Embed Size (px)
Citation preview
NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN NOV 2006
SID 3Bra mat skyddarmot bräckliga ben
SID 9De ger svar omarv och cancer
SID 11Motion bästa receptetmot farlig bukfetma
SID 11Nytt fortbildningspaket
SID 13Mamma riskfaktor förhjärtinfarkt
vård. Ett bra exempel på den dyna-miken är Helena Salminen som är distriktsläkare på ”Din vårdcentral i Bagarmossen”. Hon har forskat om benskörhet och utifrån resultaten startat en ”Osteoporosskola” som ett AKC-projekt tillsammans med två undersköterskor på vårdcentra-len. Det kan du läsa mer om på sid 3, 4 och 5. På sidan 15 får du även glimtar om vad som är på gång på övriga AKC.
Missa inte heller att läsa om spännande forskning om ärftlighet, och sjukdom, bland annat får du möta ett helt nytt team på CeFAM som forskar kring arv och cancer.
I det här numret tar vi också upp det växande problemet med buk-fetma. Forskarna Mai-Lis Hellenius och Mats Halldin visar att regelbun-den motion minskar risken att drab-bas avsevärt. De uppmanar även oss i vården att bli bättre på insatser som främjar goda levnadsvanor.
Vi håller även på att sätta ett viktigt avtryck i akademiseringen av hälso- och sjukvården utanför sjuk-husen. Distriktssköterskan Jeanette Westman och distriktsläkarna Malin Gadd och Teresa Saraiva Leaõ blev nyligen klara med sina doktors-examina. Stort grattis! Vi ser även fram emot sju nya disputationer på CeFAM innan nästa sommar, liksom att alla goda projektidéer från våra studenter på den nystartade Forskarskolan omsätts i praktiken.
Mycket nöje med läsningen!
Efter en vacker solig höst har vintern kommit till vårt län samtidigt som den politiska kartan ritats om inom Stockholms läns landsting. Vi ser med spänning och förväntan på de utma-ningar som väntar bakom hörnet.
Vi står bra rustade. CeFAM har ju på bara ett par år etablerat sig som ett ledande regionalt och nationellt FoUU-centrum i närsjukvården med inriktning på samtliga yrkesgrupper i primärvården.
CeFAMs viktigaste uppdrag är att stimulera, initiera och genomföra forsknings- och utvecklingsarbete, främja nytänkande och samordna fortbildning för primärvårdens perso-nal och studenter. Och inte minst föra över kvalitetssäkrad kunskap för att få en bättre patientvård. Att vi är på rätt väg visar bland annat den senaste uppföljningen från landstinget, där Beställare Vård tillsammans med fö-reträdare från er i primärvården och
samarbetspartners deltog. Det övergripande betyget
var gott. Särskilt uppskattad var satsningen med lokala Allmänmedicinska kun-skapscentrum, AKC. De är just på gång att bli en så dynamisk arena som det var tänkt. Nämligen ett ömsesidigt utbyte
mellan Centrum för all-mänmedicin och forsk-nings- och utvecklingsin-tresserad personal, vilket
i slutändan ger bättre
På rätt väg
JAN SUNDQUIST, VERKSAMHETSCHEF
OCH PROFESSOR PÅ CENTRUM FÖR
ALLMÄNMEDICIN
170
2
Första blocket på Forskarskolan i allmänmedicin startade i slutet av oktober. Deltagarna har fått kunskper om etik, vetenskapsteori, hälsoinformatik, grundläggande bio-statistik och epidemiologi och om konsten att kom-municera ut sitt budskap. Totalt omfattar Forskarskolan fyra block om vardera fem veckor under två år. Här är deltagarna som kommer att vara med fram till våren 2008:
Forskar-skolan igång
Anna Andreasson, nutritionist, forsknings- assistent , Institutionen för fysiologi och farmakologi och Centrum för Allmänmedicin Mia Barimani, barnmorska, Huddinge Barnmorskemottagning Monica Bergqvist , sjuksköterska, Södersjukhuset Axel Carlsson , apotekare, Apoteket AB Mino Cho, ST-Läkare, Boo vårdcentral Louise Lotfi , läkare, Husläkarmottagningen Vaxholm Karin Lundkvist , läkare, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Alva Persson, ST-Läkare, Vaxholms vårdcentral Lena Karin Swedberg , sjuksköterska, Södertälje sjukhus Lars Erik Wahlström , psykiatriker, Centrum för allmänmedicin Hassan Samadi , ST-Läkare, Viksjö Vårdcentral Agneta Christina Öhlén , sjuksköterska, Sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet
Så många forsknings- och utvecklingsprojektpågår just nu på Centrum för allmänmedicin (exklusive
alla AKC-projekt). Hela listan med
kort beskrivning av varje projekt hittar du på www. allmanmedicin.nu
Forsknings- och utvecklingsarbetet inom Centrum för allmänmedicin samlas nu kring 7 teman: Hjärt/kärlsjukdomar, kardiovaskulär
prevention, diabetes och fysisk aktivitet Rörelseorganens sjukdomar Psykisk hälsa Arv, miljö, hälsa och livskvalitet Mag/tarmsjukdomar Barn och kvinnors hälsa Beslutsstöd och hälsoinformatik
– Det ska borga för en än mer framgångs-rik forskning och givande utvecklingsarbete. Vi måste fokusera kring ett fåtal områden för att kunna behålla och utveckla spetskompe-tens, säger Jan Sundquist, verksamhetschef och professor på Centrum för allmänmedicin.
– Det ligger även i linje med önskemål från Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Koncetrationkring 7 teman
”3
Risken att drabbas av benskörhet ökar med stigande ålder. Kvinnor är mer utsatta än män. Det går att påverka riskerna långt upp i åren genom välbalanserad kost. Trots att det fi nns bra metoder får tyvärr få patienter diagnos och behandling i tid och lider i onödan.
Att äta näringsrik mat, mer än en gång per dag har betydelse för att bromsa nedbrytningen av skelettet. Det menar Helena Salminen, distrikts- läkare i Bagarmossen som forskar om benskörhet på Centrum för allmänmedicin.
Hennes forskning grundas på cirka 400 slumpmässigt utvalda kvinnor i åldrarna 70 till 80 som bor i eget hem i och omkring Bagarmossen. Den visar att en liten försämring av näringssta-tusen fördubblar risken att drabbas av benskörhet. Med god näringssta-tus menas bland annat att personen får i sig tillräckigt med proteiner, mineraler och vitaminer och har ett bra BMI (BodyMassIndex). Förutom att kontrollera näringsstatus ställde Helena frågor om levnadsvanor, ärft-lighet och vad de gjort i sitt liv.
En mängd prover togs och alla mättes och vägdes samt fi ck genomgå en bentäthetsmätning.
– Helt klart påverkas benmassan av hur vi lever. Och bra mat och att man inte väger för lite verkar fungera delvis som skydd för benskörhet eller
åtminstone lindra dess effekt långt upp i åren, säger Helena Salminen.
Fler bra mål mat om dagen
De fl esta kvinnorna i studien hade en bra näringsstatus, men Helena säger att många andra tyvärr har den felak-tiga uppfattningen av att man bör dra ner på maten på äldre dar.
– Att exempelvis äta ett rejält mål mitt på dagen och ta en smörgås och kopp te på kvällen är för lite, i syn-nerhet för äldre och kan snabbt ge ett skört skelett.
– Hellre ska man låta måltiderna vara något av en guldkant i tillvaron med mycket energi och näring, gärna fl era gånger per dag.
Hur starkt skelettet blir när du blir äldre beror även på exempelvis fysisk inaktivitet, motions- och alko-holvanor, rökning, ärftlighet, vissa sjukdomar och läkemedel.
Få med korrekt diagnos
Benskörhet är en ”ung” sjukdom. Kriterierna för att ställa diagnos kom först 1994. Tidigare fanns varken
effektiva behandlingar eller mätme-toder. Benskörhet är också vanlig. Så vanlig att man räknar med att omkring var tredje kvinna över 70 år är drabbad – de fl esta utan att veta om det.
Kvinnor är mer utsatta än män, vilket hänger samman med att hormonförändringar i samband med klimakteriet påverkar skelettets hållfasthet.
Trots att kombinationen ålder och kvinna är starka riskfaktorer visar studien att få kvinnor ut-reds eller får korrekt diagnos och behandling. Omkring 30 procent av kvinnorna var bensköra, men endast 7 procent hade fått diagnosen osteoporos och blivit behandlade
Bra mat skyddmot bräckliga b
Dålig kosthållning
kan snabbt ge
skört skelett
4
TEXT: DAPHNE MACRIS
Kvinnors hälsa har länge intresserat distriktsläka-
ren och forskaren Helena Salminen. I en studie
har hon fokuserat sig på benskörhet bland äldre
svenska kvinnor, som trots att de oftare drabbas
av benskörhet många gånger inte får rätt
diagnos, behandling eller förebyggande
insatser.
med kalciumtillskott och D-vitamin. Bara 2 procent hade fått en mer aktiv behandling med bisfosfonater – en grupp av läkemedel som hejdar ned-brytningen av benmassa
– Resultatet är nedslående. Men det är aldrig för sent att bromsa en osteoporosutveckling och där har primärvården en viktig roll, både vad gäller att identifi era och behandla sjukdomen samt att förebygga den, säger Helena Salminen.
– Vi måste bli mer vaksamma på varningssignaler som stor vikt- och längdminskning, tidigt klimakterium, frakturer och långvarig cortisonbe-handling.
Enligt Helena är det även viktigt att fråga de äldre patienterna om matvanor och andra levnadsvanor, hemmiljö och främja möjlighet till träning av muskelstyrka och balans samt erbjuda patientundervisning.
Bentäthetsmätning synad
I studien tog Helena även reda på hur pass tillförlitlig metoden att konsta-tera benskörhet genom mätning av
hälbenet, framför den mer traditio-nella metoden att mäta höft- och längdrygg. Hälbentäthetsmätaren används på många vårdcentraler i landet, men är inte ordentligt utvär-derad som metod. Resultatet visar att tillförlitligheten är lika god för mätning i hälen, som för höft och ländrygg, men att fl er klassades som bensköra med hälbensmetoden.
– Det är lovande besked, eftersom mätning av hälbenet är både billigare och smidigare. Patienten behöver bara stoppa in hälen i en apparat som liknar en dammsugare.
– Men metoden kan inte rekom-menderas att ersätta mätning i höft och ländrygg. Vi behöver veta mer om hur mycket en försämring av häl-bentätheten ökar risken för framtida frakturer.
Helena vill dock poängtera att mätningar inte får övervärderas, även om de är bra hjälpmedel.
– Det gäller att tolka resultaten tillsammans med övriga riskfaktorer, framförallt om patienten haft en tidi-gare fraktur, säger Helena Salminen.
Alla bensköra kvinnor i studien får nu behandling på vårdcentralen i Bagarmossen. Tillsammans med några kollegor har Helena dessutom startat en osteoporosskola där ben- sköra kvinnor får lära sig mer om sin sjukdom (se artikel på nästa sida).
darben
KAN INTE PÅVERKAS Ålder Att du är kvinna Ärftlighet Tidigare frakturer Längdminskning Tidigt klimakterium
KAN PÅVERKAS Fallbenägenhet Dålig kost Fysisk inaktivitet Rökning Låg vikt Kortisonbehandling
NÅGRA RISKFAKTORER FÖR BENSKÖRHET
5
TEXT: DAPHNE MACRIS
Den som har fått diagnosen osteopo-ros har ofta frågor om sjukdomen, behandlingar och vad som händer nu. Det har distriktsläkaren och fors-karen Helena Salminen och under- sköterskorna Marita Musakka och Berit Carlström på ”Din Vårdcentral i Bagarmossen” tagit fasta på.
I en nystartad osteoporosskola vill de öka kunskapen och medvetenhe-ten om benskörhet för patienter som just fått diagnosen. Satsningen görs som ett projekt på Bagarmossens AKC (Allmänmedicinskt kunskaps-centrum).
– Man kan beskriva det som en samtalsgrupp med mycket pedago-giska inslag. Deltagarna får lära sig en del nytt om sin sjukdom, men
det som kanske är viktigast är att de träffar andra i liknande situation och utbyter erfarenheter, tankar och känslor, säger Berit Carlström.
För att testa konceptet har teamet valt att börja i liten skala och bjuda in några av de bensköra kvinnorna från Helena Salminens forsknings-studie. Under februari till maj i år har en första omgång genomförts. Skolan sker i mindre grupper på cirka tio personer som träffas två timmar vid fyra olika tillfällen. På träffarna tar man bland annat upp riskfaktorer, anatomi, nutrition, diagnos, aktuella behandlingar och de senaste forskningsrönen.
– Deltagarna får även lära sig hur man på egen hand kan vidta
Vill du som arbetar inom vården veta mer om Helena Salminens forskning eller om den nystartade osteoporosskolan? Helena, Marita och Berit kommer gärna till er arbetsplats och berättar. Kontakta Helena Salminen på e-post: [email protected]
åtgärder mot benskörhet, bli moti-verade till egenvård och kanske byta livsstil om detta behövs, säger Marita Musakka.
Varje tillfälle avslutas med ett pass stavgång för att stärka balans, musk-ler och benstomme. Efter två månader sker en återträff med gruppen.
– Varje omgång ska utvärderas. Vi är snart klara med den första och i december startar nästa grupp. Vi vet att intresset är stort och är rätt säkra på att efterfrågan kommer att vara större än tillgången. Om fl er inom AKC-nätverket är intresserade och har kunskap inom området, kanske vi kan starta fl er ”skolor” med liknande upplägg, säger Helena.
Att ha minskat i längd med4-5 centimeter är ofta ett tecken på benskörhet. Denna viktiga men inte helt kända kunskap får deltagarna i den nystartade Osteoporosskolan på ”Din Vårdcentral i Bagarmossen” lära sig av undersköterskorna Marita Musakka och BeritCarlsström.
Hjälp till självhjälp
i ny Osteoporosskola
6
generationens fl yktingar skulle vara värst drabbade.
Det var inte heller någon större skillnad mellan generationerna.
– Andra generationens invand-rare trodde jag hade anpassat sig så att risken var lägre, säger hon.
Nu återgår livet mer till det normala: distriktsläkartjänsten på Liljeholmens vårdcentral fyra dagar per vecka. En dag i veckan kom-mer hon ha en fot kvar på CeFAM i egenskap av AKC-koordinator. På så vis hoppas hon bli en viktig länk mellan primärvården och den forsk-ning i allmänmedicin som bedrivs på CeFAM.
Utskrivningsplanering för äldre – samverkan och samordning i vårdkedjanUtskrivningsplanering är ett komplext område med många kända problem, exempelvis bristfällig kommunikation och samverkan mellan berörda vårdgivare och brister i information till patient och närstående. I rapporten redovisas en kunskapsöversikt inom ämnesområdet. Dessutom belyses specifi ka områden som behöver åtgärdas och förslag ges på konkreta förbättringsåtgärder. Slutsatsen är att sjukvården och kommunen måste bli bättre på att gemensamt skapa en god och säker utskrivningsprocess som också patienten känner sig nöjd med.
Grattis till Teresa Saraiva Leão som disputerat om psykisk hälsa bland invandrare
Efter fyra års intensivt arbete la distrikts- läkaren Teresa Saraiva Leão fram sin doktorsavhandling vid Centrum för allmänmedicin, CeFAM i oktober. Resan mot doktorstiteln började 2002 när hon gjorde en del av sin ST-utbild-ning vid CeFAM.
– Det var CeFAMs verksamhetschef Jan Sundquist som fi ck mig intresserad genom sin entusiasm, säger hon.
Teresa Saraiva Leão har studerat den psykiska hälsan hos första och andra generationens invandrare och är något förvånad över vad hon funnit.
De högsta riskerna att insjukna i en psykiatrisk diagnos fann hon i den fi nländska invandrargruppen.
– Jag hade förväntat mig att första
Medicinska beslutsstöd och beslutsstöds-system i primärvårdenStora förhoppningar har ställts på att kunna använda datorn som hjälpme-del för att fatta beslut om diagnos, behandling och utredning. Behovet av beslutsstöd är stort inte minst inom primärvården där inledande sök-orsaken ofta är mångtydig och vag och där kunskap inom ett stort antal medicinska områden är relevant. I rapporten diskuteras möjligheter och svårigheter vid användning av datorn för beslutsfattande och vilken fram-gång man hittills har haft med beslutsstödssystem inom olika medicinska områden. Beslutsstöd om prevention och läkemedelsförskrivning har visat bra effekter medan det har varit svårt att ta fram användbara beslutsstöd för diagnostik. Möjligheterna att använda kognitiv psykologi vid konstruktion och utvärdering av beslutsstöd diskuteras.
Nybakad doktorand vill locka fl er att forska genom sin nya roll som koordinator på Liljeholmens Allmänmedicinska kunskaps-centrum, AKC. TEXT: INGELA WETTTERGRUND
Nya fokusrapporter
RAPPORTERNA KAN DU BESTÄLLA ELLER LADDA NER PÅ HTTP://WWW.HSN.SLL.SE/MPA/
ILLUSTR
ATION
: JESSICA
RO
MB
ERG
7
Snart kan frågor om ärftlighet och cancer få säkrare svar. Ett nytt forskarteam på Centrum för allmänmedicin kartlägger familjebanden med hjälp av en unik svensk databas. – När en cancersjuk person kommer till mottagningen ska läkaren kunna säga hur stor risk det är att även patientens syskon drabbas, säger Kari Hemminki, foreign adjunct professor och forskningsledare.
Tack vare familjecancer- databasen har Sverige en ledande position i forskningen om cancer-sjukdomars uppkomst.
Kari Hemminki och hans medarbe-tare studerar familjära anhopningar, det vill säga fall där fl er än en person i en familj drabbas av cancer.
Forskarna koncentrerar sig på sambanden mellan föräldrar och barn eller syskon, och försöker kartlägga vad som beror på arv och i vilka fall miljön har störst betydelse för att sjukdomen utvecklas.
– Men framför allt är det sam-spelet mellan miljö och arv som har betydelse för risken att drabbas av en cancersjukdom. Miljön påverkar den genetiska uppsättningen, säger Kari Hemminki.
Ett mål med forskningen är att förmedla informationen om familjära riskfaktorer för olika typer av cancer till läkare och annan vårdpersonal. I förlängningen betyder det att även patienterna och deras anhöriga får större kunskaper, och att barn och
syskon som befi nner sig i riskzonen kan få behandling tidigare.
– Finns det en familjär riskkom-ponent bör man undersöka en pa-tient noga så man kan upptäcka och bota förstadier till cancer, säger Kari Hemminki.
För bröstcancer, kolorektal cancer och prostatacancer har läkarna redan tillgång till data av god kvalitet och kan ge ganska preciserad information till sina patienter. Om några år blir det möjligt även för andra, mer out-forskade cancersjukdomar, tror Kari Hemminki.
Databas med fl era generationer
Den svenska familjecancerdatabasen skapades i mitten av 1990-talet genom en samkörning av Socialstyrelsens cancerregister och Statistiska central-byråns fl ergenerationsregister.
Databasen omfattar alla personer som fötts efter 1931 och deras för-äldrar. Totalt fi nns uppgifter om 10,5 miljoner svenskar i över tre miljoner familjer och cirka en miljon cancer-diagnoser som registrerats i gruppen. Databasen bygger på personnummer, uppdateras vartannat år och innehåller nu data om fem generationer.
– Sverige är bäst i världen på det här, säger Kari Hemminki.
Tidigare uppgifter om familjesamband har byggt på intervjuer med patien-terna. De har fått frågor om deras föräldrar eller syskon också haft nå-gon typ av cancer, men då det handlat om en förälder som kanske dött 30 år tidigare har det ofta visat sig att rap-porteringen inte stämt.
– Patienten kanske inte har känt till vad pappan eller mamman lidit av. Det kan också ha handlat om cancersjuk-domar som man inte gärna pratat om, säger Kari Hemminki.
Underlaget breddas
Bristen på korrekt information gör att ärftlighetens betydelse ofta överskattas.
– I de studier vi gör är det sällsynt att ärftlighet leder till mer än fördubb-lad cancerrisk. Det är en riskökning som ligger betydligt lägre än i många intervjuundersökningar.
För varje månad ökar underlaget i familjecancerdatabasen och därmed möjligheterna att bredda forskningen. Kari Hemminki räknar med att forskarna snart kan inkludera kusiner i sina stu-dier. När det totala antalet cancerfall blir fl er ökar möjligheterna att kart-lägga eventuella familjeanhopningar även för mer sällsynta cancertyper.
En stor studie med utgångspunkt i de nordiska tvillingregistren visade för
De ger svar om a
8
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT
ILLUSTRATION: ANNIKA SKÖLD LINDAU
några år sedan att en fjärdedel av all cancer orsakas av ärftlighet. Studien fi ck stort genomslag i media.
– Reaktionen i Europa var att en fjärdedel på grund av ärftlighet var hemskt mycket, medan man i ameri-kanska media var förvånad över att miljön spelade så stor roll, säger Kari Hemminki.
Miljöfaktorer är enligt Kari Hemminki allt som inte har en gene-tisk förklaring. Exakt vad det är för faktorer kan vara svårt att peka på, men för till exempel lungcancer är det tydligt: tobaksrök.
– Mycket handlar om den väster-ländska livsstilen, inte minst att vi äter mer än vi behöver.
När invandrare kommer från ett land där risken att drabbas av cancer
är låg, stannar risken kvar på samma nivå som i hemlandet. Däremot blir invandrarnas barn lika riskbenägna som svenskar.
– Det tyder på att miljön är orsaken, genetiken kan inte ändras på bara en generation.
Arbetsmiljön spelar också viss roll, men förutom tydliga data om asbest och vissa metaller är riskfaktorerna svåra att precisera. Kari Hemminki betonar också att det inte fi nns några klara bevis för att stress orsakar cancer.
I västvärlden kan risken att få cancer till hälften förklaras med risk-faktorer som man känner till. Men det skiljer sig mycket mellan olika cancer-former – för lungcancer handlar det om 90 procent, för bröstcancer kanske om 50 procent.
– Om alla kvinnor skulle ha fyra eller fl er barn vet man att kanske en tredjedel av risken för bröstcancer skulle falla bort.
När läkarna för vidare informatio-nen till patienten måste det ske på ett varsamt sätt för att inte skrämma upp någon i onödan, understryker Kari.
– Det bästa sättet att förebygga sådan överreaktion är att läkarna kan ge exakt information.
arv och cancer
Från Heidelberg till Huddinge. Kari Hemminki är den samlande kraften i forskningen om familjär cancer som omfattar ytterligare sju forskare i Sverige och Tyskland.
– Vi utgår alla från samma material, men har olika infallsvinklar och tittar på olika cancersjukdomar, säger Andrea Altieri.Han studerar bland annat om antalet syskon och deras inbördesfödelseordning påverkar risken att drabbas av vissa cancersjukdomar.
– Vi kan se en ökad risk för hjärncancer i barndomen för barn som har många äldre syskon och därigenom troligen kommer i kontakt med många andra barn, säger Andrea Altieri. Shehnaz Hussain, en av Andreas tre forskarkollegor i Flemingsberg,undersöker om kvinnors utbildningsbakgrund påverkar deras benägenhet att söka sjukvård och ta reda på om de riskerar att få cancer:
– Vi har sett att kvinnor med hög utbildning oftare än lågutbildade får diagnosen godartad bröstcancer. Det tyder på att de är mer benägna att genomgå mammografi så att cancern upptäcks innan den blir elakartad.
Charlotta Granström som också ingår det svenska teamet undersöker hur risken att få bröst- och äggstockscancer påverkas av faktorer som till exempel antal födda barn.
Många samband studeras
Från vänster: Shehnaz Hussain, Jianguang Ji, Andrea Altieri, Kari Hemminki,
Asta Försti och Charlotta Granström
innebär att det fi nns mer än ett cancerfall i en familj. Defi nitionen
av begreppet familj kan variera, men Kari Hemminki och hans forskarlag
koncentrerar sig på första generation – det vill säga föräldrar och barn
eller syskon. De genetiska analyserna görs i ett laboratorium i Heidelberg,
vid DKFZ (Deutches Krebs forschungszentrum). De familjära analyserna
görs på CeFAM.
Familjär cancer
Hälften av männen och kvinnorna över 60 år bär på hälsofarlig bukfetma visar ny forskning från Centrum för allmänmedicin och Institutet för Miljömedicin. Men det fi nns mycket vi själva kan göra för att hålla bukfetman borta. Motion minst två gånger i veckan minskar risken att drabbas avsevärt.
9
Uppmärksamma livsstilsfaktorer, försök få patienter i riskzonen att röra på sig mer och mät deras midja oftare. De råden till hälso- och sjuk-vårdens personal kommer från ett forskarteam på Centrum för allmän-medicin och Institutet för miljömedi-cin på Karolinska Institutet. Målet är att minska antalet bukfeta
I en ny studie med 4228 slump-mässigt utvalda 60-åriga svenskar har
de tittat på sambandet mellan det så kallade metabola syndromet och livs-stil – ett område som enligt forskarna är för lite vetenskapligt belyst.
Antalet bukfeta ökar
Det metabola syndromet är en stark riskfaktor för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Van-liga kännetecken är högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden, insulin-
resistens och fetma. Speciellt stora hälsorisker löper personer med ett för kraftigt midjemått. I studien fann forskarna att 70 procent av män-nen och 60 procent av kvinnorna i studien var överviktiga. Hälften av alla hade farligt bukfett, det vill säga det osynliga fettet som omger de inre organen och som ger magen putning och höjd.
– Det är oroande, eftersom över-
Motion bästa medimot farlig bukfetm
Mai-Lis Hellenius och Mats Halldin menar att vården har mycket att vinna på att lyfta livsstilsfrågor högre upp på dagord-ningen.
skottsfettet kring magen är betydlig skadligare för hjärtat än extrakilon på stuss, lår och höfter. Varje centi-meters ökning av midjemåttet ökar risken för hjärtsjukdom, säger Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin och forskningsledare för studien.
– Fettet från bukens celler är mer aktivt. Det går in i blodomloppet och påverkar kärl, lever, blodfetter och blodtryck negativt. Bukfetma gör också att sockret bryts ner sämre i kroppen eftersom insulinet fungerar sämre.
Livsstilen kan avgöra
Att fettet hamnar kring buken fi nns det många orsaker till. Dåliga mat-vanor, för lite fysisk aktivitet, hög konsumtion av alkohol och tobak, stress och arv är några.
I studien framgår att hur vi lever är den tveklöst största riskfaktorn. De bukfeta åt mer mat som innehöll mättade fetter och mindre frukt och grönt. Dessutom rökte de och drack mer alkohol än de som inte utvecklat bukfetma.
Men det fi nns hopp. Studien visar att hälsoriskerna relativt enkelt kan åtgärdas. Forskarna fann att motion är bästa sättet att jaga bukfetman på fl ykten. De som motionerade minst två gånger i veckan, minst en halv-timme per gång, hade 75 procent
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: ANNIKA SKÖLD LINDAU
10
lägre förekomst av bukfetma än de som motionerade måttligt eller inte alls.
– Att livsstilen har betydelse är knappast någon nyhet. Men att fy-sisk aktivitet var en så dominerande friskfaktor trodde vi inte, säger Mats Halldin, läkare och forskare på In-stitutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.
– En fördel för den som vill minska hjärtrisken är att bukfettet är lättare att bli av med än fettet som sitter på exempelvis lår. Och även små förändringar kan ge positiv effekt på hälsan, säger Mats Halldin.
Mät både vikt och midjemått
Till sina kollegor i vården riktar de uppmaningen att lyfta hälsofrämjande insatser högre på dagordningen och mer aktivt hjälpa patienter i farozo-nen att försöka ändra sina levnads-vanor.
– Det fi nns en stabil vetenskaplig grund att stå på när vi påstår att det går att förebygga och i vissa fall bota många sjukdomar och besvär genom att hjälpa människor att exempelvis ändra sin kost och röra på sig lite mer, säger Mats Halldin
Landstingets satsning på fysisk aktivitet på recept (FaR) ser de som ett steg i rätt riktning.– Det är ett bra sätt att hjälpa män-
icinen ma
niskor att hålla sig själva friska. Flera utvärderingar visar att metoden fung-erar och är uppskattad av patienter-na. Många behöver den där lilla extra sporren för att komma igång med sin träning, säger Mai-Lis.
Forskarna vill slå ett slag för rutinmässig kontroll av midjemått vid bedömning av en patients risk för exempelvis hjärt/kärlsjukdom.
– Både vikten och midjemåttet behövs för att få en bra bild, men vårdpersonal och allmänhet lägger ofta mer vikt vid övervikten, än var på kroppen den sitter. Det fi nns de som har tunna ben och armar och är normalviktiga, men som ändå är far-ligt feta kring buken, säger Mai-Lis.
Studien är publicerad i tidskriften Nutrition, Metabolism and Cardio- vascular Diseases. I forskarlaget har även Magdalena Rosell och Ulf de Faire från Karolinska Institutet ingått.
Många saknar information om riskernaTrots att bukfetma är en erkänd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom uppger bara 15 procent av patienterna att de fått sin midja mätt vid en läkarundersök-ning och 65 procent att de aldrig fått någon information om kopplingen mel-lan bukfetma och risken för hjärtkärlsjukdom. Det framgår av undersökningen ”Shape of the nations” som kartlagt svenska allmänhetens, hjärt-kärlpatienters och allmänläkares inställning till bukfetma och midjemått. Varannan läkare uppger att de aldrig mäter midjemått på patienterna. Undersökningen är genomförd av det fransk-kanadensiska undersökningsföretaget IFOP-CMR. Källa Hjärt-Lungfonden
Kontrollera bukfetman – så här gör man:
Det fi nns fl era metoder. Den enklaste är att lägga ett måttband runt midjan, mitt emellan revbensbågen och översta delen av höftbenet. Håll måttbandet sträckt, men dra inte åt. För män är gränsen för bukfetma 102 cm, ökad hälso-risk är över 94 cm. För kvinnor är gränsen 88 cm, ökad hälsorisk är över 80 cm.
11
Ett urval av seminarierna Träna vetenskapligt förhållningssätt Genombrottsmetoden – en väg till förbättring Grunder för hembesök. Distriktssköterskors uppfattningar Vilket stöd behöver distriktssköterskan ge patienten i hemsjukvården när
det gäller patientens mat och näringsbehov? Säkrare läkemedelsanvändning till äldre med bedömningsinstrument. Högt blodtryck, hjärtsvikt och stress – hur förebygger och behandlar vi dem? Omvårdnad vid hjärtsvikt i primärvården Sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder vid vård av patienter med hypertoni Praktisk blodtrycksmätning Erektil dysfunktion (ED). Ett försummat problem hos patienter med typ 2 diabetes Vård av patienter med typ 2 diabetes. Vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikatorer Hur distriktssköterskan kan arbeta med inkontinensmottagning Regionalt vårdprogram om trycksår, prevention och behandling Kvalitetsindikatorer vid bensår Hur bedrivs sjuksköterskeledd astma/KOL-mottagning? Praktiskt arbeta med tobaksavvänjning i primärvården Fakta om tobaken kopplat till astma-KOL/diabetes/sårläkning. Röksamtal. Hur samtalar man om rökning? Utbildning i hälsosamtal riktat till äldre Beröring och taktil massage. Händerna – vårt bästa redskap Den våldsutsatta kvinnan i primärvården Barn som far illa ur ett primärvårdsperspektiv Hur tar du upp övervikt med patienten? Hur kan man behandla/diskutera livsstilsfrågor i grupp? Gemensam syn på behandling av övervikt på vårdcentralen – hur får man det? Telefonrådgivning i primärvården VISS – VårdInformationStorStockholm Journalföring för distriktssköterskor/sjuksköterskor Utskrivningsplanering och samordnad vårdplanering för äldre Refl ektionens betydelse för handledning Hur arbetsterapeuter arbetar med fallprevention Arbetsterapiprogram: Egentillverkning av ortos i primärvården Hypermobilitetssyndromet Organisation av studentverksamheten i ett företag/vårdcentral
Rygg- och bäckenledsproblem under/efter graviditet
Uppdatera din kunskap inom många olika områden. Nu erbjuder Vårdutvecklingsavdelningen på Centrum för allmänmedicin dig som är distriktssköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller undersköterska ett nytt fortbildningspaket. Seminarierna är kostnadsfria och anordnas på arbetsplatsen enligt önskemål. Bokningen görs direkt med respektive seminarieledare via e-post. Kontaktuppgifter och komplett program med presentationer av varje seminarium hittar du på www.allmanmedicin.nu
Nytt fortbildningspaket Välj vad som passar just dig/er
så kommer vi ut till arbetsplatsen
BOKA REDAN NU...
...gå in på www.allmanmedicin.nu
för mer information
Jessica RombergILLU
STRATIO
N: JESSIC
A R
OM
BER
G
Gott
recept
för att
må bättre
12
Receptet kommer från boken ”Medelhavsmat förlänger livet” som Mai-Lis Hellenius skrivit tillsammans med kocken Örjan Klein och journa-listen Jesper Aspengren.
PESTOGRATINERAD AUBERGINE 4 portioner2 auberginersalt och vitpeppar
Pesto:1 knippe basilika2 vitlöksklyftorca 2-3 dl olivolja30 g pinjenötter2 dl parmesanostsalt och vitpeppar
Gör så här:Skölj auberginerna och torka dem. Skiva dem på längden i ca 2 cm tjocka skivor och salta lätt på bägge sidor.
Lägg skivorna på en tallrik och låt dem stå i ca 30 minuter. Stek aubergin-skivorna i het olivolja så att de får en gyllenbrun färg.
Sätt på ugnen på grillvärme 250-300°
Mixa basilikabladen med vitlöken och olivoljan, tillsätt pinjenötter och par-mesanosten. Peston ska inte vara för slät.
Lägg auberginen på ett eldfast fat. Bestryk dem med pesto och gratinera dem tills de får fi n färg. Servera dem gärna med ruccola- eller romansallad
Förslagen är många för att nå en bättre hälsa; minska på sockret, glyke-miskt index, Atkins diet och så vidare. Men det är inte mycket av detta som vilar på vetenskaplig grund. Förutom den ”gammeldags” medelhavsmaten som bygger på nyttiga enkel- och fl er-omättade fetter (exempelvis olivolja, druvolja och solrosolja) samt mycket grönsaker, frukt, baljväxter och fi sk.
– Det är känt att medelhavsmaten kan förebygga höga blodfetter och minskar risken för hjärt-kärlsjukdo-mar. Nu fi nns även studier som anty-der att exempelvis olivolja också kan minska risken för cancer, säger profes-sor Mai-Lis Hellénius från CeFAM.
I slutet av oktober höll hon före-drag tillsammans med ”den medvetna kocken” Örjan Klein.
Mai-Lis Hellenius råd till oss för att må bättre är:
– Ät rikligt med frukt, grönt, fi sk och rätt sorts fett, men var försiktig med smör, bacon, korv och feta ostar.
Vinkonsumtionen kan också ha sin betydelse för hjärthälsan.
– Det här är kontroversiellt, men en liten men regelbunden konsumtion av alkohol har visat sig ge minskad risk för hjärtinfarkt. Det handlar om ett till två små glas per dag.
– Men redan vid tre glas vin per dag så ökar risken för hjärtinfarkt igen.
Den positiva effekten anses bero på att alkoholen höjer det goda kolesterolet. I vin fi nns även andra gynnsamma ämnen såsom fenoler, tanniner och andra antioxidanter som skyddar mot ”härskning” och hjälper kroppen att reparera cellskador.
Kocken Örjan Klein fi ck upp ögo-nen för kostens betydelse när hans egen far gick bort i hjärtinfarkt. Han bestämde sig för att genom sitt yrke försöka påverka matkulturen, till att börja med på restaurang KB där han arbetade på den tiden.
– Jag var en gammal grädd- och smörkock, erkänner han och visar med händerna hur magen växte”i färdriktningen”.
Men numera är fritösen portför-bjuden på Örjan Kleins restauranger; Atrium på Nationalmuseum och Vasamuseets restaurang. I stället sätter han en ära i att servera läckra tre rätters middagar á 750 kilokalo-rier och 30 gram fett. Det motsvarar energin i en vanlig chokladkaka på 150 gram.
– Tänk på det när du stannar för att tanka nästa gång – innan du åker hem och äter middag!
Medelhavsmat
förlänger livet
Örjan Klein signerar
boken”Medel-
havsmaten förlänger
livet”
TEXT: INGELA WETTTERGRUND
13
Risk för kranskärlssjukdom
ökar om modern är drabbad
Om din mamma har kärlkramp eller haft hjärtinfarkt bör du ha lite extra koll på blodtryck, motionsvanor, vikt och blodfetter. Det hävdar ett forskarteam på Centrum för allmänmedicin. I den hittills största studien om ärftlighet och kranskärlssjukdom har de upptäckt att risken att drabbas av kranskärlssjukdom är större om mamman har sjukdomen än om pappan har den. Sämst är läget om båda föräldrarna är drabbade.
14
TEXT: DAPHNE MACRIS
ILLUSTRATION: ANNIKA SKÖLD LINDAU
Resultaten kan bli viktiga pusselbitar när läkare utreder patienter som är i farozonen att utveckla kranskärls-sjukdom. Det menar Kristina Sund-quist, distriktsläkare på Flemings-bergs vårdcentral och docent som tillsammans med med. dr. Xinjun Li har gjort studien:
– För att veta hur farligt exempel-vis ett förhöjt blodtryck är för en viss person och om behandling ska sättas in eller inte bör man även ta hänsyn till ärftlighet. Det är känt att ärftlig-het är en riskfaktor, men idag frågar vi bara om någon av föräldrarna har sjukdomen, inte om det är mamman eller pappan.
Största studien någonsin
Forskarna har från många olika register kopplat samman uppgifter på sammanlagt elva miljoner individer födda 1932 och framåt och deras föräldrar. Det gör studien till den största hittills om ärftlighet och kranskärlssjukdom.
Eftersom mängden data var så stor kunde man göra separata analyser utifrån åldersgrupper och kön samt ta hänsyn till yrkesbakgrund och geografi skt område.
Forskarna fann 10 950 män och 3280 kvinnor med kranskärlssjuk-dom där även mamman, pappan eller båda hade insjuknat. Motsvarande siffror där ingen koppling till famil-jen fanns, var 46 700 för männen och 15 700 för kvinnorna.
Både arv och miljö påverkar
Studien visar att män löper 55 procent större risk att utveckla kranskärlssjuk-dom om deras mammor haft sjuk- domen. Motsvarande siffra för kvin-norna är strax över 40 procent. Om papporna hade kranskärlssjukdom ökar risken med 40 procent för män och nästan 20 procent för kvinnor.
– Störst är risken att drabbas om båda föräldrarna har besvär med kranskärlen. I de fallen är risken dubbelt så hög att insjukna än för
dem där föräldrarna inte haft sjuk-domen, säger Xinjun Li.
I studien framgår även att risken att själv drabbas är större om pap-pan insjuknat före 55 års ålder och mamman före 65 års ålder.
Forskarna är försiktiga med att dra några slutsatser om orsaken till att mammans ohälsa har större betydelse än pappans, men tror att det beror på fl era faktorer.
– Det är mamman som bär barnet och det är oftast modern som tillbringar störst tid med barnet. De mödrar som har hög risk att drabbas av kranskärlssjukdom har också ofta dåliga levnadsvanor. Det i sin tur kan påverka miljön i livmodern.
– Dessutom vet vi att barn tar ef-ter sina mödrars vanor som rökning, inaktivitet och dåliga matvanor som är kända riskfaktorer för kranskärls-sjukdom, säger Kristina Sundquist.
Studien är publicerad i American Journal of Preventive Medicine.
Kristina Sundquist och Xinjun Lis studie om ärftlighet och kranskärls-sjukdom har fått stor uppmärksamhet. Bland annat har de presenterat forskningsresultaten på American MedicalAssociations (AMA)pressträff i New York.
70 AKC-projekt 70 AKC-projekt AKC NORRTÄLJE Relevansen av psykiskt tillstånd/diagnos vid besök för kroppslig
åkomma Varför har patienter trycksår när de skrivs ut från sjukhuset som de
inte hade när de lades in? Nystart av projekt om att erbjuda hälsosamtal till 40-65-åringar
AKC VAXHOLM Införande av datoriserat beslutsstöd för diagnostik och behandling av
hjärtsvikt Depression i primärvården, screening och utvärdering av samtals-
behandling av distriktssköterskor och distriktsläkare Överviktsprogram inom primärvården Hjärt-kärlsjukdomar i primärvård
AKC NORD-NORDVÄST Utvärdering av kognitiv beteendeterapi vid Kronans vårdcentral Nationella diabetesregistret (NDR)– uppsatshandledning Fotvårdsprojekt Kuratorer i primärvården – metoder för utvärdera den egna
verksamheten Hjärtsviktsmottagning i samarbete med kardiologen, Karolinska
Universitetssjukhuset
AKC RINKEBY-KISTA Projekt om vård i livets slutskede och överlevnadstid på skyddat boende Projekt om psykosocial problematik och dess frekvens som sökorsak Avslappningsmetoder i grupp Kognitiv terapi med unga patienter med medellång eller lång
sjukskrivning Beskrivning och analys av ”Halva-kroppen-syndromet” Föreställningar om sjukdom och funktion hos socialbidragstagare Utveckling av KASAM-formuläret för användning bland invandrare Svår smärta hos unga patienter med rygg och skuldervärk Studie om fasta under Ramadan och diabetes Studie om föreställningar om diabetes bland turkiska invandrare Studie om föreställningar om diabetes bland somalier Utveckling av råd och vårdprogram för rygg och skuldersmärta samt
depression och dystymi
Här presenteras ett axplock av aktuella projekt som pågår på de 14 Allmänmedicinska kunskapscentrumen, AKC i länet och på Gotland.
AKC fungerar som ett tvär-professionellt och fl erveten-skapligt nätverk för att ta till vara vårdpersonalens erfaren-heter och idéer och förbättra möjligheterna för patientnära forskning, utvecklingsarbete och utbildning ”på fältet”.
Mer om alla aktiviteter, vilka vårdcentraler som är knutna till vilket AKC, namn på koordinatorer från CeFAM med mera hittar du på www.allmanmedicin.nu
15
nära patienten nära patientenAKC SÖDERMALM OCH NORRA INNERSTADEN Vilka patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom erbjuds
rökavvänjning och sjukgymnastisk rehabilitering? AKC LILJEHOLMENNystart varför ännu inga aktiviteter kan presenteras
AKC BOO ASIH Nacka - var dör människorna i Nacka, under vård eller i hemmet? Finns det orsaker till att insulinbehandlade diabetespatienter i
hemsjukvård och särskilt boende drabbas av hypo- och hyperglykemi
AKC SÖDERTÄLJE Hur mår Södertälje” där individer med diabetes inom den assyriska/
syrianska gruppen studeras 6 ST-läkarprojekt Diabetesprojekt på Fornhöjden vårdcentral Arbetsterapeutprojekt på Tallhöjdens vårdcentral Handledning av kurator som skriver en 10-poängsuppsats Att studera fysisk aktivitets inverkan på individer med typ 2 diabetes och
mikroalbuminuri
AKC BAGARMOSSEN Osteoporosskola för patienter i Bagarmossen, se sid 5 Utvärdera KBT i viktreduceringsgrupper på Bagarmossens vårdcentral. ST-projekt vid Rågsveds vårdcentral kring dokumentation av
vaccinationer. Behandling av smärtproblem med kognitiv beteendeterapi. Projekt tillsammans med Södersjukhuset om vårdkedjan kring fraktur-
patienter med osteoporos Samarbete mellan AKC-vårdcentraler och Maria Beroendecentrum kring
beroendeproblematik
AKC FITTJA-BOTKYRKA Hypertoniprojektet ”Kloka listan” för förbandsmaterial Utvärdering av hälsoprofi l Smittskydd – STD, hepatit Brutiner Kronisk smärta Komplementära metoder
AKC HUDDINGE-FLEMINGSBERGProjekt utifrån demografi ska data från den nya kvalitetsdatabasen: Diabetes Hjärt-kärlsjukdomar och hyperlipidemi Högt blodtryck Förmaksfl immer och antikoagulantia Psykisk sjuklighet Sjukskrivningar
AKC JORDBRO Hypertoni, förbättrad diagnostik och behandling i primärvård Psykiatriska tillstånd – diagnostik och behandling Motiverande samtal för förbättrad compliance och stödsamtal
vid depression Symtom och livskvalitet i Jordbro Antibiotika behandling vid obstruktiva lungsjukdomar Livsstil, frisk- och riskfaktorer i Jordbro med vårdcentralen som
kunskapscentra för skolbarns och föräldrars hälsa Epidemiologisk undersökning av klamydiainfektioner i Jordbro
AKC GUSTAVSBERG Utvärdering av gruppbehandling för strokepatienter Förbättring av information till patienter i samband med
läkarbesök Utvärdering av osteoporosprofylax för patienter med långvarig
steroidbehandling Hälsosamtal och informationsinsats till tonåringar med tonvikt
på rökning Uppföljning av otiter i primärvården Förebyggande hembesök hos äldre DSM-diagnostik.
AKC GOTLAND Hälsosamtal med anhörigvårdare för att förebygga ohälsa Fysisk aktivitet på recept och livsstilsseminarier Grupphandledning av ST- läkare och deras handledare i
ST-projekt Kvalitetsindikatorer i primärvården Uppföljningsstudie av 40-åringar som deltog i Hälso-
undersökningen 1989–1993 vid Gråbo vårdcentral
16
Doktorn: Det var konstigt. Hörseltestet visar att din hörsel blivit mycket sämre jämfört med senast du var här.Patienten: Inte så konstigt. Jag har inte tagit ur öronpropparna.
17
Har du skrivarambitioner? Då kan kanske Svenska Föreningen för Medicinsk psykologi tävling för bästa bidrag som på ”ett angeläget sätt belyser kliniska situationer, etiska och kulturella frågeställningar och relationer inom vård och behandling”, vara något för dig.
Bidragen får inte vara publicerade tidigare i litterärt eller vetenskapligt sammanhang.
Vinnaren får 6 000 kr. 1-4 hedersomnäm-nanden med pris om 1500 kr delas också ut.
Författaren ges stor frihet i ämnesval och utformning av sitt bidrag, dock högst 8 sidor. Bidragen i word-format ska skickas till [email protected] eller [email protected], senast den 15 december.
Tävla om skrivarpris
Nu fi nns två nya broschyrer om diabetes att beställa från LUCD på Centrum för allmän-medicin. Den ena ”Jag har typ 2 diabetes” är en patientinformation med praktiska råd och tips som vårpersonal kan ge patienter i samband med start av insulinbehandling.
Den andra ”Kompetensbeskrivning och förslag till utbildning” tar upp vad en diabetes-sjuksköterska behöver för utbildning för att arbeta inom olika områden inom diabetes-vården. Broschyren är framtagen av Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård och Svensk sjuksköterskeförening.
Vill du veta mer eller beställa broschyrerna? Då är du välkommen att höra av dig till Ann Nikolausson på tfn 524 889 41 eller e-post: [email protected]
Praktiskt om diabetes
Visste du att CeFAM… Just nu bedriver över 170 utvecklings- och
forskningsprojekt + 70 projekt på de 14 Allmänmedicinska kunskapscentrumen. Genomför fl era hundra fortbildningar,
kurser, seminarier och nätverksträffar inom olika ämnesområden och för många yrkes- grupper varje år. Samordnade verksamhetsförlagd utbildning
i primärvården för cirka 1500 blivande sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Har tilldelats Vetenskapsrådet
pris för en excellent forskningsmiljö i konkurrens med många andra institutioner. Publicerade 130 vetenskapliga artiklar i
internationella tidskrifter med högt vetenskapligt anseende under 2005. Samordnar omkring 370 läkare för sin spe-
cilistutbildning i allmänmedicin via CeFAM. Det är nästan en tredjedel av landets blivande specialister i allmänmedicin.
Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrat inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. Verksamheten är ett samarbete mellan Stockholms
läns landsting och Karolinska Institutet. CeFAM vänder sig i första hand till personal och
studenter i primärvården inom Stockholms läns landsting. Har 190 medarbetare. De fl esta varvar forskning,
undervisning eller vårdutveckling med att arbeta kliniskt.
DET HÄR VILL VI GÖRA Öka den vetenskapliga kompetensen hos personal i
primärvården så att de kan möta behoven hos hela befolkningen i Stockholms län, nu och i framtiden. Öka den vetenskapliga kompetensen inom allmänmedicin. Öka kvaliteten på grundutbildning, specialistutbildning
och fortbildning för läkare, sjuksköterskor med fl era i primärvården. Utveckla metoder i primärvården som kan
användas av alla. Öka samverkan mellan yrkesgrupper
och vetenskapliga discipliner.
CeFAM ERBJUDER Utvärderings-, forsknings- och analysstöd. Vårdutveckling inom exempelvis astma/allergi,
diabetes, smärta, tobaksprevention och vård i hemmet. Kunskap om förebyggande arbete kring stora
folksjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt/ kärlsjukdom. Forskar- och fortbildning för många
olika yrkesgrupper. Handledning. Specialistutbildning i allmänmedicin. ”Doktorsskola”. Samordning av verksamhetsförlagd utbildning
för studenter.
FORSKNING OCH UTVECKLINGSARBETE KONCENTRERADE KRING 7 TEMAN Hjärt/kärlsjukdomar, kardiovaskulär prevention,
diabetes och fysisk aktivitet. Rörelseorganens sjukdomar. Psykisk hälsa. Arv, miljö, hälsa och livskvalitet. Mag/tarmsjukdomar. Barn och kvinnors hälsa. Beslutsstöd och hälsoinformatik.
”CeFAM bedriver och omvandlar forskning, utveckling och utbildning till praktisk nytta i vården för människans bästa.
DET HÄR ÄR CeFAM
REDAKTIONANSVARIG UTGIVARE
Jan Sundquist
tfn: 08-524 88 7 10
e-post: [email protected]
REDAKTÖR
Daphne Macris
tfn: 073-91 45 245
e-post: [email protected]
REDAKTIONSGRUPP
Ulla Falk
Anna-Karin Furhoff
Anneli Schönning
GES UT AV CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN SOM ÄR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH KAROLINSKA
INSTITUTETS FORSKNINGS-, UTVECKLINGS- OCH
UTBILDNINGSCENTRUM INOM ALLMÄNMEDICIN
GRAFISK FORM
Daphne Macris
ILLUSTRATION
OMSLAG
Jessica Romberg
