Nordisk 4/95 - NPH

Nordisk 495 Pappershistorisk Tidskrift

Utgiven av Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker

SCHAumlFFERGARDEN NPHampIAPMA

1996

Nordisk Pappershistorisk Tidskrift

Aringrgaringng 23 1995 nr 4


utkommer med 4 nummer per aringr

Redaktoumlr amp ansvarig utgivare Sanny Holm

Frejgatan 36 4tr 11326 STOCKHOLM

Tfn 08-7361134 dagtid 08-332790 kvaumlllstid

Tidigare aringrgaringngar av tidskriften kan

erharingllas fraringn ordfoumlrande Sanny Holm

F oumlr medlemsaumlrenden kontakta

kassoumlren Per Nordenson

Fridebergsvaumlgen 20 151 48 SOumlDERTAumlLJE

Postgirokonto 85 60 71-6

ISSN 0348-9531

Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker aumlr en ideel foumlrening med uppgift att fraumlmja intresset foumlr pappershistoria i hela Norden genom att uppmuntra och stimulera till forskning och dokumentation alltifraringn raringvaran och dess behandling tillverkningsprocessen redskapen bruksmiljoumlns historia och maumlnniskor till den faumlrdiga produkten papprets anvaumlndning och distribution Vattenmaumlrken och datering med hjaumllp av pappersegenskaper papperskonservering och konstnaumlrligt bruk av papper liksom papperforskarna och samlarna sjaumllva houmlr sjaumllvfallet hemma i foumlreningens intresseomraringde

Medlemskap tecknas genom att betala in medlemsavgiften per postgiro Enskild medlem KrFIM 15 O Institutioner KrFIM 250 Aktiebolag KrFIM 400 Gloumlm inte att ange avsaumlndare paring talongen

NPH amp lAPMA Konferenser

KOPENHAMN 1996 4-9 Augusti

OBS Sista anmaumllningsdag aumlr la April

I foumlregaringende nr av NPHs tidskrift presenterade Anne Vilsboumll planerna infoumlr aringrets konferenser Dom 100 platserna som var reserverade foumlr medlemmar fraringn IAPMA aumlr redan bokade av NPHs 40 reserverade platser aumlr endast 7 bokade Bokas inte dom 33 resterande foumlre den l a April kommer dessa platser att tilldelas IAPMAshymedlemmar som nu staringr paring vaumlntelista

Att detta moumlte kommer att bli naringgot alldeles specielt foumlrstaringr vi 100 medlemmar fraringn IAPMA och 40 fraringn NPH samlade paring Schaumlffergaringrden norr om Koumlpenhamn Dessutom aumlr Koumlpenhamn aringrets kultur stad

Har du fraringgor kontakta i foumlrsta hand Anne Vilsboumll Tel 4562515002 Fax 45 62515012 eller i andra hand Sanny Holm Tel 46 8332790

Har naringgon foumlrlorat foumlregaringende nr med presentationen och anmaumllningsblanketten kontakta Sanny Holm Tel 46 8332790

Papirindustrien i Norge

Starten i 1695 og den eldre utvikling

Av Gunnar Christie Wasberg

Del 22

Adelsfamilier og kjoumlpmenn kunne ogsaring vise til oumlkende papirforbruk i form av regnskapsboumlker trykte boumlker og brevpapir Den stigende bokproduksjon skapte et konstant behov for kvalitetspapir Dette gjelder ikke minst bibelutgavene der man fra foumlrst av maringtte skaffe papiret fra utlandet I Christian IV s bibel fra 1646 ble det imidlertid nyttet papir fra Herrevadmoumlllen i Skaringne den foumlrste danske papirrnoumlllen vi kjenner Ute n at vi skal gjengi den eldre danske papirhistorie konstaterer vi hvorledes de danske moumlller med Strandmoumlllen naer Koumlbenhavn som den mest sentrale forsynte Norge i flere aringrhundrer Disse forbindelser foumlrte i virkeligheten til atskillige fordeler Vi kom i kontakt med kulturelle og merkantile krets er vi langtfra kunne vaere foruten og disse stimulerte varingr egen utvikling Ganske saerlig betydde forbindelsen til Nederland noe vesentlig Vi eksporterte toumlmmer og fikk tilbake papir for aring nevne noe av det viktigste vi importerte Det foumlrste papirdokument vi kjenner fra Norge er et brev fra kong Magnus Erikson skrevet i Joumlnkoumlping 7 januar 1364 lest opp for de norske autoriteter paring Tunsberghus Foumlr aringr 1400 har vi papirdokumenter fra Norge med tyngdepunkter i Oslo Oumlstfold Tunsberg og Bergen Fra begynnelsen av 1400-tallet konstaterer vi en sterk stigning i forbruket som ble dekket fra Mellom-Europa Innfoumlrte boumlker produsert paring papir gjorde fra 15 og 1600-tallet nordmennene fortrolige med papiret dvs hos det faringtall som overhodet kunne lese Initiativet til en norsk papirmoumllle ble saring tatt i 1600-aringrene aven forretningsmann i Christiania Ole Bentsen Moumlllen kom igang i 1695 da hadde admiralitetsraringd Gerhard Treschow delvis fortrengt Bentsen iledelsen Dette ble innledningen til den epoke da papirproduksjonen var et haringndverk noe som varte til den industrielle papirproduksjonen tok til i forrige aringrhundre Norge gjennomgikk paring 1700-tallet en utvikling som etterhvert gjorde seg markert gjeldende En rad med kystbyer kom til og fra disse opprettholdt vi forbindelsen med de store handelsshyog sjoumlfartssentrer Handel betinger administrasjon kultur og utvikling av ideer Den oumlkonomiske oppfatning som dominerte i Norge under sentrale epoker aveneveldet kaller vi merkantilisme Generelt sett gikk den ut paring aring skaffe staten saring meget i edelmetall som mulig dvs penger og derfor gjaldt det aring oumlke eksportoverskuddet En slik oppfatning foumlrte naturligvis nok til aring svekke naturalsamfunnet og aring forsterke overgangen til pengehusholdning For Norge kom dette merkantilistiske tenkesettet til aring spille en viktig rolle for handel haringndverk og industri mens jordbruk havnet i bakleksen Naringr vi derfor skal vurdere den rolle naeringslivet spilte i enevoldstidens Norge blir det mange og innviklete forhold aring ta i betraktning Vi kan her ikke uten videre dele inn virksomheten i

2

faktorer naeringene danner et hele riktignok med en innbyrdes e1ementemes rangordning men dog en tydelig sammenheng dem ime110m Det kan neppe herske tvilom hvorledes ideene i den saringkalte merkantilistiske oumlkonomi i saerlig grad favoriserte industri og sjoumlfart der varingre naturlige betingelser var bedre enn for Danmarks vedkommende Til gjengjeld ble ogsaring varingrt jordbruk rammet For begge land tilsammen betydde det imidlertid at Norge med den protesjerte industri fikk et forholdsvis overtak idet dansk landbruk i det store og hele stagnerte Gjennomgaringende maring vi derfor trekke den konklusjon at eneveldets merkantilistiske politikk var minst til gunst for Danmark dominert av godseierevelde og kommonopol Norge klarte seg langt bedre med sin industri dessuten var varingr kombinasjon fedrift jord og skogbruk ofte drevet sarnrnen med jakt og fiske i sin allsidighet langt fra saring saringrbar lallafall vokste Norges folketall selve det nasjonale arbeidsgrunnlag jevnt og sikkert Tallet utgjorde i 1701 ca 504000 i 17356100001769727000 og kom i 1801 opp i 833440 Det tilsvarende tall for Danmarks vedkommende var 1735 785000 og i 1800929000 personer Derved kan vi slaring fast at det hadde funnet sted en vesentlig forskyvning de to riker ime110m i Norges favoumlr Dette avspeiler seg i konjunkturbarometrene

~otIe~l1telltgen~=6ebbeltt+ No r

~~~sectsect~~sectsect~~sect~~

qa I1hln~ ~a1(lt har f~rrangct ~q enfftt at fct tff ~t1errttntn~tr ~lLrJr bttleltmbt I mm mun Ogl1Il 11IIClllb~ille Nr(ittre (i~ cm m bellal1~lg ~lrr(lilb af meed nmt lorne~nt JJhlfcrier f~ll fQtlliitt ~tltt ~rrtre I fem ro l3retlt eer lliftr hl)ortil fuumt lmb tlent I o~ fP(l1 l

~o~qttttlifll hereiter lIbl~lIlme INr Zeni~19 Icg ~l)q~cs Wtt eIltt cq Nlllle hede nl)tt1ge nbrttnmg frnllllllth~ 11(1 (111( l3atrilttrt (Ic~bc~ cg ilhg~eb I i lit inOfenbt til ~egrnmcritt lIt ~lIlb Dm erliltes ttmll~t

Norske Intelligenz-Seddeler som utkom med sittfoumlrste nummer 25 mai 1763 betydde at papirbehovet i varingrt land var oumlket i betydelig grad

I 1730-aringrene raringdet lavkonjunktur Under syvaringrskrigen ute i Europa 1756-1763 var det prisstigning og glimrende forhold i naeringslivet noe som foumlrte til oumlket avsetning Samtidig ble det merkantilistiske system myket opp Uten aring droumlfte dette i detaljer finner vi en rekke trekk i saringkalt laquoliberalistiskraquo retning fra slutten av syttenhundretallet Sammen med de

3

storpolitiske hendelser bidro disse til aring forberede grunnen for de omveltninger som fant sted i Norge ved begynnelsen av det nittende aringrhundre Det dreier seg om en historisk prosess som direkte grep inn i handelens funksjoner Paring flere vis ble Christiania og Oumlstlandsomraringdet her favorisert Saring lenge merkantilismen varte ved hadde byene handelsmessig et klart overtak Christiania med sitt store opp land fikk nye privilegier ved midten av 1700-tallet og var i houmlyeste grad preget av det vi kaller laquo bondehandelraquo dvs forretninger hvor en kunne faring kjoumlpt naennest hva som helst som trengtes i en landsens husholdning

_-7~7r~~~ - -i

Prosessen med aring produsere haringndlaget papir av kluter er idag et av de eldste haringndverk i verdenssammenheng l Silke borg Danmark har vi en stoumlrre samling verktoumly som igjen delvis

stammer fra Strandmoumlllen i Kaumlbenhavn Denne leverte i sin tid atskillig av det papir vi trengte her hjemme Varingrt bilde viser laquoHollenderenraquo et avlangt kar med en skillevegg i midten

som gjoumlr at jibervellingen sirkulerer i en stadig stroumlm under en knivbesatt valse som kan heves og senkes i jorhold til et jastsittende knivsett like under valsen

Slik verserer historiene om de lange sledeferdene til og fra hovedstaden med det liv og ofte og saring braringk disse kunne foumlre med seg De eldre handelsstroumlk feks Brogaten med lagre og stall er i bakgaringrden taler her sitt tydelige sprog Merkantilistiske teoretikere var likevei ute med sine paringbud Saringledes ble handelen stadig regulert med en rekke lover og bestemmelser Disse satte blant annet skillle mellom grossist og detaljist og dessuten fastsatte den grensen for hva hver enkelt skulle handle med Alt dette var typisk for tidens tenkemaringte Den lot seg bare ikke sette ut i livet da det praktiske hensyn i seg selv sprengte systemet Dette ble i den grad myket opp ved at handel en i Christiania fra 1799 av ble gjort fri for detaljinstrukser Kravene til aring drive handel var imidlertid like stramme som foumlr Ifoumllge en lov fra 1818 skullle en sakkyndig kommisjon vurdere om en person overhodet hadde forutsetninger til aring drive handel I en senere lov fra 1833 ble de handlende delt opp i fem klasser Grosserere vanlige kjoumlpmenn houmlkere kategorien markententere og vertshusholdere og endelig en mer diffus gruppe som hadde rett till aring drive smaringhandel med enkelte varer Paring denne tiden var likevei det merkantilistiske tenkesett paring fullstendig retur Restriksjonenes epoke var definitivt forbi Vi skal studere hvordan utviklingen skjedde skritt for skritt

4

Det laring i denne merkantilismens ide at enhver by skulle dekke et bestemt opp land Befolkningen skulle med andre ord bare handle i denne byen og ingen andre steder Noe annet var at slike paringbud vanskelig lot seg gjennomfoumlre Christianias opp land utgjorde i dansketiden ikke bare store deler av Oumlstlandet men hele kyststrekningen fra Baringhus festning som dengang tilhoumlrte Norge og helt frem til Ana-Sira dog saringledes som det het seg at de faring mellomliggende byer skulle faring lov til aring ha laquo nogle Miles Frihedraquo Borgerne av Christiania handiet da faktisk ogsaring over hele denne kyststrekningen inntil Christiansand kom til i 1641 Derimot opp stod det strid med Fredrikstad som hadde faringtt rett til aring handle i Odalen og dessuten gjorde forsoumlk paring aring trekke Mjoumlstraktene til seg Dette skapte en masse braringk Fredrikstad var festningsby og kunne hevde seg nettopp ut fra militaere hensyn Derimot ble det vanskelig for de handlende i Bragernes dvs Drammen og Moss Innbyggerne der fikk gjentagne ganger faktisk beskjed om rett og slett aring flytte til Christiania Slike maktbud ble riktignok ikke haringndhevet i saerlig grad men virket naturligvis hemmende for dem som foumllte presset De handlende i Chtistiania ble saring i sin tur utsatt for en etter datidens lovgivning forbudt konkurranse Ja slik var det i eneveldets dager Ved midten av l700-tallet var den saringkalte laquo ringere Kramhandelraquo - dvs detaljforretningene fordelt paring omtrent hundre priviligerte borgere og saring dessuten paring ca 70 houmlkere I en offisiell erklaering heter det at mange av diss e var bondesoumlnner som hadde kommet til byen for aring unngaring soldatutskrivning og etterhvert sikret seg borgerbrev som handlende Forsaringvidt bekrefter denne erklaeringen det inntrykk man alltid har hatt av hovedstaden som et bysentrum i saerlig grad rekruttert fra landdistriktene Nevner vi handel forutsetter denne kommunikasjon og konstellasjonen forutsetter papir Naring har menneskene alltid hatt behov for aring skaffe seg den noumldvendige underretning om det som hender i stort og smaringtt Kommunikasj onen kunne vaere muntlig i form av leilighetsvise skrivelser eller som saringkalte laquoFlyvebladraquogt I varingrt land var embedsmennene fortrolige med flyveblad allerede i middelalderen som vi hos oss gjerne regner frem til reformasjonen i 1536 Ute fra Europa fikk de stadig laquonouitatesraquo som de kalte dem

Papiromsetning og industrialiseringsprosess

Omkring midten av fOffige aringrhundre var etterspoumlrselen naringr det gjaldt papir saerlig sterk Omtrent samtidig i 1844 oppdaget en tysk tekstilarbeider FG Keller naermest ved en tilfeldighet at trefiber slipt under tilfdrsel av vann kunne danne grunnlaget for en produksjon av rime1ig og godt papir Tilgangen paring kluter var paring dette tidspunkt ikke tilnaermet stor nok til aring kunne dekke behovet Forklaringen paring den sterke ekspansjon skyldtes den store utvikling i treforedlingsbransjen nettopp fremmet av de aksellererende papirbehov Et par ganger i historien har de skogrike deler av Norden vaert spesielt begunstiget av konjunkturene Foumlrste gangen fra 1500-tallet av gjaldt det behovet ikke bare for trelast men ogsaring for trekull til jernverkene De mindre dimensjoner av stokken kunne nettopp brukes i trekullmilene Saring opp levet varingrt naeringsliv ved midten av forrige aringrhundre den situasjon at varingr jernindustri kvalitativt kanskje den fremste iverden ikke kunne hevde sig av oumlkonomiske aringrsaker Samtidig krevde den nye oppfinnelse tremassepapiret i sin tur de samme toumlmmermengder av mindre dimensj oner som inntil da var knyttet til kull Saerlig fra Sverige har vi eksempler paring at jernverk naermest ble direkte omformet til sliperier I Norge ble Fritzoumle Jernverk varingrt betydeligste foretagende i sitt slag nedlagt i 1868 mens sliperiet var ferdigbygd i 1875 En dyptgripende teknologisk omlegging fant sted

5

Et spesielt problem som fulgte papirharingndverket i generasjoner bestod i forsoumlkene paring aring anvende annet raringmaterial e enn bomull og linkluter Dette var noe man var saerlig opptatt av i det attende aringrhundre Den engelske papirmaker Mathias Koops skal ha vaert den faringrste som nyttet halm et tilgjengelig raringmateriale i store mengder Foretagendet ble imidlertid ingen oumlkonomisk suksess og maringtte oppgies etterat Koops hadde tatt ut patent paring sin oppfinnelse i 1800 og 1801 Saring gikk han konkurs som er skjedd saring mange andre forut for sin tid Naring finnes der en sammenheng mellom de faringrste dampmaskiner lokomotivet og papirindustrien Dette gjaldt firmaet Robert Stephenson Co grunnlagt i Newcastel-uponshyTyne i 1823 for aring utvikle dampmaskiner innen denne bransjen det faringrste foretagende iverden Mindre kjent er det at firmaet innen sine mange produksjonsgrener ogsaring kastet seg inn i papirindustrien blant annet ved aring introdusere et nytt toumlrkeapparat i cylinderform Vi var da inne i en ny fase av den industrielle omdannelse der en fulgte godt med ogsaring her i landet Den foumlrste papirmaskinen ble konstruert av franskmannen Louis Robert i 1799 Den sannsynligvis eldste intakte papirmaskin i verden finnes idag i Fourstones Papermill Northurnberland og var i bruk mellom 1860 og 1975 Naringr vi har disse fakta til disposisjon skjoumlnner vi hvor raskt utviklingen fant sted her i landet i disse ekspanderende aringr av varingr historie Sliperivirksomheten ble en saerlig viktig faktor hos oss Kellers oppfinnelse ble her hurtig kjent I de naermest faringlgende aringr loumlste man ogsaring det tekniske problem aring forvandle ved til laquo tremas seraquo ved slipning mot roterende slipstener Norge fikk sitt foumlrste tresliperi i 1866 det var Bentse Brug i Christiania der Carl E Petersen hadde vaert stor andelshaver Den store ekspansjonen kom i 1870-aringrene og ble en avgjoumlrende faktor i utviklingen av norsk industri F orsaringvidt kan vi si at norsk tremasse- og papirindustri var begunstiget av saringvel den teknologiske som den politiske utvikling Allerede i 1838 en liten menneskealder tidligere faringr Bentse Brug begynte med tremassefabrikasjonen hadde bedriften ratt sin foumlrste papirmaskin og i 1875 var samtlige laquopapirmoumlllerraquo avloumlst av papirfabrikker Naringr denne omstilling kunne foregaring saring uhyre raskt skyldtes dette nettopp overgangen fra kluter til tremasse hva stoumlrstedelen av raringstoffet angikk Forsoumlkene ved Bentse Brug utfaringrt av Karl Meinich ble hurtig fulgt opp med nye anlegg I 1867 ble det saringledes i forbindelse med Alvoumlens Papirfabrikk anlagt et tre sliperi i Saevareid ved Bergen Samme aringr anla OP Wiig et sliperi ved Baringstad i Smaringlenene I 1868 kom Bagaas Bruk ved Akerselven og fra 1870-aringrene av finner vi en lang rekke med slike bedrifter rundt om i landet Ifaringlge Ingolf Kittiisen i ltltTraek fra skogens og traeforaedlingens historie i Norgeraquo (1926) betydde anlegget av Kittelsen amp Hansens tresliperi laquo et vendepunkt i utnyttelsen av vandkraften i Skien og allerede i og med dette anlaeg begyndte fra brukseiemes side det arbeide for at sikre aaregangsvand som har vaeret fortsat den hele tid siden da og som endnu ikke (i 1923) er foumlrt helt til maaletraquo Firmaet Kittilsen amp Hansen stiftedes 22 april 1870 av kjoumlbmand og traelasthandler i Skien Nils Kittiisen og hans svoger HC Hansen Pioneren i norsk celluloseindustri var ingenioumlr Henrik Christian Fredrik Stoumlrmer faringdt i Trondheim i 1839 Etter solid teknisk utdannelse og forskjellig virksomhet anla han i 1874 den foumlrste cellulosefabrik paring Hafslund Denne virksomheten ble fulgt av andre i Bamble Moss og paring Ranheim Stoumlrmer var pioner og fikk som saring mange slike liten glede av sin oppfinneise Andre bygget videre paring det grunnlag han skapte Celluloseindustrien viste seg aring ha en framtid i Norge I 1881 ble det start et en norsk sulfittfabrikk paring Vadrette ved Skien Det var mange produksj onsvanskeligheter i de faringrste aringrene saring store at bedriften maringtte rekonstrueres i 1883

6

Til tross for de svaere vanskeligheter man stod overfor kom det i de foumllgende aringr en lang rekke med nye bedrifter til Boumlhnsdalen Granfoss Vestfossen Gjoumlvik og Union De fikk alle aringttiaringrenes spesielle konjukturvanskeligheter aring stri seg igjennom Fra slutten av dette decenniet gikk det imidlertid fremover igjen Da ble foumlrst Skotselv Cellulosefabrik anlagt saring fulgte etterhvert inittiaringrene Krogstad Mjoumlndalen Embretsfos Tofte og Katfos cellulosefabrikker Produksjonen var da begynt aring gi sikker gevinst Nye bedrifter kom til paring Toten Greaker Lillestroumlm Moelven Gulskogen og ved Saugbrugsforeningen og Borregaard Fra nittiaringrene og frem til over aringrhundreskiftet kom det ytterligere virksomheter til alle paring sulfatomraringdet ved Fladeby Hurum og Torp Akkurat som tilfellet hadde vaert med tremas sen var ekspansjonen for sterk Den ga seg foruten ved stigning i toumlmmerprisene ogsaring utslag i de vanskeligheter bedriftene moumltte paring eksportmarkedet Her laring det en ny utfordring til varingre industrifolk Ble det vanskelig aring faring avsatt varingre produkter utenlands fikk vi heller foredle dem selv Anvendelsen av cellulose betydde et nytt mektig oppsving for norsk papirindustri Saringvidt vites var det Klevfos Papirfabrik som i 1888 foumlrst av alle benyttet sulfatcellulose til papirfremstilling Bentse Brug var foumlrst ute i anvendelsen av sulfittcellulose Det var imidlertid meget beskjedne kvanta ceBulose som gikk med til papirfabrikasjon i 1880- og l890-aringrene Det tidligere raringstoffer og da saerlig kluter leverte fremdeles hovedtyngden Det kom imidlertid mer fart i produksjonen fra l 890-aringrene av Drammenselvens Papirfabrikker ved Geithus anskaffet da en hurtigloumlpende amerikansk papirmaskin med en hastighet av 120 m pr time og en arbeidsbredde paring lOOcm Fra da av kom cellulosen til aring spille en stadig viktigere rolle i norsk papirindustri

7

Stiftelsen

Gaumlsta Liljedabls Fond foumlr pappershistorisk forskning

Stipendiat 1996

Till stiftelsens stipendiat foumlr 1996 valdes Jan Olov Ruden maringngaringrig ordfoumlrande i NPH och Stiftelsen Goumlsta Liljedahls fond med motiveringen

Foumlr den briljanta iden att dokumentera bestaringndet av pappers formar i riket samt hans lika brilj anta foumlrmaringga att foumlrstaring vattenmaumlrkens musik

8

J

Carl David Ekman - en portalfigur

Boumlrje Steenberg

Ifoumlrda houmlga hattar samlades den 19 oktober 1934 en rad diplomater och ledare

foumlr den svenska skogsindustrin paring Gravesends kyrkogaringrd naumlra London Paring en

tidigare omaumlrkt grav avtaumlcktes en granitsten med texten

In memory of Carl David Ekman

Pioneer of the sulfit pulp industry

Bom in Sweden 17 March 1845

Died ar Northfleet 3 November 1904

Erected by the Swedish Pulp Association

Paring en husvaumlgg i Bergvik hade man redan tidigare satt upp en tavla med texten

Carl David Ekman igaringngsatte haumlr tillverkningen av

sulfitmassa 1874 Han var den foumlrste som i industriell drift

anvaumlnde sulfitmetoden foumlr framstaumlllning av cellulosa

Detta var tvaring resultat av moumldosam forskning kring den laumlnge bortgloumlmde

svenske kemisten Arbetet initierades paring 20-talet av bergsingenjoumlren C Sahlin

som ett led i hans personhistoriska arbeten betraumlffande svenska tekniker I

England bedrevs forskningen av Sahlins slaumlkting generalkonsul E G Sahlin

Denne samarbetade med O Reich en svensk londonkoumlpman som hade stoumlttat

Ekmans utfattiga aumlnka och barn Reich fann 1925 Ekmans engelska

laboratorium oroumlrt sedan Ekmans doumld Diverse apparatur daumlrifraringn finns nu paring

9

Tekniska Museet efter att en tid ha varit utstaumlllt paring

Ingenjoumlrsvetenskapsakademin Daumlr finns ocksaring arkiverat alla insamlade

dokument om Ekmans person

STIFTELSEN EKMANMINNET

Svenska Pappers- och Cellulosaingenjoumlrsfoumlreningen besloumlt 1926 att inraumltta en

foumlrtjaumlnstmedalj i guld med Ekmans broumlstbild och cellulosaindustrin samlade

medel till Stiftelsen Ekmanminnetmed uppgift att haringlla Ekmans minne levande

Trettio aringr tidigare hade Ekman foumlvisats fraringn massaindustrins eleganta

paviljong paring Stockholmsutstaumlllningen 1897 till en monter i kemiavdelningen

inneharingllande historiska dokument omgivna av burkar med kemiska

produkter Montern hade bekostats aven studiekamrat Ekman besoumlkte aldrig

utstaumlllningen

Naturligtvis kan en saring komplicerad procedur som tillverkningen av

sulfitmassa i fullstor skala inte rimligtvis vara resultatet aven enda mans insats

Men historien soumlker gaumlrna upp individer oftast forskare entreprenoumlrer eller

finansiaumlrer som tillskrivs de avgoumlrande insatserna

I Ekman hade den svenska massaindustrin funnit sin portalfigur Att kunna

bevisa att industrins ursprung var svenskt var mycket vaumlrdefullt foumlr

marknadsfoumlringen Daumlrtill bidrog inte minst att tyskarna haumlvdade att

kemiprofessorn Alexander Mitscherlich uppfunnit och exploaterat

sulfitprocessen Betydelsen av lanseringen av Ekman kan kanske baumlst

illustreras genom att den tyska Cellulosa och Pappersingenjoumlrsfoumlreningen tvaring

aringr efter den svenska Ekmanmedaljen slog en medalj oumlver Mitscherlich

Ekmans tidiga biografer l var finansierade av industrin och deras uppgift var

utan tvivel svaringr Den svenska fabrik som Ekman verkade vid var sedan laumlnge

riven Han var dessutom en hemlighetsfull man och endast ett faringtal skrifter av

honom kom att tryckas Det mesta gaumlller kritik av Mitscherlich en polemik

10

som blev utnyttjad foumlr ett ovaumlntat aumlndamaringl Mitscherlichs alltfoumlr maringnga

licenstagare utnyttjade Ekmans skrifter foumlr att faring Mitscherlichs patent ogiltigt i

syfte att slippa sina dyra licensavgifter Mitscherlichs patent blev ocksaring saring

smaringningom i centrala delar ogiltigfoumlrklarat med haumlnvisning till amerikanen

Tilghmans aumlldre sulfitpatent fraringn 1866 2

De flesta biografier oumlver Ekman i senare aringrs uppslagsboumlcker bygger sannolikt

paring tre kaumlllor Althins C D Ekmans liv och person fraringn 1935 Spaaks Maumlnnen

kring Carl David Ekman fraringn 1957 samt Ekmans sjaumllvbiografi i Foumlrteckning av

utexaminerade elever 1850-19073 Ibland noumljer sig biograferna med att - som

paring den foumlrsiktigt formulerade grasvstenen - kalla honom pionjaumlr Andra

foumlrfattare kallar honom uppfinnare och exploatoumlr av sulfitprocessen Han

beskrivs som industriidkare som visserligen anlaumlgger faring fabriker i Sverige

men desto fler i utlandet Det beraumlttas att han byggt och aumlnda till sin doumld varit

ledare foumlr The Ekman Pulp and Paper Company Ltd i England Han tituleras

doktor och dekoreras med en fiktiv Vasaorden Men laumlsaren kan bli fundersam

daring biograferna samtidigt skriver att Ekman ej var naringgon praktisk

industriledare och organisatoumlr samt tycks ha saknat ekonomiskt sinne

Det finns uppenbarligen ett behov aven foumlrnyad granskning av materialet

om Ekmans insatser Ett incitament till detta har givits genom att H Schmidt i

Leipzig tagit fram tidigare outnyttjat material roumlrande den laringngvariga

oenigheten kring sulfitprocessens tillkomsthistoria4 Omkring mitten av 1880shy

talet foumlrekom aringrligen aumlnda upp mot ett tjugotal inlaumlgg i denna strid Den

svenska prioriteten kan daumlrigenom saumlkerstaumlllas men vi faringr samtidigt en mer

nyanserad och sannolikt riktigare bild av den maumlrklige Ekmans insatser

Laringt oss boumlrja i Bergvik daumlr - trots allt vad Mitscherlich paringstaringtt - vaumlrldens

foumlrsta sulfitfabrik startades paring houmlsten 1874

BERGVIKS SODAMASSAFABRIK

Efter flera konkurser oumlvertogs Bergviks saringgverk av det engelska foumlretaget

Bonar amp Thomson Ltd en del i familjen Weguelins stora industri- och

11

bankimperium i London Finnan hade intressen i svenska jaumlrngruvor och

jaumlrnvaumlgar I England aumlgde foumlretaget flera pappersbruk Ledande person paring det

omraringdet var en mr Geo Fry som hade laboratorier i Arundel i soumldra England

Det laringg naumlra till hands att utnyttja avfallsvirket fraringn Bergviks saringgverk foumlr att

tillverka pappersmassa Vid denna tid raringdde stor brist paring massa tillverkad av

texillump och man boumlrjade koka pappersmassa av halm och senare aumlven ved

Kokningen skedde under tryck med en sodaloumlsning I boumlrjan av 1870-talet

fanns ungefaumlr ett halvt dussin saringdana fabriker i Sverige

Fry hade 1868 faringtt engelskt patent paring en sodaprocess med ett kokarsystem

som utmaumlrktes aven dubbelmantlad kokare foumlrbunden med en underliggande

beharingllare En foumlrdel med metoden var att man sparade vaumlrme Ur luten kunde

man utvinna olika kemikalier Frys patent beskriver utfoumlrligt hur man goumlr

jaumlmnstor flis genomfoumlr sodakoket behandlar den erharingllna massan och sedan

genom destillation utvinner terpentin traumlsprit och aumlttiksyra ur luten

Koncernledningen besloumlt att en saringdan fabrik som skulle byggas i Bergvik Aringr

1870 patenterades Frys metod aumlven i Sverige med C F Liljevalch Jr Bonar amp

Thomsons svenske foumlrtroendeman som Frys ombud5

EKMAN ANSTAumlLLES

Vid denna tid bodde Ekman yngst av sexton barn i en kaumlnd kalmarfamilj i en

vindsvaringning i Liljevalchs hus i Stockholm Han var 25 aringr gammal och arbetsloumls

aringtminstone enligt mantalsskrivningen Han askulterade paring en vin- och

aumlttiksfabrik i Liljeholmen och uppehoumlll sig som extrastuderande paring

Teknologiska institutet varifraringn han utexaminerats aringret innan I sin

sjaumllvbiografi paringstaringr han sig vara foumlnnan paring en vinfabrik Dessutom saumlger han

att han avlagt provisorsexamen vid apoteket Ugglan 1864 Hans namn saknas

dock i listorna oumlver utexaminerade Det kan noteras att examen ifraringga avlades

vid Karolinska Institutet och inte vid enskilda apotek

U nder aringren 1869-71 fick Ekman ett flertal patent paring matlagningsapparater

och foumlrbaumlttringar av dessa I en apparat kan man samtidigt graumldda koka och

12

steka Han var saringlunda tidigt foumlrtrogen med patentvaumlsendet en detalj vaumlrd att

haringlla i minnet

Liljevalch Jr introducerar Ekman foumlr Fry som anstaumlller honom i juli 1871 och

tar honom med paring ett kort besoumlk till Bergvik

Vilka arbetsuppgifter fick Ekman Biografen Spaak skriver att hans foumlrsta

insats var att paring flisen haumllla en skopa soda Spaak har tydligen inte laumlst Frys

patent Daumlr saumlgs att flislaringdorna av perforerad metall eller traringdnaumlt skall

inpackas med soda saring att de helt och haringllet blir omgivna deraf

Spaak paringstaringr ocksaring att Ekman gjorde tidiga foumlrsoumlk med massablekning Frys

patent beskriver emellertid blekning baringde med klor och hypoklorit i olika miljouml

vilket visar att han var foumlrfaren paring omraringdet och kan knappast ha anstaumlllt

Ekman foumlr att goumlra blekfoumlrsoumlk Dessutom var blekning en uppgift foumlr

pappersbruket och inte foumlr daringtidens massafabrik

Kanske var det istaumlllet saring att man behoumlvde en kemiingenjoumlr om man ville

utvinna kemiska biprodukter eller utveckla naringgon speciell form av

kemikaliearingtervinning

Frys kemiska insikter bevisas av att hans patent detaljerat och kompetent

beskriver destillation av terpentin aumlttikssyra och metanol ur kokluten Men det

finns inga upplysningar fraringn Bergvik som antyder att man daumlr sysslade med

saringdan verksamhet Uppenbarligen tog uppgiften att goumlr en acceptabel

pappersmassa alla krafter i anspraringk Naumlr Ekman laringngt senare i England kom att

aumlgna sig aringt framstaumlllning av biprodukter av koklut handlade det inte laumlngre om

lut fraringn sodakok utan sulfitlut

Maumlrkligt nog naumlmns inget om alkaliaringtervinning i Frys patent Den engelska

firman Lee med svenska patent fraringn 1871 levererade indunstnings- och

braumlnnings anlaumlggningar foumlr sodalut men naringgon saringdan anlaumlggning aumlr ej kaumlnd

fraringn Bergvik Amerikanen Lowe hade redan 1861 beskrivit metoden att faringlla ut

lignin genom neutralisering och metoden patenterades aumlven i England 1871 av

T du Motay6 Faumlllningen kunde ske med kolsyra eller svaveldioxid Foumlr samma

13

svaveldioxidmetod erhoumlll konsul F W Flensburg och civilingenjoumlr L Loumlnnerberg

patent i Sverige 17 december 1871 alltsaring endast naringgra maringnader efter att Ekman

anstaumlllts i Bergvik Surgoumlrningen leder till en faumlllning av lignin som

sedimenterar och man faringr en klar loumlsning Efter behandling med slaumlckt kalk kan

alkaliet aringteranvaumlndas Faumlllningen upparbetas paring tjaumlra harts och traumlolja

biprodukter som inte naumlmns i Frys patent

Loumlnnerberg aumlr vid denna tid foumlrestaringndare foumlr Soumldertelje

Halmpappersmassefabrik och konsuln bygger Flensburgs sodamassefabrik i

Gaumlvle helt naumlra Bergvik Redan naringgra maringnader senare i mars 1872 faringr

bokharingllare G Leutz i Goumlteborg patent paring ett foumlrbilligande av denna metod

genom att tillsaumltta en ospecificerad gas i ett slutet tryckkaumlrl med recirkulering av

oumlverskottsgasen8 Naringgot rimligt alternativ till att gasen aumlr svaveldioxid aumlr

svaringrt att finna Anvaumlndningen av sulfit i Korndals sodamassafabrik i Moumllndal aumlr

beskriven fraringn 1872 Sannolikt gaumlllde det ligninutfaumlllning

Metodens snabba spridning framgaringr aumlven av dr K Kellers rapport daumlr han

beskriver hur han just 1871 aven slump upptaumlckte sulfitprocessen9 Hans

laborant hade istaumlllet foumlr att koka med natriumhydroxid tillsatt natriumbisulfit

Natriumbisulfiten var anskaffad foumlr klarning av sodaluten enligt du Motays

system Aumlven Fry maringste kaumlnt till denna metod

Du Motays metod leder till en mer eller mindre neutral sulfitloumlsning 1o Det

vore maumlrkligt om de som anvaumlnde denna metod inte hade observerat naringgon

effekt av sulfiten Steget mellan ett kok med en sodalut regenererad med

du Motays metod och ett sulfitkok enligt Tilghmans patent fraringn 1866 aumlr

ganska litet

Ett alternativt motiv foumlr Ekmans anstaumlllning aumlr att Fry redan daring avsaringg att

bygga om Bergvik enligt sulfitmetoden I saring fall behoumlvdes en kemist paring platsen

fraumlmst foumlr tillverkningen av koksyra Huruvida Fry liksom Mitscherlich utgick

fraringn Tilghmans sulfitpatent - giltigt aumlven i England- kan inte utredas haumlr Fry

saumlger vid ett senare tillfaumllle att han tidigt insaringg att problemet med sodametoden

14

var oxidation och att man borde tillsaumltta reducerande substanser I I Sulfiter var

det billigaste reduktionsmedlet

I GEO FRYS LABORATORIUM

Fry var inte bara den som anstaumlllde Ekman utan ocksaring hans laumlromaumlstare Fry

hade aringtminstone sedan 1866 arbetat med olika massakokmetoder i sitt

laboratorium i Arundel Han har rapporterat om kokfoumlrsoumlk med vatten olika

alkali loumlsningar och en serie syror Han skriver att Ekman when he was in

England worked in my laboratory with my instruments and equipment under

my direction men han anger inte naumlr I boumlrjan av 70-talet foumlretog Ekman flera

Englandsresor men var han befann sig mellan besoumlket i Bergvik omedelbart

efter anstaumlllningen i juli och senhoumlsten 1871 aumlr oklart Ekmans namn

foumlrekommer inte under hela aringret i Bergviks korrespondens Det aumlr rimligt anta

att Ekman utbildades i Arundel innan han boumlrjade laborera i Bergvik och det aumlr

foumlrmodligen denna tid Fry avser I november anlaumlnder ocksaring

laboratorieutrustning fraringn Arundel till Bergvik

I en artikel 1894 i en tyskspraringkig branschtidning beskriver Ekman en

Englandsresa han gjorde 1972 Han skriver att han i sitt laboratorium redan

1866 det vill saumlga innan han kom in paring Teknis arbetat med sulfit och lyckade

sulfitmassefoumlrsoumlk saumlrskilt med magnesium och att detta foumlranledde resan till

England i slutet av 1872 Daumlr fick han kontakt med firman Bonar amp Thomson I

februari 1873 skrevs ett avtal att Bergvikfabriken skulle modifieras enligt hans

system 12 Men Ekman var ju anstaumllld av Bonar amp Thomson sedan 1871 Och om

Ekman nu var uppfinnaren varfoumlr traumlffade han ett exploateringsavtal utan att

foumlrst soumlka patent Han var ju vaumll foumlrtrogen med patentvaumlsendet och io Bergvik

patenterade tex fabrikschefen Ulin foumlrbaumlttringar av Frys flishuggar

Det finns ocksaring ett brev fraringn Ekman daterat i augusti 1873 i London daumlr det

staringr patent haringller nu paring att tagas ut haumlr Men saring skedde aldrig Hade ett

sulfitpatent tagits ut av Fry ocheller Ekman daring skulle det varit det foumlrsta efter

Tilghman och ett aringr foumlre Mitscherlich

15

Ekmans foumlrsta dokumenterade sulfitprovkok i Bergvik rapporterades av

fabrikschefen U Ulin till Liljevalch i ett brev daterat 31 januari 1874 herr

Ekman har nu gjort aringtskilliga utmaumlrkt lyckade prov kokning ar i

Arundelboilern Att Ekman saring naumlra faumlrdigstaumlllandet av sulfitfabriken

fortfarande anvaumlnder den lilla Arundelkokaren motbevisar biografernas

paringstaringende om att han bestaumlllde allt stoumlrre provkokare under denna tid

Richard och Alexander Mitscherlich gjorde enligt den sistnaumlmnde sitt foumlrsta

halvstora kok den 29 juni 1874 13 Hade koket varit lyckat hade Alexander

saumlkert sagt det Ekman leder alltsaring loppet med sex maringnader men saknar i

motsats till Mitscherlichbroumlderna patentskydd

HEMLIGHETER I LABORATORIET

I biografier oumlver Ekman naumlmns ofta hemlighetsmakeriet kring hans

laboratorium daumlr koksyran bereddes Daumlr fick inte ens fabrikschefen U Ulin

komma in Eftersom Ekman sjaumllv knappast kan ha foumlrbjudit sin chef tilltraumlde aumlr

den enda foumlrklaringen att direktivet kom fraringn England Motivet aumlr glasklart

Tilghmans patent beskrev visserligen sjaumllva kokprocessen och vilka kemikalier

som kunde komma ifraringga men ingenting om hur koksyran skulle tillverkas eller

uppgifter om koncentrationer och koktider Med saringdan kunskap kunde vilken

skandinav som helst bygga en sulfitfabrik eftersom Tilghman inte hade patent

haumlr Ekman var beordrad att haringlla tekniken och recepten hemliga Foumlrmodligen

var det ett anstaumlllningsvillkor moumljligen erbjoumlds han rent av livstidsanstaumlllning i

koncernen Han blev ju kvar daumlr hela sitt liv

Ekman utvecklade alltsaring sjaumllvstaumlndigt en metod att producera koks yra i

teknisk skala och ansvarade foumlr denna del av fabriken under startaringren aumlven om

han fick raringd och laumlmpligt material fraringn England

Historikerna noumljer sig emellertid inte med denna uppgift utan fortsaumltter att

beskriva hur Ekman rent tekniskt utvecklar sulfitprocessen konstruerar kokare

Fortsaumlttning foumlljer i naumlsta nr

16

I naumlsta nr

Mer om moumltet i Koumlpenhamn

Fortsaumlttning Carl David Ekman - en portalfigur av Boumlrje Steenberg

Oumlppettider och kontaktpersoner foumlr naringgra av varingra sevaumlrdheter inom papper i Norden

Thycho Brahe Pappersbrukare Boktryckare och Bokbindare av Angelo Tanjani

Med mera

Har du naringgot av intresse foumlr varingr tidskrift

Skriv eller ring till

Sanny Holm Frejgatan 36 4tr 113 26 Stockholm Tel 08-332790

17


Inneharingllsfoumlrteckning

Anmaumllan NPH Koumlpenhamn 1996 sid l Papirindustrien i Norge del 22 sid 2 Stipendiat 1996 Goumlsta Liljedahls Fond sid 8 Carl David Ekman - en portalfigur av Boumlrje Steenberg sid 9 I naumlsta nr sid17


Aringrgaringng 23 1995 nr 4


utkommer med 4 nummer per aringr

Redaktoumlr amp ansvarig utgivare Sanny Holm

Frejgatan 36 4tr 11326 STOCKHOLM

Tfn 08-7361134 dagtid 08-332790 kvaumlllstid

Tidigare aringrgaringngar av tidskriften kan

erharingllas fraringn ordfoumlrande Sanny Holm

F oumlr medlemsaumlrenden kontakta

kassoumlren Per Nordenson

Fridebergsvaumlgen 20 151 48 SOumlDERTAumlLJE

Postgirokonto 85 60 71-6

ISSN 0348-9531

Foumlreningen Nordiska Pappershistoriker aumlr en ideel foumlrening med uppgift att fraumlmja intresset foumlr pappershistoria i hela Norden genom att uppmuntra och stimulera till forskning och dokumentation alltifraringn raringvaran och dess behandling tillverkningsprocessen redskapen bruksmiljoumlns historia och maumlnniskor till den faumlrdiga produkten papprets anvaumlndning och distribution Vattenmaumlrken och datering med hjaumllp av pappersegenskaper papperskonservering och konstnaumlrligt bruk av papper liksom papperforskarna och samlarna sjaumllva houmlr sjaumllvfallet hemma i foumlreningens intresseomraringde

Medlemskap tecknas genom att betala in medlemsavgiften per postgiro Enskild medlem KrFIM 15 O Institutioner KrFIM 250 Aktiebolag KrFIM 400 Gloumlm inte att ange avsaumlndare paring talongen











Del 22


2








3


_-7~7r~~~ - -i





4




5


6


7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17














Del 22


2








3


_-7~7r~~~ - -i





4




5


6


7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17







Del 22


2








3


_-7~7r~~~ - -i





4




5


6


7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17











3


_-7~7r~~~ - -i





4




5


6


7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17





_-7~7r~~~ - -i





4




5


6


7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17







5


6


7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17





6


7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17





7

Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17




Stiftelsen


Stipendiat 1996



8

J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17




J


Boumlrje Steenberg




















9












utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17















utstaumlllningen
















10






























11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17

































11


















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17





















EKMAN ANSTAumlLLES












12


haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17





haringlla i minnet




























13
























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17



























ganska litet






14






























15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17

































15





























16

I naumlsta nr





Med mera




17
































16

I naumlsta nr





Med mera




17




I naumlsta nr





Med mera




17







Documents

Nordisk 4/95 - NPH