avgiven effekt i enheten kW.

pris1: Energipriset för energin. Enhet kr/kWh.

pris2: C-avgift för energin. Enhet kr/kWh.

pris3: N-avgift för energin. Enhet kr/kWh.

pris4: S-avgift för energin. Enhet kr/kWh.

Exempel: *HEAT Ledningsid: "K01-K02"

Ände: 1

Sida: 2

Faktor A: 0.0000

Faktor B: 0.0000

Energy pris: 0.0000

C-tax: 0.0000

N-tax: 0.0000

S.tax: 0.0000

Nyckelordet *ILIM { XE "Nyckelordet *ILIM" }

Nyckelordet används för att definiera stoppkriteriet och relaxationen av

iterationen.


FORMAT:

*ILIM <rlim> <relax> /

Där:

rlim: Relativt stoppkriterium för tryck- och temperaturberäkningar.

relax: Värde för relaxationen på itereringen.

Talet måste vara i intervallet mellan 0 och 1

Värdet 0.8 visar att endast 20% av skillnaden mellan två iterationer utnyttjas.

Om *ILIM inte anges är standardvärdena för rlim och relax 0.005

respektive 0.

Exempel: *ILIM Iterationskriterium: 0.001

Relaxation : 0.0 /

Nyckelordet *VERS { XE "Nyckelordet *VERS" }

Nyckelordet används för att styra räknarens metodval under beräkningen.

FORMAT:

*VERS <version>

Där:

version: Värdet 1 ger standardmetoden. Om värdet inte är 1 eller saknas

används en alternativ metod under beräkningen. Nyckelordet

ges utan avslutande ”/”

Exempel: *VERS 1

Nyckelordet *LDIM { XE "Nyckelordet *LDIM" }

Detta nyckelord används om det finns ledningar som ska dimensioneras med

andra kriterier än de som används i global dimensionering, vilket beskrivs under

nyckelordet *DIAM.

FORMAT:

*LDIM <"ledningsid", krit1, krit2, LIM, sida>

Där:

" ledningsid ": Namnet på ledningen som ska dimensioneras.

krit1: Max tillåten hastighet i m/s.

krit2: Maximalt tillåten gradient i Pa/m.

LIM: Ledningsdiametern i mm under vilken hastighetskriteriet skall

användas och över vilken gradientkriteriet ska användas.

sida: Är lika med *, 1 eller 2 beroende på om både fram- och

returledningen, endast fram- eller endast returledningen skall

dimensioneras.

Observera att när detta nyckelord används, dimensioneras ledningarna i fråga

med hjälp de angivna rörtyperna under *DIAM nyckelordet. Om bara hastighet

ska användas ska krit2 och LIM vara lika med 9.9999E+30 eller "*". På liknande

sätt, om bara gradientkriteriet ska användas då ska krit1 och LIM vara lika med

9.9999E+30 eller "*".

Det finns ingen gräns för antalet ledningar som kan dimensioneras.


Nyckelordet *NODE { XE "Nyckelordet *NODE" }

Nyckelordet *NODE används för att skriva in knutdata.

Om ett värde är okänt anges * eller 9.9999E+30 .

FORMAT:

*NODE < knutid, ntyp, xkoord, ykoord, elevation, flöde, effekt, pframl,

preturl, dp, tinl, tframl, tretur, dt, lambda1, lambda2, pris1

pris2, pris3, pris4> /

Där:

Knutid : knutidentifikation (-)

Ntyp : knyttyp, ett heltal i intervallet 1 till 10.

Xkoord : x-koordinat (m)

Ykoord : y-koordinat (m)

Elevation : knutnivå (m)

Flöde : flödesvolym genom knuten (kg/s)

Effekt : effekt (kW)

Pframl : tryck, framledning (kPa)

Preturl : tryck, returledning (kPa)

Dp : differenstryck (kPa)

Tinl : inloppstemperatur i framledning (C)

Tframl : blandad temperatur i framledning (C)

Treturl : returtemperatur (C)

Dt : avkylning (C)

lambda1 : börvärde för termostatisk by-pass (by-pass) (C)

lambda2 : diameter för fast by-pass (mm)

pris1: : produktionspris (kr/kWh). Om inget produktionspris skall

anges, skriv bara en /

pris2 : COx, Miljöavgifter. Pris pr. producerad kWh.

pris3 : NOx, Miljöavgifter. Pris pr. producerad kWh.

pris4 : SOx, Miljöavgifter. Pris pr. producerad kWh.

Om en knut innehåller en bypass skall minst effekt = 0 sättas i knuten (ingen

avkylning/returtemp) för att bypassen skall exporteras till beräkningsfilen.

Exempel: *NODE

Name : "NODE01"

Knuttyp : 1

X-koorddinat : 193.23 m

Y-koorddinat : 201.53 m

Elevation : 22.5 m

Flöde : * kg/s

Effekt : 12.3 kW

Tryck framledning : * kPa

Tryck returlening : * kPa

Differenstryck : * kPa

Tilloppstemperatur : * C

Franledningstemperatur : * C

Returledningstemperatur : * C

Avkylning : 15.9 C

Börvärde temperatur : * C

Bypassdiameter : 10.0 mm

Produktionspris : 0.70 kr/kWh

COx Pris : 1.00 kr/kWh

NOx Pris : 1.00 kr/kWh

SOx Pris : 1.00 kr/kWh

Nyckelordet *PFAC { XE "Nyckelordet *PFAC" }

Nyckelordet används för kalibrering av tryckförlusterna i nätet.


FORMAT:

*PFAC <fac1, fac2>

där korrektionsfaktorn som multipliceras med den normala

friktionstryckförlusten i ledningen är:

korrektionsfaktor = fac1 + fac2 *Diameter(i) m

Där:

fac1 : Konstant

fac2 : Konstant

Om *PFAC inte är angivet är standardvärdena:

fac1 = 1.0

fac2 = 0.0

Exempel: *PFAC

Constant term: 1.05

Diameter dep. term: 0.31

Nyckelordet *PIPE { XE "Nyckelordet *PIPE" }

Nyckelordet *PIPE används för att ge ledningsdata.

Om någon data till nyckelordet är okänd ska * eller 9.9999E+30 användas.

FORMAT:

*PIPE < ledningsid, knut1, knut2, ledningstyp,

………diam1, u1, ε1, z1, längd1

diam2, u2, ε2, z 2, längd2,

………flöde, dpknut1f, dpknut2f, dpknut1r, dpknut2r, pknut1f, pknut2f,

……… pknut1r, pknut2r, dtknut1f, dtknut2f, dtknut1r, dtknut2r, tknut1f,

………tknut2f, tknut1r, tknut2r, /

xn, yn,> /

Där:

ledningsid : ledningsnamn (-)

knut1 : knutnamn 1 (-)

knut2 : knutnamn 2 (-)

ledningstyp : från ledningstypskatalogen

diam1 : innerdiameter (mm) fram

u1 : total värmetransmissionskoefficient (W/mK) fram

ε 1 : ledningens råhet (mm) fram

z 1 : individuell tryckförlust i ledningen (-) fram

längd1 : längd på framledning (m)

diam2 : innerdiameter (mm) retur

u12 : total värmetransmissionskoefficient (W/mK) retur

ε 2 : ledningens råhet (mm) retur

z 2 : individuell tryckförlust i ledningen (-) retur

längd2 : längd på returledning (m)

flöde : massflöde (kg/s)

dpknut1f : förändring av trycket i knut 1 fram (kPa)

dpknut2f : förändring av trycket i knut 2 fram (kPa)

dpknut1r : förändring av trycket i knut 1 retur (kPa)

dpknut2r : förändring av trycket i knut 2 retur (kPa)

pknut1f : tryck i knut 1 fram (kPa)

pknut2f : tryck i knut 2 fram (kPa)

pknut1r : tryck i knut 1 retur (kPa)

pknut2r : tryck i knut 2 retur (kPa)

dtknut1f : DT i knut 1 fram (C)

dtknut2f : DT i knut 2 fram (C)

dtknut1r : DT i knut 1 retur (C)


dtknut2r : DT i knut 2 retur (C)

tknut1f : temperatur i knut 1 fram (C)

tknut2f : temperatur i knut 2 fram (C)

tknut1r : temperatur i knut 1 retur (C)

tknut2r : temperatur i knut 2 retur (C)

xn : x-koordinat för brytpunkt (m)

yn : y-koordinat för brytpunkt (m)

Efter tknut2r måste en / slash skrivas. Därefter kan upp till 100 koordinatpar för

ledningens brytpunker anges. Brytpunktskoordinaterna avslutas med en / slash.

Exempel: *PIPE Ledning ID: "L1" Knut1: "K1" Knut2: "K2"

Diameter U-värde. Råhet Engångsmotstånd

Framl 88.9 0.325 0.05 1.5

Returl 88.9 0.300 0.05 1.0

Flöde *

Knut1 fram Knut2 fram Knut1 retur Knut2 retur

Tryckändringar 0 0 0 0

Tryck * * * *

Tryckändringar 0 0 0 0

Temperaturer * * * * /

Brytpunkt x: 273.00 y: 598.0

Brytpunkt x: 299.0 y: 700.8 /

Nyckelordet *PSUP { XE "Nyckelordet *PSUP" }

Nyckelordet används för att definiera ett implicit tryck för en tryckkontroll.

Det absoluta trycket anges som ett godtyckligt konstant tryck. Konstanten är en

viss del av differenstrycket ovanpå returtrycket. Definierade i ekvationer är

fram- och returtrycket:

Ps = Pa + ( 1 - x) * Pd

Pr = Pa - x * Pd

där Ps: Framledningstryck

Pr: Returledningstryck

Pd: Differenstryck

Pa: Godtycklig konstant som definieras av användaren.

X: Fraktion

FORMAT:

*PSUP <Pres, frak

Pres: Konstant

Frak: Andel av differenstrycket ovan returtrycket.

Exempel: *PSUP

Konstant tryck: 1500 kPa

Fraktion: .2

Nyckelordet *PUMP { XE "Nyckelordet *PUMP" }

Detta nyckelord används för att ge pumpdata.

FORMAT:

*PUMP <pipeID, sida, naf, nar, pris1, pris 2, pris3,pris4, ndef, flödei, dpi, efi, >/

i = 1 - 12 dvs upp till 12 punkter kan anges.

Där:

pipeID : Lednings- eller knut ID


sida : 0 både fram- och returledning

1 fram

2 retur

3 knut

naf : Aktuellt varvtal för framledningen (varv/sek)

nar : Aktuellt varvtal för returledningen (varv/sek)

pris1 : Driftskostnad för pumpen (kr/kWh)

pris2 : C-avgift (kr/kWh)

pris3 : N-avgift (kr/kWh)

pris4 : S-avgift (kr/kWh)

ndef : Varvtal för vilket pumpkaraktstiken är angiven (varv/sek)

flödei : Massflöde vid vilken pumpen tryckhöjer dpi (kg/s)

dpi : Tryckhöjning (kPa), korresponderande till flödei

efi : Effekt (kW), korresponderande till flödei

Exempel: *PUMP Ledning ID : "L1"

Fram/retur : 2

Akt. varvtal framledning : 0 varv/sek

Akt. varvtal returledning : 25 varv/sek

Pumpkostnad : 0.70 kr/kWh

C-tax : 0.4

N-tax : 0.2

S-tax : 0.8

Pumpkaraktäristika definierad för : 24 varv/sek

Flöde Lyft Effekt

0.0 400.0 20.0

75.0 370.0 30.0

125.0 300.0 60.0 /

Nyckelordet *PQTA { XE "Nyckelordet *PQTA" }

Detta nyckelord administrerar fördelningen av pumplyft mellan pumpning utförd

i samma lednings fram- och retur placerad i samma ledningsände. Pumplyftens

sammanlagda storlek skall vara bestämt av ett randvillkor, tryck i

framledning/returledning alternativt differenstryck i en knut i modellen som

pumpningen har autoritet över. Nyckelordet placeras efter nyckelorden *PIPE i

beräkningsfilen.

FORMAT:

*PQTA ”pipeid” Quota /

Pipeid: Ledningsidentifikation

Quota: Andel i % (heltal) av det totala lyftet som skall ske i

Framledningspumpningen, resten (100-Quata) utförs i

returpumpningen.

Värdet skall vara i intervallet 1 – 99.

Exempel: *PQTA ”F4-F5” 50 /

*PQTA ”F7-F8” 70 /

Nyckelordet *SHNT { XE "Nyckelordet *SHNT" }

Detta nyckelord används för att beskriva en shuntventil.

FORMAT:


*SHNT <knutid, Tshnt> /

Knutid : Knutidentifikation (-)

Tshnt : Önskad temperatur

Observera att om knuten är försedd med en shutventilsanordning är inga andra

anordningar tillåtna i knuten (t.ex. en by-pass).

Eftersom det finns en knutreferens under *SHNT nyckelordet, måste detta ges

efter *NODE nyckelordet.

Det gäller även att en begärd framledningstemperatur inte alltid kan erhålls. Om

t.ex Tshnt = 100°C och max. temperatur i nätet är 90°C. I dessa fall utgår en

varning.

Nyckelordet *STEA { XE "Nyckelordet *STEA" }

Nyckelordet används när mediet i framledningen är ånga och vatten i

returledningen (vätskefas).

FORMAT:

*STEA

Nyckelordet har inga argument.

Nyckelordet *STOP { XE "Nyckelordet *STOP" }

Nyckelordet skall ges sist i filen för att klargöra att ytterligare indata inte följer.

Efter detta nyckelord stängs indatafilen och beräkningen börjar.

FORMAT:

*STOP

Nyckelordet *TEMP { XE "Nyckelordet *TEMP" }

När nyckelordet *TEMP är givet, förutsätts det vara en konstant

omgivningstemperatur, som gäller för hela nätet.

FORMAT:

*TEMP <omgivn.temp>

Där:

omgivn temp.: konstant omgivningstemperatur.(C)

Ifall det finns avvikande temperaturer i av nätet använd nyckelordet *ATMP.

Exempel: *TEMP Out. temperature: 5 degrees

Nyckelordet *TITL { XE "Nyckelordet *TITL" }

*TITL används för att få en rubrik i resultatutskrifterna.

FORMAT:

*TITL <rad1>

<rad2>

-


<rad20>

Där:

rad : Max. 70 tecken per rad i rubriken.

Max. 20 textrader kan anges i rubriken. Om färre rader anges skall den sista

raden avslutas med en / ("slash").

Exempel: *TITL " Nät alternativ 1 "

" 090919/DV "

" " /

Nyckelordet *VALV { XE "Nyckelordet *VALV" }

Nyckelordet används för att ge data för tryckreglerande ventiler.

FORMAT:

*VALV <ledningsid, sida, alfa, alfa1, kv1, alfa2, kv2,....., alfa10, kv10> /

Där:

ledningsid : Ledningsidentifikation (-)

sida : 0 både fram och retur

1 fram

2 retur

alfa : Ventilens öppningsgrad (grader) (0 = stängd ventil)

alfa1 : Venti position (grader)

kv1 : Ventilkoefficient ((t/h)/bar½), (tillhör alfa1)

.

.

alfa10 : Ventilposition (grader)

kv10 : Ventilkoefficient, (hör till alfa10)

Upp till 10 datapar av ventilpositioner och ventilkoefficienter kan anges.

Tabellen skall anges med avtagande värde för ventilpositionen.

Om mindre än 10 datapar anges skall tabellen avslutas med en "/" (slash).

Exempel: *VALV

LedningsID : "R1"

Framledning : 1

Ventuilkaraktäristik:

Alfa Kv

90 360

75 320

60 280

45 240

30 200

15 160 /

Nyckelordet *DYNP { XE "Nyckelordet *DYNP" }

Nyckelordet används för skapa indata från en stationär beräkning i NetSim till en

dynamisk beräkning av nätet. När nyckelorder införs i DAT-filen skapas en

resultatfil med extension .sss. SSS-filen innehåller geometri, ledningstyper och

förhållandet i den stationära beräkningen för tryck och flöden i ledningsnätet.

FORMAT:

*DYNP <DynOpt>

Där:


DynOpt är ett heltal som definierar vilken del av ledningsnätet som skall vara

exponeras i SSS-filen.

- För att inkludera framledningarna, ange 1

- För att inkludera returledningarna, ange 2

Om nyckelordet är utelämnat, eller DynOpt angivet med 0 eller *, aktiveras inte

länken. I annat fall lämnas ett felmeddelande.

Enhetskonvertering för tryck:

Tryck ges i SSS-filen i enheten mvp medan tryck i NetSim's utdatafil ges i kPa.

För att konvertera trycken mellan enheterna kPa och mvp används nedanstående

relation :

p [mvp] = p [kPa] x 9.81

där p är tryck.

Nyckelordet *YEAR { XE "Nyckelordet *YEAR" }

Nyckelordet används för att beskriva en serie stationära simuleringar med olika

belastningar och varaktighet. Resultatet är en ackumulerad värmeförbrukning,

värmeproduktion och driftskostnader för värmeproduktion för värmeproduktion

och pumpdrift.

FORMAT:

*YEAR <dur1, tmp1 ....durN, tmpN

fq1(1), fdt1(1), ti1(1), rt1(1), pr1(1)

fq2(1), fdtN(1), tiN(1), rtN(2),prN(1)

.

.

fq1(M), fdt1(M), ti1(M), rt1(M), pr1(M)

fq2(M), fdtN(M), tiN(M), rtN(M), prN(M)

Där:

durM :Varaktighet i timmar den N:te perioden.

TmpN :Marktemperatur i ? C för den N:te perioden.

fqN(M) :Belastningsfaktorn för knuttypen M gällande för den N:te perioden.

fdtN(M) :Temperaturfaktorn för knuttyp M gällande för den N:te perioden.

tiN(M) :Inloppstemperaturen för knuttyp M gällande för den N:te perioden.

rtN(M) :Ändringen i returtemperatur för knuttyp M gällande för den N:te

perioden.

prN(M) :Produktionskostnaden för knuttyp M gällande för den N:te perioden.

Exempel:


*YEAR

Varaktighet Marktemperatur

---------------------------------------

Period_0: 600 h 10 °C

Period_1: 3000 h 20 °C

Period_2: 5000 h 30 °C

/

Node type: 1

Qfaktor DTfaktor Tinl Treturl Pris

----------------------------------------------------------

Period_0: 1.400 1.200 95.00 0.00 1.0

Period_1: 1.000 1.000 85.00 0.00 2.0

Period_2: 0.500 0.900 80.00 0.00 3.0

/

Node type: 2

Qfaktor DTfaktor Tinl Treturl Pris

----------------------------------------------------------

Period_0: 1.000 1.000 90.00 0.00 1.0

Period_1: 1.000 1.000 85.00 0.00 2.0

Period_2: 1.000 1.000 85.00 0.00 3.0

/

/


Tidsserier { XE "Tidsserier" }

I en extern nyckelordsbaserad textfil kan parametrar ges för att utföra en

dynamisk simulering. Med nyckelorden styrs hur flöde, effekt och

framledningstemperatur varierar med tiden. Tidsskalan är i intervallet minuter

till 24 timmar. Beräkningen utförs som en serie av stationära beräkningar där

resultaten från varje beräkning utför indata till nästkommande beräkning

överlagrat med de förändringar som nyckelorden för tidsserien ger.

Tidsintervallet mellan beräkningarna ges när beräkningen startas (se avsnitt

beräkningsmodul). Typiskt tilldelas knutar med förbrukning typ 1 och respektive

produktionsanläggning tilldelas knuttyper 2 – 10. När tidsserien definieras skall

tidpunkter anges så att starttid för beräkningen är > första tidpunkten och <=

sista tidpunkten i tidsserien. Detta gäller samtliga knuttyper som förekommer i

beräkningen.

Generellt gäller att nyckelordet inleds med en * som placeras i kolumn 1 (längst

till vänster på raden). Därefter följer data, alltid indraget minst 1 position på

raden. Decimalavskiljning skall ske med punkt (.). Nyckelordet avslutas med

tecknet /

Nyckelordet *QFAC { XE "Nyckelordet *QFAC" }

Med nyckelordet styrs givet flöde för varje knuttyp med faktorer. Nyckelordet

ges för varje förekommande knuttyp i beräkningen. Upp till 24 värden för

tidpunkt och faktor kan ges. Nyckelordet avslutas med /. Tidpunkt anges med

decimal angivelse för delar av timmar. I beräkningen interpoleras givna faktorer

mellan givna klockslag.

FORMAT:

*QFAC knuttyp

Tidpunkt1 Faktor

Tidpunkt2 Faktor

...

Tidpunkti Faktor

/

Där:

Knuttyp Knuttyp 1 till 10

Tidpunkt Klockslag decimalt.

Faktor Decimalt värde med vilken angivet flöde skall multipliceras.

Exempel:


*QFAC Typ: 1

0.00 0.82

1.00 0.76

5.50 1.07

7.00 1.26

8.00 1.26

9.00 1.16

12.00 1.01

14.00 0.86

15.00 0.86

16.00 0.98

17.00 1.14

18.00 1.16

19.00 1.14

23.00 0.91

/

Nyckelordet *EFAC { XE "Nyckelordet *EFAC" }

Med nyckelordet styrs effekt för varje knuttyp med faktorer. Nyckelordet ges för

varje förekommande knuttyp i beräkningen. Upp till 24 värden för tidpunkt och

faktor kan ges. Nyckelordet avslutas med /. Tidpunkt anges med decimal

angivelse för delar av timmar. I beräkningen interpoleras givna faktorer mellan

givna klockslag.

FORMAT:

*EFAC Typ: knuttyp

Tidpunkt1 Faktor

Tidpunkt2 Faktor

...

Tidpunkti Faktor

/

Där:



Faktor Decimalt värde med vilken angiven effekt skall multipliceras.

Exempel: *EFAC Typ: 1

0.00 0.82

1.00 0.76

5.50 1.07

7.00 1.26

8.00 1.26

9.00 1.16

12.00 1.01

14.00 0.86

15.00 0.86

16.00 0.98

17.00 1.14

18.00 1.16

19.00 1.14

23.00 0.91

/

Nyckelordet *TINL { XE "Nyckelordet *TINL" }

Med nyckelordet styrs framledningstemperatur från produktionsanläggningar för

varje knuttyp. Nyckelordet ges för varje förekommande knuttyp i beräkningen.

Upp till 24 värden för tidpunkt och temperatur kan ges. Nyckelordet avslutas

med /. Tidpunkt anges med decimal angivelse för delar av timmar. I beräkningen

interpoleras givna temperaturer mellan givna klockslag.


FORMAT:

*TINL Typ:knuttyp

Tidpunkt1 Temperatur

Tidpunkt2 Temperatur

...

Tidpunkti Temperatur

/

Där:



Temperatur Framledningstemperatur.

Exempel: * TINL Typ: 1

0.00 100.0

1.00 100.0

5.50 110.0

7.00 115.0

8.00 110.0

9.00 110.0

12.00 100.0

14.00 100.0

15.00 100.0

16.00 100.0

17.00 100.0

18.00 100.0

19.00 100.0

23.00 100.0

/

Nyckelordet *OFAC { XE "Nyckelordet *OFAC" }

Med nyckelordet styrs produktionskostnader för varje knuttyp med faktorer.

Nyckelordet ges för varje förekommande knuttyp i beräkningen. Upp till 24

värden för tidpunkt och faktor kan ges. Nyckelordet avslutas med /. Tidpunkt

anges med decimal angivelse för delar av timmar. I beräkningen interpoleras

givna faktorer mellan givna klockslag.

FORMAT:

*OFAC Typ:knuttyp

Tidpunkt1 Faktor

Tidpunkt2 Faktor

...

Tidpunkti Faktor

/

Där:



Faktor Decimalt värde med vilken angiven produktionskostnad skall

multipliceras.

Exempel: *OFAC Typ: 1

0.00 0.80

5.00 0.80

5.50 1.00

19.00 1.00

23.00 0.80

/


Nyckelordet *OUTP { XE "Nyckelordet *OUTP" }

Med nyckelordet styrs utskriftsnivå till OUT-filen från beräkningen.

FORMAT:

*OUTP Tidpunkt1 Utskriftsnivå

Tidpunkt2 Utskriftsnivå

...

Tidpunkti Utskriftsnivå

/

Där:


Utskriftsnivå 0 = Ingen utskrift.

1 = Endast utskrift i sammanfattning.

2 = Komplett utskrift.

Exempel: *OUTP

0.00 0

5.00 0

6.50 2

7.00 1

12.00 0

/

I exemplet sker ingen utskrift fram till klockan 06.30. Mellan 06.30 och 07.00

sker komplett utskrift. Från kl. 07.00 till 12.00 sker utskrift till sammanfattning.

Efter kl. 12.00 sker ingen utskrift.


Felmeddelanden { XE "Felmeddelanden" }

Det gäller som regel vid beräkning att fel härrör från felaktigt definierade

randvillkor för beräkningen. Studera de nyckelord som ger upphov till

felmeddelandet och studera avsnittet grundläggande element och egenskaper.

I regel visas i meddelande namnet för den/de knutar/ledningar som genererat

felet.

Felmeddelanden under beräkningsmodulens inläsning av nyckelord sparas ut till

en logg-fil. I filen visas radnummer för den rad som genererat felet.

Meddelande Åtgärd

*** WARNING *** Both keywords: *FORW and *PSUP used Ändra indata

*** WARNING *** Energy can not be extracted from accumulator Accumulatorn är tom ! Ändra

in node: XX because minimum temperature has been reached. Beräkningsförutsättningarna

*** WARNING *** Energy can not be stored in accumulator Accumulatorn är tom ! Ändra

in node: XX because maximum temperature has been reached. Beräkningsförutsättningarna

*** ERROR *** Missing default type in table Ändra till annan Deufault ledn.typ

Excecution stopped due to input error. än ? i beräkningsformuläret.

*** WARNING *** Heat capacity of accumulator in node: XX Ändra beräkningsförutsättningarna

has been violated.

*** WARNING *** Inlet temperature at node: XX on supply side Ändra indata

can not be calculated.

*** WARNING *** It is not allowed to specify the temperature Kontrollera data för bypass

in the same node!

*** WARNING *** Outlet temperature at node: XX – Kontrollera randbetingelserna

Too many temperatures specified.

*** WARNING *** Temperature at node: XX – Kontrollera randbetingelserna


*** WARNING *** Temperature in pipe: XX – Kontrollera randbetingelserna


*** WARNING *** Temperature in pipe: XX – Ändra indata

too many inlet temperatures specified

*** WARNING *** To many producers Minska antalet

produktionsanläggningar

*** WARNING *** Too many flows specified Ändra indata kontrollera att endast en

produktionsanläggning har obekant

flöde

*** WARNING *** Too many temp. specified in node: XX Kontrollera randbetingelserna

*** Warning *** Blind end in critical route! Undertryckt på grund av att rutten

"cirkulerar"


"CUBER" Number of iterations exceeded För många loopar i modellen!

Accumulator AND by-pass in the same node is not allowed. Ändra indata

Accumulator not possible with steam Rätt typ av beräkning?

Ambient temperature missing. Ange omgivningstemperatur

By-pass is not allowed with steam Ändra indata

CBRKFF to many iterations Ändra så att ledningstyp ? inte är

Den aritmetiska operationen orsakade spill godkänd för dimensionering

Criteria for optimization missing! Rätta indata för

ledningsdimensionering

DP is specified in both ends. Rätta indata

Data missing Rätta indata

Data missing Rätta indata för


Data missing for pipe XX Rätta indata för ledningen

Diameter in pipe XX is known Ledningen har redan dimension, ta

bort dimensioneringskriterie för

ledningen

Elevation not found Ändra indata

External temperature missing. Ange omgivningstemperatur

Flow cannot be distributed Följdfel, kontrollera randbetingelserna

Flow in pipe X-Y between X and Y unknown Följdfel, kontrollera randbetingelserna

Flow is specified in node with accumulator with unknown power. Ändra indata

Illegal data input Rätta indata för


Illegal data input for pipe Rätta indata för


Incorrect pressure Rätta indata

Incorrect temperature Rätta indata

Incorrect velocity. Rätta indata

Invalid node type! Rätta indata

Keyword: XX unknown Rätta indata

Length of pipe: XX unknown Ledningslängd saknas, ange längd

Max no. of nodes is exceeded Kontakta Vitec eller minska antalet

knutar i modellen.


Maximum no. of heaters exceeded. Minska antalet värmeväxlare

Maximum no. of valves exceeded. Minska antalet ventiler

Minimum 1 line of text must be specified Rubrik får inte vara tom!

Missing data Rätta indata

Missing data in pipe table! Rätta indata för


Missing default type in pipe table! Ändra indata för


Neither supply nor return pipe has been specified for pipe Ändra indata för ledningens

dimensionering

No flow in pipe the heater should be turned off. Ändra indata

No pump in Node: XX Pump är definierad men knutens indata

är inte kompletta

No pump in pipe Pump är definierad men ledningens

indata är inte kompletta

No solution obtained Kontrollera randbetingelserna

No valve in pipe XX Ventil är definierad men ledningens

indata är inte kompletta

Node XX is not connected to pipes Koppla knuten till en ledning eller ta

bort knuten

Node given under *ACCU does not exist Ändra indata

Node given under *SHUNT does not exist. Rätta indata

Node name: XX unknown! Det har refererats till en knut som inte

är definierad

Node: is dublicated. Rätta indata

PRSADM: Pressure cannot be distributed Kontrollera randbetingelserna

Pipe XX is unknown Det har refererats till en ledning som

inte är definierad

Pipe name: XX unknown! Det har refererats till en ledning som

inte är definierad

Pipe: XX is dublicated. Rätta indata

Producer node has a by-pass. That is not allowed. Rätta indata

Pump in pipe X-Y cannot be placed correctly Ändra placering av pumpen !

Shunt AND by-pass in the same node is not allowed. Rätta indata

Temp. can not be calculated Kontrollera randbetingelserna


Temp. cannot be distributed. Kontrollera randbetingelserna

Temperature change in node must not be zero. Rätta indata

Temperature in pipe: XX is unknown Kontrollera randbetingelserna

The critical route is supressed due to too many nodes. Kritisk rutt är för lång

Too many accumulators Minska antalet !

Too many local dimension criteria Rätta indata

Too many loops För många loopar i modellen !

Too many pipes in loops Minska antalet loopar i modellen !

Too many shunt valves. Minska antalet shuntar

Unexpected End of Inputfile Finns *STOP i filen på rätt ställe?

Kontrollera indata.

Unknown keyword(s) in inputfile! Okänt nyckelord!

Velocity must be specified. Rätta indata för


Wrong data Ändra indata för


Wrong data (pipe end) Kontrollera data för värmeväxlare

Wrong data (supply/return pipe) Kontrollera data för värmeväxlare

Wrong input of maximum and minimum temperatures Ändra indata

Wrong input of mean temperature Ändra indata

Missing data (Flow Factors) Rätta filen licheat.cf1

Incorrect no. of data (Flow Factors) Rätta filen licheat.cf1

Missing data (Power Factors) Rätta filen licheat.cf1

Incorrect no. of data (Power Factors) Rätta filen licheat.cf1

Missing data (Inlet Temp.) Rätta filen licheat.cf1

Incorrect no. of data (Inlet Temp.) Rätta filen licheat.cf1

Type unknown! Rätta filen licheat.cf1

Missing data (Output) Rätta filen licheat.cf1

Incorrect no. of data (Output) Rätta filen licheat.cf1

Type unknown! Rätta filen licheat.cf1

Missing data (Prices) Rätta filen licheat.cf1


Incorrect no. of data (Prices) Rätta filen licheat.cf1

No data in Cf1 file Rätta filen licheat.cf1

CF1 file missing! Ingen CF1-fil angiven

Dynamic temperatures missing. They must be in the CF1 file. Rätta i filen licheat.cf1

114 Matematiska och fysikaliska grunder NetSim Användarmanual

Matematiska och fysikaliska grunder

Beräkningsprocedur { XE "Beräkningsprocedur" }

Indata { XE "Indata" }

All data som behövs för beräkningen beskrivs i indatafilen. Denna fil skapas från

modelldatabasen i NetSim eller direkt av användaren med hjälp av en texteditor.

Vid beräkning med korrekta indata, kommer programmet att genomgå följande

faser:

Indatafilen läses in. Om fel uppkommer under inläsningsproceduren

kommer felmeddelanden att visas på skärmen såväl som i loggfilen med

filtillägget CHK.

Indata kontrolleras på grundval av flera olika kriterier.

Ringförbindelserna i ledningsnätet registreras och grunden för den

iterativa beräkningsproceduren optimeras.

Den hydrauliska och termiska lösningen hittas genom en interativ

procedur.

Resultat från beräkningen skrivs till resultatfilerna.

Tryck { XE "Tryck" }

När flödet är känt i samtliga punkter kan tryckförlusten beroende på friktionen

beräknas. Tryckförlusten till följd av friktionen beräknas med följande formel:

ud zzg

D

LvDKKP

2

21

2

Om det finns en individuell tryckförlust i ledningen beräknas den som:

2

2vP

Där:

NetSim Användarmanual Matematiska och fysikaliska grunder 115

ΔP = Tryck [Pa]

ρ = Densitet [kg/m³]

L = Ledningslängd [m]

λ = Friktionsfaktor [ - ]

D = Ledningens innerdiameter [m]

v = Flödeshastighet [m/s]

g = Gravitationskonstant [m/s²] zd = Nivå nedströms [m/s]

zu = Nivå uppströms [m/s]

ξ = Individuell tryckförlustkoefficient

K1 = Kalibreringsfaktor 1

K2 = Kalibreringsfaktor 2 [ m-1

]

Den totala tryckförlusten är summan av tryckförlust på grund av friktion och

individuella tryckförluster.

Friktionsfaktorn beräknas utifrån Colebrook och Whites formel:

Re

413.1

7.3log4

110

D

Där:

vDRe

k = Råheten i ledningen [m]

Re = Reynolds tal [ - ]

µ = Viskositet [kg/(ms)]

D = Ledningens innerdiameter [m]

För små Reynolds tal (< 2300), beräknas friktionsfaktorn som:

Re

16

Om en ventil eller en pump placeras i ledningsänden, införlivas denna i

tryckförlustsberäkningen. Tryckförlusten eller tryckstegringen adderas direkt till

trycket i ledningsänden.

Temperatur { XE "Temperatur" }

När flödet i hela nätet är känt kan temperaturen i nätet beräknas.

Avkylningen hos en förbrukare, kan om värmeeffekten är känd beskrivas som:

PCQ

ET

Där:

E = given värmeeffekt [W]

CP = vattnets värmekapacitivitet (J/kg/C]

Q = massflödet [kg/s]

Utloppstemperaturen i en ledning beräknas ur följande uttryck:


LKU

d eK

MT

K

MT

Där:

QC

CK

P

h

Y

P

ud TKLC

zzgM

Där:

Ch = den totala värmeöverföringskoefficienten [W/m/C]

CP = 4190 [J/kg/C]

Ventiler och pumpar { XE "Ventiler och pumpar" }

Tryckändring kan anges i antingen uppströms eller nedströms ände av en

ledning. Dessa ändringar kan beskrivas som fasta tryckfall, fasta tryckhöjningar

eller som funktion av massflödet i ledningen.

Endast en ventil eller en pump kan anges i en ledning.

För en pump beräknas det aktuella trycket ur uttrycket nedan:

QBAP 2

Där:

A, B är konstanter som bestäms genom interpolation mellan relevanta börvärden

(ΔQ,Q) i pumpkarakteristikan .

Q = massflödet i ledningen [kg/s]

η = pumpens verkningsgrad

För ventiler beräknas tryckreduktionen enligt följande formel:

2

610296.1vK

QP

Där:

Q = Flöde [l/s]

Kv = Ventilkoefficient [t/h/√mwc]

Bypass { XE "Bypass" }

Bypass kan placeras i knutar.

Massflödet i bypassen beräknas med hjälp av följande uttryck:

8.3

2

4

2 PDo

Där:

ΔP = differenstryck.

Bypassen ses som en individuell tryckförlust med tryckförlustskoefficienten 3.8

och en känd tryckförlust motsvararande differenstrycket i knuten.

NetSim Användarmanual Matematiska och fysikaliska grunder 117

Densitet och viskositet { XE "Densitet och viskositet" }

Programmet beräknar den aktuella densiteten och viskositeten korrigerad för

tryck och temperatur enligt följande uttryck:

0

0

0

TTK

PP

eeDensitet

0

0

TTeViskositet

Där:

P = Absoluttryck [N/m2 ]

P0 = Referenstryck = 0.1013 x 106 [N/m2 ]

K = Bulkmodulen = 2.1 x 109 [N/m2 ]

T = Aktuell temperatur [K ]

T0 = Referenstemperatur 323.0 [ K ]

ρ0 = Referensdensitet = 988 [kg/m3 ]

Ґ0 = Referensviskositet = 0.00055 [ kg/s/m) ]

α = Konstant = -0.0139 [K-1]

β = Konstant = -5.47 x 10-4

Nyckelordet *COOL inför konstanter i programmet, anpassade för

temperaturintervallet < 20 °C.

Ångmodul { XE "Ångmodul" }

Ångmodulen förutsätter ånga i hela framledningssystemet och vätska i hela

returledningssystemet. I beräkningen har hänsyn tagits till latent värme och

kompressibilitet. De termodynamiska egenskaperna beräknas ur ekvationen

nedan:

TRZ

MPtp

,

Där:

P är tryck

M vattnets molarvikt

Z superkompressibilitet

R universiellagaskonstanten

T absoluttemperaturen

Kompressibiliteten beräknas som en funktion av tyck och temperatur m.h.a

SRK- ekvationen:

0,,, 23 TPcZTPbZTPaZ

Där a, b och c är en funktion av endast tryck och temperatur.

Värmekapacitiviteten beräknas med hjälp av:

32 TDTCTBACp

Där:

A = 1791.5

B = 0.107

C = 0.586 x 10-3

D = -0.2 x 10-6


Shuntventil { XE "Shuntventil" }

En shuntventil placeras i en knut där vatten ska kunna gå från returledningen till

framledningen. För att reglera flödet används framledningstemperaturen, dvs

flödet genom ventilen väljs så att försörjningskraven uppfylls.

Storleken på shuntflödet, Qs, beräknas ur:

*T

QQ

TQTQ

i

si

i

rsii

Där:

T* är den begärda framtemperaturen.

Tr är returtemperaturen.

Qi är framledningsflödet i knuten.

Observera att det finns fall då begärd framledningstemperatur inte kan uppnås.

Programmet varnar i dessa fall.

Ackumulatorer { XE "Ackumulatorer" }

Ackumulatorer hanteras på följande sätt:

Om flödet är positivt i knuten med ackumulatorn (effekt lagras i ackumulatorn)

kommer temperaturen i returdelen av nätet, Tr, att vara samma som

minimitemperaturen för ackumulatorn, Tmin.

Om flödet är negativt i knuten med ackumulatorn (effekt utvinns ur

ackumulatorn) kommer temperaturen i framledningsdelen av nätet, Tf, att vara

lika med maxtemperaturen för ackumulatorn, Tmax.

I det fall då ackumulatoreffekten är känd och ackumulatorns medeltemperatur

kommer under Tmin är det inte möjligt att utvinna energi från ackumulatorn i

nästa tidssteg. På liknande sätt om temperaturen kommer över Tmax är det inte

möjligt att lagra någon energi i ackumulatorn i följande tidssteg.

NetSim Användarmanual Ledningstyper 119

Ledningstyper

Exempel ledningstyper { XE "Exempel ledningstyper" }

Nedan ges förslag på beteckningar och egenskaper för vanligt förekommande

typer av ledningar i fjärrvärmenät. Typen ? med inre diameter 0 mm används för

ledningar som skall dimensioneras. Råhet 0.1 mm medför en tryckförlust som

innehåller den normalt förekommande förluster som uppstår i böjar och

förgreningar i fjärrvärmenät. I långa transiteringsledningar skall man överväga

att använda ”glattare” rör.

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL

DIAM mm Isolering Typ

Tryck-

klass Rör mtrl. Fabrikat

? 0 0.1 0 0.261 0 0 PUR x 16 STÅL DIMENSIONERING

20/90 26.9 2.6 0.1 21.7 0.132 20 90 Serie1 FSPP-1X20/90 16 STÅL STD-KULVERT









150/250 168.3 4 0.1 160.3 0.366 150 250 Serie1 FSPP-1X150/250 16 STÅL STD-KULVERT


250/400 273 5 0.1 263 0.39 250 400 Serie1 FSPP-1X250/400 16 STÅL STD-KULVERT





500/670 508 6.3 0.1 495.4 0.538 500 670 Serie1 FSPP-1X500/670 16 STÅL STD-KULVERT




120 Ledningstyper NetSim Användarmanual

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-






















Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-






















NetSim Användarmanual Ledningstyper 121

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-


2X20/125 26.9 2.6 0.1 21.7 0.095 20 125 Serie2 FSPP-2X20/125 16 STÅL STD-KULVERT









2X150/45 168.3 4 0.1 160.3 0.215 150 450 Serie2 FSPP-2X150/450 16 STÅL STD-KULVERT

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-











2X150/50 168.3 4 0.1 160.3 0.158 150 500 Serie3 FSPP-2X150/500 16 STÅL STD-KULVERT

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-


35/90 35 1.5 0.05 32 0.15 35 90 Serie1 FKPP-1X35/90 16 CU STD-KULVERT



70/140 70 2 0.05 66 0.202 70 140 Serie1 FKPP-1X70/140 16 CU STD-KULVERT

88/160 88.9 2.2 0.05 84.5 0.234 88 160 Serie1 FKPP-1X88/160 16 CU STD-KULVERT

122 Ledningstyper NetSim Användarmanual

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-





70/160 70 2 0.05 66 0.171 70 160 Serie2 FKPP-1X70/160 16 CU STD-KULVERT

88/180 88.9 2.2 0.05 84.5 0.198 88 180 Serie2 FKPP-1X88/180 16 CU STD-KULVERT

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-


2X22/110 22 1 0.05 20 0.082 22 110 Serie1 FKPP-2X22/110 16 CU STD-KULVERT

2X28/110 28 1.2 0.05 25.6 0.104 28 110 Serie1 FKPP-2X28/110 16 CU STD-KULVERT

2X35/140 35 1.5 0.05 32 0.111 35 140 Serie1 FKPP-2X35/140 16 CU STD-KULVERT



Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-


15/65F 15 1 0.05 13 0.099 15 65 Serie1 FKPP-1X15/65 16 CUFLEX STD-KULVERT



28/75F 28 1.2 0.05 25.6 0.145 28 75 Serie1 FKPP-1X28/75 16 CUFLEX STD-KULVERT

35/90F 35 1.5 0.05 32 0.15 35 90 Serie1 FKPP-1X35/90 16 CUFLEX STD-KULVERT





28/90F 28 1.2 0.05 25.6 0.123 28 90 Serie2 FKPP-1X28/90 16 CUFLEX STD-KULVERT

35/110F 35 1.5 0.05 32 0.125 35 110 Serie2 FKPP-1X35/110 16 CUFLEX STD-KULVERT

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-


25/77SF 25 2 0.1 21 0.126 25 77 Serie1 FSPP-1X25/77 16 STÅLFLEX STD-KULVERT






Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-


2X18/75F 18 1 0.05 16 0.094 18 75 Serie1 FKPP-2X18/75 16 CUFLEX STD-KULVERT


2X28/90F 28 1.2 0.05 25.6 0.13 28 90 Serie1 FKPP-2X28/90 16 CUFLEX STD-KULVERT



2X28/11F 28 1.2 0.05 25.6 0.093 28 110 Serie2 FKPP-2X28/110 16 CUFLEX STD-KULVERT

Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-


Q15/93 15 1 0.05 13 0.124 15 93 MINULL FKMP-1X15/93 16 Cu Aquawarm



Q28/93 28 1.2 0.05 25.6 0.191 28 93 MINULL FKMP-1X28/93 16 Cu Aquawarm

Q35/128 35 1.5 0.05 32 0.178 35 128 MINULL FKMP-1X35/128 16 Cu Aquawarm




Q88/186 88.9 2.5 0.05 83.9 0.33 88 186 MINULL FKMP-1X88.9/186 16 Cu Aquawarm


Lednings-

typ Dy mm t mm

Råhet

mm Di mm

U-värde

W/mºK

NOM.

DIAM

MANTEL


Tryck-



Q28/128 28 1.2 0.05 25.6 0.151 28 128 MINULL FKMP-1X28/128 16 Cu Aquawarm





NetSim Användarmanual Glossary of Terms 123

Glossary of Terms

NetSim Användarmanual Index 125

Index

A

Ackumulatorer 118

Ackumulatorformulär 50

Allmänt 68

Allmänt om formulär 29

Analysera beräkningsresultat 24

Ange beräkningsvillkor 14

Animering 66

Anslut databas 31

Användargränssnitt 28

Avisering 39

Avsluta NetSim 36

B

Bakgrundsfärg 37

Beredning av importfil 84

Beräkna 16

Beräkning 26

Beräkning... 31

Beräkningsbart nät 13

Beräkningsprocedur 114

Bypass 116

C

Charts 64

D

Databas 42

Dataformat 91

Dataimport från CAD-fil (tilläggsfunktion) 77

Definiera en tryckreducering 23

Definiera en tryckstegringsstation. 23

Dela befintlig ledning 13

Dela modell (tilläggsfunktion) 18

Densitet och viskositet 117

Dimensionering 7

Dynamiska beräkningar 8

E

Egen verktygslåda 42

Exempel 74

Exempel ledningstyper 119

Exportera kunddata 36

F

Faktorstyrd avkylning 89

Faktorstyrd effekt 88

Felfri modell 17

Felmeddelanden 109

Felsök modell 17

Filtrera fram i grid 38

Filtyper 60

Fjärrkyla 9

Flera produktionsanläggningar 23

G

Grafer 24

Grafikfönster 30

Grundläggande element 2

Gör nivåindelning 39

I

Identifiera hål i modell (tilläggsfunktion) 15

Import av kunddata till NetSims databas 85

Importera alla... 35

Importera beräkningsfil... 35

Importera DWG (tilläggsfunktion) 35

Importera endast nya... 35

Importera kund från extern fil. 21

Importfil för kunddata 84

Indata 114

Indata generellt 87

Inledning 10

Inställningar 40

K

Kartplottningar 24

Katalogdata 70

Knutar 2

Knutformulär 44

Knuttabell 65

Knuttyp/Tidsserier 57

Komplettera modellen med förbrukning/kunder 21

Kopiera kunder… 36

Kopiera modell 72

Kopiera... 31

Kunddata 35

Kunddata fältbeskrivning 85

Kundformulär 52

Kundtyp 56

L

Ladda bakgrund... 36

Lagerhantering 37

Ledningar 4

126 Index NetSim Användarmanual

Ledningsformulär 45

Ledningstabell 66

Ledningstyper 54

Lägga samman tolkad modell med befintlig modell

81

M

Manualen 1

Map 62

Meny Arkiv 31

Meny Hjälp 41

Meny Moduler 41

Meny Rapporter 41

Meny Verktyg 39

Meny Visning 37

Modell 70

Modell 31

Modellberepp 68

Modelldataformulär 43

Modellering 26

Modellspecifika data 69

Moduler 42

N

Namngivningsmetoder och prefix 80

Nyckelord 92

Nyckelordet *ACCU 92

Nyckelordet *ATMP 93

Nyckelordet *COOL 93

Nyckelordet *DYNP 102

Nyckelordet *EFAC 106

Nyckelordet *FFAC 94

Nyckelordet *FORW 95

Nyckelordet *HEAT 95

Nyckelordet *ILIM 95

Nyckelordet *LDIM 96

Nyckelordet *NODE 97

Nyckelordet *OFAC 107

Nyckelordet *OUTP 108

Nyckelordet *PFAC 97

Nyckelordet *PIPE 98

Nyckelordet *PQTA 100

Nyckelordet *PSUP 99

Nyckelordet *PUMP 99

Nyckelordet *QFAC 105

Nyckelordet *SHNT 100

Nyckelordet *STEA 101

Nyckelordet *STOP 101

Nyckelordet *TEMP 101

Nyckelordet *TINL 106

Nyckelordet *TITL 101

Nyckelordet *VALV 102

Nyckelordet *VERS 96

Nyckelordet *YEAR 103

O

Objekt 70

Out 66

P

Panorera 38

Placera en värmeväxlare 23

Placering av pumpar och ventiler 73

Produktionsanläggningar 23

Produktionsanläggningsformulär 46

Pumpformulär 47

Pumptyp 55

R

Randvillkor 6

Redigering av ritning i tolkningsmodulen 82

Reducera ledningsantal 40

Resultatanalys 27

Ritmanér 77

Rörtyper 10

S

Sammanfattade beräkningsresultat 24

Sammanfattning 91

Sektioneringsmöjlighet (tilläggsfunktion) 17

Shuntventil 118

Skapa beräkningsbar modell 81

Skapa den 1

a ledningen 12

Skapa den 2

a och följande ledningar 12

Skapa en ny rörtyp 11

Skapa förbrukning i modellen 14

Skapa kund via kunddataformuläret. 21

Skapa ledningar 11

Skapa ny modell 11, 72

Skapa ny... 31

Skapa produktionsanläggning 13

Skriv ut... 36

Spara ritning som... 36

Starta NetSim 10

Statuslisten 58

Summering av kunddata till knut 87

Systemdataformulär 54

T

Ta bort bakgrund... 36

Ta bort kunder... 36

Ta bort modell 72

Ta bort objekt 13

Ta bort... 31

Tabelldata 24

Temperatur 115

Temperaturkurvor 57

Text (tilläggsfunktion) 37

Tidsserier 105

Tolkning 78, 80

Tryck 114

NetSim Användarmanual Index 127

Tryckregleringar 23

U

Uppdatera aktuell modell 31

Uppdatera knutar med förbrukning från kunddata 85

Utför beräkning 15

V,W

Vad är NetSim? 1

Ventiler och pumpar 116

Ventilformulär 49

Ventiltyp 55

Verktyg 42

Verktygslådor 42

Visa markeringar på kartan 38

Visa nivåindelning 39

Vitec Nova Start 25

Vitec Release manager 25

Värmeväxlarformulär 50

Y

yckelordet *DIAM 93

Z

Zoom fönster 38

Zoom föregående 38

Zoom gränser 38

Zoom knut 38

Zoom ledning 38

Å

Ångmodul 9, 117

Årsdataformulär 53

Årssimulering 9

Ö

Översikt nyckelord 92

Översikt objektsdata - modelldata 71

Documents

NetSim Användarmanual - Vitec Softwaredoc.energy.vitec.se/ManualData/ve/sv/NetSim/pdf/NetSim.pdf · NetSim använder dimensioner från en ledningskatalog, vilket säkerställer att