Neuropsykologi Svensk...Uppsatsen innehåller även en bilaga med resume-rande beskrivning av deltesten som ingår i WAIS-III. För kliniker erbjuder bilagan en möjlighet till fördjupning

Förändra synen på hjärnan!

NeuropsykologiSvensk

Missbruk och kognitiv funktionsnivå Temaföreläsningar i norra regionen

MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENINGN R 3 , 2 0 1 0 , Å R G 2 2

Vem skall testa?Olika testbatterier bjuds ut till olika yrkeskategorier – ibland efter att man genom-gått en kort kurs. Materialet får sedan administreras av dessa grupper. Ibland riktar man sig specifikt till läkare och annan sjukvårdspersonal. I vissa fall tillhandahålls både kurs och material utan kostnad. Resultat från testningen kan utgöra underlag för livsavgörande beslut.

Kunskap är nyckelordetAtt genomföra en testning är inget man lär sig på en förmiddag. Psykologer är utbildade i testmetodik och har kunskap om och förståelse för hur yttre och inre faktorer kan påverka testresultaten. Psykologer kan med hänsyn till hur normering av materialet har skett, ta ställning till vilka styrkor och brister som den speglar. Kunskap om dessa faktorer ger oss en uppfattning om testresultatens generaliserbarhet. Vad får man ändra i ett testmaterial för att det inte längre skall omfattas av copyright? Kan man t ex ta bort ”vimpeln” i Reyfiguren och göra en kvadrat av rektangel och vips har man skapat ett nytt test där varken behörighetskraven eller upphovsmannarätten gäller.

Trygga patientsäkerhetenVi kan inte hindra att testmaterial säljs eller sprids på annat sätt – däremot kan vi vid varje sådant tillfälle, envetet påpeka, att för att trygga patientsäkerheten skall testning ske under överinseende av psykolog som är ansvarig för utredningen.

� Göran�Horneman

3/10 Årgång 22Medlemstidning för Sveriges Neuropsykologers Förening

Kom ihåg!Anmäl e-post- och adressändringar på [email protected]

Ansvarig utgivare:Göran Horneman, ordförande i SNPF

REDAKTIONChefredaktör:Eva [email protected] 148090 (kvällstid)0705 095163Vagnmakaregränden 69224 56 Lund

Assisterande redaktör:Ellinor [email protected] Esplanaden 3D223 54 Lund

Lokalredaktörer:Vera Denwall (södra distriktet)[email protected]

Liselotte Maurex (östra distriktet)070-665 78 00

Hans Johansson (östra distriktet)[email protected] 5213 / 7213

Katarina Ehlin (norra distriktet)[email protected] 99 38 22

Webmaster:Ann [email protected] 031-3430862

Layout och redigering:Prinfo Grafiskt Center, Malmö

Medverkande i detta nummer:Lena Andersson Roswall, Göran Horneman, Mikael Gubi, Katarina Ehlin, Ylva Larsson

Allt innehåll i Svensk Neuropsykologi lagras elektroniskt och blir åtkomligt via internet.Medarbetare måste meddela eventuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt.

Hur stor är en skillnad?Hur grav är en nedsättning?Hur liten är en förändring?Utifrån rubrikens frågor har Per Hellström, neuropsykolog vid Sahlgrenska Universitetssjuk-huset, tagit förändringsbenägna psykologer i SNPF väst med på ”en kokontemplativ resa i två etapper”. Och det är märkligt hur till och med statistik kan bli intressant när Per får fria tyglar att förklara och problematisera. För vad är förändring egentligen? Även om vi sitter stilla på våra stolar, rör sig jorden runt sin axel och runt solen med hisnande hastighet, i ett solsystem som vrider sig bland galaxer, alltmedan tiden går och åldrandet hinner ifatt oss i våra tankar… Å ena sidan alldeles påtag-ligt och å andra sidan knappt märkbart alls.

Från denna utblick förs vi snabbt tillbaka till vårt eget verksam-hetsfält och hur vi där försöker fånga något vi kan kalla föränd-ring – i forskning eller i klinisk vardag. För, som Per påpekar, ”en statistisk sanning är inte nödvändigtvis en klinisk sanning”. Per diskuterar sedan rådande forskares modeller och de möjlig-heter och fallgropar som följer med. ”Förändring” definierar han som ”en skillnad mellan hur något var och hur det är, som är så stor att den har betydelse i aktuell kontext”. Intressant är att grundläggande modeller för statistisk beräkning av förändring inom neuropsykologin är hämtade från terapiforskningen.

Mycket statistik blir detUtgångspunkten är ofta Jacobson, Follette och Revenstorf och deras första modell för att statistiskt beräkna förändring från 19841. Deras arbete med att få fram formler för RCI, (Reliable Change Index), fördes vidare och modifierades för att så småningom även inbegripa mätfel och dubbla mätfel, (två bedömningar kräver att man statistiskt räknar med två mätfel). Här rekommenderas Maassen et al2, som på ett förtjänstfullt sätt går igenom täljarens och nämnarens olika förändringar från Jacobsons ursprungliga formel fram till idag, och presenterar en egen empiriskt välfungerande version. Slutligen krävs för våra neuropsykologiska bedömningar även formler som tar hänsyn till träningseffekter vid omtestningar. Mycket statistik blir det, men lite hjälp i arbetet är på väg. På Enheten för neuropsykologi vid SU/Sahlgrenska, har man påbörjat utformandet av ett instrument med vars hjälp utredare enkelt ska kunna få evidens-baserade besked om huruvida resultat från två testtillfällen är tillförlitligt skilda från varandra eller inte.

1 Jacobson N, Follette W, Revenstorf D. Psychotherapy Outcome Research: Methods for Reporting Variability and Evaluating Clinical Significance. Behaviour Therapy 1984; 15: 336-352.

2 Maassen GH, Bossema E, Brand N., Reliable Change and Practice Effects: Outcomes of Various Indices Compared. J Clin Exp Neuropsychol. 2009 Apr; 31(3): 339-52.

Viktig avgränsningEn snabb fråga till auditoriet visade att en knapp handfull kände sig helt bekanta med RCI, dess beräkningar och tolkningsmöj-ligheter. Per gav oss därför en upplysande genomgång utifrån olika fiktiva populationer. Samtidigt tydliggjordes hur viktigt det är att vi definierar vad vi ställer för krav på de mått vi får fram. Ska man kunna se en förändring i hur patienten fungerar till vardags? Ska närstående kunna uppfatta förändringen? Ska problem eller symtom vara borta? Hur stor ska andelen förbätt-rade patienter vara? Hur stor ska den påvisade skillnaden vara? Ska funktionsnivån vara sådan att patienten inte längre går att skilja från kontrollgruppen? Är målet en stor medelvärdesskill-nad före – efter eller är andelen förbättrade patienter viktigare? Jacobson, Revenstorf och Follette postulerade två kriterier för förändring, dels normalitetsnärmande, dvs. hur nära ”normal” patienten är, dels förändringsstorlek, dvs. hur stor skillnaden är före – efter. När det gäller val av kriterier är deras svar otvety-digt: använd det kriterium som är strängast utifrån hur popula-tionerna överlappar varandra.

Många intressanta frågorYtterligare frågor som genast inställer sig när det gäller neuropsy-kologiska bedömningar av förändring är exempelvis när en bedömning ska göras för att fånga en ”äkta”/varaktig förändring; när efter en behandling/intervention? När i utvecklingen? Och hur gör vi med alla de bedömningar där vi är ute efter att mäta funktion/dysfunktion, utan upprepade mätningar? Hur får vi omgivningen att förstå betydelsen av mätfel och konfidensinter-vall? Diskussionerna runt ”normer” och ”abnormer”, dvs. normer för kliniska grupper, hann bara påbörjas.

Till sist sitter jag med flera svar och ännu fler frågor. Det blir spännande att tänka vidare.

� Ylva�Larsson

Svensk Neuropsykologi 3/10 3

Missbruk och kognitiv funktionsnivåDet har visat sig att mer än var tionde beroendepatient som har remitterats till psyko-logutredning har allvarliga kognitiva problem (IK mellan 70-80) mest pga. störd uppmärk-samhet och nedsatt kognitiv hastighet (processing speed).

För beroendepatienter är kognitiv störning en vanlig psykiatrisk samsjuklighet. Uttryckt i termer av diagnosmanualen (DSM-IV) är det 33 procent som har resultat inom den zon som kallas för ”marginell mental retardation” eller ”lindrig neurokognitiv störning” (IK mellan 70-85), ungefär det dubbla av den förväntade andelen. En betydande del av patienter uppvisar resultat som enligt WAIS-III-manualens kvalitativa termer kallas nedre normalzon (IK mellan 80-89). 35 procent av de undersökta har det resultatet mot förväntade 16 procent. Det är några av resultaten i den uppsats som psykolog Mikael Gubi har skrivit inom ramen för sin specialistutbildning1. Patienterna har remitterats till psykologutredning pga. misstanken om neuropsykia-trisk störning eller annan kognitiv funktionsnedsätt-ning.

Missbruk och ADHDFörfattaren har tittat på av 136 datoriserat utvärde-ringsprotokoll av WAIS-III. Förmågan till uppmärk-samhet/koncentration (mätt som indexvärde för ”arbetsminne” och ”snabbhet”) är ofta sämre bland missbrukspatienter och i den undersökta gruppen förväntades att nedsättningen i dessa funktioner även ska spegla att frågeställningen inför psykologutred-ningen ofta var misstänkt ADHD. Nästan en fjärdedel av patienterna hade ett indexvärde för arbetsminne lägre än 80. Motsvarande andel för indexet snabbhet var 28 %. Förutom det kunde man även se att gruppen har svårigheter med begrepps-bildning och ordförråd, dvs. med den verbala förmågan. Mer än hälften (57 %) hade indexpoäng

1 Mikael Gubi (Beroendecentrum Stockholm): Kognitiv funk-tionsbedömning i en grupp beroendepatienter

(verbal förståelse) under 90 medan det förväntade värdet är ungefär 25 %.

Allvarligt inlärningshinderÄven om studien inte helt säkert kan uttala sig om sambandet mellan dessa resultat och förmodat ADHD så förefaller det styrka uppfattningen att ADHD och de underliggande kognitiva deficiten utgör ett allvarligt inlärningshinder. Den allmänna vården, psykiatrin och kriminalvården, men även brukarorganisationerna, är benägna att bortse från att ADHD och andra så kallade neuropsykiatriska tillstånd oftast innebär nedsatt kognitiv förmåga, och därmed även medför bristande resurser för inlärning och anpassning. Underdiagnostiseringen av kognitiva störningar försvårar vårdplanering och rehabilitering.

Profilanalys viktigare än faktorsindexStudien analyserar även nämnda snabbhetsindexet närmare och kommer fram till slutsatsen att de tillhö-rande deltesten är alltför olika. Det är deltestet Symbol-letning som kommer närmast ett enkelt hastighetstest. Uppgifterna i Kodning har även karaktären av ”speed of short time memory processing tasks”, där testpersonerna så snabbt som möjligt ska indikera huruvida ett element (en siffra eller en symbol) har setts tidigare. I det kliniska arbetet med patienterna är analysen av den individuella profilen antagligen alltid viktigare än att titta på utfallet av faktorsindex. Uppsatsen innehåller även en bilaga med resume-rande beskrivning av deltesten som ingår i WAIS-III. För kliniker erbjuder bilagan en möjlighet till fördjupning i det som deltesterna specifikt är avsedda att mäta. � Mikael�Gubi

Svensk Neuropsykologi 3/104

Förändra (synen på) hjärnan R I K S S T Ä M M A N 2 0 1 0

Den 18 och 19 november 2010 genomförs Sveri-ges Neuropsykologers Förenings Riksstämma vid Courtyard by Mariott på Kungsholmen i Stockholm under rubriken ”Förändra (synen på) hjärnan – Neurorehabilitering och plasticitet i nytt ljus”

Hjärnan är ett socialt organ i ständigt utbyte med sin omgivning – en omgivning som ställer krav på anpassning och samspel, vilket förändrar och utvecklar hjärnan. Sveriges Neuropsykolo-gers Förenings Riksstämma 2010 presenterar aktuell forskning om hur våra kunskaper om hjärnans förändringskapacitet tillämpas praktiskt för att främja utveckling hos både friska och skadade hjärnor. Vi kan efter goda råd med några av östra regionens mer initierade medlemmar, bjuda på presentationer av ledande internationella och nationella hjärnforskare samt ge er möjligheten att delta i spännande metoddiskussioner.

Huvudtalare:

Dr Bryan Kolb Dr Fergus GraceyUniversity of Lethbridge, University of Cambridge,Alberta, Kanada Storbritannien

Medverkar gör även:Ingrid Hagberg van’t Hooft, Helena Westerberg, Inga-Lill Boman, Bo G Ericsson, Richard Stenmark, m fl Anmälan öppnar i augusti, via webbanmälan och utskick. Deltagaravgift, (tidig anmälan, exklusive moms):Medlem SNPF 3 400 krIcke-medlem 3 900 kr

Håll utkik under augusti månad på föreningens nya hemsida www.neuropsykologi.org för mer information.


Visionen är att kunna sprida kunskap och göra SNPF känd i Norrland

Ledamot och vikarierande kassör

Ida Norell

1. Idag arbetar jag på psykologmottagningen på Sundsvalls sjukhus och där arbetar jag både med utredningar gällande hjärnskador efter trauma, stroke eller sjukdom och med behandlande samtal med patienter med somatoforma eller en somatisk problematik. Efter semestern börjar en ny spän-nande utmaning då jag bland annat ska vara med att bygga upp en ny Ungdomsrådgivning i Sundsvalls kommun.

2. Att bredda och utöka kunskapsområdet gällande neuropsyko-logi i den norra breddgraden.

3. Det är alltid roligt att få vara med och tänka till och bestäm-ma vilka intressanta ämnen och kunskapsområden som SNPF ska engagera sig i. En nackdel med långa avstånd i Norrland kan bidra till att styrelsen ibland kan ha svårt att nå ut till intresserade kollegor på orter där man inte har en naturlig kontakt.

4. Att tillsammans med patienten få klura ut vad som är svårigheter och styrkorna hos dem, samt hjälpa till att bidra med en större förståelse för hur deras liv och livssituation ser ut.

5. Jag skulle vilja uppleva det som spännande och lärorikt men skulle nog också tycka det var jobbigt.

Ledamot

Erik Domellöf

1. I egenskap av att både vara psykolog och fil dr i psykologi innehar jag en FoU-tjänst på Barn- och ungdomshabilite-ringen i Umeå, Västerbottens läns landsting. Tjänsten är tredelad och omfattar kliniskt arbete (neuropsykologiska utredningar), stöd i forskning och utveckling inom verksam-heten, samt egen forskning. Det forskningsarbete som jag bedriver behandlar huvudsakligen sensomotorisk utveckling, utveckling av funktionella sidoskillnader samt hjärnans utveckling och organisation i relation till funktion-beteende hos barn och ungdomar med eller utan funktionsnedsätt-ningar. I min forskning är jag knuten till Institutionen för psykologi, Umeå universitet.

2. Att kunna erbjuda relevanta och intressanta arrangemang inom det neuropsykologiska området (både kliniskt och forskningsmässigt) som upplevs utvecklande i det viktiga arbete som medlemmarna utför.

3. Jag ser bara fördelar. 4. Det är det fascinerande och komplexa sambandet mellan

CNS, funktion och beteende. Fundamentalt, men ännu har vi mycket kvar att lära!

5. Frustrerande. Men det skulle förmodligen råda ett gott samför-stånd angående anledning till och betydelsen av processen...

Norra regionens styrelse presenterar sigFrån vänster: ledamot och lokalredaktör Katarina Ehlin, ledamot och vikarierande kassör Ida Norell, kassör Kristina Hedman, ordförande Eleonor Lindgren, ledamot Erik Domellöf. Infälld i bilden sekreterare Niklas Fröst. Ledamot Magnus Olsson och ledamot Linda Gjertsson saknas på bild.

Fyra medlemmar presenterar sig

1. Var arbetar du och hur ser dina arbetsuppgifter ut?2. Vad har du för visioner med ditt arbete i SNPFs norra styrelse?3. Fördelar och nackdelar med föreningen SNPF?4. Vad är neuropsykologi för dig?5. Hur tror du att du skulle uppleva, om du skulle vara patient/

klient och mötte en neuropsykolog samt genomförde neuropsy-kologiska texter?


Ny lokalredaktör i ÖstDet händer mycket kring utbildningsanstalterna i östra regionen. För att effektivare kunna rappor-tera kring allt detta ska Liselotte Maurex som till vardags arbetar vid Karolinska Institutet fungera som lokalredaktör för östra regionen. I denna region bedrivs det psykologisk forskning vid universite-ten i Stockholm, Uppsala, Linköping och Örebro samt vid Karolin-ska Institutet. Liselotte är medicine doktor och psykolog vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi samt auskultationsansvarig vid psykologprogrammet vid KI. Hon har nyligen lagt fram sin avhandling ”Neuropsychological functions in women with borderline personality disorder and a history of suicide attempts”. Liselotte är dessutom ny ledamot i östra regio-nens styrelse från denna vår.

Ny styrelse i Östra regionenEn del förändringar av styrelsen i föreningens östra region under våren har inneburit följande samman-sättning.

Hans Andersson sitter kvar som ordförande. Han har dessutom ansvar för regionens sida på den nya hemsidan som strax kommer ut. Hans arbetar som kliniker med psykosproblematik inom psykiatrin i Stockholms läns landsting. Det innebär uppgifter med utredningar, handledning och utbildning.

Jannica Stålnacke är kassör. Hon har tidigare bland annat jobbat med personalrekryteringar och andra uppgifter där det ställts höga krav på organisatoriskt kunnande, en erfarenhet som är nyttig i styrelsearbetet. Hon arbetar idag som forskare kring neurologiskt skadade barns kognitiva funktioner.

Hans Wahlund är vår sekreterare. Han arbetar inom Geriatriken under den privata entreprenören Capio. Arbetet innebär till stor del utredningar av demenssjukdomar.

Liselotte Maurex har precis tagit på sig rollen som lokalredaktör för denna tidning. Hon har tidigare arbetat med hjärnskaderehabili-tering men jobbar nu som universitetslektor på Karolinska Institu-tet. Hon doktorerade även under hösten 2009, vilket nämnts i ett tidigare nummer av denna tidning.

Helena Iacobaeus är den som står för kontinuiteten i styrelsen som mångårig ledamot. Även hon arbetar som kliniker med utredningar och behandling inom neurologisk rehabilitering vid Danderyds sjukhus.

Christian Oldenburg har liksom Helena en anställning vid Neurorehab i Danderyds sjukhus, men ska till hösten använda sin tid åt forskning. Han har jobbat med de kognitiva effekterna av lindriga hjärnskador, vilket även kommer vara inriktningen på forskningen.

Maria Berglund jobbar för närvarande kliniskt inom vuxenpsykia-trin men avser att påbörja forskning inom området psykiatri, med inriktning på vad som händer i hjärnan.

Riika Lovio arbetar i mobila teamet vid Astrid Lindgrens barnsjuk-hus och är kopplad som doktorand till Cognitive Brain Research Unit vid Helsingfors Universitet där hon utbildade sig till psykolog.

Sekreterare

Niklas Fröst

1. Stroke-hjärnskade rehabiliteringen Östersunds rehabcen-trum, arbetsuppgifter utreda och rehabilitera vuxna som drabbats av stroke eller traumatiska hjärnskador.

2. Att skapa nätverk för kunskapsspridning inom neuropsy-kologi.

3. Fördelar med Snpf är att man kommer in i en kollegial gemenskap med förmånen att få träffa erfarna kolleger och utbyta kunskap. Nackdelar är långa och många resor då jag bor i Norrlands inland som är glest befolkat av neuropsykologer.

4. Lite tråkigt måste jag svara kopplingen mellan hjärnans biologi och mänskligt beteende. Lite mer spännande blir det ju då jag ofta finner att jag blir en länk för patienten att förstå sin medicinska diagnos och hur det yttrar sig i beteendeförändringar eller kognitiva nedsättningar. Denna funktion eller uppgift tycker jag att patienter i en rehabiliteringssituation ofta uppskattar.

5. Som en av mina patienter svarade på frågan ”vad är en neuropsykolog?” ”Som en psykolog fast värre”. Att kunskapen kring vad en neuropsykologisk bedömning innebär ofta är liten är något jag försöker ha med mig i mötet med patienter för att etablera en stabil grund att arbeta tillsammans. Viktigt i mötet är också att patienten känner att någon tar sig tid att lyssna. Något jag hoppas jag gör i min vardag.

Ordförande

Eleonor Lindgren

1. Jag arbetar vid Neurorehab Sävar, en klinik inom Rehabi-literingsmedicinskt centrum, Norrlands Universitetssjuk-hus. Jag arbetar framförallt med neuropsykologiska funktionsutredningar och behandling efter stroke, men även efter neurologiska sjukdomar.

2. Jag hoppas att SNPF fortsätter arbetet med att sprida neuropsykologisk kunskap och kunskapsutveckling till medlemmar och andra intresserade psykologer. Att SNPF blir känd som förening för psykologerna i norra regionen.

3. En fördel är att psykologerna med gemensam kraft verkar för att sprida neuropsykologisk kunskap och kunskapsut-veckling. Ser inte nackdelar.

4. Jag ser neuropsykologi som kunskap om hur hjärnan fungerar och de uttryck detta kan ta sig i beteenden. Psykologer har flera mätinstrument som gör det möjligt att få en individualiserad bild för enskilda personer. För mig som arbetar inom rehabilitering är detta en synnerli-gen viktig kunskap efter hjärnskador då god kännedom kring det nuvarande fungerandet är viktig för att ge bra och individanpassad rehabilitering för en enskild individ.

5. Jag hoppas förstås att jag skulle uppfatta det som en utvecklande process där jag kan öka kunskapen om mig själv och hur jag fungerar och se både resurser och begränsningar. Jag skulle också få stöd i den emotionella bearbetning av kunskapen som jag sannolikt skulle behöva göra och få stöd i hur jag ska hantera eventuella begränsningar.

� Katarina�Ehlin


Temaföreläsningar i norra regionen

Stort intresse för neuropsykologiska testDrygt 40 psykologer samlades i Umeå den 4 juni för att ta del av två temaföreläsningar om neuropsykologiska test. Föreläsarna var ditbjudna av SNPF:s norras styrelse. Det finns mycket nytt att se fram emot kring slutet av året!

Psykolog Jennie Billman inledde eftermiddagen med att ge en premiärföreläsning om den kartläggning hon och Odd Berg genomfört kring Sveriges neuro-psykologers utredningsarbete. Jennie och Odd Berg gjorde denna översikt som sitt examens-arbete våren 2009 i form av en enkätundersökning till SNPF:s medlemmar. En sammanfattning av översikten kommer att publice-ras i ett senare nummer av Svensk Neuropsykologi. Inom kort kommer ni att hitta igen uppsat-sen på Umeå Universitets hem-sida, institutionen för psykologi, uppsatser vt 2009.

Nya test på vägKatarina Forssén, chef för Pearson Assessments testutvecklingsverk-samhet i Sverige, Norge och Danmark, tog sedan över stafett-pinnen och berättade för oss om Pearson Assessment and Informa-tion AB och om testutveckling i Skandinavien. Hon gav oss också en översikt över nya test som är på gång på marknaden eller precis släppts på marknaden. Pearson är en internationell mediakoncern med 37 000 anställda i 60 olika länder. Bland mycket annat utvecklar och publicerar företaget svenska, norska och danska versioner av

Katarina Forssén


KalendariumS Ö D R A R E G I O N E N

15 september 2010 kl.15.00-16.30

Föreläsare: professor Karin Stjernkvist, Lunds universitetFödd för tidigt - från nyfödd till ung vuxenLokal: Gamla psykiatrihuset (numera Wigerthuset) Universi-tetssjukhuseti Lund, hus 34 ingång 22.

6 oktober 2010 kl. 15.00-16.30

Föreläsare: Ziegbert Warkentin och Catharina ErikssonNya metoder för tidig diagnostik av Alzheimers sjukdomLokal: Gamla psykiatrihuset (numera Wigerthuset) Universi-tetssjukhuseti Lund, hus 34 ingång 22.

psykologiska test för kliniskt yrkesverk-samma psykologer. Pearson Assessment ger till exempel ut Wechslerskalorna för bedömning av kognitiva funktioner hos barn och vuxna, Becks skattningsskalor för psykiatrisk problematik, neuropsyko-logiska test, test för bedömning av ADHD-symptom samt arbetspsykolo-giska test, som Ravens matriser och Watson-Glasers för bedömning av kritiskt tänkande.

Testutveckling i SkandinavienInhemskt utvecklade test når sällan kommersiell publicering på grund av att marknaden är för liten. Detta innebär att den absolut största delen av alla publice-rade psykologiska test för klinisk verk-samhet i Sverige, Norge och Danmark är anpassningar av amerikanska eller brittiska test. Pearson Assessment strävar efter att utveckla instrument som skall möta efterfrågan och behov kopplat till klinisk relevans. Goda psykometriska egenskaper och användarvänlighet eftersträvas också. Ekonomin medför dock begränsningar och det blir viktigt att överväga om endast en översättning av ett amerikansk eller brittiskt test är gott nog eller om det kommer att krävas

insamling av Skandinaviska data. Det blir också vanligare och vanligare att testen har just Skandinaviska normer vilket underlättar för oss kliniska psykologer att få ta del av fler tester. För att på ett bra sätt kunna få veta hur behovet och efterfrågan ser ut samarbetar testutvecklarna bland annat med de nationella psykologförbun-den, enskilda kliniker och forskare, institutioner och universitet. I snitt räknar man med att ett testutvecklingsprojekt inte får ta mer än 2,5 till 3 år.

Nytt på marknadenI slutet av året kommer WAIS-IV att släppas på marknaden och det kommer att ha Skandinaviska normer. Bland annat tillkommer nya deltest som visuella pussel och figurvikter. Det kommer också att finnas kliniska data från bland annat grupper med personer som har lindrig utvecklingsstörning och ADHD. » NEPSY-II är på gång om cirka ett år

och just nu samlas data in i Skandina-vien. På NEPSY-II har en ny domän tillkommit, social perception med t ex affektigenkänning och theory of mind.

» Snart inleds arbetet med en svensk version av WISC-IV Integrated, vilket är en tilläggsmodul som ger en

möjlighet till fördjupad förståelse kring barnets svårigheter med hjälp av en processorienterad approach. Lite likt WAIS-III NI fast för yngre åldrar.

» Vineland Adaptive Behavior Scales-II på svenska kommer att publiceras i Sverige februari 2012. Hösten 2010 sker normeringar i Sverige, Norge och Danmark.

» ACS, Advanced Clinical Solutions ACS, som kommer att komplettera WAIS-IV och WMS-IV (WMS-IV kommer inte att översättas till svenska) med processperspektiv. Det kommer inte att likna WAIS-III NI och det kommer inte komma någon motsvarighet till NI versionen för WAIS-IV. ACS kommer främst att belysa minnesprocesser mer ingående och det kommer finnas tillägg för att mäta social kognition. I scoringpro-grammet kommer det också finnas möjlighet till att använda demogra-fiskt justerade normer.

Mer information finns på Pearson Assessments hemsida: www.pearsonassessment.se

� Katarina�Ehlin


Longitudinal cognitive changes in medically and surgically treated patients with drug resistant partial epilepsy

När studien inleddes fanns det få publicerade longitudinella kognitiva studier gällande medicinskt behandlade patienter med refraktär (svårbehandlad) epilepsi, och ingen inkluderade seriell testning av friska kontroller. Det fanns heller inga kognitiva långtidsstudier avseende kirurgiskt behandlade patienter. Därför genomfördes en longitudinell studie som undersökte kognitiva förändringar hos både medicinskt och kirurgiskt behandlade patienter jämfört med friska kontroller. Syftet med studie I var att undersöka hypotesen att det sker en kognitiv försämring över tid. Med studie II var syftet att undersöka huruvida verbal minnesförsämring påverkas av prestationer i verbal kognition eller uppmärksamhet/process-hastighet. I studie III syftade man till att undersöka kognitiva förändringar över lång tid efter temporallobsresektion (TLR) vid epilepsi. Man ville även undersöka huruvida dessa kan relateras till anfallsutfall och läkemedelsbehandling. Slutligen, i studie IV, var syftet att beskriva individuella förändringar i verbalt minne efter TLR, samt att undersöka specifika riskfaktorer för tidiga och sena försämringar över tid.

Metod36 medicinskt behandlade patienter med svårbehandlad partiell (fokal) epilepsi testades vid två tillfällen, med ett medianintervall på 4.8 år (studie I och II). 51 patienter med temporallobsepilepsi (23 i den språkdominanta temporallo-ben, DTL och 28 i den icke-dominanta temporalloben, NDTL) testades före operation, vid 2 och 10 år efter TLR (studie III och IV). 30 friska kontroller testades vid en baslinjemätning, och efter 3 (25/30) och 10 (26/30) år (studie I-IV).

ResultatDen medicinskt behandlade patientgruppen hade försämrats över tid i verbalt minne av ordpar (studie I). Denna nedsätt-ning kunde inte förklaras av prestationer i verbal kognition eller i uppmärksamhet/processhastighet (studie II). Prestatio-ner i visuo-spatialt minne och performance IQ (PIQ, studie I) samt uppmärksamhet/processhastighet (studie II) befanns också vara viktiga korrelat till epilepsin. I den kirurgiskt behandlade patientgruppen var huvudfynden kognitiv stabilitet. Försämring i verbalt minne sågs för DTL-gruppen vid 10-årsuppföljningen jämfört med NDTL- och kontroll-gruppen (studie III). Denna försämring konstaterades emel-lertid redan vid 2-årsuppföljningen efter operationen, och ingen ytterligare försämring skedde mellan 2 och 10 år. Den

verbala minnesförsämringen berodde inte på anfallsutfall eller läkemedelsbehandling. Den individuella variabiliteten i verbalt minnesutfall efter TLR var påtaglig. Färre patienter i hela TLR-gruppen visade på försämring vid 10 (14%) jämfört med 2 år (28%) efter operation, medan andelen patienter med förbättringar var ungefär desamma vid 2 (16%) och 10 (18%) år. Försämring var vanligare i DTL- (2-år: 43.5%; 10-år: 26.1%) jämfört med i NDTL-gruppen (2-år: 14.8%; 10-år: 3.7%), medan förbättringar oftare framkom i NDTL- (2-år: 18.5%; 10-år: 29.6%) jämfört med i DTL-gruppen (2-år: 13.0%; 10-år: 4.3%). Intakt verbalt minne vid baslinjemätningen var den starkaste prediktorn för verbal minnesförsämring 2 år efter operation, följt av en dominant TLR och högre ålder vid baslinjemätningen. Endast dominant TLR predicerade verbal minnesförsämring 10 år efter operation (studie IV). Det framkom lägre grad av inlärningseffekter i PIQ hos medi-cinskt behandlade patienter (studie I) och efter icke-dominant TLR (studie III). Fortsatta anfall var det viktigaste korrelatet till lägre prestationer i PIQ hos de kirurgiskt behandlade patienterna (studie III).

KonklusionAvhandlingen visar att minnesförsämring kan konstateras så tidigt som inom fem år hos medicinskt behandlade patienter. Resultaten visar också på ett unikt samband mellan epilepsi och verbal minnesförsämring. Detta kunde inte förklaras av förändringar i verbal kognition eller uppmärksamhet/process-hastighet. Huvudfyndet efter TLR är kognitiv stabilitet från 2 till 10 år. Den verbala minnesförsämring som konstaterades 2 år efter epilepsikirurgi hos DTL- patienterna, progredierade inte upp till 10 år och berodde inte på anfallsutfall. Den individuella variabiliteten i verbalt minnesutfall var stor efter TLR. En partiell återhämtning föreföll ske för vissa individer då färre patienter i både DTL- och NDTL-gruppen uppvisade försämring vid 10-årsuppföljningen jämfört med 2-årsuppfölj-ningen. Faktorer som är viktiga prediktorer för verbal minnes-försämring på kortare sikt efter kirurgi kan vara mindre viktiga på längre sikt, eftersom det visade sig att dominant TLR var den enda kvarstående riskfaktorn för verbal minnes-försämring vid långtidsuppföljningen. Resultaten från avhandlingen kan användas i konsultationssammanhang i de fall behandling med epilepsikirurgi övervägs.

Lena�Andersson�Roswall


Fler artiklar skrivna av kunniga kolleger

Stefan Winblad har mailat in följande synpunkter kring vår tidning: – Utifrån min horisont är Svensk neuropsykologi nu satt i en positiv utveckling. I en framtid vill jag dock läsa mycket fler artiklar skrivna av kunniga kollegor som är aktiva med forskning och utveck-ling. Jag efterlyser också teoretiska arbeten och debatt. I detta sammanhang tycker jag att vår systerförening i Norge idag är ett föredöme med sin tidsskrift. Är du en av dem som kan leva upp till Stefans önskemål? Kontakta din lokalredaktör (se sid 2) eller chefredaktören!

Ny hemsida!

Arbetet med den nya hemsidan närmar sig slutet. Den kommer att finnas tillgäng-lig på nätet i mitten av juli.

Hemsidan är tänkt att vara ett ansikte utåt mot allmänheten med information om föreningens aktiviteter och om neuropsykologers arbetsområden. Den kommer även fortsättningsvis vara en informa-tionskälla för föreningens medlemmar. Vi kommer kontinuerligt att lägga in information om kongresser, föreläsningar, disputationer, specia-listarbeten med mera. Det kommer även fortsätt-ningsvis att finnas medlemssidor dit det krävs ett användarnamn och lösenord. Här kommer vi starta ett diskussionsforum. Vi hoppas att ett diskussions-forum kan underlätta för medlemmarna att utbyta erfarenheter. Alla medlemmar är välkomna att skicka in material till hemsidan. Det kan röra sig om infor-mation från närliggande områden, medicinska områden till exempel, eller att man vill nå ut till övriga medlemmar med specifika frågor eller kanske ha en annons publicerad. Synpunkter, tips eller frågor mejlas till webmaster.


S N P F : S S T I P E N D I E F O N D

2010 års stipendier – dags att söka nu!

Nu är det dags att ansöka om medel ur Sveriges Neuropsykologers Stipendiefond. Fondens ändamål är att stödja utvecklings- och projekt-arbeten med neuropsykologisk inriktning. Sådana arbeten kan utgöras av:

» planerade projekt som står i begrepp att genomföras men saknar finansiering » bidrag till besök av utländska gästföreläsare eller motsv för kunskapsutveckling » projekt- och organisationsförändringar som visar på nytänkande inom det neuropsyko-

logiska tillämpningsområdet » stöd till yngre forskare inom det neuropsykologiska området som planerar en studieresa

för ett projekt eller som ett led i sin forskarutbildning

För innevarande år finns 8.000 kr att disponera för stipendieändamål. Huvudsökande skall ha varit medlem i Sveriges Neuropsykologers Förening i tre år. Utdelning av stipendieme-del äger rum i samband med Sveriges Neuropsykologers Förenings Studiedag 2010, 18-19 november i Stockholm. Ansökan skall innehålla en projektplan, uppgift om vem som är huvudsökande och vem som skall genomföra projektet. Till projektplanen bifogas en specificerad kostnadsmotive-ring. Om sökande inlämnat ansökan eller erhåller medel för samma projekt från annan källa skall detta anges. Fondstyrelsen förbehåller sig rätten att inte pröva ofullständiga ansökningar. Den som erhåller SNPF:s stipendium förbinder sig även att till stipendiefondens styrelse senast sex månader efter avslutat projekt inlämna en kortfattad redogörelse för publicering i Svensk Neuropsykologi och på föreningens hemsida, www.neuropsykologi.org.

Ansökan insändes senast den 14 juni 2010 i 5 exemplar till:Lena Ek, Ernst Wigforss gata 21227 62 Lund

Ansökningarna kommer att prövas av Fondstyrelsens ledamöter:Aniko Bartfai, Stockholm, ordfBirgitta Bonge, Göteborg, kassörEva Elgh, Umeå, ledamotLena Ek, Lund, ledamotBengt Sonesson, Lund, ledamot


Documents

Neuropsykologi Svensk...Uppsatsen innehåller även en bilaga med resume-rande beskrivning av deltesten som ingår i WAIS-III. För kliniker erbjuder bilagan en möjlighet till fördjupning